Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1937-05-21 · 162 sidor, varav 152 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 152 av 162 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1937:28, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1937 kl. 7 f. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående försäljning

av rusdrycker m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 5 mars 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 242, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning angående försäljning av rusdrycker;

2) förordning om införande av förordningen angående försäljning av rusdrycker;

samt

3) förordning med vissa föreskrifter i avseende å nykterhetsnämnd.

Rörande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

Till utskottets behandling ha överlämnats följande, i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

1. Motionen nr 241 i första kammaren av herr Stendahl, däri hemställts,

»att riksdagen måtte

A. besluta i huvudsak följande ändrade lydelse av nedan

angivna paragrafer i Kungl. Maj:ts, i proposition nr 242

framlagda

I.

Förslag

till

förordning angående försäljning av rusdrycker.

1 KAP.

5 §•

1 mom. Ledamot av styrelse för centralbolag, som i 2 kap. sägs, må ej den

vara---uppdraget.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 28. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

2 mom. Ämbets- eller tjänsteman — — — rätt till dylik tillverkning än

centralbolaget.

3 mom. Den, som ej kan vara styrelseledamot i bolag, som i 1 mom. avses,

må ej bedriva utskänkning och ej heller vara styrelseledamot i företag med

huvudsakligt syfte att bedriva utskänkning, som nu sagts.

4 mom. »Kontrollstyrelsen» utbytes mot »länsstyrelsen».

2 KAP.-.

1 §•

Partihandel inom riket med rusdrycker må, där fråga ej är om försäljning,

som i 6 § sägs, bedrivas allenast av ett för ändamålet bildat aktiebolag,

som av Konungen erhållit tillstånd till sådan handel (centralbolag).

Försäljning för export må bedrivas allenast av centralbolaget samt tillverkare,

som avses i 6 §.

2, 3, 5 och 6 §§.

»Partihandelsbolaget» ändras till »centralbolaget».

7 §•

Utgår.

9 §•

För visst fall, såsom då fråga är om försäljning för konkursbo eller dödsbo

eller där särskilda omständigheter eljest föreligga, må utan hinder av vad

i denna förordning stadgas rusdrycker försäljas till centralbolaget jämlikt

de föreskrifter, som meddelats av Kontrollstyrelsen.

10 §.

1 mom. Rusdrycker må till riket införas blott av centralbolaget.

Utgår.

3 KAP.

1 §•

2 §.

Rätt till utminutering tillkommer allenast centralbolaget.

3 §■

Utminutering---invånare.

Centralbolaget äger, med iakttagande av föreskrifterna i första stycket, besluta

angående utminuteringsställenas antal och förläggning.

4 §•

Centralbolaget må---utminutering.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

3

6 §•

1 mom. Tillstånd till utskänkning meddelas av länsstyrelsen i det län, där

utskänkning skall äga rum.

7 §•

2 mom. Avser någon att i viss kommun bedriva årsutskänkning, skall ansökan

därom göras hos länsstyrelsen före utgången av året, innan utskänkning

är avsedd att taga sin början. Utan hinder av vad nu är sagt må till

prövning upptagas ansökan, som avser tillstånd allenast för återstående del

av oktrojperioden.

8 §•

Ansökan om tillstånd till årsutskänkning skall innehålla uppgift, huruvida

utskänkningen avser spritdrycker och vin eller enbart vin samt förslag

lill grunder för utskänkningens bedrivande och utskänkningsställenas förlägg-

ning.

9 §.

1 mom.

Orden

»av systembolag» utgå.

2 mom.

Utgår.

10 §.

t mom.

Utgår.

2 mom.

Utgår.

11 §•

1 mom.

Ansökan örn tillstånd till tillfällig utskänkning må ske när som

helst hos länsstyrelsen.

Ansökan---bedrivande.

3 mom. Kan det antagas uppkomma behov av tillfällig utskänkning inom

en kommun under oktrojperiod eller del därav, må fullmäktige, efter hörande

av kommunens nykterhetsnämnd ävensom i annan stad än Stockholm magistraten

och på landet kommunalnämnden, uppdraga åt särskilt utsedda personer

att under berörda tid i fullmäktiges ställe avgiva yttrande över ansökning

örn tillstånd till tillfällig utskänkning.

Utgår.

12 §.

13 §.

4 mom. Utgår.

15 §.

Tillstånd till utskänkning, som omfattar spritdrycker, må ifråga örn restaurant,

som med hänsyn till sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

är att beteckna såsom folkrestaurant, ske allenast till restaurantbolag, upprättat

enligt grunderna i 6 kap. 15 §.

Andra stycket utgår.

16 §.

1 mom. Utgår.

2 mom. Med erhållande av tillstånd till utskänkning följer skyldighet för

tillståndets innehavare att hos centralbolaget inköpa alla för rörelsen erforderliga

rusdrycker; och skall centralbolaget med iakttagande av de föreskrifter

Konungen kan utfärda stadga sådana villkor för dylikt inköp, att innehavarens

ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres beroende på myckenheten

av utskänkta spritdrycker.

17 §•

Utgår.

18 §.

Utgår.

19 §.

1 mom. Tillstånd till utskänkning må av länsstyrelsen återkallas, örn skäl

därtill äro.

2 mom. Utgår.

20 §.

1 mom. Har den, som innehar tillstånd till utskänkning---borge
närssammanträdet.

Göres---meddelades.

2 mom. Utgår.

4 KAP.

1 §■

Utminutering av rusdrycker må äga rum allenast till den, som av centralbolaget

erhållit tillstånd att inköpa sådana drycker.

2 §•

Tillstånd att inköpa rusdrycker må icke meddelas den, som icke fyllt 21 år.

3 §•

I övrigt må inköpstillstånd icke förvägras eller inköpsmyckenhet begränsas

för annan än:

den, som varit föremål för åtgärd enligt alkoholistlagen;

den---drycker;

den---drycker;

den, som, i strid mot vad i denna förordning eller eljest är stadgat, gjort

sig skyldig till olovlig befattning med alkoholhaltiga drycker;

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

5

den---varning; samt

den---avseende.

Angående meddelande av erforderliga uppgifter till ledning för centralbolagets

prövning förordnar Konungen.

4 §■

Utgår.

5 §•

För den, som erhållit tillstånd till inköp, skall centralbolaget utfärda inköpsbevis,

gällande för inköp å visst utminuteringsställe.

Vid utminutering skall å inköpsbeviset verkställas anteckning om den

försålda myckenheten och om dagen för försäljningen.

6 §•

1 mom. Vill någon stadigvarande verkställa inköp å annat utminuteringsställe

än det, för vilket inköpsbeviset gäller, äger sistnämnda utminuteringsställe

härtill lämna medgivande.

2 morn. Vill någon, som äger att hos visst utminuteringsställe verkställa

inköp, under kortare tid göra inköpen hos annat utminuteringsställe, må

förstnämnda ställe för viss tid, högst sex månader, utställa en anvisning, som,

åtföljd av inköpsbevis, berättigar till inköp hos ett eller flera i anvisningen

angivna utminuteringsställen.

3 mom. Utgår.

7 §•

Är köpare bosatt å ort, där utminuteringsställe ej finnes inrättat, äger centralbolaget

försända varan till köparens närmaste post-, järnvägs-, omnibuseller

ångbåtsstation. Kostnaden för sådan försändning skall uttagas genom

pristillägg å utminuterade rusdrycker.

Vid---tillhanda.

8 §•

Vid utminutering skall inköpsbeviset uppvisas samt betalning för varan

avlämnas, innan avhämtning å utminuteringsställe må ske eller försändning

till köpare äga rum.

9 §•

1 mom. »Motbok» ändras till »inköpsbevis».

10 §.

Utlämning av rusdrycker må ej ske till den, som synbarligen är berörd av

starka drycker.

Avhämtning---år.

Vid —---utminuteringsstället.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

15 §.

»Systembolag» ersättes med »centralbolaget».

Utgår.

16 §.

17 §.

Förmenar någon, att centralbolaget obehörigen vägrat honom inköpstillstånd,

eller utan tillräckliga skäl fastställt inskränkningar beträffande hans

inköp, må han däröver föra klagan hos Konungen.

5 KAP.

1 §•

2 mom. I första meningen utbytes »Kontrollstyrelsen» mot »Konungen».

Andra meningen utgår.

2 §•

2 mom. »Kontrollstyrelsen» utbytes mot »Konungen».

4 §•

1 mom. Utskänkning----eftermiddagen.

Länsstyrelsen må dock föreskriva, att utskänkning skall avslutas tidigare

än kl. 10 e. m. eller efter framställning av tillståndsinnehavaren medgiva, att

utskänkning må fortgå längre än till nämnda tidpunkt.

Yppas för särskilt tillfälle behov av att utskänkning fortgår efter kl. 10

e. m. eller den av länsstyrelsen enligt andra stycket bestämda tiden, må länsstyrelsen

medgiva sådan förlängning av utskänkningstiden.

Under---rum.

10 §.

Ombyte av utskänkningsställe må ej ske utan samtycke av länsstyrelsen;

och skall dessförinnan yttrande inhämtas från dem, som blivit hörda över

tillståndsansökningen.

6 KAP.

Om restaurantbolag.

1 §•

Utgår.

2 §•

Sådan rörelse, vilken jämlikt 3 kap. 15 § är att betrakta såsom folkrestaurant,

må, där i samband med rörelsen utskänkning av rusdrycker ifrågasättes,

drivas allenast av restaurantbolag.

3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 §§.

Utgå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

7

10 §.

Centralbolaget må ej driva restaurantrörelse eller innehava aktie i restaurantbolag.

11, 12, 13 och 14 §§.

Utgå.

15 §.

1 mom. Aktierna---aktiekapital.

Varje---röst.

2 mom. Bolagsordning för restaurantbolag ävensom ändring i sådan bolagsordning

skall för att vara gällande godkännas av Konungen, och skall

bevis därom fogas vid registreringsansökningen.

3 mom. Restaurantbolag må ej bereda preferensaktieägarna vinning utöver

skälig utdelning å aktie eller låta ersättning till styrelseledamot eller avlöning

till någon i bolagets tjänst anställd person utgå i förhållande till storleken

av omsättningen eller vinsten å bolagets rörelse.

4 mom.

Restaurantbolag

---bolaget.

5 mom.

Restaurantbolag

--— förening,

6 mom.

Utgår.

7 mom.

Granskning --

--suppleant.

8 mom.

Utgår.

7 KAP.

3 §•

»Motbok» utbytes mot »inköpsbevis».

9 §•

Dömes någon till ansvar enligt 6 eller 8 § för förbrytelse vid utskänkning

och har han förut undergått bestraffning----förlustig.

12 §.

Den, som i följd av bestämmelserna i 2 kap. 8 § undfått del av där avsedd

tillverkares räkenskaper och verifikationer, så ock den, som haft eller har att

taga befattning med tillsyn å utskänkning, må icke---kunskap. Gör

---dagsböter. Sker---fängelse.

18 §.

Utgår.

20 §.

2 mom. Rusdrycker, som enligt denna förordning eller annan författning

förklarats förbrutna, skola hembjudas till centralbolaget. Bolaget vare skyldig

att till skäligt pris inköpa den hembjudna varan. Är värdet så ringa, att

det ej kan anses motsvara forslingskostnaderna, skall varan bevisligen förstöras.

Samma---författningar.

Med---tillhanda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

II.

Förslag

till

förordning om införande av förordningen angående försäljning

av rusdrycker.

3, 4 och 5 §§.

Utgå.

6 §•

Ansökan om tillstånd till årsutskänkning, som avser tiden efter den 1 oktober

1938, skall göras senast den 31 mars 1938. Ifråga örn---tillämp
ning.

Ansökan---förordningen.

Tredje stycket utgår.

7 §•

Utgår.

8 §•

Konungen har att meddela närmare anvisningar angående nedläggande av

rörelsen å de bolag, som omförmälas i 17 § i förordningen den 14 juni 1917,

samt angående rörelsens övertagande av centralbolaget.

Andra stycket utgår.

III

Förslag

till

förordning med vissa föreskrifter i avseende å nykterhetsnämnd.

1 §■

Nykterhetsnämnd---åtgärder.

Andra stycket. »Systembolag» utbytes mot »centralbolaget».

2 §■

»Förordna» ersättes med »hos centralbolaget hemställa».

B. hos Kungl. Majit hemställa om verkställande av skyndsam

utredning och framläggande av förslag till nästa års riksdag

om närmare grunder för utgivande av ersättning till systembolag

och där anställd personal i samband med systembolagens

upphörande och Aktiebolaget Vin- & Spritcentralens

övertagande av utminuteringen av rusdrycker i riket.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

9

2. Motionen nr 242 i första kammaren av herr Reuterskiöld, däri hemställts,

att riksdagen ville, därest proposition nr 242 i huvudsak bifalles, därvid

införa de ändringar i texten, som i motionen angivits.

3. De likalydande motionerna nr 268 i första kammaren av herr Eilif

Sylwan m. fl. och nr 511 i andra kammaren av herr Henriksson m. fl., i vilka

hemställts »att riksdagen vid behandling av förslaget till förordning angående

försäljning av rusdrycker för sin del måtte göra det uttalandet, att

restauratörernas rätt till handelsvinst å utskänkta spritdrycker och starka

viner måtte bestämmas i enlighet med rusdryckslagstiftningsrevisionens förslag,

alternativ 6».

4. Motionen nr 269 i första kammaren av herr Oscar Gottfrid Karlsson,

däri hemställts »att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition

nr 242 med förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker m. m.

måtte besluta att nedan angivna delar av förslagets 3 och 6 kap. skola erhålla

följande lydelse:

3 KAP.

Om rätt till detaljhandel.

3 §■

Utminutering må---femtusen invånare.

Systembolaget äger, med iakttagande av föreskrifterna i första stycket och

efter kontrollstyrelsens godkännande, besluta angående utminuteringsställenas

antal och förläggning.

15 §.

Tillstånd till turistutskänkning må ej överlåtas.

överlåtelse av annat tillstånd till utskänkning som omfattar---så
som

folkrestaurang.

Ej heller — —- — av systembolaget.

16 §.

1 mom. I andra---sådan överlåtelse.

Har avtal örn överlåtelse skett, skall bolaget söka fastställelse av avtalet

hos kontrollstyrelsen som har att med avseende å skälen och villkoren för

överlåtelsen samt lämpligheten och behörigheten hos den å vilken överlåtelsen

ifrågasättes bifalla eller avslå bolagets framställning.

2 mom. Med överlåtelse---starkare viner.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

17 §.

1 mom. Har systembolag avslagit framställning örn överlåtelse av tillstånd

till utskänkning, må klagan däröver föras hos kontrollstyrelsen.

2 mom. Förmenar den å vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning,

att bolaget vid fastställandet av villkor för överlåtelse eller vid

tillämpning av det mellan honom och bolaget ingångna avtal åsidosatt hans

enskilda rätt eller eljest förfarit olämpligt, må han hos kontrollstyrelscn

göra framställning om rättelse.

6 KAP.

Om systembolag och restaurangbolag.

4 §.

Systembolags styrelse skall bestå av fem ledamöter, utsedda för ett år i

sänder. Av dessa utser kontrollstyrelsen två ledamöter, som tillika äro den

ena ordförande och den andra vice ordförande, landstinget en ledamot samt

bolagsstämman två ledamöter. För varje ledamot utses på enahanda sätt cn

suppleant.

Styrelsen för----den staden.»

5. De likalydande motionerna nr 270 i första kammaren av herr Oscar

Gottfrid Karlsson och nr 524 i andra kammaren av herr Andersson i Igelboda,

i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta att § 3 5 kap. i förslaget till

förordning angående försäljning av rusdrycker (Kungl. Maj:ts proposition nr

242 sid. 15) får följande lydelse:

Vid offentligt skådespel--r---sådan utskänkning. Samma lag vare be
träffande

offentlig danstillställning, dock att för dylikt fall medgivande ej

må lämnas med mindre omständigheterna äro sådana, att synnerliga skäl

föreligga, och må medgivandet endast avse utskänkning vid enstaka danstillställning.

»

6. Motionen nr 271 i första kammaren av herrar Lindmark och Karl

Bodin, däri hemställts, att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts proposition

nr 242 måtte hemställa till Kungl. Majit om förnyad omprövning av rusdryckslagstiftningen

med beaktande bl. a. av i motionen anförda synpunkter.

7. De likalydande motionerna nr 272 i första kammaren av herr Holmström

m. fl. och nr 508 i andra kammaren av herr Hagberg i Malmö m. fl., i

vilka hemställts »att 4 kap. 2 par. i ''Förordning angående försäljning av rusdrycker’

måtte erhålla följande lydelse:

Tillstånd att inköpa spritdrycker eller vin må icke meddelas den som ej

fyllt tjugoett år.’»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

11

8. Motionen nr 273 i första kammaren av herr Bjurström, däri hemställts,

»att riksdagen måtte besluta avslå propositionen 242, såväl i vad denna

avser ny förordning angående försäljning av rusdrycker som därmed

förbundna följdförfattningar».

9. De likalydande motionerna nr 274 i första kammaren av herrar Rahmn

och Borell samt nr 513 i andra kammaren av herr Liedberg m. fl., i vilka

hemställts, att termen »rusdrycker» i Kungl. Maj:ts »förordning angående

försäljning av rusdrycker» utbytes mot »starkdrycker»,

att efter de närmare grunder, som i motionerna angivits, fri inköpsrätt å

motbok av spritdrycker och vin medgives envar som ej jämlikt förordningens

4 kap. §§ 2 och 3 helt eller delvis underkastats inskränkning i denna rätt och

att följaktligen förordningens § 4 i kap. 4 örn utminutering måtte utgå, samt

att 4 kap. § 2 om utminutering måtte erhålla följande ändrade lydelse:

»Tillstånd att inköpa starkdrycker må icke meddelas den som ej fyllt 21 år.»

10. De likalydande motionerna nr 275 i första kammaren av herr Bergman

m. fl. och nr 510 i andra kammaren av herr Dahlbäck m. fl., i vilka

yrkats

I. att Kungl. Maj:ts proposition nr 242 måtte avslås och ny proposition

avlåtas till 1938 års riksdag, samt

11. att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om förslag

till 1938 års riksdag till lag angående förbättrad nykterhetsvård i huvudsaklig

överensstämmelse med rusdrvckslagstiftningsrevisionens år 1934 avgivna

förslag i detta avseende.

Alternativt har hemställts, att, därest yrkandet om avslag ej bifalles, riksdagen

måtte besluta ändringar i förslaget i enlighet med följande uttalanden:
1)

Den kommunala självbestämningsrätten må icke borttagas vare sig i

avseende på tillstånd i fråga om utminuterings- och utlämningsställen eller i

avseende på rätt till utskänkningsveto vid hälsobrunnar, badorter, turistorter

m. m.

2) Gällande förbud mot försändelse av rusdrycker genom postverket må

icke upphävas.

3) Maximikvantiteten för tilldelning av spritdrycker utminuteringsvis bör

ej få överskrida 3 liter i månaden.

4) Den tid, varunder efterhandsinköp skall få ske, bör åtminstone begränsas

till högst 3 månader. S. k. extra tilldelning bör försvinna eller

åtminstone inskränkas till rena undantagsfall.

5) Det hittills gällande förbudet mot utskänkning i förening med restaurangdans

bör icke upphävas. I detta sammanhang göres även en erinran

mot den »praxis* som flerstädes fått tillämpas i avseende på undantagsbestämmelser

örn rätt att för särskilda tillfällen medgiva utskänkning utöver

normalt gällande gränser».

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

6) Ledamöterna i systembolags styrelse böra utses en, tillika ordförande,

av kontrollstyrelsen, en av nykterhetsnämnden i bolagets hemstad, två av

landstinget samt en av bolagsstämman.

7) Förbud bör stadgas mot all utskänkning av rusdrycker å luftfartyg (3

kap. 13 § 3 morn.).

8) Författningstexten bör ändras så att i 3 kap. 16 § kontrollstyrelsen

insättes som fastställande myndighet i stället för länsstyrelsen, och i 17 §

likaledes kontrollstyrelsen bestämmes som den myndighet, hos vilken klagan

i överlåtelseärenden må föras.

9) Den bestämmelse, som ingår i nuvarande förordning därom att ecklesiastik

ämbets- eller tjänsteman, kyrkobetjänt eller i allmän tjänst anställd

lärare ej må erhålla tillstånd till försäljning av rusdrycker, bör icke — såsom

i propositionen föreslagits — utgå.

11. Motionen nr 276 i första kammaren av herr Bergman, däri hemställts,

att, därest propositionen nr 242 skulle avslås, »riksdagen i skrivelse till

Kungl. Maj:t måtte hemställa om utredning och förslag till 1938 års riksdag

örn införande av folkomröstning som avgörande instans angående frågan om

rätt till försäljning av rusdrycker inom kommun eller visst mera omfattande

försäljningsområde, därest viss del av den röstberättigade befolkningen

begär sådan omröstning».

Därest propositionen skulle läggas till grund för positivt beslut vid innevarande

års riksdag, yrkas i sistnämnda motion alternativt »att bestämmelse

måtte införas, att, därest den kommunala representationen tillstyrkt försäljningsrätt

men minst en tiondel av kommunens röstberättigade medborgare

begär folkomröstning i saken, sådan skall anordnas och dess resultat

lända till efterrättelse».

12. De likalydande motionerna nr 277 i första kammaren av herr Anders

Andersson och nr 519 i andra kammaren av herr Lindberg i Stockholm, i

vilka hemställts, att riksdagen ville besluta det 1 mom. i § 13 kap. 3 erhåller

sådan lydelse att sprit icke må serveras medan fartyg ligger i hamn eller vid

land, samt att mom. 3 samma § utgår och att erforderliga ändringar i andra

mom. och paragrafer som därav föranledas göras.

13. De likalydande motionerna nr 278 i första kammaren av herr Carl

Eriksson m. fl. och nr 517 i andra kammaren av herr Persson i Norrby m. fl.,

i vilka hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts

förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker, kap. 3 par. 3, att

utöver där angivna föreskrifter länsstyrelsen må äga rätt att där lokala omständigheter

därtill kunna föranleda och efter framställning, av vederbörande

kommun förordna om inrättande av utminuteringsställe även på andra orter

än där angivna och jämväl i sådana fall, där systembolag ej funnit skäl besluta

därom».

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

13

14. De likalydande motionerna nr 279 i första kammaren av herr Holmström

m. fl. och nr 512 i andra kammaren av herr Henriksson m. fl., i vilka

hemställts, »att riksdagen måtte vidtaga sådana ändringar i Kungl. Maj:ts

proposition nr 242 med förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker,

att länsstyrelsen för de utskänkningsrättigheter, som avses i 3 kap. 6

§, tillerkändes alla befogenheter med rättigheternas meddelande och indragning

och att sålunda utskänkningsrättighet, efter ansökan, av länsstyrelsen meddelas

direkt till den — det mä vara systembolag eller enskild person — som

skall driva restaurangrörelsen».

15. Motionen nr 471 i andra kammaren av herr Paulsen, däri hemställts,

»1) att åldern för erhållande av spritdrycker genom utskänkning bestämmes

till 21 år,

2) att åldern för erhållande av sprit genom motbok bestämmes till 21 år,

3) att beskattningen lägges så, att brännvin i detaljhandeln erhålles till

följande priser:

16. Motionen nr 472 i andia kammaren av herr Paulsen, däri hemställts,

»att detaljhandelsområdena i Malmöhus län bestämmas till fyra med bolag

förlagda till Hälsingborg, Malmö, Trälleberg och Ystad».

17. Motionen nr 507 i andra kammaren av herrar Nilsson i Landskrona

och Landgren, däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att ett systembolag

får finnas i samhällen vars invånareantal uppgår till minst fem tusen».

18. Motionen nr 509 i andra kammaren av herr Andersson i Falkenberg,

däri hemställts, att riksdagen måtte avslå de vid propositionen nr 242 fogade

förslag, samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit anhåller om framläggande

av förslag dels till rusdrycksförsäljningsförordning med ett riksbolag

såsom försäljningsorgan i enlighet med i motionen angivna riktlinjer, dels till

lag örn nykterhetsvård i huvudsaklig överensstämmelse med rusdryckslagstiftningsrevisionens

förslag.

19. Motionen nr 514 i andra kammaren av herr Sundström i Vikmanshyttan,

däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl.

Maj:ts föreliggande proposition, att inom Kopparbergs län två detaljhandelsområden

inrättas, därvid ett med huvudort i Hedemora».

20. Motionen nr 515 i andia kammaren av herr Lindén m. fl., däri hemställts,

»att den nya rusdryckförsäljningslagen bestämmes så att den nuvarande

försäljningsorganisationen i princip bibehålies».

lia litern

kronor 1: 20

2:a »

3:e »

4:e »

» 2:40

» 4:80

» 9: —»,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

21. Motionen nr 516 i andra kammaren av herr Kilbom, däri hemställts,

»att riksdagen måtte avslå bestämmelsen i 4 kap. 3 paragrafen i förslaget till

förordning angående försäljning av rusdrycker, innebärande att personer som

åtnjuta fattigvårdsunderstöd skola kunna få sin rätt till inköp av rusdrycker

begränsad eller helt avskaffad».

22. Motionen nr 518 i andra kammaren av herr Nilson i Eskilstuna, däri

hemställts, »att riksdagen med avslag på Kungl. Maj:ts förevarande proposition

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit ville, efter

vederbörlig utredning, till kommande riksdag framlägga förslag till förordning

om försäljning av rusdrycker, örn förbättrad nykterhetsvård och om

andra åtgärder från statens sida ägnade att i vida avsevärdare mån än nu gällande

individuella kontroll eller den av Kungl. Maj :t föreslagna lagstiftningen

medverka till ett tillbakaträngande av dryckesseden i vårt land, till minskning

av den svenska rusdryckskonsumtionen och till undanröjande av de

gröva alkoholskadorna».

23. Motionen nr 520 i andra kammaren av herr Nylander, däri hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att 5 kap. § 5 i Kungl. Majits förslag till

förordning angående försäljning av rusdrycker erhåller en sådan lydelse att

möjlighet yppas för länsstyrelse att medgiva pensionat och därmed likställda

näringsställen, vilka företrädesvis frekventeras av främlingar på orten, att

låta sina gäster förtära egna medförda spritdrycker».

24. Motionen nr 521 i andra kammaren av fru Alvén m. fl., däri hemställts,

»att riksdagen vid behandling av Kungl. Majits proposition nr 242

måtte besluta att 12 § i 3 kap. erhåller sådan lydelse, att rätt till utskänkning

icke må kunna meddelas utan de kommunala myndigheternas medgivande».

25. Motionen nr 522 i andia kammaren av herr Cruse m. fl., däri hemställts
att

åt 5 kap. 7 § gives sådan avfattning, att under stadgandet icke kan hänföras

förfrågan från serveringspersonalens sida, huruvida gäst, som icke uttagit

sin ''ranson’, önskade före den tid utskänkningen avslutades göra ytterligare

beställning av spritdrycker, samt

»afl till 7 kap. 8 § fogas ett tillägg — eller på annat ställe i förordningen

införes bestämmelse — av innehåll att systembolag icke må på något sätt påverka

innehavare av utskänkningstillstånd att entlediga anställd, vilken uppgivits

hava överträtt förordningen eller med stöd av denna meddelade bestämmelser,

med mindre han för uppgivna förseelsen genom lagakraftvunnen

dom fällts till ansvar».

26. Motionen nr 523 i andra kammaren av herrar Cruse och Eriksson i

Sandby, däri hemställts, »att riksdagen måtte besluta

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

15

att ingen ändring vidtages i nu gällande bestämmelser angående de s. k.

vinstk vantiteterna;

att 5 kap. 1 § erhåller följande lydelse:

1 mom. Utan samband med måltid må högst 5 centiliter spritdrycker utskänkas,

dock ej brännvin. I samband med verklig måltid av lagad mat må

högst 20 centiliter spritdrycker utskänkas.

2 mom. Angående lägsta pris å måltid som i 1 mom. sägs äger kontrollstyrelsen

utfärda föreskrifter, samt

att 2 § 2 mom. utgår».

Beträffande de skäl, som i motionerna anförts till stöd för de däri framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i

det följande, hänvisa till motionerna.

Till utskottet ha i anledning av förevarande proposition inkommit skrivelser

från bland andra Nykterhetsnämndernas riksförbund, Sveriges centrala

hotell- och restaurantförening, Motorförarnas helnykterhetsförbund, Stockholms

handelskammare samt flera personalsammanslutningar, drätselkammare

och systembolag. Stockholms handelskammares skrivelse bifogas detta

betänkande såsom bilaga (bilaga D).

Inledning.

Gällande rusdrycksförsäljningsförordning utfärdades den 14 juni 1917 och

trädde i kraft den 1 januari 1919. Ehuru förordningen på vissa punkter undergått

betydelsefulla ändringar, ha i åtskilliga avseenden, särskilt i vad angår

detaljhandeln, de ursprungliga bestämmelserna förblivit i stort sett orubbade.

I propositionen har lämnats en sammanfattande översikt rörande nu

gällande ordning på förevarande område. I denna del tillåter sig utskottet

hänvisa till propositionen (sid. 38—41).

På sin tid uppdrogs åt särskilda sakkunniga — 1926 års rusdryckslagstiftningsberedning

— att verkställa utredning rörande olika spörsmål om den

lokala organisationen av rusdrycksförsäljningen. Denna utredning hann

emellertid aldrig leda till åsyftat resultat, innan frågan om en allmän revision

av försäljningslagstiftningen bragtes på dagordningen.

Yrkanden i sådant syfte framfördes i särskilda motioner vid 1928 års riksdag.

I en av dessa motioner — den av herr Lövgren i Nyborg inom andra

kammaren väckta motionen nr 348 —- anmärktes, att det gällande utminuteringssystemet

syntes ha åstadkommit en ökning i stället för en minskning

av alkoholkonsumtionen samt att detsamma visat sig ägnat att giva ökad

utbredning jämväl åt den olaga sprithanteringen. Fördenskull begärdes i motionen

en undersökning av de restriktionssystem, som praktiserades i de skilda

skandinaviska länderna, i syfte att få utrönt, örn ej för vårt land kunde

utformas ett system för rusdrycksförsäljning, vilket avskaffade den personliga

kontrollen och höjde statens inkomster men samtidigt holle konsum
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

tionen inom måttliga gränser. I två andra sinsemellan likalydande motioner

— de av herr Nils Anton Nilsson i första kammaren samt herrar Forssell

och Järte i andra kammaren väckta motionerna nr 156 respektive 268 —

framställdes vidare åtskilliga anmärkningar mot rusdrycksförsäljningsförordningens

bestämmelser i fråga om detaljhandeln samt mot det sätt, varpå denna

del av försäljningen i praktiken blivit ordnad. Dessa anmärkningar utmynnade

i ett yrkande örn revision av rusdrycksförsäljningsförordningen

jämte därmed sammanhängande författningar.

Över ifrågavarande motioner avgav kontrollstyrelsen utlåtande. Efter

att ha bemött de framställda erinringarna uttalade styrelsen därvid, att jämväl

styrelsen av närmare anförda orsaker funne tidpunkten vara inne

för en överarbetning av rusdrycksförsäljningsförordningen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande nr 37 erinrade bevillningsutskottet

därefter bland annat, hurusom ett tidigare vid 1923 års riksdag

framställt yrkande om en allmän revision av försäljningslagstiftningen avvisats

av bevillningsutskottet under motivering, att sådana erfarenheter rörande

verkningarna av försäljningsbestämmelserna då ännu icke vunnits,

att därav kunde dragas några säkra slutsatser rörande riktningen för ett

kommande reformarbete. Förutsättningar för ett dylikt bedömande syntes

emellertid utskottet numera föreligga. Särskilt borde det med kännedom om

den praxis, som bestämts genom de av kontrollstyrelsen utfärdade föreskrifterna

och direktiven, låta sig göra att genom bestämmelser i författningen

reglera vissa förhållanden, vilka vid förordningens införande icke blevo föremål

för lagstiftning utan lämnades åt kontrollorganens prövning.

Utskottet, som sålunda ansåg rusdrycksförsäljningsförordningen böra göras

till föremål för revision, anförde vidare:

Den vägledande synpunkten vid en dylik revision bör enligt utskottets

mening vara strävan att vinna sådana bestämmelser, som i möjligaste mån

gagna nykterhetstillståndet i landet och genom vilkas tillämpning konsumtionen

förorsakar minsta möjliga skada och olägenheter. Därjämte får det

anses angeläget, att genom lagstiftningen dryckesseden, framförallt i dess

mera anstötliga former, kommer att motverkas, utan att sådana ytterligare

restriktioner införas, som äro ägnade att framkalla ett mera allmänt missnöje.

Vidare böra sådana i författningen meddelade eller genom praxis utbildade

bestämmelser, som sakna nvkterhetsfrämjande betydelse men äro

ägnade att framkalla irritation, i möjligaste mån avlägsnas.

Då det icke torde vara möjligt att utan en ingående utredning av föreliggande

spörsmål bedöma, efter vilka närmare riktlinjer de nya bestämmelserna

böra utformas, har utskottet inskränkt sig till att framhålla några av de frågor,

som närmast böra göras till föremål för undersökning.

Till en början torde böra verkställas en utredning rörande det svenska restriktionssystemets

verkningar i nykterhetshänseende samt anställas en jämförelse

mellan detta system och i utlandet, särskilt i Danmark, Norge och England

prövade system för begränsning av rusdrycksmissbruket. I den av herr

Lövgren i Nyborg väckta motionen har framhållits angelägenheten av att

uppmärksamhet ägnas det danska systemet, enligt vilket en hög beskattning

av spritdrycker införts, i avsikt bland annat att minska konsumtionen; och

även utskottet har ansett önskvärt, att de i Danmark vunna erfarenheterna

ägnas uppmärksamhet.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

17

Utredningen bör omfatta såväl den individuella utminuteringskontrollen

som utskänkningsbestämmelserna. Inom sistnämnda område bör göras till

föremål för undersökning ställningen mellan kontrollstyrelsen och systembolagen,

å ena sidan, samt restauratörerna, å den andra, varvid framför allt

frågan örn formen för överlåtelse av rättighet till utskänkning och örn de

villkor, som må förknippas med dylik rätt, bör tagas under omprövning. I

samband härmed torde böra övervägas lämpligheten av att införa besyärsrätt

över systembolagens beslut angående överlåtelse av utskänkningsrättighet.

Såsom kontrollstyrelsen erinrat har styrelsen hos Kungl. Majit gjort

framställning örn åvägabringande av preciserade direktiv från statsmakternas

sida beträffande slutmålet för avvecklingen av det privatekonomiska intresset

i utskänkningsrörelsen och beträffande takten i avvecklingsarbetet. Denna

betydelsefulla fråga synes lämpligen kunna behandlas i samband med den

allmänna revision av lagstiftningen rörande försäljning av rusdrycker, vilken

utskottet ansett böra företagas.

Vidare torde även frågorna om detaljhandelsbolagens organisation och deras

rätt att driva verksamhet genom dotterbolag samt örn revision av dessas

förvaltning ävensom rörande det inbördes förhållandet mellan dessa bolag

och kontrollstyrelsen böra göras till föremål för övervägande i detta sammanhang.

I skrivelse den 15 maj 1928 (nr 203) anhöll riksdagen därefter, att Kungl.

Majit ville låta verkställa utredning angående omläggning av lagstiftningen

rörande försäljning av rusdrycker samt för riksdagen framlägga de förslag,

till vilka utredningen kunde föranleda.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 24 september 1928 av riksdagens skrivelse

hänvisade chefen för finansdepartementet till vad utskottet uttalat samt

tilläde för egen del huvudsakligen allenast, att en blivande utredning borde

åsyfta en allmän översyn av bestämmelserna inom rusdryckslagstiftningen

och, utan att bindas av några på förhand givna anvisningar, avse alla frågor,

som berördes av sagda lagstiftning. Genom beslut samma dag bemyndigade

Kungl. Majit departementschefen att tillkalla högst nio sakkunniga

med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag angående revision

av nämnda lagstiftning. Det åt 1926 års rusdryckslagstiftningsberedning

lämnade uppdraget blev i samband härmed återkallat.

Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 23 oktober 1928 sju sakkunniga,

vilka antogo benämningen 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen

Sedan en av revisionens ledamöter erhållit entledigande från uppdraget och

tre nya ledamöter blivit tillsatta, anhöllo emellertid flera av de sakkunniga

efterhand örn befrielse från utredningsuppdraget. I anledning härav

återkallades den 20 juni 1930 samtliga förordnanden för revisionens dåvarande

ledamöter, och förordnades den 4 juli 1930 såsom ledamöter i revisionen

landshövdingen E. A. Beskow, tillika ordförande, dåvarande jourhavande

direktören i aktiebolaget Vin- & spritcentralen E. A. Bernström, ledamoten

av riksdagens första kammare, förrådsförmannen A. J. Bärg i Katrineholm,

aktuarien, filosofie doktorn E. V. Englund, direktören i Karlstads systemaktiebolag

G. Gräslund, ledamoten av riksdagens andra kammare, lantbrukaren

C. O. Johanson i Huskvarna, lasarettsläkaren i Malmö, medicine

doktorn M. J. J. Ljungdahl, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kam
tiihanq

till riksdagens protokoll 1037. 7 saini. A’r 28. %

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

mare, redaktören E. Ljunggren i örebro och dåvarande ledamoten av riksdagens

första kammare, byråchefen J. E. O. dison Thulin. Någon ytterligare

ändring i revisionens sammansättning ägde därefter icke rum.

Med skrivelse den 23 oktober 1934 överlämnade revisionen till chefen för

finansdepartementet »Betänkande med förslag till spritdrycksförordning

m. m.». I skrivelsen anfördes bland annat, att revisionen på grund av det

nära sambandet mellan vissa spörsmål inom lagstiftningen rörande försäljning

av spritdrycker och vin samt lagen om behandling av alkoholister funnit

sig böra upptaga till behandling jämväl vissa delar av sistnämnda lagstiftning.

I enlighet härmed innefattar betänkandet av motiv åtföljda förslag

till

1) förordning angående försäljning av spritdrycker och vin (spritdrycksförordning)

;

2) lag om nykterhetsvård;

3) förordning om införande av förordningen angående försäljning av spritdrycker

och vin (spritdrycksförordningen) samt lagen om nykterhetsvård;

4) kungörelse angående meddelande av vissa uppgifter för utminuteringskontrollen;
5)

bolagsordning för systembolag; samt

6) bolagsordning för restaurangbolag.

Efter remiss avgåvos yttranden över betänkandet av åtskilliga myndigheter,

korporationer och sammanslutningar.

Vid anmälan inför Kungl. Majit den 6 december 1935 av det av revisionen

framlagda förslaget till spritdrycksförordning anmärkte chefen för finansdepartementet,

att nämnda förslag syntes i det stora hela ägnat att kunna

läggas till grund för en lagstiftning i ämnet men att han likväl ville tillstyrka

att förslaget i viss del gjordes till föremål för ytterligare utredning innan

proposition avlätes till riksdagen. Departementschefen erinrade därvid, hurusom

förslaget avsåge genomförande av en betydande minskning av antalet

systembolag men att det föreliggande utredningsmaterialet icke syntes giva

tillräcklig ledning för överblickande av de ekonomiska förutsättningarna för

en dylik reform. Fördenskull hemställdes örn bemyndigande att tillkalla

högst fem sakkunniga med uppdrag att i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen angivna direktiv inom finansdepartementet verkställa

utredning av fragan örn de ekonomiska förutsättningarna för genomförande

av omorganisation av systembolagen.

Sedan nämnda hemställan av Kungl. Majit bifallits, tillkallades sagda

den 6 december såsom sakkunniga dåvarande militieombudsmannen T. P. J.

Petersson, tillika ordförande, verkställande direktören i aktiebolaget Stockholmssystemet

J. H. Bergvall, ledamoten av riksdagens första kammare, förenämnde

förrådsförmannen A. J. Bärg, överdirektören J. A. Kollberg samt

assessorn i Svea hovrätt E. G. Söderlund.

De sakkunniga avgåvo utlåtande i ämnet den 10 juni 1936. över detta utlåtande

inhämtades yttranden från kontrollstyrelsen — som i sin tur införskaffade

yttranden i ärendet från Systembolagens personalförening och Sy
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

stembolagsföreningarnas förtroendenämnd — ävensom från statskontoret

och riksräkenskapsverket.

Det av rusdryckslagstiftningsrevisionen avgivna betänkandet upptog, såsom

redan anmärkts, jämväl förslag till lag om nykterhetsvård, avsedd att träda

i stället för 1931 års lag örn behandling av alkoholister. Enligt detta förslag

skulle dels i varje län inrättas en de lokala nykterhetsnämnderna överordnad

länsnykterhetsnämnd med uppgift bland annat att öva tillsyn över de lokala

nämnderna samt lämna dem vägledning och bistånd, dels ock ingripande

från nykterhetsnämndernas sida kunna ske, ej blott såsom nu, då fråga är

om vissa grövre fall av alkoholmissbruk, utan även — låt vara med viss

begränsning och utan interneringspåföljd — i lindrigare fall och på ett tidigare

stadium än som för närvarande är möjligt.

Vid anmälan inför Kungl. Majit av förslaget till ny försäljningslagstiftning

har föredragande departementschefen omnämnt, hurusom — med hänsyn

bland annat till de erinringar, som framställts i yttrandena över förslaget till

lag om nykterhetsvård — frågan om en mera genomgripande revision av alkoholistlagstiftningen

tillsvidare ansetts böra bliva föremål för ytterligare överväganden

inom socialdepartementet, i följd varav något förslag härutinnan

icke nu vore att förvänta. Departementschefen har emellertid ansett hinder

icke möta att, utan avvaktan på att detta spörsmål bringas till sin lösning,

redan nu upptaga till behandling frågan örn genomförande av den av riksdagen

begärda försäljningslagstiftningen.

Allmän översikt av revisionens förslag m. m.

I propositionen lämnas å sid 44 och 45 en allmän översikt av revisionens

förslag till ny försäljningslagstiftning. Detta kan i stort sett sägas ha lämnat

den nuvarande ordningen orubbad i sina huvuddrag. En principiell avvikelse

från den gällande ordningen föreligger emellertid såtillvida, att revisionen

— för ernående bland annat av större likformighet vid lagtillämpningen

— föreslagit, att kommunernas bestämmanderätt skall upphöra i fråga örn

utminuteringen samt inskränkas i fråga om utskänkningen. I fråga örn lagstiftningens

närmare utformande innefattar förslaget åtskilliga i och för sig

betydelsefulla ändringar på detaljhandelns område, till vilka utskottet får

återkomma.

Mot förslaget till försäljningsförordning lia av revisionens ledamöter i

skilda hänseenden anförts reservationer. Ändringsförslagen torde emellertid

vara av beskaffenhet att ur rent formell synpunkt föranleda allenast

relativt obetydliga jämkningar i det framlagda författningsförslaget, och

detta kan därför sägas i det stora hela ha vunnit stöd hos åtta av revisionens

nio ledamöter.

En ledamot har däremot ställt sig avvisande mot förslaget i dess helhet.

Enligt hans åsikt måste en allmän revision av försäljningslagstiftningen för

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2S.

närvarande anses såväl obehövlig som olämplig, och betänkandet borde enligt

hans förmenande allenast ha utmynnat i förslag om ändring av sådana

bestämmelser i gällande försäljningsförordning, som kunna sägas sakna

nykterhetsfrämjande betydelse och som samtidigt visat sig ägnade att framkalla

irritation.

Departementschefen har beträffande frågan, huruvida en ny lagstiftning

på förevarande område nu lämpligen bör komma till stånd, anfört följande:

> Redan tidigare, vid anmälan inför Kungl. Maj:t i december 1935 av det

föreliggande förslaget, har jag framhållit, hurusom enligt min mening förslaget

i åtskilliga hänseenden innebär en förbättring i förhållande till den

nu gällande ordningen och sålunda i det stora hela synes ägnat att kunna

läggas till grund för en lagstiftning i ämnet. Jag får i samband med min

redogörelse för de olika delarna av förslaget tillfälle att i det följande närmare

motivera mili ståndpunkt härutinnan. I detta sammanhang skall jag

emellertid något uppehålla mig vid den förut berörda invändningen, att det

överhuvud skulle vara olämpligt eller obehövligt att nu verkställa en mera

omfattande revision av lagstiftningen på förevarande område.

Den förenämnde reservanten inom rusdryckslagstiftningsrevisionen anmärker

i sådant hänseende bland annat, att den framställning från riksdagen, som

föranledde revisionens tillsättande, torde ha möjliggjorts därigenom att representanter

för olika grupper av missnöjda förenade sig örn kravet på en

utredning. Under sådana förhållanden finner reservanten det ligga i sakens

natur, att någon enighet om de sakliga riktlinjerna för utredningen ej

kunnat vinnas. Lika litet som bevillningsutskottets utlåtande givit någon ledning

härutinnan finner reservanten de utredningar, som revisionen verkställt,

ha lämnat anvisning å de punkter i lagstiftningen, som borde bliva föremål

för ändring. Av revisionen infordrade yttranden hade sålunda närmast givit

vid handen, att man huvudsakligen vore nöjd med den nuvarande lagstiftningen

och att kravet på ändringar avsåge andra närliggande områden. Reservanten

anmärker i övrigt, att ett förverkligande i större utsträckning av

bevillningsutskottets krav på utformade detaljföreskrifter skulle leda till försvårad

tillämpning av författningen.

Vad reservanten sålunda anfört rörande behovet av ändrade bestämmelser

på förevarande område jävas av den uppfattning, som kommit till uttryck

bland revisionens övriga ledamöter samt i ett flertal yttranden. Även för

egen del finner jag det uppenbart, att den nuvarande lagstiftningen är behäftad

med ofullkomligheter, vilka det bör vara angeläget att undanröja.

Såsom en brist i lagstiftningen får exempelvis anses, att så betydelsefulla

anordningar som den individuella utminuteringskontrollen och utskänkningsrestriktionerna

endast ofullständigt eller icke alls regleras i författningen.

Förslaget innebär härutinnan en given förbättring i förhållande till gällande

lagstiftning. Jämväl i övrigt innehåller förslaget bestämmelser, som

torde vara ägnade att undanröja vissa med den nuvarande ordningen förenade

olägenheter.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

21

Den omförmälde reservanten har, utöver vad förut angivits, erinrat jämväl

om nackdelen av alltför ofta återkommande ändringar i lagstiftningen på förevarande

område. Denna synpunkt förtjänar i och för sig helt visst att beaktas

men torde icke med nämnvärd styrka göra sig gällande i fråga örn ett

förslag, vilket i likhet med det nu föreliggande i stort sett avser allenast att

åvägabringa förbättringar på grundval av den bestående ordningen.

I enlighet med vad sålunda anförts och då härtill kommer, att förslaget i

allmänhet erhållit en avfattning, som bättre än den nu gällande förordningen

tillgodoser kravet på klarhet och reda i föreskrifterna på hithörande område,

har jag icke kunnat fästa avseende vid de angivna betänkligheterna

mot en ny lagstiftning i ämnet.»

Valet av restriktionssystem.

I propositionen lämnas å sid. 48—73 en redogörelse för revisionens yttrande

i fråga om valet av restriktionssystem ävensom för de i denna del avgivna

utlåtandena. Departementschefen har för egen del uttalat bland annat följande:
»Enligt

min mening finnes ingen anledning att frångå det system med

individuell kontroll och på förhand begränsad tilldelning, som i vårt land

sedan snart 20 år tillbaka tillämpats i fråga örn utminuteringen. Det torde

vara allmänt erkänt, att införandet av detta system på sin tid medförde en

mycket avsevärd förbättring i fråga om det grövre alkoholmissbruket. Samtidigt

inträdde också en betydande nedgång i konsumtionen av spritdrycker.

