Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 2 mars 1934 med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa jämte en i ämnet väckt motion.

1937-05-11 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1937:25, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 2 mars 1934 med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1987 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet

av förordningen den 2 mars 1934 med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa jämte en i ämnet

väckt motion.

I en den 26 februari 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 175, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 2 mars 1934

(nr 34) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa.

Härigenom förordnas, att förordningen den 2 mars 1934 med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa, vilken förordning gäller till och med den 30

september 19371, skall äga fortsatt giltighet efter sistnämnda dag till och

med den 30 september 1940.

Till utskottets behandling har jämväl hänvisats en i anledning av propositionen

inom andra kammaren av herr förste vice talmannen Jeppsson

väckt motion, nr 446, i vilken motionären hemställt »att riksdagen ville besluta

att den i Kungl. Maj:ts proposition nr 175 föreslagna tilläggstullen för

tulltaxenumren 122 och 281 höjes med kr. 5:— per 100 kg.»

Gällande tulltaxa upptager under nr 122 (stat. nr 290) druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap med tull av 23 kronor 50 öre för 100 kilogram.

Dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel, innehållande

dextrin, stärkelse, glykos, växtslem o. dyl., upptagas i tulltaxan under nr 281

(stat. nr 620) med tull av 20 kronor för 100 kilogram.

1 Sc 1935:336.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 25.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

I proposition den 1 februari 1934, nr 90, föreslog Kungl. Majit riksdagen

besluta att från och med den dag, som av Kungl. Majit bestämdes, till och med

den 30 september 1935 vid införsel från utlandet av varor hänförliga till

stat. nr 290 och 620 skulle, utöver enligt tulltaxan utgående tull, utgå tillläggstullar

med respektive 6 kronor 50 öre och 5 kronor för 100 kilogram.

Såsom vid föredragningen inför Kungl. Majit framhölls, föranleddes detta

förslag av den ogynnsamma utvecklingen av de inhemska produktionsförutsättningarna

beträffande ifrågavarande varuslag, som blivit en följd av de

till stöd för potatisodlingen vidtagna statliga åtgärderna, och borde de föreslagna

tullförhöjningarna gälla lika länge som potatismjölsregleringen, eller

till och med den 30 september 1935.

Propositionen blev av riksdagen bifallen och förordning i ämnet, som utfärdades

den 2 mars 1934 (nr 34), trädde i kraft den 5 i samma månad.

Genom beslut vid 1935 års riksdag lia ifrågavarande tilläggstullar förlänats

fortsatt giltighet till och med den 30 september 1937.

Kungl. Maj :t har i en till jordbruksutskottet hänvisad, numera av riksdagen

godkänd proposition, nr 181, föreslagit fortsatta reglerande åtgärder

beträffande tillverkningen och försäljningen av potatismjöl. I anslutning

till vad sålunda föreslagits har föredragande departementschefen ansett nu

ifrågavarande förordnings giltighetstid, som är begränsad till utgången av

september månad innevarande år, böra utsträckas att gälla för samma tid

som potatismjölsregleringen eller till och med den 30 september 1940.

Såsom motivering för en ändring av förut berörda tilläggstullar har i motionen

anförts, att priset å potatismjöl, som utgjorde råvaran för nämnda

produkter, efter tilläggstullarnas införande stigit med ett belopp, som, därest

till grund för beräkningen av detta pris lades det pris, vilket vore avsett att

gälla från och med nästa kampanj, som började den 1 oktober 1937, skulle

uppgå till omkring 5 kronor för 100 kilogram.

Enligt Kungl. Majits beslut har det pris, som innehavare av licens för tillverkning

av potatismjöl skall i fråga örn potatis som inköpes för framställning

av stärkelse och är av för fabriksändamål normal kvalitet (frisk, samtagen

och fri från grövre föroreningar) erlägga till leverantören, fastställts

till följande belopp:

Tillverkningsår

(1 okt.—30 sept.)

Pris per stärkelsepro- cent och hektoliter,

fritt fabrik

1934/1935 .........

1935/1936 .........

1936/1937

1936 ..............

