Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av väckta motioner om tull å spillånga och skaldjur samt örn importförbud för orensad makrill och för hummer.

1937-03-09 · 5 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 3 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1937:13, Betänkande, i anledning av väckta motioner om tull å spillånga och skaldjur samt örn importförbud för orensad makrill och för hummer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

1

Nr 13.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1937 kl. 1 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av väckta motioner

om tull å spillånga och skaldjur samt örn importförbud

för orensad makrill och för hummer.

(l:a avd.)

Till bevillningsutskottet hava för förberedande behandling hänvisats fyra

inom andra kammaren väckta motioner, avseende tull å spillånga och skaldjur

samt importförbud för orensad makrill och för hummer, nämligen motionerna

nr 232, 233 och 234 av herrar Wallerius och Olsson i Staxäng samt motionen

nr 333 av herr Johansson i Öckerö. I dessa motioner, vilka av utskottet

upptagits till behandling i ett sammanhang, har hemställts följande:

i motionen nr 232, »att riksdagen ville besluta höja tullen på spillånga till

en krona per kg»;

i motionen nr 233, »att importförbud utfärdas för all orensad makrill tiden

1 april—1 juni under en tid av två år, räknat från den 1 april 1938»;

i motionen nr 234, »att riksdagen ville besluta utsträcka importförbudet på

hummern till och med den 30 september, då fredningstiden upphör i Norrviken»;

samt

i motionen nr 333, »att riksdagen matte besluta örn att sa kallade skaldjur,

som importeras måtte åläggas en tull å en krona per kilogram».

Beträffande motiveringen för dessa förslag får utskottet hänvisa till motionerna.

Av motiveringen till motionen 11:333 synes framgå, att motionären

icke avsett införande av tull å kräftor.

Av de i motionerna berörda varuslagen är enligt gällande tulltaxa endast

spillånga belagd med tull, 75 kronor för 100 kilogram.

Med anledning av motionen II: 234 må erinras, att enligt 6 § fiskeristadgan

fiske efter hummer är förbjudet från och med den 15 juli till klockan 6 f. m.

den första söckendagen efter den 14 september. Beträffande Norrvikens fögderi

av Göteborgs och Bohus län gäller dock viss utsträckt fredningstid för

hummer, i det alt genom kungörelse den 25 augusti 1914 stadgats, att fiske

efter hummer är inom nämnda fögderi förbjudet under tiden från och med

den 15 juni till klockan 6 f. m. den första söckendagen i oktober varje år.

Enligt kungörelse den 30 juni 1933 (nr 454) må hummer ej införas till riket

under tiden från och med den 15 juli till och med den 15 september.

fatiana till riksdagens protokoll 1037. 7 sami. Nr 13—15.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

Beträffande in- och utförseln till riket av spillånga (stat. nr 29: 1), färsk

fisk (stat. nr 30—45) och till stat. nr 61 och 63 hänförliga kräftdjur och

musslor må följande uppgifter lämnas:

Stat.

Ar

Info

r s e 1

U t f

irsel

nr

!

1

[ Kvantitet

kilogram

Värde

| kronor

Kvantitet

kilogram

Värde

kronor

29:1

Spillånga ............. j

1934

1935

5,333

6,900

1

4,236

2,120

4,708

3,880

Därav Norge..........j

1934

1935

5,333

6,900

_

=

30—45

Färsk fisk..............j

1934

1935

9,324,925

12,410,463

5,524,456

6.688,777

17,102.122

14,647,468

5,438,987

5,489,059

Därav Danmark......-J

1934

1935

4,435,450

4,586,935

1,742,136

1,928,246

1,344,911

1,701,882

931,231

1,410,085

> Norge..........|

1934

1935

2,988,181

5,954,672

1,731,815

2,762,441

961,167

839,212

267,271

259,868 1

61

Kräftdjur; ävensom muss- lor, ej särskilt nämnda:

hummer1 ........... <

1934

1935

st. 147,0S5

> 163,969

> 179,641

124,486

183,222

199,375

st. 203,899

> 124,952

> 158,165

175,238

125,758

153,046

I

1936

Därav Danmark . ...j

1934

1935

—

_

» 197,639

» 111,562

166,167

104,812

> Norge........|

1934

1935

> 145,268

» 163,289

122,863

182,766

—

_

63

andra slag (än hummer!

och kräftor) ........j

1934

1935

286,062

341,632

256,695

284,187

22,720

45,339

22,240

37,490

Därav Danmark . ...j

1934

1935

2,510

1,130

2,202

723

—

— ■

» Norge........|

1934

1935

283,552

340,502

254,493

283,464

8,012 |

29,865 i

4,961

19,713

Beredningen inom riket av spilldnga har för åren 1934 och 1935 beräknats

till omkring 378,874 resp. 440,807 kilogram.