Man har emellertid på vissa håll velat göra gällande, att nedgången i spritdryckskonsumtionen

väsentligen förorsakades av andra omständigheter än

försäljningsrestriktionerna och att systemets verkningar i avseende å alkoholmissbruket

varit allenast av övergående natur. På det hela taget skulle

systemet efterhand ha visat sig ur nykterhetssynpunkt vara mera till skada

än till gagn, i det att den individuella kontrollen och det därmed förenade

ransoneringssvstemet funnits ägnade att utbreda och befästa bruket av

alkohol samt att främja förekomsten av olaga hantering. Man har erinrat

om den fortgående stegringen av motboksantalet, om det förhållandet att

spritdryckskonsumtionen i vårt land, räknat per invånare, alltjämt är högre

än i flertalet andra länder och under lång tid hållit sig på en i stort sett

oförändrad nivå, om det under senare år tilltagande fylleriet på landsbygden

och bland ungdomen, om förekomsten av olaga spritdryckshantering

o. s. v. Det har också framhållits, att den betydande förbättring i nykterhetstillståndet,

som ostridigt inträtt sedan tiden före världskriget, icke är

något enbart för vårt land utmärkande utan med ungefär samma styrka

gjort sig gällande även i länder utan nämnvärd nykterhetslagstiftning.

Det är otvivelaktigt riktigt, att den allmänna förbättringen i nykterhetstillståndet

i vårt land under senare tid i väsentlig grad är att tillskriva ändrade

levnadsförhållanden, förändrad inställning till alkoholbruket och åt
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

skilliga andra omständigheter, vilka icke ha något samband med försäljningslagstiftningen.

Å andra sidan är jag emellertid också övertygad om,

att det för utminuteringen gällande restriktionssystemet medverkat till denna

gynnsamma utveckling och att detsamma alltjämt har en betydelsefull

uppgift att fylla, då det gäller att motverka överdrivet bruk av alkohol. Ett

upphävande av den individuella utminuteringskontrollen och det därmed

förbundna ransoneringssystemet skulle med all säkerhet medföra en icke

önskvärd tillbakagång i riktning mot tidigare förekommande missförhållanden.

Enligt min åsikt bör en sådan åtgärd därför icke tagas under

övervägande med mindre än ett annat och bättre restriktionssystem kunnat

utfinnas såsom ersättning för det nu tillämpade. Att ett system med mycket

hög alkoholbeskattning skulle ha möjligheter att i vårt land, liksom fallet

varit i Danmark och England, starkt minska den genomsnittliga konsumtionen,

är jag böjd för att antaga. Däremot är det tvivelaktigt, om det socialt

mest skadliga bruket i tillnärmelsevis samma grad skulle nedbringas. Då det

danska systemet dessutom rullar upp svårlösta frågor rörande skattebördans

rimliga fördelning, och då stora delar av den svenska allmänheten torde stå

mycket avböjande gentemot denna metod att främja folknykterheten, synas

alldeles övervägande skäl tala för revisionens ståndpunkt, att en ersättning för

vårt nuvarande restriktionssystem icke kan sökas i ett system med kraftigt

stegrad alkoholbeskattning.

Jag vill emellertid icke bestrida, att det rådande utminuteringssystemet

även kan ha varit förenat med vissa nackdelar. I detta hänseende må framhållas,

att det föreliggande förslaget avser att avhjälpa sådana olägenheter,

som kunnat sammanhänga därmed, att utformningen av systemet tilläventyrs

icke varit den bästa möjliga eller att det på vissa håll kunnat brista i

tillämpningen därav. Genom förändrad organisation av systembolagen,

bestämmelser som möjliggöra mera enhetliga riktlinjer för den individuella

kontrollen, införandet av rätt till s. k. efterhandsköp m. m. torde härutinnan

kunna vinnas förbättringar i förhållande till den nu gällande ordningen.

Vad angår påståendet, att det rådande utminuteringssystemet skulla vara

ägnat att utbreda och befästa bruket av alkohol, finner jag det icke alldeles

uteslutet, att denna uppfattning kan äga ett visst fog. Verkningarna härutinnan

torde emellertid stundom ha överdrivits, och i varje fall synes en

dylik tendens icke böra motverkas genom ett frångående av restriktionsprincipen,

utan fastmera genom förbättring av det nuvarande systemets utformning

och tillämpning. Vill man emellertid på ett mera avgörande sätt

komma till rätta med själva bruket av alkohol, torde man främst ha att söka

påverka allmänhetens inställning till detta bruk, och härvid torde företrädesvis

andra utvägar böra anlitas än lagstiftningen. Det synes mig likväl icke

uteslutet, att systembolagen genom en förnuftig tillämpning av restriktionssystemet

och måhända också genom en lämpligt anordnad upplysningsverksamhet

skola kunna bidraga till att bruket av alkohol erhåller minskad

omfattning i samhället eller i allt fall inriktas mot mindre skadliga

former.»

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

23

Vad angår utskänkningsrestriktionerna har departementschefen funnit sig

på de skäl, som av revisionen anförts, böra tillstyrka, att bestämmelser örn

måltidstvång och kvantitetsbegränsning bibehållas jämväl under den nya

ordningen.

Revisionen hade i fråga om måltidstvång och begränsning av utskänkningskvantiteterna

anfört bland annat följande:

Förutom genom prissättningen regleras för närvarande utskänkningens

omfattning väsentligen genom föreskrifterna om måltidstvång och begränsning

av utskänkningskvantiteterna. Dessa båda slag av restriktioner stå

i ett visst samband med varandra, i det att måltidstvånget bildar en förutsättning

för att kvantitetsbegränsningen i praktiken skall kunna genomföras.

Om måltidstvånget ej gällde, skulle det icke erbjuda större svårigheter åtminstone

på platser med flera restauranger, där utskänkning äger rum,

att kringgå bestämmelserna om begränsning av utskänkningskvantiteten genom

s. k. krogronder.

Tillämpningen av bestämmelserna om måltidstvång och maximikvantiteter

har visserligen ingalunda överallt varit tillfredsställande, men den konsumtionsbegränsning,

som härigenom åstadkommits, torde dock lia medfört

ganska betydande verkningar i nykterhetsavseende.

Mot måltidstvånget har anmärkts, att detsamma flerstädes icke upprätthållits

på ett nöjaktigt sätt utan blivit åsidosatt genom medgivande av utskänkning

åt restauranggäster, som för formens skull beställt och betalat

s. k. restriktionsrätter utan att förtära dessa. För att dylikt slöseri med matvaror

måtte undvikas har det föreslagits, att måltidstvånget skulle ersättas

med en viss avgift, ungefär motsvarande det fastställda lägsta priset på den

nu föreskrivna måltiden. En sådan anordning skulle emellertid innebära

ett slags beskattning och väsentligen medföra samma verkningar som en

stegring av utskänkningspriserna. Samma betänkligheter som mot sistnämnda

åtgärd göra sig därför gällande även gentemot detta förslag, varför revisionen

icke anser sig kunna tillstyrka detsamma. Ett annat uppslag, som

framställts i diskussionen örn måltidstvånget, går ut på att ersätta detta med

ett slags tillståndsbevis för anmärkningsfria konsumenter, så kallade restaurangkort,

vilka skulle berättiga innehavaren att utskänkningsvis erhålla en

viss begränsad kvantitet spritdrycker. Detta förslag kan emellertid enligt

revisionens mening knappast genomföras i praktiken, då det förutsätter en

alltför vidlyftig kontroll för att förebygga överlåtelser av restaurangkorten

till misskötsamma personer. Båda de nu behandlade förslagen sakna därjämte

den förtjänst hos måltidstvånget, som ligger däri, att detta är ägnat

att giva alkoholkonsumtionen på restaurangerna en mindre skadlig form.

Såsom en ytterligare förtjänst hos måltidstvånget framstår, att detta synes

ha medverkat till en omläggning av driften på de med utskänkningsrätt försedda

restaurangerna i sådan riktning, att utskänkningen förlorat sin tidigare

dominerande betydelse och i stället matservenngsrörelsen blivit den viktigaste

grenen. Enligt revisionens mening har måltidstvånget även utövat en

uppfostrande inverkan på den restaurangbesökande allmänheten och därigenom

i sin mån fördelaktigt påverkat konsumtionsvanorna. Revisionen

har vid sina överväganden icke funnit, att det star någon annan utväg till

bilds, som är ägnad att utgöra fullgod ersättning för måltidstvånget i dessa

hänseenden.

Även bestämmelserna om begränsning av utskänkningskvantiteterna lia i

flera avseenden varit föremål för kritik. Det har gjorts gällande, att fastställande

av dylika kvantiteter innebär ett oberättigat ingrepp i enskildas va
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

"4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

nor, som lätt leder till trakasserier. Den omständigheten, att en viss maximikvantitet

fastställts, kan vidare enligt en uppfattning medföra benägenhet

hos restaurangbesökarna att till fullo utnyttja hela denna kvantitet och därför

ha till följd en ökning av konsumtionen. På vissa håll har man ansett,

att de fastställda kvantiteterna skulle vara för stora, medan från andra håll

hävdats att de skulle vara otillräckliga, särskilt med avseende å festliga tillställningar

av avsevärt längre varaktighet än ett vanligt restaurangbesök.

Slutligen häradet också framhållits, att tillämpningen av ifrågavarande bestämmelser

på åtskilliga håll vore synnerligen bristfällig.

Gentemot de sålunda framställda anmärkningarna, vilka icke torde kunna

frånkännas ett visst fog, måste dock framhållas, att den obestridliga höjning

av restaurangsederna i nykterhetsavseende, som ägt rum under de senaste

decennierna, med största sannolikhet äger samband med de föreskrifter, som

förhindra utskänkning av alltför stora kvantiteter. Trots svårigheter vid

tillämpningen ha dessa restriktioner således enligt revisionens mening ett sådant

värde i nykterhetsavseende, att de i stort sett böra bibehållas.

Förutsättningar för rätt till utminutering m. m.

Revisionens förslag förutsätter, att riket skall vara indelat i detaljhandelsområden,

därvid varje län såsom regel skall utgöra ett detaljhandelsområde

(3 kap. 1 §). För vart och ett av dessa detaljhandelsområden skall finnas

ett systembolag (3 kap. 2 §). Sådant bolag skall antagas av länsstyrelsen för

tid intill dess länsstyrelsen annorlunda förordnar (6 kap. 1 §).

Enligt förslaget skall bolag, som sålunda antages såsom systembolag, därmed

förvärva ensamrätt till utminutering inom detaljhandelsområdet, och

denna rätt skall gälla tillsvidare utan särskild tidsbegränsning (3 kap. 2 och

3 §§ samt sid. 146 i betänkandet). Emellertid skall bolaget ej efter gottfinnande

äga anordna utminutering var som helst inom detaljhandelsområdet;

förslaget stadgar härutinnan, att utminutering må äga rum i stad, köping

eller municipalsamhälle, där utminutering bedrivits under år 1934, samt

jämväl eljest i stad, köping eller municipalsamhälle, där invånarantalet uppgår

till minst 5,000. På systembolaget skall ankomma att, med iakttagande

av denna begränsning och efter kontrollstyrelsens godkännande, besluta angående

utminuteringsställenas antal och förläggning. (3 kap. 3 §.) Förslaget

stadgar i övrigt, att rätt till utminutering ej må överlåtas (3 kap. 4 §).

Såsom framgår vid en jämförelse med den nu gällande ordningen innebära

de nu återgivna bestämmelserna i förslaget en avvikelse från motsvarande

föreskrifter i rusdrvcksförsäljningsförordningen bland annat såtillvida, att

rätt till utminutering icke vidare skall förutsätta annat tillstånd från länsstyrelsens

sida än som kan sägas ligga däri, att systembolag skall antagas av

länsstyrelsen. Icke heller förutsätter förslaget i fråga örn utminutering något

medgivande från de kommuner, där försäljningsställen skola vara inrättade.

Rätten till utminutering skall vidare icke längre vara begränsad till vissa

tidsperioder och icke vara underkastad sådana inskränkningar med hänsyn

till försäljningsställenas antal och förläggning eller rörelsens bedrivande, som

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 25

för närvarande kunna fastställas på förslag av vederbörande försäljningskommuner.

Förslaget om upphävande av den kommunala bestämmanderätten i fråga

om utminuteringen grundas väsentligen därpå, att kommunernas vetorätt

icke längre ansetts ha någon nämnvärd uppgift att fylla samt att kommunernas

rätt att bestämma villkor för utminuteringens bedrivande ansetts förenad

med betydande olägenheter.

Två av revisionens ledamöter, herrar Ljunggren och Johanson, ha avgivit

reservationer såvitt angår förslaget om den kommunala bestämmanderättens

upphävande i fråga om utminuteringen.

Utskottet tillåter sig att beträffande förevarande spörsmål i övrigt hänvisa

till den redogörelse, som i propositionen å sid. 76—88 lämnas för revisionens

förslag jämte däröver avgivna yttranden.

Departementschefen finner revisionen ha anfört vägande skäl för uppfattningen,

att det icke längre kan anses behövligt eller lämpligt att upprätthålla

principen om kommunernas bestämmanderätt i fråga om utminuteringen.

Den utväg, som två reservanter anvisat för att i viss mån tillmötesgå

kritiken av den nuvarande ordningen, synes departementschefen vara

så invecklad, att den icke torde vara framkomlig. Med denna uppfattning

och på i huvudsak de skäl, som revisionen i övrigt anfört, förklarar sig departementschefen

beredd tillstyrka, att systembolag utan särskild tidsbegränsning

skall äga rätt att driva utminutering inom sitt detaljhandelsområde

i och med att bolaget av länsstyrelsen antagits såsom systembolag.

Departementschefen har vidare anfört följande:

»Jag kan även i stort sett ansluta mig till revisionens förslag rörande grunderna

för utminuteringsställenas förläggande. I ett par avseenden synes emellertid

förslaget härutinnan böra underkastas jämkning. Jag anser det sålunda

utan olägenhet ur nykterhetssynpunkt kunna medgivas, att utminuteringsställe

alltjämt må bibehållas å ort, där sådant försäljningsställe på grund

av vederbörligt tillstånd funnits inrättat under år 1937. Stadgandet i förslagets

3 kap. 3 § första stycket bör alltså ändras därhän, att utminutering förklaras

kunna äga rum å ort, där utminuteringsställe funnits inrättat år 1937,

samt därjämte i stad, köping eller municipalsamhälle med minst 5,000 invånare.

Det må framhållas, att det av mig föreslagna undantaget i fråga örn

orter, där utminuteringsställen under år 1937 funnits inrättade, icke har avseende

å orter, där under sagda år funnits s. k. utlämningsställen, oavsett örn

tilläventyrs tillstånd skulle ha meddelats att å dylik ort inrätta ett verkligt utminuteringsställe.

I anslutning till vad kontrollstyrelsen anfört finner jag

det vidare kunna överlämnas åt systembolagen att besluta om utminuteringsställenas

antal och förläggning utan skyldighet för bolagen att härutinnan

inhämta kontrollstyrelsens godkännande. Då det är att förvänta, att bolagen

i hithörande frågor skola beakta såväl ordningssynpunkter som tillbörliga

önskemål från kommunernas sida, anser jag det däremot obehövligt, att

dessa frågor, på sätt i några utlåtanden föreslagits, dragas under länsstyrel
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

sens prövning eller hänskjutas till kommunerna för yttrande. I överensstämmelse

med vad jag nu anfört torde ändring böra ske jämväl beträffande föreskrifterna

i 3 kap. 3 § andra stycket samt i 6 kap. 10 § första punkten.

I vissa yttranden ha framställts önskemål om att utminuteringsställen skulle

kunna förläggas jämväl till orter av annat slag än som i förslaget angivits

ävensom att initiativ till inrättande av utminuteringsställen skulle, uteslutande

eller i särskilda fall, tillkomma annan än systembolag. Då något verkligt

behov av dylika bestämmelser mig veterligen icke förefinnes, anser jag

mig emellertid ej på denna punkt böra föreslå någon ändring i förslaget.»

Huvudgrunder för utminuteringens handhavande.

I propositionen (sid. 89—112) har departementschefen redogjort för revisionens

förslag i vad det avser de närmare villkoren för utminuteringens handhavande

ävensom för remissyttrandena i denna del. För egen del har departementschefen

till en början anfört följande:

»I fråga om villkoren för utminuteringens handhavande vill jag till en början

framhålla, att de regler, som härutinnan kunna finnas erforderliga — de

må intagas i försäljningsförordningen, meddelas av kontrollstyrelsen eller

uppställas av systembolagen — enligt min åsikt företrädesvis böra uppfattas

såsom direktiv för handhavande av försäljningen i enlighet med försäljningslagstiftningens

syfte. De böra med andra ord anses såsom föreskrifter, vilka

det åligger bolagen att tillämpa, däremot icke i första hand såsom stadgande^

varigenom allmänheten i större eller mindre omfattning betages möjligheten

att efter gottfinnande inköpa rusdrycker. Med denna reservation,

som knappast i sak innebär någon avvikelse från den uppfattning, varåt revisionen

givit uttryck, vill jag ansluta mig till revisionens förslag i 4 kap.

1 §, enligt vilket stadgande systembolag bör kunna utminutera rusdrycker

allenast till den, som erhållit tillstånd av hemortsbolaget att inköpa sådana

drycker.

Jag vill även tillstyrka förslaget i 4 kap. 3 §, att inköp må förvägras eller

inskränkningar i inköpen stadgas, där det av särskild anledning kan befaras,

att inköp skall lända till skada för köparen eller annan. Såsom en förbättring

i förhållande till gällande ordning torde få anses, att systembolagen enligt

förslaget erhålla möjlighet att vidtaga allenast begränsning i inköpen

jämväl i fall, som enligt 34 § punkterna 2)—8) rusdrycksförsäljningsförordningen

ovillkorligen skola medföra avstängning från inköp. De erinringar,

som Systembolagens personalförening framställt mot förslaget härutinnan,

torde så mycket mindre förtjäna avseende som bolagen redan nu i mycket

vidsträckt omfattning besluta om avstängning eller inskränkningar utan att

härvid ha någon ledning av föreskrifter i författningen. Det må också framhållas,

att de förändringar i avseende å bolagens organisation, som jag i det

följande ämnar föreslå, torde innebära ökade förutsättningar för bolagen

att väl fylla på dem ankommande uppgifter i förevarande hänseende.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Jag förutsätter, att bolagen vid sin tillämpning av stadgandet i förslagets

4 kap. 3 § skola iakttaga tillbörlig varsamhet; beslut om avstängning eller inskränkningar

böra sålunda icke fattas utan stöd av en verkligt tillförlitlig

utredning. Vid handläggning av hithörande frågor böra bolagen samarbeta

med nykterhetsnämnderna. I den mån något fog kan finnas för ett påstående,

att dylikt samarbete icke alltid upprätthållits i nödig omfattning, bör

tillses att rättelse härutinnan åvägabringas.

De i andra stycket av 4 kap. 3 § angivna exemplen å fall, då restriktiva

åtgärder särskilt böra övervägas, synas icke giva anledning till några befogade

erinringar. Vad angår de fall, då det av särskild anledning kan befaras,

att inköp av rusdrycker skall lända till skada av ekonomisk natur, vill

jag i anslutning till vissa anmärkningar i yttrandena framhålla, att fara för

dylika skadeverkningar i och för sig endast utgör en anledning för bolaget

att överväga, huruvida särskilda åtgärder äro påkallade. Det måste förväntas,

att bolagen även i dylika fall förvägra inköp eller stadga inskränkningar i

inköpsrätten endast i den mån så kan anses skäligt och förnuftigt. I detta

sammanhang må framhållas, att jag tillfullo delar revisionens åsikt att det

får anses ur nykterhetssynpunkt förkastligt att använda generella avstängningsbestämmelser

såsom ett medel för indrivning av skatt.

Revisionen har föreslagit, att det skall kunna ankomma på länsnykterhetsnämnd

att förordna örn förbud mot utminutering till viss person. Då förslaget

om inrättande av länsnykterhetsnämnder icke för närvarande avses skola

genomföras, torde ifrågavarande befogenhet böra anförtros åt de kommunala

nykterhetsnämnderna. Till de bestämmelser, som i anledning härav bliva

erforderliga, torde jag senare få återkomma.

Kontrollstyrelsen bör såsom hittills äga meddela de närmare föreskrifter,

som kunna finnas erforderliga för utminuteringens handhavande. Utan att

ingå på en granskning av de anvisningar, som härutinnan utfärdats i anslutning

till den nu gällande förordningen, vill jag framhålla, att styrelsen vid

utarbetande av de nya föreskrifter, som bliva erforderliga i händelse den

föreslagna försäljningslagstiftningen kommer till stånd, självfallet bör finna

det angeläget att undvika bestämmelser, som kunna väcka onödig irritation

eller som eljest icke äro påkallade av omständigheterna.

Under förväntan, att nu gällande praxis jämväl i fråga örn inköpsbestämmelser

för anmärkningsfria konsumenter kommer att bliva föremål för omprövning

från kontrollstyrelsens sida, finner jag mig kunna tillstyrka de grunder,

som härutinnan upptagits i förslagets 4 kap. 4 § första stycket. Mot den

föreslagna maximikvantiteten för tilldelning av spritdrycker har jag intet

att erinra.

Vad angår möjligheten till s. k. efterhandsköp finner jag lika med revisionen

anledning antaga, att denna anordning skall visa sig vara till icke obetydligt

gagn ur nykterhetssynpunkt. Jag vill därför tillstyrka förslaget i denna

del. I fråga om utsträckningen av den tid, varunder efterhandsköp skulle

få ske, ha olika meningar uttalats. Örn den åsyftade verkan skall åstad
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

kommas, synes denna tid knappast kunna göras kortare än sex månader,

såsom revisionen föreslagit.»

Efter att lia angivit vissa synpunkter rörande tillämpningen av bestämmelsen

om efterhandsinköp m. m. har departementschefen slutligen anfört följande:
»Mot

bestämmelsen i förslagets 4 kap. 4 § andra stycket angående s. k. extra

tilldelning har jag ej funnit anledning till erinran.

Vad angår den i 4 kap. 2 § stadgade åldersgränsen vill jag, i anslutning

till vad som föreslagits av vissa reservanter inom revisionen ävensom i ett

stort antal yttranden, förorda att ifrågavarande gräns bestämmes till 25 år,

dock med rätt för systembolagen att, örn särskilda skäl därtill äro, meddela

inköpstillstånd för den, som fyllt 21 år, men ej 25 år.

På skäl, som revisionen anfört, finner jag mig böra tillstyrka, att systembolagen

medgives verkställa s. k. kostnadsfri försändning i enlighet med vad

som angivits i förslagets 4 kap. 7 §. Det är att förvänta, att en dylik möjlighet

skall verksamt bidraga till en nedgång i fråga om lönnbränning och

annan olaga spritdryckshantering. Kostnaderna för ifrågavarande försändning

böra täckas på det sätt, att bolagen äga uttaga visst pristillägg å samtliga

utminuterade spritdrycker. Detta pristillägg bör vara detsamma över hela

landet samt lika stort för samtliga slag av utminuterade spritdrycker. Då

det för statsverkets del får anses tillräckligt, att pristillägget beräknas så, att

det täcker kostnaderna för nu berörda försändning i dess helhet, kan jag ej

finna fog för den av kontrollstyrelsen framställda invändningen, att ifrågavarande

anordning på sina håll möjligen kan tänkas medföra kostnader, vilka

överstiga utminuteringsvinsten.

I fråga om detaljerna i förslaget och den närmare tillämpningen av bestämmelserna

härutinnan kan jag i allt väsentligt ansluta mig till de synpunkter,

som anförts av revisionen. Jag tillstyrker alltså även, att det nu

gällande förbudet mot försändning av spritdrycker med posten skall upphävas.

Jämväl förslaget om rätt för systembolagen att inrätta särskilda utlämningsställen

finner jag mig kunna biträda. Det bör ankomma på kontrollstyrelsen

att, med iakttagande av vad jag nu anfört, utfärda erforderliga föreskrifter

rörande försändningsverksamheten.»

Huvudgrunder för utskänkningen m. m.

Enligt revisionens åsikt är det ur nykterhetssynpunkt erforderligt att sörja

för en begränsning av antalet utskänkningsställen. Då det nuvarande

tillståndsförfarandet synts revisionen i stort sett lia erbjudit tillräcklig garanti

härutinnan, förordar revisionen, att i förevarande hänseende jämväl

för framtiden bibehålies en tillståndsprövning av ungefärligen samma innebörd

som den nu gällande. I enlighet härmed skiljer sig förslaget såvitt

angår förutsättningarna för rätt att bedriva utskänkning i allmänhet endast

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

29

i detaljerna från den nu gällande ordningen. Rätt till utskänkning skall sålunda

alltjämt såsom regel tillkomma endast systembolag (3 kap. 2 §). Liksom

för närvarande skall för utskänkning erfordras särskilt tillstånd, och tillståndsprövningen

skall, med visst undantag, ankomma på länsstyrelsen (3 kap.

6 § 1 inom.). Befogenhet att söka tillstånd skall alltjämt i första hand tillkomma

systembolagen; i förslaget har emellertid viss initiativrätt tillagts

jämväl kommunerna (3 kap. 7 och 11 §§). I allmänhet skall varje kommun

alltjämt kunna förhindra, att utskänkningsställe förlägges inom kommunen,

och antalet utskänkningsställen må icke sättas högre än kommunen föreslagit

(3 kap. 10 och 11 §§).

Vad angår de närmare detaljerna i revisionens förslag, tillåter sig utskottet

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande hänvisa till sid. 117 ff.

i propositionen.

Bortsett från bestämmelser örn trafikutskänkning upptager förslaget två

olika typer av utskänkningstillstånd, nämligen sådana som avse årsutskänkning

och sådana som avse tillfällig utskänkning. Tillstånd av det förra slaget

skall komma till användning i fråga om utskänkning av mera stadigvarande

natur eller, närmare bestämt, i fråga om utskänkning, som skall bedrivas

året runt eller årligen under viss tidsperiod. Tillstånd till tillfällig utskänkning

skall meddelas, då fråga är örn utskänkning, som skall äga rum vid

enstaka tillfälle eller under enstaka tidsperiod (3 kap. 6 § 2 morn.).

Revisionens förslag om turistutskänkning innebär, att årsutskänkning

i undantagsfall skall kunna anordnas utan hinder av kommunens

avstyrkande. Tillstånd meddelas i dylikt fall av Kungl. Majit och må ifrågakomma

endast å hotell eller pensionat vid »hälsobrunn, badort eller annan

kurort eller eljest å någon för turistväsendet i riket viktig ort» samt

under förutsättning tillika, att det finnes vara av »allmän betydelse», att utskänkningen

kommer till stånd. Tillstånd, som skall kunna sökas av systembolag

eller annan inom en månad från det fullmäktiges beslut vunnit laga

kraft, kan meddelas endast för systembolaget och må ej avse utskänkning till

»annan än gäst, med vilken avtal om bespisning träffats för minst tre dagar».

Tillstånd skall vidare meddelas för oktrojperiod eller del därav, och Kungl.

Majit äger vid tillstånds meddelande utfärda de särskilda föreskrifter i avseende

å utskänkningen, som prövas erforderliga. (3 kap. 12 §.)

Revisionens förslag om tillstånd till trafikutskänkning (3 kap. 13 §),

d. v. s. utskänkning å fartyg och järnvägståg, skiljer sig huvudsakligen endast

i formellt hänseende från motsvarande föreskrifter i rusdrycksförsäljningsförordningen.

Såsom en ändring i sak framstår emellertid, att tillstånd

av ifrågavarande slag skall kunna upplåtas ej blott såsom nu åt enskild

fysisk person, utan jämväl åt juridisk person. Revisionen avser härmed, att

tillstånd skall kunna meddelas såväl rederi- eller järnvägsbolag som även

systembolag.

Vad angår frågan örn överlåtelse av tillstånd till utskänkning

anser revisionen, att det bör ankomma på systembolagen att

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

handha utskänkningen å folkrestauranger, i den mån denna utskänkning

omfattar spritdrycker. Denna regel bör enligt revisionens uppfattning vinna

tillämpning jämväl i de fall, då en enskild restauratör i samband med utskänkning

å restaurang av högre klass bedriver spritutskänkning å s. k.

bakfickor eller annex, försåvitt dylik restaurangavdelning kan sägas lia karaktären

av folkrestaurang.

I likhet med vad för närvarande plägat ske finner revisionen vidare, att systembolagen

böra själva övertaga till enskilda restauratörer överlåten utskänkning

— av såväl spritdrycker som vin — så snart en dylik åtgärd kan

anses påkallad till främjande av nykterhet eller ordning. De restauranger,

som härvid närmast ifrågakomma, äro enligt vad revisionen uppgiver sådana,

som i vissa hänseenden stå folkrestaurangerna nära men som i ett eller

annat avseende avvika från denna typ. Ett annat exempel erbjuder en restaurang,

som befinner sig i sådan utveckling, att den tenderar till att bliva en

folkrestaurang. Om denna förskjutning enbart är att tillskriva innehavarens

sätt att sköta rörelsen, bör emellertid enligt revisionens mening utskänkningen

icke övertagas av systembolaget, utan andra motåtgärder vidtagas,

i sista hand överlåtelse av utskänkningen till annan lämpligare person.

I de nu nämnda fallen, då systembolagen sålunda förutsättas skola ha

skyldighet att själva handha utskänkningen, angives syftet därmed vara att

ernå en fullständig avveckling av det enskilda vinstintresset. Revisionen

erinrar emellertid, att ett indirekt enskilt vinstintresse alltjämt kommer att

förefinnes, så länge systembolagen i dessa fall ej omhändertaga jämväl

själva restaurangrörelsen. Fördenskull säger sig revisionen förutsätta, att

systembolagen — antingen direkt eller genom särskilda restaurangbolag —

skola, såsom ock nu i allmänhet är fallet, driva hela restaurangrörelsen beträffande

folkrestaurangerna. Revisionen har dock icke ansett lämpligt

föreslå en uttrycklig föreskrift härutinnan, enär särskilda omständigheter

kunna påkalla undantag från huvudregeln.

Revisionen uttalar, att, liksom hittills varit fallet, även för framtiden kunna

föreligga skäl för att systembolagen övertaga eller inrätta restaurangrörelse

av högre klass. Revisionen räknar emellertid med, att behovet av sådan

restaurangrörelse alltjämt kommer att i huvudsak tillgodoses genom den enskilda

näringsutövningen. För det fall, då ett systembolag avser att driva

dylik rörelse, förutsätter revisionen, att skälen härför noggrant övervägas

under särskilt beaktande av såväl nyttan av en dylik utvidgning ur nykterhetssynpunkt

som ock de ekonomiska betingelserna för rörelsens bedrivande.

För att i dessa avseenden trygga en omsorgsfull prövning föreslår revisionen

ett stadgande (6 kap. 2 §) om skyldighet för systembolag att inhämta medgivande

av kontrollstyrelsen för drivande av restaurangrörelse och därmed

sammanhängande verksamhet ävensom en bestämmelse (6 kap. 10 § första

punkten), enligt vilken systembolag icke må kunna inrätta restaurang utan

kontrollstyrelsens samtycke.

I detta sammanhang må jämväl erinras, hurusom revisionen ansett turistutskänkning

böra handhas av systembolagen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

31

I enlighet med vad nu angivits stadgas i revisionens förslag förbud mot

överlåtelse av utskänkningstillstånd i de fall, då systembolagen ansetts skola

ha skyldighet att själva handha utskänkningen (3 kap. 15 § 1 morn.), samt

förcskrives, att systembolag i övrigt må överlåta utskänkningstillstånd i enlighet

med de föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar (3 kap. 16 § 1 morn.).

Vad angår förbudet mot överlåtelse i fråga örn folkrestauranger anmärker

revisionen, att det knappast torde vara möjligt att giva en klar och uttömmande

definition av begreppet folkrestaurang. Revisionen finner emellertid, att

det i allmänhet icke torde erbjuda svårighet för sakkunniga personer inom

restaurangbranschen att i varje enskilt fall med ledning av restaurangens allmänna

beskaffenhet, varupris och kundkrets avgöra, huruvida densamma

är att beteckna såsom folkrestaurang eller restaurang av högre klass. Med

anledning härav bär revisionen ansett det böra ankomma på en särskild

nämnd — vilken skall utses av Kungl. Maj:t och vari systembolagen och de

enskilda restauratörerna skola vara företrädda — att avgöra, huruvida en

restaurang med hänsyn till nyssnämnda omständigheter är att anse såsom

folkrestaurang.

Denna nämnd har av revisionen tillagts jämväl en annan uppgift, nämligen

att bestämma ersättning, som enligt förslaget i vissa fall avsetts skola

utgå i händelse förnyad överlåtelse av utskänkningstillstånd icke

medgives. Revisionens förslag upptager härutinnan ett stadgande av

innehåll, att där beträffande viss restaurang förnyad överlåtelse avtillstånd

till utskänkning av spritdrycker icke meddelas, den som

innehaft tillståndet skall vara berättigad till ersättning av systembolaget,

såframt ej överlåtelse vägrats på grund av förseelse mot försäljningsförordningen

eller med stöd av densamma meddelade föreskrifter, överträdelse av

det tidigare avtalet eller vanskötsel av rörelsen (3 kap. 15 § 2 morn.).

Enligt gällande rusdrycksförsäljningsförordning är innehavare av överlåten

utskänkningsrätt skyldig att hos vederbörande systembolag inköpa alla

för rörelsen erforderliga rusdrycker, och åligger det bolaget att stadga sådana

villkor för dessa inköp, att rättighetsinnehavarens ekonomiska fördel,

så långt ske kan, ej göres beroende på myckenheten av utskänkta rusdrycker.

Kontrollstyrelsen har i anslutning härtill utfärdat närmare direktiv,

med stöd varav restauratörernas vinst å utskänkta rusdrycker på visst sätt

begränsats. Härom må i korthet anmärkas följande. Huvudprincipen är,

att restauratören får tillgodogöra sig vinst å all försäljning av svaga och

mousserande viner men att han äger tillgodonjuta vinst å försäljning av

starka viner och spritdrycker endast i den mån försäljningen icke överstiger

vissa i varje fall på förhand fastställda kvantiteter (vinstkvantiteter),

särskilda för starka viner och för spritdrycker. I enlighet härmed

stadgas i avtal örn överlåtelse, att restauratören vid inköp av svaga och mousserande

viner samt, i den mån vinstkvantiteterna icke överskridas, jämväl

starka viner och spritdrycker har att till systembolaget erlägga ett pris, det

s. k. grundpriset, som är lägre än utskänkningspriset. Vid försäljning av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

viner och spritdrycker, inköpta på sådana villkor, uppbär restauratören alltså

ett vinstbelopp, motsvarande skillnaden mellan utskänkningspriset och

grundpriset. En mindre del av detta vinstbelopp — 15 procent för svaga viner

och 25 procent för övriga viner och spritdrycker — har restauratören

att inbetala till systembolaget såsom ett slags partihandelsvinst å dess försäljning.

Återstående 85 procent, respektive 75 procent utgöra restauratörens

direkta bruttovinst å utskänkningen. I den mån restauratören inköper

starka viner och spritdrycker till större myckenhet än vinstkvantiteterna, bär

han att erlägga ett pris, motsvarande utskänkningspriset, och försäljningen

medför alltså i sådant fall icke någon som helst direkt utskänkningsvinst för

restauratören. Såsom ersättning för spillmån äger restauratören emellertid

i sistnämnda fall tillgodoräkna sig en viss rabatt (2 procent) å utskänkningspriset.

Vinstkvantiteterna bestämmas av systembolagen med iakttagande av

kontrollstyrelsens anvisningar. I undantagsfall kunna vinstkvantiteter jämväl

fastställas av kontrollstyrelsen.

I 3 kap. 16 § 2 mom. föreslår revisionen en bestämmelse, enligt vilken vid

överlåtelse skola stadgas sådana villkor för inköp av rusdrycker, att restauratörens

ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres beroende på myckenheten

av utskänkta spritdrycker och starkare viner. Med stöd av detta

stadgande, vilket alltså nära överensstämmer med motsvarande föreskrifter

i gällande rusdrvcksförsäljningsförordning, förordar revisionen, såsom närmare

framgår av framställningen å sid. 132—135 i propositionen, bibehållande

i princip av det nu tillämpade vinstkvantitetsystemet, dock med vissa

jämkningar, vilka innebära att de nuvarande vinstkvantiteterna avsevärt

reduceras, samtidigt som restauratörerna skola erhålla kompensation

genom rätt att uppbära ökad andel av utskänkningsvinsten å rusdrycker, fallande

inom de nya vinstkvantiteterna. Vissa reservanter inom revisionen

ha däremot föreslagit en successiv avveckling av vinstkvantitetsystemet.

innebärande att de vid den nya lagstiftningens ikraftträdande medgivna

vinstkyantiteterna för varje år skola minskas med en tjugufemtedel. I enlighet

härmed skulle efter en tid av tjugufem år icke vidare till restauratörerna

utgå någon direkt vinst å sådana drycker — spritdrycker och starkare

viner — som omfattas av vinstkvantitetsystemet. I fråga om andra viner

än starka viner ha reservanterna däremot ej föreslagit någon ändring i

nu gällande ordning, enligt vilken restauratörerna åtnjuta vinst å all utskänkning

av dylika drycker.

I fråga om de närmare grunderna för utskänkningens

anordnande och handhavan de skiljer sig förslaget från gällande

försäljningsförordning särskilt därutinnan, att stadganden om måltidstvång

och kvantitetsbegränsning upptagits i författningen samt att kommunernas

bestämmanderätt på visst sätt begränsats. Beträffande den kommunala bestämmanderätten

gäller för närvarande i nu förevarande avseende, att länsstyrelsen

skall vid upplåtande av rätt till utskänkning föreskriva de inskränkningar

med hänsyn till utskänkningsställenas förläggning och rörelsens

bedrivande, som föreslagits av kommunen, såvida kommunens beslut

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

33

ej finnes strida mot allmän lag eller författning eller innebära ett överskridande

av vederbörandes befogenhet (17 § 5 mom. och 18 § rusdrvcksförsäljningsförordningen).

Enligt revisionens förslag i denna del (3 kap. 10 §2 mom.)

skall vid meddelande av utskänkningstillstånd iakttagas, att utskänkningsställe

ej förlägges i del av kommun, där sådan förläggning enligt kommunens beslut

ej bör ske. Av fullmäktige föreslagna inskränkningar i fråga om rörelsens

bedrivande skola vidare av länsstyrelsen fastställas endast under förutsättning

dels att de icke angå måltidstvång eller kvantitetsbegränsning, dels att

de icke innefatta grunder för förbud mot utskänkning till viss person, dels

ock att de ej stå i strid med allmän lag eller författning eller med stadgandet

i 1 kap. 3 § av revisionens förslag. — Sistnämnda författningsrum föreskriver,

i enlighet med det av revisionen angivna syftet med försäljningslagstiftningen,

att all försäljning av spritdrycker och vin skall ordnas och handhas

så att därav uppkommer så ringa skada som möjligt.

Departementschefen har beträffande förevarande delar av revisionens förslag

anfört bland annat följande:

»Revisionens förslag, att särskilt tillstånd alltjämt skall erfordras för rätt

till utskänkning, vill jag tillstyrka. Likaså finner jag det riktigt och befogat,

att utskänkningstillstånd såsom regel ej skall kunna beviljas utan medgivande

av den kommun, där utskänkningen skall bedrivas, samt att antalet

utskänkningsställen ej må sättas högre än kommunen förordat. Någon olägenhet

av att kommunernas vetorätt sålunda i princip lämnas orubbad i

fråga om utskänkningen torde knappast vara att förvänta, därest, såsom revisionen

föreslagit och även jag vill tillstyrka möjlighet till undantag i vissa

fall medgives beträffande turistorter och därmed jämställda orter.

Jag finner mig vidare böra biträda förslaget att tillstånd till utskänkning

alltjämt såsom regel skall kunna meddelas endast för systembolag. Denna

anordning, som förutsätter att systembolagen i viss utsträckning skola äga

överlåta tillstånd till utskänkning å enskilda restauratörer, har av en reservant

inom revisionen liksom i vissa yttranden betecknats såsom olämplig

med hänsyn till den dubbelställning, som systembolagen skulle komma att

intaga i förhållande till de enskilda restauratörerna såsom på en gång konkurrenter

samt kontrollerande och bestämmande organ. Häremot kan emellertid

göras gällande, att i den mån några olägenheter härutinnan givit

sig till känna under den nu rådande ordningen, dessa för framtiden torde

kunna undvikas därigenom att restauratörerna erhålla besvärsrätt i frågor

angående överlåtelse. Det föreliggande förslaget upptager också i 3 kap. 17 §

ett stadgande av sådan innebörd.

Även vad beträffar de närmare reglerna för tillståndsförfarandet kan jag

i stort sett ansluta mig till revisionens förslag. Vissa förenklingar torde dock

utan olägenhet kunna genomföras, och jämväl i övrigt torde några smärre

jämkningar i de föreslagna bestämmelserna bliva erforderliga.

Till en början delar jag kontrollstyrclsens uppfattning, att det med hänsyn

till kommunernas vetorätt får anses obehövligt att systembolagens rätt att

Biliana till riksdagens protokoll 1!).''I7. 7 sami. A’r 28. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

söka tillstånd till utskänkning i vissa fall göres beroende därav, att vederbörande

kommun i sådant syfte gjort framställning bos bolaget. De föreskrifter,

som i sådant hänseende intagits i förslagets 3 kap. 7 § 2 mom. och 11 §

1 morn., torde följaktligen böra utgå.

Enligt förslagets 3 kap. 7 § skall tillstånd till årsutskänkning avse en tid

av fyra år, som räknas från och med den 1 oktober 1937 och därefter från

och med samma dag vart fjärde följande år, dock att tillstånd undantagsvis

må meddelas för återstående del av oktrojperiod med början den 1 oktober.

Ansökan örn tillstånd till årsutskänkning skall av systembolag göras hos

länsstyrelsen före utgången av året innan utskänkningen är avsedd att taga

sin början. Om tillstånd ej sökes av bolaget, äger kommunen göra ansökan

senast den 31 mars det år utskänkningen är avsedd att taga sin början. Dessa

ansökningstider skola gälla vare sig fråga är om tillstånd för hel oktrojperiod

eller del därav.

Revisionen har utgått från antagandet, att förslaget örn ny försäljningslagstiftning

skulle komma att föreläggas 1936 års riksdag och att lagstiftningen

därefter skulle träda i kraft den 1 oktober 1937. För den händelse ikraftträdandet

skulle äga rum först ett senare år, har revisionen avsett, att den första

oktrojperioden skulle i motsvarande mån förkortas. Att oktrojperiod föreslagits

skola löpa från och med den 1 oktober och ej såsom nu från och med

ingången av kalenderår motiveras av revisionen med att förhyrandet av utskänkningslokaler

i allmänhet sker med tillträde den 1 oktober.

I några yttranden har anmärkts, att enär systembolags räkenskapsår enligt

förslagets 6 kap. 6 § skall vara kalenderår, oktrojperiod alltjämt bör löpa

från och med ingången av visst kalenderår. I det stora flertalet yttranden

lämnas förslaget härutinnan emellertid utan anmärkning; bland annat har

kontrollstyrelsen godtagit bestämmelserna i denna del. Med hänsyn härtill

och då den nya lagstiftningen synes böra träda i kraft den 1 oktober 1938,

finner jag mig böra, i väsentlig överensstämmelse med revisionens förslag,

förorda, att oktrojperioderna skola omfatta första gången tiden den 1 oktober

1938 den 30 september 1941 och därefter en tid av fyra år, räknat från och

med den 1 oktober 1941, respektive från och med samma dag vart fjärde

följande år.

Enligt förslaget skall tillstånd, avseende återstående del av oktrojperiod,

kunna meddelas endast när särskild anledning därtill föreligger på grund

av förhållande, som icke skäligen bort kunna beaktas före det år, under vilket

oktrojperioden börjar. Revisionen anför såsom exempel å fall, då tillstånd

sålunda skall kunna meddelas, att behov av årsutskänkning inträder i

samband med att ett nytt företag med stor personal förlagts till kommunen

eller att en ny trafikled dragits fram genom densamma. Däremot bör enligt

levisionens asikt ett undantag fran eljest gällande regler ej vara motiverat

av en omsvängning i den nykterhetspolitiska uppfattningen inom kommunen.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför gentemot den sistnämnda begränsningen,

att anledning ej kan föreligga att hindra en kommun att så snart ske

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

35

kan erhålla årsutskänkning, då kommunen själv önskar sådan. Till denna

uppfattning vill även jag ansluta mig. Ifrågavarande bestämmelse synes

emellertid böra göras tillämplig även i vissa andra fall, vilka jag nu skall

beröra.

Kontrollstyrelsen ävensom Systembolagsföreningarnas förtroendenämnd ha

påvisat, hurusom de i förslaget stadgade ansökningstiderna kunna föranleda

olägenheter i fråga om sådan utskänkning, som visserligen avses skola bliva

av stadigvarande natur och sålunda enligt förslaget är att hänföra till årsutskänkning

men som skall utövas endast säsongmässigt. Örn utskänkning

å en viss ort sålunda finnes böra anordnas årligen under sommartid med

början sommaren 1942, skall enligt förslaget tillstånd sökas antingen av systembolaget

senast i december 1940 eller också av kommunen senast i mars

1941. Det lärer emellertid ej alltid vara möjligt att i tillräckligt god tid förutse

behovet av dylik utskänkning.

Kontrollstyrelsen föreslår av sådan anledning införande av särskilda bestämmelser

i fråga om säsongutskänkning. Ansökan om tillstånd till dylik

utskänkning skulle kunna göras när som helst, i likhet med vad revisionen

föreslagit beträffande tillfällig utskänkning, och utskänkningsrätten borde

kunna tagas i bruk vid den tidpunkt, som av vederbörande myndighet fastställdes.

I övrigt skulle i fråga om säsongutskänkning gälla samma regler

som beträffande årsutskänkning. Härav följer bland annat, att kommunerna

icke skulle kunna, såsom i fråga om tillfällig utskänkning, genom särskilda

delegerade avgiva yttrande rörande ansökan om säsongutskänkning.

För egen del finner jag det icke behövligt att införa särskilda regler i fråga

om säsongutskänkning. För att tillmötesgå de av kontrollstyrelsen och förtroendenämnden

framställda önskemålen härutinnan skulle man måhända

kunna tänka sig en vidgad användning av reglerna om tillfällig utskänkning.

Begreppet tillfällig utskänkning skulle emellertid härigenom erhålla en annan

innebörd än revisionen åsyftat, vartill kommer att kommunernas befogenhet

att delegera sin yttranderätt icke är avsedd att omfatta utskänkningsrätt

av mera stadigvarande natur. I stället synes möjligheten att bevilja tillstånd

till årsutskänkning under återstående del av oktrojperiod böra komma till

användning jämväl i nu avsedda fall.

Denna lösning torde få anses fullt tillfredsställande därest, på sätt jag även

vill förorda, ansökning om tillstånd för återstående del av oktrojperiod må

kunna göras när som helst och åt länsstyrelsen överlämnas att bestämma den

tid, från och med vilken tillståndet skall gälla.