.............. 14 »

1937 ..............

1937/1938

l 11 /»

1937 ...............

1938 ...............

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

3

I fråga om försäljning av potatisstärkelse från producenterna och deras

sammanslutning, Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a., hava förhållandena

allt sedan hösten 1933 reglerats genom upprättade, av Kungl.

Maj:t godkända avtal mellan statens potatismjölsnämnd och föreningen om

inköp och försäljning av potatisstärkelse. Beträffande vissa av de priser å

potatisstärkelse, som genom dessa avtal fastställts, må följande sammanställning

lämnas; kronor per deciton.

Tillverkningsår

(1 okt.—30 sept.)

Föreningens

inköp av med-

Föreningens försäljning

lem* 1

i allmänhet 2 *

till tillverkare av

prima

extra

prima

prima

extra prima

glykos 8

dextrin*

1934/35 ....................

26:25

26: 75

28: 00—28: 75

28: 50—29: 25

26: —

28: 25

1935/36 ....................

26: 25

26: 75

28:00—28: 75 4 *

28: 50—29: 256 *

26: —

28: 25

1936/37 ....................

27:75

28:25

29: 00—30: 00

29: 50—30: 50

27:-

29: 25

därav enligt avtalsändring,

fastställd av K. M:t % 1937,

avseende tiden t. o. m. 30 sept.

1937.

32: —

32: 50

30:--

32: 25

Enligt föreliggande uppgifter har införseln till riket av de varuslag, varom

i förevarande proposition och motion är fråga, under åren 1931—1936

uppgått till härefter angivna kvantiteter och värden:

Å r

Stat. nr 290

Druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap

Stat. nr 620

Dextrin och stärkelseklister;

ävensom appreturmedel, in- nehållande dextrin etc.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

1931 ........................

1,246

349

378

260

1932 ........................

710

236

301

235

1933 ........................

688

217

305

208

1934 ........................

734

223

452

300

1935 ........................

633

197

590

359

19366........................

599

191

740

429

1 Frisen avse vara, som uppfyller av statens potatismjölsnämnd fastställda kvalitetsfordringar

i fråga om prima, resp. extra prima potatismjöl, samt gälla per deciton brutto för netto i prima

nya jutesäckar fritt, efter föreningens val, fabrik, banvagn å närmaste järnvägsstation, å kaj vid

närmaste hamn med reguljär ångbåtstrafik eller vid föreningens närmaste lagerlokal, dock att,

därest transportkostnaden direkt från fabrik till leveransplats skulle överstiga 50 öre per deciton,

föreningen betalar den överskjutande delen.!

* Prisen gälla vid försäljning brutto för netto, fritt, efter föreningens val, banvagn, kaj eller

föreningen tillhörig lagerlokal, dock under vissa förutsättningar med rätt för föreningen att vid

försäljning i allmänna marknaden tillämpa vissa bestämda pristillägg.

8 Cif respektive dextrinfabrikers hemorter.

4 Priset höjdes ’l/a 1936 till kr. 29: —.

8 > > > » > > 29:50.

0 Preliminära siffror.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25•

De anförda uppgifterna utvisa, att beträffande druv- och stärkelsesocker

samt stärkelsesirap importsiffroma för åren efter 1931 ligga betydligt lägre

än de för sistnämnda året samt att siffrorna från och med år 1934, då tillläggstull

å varorna infördes, visat en ständig nedgång. I den nuvarande

importsiffran ingår en ej ringa myckenhet sådana kvaliteter, vilka icke äro

föremål för tillverkning inom landet och som enligt uppgift även i fortsättningen

torde behöva importeras. I fråga örn dextrin och stärkelseklister

samt appreturmedel, hänförliga till stat. nr 620, har införseln under de senare

åren däremot stigit.

Till belysande av den inhemska industriens utveckling på ifrågavarande

område må anföras följande uppgifter över tillverkningens omfattning under

åren 1931—1935:

Å r

Druv- och stär- kelsesocker samt

stärkelsesirap

Dextrin samt appreturmedel, innehållande dextrin,

stärkelse o. d.

Dextrin

Appreturmedel etc.

