Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1937-05-21 · 48 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 48 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1937:27, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 22 maj 1937 kl. 7 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till lag om ändring i vissa delar

av kommunalskattelagen den 28 september 1928

m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

I en den 2 april 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 281, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade förslag till

dels lag örn ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370),

dels förordning angående ändrad lydelse av 8 § 3 mom. och 17 § 1 mom.

taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379),

dels ock förordning med instruktion för värdering av skogsmark och växande

skog vid taxering av fastighet.

Förslag

till

lag om ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28

september 1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att 5 § 1 mom. och 10 § samt anvisningarna till 9

och 10 §§J kommunalskattelagen den 28 september 1928 skola hava ändrad

lydelse på sätt nedan angives:

5 §.

1 mom. Från skatteplikt till fastighetsskatt undantagas:

a) nationalparker och såsom naturminnesmärken fridlysta områden;

b) staten samt---fastighetens värde.

1 Senaste lydelse av anvisningarna till 9 och 10 §§, se S. F. S. 1932: 291.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 27

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

10 §.

Vid taxering--— annat ändamål än jordbruk med binäringar eiler

skogsbruk;

för annan fastighet:

a) markvärde eller---och anläggningar;

b) byggnadsvärde eller värdet av byggnader å fastigheten,

skolande särskilt angivas vad av byggnadsvärdet som belöper å maskiner

och liknande tillgångar, vilka äro avsedda att huvudsakligen tjäna industriellt

eller därmed jämförligt ändamål (särskilt maskinvärde); samt

c) parkvårde eller--— och dylikt.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 9 §.

1. Med fastighets — — — betald köpeskilling.

Vid sidan av faktiskt betalda köpeskillingar — vilkas betydelse såsom uppskattningsgrund

dock ingalunda må underskattas — måste vid taxeringen

beaktas andra förhållanden, som kunna tjäna till ledning för bedömande av

allmänna saluvärdet å en fastighet, såsom fastighetens avkastning m. m.

Särskilt vad angår jordbruksfastighet böra till ledning vid taxeringen gälla

de enhetsvärden, som föreslagits i den ordning, taxeringsförordningen närmare

omförmäler.

Vid taxering av annan fastighet, särskilt bostadsfastighet, kan ofta förfaras

så, att man utgår från förhållandena beträffande ett tillräckligt antal

för ändamålet utvalda fastigheter, vilka varit föremål för försäljning under

normala förhållanden i allmänna marknaden eller för vilka eljest det allmänna

saluvärdet är känt, och verkställer taxeringen under jämförelse med

värdena å dessa fastigheter. Vid en dylik jämförelse kan avkastningens och

framför allt hyresavkastningens storlek tjäna till ledning. Stundom torde det

emellertid ej vara möjligt att använda en dylik uppskattningsgrund, utan

måste värderingsmetoden lämpas efter omständigheterna i det särskilda fallet.

Beträffande byggnad för industriellt ändamål eller annan byggnad, för vilken

det är svårt att direkt beräkna en normal hyresavkastning, kan det exempelvis

visa sig lämpligt att utgå från antingen den faktiska eller den uppskattade

anskaffningskostnaden, som förvandlas till nuvärde under beaktande av

ändringar i penningvärdet, byggnadens ålder, förslitning och sannolika varaktighetstid

m. m.

När allmänna saluvärdet skall utrönas väsentligen med ledning av avkastningen,

bör märkas, att fråga är örn den normalt påräkneliga framtida avkastningen,

samt att värdet vanligen erhålles genom kapitalisering av denna

enligt den procentsats, varmed för fastigheter av ifrågavarande slag kalkyleras

vid affärer å fastighetsmarknaden. Hänsyn måste emellertid tagas

jämväl till variationer i avkastningen och dennas sannolika varaktighet, vil
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

3

ka förhållanden kunna böra föranleda modifikationer i det värde, som framkommer

vid enkel kapitalisering. Härvid bör beaktas, att nuvärdet av ett

avkastningsbelopp är mindre, ju längre avlägsen den tidpunkt är vid vilken

avkastningsbeloppet förväntas utfalla. Kan avkastningen även vid normal

användning av fastigheten antagas komma att förete mera avsevärda växlingar

eller bliva av kort varaktighet, kan en mera noggrann beräkning bliva

erforderlig. Därvid kan tillgå så, att varje beräknelig framtida nettoårsavkastning

diskonteras till ett nuvärde, varefter de sålunda erhållna nuvärdena

sammanläggas. Det torde ej sällan förekomma att, där värdet i första hand

utrönes efter annan metod än avkastningsmetoden, denna senare metod

lämpligen bör användas för kontroll och eventuell justering av värdesättningen.

Särskilt kan ett sådant förfaringssätt anbefallas, där för en äldre

byggnad förutses en jämförelsevis kort återstående varaktighetstid.

Allmänna saluvärdet bör sålunda framgå såsom resultat av ett övervägande

av olika beträffande fastighetsvärdena i allmänhet och särskilt värdet

å den ifrågavarande fastigheten kända förhållanden.

Det må---- — andra synpunkter.

2. Vid värdesättning---angivna enhetsvärden.

3. Taxering av---erlagda köpeskillingar.

Outbyggt vattenfall uppskattas till värdet på normal lågvatteneffekt enligt

för orten gällande pris på vattenkraft, under hänsynstagande till den tid, som

beräknas förflyta, tills fallet blir utbyggt, möjligheter till korttidsreglering

av vattenföringen vid fallet, förhållanden som inverka på kostnaderna för

fallets utbyggande såsom fallhöjd, fallets långsträckthet och grundförhållanden,

avstånd från järnvägsstation och huvudsaklig kraftavsättningsort, kostnader

för andel i regleringsdamm m. m. (fallvärde).

Normal lågvatteneffekt beräknas, .vare sig vattendraget är reglerat eller ej,

efter den faktiska bruttofallhöjden vid normalt lågvattenstånd och den faktiska

normala lågvattenmängden (jfr vattenlagen 14 kap. 1 §). Vattenmängd,

som vid normal lågvattenföring måste avstås till samfärdsel och andra behov,

medräknas ej.

Outbyggt vattenfall---omedelbart utbyggas.

Den mark å land, som tages i anspråk för anläggningen med bostadshus,

upptages till skäligt värde (utmålsvärde).

Värdet å i kraftverk ingående byggnader, däri inbegripna fasta maskiner,

uppskattas särskilt för byggnadsarbeten, jämväl bostadshus, särskilt för turbinutrustning,

särskilt för elektrisk utrustning och särskilt för reservkraftmaskineri

med utgångspunkt från den faktiska anskaffningskostnaden, omräknad

till värdet vid den tidpunkt taxeringen avser under hänsynstagande

till prisändringar, som ägt rum sedan de tidpunkter, då anskaffning skett,

och erforderlig avskrivning (värde å byggnader). Vid uppskattning av avskrivningens

storlek beaktas, att för större anläggningar vanligen kan beräknas

en längre varaktighetstid än för mindre sådana.

Avdrag får---till användning.

Värdet av regleringsdamm uppskattas med hänsyn till dels dammbygg
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

naden, dels för densamma i anspråk tagen mark. Dammbyggnaden uppskattas

på sätt ovan sagts om till kraftverk hörande byggnad. I kostnaden för

byggnaden inräknas kostnad för sådana rensningar intill dammen ovan- och

nedanför densamma, som erfordrats för att avbörda vattnet genom dammen.

Värdet av de vattenfallsfastigheter, som bidragit till regleringsdammen, minskas

i stället med belopp, svarande mot deras andel i dammanläggningen.

4. För jordbruksfastighet — — — sin normala avkastningsförmåga

(skogsmarkens avkastningsvärde).

Såsom skogsmark---lämpa sig för skogsproduktion. Är å skog
beväxt

hagmark (betesmark) betestillgången det väsentliga och skogsproduktionen

av underordnad betydelse, skall marken likväl redovisas såsom skogsmark,

såvida icke densamma är att betrakta såsom kultiverad betesäng. Med

kultiverad betesäng avses sådan —--egentliga kulturåtgärder.

Till skogsmark — — — särskilt angivas.

Består en del av en taxeringsenhets skogsområde av skyddsskog eller annan

därmed jämförlig skog, skall, därest för denna del av skogsområdet här

ovan omnämnt förhöjt kostnadsavdrag skall beräknas, särskild värdesättning

för sådan del av taxeringsenheten äga rum

Särskild förmån---anvisningarna till 10 §.

5. Jordbruksfastighet eller---gälla enligt punkt 4 här ovan.

6. Om två —--särskild kommun.

7. Vid uppskattning---räntans belopp.

till 10 §.

1. Det i —---åsätta taxeringsvärdet.

2. Vid angivande---taxeringen, m. m.

3. Såsom skogsvårde---till 9 §.

4. Tomt- och industrivärde---i längden angivas.

5. Vid uppskattning---eventuellt parkvärde.

Enligt lagen om vad till fast egendom är att hänföra skola till fabrik eller

annan för industriell verksamhet inrättad byggnad höra, bland annat, byggnadens

ägare tillhöriga motorer, maskiner, kärl eller därmed jämförliga redskap,

som för sin användning kräva och jämväl vila på fast, från grunden

berett underlag (fasta maskiner). Värdet av fasta maskiner skall, örn de äro

avsedda att i huvudsak direkt tjäna industriellt ändamål, vid fastighetstaxeringen

angivas såsom särskilt maskinvärde. På samma sätt skall förfaras

beträffande dylika fasta maskiner i liknande byggnad, som ej är att enligt

nämnda lag hänföra till fast egendom. Därest fast maskin, som är avsedd

att i huvudsak direkt tjäna industriellt ändamål, är hänförlig till fast inredning

i byggnad, vars värde ingår i byggnadsvärde å annan fastighet, skall,

ändock att byggnaden icke är i huvudsak inrättad för industriell verksamhet,

den fasta maskinens värde angivas såsom särskilt maskinvärde. Vad

nu sagts om fast maskin, som är avsedd att i huvudsak direkt tjäna industriellt

ändamål, skall även tillämpas å maskin eller liknande anordning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

5

vilkens värde ingår i byggnadsvärde, därest den är avsedd att i huvudsak direkt

tjäna ett ändamål jämförligt med ett industriellt sådant, såsom fallet kan

vara med anordning för distribution av eldfarliga oljor, vissa anordningar i

spannmålslagerhus, automobilgarage m. m. Då i byggnadsvärde ingår värde

av ledningar och liknande inrättningar, vilka förbinda i särskilt maskinvärde

inbegripna maskiner med byggnaden, skall i det särskilda maskinvärdet

ingå även värdet av dessa, därest de närmast äro att betrakta som tillbehör

till maskinerna och hava sitt väsentliga värde tillsammans med dem,

samt antagas kan alt borttagande av maskinerna skulle föranleda, att även

ledningarna m. m. avlägsnades. Uteslutet är ej, att byggnadsvärde i sin

helhet tillika bör betecknas som särskilt maskinvärde; så kan exempelvis

vara fallet med sådan förvaringscistern för eldfarliga oljor, som är att betrakta

såsom byggnad.

Särskilt maskinvärde kan sålunda icke förekomma i fråga om byggnad,

som uteslutande är avsedd för bostadsändamål. Värdet av fasta

maskiner, vilka hava övervägande annat syfte än att direkt tjäna industriellt

eller likartat ändamål, såsom anläggningar för belysning och uppvärmning,

sanitetsanordningar, personhissar eller annat som är avsett för

att göra byggnaden lämplig såsom uppehållsplats för människor, skall, vare

sig byggnaden är inrättad för industriellt eller därmed jämförligt ändamål

eller ej, icke ingå i särskilt maskinvärde.

Vanligen skall såsom särskilt maskinvärde angivas skillnaden mellan, å

ena sidan, hela byggnadsvärdet och, å andra sidan, värdet av byggnaden

med bortseende från maskinerna m. m. Därest byggnad i huvudsak ej har

annat ändamål än att utgöra skydd för maskiner eller dylikt, vilka ej kunna

avlägsnas utan att även byggnaden i det väsentliga borttages, skall emellertid

såsom särskilt maskinvärde upptagas värdet av maskinerna med bortseende

från byggnaden. I taxeringslängden skall antecknas särskilt maskinvärde.

Parkvårde förekommer---såsom parkvärde.

6. Ingår i---vattenfallets värde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938; dock skall densamma redan

dessförinnan lända till efterrättelse, såvitt angår allmän fastighetstaxering

år 1938.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 8 § 3 moni. och 17 § 1

mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379)1.

Härigenom förordnas, att 8 § 3 mom. och 17 § 1 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928 skola hava ändrad lydelse på sätt nedan angives:

8 §•

3 mom. Därjämte skola---högst åtta. Består taxeringsdistriktet

av två eller flera kommuner, bestämmes antalet ledamöter från varje kommun

av länsstyrelsen i samband med indelningen i taxeringsdistrikt under

iakttagande att ledamöterna skola vara högst fem från varje kommun, dock

sammanlagt högst tio.

17 §.

1 mom. Till ledning---sådan innehavare.

Allmän fastighetsdeklaration skall innehålla uppgifter om fastighetens

areal av olika ägoslag, användning och byggnader, gällande brandförsäkringsvärde,

den senast för fastigheten erlagda köpeskillingen, hyror och därmed

jämförlig avkastning av fastigheten samt till fastigheten hörande särskilda

förmåner ävensom, beträffande jordbruksfastighet, om åkerjordens

dränering, kreatursbesättningen och skogen, beträffande annan fastighet, örn

anskaffningsår och anskaffningskostnader för sådana maskiner och liknande

tillgångar, för vilka särskilt maskinvärde skall angivas, samt, beträffande

fastighet, därå vattenfall finnes, uppgifter örn normal lågvatteneffekt, anläggningsår

och anskaffningskostnader.

Är jordbruksfastighet---av Kungl. Majit.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937.

1 Senaste lydelse av 17 § 1 morn., se S. F. S. 1932: 292.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

7

Förslag

till

förordning nied instruktion för värdering av skogsmark och

växande skog vid taxering av fastighet.

Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skall jämte de föreskrifter,

som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande

Instruktion för värdering av skogsmark och växande skog.

1. Särskilda värden skola beräknas för skogsmark och växande skog.

Skogsmark skall värdesättas efter sin normala avkastningsförmåga på sätt

i punkterna 4, 5 och 6 närmare angives (skogsmarkens avkastningsvärde).

Växande skog skall värdesättas med hänsyn till dess faktiska värdeavkastning

enligt punkterna 4, 5, 6 och 7 (skogsvärdet).

A. Skogsmark.

2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig

den vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark hänföres således även ljungmark och annan dylik

mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig för

skogsproduktion. Är å skogbeväxt hagmark (betesmark) betestillgången det

väsentliga och skogsproduktionen av underordnad betydelse, skall marken

likväl redovisas såsom skogsmark, såvida icke densamma är att betrakta såsom

kultiverad betesäng. Med kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig

mening under plog lagd, i huvudsak foderproducerande men ej sällan något

trädbevuxen betesmark, som för betets förbättrande är föremål för ordnad

skötsel, varmed förstås sådana åtgärder som röjning, dikning, planering,

kalkning, gödsling, frösådd med mera. Såsom skogsmark skall ej heller upptagas

sådan skoglös eller ej sällan något trädbevuxen ängsmark, som, ehuru

den visserligen kan användas för skogsproduktion, i främsta rummet disponeras

för foderproduktion genom bete eller slåtter samt med god hushållning

även bör därtill användas (naturlig betes- eller slåtteräng), ehuru den ej är

föremål för egentliga kulturåtgärder.

Till skogsmark räknas icke s. k. impediment, vartill hänföras mossar, myrar,

kärr, berg, fjällmark och annan dylik mark, som pa grund av klimatiska

förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller de lösa jordlagrens

ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig skogsproduktion

där icke kan påräknas.

Allmänna

värdering*-

gninder.

Begreppet

skogsmark.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Areal

skogsmark.

Bonitet.

Botvards.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark

skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.

3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna

skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga offiejella

uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning med

tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter i

dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från jordregistret,

ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock efter

ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna införskaffas.

4. Skogsmarkens normala virkesavkastningsförmåga (boniteten) skall beräknas

efter den årliga virkesavkastning, uppskattad i kubikmeter per hektar,

som anses kunna erhållas vid ett efter rationella grunder bedrivet skogsbruk

och under antagande, att marken vore beväxt nied ett tillfredsställande

samt a behöriga åldrar fördelat virkesförråd (normal skogstillgång). Boniteten

ar således icke beroende av att den för viss tid uttagbara virkesavkastnmgen

är vare sig högre än normalt, på grund av att skogen är mer

an vanligt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång på moget virke,

eller lägre än normalt, på grund av att skogen är utglesnad eller utgöres av

övervägande ungskog, utan boniteten bestämmes av den uthålliga årliga virkesavkastning,

skogsmarken skulle lämna, om skogstillgången under rationell

skötsel vore normal. Såsom sådan normal virkesavkastning är att anse exempelvis

den, som i medeltal uppnås på sådana större skogsbruk, där det väl

sörjes för såväl återväxt som beståndsvård, och där -det finnes ett väl slutet

och på behöriga åldrar väl fördelat virkesförråd.

Boniteten skall bestämmas efter den virkesproducerande förmågan utan

hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.

Vidare är att märka, att boniteten skall vara genomsnittlig och således

skall för skogsmarken i dess helhet avvägas med hänsyn till dess i olika

delar skiftande producerande förmåga.