I huvudsaklig överensstämmelse med det nu anförda torde ifrågavarande

undantagsbestämmelse böra ändras sålunda, att tillstånd till årsutskänkning,

örn särskilda skäl därtill äro, skall kunna meddelas för återstående del av

oktrojperiod. Ansökan bör i sådant fall kunna göras utan iakttagande av

eljest stadgad ansökningstid, och initiativrätt synes böra tillkomma såväl

systembolaget som kommunen. Jag vill emellertid framhålla, att tillstånd i

nu angiven ordning bör meddelas endast örn särskilda skäl därtill föreligga,

och att sålunda huvudregeln alltjämt bör vara, att ärenden örn årsutskänk
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

ning komma under behandling endast med vissa mellantider och såvitt möjligt

i ett sammanhang.

Kontrollstyrelsen och förtroendenämnden ha funnit det önskvärt, att jämväl

för framtiden måtte, såsom stundom hittills skett, kunna meddelas s. k.

reservrättigheter, avsedda att tagas i anspråk, där behov av utskänkning inträder

under löpande oktrojperiod. För egen del finner jag lika med revisionen

olämpligt, att rätt till utskänkning meddelas i annan omfattning än

som svarar mot ett direkt föreliggande behov. Då tillstånd till tillfällig utskänkning

och, enligt vad jag nyss föreslagit, i vissa fall även årsutskänkning

skall kunna sökas när som helst, torde för övrigt tillräckliga möjligheter föreligga

att anordna utskänkning utan anlitande av dylika reservrättigheter.

Stadgandet i förslagets 3 kap. 18 § om viss befogenhet för kontrollstyrelsen

att ålägga systembolag att anordna årsutskänkning, vartill tillstånd erhållits

på initiativ av kommunen, har av kontrollstyrelsen befunnits ägnat att framkalla

irritation och motsättningar, som helst borde undvikas. Styrelsen finner

det dessutom olämpligt, att ett systembolag skulle kunna påbördas en

utskänkningsrörelse, för vilken bolaget varken socialt eller ekonomiskt kan

göras ansvarigt.

Då ifrågavarande stadgande emellertid icke kan frånkännas en viss betydelse,

har jag icke ansett mig böra föreslå någon ändring i detta avseende.

Med hänsyn till den särskilda prövning, som måste föregå ett beslut örn åläggande

för systembolag att anordna utskänkning, har jag ej funnit mig böra

biträda ett av länsstyrelsen i Kristianstads län framställt yrkande, att ifrågavarande

befogenhet skall tillkomma länsstyrelsen i stället för kontrollstyrelsen.

Jag har redan antytt, att jag anser undantag från principen, att varje kommun

skall äga förhindra att utskänkning anordnas inom dess område, böra

medgivas i vissa fall i fråga om turistorter och andra i förslaget om turistulskänkning

avsedda orter. Dylika undantag böra emellertid förekomma

endast i begränsad omfattning. I huvudsaklig överensstämmelse med vad

revisionen uttalat finner jag till en början ett stadgande av förevarande slag

böra vinna tillämpning endast beträffande sådana hotell eller pensionat,

vilka redan förvärvat eller med visshet kunna väntas påräkna en publik

från hela landet — eventuellt från utlandet — men som däremot i regel icke

alls äro avsedda för hemortens befolkning. Såsom en ytterligare förutsättning

för undantagsbestämmelsens tillämpning bör gälla, att omständigheterna

skola vara sådana, att det med hänsyn till företagets omfattning och

befogade anspråk från gästernas sida framstår såsom en uppenbar brist, att

utskänkning icke äger rum å hotellet eller pensionatet.

I förslaget ha de sålunda angivna begränsningarna kommit till uttryck på

det sätt, att såsom förutsättning för meddelande av ifrågavarande utskänkningsrätt

uppställts att det skall vara »av allmän betydelse», att vid hälsobrunn,

badort eller annan kurort eller eljest å någon för turistväsendet i riket

viktig ort utskänkning bedrives å hotell eller pensionat. Ehuru uttrycket

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

37

»allmän betydelse» väl icke kan anses fullt tillfredsställande, har jag med

hänsyn till svårigheten att finna en lämpligare formulering, ansett mig böra

stanna vid att ej föreslå någon ändring på denna punkt.

Det i förslaget upptagna villkoret, att tillstånd av förevarande slag ej må

avse utskänkning till »annan än gäst, med vilken avtal om bespisning träffats

för minst tre dagar», finner jag mig däremot icke kunna godtaga. På

sätt i ett stort antal yttranden anmärkts torde en dylik begränsning komma

att föranleda svårigheter i tillämpningen samt dessutom vara ägnad att väcka

onödig irritation. Det av vissa reservanter inom revisionen föreslagna tilllägget,

enligt vilket utskänkning må äga rum även till gäster, som äro boende

å hotellet eller pensionatet, torde innebära en tydlig förbättring. För egen

del anser jag emellertid obehövligt, att villkor av nu angiven innebörd upptagas

i själva författningen. Tillstånd till turistutskänkning skall meddelas

av Kungl. Majit, som enligt förslaget härvid skall äga utfärda de särskilda

föreskrifter, som prövas erforderliga i avseende å utskänkningen. Det torde

i enlighet härmed kunna överlämnas åt Kungl. Majit att meddela de närmare

bestämmelser, som överhuvud erfordras för att utskänkningen skall bedrivas

på ett sätt, som överensstämmer med stadgandets syfte. I samband

med tillstånds beviljande torde i förevarande hänseende lämpligen kunna

förslagsvis föreskrivas, att utskänkning må äga rum endast till gäst, som är

boende å hotellet eller pensionatet eller å rum, som eljest anvisats av ledningen

för hotellet eller pensionatet, eller med vilken avtal örn bespisning träffats

för minst tre dagar. I undantagsfall kunna förhållandena emellertid

tänkas påkalla, att utskänkningen medgives avse även den, som eljest tillfälligt

uppehåller sig på orten för vila eller rekreation.

Beträffande förslaget om turistutskänkning har jag i övrigt i detta sammanhang

ej annat att erinra än att, på sätt anmärkts i ett av yttrandena,

det icke bör ifrågakomma, att tillstånd till turistutskänkning meddelas utan

samtycke av hotellets eller pensionatets innehavare.

Revisionens förslag om trafikutskänkning föranleder från min sida ej annan

erinran än att förslaget i viss utsträckning synes böra göras tillämpligt

även å lufttrafik. Till de närmare bestämmelserna härutinnan skall jag senare

återkomma.

Mot revisionens förslag rörande utskänkningsrörelsens uppdelning mellan

systembolagen och de enskilda restauratörerna har jag i stort sett intet att

erinra. 1 likhet med revisionen finner jag sålunda, att utskänkningen å folkrestauranger,

i den mån denna utskänkning omfattar spritdrycker, bör handhas

av systembolagen samt att utskänkningen av rusdrycker jämväl eljest

skall ankomma på bolagen, när sådant finnes påkallat till främjande av

nykterhet eller ordning. Jag ansluter mig även till revisionens uppfattning,

att systembolagen såsom regel böra driva själva restaurangrörelsen å sådana

folkrestauranger, där utskänkningen utövas av bolagen. Systembolagen böra

lia möjlighet att driva utskänknings- och restaurangrörelse även av högre

klass. I likhet med revisionen förutsätter jag emellertid, att behovet av dy
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

lik restaurangrörelse även för framtiden kommer att i huvudsak tillgodoses

genom enskilda näringsidkare.

I enlighet härmed kan jag i stort sett biträda revisionens förslag i 3 kap.

15 § 1 morn., i vad därigenom stadgats förbud i vissa fall mot överlåtelse av

tillstånd till utskänkning. Dylikt förbud synes emellertid icke böra gälla

i fråga om turistutskänkning; vad revisionen velat ernå med förslaget härutinnan,

nämligen avvisande av sådana intressen, som äro inriktade på direkt

vinst av utskänkningsrörelsen, lärer kunna vinnas enbart därigenom,

att någon direkt vinst å utskänkningen i dessa fall icke medgives tillkomma

utövaren av utskänkningsrätten. Till övriga i nämnda paragraf upptagna

föreskrifter skall jag senare återkomma.

Vad angår de i 3 kap. 16 § 1 mom stadgade grunder för överlåtelse vill

jag, i likhet med vad som förordats i åtskilliga yttranden, tillstyrka, att fastställelse

å avtal om överlåtelse, såsom hittills, meddelas av länsstyrelsen. Såsom

en följd härav torde den i förslagets 3 kap. 19 § 2 mom. omförmälda

befogenheten att förordna om upphörande av överlåtelseavtal jämväl böra

tilläggas länsstyrelsen. Med den sålunda föreslagna ordningen torde vidare

bäst överensstämma, att klagan i fall, som avses i 3 kap. 17 §, må föras hos

länsstyrelsen i stället för, såsom revisionen förordat, hos kontrollstyrelsen.

Jämväl i sistnämnda avseende torde alltså ändring i förslaget böra ske.»

I fråga örn de enskilda restauratörernas rätt till vinst å överlåten utskänkning

har departementschefen uttalat bland annat följande:

»För egen del finner jag övervägande skäl tala för, att en avveckling av

den direkta utskänkningsvinsten nu kommer till stånd i den omfattning, som

reservanterna föreslagit. Alltsedan i början av 1850-talet särskilda organ

inrättades för handhavande av rusdrycksförsäljning har det ansetts såsom

en förutsättning för ernående av försäljningslagstiftningens syfte, att från

försäljningen utestänges sådant vinstintresse, som kan antagas vara beroende

av omsättningens storlek. Såväl i fråga om partihandeln som utminuteringen

har lagstiftningen bringats i överensstämmelse med denna uppfattning.

På sätt reservanterna uttalat torde de skäl, som varit vägledande vid utvecklingen

härutinnan, äga sin fulla giltighet även i fråga örn utskänkningen.

Om alltså principiella skäl få anses tala för att direkt utskänkningsvinst ej

vidare skall utgå, kommer härtill, att den nuvarande ordningen på förevarande

område visat sig i skilda avseenden förenad med uppenbara brister och

olägenheter. Jag vill i sådant hänseende i väsentliga delar ansluta mig till

den kritik, som reservanterna ägnat hithörande spörsmål. Även ur statsekonomisk

synpunkt torde den gällande ordningen få anses otillfredsställande.

Vad angår den uppfattningen, att en avveckling av utskänkningsvinsten icke

borde ifrågakomma med hänsyn till den förlust, som härigenom skulle tillskyndas

restauratörerna, torde dylika synpunkter icke kunna tillmätas någon

avgörande betydelse, därest avvecklingen i enlighet med reservanternas förslag

genomföres under en så lång tid som 25 år samt därjämte utskänkningsvinst

medgives kunna utgå å andra viner än som omfattas av vinstkvantiteterna.

»

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

39

Departementschefen har i anslutning härtill föreslagit en successiv avveckling

av vinstkvantitetsystemet m. m. enligt grunder, som utskottet senare

kommer att närmare angiva.

Departementschefen har slutligen anfört:

»I 3 kap. 15 § 2 mom. har revisionen föreslagit, att den, som på grund avöverlåtet

tillstånd driver utskänkning av spritdrycker, skall under närmare

angivna villkor vara berättigad till ersättning av systembolaget i händelse förnyad

överlåtelse av tillståndet icke meddelas. Genom dessa bestämmelser

avses bland annat att underlätta ett överförande på systembolagen av sådana

restauranger eller restaurangavdelningar, som äro att anse såsom folkrestauranger

eller beträffande vilka eljest gäller, att det ur ordnings- eller

nykterhetssynpunkt får anses påkallat att utskänkningen handhas av systembolag.

Ehuru förslaget härutinnan synes ägnat att ingiva vissa betänkligheter, vill

jag likväl icke motsätta mig en ordning, enligt vilken en restauratör under

nyss antydda omständigheter må erhålla ersättning av systembolaget. I anslutning

till den uppfattning, som uttalats av de reservanter, vilka förordat

en successiv avveckling av vinstkvantitetsystemet, finner jag emellertid, att

sådan ersättning skäligen bör ifrågakomma endast såvitt angår tillstånd, som

avser tid, fallande inom den av mig för vinstkvantitetsystemets avveckling

föreslagna perioden den 1 oktober 1938—den 30 september 1963.

Revisionen har avsett, att ersättning av nu ifrågavarande slag skulle fastställas

av en särskild, av Kungl. Majit tillsatt nämnd, vilken jämväl skulle ha

till uppgift att angiva i vad mån en restaurang är att anse såsom folkrestaurang

eller ej.

Förslaget härom anser jag mig dock icke böra biträda. Till en början må

erinras, att de fall, då under nu avsedda omständigheter förnyelse av överlåtelse

kan antagas bliva vägrad, torde komma att bliva relativt få. Det torde

vidare kunna antagas, att de uppgifter, som skulle ankomma på nämnden, i

allt väsentligt skulle vara slutförda inom en icke alltför långlid efter den nya

förordningens genomförande. Behovet av den föreslagna nämnden torde alltså

i och för sig kunna ifrågasättas. För min del anser jag, att liksom uppgörelse

i liknande fall redan nu plägat träffas mellan kontrahenterna inbördes,

det jämväl för framtiden bör kunna överlämnas åt systembolagen att

efter förhandling med vederbörande restauratör bestämma ersättningens belopp.

Med stöd av den befogenhet att meddela föreskrifter i avseende å bolagens

verksamhet, som jämlikt förslagets 6 kap. 12 § tillkommer kontrollstyrelsen,

torde det böra åligga styrelsen att utfärda erforderliga direktiv för bolagen

i hithörande hänseenden samt jämväl eljest tillse, att enhetliga grunder

vinna tillämpning. De av revisionen lämnade anvisningarna torde härvid i

sin mån kunna tjäna till ledning. På sätt uttalats av nyssnämnda reservanter

inom revisionen bör emellertid vid beräknande av ersättningsbeloppen

jämväl tagas hänsyn till den minskning i den direkta utskänkningsvinsten,

som skulle bliva en följd av vinstkvantitetsystemets successiva avveckling.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Vad angår prövningen av frågor i vad mån en restaurang skall anses såsom

folkrestaurang eller icke finner jag, i likhet med Överståthållarämbetet, dylika

spörsmål kunna avgöras på det sätt, att systembolaget i tveksamma fall vägrar

överlåtelse. Enligt vad förut angivits bör klagan därefter i händelse av missnöje

kunna föras hos länsstyrelsen.

I överensstämmelse med det nu anförda torde jämkning böra ske i 3 kap.

15 § 1 mom. av förslaget, och torde bestämmelserna i 2 mom. av samma paragraf

böra utgå. De förenämnda reservanterna ha funnit erforderligt att

föreslå upptagande i den särskilda promulgationsförordningen av ett stadgande

örn rätt till ersättning för restauratör i fall, varom nu är fråga. För min del

anser jag emellertid det vara obehövligt att överhuvud meddela någon författningsbestämmelse

i förevarande hänseende. Utbetalandet av ersättning i här

avsedda fall torde sålunda kunna anses såsom en förvaltningskostnad, som

vederbörande systembolag äger ikläda sig omedelbart på grund av de direktiv,

som meddelas i samband med den nya lagstiftningens antagande. På sätt jag

nyss uttalat böra emellertid bolagen härvid lia att ställa sig till efterrättelse av

kontrollstyrelsen utfärdade närmare anvisningar.

Såsom jag förut haft tillfälle framhålla torde klagan i frågor angående

överlåtelse böra föras hos länsstyrelsen i stället för, såsom i 3 kap. 17 § föreslagits,

hos kontrollstyrelsen. I övrigt har jag ej anledning till anmärkning

mot förslaget i denna del.

I fråga om de bestämmelser, som i detta sammanhang återstå att behandla,

torde endast erfordras några korta erinringar. Vad först angår föreskrifterna

i 5 kap. 1 och 2 §§ angående måltidstvång och begränsning av utskänkningskvantiteterna

finner jag lika med revisionen lämpligt, att åt kontrollstyrelsen

överlämnas att meddela närmare detaljföreskrifter i dessa hänseenden. I

författningen böra följaktligen endast angivas vissa allmänna riktlinjer. Mot

de av revisionen härutinnan föreslagna bestämmelserna har jag ej funnit anledning

till erinran. Jag finner mig sålunda icke böra biträda de i vissa yttranden

framställda önskemålen, att mindre kvantiteter oblandad sprit skulle

få serveras utan samband med måltid.

Icke heller såvitt angår de i 3 kap. 10 § 2 mom. stadgade grunderna för

kommunernas befogenhet att föreskriva inskränkningar i avseende å utskänkningsställenas

förläggning eller utskänkningsrörelsens bedrivande finner jag

mig böra föreslå någon avvikelse från förslaget.

Föreskrifterna i 5 kap. 8 § angående förbud mot utskänkning till minderåriga

m. fl. föranleder endast i ett avseende erinran från min sida. Såsom

förut anmärkts har revisionen ansett, att länsnykterhetsnämnd bör äga meddela

förbud mot utskänkning till viss person, och har i andra stycket av

förevarande paragraf intagits en föreskrift, att utskänkning ej må äga rum till

den, som avses med sådant förbud. Någon motsvarande befogenhet att meddela

förbud mot utskänkning har enligt gällande ordning icke tillagts de kommunala

nykterhetsnämnderna, och ändring härutinnan torde i allt fall för

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

41

närvarande icke böra ske. I anledning härav lärer nyssnämnda föreskrift i

förslaget till försäljningsförordning böra helt utgå.

Vad angår bestämmelserna i 5 kap. 3 § angående förbud mot utskänkning

i samband med vissa offentliga föreställningar m. m. finner jag lika med revisionen

övervägande skäl tala för, att i denna ordning icke vidare bör läggas

hinder i vägen för anordnande av dans å restaurang i samband med utskänkning.

Såsom revisionen påpekar skall i dylika fall enligt ordningsstadgan alltjämt

erfordras tillstånd av polismyndighet, och det torde kunna förutsättas,

att dylikt tillstånd meddelas först efter noggrann prövning. Då vidare enligt

5 kap. 4 § i det föreliggande förslaget alltjämt skall erfordras tillstånd av

länsstyrelsen, därest för särskilt tillfälle anses behövligt att utskänkningen

fortgår efter eljest fastställd tid, lärer det icke behöva antagas, att olägenheter

skola uppkomma på grund av den lättnad, som förslaget i förevarande avseende

innebär i förhållande till den nu gällande ordningen.

I likhet med revisionen finner jag däremot förbudet mot utskänkning i

samband med varietéföreställningar m. m. alltjämt böra upprätthållas. De

smärre jämkningar, som revisionen härutinnan förordat, torde icke böra föranleda

någon erinran. I några yttranden har uttalats, att skillnaden mellan

»varietéföreställning» och »konsert» borde klarare än som skett angivas i

författningstexten. Detta torde emellertid knappast låta sig göra på annat

sätt än att ordet »konsert» ersättes med en närmare beskrivning och betecknas

exempelvis såsom sådan musikalisk underhållning, som icke är att hänföra

till varietéföreställning. Den väsentliga svårigheten, nämligen att avgöra

vad som skall anses såsom varietéföreställning, skulle därmed emellertid

kvarstå. Med hänsyn härtill har jag ej funnit skäl att föreslå någon ändring

i den föreliggande författningstexten, utan torde tveksamma fall få lösas i

tillämpningen.

Vad slutligen beträffar det i 5 kap. 5 § 2 mom. föreslagna stadgandet, enligt

vilket länsstyrelsen skulle kunna medgiva undantag i vissa fall från det

eljest gällande förbudet mot förtäring av spritdrycker å sådana lokaler, där

utskänkning av vin men icke spritdrycker är medgiven, finner jag mig icke

kunna tillstyrka en bestämmelse av angiven innebörd. Jag erinrar, att såväl

inom revisionen som bland de hörda myndigheterna och sammanslutningarna

meningarna varit delade örn lämpligheten av förslaget härutinnan. Under

det att på vissa håll ansetts, att förslaget skulle vara ägnat att underlätta ett

upprätthållande av förbudet till den del detsamma alltjämt skulle kvarstå,

bär i andra fall antagits, att den föreslagna eftergiften skulle komma att leda

till ett helt motsatt resultat. I vissa yttranden har också framhållits, att anledning

saknas att begränsa möjligheterna till undantag så snävt som revisionen

föreslagit, och har i anslutning härtill framställts förslag örn mer eller

mindre vittgående utvidgningar i sådant hänseende.

För egen del är jag av den uppfattningen, att rådande missförhållanden

icke böra föranleda lättnader i förbudet. En författningsbestämmelse, enligt

vilken gästerna å hotell och pensionat skulle tillåtas förtära medförda spritdrycker

mäste i och för sig anses allt annat än tilltalande. I den mån en dylik

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

ordning kunnat vinna insteg såsom en följd av att det kommunala vetot utgjort

hinder mot anordnande av spritdrycksutskänkning även å vissa orter,

där ett obestridligt behov av dylik utskänkning må ha gjort sig gällande, synes

det riktiga förfarandet vara att medgiva undantag från principen om

kommunernas vetorätt; det föreliggande förslaget erbjuder också möjlighet

härtill genom bestämmelserna om turistutskänkning. Härutöver bör man

enligt min mening icke sträcka sig. Det nu ifrågavarande stadgandet skulle

väl i och för sig icke behöva medföra några nämnvärda olägenheter vare sig

ur ordnings- eller nykterhetssynpunkt. A andra sidan kan det icke anses uteslutet,

att en eftergift i förevarande hänseende kan inverka menligt på upprätthållandet

av förbudet till den del det alltjämt skulle bibehållas. Stadgandet

torde dessutom komma att erhålla en mycket begränsad tillämpning och

alltså endast i obetydlig mån kunna medverka till en nedgång i överträdelserna

mot förbudet. Därest man ville genom lättnader bringa överträdelserna

att upphöra, skulle det vara erforderligt att gå vida längre än revisionen ansett

lämpligt, något som ur nykterhetssynpunkt icke kan anses tillrådligt.

Icke heller finner jag mig kunna biträda de på vissa håll framställda yrkandena,

att tillstånd skulle kunna meddelas att vid festligheter å hotell eller pensionat,

där utskänkning av spritdrycker icke är medgiven, förtära medförda

spritdrycker. Mot ett dylikt undantag kan, förutom annat, invändas, att härigenom

skulle beredas möjlighet att undgå erläggande av stadgad utskänkningsskatt.

I dessa fall torde böra anlitas den utväg, som förslaget anvisar

genom bestämmelserna om tillstånd till tillfällig utskänkning. Att anordnandet

av dylik utskänkning på sina håll måhända kan anses uteslutet med

hänsyn till den kommunala bestämmanderätten synes mig icke utgöra tillräcklig

anledning vare sig för en ytterligare inskränkning i kommunernas

vetorätt eller för en undantagsbestämmelse av ifrågasatt slag. Jag vill

alltså i enlighet med det nu anförda tillstyrka, att stadgandet i 5 kap. 5 § 2

mom. må utgå ur förslaget.»

I en till utskottet efter anmodan ingiven skrivelse har aktiebolaget Stockholmssgstemets

styrelse i anslutning till 3 kap. 15 § av förslaget till försäljningsförordning

gjort följande uttalande rörande definitionen av begreppet

folkrestaurang:

»Begreppet folkrestaurant i dess nu vedertagna betydelse torde första gången

lia fixerats i det program för aktiebolaget Stockholmssystemets verksamhet,

som offentliggjordes av bolagets stiftare den 10 april 1913, och i den

samtidigt med detta program offentliggjorda stiftelseurkunden för aktiebolaget

Stockholms folkrestauranter, vilket bolag senare ombildades till Stockholms

allmänna restaurantaktiebolag. Såsom folkrestauranternas ändamål

angavs där att ''med särskild hänsyn till kroppsarbetarnas behov bedriva restaurantrörelse

på ett för den allmänna folknykterheten gagnelig! sätt’.

Den sålunda formulerade uppgiften var inte ny. Den hade i själva verket

uppställts redan av det år 1865 bildade utskänkningsbolag i Göteborg,

som skulle komma att för decennier giva hela systembolagsorganisationen

dess namn. Göteborgs Utskänkningsaktiebolag, det senare aktiebolaget Göteborgssystemet,

hade nämligen kommit till för att ''bedriva utskänknings
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

43

rörelsen utan hänsyn till egen vinst, uteslutande med fästat avseende å den

arbetande klassens fördelar i moraliskt och ekonomiskt hänseende’. Exemplet

från Göteborg vann efter hand allmän efterföljd. De forna krogarna

förvandlades till snygga och välhållna systembolagsvärdshus.

När Stockholmssystemets stiftare i programmet för bolagets verksamhet

valde beteckningen folkrestauranter för dessa utskänknings- och matserveringsställen,

skedde det i syfte att markera ett nytt steg i arbetet på det tidigare

krogväsendets reformering. Värdshusen skulle bli folkrestauranter, där

den strängt reglerade utskänkningen av spritdrycker skulle komma i andra

planet oell där huvudsaken skulle vara servering av riklig, god och billig

mat med särskild hänsyn till kroppsarbetarnas behov.

De förändringar av befolkningens sociala och ekonomiska struktur, som

tidsutvecklingen fört med sig, ha haft till konsekvens, att folkrestauranterna

fått fylla ett liknande behov hos betydande samhällsskikt utanför de egentliga

kroppsarbetarnas kategori, t. ex. befattningshavare i affärer, på lager

och kontor, lägre tjänstemän med flera. Om dem alla gäller det, att de leva

under förhållanden, som i flera hänseenden äro jämförliga med kroppsarbetarnas

och som för dem göra förekomsten av en verklig folkrestaurantrörelse

till ett socialt önskemål av största vikt.

Redan de äldre systembolagsvärdshusen hade i allmänhet två avdelningar

med skilda ingångar, en enklare ''allmän avdelning’ och en ''källaravdelning’

av något högre typ. En motsvarande uppdelning har gjorts inom flertalet

folkrestauranter. Till den enklare avdelningen, populärt kallad tredje klassavdelningen,

komma gästerna i sina vanliga arbetskläder, oftast direkt från

arbetet. Den med tredje klass-avdelningen förenade högre avdelningen, i dagligt

tal vanligen kallad andra klass-avdelningen, ehuru den i prissättningshänseende

tillhör tredje klass, uppsöka gästerna, när de bytt ut de grövsta

arbetskläderna och kunna utan jäkt ägna en mindre snävt utmätt tid åt sin

måltid. Det utmärkande för folkrestauranterna, deras högre avdelningar ej

mindre än deras enklare avdelningar, är emellertid, att de principiellt icke

avse att vara annat än näringsställen, där gästen för en måttlig kostnad kan

få mat och dryck i enkla, ehuru gärna behagliga omgivningar, men som

däremot icke göra några anspråk på att tillgodose det behov av mera festlig

samvaro, som restauranter av annan klass räkna som en av sina uppgifter att

fylla. Detta förhållande bär i mycket stor utsträckning blivit markerat även

genom strängare begränsning av de medgivna utskänkningskvantiteterna oell

genom tidigare stängning, än som är gällande för övriga restauranter.

En lagtekniskt tillfredsställande definition av begreppet folkrestaurant lär

det, såsom redan rusdryckslagstiftningsrevisionen påpekat, vara ytterst svårt,

måhända ogörligt, att åstadkomma. I likhet med revisionen håller Stockholmssystemets

styrelse dock före, att det i praktiken icke torde erbjuda större

svårigheter för personer med erfarenhet från restaurantbranschen att i varje

enskilt fall med ledning av en restaurants allmänna beskaffenhet, varupris

och kundkrets avgöra, örn den bör betecknas som folkrestaurant eller som

restaurant av högre klass. En praktiskt framkomlig utväg att även utan

sträng definition av begreppet folkrestaurant i själva lagtexten likväl komma

förbi svårigheten att klassificera restauranterna synes den av rusdryckslagstiftningsrevisionen

i detta sammanhang ifrågasatta, redan tidigare av Stockholmssystemets

styrelse förordade särskilda, av Kungl. Maj:t utsedda nämnden

erbjuda.»

Till utredning angående verkningarna av den föreslagna vinstavvecklingen

har utskottet funnit sig böra införskaffa vissa närmare uppgifter från

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

kontrollstyrelsen ävensom från Sveriges centrala hotell- och restaurantförening.

Utskottet får härutinnan hänvisa till tre såsom bilagor (bilagorna

A—C) vid detta betänkande fogade promemorior med därtill hörande tabeller.

I detta sammanhang må även hänvisas till den förut omnämnda skrivelsen

från Stockholms handelskammare (bilaga D).

Antalet systembolag m. m.

Revisionens förslag till försäljningsförordning stadgar, att riket skall vara

indelat i detaljhandelsområden med ett systembolag inom varje detaljhandelsområde.

Stockholms stad och län skola utgöra ett sådant område. I övrigt

skall varje län utgöra ett detaljhandelsområde, dock att Kungl. Majit skall

äga bestämma, att i ett län må finnas mer än ett detaljhandelsområde, där

det av särskild anledning, såsom länets utsträckning eller folkmängd, finnes

nödigt. Slutligen skall kontrollstyrelsen, där det med hänsyn till kommunikationsförhållanden

eller andra omständigheter finnes lämpligt, kunna förordna,

att kommun skall hänföras till detaljhandelsområde utom det län, dit

kommunen hör. Örn huvudort för detaljhandelsbolag skall Kungl. Majit förordna.

(3 kap. 1 och 2 §§.)

1935 års sakkunniga ha verkställt en närmare utredning örn arten och

storleken av de ekonomiska förpliktelser, som kunde anses drabba det allmänna

på grund av personalindragningar i samband med en koncentration

av försäljningsverksamheten. Denna utredning har i första hand avsett

en organisation, omfattande 30 systembolag, inrättade i enlighet med

rusdryckslagstiftningsrevisionens förslag. Dessutom ha de sakkunniga verkställt

vissa alternativa beräkningar avseende en organisation med respektive

34, 35 och 29 bolag. De i förevarande betänkande intagna uppgifterna hänföra

sig endast till första alternativet.

Såsom en sammanfattning uttala de sakkunniga, att en uppskattning av kostnaderna

för de nya bolagen i åtskilliga hänseenden måste framstå såsom mer

eller mindre approximativ och att de angivna besparingssiffrorna därför endast

inom vissa, tämligen vida gränser kunna anses tillförlitliga. Undersökningen

anses dock ha givit vid handen, att en omorganisation i enlighet med

första alternativet sannolikt kan antagas komma att medföra en årlig besparing

i fråga om centrala administrationskostnader av omkring en miljon

kronor.

Besparingen i centrala administrationskostnader skulle enligt de sakkunnigas

utredning till en början komma att väsentligt reduceras med hänsyn till

de övergångskostnader, som ansetts bliva förenade med den nya

ordningens genomförande. Den största utgiftsposten härutinnan skulle avse

gottgörelse åt övertalig personal.

I detta hänseende anföra de sakkunniga, att allmänna rättsregler ej kunna

åberopas till stöd för ett yrkande örn gottgörelse åt dem, som genom omorga
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

nisationen förlora sin anställning, men att billighetsskäl i föreliggande fall

uppenbarligen göra det påkallat, att omorganisationen, såsom rusdrvckslagstiftningsrevisionen

förutsatt, genomföres på ett sätt, som tillgodoser alla rimliga

krav på hänsynsfull behandling av den personal, som stadigvarande erfordrats

för den nuvarande organisationen.

De sakkunniga, som utgått från, att omorganisationen skall komma att

medföra förlust av anställning för ett antal befattningshavare i de nuvarande

bolagen, ha emellertid å andra sidan ansett sig kunna räkna med, att detta

antal ej skall bliva större än som är nödvändigt och att sålunda personalen

vid de nya bolagen, såvitt möjligt, skall rekryteras i första hand bland de nuvarande

bolagens personal. De sakkunniga ha härvid tillika förutsatt, att

befattningshavare, som erbjudes anställning å annan ort än den nuvarande

anställningsorten, skall vara skyldig underkasta sig härav betingad förflyttning.

Vägrar befattningshavare mottaga honom vid systembolag å annan

ort erbjuden anställning, vilken kan anses ungefär likvärdig med eller förmånligare

än den han innehar, bör han i regel icke därefter kunna göra anspråk

på att tillerkännas ersättning på grund av den anställning han till följd

av bolagskoncentrationen gått förlustig.

Vad angår den personal i övrigt, som kan tänkas icke bliva anställd vid de

nya bolagen, ha de sakkunniga principiellt ansett särskild gottgörelse böra

utgå för nastad anställning.

De sakkunniga anföra beträffande anordnandet av ett dylikt ersättningsförfarande,

bland annat, följande:

För systembolagspersonalen har i allmänhet den regeln tillämpats, att anställningen

skolat upphöra vid en uppnådd ålder av 65 år för man och 60

år för kvinna med rätt för vederbörande att efter avgång ur tjänsten uppbära

årligt understöd. Dylikt understöd — som är att jämställa med pensionsersättning

men som ej till någon del gäldas genom avdrag å befattningshavarens

lön -— utgår, därest vederbörande kan tillgodoräkna sig full tjänstetid,

d. v. s. 35 år för man och 30 år för kvinna, med belopp, som i regel

motsvarar 60 procent av senaste årslön, därvid i årslönen inbegripes dyrtidstillägg,

beräknat efter de vid varje tidpunkt gällande grunder. För den, som

icke uppnått full tjänstetid, utgår understöd med belopp, som avkortats i

förhållande till det mindre antalet tjänstår.

En av de sakkunniga verkställd undersökning har emellertid givit vid handen,

att vid systembolagen för närvarande finnas åtskilliga befattningshavare,

vilka fått kvarstå i tjänst, oaktat de uppnått den ålder, som enligt nyss

angivna regler skolat medföra deras avgång. Då kontrollstyrelsen med tanke

på den förestående omorganisationen av systembolagen för bolagen framhållit

angelägenheten av att nyanställning av personal icke äger rum i annan

mån än som för rörelsens bedrivande kan anses oundgängligen erforderlig,

torde man kunna utgå frän antagandet, att nyssnämnda personer i allmänhet

komma att tillsvidare behållas i tjänst. I samband med genomförandet

av den nya ordningen — vilket kan beräknas ske tidigast den 1 januari

1938 — borde denna personal, i den mån densamma alltjämt fått kvarstå i

tjänst, däremot kunna omedelbart entledigas med rätt att för framtiden uppbära

understöd enligt hittills gängse grunder.

Redan härigenom skulle ernås en viss minskning av antalet befattningshavare,

som böra placeras i de nya bolagen eller beredas kompensation för

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

i förtid mistad anställning. Detta antal skulle emellertid än ytterligare kunna

reduceras, därest på samma sätt entledigades även de befattningshavare,

som enligt nyss anmärkta regler stå i tur att avgå under återstoden av år

1936 samt under år 1937. Hela antalet befattningshavare, som på detta sätt

skulle kunna avföras på grund av uppnådd pensionsålder, uppgår till ej

mindre än 53, vilket utgör omkring en tredjedel av det tal, 149, vartill de

sakkunniga beräknat minskningen för hela landet av antalet befattningar i

samband med en nyorganisation, enligt vilken antalet systembolag skulle utgöra

allenast 30.

Av det nu sagda skulle den slutsatsen kunna dragas, att förtidsavskedande

behövde tillgripas endast beträffande 96 personer (skillnaden mellan 149 och

53). I själva verket torde man emellertid få räkna med ett något större antal

dylika fall, enär det måste förutsättas, att de nya bolagen i viss, om också

obetydlig, utsträckning kunna se sig nödsakade att förvärva personal från annat

håll än från de nuvarande systembolagen. Huru därmed än kommer att

förhålla sig, synes frågan angående ersättning för i förtid mistad anställning

i enlighet med vad nu angivits kunna i fortsättningen anses begränsad till

att avse allenast ett hundratal personer.

Såväl ur billighetssynpunkt som eljest har det synts de sakkunniga önskvärt,

att den ytterligare nedskärning av personalstyrkan, som måste bliva erforderlig,

måtte kunna åvägabringas enbart genom förtidspensionering av befattningshavare

vilka, därest de vunne anställning i de nya bolagen, enligt

förut berörda regler skulle avgå under åren närmast efter omorganisationens

genomförande. De sakkunniga ha fördenskull undersökt möjligheterna för

en dylik lösning. Det har härvid befunnits, att följande antal befattningshavare

skulle stå i tur att avgå under vart och ett av åren 1938—1942, nämligen

29 år 1938, 22 år 1939, 28 år 1940, 30 år 1941 och 39 år 1942. Genom

en förtidspensionering av ifrågavarande befattningshavare i samband med

de nuvarande bolagens upplösning skulle alltså den tillgängliga personalstyrkan

kunna nedbringas med ytterligare 148 personer.

De sakkunniga uttala, att en förtidspensionering inom nämnda gränser

torde vara fullt tillräcklig för att bereda samtliga återstående befattningshavare

möjlighet att erhålla anställning i de nya bolagen. Härutinnan stödja

sig de sakkunniga på en verkställd jämförelse mellan dels antalet befattningshavare

inom olika yrkesgrupper, som skulle lia att lämna sin anställning

i systembolagens tjänst, därest pensionering eller förtidspensionering

företoges i enlighet med nyss angivna riktlinjer, dels ock antalet befattningshavare

som, därest dylika åtgärder ej vidtoges, beräknats bliva övertaliga vid

en omorganisation, varigenom systembolagens antal nedbringades till 30.

Under hänvisning till det anförda och förutsatt, att den nya ordningen beräknas

träda i kraft vid något tillfälle under tiden 1938—1942, förorda de

sakkunniga, att den erforderliga nedskärningen av personalstyrkan genomföres

sålunda att i samband med de nuvarande bolagens upplösning verkställes

dels pensionering av samtliga befattningshavare, som vid tiden för

ikraftträdandet uppnått en ålder av 65 år för man och 60 år för kvinna, dels

ock förtidspensionering, i den omfattning som finnes erforderlig, av befattningshavare,

vilka senast under år 1942 skulle uppnå den ålder, som nyss

angivits.

Till befattningshavare som avgått i sålunda förutsatt ordning bör enligt de

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

47

sakkunnigas mening utgå understöd enligt de regler, som skolat tillämpas, därest

de nuvarande bolagen alltjämt ägde bestånd, dock att i fråga om förtidspensionerad

befattningshavare, som icke vid avgången uppnått full tjänstetid, skäligen

bör medgivas rätt att beräkna tjänstetid såsom om avgången skett först

vid en uppnådd ålder av 65 år för man och 60 år för kvinna.

Vad angår innebörden av ifrågavarande förslag ur kostnadssynpunkt uttala

de sakkunniga, att årsomkostnaden för pensionering och förtidspensionering

i föreslagen omfattning sannolikt icke komme att överstiga ett belopp

av omkring 375,000 kronor.

De sakkunniga anmärka, att förhållandet mellan utgifter för pensionering,

å ena, samt förtidspensionering, å andra sidan, uppenbarligen icke kommer

att förbliva konstant; utgifterna för pensionering komma sålunda att ökas

och kostnaderna för förtidspensionering att minskas allteftersom de understödsberättigade

uppnå full pensionsålder. Senast vid ingången av år 1943

skulle de extraordinära utgifterna för personalstyrkans nedskärning genom

förtidspensionering vara helt avvecklade.

Rörande storleken av i sådant hänseende erforderliga utgifter under första

året efter den nya ordningens ikraftträdande omnämna de sakkunniga, att av

förenämnda summa å 375,000 kronor ett belopp av 114,000 kronor avser personer,

som redan före den 1 januari 1938 skulle ha uppnått full pensionsålder.

Därest ikraftträdandet antages komma att ske sagda dag, skulle utgifterna

för förtidspensionering under år 1938 alltså icke överstiga 261,000

kronor; i själva verket måste de bliva lägre, enär 29 av de till entledigande

ifrågasatta befattningshavarna redan under loppet av nämnda år uppnå full

pensionsålder.

Beträffande de övergångskostnader, som eljest skulle

vara att emotse, framhålla de sakkunniga, att en tillämpning av en

av de sakkunniga upprättad löneplan i vissa fall komme att medföra en försämring

i lönevillkoren för befattningshavare, som efter omorganisationen

skulle ha att förrätta samma tjänstgöring som tidigare hos något av de nuvarande

bolagen. För sådant fall lia de sakkunniga ansett med billigheten

överensstämmande, att avlöning även efter omorganisationen utgår enligt förut

gällande grunder. De sakkunniga lia vidare funnit det böra förutsättas, att

disponenter och föreståndare i åtskilliga av de nuvarande bolagen efter omorganisationen

få åtnöjas med befattningar såsom filialföreståndare i de nya

bolagen. Då de löner, som ansetts böra tillkomma blivande filialföreståndare,

i regel betydligt understiga vad som nu utgår till bolagens chefer å motsvarande

orter, lia de sakkunniga ansett påkallat, att jämväl ifrågavarande

befattningshavare bibehållas vid förutvarande löneförmåner.

Nu berörda förhållanden skulle föranleda en icke oväsentlig ökning av den

förut beräknade lönekostnaden för de nya bolagen. En av de sakkunniga

verkställd överslagsberäkning uppgives sålunda lia givit till resultat, att sagda

merkostnad för de närmaste åren efter omorganisationens genomförande

skulle uppgå till årligen omkring 185,000 kronor, förutsatt att bolagens antal

bestämmes till 30.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

En betydande utgiftspost uppgives vidare vara att emotse, därest

de nuvarande bolagens fastigheter genom stämpelpliktiga fång överlåtas å

de nya bolagen. Enär värdet av dessa fastigheter torde uppgå till över 20

miljoner kronor och då de nya bolagen avses skola bliva aktiebolag, skulle

sålunda i lagfartsstämpel komma att uttagas ett belopp av omkring 450,000

kronor.

Beträffande inom revisionen gjorda reservationer samt avgivna yttranden

i anledning av revisionens förslag och de sakkunnigas utlåtande tillåter sig

utskottet hänvisa till propositionen (sid. 198—208).

Departementschefen har yttrat följande:

»Revisionens förslag rörande antalet systembolag har, på sätt den föregående

framställningen visar, i yttrandena bedömts mycket olika. Under det att,

bland andra, kontrollstyrelsen och Systembolagsföreningarnas förtroendenämnd

ansett betydande fördelar stå att vinna genom en organisation, som i

huvudsaklig överensstämmelse med förslaget skulle omfatta i stort sett ett

bolag för varje län, har å andra sidan i ett avsevärt antal yttranden uttalats

antingen att man borde stanna vid en indragning endast av de mindre bolagen

eller också att ändring ej alls borde ske i den nuvarande bolagsindelningen. På

vissa håll har även gjorts gällande, att man borde gå längre än revisionen ansett

lämpligt och sålunda anförtro detaljhandeln åt ett för hela riket gemensamt

bolag.

Vad angår det sistnämnda förslaget skall icke förnekas, att goda skäl kunna

anföras för detsamma, om hänsyn endast tages till uppgiften att på ett

effektivt sätt distribuera här åsyftade varor. Kombinationen av denna rent

kommersiella uppgift med handhavandet av restriktionssystemet ställer emellertid

särskilda krav, vilkas tillgodoseende under alla förhållanden måste

medföra en utbyggnad av den lokala organisationen. Huru dessa frågor skulle

lösas under förutsättning av ett riksbolag, kan icke sägas vara utrett, och

förslaget synes därför icke nu kunna tagas under allvarligt övervägande. Att

en minskning av antalet systembolag emellertid kan anses påkallad finner jag

tämligen uppenbart med hänsyn till de mycket betydande skiftningar, som

föreligga i avseende å de nuvarande bolagens storlek m. m. Mot den av revisionen

föreslagna länsbolagsindelningen har invänts bland annat, att förutsättningarna

för handhavandet av den individuella utminuteringskontrollen

skulle avsevärt försämras under en dylik ordning. Dessa farhågor torde få

anses obefogade. Såväl av revisionen som kontrollstyrelsen har framhållits,

hurusom redan med den nuvarande organisationen bolagens prövning i frågor

om inköpstillstånd och tilldelning i betydande omfattning måste grundas

på skriftligt material, därvid bolagen äro hänvisade att hos nykterhetsnämnder

och andra lokala organ inhämta upplysningar örn kundkretsen. Den personkännedom,

som förefinnes inom de nuvarande bolagen, torde sålunda icke

ha haft den betydelse för den individuella utminuteringskontrollen, som man

på sina håll måhända kunnat föreställa sig. Att ett genomförande av förslaget

icke behöver vara ägnat att medföra någon avsevärd rubbning i förutsättnin
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

49

garna för handhavandet av denna kontroll synes mig också framgå vid en

granskning av de förut omnämnda uppgifterna rörande antalet motboksinneliavare

dels i de nuvarande bolagen, dels ock i de bolag, som skulle komma

att inrättas i enlighet med förslaget. Dessa uppgifter giva sålunda till en början

vid handen, att förslaget i fråga om tre bolag — de i Visby, Östersund och

Sundsvall befintliga bolagen — ej avser att medföra någon ändring i den nuvarande

indelningen. Antalet motböcker vid bolaget i Stockholm -— som för

närvarande uppgår till omkring 230,000 —- skulle, om förslaget genomfördes,

komma att ökas med omkring 20,000. Motboksantalet vid de nya bolagen

skulle i övrigt i ett fall uppgå till omkring 11,000 samt i fråga om ett 20-tal

bolag komma att variera mellan ungefär 21,000 och 43,000. Till jämförelse

må nämnas, att — bortsett från bolagen i Stockholm, Göteborg och Malmö

— sju av de nuvarande bolagen lia en motboksstock, varierande mellan omkring

22,000 och 32,000 samt att antalet motböcker vid ytterligare nio bolag

uppgår till mellan 17,000 och 19,000. Flertalet av de nya bolagen skulle med

andra ord i fråga om antalet motböcker ej komma att avsevärt skilja sig från

vissa av de nuvarande bolagen. Endast i ett fåtal fall, nämligen i fråga om

bolaget i Skaraborgs län samt bolagen i Hälsingborg, Gävle och Karlstad,

skulle i enlighet med förslaget motboksantalet komma att mera väsentligt

avvika från vad som redan nu, under i övrigt motsvarande förhållanden, kunnat

förekomma. Jämväl vid bolagen i Göteborg och Malmö skulle motboksstocken

komma att undergå en betydande stegring.

Jag har med det nu anförda velat påvisa, att den föreslagna omläggningen

ingalunda kan anses innefatta ett så fullständigt avsteg från hittills prövade

organisationsformer, som man på vissa håll velat göra gällande. Därest denna

omläggning i och för sig kan väntas erbjuda tillräckliga fördelar, kan jag

sålunda icke finna, att hinder bör möta för dess genomförande.

I sistnämnda hänseende håller jag i likhet med revisionen och kontrollstyrelsen

för visst, att ett sammanförande av försäljningsorganen till större enheter

skulle innebära möjligheter till framsteg och förbättringar i olika avseenden.

Jag vill härutinnan särskilt erinra, att de krav, som böra ställas på

bolagens ledning, under en sådan ordning säkerligen komma att för landet i

dess helhet bliva bättre tillgodosedda än som för närvarande är möjligt. Vidare

torde få antagas, att det lättare låter sig göra för kontrollstyrelsen att

följa och leda bolagens verksamhet, därest dessa väsentligt nedgå i antal.

Verkställda utredningar giva härutöver vid handen, att jämväl besparingar

stå att vinna genom en koncentration av försäljningsverksamlieten. I princip

är jag sålunda beredd att ansluta mig lill revisionens förslag i denna del. Därmed

vill jag emellertid icke ha bundit mig vid den av revisionen framlagda

planen för bolagsindelningen i dess olika detaljer. Såväl i yttrandena som i

vissa sedermera inkomna framställningar lia åberopats omständigheter, som

kunna påkalla större eller mindre avvikelser från den föreslagna indelningen.

Jag är härutinnan icke nu i tillfälle att angiva min ståndpunkt närmare än

att undantag från regeln, att i varje län skall finnas endast ett bolag, synes

mig böra medgivas i större omfattning än revisionen avsett. Då det enligt

liihanq lill riksdagens protokoll 1937. 7 sand. Nr :.''S. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

förslaget skall ankomma på Kungl. Maj:t att förordna om dylikt undantag,

torde jag framdeles få återkomma härtill, därest förslaget örn ny försäljningsförordning

blir av Kungl. Maj :t och riksdagen antaget.

