Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

1937-05-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1937:26, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

1

Nr 26.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1937 kl. 4 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 3 § 1 mom. förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper.

I en den 7 maj 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 319, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den

6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper1.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

3 §■

1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmärs, skall, där ej nedan annorlunda

stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:

f) vid byte--—- belopp av 100 kronor.

Då sådant med hänsyn till särskilda omständigheter prövas nödigt, må

Konungen förordna, att avräkningsnota vid köp eller byte av aktier, lotter,

andelsbevis och delaktighetsbevis skall förses med stämpel till högre belopp

än ovan under a), c) och e) sägs, dock högst fyra gånger där angivna belopp.

Med fondhandlare---föra handelsböcker.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937.

1 Senaste lydelse, se 1929:142.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 26-

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

I det vid förevarande proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

återfinnes endast en hänvisning till vad föredragande departementschefen

anfört vid anmälan den 7 maj 1937 av proposition, nr 318, angående fortsatt

befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar

med guld, m. m.

I sistnämnda proposition, som till behandling hänvisats till bankoutskottet,

har Kungl. Majit för riksdagens godkännande framlagt vissa förslag,

vilka utgöra ett led i en penningpolitisk beredskapsorganisation till skydd

mot en stark prisstegring. Till underlag för behandlingen av den ekonomiska

politikens utformning har inom finansdepartementet utarbetats en i propositionen

nr 318 återgiven promemoria angående det nuvarande prisläget.

Sedan under den förberedande behandlingen av frågan om penningpolitikens

utformning uppmärksamheten riktats på vissa beredskapsåtgärder, vilka

borde vidtagas för att möjligheter skulle erhållas att mellan riksdagarna och

med erforderlig snabbhet vidtaga mera effektiva åtgärder till mötande av

en inflation, har inom finansdepartementet verkställts utredning bland annat

avseende en anpassning av fondstämpeln å aktier efter konjunkturlägets

krav. Över en i detta spörsmål inom departementet upprättad promemoria

ha efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, bank- och fondinspektionen,

efter hörande av styrelsen för Stockholms fondbörs, samt fullmäktige

i riksbanken (prop. nr 318 sid. 29—35).

Departementschefen har beträffande nu förevarande fråga anfört följande:

»I den inom finansdepartementet upprättade promemorian rörande det nuvarande

prisläget har framhållits, att de allvarligaste riskerna under en period

av häftig prisstegring förbindas med anpassningen av kapitalvärden

och kostnader efter den höjda produktprisnivån. Vid ett efterföljande prisfall

kan nämligen den nödvändiga anpassningen nedåt av kapitalvärdena och

kostnaderna i regel ej ske utan krisartade störningar. Spridningen av en

prisrörelse över till kapitalvärdena sker snabbast och kraftigast på fondbörsen.

Tillgängliga uppgifter ge vid handen, att utvecklingen av de svenska

aktiekurserna influerats av höstens och vinterns prisstegring. Då fondbörsutvecklingen

emellertid i blott mindre omfattning kan påverkas med de

penningpolitiska hjälpmedel som redan stå statsmakterna till buds eller

som enligt för riksdagen framlagda förslag skulle ställas till deras förfogande,

har det ansetts motiverat att överväga ytterligare beredskapsåtgärder

med speciell inriktning mot aktiespekulationen. I en inom finansdepartementet

utarbetad promemoria har sålunda ifrågasatts, att fondstämpeln å

aktier skulle göras rörlig och anpassas efter konjunkturerna. Fondstämpelns

höjd skulle få bestämmas av Kungl. Majit, dock högst till, förslagsvis,

fyra gånger dess nuvarande belopp.

I de remissyttranden som avgivits över departementspromemorian har

vitsordats önskvärdheten av att medel stå till förfogande för motverkande av

en inflationsartad hausse på börsen men tillika framhållits, att den hittillsvarande

utvecklingen ej kan anses påkalla motåtgärder. Meningarna gå

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

3

isär, när det gäller arten av den utbyggnad av den penningpolitiska beredskapen,

som med hänsyn härtill kan vara lämplig. Statskontoret och

bankofullmäktige tillstyrka tillskapandet av eji möjlighet att höja fondstämpeln;

statskontoret finner dock detta böra ske genom särskild fullmaktslagstiftning

och ej genom blott den i departementspromemorian föreslagna

ändringen i fondstämpelförordningen. Bank- och fondinspektionen anser,

att tidigare utredningar och erfarenheter mana till försiktighet, och ställer

sig bestämt avvisande till en mer eller mindre permanent höjning av fondstämpeln

å aktier av den omfattning det remitterade förslaget skulle medgiva.

Inspektionen vill dock därmed icke hava sagt, att det icke ur beredskapssynpunkt

kan vara av betydelse, att möjlighet finnes att, därest utvecklingen

å fondhandelns område skulle gå i en icke önskvärd riktning, mera

tillfälligt höja fondstämpelavgiften i syfte att framkalla en psykologisk reaktion

häremot. Fondbörsstyrelsen avstyrker det i departementspromemorian

framlagda förslaget under framhållande av bland annat, att en hög omsättningsskatt

visat sig kunna medföra för den legitima börshandeln och näringslivet

i sin helhet menliga verkningar. Såväl fondbörsstyrelsen som bank- och

fondinspektionen finna det angeläget att, om en möjlighet till höjning

av fondstämpeln anses böra skapas, i författningstexten ges uttryck åt bestämmelsens

innebörd av en för extraordinära förhållanden avsedd fullmakt.

I motsats till statskontoret förorda sistnämnda institutioner icke en särskild

författning utan en allmän, till den berörda paragrafen i fondstämpelförordningen

fogad undantagsbestämmelse.