Vid bestämning av boniteten skall hela den normala årliga virkesavkastningen

uppskattas i kubikmeter per hektar och avse virke i rått tillstånd,

mätt i verklig kubikmassa fast matt pa bark, d. v. s. den virkeskvantitet,

som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller. Boniteten

angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen angivet

fall då skyddsskog eller liknande skog ingår i en taxeringsenhet — som

en för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelbonitet. Finnas för skogen

tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande skogsmarkens olika

boniteter eller innehållande andra uppgifter, varav medelboniteten kan

bedömas, sker uppskattningen med ledning därav. Saknas sådana handlingar,

uppskattas boniteten med ledning av vad som är känt eller kan utrönas

om skogsmarken i fråga, jämfört med medelboniteten å trakten i övrigt.

Den uppskattade boniteten jämkas till den av bonitetsklasserna i tabell I,

som ligger närmast. Bonitet, som uppskattas högre än den högsta i tabellen

angivna bonitetsklassen, jämkas till närmaste hela tal.

5. För värdering i penningar av den sålunda uppskattade normala virkes
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

9

avkastningen beräknas virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde)

enligt de pris, som under åren 1932—1936 på grund av prissättning nämnda

år i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav dylik normal

virkesavkastning anses sammansatt (normal sortimentssammansättning). I

de särskilda anvisningar, som jämlikt 59 § taxeringsförordningen skola fastställas

för varje län eller område av län, bestämmes vad som för länets

eller områdets vidkommande skall anses såsom normal sortimentssammansättning.

Finnes för skogen ordnad bokföring tillgänglig, må densamma kunna läggas

till grund för prissättningen, under förutsättning att de bokförda priserna

varit av normal beskaffenhet och sålunda för liknande förhållanden representativa.

I de fall, där virke försålts å rot, erhållas de för prissättningen behövliga

medeltalen direkt för vart och ett av de nämnda åren, under förutsättning

att det å rot försålda virket har den sålunda fastställda sortimentssammansättningen

och ett för skogen genomsnittligt avsättningsläge. Eljest

kunna de erhållna priserna ej direkt användas som taxeringsunderlag utan

måste jämkas. Så t. ex. inträffar ofta, att endast den grövsta och värdefullaste

skogen sålts å rot, medan småvirket använts till husbehov, såsom

vanligt är i jordbruksbygder, eller kvarlämnats i skogen, såsom sker i vissa

trakter med otillfredsställande avsättningsförhållanden. Men även om dylika

extrema fall ej föreligga, inträffar, att den årliga virkesavkastningen å en

skog visst år är sammansatt av onormala mängder grovt eller klent virke,

eller att avverkning skett på särskilt långa eller korta körvägar med mera,

och kunna även i dylika fall jämkningar i de erhållna priserna bliva nödvändiga.

Å sådana skogar med ordnad bokföring, där virket försäljes i upparbetat

skick, skola från bruttopriserna avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader,

såsom kostnader för huggning, körning, flottning eller annan

transport till den plats, för vilken bruttopriserna gälla, direkt arbetsledning,

avmätning och intumning, tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser,

skogsaccis- och skogsvårdsavgift samt olycksfalls- och försäkringsavgifter

i den mån de äro direkt hänförliga till drivningsarbetet. Därvid är

att märka, att såsom avdragsgilla kostnader skola godkännas allenast sådana,

som äro representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden

och som icke äro beroende av avverkningarnas förläggning eller virkesförrådets

anhopning i sämre eller bättre avsättningslägen.

Vid rotvärdets bestämmande enligt den normala sortimentssammansättningen

skall iakttagas, att brukliga handelsmått, t. ex. toppmätt massa inom

bark för timmer, löst mått för brännved etc., måste omräknas till verklig

kubikmassa fast mått på bark. För varje sortiment och klass av ekonomiskt

likvärdiga sortiment skall rotvärdet utrönas för vart och ett av de år, som

skola läggas till grund för beräkningen, samt medeltal för dessa årsvärden

uträknas. Ur medeltalen bestämmes rotvärdet för samtliga sortiment enligt

den fastställda normala sortimentssammansättningen på sätt framgår av följande

uträkning, vilken allenast utgör ett exempel:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Skogsmarkens

avlcastningsvärde.

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27-

Sortiment sklass:

å 8 kronor per kubikmeter kronor 2: 80

* 6 » » » » 1:20

» 4 » » » » 0:80

» 1 » » » » 0:25

Rotvärde per kubikmeter kronor 5: 05.

Det bör beaktas, att den normala sortimentssammansättningen skall avse

hela virkesavkastningen, oberoende av huruvida viss del av denna icke vinner

avsättning. Skulle salunda a viss trakt virke, i exemplet här ovan hänfört

till fjärde sortimentsklassen, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet detta utföras

med värdet 0, då medelpriset blir endast 4 kronor 80 öre per kubikmeter.

Motsvarande gäller även, da försäljning skett på rot men virke under

viss brösthöjdsdimension ej kunnat vinna avsättning, ehuru dess kubikmassa

ingår i den för skogen beräknade årliga virkesavkastningen.

Saknas ordnad bokföring för skogen, eller hava för det genomsnittliga prisläget

representativa virkesförsäljningar ej förekommit, eller anses de bokförda

piiserna icke kunna läggas till grund för beräkningen, uppskattas rotvärdet

med ledning av det medelpris för orten, som jämlikt förenämnda särskilda

anvisningar med hänsyn till skogens läge anses tillämpligt för en normalt

sammansatt virkesavkastning. Vid uppskattningen må det sålunda erhållna

värdet jämkas med hänsyn till utdrivningens större eller mindre svårigheter

i fråga örn körvägar och flottningsförhållanden m. m. dylikt, ävensom därtill,

att sämre mark producerar ej blott kvantitativt mindre virke utan även

mindre värdefulla sortiment.

Vid uppskattning efter nu angivna grunder finnes alltså möjlighet att

taga hänsyn till varje särskild skogs läge i förhållande till avsättningsort

och annat, som inverkar på virkesvärdet. Vid enahanda bonitet och avsättningsläge

skall samma rotvärde åsättas den normala virkesavkastningen, även

om skogsbruk i olika syften bedrives med olika omloppstider. Avvikelser

från den omloppstid, som kan anses motsvara den för orten normala sortimentssammansättningen,

inverka visserligen på den verkliga virkesavkastningens

sammansättning och värde, men skall hänsyn till dessa avvikelser tagas

vid beräkningen av växande skogens värde enligt punkt 7.

Det enligt det föregående bestämda rotvärdet jämkas till den av prisklasserna

i tabell I, som ligger närmast.

6. Den enligt punkt 4 bestämda normala årliga virkesavkastningen per

hektar skogsmark multipliceras med det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet.

Från den värdeavkastning, som därvid framkommer, skall avdragas en tredjedel

för kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll,

skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter m. m.

För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på grund av gällande

lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste skötas i skydds
-

I: timmer .................. 35^

II: sulfitved och l:a björkved 20 /

lil: sulfatved, props och l:a

barrved................ 20%

IV: kolved, industribränsle och

diverse virke .......... 25/

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

11

syfte med anlitande för skogens vård och underhåll av en osedvanligt stor

del av avkastningens värde, må avdraget för kostnader efter prövning i varje

särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till mer än hälften

av den beräknade normala värdeavkastningen. Det sålunda reducerade värdet

anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning per hektar skogsmark.

Skogsmarkens värde per hektar (skogsmarkens avkastningsvärde) skall utgöra

fyra och en halv gånger nettovärdet på ett års normal avkastning.

Till underlättande av värdeberäkningen hänvisas till tabell I, som, vid avdrag

för kostnader med en tredjedel, angiver skogsmarkens värde per hektar

vid förekommande kombinationer mellan bonitets- och rotvärdesklasser. Vid

avdrag för kostnader med mera än en tredjedel kan tabell I icke användas,

utan särskild värdeberäkning måste göras.

B. Växande skog.

7. Växande skog skall — oavsett örn avverkningsrätt till densamma upplåtits

eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner

sig, och den värdeavkastning, som för framtiden därur kan uttagas

under förutsättning av en rationellt driven hushållning. Därest skogen innehåller

ett så beskaffat virkesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen

genast och uthålligt kan uttagas, och sålunda normal skogstillgång

förefinnes, sättes värdet å den växande skogen (skogsvärdet) till tjugo och en

halv gånger nettovärdet på den normala årliga värdeavkastningen. I fråga

om denna värdeberäkning hänvisas till tabell I, som jämväl angiver skogsvärdet

per hektar vid normal skogstillgång för samma kombinationer, som upptagits

i fråga om skogsmarkens avkastningsvärde.

Emellertid är den växande skogens slutenhet, sammansättning och beskaffenhet

i övrigt vanligen sådan, att den faktiska skogstillgången betingar

ett från det normala mer eller mindre avvikande skogsvärde. Detta

värde i förhållande till det normala utgör den relativa skogstillgången, som

betecknas med tal, uttryckta i tiondelar. Talet för relativa skogstillgången

är således 1.0, örn skogsvärdet överensstämmer med det normala. Relativ

skogstillgång 0.9, 0.8, 0.7 o. s. v. innebär, att det förhandenvarande virkesförrådet,

såsom i utglesnade eller vanskötta skogar med allmän virkesbrist

eller i välskötta skogar med brist på moget virke, icke medgiver normal

värdeavkastning. Är detta fallet, skall skogsvärdet sättas i motsvarande

mån lägre. På samma sätt innebär relativ skogstillgång 1.1, 1.2, 1.3

o. s. v., att skogsbeståndet till följd av mer än vanligt stor slutenhet eller

jämförelsevis god tillgång på moget virke under viss tid kan medgiva större

avverkning eller uttagande av värdefullare dimensioner än som för normal

värdeavkastning kan beräknas, varför skogsvärdet i samma mån sättes högre.

Den erforderliga jämkningen av de i tabell I angivna skogsvärdena vid normal

skogstillgång sker med stöd av de kända avvikelser, skogens virkesförråd

och dettas sammansättning med avseende på åldrar och mogenhetsklasser

samt grövre och klenare dimensioner uppvisar vid jämförelse med förrådet

å en normalt sammansatt skog och skogens därav beroende förmåga att vid

Skogsvård#

och relativ

skogstillgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''1 Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

uthålligt skogsbruk giva en mot åsatt bonitet och rotvärde svarande värdeavkastning.

För att underlätta bedömandet av relativa skogstillgången med utgångspunkt

från förefintligt virkesförråd har upprättats bifogade tabell II, vilken

lör olika boniteter och omloppstider utvisar den storlek för ett normalt sammansatt

och slutet virkesförråd, som motsvarar relativa skogstillgången 1.0.

Tabellens användning framgår av följande exempel. I en viss landsända

skall enligt för länet jämlikt 59 § taxeringsförordningen fastställda särskilda

anvisningar och hjälptabell 100-årig omloppstid tillämpas för skogar, vars

bonitet bestämts till 2.5. Om sådan skog innehåller virke i normal ålders- och

dimensionsfördelning, skall virkesförrådet enligt tabellen (och hjälptabellen)

uppgå till 83 kubikmeter per hektar för att relativa skogstillgången skall vara

1.0. Om skogen på grund av allmän gleshet innehåller allenast 50 kubikmeter i

genomsnitt per hektar, men i övrigt beträffande ålders- och dimensionsfördelning

kan betraktas som normal, är relativa skogstillgången 50/83 eller 0.6 av

det normala.

Då normal ålders- och dimensionsfördelning oftast ej är för handen, måste

den enligt nyssnämnda regel funna relativa skogstillgången vanligen jämkas

ytterligare, nämligen uppåt, om förrådet är sammansatt av äldre bestånd

eller grövre virke än normalt, och nedåt, örn de äldre åldersklasserna saknas

eller bestånden äro sammansatta av övervägande klena dimensioner.

Det skall uppmärksammas, att det förhandenvarande totala virkesförrådet

— vari skall ingå jämväl virke av mindre dimensioner än den minsta uppskattade

— utan hänsyn till att viss del av dess avkastning måhända icke

är avsättningsbar eller utnyttjas för husbehov, skall ligga till grund för jämförelse

med det normala virkesförrådet.

Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses därav, att å skogar,

för vilka tillförlitliga hushållningsplaner finnas, ur vilka översikt kan erhållas

rörande den virkesavkastning som omedelbart och i framtiden årligen bör

kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda värde kan erhållas

på det sätt att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning av

de priser, som varit bestämmande för det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet,

och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkastning därefter uträknas

efter 4 procents räntefot, varefter avdrag sker med en tredjedel för beräknade

omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett enligt ovan i punkt

6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom skogsmarkens avkastningsvärde,

resten såsom den växande skogens värde. Relativa skogstillgången

är i detta fall det tal, som erhålles, om nämnda värde å den växande

skogen divideras med 201/2 gånger den normala årliga värdeavkastningen,

minskad med en tredjedel.

Endast undantagsvis lärer relativa skogstillgången kunna sättas lägre än 0.2.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937 och skall första gången

tillämpas i avseende å 1938 års allmänna fastighetstaxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I, utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.

Övre raden angiver markvärde, undre raden angiver skogsvärde.

Virkesavkast- ningens genom- snittliga rotvärde

per kbm.

Kronor

Markens

normala v i r k e s a v k a s t n i n g s f ö r m å g a per hektar i

kbm. fast mått

(b o n i t e t)

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.76

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

3.26

3.60

3.76

4.00

4.50

5.00

5.50

6.00

6.50

7.00

7.50

8.00

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 1.0

, kronor per hektar

0 ftft

1

i

2

2

2

3

3

3

4

4

5

5

5

6

6

7

8

8

9

10

11

11

12

3

5

7

9

70

72

74

75

77

79

27

22

24

26

27

37

34

38

47

44

49

57

55

() 75

1

2

2

3

3

4

5

5

6

6

7

7

8

8

9

10

11

12

14

15

16

17

18

5

6

10

73

75

18

27

23

26

29

37

33

36

39

47

46

57

56

62

67

72

77

92

1 Oft

2

2

3

4

5

5

6

7

8

8

9

10

11

11

12

14

15

17

18

20

21

23

24

7

10

14

77

21

24

27

37

34

39

47

44

49

57

55

62

69

75

92

99

96

703

709

1 95

2

3

4

5

6

7

8

8

9

10

11

12

13

14

15

17

19

21

23

24

26

28

30

9

13

17

27

26

30

34

38

43

47

57

56

60

64

69

77

95

94

703

777

720

729

737

1 50

2

3

5

6

7

8

9

10

11

12

14

15

16

17

18

20

23

25

27

29

32

34

36

10

15

21

26

37

36

47

46

57

56

62

67

72

77

92

92

703

773

723

733

744

154

764

3

4

5

7

8

9

11

12

13

14

16

17

18

20

21

24

26

29

32

34

37

39

42

12

18

24

30

36

42

48

54

60

66

72

79

94

90

96

709

720

732

744

755

767

779

797

2 nn

3

5

6

8

9

11

12

14

15

17

18

20

21

23

24

27

30

33

36

39

42

45

48

14

21

27

34

47

48

55

62

63

75

82

99

96

703

709

123

737

150

764

779

797

205

279

3 95

3

5

7

8

10

12

14

15

17

19

20

22

24

25

27

30

34

37

41

44

47

51

54

15

23

37

39

46

54

62

69

77

95

92

700

108

775

723

739

754

769

795

200

275

237

246

9 50

4

6

8

9

11

13

15

17

19

21

23

24

26

28

30

34

38

41

45

49

53

56

60

17

26

34

43

57

60

68

77

85

94

703

lil

720

128

737

754

171

799

205

222

239

256

273

9 75

4

6

8

10

12

14

17

19

21

23

25

27

29

31

33

37

41

45

50

54

58

62

66

19

28

38

47

56

66

75

85

94

703

113

722

732

747

750

769

799

207

226

244

263

282

307

3 00

5

7

9

11

14

16

18

20

23

25

27

29

32

34

36

41

45

50

54

59

63

68

72

21

31

47

57

62

72

82

92

703

113

723

733

744

754

764

795

205

2,96

246

267

287

309

329

a 95

5

7

10

12

15

17

20

22

24

27

29

32

34

37

39

44

49

54

59

63

68

73

78

I

22

33

44

56

67

78

99

700

lil

722

733

744

755

167

779

200

222

244

267

299

377

333

355

a so

5

8

11

13

16

18

21

24

26

29

32

34

37

39

42

47

53

58

63

68

74

79

84

24

36

48

60

72

84

96

108

720

732

744

155

767

779

797

275

239

263

297

377

335

359

393

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I (forts.), utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.

Övre raden angiver markvärde, undre raden angiver skogsvärde.

Virkesa vkastningens

genomsnittliga

rotvärde

per kbm.