Beträffande de närmare bestämmelserna i förevarande del av förslaget har

jag ej anledning till annan erinran än att stadgandet om befogenhet för Kungl.

Majit att förordna örn undantag från länsbolagsindelningen synes böra givas

en något vidare avfattning än revisionen förordat; lämpligen torde sålunda

kunna föreskrivas, att dylikt undantag må ske, där det med hänsyn till länets

utsträckning eller folkmängd eller förhållandena i övrigt finnes påkallat.

Vad angår de verkningar, som en minskning av antalet systembolag skulle

få med avseende å personalen i de nuvarande systembolagen, kan jag till alla

delar ansluta mig till de förslag, som härutinnan framställts av 1935 års sakkunniga.

Jag vill alltså förorda, att den nedskärning av personalstyrkan,

som finnes påkallad, verkställes genom pensionering och — i erforderlig omfattning

— förtidspensionering på sätt och under villkor, som de sakkunniga

förordat. Lika med de sakkunniga finner jag det böra ankomma på kontrollstyrelsen

att, jämlikt stadgande i den särskilda promulgationsförordningen,

utfärda erforderliga föreskrifter i hithörande avseenden. Jag anser mig jämväl

böra tillstyrka, att befattningshavare i de nya bolagen må, under vissa av

de sakkunniga förutsedda omständigheter, bibehållas vid de löneförmåner,

som tillkommit dem under förutvarande anställning i de nuvarande bolagen.

»

De särskilda bolagens organisation m. m.

Enligt revisionens förslag gäller, att systembolag skall vara aktiebolag

(3 kap. 2 §). Aktieägare skall vara här i riket bosatt svensk medborgare,

som av länsstyrelsen erhållit tillstånd att äga aktie i bolaget. Antalet aktieägare

skall vara minst 10, högst 20. Aktieägare må äga endast en aktie. (6 kap.

3 §.) Systembolags styrelse skall bestå av fem ledamöter, utsedda för ett

år i sänder. Av dessa utses en, tillika ordförande, av kontrollstyrelsen, en

av landstinget, två av länsnykterhetsnämnden och en av bolagsstämman. I

styrelsen för det bolag, som skall vara gemensamt för Stockholms stad och

län, skola länsnykterhetsnämnderna för staden och länet utse vardera en ledamot.

Styrelsen för systembolag, vars detaljhandelsområde omfattar Stockholm

eller annan stad, som ej deltager i landsting, skall bestå av ytterligare

en ledamot, som utses av stadsfullmäktige. (6 kap. 4 §.)

Förslaget stadgar i övrigt bland annat, att bolagsordning för systembolag

skall underställas länsstyrelsen för godkännande (6 kap. 5 §; jämför 6 kap.

7 §), att till aktieägare må av systembolags utdelningsbara årsvinst utdelas

högst sex procent å aktiebeloppet, att utöver vad i aktiebolagslagen är föreskrivet

om avsättning till reservfond avsättningar till fonder och avskrivningar

skola företagas i enlighet med kontrollstyrelsens föreskrifter, att

systembolags årsvinst, i den mån densamma ej skall användas till avsätt
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

51

ningar, avskrivningar eller utdelning, skall inlevereras till statsverket samt att

befogenhet eller skyldighet, som enligt aktiebolagslagen tillkommer bolagsstämma,

i fråga om systembolag skall med vissa undantag tillkomma dess

styrelse (6 kap. 6 och 7 §§).

Enligt förslagets 6 kap. 10 § skall systembolag i åtskilliga närmare angivna

hänseenden icke kunna vidtaga åtgärd utan samtycke av kontrollstyrelsen.

I 12 § samma kapitel stadgas härutöver, att systembolag vid utövande av sin

verksamhet står under överinseende av kontrollstyrelsen och har att ställa

sig till efterrättelse de föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar beträffande bolagets

förvaltning elier eljest i försäljningsförordningen särskilt angivna hänseenden.

Slutligen skall Kungl. Majit jämlikt 6 kap. 16 § kunna meddela

närmare föreskrifter angående tillämpning av bestämmelserna i samma kapitel

angående systembolag.

I fråga om revision av systembolagens förvaltning innehåller revisionens

förslag allenast i 6 kap. 13 § att granskning av systembolagens ekonomiska

förvaltning årligen skall företagas av kontrollstyrelsen, som det tillkommer

att på grundval av denna granskning å det allmännas vägnar besluta om ansvarsfrihet

åt bolagets styrelse eller vidtaga åtgärd, som må erfordras till

följd av att ansvarsfrihet vägras eller vartill anledning eljest må förefinnas.

Detta förslag upptager sålunda icke några detaljföreskrifter örn huru den

årliga granskningen skall utföras. Det i revisionens betänkande intagna

förslaget till bolagsordning för systembolag innefattar emellertid i sådant

hänseende i §§ 15, 16, 18 och 19 bestämmelser av i huvudsak samma innehåll

som i gällande rusdrycksförsäljningsförordning meddelade föreskrifter.

1935 års sakkunniga ha i samband med övriga undersökningar funnit anledning

ingå jämväl på frågan örn det allmännas kontroll å de nya systembolagens

ekonomiska förvaltning och framlagt förslag örn riktlinjer härutinnan.

De sakkunniga ha i fråga om organisationen av revisionsanordningarna yttrat

bland annat följande:

Enligt de sakkunnigas uppfattning bör den granskning av systembolagens

ekonomiska förvaltning, som skall äga rum å det allmännas vägnar, företagas

av ett antal hos kontrollstyrelsen anställda revisorer, vilka lia till uteslutande

eller åtminstone huvudsaklig uppgift att verkställa denna granskning. Förutom

dessa revisorer böra jämväl siffergranskarna utses av kontrollstyrelsen.

Om så sker, torde kunna förutsättas att siffergranskningen blir utförd

av kompetenta personer och i den omfattning, som erfordras för att kravet

på tillförlitlighet skall kunna anses nöjaktigt tillgodosett.

Det torde vara tillräckligt, att kontrollstyrelsen för varje bolag utser allenast

en revisor, och att denne, tillsammans med den av aktieägarna utsedde

revisorn, vilken torde böra vara auktoriserad eller besitta häremot svarande

kompetens, utför granskningen. Den av kontrollstyrelsen utsedde revisorn

— vilken såsom strax skall angivas lärer böra anförtros att revidera ett visst

antal bolag — torde under revisonsåret i den omfattning, som må anses erforderlig

för att revisionsarbetet må fylla kravet på säkerhet, böra besöka

vart och ett av de honom anvisade bolagen och därstädes kontrollera siffergranskningens

behöriga utförande, företaga lagerinventeringar och i övrigt

utföra det revisionsarbete, som kan finnas böra verkställas å den ort, där bo
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

laget har sitt säte. Efter revisionsårets slut skola för varje bolag båda revisorerna

avgiva berättelse över den av dem verkställda granskningen av bolagets

förvaltning.--—

För revisionens utförande torde landet böra indelas i revisionsområden, förslagsvis

fem med en av kontrollstyrelsen utsedd revisor för varje revisionsområde.

De sakkunniga ha avsett, att den inspektionsverksamhet, som kontrollstyrelsen

utövar genom två resande inspektörer, skall bibehållas. Genom inrättandet

av en central revision, sådan som den nu föreslagna, blir det möjligt

för inspektörerna att i högre grad än hittills ägna uppmärksamhet åt den

sociala sidan av systembolagens verksamhet, något som under senare år i ej

ringa grad måst lämnas å sido, enär inspektörerna måst övervägande ägna

sig åt kontroll av den ekonomiska förvaltningen vid systembolagen. Förekomsten

av den fortlöpande revisionen utesluter emellertid icke, att inspektionen

jämväl framdeles ägnar uppmärksamhet åt den ekonomiska förvaltningen

vid bolagen. Det är sålunda städse av betydelse, att kassaställningen

vid inspektionsbesök fastställes.

Enligt 6 kap. 2 § förslaget till försäljningsförordning må systembolag driva

restaurangrörelse och därmed sammanhängande verksamhet, såvitt kontrollstyrelsen

därtill lämnar medgivande. I 9 § samma kapitel stadgas, att systembolag

för nu angivet ändamål äger bilda särskilt aktiebolag (restaurangbolag)-,

jämlikt 10 § erfordras emellertid härför även särskilt samtycke av kontrollstyrelsen.

Närmare bestämmelser om sådant bolag meddelas i 6 kap. 15 §.

Härutinnan skall gälla bland annat, att aktierna i restaurangbolag skola vara

dels stamaktier, dels preferensaktier, att stamaktie ej må ägas av annan än

systembolag, att stamaktiekapitalet skall utgöra lägst 10 och högst 20 procent

av bolagets sammanlagda aktiekapital samt att varje stamaktie medför

rätt till 10 röster och varje preferensaktie rätt till en röst. Bolagsordning

för restaurangbolag ävensom ändring i sådan bolagsordning skall för att

vara gällande godkännas av kontrollstyrelsen. Restaurangbolags styrelse skall

bestå av fem ledamöter, av vilka tre utses av stamaktieägarna och två av preferensaktieägarna.

Av stamaktieägaren utsedd styrelseledamot skall icke kunna

äga preferensaktie i bolaget; enahanda förbud skall gälla jämväl beträffande

verkställande direktör. Restaurangbolag skall vidare icke tillåtas äga

aktier eller andelar i bolag eller ekonomisk förening. Liksom i fråga om

systembolag gäller även i fråga om restaurangbolag, att kontrollstyrelsens

samtycke erfordras för inrättande, flyttande eller nedläggande av restaurang.

Jämväl i övrigt skall i åtskilliga fall kontrollstyrelsens samtycke inhämtas.

Granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper skall verkställas

av två revisorer, av vilka stamaktieägarna och preferensaktieägarna utse

vardera en. Den av stamaktieägarna utsedde revisorn skall vara auktoriserad

revisor eller besitta därmed jämställd kompetens. Kontrollstyrelsen skall äga

deltaga i revisorernas granskning samt när som helst kunna företaga särskild

granskning. Jämväl i avseende å restaurangbolag äger Kungl. Majit jämlikt

6 kap. 16 § utfärda närmare föreskrifter rörande tillämpningen av i samma

kapitel upptagna bestämmelser.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

53

I propositionen återfinnes å sid. 210—225 en närmare redogörelse för vad

som av revisionen och 1935 års sakkunniga föreslagits rörande de särskilda

bolagens organisation m. m. samt för däröver avgivna yttranden.

Departementschefen har i nu förevarande del yttrat följande:

»Mot nu berörda bestämmelser i 6 kap. av revisionens förslag angående

systembolag har jag i stort sett intet att erinra. I vissa detaljer torde förslaget

emellertid böra undergå jämkning. Till en början erfordras föreskrift örn

utseende av de två styrelseledamöter, som enligt förslaget skolat utses av

länsnykterhetsnämnden. Jag vill i sådant hänseende förorda, att länsstyrelsen

erhåller befogenhet tillsätta ifrågavarande ledamöter. Med hänsyn

till karaktären hos de nya bolagen kan jag däremot ej anse tillräckliga skäl

föreligga för att den stad, där bolagets styrelse skall ha sitt säte, må kunna

utse ledamot i styrelsen. I anslutning till vissa uttalanden i yttrandena finner

jag mig även böra föreslå den avvikelse från förslaget, att utdelning till

aktieägare bestämmes till högst fem procent å aktiebeloppet. På sätt ifrågasatts

av, bland andra, kontrollstyrelsen torde det böra överlämnas åt bolagsstämman

att, med iakttagande av nyssnämnda begränsning, besluta

örn utdelning till aktieägarna. Av kontrollstyrelsen har anförts, att det för

vinnande av lättnad i likviditetshänseende finge anses påkallat, att tiden för

inleverering till statsverket av systembolags årsvinst utsträcktes till utgången

av juni månad nästföljande år, i likhet med vad som föreslagits skola

gälla beträffande partihandelsbolaget. En ändring härutinnan vill jag icke

motsätta mig. Alltjämt i anslutning till vad kontrollstyrelsen uttalat, finner

jag det vidare obehövligt att, på sätt stadgats i förslagets 6 kap. 10 §, kontrollstyrelsens

samtycke skulle erfordras, därest systembolag avser att flytta

eller nedlägga restaurang. Kontrollstyrelsen har jämväl funnit önskvärt, att

i försäljningsförordningen upptages en i förslaget till bolagsordning för systembolag

under § 10 intagen föreskrift, enligt vilken systembolagsstyrelses

val av verkställande direktör i bolaget skall för godkännande underställas

kontrollstyrelsen. Då anledning väl knappast finnes att befara, att en dylik

föreskrift i bolagsordningen icke skulle iakttagas av systembolagens styrelser,

har jag emellertid ej funnit ändring på denna punkt erforderlig.

I fråga om kontrollen å systembolagens ekonomiska förvaltning vill jag

tillstyrka, att denna måtte erhålla err utformning, i huvudsak överensstämmande

med vad som föreslagits av förenämnda 1935 års sakkunniga. I

förslaget till försäljningsförordning torde i detta hänseende böra, i anslutning

till vad kontrollstyrelsen förordat, upptagas en bestämmelse av innebörd,

bland annat, att granskning av systembolagsstyrelses förvaltning och systembolags

räkenskaper skall för varje år under tiden mars—maj å tid, som av

kontrollstyrclsen bestämmes, verkställas för nästföregående år av

två revisorer, av vilka den ena förordnas av kontrollstyrelsen bland de hos

styrelsen anställda revisorerna för granskningen av systembolagens ekonomiska

förvaltning och den andre utses av aktieägarna. Vissa närmare föreskrifter

rörande granskning av systembolagens förvaltning oell räkenskaper

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

torde böra meddelas av Kungl. Majit eller, i den mån Kungl. Majit så förordnar,

av kontrollstyrelsen.

Då den nya försäljningsförordningen, såsom jag förut haft tillfälle framhålla,

synes böra träda i kraft först den 1 oktober 1938, torde frågan om de

anställningsvillkor, som böra gälla för de hos kontrollstyrelsen anställda revisorerna,

framdeles få komma under närmare övervägande.

Vad angår förslagets bestämmelser i 6 kap. 15 § angående resturangbolag

har jag icke funnit skäl att biträda de ändringsyrkanden, som i olika avseenden

framställts av bland andra kontrollstyrelsen. I överensstämmelse

med vad av mig föreslagits beträffande systembolag, synes det dock obehövligt

att resturangbolag skulle ha skyldighet att inhämta kontrollstyrelsens

samtycke, därest fråga är örn flyttande eller nedläggande av restaurang. En

jämkning i denna del torde alltså böra ske.»

Departementschefen har å sid. 227 ff. i propositionen uttalat sig om vissa

förhållanden berörande övergången till den nya ordningen m. m. Därefter

återfinnas i propositionen å sid. 231 ff. några korta erinringar i fråga om detaljerna

i förslaget till förordning angående försäljning av rusdrycker. I dessa

delar tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen.

Utskottets yttrande.

Återblick.

Innan utskottet går att angiva sin ståndpunkt till de föreliggande förslagen

anser utskottet lämpligt att i korthet återgiva några drag av den hittillsvarande

utvecklingen på förevarande område.

Den gällande ordningen karakteriseras väsentligen därav, att handeln med

rusdrycker i stort sett är förbehållen särskilda bolag, vilka driva rörelsen för

det allmännas räkning och ha sig ålagt att handha försäljningen så, att

därmed åstadkommes så ringa skada som möjligt. Ett framträdande inslag

i försäljningslagstiftningen utgör emellertid också den kommunala bestämmanderätten,

vilken innebär dels att varje kommun äger förhindra att detaljhandel

med rusdrycker bedrives inom dess område, dels ock att en kommun,

som medgiver inrättande av försäljningsställe, kan ingripa reglerande i

avseende å villkoren för försäljningens handhavande.

Såväl anordningen med särskilda försäljningsbolag som den kommunala

bestämmanderätten härröra från mitten av 1800-talet. Sedan i vissa städer

tillkommit bolag med uppgift att omhändertaga detaljhandeln med brännvin

i och för utövande av rörelsen på ett ur nykterhetssynpunkt tillfredsställande

sätt, upptogs i 1855 års brännvinsförsäljningsförordning ett stadgande,

enligt vilket rätt till detaljhandel med brännvin i stad kunde överlåtas å ett

för ändamålet bildat bolag. I samma förordning infördes jämväl — i syfte

s. 55 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

55

att erhålla kommunernas medverkan för rusdrycksmissbrukets tillbakaträngande

— bestämmelser av innebörd, att kommunerna ägde förhindra inrättande

av nya och bibehållande av redan förefintliga utminuterings- och

utskänkningsställen.

Den kommunala vetorätten blev till en början ett verksamt medel för stävjande

av alkoholmissbruket på landsbygden. Den förlorade emellertid avsevärt

i betydelse sedan landsbygdens befolkning med kommunikationsväsendets

utveckling erhållit ökade möjligheter att utom hemorten anskaffa spritdrycker.

Kommunernas vetorätt har dock alltjämt bibehållits, och deras befogenhet

i förevarande hänseende vidgades genom 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning

till att omfatta rätt jämväl att, där detaljhandel medgåves,

föreskriva villkor för försäljningens handhavande.

Om vetorätten efterhand kom att erhålla minskad betydelse såsom ett medel

för nykterhetens främjande, utvecklade sig förhållandena i avseende å

bolagsinstitutionen i motsatt riktning.

I allt större utsträckning kom detaljhandeln med brännvin att omhändertagas

av bolag. Genom 1905 års brännvinsförsäljningsförordning gjordes bolagsformen

obligatorisk i städerna och öppnades möjlighet att inrätta bolag

även på landsbygden. Slutligen blev genom 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning

praktiskt taget all detaljhandel med rusdrycker förbehållen

bolag.

Redan tidigt fastslogs såsom bolagens ändamål att i sedlighetens intresse

ordna brännvinsförsäljningen. Ur nykterhetssynpunkt betydelsefullt var

också, att bolagen hade skyldighet att avstå sin nettovinst, till en början till

fördelning mellan kommunen, landstinget och hushållningssällskapet, sedermera

till statsverket.

Bolagens verksamhet till nykterhetens främjande inriktades dock länge enbart

på att förbättra utskänkningsförhållandena. Med bolagssystemets fulla

genombrott skapades emellertid förutsättningar för reformer även på utminuteringens

område. Denna gren av försäljningen hade efterhand fått en allt

större omfattning och hämmades icke av några effektiva restriktioner. Inom

bolagen fann man flerstädes, att en dylik ordning icke läte sig väl förena med

syftet för bolagens verksamhet. För att komma till rätta med rådande missförhållanden

började man på många håll försöka hindra utminutering till

missbrukare m. fl. genom upprättande av avstängningslistor. I regel blev

emellertid denna anordning av ringa verkan, enär det icke kunde förhindras

de avstängda att inköpa brännvin genom ombud. Under dessa förhållanden

framfördes den tanken, att ett bolag borde medgiva försäljning endast till

dem, som funnos upptagna i en bolagets kundförteckning; genom en dylik

anordning skulle möjliggöras såväl registrering av inköpen som ock avstängning

av personer, till vilka försäljning icke borde ske. De första grunderna

för en individuell utminuteringskontroll voro därmed uppdragna. En dylik

kontroll anordnades under hösten 1912 vid systembolaget i Göteborg och

vann efterföljd jämväl på andra håll. I lagstiftningen blev den individuella

kontrollen erkänd år 1914, och det därpå följande året föreskrevs, att ut
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

minuteringskonlroll beträffande bännvin skulle vara obligatorisk från och

med år 1916. Under det att bolagen till en början lämnades valfrihet att på

förhand besluta om tilldelningsbegränsning eller att i efterhand vidtaga inskränkningar

i händelse av missbruk, upptogos i 1917 års rusdrycksförsäljningsförordning

föreskrifter örn individuell kontroll med obligatorisk förhandsbegränsning

för samtliga köpare. De närmare reglerna för den individuella

kontrollen ha sedermera utbildats väsentligen på grundval av de anvisningar,

som kontrollstyrelsen funnit sig böra meddela till ledning för systembolagen.

En följd av den individuella utminuteringskontrollens genomförande blev,

att särskilda restriktioner i form av måltidstvång och kvantitetsbegränsning

ansågos erforderliga på utskänkningens område. Dylika restriktioner hade

visserligen till en början införts såsom huvudsakligen betingade av krisförhållandena

under världskriget men ha sedermera på grund av föreskrifter

från kontrollstyrelsens sida kommit att bibehållas såsom ett komplement

till de för utminuteringen gällande restriktionerna.

Såsom förut nämnts äro bolagen skyldiga att till statsverket avstå nettovinsten

å sin rörelse. Sedan en motsvarande anordning kort efter rusdrycksförsäljningsförordningens

ikraftträdande genomförts även i fråga om partihandeln,

gäller att handeln med rusdrycker i stort sett är frigjord från beroende

av enskilt vinstintresse. Såsom ett undantag från denna princip

kvarstår, att systembolagen i vidsträckt omfattning överlåta rätten till utskänkning

å enskilda restauratörer, därvid dessa få tillgodogöra sig vinst å

försålda rusdrycker. I rusdrycksförsäljningsförordningen upptogs emellertid

den alltjämt gällande bestämmelsen, att bolagen vid överlåtelse av utskänkningsrätt

skola stadga sådana villkor i fråga örn inköp av rusdrycker,

att restauratörernas ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres beroende

på myckenheten av utskänkta rusdrycker. En viss begränsning av restauratörernas

utskänkningsvinst har i anslutning härtill kommit att genomföras

med tillämpning av det s. k. vinstkvantitetsystemet.

Mot den nu gällande ordningen har riktats kritik i olika hänseenden.

Den individuella utminuteringskontrollen och därmed sammanhängande

restriktioner på utskänkningens område blevo på åtskilliga håll föremål för

missnöje och föranledde önskemål om mer eller mindre vittgående lättnader.

Inom vissa nykterhetskretsar började efterhand den meningen göra sig gällande,

att det för utminuteringen genomförda restriktionssystemet så långt

ifrån att vara till gagn ur nykterhetssynpunkt i stället visat sig ägnat att utbreda

och befästa bruket av alkohol samt främja förekomsten av olaga hantering.

Enligt sistnämnda uppfattning böra de nu tillämpade restriktionerna

avvecklas och ersättning sökas i ett annat system, därvid särskilt den i Danmark

och England genomförda höga spritdrycksbeskaltningen ansetts böra

tjäna såsom förebild.

Beträffande den kommunala bestämmanderätten har framhållits såsom

en olägenhet, bland annat, att en kommun, där systembolag funnes inrättat,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. 57

ägde i fråga om utminuteringen föreskriva villkor för försäljning ej blott till

bolagskommunens invånare utan även till invånare i andra kommuner, tillhörande

bolagets kontrollområde.

önskan om införande av lokalt veto bar på sina håll kommit till uttryck.

Slutligen har den av systembolagen bedrivna affärsrörelsen gjorts till föremål

för kritik i olika avseenden, därvid särskilt uppmärksammats bolagens

verksamhet på restaurangnäringens område.

Sedan till en början frågan angående den lokala organisationen av rusdrycksförsäljningen

gjorts till föremål för vissa utredningar, fann sig 1928

års riksdag med anledning av den nu berörda kritiken föranlåten att hos

Kungl. Majit begära en allmän revision av den gällande försäljningslagstiftningen.

Utredning härutinnan har därefter verkställts av rusdryckslagstiftningsrevisionen,

som bland annat prövat förutsättningarna för införande i

vårt land av ett system med hög spritdrycksbeskattning.

Allmänna synpunkter på förslagen.

Såväl inom som utom riksdagen har den uppfattningen framförts, att tiden

nu skulle var inne att söka sig fram på nya vägar för rusdrycksmissbrukets

motverkande. Denna uppfattning, bland vars företrädare skiftande

meningar göra sig gällande örn huvudgrunderna för en nyordning på området,

kan utskottet icke dela. Betraktad mot den bakgrund, som utskottet

återgivit i den nyss lämnade översikten, framstår den i propositionen föreslagna

försäljningslagstiftningen såsom ett följdriktigt led i den hittillsvarande

utvecklingen. Med hänsyn härtill finner utskottet — efter övervägande av

de ingående utredningar, varpå propositionen bygger — att Kungl. Maj:ts

förslag i det stora hela innefattar en under förhandenvarande förhållanden

så tillfredsställande lösning av den föreliggande lagstiftningsfrågan, som står

att ernå.

Enligt förslaget skall handeln med rusdrycker alltjämt såsom hittills vara

i stort sett förbehållen särskilda bolag. Beträffande detaljhandelns organisation

föreslås emellertid, att de nuvarande 121 systembolagen skola ersättas

av ett relativt snävt begränsat antal större bolag. En dylik koncentration

torde få anses väl motiverad redan med hänsyn därtill, att de nuvarande bolagen

äro mycket ojämnt fördelade i olika landsdelar samt förete starkt påfallande

skiftningar i fråga örn rörelsens omfattning m. m. Då den ifrågavarande

omorganisationen därjämte torde innebära möjligheter till rationell

arbetsfördelning och en mera enhetlig lagtillämpning samt densamma, enligt

vad som uttalats från sakkunnigt håll, skulle vara ägnad att göra bolagen

bättre skickade att handha sin nykterhetsvårdande verksamhet, finner utskottet

förslaget härutinnan kunna betraktas såsom ett framsteg i förhållande

till den gällande ordningen.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Såsom ett ytterligare steg i riktning mot rusdryckshandelns frigörande från

beroendet av enskilt vinstintresse föreslås en successiv avveckling av vinstkvantitetsystemet.

Till detta spörsmål får utskottet senare återkomma.

Nu tillämpade restriktioner för detaljhandeln skola enligt förslaget bibehållas

i sina huvuddrag. Grunderna för restriktionssystemet ha emellertid

fullständigare än i gällande rusdrycksförsäljningsförordning kommit till uttryck

i författningen; kontrollstyrelsen skall dock alltjämt meddela för tilllämpningen

erforderliga detaljanvisningar. Förslaget medgiver i fråga om

utminuteringen en smidigare tillämpning av restriktionssystemet, i det att nu

gällande ovillkorliga avstängningsgrunder i stort sett ansetts böra bortfalla

och ersättas av befogenhet för systembolagen att efter fri prövning avgöra,

huruvida avstängning eller inköpsbegränsning bör ske. Av intresse i

detta sammanhang är även att förslaget, som upptager föreskrifter om obligatorisk

förhandsbegränsning i fråga om utminuteringen, öppnar möjlighet

att uttaga på viss månad belöpande tilldelning jämväl efter månadens utgång.

Såsom förut framhållits, har under förarbetena till förslaget ägnats särskild

uppmärksamhet åt frågan, om skäl kunna anses föreligga att utbyta den

individuella utminuteringskontrollen mot ett system med mycket hög spritdrycksbeskattning.

Såväl rusdryckslagstiftningsrevisionen som departementschefen

ha emellertid funnit sig icke kunna tillråda en ändring i detta avseende

och jämväl i övrigt ansett förutsättningar saknas att frångå det nu gällande utminuteringssystemet.

Utskottet finner sig i allt väsentligt kunna instämma i vad departementschefen

härutinnan anfört. Med den förändrade inställning till alkoholbruket,

som numera synes ha inträtt inom vida kretsar av vårt lands befolkning,

anser utskottet det emellertid icke uteslutet, att utvecklingen framdeles

skall visa sig medgiva fortgående jämkningar i avseende å restriktionssystemets

utformande. Den i förslaget anvisade möjligheten till efterhandsköp

lärer fa betraktas såsom ett steg i sådan riktning. Såsom departementschefen

antytt torde det kunna tänkas, att systembolagen genom en planmässigt

ordnad upplysningsverksamhet skola, i samverkan med andra krafter,

kunna bidraga till att bruket av alkohol erhåller en minskad omfattning i

samhället eller i allt fall inriktas mot mindre skadliga former.

Med bibehållande av gällande restriktioner i fråga örn utminuteringen lära

konsumtionsbegränsande åtgärder få anses erforderliga jämväl i fråga örn

utskänkningen. I enlighet med vad departementschefen förordat finner utskottet

nu tillämpade restriktioner i form av måltidstvång och kvantitetsbegränsning

böra i sådant hänseende upprätthållas även under den nya ordningen.

Enligt förslaget skall det ankomma på systembolagen att, med iakttagande

av i författningen meddelade närmare föreskrifter, besluta örn utminuteringsställenas

förläggning utan att medgivande från vederbörande kommun vidare

skall behöva inhämtas. Mot det upphävande av kommunernas vetorätt i

fråga örn utminuteringen, som förslaget härutinnan innebär, kan så mycket

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

59

mindre framställas någon invändning som utvecklingen gått därhän, att

den kommunala vetorätten förlorat praktiskt taget all betydelse såsom ett

återhållande moment i fråga om inrättande av utminuteringsställen.

I princip föreslås kommunernas vetorätt skola kvarstå i fråga om utskänkningen;

ett undantag härifrån utgör emellertid förslaget, att Kungl. Majit i

vissa fall skall kunna meddela tillstånd till turistutskänkning utan hinder av

de kommunala myndigheternas avstyrkande. Vad sålunda föreslagits föranleder

från utskottets sida ingen erinran.

Enligt förslaget skall kommunernas befogenhet att föreskriva inskränkningar

för detaljhandelns bedrivande upphöra i fråga örn utminuteringen

och på visst sätt begränsas i fråga om utskänkningen. Då större likformighet

vid lagtillämpningen härigenom torde stå att vinna och då ifrågavarande

befogenhet av kommunerna stundom utnyttjats på ett sätt som icke

täckes av lagstiftningens syfte, vill utskottet förorda en ändring i enlighet

med förslaget på denna punkt.

Utskottet vill i detta sammanhang beträffande den föreslagna försäljningslagstiftningen

i övrigt endast erinra, hurusom i enlighet med de önskemål,

som uttalades av bevillningsutskottet vid 1928 års riksdag, i förslaget upptagits

bestämmelser om besvärsrätt över systembolagens beslut angående

överlåtelse av utskänkningsrätt, om systembolagens organisation och deras

rätt att driva verksamhet genom dotterbolag, örn revision av dylika bolags

förvaltning samt om det inbördes förhållandet mellan dessa bolag och kontrollstyrelsen.

I motionerna 1:271 oell 273, 11:509 och 518 samt de likalydande motionerna

1:275 och 11:510 har yrkats avslag å propositionen under åberopande

bland annat, att frågan örn införande av en ny försäljningslagstiftning

icke lämpligen borde komma under övervägande utan att till samtidig behandling

förelåge förslag jämväl till ny lagstiftning angående nykterhetsvård

i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som i sådant hänseende

framlagts genom rusdryckslagstiftningsrevisionens betänkande. Utskottet

finner i likhet med departementschefen hinder icke möta att redan

nu upptaga till behandling frågan om genomförande av ny försäljmngslagstiftning.

Icke minst med tanke på att eftergifter i fråga örn försäljningsrestriktionerna

lättare skulle låta sig genomföras, därest nykterhetsnämnderna

sättas i stånd att utöva en verkligt effektiv nykterhetsvård, finner utskottet

det emellertid angeläget, att frågan örn lagstiftningsåtgärder för ernående

av en förbättrad nykterhetsvård icke måtte undanskjutas utan förslag

örn möjligt föreläggas nästa års riksdag.

Såsom skäl för yrkandet örn avslag å propositionen har i övrigt anförts i

motionerna I: 271 och II: 518, att det gällande restriktionssystemet icke kunde

anses ägnat att läggas till grund för en ny försäljningslagstiftning, samt i

motionen 1:273 och de likalydande motionerna 1:275 och 11:510, att förslaget

bland annat genom inskränkningarna i den kommunala bestämmanderätten

vore ägnat att stegra förbrukningen av alkohol och därmed öka faran

opaginerad Kontrollera mot PDF

GO

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

för missbruk. Liknande erinringar mot förslaget ha framställts jämväl i

motionen II: 518. Av vad utskottet i det föregående anfört framgår, att utskottet

icke kan tillmäta motionärernas synpunkter en så avgörande betydelse,

att utskottet skulle föranledas att, i likhet med motionärerna, ställa

sig avvisande till förslaget i förevarande delar. I motionen II: 509 har, utöver

vad förut angivits, såsom grund för avslagsyrkandet uttalats farhågor

för att den föreslagna minskningen av antalet systembolag skulle innebära

en försämring i förhållande till gällande ordning. Enligt motionärens uppfattning

borde utredas, huruvida icke detaljhandeln med rusdrycker kunde

anförtros åt ett för hela riket gemensamt bolag, varvid dock lokala styrelser

eller förtroendenämnder borde finnas å de orter, där utminuteringsställen

vore anordnade. I anledning härav vill utskottet erinra, hurusom med

den av departementschefen föreslagna och av utskottet i princip tillstyrkta

försäljningsorganisationen i främsta rummet åsyftats att vinna ökade möjligheter

för en enhetlig och effektiv lagtillämpning. Det vill synas utskottet

mindre troligt, att man med den av motionären avsedda anordningen —

som innebär en stark koncentration av företagets ledning samtidigt som åt

ett flertal underordnade organ skulle överlämnas att träffa viktiga avgöranden

— skulle ernå den effekt, som åsyftats med Kungl. Maj:ts förslag.

Med vad utskottet nu och i det föregående anfört torde utskottet få anses ha

angivit sin inställning jämväl till det i motionen I: 241 framställda förslaget

om upphävande av den individuella utminuteringskontrollen och örn rusdryckshandelns

överlämnande åt ett för riket gemensamt centralbolag ävensom

till ett i motionen II: 515 framställt yrkande, att den nuvarande försäljningsorganisationen

i princip måtte bibehållas.

Sedan utskottet nu angivit sin principiella ståndpunkt till den föreslagna

försäljningslagstiftningen, övergår utskottet till en granskning av förslaget

i dess olika delar. Härvid anser utskottet sig böra i huvudsak följa propositionens

uppställning.

Förutsättningar för rätt till utminutering m. m.

Enligt 3 kap. 3 § i rusdryckslagstiftningsrevisionens förslag skulle för giltigheten

av systembolags beslut angående utminuteringsställenas antal och

förläggning erfordras kontrollstyrelsens godkännande. Departementschefen

har emellertid, i anslutning till vad kontrollstyrelsen förordat i yttrande över

revisionens förslag, funnit samtycke från styrelsens sida i förevarande hänseende

obehövligt. I motionen I: 269 har yrkats, att förslaget i denna del

måtte bringas i överensstämmelse med vad revisionen förordat. I de likalydande

motionerna I: 278 och II: 517 har vidare hemställts örn sådan ändring

av ifrågavarande stadgande, att länsstyrelsen medgåves rätt att, där lokala

omständigheter kunde därtill föranleda, efter framställning av vederbörande

kommun förordna om inrättande av utminuteringsställe såväl å

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

61

andra orter än som i stadgandet avsåges som ock i fall, då systembolag ej

funnit skäl besluta om anordnande av utminuteringsställe. På skäl som departementschefen

anfört bar utskottet emellertid icke funnit sig böra biträda

motionärernas hemställan.

De i motionerna I: 275 och II: 510 framställda yrkandena örn bibehållande

av den kommunala bestämmanderätten i fråga om utminuteringen ävensom

ett i motionen I: 276 framställt yrkande örn införande av bestämmelser angående

kommunal folkomröstning i ärenden rörande upplåtande av försäljningsrätt

torde få anses besvarade genom vad utskottet i det föregående anfört.

Huvudgrunder för utminuteringens handhavande.

I motionen 11:516 har yrkats sådan ändring i förslagets 4 kap. 3 §, att

personer, som åtnjuta understöd från allmänna fattigvården, icke av sådan

anledning måtte Iida inskränkning i möjligheten att inköpa rusdrycker. Utskottet

har emellertid icke funnit skäl till ändring i förslaget på denna punkt.

Förslagets bestämmelser i 4 kap. 4 § angående fastställande av tilldelning

m. m. lia i nedannämnda motioner föranlett följande yrkanden, nämligen

dels i de likalydande motionerna I: 274 och II: 513, att ifrågavarande bestämmelser

måtte helt utgå, dels i de likalydande motionerna I: 275 och II: 510,

alt för tilldelning måtte fastställas en maximigräns, som åtminstone ej överstege

tre liter i månaden, dels ock i sistnämnda båda motioner, att tiden för

rätt till efterhandsköp måtte begränsas till högst tre månader samt att möjligheten

till erhållande av s. k. extra tilldelning måtte bortfalla eller inskränkas

till att avse rena undantagsfall. Vad angår det först omnämnda yrkandet,

varmed alltså åsyftas ett upphävande av den generella förhandsbegränsningen,

anser utskottet tillräckliga förutsättningar för en reform i denna

riktning ännu icke föreligga. De i motionerna I: 275 och II: 510 framställda

yrkandena finner sig utskottet icke kunna biträda. Vad särskilt beträffar

tiden för rätt till efterhandsköp torde såsom departementschefen uttalat syftet

med ifrågavarande anordning kunna äventyras, därest tiden förkortas på

sätt motionärerna föreslagit.

Enligt 4 kap. 2 § i revisionens förslag skulle minimiåldern för rätt till inköp

av rusdrycker bestämmas till 21 år. I överensstämmelse med vad som

föreslagits av vissa reservanter inom revisionen har departementschefen emellertid

förordat, att dylikt tillstånd icke må meddelas den, som ej fyllt 25 år;

dock att, örn särskilda skäl därtill äro, tillstånd skall kunna meddelas den

som fyllt 21 år. I motionerna 1:241 och 11:471 samt de likalydande motionerna

1:272 och 11:508, respektive 1:274 och 11:513 har yrkats, att åldersgränsen

måtte bestämmas i enlighet med vad revisionen föreslagit. Ett

yrkande om en enda åldersgräns, sammanfallande antingen med vanlig myndighetsålder

21 år eller, örn högre ålder ansåges önskvärd, med rösträttsåldern

23 år, har vidare framställts i motionen 1:242.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Utskottet vill för sin del tillstyrka, att åldersgränsen måtte i enlighet med

revisionens förslag bestämmas till 21 år. Till stöd härför må till en början

erinras, hurusom redan i gällande rusdrycksförsäljningsförordning för rätt

att utminuteringsvis inköpa rusdrycker stadgas en minimiålder av 21 år.

Väl är det sant, att såsom förhållandena i praktiken gestaltat sig, inköpstillstånd

endast i ytterligt obetydlig omfattning meddelats personer, som icke

uppnått 25 års ålder. Denna utveckling torde emellertid väsentligen lia betingats

av att bolagen på grund av kontrollstyrelsens anvisningar eller för

bolagen bindande oktrojföreskrifter sett sig förhindrade att underskrida 25- årsgränsen. Enligt utskottets mening kan det dock med visst fog ifrågasättas,

huruvida denna praxis i det stora hela varit till gagn ur nykterhetssynpunkt.

Utskottet vill härutinnan hänvisa till rusdryckslagstiftningsrevisionens

uppfattning, att frånvaron av inköpsrätt för yngre personer på sina håll

kan ha främjat uppkomsten av olaglig hantering ävensom att möjligheten

för unga personer att erhålla inköpstillstånd i vissa fall kan tänkas vara

ägnad att gynnsamt påverka deras känsla av ansvar för sitt uppträdande i

nykterhetsavseende. Huru därmed än må förhålla sig, finner utskottet angeläget,

att ifrågavarande stadgande icke gives en avfattning, som skulle försvåra

en lämplig anpassning efter förhållandena. Utskottet vill emellertid

erinra, att bolagen äro skyldiga att förfara med all nödig urskillning vid

meddelande av inköpstillstånd för yngre personer ävensom att enligt förslagets

4 kap. 4 § tilldelningen skall fastställas med hänsyn bland annat till

köparens levnadsålder.

Det föreliggande förslaget torde förutsätta, att bolagen i princip äga försända

rusdrycker utan annan begränsning än som följer av stadgandet i 4 kap.

7 § tredje stycket jämte de föreskrifter, som kontrollstyrelsen med stöd av

16 § samma kapitel eljest kan finna erforderligt utfärda. I 4 kap. 7 § första

och andra styckena meddelas emellertid vissa bestämmelser, avsedda att underlätta

bolagens rusdrycksförsändning till orter, där utminuteringsställen ej

blivit inrättade. Å sådan ort skall sålunda kunna anordnas särskilt utlämningsställe.

Och köpare, bosatt å ort där utminuterings- eller utlämningsställe

ej finnes inrättat, skall, örn bolaget så finner skäligt, kunna få rekvirerade

rusdrycker försända till sin närmaste post-, järnvägs-, omnibus- eller ångbåtsstation

utan att härför behöva erlägga de uppkommande försändningskostnaderna.

Dessa skola i stället uttagas genom pristillägg å samtliga utminuterade

spritdrycker. Syftet med sist berörda bestämmelser skulle i huvudsak

vara en önskan att motverka såväl de olägenheter, vilka stå i samband

med inköp genom ombud, som även hembränning och annan olaga hantering

i trakter, där inköp från närmaste utminuteringsställe för köparna är

förenat med avsevärt besvär och dryga omkostnader.

Utskottet, som anser fördelar i nyss angivna hänseenden vara att förvänta

med de föreslagna bestämmelserna, vill i princip ansluta sig till förslaget i

denna del. I fråga om föreskrifterna i 7 § andra stycket synes ett förtydligande

vara påkallat. Utskottet vill i sådant hänseende föreslå ett stadgande av

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

63

innehåll, att om köpare är bosatt å ort, där utminuterings- eller utlämningsställe

ej linnes inrättat, bolaget äger medgiva, att försändning av varan till

köparens närmaste post-, järnvägs-, omnibus- eller ångbåtsstation må ske

utan skyldighet för köparen att gälda försändningskostnaden, ävensom att

utgifterna för sådan försändning skola, i enlighet med de föreskrifter kontrollstyrelsen

meddelar, uHagas genom pristillägg å utminuterade spritdrycker.

Med den av utskottet föreslagna avfattningen framstår tydligare än enligt

Kungl. Maj:ts förslag, att bolagen äga rätt men icke skyldighet att verkställa

s. k. kostnadsfri försändning. Detta torde innebära en fördel bland annat

såtillvida, som möjligheter till en restriktiv tillämpning böra föreligga i händelse

den föreslagna anordningen skulle visa sig bliva förenad med mera avsevärda

praktiska olägenheter. I likhet med rusdryckslagstiftningsrevisionen

anser utskottet det emellertid angeläget, att bolagen icke utan giltig orsak

skola vägra försändning på här avsedda villkor. Utskottet förväntar, att

frågan i vad mån köpare å viss ort skola komma i åtnjutande av ifrågavarande

förmån skall låta sig avgöras efter vad som finnes skäligt och tillbörligt

utan att formella synpunkter därvid tilläggas en avgörande betydelse. Då i

förslaget stadgas, att kostnadsfri försändning kan ske till köpare, som är bosatt

å ort, där utminuterings- eller utlämningsställe ej finnes inrättat, torde

exempelvis ej böra uppställas krav på att vederbörande skall vara mantalsskriven

å sådan ort. Den närmare vägledning, som kan finnas behövlig för

tillämpningen, torde få meddelas av kontrollstyrelsen, därvid syftet med de

föreslagna bestämmelserna torde böra vara avgörande.

Förslaget förutsätter ett upphävande av det under år 1904 införda förbudet

mot försändning av spritdrycker med posten. I de likalydande motionerna

1:275 och 11:510 har yrkats, att ett dylikt förbud alltjämt måtte upprätthållas.

En för utskottets räkning verkställd undersökning har emellertid givit

vid handen, att man bär att räkna med ett alldeles försvinnande litet antal

orter, där postanstalt finnes inrättad men där möjlighet saknas att med järnväg,

ångbåt eller omnibus få spritdrycker sig tillsända. Redan med hänsyn

härtill finner utskottet ett bibehållande av postförsändningsförbudet icke vara

påkallat. Såsom ytterligare skäl för bävande av förbudet kan anföras, att

postförbindelsen med åtskilliga av de nyssnämnda orterna upprätthålles genom

postdiligens samt att anledning icke synes föreligga att hindra försändning

av spritdrycker med detta trafikmedel, då sådan försändning obehindrat

kan äga rum med vanlig omnibus. Utskottet vill även erinra, att generalpoststyrelsen

funnit hinder ur postväxlingens synpunkt icke möta mot förbudets

bävande.

I förslagets 4 kap. 17 § stadgas dels att klagan skall förås hos kontrollstyrelsen

i händelse av missnöje med bolags beslut att vägra inköpstillstånd eller

fastställa inskränkningar beträffande inköpen, dels ock att klagan ej må föras

över kontrollstyrelsens beslut. I motionen 1:242 har yrkats sådan ändring

av detta stadgande, alt kontrollstyrelsens beslut måtte kunna överklagas

hos Kungl. Maj:t. Utskottet finner icke tillräckliga skäl föreligga, för att kla
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

gali i dessa fall må fullföljas hos Kungl. Maj :t och tillstyrker därför, att stadgandet

godkännes i oförändrat skick.

Såsom förut omnämnts har i motionen I: 241 framställts förslag om upphävande

av den individuella kontrollen och rusdryckshandelns överförande

å ett centralbolag. Då utskottet redan förklarat sig icke kunna biträda ett

förslag av denna innebörd, torde det icke vara erforderligt att närmare än

som skett ingå på de av motionären angivna riktlinjerna för utminuteringens

anordnande och handhavande.

Huvudgrunder för utskänkningen m. m.

Utskottet har tidigare anmärkt, att förslaget om bibehållande i princip av

kommunernas vetorätt i fråga om utskänkningen ej föranleder erinran från

utskottets sida. Utskottet finner sig sålunda icke kunna biträda ett i motionen

I: 241 framställt förslag, att länsstyrelsen i frågor om tillstånd till utskänkning

väl skulle lämna kommunerna tillfälle att yttra sig men icke vara

bunden av de kommunala myndigheternas beslut.

Enligt förslaget skall tillstånd till utskänkning alltjämt såsom regel kunna

meddelas endast för systembolag, varvid emellertid förutsättes, att bolagen

skola äga i närmare angiven omfattning överlåta dem meddelade tillstånd å

enskilda restauratörer. Denna anordning har av en reservant inom rusdryckslagstiftningsrevisionen

liksom i vissa yttranden betecknats såsom

olämplig med hänsyn till den dubbelställning, som systembolagen skulle komma

att intaga i förhållande till de enskilda restauratörerna såsom på en gång

konkurrenter samt kontrollerande och bestämmande organ. Departementschefen

har häremot gjort gällande, att i den mån några olägenheter härutinnan

givit sig till känna under den nu rådande ordningen, dessa för framtiden

torde kunna undvikas därigenom att restauratörerna, på sätt i 3 kap.

17 § föresloges, erhålla besvärsrätt i frågor angående överlåtelse. I de

likalydande motionerna I: 279 och II: 512 har, i överensstämmelse med vad

som föreslagits av nyssnämnde reservant inom revisionen, yrkats, att tillstånd

till utskänkning måtte på ansökning kunna meddelas direkt till den,

som avses skola driva restaurangrörelsen. Enligt det i motionen I: 241 framställda

förslaget torde en liknande anordning vara åsyftad. Utskottet, som

biträder förenämnda av departementschefen uttalade uppfattning, har icke

funnit skäl tillstyrka en omläggning i den riktning, som motionärerna föreslagit.

I det vid motionen I: 241 fogade ändringsförslaget har, i överensstämmelse

med motionärens uppfattning att den kommunala vetorätten borde upphävas

jämväl i fråga om utskänkningen, uteslutits bestämmelser angående turistutskänkning.