Summa

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

ton

1,000 kr.

1931 ......

2,500

915

525

247

421

166

946

413

1932 ......

2,867

1,001

570

260

474

194

1,044

454

1933 ......

2,773

1,018

656

282

405

187

1,061

469

1934 ......

3,008

1,151

589

265

492

227

1,081

492

19351......

3,389

1,370

613

273

517

293

1,130

566

Av dessa uppgifter framgår, bland annat, att den förut omnämnda nedgången

i importen av druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap motsvaras

av en uppgång i den inhemska produktionen. Jämväl de siffror, som

avse dextrin och appreturmedel av ifrågavarande beskaffenhet, utvisa, trots

importstegringen, en ökning av tillverkningen inom landet.

Enligt de preliminära siffrorna för införseln år 1936 skulle medelvärdet

per kilogram hava uppgått för stat. nr 290 till 32 öre och för stat. nr 620

till 58 öre. Den sammanlagda tullen och tilläggstullen skulle sålunda motsvara

för druv- och stärkelsesocker samt stärkelsesirap 94 procent samt för

dextrin och till nr 620 hänförliga appreturmedel 43 procent av varornas importvärden.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet i

anledning av motionen II: 446 emottagit utlåtanden av generaltullstyrelsen,

statens potatismjölsnämnd och kommerskollegium. Kommerskollegium har

vid sitt utlåtande fogat ett från Sveriges kemiska industrikontor mottaget

yttrande och en skrivelse i ärendet från Svenska chokladfabrikantföreningen.

1 Siffrorna för 1935, som är det senaste år, för vilket uppgifter finnas publicerade, äro endast

preliminära.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

5

Generaltullstyrelsen kan, oavsett den i motionen angivna stegringen av

priset å potatismjöl, med hänsyn till uppgifterna om införseln och den inhemska

produktionen av ifrågavarande varuslag samt då en höjning av råvarupriset

enligt nu gällande ordning är beroende på prövning av Kungl.

Maj:t, för sin del icke för närvarande tillstyrka vidtagandet av en sådan

åtgärd, varom i motionen hemställes.

Statens potatismjölsnämnd anför:

»I samband med behandlingen av frågan om det pris, som under kampanjen

1937/1938 skall gälla för potatis, som inköpes för tillverkning av brännvin

eller stärkelse, vilket pris numera av Kungl. Maj:t fastställts, har nämnden

även övervägt prissättningen bl. a. å potatisstärkelse, som under nästa

tillverkningsår kommer att användas för tillverkning av glykos och dextrin.

Ifrågavarande prissättning är ännu ej fastställd, men man har uppenbarligen

på grund av vidtagen höjning av potatispriset m. m. att räkna med ej

oväsentligt stegrade priser å stärkelsen, jämfört med de priser, som gällde

till mitten av februari 1937, då viss höjning av priset för återstående del av

innevarande tillverkningsår vidtogs. Prisstegringen ifråga medför naturligen

behov för glykos- och dextrinindustrien att utfå ett högre pris för glykos

och dextrin. Räknar man, såsom synes motiverat, med ett inköpspris å stärkelse

av resp. kr. 31:50 och 32:25 per deciton vid tillverkningen av resp.

glykos och dextrin samt nuvarande villkor i övrigt, kan det enligt vad nämnden

inhämtat förutses, att tillverkarna behöva betinga sig ett partipris av

ungefär 47 kr. per deciton för glykos och 54 kr. för dextrin. Motsvarande

pris inklusive tull å utländsk vara rör sig enligt uppgift omkring 52 resp.

56 kr. per deciton. Nämnden har därför icke funnit något mera trängande

behov av en tullförhöjning föreligga i förevarande fall, helst som pristendensen

för utländsk glykos och dextrin på sista tiden torde visat uppåtgående

tendens. Skulle det emellertid anses önskvärt att bereda den inhemska

tillverkningen av nämnda varor ökad säkerhet gentemot utländsk konkurrens,

på sätt som föreslagits i den remitterade motionen, har nämnden intet

att däremot erinra.»