Kronor

0.60

Markens normala virkesavkastningsförmåga per hektar i kbm. fast mått (bonitet)

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

3.25

3.50

3.75

4.00

4.60

5.00

5.50

6.00

6.50

7.00

7.60

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ

skogstillgång 1.0), kronor per hektar

8

11

14

17

20

23

25

28

31

34

37

39

42

45

51

56

62

68

73

79

84

38

51

64

77

90

103

115

128

141

154

167

179

195

205

531

556

585

308

333

359

384

9

12

15

18

21

24

27

30

33

36

39

42

45

48

54

60

66

72

78

84

90

41

55

68

82

96

109

123

137

150

164

178

191

205

219

546

573

301

328

355

383

410

10

13

16

19

22

26

29

32

35

38

41

45

48

51

57

64

70

77

83

89

96

44

58

73

87

102

116

131

145

160

174

189

203

518

535

561

590

319

349

378

407

436

10

14

17

20

24

27

30

34

37

41

44

47

51

54

61

68

74

81

88

95

101

46

62

77

92

108

123

138

154

169

185

200

515

531

246

577

308

338

369

400

431

461

ii

14

18

21

25

29

32

36

39

43

46

50

53

57

64

71

78

86

93

100

107

49

65

81

97

114

130

146

162

179

195

517

227

543

260

292

355

357

390

455

454

487

ii

15

19

23

26

30

34

38

41

45

49

53

56

60

68

75

83

90

98

105

113

51

68

85

103

120

137

154

171

188

205

222

539

556

573

308

345

376

410

444

478

513

12

16

20

24

28

32

35

39

43

47

51

55

59

63

71

79

87

95

102

110

118

54

72

90

108

126

144

161

179

197

215

233

551

569

287

323

359

395

431

466

505

538

12

17

21

25

29

33

37

41

45

50

54

58

62

66

74

83

91

99

107

116

124

56

75

94

113

132

150

169

188

207

226

544

563

585

301

338

376

413

451

489

556

564

13

17

22

26

30

35

39

43

47

52

56

60

65

69

78

86

95

104

112

121

129

59

79

98

118

138

157

177

196

216

236

255

575

295

314

354

393

435

475

511

550

589

14

18

23

27

32

36

41

45

50

54

59

63

68

72

81

90

99

108

117

126

135

62

82

103

123

144

164

185

205

226

246

267

287

308

328

369

410

451

495

533

574

615

15

20

24

29

34

39

44

49

54

59

63

68

73

78

88

98

107

117

127

137

146

67

89

lil

133

155

178

200

222

244

267

289

311

333

355

400

444

489

533

577

655

666

16

21

26

32

37

42

47

53

58

63

68

74

79

84

95

105

116

126

137

147

158

72

96

120

144

167

191

215

239

263

287

311

335

359

383

431

478

556

574

655

670

718

17

23

28

34

39

45

51

56

62

68

73

79

84

90

101

113

124

135

146

158

169

77

103

128

154

179

205

231

256

282

308

533

359

384

410

461

513

564

615

666

718

769

3.75

4.00

4.25

4.50

4.75

5.00

5.25 .

5.60 .

5.75 .

6.00 .

6.60 .

7.00 .

7.50 .

6

56

6

27

6

29

7

31

7

32

8

34

8

36

8

38

9

39

9

41

10

44

11

48

11

öl

90

410

96

437

102

465

108

492

114

519

120

547

126

574

132

601

138

629

lii

656

156

711

168

765

180

820

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I (forts.), utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.

Övre raden angiver markvärde, undre raden angiver skogsvärde.

Virkesavkast-

Markens normala virkesavkastnin

gsförmåga per hektar i

kbm. fast mått (bon

i t e t)

snittliga rot-

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

3.25

3.50

3.75

4.00

4.50

5.00

5.50

6.00

6.50

7.oo

7.50

8.00

Kronor

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 1.0), kronor per hektar

8.00 ..........

12

18

24

30

36

42

48

54

60

66

72

78

84

90

96

108

120

132

144

156

168

180

192

55

82

109

137

164

191

219

246

273

301

328

355

383

410

437

492

547

601

. 656

711

765

820

875

9.00 ..........

14

20

27

34

41

47

54

61

68

74

81

88

95

101

108

122

135

149

162

176

189

203

216

62

92

123

154

185

215

246

277

308

338

369

400

431

461

492

554

615

677

738

800

861

923

984

10.00 ..........

15

23

30

38

45

53

60

68

75

83

90

98

105

113

120

135

150

165

180

195

210

225

240

68

103

137

171

205

239

273

308

342

376

410

444

478

513

547

615

683

752

820

888

957

1,025

1,093

11.00 ..........

17

25

33

41

50

58

66

74

83

91

99

107

116

124

132

149

165

182

198

215

231

248

264

75

113

150

188

226

263

301

338

376

413

451

489

526

564

601

677

752

827

902

977

1,052

1,128

17203

12.00 ..........

18

27

36

45

54

63

72

81

90

99

108

117

126

135

144

162

180

198

216

234

252

270

288

82

123

164

205

246

287

328

369

410

451

492

533

574

615

656

738

820

902

984

1,066

1,148

1,230

1,312

13.00 ..........

20

29

39

49

59

68

78

88

98

107

117

127

137

146

156

176

195

215

234

254

273

293

312

89

133

178

222

267

311

555

400

444

489

533

577

622

666

711

800

888

977

1,066

1,155

1,244

1,333

1,421

14.00 ..........

21

32

42

53

63

74

84

95

105

116

126

137

147

158

168

189

210

231

252

273

294

315

336

96

114

191

239

287

335

383

431

478

526

574

622

670

718

765

861

957

1,052

1,148

17244

1,339

1,435

1,531

15.00 ..........

23

34

45

56

68

79

90

101

113

124

135

146

158

169

180

203

225

248

270

293

315

338

360

103

154

205

256

308

359

410

461

513

564

615

666

718

769

820

923

1,025

1,128

1,230

1,333

1,435

1,538

1,640

16.00 ..........

24

36

48

60

72

84

96

108

120

132

144

156

168

180

192

216

240

264

288

312

336

360

384

109

164

219

273

328

383

437

492

547

601

656

711

765

820

875

984

1,093

1,203

1,312

1,421

1,531

1,640

1,749

17.00 ..........

26

38

51

64

77

89

102

115

128

140

153

166

179

191

204

230

255

281

306

332

357

383

408

116

174

232

290

349

407

465

523

581

639

697

755

813

871

929

1,046

1,162

1,278

1,394

1,510

1,626

1,743

1,859

18.oo ..........

27

41

54

68

81

95

108

122

135

149

162

176

189

203

216

243

270

297

324

351

378

405

432

123

185

246

308

369

431

492

554

615

677

738

800

861

923

984

1,107

17230

1,353

1,476

1,599

1,722

1,845

1,968

19.00 ..........

29

43

57

71

86

100

114

128

143

157

171

185

200

214

228

257

285

314

342

371

399

428

456

130

195

260

325

390

454

519

584

649

714

779

844

909

974

1,039

1,169

1,298

1,428

1,558

1,688

1,818

1,948

2,077

20.00 ..........

30

45

60

75

90

105

120

135

150

165

180

195

210

225

240

270

300

330

360

390

420

450

480

137

205

273

342

410

478

547

615

683

752

820

888

957

1,025

1,093

1,230

1,367

1,503

1,640

1,777

1,913

2,050

2,187

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27•

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. II, utvisande storleken av ett normalt sammansatt och slutet virkesförråd för olika boniteter och omloppstider.

V

r k

s a

v k a s t

n i n

g

per

h e

k t

a r

k u b i

k m

e t e

r (bon

i t e

t)

Om-

Massa-

lopps-

tid

till-

växt

0.50

0.76

1.00

1.26

1.60

1.75

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

3.25

3.50

3.76

4.00

4.50

5.00

5.60

6.00

6.50

7.oo

7.50

8.00

år

%

N o

r m

alt

v i

r k

esf

ö r r

å d

P e

r h

e k t

a r

i k

u b

k m

e t

b r

60

5.0

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

90

100

110

120

130

140

150

160

80

3.7

14

20

27

34

41

47

54

61

68

74

81

88

95

101

108

122

135

149

162

176

189

203

216

100

3.0

17

25

33

42

50

58

67

75

83

92

100

108

117

125

133

150

167

183

200

217

233

250

267

120

2.4

21

31

42

52

63

73

83

94

104

115

125

135

146

156

167

188

208

229

250

271

292

—

—

140

2.0

25

38

50

63

75

88

100

113

125

138

150

163

175

188

200

225

250

275

300

—

—

—

—

160

1.7

29

44

59

74

88

103

118

132

147

162

176

191

206

221

235

265

294

—

—

-

—

—

—

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 27.

Tab. III. Exempel på hjälptabell vid fastighetstaxering av skogar i N. N. taxeringsdistrikt år 1938.

Virkesav- | kastningens

Markens normala virkesavkastningsförmåga per

hektar i kubikmeter fast mått (bonitet)

Anvisningar

1 genomsnitt-

2.60

2.75

3.00

3.25

3.50

3.75

4.00

liga rotvärde

per kbm.

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

Kronor

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång, kronor per hektar

4.00........

6

9

12

15

18

21

24

27

30

33

36

39

42

45

48

Markvärde

27

41

55

68

82

96

109

123

137

150

164

178

191

205

279

Skogsvärde

Dåliga avsättningsförhål-

4.25........

6

10

13

16

19

22

26

29

32

35

38

41

45

48

51

Markvärde

landen, höga avverk-

29

44

58

73

87

102

116

131

145

160

174

189

203

218

232

Skogsvärde

nings- och transport-

4''50........

7

10

14

17

20

24

27

30

34

37

41

44

47

51

54

Markvärde

kostnader.

31

46

62

77

92

108

123

138

154

169

185

200

215

231

246

Skogsvärde

7

11

14

18

21

25

29

32

36

39

43

46

50

53

57

Markvärde

32

49

65

81

97

114

130

146

162

179

195

211

227

243

260

Skogsvärde

! 5.00........

8

11

15

19

23

26

30

34

38

41

45

49

53

56

60

Markvärde

31

51

68

85

103

120

137

154

171

188

205

222

239

256

273

Skogsvärde

j 5.25........

8

12

16

20

24

28

32

35

39

43

47

51

55

59

63

Markvärde

Medelgoda avsättnings- > och transportförhål-

36

54

72

90

108

126

144

161

179

197

275

233

251

269

287

Skogsvärde

5.50........

8

12

17

21

25

29

33

37

41

45

50

54

58

62

66

Markvärde

landen.

38

56

75

94

113

132

150

169

188

207

226

244

263

282

307

Skogsvärde

5.75........

9

13

17

22

26

30

35

39

43

47

52

56

60

65

69

Markvärde

39

59

79

9S

118

138

157

177

196

276

236

255

275

295

374

Skogsvärde

6.00........

9

14

18

23

27

32

36

41

45

50

54

59

H3

68

72

Markvärde

41

62

82

103

123

144

164

185

205

226

246

267

287

308

328

Skogsvärde

10

15

20

24

29

34

39

44

49

54

59

63

68

73

78

Markvärde

44

67

89

lil

133

155

178

200

222

244

267

289

311

333

355

Skogsvärde

Goda eller utmärkta av-

7.oo........

11

16

21

£6

32

37

42

47

53

58

63

68

74

79

84

Markvärde

sättnings- och träns-

48

72

96

120

144

167

191

215

239

563

287

311

335

359

383

Skogsvärde

portförhållanden.

7.50........

11

17

23

28

34

39

45

51

56

62

68

73

79

84

90

Markvärde

51

77

103

128

154

179

205

231

256

282

308

333

359

384

470

Skogsvärde

Omloppstid,

160

140

120

100

90

80

Norman vir-

kesförråd,

kbm......

59

68

75

80

83

83

83

86

90

93

97

102

108

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27-

Exempel å användning av hjälptabellerna.

Ett hemman innehåller enligt taxeringslängden, bland annat, 30 hektar

skogsmark. Med hänsyn till skogens normala virkesavkastningsförmåga

och belägenhet hava rotvärdesiffran 5 kronor per kubikmeter och bonitetssiffran

3 kubikmeter per hektar ansetts kunna användas, vadan skogsmarksvärdet

(skogsmarkens avkastningsvärde) per hektar enligt hjälptabellen (tab.

III) beräknas till 45 kronor och således skogsmarksvärdet å hela arealen till

1,350 kronor. Den relativa skogstillgången anses motsvara 0.8 av normal

skogstillgång. Då enligt hjälptabellen virkesvärdet per hektar utgör 205 kronor,

blir alltså den faktiska skogstillgången s värde per hektar 205 X 0.8 =

164 kronor eller således sammanlagt för hela arealen 4,920 kronor. Hemmanet

uppskattas alltså med hänsyn till skogsmarken och växande skogen till

respektive 1,350 och 4,920 kronor eller sammanlagt 6,270 kronor. I taxeringslängdens

anmärkningskolumn antecknas siffrorna 5; 3; 0.8.

Beträffande vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Majit anfört till motivering för förslagen, får utskottet, i

den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till ovannämnda

statsrådsprotokoll.

Till utskottets behandling hava jämväl överlämnats följande i anledning

av propositionen väckta motioner, nämligen

l:o) de likalydande motionerna nr 316 i första kammaren av herr Gustaf

Björkman m. fl. och nr 563 i andra kammaren av herr Persson i Grytterud

m. fl., däri hemställts,

»att riksdagen ville besluta,

dels att vid 1938 års fastighetstaxering värde ej skall åsättas ’övrig mark’

annat än i de särskilda fall, då sådan mark ger avkastning eller på något

sätt kan nyttiggöras, samt

dels att kapitaliseringsfaktom vid beräknandet av skogsmarks och växande

skogs normalvärde skall utgöra 41/»»;

2:o) motionen nr 317 i första kammaren av herr Gabrielsson m. fl., däri

hemställts, »att 1938 års allmänna fastighetstaxering skall uppskjutas till

1940»;

3:o) de likalydande motionerna nr 318 i första kammaren av herrar Knut

Petersson och Ekströmer samt nr 562 i andra kammaren av herrar De Geer

i Lesjöfors och Lundberg, däri hemställts, att mom. A. 2, tredje stycket, i

förslaget till förordning med instruktion för värdering av skogsmark och

växande skog vid taxering av fastighet skall givas följande lydelse:

»Så kallade impediment skola som regel ej åsättas taxeringsvärde. Endast

då särskilt värde i form av torv- eller dytag, stenbrott, grusfyndighet, möjlighet

till jakt eller dylikt finnes, eller impedimentet är av den beskaffenhet,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

19

att det med rimliga kostnader kan göras fruktbart, exempelvis genom dikning,

skall det åsättas taxeringsvärde.

Har värde ansetts böra åsättas impediment enligt ovan, skall detta, liksom

i förekommande fall värdet av bete å skogsmark, inräknas i värdet av

fastigheten i övrigt»;

4:o) de likalydande motionerna nr 319 i första kammaren av herr Sköldén

m. fl. och nr 564 i andra kammaren av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.,

däri hemställts, »att riksdagen vid bifall i huvudsak av propositionen nr 281

med förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den

28 sept. 1928 m. m. måtte besluta att taxeringen av skogsmark och växande

skog skall ske enligt en kapitaliseringsprocent av 41/2.»

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet funnit

lämpligt att jämväl upptaga följande, under motionstiden vid riksdagens

början väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

5:o) de likalydande motionerna nr 62 i första kammaren av herrar Alfred

Andersson och Anderberg samt nr 141 i andra kammaren av herr Ericsson

i Sörsjön m. fl., däri hemställts, »att taxeringsförordningens § 59 mom. 1

tredje stycket måtte återfå den form den hade före 1932 års ändring, och att

lydelsen sålunda blir:

För sådana trakter ino,m länet, där jordbruksfastigheterna kunna med avseende

å ägoslag och jordens beskaffenhet anses vara väsentligen likartade,

böra de vid dessa sammanträden närvarande på grundval av den redogörelse,

landskamreraren enligt vad nyss är sagt har att avgiva, föreslå vissa värden

för ytenhet mark av olika ägoslag, godhetsklasser och brukningsförhållanden

under förutsättning av normalt byggnadsbestånd, vilka enhetsvärden må

tjäna till ledning vid taxering av jordbruksfastigheter»;

6:o) motionen nr 13 i andra kammaren av herr Brädefors m. fl., däri

hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa örn

förslag till nästa års riksdag om sådan ändring i gällande förordning i fråga

örn fastighetstaxering, att i fråga om jordegendom jordens beskaffenhet må

ligga till grund för taxeringsvärdena, att jord av samma beskaffenhet skall

taxeras lika oavsett om den ligger i storbruk eller småbruk och att de tillägg,

som gälla för småbruk och öka deras skattebörda, avskaffas».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionärernas yrkanden, får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna.

Sedan genom skrivelse från finansdepartementet den 3 oktober 1936 domänstyrelsen

anmodats att till departementet inkomma med yttrande och

förslag angående de ändringar i gällande instruktion för värdering av skogsmark

och växande skog, som styrelsen kunde finna påkallade med hänsyn

till dess tillämpning vid allmän fastighetstaxering år 1938, har domänstyrelsen

i en den 20 januari 1937 dagtecknad skrivelse avgivit förslag i berörda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

avseende. Över denna skrivelse, som finnes fogad vid statsrådsprotokollet

såsom bilaga (bil. 1) och till vilken utskottet tillåter sig hänvisa, hava yttranden

avgivits av Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser, lantbruksstyrelsen

och kammarrätten, svenska landskommunernas förbund, svenska

landstingsförbundet, centralrådet för skogs vårdsstyrelsernas förbund, Sveriges

skogsägareförbund, skogsägareföreningarnas riksförbund, skogssällskapet

ävensom handelskammaren i Gävle samt Smålands och Blekinge handelskammare.

I anledning av förestående allmänna fastighetstaxering har inom finansdepartementet

utarbetats en promemoria med förslag till vissa ändringar i

kommunalskattelagen m. m. I denna promemoria hava under olika avdelningar

behandlats dels grunderna för taxering av annan fastighet, dels brandförsäkringsvärdets

betydelse för fastighetstaxeringen, dels taxering av vattenfall

m. m., dels fasta maskiner, och hava vid promemorian varit fogade

förslag till ändrad lagstiftning rörande dessa frågor.

Yttranden över promemorian hava avgivits av Överståthållarämbetet och

samtliga länsstyrelser, vattenfallsstyrelsen, kammarrätten, kommunalskatteberedningen,

1936 års skattekommitté, svenska landskommunernas förbund.