I anledning av Kungl. Maj:ts förslag i 3 kap 12 §

angående turistutskänkning har i övrigt i de likalydande motionerna I: 275

och II: 510 ävensom i motionen II: 521 yrkats, att tillstånd till utskänk
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

65

ning icke måtte kunna meddelas mot kommunernas medgivande såsom

i nämnda paragraf förutsattes. För sin del finner utskottet de

av departementschefen anförda skäl för ifrågavarande undantagsbestämmelse

vara övertygande samt har beträffande paragrafens avfattning och

de av departementschefen för tillämpningen lämnade direktiven ej funnit anledning

till anmärkning.

I fråga örn förslagets bestämmelser i 3 kap. 13 § angående traf ^utskänkning

har yrkats i de likalydande motionerna 1:275 och II: 510, att förbud

måtte stadgas mot utskänkning å luftfartyg, samt i de likalydande motionerna

1:277 och 11:519, att paragrafen måtte undergå sådan ändring att

dels utskänkning av spritdrycker å fartyg förbjödes under det fartyget läge

i hamn eller vid land, dels ock utskänkning av rusdrycker å luftfartyg icke

medgåves.

Utskottet får i anledning härav erinra, hurusom varken gällande rusdrycksförsäljningsförordning

eller förslaget lägger hinder i vägen för utskänkning

å utländska fartyg, då dessa befinna sig på svenskt område. För att svenska

fartyg icke skola i konkurrensavseende ställas i ett sämre läge än de utländska

fartygen har enligt rusdrycksförsäljningsförordningen öppnats möjlighet

till anordnande av rusdrycksutskänkning å sådana svenska fartyg, som

förmedla regelbunden persontrafik till utländsk hamn. Har tillstånd härtill

erhållits, må utskänkning emellertid, under det fartyget ligger i hamn

eller vid land, allenast ske till besättningen och till sådana passagerare, som

intaga måltid i fartygets restaurationslokal. Motsvarande bestämmelser ha

upptagits jämväl i det föreliggande förslaget. Några föreskrifter angående

utskänkning å luftfartyg ha icke meddelats i gällande rusdrycksförsäljningsförordning.

I förslaget ha däremot upptagits bestämmelser i detta hänseende,

varigenom tillstånd kan meddelas till rusdrycksutskänkning å svenska

luftfartyg, som i linjefart befordra passagerare till eller från utländsk flygplats.

Såsom en särskild förutsättning gäller emellertid, att tillstånd kan

meddelas endast sådant företag för lufttrafik, som åtnjuter statsunderstöd.

Och lufttrafikutskänkning må äga rum endast under luftfärd.

Enligt utskottets mening tala de motiv, som föranlett de omförmälda bestämmelserna

örn trafikutskänkning å svenska fartyg, för att gällande föreskrifter

härutinnan, såsom Kungl. Maj:t föreslagit, alltjämt bibehållas oförändrade.

Samma motiv kunna i tillämpliga delar åberopas jämväl till stöd

för förslagets bestämmelser örn lufttrafikutskänkning. Med hänsyn till det

anförda och då tillstånd till trafikutskänkning enligt förslagets 3 kap. 19 §

1 mom. kan, liksom hittills, omedelbart återkallas i händelse av missbruk,

bar utskottet icke kunnat biträda motionärernas yrkanden.

Utskottet ansluter sig i princip till departementschefens uppfattning angående

grunderna för utskänkningsrörelsens uppdelning mellan systembolag

och enskilda restauratörer och har fördenskull intet att erinra mot förslagets

bestämmelser härutinnan i 3 ka]). 15 § och 16 § 1 mom. första stycket.

Enär anledning torde saknas att i fråga örn möjligheten att överlåta utskänk
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 28. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

ningstillstånd uppställa olika regler för de fall, då tillstånd till utskänkning

å turistorter meddelas i vanlig ordning efter kommunens medgivande,

och sådana fall, då tillstånd beviljas enligt bestämmelserna om turistutskänkning,

har utskottet icke ansett sig kunna biträda ett i motionen I: 269 framställt

yrkande, att tillstånd till turistutskänkning ej må överlåtas.

Vad angår systembolagens handhavande av restaurangrörelse har utskottet

icke funnit anledning till erinran mot departementschefens uttalande, att bolagen

såsom regel böra driva själva restaurangrörelsen å sådana folkrestauranger,

där utskänkningen utövas av bolagen, samt att bolagen böra ha möjlighet

att driva restaurangrörelse jämväl av högre klass. Enligt utskottets

mening böra bolagen emellertid endast i undantagsfall driva restaurangrörelsen

i egen regi; denna verksamhet bör i stället, såvitt möjligt, anförtros

åt restaurangbolag.

På sätt anmärkts å sid. 123 i propositionen har rusdryckslagstiftningsrevisionen

funnit, att det knappast torde vara möjligt att giva en klar och uttömmande

definition av begreppet folkrestaurang, men att det i allmänhet

icke torde erbjuda svårighet för sakkunniga personer inom restaurangbranschen

att i varje enskilt fall med ledning av restaurangens allmänna beskaffenhet,

varupris och kundkrets avgöra, huruvida densamma är att beteckna

såsom folkrestaurang eller restaurang av högre klass. Med anledning

härav har revisionen ansett det böra ankomma på en särskild nämnd

— vilken skulle utses av Kungl. Maj :t och vari systembolagen och de enskilda

restauratörerna skulle vara företrädda — att avgöra, huruvida en restaurang

med hänsyn till nyssnämnda omständigheter vore att anse såsom folkrestaurang.

Departementschefen har för sin del funnit den av revisionen föreslagna

nämnden obehövlig, och bestämmelser härom ha följaktligen icke upptagits

i det nu föreliggande förslaget. Enligt departementschefens mening

borde hithörande spörsmål kunna avgöras så, att systembolaget i tveksamma

fall vägrade överlåtelse av utskänkningstillstånd, varefter det skulle stå

restauratören öppet att i händelse av missnöje anföra besvär hos länsstyrelsen.

Ehuiu utskottet funnit sig kunna godtaga departementschefens uppfattning

härutinnan, har utskottet ansett det angeläget, att begreppet folkrestaurang

måtte, såvitt möjligt, något närmare klargöras än som skett i revisionens betänkande.

Utskottet har såsom förut angivits (jämför sid. 42) i sådant syfte

införskaffat ett utlåtande i frågan från aktiebolaget Stockholmssystemets

styrelse. Enligt detta utlåtande får såsom särskilt utmärkande för folkrestaurangerna,

deras högre avdelningar ej mindre än deras enklare avdelningar,

anses vara, »att de principiellt icke avse att vara annat än näringsställen,

där gästen för en måttlig kostnad kan få mat och dryck i enkla, ehuru gärna

behagliga omgivningar, men som däremot icke göra några anspråk på att

tillgodose det behov av mera festlig samvaro, som restauranger av annan klass

räkna som en av sina uppgifter att fylla». Då utskottet funnit sig kunna biträda

förslagets 3 kap. 15 §, har en förutsättning härför varit, att begreppet

folkrestaurang får anses äga ungefär den innebörd, som i nyssnämnda utlåtande

angivits.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28•

67

I motionen I: 269 ävensom de likalydande motionerna I: 275 och II: 510

har yrkats, att fastställelse jämlikt 3 kap. 16 § å avtal örn överlåtelse av utskänkningstillstånd

måtte meddelas av kontrollstyrelsen i stället för, såsom i

propositionen föreslagits, av länsstyrelsen ävensom att kontrollstyrelsen i stället

för länsstyrelsen måtte göras till klagoinstans i fall, som avses i 17 § samma

kapitel. Å andra sidan har i motionen I: 242 yrkats sådan ändring i 3

kap. 16 § 1 mom. första stycket, att det måtte ankomma på länsstyrelsen att

meddela föreskrifter till ledning för överlåtelse.

Utskottet får i anledning härav erinra örn följande. I revisionens förslag hade

ifrågavarande paragrafer den lydelse, som påyrkats i de tre förstnämnda motionerna.

Jämväl den befogenhet att förordna om hävande av överlåtelseavtal,

som jämlikt det föreliggande förslagets 3 kap. 19 § 2 mom. tillkommer

länsstyrelsen, hade av revisionen tillagts kontrollstyrelsen. Enligt utskottets

mening måste emellertid vägande skäl anses föreligga för de av departementschefen

förordade ändringarna. Vad först angår fastställelse å överlåtelseavtal

ankommer redan enligt gällande rusdrycksförsäljningsförordning

på länsstyrelsen att handlägga dylika ärenden. En sådan anordning får jämväl

anses naturlig såväl med hänsyn därtill, att tillstånd till utskänkning skall

meddelas av länsstyrelsen, som ur allmän ordningssynpunkt. Att gällande

regler om fastställelse måtte bibehållas hade också föreslagits av reservanter

inom revisionen samt av bland andra åtskilliga länsstyrelser och systembolagsföreningarnas

förtroendenämnd. Jämväl kontrollstyrelsen tillstyrkte en

ändring av revisionens förslag på denna punkt under uttalande, att styrelsen,

som funne fördelar och nackdelar av den nuvarande ordningen väga tämligen

jämnt med fördelar och nackdelar av revisionens förslag, inför den från

flera håll framförda oppositionen mot revisionens förslag för sin del intet hade

att invända mot, att fastställelse å överlåtelseavtal även i fortsättningen meddelades

av länsstyrelserna.

Örn fastställelseprövningen anses böra ankomma på länsstyrelsen, torde

det böra tillkomma samma myndighet jämväl att förordna örn hävande av

överlåtelseavtal enligt 3 kap. 19 § 2 mom. samt att avgöra besvär och pröva

frågor om rättelse jämlikt 3 kap. 17 §. På den fastställande myndigheten

skall ankomma att pröva såväl skälen och villkoren för överlåtelsen som

restauratörens lämplighet; samma myndighet synes då vara bäst skickad att

pröva, huruvida avtalet skall hävas i händelse av avtalsbrott. Av motsvarande

skäl torde det ligga mycket nära till hands, att en restauratör, som vid

avtalstidens slut ej får sitt avtal förnyat eller som finner bolaget tillämpa avtalsbestämmelserna

på ett otillbörligt sätt, skall lia att hos den fastställande

myndigheten söka rättelse. Utskottet vill i övrigt framhålla, att huru befogenheten

i nu avsedda fall än lägges, klagan slutligen kan föras hos Kungl.

Majit.

Vad till sist angår det i motionen I: 242 framställda yrkandet, att det måtte

ankomma på länsstyrelsen att meddela föreskrifter till ledning för överlåtelse,

har utskottet icke funnit skäl att tillstyrka den ändring i förhållande till gällande

bestämmelser, som innefattas i sagda yrkande.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

Utskottet kommer i det följande (sid. 70—75) att behandla föreskrifterna

i 3 kap. 16 § 2 mom. och de i anslutning därtill framställda förslagen om en

avveckling av vinstkvantitetsystemet m. m.

Vad angår bestämmelserna i förslagets 5 kap. 1 och 2 §§ angående måltidstvång

och begränsning av utskänkningskvantiteterna har utskottet, som i det

föregående tillstyrkt bibehållande av restriktioner härutinnan, funnit sig icke

lia tillräcklig anledning att förorda de i motionerna I: 241 och II: 523 framställda

förslagen örn närmare angivna lättnader beträffande utskänkningsrestriktionerna.

Icke heller har utskottet funnit anledning biträda ett i motionen II: 471

framställt yrkande, att minimiåldern för utskänkning — som såväl i Kungl.

Maj:ts förslag som i gällande rusdrycksförsäljningsförordning är bestämd

till 18 år — måtte höjas till 21 år.

I 55 § 2 morn. gällande rusdrycksförsäljningsförordning stadgas förbud

mot utskänkning av rusdrycker förutom vid varietéföreställningar m. m. jämväl

vid offentlig danstillställning. Länsstyrelsen äger emellertid, efter magistratens

eller kommunalnämndens hörande, »för särskilt tillfälle» medgiva

undantag från förbudet.

På grund av detta stadgande erfordras länsstyrelsens medgivande för att

rusdrycksutskänkning skall kunna äga rum å restaurang i samband med

dans. För möjligheten att anordna dans å restaurang kräves emellertid härutöver,

jämlikt ordningsstadgans bestämmelser, särskilt tillstånd av polismyndighet.

Slutligen erfordras enligt 56 § 3 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen,

om utskänkningen skall fortgå längre än som eljest är medgivet,

särskilt tillstånd härtill från länsstyrelsens sida.

I rusdryckslagstiftningsrevisionens betänkande (sid. 368) erinras, hurusom

undantag från förbudet mot utskänkning i samband med danstillställning

meddelats i synnerligen stor omfattning. Antalet tillstånd uppgick sålunda

år 1929 till 5,360, avseende utskänkning vid omkring 12,000 danstillställningar,

och år 1930 till 5,581, avseende utskänkning vid omkring 13,000

danstillställningar. Tillstånd lia lämnats på de flesta orter i landet, där

härför lämpade utskänkningslokal finnas att tillgå, och ha avsett icke blott

enstaka festligheter utan i många fall regelbundet återkommande tillfällen.

I vissa fall ha tillstånden innefattat generella medgivanden att under viss tid

anordna danstillställningar.

Under hänvisning till denna praxis har revisionen uttalat, att det knappast

kunde anses försvarligt att bibehålla en föreskrift med karaktär av undantagsbestämmelse,

då den i tillämpningen förvandlats till allmän regel. Enligt

revisionens mening hade man att välja mellan, å ena sidan, att upphäva länsstyrelsens

rätt att medgiva undantag från förbudet mot utskänkning i samband

med dans, frånsett möjligen alldeles speciella fall, samt, å andra sidan,

att tillåta utskänkning i samband med danstillställningar, eventuellt med viss

begränsning. För sin del har revisionen stannat för det senare alternativet.

Departementschefen har anslutit sig till revisionens uppfattning, och det

s. 69 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

69

föreliggande förslaget — som i 5 kap. 3 § alltjämt stadgar förbud mot utskänkning

i samband med varietéföreställningar m. m. — lägger sålunda icke

hinder i vägen för anordnande av dans å restaurang i samband med utskänkning.

Skyldigheten att jämlikt ordningsstadgans bestämmelser inhämta polismyndighetens

tillstånd till anordnande av danstillställning kvarstår emellertid

orubbad. Och enligt förslagets 5 kap. 4 § erfordras alltjämt tillstånd

av länsstyrelsen, därest för särskilt tillfälle anses behövligt, att utskänkningen

fortgår efter eljest fastställd tid. Offentlig danstillställning å lokal, som

ej huvudsakligen är avsedd för restaurangrörelse, är enligt förslaget likställd

med varietéföreställning. Beträffande sådan danstillställning gäller i enlighet

härmed förbud mot utskänkning, dock att länsstyrelsen, sedan i annan

stad än Stockholm magistraten samt på landet kommunalnämnden

avgivit yttrande, kan »för särskilda fall» medgiva rätt till sådan utskänkning.

I de likalydande motionerna I: 270 och II: 524 har yrkats sådan ändring av

förslagets 5 kap. 3 §, att förbudet mot utskänkning i samband med varietéföreställningar

m. m. måtte göras tillämpligt å varje slag av offentlig danstillställning

ävensom att undantag från förbudet i sådant fall måtte kunna lämnas

endast örn synnerliga skäl därtill förelåge samt begränsas till att avse utskänkning

vid enstaka danstillställning. Jämväl i de likalydande motionerna

I: 275 och II: 510 har framställts ett yrkande i samma riktning.

Enligt utskottets mening ha gällande bestämmelser i förevarande hänseende

av myndigheterna på vissa håll tillämpats på ett sätt, som kan giva anledning

till befogade erinringar. För framtiden måste anses önskvärt, att tillstånd till

dans i samband med utskänkning å restaurang meddelas med större urskillning

och varsamhet än som hittills skett. Särskilt finner utskottet det icke vidare

böra ifrågakomma, att medgivande lämnas för viss tidsperiod utan angivande

av de särskilda dagar, då dans skall äga rum. Då det för tillgodoseende

av dessa synpunkter icke torde vara tillräckligt att lägga avgörandet enbart

i polismyndighetens hand, vill utskottet för sin del förorda sådan ändring

av Kungl. Maj:ts förslag, att för utskänkning i samband med dans å restaurang

alltjämt skall erfordras jämväl medgivande från länsstyrelsens sida.

Under 5 kap. 5 § i revisionens förslag hade upptagits ett särskilt moment

av innehåll, att om tillstånd till utskänkning av vin meddelats beträffande

hotell eller pensionat vid hälsobrunn, å badort eller å annan plats, där kurortsrörelse

eller därmed likartad verksamhet bedreves, länsstyrelsen kunde,

därest utskänkning av spritdrycker ej ägde rum å orten, efter magistratens

eller kommunalnämndens hörande medgiva, att gäst med vilken avtal om

bespisning träffats för minst tre dagar finge å utskänkningsstället förtära

spritdrycker, som av honom medförts. Medgivande av förevarande slag skulle

kunna meddelas för högst ett år i sänder. På av departementschefen anförda

skäl, som i det föregående återgivits (sid. 41—42), har detta stadgande

uteslutits i Kungl. Maj:ts förslag. I motionen 11:520 tiar yrkats, att

5 kap. 5 § av det föreliggande förslaget måtte erhålla sådan lydelse, alt länsstyrelsen

gåves möjlighet att medgiva pensionat och därmed likställda nä
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

ringsställen, vilka företrädesvis frekventerades av främlingar på orten, att

låta sina gäster förtära egna medförda spritdrycker.

Utskottet vill för sin del icke frånkänna motionärens yrkande ett visst fog.

Rådande förhållanden kunna sålunda anses långt ifrån tillfredsställande. Att

komma till rätta med det föreliggande spörsmålet stöter emellertid på stora

svårigheter. Till en början är det tydligt, att man icke har att räkna med att

tillstånd till utskänkning kommer att i vanlig ordning beviljas för de av motionären

avsedda näringsställena. Bestämmelserna om turistutskänkning ha

en begränsad uppgift att fylla och torde därför endast på enstaka håll vara

ägnade att undanröja de av motionären åsyftade olägenheterna. Ett stadgande

av den innebörd, som motionären föreslagit, kan däremot väntas erhålla

tillämpning i ett stort antal fall men lärer å andra sidan kunna medföra

särskilda olägenheter ur ordnings- och nykterhetssynpunkt, varför utskottet

icke heller anser denna väg framkomlig. Under dessa förhållanden

saknar utskottet möjlighet att nu anvisa någon lämplig utväg. Det här avhandlade

spörsmålet förtjänar emellertid att uppmärksammas och torde, därest

särskilda åtgärder skulle befinnas erforderliga, få underkastas förnyat

övervägande.

Då utskottet tidigare avvisat i motionen I: 241 framställda yrkanden örn

inrättande av ett centralbolag för rusdryckshandeln samt om upphävande

av den kommunala bestämmanderätten i fråga om utskänkningen, torde det

icke vara erforderligt att närmare än som skett ingå på de av motionären föreslagna

grunderna för utskänkningens anordnande och handhavande.

Avveckling av vinstkvantitetsystemet; 3 kap. 16 § 2 mom.

I 3 kap. 16 § 2 mom. har föreslagits en bestämmelse, enligt vilken vid

överlåtelse av utskänkningstillstånd skola stadgas sådana villkor för inköp

av rusdrycker, att restauratörens ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej

göres beroende på myckenheten av utskänkta spritdrycker och starkare

viner. Med stöd av detta stadgande, vilket nära överensstämmer med

motsvarande föreskrifter i gällande rusdrycksförsäljningsförordning, hade

rusdryckslagstiftningsrevisionen förordat bibehållande i princip av det

nu tillämpade vinstkvantitetsystemet, dock med vissa jämkningar, vilka

skulle innebära att de nuvarande vinstkvantiteterna avsevärt reducerades,

samtidigt som restauratörenka skulle erhålla kompensation genom

rätt att uppbära ökad andel av utskänkningsvinsten å rusdrycker,

fallande inom de nya vinstkvantiteterna. Vissa reservanter inom revisionen

hade däremot föreslagit en successiv avveckling av vinstkvantitetsystemet,

innebärande att de vid den nya lagstiftningens ikraftträdande

medgivna vinstkvantiteterna för varje år skulle minskas med en tjugufemtedel.

I enlighet härmed skulle efter en tid av tjugufem år icke vidare till

restauratörenka utgå någon direkt vinst å sådana drycker — spritdrycker

och starkare viner — som omfattas av vinstkvantitetsystemet. I fråga örn

andra viner än starka viner hade reservanterna däremot ej föreslagit någon

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. <1

ändring i nu gällande ordning, enligt vilken restauratörerna åtnjuta vinst å

all utskänkning av dylika drycker. Departementschefen har för sin del i anslutning

till reservanternas förslag tillstyrkt en avveckling av vinstkvantitetsystemet

på det sätt, att de vid den nya lagstiftningens ikraftträdande medgivna

vinstkvantiteterna under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och

med den 30 september 1963 bomme att minskas med en tjugufemtedel för

varje år. För tiden därefter borde direkt vinst icke vidare utgå å spritdrycker

och starkare viner. Någon ändring i fråga om utskänkningsvinsten å

övriga viner har däremot ansetts tillsvidare icke böra genomföras. Lika med

reservanterna har departementschefen vidare funnit någon särskild omreglering

av de nuvarande vinstkvantiteterna icke böra ske i samband med den

nya ordningens införande. På kontrollstyrelsen borde ankomma att utfärda

erforderliga föreskrifter i enlighet med sålunda angivna direktiv. Departementschefen

har ytterligare anfört, att han i likhet med reservanterna icke

ville motsätta sig, att under övergångstiden, om skäl därtill förelåge, vinstkvantiteter

tilldelades nytillkommande restauranger. Dessa kvantiteter borde

emellertid från början ha reducerats i samma proportion som de äldre restaurangernas

vinstkvantiteter samt borde uppenbarligen avvecklas med iakttagande

i tillämpliga delar av de regler, som gällde beträffande de äldre restaurangerna.

Vinstkvantiteter borde icke ifrågakomma, där tillstånd meddelats

till turistutskänkning. Även i dessa avseenden skulle kontrollstyrelsen ha att

utfärda erforderliga bestämmelser. Departementschefen har slutligen, såsom

reservanterna jämväl förutsatt, ansett det böra ankomma på kontrollstyrelsen

att i fråga om den utskänkning, som utövas av systembolagen å egna eller

enskilda restauranger, tillse, att där i sådant fall utskänkningsvinst i en eller

annan form överföres till restaurangrörelsen, en avveckling av denna ordning

kommer till stånd efter enahanda grunder, som skulle gälla beträffande

de enskilda restauratörerna.

I de likalydande motionerna I: 268 och II: 511 har yrkats, att riksdagen

vid behandling av det föreliggande förslaget för sin del måtte göra det uttalandet,

att restauratörernas rätt till handelsvinst å utskänkta spritdrycker och

starka viner måtte bestämmas i enlighet med ett av revisionen såsom alternativ

6 betecknat förslag, innebärande dels en minskning av restauratörernas

på visst sätt beräknade vinstkvantiteter med 25 procent, dels en höjning av

restauratörernas vinstandel från för närvarande 75 procent1 upp till 100 procent.

Vidare har i motionen II: 523 yrkats bibehållande av det nuvarande

vinstkvantitetsystemet, och jämväl i motionen I: 241 har framställts ett liknande

yrkande.

För folknykterhetens främjande har det länge ansetts önskvärt att frigöra

rusdrycksförsäljningen från beroendet av enskilt vinstintresse. Detta har

kunnat fullständigt uppnås i den mån försäljningen övertagits av de för

sådant ändamål tillskapade bolagen. Beträffande den del av utskänkningen,

som bedrives av enskilda restauratörer, har föreskrivits, att villkoren

1 Jämför den ovan å sid. 31—32 lämnade redogörelsen för vinstkvantitetsystemet samt prop.

sid. 132—133.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

för inköp av rusdrycker skola så bestämmas, att restauratörernas ekonomiska

fördel, så långt ske kan, ej göres beroende på myckenheten av utskänkta rusdrycker.

Såsom ett medel att genomföra den vinstbegränsning, som stadgandet

förutsätter, har vinstkvantitetsystemet kommit till användning. Detta

system innebär enligt vad förut angivits, att restauratörerna å försäljningen

av spritdrycker och starka viner äga tillgodonjuta vinst endast å den del av

försäljningen, som faller inom ramen av vissa på förhand fastställda kvantiteter.

Förutsatt att vinstkvantiteterna äro så avpassade, att de regelmässigt ligga

avsevärt under den normala försäljningen, kunde denna metod sägas motsvara

ett krav på, att det för restauratörerna ej får framstå såsom ekonomiskt

förmånligt att öka omsättningen av rusdrycker. Av den såsom bilaga A

till utskottets betänkande fogade promemorian angående vinstkvantiteterna

framgår emellertid (bil. sid. 3—4), att dessa varit så bestämda, att i fråga

om spritdrycker ej långt ifrån hälften och beträffande starka viner inemot

tre fjärdedelar av restauratörerna kunnat bereda sig ökad vinst genom ytterligare

försäljning av dylika drycker.

Revisionens förslag utgör ett försök att bringa vinstkvantitetsystemet i

överensstämmelse med nyss antydda krav. Departementschefen däremot

har ansett, att steget bör kunna tagas fullt ut och att vinstkvantiteterna böra

successivt avvecklas under en tid av 25 år. En motsvarande avskrivning har

därjämte ansetts böra ske i fråga om sådan utskänkningsersättning, som i

viss utsträckning tillkommer systembolag och restaurangbolag.

Enligt utskottets mening föreligga övervägande skäl för en avveckling av

vinstkvantitetsystemet. Redan systemets invecklade och svårhanterliga beskaffenhet

gör, att dess värde måste ifrågasättas. För att systemet skall

fungera någorlunda tillfredsställande krävas ingående och tidsödande beräkningar

samt en oavlåtlig uppmärksamhet såväl från kontrollstyrelsens som

systembolagens sida. Trots de försök, som gjorts att förbättra systemet, har

syftet med detsamma icke kunnat ernås. Det lärer vidare ha visat sig omöjligt

att vid vinstkvantiteternas utskiftande ernå en rättvis fördelning i avseende

å restauratörernas vinstmöjligheter. Sveriges centrala hotell- och

restaurantförening har också i yttrande över rusdryckslagstiftningsrevisionens

förslag givit uttryck åt den uppfattningen, att de nuvarande vinstkvantiteterna

äro i stort sett godtyckligt avvägda, varför en fortsatt tillämpning

av systemet icke borde ifrågakomma utan i stället skälig handelsvinst

utgå å samtliga utskänkta rusdrycker.

Även örn revisionens förslag innebär en förbättring i förhållande till nu

gällande ordning, komma nyss berörda olägenheter att i huvudsak kvarstå.

Syftet med vinstkvantitetsystemet torde icke heller med den av revisionen

föreslagna omläggningen stå att ernå. En justering av de nya vinstkvantiteterna

lärer sålunda bliva tid efter annan erforderlig. Då härvid icke torde

kunna undvikas, att hänsyn tages till sådana förhållanden som att omkostnaderna

på grund av ökad eller minskad rusdrycksutskänkning stegrats,

respektive minskats, skulle restauratörerna för framtiden alltjämt äga ett

s. 73 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2S
-

73

visst intresse av att rusdrycksförsäljningen icke minskas utan i stället ökas.

Under den av revisionen föreslagna ordningen, liksom överhuvud i de fall,

då en restauratör medgives uttaga handelsvinst å försålda rusdrycker, komma

vidare vissa missförhållanden att kvarstå, som visat sig förenade med nuvarande

anordning. Utskottet åsyftar härmed bland annat sådana fall, då

utskänkningsvinsten tagits till utgångspunkt för bestämmande av oskäliga

hyresbelopp för restauranglokalerna eller kan sägas i större eller mindre utsträckning

ha åtgått till täckande av kostnaden för sådana lokaler, som icke

äro avsedda för själva restaurangrörelsen.

Beträffande innebörden av den föreslagna avvecklingen må till en början

hänvisas till den såsom bilaga B till utskottets betänkande fogade promemorian

jämte därtill hörande tabeller (bil. sid. 7 ff). Med ledning av uppgifterna

i denna bilaga må lämnas följande sammanställning, angivande antalet restauranger,

tillhöriga enskilda, systembolag och restaurangbolag, jämte företagen

tillkommande vinst å spritdrycker och starka viner under år 1936.

Utskänkningsvinst å spritdrycker oell

starka viner år 1936

kronor

Antal restauranger

Tillhöriga

enskilda

Tillhöriga

systembolag

Tillhöriga

restaurangbolag

Mer än 100,000 ......................

11

1

_

50,000-100,000 ......................

36

16

41

25,000- 50,000 ......................

76

27

9

15,000 - 25,000 ......................

54

18

2

10,000— 15,000 ......................

50

2

4

5,000- 10,000 ......................

57

8

4

2,000— 5,000 ......................

60

1

4

Under 2,000 ..........................

45

—

—

Vad angår de enskilda restaurangerna understeg vinsten i fråga om drygt

två femtedelar 10,000 kronor, och den årliga vinstminskningen under avvecklingstiden

skulle sålunda i dessa fall kunna beräknas uppgå till mindre än

400 kronor.

Av promemorian framgår vidare bland annat, att — om till grund för beräkningarna

läggas 1936 års omsättningssiffror — full kompensation för utskänkningsvinstens

bortfallande skulle vinnas genom en årlig förhöjning av

priset å matvaror m. m., uppgående i genomsnitt till 0.67 procent för de enskilda

restaurangerna, 0.94 procent för de omförmälda systembolagsrestaurangerna

och 0.43 procent för restaurangerna, tillhörande restaurangbolag.

Under ärendets behandling i utskottet ha betänkligheter framförts bland annat

mot att vinstavvecklingen föres så långt, att icke ens skälig ersättning gives

för av utskänkningen föranledda kostnader. Utskottet vill i anledning

1 Ifrågavarande fyra restauranger utvisa vinster å respektive 87,000, 63,000, 61,000 och

54,000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

härav erinra, att rätten till utskänkning i och för sig synes innebära en så

stor förmån för innehavaren, att särskild ersättning icke lärer vara motiverad.

Även om utskänkningsvinsten för närvarande får i åtskilliga fall anses utgöra

en betingelse för att rörelsen skall kunna betraktas såsom ekonomiskt

lönande, behöver detta ingalunda utesluta att rörelsen efter nödig anpassning

skall kunna drivas med gott resultat även efter utskänkningsvinstens avveckling.

Enligt det siffermaterial, som ställts till utskottets förfogande, synes utskänkningsvinstens

bortfallande på sina håll kunna innebära, att priserna å

matvaror m. m. vid avvecklingstidens utgång skulle ha behövt höjas ända upp

till 30 procent eller däröver för att full kompensation skulle ernås för mistad

utskänkningsvinst.1 För ett flertal av de här avsedda restaurangerna torde

emellertid gälla vad utskottet tidigare antytt, nämligen att utskänkningsvinsten

fått utgöra grund för uttagande av orimligt höga hyresbelopp eller att därmed

bestridas kostnader, som icke böra belasta den egentliga restaurangrörelsen.

Därest rättelse ernås i fråga örn dylika missförhållanden -—- och tillfälle härtill

torde förefinnas med hänsyn till avvecklingstidens längd — lärer den erforderliga

prisförhöjningen komma att stanna vid ett vida mindre procenttal.

Skulle, då vinstavvecklingen fortskridit tillräckligt långt för att verkningarna

därav må kunna bedömas, särskilda skäl finnas påkalla, att frågan örn ersättning

för av utskänkningen föranledda kostnader tages under omprövning,

förutsätter utskottet, att utredning verkställes på vad sätt dylik ersättning kan

beredas utan att densamma får karaktären av vinst. Skulle en dylik utredning

komma till stånd, torde densamma böra omfatta icke blott de av vinstavvecklingen

berörda restaurangerna, utan samtliga restauranger, oavsett den klass

de tillhöra.

Inom utskottet har framhållits, att vinstavvecklingen i vissa fall skulle

komma att gå ut över städer med egna hotellfastigheter eller sådana företag,

som eljest tillkommit för att tillgodose lokala önskemål om inrättande i samband

med restaurangrörelse av särskilda representationslokaler m. m. Utskottet

förbiser ingalunda de svårigheter, som i dylika fall kunna uppstå,

men kan, i enlighet med vad förut anförts, icke anse det rimligt, att utskänkningsvinsten

med hänsyn till dylika förhållanden skall fortbestå. Utskottet

tänker sig dock, att, om så anses önskvärt och omständigheterna i övrigt göra

det påkallat, själva restaurangrörelsen i nu avsedda fall lämpligen skall kunna

övertagas av system- eller restaurangbolag. Så har redan nu i betydande utsträckning

skett. Beträffande dylika företag bör emellertid tillses, att icke

kommun eller annan kommer att på det allmännas bekostnad få sitt ekonomiska

intresse tillgodosett genom oskäligt höga hyresbelopp eller därigenom

att andra lokaler övertagas än som kan anses försvarligt med hänsyn till

restaurangrörelsens uppgifter.

Utskottet vill här i övrigt anmärka, att någon ändring ej ifrågasättes beträffande

restauratörernas vinst å andra viner än starka viner samt att s. k.

1 Jämför den såsom bilaga A betecknade promemorian, bil. sid. 6.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

75

spillmånsersättning alltjämt bär utgå i fråga om spritdrycker och starka

viner i den mån fråga ej är om inköp inom kvarstående vinstkvantitet.

I anledning av departementschefens uttalande, att någon särskild omreglering

av de nuvarande vinstkvantiteterna ej bör ske i samband med den nya

ordningens införande, vill utskottet för sin del framhålla, att hinder ej bör

möta att, i samband med avvecklingen eller där så eljest finnes erforderligt,

enligt hittills tillämpade grunder nedskära sådana vinstkvantiteter, som tilläventyrs

befinnas alltför höga. En dylik nedskärning torde sålunda redan

från början kunna ske exempelvis i de fall, då försäljningen avsevärt understigit

vinstkvantiteten. I övrigt ansluter sig utskottet till de av departementschefen

uttalade synpunkterna såväl i fråga örn de egentliga vinstkvantiteternä

som även beträffande den motsvarande avvecklingen av den utskiinkningsersättning,

som utgår till systembolagens och restaurangbolagens restauranger.

Antalet systembolag; de särskilda bolagens organisation m. m.

Utskottet, som redan i det föregående uttalat sin principiella anslutning

till förslaget örn en avsevärd begränsning av antalet systembolag, har icke

funnit anledning till erinran mot de bestämmelser härutinnan, som återfinnas

i förslagets 3 kap. 1 och 2 §§. Utskottet kan sålunda icke tillstyrka bifall till

det i motionen II: 507 framställda yrkandet, att systembolag måtte kunna inrättas

i samhällen med minst 5,000 invånare. Enär det med tillämpning av

förslagets 3 kap. 1 § skall ankomma på Kungl. Majit att bestämma, huruvida

i ett län må finnas mer än ett systembolag, har utskottet icke heller funnit

sig kunna förorda bifall till vissa i motionerna II: 472 och II: 514 framställda

yrkanden angående antalet bolag i respektive Malmöhus och Kopparbergs

län.

Beträffande valet av aktieägare i systembolag vill utskottet uttala, att det

måste anses angeläget att dessa komma att företräda skilda delar av bolagets

detaljhandelsområde.

Enligt förslagets 6 kap. 4 § skall systembolags styrelse bestå av fem ledamöter,

av vilka en ledamot, tillika ordförande, utses av kontrollstyrelsen, två

ledamöter av länsstyrelsen, en ledamot av landstinget och en ledamot av bolagsstämman.

I styrelsen för systembolaget för Stockholms stad och län

skola Överståthållarämbetet och länsstyrelsen utse vardera en ledamot. Styrelsen

för systembolag, vars detaljhandelsområde omfattar Stockholm eller

annan stad, som ej deltager i landsting, skall bestå av ytterligare en ledamot,

som utses av stadsfullmäktige. I motionen I: 269 har yrkats, att kontrollstyrelsen

måtte äga utse två styrelseledamöter, därav den ena tillika ordförande

och den andra vice ordförande, landstinget en ledamot och bolagsstämman

två ledamöter. I de likalydande motionerna I: 275 och II: 510 har yrkats, att

i stället för de styrelseledamöter, som enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle utses

av länsstyrelsen, nyktcrhetsnämnden i bolagets hemstad finge tillsätta en

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

ledamot och landstinget en, i följd varav landstinget i styrelsen borde äga

utse sammanlagt två ledamöter.

Utskottet, som finner det utgöra en fördel att en av de ordinarie styrelseledamöterna

tjänstgör såsom vice ordförande, vill för sin del tillstyrka sådan

ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att länsstyrelsen må utse endast en ledamot

och i stället kontrollstyrelsen två ledamöter, därav en skall vara ordförande

och den andre vice ordförande. I händelse en dylik ändring genomföres,

torde vidare föreskriften i andra stycket av 6 kap. 4 § kunna utgå;

med stöd av 14 § i samma kapitel skall det nämligen i fråga om systembolaget

för Stockholms stad och län ankomma på Överståthållarämbetet och länsstyrelsen

i Stockholms län att gemensamt utse den styrelseledamot, som enligt

vad nyss är sagt skall utses av länsstyrelsen.

I fråga örn bestämmelserna i 6 kap. 15 § angående restaurangbolag vill

utskottet förorda vissa ändringar i paragrafens 5 och 6 mom. Vad angår

förstnämnda moment synes sålunda, i överensstämmelse med vad som gäller

beträffande systembolag, böra stadgas, att restaurangbolag ej utan samtycke

av kontrollstyrelsen må förvärva eller avhända sig aktier eller andelar i bolag

eller ekonomisk förening. Det i Kungl. Maj:ts förslag stadgade förbudet

för restaurangbolag att äga dylika aktier eller andelar skulle enligt utskottets

mening kunna utgöra hinder för bedrivande av bolagets verksamhet på ett

affärsmässigt sätt. Utskottet förväntar emellertid, att kontrollstyrelsen skall

tillse, att restaurangbolagens rörelse ej genom bildandet av dotterbolag eller

liknande organisationer utsträckes till områden eller eljest gives en omfattning,

som måste anses mer eller mindre främmande för bolagens egentliga

ändamål. Likaså förutsätter utskottet, att kontrollstyrclsen skall utfärda erforderliga

bestämmelser i syfte att förebygga att systembolagen skulle bliva

i tillfälle att på ett otillbörligt sätt förskaffa restaurangbolagens dotterföretag

särskilda förmåner framför andra företag på samma verksamhetsområden.

Utskottet ansluter sig härutinnan till ett uttalande å sid. 348 i rusdryckslagstiftningsrevisionens

betänkande, enligt vilket systembolagen böra vara förhindrade

att i samband med överlåtelse av utskänkningstillstånd föreskriva

skyldighet för restauratör att från viss säljare inköpa andra varor än rusdrycker.

Den nu förordade ändringen torde böra föranleda, att bestämmelserna

i 6 mom. första stycket överflyttas till 5 mom.

Vad angår 6 mom. andra stycket i Kungl. Maj:ts förslag vill utskottet tillstyrka,

att däri upptages en hänvisning jämväl till 6 kap. 12 §, i följd varav

för restaurangbolagen, liksom för systembolagen, skulle gälla, att de vid utövande

av sin verksamhet stå under överinseende av kontrollstyrelsen och

ha att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar

beträffande bolagens förvaltning eller eljest i förordningen särskilt angivna

hänseenden.

I motionen I: 242 har, i anslutning till bestämmelserna i 6 kap. 12 §, yrkats,

att i förordningen måtte klart utsägas, att en var, som vore missnöjd

med kontrollstyrelsens >''beslut rörande föreskrifter», ägde föra klagan hos

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. •>

Kungl. Maj:t eller att dylika föreskrifter i allt fall måtte kunna underställningsvis

prövas av Kungl. Maj:t. Då klagan över kontrollstyrelsens beslut

emellertid torde kunna föras hos Kungl. Maj:t utan att särskilt stadgande härom

upptages i nu förevarande författning, har utskottet icke funnit sig böra

tillstyrka särskilda bestämmelser i den av motionären föreslagna riktningen.

Enär utskottet icke kunnat biträda det i motionen 1:241 framställda yrkandet

örn inrättande av ett centralbolag för rusdryckshandeln, finner utskottet

icke anledning ingå på vissa med nämnda yrkande sammanhängande

ändringsförslag beträffande de delar, varom nu närmast varit fråga.

Övriga erinringar.

I motionen I: 242 ävensom i de likalydande motionerna I: 274 och II: 513

har yrkats, att den i förslaget använda benämningen rusdrycker måtte utbytas

mot benämningen starkdrycker. I förstnämnda motion har därjämte

uttalats, att fullgoda skäl syntes föreligga att beteckna den föreslagna försäljningslagstiftningen

såsom lag, i följd varav författningens benämning

borde bliva starkdryckslag. Utskottet har emellertid icke funnit skäl för införande

av den nya benämningen starkdrycker. Vad angår förslaget att författningen

borde betecknas såsom lag torde visserligen skäl kunna anföras

för en ändring i denna riktning. Med hänsyn till att övriga av Kungl. Maj:t

och riksdagen antagna författningar angående tillverkning och försäljning av

alkoholhaltiga drycker benämnas förordningar har utskottet emellertid icke

ansett tillräcklig anledning föreligga att frångå Kungl. Maj :ts förslag på denna

punkt.

I yttrande över revisionens förslag hade kontrollstyrelsen tillstyrkt vissa

åtgärder i syfte att förbud måtte införas mot användande av utländska bär

och frukter för inhemsk vinberedning. Departementschefen har emellertid

avvisat av kontrollstyrelsen härutinnan framställda förslag under anförande,

att lämpligheten av desamma kunde ifrågasättas samt att en ändring av angiven

innebörd i allt fall torde förutsätta vidare utredning. Utskottet vill i

anledning härav framhålla, att det får anses angeläget att ifrågavarande utredning

vcrkställes och att det förslag, vartill utredningen kan föranleda, förelägges

riksdagen.

I 1 kap. 5 § 2 mom. av det föreliggande förslaget har upptagits en bestämmelse,

enligt vilken ledamot av partihandelsbolagets styrelse skall kunna utses

till styrelseledamot i system- eller restaurangbolag. Mot detta stadgande

— som torde förutsätta en ändring av vissa på förslag av 1930 års riksdag

meddelade bestämmelser i bolagsordningen för aktiebolaget Vin- & spritcentralen

— har utskottet ej funnit skäl till erinran.

I förslagets 4 kap. 6 § 2 mom. har anvisats en utväg för den, som äger att

hos visst bolag inköpa rusdrycker, alt tillfälligtvis verkställa inköp även vid

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

ett eller flera andra bolag. Utskottet vill i anslutning härtill framhålla, att

detta stadgande icke torde lägga hinder i vägen för att kontrollstyrelsen med

stöd av 4 kap. 16 § meddelar sådana kompletterande föreskrifter, som må

anses erforderliga, exempelvis angående möjligheten att vid annat bolag än

där inköpen regelmässigt skola ske verkställa inköp sedan genom förfrågan

i telefon eller på annat sätt erhållits visshet, att hinder för inköp icke möter.

1 motionen II: 522 har yrkats sådan ändring i förslaget till försäljningsförordning,

att under förbudet i 5 kap. 7 § mot att söka förmå gäst å utskänkningsställe

att inköpa rusdrycker icke måtte kunna hänföras enbart en förfrågan

från serveringspersonalens sida, huruvida ytterligare rusdrycker

önskades före utskänkningstidens slut. Då en dylik förfrågan i och för sig

icke rimligen lärer kunna anses såsom stridande mot nämnda förbud, har

utskottet emellertid icke ansett någon ändring härutinnan erforderlig.

I samma motion har vidare yrkats, alt till föreskrifterna i 7 kap. 8 § eller

annat författningsrum måtte fogas en bestämmelse av innehåll att systembolag

icke må på något sätt påverka innehavare av utskänkningstillstånd att

entlediga anställd, vilken uppgivits ha överträtt förordningen eller med stöd

av denna meddelade bestämmelser, med mindre han för uppgivna förseelsen

genom lagakraftvunnen dom fällts till ansvar. Utskottet, som icke anser sig

kunna tillstyrka en bestämmelse av föreslagen innebörd, vill i detta sammanhang

erinra, att det enligt förslagets 7 kap. 8 § blir möjligt att i laga ordning

beivra överträdelser mot bestämmelserna angående måltidstvång och begränsning

av utskänkningskvantiteterna, under det att detta hittills icke lärer ha

kunnat ske med hänsyn till att dylika restriktioner för närvarande tillämpats

allenast med stöd av bestämmelser i avtal angående överlåtelse av utskänkningsrätt.

Utskottet har, utöver vad förut angivits, på några punkter ansett smärre

jämkningar böra ske i fråga om förslaget till försäljningsförordning. Då dessa

ändringar omedelbart torde framgå av utskottets hemställan, har utskottet

emellertid icke funnit erforderligt att närmare ingå härpå. Kungl. Maj:ts

förslag i övrigt har icke givit anledning till erinran från utskottets sida.

De i motionerna gjorda uttalanden och förslag, som icke blivit föremål för

närmare överväganden här ovan, ha ansetts icke böra föranleda någon åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen måtte — med förklarande att Kungl.

Maj:ts proposition nr 242, i vad den avser förslag till förordning

angående försäljning av rusdrycker, icke kunnat oförändrad

av riksdagen bifallas — antaga följande

s. 79 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

79

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §■

Med spritdrycker förstås i denna förordning varje vätska som håller mer

än två och en fjärdedels volymprocent etylalkohol och som icke är att hänföra

till vin eller maltdryck.

Med vin förstås i denna förordning varje genom alkoholisk jäsning framställd

dryck, som är tillverkad av saft från druvor, bär, frukt eller andra

växtdelar och som håller mer än två och en fjärdedels men ej mer än tjugutvå

volymprocent etylalkohol.

Spritdrycker och vin benämnas gemensamt rusdrycker.

2 §•

Försäljning av rusdrycker med undantag av sådan som äger rum enligt

4 § delas i partihandel och detaljhandel.

Med partihandel förstås försäljning till återförsäljare i och för deras rörelse

ävensom försäljning för export. Med detaljhandel förstås all annan försäljning.

Detaljhandel delas i försäljning till avhämtning eller försändning på rekvisition

(utminutering) och försäljning till förtäring på stället (utskänkning).

Vad i denna förordning är stadgat angående utskänkning skall jämväl tilllämpas

i fråga om tillhandahållande av rusdrycker i samband med sådan

tillställning som avses i förordningen den 10 juni 1932 (nr 200) angående utsträckt

tillämpning av vissa bestämmelser i § 13 av ordningsstadgan för rikets

städer den 24 mars 1868 (nr 22) m. m. 3

3 §•

Ali försäljning av rusdrycker skall ordnas och handhavas så att därav

uppkommer så ringa skada som möjligt.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Majis förslag.) (Utskottets förslag.)

4 §•

1 morn. Rusdrycker må å apotek för medicinskt ändamål säljas på behörig

läkares, veterinärs eller tandläkares recept och med iakttagande av de

särskilda föreskrifter som därom utfärdas.

1 avseende å försäljning av alkoholhaltiga läkemedel gäller vad därom är

särskilt stadgat.

2 mom. Angående handel med skattefri sprit samt vissa alkoholhaltiga

preparat m. m. gäller vad därom är särskilt stadgat.

3 mom. Angående försäljning av rusdrycker i andra fall än förut i denna

paragraf omförmäles för vetenskapligt, medicinskt, farmaceutiskt, tekniskt,

industriellt eller likartat ändamål samt av vin för kyrkligt behov meddelas

särskilda bestämmelser av Konungen.

