Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
1937-05-21 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1937:26, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
1
Nr 26.
Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1937 kl. 4 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse
av 3 § 1 mom. förordningen den 6 november
1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och
byte av fondpapper.
I en den 7 maj 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 319, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den
6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid
köp och byte av fondpapper1.
Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908
angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:
3 §■
1. Avräkningsnota, varom i 2 § förmärs, skall, där ej nedan annorlunda
stadgas, vid köp förses med stämpel till följande belopp, nämligen:
f) vid byte--—- belopp av 100 kronor.
Då sådant med hänsyn till särskilda omständigheter prövas nödigt, må
Konungen förordna, att avräkningsnota vid köp eller byte av aktier, lotter,
andelsbevis och delaktighetsbevis skall förses med stämpel till högre belopp
än ovan under a), c) och e) sägs, dock högst fyra gånger där angivna belopp.
Med fondhandlare---föra handelsböcker.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937.
1 Senaste lydelse, se 1929:142.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 26-
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
- Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
I det vid förevarande proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet
återfinnes endast en hänvisning till vad föredragande departementschefen
anfört vid anmälan den 7 maj 1937 av proposition, nr 318, angående fortsatt
befrielse för riksbanken från skyldigheten att inlösa av banken utgivna sedlar
med guld, m. m.
I sistnämnda proposition, som till behandling hänvisats till bankoutskottet,
har Kungl. Majit för riksdagens godkännande framlagt vissa förslag,
vilka utgöra ett led i en penningpolitisk beredskapsorganisation till skydd
mot en stark prisstegring. Till underlag för behandlingen av den ekonomiska
politikens utformning har inom finansdepartementet utarbetats en i propositionen
nr 318 återgiven promemoria angående det nuvarande prisläget.
Sedan under den förberedande behandlingen av frågan om penningpolitikens
utformning uppmärksamheten riktats på vissa beredskapsåtgärder, vilka
borde vidtagas för att möjligheter skulle erhållas att mellan riksdagarna och
med erforderlig snabbhet vidtaga mera effektiva åtgärder till mötande av
en inflation, har inom finansdepartementet verkställts utredning bland annat
avseende en anpassning av fondstämpeln å aktier efter konjunkturlägets
krav. Över en i detta spörsmål inom departementet upprättad promemoria
ha efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret, bank- och fondinspektionen,
efter hörande av styrelsen för Stockholms fondbörs, samt fullmäktige
i riksbanken (prop. nr 318 sid. 29—35).
Departementschefen har beträffande nu förevarande fråga anfört följande:
»I den inom finansdepartementet upprättade promemorian rörande det nuvarande
prisläget har framhållits, att de allvarligaste riskerna under en period
av häftig prisstegring förbindas med anpassningen av kapitalvärden
och kostnader efter den höjda produktprisnivån. Vid ett efterföljande prisfall
kan nämligen den nödvändiga anpassningen nedåt av kapitalvärdena och
kostnaderna i regel ej ske utan krisartade störningar. Spridningen av en
prisrörelse över till kapitalvärdena sker snabbast och kraftigast på fondbörsen.
Tillgängliga uppgifter ge vid handen, att utvecklingen av de svenska
aktiekurserna influerats av höstens och vinterns prisstegring. Då fondbörsutvecklingen
emellertid i blott mindre omfattning kan påverkas med de
penningpolitiska hjälpmedel som redan stå statsmakterna till buds eller
som enligt för riksdagen framlagda förslag skulle ställas till deras förfogande,
har det ansetts motiverat att överväga ytterligare beredskapsåtgärder
med speciell inriktning mot aktiespekulationen. I en inom finansdepartementet
utarbetad promemoria har sålunda ifrågasatts, att fondstämpeln å
aktier skulle göras rörlig och anpassas efter konjunkturerna. Fondstämpelns
höjd skulle få bestämmas av Kungl. Majit, dock högst till, förslagsvis,
fyra gånger dess nuvarande belopp.