Sveriges industriförbund, svenska vattenkraftföreningen samt svenska teknologföreningens

avdelning för industriell ekonomi och organisation. Svenska

stadsförbundet och svenska landstingsförbundet hava meddelat, alt de ej

begagnade dem berett tillfälle att avgiva yttrande.

Värdering av skogsmark och växande skog.

I domänstyrelsens förenämnda skrivelse med förslag till instruktion för

värdering av skogsmark och växande skog vid allmän fastighetstaxering år

1938, vilken skrivelse i det följande kommer att närmare beröras, har bland

annat framhållits, att de grundläggande principerna för värdering av skogsmark

och växande skog vid allmän fastighetstaxering icke berördes av de

ändringar i gällande instruktion för värdering av skogsmark och växande

skog, som styrelsen ansåge sig böra föreslå. Ändringsförslagen avsåge väsentligen

den i nämnda instruktion för varje fastighetstaxering återkommande

avvägningen av den skogliga taxeringens nivå och dessutom smärre justeringar

samt förslag angående tillämpningsföreskrifter, motiverade i huvudsak

av erfarenheterna från 1933 års fastighetstaxering, inhämtade yttranden

och den av särskilda sakkunniga inom finansdepartementet verkställda undersökningen

rörande taxeringsutfallet år 1933 för skogsmark och växande

skog m. m.

Enligt anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen gäller, vad angår beräknande

av den normala årliga virkesavkasiningens rotvärde, att virkets

nettovärde per kubikmeter å rot skall beräknas enligt det pris, som för liknande

sortiment i genomsnitt varit i orten gällande under viss tidsperiod. Vid

1933 års allmänna fastighetstaxering lågo priserna för de fem åren 1927—

1931 till grund för beräkningen av saluvärdet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

21

Domänstyrelsens förslag till ny skogsvärderingsinstruktion innehåller bestämmelse,

att rotvärdet skall beräknas enligt priserna under femårsperioden

1932—1936.

De virkespriser, som från och med år 1927 i medeltal för hela riket erhållits

för virke sålt å rot från kronoskogar, äro enligt domänstyrelsen föl
-

jande:

år 1927 .................................. kronor 6: 68

» 1928 .................................. » 5:75

» 1929 .................................. » 6:00

»> 1930 .................................. » 4:78

»> 1931.................................. » 3:22

»> 1932 .................................. » 3:31

»> 1933 .................................. » 3:91

>, 1934 .................................. » 4:69

» 1935 .................................. » 4:55

» 1936 .............................. c:a » 7:00

medeltal för åren 1927—1931 .............. » 5:29

»> » » 1932—1936 .......... c:a » 4:70.

Domänstyrelsen har anfört, att det torde få anses särskilt betydelsefullt, örn

taxeringen kan grundas på slutna prisserier utan det subjektiva bedömande

av mer eller mindre representativa årspriser, som eljest måste förekomma.

Styrelsen har vidare framhållit, att det visserligen torde kunna förutsättas,

att taxeringen kommer att äga rum vid ett dagsprisläge, som med all sannolikhet

kommer att i högre eller lägre grad överstiga 1932—-1936 års medelpriser,

men detta bör enligt styrelsens mening icke medföra några svårigheter

för ett riktigt genomförande av taxeringen. Dess nivå bestämmes nämligen

dessutom och väsentligen av för taxeringen gällande kapitaliseringsprocent

och förvaltningskostnadsavdrag.

Vad angår den vid skogstaxeringen tillämpliga kapitaliseringsprocenten må

erinras om, att denna i 1921 års skogsvärderingsinstruktion var bestämd till

6, att den i 1927 års skogsvärderingsinstruktion sänktes till 5, och att detta

procenttal bibehölls i 1932 års instruktion.

Domänstyrelsen, som nu förordat en sänkning av kapitaliseringsprocenten

till 4, har erinrat örn, att de för ränteläget betecknande procenttalen för riksbankens

officiella diskonto för tre månaders växlar under senare år varit

följande:

. Vid utgången I medeltal

Ar av år för år

1930 .............................. 3 V» 3.72

1931 .............................. 6 4.io

1932 .............................. 3 Va 4.39

1933 .............................. 2 Va 3.17

1934 .............................. 2 Va 2.5 0

1935 .............................. 2 Va 2.50

1936 .............................. 2 Va 2.50

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Till stöd för en kapitaliseringsprocent av 4 har styrelsen bland annat anfört,

att enligt styrelsens förmenande skulle med utgångspunkt enbart från

de senaste årens räntesatser en väsentligt lägre kapitaliseringsprocent än 5

kunna ifrågasättas. Emellertid kunde en stor sänkning av kapitaliseringsprocenten

för skogsfastigheter medföra sådana förskjutningar av det kommunala

skattetrycket, som ur allmän synpunkt icke kunde vara lämpliga. Å

andra sidan har styrelsen framhållit angelägenheten av en sådan värdesättning

av skogsfastigheter, att deras taxeringsvärden bilda ett möjligast riktigt

underlag även för den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Det

utslagsgivande borde vara en riktig avvägning av den skogliga taxeringens

nivå. Därvid kunde saluvärdena tjäna till ledning i så måtto, att alltför stora

skillnader mellan taxeringsvärde och saluvärde för skogsfastigheter icke borde

uppstå. En allmän höjning av de skogliga taxeringsvärdena vid 1938 års

taxering vore på den grund berättigad. Då detta med hänsyn till den något

sänkta rotvärdesnivån icke syntes kunna genomföras, därest kapitaliseringsprocenten

och övriga värderingsfaktorer bleve oförändrade, vöre en av enbart

ränteläget betingad sänkning av kapitaliseringsprocenten väl motiverad. Totalvärdet

vid normal skogstillgång bleve alltså 25 årsavkastningar, vilka borde

fördelas efter samma förhållande som tidigare, så att 4 Va årsavkastningar

utgjorde skogsmarkens värde och 20 Va årsavkastningar skogsvärde. Styrelsen

har utgått från att. frågan om sänkning av repartitionstalet för skogsvärde

från 0.04 till 0.03 i detta sammanhang upptoges till förnyad prövning.

Domänstyrelsen har vidare föreslagit införande i den till instruktionen hörande

tabell I av två nya bonitetsklasser, nämligen 3.25 och 3.75.

Vid 1933 års allmänna fastighetstaxering höjdes det avdrag för förvaltnings-

m. fl. allmänna kostnader, som närmast göres vid uträkningen av

nettovärdet på den normala årliga virkesavkastningen, från 1U till 1/s av det

belopp, som erhålles genom att multiplicera bonitetssiffran med rotvärdet.

Domänstyrelsen har icke funnit skäl ifrågasätta någon ändring av detta

avdrags storlek.

Beträffande gällande bestämmelser rörande beräkningen av skogsvärde och

relativ skogstillgång har domänstyrelsen föreslagit, förutom några huvudsakligen

redaktionella jämkningar i avfattningen till förtydligande av deras

innebörd, vissa ändringar, som i huvudsak sammanhänga med ett av styrelsen

uttalat önskemål, att i den jämlikt 59 § taxeringsförordningen för varje

län fastställda hjälptabellen jämte särskilda anvisningar uttryckligen skall

fastställas icke blott omloppstiden utan även det samband mellan boniteter

och normalförråd, som enligt de för länet tillämpade omloppstiderna bestämmes

genom tabell II till skogsvärderingsinstruktionen.

Domänstyrelsen har vidare ifrågasatt en utveckling och förstärkning av

sakkunniginstitutionen vid skogstaxeringen. I sådant syfte har styrelsen föreslagit

dels bestämmelser av innebörd, att anlitande av biträde med högre

eller lägre skoglig utbildning, utsedda av länsstyrelsen efter förslag av domänstyrelsen

och vederbörande skogsvårdsstyrelse, skola vara en ofrånkom
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

lig förutsättning för skogstaxeringens bedrivande i berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna,

dels ock en utökning av antalet länssakkunniga, förslagsvis

till två, av vilka den ene skall leda sakkunnigarbetet. Styrelsen holle

före, att ändringar i taxeringsförordningen och föreskrifterna rörande taxeringsår

farandet i angivet syfte skulle bereda möjligheter för ett i alla avseenden

bättre skogligt taxeringsresultat och därjämte vara ägnade att hos de

skattskyldiga stärka förtroendet för fastighetstaxeringen.

Till punkt 4 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen har domänstyrelsen

föreslagit ett tillägg av innebörd, att för det fall, då en taxeringsenhet

till någon del utgöres av skyddsskog eller därmed jämförlig skog, skola särskilda

värderingsgrunder kunna tillämpas för de olika delarna av taxeringsenheten.

Slutligen har domänstyrelsen föreslagit ett sådant tillägg tdl bestämmelserna

i 5 § 1 mom. a) kommunalskattelagen, att såsom naturminnesmärken

fredade områden skola vara undantagna från skatteplikt.

I de yttranden, som avgivits över domänstyrelsens förslag, har frågan örn

vilken kapitaliseringsprocent, som bör tillämpas vid den förestående skogstaxeringen,

blivit föremål för särskild uppmärksamhet. Skilda meningar

hava därvid kommit till uttryck rörande den rätta lösningen av detta spörsmål.

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund, Sveriges skogsägareförbund,

skogsägareföreningarnas riksförbund och handelskammaren i Gävle

hava närmast anslutit sig till tanken att bibehålla kapitaliseringsprocenten

vid 5, skogssällskapet har, därest någon sänkning av nämnda procent borde

ifrågakomma, funnit sänkningen icke böra överstiga en halv procent. Smålands

och Blekinge handelskammare har tillstyrkt en sänkning av kapitaliseringsprocenten

till 4. Av länsstyrelserna har en uttalat sig för att örn möjligt

1933 års taxeringsvärden å skog och skogsmark bibehållas och en för ett

bibehållande av den skogliga taxeringen vid samma nivå som år 1933, sex

länsstyrelser hava ifrågasatt en kapitaliseringsprocent av omkring é^h, medan

tolv länsstyrelser närmast anslutit sig till en kapitaliseringsprocent av 4.

därvid dock flera länsstyrelser ställt denna fråga i samband med frågan örn

sänkning av repartitionstalet för skogsvärdet och åtminstone fyra angivit

sådan sänkning såsom förutsättning för sitt tillstyrkande av kapitaliseringsprocenten

4. övriga länsstyrelser hava ej uttalat sig för något särskilt förslag.

Kammarrätten har förordat en kapitaliseringsprocent av 4V2. Till stöd

härför har kammarrätten yttrat:

»Med hänsyn till den väntade nedgången av rotvärdena och under förutsättning

att någon förändring icke äger rum beträffande övriga värderingsgrunder

kommer, örn kapitaliseringsprocenten bibeliålles vid 5, med all säkerhet

en sänkning av skogsfastigheternas taxeringsvärden att inträda. I

betraktande av det nuvarande ränteläget och nu rådande konjunkturer på

virkesmarknaden, torde det vara uteslutet att godtaga ett sådant resultat av

nästkommande allmänna fastighetstaxering. Å andra sidan lärer enligt kam
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

marrättens mening en större ökning av dessa värden under de osäkra ekonomiska

förhållanden, som för närvarande råda, ej heller vara tillrådlig.

---Försiktigheten torde därför bjuda att kapitaliseringsprocenten icke

sänkes mera än till 4 V2, varigenom, så vitt det är möjligt att nu bedöma

dessa förhållanden, en mindre höjning av taxeringsvärdena kan beräknas inträda.

Kammarrätten får alltså för sin del tillstyrka en nedsättning av kapitaliseringsprocenten

till 4 V2, vid vilket förhållande värdet å skogsmark bör

kunna bestämmas till 4 gånger den uträknade årsavkastningen och värdet å

skog till 18 gånger samma avkastning.»

Domänstyrelsens förslag i övrigt hava i allmänhet icke föranlett någon

erinran av betydelse från de hörda myndigheterna och sammanslutningarna

i vidare mån än att kammarrätten beträffande förslaget, att såsom naturminnesmärken

fredade områden böra vara undantagna från skatteplikt, uttalat,

att befrielse från skatteplikt icke bör gälla andra områden än sådana

som blivit av vederbörande länsstyrelse förklarade såsom fridlysta naturminnesmärken.

Föredragande departementschefen har i huvudsak anslutit sig till domänstyrelsens

förslag i fråga örn de särskilda på skogstaxeringen inverkande

faktorerna och som motivering härför anfört följande:

»Den allmänna värdenivå, som skall läggas till grund för taxeringen av

skogsmark och växande skog, bestämmes, förutom av faktiska förhållanden

såsom bonitet och relativ skogstillgång, av vissa ekonomiska faktorer, vilka

det ligger i lagstiftarens skön att bestämma, nämligen det medelpris efter

vilket rotvärdet skall kalkyleras, det omkostnadsavdrag varmed man har att

räkna för att ur den uppskattade bruttoavkastningen få fram den normala

nettoavkastningen, samt den procentsats efter vilken nettoavkastningen skall

kapitaliseras för att normalskogens värde skall erhållas. Domänstyrelsen

har nu för den förestående allmänna fastighetstaxeringen år 1938 föreslagit

oförändrat omkostnadsavdrag, ett rotvärde efter medelpriserna för åren 1932

—1936 — vilken prisserie omedelbart ansluter sig till den vid 1933 års allmänna

fastighetstaxering tillämpade prisserien för åren 1927—1931 — samt

en kapitaliseringsfaktor av 4 procent mot 5 vid förra taxeringen. Av förut

återgivna, av domänstyrelsen lämnade sifferuppgifter framgår, att den föreslagna

prisserien i förhållande till den vid 1933 års taxering tillämpade kan

antagas medföra en genomsnittlig sänkning av rotvärdet från ungefär 5.29 till

omkring 4.70 kronor per kubikmeter, d. v. s. med omkring 11 procent. Kapitali

seringsfaktorns sänkning från 5 till 4 verkar åter därhän att värdenivån vid

oförändrade rotvärden skulle höjas med 25 procent. Den sammanlagda verkan

av båda faktorernas ändring skulle bliva en genomsnittlig höjning av

värdenivån med omkring 13 procent. Att av de siffror, som här ligga till grund

för rotvärdets beräkning, draga säkra slutsatser låter sig visserligen ej göra.

Det torde dock kunna antagas, att siffrorna giva en ungefärlig föreställning

örn storleksordningen av den höjning av den allmänna värdenivån, som skulle

bliva en följd av att domänstyrelsens förslag godkännes, därvid givetvis bort
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

25

sos från de ändringar, som må föranledas av de under den löpande fastighelstaxeringsperioden

inträffade förskjutningarna i virkesmassans storlek,

rättelser av fel vid taxeringen m. m. Såsom en jämförelse må nämnas, att,

bortsett från ändringar som föranledas av omständigheter av sistberörda slag,

den genomsnittliga sänkningen av taxeringsnivån vid 1933 års taxering i förhållande

till den nivå, som ernåtts vid 1928 års taxering, belöpte sig till i runt

tal 20 procent, vilken sänkning till större delen berodde på omkostnadsavdragets

ökning från 1U till V3 av bruttoavkastningen. Vid anmälan i statsrådet

den 18 mars 1932 av frågan örn grunden för värdering av skogsmark och

växande skog vid 1933 års allmänna fastighetstaxering hade dock dåvarande

chefen för finansdepartementet på grundval av då föreliggande siffror ansett

sig kunna räkna med en nedsättning av taxeringsvärdena med i medeltal

allenast omkring 10 procent.

Innan jag tager ställning till det nu föreliggande förslaget vill jag bringa

i erinran några synpunkter rörande syftet med den gällande taxeringsmetoden,

vilka vid nyss nämnda tillfälle framlades av dåvarande chefen för finansdepartementet.

Den för taxering av skogsmark och växande skog gällande

särskilda metoden åsyftade att fastställa »det värde, som de kunna

anses äga vid ett efter rationella grunder bedrivet skogsbruk». Tidigare

(prop. 102/1927, sid. 490) hade framhållits, att man med denna metod syftade

till alt -—- visserligen schablonmässigt -— få fram värden, som skäligen

kunde anses motsvara skogens saluvärde under de närmaste åren under förutsättning

av skogens fortsatta användning för uthålligt skogsbruk. »Man

har sålunda», yttrade departementschefen (prop. 220/1932 sid. 82), »att ställa

sig frågan, hurudan kalkyl en köpare, som har för avsikt att fortsätta

med rationellt skogsbruk, plägar göra. Han måste därvid uppenbarligen

göra klart för sig, att det gäller en affär på lång sikt. Han räknar sålunda

med ej blott årsavkastningen under de närmaste åren utan den sannolika

årsavkastningen under en överskådlig framtid. Säkerligen kalkylerar han

ej heller med räntefoten för kortfristiga placeringar utan med den ränta,

han kan väntas erhålla på lång sikt. Örn köpet sker under en högkonjunktur

eller en lågkonjunktur, bör i och för sig föga påverka denna del av kalkylen.

Vederbörande har strängt taget ingen anledning att komma till annat

resultat vid det ena tillfället än vid det andra men har sannolikt benägenhet

för större optimism vid högkonjunktur. Ävenledes måste det givetvis

påverka hans pris, örn lågkonjunktur eller högkonjunktur förutses under

de allra närmaste åren, i så måtto nämligen, att det uppenbarligen ställer

sig fördelaktigare, örn de närmaste årens värden väntas bli höga och de

påföljande årens låga, än örn ordningen blir den motsatta. AU dessutom en

mer eller mindre knapp kapitaltillgång utövar sin verkan på efterfrågans

storlek, är tydligt, men just därför att det gäller långtidsplaceringar blir ej

heller verkan av denna faktor så stark, som örn det gäller mera kortfristiga

sådana. Allt detta sammanlagt innebär, att saluvärdet på skogsmark och

växande skog under förutsättning av dess fortsatta användning för rationellt

skogsbruk visserligen fluktuerar men — vid oförändrat penningvärde —

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27-

inom jämförelsevis trånga gränser och mindre än de faktiska saluvärdena,

vilka lätt röna inverkan av möjligheten att omedelbart göra ett mer eller

mindre betydande kapitaluttag ur skogen. Om det exempelvis skulle kunna

påvisas, att de faktiska saluvärdena för växande skog sedan ingången av år

1928 nedgått med 25 procent, får detta följaktligen ej tagas till intäkt för ett

påstående, att taxeringsvärdena böra sänkas i samma proportion. Taxeringsvärdena

på skogen böra förete en jämnare kurva än de faktiska saluvärdena.