Kommerskollegium anför:

»Såsom av industrikontoret framhålles, äro de produkter, som beröras av

motionen, huvudsakligen stärkelsesirap (glykos) och dextrin, för vilkas tillverkning

potatisstärkelse i båda fallen utgör utgångsmaterialet. Tullsatserna

äro för potatisstärkelse 20 kronor, för glykos 30 kronor och för dextrin

25 kronor för 100 kg., i de båda sista fallen med de till och med den 30 september

1937 gällande tilläggstullarna inräknade. Då av 100 kg. stärkelse

enligt av industrikontoret anförda uppgifter kan påräknas ett utbyte av 95

kg. glykos eller 83 kg. dextrin, blir nettotullskyddet för glykos 8 kronor 95 öre

och för dextrin 90 öre för 100 kg., under förutsättning att stärkelsetullen helt

utnyttjas. Den föreslagna höjningen av tilläggstullen skulle öka netlotullskyddet

med 5 kronor per 100 kg. i vartdera fallet. Under de närmast föregående

åren torde tullskyddet å stärkelse icke hava helt utnyttjats, men med

hänsyn till att Kungl. Maj:t för kampanjen 1937/1938 fastställt avsevärt högre

potatispris än förut varit gällande, synes en ytterligare höjning av priset

å potatisstärkelse utöver den rätt avsevärda ökning, sorn i februari detta år

genomförts, kunna förväntas. De svenska företag, som förarbeta potatisstärkelse,

skulle härigenom uppenbarligen komma i sämre ställning i konkurrenshänscende

gentemot importerad vara för den händelse prisnivån i

utlandet ej skulle stiga.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 25-

Sveriges kemiska industrikontor har anfört vissa betänkligheter mot att

priset å stärkelsesirap genom ytterligare ökning av tullsatsen \ enlighet med

motionen skulle uppdrivas. Det förbättrade skydd, som med tullhöjningen

avsåges för den inhemska fabrikationen, skulle enligt industrikontorets mening

bliva verkningslöst, för den händelse prisnivån bleve så hög, att varans

konkurrenskraft gentemot vissa andra sötningsmedel nämnvärt påverkades

och konsumtionsminskning på grund härav inträdde. Kontoret uttalar sig

därför mot den föreslagna tullhöjningen och föreslår reglering av stärkelsepriset

därhän, att stärkelse, avsedd för tillverkning av glykos, dextrin och

eventuellt vissa andra produkter, åsättes ett pris, som är visst belopp lägre

än priset å för andra konsulntionsändamål avsedd stärkelse.

Vad industrikontoret härutinnan anfört är utan tvivel värt beaktande.

Konfekt- och konfityrindustrien torde ej få anses vara av tekniska skäl

nödsakad att använda viss kvantitet glykos, utan denna kan eventuellt åtminstone

i rätt stor utsträckning tänkas ersatt med t. ex. invertsocker, örn

glykospriset blir för högt. Då även invertsockret kan framställas inom'' landet,

torde det i och för sig ej vara av större intresse ur statlig synpunkt, att

glykostillverkningen upprätthålles. Önskar man däremot bibehålla marknaden

för potatisstärkelse, vore en sådan utveckling olycklig, såsom även i motionen

framhålles.

I yttrande till chefen för jordbruksdepartementet den 27 maj 1933 över då

föreliggande förslag till reglering av tillverkningen av potatismjöl m. m. anförde

kollegium bland annat följande. För den händelse en dylik reglering

ansåges ofrånkomlig ville kollegium framhålla den synnerliga vikten av att

såväl utformningen som tillämpningen av dithörande bestämmelser mätte

ske på sådant sätt, att såväl ett ensidigt gynnande av vissa odlareintressen

som alltför betungande verkningar å de industrier, som använda potatismjölet

i sin tillverkning, måtte undvikas. Bland de industrier, som i sådant

hänseende och med hänsyn till sin konkurrensförmåga vöre i särskilt hög

grad beroende av, att ej råvaran i otillbörlig grad fördyrades, framhölles glykos-,

dextrin- och sagogryntillverkningen.