Införseln och utförseln av färsk makrill (stat. nr 37) uppgick till följande

kvantiteter och värden.

U t f

r s e 1

j Kvantitet

j kilogram

Värde

kronor

974,340

I 110,140

452,035

192,195 ''

17,632

97,993

481,534

71,190

287,114

120,670 1

15,485

79,661

År

1934

1935

Totalt ...........

Därav Danmark

> Norge ...

Totalt ...........

Därav Danmark

> Norge ____

Införsel

Kvantitet

kilogram

Värde

kronor

1.493,427

846,408

647,019

1,428,211

940,877

487,334

369,917

194,523

175,394

373.985

239,858

134,127

siffrorna för år 1936 äro preliminära,

deln». % på Danmark och Norge saknas.

Uppgifter för detta år om in- och utförselns för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

3

Av hummer infördes under september månad år 1936 21,109 stycken med

ett värde av 19,756 kronor, medan utförseln för samma månad uppgick till

55,806 stycken med ett värde av 47,210 kronor.

I de anförda exportsiffrorna ingå icke av svenska fiskebåtar direkt från

fångstplatserna ilandförda fångster i andra länder. Av dessa fångster hava

en del avsatts i det land, i vilket fångsten ilandförts, en del vidare exporterats

till annat land samt en del slutligen hemsänts till Sverige och därvid kommit

att ingå i ovan anförda importsiffror.

Med avseende å de fångster, som svenska fiskare ilandfört i utländska hamnar

under år 1935, hava vissa preliminära uppgifter tillhandahållits utskottet

från statistiska centralbyrån. Uppgifterna bygga i huvudsak på vederbörande

länders egen statistik och beröra uteslutande västkustfisket. Beträffande

Norge grundas uppgifterna på det svenska primärmaterialet. Totalkvantiteten

utlandsförsåld fisk beräknas till 13,100 ton och värdet till 3.1 miljoner

kronor, motsvarande respektive 17.9 och 16.6 procent av mängden och värdet

vid saltsjöfisket i dess helhet. Värdet av den utlandsförsålda fisken fördelar

sig på de viktigaste försäljningsländerna sålunda: Danmark 1,283,000, Norge

190,000, England1 702,000 och Skottland 796,000 kronor. Försäljningen i

Danmark omfattade i främsta rummet sill (7.2 milj. kg), vitling (1.2 milj. kg),

kolja (0.8 milj. kg) och makrill (0.7 milj. kg). De i Norge avyttrade fångsterna

utgjordes framför allt av makrill (0.2 milj. kg) och nordhavsräka (0.2 milj.

kg). Beträffande den engelska försäljningen kommer främst rödspotta (0.2

milj. kg) samt i fråga om den skotska, främst kolja (0.7 milj. kg), vitling (0.3

milj. kg) och rödtunga (0.2 milj. kg).

Under de senaste åren har riksdagen vid upprepade tillfällen haft till prövning

motionsvis väckta förslag om införande av tullar eller importförbud

beträffande fisk och i förevarande motioner avsedda slag av skaldjur. På

hemställan av bevillningsutskottet ha emellertid samtliga dessa förslag icke

föranlett någon riksdagens åtgärd, dock med det undantag, att riksdagen år

1932 beslöt införa en tull av 75 kronor för 100 kilogram å färsktorkad långa,

vilken tull år 1933 inskränktes att gälla endast spillånga. — Kungl. Maj :t har

den 19 maj 1933 utfärdat kungörelse angående reglering av införseln av färsk

långa för beredning till spillånga, vilken reglering sedermera med viss ändring

förlänats fortsatt giltighet senast för tiden intill utgången av år 1937.