» Örn såsom utgångspunkt antoges, att värderingsgrunderna borde

medföra en genomsnittlig nedsättning av taxeringsnivån med viss bestämd

procent, så återstode alt fastställa, på vilken väg detta resultat skulle uppnås.

Departementschefen kunde ej anse, att valet härutinnan borde tillmätas

alltför stor vikt. Det vore uppenbart, att ej någon årsserie, som syftade

på tidigare priser, kunde sägas innefatta en tillförlitlig prognos rörande de

värden, som kunde påräknas i framtiden under en lång följd av år. Genom

jämkning av kapitaliseringsfaktorn kunde man med vilken serie som helst

uppnå i huvudsak samma slutliga taxeringsresultat. Att departementschefen

för sin del förordade årsserien 1927—1931 — i stället för ifrågasatt serie

avseende ett mindre antal år — finge följaktligen främst tillskrivas det förhållandet,

att denna prisserie erbjöde ett tillförlitligare statistiskt material än

den kortare serien och eliminerade mera tillfälliga faktorer, som kunde i

olika landsändar tillfälligtvis hava satt sin prägel på prissättningen.

De sålunda framlagda synpunkterna återgiva, såvitt jag kan finna, på ett

riktigt sätt innebörden av den gällande taxeringsmetoden för skogsmark

och växande skog. Enligt min mening peka dessa synpunkter oförtydbart

därhän, att en höjning av den allmänna nivån för skogstaxeringen nu bör äga

rum. En tillämpning vid taxeringen av de rotpriser, som i genomsnitt varit

gällande under åren 1932—1936, kan jag för min del godkänna, ehuru denna

serie torde representera väsentligt lägre priser än dem som nu normalt räknas

med för de närmaste åren. Någon ändring av omkostnadsavdraget har

jag ej för avsikt att föreslå. Olika avdrag för skogar av olika storlek torde

ej böra ifrågakomma, då någon allmän olikhet i prisnivå dem emellan knappast

kan påvisas. Att med en dylik grund för beräkning av rotvärdet och med

oförändrat omkostnadsavdrag behålla den gällande kapitaliseringsfaktorn 5

procent synes mig uteslutet. Denna skulle med sannolikhet i allmänhet resultera

i betydligt lägre taxeringsvärden än dem som erhöllos år 1933, och jag

har svårt att föreställa mig att någon kunde med klar insikt om denna konsekvens

på allvar ifrågasätta oförändrad kapitaliseringsprocent. Därest kapitaliseringsfaktorn,

på sätt från några håll föreslagits, bestämdes till 4 V2 procent,

kunde väl väntas en i stort sett oförändrad taxeringsnivå. Ej heller

ett sådant resultat av taxeringen synes mig önskvärt. I själva verket hava

värdena å skogsegendomar stigit högst väsentligt sedan år 1933; sannolikt

ligga de ej sällan t. o. m. högre än 1928 års värden. Detta utgör enligt mitt

förmenande ett avgörande skäl för höjning av den genomsnittliga taxeringsnivån

för dylika egendomar. Givetvis måste i detta sammanhang beaktas

den betydelse i beskattningsavseende som tillkommer taxeringsvärdena. Vid

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27-

27

den kommunala beskattningen öva taxeringsvärdena å skogen sin verkan

i jämförelse med andra beskattningsföremål, främst värdena å fastighet i

övrigt, varför en relativ undertaxering av skog betyder överbeskattning av

andra beskattningsföremål. Taxeringsvärdena äro grundläggande för förmögenhetsbeskattningen,

vid vilken skogen rätteligen bör medräknas till sitt

fulla värde. De äga ock betydelse för stämpelbeläggning av fång å fastighet,

särskilt arv och gåva. Urella dessa synpunkter verkar en relativ undertaxering

— liksom givetvis en relativ övertaxering — orättvist. Det förefaller,

som om den uppfattningen på sina håll vore rådande, att taxeringsvärdena

å skogsmark och växande skog alltid böra ligga på en lägre nivå än saluvärdena.

En sådan uppfattning är ej riktig: med metoden avses, såsom

framgår av det förut anförda, att schablonmässigt få fram värden, som skäligen

kunna anses motsvara skogens saluvärde under förutsättning av dess fortsatta

användning för uthålligt skogsbruk. Där den växande skogens värde

påverkas av tillfälliga konjunkturer, vilka locka till skogsspekulationer och

omedelbar avverkning av virke, som vid uthålligt skogsbruk borde behållas,

bör vid taxeringen hänsyn ej tagas till sålunda uppkommande övervärden,

men eljest lärer taxeringsnivån i stort sett böra följa de allmänna saluvärdena.

Det förefaller mig nu ej otroligt, att den stegring av saluvärdena å växande

skog, som på senaste tid ägt rum, delvis kan vara beroende på en hos vissa

köpare av skogsfastigheter förefintlig avsikt att under den närmaste tiden

göra stora virkesuttag, för vilka kunna erhållas goda priser, men som måhända

ej överensstämma med principerna för uthålligt skogsbruk. Denna

omständighet i förening med önskvärdheten av att kommunernas fasta beskattningsunderlag

ej blir föremål för alltför brådstörtade förskjutningar får

anses motivera en viss försiktighet vid kapitaliseringsfaktorns bestämmande.

I intet av de avgivna yttrandena har ifrågasatts en lägre kapitaliseringsprocent

än 4, vilken siffra föreslagits av domänstyrelsen. Jag vill för min

del biträda förslaget om denna kapitaliseringsprocent under framhållande

av att en dylik norm, som antagligen icke kommer att höja taxeringen till

1928 års nivå, ej kan väntas leda till värden överstigande skogarnas saluvärden

under den närmaste tiden under förutsättning av deras fortsatta användning

för rationellt skogsbruk. I många av de avgivna yttrandena har

man anslutit sig till domänstyrelsens förslag i denna punkt. Vissa myndigheter

m. fl. hava visserligen velat göra sitt tillstyrkande av förslaget beroende

av att repartitionstalet för skogsvärde, på sätt domänstyrelsen även ifrågasatt,

bliver sänkt. De som intagit denna ståndpunkt måste dock hava utgått

ifrån att en lägre taxeringsnivå än den föreslagna ej med gällande författningsbestämmelser

rimligen bör komma i fråga. Huruvida bibehållandet av

gällande repartitionstal för skogsvärde leder till överbeskattning av skogsbruket

eller ej är ett fristående spörsmål, som lärer komma att prövas vid

den pågående revisionen av den kommunala beskattningen. Jag saknar anledning

att här uppehålla mig vid denna fråga.

Det synes av såväl domänstyrelsens utlåtande som olika yttranden framgå,

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

att trots det arbete som nedlagts på den gällande skogstaxeringsmetodens utveckling

och tillämpning, densamma, framför allt på grund av svårigheten

att bestämma den relativa skogstillgången, ej lett till fullt tillfredsställande

resultat. Jag instämmer i den uppfattningen, att en förenkling av metoden

är önskvärd, och anser åtgärder böra vidtagas för att undersöka möjligheten

av metodens omarbetning i god tid före 1943 års allmänna fastighetstaxering.

Tillsvidare synes man få nöja sig med vissa smärre ändringar och

förtydliganden i skogsvärderingsinstruktionen. Utöver vad domänstyrelsen

i sådant avseende ifrågasatt föreslår jag en omformulering av näst sista stycket

i sjunde punkten av skogsvärderingsinstruktionen, avsedd att ytterligare

klargöra innebörden av begreppet relativ skogstillgång.

Domänstyrelsens förslag rörande antagande av hjälptabeller för skogstaxeringen

kan jag biträda. Till dess förslag örn ordnande av sakkunniginstitutionen

vid denna taxering lärer jag få tillfälle återkomma. Taxeringsförordningen

torde ej lägga hinder i vägen för frågans ordnande på det sätt

domänstyrelsen ifrågasätter.

Jag förordar förslaget om införande i tabellerna av tvenne nya bonitetsklasser.

Domänstyrelsens förslag rörande förfarandet vid taxering av vissa skyddsskogar

och om skattefrihet för naturminnesmärken föranleder ej annan erinran

från min sida än att sistberörda skattefrihet synes böra inskränkas på

sätt kammarrätten föreslagit.

De smärre ändringar, som av domänstyrelsen blivit ifrågasatta, kunna i allmänhet

av mig tillstyrkas, i vissa fall med den formulering som föreslagits

av kammarrätten. Jag finner dock ej skäl att föreslå ändring i det exempel

på sortimentssammansättning som återfinnes i femte punkten av skogsvärderingsinstruktionen.

Detta exempel ändrades i 1932 års instruktion i samma

riktning som nu föreslagits; ytterligare ändring synes ej tillräckligt motiverad.

Ett par av kammarrätten föreslagna smärre redaktionella ändringar i

fjärde punkten av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen samt i skogsvärderingsinstruktionen

får jag för min del förorda. Ytterligare ett par obetydliga

formella ändringar i den föreslagna texten hava vidtagits.»

Enligt punkt 2 i gällande skogsvärderingsinstruktion räknas icke till skogsmark

s. k. impediment, vartill hänföras mossar, myrar, kärr, berg, fjällmark

och annan dylik mark, som på grund av klimatiska förhållanden, ogynnsamma

vattenförhållanden, näringsbiäst eller de lösa jordlagrens ringa djup är

av den beskaffenhet, att någon egentlig skogsproduktion där icke kan påräknas.

Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark

skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.

I den av särskilda sakkunniga inom finansdepartementet utarbetade redogörelsen

rörande taxeringsutfallet beträffande jordbruksfastighet å landsbygden

vid 1933 års allmänna fastighetstaxering (Statens off. utredn.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

29

1936: 52, sid. 88) har beträffande värdet å övrig mark och skogsbete vid

nämnda taxering framhållits bland annat följande:

»I förarbetena till skogsvärderingsinstruktionen till 1933 års allmänna

fastighetstaxering framhöll domänstyrelsen, att lagen borde inbjuda till en

försiktig värdering av övrig mark. Det ifrågasattes, att i en eller annan

form meddelande skulle lämnas därom, att det eventuella värdet av övrig

mark i varje fall skulle understiga det markvärde per hektar, som i tab. I till

skogsvärderingsinstruktionen angivits för skogsmark av lägsta bonitetsklass

(0.50) och för skogen åsatt rotvärdeklass. När t. ex. vid ett rotvärde av 4

kronor och en bonitet av 0.5 markvärdet enligt tab. I utgör 5 kronor, sa

skulle värdet av impediment understiga 5 kronor per hektar. Ehuru den

ifrågasatta uppskattningsmetoden icke blivit lagfäst, torde den hava använts

som vägledning vid uppskattningen av övrig mark i flera län.»

De sakkunniga hava härefter framhållit, att värdesättningen av övrig

mark blivit både mera allmänt tillämpad och i stort sett mera likformigt utförd

vid 1933 års fastighetstaxering än vid 1928 års taxering. Vid förstnämnda

taxering har 99 procent av all redovisad övrig mark blivit åsatt värde

under det att vid 1928 års taxering endast 89 procent uppskattades.

Beträffande taxeringen av övrig mark har domänstyrelsen i sin förenämnda

skrivelse framhållit, att styrelsen ansett hittills givna anvisningar vara tillfyllest.

Departementschefen, som i huvudsak anslutit sig till domänstyrelsens förslag,

har icke särskilt uttalat sig rörande detta spörsmål.

Innan utskottet angiver sin ståndpunkt till det i motionen I: 317 väckta

förslaget om uppskov med 1938 års allmänna fastighetstaxering, förtjänar

framhållas, att i kommunalskattelagen föreskrives, att allmän uppskattning

av fastighets värde skall ske vart femte år. Då den första allmänna fastighetstaxeringen

enligt nämnda lag ägde rum år 1933, skall sålunda en allmän

omtaxering av fastighet författningsenligt äga rum år 1938. För såväl

de skattskyldiga som kommuner med flera torde det få anses vara av

stor vikt, att fastigheternas taxeringsvärden bliva föremål för omprövning

med de jämna mellanrum, som i lagen finnas angivna. Enligt utskottets

mening bör därför avvikelse från nämnda regel icke ske i andra fall än då

särskilt starka skäl kunna åberopas mot, att en allmän omtaxering verkställes

i den sålunda bestämda ordningen.

I förevarande motion har såsom skäl för uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen

bland annat anförts, att en höjning av taxeringsvärdena

å skog ej borde äga rum utan att samtidigt därmed en justering av repartilionstalen

verkställdes, ävensom alt det i nuvarande osäkra ekonomiska läge

vore olämpligt att binda taxeringsvärdena för en ny femårsperiod. Inom

en tid av ett par år borde enligt motionärernas mening läget hava hunnit

klarna. Beträffande det förra skälet hava motionärerna framhållit, att frågan

örn den rätta avvägningen av repartitionstalen torde komma att bliva

föremål för övervägande i samband med den inom kommunalskattebered
-

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

ningen pågående revisionen av den kommunala beskattningen, samt att beredningens

förslag i detta ämne måhända kunde komma att underställas

riksdagens prövning inom två år. Med hänsyn till denna frågas omfattande

natur och de svårigheter, som äro förbundna med densamma, synes det

utskottet vara synnerligen ovisst, huruvida det kan bliva möjligt för kommunalskatteberedningen

att framlägga sitt förslag i så god tid, att detsamma

kan underställas riksdagen inom den av motionärerna förutsatta tiden. Vad

härefter angår det av motionärerna anförda skälet, att taxeringen borde

uppskjutas i avvaktan på ett mera säkert ekonomiskt läge än det nuvarande,

finner utskottet det vara synnerligen vanskligt att uttala sig om, huruvida

de ekonomiska förhållandena kunna hava vunnit en sådan stadga år

1940, att en allmän fastighetstaxering hellre bör äga rum då än redan under

nästkommande år.

På grund av det anförda och då utskottet icke finner de av motionärerna

anförda skälen för uppskov med taxeringen vara av sådan natur, att de

böra föranleda en avvikelse från den lagstadgade regeln, att allmän uppskattning

av fastighets värde skall ske vart femte år, anser sig utskottet

icke kunna tillstyrka motionärernas hemställan om uppskov med taxeringen.

I de likalydande motionerna I: 316 och II: 563 samt I: 319 och II: 564 har

yrkats, att vid beräkningen av skogsmarks och skogs värde kapitaliseringsprocenten

måtte bestämmas till 41/2 i stället för såsom i propositionen föreslagits

till 4. I de båda förstnämnda motionerna har därvid bland annat

framhållits, att det vore ovisst, om rotvärdena bomme att nedgå så mycket

som i propositionen beräknats. Kungl. Maj:ts förslag härutinnan vore grundat

på uppgifter från vissa av domänverkets försäljningar, vilka icke torde

vara representativa för prisläget å skogsprodukter i allmänhet i landet. Det

kunde sålunda befaras att, därest kapitaliseringsprocenten sänktes till 4,

taxeringsvärdena å skog komme att ökas med minst 20 procent. En sådan utveckling

vöre farlig under det nuvarande osäkra ekonomiska läget. Ett flertal

av de hörda myndigheterna hade också delat denna uppfattning. Liknande

synpunkter hava jämväl anförts i de båda likalydande motionerna

I: 319 och II: 564, i vilka även erinrats örn, att man vid behandling av frågan

om ändring av kapitaliseringsprocenten icke kunde bortse från att, såsom

domänstyrelsen framhållit, skogsbeskattningen vid en tillämpning av repartitionstalet

0.04 för skogsvärde redan vid nuvarande taxeringsvärden finge anses

för hög.

Av den föregående redogörelsen framgår, att det i ovannämnda motioner

berörda spörsmålet icke förbisetts vid ärendets förberedande behandling. Det

i propositionen framlagda förslaget rörande taxeringen av skogsmark och

växande skog grundar sig i huvudsak på ett av domänstyrelsen avgivet förslag,

vilket tillstyrkts av ett stort antal av de hörda myndigheterna. Vid förslagets

utarbetande har hänsyn bland annat tagits till de rotpriser, som i genomsnitt

varit gällande under åren 1932—1936, ehuru denna prisserie torde

representera väsentligt lägre priser än dem, som nu normalt räknas med

för de närmaste åren. I omkostnadsavdraget, vilket vid 1933 års allmänna

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

31

fastighetstaxering ökades från 1U till Va, har icke föreslagits någon ändring.

Med hänsyn till det nu anförda och med beaktande av övriga på frågan inverkande

faktorer finner sig utskottet böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts

förslag rörande taxeringen av skogsmark och växande skog.

I de likalydande motionerna I: 316 och II: 563 har beträffande värdesättningen

av övrig mark framhållits, alt enligt de sakkunnigas undersökning

rörande taxeringsutfallet vid 1933 års taxering 99 procent av all övrig mark

åsatts värde, samt att värdena å denna mark växlade mellan 0.70 och 27.20

kronor per hektar. Motionärerna kunde icke dela den uppfattningen, att

impediment i allmänhet skulle åsättas värde, enär de i regel saknade värde

och ofta utgjorde hinder för en fastighets rationella skötsel. Allenast för de

fall, då impedimenten ägde verkligt värde, borde de vid taxeringen åsättas

sådant. Liknande synpunkter hava även anförts i de likalydande motionerna

I: 318 och II: 562.