Det förelåge sålunda viss anledning antaga, att vid genomförandet av en

statskontrollerad prisreglering å den färdiga produkten, för vinnande av det

avsedda syftet, ett högre pris komme att åsättas det för hushålls- och charkuleriändamål

avsedda potatismjölet än för det, för vilket avsättning mäste beräknas

till förutnämnda industrier.

I gemensamt med lantbruksstyrelsen den 28 september 1933 avgivet utlåtande

till Kungl. Maj :t (finansdepartementet) fann kollegium vidare anledning

att betona den synnerliga önskvärdheten av, att statens potatismjölsnämnd

vid tillämpning av prissättningsreglerna måtte tillse, att behörig

hänsyn tages till vissa industriers behov av billig stärkelse såsom halvfabrikat

för framställning av en del produkter, särskilt glykos, sago samt dextrin

och därmed sammanhängande varuslag.

För stärkelse avsedd för tillverkning av glykos har hittills uttagits och uttages

fortfarande ett 2 öre per kg. lägre pris än för stärkelse för allmän förbrukning

under det att priset för stärkelse för dextrintillverkning är åsatt ett

något högre pris än stärkelse för sistnämnda ändamål. Den prishöjning, som

anses böra företagas senare under innevarande år, lär emellertid vara avsedd

att läggas uteslutande på för glykostillverkning avsedd stärkelse, som därigenom

skulle komma att stå i nära samma pris som för allmän förbrukning

avsedd stärkelse.

Kollegium finner för sin del att en ökning av särskilt priset å glykos örn

möjligt bör undvikas och att hänsyn härtill bör tagas vid prissättningen å po
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 25.

7

tatisstärkelse. Under sådana omständigheter anser sig kollegium ej böra tillstyrka

det motionsvis framförda förslaget om höjning av tilläggstullarna i

fråga.»

Sveriges kemiska industrikontor, för vars ståndpunkt till den föreliggande

frågan kommerskollegium redogjort, framhåller i sitt yttrande bland annat,

att den höga tullen å stärkelse — 20 kronor för 100 kilogram — ingalunda

tillkommit i avsikt att densamma skulle till mer än högst hälften utnyttjas av

potatisstärkelseindustrien samt att Sveriges stärkelseproducenters förening

u. p. a. år 1928 utfäste sig att under vissa villkor intill den 1 oktober 1928

tillhandahålla för glykos- och dextrinindustriernas drift erforderliga myckenheter

potatisstärkelse till ett pris, motsvarande den kostnad, som importerad

vara skulle betinga, därest tull uttoges med endast 10 kronor för 100

kilogram (jfr bevillningsutskottets bet. nr 24/1928).

Utskottet förordar, att tilläggstullar för glykos, dextrin och övriga till stat.

nr 290 och 620 hänförliga varor även skola utgå under den tid potatismjölsregleringen

förlängts eller till och med den 30 september 1940. Vad beloppet

av dessa tilläggstullar beträffar anser sig utskottet, med hänsyn till vad som

anförts i de till utskottet inkomna yttrandena, icke kunna tillstyrka den av

motionären föreslagna höjningen av tilläggstullarna å dessa varor. Utskottet

vill emellertid, i anslutning till vad som anförts i yttrandena, framhålla angelägenheten

av att vid handhavandet av den statliga regleringen på området

behörig hänsyn tages till glykos- och dextrinindustrierna, för vilkas konkurrensförmåga

prissättningen å potatisstärkelse uppenbarligen är av stor betydelse.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 175 samt med avslag å motionen II: 446

av herr förste vice talmannen Jeppsson, antaga det vid propositionen

fogade förslaget till förordning om fortsatt giltighet

av förordningen den 2 mars 1934 (nr 34) med ytterligare

tillägg till gällande tulltaxa.

Stockholm den 11 maj 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin, Wahlmark,

Elof Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander*, Heuman och Eilif Sylwan samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson

i Gävle, Johanson i Huskvarna, Ericson i Boxholm, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö,

Jonsson i Skedsbygd och Lundell*.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition med förslag till förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 2 mars 1934 med ytterliga a1 i texten