5 §.

1 mom. Ledamot av styrelse för partihandels-, system- eller restaurangbolag

som i 2, 3 och 6 kap. sägs må ej den vara som är omyndig eller i konkurstillstånd,

ej heller annan än den som gjort sig känd för ordentlighet samt

prövas i övrigt vara lämplig för uppdraget.

2 mom. Ämbets- eller tjänsteman som till följd av sin befattning kan

komma att deltaga i beslut om tillverkning eller försäljning av rusdrycker

eller att däröver utöva tillsyn må ej vara ledamot av styrelse för sådant bolag

som i 1 mom. sägs. Samma lag vare beträffande den som till avsalu äger

tillverka rusdryTcker eller maltdrycker eller är ledamot av styrelse för annat

företag med rätt till dylik tillverkning än partihandelsbolaget.

3 mom. Den som ej kan vara styrelseledamot i bolag som i 1 mom. avses

må ej bedriva trafikutskänkning enligt 3 kap. 13 § eller utskänkning till

vilken tillstånd överlåtits enligt 3 kap. 16 § och ej heller vara styrelseledamot

i företag med huvudsakligt syfte att bedriva utskänkning som nu sagts.

4 mom. Där utskänkning bedrives av annan än enskild person, skall för

rörelsen finnas en av kontrollstyrelsen godkänd föreståndare. Till föreståndare

må ej utses annan än den som enligt vad i 1 och 2 mom. är stadgat kan

vara styrelseledamot i bolag som i 1 mom. avses. Vad nu är sagt skall ej

hava avseende å utskänkning varom i 3 kap. 13 § 3 mom. förmäles. 6

6 §■

1 mom. Den som erhållit tillstånd att tillverka eller försälja rusdrycker

må ej i samband med rörelsens bedrivande annorledes än genom försäljning

avhända sig sådan dryck till annan.

2 mom. Ej må någon genom byte mot vara av annat slag avhända sig

rusdrycker eller eljest använda sådan dryck som betalningsmedel.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

81

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 KAP.

Om partihandel och import.

1 §•

Partihandel inom riket med rusdrycker må, där fråga ej är om försäljning

som i 6 och 7 §§ sägs, bedrivas allenast av ett för ändamålet bildat

aktiebolag, som av Konungen erhållit tillstånd till sådan handel (partihandclsbolag).

Försäljning för export må bedrivas allenast av partihandelsbolaget samt

tillverkare som avses i 6 §.

2 §•

Tillstånd för partihandelsbolaget lämnas för viss tid, högst sex år. Ansökan,

åtföljd av bolagsordningen, skall före ingången av året näst före det, då

försäljningen är avsedd att taga sin början, skriftligen göras hos Konungen.

Ej må tillstånd lämnas, där ej genom bestämmelse i bolagsordningen eller

på annat sätt, som finnes betryggande, åt staten beretts övervägande inflytande

å bolagets ledning; och skall bolaget därutöver vid verksamhetens bedrivande

vara underkastat den särskilda kontroll från statens sida, som Konungen

prövar nödig.

3 §.

1 morn. Partihandelsbolaget må ej bereda aktieägare vinning utöver skälig

ränta å de av honom tillskjutna kontanta medel.

2 mom. Av den vinst som å partihandelsbolagets rörelse årligen uppstår

må bolaget enligt Konungens medgivande använda viss del till avskrivningar

och avsättning till fonder. Återstoden skall, sedan utdelning till aktieägarna

ägt rum, efter varje kalenderårs slut inom påföljande juni månads utgång

insättas å statsverkets checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning.

4 §•

Missbrukar bolaget sin partihandelsrätt eller varder bolaget försatt i konkurs,

må försäljningsrätten av Konungen återkallas att upphöra å tid som

av Konungen bestämmes. Konungen äger ock i sådant fall föreskriva viss

annan tid än i 2 § sägs för avgivande av ansökan om rätt att från den tidpunkt,

då försäljningsrätten sålunda upphör att gälla, vara partihandelsbolag.

5 §.

Närmare bestämmelser i de i 2 § andra stycket och 3 § 2 mom. angivna

hänseenden ävensom de ytterligare föreskrifter i avseende å partihandelsbolagets

verksamhet och drift som finnas erforderliga skola intagas i avtal

som upprättas i samband med bolagets antagande.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 28.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

6 §•

1 mom. Angående brännvinstillverkares rätt att förfoga över tillverkat

brännvin gäller vad därom är särskilt stadgat.

Den som till avsalu äger tillverka annan spritdryck än brännvin vare pliktig

att till partihandelsbolaget försälja vad som ej utföres ur riket.

2 morn. Inom riket tillverkat vin som ej utföres ur riket må försäljas allenast

till partihandelsbolaget.

7 §•

Systembolag som i 3 kap. sägs må försälja rusdrycker till annan innehavare

av rätt till detaljhandel i och för dennes rörelse.

8 §•

Tillverkare av rusdrycker skall hålla sina handelsböcker med tillhörande

verifikationer tillgängliga för särskilt förordnat ombud från kontrollstyrelsen

och har att vid utövandet av försäljningsrätten ställa sig till efterrättelse de

föreskrifter, kontrollstyrelsen för tillsyn å försäljningen meddelar.

9 §.

För visst fall, såsom då fråga är om försäljning för konkursbo eller dödsbo

eller där särskilda omständigheter eljest föreligga, må, utan hinder av vad

i denna förordning stadgas, rusdrycker försäljas till partihandelsbolaget eller

systembolag jämlikt de föreskrifter som meddelas av kontrollstyrelsen.

10 §.

1 mom. Rusdrycker må till riket införas blott av partihandelsbolaget samt,

efter tillstånd av kontrollstyrelsen, av systembolag.

2 mom. Vid varje tullplats i riket skall över därstädes till förtullning anmälda

rusdrycker föras särskild förteckning enligt formulär som av generaltullstyrelsen

fastställes efter kontrollstyrelsens hörande. Denna förteckning

skall vid varje års slut insändas till kontrollstyrelsen.

3 mom. Rusdrycker vilka inkommit från utlandet må utlämnas allenast

till bolag som äger rätt till införsel enligt 1 mom. eller den som erhållit sådant

bolags medgivande att mottaga varorna.

4 mom. Utan hinder av vad i denna paragraf stadgas må

a) rusdrycker till riket införas av den som enligt särskilt stadgande äger

åtnjuta tullfrihet för varor som inkomma från utlandet;

b) prov på rusdrycker, som till riket medföras av vederbörligen legitimerad

handelsresande, införas i vanlig ordning;

c) resande, som ankommit från utrikes ort, för eget bruk mot erläggande av

stadgad tull införa rusdrycker intill viss mindre av Konungen fastställd myckenhet;
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

83

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

d) till proviant hänförliga å fartyg eller luftfartyg medförda rusdrycker

behandlas på sätt därom är särskilt föreskrivet; dock må sådana drycker, vilka

förtullats såsom överskottsproviant, icke föras från fartyget eller luftfartyget

annorledes än för återutförsel i vederbörlig ordning;

e) rusdrycker uppläggas å provianteringsfrilager på sätt i särskild författning

är stadgat; dock att å provianteringsfrilager upplagd sådan dryck ej må,

utan tillstånd av Konungen för varje särskilt fall, disponeras annorledes än

till fartygs proviantering eller utrustning i föreskriven ordning; samt

f) sändningar av rusdrycker med bantåg forslas genom riket till utrikes

ort, när de åtföljas av järnvägsfraktbrev, som utställts i enlighet med internationella

fördraget om godsbefordran å järnväg.

5 mom. Angående införsel till riket av rusdrycker för vetenskapligt, medicinskt,

farmaceutiskt, tekniskt, industriellt eller likartat ändamål meddelas

särskilda bestämmelser av Konungen.

6 mom. Angående införsel till riket av denaturerad sprit samt vissa alkoholhaltiga

preparat gäller vad därom är särskilt stadgat.

3 KAP.

Om rätt till detaljhandel.

1 §•

För detaljhandeln med rusdrycker skall riket vara indelat i detaljhandelsområden.

Stockholms stad och län utgöra ett detaljhandelsområde. I övrigt

utgör varje län ett detaljhandelsområde, dock att Konungen äger bestämma,

att i ett län må finnas mer än ett detaljhandelsområde, där sådant

med hänsyn till länets utsträckning eller folkmängd eller förhållandena i övrigt

finnes påkallat.

Om huvudort för detaljhandelsområde förordnar Konungen.

Där det med hänsyn till kommunikationsförhållanden eller andra omständigheter

finnes lämpligt, må kontrollstyrelsen förordna, att kommun hänföres

till detaljhandelsområde utom det län dit kommunen hör.

2 §■

Rätt till detaljhandel tillkommer, med de undantag som i 13 § avses, allenast

för handhavande av sådan handel särskilt bildade aktiebolag (systembolag).

Inom ett detaljhandelsområde må ej finnas mer än ett systembolag. 3

3 §•

Utminutering må äga rum å ort, där utminuteringsställe funnits inrättat år

1937. Därjämte må utminutering anordnas i stad, köping eller municipalsamhälle

med minst femtusen invånare.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Systembolaget äger, med iakttagande av föreskrifterna i första stycket, besluta

angående utminuteringsställenas antal och förläggning.

4 §•

Systembolag må ej å annan överlåta rätt till utminutering.

5 §•

Utskänkning må ej äga rum, med mindre tillstånd därtill lämnats i den

ordning nedan stadgas.

6 §•

1 mom. Tillstånd till annan utskänkning än sådan som omförmäles i 12

och 13 §§ meddelas av länsstyrelsen i det län, där utskänkningen skall äga

rum.

2 mom. Tillstånd enligt 1 mom. må avse

utskänkning som skall bedrivas året runt eller årligen under viss tidsperiod

(årsutskänning); eller

utskänkning som skall äga rum vid enstaka tillfälle eller under enstaka

tidsperiod (tillfällig utskänkning).

7 §•

1 mom. Tillstånd till årsutskänkning skall avse en tid av fyra år (oktrojperiod),

dock att första oktrojperioden efter denna förordnings ikraftträdande

skall omfatta tiden från och med den 1 oktober 1938 till och med den 30

september 1941, varefter oktrojperiod räknas från och med den 1 oktober

1941 och sedermera från och med samma dag vart fjärde följande år. Tillstånd

må jämväl, om särskilda skäl därtill äro, meddelas för återstående del

av oktrojperiod.

2 mom. Avser systembolag att i viss kommun bedriva årsutskänkning, skall

ansökan därom göras hos länsstyrelsen före utgången av året innan utskänkningen

är avsedd att taga sin början. Inkommer bolaget ej med ansökan,

må sådan göras av fullmäktige senast den 31 mars det år utskänkningen är

avsedd att taga sin början. Utan hinder av vad nu är sagt må till prövning

upptagas ansökan av bolag eller kommun, som avser tillstånd allenast för

återstående del av oktrojperiod.

8 §.

Ansökan om tillstånd till årsutskänkning skall innehålla uppgift angående

antalet utskänkningsställen dels för spritdrycker och vin, dels för enbart vin,

samt förslag till grunder för utskänkningens bedrivande och utskänkningsställenas

förläggning.

9 §•

1 mom. över ansökan av systembolag om tillstånd till årsutskänkning

skall länsstyrelsen omedelbart inhämta yttrande av fullmäktige i kommunen.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

85

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Dessa hava att i ärendet höra kommunens nykterhetsnämnd ävensom i annan

stad än Stockholm magistraten samt på landet kommunalnämnden.

2 mom. Innan fullmäktige fatta beslut att söka tillstånd till årsutskänkning,

skola yttranden inhämtas från systembolaget, kommunens nykterhetsnämnd

ävensom i annan stad än Stockholm magistraten samt på landet kommunalnämnden.

10 §.

1 mom. Har ansökan om tillstånd till årsutskänkning som gjorts av systembolag

blivit av fullmäktige avstyrkt, må ej tillstånd av länsstyrelsen meddelas.

2 mom. Ej må vid tillstånds meddelande utskänkningsställenas antal sättas

högre än det av fullmäktige föreslagna eller utskänkningsställe förläggas

i del av kommunen, där fullmäktige ansett sådan förläggning ej böra äga

rum. Hava fullmäktige föreslagit sådana inskränkningar i fråga om rörelsens

bedrivande, som ej röra de i 5 kap. 1 och 2 §§ omförmälda ämnen och

ej heller innefatta grunder för förbud mot utskänkning till viss person, skola

dessa fastställas av länsstyrelsen, såframt de ej stå i strid med det i 1 kap. 3 §

angivna syfte eller med allmän lag eller författning.

3 mom. över meddelat tillstånd skall länsstyrelsen utfärda bevis med angivande

av den tid tillståndet avser och de föreskrifter som fastställts att

gälla. Avskrift av beviset skall tillställas kontrollstyrelsen ävensom för annan

stad än Stockholm magistraten samt på landet kommunalnämnden och landsfiskalen.

Länsstyrelses beslut skall kungöras i den eller de tidningar inom orten, där

allmänna påbud för kommunen vanligen meddelas. Tiden för anförande av

besvär över sådant beslut skall räknas från dagen för första kungörandet,

vilken dag skall angivas i kungörelsen.

11 §■

1 mom. Ansökan om tillstånd till tillfällig utskänkning må när som helst

hos länsstyrelsen göras av systembolag eller fullmäktige i den kommun, där

utskänkningen är avsedd att äga rum.

Ansökan örn tillstånd till tillfällig utskänkning skall innehålla förslag till

grunder för utskänkningens bedrivande.

2 mom. Vad i 9 och 10 §§ föreskrives skall i tillämpliga delar gälla jämväl

i fråga om tillfällig utskänkning.

3 mom. Kan det antagas uppkomma behov av tillfällig utskänkning inom

en kommun under oktrojperiod eller del därav, må fullmäktige, efter hörande

av kommunens nykterhetsnämnd ävensom i annan stad än Stockholm magistraten

och på landet kommunalnämnden, uppdraga åt särskilt utsedda

personer att under berörda tid i fullmäktiges ställe avgiva yttrande över ansökningar

från systembolaget örn tillstånd till tillfällig utskänkning. I enahanda

ordning må fullmäktige även åt särskilt utsedda personer lämna upp
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28-

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

drag att ansöka om dylikt tillstånd för oktrojperiod eller del därav. Lämna

fullmäktige uppdrag som förut nämnts, skola de jämväl fastställa allmänna

villkor för upplåtande av tillstånd till utskänkning varom nu är fråga.

12 §.

Finnes det vara av allmän betydelse, att vid hälsobrunn, badort eller annan

kurort eller eljest å någon för turistväsendet i riket viktig ort årsutskänkning

äger rum å hotell eller pensionat, må Konungen, där systembolags ansökan

om sådan utskänkning avstyrkts av kommunens fullmäktige eller inom

fullmäktige väckt fråga örn utskänkningen avslagits, meddela bolaget tillstånd

till utskänkningen (turistutskänkning). Ansökan om tillstånd skall

göras av bolaget eller annan inom en månad från det fullmäktiges beslut

vunnit laga kraft. Tillstånd meddelas för oktrojperiod eller del därav.

Konungen äger vid tillstånds meddelande utfärda de särskilda föreskrifter

1 avseende å utskänkningen som prövas erforderliga.

13 §.

1 mom. Tillstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin å

passagerarfartyg meddelas av länsstyrelsen i det län där fartygets rederi har

sitt säte. För fartyg som förmedlar regelbunden persontrafik till utländsk

hamn må tillståndet avse jämväl spritdrycker.

Sådan utskänkning må, under det fartyget ligger i hamn eller vid land,

allenast ske till besättningen och till sådana passagerare som intaga måltid i

fartygets restaurationslokal.

2 mom. Tillstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka vin i

restaurangvagn å järnvägståg meddelas av länsstyrelsen i det län, där järnvägens

styrelse har sitt säte.

3 mom. Tillstånd att tillsvidare för viss tid, högst ett år, utskänka rusdrycker

å luftfartyg som i linjefart befordrar passagerare till eller från

utländsk flygplats må av länsstyrelsen i det län, där luftfartyget har sin

hemort, meddelas företag för lufttrafik, som åtnjuter statsunderstöd. Utskänkning,

varom nu är fråga, må äga rum endast under luftfärd.

i mom. Har tillstånd till utskänkning enligt 1 mom. första punkten eller

2 mom. meddelats annan än systembolag, vare denne skyldig att inköpa

alla för rörelsen erforderliga viner hos det systembolag länsstyrelsen bestämmer.

5 mom. över tillstånd till utskänkning enligt denna paragraf (traf^utskänkning)

skall utfärdas bevis med angivande av den tid tillståndet avser

och de föreskrifter, som fastställts att gälla. Avskrift av beviset skall tillställas

kontrollstyrelsen.

14 §.

Länsstyrelsen äger att, vid meddelande av tillstånd lill utskänkning eller

ock sedermera, föreskriva de inskränkningar angående utskänkningen som

finnas erforderliga.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

87

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

15 §.

Överlåtelse av tillstånd till utskänkning som omfattar spritdrycker må icke

ske i fråga om restaurang eller avdelning av restaurang som med hänsyn

till sin allmänna beskaffenhet, varupris eller kundkrets är att beteckna såsom

folkrestaurang.

Ej heller må tillstånd till utskänkning överlåtas, där det till främjande av

nykterhet eller ordning eljest finnes påkallat, att utskänkningen handhaves

av systembolaget.

16 §.

1 morn. I andra fall än de i 15 § omförmälda må systembolag överlåta

tillstånd till utskänkning i enlighet med de föreskrifter kontrollstyrelsen

meddelar till ledning för sådan överlåtelse.

Har avtal örn överlåtelse skett, skall bolaget söka fastställelse av avtalet

hos länsstyrelsen som har att med avseende å skälen och villkoren för överlåtelsen

samt lämpligheten och behörigheten hos den å vilken överlåtelsen

ifrågasättes bifalla eller avslå bolagets framställning. Meddelas fastställelse

skall avskrift av beslutet tillställas kontrollstyrelsen.

2 mom. Med överlåtelse av tillstånd till utskänkning följer skyldighet för

tillståndets innehavare att hos bolaget inköpa alla för rörelsen erforderliga

rusdrycker; och skall bolaget, med iakttagande av de föreskrifter kontrollstyrelsen

därutinnan kan utfärda, vid överlåtelse stadga sådana villkor för

dylikt inköp, att innehavarens ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres

beroende på myckenheten av utskänkta spritdrycker och starkare viner.

17 §.

1 mom. Har systembolag avslagit framställning om överlåtelse av tillstånd

till utskänkning, må klagan däröver föras hos länsstyrelsen.

2 mom. Förmenar den å vilken systembolag överlåtit tillstånd till utskänkning,

att bolaget vid fastställandet av villkor för överlåtelse eller vid

tillämpning av det mellan honom och bolaget ingångna avtal åsidosatt hans

enskilda rätt eller eljest förfarit olämpligt, må han hos länsstyrelsen göra

framställning örn rättelse.

3 mom. Avskrift av länsstyrelsens beslut i fall som avses i denna paragraf

skall tillställas kontrollstyrelsen.

18 §.

Bedrives icke årsutskänkning inom viss kommun, oaktat tillstånd därtill

meddelats efter ansökan av kommunens fullmäktige, må kontrollstyrelsen,

på framställning av fullmäktige och efter nykterhetsnämndens hörande, föreskriva

systembolaget, att sådan utskänkning skall anordnas i kommunen.

19 §.

1 mom. Tillstånd till trafikutskänkning må av länsstyrelsen återkallas,

om skäl därtill äro. över sådant beslut må ej klagan förås.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 morn. Bryter den å vilken tillstånd till utskänkning överlåtits mot bestämmelserna

i det mellan honom och systembolag upprättade avtal, må

länsstyrelsen, där rättelse på annat sätt ej vinnes, förklara, att avtalet skall

upphöra att gälla. Avskrift av länsstyrelsens beslut skall i sådant fall tillställas

kontrollstyrelsen.

3 mom. Därest av detaljhandel vid upprepade tillfällen oordningar föranledas

eller detaljhandel så bedrives, att nykterhetstillståndet å viss ort menligt

påverkas, må länsstyrelsen tillsvidare förbjuda försäljningens fortsatta

bedrivande eller ock återkalla meddelat tillstånd. Länsstyrelsens beslut gånge

i verkställighet utan hinder av anförda besvär.

20 §.

1 mom. Har den som efter överlåtelse från systembolag innehar tillstånd

till utskänkning avlidit eller råkat i konkurs, åligger det dödsbodelägarna

eller konkursboet, därest de vilja fortsätta rörelsen, att inom en månad från

dödsfallet eller första borgenärssammanträdet i konkursen göra anmälan hos

länsstyrelsen med uppgift å föreståndare för rörelsen. Till föreståndare må

ej utses annan än den som enligt vad i 1 kap. 5 § 1 och 2 mom. är stadgat

kan vara styrelseledamot i bolag som i nyssnämnda 1 mom. avses. Godkännes

föreståndaren av länsstyrelsen, må rörelsen fortsättas under högst

ett år från dödsfallet eller första borgenärssammanträdet.

Göres ej anmälan inom föreskriven tid eller godkännes icke föreståndaren,

anses utskänkningstillståndet hava upphört den dag anmälningstiden utgick

eller beslut angående föreståndaren meddelades.

Meddelande angående länsstyrel- Meddelande angående länsstyrelsens

beslut i fall som avses i detta sens beslut i fall som avses i detta

moment skall tillställas kontrollstyrel- moment skall tillställas kontrollstyrelsen

och systembolaget. sen och systembolaget ävensom för

annan stad än Stockholm magistraten

samt pd landet kommunalnämnden

och landsfiskalen.

2 mom. Vad i 1 mom. sägs skall ock gälla, där tillstånd till trafikutskänkning

meddelats annan än systembolag och tillståndsinnehavaren avlidit

eller råkat i konkurs; dock att meddelande om länsstyrelsens beslut i sådant

fall skall tillställas endast kontrollstyrelsen.

21 §.

Under arbetsinställelse, vid tingssammanträde, inskrivningsförrättning,

vapenövningsmöte eller annan truppsammandragning, under marknad, torgdag

eller auktion så ock vid annan till större folksamling ledande förrättning,

ävensom då eljest detaljhandel kan föranleda oordningar, må länssty
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

89

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

reisen ävensom polischefen i orten så ock kommunalnämnd för visst tillfälle

förbjuda försäljningen eller föreskriva erforderliga inskränkningar med avseende

å densamma.

22 §.

Då krig eller omedelbar krigsfara råder så ock då arbetslöshet eller nöd

i större omfattning föreligger, må Konungen, där så prövas nödigt, meddela

förbud mot bedrivande av detaljhandel eller föreskriva erforderliga inskränkningar

däri. I fall varom nu är sagt må ock sådant förordnande, även om

det ej kan anses erforderligt för ordningens upprätthållande, meddelas av

länsstyrelsen, där Konungen det medgivit.

4 KAP.

Om utminutering.

1 §•

Utminutering av rusdrycker må äga rum allenast till den vilken av systembolaget

i det detaljhandelsområde som omfattar hans kyrkobokföringsort

(hemortsbolag) erhållit tillstånd att inköpa sådana drycker.

För den som ej är kyrkobokförd inom riket är systembolaget i Stockholm

att anse såsom hemortsbolag. 2 3

2 §■

Tillstånd att inköpa rusdrycker må

icke meddelas den som ej fyllt tjugufem

är; dock må, örn särskilda skål

därtill åro, tillstånd meddelas den som

fyllt tjuguett år men ej tjugufem år.

3 §.

Kan det av särskild anledning befaras, att inköp av rusdrycker skall lända

till skada för köparen eller annan, må inköp ej medgivas eller ock de

inskränkningar i inköpen stadgas vilka finnas påkallade.

Prövning huruvida dylik åtgärd bör företagas skall särskilt äga rum i

fråga om:

den som varit föremål för åtgärd enligt alkoholistlagen;

den som vårdats för delirium tremens eller annan sjukdom som uppstått

genom bruk av alkoholhaltiga drycker;

den som gjort sig skyldig till straffbelagd handling och därvid varit påverkad

av alkoholhaltiga drycker eller som eljest varit överlastad av sådana

drycker;

2 §•

Tillstånd att inköpa rusdrycker må

icke meddelas den som ej fyllt tjuguett

år.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

den som, i strid mot vad i denna förordning eller eljest är stadgat, gjort

sig skyldig till olovlig befattning med alkoholhaltiga drycker eller kan befaras

göra sig skyldig till sådan befattning;

den som för lösdriveri ådömts tvångsarbete eller tilldelats varning; samt

den som åtnjuter understöd från allmänna fattigvården eller, genom underlåtenhet

att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser gentemot närstående

eller det allmänna, ådagalagt bristande skötsamhet i ekonomiskt avseende.

Angående meddelande av erforderliga uppgifter till ledning för systembolagens

prövning förordnar Konungen.

4 §.

I fråga om spritdrycker skall hemortsbolaget, med hänsyn till köpares ålder

och levnadsförhållanden, fastställa den högsta myckenhet som må av

honom inköpas. Denna myckenhet må ej överstiga fyra liter för varje kalendermånad.

Den må uttagas jämväl efter månadens utgång, dock ej senare

än sex månader därefter.

Om särskilda skäl därtill äro, må tillstånd lämnas att vid vissa tillfällen

inköpa större myckenhet än vad sålunda fastställts.

5 §•

För den som erhållit tillstånd till inköp skall bolaget utställa motbok,

gällande för inköp å visst utminuteringsställe.

Vid utminutering skall i motboken verkställas anteckning om den försålda

myckenheten och örn dagen för försäljningen.

6 §•

1 mom. Vill någon stadigvarande verkställa inköp å utminuteringsställe,

lydande under annat bolag än hemortsbolaget, äger sistnämnda bolag härtill

lämna medgivande.

2 mom. Vill någon, som äger att hos ett bolag verkställa inköp, under kortare

tid göra inköpen hos annat bolag, må förstnämnda bolag för viss tid,

högst sex månader, utställa ett bevis som, åtföljt av motbok, berättigar till

inköp hos ett eller flera i beviset angivna bolag.

3 mom. De föreskrifter angående inköpen som av hemortsbolaget meddelats

skola lända till efterrättelse jämväl i fall som i 1 och 2 mom sägs. 7

7 §•

Där det finnes påkallat för ordnande av försändning av rusdrycker till

ort, där utminuteringsställe ej är beläget, äger bolag att å sådan ort inrätta

särskilt utlämningsställe.

Är köpare bosatt å ort, där utminu- Är köpare bosatt å ort, där utminuterings-

eller utlämningsställe ej finnes terings- eller utlämningsställe ej finnes

s. 91 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

91

(Kungl. Maj.ts förslag.)

inrättat, äger bolaget försända varan

till köparens närmaste post-, järnvägs-,

omnibus- eller ångbåtsstation.

Kostnaden för sådan försändning

skall, i enlighet med de föreskrifter

kontrollstyrelsen meddelar, uttagas

genom pristillägg å utminuterade rusdrycker.

(Utskottets förslag.)

inrättat, äger bolaget medgiva, att försändning

av varan till köparens närmaste

post-, järnvägs-, omnibus- eller

ångbåtsstation må ske utan skyldighet

för köparen att gälda försändningskostnaden.

Utgifterna för sådan

försändning skola, i enlighet med de

föreskrifter kontrollstyrelsen meddelar,

uttagas genom pristillägg å utminuterade

spritdrycker.

Vid försändning har bolaget att vidtaga sådana anordningar, att varan ej

kommer annan än köparen tillhanda.

8 §•

Vid utminutering skall motboken uppvisas samt köparens egenhändigt undertecknade

rekvisition ävensom betalning för varan avlämnas, innan avhämtning

å utminuteringsställe må ske eller försändning till utlämningsställe

eller köpare äga rum.

9 §•

1 mom. Motbok gäller endast för den å vilken den är utställd, och må

förty ej någon tillhandagå med att å egen motbok för annans räkning anskaffa

rusdrycker eller med att låta egen motbok av annan användas för

inköp för dennes räkning.

2 mom. Ej må någon genom särskild, för ändamålet driven rörelse eller

eljest i större omfattning och mot ersättning tillhandagå annan med anskaffande

av rusdrycker.

10 §.

Utlämning av rusdrycker må ej ske till den som synbarligen är berörd

av starka drycker eller beträffande vilken nvkterhetsnämnd efter vad särskilt

stadgas meddelat förbud mot utminutering.

Avhämtning må icke äga rum genom ombud som kan antagas ej hava fyllt

aderton år.

Vid utminutering må ej tillåtas, att något av det sålda förtäres på utminuteringsstället.

11 §■

önskar någon inköpa visst slag av rusdrycker som ej hålles i lager av

bolaget, skall bolaget, därest köparen ställer erforderlig säkerhet för betalningens

fullgörande, söka anskaffa varan för försäljning på sedvanliga villkor

till köparen.

12 §.

Ej må någon, genom personlig hänvändelse eller genom ombud, till annan

än försäljare av rusdrycker till salu utbjuda sådana drycker eller därå upp
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

taga beställningar eller eljest, för egen eller annans vinning, söka förmå någon

att å utminuteringsställe inköpa rusdrycker.

13 §.

Försäljning till avhämtning må äga rum endast söckendagar mellan klockan

nio förmiddagen och klockan fem eftermiddagen; dock må ej sådan försäljning

å dag före sön- eller helgdag fortgå längre än till klockan fyra eftermiddagen.

Utan hinder av vad nu stadgats må dock försäljning ske till den

som befinner sig i lokalen, då försäljningen skall upphöra.

14 §.

Å utminuteringsställe skola ett exemplar av denna förordning ävensom

prislista å rusdrycker som där tillhandahållas vara för köpare tillgängliga.

Å särskilt anslag skall tydligt angivas å vilka tider försäljning av rusdrycker

å utminuteringsstället äger rum.

15 §.

Det åligger systembolag alt efter anfordran lämna dem som hava att taga

befattning med tillsyn över denna förordnings efterlevnad tillträde till de

försäljningsställen vilka deras tjänsteåligganden avse.

16 §.

Kontrollstyrelsen äger utfärda närmare föreskrifter i de ämnen som ovan

i detta kapitel sägs.

17 §.

Förmenar någon, att bolag obehörigen vägrat honom inköpstillstånd eller

utan tillräckliga skäl fastställt inskränkningar beträffande hans inköp, må

han däröver föra klagan hos kontrollstyrelsen,

över kontrollstyrelsens beslut må ej klagan föras. 5

5 KAP.

Örn utskänkning.

1 §•

/ mom. Utskänkning av spritdrycker må äga rum endast i samband med

verklig måltid bestående av lagad mat. Spritdryck som genom utspädning

med vatten eller annan alkoholfri dryck erhållit särskilt låg alkoholhalt må

dock utskänkas utan samband med måltid.

2 mom. Angående lägsta pris å måltid som i 1 mom. sägs samt utskänk •

ning av spritdryck som enligt samma moment må utskänkas utan samband

s. 93 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

93

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nied måltid äger kontrollstyrelsen utfärda föreskrifter. Kontrollstyrelsen må

jämväl föreskriva, att till gäst må vid samma besök utskänkas allenast viss

högsta myckenhet spritdrycker.

2 §•

1 mom. Vid utskänkning av vin skall lagad mat vara att tillgå, där ej

utskänkningen sker i samband med servering av konditorivaror.

2 mom. Där vin på grund av hög alkoholhalt eller annan anledning uppenbarligen

är ägnat att tjäna såsom ersättning för spritdrycker, äger kontrollstyrelsen

föreskriva, att vinet må utskänkas endast i samband med mål
-

tid och till viss högsta myckenhet.

3 §.

Vid offentligt skådespel, varieté- eller

cirkusföreställning eller, med undantag

av konsert, annan föreställning

till vilken allmänheten har tillträde

md ej utskänkning ske i lokal

eller å plats, där föreställningen äger

rum, eller i annan därmed i inre förbindelse

stående lokal; dock må länsstyrelsen,

sedan i annan stad än

Stockholm magistraten samt på landet

kommunalnämnden avgivit yttrande,

för särskilda fall medgiva rätt

till sådan utskänkning. Vad nu är

sagt skall gälla jämväl beträffande offentlig

danstillställning å lokal som ej

huvudsakligen är avsedd för restaurangrörelse.

4

3 §■

Vid offentligt skådespel, varieté- eller

cirkusföreställning eller, med undantag

av konsert, annan föreställning,

till vilken allmänheten har tillträde,

så ock vid offentlig danstillställning

må utskänkning ej ske i lokal

eller å plats, där föreställningen

eller danstillställningen äger rum, eller

i annan därmed i inre förbindelse

stående lokal; dock må länsstyrelsen,

sedan i annan stad än Stockholm magistraten

samt på landet kommunalnämnden

avgivit yttrande, för särskilda

fall medgiva rätt till sådan utskänkning.

4 §•

1 mom. Utskänkning må ej begynna före klockan tolv middagen och ej

fortfara efter klockan tio eftermiddagen.

Länsstyrelsen må dock föreskriva, att utskänkningen skall avslutas tidigare

än klockan tio eftermiddagen, eller, efter ansökan av systembolaget, medgiva,

att utskänkningen må fortgå längre än till nämnda tidpunkt, över sådan ansökan

skall yttrande inhämtas i Stockholm av stadsfullmäktige, i annan stad

av magistrat och stadsfullmäktige samt på landet av kommunalnämnd och

kommunalfullmäktige. Ej må senare tid för utskänknings avslutande bestämmas

än fullmäktige förordat.

Yppas för särskilt tillfälle behov av att utskänkningen fortgår efter klockan

tio eftermiddagen eller den av länsstyrelsen enligt andra stycket bestäm
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

da tiden, må länsstyrelsen, efter hörande av magistraten i annan stad än

Stockholm samt kommunalnämnden på landet, jämlikt de grunder som av

stadsfullmäktige eller kommunalfullmäktige må hava bestämts, medgiva sådan

förlängning av utskänkningstiden.

Under högmässogudstjänst må ej utskänkning äga rum.

2 mom. Utlämning av rusdrycker till gäst skall upphöra senast en halv

timme före utskänkningstidens utgång.

3 mom. Å tid då utskänkning ej är medgiven vare det förbjudet att låta

rusdrycker å utskänkningsställe förtäras.

4 mom. Vad i denna paragraf stadgas skall ej äga tillämpning å turisteller

trafikutskänkning.

5 §•

Har tillstånd erhållits att utskänka endast vin, vare det förbjudet att låta

spritdrycker eller ersättningsmedel därför förtäras å utskänkningsstället. Ej

heller må spritdrycker förvaras å detta ställe eller eljest på sådant sätt, att

gästerna äga tillgång till desamma. Det vare ock förbjudet för gäst att å sådant

utskänkningsställe förtära spritdrycker eller ersättningsmedel därför.

6 §•

Den som handhar utskänkning eller någon hos honom anställd må ej tilllåta,

att något av det sålda medföres från utskänkningsstället; och vare det

gäst förbjudet att därifrån medföra utskänkt rusdryck.

7 §•

Ej må den som handhar utskänkning eller någon hos honom anställd söka

förmå gäst att å utskänkningsstället inköpa rusdrycker.

8 §•

Utskänkning må ej äga rum till den som kan antagas ej hava fyllt aderton

år.

Ej heller må utskänkning äga rum till den som veterligen missbrukar starka

drycker eller därav synbarligen är berörd; och må person som sist nämnts

ej heller tillåtas att uppehålla sig å utskänkningsställe. 9

9 §■

1 mom. Utskänkningsställe skall vara beläget vid öppen gata, väg eller

torg eller eljest på sådant sätt att tillsyn däröver ej försvåras.

Ej må utskänkningsställe förläggas inom eller, utan Konungens tillstånd,

invid kasernområde, läger eller annat område, som blivit för krigsmaktens

behov upplåtet.

2 mom. Utskänkningslokal skall vara ljus och luftig, hava en i förhållande

till rörelsens omfattning tillräcklig storlek samt hållas i ordentligt skick.

I utskänkningslokal skall friskt dricksvatten hållas för gäst tillgängligt.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

95

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

10 §.

Ombyte av utskänkningsställe må ej ske utan samtycke av den myndighet

som meddelat tillstånd till utskänkningen; och skall dessförinnan yttrande

inhämtas från dem som blivit hörda över tillståndsansökningen.

11 §■

Utskänkning må endast äga rum i lokal eller å plats som vid besiktning

blivit godkänd; och skall, där utskänkning fortgår under mer än en oktrojperiod,

ny besiktning verkställas före ingången av varje sådan period.

Besiktning hålles i stad av stadsfiskal eller den länsstyrelsen därtill förordnar

och på landet av landsfiskal med biträde av två personer, av vilka den

ena utses av nykterhetsnämnden i kommunen samt den andra i Stockholm

av Överståthållarämbetet, i annan stad av magistraten och på landet av kommunalnämnden

.

Kostnad för besiktning gäldas av tillståndsinnehavaren enligt taxa som

länsstyrelsen fastställer. Länsstyrelsen äger jämväl i övrigt meddela erforderliga

föreskrifter angående besiktning.

Har lokal eller plats för utskänkning ej blivit godkänd vid besiktning, må

klagan däröver föras hos länsstyrelsen.

12 §.

1 mom. Utskänkning må icke vara förenad med annan handel till vars

drivande särskild anmälan fordras.

2 mom. I öppen salubod för handel med andra varor än rusdrycker

ävensom i de för sådan rörelse använda lägenheter, vid torghandel och auktioner,

vid handel med lappbefolkningen samt eljest vid yrkesmässig handel

med andra varor än rusdrycker vare utdelning av sådana drycker även

utan betalning förbjuden.

13 §.

Vad i 4 kap. 14 § sägs örn utminuteringsställe skall äga motsvarande tilllämpning

å utskänkningsställe.

14 §.

Beträffande den som innehar tillstånd till utskänkning eller i dennes frånvaro

ombesörjer försäljningen skall vad i 4 kap. 15 § sägs äga motsvarande

tillämpning.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

6 KAP.

Om systembolag och restaurangbolag.

1 §•

Systembolag som i 3 kap. 2 § sägs antages av länsstyrelsen för tid intill

dess länsstyrelsen annorlunda förordnar.

2 §•

Systembolag må driva restaurangrörelse och därmed sammanhängande

verksamhet, såvitt kontrollstyrelsen därtill lämnar medgivande, ävensom idka

detaljhandel med pilsnerdricka samt alkoholfria och därmed jämförliga drycker.

3 §.

Stiftare av systembolag så ock annan aktieägare i sådant bolag skall vara

här i riket bosatt svensk medborgare som av länsstyrelsen erhållit tillstånd

att äga aktie i bolaget.

Antalet aktieägare som ej må understiga tio eller överstiga tjugu skall vara

i bolagsordningen bestämt.

Aktieägare må icke äga mer än en aktie.

Tillstånd att äga aktie må ej meddelas, med mindre den som söker sådant

tillstånd till länsstyrelsen avlämnat förbindelse att på anmodan av länsstyrelsen

överlåta sin aktie till behörig person mot erhållande av aktiens nominella

belopp jämte vinstutdelning för nästföregående år, i den mån sådan

innestår hos bolaget, ävensom ränta efter fem procent å aktiebeloppet från

löpande årets början till dess betalning sker.

Å aktiebrev skola de rörande aktieägare i första, tredje och fjärde styckena

meddelade bestämmelserna finnas angivna.

Nedgår antalet aktieägare under det antal som är bestämt i bolagsordningen,

skall bolaget träda i likvidation, där ej tillräckligt antal aktieägare inträtt

inom sex månader.

4 §•

Systembolags styrelse skall bestå av

fem ledamöter, utsedda för ett år i

sänder. Av dessa utser kontrollstyrelsen

en ledamot som tillika är ordförande,

länsstyrelsen två ledamöter,

landstinget en ledamot samt bolagsstämman

en ledamot. För varje leda
-

4 §•

Systembolags styrelse skall bestå av

fem ledamöter, utsedda för ett år i

sänder. Av dessa utser kontrollstyrelsen

två ledamöter samt länsstyrelsen,

landstinget och bolagsstämman

vardera en ledamot. De av kontrollstyrelsen

utsedda ledamöterna skola

s. 97 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

97

(Kungl Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

mot utses på enahanda sätt en supp- tillika vara den ena ordförande och

leant. den andra vice ordförande. För varje

I styrelsen för systembolaget för ledamot utses på enahanda sätt en

Stockholms stad och län skola över- suppleant.

slåthållarämbetet och länsstyrelsen

utse vardera en ledamot jämte suppleant.

Styrelsen för systembolag vars detaljhandelsområde omfattar Stockholm

eller annan stad som ej deltager i landsting skall bestå av ytterligare en ledamot

som, jämte suppleant för honom, utses av stadsfullmäktige i den staden.

5 §•

Då stiftelseurkunden ingives till länsstyrelsen, skall vid densamma vara fogat

förslag till bolagsordning som underställes länsstyrelsen för godkännande.

Varder ej å konstituerande bolagsstämman förslaget till bolagsordning utan

ändring antaget, vare frågan örn bolagets bildande förfallen.

Ansökning om bolagets registrering, vid vilken ansökning skall finnas fogat

bevis om länsstyrelsens godkännande av bolagsordningen ävensom förteckning

över dem som erhållit länsstyrelsens tillstånd att vara aktieägare, må göras

av den ledamot av bolagets styrelse som utsetts å bolagsstämma; och skall i

avseende å detta ärende vad i lagen örn aktiebolag är stadgat om styrelsen och

styrelseledamöterna gälla den av stämman valda ledamoten.

Sedan övriga styrelseledamöter och suppleanter utsetts samt beslut fattats

rörande befogenheten att teckna bolagets firma, skall styrelsen ofördröjligen

göra anmälan härom för registrering.

6 §.

Systembolags räkenskapsår skall vara kalenderår.

Av systembolags utdelningsbara årsvinst må till aktieägare utdelas högst

fem procent å aktiebeloppet.

Utöver vad i lagen om aktiebolag är föreskrivet om avsättning till reservfond

skall avsättning till fonder och avskrivningar företagas i enlighet med

kontrollstyrelsens föreskrifter.

Systembolags årsvinst skall, i den

mån densamma ej skall användas till

avsättning till reservfonden eller andra

fonder, till avskrivningar i enlighet

med vad i nästföregående moment

sägs eller till utdelning åt aktieägarna,

tillkomma statsverket och skall

inom utgången av juni månad nästpåföljande

år insättas å statsverkets

checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning.

Systembolags årsvinst skall, i den

mån densamma ej skall användas till

avsättning till reservfonden eller andra

fonder, till avskrivningar i enlighet

med vad i nästföregående stycke

sägs eller till utdelning åt aktieägarna,

tillkomma statsverket och skall

inom utgången av juni månad nästpåföljande

år insättas å statsverkets

checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens

räkning.

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

7 sami. Nr 28-

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Det överskott som vid upplösning av systembolag må finnas, sedan bolagets

samtliga skulder blivit guldna och till aktieägarna utbetalats aktiernas nominella

belopp jämte vinstutdelning för nästföregående år, i den mån sådan innestår

hos bolaget, ävensom ränta efter fem procent å aktiebeloppet från löpande

årets början till dess betalning sker, skall tillkomma statsverket.

7 §•

Befogenhet eller skyldighet som enligt lagen om aktiebolag tillkommer bolagsstämma

skall i fråga örn systembolag tillkomma dess styrelse; dock att

bolagsstämma skall äga besluta örn ändring av bolagsordningen, fastställande

av balansräkning, beviljande å aktieägarnas vägnar av ansvarsfrihet för styrelsen,

utdelning åt aktieägarna, val och entledigande av en styrelseledamot

och en revisor samt suppleanter för dessa.

Ändring av bolagsordningen må beslutas av bolagsstämma i den ordning

som är föreskriven i lagen örn aktiebolag men skall för att bliva gällande godkännas

av länsstyrelsen. Ej må ändringen registreras med mindre sådant godkännande

styrkes.

Varder ej ansvarsfrihet styrelsen beviljad, må å bolagets vägnar talan å

förvaltningen efter vad i lagen örn aktiebolag är stadgat föras av aktieägare i

bolaget.

8 §.

Systembolag må ej i någon form bereda aktieägare ekonomisk fördel utöver

utdelning å aktie eller låta ersättningen till styrelseledamot eller avlöningen

till någon i bolagets tjänst anställd person utgå i förhållande till storleken av

omsättningen eller vinsten å bolagets rörelse. Ej heller må bolag vidtaga åtgärd

som, till men för bolaget, gynnar kommun eller annan.

9 §■

Systembolag äger bilda särskilt aktiebolag (restaurangbolag) för drivande

av restaurangrörelse och därmed sammanhängande verksamhet.

10 §.

Systembolag må ej utan samtycke av kontrollstyrelsen

1) inrätta restaurang;

2) inköpa eller avhända sig fastighet;

3) inom bolaget tillhörig fastighet vidtaga annan mera omfattande förändring

än sådan som påkallas av fastighetens underhåll eller rörelsens behöriga

utövande;

4) ingå viktigare hyresavtal och inom förhyrd lägenhet utföra större ändrings-

eller reparationsarbeten;

5) ingå affärsavtal med enskilda styrelseledamöter eller aktieägare i bolaget;
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

99

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

6) bilda restaurangbolag samt för- 6) bilda restaurangbolag samt förvärva

eller avhända sig aktier och an- värva eller avhända sig aktier eller andelar

i bolag eller ekonomisk förening; delar i bolag eller ekonomisk förening;

7) vidtaga eller biträda åtgärd som eljest är ägnad att förminska bolagets

inflytande å företag, där bestämmande inflytande på ledningen är tillförsäkrat

bolaget genom aktieinnehav eller på annat sätt;

8) placera kapital annorledes än å bankräkning; eller

9) besluta rörande lön till befattningshavare i ledande ställning inom bolaget,

rörande grunder för avlöning till annan personal eller för pensionering

av personal samt rörande understöd till anställd person som till följd av ålder

eller annan orsak är oförmögen till tjänstgöring.

11 §•

Ledamot och suppleant i systembolags styrelse ävensom revisor och suppleant

för denne äga av bolaget åtnjuta ersättning enligt kontrollstyrelsens

föreskrifter.

12 §.

Systembolag står vid utövande av sin verksamhet under överinseende av

kontrollstyrelsen och har att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter kontrollstyrelsen

meddelar beträffande bolagets förvaltning eller eljest i denna

förordning särskilt angivna hänseenden.

13 §.

Granskning av styrelsens förvaltning

och bolagets räkenskaper skall

varje år under tiden mars—maj å tid

som av kontrollstyrelsen bestämmes

verkställas för nästföregående år av

två revisorer, av vilka den ena förordnas

av kontrollstyrelsen bland de hos

styrelsen anställda revisorerna för

granskning av systembolagens ekonomiska

förvaltning och den andra utses

av aktieägarna. På enahanda sätt

tillsättas jämväl två suppleanter, över

revisionen skola revisorerna avgiva

berättelse, vilken, utom redogörelse

för bolagets ekonomiska ställning och

förvaltning samt vad övrigt revisorerna

kunna finna skäl omnämna, skall

innehålla dels yttrande huruvida bolaget

förvaltats i överensstämmelse

med det i 1 kap. 3 § angivna syfte,

13 §.

Granskning av styrelsens förvaltning

och bolagets räkenskaper skall

varje år under tiden mars—maj å tid

som av kontrollstyrelsen bestämmes

verkställas för nästföregående år av

två revisorer, av vilka den ena förordnas

av kontrollstyrelsen bland de hos

styrelsen anställda revisorerna för

granskning av systembolagens ekonomiska

förvaltning och den andra utses

av aktieägarna. På enahanda sätt

tillsättas jämväl två suppleanter, över

revisionen skola revisorerna avgiva

berättelse, vilken, utom redogörelse

för bolagets ekonomiska ställning och

förvaltning samt vad övrigt revisorerna

kunna finna skäl omnämna, skall

innehålla dels yttrande huruvida bolaget

förvaltats i överensstämmelse

med det i t kap. 3 § angivna syfte,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

dels till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet.