Av förenämnda undersökning rörande taxeringsutfallet vid 1933 års allmänna

fastighetstaxering framgår, att beskattningsmyndigheterna vid nämnda

taxering i stor utsträckning åsatt övrig mark värde. Utskottet är givetvis

icke i stånd att bedöma, huruvida och i vad mån taxeringen av övrig mark

varit riktig. I likhet med motionärerna finner emellertid utskottet det vara

av vikt, att beskattningsmyndigheterna vid taxeringen av dylik mark iakttaga

försiktighet och noggrant göra sig underkunniga örn, huruvida marken lämnar

avkastning eller på något sätt kan nyttiggöras samt sålunda verkligen

kan anses äga något värde. Med hänsyn till det anförda och då det av gällande

bestämmelser bör framgå, att värde skall åsättas övrig mark allenast i

den mån densamma kan anses äga ett, om ock obetydligt saluvärde, finner

utskottet de i nu förevarande motioner framställda erinringarna i huvudsak

rikta sig mot den gällande lagstiftningens tillämpning och icke mot lagstiftningen

såsom sådan. Vid detta förhållande anser sig utskottet sakna anledning

att föreslå någon ändring i förevarande bestämmelser. Utskottet förutsätter

emellertid, att vad utskottet i denna del anfört kommer att bringas till

beskattningsmyndigheternas kännedom i samband med de allmänna förberedelser,

som innan fastighetstaxeringsarbetet tager sin början, torde komma

att vidtagas i syfte att erhålla så goda förutsättningar som möjligt för en riktig

taxering.

Mot det i propositionen framlagda förslaget örn skattefrihet för sådana

områden, som blivit av vederbörande länsstyrelse förklarade såsom fridlysta

naturminnesmärken, har utskottet icke funnit skäl till erinran.

Övriga frågor.

Värdesättning av annan fastighet.

I första punkten av gällande anvisningar till 9 § kommunalskattelagen

meddelas vissa allmänna riktlinjer för bestämmande av allmänna saluvärdet

å fastighet. Därmed förstås i stort sett det belopp, som en förståndig kö
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

pare kan antagas vilja betala för fastigheten, om den tankes såld inom den

kundkrets, som för en dylik egendom kan antagas vara att påräkna, och köpt

för ett med hänsyn till fastighetens beskaffenhet lämpligt utnyttjande. I anvisningarna

utvecklas närmare, att faktiskt erlagd köpeskilling ej behöver

vara ett uttryck för allmänna saluvärdet, men framhålles tillika de normala

köpeskillingarnas betydelse för värdesättningen.

Därefter stadgas, att vid sidan av faktiskt betalda köpeskillingar, vilkas

betydelse såsom uppskattningsgrund dock ej må underskattas, måste vid

taxeringen beaktas andra förhållanden, som kunna tjäna till ledning för bedömande

av allmänna saluvärdet å en fastighet, såsom fastighetens avkastning,

brandförsäkringsvärde å byggnader m. m.

I andra anvisningspunkten angivas dels för jordbruksfastighet, dels för

annan fastighet förhållanden av mera speciell natur, som böra beaktas vid

jämförelsen mellan individuella fastigheter inbördes, såsom fastigheternas

belägenhet m. m. I denna punkt påpekas slutligen, att det vid värdesättningen

alltid måste fasthållas, att det, alldeles oavsett vilken metod som användes

för denna, alltid, där ej fråga är örn skogsmark och växande skog, är

allmänna saluvärdet, som skall vara avgörande vid taxeringen.

I statsrådsprotokollet erinras om, att någx-a allmänna riktlinjer för förfarandet

vid värdesättning av annan fastighet ej finnas. Med jordbruksfastighet

är förhållandet annorlunda. Beträffande sådan fastighet hänvisas nämligen

till taxeringsförordningens bestämmelser örn enhetsvärden, som skola

föreslås för taxeringen. I denna hänvisning ligger i verkligheten stadfästande

av en utformad taxeringsmetod för jordbruksfastighet, vilken kommit till

ytterligare uttryck i formulären för fastighetsdeklarationer, längder för fastighetstaxeringen

m. m.

I förutberörda, inom finansdepartementet utarbetade promemoria ha i

första punkten av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen föreslagits

bestämmelser rörande grunder för taxering av annan fastighet. Detta förslag,

till vilket det i propositionen framlagda förslaget i huvudsak ansluter

sig, går ut på att beträffande taxering av annan fastighet lämna en antydan

örn de bägge metoder, avkastnings- och anläggningsmetoden, som för närvarande

tillämpas, samt om deras rätta innebörd och förhållande till varandra.

Såsom motivering för promemorieförslaget har anförts, att det mot gällande

bestämmelser om fastighetstaxering anmärkts bland annat att, i motsats

mot vad som gällde beträffande jordbruksfastighet, allmänna regler för värdesättning

av annan fastighet saknades. Olika metoder för dylik värdering

torde visserligen vara vedertagna å olika håll, men det kunde antagas att

särskilt personer, som ej tidigare sysslat med fastighetstaxering, skulle kunna

hava nytta av en antydan örn olika möjligheter som i sådant avseende stöde

till buds. Särskilt värdering av industrifastigheter mötte ofta stora svårigheter.

I promemorian har vidare anförts följande:

»Helt allmänt sett torde kunna göras gällande, att annan fastighets allmän
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

33

na saluvärde är lika med nuvärdet av de påräkneliga normala framtida avkastningarna

av fastigheten. Att detta ej utan vidare gäller även jordbruksfastighet

beror bl. a. därpå, att i avkastningen därav normalt inkluderas

värdet av ägarens eget arbete. Man kan därför med ett visst fog göra gällande,

att för annan fastighet taxering efter avkastningsmetoden borde vara den

mest tillförlitliga. Men metoden har sin uppenbara svaghet därutinnan, att

det dels kan vara svårt att bedöma med vilken framtida avkastning normalt

bör räknas och dels kan erbjuda svårigheter att konstatera vilken kapitaliseringsprocent

som bör tillämpas vid uppskattningen. Vanligen torde man

emellertid ha tillfälle att till utgångspunkt för taxeringarna taga fastigheter,

vilkas genomsnittliga dagsvärde på den allmänna fastighetsmarknaden man

med tillhjälp av skedda försäljningar eller dyl. kan konstatera. Genom att

jämföra den påräkneliga normala avkastningen från övriga fastigheter med

avkastningen från dessa fastigheter försiggår därefter taxeringen. Med en

sådan utgångspunkt är avkastningsmetoden ofta mycket användbar, särskilt

beträffande bostadsfastighet.

Vad angår industrifastighet o. dyl. är avkastningsmetoden såsom primär

värderingsnorm antagligen i regel i praktiken mindre användbar, närmast

på den grund att ägaren själv vanligen nyttjar sin fastighet och att dess avkastning

inkluderas i allmänna rörelseinkomster. Beträffande sådan fastighet

torde man därför i vanliga fall få tillgripa annan värderingsnorm, såsom

faktisk anläggningskostnad och pris för inköp av fasta maskiner m. m. eller,

i vissa fall, en uppskattning av vad det, med kännedom om byggnadskostnaden

för dagen för visst normalt kubikutrymme skulle kosta att uppföra

en nybyggnad, varefter reduktion sker med hänsyn till ålder, förslitning,

återstående beräknelig varaktighetstid m. m. Att härvid kunna uppstå vissa

svåra problem, ej minst med hänsyn till avskrivningarna, bör emellertid ej

förbises. I detta avseende kan avkastningsmetoden lämpligen användas för

kontroll och justering. Det är nämligen ofta lättare att med utgångspunkt

från denna bedöma vissa värderingsfrågor. Om exempelvis en byggnad beräknas

ha kvar fem år av sin livslängd, så är dess värde i regel lika stort

som det diskonterade nuvärdet av dessa fem års avkastningar (minskade

med ränta å tomtvärdet), ett värde som, med hänsyn till att årsavkastningarna

falla under de närmaste åren, särskilt vid låg räntefot är i det närmaste

lika stort som värdet av de fem sammanlagda (med räntan å tomtvärdet

minskade) årsavkastningarna. För bedömande av värdet av ett rivningshus

kan uppenbarligen en dylik tankegång äga ett visst värde, likaså

för värdering av en äldre industrianläggning eller en sådan industrianläggning

som förutses ej kunna fullt utnyttjas under de närmaste åren.»

I de yttranden, som avgivits över promemorian, har det förevarande förslaget

i regel tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Endast kammarrätten

har avstyrkt förslaget under framhållande att jämväl i promemorian röjes

en viss tvekan örn lämpligheten av att i anvisningarna intaga ifrågavarande

allmänna uttalanden rörande taxering av annan fastighet.

A''arn morr å t ten a n f ör:

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 27.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

»Då den huvudsakliga delen av de föreslagna författningsändringarna, vad

angår grunderna för taxering av annan fastighet, avse en utbyggnad av anvisningarna

till 9 § kommunalskattelagen, anser sig kammarrätten böra

framhålla, att nyssnämnda anvisningar redan nu äro av en sådan vidlyftighet,

att varje förslag om ytterligare utökning av desamma måste framkalla

tvekan. I fråga särskilt om de uttalanden av allmänt innehåll, vilka

hava till ändamål att förtydliga givna stadganden och åt taxeringsarbetet förbina

ökad stadga och effektivitet, måste säkerhet föreligga att detta ändamål

verkligen främjas, innan en påbyggnad av ifrågavarande bestämmelser i sådant

syfte åvägabringas. Så kan emellertid ej sägas vara fallet med de två

nya stycken i punkt 1 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen, vilka

mer ingående än hittills skett behandla frågan örn värdering av annan fastighet.

Vad först beträffar bostadsfastighet äro de föreslagna allmänna reglerna

rörande avkastningsmetodens tillämpning så kända och allmänt anlitade,

att det synes överflödigt att lagstifta härom. Metodens tyngdpunkt

ligger för övrigt, vilket också framhålles i promemorian, i just de praktiska

åtgärderna att beräkna huru stor avkastning för framtiden normalt bör

kunna utvinnas av fastigheten samt att fastställa den kapitaliseringsprocent,

som bör tillämpas vid uppskattningen. Härom lära emellertid några speciella

regler icke kunna givas i anvisningarna. I fråga åter om byggnad

för industriellt ändamål är givet, att användandet av anläggningskostnadsmetoden

för taxeringsvärdets fastställande — vilken för övrigt i punkt 3

av ifrågavarande anvisningar i utförligare form förordas vid taxering avkraftverk

— under vissa förutsättningar kan leda till ett riktigt resultat.

Särskilt beträffande äldre anläggningar ställer det sig emellertid ofta svårt

att utröna anskaffningskostnaden och för att kunna mera allmänt godtagas,

torde metoden dessutom tarva utarbetandet av tabeller för indextal och

avskrivningsprocenter i överensstämmelse med vad som skett i fråga om

taxering av kraftverk. Med hänsyn till den skiftande karaktären hos de

fastigheter, varom här är fråga, lärer åvägabringandet av dylika tabeller

i större utsträckning näppeligen låta sig göra, i följd varav det praktiska

värdet av den föreslagna metoden blir i hög grad inskränkt.

Härtill kommer, att det finnes flera andra sätt för industrifastigheters taxering

än de i förslaget antydda, såsom t. ex. värdering av en fabrik efter dess

produktionsförmåga, maskininstallation, golvyta, kubikutrymme m. m. Det

kan därför tänkas, att en exemplifiering av ett visst sätt att värdera en

industrifastighet kan komma att verka så, att andra sätt för taxeringen avdylik

fastighet bliva väl mycket satta tillbaka. Detta kanske kan sägas ej

vara så lyckligt, då det beträffande industrifastigheter, som kunna vara särskilt

svåra att värdesätta, mer än eljest gäller att låta alla tänkbara vägar stå

öppna för åstadkommande av en riktig taxering.»

Departementschefen har anfört bland annat följande:

»Det framlagda förslaget till anvisningar rörande taxering av annan fastighet

har i det närmaste enhälligt tillstyrkts i de inkomna remissyttrandena.

Endast kammarrätten har avstyrkt förslaget, bland annat med den motiveringen

att det föranledde en icke önskvärd belastning av anvisningarna, som

redan vore tillräckligt vidlyftiga, samt att det till stor del återgåve redan

kända och tillämpade regler. Å andra sidan hava av vissa länsstyrelser starkt

framhållits önskvärdheten och lämpligheten av bestämmelser i den angivna

riktningen. Den omständigheten, att flertalet taxeringsnämnder i regel knappast

hava annan källa att tillgå för sin kännedom om beskattningsrätten

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27-

35

än lagtexten, synes mig utgöra ett vägande skäl att göra denna så fullständig,

som lämpligen kan ske. Beträffande taxering av annan fastighet i allmänhet

saknas för närvarande varje antydan om de bägge metoder, avkastnings-

och anläggningskostnadsmetoden, som merendels tillämpas, samt om

deras rätta innebörd och förhållande till varandra.»

Brandförsäkringsvärdets betydelse för fastighetstaxeringen.

I första punkten av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen angives

brandförsäkringsvärde å byggnader såsom ett av de förhållanden, som jämte

erlagda köpeskillingar kunna tjäna till ledning för bedömande av allmänna

saluvärdet.

Då brandförsäkringsvärdet numera anses lämna föga ledning vid fastställandet

av en fastighets taxeringsvärde, föreslås i propositionen, att detta värde

såsom särskilt angiven taxeringsnorm skall borttagas ur förenämnda anvisningar.

Däremot föreslås, att uppgiften örn dylikt värde skall bibehållas i

deklarationsformulären. Då sådana brandförsäkringsvärden, som grunda sig

på förvärdering, äga större värde för taxeringen än övriga brandförsäkringsvärden,

har departementschefen uttalat, att vid fastställande av nya deklarationsblanketter

synes böra tagas under övervägande, om ej i deklarationerna

böra meddelas uppgifter, i vad mån brandförsäkringsvärdena grunda sig på

förvärdering.

Taxering av vattenfall m. m.

I propositionen föreslås vissa ändringar av gällande bestämmelser i anvisningarna

till 9 § kommunalskattelagen rörande taxering av vattenfall, kraftverk

m. m. Dessa ändringar avse allenast förtydliganden av hittills gällande

bestämmelser.

Fasta maskiner.

I propositionen föreslås i huvudsaklig anslutning till ett i förenämnda, inom

finansdepartementet utarbetade promemoria framlagt förslag sådan ändring i

10 § kommunalskattelagen, att det för annan fastighet skall särskilt angivas

vad av byggnadsvärdet som belöper å maskiner och liknande tillgångar, vilka

äro avsedda att huvudsakligen tjäna industriellt eller likartat ändamål (särskilt

maskinvärde).

I punkt 5 av anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen hava införts bestämmelser

om huru maskinvärdet skall beräknas.

Av statsrådsprotokollet framgår, att förslaget närmast föranletts därav, att

en riktig tillämpning av gällande bestämmelser rörande avskrivning för värdeminskning

vid inkomstbeskattningen ofta försvåras därav, att det ej låter sig

göra att vid denna beskattning bedöma, huruvida och i vad mån värdet å

fasta maskiner är inkluderat i industrifastighets taxeringsvärde, samt att en

rationell lösning av det aktuella avskrivningsproblemet skulle försvåras, därest

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

ej vid nästa allmänna fastighetstaxering särskild redovisning erhålles av värde

å fasta maskiner i industrifastigheter. Av betydelse för förslagets framläggande

har ock varit den omständigheten, att det för förmögenhetsberäkningen

beträffande till förmögenhetsskatt skattskyldiga personer är nödvändigt

att äga kännedom om vilka fasta maskiner som ingå i taxeringsvärde å

dem tillhöriga fastigheter. Motiven för ändringsförslaget utvecklas närmare

i förberörda promemoria, varav ett transumt berörande ifrågavarande spörsmål

finnes såsom bilaga (bil. 2) fogat vid statsrådsprotokollet.

I de över förslaget avgivna yttrandena har det stora flertalet av de hörda

myndigheterna och sammanslutningarna tillstyrkt förslaget eller lämnat detta

utan erinran.

Beträffande förevarande spörsmål har departementschefen bland annat anfört:
»Vid

ställningstagande till förslaget om särskilt maskinvärde måste givetvis

beaktas det ökade besvär vid taxeringarna som en lagstiftning enligt förslaget

kan väntas föranleda. När trots denna olägenhet förslaget i huvudsak tillstyrkts

av de allra flesta myndigheterna och sammanslutningarna ger detta

vid handen, att ändringen är av ett starkt behov påkallad. I vissa yttranden

göres såsom ett skäl mot anordningen gällande, att denna kommer att föranleda

besvärligheter vid bedömande av frågan, huruvida maskiner äro att hänföra

till fasta eller lösa sådana. Om dylikt åtskiljande ej skett, vittnar emellertid

detta om en brist i tillämpningen av redan gällande bestämmelser, som

oavsett den ifrågasatta redovisningen av maskinvärde bör avhjälpas.