Statsmakterna ha därjämte vidtagit andra åtgärder till fiskerinäringens stödjande.

Såsom exempel härå må anföras reglering av handeln med färsk

.strömming och med färsk torsk samt statsbidrag för försök till prisreglering

beträffande vissa fiskslag vid auktionerna i Göteborgs fiskehamn samt under

år 1936 beträffande sill dels i Falkenberg dels vid sydkusten av Malmöhus

län. 1

Vidare må erinras, att Kungl. Majit den 8 juli 1936 uppdragit åt 1935 års

fiskeriutredning att, i anslutning till vad 1936 års riksdags jordbruksutskott

För England löreligga endast kvantitetssiffror, varför värdesiffrorna beräknats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13.

i sitt utlåtande nr 74 anfört, verkställa utredning och avgiva förslag rörande

samtliga med frågan örn fiskerinäringens avsättningsförhållanden sammanhängande

spörsmål. I anledning av detta uppdrag har utredningen den 20

februari 1937 avgivit förslag till förordning om prisregleringsavgift å vissa

fiskvaror. Enligt förslaget skulle en fiskets prisregleringsfond inrättas, varur

Kungl. Majit vid behov kunde anvisa medel. Stöd skulle enligt fiskeriutredningens

uppfattning kunna lämnas ej blott de fisken, å vilkas produkter avgift

skulle utgå, utan även andra fisken, dock särskilt sådana, som av handelspolitiska

skäl ej kunna skyddas mot import. Medel skulle tillföras fonden

genom uttagande av särskild prisregleringsavgift för följande varor, som

inom riket bereus för försäljning och levererats till köpare eller som till riket

införas, nämligen för spillånga med 20 öre per kg, för annan färsktorkad

fisk med 10 öre per kg, för sättfisk med 5 öre per kg samt för kryddad, sockersaltad

eller saltad sill och strömming med 3 öre per kg. — Efter framläggandet

av bland annat nämnda utredning ämna utredningsmännen, enligt

vad som framgår av årets riksdagsberättelse rörande kommittéer och

sakkunniga, till behandling upptaga andra frågor rörande fiskerinäringens

avsättningsförhållanden.

Oukottet. Såsom 1934 års bevillningsutskott framhållit vid behandlingen av vissa då

föreliggande motioner om tull å fiskfiléer samt å hummer och andra skaldjur

(betänkande nr 27) är saltsjöfisket ett näringsfång, som i icke ringa utsträckning

utövas under sådana former att fisket beröres av internationella förhållanden.

Detta belyses jämväl i viss mån av de i det föregående lämnade uppgifterna

rörande av svenska fiskebåtar i andra länder ilandförda fångster. Åtgärder

till fiskerinäringens stödjande måste uppenbarligen avvägas med hänsyn

till berörda omständigheter. Med beaktande härav har utskottet i frågans

nuvarande läge ansett motionerna icke böra föranleda någon riksdagens

åtgärd. Härvid må erinras om, att samtliga med frågan om fiskerinäringens

avsättningsmöjligheter sammanhängande spörsmål äro, på sätt av

den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, under utredning och

i viss del redan på grund av förslag från utredningsmännens sida föremål

för Kungl. Majus prövning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, 1 2 3

1) att motionen 11:232 av herrar Wallerius och Olsson i

Staxäng, örn höjning av tullen å spillånga, icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd;

2) att motionen 11:233 av herrar Wallerius och Olsson i

Staxäng, örn importförbud under viss tid för all orensad

makrill, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd;

3) att motionen II: 234 av herrar Wallerius och Olsson i

Staxäng, örn viss utsträckning av tiden för importförbud för

hummer, icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 13. ®

4) att motionen II: 333 av herr Johansson i Öckerö, om införande

av tull å s. k. skaldjur, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 mars 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Viktor Larsson, Wahlmark, Elof Andersson, Sjödahl,

Bengtsson, Ekman, Robert Berg, Gustaf Björkman, Eilif Sylwan och Sköldén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i

Gävle, Johanson i Huskvarna, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö, Mårtensson

och Olsson i Kullenbergstorp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.