I de remissyttranden som avgivits över departementspromemorian har
vitsordats önskvärdheten av att medel stå till förfogande för motverkande av
en inflationsartad hausse på börsen men tillika framhållits, att den hittillsvarande
utvecklingen ej kan anses påkalla motåtgärder. Meningarna gå
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
3
isär, när det gäller arten av den utbyggnad av den penningpolitiska beredskapen,
som med hänsyn härtill kan vara lämplig. Statskontoret och
bankofullmäktige tillstyrka tillskapandet av eji möjlighet att höja fondstämpeln;
statskontoret finner dock detta böra ske genom särskild fullmaktslagstiftning
och ej genom blott den i departementspromemorian föreslagna
ändringen i fondstämpelförordningen. Bank- och fondinspektionen anser,
att tidigare utredningar och erfarenheter mana till försiktighet, och ställer
sig bestämt avvisande till en mer eller mindre permanent höjning av fondstämpeln
å aktier av den omfattning det remitterade förslaget skulle medgiva.
Inspektionen vill dock därmed icke hava sagt, att det icke ur beredskapssynpunkt
kan vara av betydelse, att möjlighet finnes att, därest utvecklingen
å fondhandelns område skulle gå i en icke önskvärd riktning, mera
tillfälligt höja fondstämpelavgiften i syfte att framkalla en psykologisk reaktion
häremot. Fondbörsstyrelsen avstyrker det i departementspromemorian
framlagda förslaget under framhållande av bland annat, att en hög omsättningsskatt
visat sig kunna medföra för den legitima börshandeln och näringslivet
i sin helhet menliga verkningar. Såväl fondbörsstyrelsen som bank- och
fondinspektionen finna det angeläget att, om en möjlighet till höjning
av fondstämpeln anses böra skapas, i författningstexten ges uttryck åt bestämmelsens
innebörd av en för extraordinära förhållanden avsedd fullmakt.
I motsats till statskontoret förorda sistnämnda institutioner icke en särskild
författning utan en allmän, till den berörda paragrafen i fondstämpelförordningen
fogad undantagsbestämmelse.
Ehuru tvekan kan råda om graden av det dämpande inflytande som kan
ernås genom en höjning av fondstämpeln, när det gäller att hålla tillbaka en
spekulationsvåg, anser jag dock sannolikt att åtgärden, icke minst i psykologiskt
avseende, är av tillräcklig betydelse för att man icke bör avstå från att
bereda möjligheter till ett utnyttjande av även detta konjunkturpolitiska
hjälpmedel. Denna uppfattning stödjes av det tillstyrkande yttrande som avgivits
av bankofullmäktige, vilka närmast lia att bevaka de intressen som
motiverat förslagets framläggande. Intet synes mig vara att erinra mot att
rätten att höja fondstämpeln å aktier intill dess föreslagna maximibelopp i
författningstexten anges knuten till särskilda omständigheter som påkalla
åtgärdens vidtagande. Detta torde lämpligen kunna ske i den av fondbörsstyrelsen
och bank- och fondinspektionen föreslagna formen. Att kraven på
börsutvecklingens avvikelse från ett normalläge måste vara strängare, ju kraftigare
höjning av fondstämpeln som ifrågasättes, är givet; den föreslagna bestämmelsen
i dess här antydda avfattning bör tolkas med utgångspunkt härifrån.
» I
I det vid propositionen nr 318 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen,
efter att bland annat lia redogjort för riksdagens ståndpunktstagande
år 1933 til! frågan örn Kungl. Maj:ts befogenhet att i viss utsträckning
utan särskilt bemyndigande borttaga eller sänka tullar, anfört följande.
4
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26.
Ltskottet.
»På det handelspolitiska området slutligen synes grundlagsenlig rätt få anses
tillkomma Kungl. Majit att sänka och borttaga tullar. Riksdagens i det
föregående omnämnda ståndpunktstagande år 1933 avsåg visserligen ett utnyttjande
av denna rätt av handelspolitiska skäl och med viss begränsning.