Av revisionsberättelsen skola,

sedan bolagets styrelse lämnats tillfälle

att förklara sig över i berättelsen

möjligen gjorda anmärkningar, revisorerna

före juni månads utgång

översända exemplar till länsstyrelsen

och de myndigheter som äro företrädda

i bolagets styrelse. Till dem som

sålunda erhålla del av revisionsberättelsen

må bolagets styrelse även insända

sin förklaring.

(Utskottets förslag.)

dels till- eller avstyrkande av ansvarsfrihet.

Av revisionsberättelsen skola,

sedan bolagets styrelse lämnats tillfälle

att förklara sig över i berättelsen

möjligen gjorda anmärkningar, revisorerna

före juni månads utgång

översända exemplar till de myndigheter

som äro företrädda i bolagets

styrelse. Till dem som sålunda erhålla

del av revisionsberättelsen må

bolagets styrelse även insända sin förklaring.

övriga föreskrifter rörande granskningen av systembolagens förvaltning

och räkenskaper meddelas av Konungen eller, i den mån Konungen så förordnar,

av kontrollstyrelsen.

14 §.

I fråga om systembolaget för Stockholms stad och län skall vad enligt detta

kapitel ankommer på länsstyrelsen ankomma på Överståthållarämbetet och

länsstyrelsen i Stockholms län gemensamt; dock må tillstånd att äga aktie i

nämnda bolag meddelas beträffande den som är bosatt i staden av Överståthållarämbetet

och den som är bosatt inom länet av länsstyrelsen.

15 §.

/ mom. Aktierna i restaurangbolag skola vara dels stamaktier, dels preferensaktier;

och skall stamaktiekapitalet utgöra lägst tio och högst tjugu procent

av bolagets sammanlagda aktiekapital.

Stamaktie må ej ägas av annan än systembolaget.

Varje stamaktie medför rätt till tio röster och varje preferensaktie rätt till

en röst.

2 mom. Bolagsordning för restaurangbolag ävensom ändring i sådan bolagsordning

skall för att vara gällande godkännas av kontrollstyrelsen och

skall bevis därom fogas vid registreringsansökningen.

3 mom. Restaurangbolag må ej bereda preferensaktieägarna vinning utöver

skälig utdelning å aktie, och äger vad i 8 § stadgas jämväl i övrigt motsvarande

tillämpning å restaurangbolag.

4 mom. Restaurangbolags styrelse skall bestå av fem ledamöter med lika

många suppleanter. Tre ledamöter och tre suppleanter utses av stamaktieägaren,

två ledamöter och två suppleanter av preferensaktieägarna.

Av stamaktieägaren utsedd ledamot och suppleant så ock verkställande direktör

i bolaget må ej äga preferensaktie i bolaget.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

101

(Kungl. Maj:ts förslag.)

5 mom. Restaurangbolag må ej

äga aktier eller andelar i bolag eller

ekonomisk förening.

6 mom. Restaurangbolag må ej

utan samtycke av kontrollstyrelsen

inrätta restaurang, ingå affärsavtal

med enskilda styrelseledamöter eller

företaga åtgärd som i 10 § under 2)—

4) eller 8)—9) sägs.

Bestämmelserna i 11 § skola äga

motsvarande tillämpning å restaurangbolag.

(Utskottets förslag.)

5 mom. Restaurangbolag må ej

utan samtycke av kontrollstyrelsen

förvärva eller avlxända sig aktier eller

andelar i bolag eller ekonomisk förening.

Ej heller må restaurangbolag

utan samtycke av kontrollstyrelsen

inrätta restaurang, ingå affärsavtal

med enskilda styrelseledamöter eller

företaga åtgärd som i 10 § under 2)—

4) eller 8)—9) sägs.

6 mom. Bestämmelserna i 11 och

12 §§ skola äga motsvarande tillämp
-

ning å restaurangbolag.

7 mom. Granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skall verkställas av två revisorer för vilka skola utses suppleanter.

Å ordinarie bolagsstämma utses årligen av stamaktieägaren en revisor och

en suppleant, och må härtill utses endast av handelskammare auktoriserad revisor

eller någon som i avseende å lämplighet kan jämställas med sådan.

Å samma stämma utse preferensaktieägarna en revisor och en suppleant.

8 mom. Kontrollstyrelsen äger genom sin chef eller annan person som styrelsen

förordnat deltaga i revisorernas granskning av restaurangbolags förvaltning

och räkenskaper ävensom när som helst företaga särskild granskning.

16 §.

Konungen meddelar närmare föreskrifter angående tillämpningen av bestämmelserna

i detta kapitel. 7

7 KAP.

Ansvarsbestämmelser lii. m.

1 §•

1 mom. Den som utan att äga rätt till försäljning enligt denna förordning

avyttrar rusdrycker, straffes för olovlig försäljning med dagsböter, dock ej

under tio.

Beträdes någon, som förut fällts till straff för olovlig försäljning av rusdrycker,

andra gången eller oftare med sådan förbrytelse eller bedriver någon

olovlig försäljning i större omfattning eller yrkesmässigt, straffes med dagsböter,

dock ej under trettio, eller med fängelse i högst ett år.

Har förbrytelse varom ovan sägs icke skett i större omfattning eller yrkesmässigt,

må, där omständigheterna äro synnerligen mildrande, straffet nedsättas

till fem eller, vid upprepad förbrytelse, tio dagsböter.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. Har den som beträdes med olovlig försäljning av rusdrycker förut

fällts till straff för förbrytelse som avses i 30 § 1 mom. eller 31 § 2 mom. förordningen

angående tillverkning och beskattning av brännvin eller i 22 § 1

mom. eller 23 § 1 mom. förordningen angående handel med skattefri sprit eller

i 11 § 1 mom. första stycket eller 2 mom. första stycket förordningen angående

vissa alkoholhaltiga preparat m. m., straffes såsom för upprepad olovlig försäljning

av rusdrycker.

3 mom. I fall som i denna paragraf avses vare de å försäljningsstället

med därtill hörande lägenheter befintliga eller eljest för försäljning avsedda

rusdrycker tillika med kärl och emballage vari de förvaras underkastade

beslag och förbrutna.

4 morn. Vad i denna paragraf stadgas skall jämväl äga tillämpning, om

någon i strid mot föreskrifterna i 1 kap. 6 § 2 mom. genom byteshandel avhänder

sig rusdrycker eller eljest använder sådan dryck som betalningsmedel.

2 §.

Tillhandagår någon mot föreskrifterna i 4 kap. 9 § 1 mom. med anskaffande

av rusdrycker, straffes med dagsböter. Sker förbrytelsen i större omfattning

eller yrkesmässigt eller beträdes någon som förut fällts till straff för förbrytelse

som nu sagts andra gången eller oftare med sådan förbrytelse, eller

bryter någon mot föreskriften i 4 kap. 9 § 2 morn., vare straffet dagsböter, ej

under tjugu, eller fängelse i högst sex månader.

3 §.

Har någon med motbok vidtagit åtgärd i syfte att därigenom möjliggöra

inköp av rusdrycker i större myckenhet än den vartill motboken eljest berättigar,

och har han eller med hans vetskap annan gjort bruk av den ändrade

motboken, straffes, där ej gärningen eljest är belagd med straff, med dagsböter.

4 §•

Överskrides rätt till partihandel, vare straffet dagsböter, dock ej under

fem. Äro omständigheterna försvårande eller sker överskridande andra gången

eller oftare, må till fängelse dömas. 5

5 §•

1 mom. överskrider någon den i 1 kap. 4 § 1 mom. stadgade rättighet till

försäljning av rusdrycker i visst fall å apotek, straffes som i 1 § 1 mom. sägs.

2 mom. Har den som äger rätt att utfärda recept å rusdrycker genom missbruk

av denna rätt tillhandagått annan med anskaffande av dylika drycker,

straffes med dagsböter. Sker förbrytelsen i större omfattning och mot ersättning,

vare straffet dagsböter, ej under tjugu, eller fängelse i högst sex månader.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

103

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

6 §•

1 mom. Avyttrar någon vid detaljhandel med rusdrycker sådana drycker

av annat slag än försäljningsrättigheten avser,

eller beträdes någon vid utminutering med olovlig utskänkning eller vid utskänkning

med olovlig utminutering,

eller idkar någon detaljhandel med rusdrycker å annat ställe än därtill

uppgivet eller medgivet är,

eller fortsätter någon, oaktat återkallelse av meddelat tillstånd till försäljning

eller förbud däremot delgivits honom, med försäljningen,

straffes som i 1 § 1 mom. sägs.

2 mom. Har försäljning skett av drycker av annat slag än försäljningsrätten

avser, skall i fråga om sådana drycker med kärl och emballage tillämpas

även vad i 1 § 3 mom. finnes stadgat.

7 §.

Bryter någon mot 4 kap. 14 § eller 5 kap. 2 § 1 morn., 7 §, 9 § 2 mom.

andra stycket eller 13 § eller bryter gäst å utskänkningsställe mot 5 kap. 5

eller 6 §, straffes med böter från och med fem till och med etthundra kronor.

8 §•

Bryter den som handhar tillåten försäljning av rusdrycker eller någon hos

honom anställd i andra fall än förut i detta kapitel sägs mot vad i denna

förordning är stadgat eller mot de föreskrifter som vederbörande myndighet

1 enlighet med denna förordning kan hava meddelat, straffes, där ej annorlunda

särskilt stadgas, med dagsböter.

9 §.

Dömes någon till ansvar enligt 6 eller 8 § för förbrytelse vid utskänkning,

till vilken tillstånd innehaves av annan än systembolag, och har han förut

undergått bestraffning för förbrytelse i samma utskänkningsrörelse mot någon

av nämnda paragrafer, må tillståndsinnehavaren förklaras sin rätt till

försäljning förlustig.

10 §.

Bryter någon som ej handhar försäljning enligt denna förordning mot

4 kap. 12 § eller förbryter sig någon mot stadgandet i 5 kap. 12 § 2 morn.,

straffes med dagsböter.

11 §•

/ mom. Rusdrycker som till riket införas av annan än den vilken enligt

2 kap. 10 § är berättigad till införsel av sådana drycker må, därest varan i

behörig ordning anmälts till tullklarering, åter utföras. Skor ej återutförsel

inom fyra månader efter det varan enligt vad i tullstadgan sägs skall anses

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

hava mottagits av tullanstalt, hemfaller varan till kronan, och skall för dess

räkning med varan förfaras på sätt i 20 § 2 mom. är stadgat.

2 mom. Är införsel av rusdrycker belagd med straff enligt gällande bestämmelser

om ansvar för olovlig varuinförsel, skola de i sådant avseende

meddelade föreskrifter lända till efterrättelse. I fråga om försäljning av

olovligt införda rusdrycker skall gälla vad i 20 § 2 mom. sägs.

3 mom. Den som mot stadgandet i 2 kap. 10 § 4 mom. från fartyg eller

luftfartyg förer rusdrycker, vilka förtullats såsom överskottsproviant, straffes

med dagsböter, och vare dryckerna tillika med kärl och emballage underkastade

beslag och förbrutna.

4 mom. Den som mot stadgandet i 2 kap. 10 § 4 mom. disponerar å provianteringsfrilager

upplagda rusdrycker annorledes än till fartygs proviantering

eller utrustning i föreskriven ordning, straffes med dagsböter.

5 mom. Erfordras i särskilt fall föreskrifter angående behandlingen av

till riket inkomna rusdrycker, äger Konungen efter anmälan av generaltullstyrelsen

förordna huru med varan skall förfaras.

12 §.

Den som i följd av bestämmelserna i 2 kap. 8 § undfått del av där avsedd

tillverkares räkenskaper och verifikationer, så ock den som haft eller har att

taga befattning med tillsyn å sådan utskänkning, vartill tillstånd överlåtits,

må icke, där det ej kan anses påkallat av tjänstens intresse, yppa affärsförhållanden

varom han fått kunskap. Gör han detta och framgår ej av omständigheterna,

att han örn de affärsförhållanden erhållit kännedom å tid,

då han ej innehaft dylik befattning, straffes med dagsböter. Sker det för

att göra skada eller begagnar han sig av sin kännedom till egen eller annans

fördel, må dömas till fängelse.

13 §.

Skulle den som är pliktig att åtala förbrytelser mot denna förordning själv

beträdas med olovlig försäljning av rusdrycker, vare det ansett som försvårande

omständighet, och vare han därjämte förlustig tjänsten.

14 §•

Den som under tid då han är ställd under åtal för förbrytelse mot denna

förordning fortsätter samma förbrytelse, skall för varje gång åtal därför anhängiggöres

fällas till särskilt ansvar; dock må, där till fängelse dömes, sammanlagda

fängelsestraffet ej överstiga två år.

15 §.

1 mom. Den som uppsåtligen förleder annan till förbrytelse varom i

1—3 §§ sägs eller vid utförande av sådan förbrytelse med råd eller dåd uppsåtligen

hjälper, så att gärningen därigenom sker, straffes som vore han själv

s. 105 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

105

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gärningsman. Har någon före brottets utförande eller vid utförandet, dock i

mindre mån än nyss är sagt, med råd eller dåd gärningen främjat, straffes

efter ty som han prövas hava till brottet bidragit.

Den till vilken rusdrycker avyttrats eller eljest anskaffats vare ej förfallen

till ansvar för delaktighet i gärningen enligt vad i första stycket sägs.

2 mom. Husbonde ansvarar för förbrytelse som vid handhavande av detaljhandel

begås av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person,

liksom vore förbrytelsen begången av honom själv, därest ej omständigheterna

göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja.

16 §.

Den som idkar detaljhandel vare pliktig tillhandagå nykterhetsnämnd eller

av nämnden utsett ombud med erforderliga upplysningar.

17 §.

Det åligger länsstyrelsen att övervaka iakttagandet av vad i denna förordning

är stadgat.

Polischefen i orten så ock kommunalnämnd skola tillse, att å ställe där

detaljhandel idkas ordning iakttages samt de i denna förordning meddelade

föreskrifter noga efterföljas.

För köping eller annat område å landet, för vilket ordningsstadgan för

rikets städer är i tillämpliga delar gällande, må länsstyrelsen förordna lämplig

polisman att fullgöra vad enligt denna förordning åligger polischef.

18 §.

Tredskas systembolag att fullgöra

de i denna förordning för sådant bolag

meddelade föreskrifter eller de föreskrifter

som kontrollstyrelsen för

bolaget utfärdat, äger länsstyrelsen

efter omständigheterna förelägga bolagets

styrelseledamöter vite eller förbjuda

bolaget att efter utsatt skälig

tid fortsätta med försäljningen, örn

de åsidosatta föreskrifterna ej iakttagas.

18 §.

Tredskas systembolag att fullgöra

de i denna förordning för sådant bolag

meddelade föreskrifter eller de föreskrifter

som kontrollstyrelsen för

bolaget utfärdat, äger länsstyrelsen

efter omständigheterna förelägga bolagets

styrelseledamöter vite eller förbjuda

bolaget att efter utsatt skälig

tid fortsätta med försäljningen, örn

de åsidosatta föreskrifterna ej iakttagas.

Förelagt vite md av länsstyrelsen

utdömas.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

19 §.

1 mom. Allmän åklagare samt de vilka särskilt antagits att vaka över förordningens

efterlevnad åligger att åtala förbrytelser mot densamma.

2 mom. I övrigt äger envar rättighet att för sådana förbrytelser anställa

åtal, dock ej föräldrar och barn eller makar eller syskon mot varandra, ej

heller annan skyldeman mot den hos vilken han njuter kost eller underhåll,

ej fosterbarn mot fosterföräldrar och ej heller tjänare mot husbondefolk under

den tid de äro i tjänsten.

3 mom. Då åtal anställes av annan än den som är nämnd i 1 mom. give

han sin talan allmän åklagare till känna så tidigt, att denne må kunna övervara

målets utförande.

4 mom. Åtal anhängiggöres vid allmän domstol.

20 §.

1 mom. Rättighet att verkställa beslag tillkommer tulltjänsteman i fall som

i 11 § sägs. I övrigt gäller angående beslag vad därom finnes särskilt stadgat.

2 mom. Rusdrycker som enligt denna förordning eller annan författning

förklarats förbrutna skola, därest de äro i försäljningsdugligt skick, hembjudas

till systembolag eller partihandelsbolaget. Kunna förbrutna drycker

på grund av sin beskaffenhet ej tillhandahållas allmänheten, skola de hembjudas

till partihandelsbolaget. Bolag till vilket rusdrycker sålunda hembjudits

vare skyldigt att till skäligt pris efter grunder som av kontrollstyrelsen

fastställas inköpa den hembjudna varan. Är värdet så ringa, att det ej

kan anses motsvara forslingskostnaderna, skall varan bevisligen förstöras.

Samma lag vare, där rusdrycker som ej förklaras förbrutna försäljas på

grund av bestämmelser i tullstadgan eller andra författningar.

Med den erlagda köpesumman för rusdrycker som försålts på grund av

stadgandet i 11 § 1 mom. eller bestämmelser i tullstadgan skall i tillämpliga

delar förfaras på sätt i tullstadgan föreskrives beträffande köpesumman för

gods som enligt samma stadga blivit genom tullverkets försorg försålt å auktion;

skolande, därest enligt tullstadgan viss tid skall räknas från auktionsdagen,

tiden i stället räknas från den dag, då betalning kommit tullverket

tillhanda.

21 §.

Böter som äro ådömda efter denna

förordning skola, om tillgång saknas

till deras gäldande, förvandlas enligt

allmän strafflag.

21 §.

Böter och vitén som äro ådömda

efter denna förordning skola, om tillgång

saknas till deras gäldande, förvandlas

enligt allmän strafflag.

22 §.

Av böter som ådömas enligt denna förordning samt värdet av rusdrycker

jämte kärl och emballage som enligt denna förordning dömas förbrutna tillfälle

en tredjedel, dock högst femhundra kronor, åklagaren. Lika del skall,

s. 107 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

107

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

om särskild angivare eller beslagare finnes, tillfalla denne, men om så ej är

fallet, ställas i Stockholm till överståthållarämbetets, i annan stad till magistratens

samt på landet till länsstyrelsens förfogande att, i enlighet med föreskrifter

som Konungen utfärdar, användas till uppmuntran av polismän som

ådagalagt synnerligt nit vid beivrande av olovlig hantering av rusdrycker.

Återstoden tillfaller kronan.

Andel som nu sagts tillkomme dock ej angivare, då angivelse skett av föräldrar

mot barn, barn mot föräldrar, makar eller syskon mot varandra,

annan skyldeman mot den hos vilken han njuter kost eller underhåll, fosterbarn

mot fosterföräldrar eller tjänare mot husbondefolk under den tid de äro

i tjänsten.

Utdömt vite tillfaller kronan.

23 §.

Ej vare någon jävig att bära vittne angående olovlig försäljning av rusdrycker

endast på den grund att han därvid tillhandlat sig eller förtärt sådana

drycker.

24 §.

Vad enligt denna förordning tillhör kommunalfullmäktiges handläggning

skall, där fullmäktige ej finnas, tillkomma kommunalstämma.

Vad enligt denna förordning tillhör magistrats handläggning tillkommer

poliskammare i stad, där sådan finnes.

b) att riksdagen måtte — med bifall i dessa delar till

Kungl. Maj:ts förevarande proposition — antaga följande

vid propositionen fogade

1) Förslag

till

förordning om införande av förordningen angående försäljning

av rusdrycker.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Den nya förordningen angående försäljning av rusdrycker skall, såvitt ej

nedan annorlunda stadgas, lända till efterrättelse från och med den 1 oktober

1938.

Genom nya förordningen upphävas

förordningen den 14 juni 1917 (nr 340) angående försäljning av rusdrycker;
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förordningen den 13 maj 1846 (nr 15 sid. 8) om ansvar å den som åt fånge

eller kronoarbetskarl olovligen anskaffar brännvin eller andra sprirituösa

drycker; samt

kungörelsen den 21 december 1904 (nr 69 sid. 1) angående förbud mot

postbefordran av paket, innehållande brännvin eller andra brända eller destillerade

spirituösa drycker;

tillika med alla de särskilda stadganden som innefatta ändring av vad de

sålunda upphävda författningarna innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot

nya förordningens bestämmelser.

2 §•

Sådan rättighet till detaljhandel med rusdrycker som avses i förordningen

den 14 juni 1917 må icke meddelas för längre tid än till den 1 oktober 1938.

3 §•

Indelning av riket i detaljhandelsområden jämlikt 3 kap. 1 § nya förordningen

skall ske före den 1 augusti 1937 att gälla från och med den 1 oktober

1938.

4 §■

Ledamöter och suppleanter i systembolags styrelser skola utses första

gången enligt nya förordningen å följande tider:

de ledamöter och suppleanter, vilka skola utses av kontrollstyrelsen, länsstyrelsen

och stadsfullmäktige, före den 15 september 1937,

de ledamöter och suppleanter, vilka skola väljas av landstingen, vid 1937

års lagtima möte, samt

de ledamöter och suppleanter, vilka skola väljas av aktieägarna, å konstituerande

bolagsstämma.

5 §.

Systembolag som ämnar bedriva verksamhet från den 1 oktober 1938 skall

söka antagande av länsstyrelsen före den 1 november 1937. Å sådant bolag

skola bestämmelserna i 6 kap. nya förordningen om tillstånd att äga aktie

i systembolag samt om systembolags bildande och vad därmed sammanhänger

äga tillämpning.

6 §•

Ansökan om tillstånd till årsutskänkning som avser tiden efter den 1 oktober

1938 skall göras av systembolag senast den 31 december 1937 samt av

fullmäktige eller stämma i vederbörande kommun senast den 31 mars 1938.

I fråga örn sådan ansökan skola bestämmelserna i 3 kap. nya förordningen

i tillämpliga delar lända till efterrättelse och skola därvid i förekommande

fall jämväl reglerna örn turistutskänkning träda i tillämpning.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

109

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Ansökan om tillstånd till tillfällig utskänkning eller trafikutskänkning som

avser tiden efter den 1 oktober 1938 skall, även där ansökan göres före sistnämnda

dag, behandlas i den ordning som föreskrives i 3 kap. nya förordningen.

Har tillstånd till utskänkning meddelats på grund av sådan ansökan som

ovan i denna paragraf sägs, skall om överlåtelse av tillståndet gälla vad i

3 kap. nya förordningen stadgas angående sådan överlåtelse.

7 §•

I samband med likvidation av bolag som avses i 17 § förordningen den

14 juni 1917 skall upprättas skriftlig handling, innefattande överlåtelse av

tillgångar och skulder i bolaget å det i nya förordningen avsedda systembolag,

inom vars detaljhandelsområde det förra bolagets styrelse har sitt

säte, varvid skall iakttagas ej mindre att borgenär, som icke godtager det nya

bolaget i det tidigares ställe, erhåller betalning för sin fordran än även att,

i den mån befintligt överskott därtill förslår, av delägarna i det tidigare bolaget

tillskjutna medel återbetalas jämte ränta därå efter högst fem procent

örn året för tid, för vilken utdelning tidigare ej ägt rum.

8 §■

Kontrollstyrelsen har att meddela närmare anvisningar angående nedläggande

av rörelsen å de bolag som omförmälas i 17 § förordningen den 14 juni

1917 samt angående rörelsens övertagande av systembolag som avses i nya

förordningen.

Styrelseledamöterna i sistnämnda bolag skola, sedan de utsetts jämlikt

4 § här ovan, biträda vid förberedelserna för rörelsens övertagande.

9 §.

Bestämmelserna i 19 § 6—8 mom. förordningen den 14 juni 1917 skola tilllämpas

beträffande granskning av bolags förvaltning och räkenskaper för

tiden från den 1 januari till den 1 oktober 1938.

10 §.

Bestämmelserna i 6 kap. 15 § 1 mom. nya förordningen om stamaktier

och preferensaktier i restaurangbolag skola icke utgöra hinder för att i dylika

bolag, där vid nya förordningens ikraftträdande annat förhållande mellan

olika slag av aktier är gällande, detta förhållande bibehålies; dock att

stamaktiernas sammanlagda röstetal icke må utgöra mindre del av samtliga

aktiers röstetal än vad nämnda bestämmelser medgiva.

11 §■

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift

som ersatts genom bestämmelse i nya förordningen, skall denna bestämmelse

i stället tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2) Förslag

till

förordning med vissa föreskrifter i avseende å nykterhetsnämnd.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Nykterhetsnämnd i kommun har att övervaka nykterhetstillståndet inom

kommunen samt att i enlighet med vad i denna förordning sägs eller eljest

finnes stadgat vidtaga för dess höjande erforderliga åtgärder.

Det åligger nykterhetsnämnd därvid särskilt

att söka förebygga och motverka onykterhet och dryckenskap genom upplysningar,

råd och anvisningar till systembolag och andra försäljare av alkoholhaltiga

drycker eller ersättningsmedel härför samt genom åtgärder mot

olaglig försäljning av sådana drycker eller ersättningsmedel;

att verka för nykterhetsfrämjande åtgärder genom framställningar och

yttranden till vederbörande myndigheter; samt

att tillhandagå enskilda personer med de råd och upplysningar som äga

samband med nämndens uppgifter.

Nykterhetsnämnd skall, i stad till stadsfullmäktige och på landet till kommunalfullmäktige

eller kommunalstämma, avgiva årlig berättelse över nykterhetstillståndet

inom kommunen samt angående nämndens verksamhet.

2 §•

Brukar någon som vistas inom kommunen alkoholhaltiga drycker till uppenbar

skada för sig eller annan, äger nykterhetsnämnden förordna, att under

viss tid, högst ett år i sänder, rusdrycker icke må till honom utminuteras.

över beslutet må besvär inom trettio dagar från delfåendet anföras hos

länsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1938.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

lil

c) att följande motioner, nämligen:

väckta inom första kammaren:

nr 241 av herr Stendahl,

» 242 av herr Reuterskiöld,

» 268 av herr Eilif Sylwan m. fl.,

» 269 av herr Oscar Gottfrid Karlsson,

» 270 av herr Oscar Gottfrid Karlsson,

» 271 av herrar Lindmark och Karl Bodin,

» 272 av herr Holmström m. fl.,

» 273 av herr Bjurström,

» 274 av herrar Rahmn och Borell,

» 275 av herr Bergman m. fl.,

» 276 av herr Bergman,

» 277 av herr Anders Andersson,

» 278 av herr Carl Eriksson m. fl.,

» 279 av herr Holmström m. fl.,

väckta inom andra kammaren:

nr 471 av herr Paulsen,

472 av herr Paulsen,

» 507 av herrar Nilsson i Landskrona och Landgren,

» 508 av herr Hagberg i Malmö m. fl.,

» 509 av herr Andersson i Falkenberg,

» 510 av herr Dahlbäck m. fl.,

» 511 av herr Henriksson m. fl.,

» 512 av herr Henriksson m. fl.,

» 513 av herr Liedberg m. fl.,

» 514 av herr Sundström i Vikmanshyttan,

» 515 av herr Lindén m. fl.,

» 516 av herr Kilbom,

» 517 av herr Persson i Norrby m. fl.,

» 518 av herr Nilson i Eskilstuna,

» 519 av herr Lindberg i Stockholm,

» 520 av herr Nylander,

» 521 av fru Alvén m. fl.,

» 522 av herr Cruse m. fl.,

» 523 av herrar Cruse och Eriksson i Sandby samt

» 524 av herr Andersson i Igelboda

måtte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 21 maj 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin,

Wahlmark, Elof Andersson, Sjödahl, Ekman, Velander och Eilif Sylwan; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Andersson i Dunker,

Olsson i Gävle, Johanson i Huskvarna, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö,

Blomquist och Mårtensson.

dock att vid behandlingen av 3 kap. 3 § förslaget till förordning angående försäljning av

rusdrycker deltagit herr Bengtsson i stället för herr Velander.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28• Reservationer.

113

Reservationer:

1) av herr Johanson i Huskvarna, som anfört:

»Den av Kungl. Maj:t framlagda propositionen med förslag till förordning

angående försäljning av rusdrycker m. m. har synts mig i väsentliga delar

icke motsvara de önskemål, som riksdagen uttalade, då den år 1928 uppdrog

riktlinjerna för en ny, reviderad rusdrycksförsäljningslagstiftning.

Riksdagen framhöll, att revisionens syfte skulle vara att vinna sådana bestämmelser,

som i möjligaste mån gagna nykterhetstillståndet och genom

vilkas tillämpning konsumtionen förorsakar minsta möjliga skada och olägenheter.

Därjämte framhölls angelägenheten av, att genom lagstiftningen

dryckesseden komme att motverkas, framför allt i dess mest anstötliga former.

Då, såvitt jag kan finna, av de såväl i propositionen som i utskottsutlåtandet

föreslagna bestämmelser åtskilliga torde —• tvärtemot vad sålunda åberopats

såsom av riksdagen åsyftat — vara ägnade snarare att utbreda dryckesseden

än att tillbakatränga den, bl. a. genom en alltmer underlättad åtkomst

av rusdrycker, och då en dylik lagstiftning otvivelaktigt måste komma

att bidraga till ett försämrat nykterhetstillstånd, har jag icke kunnat

undgå att anmäla reservation mot utskottets beslut.

I det betänkande med förslag till spritdrycksförordning m. m., som avgavs

den 23 oktober 1934 av Rusdryckslagstiftningsrevisionen, ingick såsom

en väsentlig och integrerande del ett ''förslag till omläggning av alkoholistlagstiftningen’,

ett förslag alltså till lag örn samhällelig nykterhetsvård,

innefattande en effektivisering av nykterhetsnämndsinstitutionen, avseende

förbättrad vård av alkoholister samt anvisning av åtgärder att på ett tidigare

stadium ingripa mot fall av individuellt och socialt skadligt och farligt

alkoholmissbruk. Denna väsentligt förbättrade nykterhetsvårdslagstiftning,

örn vars behövlighet skiljaktiga meningar icke rådde inom revisionen, står

enligt min uppfattning i så nära samband med rusdryckslagstiftningen både

i fråga om systembolagsorganisationen och i flera andra viktiga avseenden,

att starka skäl synas mig tala för att dessa två frågor lösas i ett sammanhang.

Det är med hänsyn såväl härtill som till beskaffenheten av ett flertal

av de i sagda lagstiftning föreslagna speciella bestämmelser, vilka jag anser

icke på tillfredsställande sätt främja folknykterheten, som jag ansett mig

böra

dels yrka avslag på föreliggande proposition i dess helhet,

dels ock hemställa, att riksdagen måtte besluta skrivelse till Kungl. Maj:t

med begäran att för 1938 års riksdag framlägga förnyat förslag till rusdrycksförsäljningslagstiftning,

därvid ej mindre av mig här nedan föreslagna änd
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 28. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.

ringar böra vinna beaktande än även förslag till förbättrad nykterhetsvård

föreläggas riksdagen.

Skulle detta mitt huvudyrkande icke vinna bifall utan propositionen detta

år läggas till grund för positiva beslut, får jag, som ansluter mig till

Kungl. Maj:ts förslag rörande åldersbestämmelserna för utminuteringen och

som jämväl biträder utskottets uttalande rörande vinstkvantiteternas avveckling,

yrka, att nedan angivna författningsrum erhålla den lydelse som

framgår av det följande:

3 KAP.

3 §•

Utminutering må, sedan tillstånd därtill lämnats i den ordning nedan stadgas,

äga rum å ort där utminuteringsställe funnits inrättat år 1937 samt i

stad, köping eller municipalsamhälle med minst femtusen invånare.

Systembolaget äger, med iakttagande av föreskrifterna i första stycket,

ansöka om inrättande av utminuteringsställe så ock örn inrättande av utlämningsställe,

varom nedan i 4 kap. 7 § förmäles.

6 §.

1 mom. Tillstånd till inrättande av utminuterings- eller utlämningsställe

så ock tillstånd till annan utskänkning än sådan som omförmäles i 13 § meddelas

av länsstyrelsen i det län där försäljningen skall äga rum.

2 mom. Tillstånd till utskänkning enligt 1 mom. må avse utskänkning

som---(tillfällig utskänkning).

8 §.

Ansökan örn tillstånd till inrättande av utminuterings- eller utlämningsställe

så ock örn tillstånd till årsutskänkning skall innehålla uppgift örn antalet

försäljnings- eller utlämningsställen och deras förläggning samt vad

angår utskänkning jämväl uppgift örn antalet försäljningsställen dels för

spritdrycker och vin, dels för enbart vin ävensom förslag till grunder för utskänkningens

bedrivande. 9

9 §•

1 mom. över ansökan av systembolag örn tillstånd till inrättande av ut
minuterings-

eller utlämningsställe, så ock om tillstånd till årsutskänkning

---landet kommunalnämnden.

2 mom. Innan fullmäktige---landet kommunalnämnden.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 115

10 §.

1 mom. Har ansökan om tillstånd till inrättande av utminuterings- eller

utlämningsställe eller systembolags ansökan om tillstånd till årsutskänkning

blivit av fullmäktige avstyrkt, må ej tillstånd av länsstyrelsen meddelas.

2 mom. Ej må vid meddelande av tillstånd, som i 1 mom. sägs, antalet

försäljnings- eller utlämningsställen sättas högre än fullmäktige föreslagit

eller dylikt ställe förläggas i del av kommunen, där fullmäktige ansett sådan

förläggning ej böra äga rum. Hava fullmäktige beträffande utskänkningsställe

föreslagit sådana inskränkningar----eller författning.

3 mom. över meddelat---och landsfiskalen.

Länsstyrelses beslut---i kungörelsen.

12 §.

Denna § föreslås skola utgå.

19 §.

1 mom. Tillstånd till---klagan föras.

2 mom. Bryter den---tillställas kontrollstyrelsen.

3 mom. Därest av---meddelat tillstånd. Göra fullmäktige i kom
mun,

där utminuterings- eller utlämningsställe finnes inrättat, framställning,

att dylikt ställe skall upphöra, är länsstyrelsen pliktig förbjuda rörelsens fortsatta

bedrivande därstädes. Länsstyrelsens beslut gånge i verkställighet utan

hinder av anförda besvär.

4 KAP.

7 §•

Där det----äger bolag, sedan tillstånd därtill jämlikt 3 kap. 10 §

lämnats, att å sådan ort inrätta särskilt utlämningsställe.

Är köpare---äger bolaget medgiva att försändning av varan till kö
parens

närmaste järnvägs-, omnibus- eller ångbåtsstation må ske utan skyldighet

för köparen att gälda försändningskostnaden. Utgifterna för sådan

försändning skola, i enlighet---utminuterade spritdrycker.

Vid försändning--— köparen tillhanda.» 2

2) av herrar Velander och Eilif Sylwan, som anfört:

»Den nu gällande rusdrycksförsäljningsförordningen upptog i sitt ursprungliga

skick icke något stadgande, syftande till en begränsning av systembolagens

antal. En avsevärd ökning av antalet dylika bolag under åren när
-

s. 116 Kontrollera mot PDF

116 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.

mast efter förordningens ikraftträdande föranledde emellertid år 1922 införande

i förordningens 17 § 5 mom. av vissa bestämmelser med nyss angiven

innebörd. Till följd av dessa bestämmelser nedgick under de följande åren

bolagens antal icke oväsentligt. För närvarande finnas 121 bolag, därav 2

dock bedriva allenast utskänkning. Fördelningen av bolagen på skilda län

kan sägas vara mycket ojämn, detta såväl absolut som i förhållande till

folkmängd och ytvidd. Även omfattningen av de olika bolagens rörelse är

mycket växlande.

Rusdryckslagstiftningsrevisionen hade vid sitt övervägande av hithörande

spörsmål stannat för ett förordande av en organisation med i regel ett bolag

för varje län, dock att Kungl. Majit skulle äga bestämma att i ett län kunde

få inrättas mer än ett bolag respektive detaljhandelsområde, där det av särskild

anledning, såsom länets utsträckning eller folkmängd, funnes nödigt.

Propositionen har i princip anslutit sig till revisionens förslag i denna del.

Till stöd för sitt förslag hade revisionen anfört, bland annat, att de uppgifter,

som åvilade systembolagen, vore så skiftande och tillika så krävande,

att det måste förutsätta stor duglighet hos ledningen samt möjlighet att i

erforderlig utsträckning specialisera personalens arbetsuppgifter. Revisionen

funne uppenbart, att ett litet bolag icke ägde lika goda förutsättningar

att fylla dessa anspråk som ett stort bolag. Kravet på enhetlighet i lagtillämpningen

skulle med den av revisionen föreslagna organisationen bliva väl tillgodosett.

Förutsättningarna för en effektiv tillämpning av lagstiftningen

skulle vidare ökas i och med att bolagen för framtiden skulle förvärva verkligt

kompetenta arbetskrafter samt komme att stå mera obundna gentemot

obehöriga lokala inflytelser. Slutligen skulle bespaiingar i förvaltningskostnaderna

komma till stånd, varigenom statsverkets vinst av försäljningen

skulle ökas.

I propositionen hava av revisionen sålunda anförda skäl och synpunkter

godtagits. Departementschefen har emellertid i samband därmed konstaterat,

att revisionens förslag rörande antalet systembolag uti däröver avgivna yttranden

bedömts mycket olika. Under det att i vissa av dessa yttranden ansetts,

att betydande fördelar stöde att vinna genom en organisation i huvudsaklig

överensstämmelse med revisionens förslag, hade i andra yttranden

uttalats antingen att man borde stanna vid en indragning endast av de mindre

bolagen eller också att ändring ej alls borde ske i den nuvarande bolagsindelningen.

På vissa håll hade åter gjorts gällande, att man borde gå längre än

revisionen ansett lämpligt och sålunda anförtro detaljhandeln åt ett för hela

riket gemensamt bolag. Beträffande sistnämnda förslag har departementschefen

icke velat förneka, att goda skäl kunde anlöras för detsamma, örn

hänsyn endast toges till den rent kommersiella uppgiften. Kombinationen av

denna uppgift med handhavandet av restriktionssystemet ställde emellertid

enligt departementschefens förmenande särskilda krav, vilkas tillgodoseende

under alla förhållanden måste medföra en utbyggnad av den lokala organisationen.

Huru dessa frågor skulle lösas under förutsättning av ett riksbolag

kunde icke sägas vara utrett och förslaget syntes därför icke nu kunna tagas

under övervägande.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 117

Mot en koncentration i antydd utsträckning — en förvaltningsenhet för

hela riket — hade ock revisionen ansett att särskilda svårigheter måste an*

tagas möta med avseende å såväl den av systembolagen bedrivna utskänkningen

och restaurangverksamheten som ock utövandet av den individuella

kontrollen.

Vad av revisionen och departementschefen sålunda anförts är enligt vår

uppfattning näppeligen av beskaffenhet att böra utan vidare godtagas. En

koncentration av försäljningsorganisationen behöver icke i och för sig innebära

någon minskning av antalet försäljningsställen. Den mera regelmässiga

förbindelse med allmänheten, som nu äger rum vid utminuteringen, torde

sålunda kunna bibehållas. Däremot skulle genom en sådan koncentration

komma att beröras de förbindelser mellan allmänheten och bolagen, där särskilda

beslut ifrågakomma från bolagens sida, exempelvis angående inköpstillstånd

eller indragning därav samt förändring av inköpstillståndens omfattning.

Proceduren vid prövningen av sådana ärenden är emellertid, såsom

jämväl revisionen framhåller, redan för det närvarande i stor utsträckning

skriftlig och måste under alla omständigheter taga en viss tid på grund

av nödvändigheten för bolagen att genom samarbete mellan å ena sidan

dessa och å andra sidan nykterhetsnämnder, andra kommunala institutioner

eller med förhållandena inom de olika delarna av respektive kontrollområden

förtrogna enskilda personer inhämta upplysningar i och för kontroll av

föreliggande uppgifter m. m. Departementschefen understryker detta förhållande

samt tillägger, att den personkännedom, som förefinnes inom de

nuvarande bolagen, icke torde haft den betydelse för den individuella utminuteringskontrollen,

som man på sina håll måhända kunnat föreställa sig.

Denna uppfattning lärer säkerligen vara med verkliga förhållandet överensstämmande.

Men därav synes oss följa, att den nu i princip föreslagna länsbolagsindelningen

icke kommer att äga någon lokal förankring eller anknytning

av värde, som ett eventuellt riksbolag skulle vara i avsaknad av, eller

någon större rörelsefrihet i fråga om verksamhetens liandhavande, som icke

skulle stå riksbolaget till buds. För vår del kunna vi sålunda icke finna annat

än att de skäl, som av revisionen och andra anförts till stöd för en väsentlig

inskränkning av systembolagens antal, även och detta måhända i än högre

grad kunna åberopas till stöd för en koncentration av ifrågavarande verksamhet

till en enda förvaltningsenhet, riksbolaget. Såväl sociala som ekonomiska

synpunkter skulle därigenom i största möjliga utsträckning befordras.

Förutsättningar för en verkligt effektiv, enhetlig och objektiv tilllämpning

av lagstiftningen skulle genom en dylik koncentration skapas. Garantier

för oberördhet och självständighet gentemot skiftande lokala intressen

och opinioner skulle vinnas.

Till belysande av att systembolag av den storleksordning och den regionala

omfattning, som de avsedda länsbolagen skulle erhålla, icke vore något

alldeles oprövat, har hänvisats till att intet av de tänkta länsbolagen ens tillnärmelsevis

skulle omfatta så stor folkmängd eller uppnå det motboksantal,

varmed Aktiebolaget Stockholmssystemet sedan länge arbetat. Detta bolag

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.

Ilar dock, ehuru omfattande Stockholms stad och icke mindre än 61 kommuner

utanför densamma, veterligen icke i större utsträckning än övriga

bolag givit anledning till berättigad kritik vare sig för byråkratism eller för

eftersättande av sina sociala uppgifter. Det synes oss icke uteslutet att just

detta bolag i fråga om såväl organisation som verksamhet i skilda hänseenden

kan utgöra s. a. s. en förebild till det av oss åsyftade riksbolaget.

Enligt vad tidigare antytts, hava i vissa föreliggande yttranden en härmed

åtminstone i vissa hänseenden sammanfallande uppfattning kommit till uttryck.

Särskild betydelse i sådant hänseende torde böra tillerkännas styrelsens

för Aktiebolaget Vin- och spritcentralen på erfarenhet och ingående

sakkunskap grundade uttalande, där det bland annat heter: ''Styrelsen vill

till denna fråga — bolagsorganisationen — endast erinra örn att i Finland

och Norge, där alkoholhanteringens handhavande liksom hos oss är helt anförtrodd

åt offentliga organ, utom importen och partihandeln jämväl detaljhandeln

utövas av det statliga monopolföretaget — i Finland utan inskränkning

och i Norge i de största städerna. Revisionen, som även berör detta

förhållande, påpekar, att från desa länder icke försports några nackdelar av

denna långt gående centralisering, men framhåller tillika, att det vore förhastat

att därav draga den slutsatsen, att effekten av en motsvarande åtgärd

skulle bli lika gynnsam i Sverige. Anledningen härtill vore, att två uppgifter,

som åvilade den svenska detaljhandelsorganisationen, icke förekomme

i fråga om den finska eller norska men måste försvåra en starkare centralisering

i vårt land. Ben ena av dessa uppgifter vore den av systembolagen

själva bedrivna utskänkningen och den därmed förknippade restaurangverksamheten,

som krävde en ledning, vilken dels ägde stor rörelsefrihet och

dels vore representerad på den ort, där verksamheten bedreves. Den andra

uppgift, vilken skulle bereda en centraliserad förvaltning svårigheter, vore

den individuella kontrollen, i vilket hänseende ett riksbolags förmåga till anpassning

efter de lokala förhållandena vöre avgjort underlägsen den nuvarande

försäljningsorganisationen med dess starka lokala förankring.

Steget mellan den av revisionen föreslagna centraliseringen från de nuvarande

122 (nu 121) lokala systembolagen till de 30 länsbolagen förefaller i

sina konsekvenser icke vara alltför långt skild från det läge. som skulle bli

en följd av en fullständig koncentration till ett enda riksbolag. De olägenheter

— särskilt svårigheten för lokal anpassning — som befaras av ett genomförande

av den sistnämnda åtgärden, men vilka i praktiken sannolikt

skola visa sig överkomliga, framträda, såsom också revisionen anmärkt,

även inom en organisation med länsbolag. Det torde däremot vara ostridigt,

att det syfte, som revisionen främst velat vinna med sitt organisationsförslag,

nämligen en enhetlig lagtillämpning, säkrare kan tillgodoses inom ett enda

bolag, som omsluter hela riket, än inom en på 30 sinsemellan relativt självständiga

enheter splittrad förvaltning.’

I diskussionen angående denna fråga heter det understundom, att visserligen

bör riksbolaget eftersträvas men propositionens linje bör dock nu

accepteras såsom varande ett steg i rätt riktning. Vi kunna icke tillägna oss

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.

en sådan tankegång. Den omorganisation av systembolagsverksamheten, som

ett antagande av propositionen skulle föranleda, blir ju synnerligen omfattande

samt medför avsevärda kostnader ävensom konsekvenser i personalhänseende

m. m. Det kan därför icke vara tillrådligt att nu söka genomföra

denna organisation för att om något år upptaga till förnyat övervägande frågan

örn övergång till en förvaltningsenhet för hela riket. Med hänsyn härtill och då,

på sätt vi i det föregående gjort gällande, synnerligen vägande skäl måste

anses tala för en koncentration av den av systembolagen nu bedrivna verksamheten

till ett enda bolag men denna fråga jämte därmed sammanhängande

spörsmål förutsätter ytterligare utredning, hava vi inom utskottet hemställt,

att utskottet ville föreslå,

att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag i fråga

om systembolagsorganisationen, måtte i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla, att Kungl. Majit ville, med beaktande av vad

ovan anförts, till fortsatt utredning och övervägande upptaga

frågan om systembolagens organisation samt för 1938 års

riksdag framlägga förslag i ämnet.»

3) av herr Bengtsson beträffande 3 kap. 3 § förslaget till förordning angående

försäljning av rusdrycker.

4) av herrar Johan Bårg och Elof Andersson, som anfört:

»Ehuru vi i åtskilliga avseenden finna utskottets föreliggande förslag till

förordning angående försäljning av rusdrycker mindre tillfredsställande, inskränka

vi oss till att framställa erinringar endast beträffande följande tre

punkter:

1. Stadgandet i 3 kap. 15 § är liksom i propositionen så avfattat, att överlåtelse

av utskänkningstillstånd kan ske även i fråga örn turistutskänkning

enligt 12 § samma kapitel. Rusdryckslagstiftningsrevisionens förslag innefattade

förbud mot sådan överlåtelse. Såsom skäl för avvikelse från detta

förslag har departementschefen anfört, att vad revisionen velat ernå med

förslaget härutinnan, nämligen avvisande av sådana intressen som äro inriktade

på direkt vinst av utskänkningsrörelsen, torde kunna vinnas enbart därigenom

att någon direkt vinst å utskänkningen i dessa fall icke medgåves

tillkomma utövaren av utskänkningsrätten. Vi anse dock ett bibehållande

av revisionens förslag i denna del alltjämt vara pakallat. I det ömtåliga läge,

då Kungl. Majit har att medgiva utskänkningstillstånd i strid mot kommunens

beslut, synas oss de bästa garantier böra givas för att tillståndet skall

kunna utövas på ett anmärkningsfritt sätt. Ur denna synpunkt kommer enligt

vårt förmenande större säkerhet att föreligga, därest turistutskänkningen

handhaves direkt av systembolaget än örn bolaget skulle kunna överlåta utskänkningstillståndet.