1936 års skattekommitté, under vars utredningsuppdrag det faller, bland

annat, att framlägga förslag till nya bestämmelser om rätt till avdrag vid inkomsttaxeringen

för värdeminskning å inventarier m. m. samt om förmögenhetsbeskattning

o. s. v., vitsordar önskvärdheten ur de synpunkter, kommittén

har att anlägga, av att åtgärder vidtagas för erhållande av särskild redovisning

vid fastighetstaxeringen av värde å fasta maskiner. Jag vill för

egen del framhålla följande. För förmögenhetsbeskattningen är det nödvändigt

att veta, vilka maskiner som äro inbegripna i taxeringsvärdet å en

skattskyldig tillhörig fastighet, då värdet å övriga maskiner skall upptagas i

förmögenheten utöver taxeringsvärdet. I den mån avskrivning av fastighets

värde sker på grundval av byggnadsvärdet — och med en sådan avskriv - ningsmetod lärer man få tillsvidare räkna i stor utsträckning — är det jämväl

nödvändigt att äga dylik kännedom. Det måste vara lämpligare att låta de

beskattningsnämnder, som besluta örn fastighetstaxeringen, skapa underlaget

för dylik kännedom än att överlåta åt de beskattningsnämnder, som verkställa

taxeringen för inkomst och förmögenhet, att söka bedöma vad fastighetstaxeringsnämnderna

kunna antagas hava avsett. Vid närmare prövning

lärer det i själva verket visa sig att det ökade arbete, som ifrågasättes,

egentligen ej innebär annat än överflyttande till de mest kompetenta nämnderna,

fastighetstaxeringsnämnderna, av en prövning som enligt gällande bestämmelser

regelmässigt åtminstone borde företagas av inkomsttaxeringsnämnderna.

—

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

37

Jag finner ej anledning att här närmare ingå på frågan om vilken metod

som rätteligen bör användas vid taxering av fasta maskiner. Denna fråga

är egentligen ej ny och lärer ej kunna generellt besvaras. Det måste emellertid

givetvis vid taxeringen beaktas, att maskiner ofta hastigt nog kunna

minskas i värde på grund av omodernitet m. m. Jag håller för sannolikt att

uppskattningen av värdet å fasta maskiner stundom måste ske enligt ganska

summariska grunder.»

Departementschefen har vidare föreslagit, att den skattskyldige skall lämna

uppgifter örn de maskiner och inventarier, vilkas värde skall ingå i det

särskilda maskinvärdet, i tre exemplar, varav det ena skall åtfölja deklarationen,

det andra läggas som bilaga till fastighetstaxeringsnämndens protokoll

och det tredje tillställas länsstyrelsen för att hållas tillgängligt vid taxering

för inkomst och förmögenhet. Därest fastighetstaxeringsnämnd beslutar

avvikelse från de lämnade uppgifterna, böra anteckningar härom göras å

samtliga exemplar.

I 59 § 1 mom. tredje stycket taxeringsförordningen föreskrives bland annat,

att för sådana trakter inom länet, där jordbruksfastigheterna kunna med avseende

å ägoslag och jordens beskaffenhet anses vara väsentligen likartade,

böra de vid det sammanträde, som skall hållas inför länsstyrelsen eller

landskamreraren, innan fastighetstaxeringen äger rum, närvarande på

grundval av den redogörelse, landskamreraren skall avgiva vid sammanträdet,

beträffande fastigheter i skilda storleksgrupper föreslå vissa värden för

ytenhet mark av olika ägoslag, godhetsklasser och brukningsförhållanden

under förutsättning av normalt byggnadsbestånd, vilka enhetsvärden må tjäna

till ledning vid taxeringen av jordbruksfastigheter.

I propositionen har berörts en framställning av Malmöhus läns småbrukareförbund,

innehållande en hemställan om sådan ändring av gällande bestämmelser

örn fastställande av enhetsvärden till ledning för taxeringen av jordbruksfastighet

att jord av samma beskaffenhet skall, oavsett örn den ligger i

storbruk eller småbruk, taxeras lika.

Departementschefen har i anledning av denna framställning uttalat, att han

funne densamma mera rikta sig mot den gällande lagstiftningens tillämpning

än mot lagstiftningen såsom sådan, i vilken det kraftigt betonats, att taxeringen

av jordbruksjord alltid skulle åsyfta att komma fram till det allmänna

saluvärdet. Departementschefen ansåge därför framställningens innehåll böra

tagas under övervägande i samband med de allmänna förberedelser, som,

innan fastighetstaxeringsarbetet i bygderna tager sin början, torde få vidtagas

för att erhålla så goda förutsättningar som möjligt för en jämn och riktig

fastighetstaxering.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Utskottet.

Sammansättningen i vissa fall av taxeringsnämnd vid den årliga taxeringen.

Enligt 8 § 3 mom. taxeringsförordningen skall, i det fall att taxeringsdistrikt

består av två eller flera kommuner, länsstyrelsen i samband med indelningen

i taxeringsdistrikt bestämma antalet ledamöter i nämnden från varje

kommun under iakttagande av att ledamöterna skola vara högst fyra från var

kommun, dock sammanlagt högst tio.

I propositionen föreslås, i anledning av ett av länsstyrelsen i Älvsborgs län

väckt förslag, sådan ändring av nyssnämnda bestämmelse, att med bibehållande

av maximigränsen för totala antalet ledamöter i taxeringsnämnd,

varom nu är fråga, högsta antalet ledamöter för varje kommun skall ökas

till fem.

Utskottet har i princip icke något alt erinra mot det i propositionen framlagda

förslaget till allmänna anvisningar rörande taxering av annan fastighet.

Utskottet anser sig dock i detta sammanhang böra understryka angelägenheten

av, att beskattningsmyndigheterna vid taxeringen söka att med hänsyn

till omständigheterna i det särskilda fallet välja den metod, som kan förväntas

bäst leda fram till ett riktigt taxeringsvärde. I fråga om taxeringen av

byggnader för industriellt eller likartat ändamål förtjänar exempelvis uppmärksammas,

att användandet av allenast anläggningskostnadsmetoden för

taxeringsvärdets fastställande stundom kan medföra ett felaktigt resultat.

Det är av vikt, att denna metod tillämpas med urskillning och att i varje fall

kontroll samtidigt verkställes rörande det erhållna värdet med hjälp av andra

metoder, som kunna leda till ett riktigt resultat. Med detta uttalande avser

utskottet icke att beröra de särskilda förhållanden, som gälla för kraftverksanläggningar

och som omförmälas i tredje punkten av anvisningarna till 9 §

kommunalskattelagen.

På av departementschefen anförda skäl anser sig utskottet kunna biträda

förslaget, att brandförsäkringsvärdet borttages såsom särskilt angiven taxeringsnorm

ur anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen men att uppgifter

om brandförsäkringsvärdena bibehållas i deklarationsformulären. Då de

brandförsäkringsvärden, som grunda sig på förvärdering, givetvis äga större

värde för taxeringen än övriga sådana värden, finner utskottet det vara

lämpligt, att i deklarationerna lämnas uppgifter huruvida brandförsäkringsvärdena

grunda sig på förvärdering eller ej. Det torde ligga i sakens natur,

att dessa uppgifter icke böra göras alltför detaljerade.

Förslagen rörande ändring av gällande bestämmelser om taxering av vattenfall,

kraftverk m. m. föranleda från utskottets sida icke någon erinran.

Den föreslagna bestämmelsen, att för annan fastighet skall särskilt angivas

vad av byggnadsvärdet som belöper å maskiner och liknande tillgångar,

vilka äro avsedda att huvudsakligen tjäna industriellt eller likartat ändamål

(särskilt maskinvärde) torde, såsom departementschefen framhållit, komma

att åsamka såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheterna avsevärt

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

ökat arbete och besvär. Trots dessa olägenheter anser sig utskottet likväl med

hänsyn till de fördelar, som av departementschefen anförts till stöd för införande

av ett särskilt maskinvärde, kunna i huvudsak biträda förslaget härutinnan.

Utskottet har emellertid i förtydligande syfte verkställt en omformulering

av förslaget, i vad angår sista stycket i punkt 5 av anvisningarna

till 10 § kommunalskattelagen.

I statsrådsprotokollet har departementschefen berört en av Malmöhus läns

småbrukareförbund gjord hemställan örn sådan ändring av gällande bestämmelser

örn fastställande av enhetsvärden till ledning för taxeringen av jordbruksfastighet

att jord av samma beskaffenhet skall, oavsett om den ligger i

storbruk eller småbruk, taxeras lika. Erinringar av i huvudsak samma innebörd,

som återgivits i småbrukareförbundets framställning, hava anförts i de

likalydande motionerna 1:62 och II: 141 samt i motionen II: 13.

Enligt gällande bestämmelser skall fastighetens värde efter ortens pris eller

det s. k. »allmänna saluvärdet» vara avgörande för taxeringsvärdet å jordbruksfastighet,

i den mån denna ej utgöres av skogsmark och växande skog.

Med allmänna saluvärdet förstås det belopp, som en förståndig köpare kan

antagas vilja betala för fastigheten, om den tänkes såld inom den kundkrets,

som för en dylik egendom kan antagas vara att påräkna, och köpt för ett med

hänsyn till fastighetens beskaffenhet lämpligt utnyttjande. För de fall, då ett

faktiskt förekommande försäljningspris avviker från det normala värdet i

handel och vandel, skall ej taxeringsvärdet åsättas efter detta pris utan skall

hänsyn jämväl tagas till andra förhållanden, som kunna tjäna till ledning vid

värdesättningen. 1 detta avseende skola beskattningsmyndigheterna beakta

bland annat de enhetsvärden, som föreslagits i den i 59 § 1 mom. taxeringsförordningen

stadgade ordning. Härutinnan gäller bland annat, att olika åpriser

i regel böra komma till användning för fastigheter i skilda storleksgrupper,

ett förhållande som sammanhänger därmed att å-prisen gälla viss

ytenhet bebyggd fastighet, och att åbyggnaderna normalt ingå med olika värde

per hektar för fastigheter av olika storlek. Uppmärksammas må i detta sammanhang

det i punkt 2 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen förekommande

uttalandet, att vid värdesättningen måste fasthållas, att det, alldeles

oavsett vilken metod som användes för denna, alltid är allmänna saluvärdet

som skall vara avgörande för taxeringen. I sådant avseende framhålles,

att en riktig tillämpning av de stadgade reglerna således ej bör kunna medföra

ett sådant resultat, som att en tomt med tillhörande åbyggnad, taxerad

som annan fastighet, erhåller högre taxeringsvärde än ett annat i närheten

liggande lika värdefullt område med liknande åbyggnad, vilket taxerats såsom

jordbruksfastighet, allenast på den grund att beträffande den senare

fastigheten värdesättningen skett på grundval av de angivna enhetsvärdena.

Med hänsyn till det nu anförda och i anslutning till vad departementschefen

anfört i anledning av Malmöhus läns småbrukareförbunds framställning,

finner utskottet de i förenänmda motioner gjorda erinringarna mera

rikta sig mot tillämpningen av gällande lagstiftning än mot denna såsom

sådan. 1 anledning av småbrukareförbundets hemställan har departements
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

chefen framhållit, att förevarande fråga torde komma att beaktas i samband

med de allmänna förberedelser, som skola föregå taxeringen, i syfte att

erhålla så goda förutsättningar som möjligt för en jämn och riktig fastighetstaxering.

På grund härav och då utskottet förutsätter, att beskattningsmyndigheterna

skola finna det angeläget att vid taxeringen icke tillämpa enhetsvärden,

som skilja sig från varandra mera än som betingas av de faktiska

förhållandena, finner utskottet sig icke kunna tillstyrka bifall till motionärernas

hemställan.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla följande. Enligt

vad utskottet inhämtat lärer icke sällan förekomma, att småjordbruk, där

bostadsbyggnaden utgör en högst betydande del av fastighetens värde, åsättes

till och med väsentligt lägre taxeringsvärde än såsom annan fastighet

taxerad egnahemslägenhet med bostadsbyggnad av ungefär samma storlek

som å nämnda småjordbruk. Denna bristande jämlikhet mellan taxeringsvärdena

å dessa slag av fastigheter — ofta med samma saluvärde — synes

särskilt anmärkningsvärd med hänsyn därtill, att den jord, som tillhör småjordbruket,

i regel torde äga ett större värde än det ofta relativt ringa markområde,

som hör till egnahemslägenheten. Utskottet, som finner det angeläget,

att en riktig avvägning av taxeringsvärdena även kommer till stånd

mellan nämnda slag av fastigheter, förutsätter, att vid den förestående fastighetstaxeringen

jämväl denna fråga ägnas uppmärksamhet samt att åtgärder

vidtagas i syfte att åstadkomma en mera jämn och riktig taxering

på förevarande område än som för närvarande är förhållandet.

Mot de övriga i propositionen framlagda förslagen har utskottet icke funnit

skäl till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att motionen 1:317 av herr Gabrielsson m. fl., angående

uppskov med 1938 års allmänna fastighetstaxering, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd; samt

B) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition, nr 281, icke kunnat oförändrad bifallas

samt med avslag å de likalydande motionerna I: 62 av

herrar Alfred Andersson och Anderberg samt II: 141 av herr

Ericsson i Sörsjön m. fl., motionen II: 13 av herr Brädefors

m. fl., de likalydande motionerna I: 316 av herr Gustaf

y Björkman m. fl. och II: 563 av herr Persson i Grytterud

m. fl., de likalydande motionerna.I: 318 av herrar Knut Petersson

och Ekströmer samt II: 562 av herrar De Geer i Lesjöfors

och Lundberg ävensom de likalydande motionerna

I: 319 av herr Sköldén m. fl. och II: 564 av herr Jonsson i

Skedsbygd m. fl., 1

1) antaga ovan införda förslag till lag örn ändring i vissa

delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

41

370) med den ändringen att anvisningarna till 10 §, punkt 5,

i nedan angiven del erhålla följande lydelse:

5. Vid uppskattning---eventuellt parkvärde.

Enligt lagen---såsom byggnad.

Särskilt maskinvärde---särskilt maskinvärde.

Vanligen skall såsom särskilt maskinvärde angivas skillnaden

mellan, å ena sidan, hela byggnadsvärdet och, å andra

sidan, värdet av byggnaden med bortseende från maskinerna

m. m. Därest byggnad i huvudsak ej har annat

ändamål än att utgöra ett mer eller mindre varaktigt skydd

för sådana maskiner eller dylikt, som ej kunna avlägsnas

utan att även byggnaden i det väsentliga borttages, skall

emellertid såsom särskilt maskinvärde angivas så stor del

av byggnadsvärdet som tillkommer maskinerna med bortseende

från byggnaden. I taxeringslängden skall antecknas

särskilt maskinvärde.

Parkvärde förekommer —--såsom parkvärde.

2) antaga ovan införda förslag till förordning angående

ändrad lydelse av 8 § 3 mom. och 17 § 1 mom. taxeringsår - ordningen den 28 september 1928 (nr 379);

3) antaga ovan införda förslag till förordning med instruktion

för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering

av fastighet.

Stockholm den 21 maj 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, friherre Lagerfelt,

Wohlin*, Wahlmark, Sjödahl, Ekman, Velander, Gustaf Björkman och Johan Larsson*;

samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund, Andersson

i Dunker, Olsson i Gävle, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred,

Sandberg och Lundell.

Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

Reservationer:

1) beträffande punkten B 3):

av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Velander, Gustaf

Björkman och Lundell, vilka anfört:

»Den procent, varmed skogens nettoavkastning kapitaliseras för erhållande

av kapitalvärdet å skogsmark och skog, är en faktor, som synnerligen

starkt påverkar taxeringsvärdets storlek vid den skogliga taxeringen. Denna

procent, som för närvarande är 5, skall enligt den kungl, propositionen sänkas

till 4. Härigenom inträder automatiskt en höjning av taxeringsvärdena

med 25 procent. Även om, såsom i propositionen förutsättes, virkets rotvärde

vid den förestående taxeringen skulle komma att något nedgå i förhållande

till det vid 1933 års allmänna fastighetstaxering gällande, blir i

varje fall resultatet en väsentlig höjning av taxeringsvärdena för skogsmark

och skog. Härtill kommer ock att bidraga den effektivare uppskattning av

den relativa skogstillgången, som på grund av särskilda skäl säkerligen är att

räkna med.

För vår del vilja vi icke bestrida, att det rådande ränteläget i och för sig

kan motivera en viss sänkning av kapitaliseringsprocenten vid bestämmande

av taxeringsvärdet å skogsmark och skog. En sådan sänkning aktualiserar

emellertid frågan om repartitionstalets storlek för skogsvärdet vid den

kommunala beskattningen. Vid 1932 års riksdag sänktes repartitionstalet

för jordbruksvärdet från 0.06 till 0.05. Ehuru förslag därom förelåg, vidtogs

emellertid samtidigt därmed icke någon sänkning av repartitionstalet för

skog, ej heller någon ändring av skogsaccisen. Skogsbrukets andel i den

kommunala skatterepartitionen kom på grund härav att icke oväsentligt

stegras. En avsevärd höjning av de taxeringsvärden, varå denna skatterepartition

beräknas, måste sålunda leda till en mycket betungande skattebelastning

för skogsbrukets vidkommande. Domänstyrelsen har ock vid avgivande

av förslag om sänkt kapitaliseringsprocenl framhållit, att det nu

gällande repartitionstalet, 0.04, principiellt innebure en alltför hård skattebelastning

för växande skog, särskilt ungskogen, och att detta förhållande

med höjda taxeringsvärden måste bliva ännu mera framträdande. Styrelsen

har därför utgått ifrån att i förevarande sammanhang, med nu gällande

skogsaccis, åtgärder skulle vidtagas för sänkning av repartitionstalet

för skog från 0.04 till 0.03. Så lärer emellertid icke komma att ske. Vid

sådant förhållande torde det icke heller kunna anses motiverat att nu gå

in för en så låg kapitaliseringsprocent som den enligt propositionen föreslagna.