Det torde emellertid få förutsättas att Kungl. Majit utan särskilt medgivande
av riksdagen skall äga temporärt utnyttja rätten att nedsätta tullavgifter
även i penningpolitiskt syfte och i den vidare omfattning som kan
komma att visa sig påkallad med hänsyn till konjunkturlägets utveckling.
Emellertid vill jag i detta sammanhang framhålla att blott relativt begränsade
resultat synas vara att vinna på denna väg och att icke minst med
hänsyn därtill föreliggande möjligheter till tullreduktioner torde böra utnyttjas
med försiktighet. Givet är för övrigt att ett utnyttjande av Kungl.
Majits här ifrågavarande rätt måste föregås av ingående utredningar i syfte
främst att utröna de berörda tullsatsernas betydelse ur försörjningssynpunkt
för svenskt näringsliv.»
Det föreliggande förslaget avser bemyndigande för Konungen att, då sådant
med hänsyn till särskilda omständigheter prövas nödigt, höja stämpelavgiften
vid köp och byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis,
dock högst till fyra gånger det i 3 § 1 mom. av 1908 års förordning i ämnet
angivna belopp. Förslaget utgör ett led i den beredskapsorganisation på det
penningpolitiska området, för vilken departementschefen närmare redogjort i
det vid propositionen nr 318 fogade statsrådsprotokollet. Till denna organisation
har bankoutskottet i utlåtande nr 67 givit sin anslutning.
Mot det i nu förevarande proposition begärda bemyndigandet har utskottet,
som ansluter sig till departementschefens uppfattning i ämnet, icke annat
att erinra än att rätten att bestämma om höjning av ifrågavarande stämpelavgift
icke bör gälla på obestämd tid. Denna rätt synes utskottet böra medgivas
allenast för viss begränsad tid, och får utskottet i sådant avseende förorda,
att bemyndigandet bestämmes att gälla till och med den 31 maj 1938.
På sätt framgår av den förut lämnade redogörelsen har departementschefen
i det vid propositionen nr 318 fogade statsrådsprotokollet jämväl uttalat
sig angående Kungl. Majits befogenhet att i penningpolitiskt syfte utan
särskilt medgivande av riksdagen temporärt utnyttja rätten att nedsätta tullavgifter.
Utskottet finner angeläget understryka vikten av, att Kungl. Majit vid utnyttjandet
av sagda befogenhet måtte beakta, att de avvägningar mellan
olika intressen, som genom beslut av riksdagen åstadkommits vid bestämmandet
av de skilda tullsatsernas storlek, i möjligaste mån lämnas orubbade.
Örn tullnedsättningar eventuellt skulle komma att av Kungl. Majit beslutas
och dessa tullnedsättningar sedermera skulle befinnas icke längre vara påkallade
för tillgodoseende av det penningpolitiska syftet, förutsätter utskottet,
att Kungl. Majit i detta ändrade läge vidtager åtgärder för återinförande
av tidigare gällande tullsatser.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 26■ 5
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 319, antaga följande
Förslag
till
förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall meddela
särskilda bestämmelser om stämpelavgift vid köp och byte av
fondpapper.
Härigenom förordnas som följer:
Då sådant med hänsyn till särskilda omständigheter prövas nödigt, må
Konungen förordna, att avräkningsnota, varom i 2 § förordningen den 6 november
1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte
av fondpapper förmäles, vid köp eller byte av aktier, lotter, andelsbevis och
delaktighetsbevis skall förses med stämpel till högre belopp än i 3 § 1 mom.
nämnda förordning1 under a), c) och e) sägs, dock högst fyra gånger där angivna
belopp.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937 och gäller till och med
den 31 maj 1938. Av Konungen jämlikt denna förordning meddelade bestämmelser
må ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag.
Stockholm den 21 maj 1937.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Elof
Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander, Robert Berg, Gustaf Björkman och Sköldén; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Olsson i
Gävle, Johanson i Huskvarna, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg
i Malmö och Olsson i Kullenbergstorp.
1 Senaste lydelse, se 1929:142.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 26.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:411 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908 an a1 i texten