Ehuru tvekan kan råda om graden av det dämpande inflytande som kan

ernås genom en höjning av fondstämpeln, när det gäller att hålla tillbaka en

spekulationsvåg, anser jag dock sannolikt att åtgärden, icke minst i psykologiskt

avseende, är av tillräcklig betydelse för att man icke bör avstå från att

bereda möjligheter till ett utnyttjande av även detta konjunkturpolitiska

hjälpmedel. Denna uppfattning stödjes av det tillstyrkande yttrande som avgivits

av bankofullmäktige, vilka närmast lia att bevaka de intressen som

motiverat förslagets framläggande. Intet synes mig vara att erinra mot att

rätten att höja fondstämpeln å aktier intill dess föreslagna maximibelopp i

författningstexten anges knuten till särskilda omständigheter som påkalla

åtgärdens vidtagande. Detta torde lämpligen kunna ske i den av fondbörsstyrelsen

och bank- och fondinspektionen föreslagna formen. Att kraven på

börsutvecklingens avvikelse från ett normalläge måste vara strängare, ju kraftigare

höjning av fondstämpeln som ifrågasättes, är givet; den föreslagna bestämmelsen

i dess här antydda avfattning bör tolkas med utgångspunkt härifrån.

» I

I det vid propositionen nr 318 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen,

efter att bland annat lia redogjort för riksdagens ståndpunktstagande

år 1933 til! frågan örn Kungl. Maj:ts befogenhet att i viss utsträckning

utan särskilt bemyndigande borttaga eller sänka tullar, anfört följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.

Ltskottet.

»På det handelspolitiska området slutligen synes grundlagsenlig rätt få anses

tillkomma Kungl. Majit att sänka och borttaga tullar. Riksdagens i det

föregående omnämnda ståndpunktstagande år 1933 avsåg visserligen ett utnyttjande

av denna rätt av handelspolitiska skäl och med viss begränsning.

Det torde emellertid få förutsättas att Kungl. Majit utan särskilt medgivande

av riksdagen skall äga temporärt utnyttja rätten att nedsätta tullavgifter

även i penningpolitiskt syfte och i den vidare omfattning som kan

komma att visa sig påkallad med hänsyn till konjunkturlägets utveckling.

Emellertid vill jag i detta sammanhang framhålla att blott relativt begränsade

resultat synas vara att vinna på denna väg och att icke minst med

hänsyn därtill föreliggande möjligheter till tullreduktioner torde böra utnyttjas

med försiktighet. Givet är för övrigt att ett utnyttjande av Kungl.

Majits här ifrågavarande rätt måste föregås av ingående utredningar i syfte

främst att utröna de berörda tullsatsernas betydelse ur försörjningssynpunkt

för svenskt näringsliv.»

Det föreliggande förslaget avser bemyndigande för Konungen att, då sådant

med hänsyn till särskilda omständigheter prövas nödigt, höja stämpelavgiften

vid köp och byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis,

dock högst till fyra gånger det i 3 § 1 mom. av 1908 års förordning i ämnet

angivna belopp. Förslaget utgör ett led i den beredskapsorganisation på det

penningpolitiska området, för vilken departementschefen närmare redogjort i

det vid propositionen nr 318 fogade statsrådsprotokollet. Till denna organisation

har bankoutskottet i utlåtande nr 67 givit sin anslutning.

Mot det i nu förevarande proposition begärda bemyndigandet har utskottet,

som ansluter sig till departementschefens uppfattning i ämnet, icke annat

att erinra än att rätten att bestämma om höjning av ifrågavarande stämpelavgift

icke bör gälla på obestämd tid. Denna rätt synes utskottet böra medgivas

allenast för viss begränsad tid, och får utskottet i sådant avseende förorda,

att bemyndigandet bestämmes att gälla till och med den 31 maj 1938.

På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen har departementschefen

i det vid propositionen nr 318 fogade statsrådsprotokollet jämväl uttalat

sig angående Kungl. Majits befogenhet att i penningpolitiskt syfte utan

särskilt medgivande av riksdagen temporärt utnyttja rätten att nedsätta tullavgifter.

Utskottet finner angeläget understryka vikten av, att Kungl. Majit vid utnyttjandet

av sagda befogenhet måtte beakta, att de avvägningar mellan

olika intressen, som genom beslut av riksdagen åstadkommits vid bestämmandet

av de skilda tullsatsernas storlek, i möjligaste mån lämnas orubbade.

Örn tullnedsättningar eventuellt skulle komma att av Kungl. Majit beslutas

och dessa tullnedsättningar sedermera skulle befinnas icke längre vara påkallade

för tillgodoseende av det penningpolitiska syftet, förutsätter utskottet,

att Kungl. Majit i detta ändrade läge vidtager åtgärder för återinförande

av tidigare gällande tullsatser.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 26■ 5

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 319, antaga följande

Förslag

till

förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela

särskilda bestämmelser om stämpelavgift vid köp och byte av

fondpapper.

Härigenom förordnas som följer:

Då sådant med hänsyn till särskilda omständigheter prövas nödigt, må

Konungen förordna, att avräkningsnota, varom i 2 § förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper förmäles, vid köp eller byte av aktier, lotter, andelsbevis och

delaktighetsbevis skall förses med stämpel till högre belopp än i 3 § 1 mom.

nämnda förordning1 under a), c) och e) sägs, dock högst fyra gånger där angivna

belopp.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937 och gäller till och med

den 31 maj 1938. Av Konungen jämlikt denna förordning meddelade bestämmelser

må ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag.

Stockholm den 21 maj 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Elof

Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander, Robert Berg, Gustaf Björkman och Sköldén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i

Gävle, Johanson i Huskvarna, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg

i Malmö och Olsson i Kullenbergstorp.

1 Senaste lydelse, se 1929:142.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 26.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908 an a1 i texten