Försiktigheten torde bjuda, att kapitaliseringsprocenten i varje

fall icke sänkes mera än till 47*. Flertalet av de i ärendet hörda myn
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

digheterna hava delat denna uppfattning. I de likalydande motionerna

I: 316 och II: 563 samt I: 319 och II: 564 har ock yrkats, att kapitaliseringsprocenten

måtte bestämmas till 4V2. Såsom ytterligare skäl för att här

framgå med varsamhet kan slutligen åberopas, att de rådande ekonomiska

förhållandena präglas av stor ovisshet. Diskussionen om valutaspörsmålen

har, såsom känt, trätt i förgrunden. Den största tveksamhet för framtiden

med hänsyn till ränteläge samt prisutveckling, även för skogens produkter,

måste sålunda anses vara för handen.

Med hänsyn till det anförda tillåta vi oss föreslå, att kapitaliseringsprocenlen

måtte bestämmas till 4V2, i följd varav värdet av skogsmark bör utgöra

4 gånger den uträknade årsavkastningen och värdet å skog 18.22 gånger

samma avkastning.

Vi hava sålunda ansett, att utskottet bort hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av propositionen samt

med bifall till de likalydande motionerna I: 319 av herr

Sköldén m. fl. och II: 564 av herr Jonsson i Skedsbygd m. fl.

samt de likalydande motionerna I: 316 av herr Gustaf Björkman

m. fl. och II: 563 av herr Persson i Grytterud m. fl.,

i vad sistnämnda båda motioner avse kapitaliseringsfaktorn

vid beräknandet av skogsmarks och växande skogs normalvärde,

antaga ovan införda förslag till förordning med instruktion

för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering

av fastighet med de ändringar i punkterna 6 och 7, tabellerna

I och III samt det till instruktionen hörande exempel å

användning av hjälptabellerna som av det följande framgår:

6. Den enligt---hektar skogsmark.

Skogsmarkens värde per hektar (skogsmarkens avkastningsvärde)

skall utgöra fyra gånger nettovärdet på ett års

normal avkastning.

Till underlättande---måste göras.

B. Växande skog.

1. Växande skog---(skogsvärdet) till aderton och

2s/ioo gånger nettovärdet---skogsmarkens avkastnings
värde.

Emellertid är---normala virkesförrådet.

Innebörden av---uträknas efter 4 l/a procents räntefot,

---divideras med 18 22/]00 gånger den---en

tredjedel.

Endast undantagsvis---än 0.2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I, utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.

Övre raden angiver markvärde, undre raden angiver skogsvärde.

Virkesavkast-

Markens

normala vi

rkesavkastningsförmåga per hektar i

kbm. fast mått (bo

nitet)

snittliga rotvärde

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.76

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

3.25

3.50

3.75

4.00

4.50

5.00

5.50

6.00

6.50

7.00

7.50

8.00

per kbm.

Kronor

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 1.0), kronor per hektar

0.50............

1

1

1

2

2

2

3

3

3

4

4

4

5

5

5

6

7

7

8

9

9

10

11

3

5

6

8

9

77

12

74

15

77

78

20

27

23

24

27

30

33

36

39

43

46

49

0.75............

1

2

2

3

3

4

4

5

5

6

6

7

7

8

8

9

10

11

12

13

14

15

16

5

7

9

11

14

76

18

27

23

25

27

30

32

34

36

47

46

50

55

59

64

68

73

1.00............

1

2

3

3

4

5

5

6

7

7

8

9

9

10

11

12

13

15

16

17

19

20

21

6

9

12

15

18

21

24

27

30

33

36

39

43

46

49

55

61

67

73

79

85

97

97

1.25............

2

3

3

4

5

6

7

8

8

9

10

11

12

13

13

15

17

18

20

22

23

25

27

8

11

15

19

23

27

30

34

33

42

46

49

53

57

67

68

76

84

97

99

706

774

121

1.50............

2

3

4

5

G

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

18

20

22

24

26

28

30

32

9

14

18

23

27

32

36

47

46

50

55

5.9

64

68

73

82

97

700

709

778

728

137

746

1.75............

2

4

5

6

7

8

9

11

12

13

14

15

16

18

19

21

23

26

28

30

33

35

37

11

16

21

27

32

37

43

48

53

58

64

69

74

80

85

96

706

777

728

738

749

759

770

2.00............

3

4

5

7

8

9

11

12

13

15

16

17

19

20

21

24

27

29

32

35

37

40

43

12

18

24

30

36

43

49

55

67

67

73

79

85

97

97

709

727

734

746

758

770

782

794

2.25............

3

5

6

8

9

11

12

14

15

17

18

20

21

23

24

27

30

33

36

39

42

45

48

14

21

27

34

47

48

55

62

68

75

82

89

96

703

709

723

737

750

764

778

797

205

279

2.50............

3

5

7

8

10

12

13

15

17

18

20

22

23

25

27

30

33

37

40

43

47

50

53

15

23

30

38

46

53

67

68

76

84

97

99

706

774

727

737

752

767

782

797

273

228

243

2.75............

4

6

7

9

11

13

15

17

18

20

22

24

26

28

29

33

37

40

44

48

51

55

59

17

25

33

42

50

58

67

75

84

92

700

709

777

725

734

750

767

784

200

277

234

257

267

3.00............

4

6

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

36

40

44

48

52

56

60

64

18

27

36

46

55

64

73

82

97

700

709

778

728

737

746

764

782

200

279

237

255

273

292

3.25............

4

7

9

11

13

15

17

20

22

24

26

28

30

33

35

39

43

48

52

56

61

65

69

20

30

39

49

59

69

79

39

99

709

778

728

738

748

758

778

797

277

237

257

276

296

376

3.60............

5

7

9

12

14

16

19

21

23

26

28

30

33

35

37

42

47

51

56

61

65

70

75

21

32

43

53

64

74

85

96

706

777

728

73S

749

759

770

797

273

234

255

276

298

379

340

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I (forts), utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika bpniteter och rotvärden.

övre raden angiver markvärde, undre raden angiver skogsvärde.

Virkesavkast- ningens genom- snittliga rotvärde

per kbin.

Kronor

Markens

normala virkesavkastningsförmåga per hektar i

kbm. fast mått

(b o n i t e t)

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

3.25

3.50

3.75

4.00

4.50

5.oo

5.50

6.00

6.50

7.00

7.50

8.00

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 1.0), kronor per hektar

5

8

10

13

15

18

20

23

25

28

30

33

35

38

40

45

50

55

60

65

70

75

80

23

34

46

57

68

80

91

103

114

125

137

148

159

777

182

505

228

251

573

296

379

342

367

4.00............

5

8

11

13

16

19

21

24

27

29

32

35

37

40

43

48

53

59

64

69

75

80

85

24

36

49

61

73

85

97

109

121

134

146

158

170

182

794

219

573

567

292

346

370

367

389

4.25............

6

9

11

14

17

20

23

26

28

31

34

37

40

43

45

51

57

62

68

74

79

85

91

26

39

52

65

77

90

103

116

129

142

755

168

737

797

507

535

258

284

370

336

367

387

773

4.50............

6

9

12

15

18

21

24

27

30

33

36

39

42

45

48

54

60

66

72

78

84

90

96

27

41

55

68

82

96

109

123

137

150

164

178

191

205

579

546

573

307

358

355

383

770

737

4.75............

6

10

13

18

19

22

25

29

32

35

38

41

44

48

51

57

63

70

76

82

89

95

101

29

43

58

72

87

101

115

ISO

144

159

173

78S

505

576

537

560

289

377

376

375

704

733

462

5.00............

7

10

13

17

20

23

27

30

33

37

40

43

47

50

53

60

67

73

80

87

93

100

107

30

46

61

76

91

106

121

137

152

167

182

197

573

228

573

573

304

334

364

395

755

756

786

5.25............

7

11

14

18

21

25

28

32

35

39

42

46

49

53

56

63

70

77

84

91

98

105

112

32

48

64

80

96

112

128

144

159

175

191

,907

223

539

255

287

379

357

383

775

446

778

570

5.50............

7

11

15

18

22

26

29

33

37

40

44

48

51

55

59

66

73

81

88

95

103

110

117

33

50

67

84

100

117

134

150

167

184

500

217

234

557

567

307

337

367

707

437

468

507

535

5.75............

8

12

15

19

23

27

31

35

38

42

46

50

54

58

61

69

77

84

92

100

107

115

123

35

52

70

87

105

122

140

157

175

192

210

227

57-4

262

579

377

349

384

779

457

789

524

559

6.00............

8

12

18

20

24

28

32

36

40

44

48

52

56

60

64

72

80

88

96

104

112

120

128

36

55

73

91

109

128

146

164

182

500

219

537

255

273

292

358

364

707

437

777

570

577

583

6.50............

9

13

17

22

26

30

35

39

43

48

52

56

61

65

69

78

87

95

104

113

121

130

139

39

59

79

99

118

138

158

178

197

217

537

557

576

296

376

355

395

434

777

573

553

595

635

7.oo............

9

14

19

23

28

33

37

42

47

51

56

61

65

70

75

84

93

103

112

121

131

140

149

43

64

85

106

128

149

170

191

213

534

255

576

298

379

340

383

425

468

510

553

595

638

680

7.50............

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

90

100

110

120

130

140

150

160

1

46

68

91

114

137

159

182

205

228

251

573

296

37.9

375

364

770

756

501

547

595

638

683

759

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27■

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I (forts), utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.

Övre raden angiver markvärde, undre raden angiver skogsvärde.

Virkesavkast-

Markens

normala v

irkesavkastnin

gsförmåga per hektar i

k b m. fast mått (bon

i tet)

snittliga rotvärde

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

3.25

3.50

3.75

4.00

4.50

5.00

5.50

6.00

6.50

7.00

7.50

8.00

Kronor

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgårg 1.0), kronor per hektar

8.00 ..........

11

16

21

27

32

37

43

48

53

59

64

69

75

80

85

96

107

117

128

139

149

160

171

49

73

97

121

146

170

194

219

243

267

292

316

340

364

389

437

486

535

583

632

680

729

777

9.00 ..........

12

18

24

30

36

42

48

54

60

66

72

78

84

90

96

108

120

132

144

156

168

180

192

55

82

109

137

164

191

219

246

273

301

328

355

383

410

437

492

547

601

656

711

765

820

875

10.00 ..........

13

20

27

33

40

47

53

60

67

73

80

87

93

100

107

120

133

147

160

173

187

200

213

61

91

121

152

182

213

243

273

304

334

364

395

425

456

486

547

607

668

729

790

850

911

972

11.00 ..........

15

22

29

37

44

51

59

66

73

81

88

95

103

110

117

132

147

161

176

191

205

220

235

67

100

134

167

200

234

267

301

334

367

401

434

468

501

535

601

668

735

802

869

935

1,002

1,069

12.00 ..........

16

24

32

40

48

56

64

72

80

88

96

104

112

120

128

144

160

176

192

208

224

240

256

73

109

146

182

219

255

292

328

364

401

437

474

510

547

583

656

729

802

875

948

1,020

1,093

1,166

13.00 ..........

17

26

35

43

52

61

69

78

87

95

104

113

121

130

139

156

173

191

208

225

243

260

277

79

118

158

197

237

276

316

355

395

434

474

513

553

592

632

711

790

869

948

1,027

1,105

1,184

1,263

14.00 ..........

19

28

37

47

56

65

75

84

93

103

112

121

131

140

149

168

187

205

224

243

261

280

299

85

128

170

213

255

298

340

383

425

468

510

553

595

638

680

765

850

935

1,020

1,105

1,191

1,276

1,361

15.oo ..........

20

30

40

50

60

70

80

90

100

110

120

130

140

150

160

180

200

220

240

260

280

300

320

91

137

182

228

273

319

364

410

456

501

547

592

638

683

729

820

911

1,002

1,093

1,184

1,276

1,367

1,458

16.00 ..........

21

32

43

53

64

75

85

96

107

117

128

139

149

160

171

192

213

235

256

277

299

320

341

97

146

194

243

292

340

389

437

486

535

583

632

6’é?0

729

777

875

972

1,069

1,166

1,263

1,361

1,458

1,555

17.00 ..........

23

34

45

57

68

79

91

102

113

125

136

147

159

170

181

204

227

249

272

295

317

340

363

103

155

207

258

310

361

413

465

516

568

620

671

723

774

826

929

1,033

1,136

1,239

1,342

1,446

1,549

1,652

18.00 ..........

24

36

48

60

72

84

96

108

120

132

144

156

168

180

192

216

240

264

288

312

336

360

384

109

164

219

273

328

383

437

492

547

601

656

711

765

820

875

984

1,093

1,203

1,312

1,421

1,531

1,640

1,749

19.00 ..........

25

38

51

63

76

89

101

114

127

139

152

165

177

190

203

228

253

279

304

329

355

380

405

115

173

231

289

346

404

462

519

577

635

692

750

808

866

923

1,039

1,154

1,269

1,385

1,500

1,616

1,731

20.00 ..........

27

40

53

67

80

93

107

120

133

147

160

173

187

200

213

240

267

293

320

347

373

400

427

121

182

243

304

364

425

486

547

607

668

729

790

850

911

972

1,093

1,215

1,336

1,458

1,579

1,701

1,822

1,944

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. III. Exempel på lijälptabell vid fastighetstaxering av skogar i N. N. taxeringsdistrikt år 1938.

Virkesav- kastningens

genomsnitt- liga rotvärde

per kbm.

Kronor

Markens normala

virkesavkastningsförmåga per hektar i kubikmeter fast mått (bonitet)

Anvisningar

0.50

0.75

1.00

1.25

1.50

1.75

2.00

2.25

2.50

2.75

3.00

3.25

3.50

3.75

4,00

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång, kronor per hektar

4.00........

5

8

11

13

16

19

21

24

27

29

32

35

37

40

43

Markvärde

24

36

49

61

73

85

97

109

121

134

146

758

170

782

794

Skogsvärde

Dåliga avsättningsförhål-

4.25........

6

9

11

14

17

20

23

26

28

31

34

37

40

43

45

Markvärde

landen, höga avverk-

26

39

52

65

77

90

103

116

129

142

755

768

787

794

207

Skogsvärde

nings- och transport-

4.50........

6

9

12

15

18

21

24

27

30

33

36

39

42

45

48

Markvärde

kostnader.

27

41

55

68

82

96

109

123

737''

150

764

778

797

205

279

Skogsvärde

4.75........

6

10

13

16

19

22

25

29

32

35

38

41

44

48

51

Markvärde

29

43

58

72

87

101

115

130

744

159

773

188

202

276

237

Skogsuärdc

5.00........

7

10

13

17

20

23

27

30

33

37

40

43

47

50

53

Markvärde

30

46

61

76

91

106

121

137

752

167

182

797

273

228

243

Skogsvärde

5.25........

7

11

14

18

21

25

28

32

35

39

42

46

49

53

56

Markvärde

32

4S

64

80

96

112

128

744

159

175

797

207

223

239

255

Skogsvärde

Medelgoda avsättnings-

och transportförhål-

5.50........

7

11

15

18

22

26

29

33

37

40

44

48

51

55

59

Markvärde

landen.

33

50

67

84

100

117

134

150

767

184

200

277

234

257

267

Skogsvärde

5.75........

8

12

15

19

23

27

31

35

38

42

46

50

54

58

61

Markvärde

33

52

70

87

105

122

140

757

775

192

270

22?

244

262

279

Skogsvärde

6.00........

8

12

16

20

24

28

32

36

40

44

48

52

56

60

64

Markvärde

36

55

73

91

109

128

146

164

782

200

279

237

255

273

292

Skogsvärde

6.50........

9

13

17

22

26

30

35

39

43

48

52

56

61

65

69

Markvärde

39

59

79

99

118

138

158

778

197

217

237

257

276

296

376

Skogsvärde

7.00........

9

14

19

23

28

33

37

42

47

51

56

61

65

70

75

Markvärde

Goda eller utmärkta av-

43

64

85

106

128

149

170

797

213

234

255

276

298

379

340

Skogsvärde

portförhållanden.

7.50........

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

Markvärde

46

68

91

114

137

159

182

205

228

257

273

296

319

342

364

Skogsvärde

Omloppstid,

år........

160

140

120

100

90

80

Norman vir-

kesförråd,

kbm......

59

68

75

80

83

83

83

86

90

93

97

102

108

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27.

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 27-

Exempel å användning av hjälptab elierna.

Ett hemman innehåller enligt taxeringslängden, bland annat, 30 hektar

skogsmark. Med hänsyn till skogens normala virkesavkastningsförmåga och

belägenhet hava rotvärdesiffran 5 kronor per kubikmeter och bonitetssiffran

3 kubikmeter per hektar ansetts kunna användas, vadan skogsmarksvärdet

(skogsmarkens avkastningsvärde) per hektar enligt hjälptabellen (tab. III)

beräknas till 40 kronor och således skogsmarksvärdet å hela arealen till 1,200

kronor. Den relativa skogstillgången anses motsvara 0.8 av normal skogstillgång.

Då enligt hjälptabellen virkesvärdepper hektar utgör 182 kronor, blir

alltså den faktiska skogstillgångens värde per hektar 182 X 0.8 = 146 kronor

eller således sammanlagt för hela arealen 4,380 kronor. Hemmanet uppskattas

alltså med hänsyn till skogsmarken och växande skogen till respektive

1,200 och 4,380 kronor eller sammanlagt 5,580 kronor. I taxeringslängdens

anmärkningskolumn antecknas siffrorna 5; 3; 0.8.»

2) av herr Woldin.

378087. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:412 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition nied förslag till lag örn ändring i vissa delar av kommunalskattelagen den 28 september 1928 m. a1 i texten