Inom utskottet ha vi därför yrkat, att 3 kap. 15 § i

nu berörda avseende måtte bringas i överensstämmelse med revisionens förslag.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.

2. Enligt 3 kap. 16, 17 och 19 §§ tillerkännes länsstyrelsen viss befogenhet

i fråga om fastställelse å avtal om överlåtelse av utskänkningstillstånd,

klagan i anledning av vägrad överlåtelse m. m. samt hävande av överlåtelseavtal.

I revisionens förslag hade motsvarande befogenhet tillagts kontrollstyrelsen.

Enär det tillkommer kontrollstyrelsen att meddela föreskrifter till ledning

för överlåtelse samt i övrigt att överväka det sätt, varpå systembolagen handhava

sin verksamhet, kan det befaras, att en ändring i revisionens förslag i

enlighet med vad nyss angivits skulle kunna leda till, att länsstyrelsen och

kontrollstyrelsen, såsom med varandra sidoordnade myndigheter, komme att

intaga olika ståndpunkt och fatta mot varandra stridande avgöranden i samma

fråga. Vi ha därför även i denna punkt inom utskottet framställt yrkande

om bifall till revisionens förslag.

3. Enligt 4 kap. 2 § i Kungl. Maj:ts förslag skulle minimiåldern för rätt

att utminuteringsvis inköpa rusdrycker bestämmas till 25 år, dock att, om

särskilda skäl därtill vore, tillstånd till inköp skulle kunna meddelas den,

som fyllt 21 år. I utskottets förslag har minimiåldern bestämts till 21 år.

Emellertid förutsättes enligt utskottets motivering, att varsamhet skall iakttagas

vid meddelande av inköpstillstånd för yngre personer. Någon väsentlig

ändring synes sålunda icke vara åsyftad i den nu gällande ordningen, enligt

vilken inköpstillstånd endast i undantagsfall plägat meddelas beträffande

personer, som icke uppnått 25 års ålder.

Under dessa förhållanden synes det oss uppenbart, att Kungl. Maj:ts förslag

är att föredraga framför utskottets förslag. Enligt förstnämnda förslag

skulle bolagen få sin uppgift i här avsedda fall begränsad till att undantagsvis

medgiva inköpstillstånd för personer under 25 år. Denna uppgift blir

otvivelaktigt för bolagen lättare att fylla än den prövning, som skulle bliva

erforderlig i händelse utskottets förslag genomfördes. Sistnämnda förslag

skulle nämligen medföra skyldighet för bolagen att i flertalet fall besluta i

skärpande riktning för personer inom de yngre årsklasser, varom här är

fråga.

På grund härav hade enligt vår uppfattning utskottets yttrande i denna

del, sid. 62 första stycket, bort erhålla följande lydelse:

''Utskottet finner sig icke kunna tillstyrka bifall till motionärernas yrkanden

i denna del. Införandet av en lägre åldersgräns än den av Kungl. Maj :t

föreslagna torde icke böra föranleda någon väsentlig ändring i den nu gällande

ordningen, enligt vilken inköpstillstånd endast i undantagsfall plägat

meddelas beträffande personer, som icke uppnått 25 års ålder. Under dessa

förhållanden torde Kungl. Maj:ts förslag vara att föredraga framför motionärernas

förslag. Enligt förstnämnda förslag skulle bolagen få sin uppgift i

här avsedda fall begränsad till att undantagsvis medgiva inköpstillstånd för

personer under 25 år. Denna uppgift blir otvivelaktigt för bolagen lättare

att fylla än den prövning, som skulle bliva erforderlig i händelse motionä
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 121

rernas förslag genomfördes. Sistnämnda förslag skulle nämligen medföra

skyldighet för bolagen att i flertalet fall besluta i skärpande riktning för personer

inom de yngre årsklasser, varom här är fråga.’

Vi ha alltså ansett, att utskottet bort med nu anförda motivering hemställa,

att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:s förslag till lydelse

av 4 kap. 2 §.»

5) av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Velander, Eilif

Sylwan och Hagberg i Malmö, som anfört:

»13 kap. 16 § 2 mom. av föreliggande förslag till förordning angående

försäljning av rusdrycker har upptagits en bestämmelse, enligt vilken vid

överlåtelse av tillstånd till utskänkning skola stadgas sådana villkor för inköp

av rusdrycker, att restauratörens ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej

göres beroende på myckenheten av utskänkta spritdrycker och starkare

viner. Med stöd av detta stadgande, vilket nära överensstämmer med

motsvarande föreskrifter i gällande rusdrycksförsäljningsförordning, hade

rusdryckslagstiftningsrevisionen förordat bibehållande i princip av det

nu tillämpade vinstkvantitetsystemet, dock med vissa jämkningar, vilka

skulle innebära att de nuvarande vinstkvantiteterna avsevärt reducerades,

samtidigt som restauratörerna skulle erhålla kompensation genom

rätt att uppbära ökad andel av utskänkningsvinsten å rusdrycker, fallande

inom de nya vinstkvantiteterna. Vissa reservanter inom revisionen

hade däremot föreslagit en successiv avveckling av vinstkvantitetsystemet,

innebärande att de vid den nya lagstiftningens ikraftträdande medgivna

vinstkvantiteterna för varje år skulle minskas med en tjugufemtedel. I enlighet

härmed skulle efter en tid av tjugufem år icke vidare till restauratörerna

utgå någon direkt vinst å sådana drycker — spritdrycker och starkare

viner — som omfattas av vinstkvantitetsystemet. I fråga om andra viner

än starka viner hade reservanterna däremot ej föreslagit någon ändring i nu

gällande ordning, enligt vilken restauratörerna åtnjuta vinst å all utskänkning

av dylika drycker. Departementschefen har för sin del i anslutning till

reservanternas förslag tillstyrkt en avveckling av vinstkvantitetsystemet på

det sätt, att de vid den nya lagstiftningens ikraftträdande medgivna vinstkvantiteterna

under tiden från och med den 1 oktober 1938 till och med den

30 september 1963 komme att minskas med en tjugufemtedel för värjo år.

För tiden därefter borde direkt vinst icke vidare utgå å spritdrycker och starkare

viner. Någon ändring i fråga örn utskänkningsvinsten å övriga viner

har däremot ansetts tillsvidare icke böra genomföras. Departementschefen

har vidare, såsom reservanterna jämväl förutsatt, ansett det böra ankomma

på kontrollstyrelsen att i fråga örn den utskänkning, som utövas av systembolagen

å egna eller enskilda restauranger, tillse, att där i sådant fall utskänkningsvinst

i en eller annan form överföres till restaurangrörelsen, en

avveckling av denna ordning kommer till stånd efter enahanda grunder,

som skulle gälla beträffande de enskilda restauratörerna.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. lieser v ationer.

I de likalydande motionerna 1:268 och 11:511 har yrkats, att riksdagen

vid behandling av det föreliggande förslaget för sin del måtte göra det uttalandet,

att restauratörernas rätt till handelsvinst å utskänkta spritdrycker

och starka viner måtte bestämmas i enlighet med ett av revisionen såsom alternativ

6 betecknat förslag, innebärande dels en minskning av restauratörernas

på visst sätt beräknade vinstkvantiteter med 25 procent, dels en höjning

av restauratörernas vinstandel från för närvarande 75 procent upp till

100 procent. Vidare har i motionen II: 523 yrkats bibehållande av det nuvarande

vinstkvantitetsystemet, och jämväl i motionen I: 241 bär framställts

ett liknande yrkande.

Den uppfattning, som beträffande detta spörsmål kommit till uttryck i

revisionsmajoritetens förslag och motionärernas yrkanden, kunna vi i stort

sett ansluta oss till. Rusdrycksförsäljningen utgör ju en av staten tillåten

näring. Denna näringsverksamhet må icke begränsas i annan eller vidare

utsträckning än som betingas av sociala eller andra allmänna hänsyn. Från

denna utgångspunkt får anses påkallat, att sådana anordningar vidtagas att

restauratörens ekonomiska fördel, så långt ske kan, ej göres beroende av

myckenheten utskänkta spritdrycker och viner. En begränsning av restauratörens

ekonomiska intresse, så angivet, torde ock, åtminstone i stort sett,

vara möjlig. För att detta syfte skall kunna vinnas synes varje vinstkvantitet

böra vara så avpassad, att den regelmässigt ligger icke oväsentligt under

den normala omsättningen. Då vinstkvantiteterna första gången fastställdes,

skedde detta under en period med synnerligen höga försäljningssiffror

och de vinstkvantiteter, som i samband därmed bestämdes, hava sedermera

icke reducerats i sådan utsträckning, att de väsentligen kommit att ligga under

de faktiska försäljningskvantiteterna. Med hänsyn härtill torde kunna sägas,

att systemet hittills icke erhållit den utformning, som ursprungligen avsågs.

Rättelse härutinnan synes böra ske. En strävan i sådan riktning får emellertid

icke leda till en avveckling av hela systemet. Skälen mot en sådan

avveckling äro många och vägande. Sålunda anför revisionen bl. a., att

ifrågavarande näringsutövare, i likhet med vad som gäller för enskilda företagare

i allmänhet, sedan ålder åtnjutit handelsvinst å sådana drycker, som

utskänkas i samband med rörelsen. En följd härav är, att förevarande del

av restaurangrörelsen i grunden är anpassad efter denna ordning och att

en förändring härutinnan skulle innebära en synnerligen vittgående omgestaltning

av denna närings ekonomiska förutsättningar. Revisionen tillägger vidare:

''Vid bedömande av frågan, huruvida ersättning för handhavande av utskänkningen

bör utgå eller ej, måste vidare beaktas, att det icke är likgiltigt från

allmän synpunkt, örn ifrågavarande del av restaurangnäringen arbetar under

goda eller dåliga ekonomiska betingelser. I detta avseende må erinras örn det

ovan gjorda påpekandet, att utvecklingen i det nutida samhället synes medföra

ökat behov av en högtstående restaurangrörelse. Men även från speciell

nykterhetssynpunkt är det av betydelse, att restaurangerna med utskänkningsrätt

icke hava en svag ekonomi. Erfarenheten har nämligen givit vid

handen, att det ingalunda är lyckligt med hänsyn till en god tillämpning av

s. 123 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 123

de för utskänkningen gällande bestämmelserna, att restauranginnehavarna

lia att kämpa med ekonomiska svårigheter. Även de av systembolagen och

restaurangbolagen drivna restaurangerna av högre klass erfordra för övrigt

i allmänhet ekonomiskt bidrag för utskänkningens handhavande. Vidare

må framhållas, att det ovan påpekade förhållandet, att de allmänna omkostnaderna

för en restaurang med utskänkningsrätt äro högre än motsvarande

kostnader för en restaurang utan sådan rätt, visserligen är en följd av att

utskänkningsvinst hittills utgått men dock icke kan förutsättas skola försvinna,

örn utskänkningsvinsten bortfölle. Dessa omkostnader äro nämligen

i betydande omfattning bundna för framtiden, såsom exempelvis är fallet,

då en restaurang med utskänkningsrätt övergått till ny ägare och försäljningspriset

med hänsyn till den beräknade utskänkningsvinsten varit högre

än örn sådan vinst ej varit att påräkna. En avskrivning av utskänkningsvinsterna

för de enskilda restaurangerna med utskänkningsrätt kan därför

icke undgå att för de nuvarande innehavarna av dessa mången gång få karaktären

av en konfiskationsåtgärd.’

För vår del kunna vi understryka av revisionen sålunda gjorda uttalanden.

Därav följer, att ett bibehållande av den enskilde restauratörens rätt

till vinst å utskänkningsrörelsen icke strider mot lagstiftningens syfte. Så

kan nämligen bliva förhållandet allenast i den mån utövandet av denna rätt

kan vara ägnat att skadligt inverka på nykterhetstillståndet eller motverka

nykterhetssträvandena. Att nykterhetstillståndet skulle i något hänseende

vara bättre å restauranger, där utskänkningsvinst icke får av restauratören

åtnjutas, än å sådana, där sådan vinst utgår, har icke ens påståtts, än mindre

ådagalagts. Det bör också i detta sammanhang uppmärksammas, att enligt

gällande rusdrycksförsäljningsförordning resturatören eller hos honom anställd

icke äger stimulera gäst till inköp eller förtäring av spritdrycker eller

vin samt att på grund av måltidstvång och kvantitetsbegränsning endast en

tämligen snävt tillmätt spritkonsumtion är möjlig. Erfarenheten ger säkerligen

icke heller stöd för den uppfattningen, att nykterhetstillståndet i regel

skulle vara sämre å de restauranger, för vilka de fastställda vinstkvantiteterna

icke uppnåtts och alltså restauratören skulle haft direkt intresse av

en ökad spritförtäring än å restauranger, där omsättningen väsentligt överstigit

vinstkvantiteten. Talet örn att utskänkningsvinstens avlägsnande skulle

på något sätt främja nykterhetsintresset torde sålunda äga föga stöd i verkligheten.

Av vissa reservanter inom revisionen har gjorts gällande, att restaurangerna,

om utskänkningsvinsten avskreves, skulle kunna kompensera detta genom

en förändrad prissättning av maten. För ett köpmannamässigt betraktelsesätt

framstår emellertid detta resonemang, såsom Stockholms handelskammare

ock anfört, som resultat av teoretiska överväganden. Varje affärsman

vet, att det i längden icke är möjligt att sälja en vara utan vinst och kompensera

detta genom högre pris å andra varor. Den allmänna konkurrensen

förbjuder detta och leder ofelbart till en omsättningsminskning av de för högt

prissatta varorna. Det synes för övrigt i och för sig orättmätigt, att omkost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.

naderna för en gren av rörelsen få belasta en annan gren. I själva verket

skulle de gäster, som icke förtära sprit eller vin, få delvis betala kostnaderna

för utskänkningen till övriga gäster.

Av det siffermaterial, som stått till utskottets förfogande, har också framgått,

att möjligheten till kompensation av utskänkningsvinsten genom en

förändrad prissättning av maten måste betraktas såsom för flertalet restauranger

utesluten. Av restaurangernas rörelse utgör försäljningen av spritdrycker

och starkare viner c:a Vs av den totala omsättningen, och då övriga

grenar av rörelsen näppeligen tåla någon ökad belastning i prishänseende

lär en kostnadsöverflyttning icke kunna vidtagas utan menliga återverkningar

på besöksfrekvens och omsättning. En indragning av utskänkningsvinsten

för dessa restaurangers vidkommande måste därför komma att utgöra

ett hinder för restaurangväsendets fortsatta utveckling, lika betänkligt för

den nuvarande restaurangstandardens upprätthållande som för den däri anställda

personalens befogade krav på trygg och skälig utkomst. Ej heller

torde kunna förväntas, att dessa mindre önskvärda konsekvenser kunna

mildras därigenom att indragningen företages under en längre övergångstid.

Redan med beslutet om vinstavvecklingen tillkommer ett osäkerhetsmoment,

som måste verka oroande och föranleda alla i näringen arbetande

eller intresserade att, så vitt möjligt, säkerställa sig mot en oviss framtid

med befarade förluster av olika slag, minskade inkomster och svårare

anställningsförhållanden. Därtill kommer att restaurangnäringen med sin

konjunkturkänslighet och sina höga fasta kostnader vid ett konjunkturomslag

alltid har att kämpa med betydande svårigheter.

Såsom ovan antytts, finna vi de av revisionen framförda riktlinjerna för

en omläggning av vinstkvantitetsystemet innebära en avgjord förbättring i

förhållande till nu gällande ordning. Under den behandling, som hithörande

spörsmål ägnats efter det att revisionen avgav sitt betänkande, lia emellertid

framförts åtskilliga synpukter på frågan örn i vilka former och i vilken

utsträckning restaurangnäringens berättigade krav på att åtnjuta skälig handelsvinst

vid utskänkning av spritdrycker och vin skola kunna tillgodoses. Det

under utskottsbehandlingen framkomna materialet för belysande av den föreslagna

vinstindragningens innebörd och verkningar har ytterligare framhävt

frågans komplicerade natur och de konsekvenser i olika hänseenden,

som förslagets genomförande skulle innebära. Tanken på att ersättning

i någon form skulle kunna utgå till restauratörerna för de av utskänkningen

föranledda kostnaderna synes icke heller längre möta motstånd

från avvecklingslinjens principiella anhängare. Under sådana förhållanden

finna vi starka sakliga skäl tala för att frågan om vinstkvantitetsystemets

framtida gestaltning icke nu avgöres utan att densamma blir föremål för

ytterligare utredning genom Kungl. Maj:ts försorg med beaktande av alla

de synpunkter, som i avgivna yttranden och under riksdagsbehandlingen

framkommit. Vi vilja särskilt understryka vikten av att den lösning, som på

grundval av en sådan utredning kan ernås, bör bliva definitiv. Såväl ur allmänna

synpunkter som med hänsyn till den därav berörda näringens in
-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 125

tressen måste en definitiv reglering av frågan om restauratörernas handelsvinst

å utskänkningen vara att föredraga framför Kungl. Maj:ts förslag, som

skapar ett 25-årigt provisorium med därav följande osäkerhetstillstånd och

friktionsanledningar.

I anslutning till det ovan anförda hemställa vi alltså,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kung. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t ville — med bibehållande i princip av den enskilda

restaurangnäringen nu tillkommande rätt lill vinst å

utskänkning av spritdrycker och vin — till fortsatt utredning

och övervägande upptaga härmed sammanhängande

spörsmål samt för nästkommande års riksdag framlägga förslag

till definitiv reglering därav.»

6) av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Velander, Eilif

Sylwan och Hagberg i Malmö, vilka ansett, att utskottets yttrande å sid. 76

från och med raden 13 uppifrån till raden 3 nedifrån bort hava följande

lydelse:

»Bestämmelserna i 6 kap. 15 § angående restaurangbolag ansluta sig till

rusdryckslagstiftningsrevisionens förslag med den jämkning att det i förslaget

upptagna stadgandet om skyldighet för restaurangbolag att inhämta

kontrollstyrelsens samtycke, därest fråga vore om flyttande eller nedläggande

av restaurang, av departementschefen ansetts obehövligt och därför uteslutits.

Såsom revisionen framhållit, har mot de nuvarande restaurangbolagen

anmärkts, att dessa stundom utvidgat sin rörelse utöver gränserna för sitt

egentliga verksamhetsområde. I likhet med revisionen håller utskottet före,

att restaurangbolagen, som tillskapats för ett speciellt ändamål, böra begränsa

sig till detsamma. På grund härav upptages i 5 mom. förbud för restaurangbolag

att äga aktier eller andelar i bolag eller ekonomisk förening. Detta

förbud skall enligt revisionens förslag gälla utan undantag, och har alltså

icke ens — såsom från visst håll föreslagits — skäl ansetts föreligga att

tillåta restaurangbolagen att vara delägare i sådana bolag eller föreningar,

vilka bedriva en verksamhet, som sammanhänger med restaurangbolagens

rörelse. Enligt revisionens mening skulle nämligen härigenom lämnas möjlighet

till en alltför stor expansion och därmed sammanhängande betydande

ekonomiska risker samt svårigheter i fråga örn övervakning och kontroll.

Något hinder för en ändamålsenlig organisation av restaurangbolagens

rörelse torde detta förbud icke utgöra. Det betager nämligen icke dessa bolag

möjlighet att inrätta exempelvis ett bageri eller ett slakteri såsom ett led

i den egna rörelsen och för tillgodoseende av denna. Däremot förhindras,

att det för sådant ändamål bildas fristående organisationer.

Mot bestämmelserna i förevarande paragraf har utskottet sålunda saknat

anledning till erinran.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer.

Utskottet ansluter sig ock till ett uttalande å sid. 348 i revisionens betänkande,

enligt vilket systembolagen böra vara förhindrade att i samband

med överlåtelse av utskänkningstillstånd föreskriva skyldighet för restauratör

att från viss säljare inköpa andra varor än rusdrycker.

Vi ha alltså ansett, att utskottet bort med nu anförda motivering hemställa,

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förslag till lydelse

av 6 kap. 15 §.»

Särskilda yttranden:

av herr Anderson i Norrköping (med instämmande av friherre Lagerfelt

och herr Hagberg i Malmö) beträffande frågan om antalet systembolag:

»Den i propositionen föreslagna begränsningen av antalet systembolag synes

mig icke utgöra en tillfredsställande lösning av frågan om den lämpligaste

systembolagsorganisationen. Från skilda håll till utskottet framförda

erinringar mot de föreslagna indragningarna av ett mycket stort antal

systembolag synes mig icke kunna frånkännas berättigande för så vitt man

fasthåller vid att systembolagen skola även i fortsättningen tillgodose i

stort sett nuvarande krav på försäljningsorgan och handhavandet av individuell

kontroll. Å andra sidan synes förslaget innebära allenast en halvmesyr

örn uppgiften skall vara att åstadkomma den i flera utlåtanden förordade

koncentrationen i besparingssyfte. Jag har därför ansett att denna

fråga bör göras till föremål för ytterligare utredning varvid jämväl den i motionen

I: 241 föreslagna organisationen med ett riksbolag bör ägnas en ingående

prövning.»

av herrar Wahlmark, Ekman och Lövgren beträffande frågan om avvecklingen

av de enskilda restauratörernas vinst på utskänkningen av spritdrycker

och starkviner:

»Vi kunna icke dela den i propositionen framförda uppfattningen i fråga

örn avvecklingen av utskänkningsvinsten för de enskilda restauratörerna, därför

att det enligt vår mening är ett legitimt intresse att dessa erhålla täckning

för de kostnader av olika slag, som äro förenade med utskänkningen. Å

andra sidan äro vi väl medvetna örn, att det nuvarande systemet lämnar

rum för befogade anmärkningar och att en ny ordning är av behovet påkallad.

Av denna anledning ha vi under utskottsbehandlingen gjort ett försök

att vinna anslutning till ett förslag, vilket genomfört skulle innebära en

kraftig beskärning av vinstkvantiteterna för restauranger vilka nu ha en vinstkvantitet

som är lika stor eller större än den verkliga omsättningen, och för

övrigt åstadkomma en försäljningsvinst, som någorlunda motsvarade kostnaderna

för lagerhållning, servis, kontroll och andra med utskänkningen förenade

utgifter. Enligt vår mening borde man ta organisationen av tobakshandeln

s. 127 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Reservationer. 127

till förebild och bestämma en viss procent å försäljningen som legitim handelsvinst,

men samtidigt tillmötesgå önskemålet om ett frigörande av det enskilda

intresset från en ökad försäljning genom att lägga de fem senaste

årens genomsnittsförsäljning till grund för vinstkvantiteten och bestämma,

att vinst finge åtnjutas endast på 75 procent av denna. Genom att på detta

sätt topphugga utskänkningsvinsten skulle man vinna den fördelen, att

restauratörens intresse av försäljningen starkt minskas, sedan hans vinstkvantum

var utnyttjat. Och örn man därtill fogade en kompletterande regel

som bestämde, att vinstprocenten skulle sänkas med t. ex. 0.5 % för varje

liter, som utskänkningen översteg 60 liter per 1,000 kronors matkassa, skulle

man erhålla ännu ett kraftigt återhållande moment i fråga om utskänkningen.

När det sedan gällde att bestämma den vinstprocent på utförsäljningspriset,

som restauratören skulle ha rätt att åtnjuta, borde denna icke

sättas högre än som vore nödvändigt för att täcka de kostnader, som äro

förenade med utskänkningen. Enligt de uppgifter som tillhandahållits utskottet

ha restauratörernas vinster i relation till försäljningsvärdet, för samtliga

företag, under år 1936 utgjort å spritdrycker 31 % och å starkvin 37 °/o.

Med ledning av dessa uppgifter och den erfarenhet, som vunnits i den av

systembolagen bedrivna restaurangrörelsen, borde det vara en lätt sak att

fixera en vinstprocent på utförsäljningspriset, som, samtidigt som den tillförde

statskassan en ökad inkomst, skapade större rättvisa mellan olika

restauratörer och en rationellare ordning överhuvud taget på detta område,

där man i nuvarande stund icke kan tala om någon ordning, men väl om

en på gammal hävd, slentrian eller godtycke vilande oordning och orättvisa

olika företag emellan.

Då det icke varit oss möjligt att vinna en starkare anslutning till detta förslag

och vi i övrigt äro tillfredsställda med den ordning i fråga örn handeln

med rusdrycker som propositionen och utskottsförslaget innehåller, och då

utskottet nu ställt i utsikt att frågan om ersättning för de med utskänkningen

förenade kostnaderna skall kunna upptagas till omprövning sedan

verkningarna av den föreslagna avvecklingslinjen hunnit visa sig, ha vi ansett

att vi icke böra till utskottets betänkande foga en reservation med ett positivt

yrkande på denna punkt utan endast velat genom detta särskilda yttrande

anföra våra synpunkter på frågan.»

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Utlagor.

1

Bilaga A.

P. M.

angående vinstkvantiteterna,

upprättad inom kontrollstyrelsen i april 1937.

A. Vinstkvantitetssgstemets uppkomst och utveckling.

Från och med år 1914 införde aktiebolaget Stockholmssystemet i avtalen

med de enskilda personer (restauratörer), till vilka bolaget överlät rättigheter

till utskänkning av spritdrycker, att dessa ägde att med vinst för sig utskänka

en viss, på förhand bestämd mängd dels punsch, dels andra spritdrycker än

punsch, under det att de för bolagets räkning skulle utskänka vad som däröver

konsumerades på vederbörandes restauranger. Det närmast liggande skälet

för bestämmelsernas införande var en önskan att förekomma stegring av

spirituosakonsumtionen på utskänkningsställena såsom en följd av restriktionerna

å utminuteringen. Inträffade i allt fall en sådan stegring, kom dock en

dylik »oförtjänt» värdestegring det allmänna till godo. Till grund för fastställandet

av vinstkvantiteterna lades medelsiffran för restauratörernas rekvisitioner

under åren 1910—1912. Ifrågavarande medelsiffror modifierades därefter i

olika riktningar, för att man skulle komma fram till ett sa rättvist resultat

som möjligt. ... , , ,

Vinstkvantitetssystemet tillämpades enligt ovan nämnda grunder under de

följande åren i Stockholm.

Inom kontrollstyrelsen upptogs till övervägande införandet av vmstkvantitetssystemet

under år 1916 att gälla från och med början av år 1917. Pa

grund av de inskränkningar i spritdrycksförsäljningen, som kommo att äga

rum under senare hälften av 1916 samt under hela 1917 och 1918, ansags det

vid det dåvarande icke vara påkallat att begränsa de kvantiteter, varå restauratörerna

ägde uppbära vinst vid försäljningen. Ej heller för år 1919 infördes

bestämmelser örn vinstkvantiteter med hänsyn till att för större delen av detta

år spritdrycksförsäljningen blev inskränkt på grund av särskilt utfärdade

föreskrifter. Först under senare hälften av år 1919 upptogs^ frågan om införande

av bestämmelser om vinstkvantiteter, gällande för ar 1920. Efter

förhandlingar i kontrollstyrelsen med representanter för bolagen och restauratörerna

samt i enlighet med tillstyrkan av kontrollrådet bestämdes, att vinstkvantiteter

särskilt för punsch och särskilt för andra spritdrycker än punsch

skulle fastställas vid de överlåtelser, som ägde rum för år 1920; för punsch

skulle vinstkvantiteterna utgöra fyra gånger den punschkvantitet, som restauratören

inköpt under år 1919 samt i fråga örn andra spritdrycker än

punsch 80 procent av restauratörens inköp av sådana drycker under sagda år.

En uppdelning av vinstkvantiteterna på punsch och andra spritdrycker än

punsch befanns emellertid icke vara ändamålsenlig, och vid utarbetande av

föreskrifterna för överlåtelse av utskänkningsrättigheter för år 1921 övergick

man till alt föreskriva fastställandet av vinstkvantiteter för spritdrycker över

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 28- (Bilaga.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

huvud. På grund av särskilda omständigheter, som inträffade under år 1920,

ansågs det jämväl erforderligt att fastställa vinstkvantiteter för starkviner.

Enligt de den 29 november 1920 utfärdade föreskrifterna skulle vinstkvantiteterna

utgöra högst s/4 av vederbörande restaurators försäljning till allmänheten

av spritdrycker respektive starkviner under månaderna januari till

oell med september 1920, ökad med försäljningen under månaderna januari

till och med mars samma år. Med ledning av dessa försäljningssiffror sökte

man alltså beräkna försäljningen vid en restaurang under ett helt år och på

grundvalen av den erhållna omsättningssiffran fastställa vinstkvantiteten till

högst 75 procent av omsättningssiffran. I de av kontrollstyrelsen utfärdade

föreskrifterna framhölls uttryckligen, att styrelsen ej direkt fastställt vinstkvantiteternas

storlek utan allenast angivit den högsta gräns, som ej finge

överskridas. Bolaget vore i följd härav skyldigt att inom ovannämnda av

kontrollstyrelsen angivna gräns söka på lämpligt sätt avväga vinstkvantiteternas

storlek. Vad som vore stadgat i 25 § rusdrycksförsäljningsförordningen

skulle härvid vara vägledande, och alltså finge restaurators ekonomiska

fördel, så långt ske kunde, icke göras beroende på myckenheten utskänkta

rusdrycker. Särskild uppmärksamhet borde av bolagen ägnas sådana fall,

då de av kontrollstyrelsen för år 1921 medgivna maximikvantiteterna överstege

1920 års sammanlagda vinstkvantiteter för punsch och för andra spritdrycker.

Örn i något fall en restaurators försäljning under den tid, som

skulle läggas till grund vid beräkningen av de högsta medgivna vinstkvantiteterna,

på grund av restaurangens ombyggnad, reparation, eldsvåda eller annan

liknande omständighet varit särskilt ringa, finge bolaget göra framställning

till kontrollstyrelsen örn fastställande av vinstkvantiteter, som överstege den

av kontrollstyrelsen angivna maximigränsen.

flur tillämpningen av de sålunda meddelade bestämmelserna utvecklade

sig under åren 1921—1923 framgår av följande sammanställning.

A r

S

pritdrvcker

Starkviner

Vinst-

kvantitet

liter

För-

säljning

liter

Antal

restau-

ranger

med

vinst-

kvantitet

därav

rest., som

överskri- dit vinst- kvanti- teten

Vinst-

kvantitet

liter

För-

säljning

liter

Antal

restau-

ranger

med

vinst-

kvantitet

därav

rest., som

överskri- dit vinst- kvanti- teten

19-1 ......

1,894,103

1,947,389

365

201

429,874

235,574

767

117

v.m ......

1,897,151

1,751.045

365

127

400,333 1

171,696

777

68

1923 ......

2,053,685

1,860,605

376

123

407 345 |

184.869

795

47

Såsom härav framgår uppnåddes icke det syfte, som man velat realisera

genom 1920 års bestämmelser. Orsakerna härtill utgjordes av olika omständigheter,

som i det följande skola angivas.

Utgångspunkten för fastställandet av vinstkvantiteterna, nämligen 1920

års försäljning, visade sig hava varit olämplig; år 1920 uppvisar nämligen

den största försäljning från överlåtna rättigheter, som ägt rum sedan ikraftträdandet

av den gällande förordningen, eller 2,503,382 liter. Denna stora försäljning

sammanhängde med de under år 1920 rådande goda konjunkturerna;

i viss mån torde även hava medverkat, att på åtskilliga håll de för utskänkning

av spritdrycker fastställda restriktionerna icke i tillräcklig grad upprätthöllos.

Den alltmera minskade försäljningen under åren 1921, 1922 och

1923 berodde dels på de försämrade konjunkturerna dels ock på den för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

varje år stegrade spritdrycksbeskattningen i form av omsättnings- och utskänkningsskatterna.

Örn vinstkvantiteterna skulle anpassas efter det nya

läge, som sålunda av olika anledningar inträtt i fråga örn utskänkningen,

hade man uppenbarligen endast att välja mellan två vägar, nämligen att antingen

räkna örn samtliga vinstkvantiteter från ett nytt utgångsläge och därigenom

lägga nya medeltal till grund eller också att företaga en individuell

justering av vinstkvantiteterna för olika restauranger och därvid taga hänsyn

till de vid olika restauranger rådande förhållanden. Den första utvägen avvisades

av olika skäl. Man beslöt i stället att företaga individuella justeringar

av vinstkvantiteterna för år 1924, och vid dessa justeringar använde

man sig av föreliggande uppgifter örn restaurangers totalomsättning, matomsättning,

förhållandet mellan försålda spritdrycker och försåld mat m. m.

Under de följande åren fortsattes denna justering av vinstkvantiteterna,

som framgår av följande sammanställning.

A r

S

p r i t d

ryck

r

Stark

viner

Vinst-

kvantitet

liter

För-

säljning

liter

Antal

restau-

ranger

med

vinst-

kvantitet

därav

rest., som

överskri- dit vinst- kvanti- teten

Vinst-

kvantitet

liter

För-

säljning

liter

Antal

restau-

ranger

med

vinst-

kvantitet

därav

rest., som

överskri- dit vinst- kvanti- teten

1924 ......

1,819,058

1.762,817

380

169

375.787

189,276

813

84

1925 ......

1,700,728

1,750,969

389

203

365,117

214,537

816

122

1926 ......

1,646,894

1,729,008

389

203

370,393

223,639

828

162

1927 ......

1,600,503

1,748,499

383

223

368,122

233,548

830

161

1928 ......

1,447,990

1,703,086

368

242

255,538

234,796

821

217

1929 ......

1,449,111

1,761,539

371

253

261,726

249,817

830

262

1 1930 ......

1.454,239

1,732,397

374

246

265,588

247,172

838

248

1931 ......

1,448,662

1,688,618

383

231

265,639

237,764

848

226

. 1932 ......

1,447,503

1,502,982

387

177

266,997

201,290

852

145

1933 ......

1,431,001

1,326,363

393

129

267,081

187,328

860

128

! 1934 ......

1,388,879

1,427,565

397

177

266,505

206,674

853

163

1935 ......

1,399,470

1,546,433

406

222

268,889

231,723

861

220

Vid justeringen av vinstkvantiteterna försökte man först skaffa sig en föreställning

örn vederbörande restaurangs skötsel ur nykterhetssynpunkt. En

uppfattning härom kunde erhållas ur uppgifterna om litertalet försålda spritdrycker

i förhållande till matförsäljningen. Då enligt bestämmelserna högst

15 cl. spritdrycker få försäljas till måltid till ett pris av kr. 1:50, men då

det i verkligheten inträffar, att gäster på en restaurang antingen icke ens uttaga

spritdrycker eller uttaga endast en mindre kvantitet, bör relationstalet

för försålda spritdrycker och matomsättning ligga åtskilligt högre än kr.

1: 50 för 15 cl. spritdrycker. Erfarenheten visar, att detta relationstal för välskötta

restauranger ligger vid 3 kr. och däröver för mat pr 15 cl spritdrycker.

1 fråga örn restauranger, som hade ett relationstal vid ungefär 2 kr. oell därunder

för 15 cl. spritdrycker, företogs i regel en justering nedåt av vinstkvantiteten,

oavsett om restaurangens försäljning hade överskridit vinstkvantiteten

eller ej. Var relationstalet mellan mat och spritdrycker högre än

2 kr. per 15 cl., företogs jämväl justering av vinstkvantiteten nedåt, om vinstkvantiteten

översteg 60 liter per 1,000 kr. matkassa, något som motsvarar

15 cl. per kr. 2:50 mat. Vinstkvantiteterna fastställdes i dylika fall i regel

till c:a 60 liter per 1,000 kr. matkassa. Slutligen justerades vinstkvantiteterna

nedåt, där det visade sig, atl desamma under flera år i följd varit större jin

den verkliga försäljningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

Genom nu angivna åtgärder avpassades vinstkvantiteterna till den verk

liga försäljningsnivån på restaurangerna. Under den bättre konjunktur, som

efterträdde lågkonjunkturen i början av 1920-talet, höll sig försäljningen mellan

oc^ 4.8 miljon liter. Då vinstkvantiteterna samtidigt justerades nedåt,

kommo dessa, som 1923 överstego försäljningen med 10 %, att år 1929

(toppkonjunkturåret) understiga försäljningen med nära 18 %. Det försämrade

konjunkturläget under början av 1930-talet ledde till att försäljningen

nedgick till mellan 1.3 och 1.4 miljon liter (1933), något som medförde,

att vinstkvantiteterna åter överstego försäljningen, denna gång med

8 %>. Den stigande försäljningen under de förbättrade konjunkturerna de

senare åren har lett till att vinstkvantiteterna understiga försäljningen med

åtminstone 10 %.

Av den föregående framställningen torde den slutsatsen kunna dragas, att

det icke är möjligt att upprätthålla en viss bestämd relation mellan vinstkvantiteterna

och försäljningen. Vinstkvantiteterna äro avsedda att vara så

vitt möjligt fasta i syfte att eliminera ett förefintligt intresse hos den enskilde

restauratören att öka försäljningen utöver den gräns, som vinstkvantiteten

utgör. Försäljningen åter är rörlig och beror i stort sett på de rådande

konjunkturerna.

Liksom vinstkvantiteter justerats nedåt, har i ett antal fall en justering uppåt

av vinstkvantiteter ägt rum. Där en restaurang utvidgats eller upparbetat

sin omsättning, har det ansetts rimligt att öka vinstkvantiteten. Jämväl

har dylik ökning ansetts befogad, där vederbörande restaurang fått sin vinstkvantitet

av särskilda skäl nedskuren men sedan ändrat karaktär och förbättrat

relationen mellan försäljningen av mat och spritdrycker. Ökning av

vinstkvantitet får endast ske efter medgivande av kontrollstyrelsen, och för

beviljande av sådan ökning har krävts, dels att vinstkvantiteten varit mindre

än 75 % av försäljningen, dels att vinstkvantiteten pr 1,000 kr:s matkassa

understigit 25 liter. En självklar förutsättning för ökning har varit, att relationen

mat och spritdrycker varit förmånlig.

I fråga örn nyinrättade restauranger, där det gäller att fastställa ny vinstkvantitet,

äro i regel icke några faktorer kända, som möjliggöra ett mera

exakt fastställande av vinstkvantiteten. För en ny restaurang har därför fastställts

en jämförelsevis låg kvantitet på försök. Sedan någon tids erfarenhet

vunnits, Ira, om relationssiffrorna varit gynnsamma, höjningar företagits.

B. Vinstkvantitetssystemets nuvarande utformning.

För år 1936 hade vinstkvantiteter fastställts för 405 spritdrycksrättigheter

och 464 vinrättigheter. Inom den förra gruppen hade 95, eller 23 °/o, överskridit

vinstkvantiteten såväl av spritdrycker som av starkviner, 139, eller 34 °/o,

enbart vinstkvantiteten spritdrycker och 24, eller 6 %, enbart vinstkvantiteten

starkviner. Av de överlåtna vinrättigheter, för vilka vinstkvantitet fastställts,

hade försäljningen å 133, eller 29 °/o, överskridit vinstkvantitelen.

Vinst å hela spritdrycksutskänkningen hade .således åtnjutits av 43 °/o av

samtliga spritdrycksrättigheter och vinst å hela vinutskänkningen av 71 %

av såväl spritdrvcksrättigheterna som vinrättigheterna.

För de spritdrycker och starkviner, som restauratör inköper inom vinstkvantiteten,

erlägger han till vederbörande bolag ett grundpris, som svarar

mot bolagets inköpspris, ökat i förekommande fall med omsättningsskatt och

utskänkningsskatt för resp. varor; för svaga och musserande viner finnes

icke vinstkvantitet och sammanfaller restauratörens inköpspris med bolagets.

Av skillnaden mellan grundpriset och utskänkningspriset (bruttovinsten) har

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor. 5

restauratören att tillgodogöra sig 85 °/o för svaga viner och 75 °/o för övriga

rusdrycker (vinstandelar). Vid försäljning över vinslkvantitet äger restauratör

att såsom ersättning för spillmän åtnjuta 2 % rabatt å utskänkningspriset.

Bolagens vinst frän den överlåtna utskänkningsrörelsen uppstår dels vid

försäljning inom vinstkvantitet spritdrycker och starkviner med 25 % av

skillnaden mellan utskänkningspris och grundpris, dels vid försäljning över

vinstkvantitet av hela utskänkningsvinsten minskad med 2 %> spillmånsersättning,

dels ock vid försäljning av svagviner med 15 % och vid försäljning

av musserande viner med 25 °/o av skillnaden mellan utskänkningspris och

grundpris.

Av upprättade sammanställningar rörande vinstkvantitetssystemets innebörd

och verkningssätt för varje särskild överlåten rättighet framgår, att

systembolagens försäljning till innehavare av överlåtna spritdrycksutskänkningsrättigheter

år 1936 uppgår till sammanlagt 1.68 milj. liter spritdrycker

och 0.63 milj. liter vin. Då den totala till innehavare av överlåtna utskänkningsrättigheter

försålda myckenheten vin är 0.95 milj. liter, belöpa alltså

två tredjedelar å de i nyssnämnda utredning medtagna rättigheterna och en

tredjedel å rättigheterna till utskänkning av enbart vin.

Systembolagens totala försäljning till innehavare av överlåtna spritdrycksutskänkningsrättigheter

representerar ett värde av 34.71 milj. kr., varav belöpa

28.89 milj. kr., eller 83 °/o, å spritdrycker och starkvin och 5.82 milj. kr.,

eller 17 %, å övriga viner. A restauranger av högre klass stannar andelen

av spritdrycker och starkvin vid 81 % och utgör alltså andelen av övriga

viner 19 % men å restauranger av II klass är andelen av spritdrycker och

starkvin hela 93 % och andelen av övriga viner blott 7 °/o. De förskjutningar

mellan starkare och svagare rusdrycker, som framträda i de senast anförda

siffrorna, hava dock helt förorsakats av spritdryckernas lägre andel å

de högklassiga än å de övriga restaurangerna. Starkvinernas andel av den

totala försäljningen är nämligen större å restauranger av högre än å de av

lägre klass, ehuruväl skiljaktigheten i fråga om starkvinerna ej är på långt

när så stor som i fråga om de övriga vinerna.

Den sammanlagda vinst innehavare av överlåtna spritdrycksutskänkningsrättigheter

erhållit å försäljningen av rusdrycker uppgår till 11.57 milj. kr.1

Lägges härtill ett vinstbelopp å 0.85 milj. kr., som tillfallit restauratörer med

rättighet till utskänkning av enhart vin. stiger det sammanlagda beloppet

restauratörvinster till 12.42 milj. kr. A spritdrycksresturangerna uppgår

vinsten av spritdrycker och starkvin till resp. 8.26 milj. och 0.81 milj. kr.,

d. v. s. till sammanlagt 9.07 milj. kr., eller till 78 %>, och av övriga viner till

2.50 milj. kr., eller till 22 %. Motsvarande procenttal för enbart restauranger

av högre klass äro resp. 76 och 24 samt för restauranger av II klass resp.

90 och 10. Även i detta fall är alltså andelen av de starkare rusdryckerna

lägre å restauranger av högre än å de av lägre klass. Systembolagens vinst

å motsvarande totala försäljning utgör 5.69 milj. kr., varav å spritdrycker

4.71 milj. kr., å starkvin 0.38 milj. kr. och å övriga viner 0.60 milj. kr.

I relation till försäljningsvärdet utgör restauratörvinsten för .samtliga företag

å spritdrycker 31 %, å starkvin 37 % och å övriga viner 43 %. För

restauranger av högre klass äro siffrorna i ordning 32, 38 och 43 % och för

restauranger av lägre klass resp. 27, 34 och 39 %. I relation till försäljningsvärdet

utgör systembolagsvinsten å den sammanlagda försäljningen å

spritdrycker 18 %, å starkvin 17 % och å övriga viner 10 %. Sättes restau
1

Harvid ilar liksom vid utredningen liortsetts frän de belopp, som tillfallit restauratörerna

i spillmånsersättning oell genom vinstutjämning (spillmånsersättning c:a 80,000 kr. samt vinstutjämning

till restauratörernas förmån c:a 15,000 kr. oell till bolagens förmån c:a 70,000 kr.).

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

ratörvinsten lika med 100, blir systembolagsvinsten å spritdrycker blott 57

a starkvin blott 47 och å övriga viner allenast 24.

Av särskilt intresse är att jämföra restauratörvinsten å spritdrycker och

starkvin med restaurangernas omsättning av andra varor än rusdrycker,

d. v. s. å mat, maltdrycker o. d. Sistnämnda omsättning uppgår å samtliga

de restauranger, från vilka fullständiga dylika uppgifter kunnat erhållas,

till ej mindre än 52.29 milj. kr. — ett belopp för övrigt, som är nära dubbelt

sa stort ° som motsvarande omsättning av starkare rusdrycker — medan

vinsten å spritdrycker och starkvin stannar vid 8.84 milj. kr. Det sistnämnda

beloppet utgör blott 16.9 % av det förra. I allmänt genomsnitt skulle

alitsa försäljningspriserna å mat, maltdrycker o. d. behöva höjas med ej

fullt 17 % för att ersättning skulle erhållas för de bortfallna spritdrycks- och

stal kvinsvinsterna. I genomsnitt skulle höjningen å resturangerna av högre

klass behöva bliva 17.1 % och å restaurangerna av II klass 15.7 %.

Sjävfallet avvika dock procenttalen i en del fall ganska märkbart från de

nämnda genomsnittstalen. Av de 269 här ifrågavarande restaurangerna av

högre klass visa emellertid endast 4 siffror över 30 ®/o — högst kommer en

restaurang i Övre Norrland med 35.5 % — men ej mindre än 221 siffror

mellan 10 och 30 Vo samt 44 siffror under 10 Vo — lägst en restaurang i en

skånsk stad med 2.2 Vo. Något större äro avvikelserna å II klass restaurangerna.

Av de 136 här ifrågavarande restaurangerna visa 15 siffror över

30 Vo, 93 siffror mellan 10 och 30 % och 28 siffror under 10 Vo. Frånsett

maximi- och minimisiffrorna, 43.8 resp. 1.3 Vo, vilka återfinnas den förra

å en klubbrestaurang och den senare å en mindre badortsrestaurang, och

några andra mycket höga och låga siffror å vissa andra ej typiska restaurangföretag,

växla siffrorna mellan 34.2 Vo å en restaurang i Västra Sverige

och 2.7 °/o å en restaurang å ett järnvägshotell i Skåne.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28- liilagor.

7

Bilaga B.

P. M.

angående förhållandet mellan å ena sidan 1 25 av vinsten å spritdrycker

och starkviner och å andra sidan hela omsättningen av mat, maltdrycker

o. d. å såväl restaurangbolags- och systembolagsrestauranger

som restauranger med överlåtna spritdrycksrättigheter,

upprättad inom kontrollstyrelsen.

Till fullständigande av verkställda utredningar rörande vinstkvantitetssystemet

m. m. har en undersökning utförts i syfte att för ett vart restaurangföretag

utröna med vilket belopp och med vilken procentsats priserna å mat,

maltdrycker, kaffe och läskedrycker å nuvarande försäljningssumma räknad

årligen måste höjas för att full ersättning skall vinnas för den bortfallande

vinsten å spritdrvcker och starkviner. Utredningen, som bygger å 1936

års siffermaterial, omfattar såväl restaurangbolags- och systembolagsrestaurangerna

som restaurangerna med överlåtna rättigheter. Utredningen har

begränsats i fråga örn de båda förstnämnda slagen av restauranger till endast

verkliga restaurangföretag — rent tillfälliga rättigheter hava alltså uteslutits

_ och i fråga örn det sistnämnda slaget av restauranger till de före
tag,

för vilka vinstkvantitet spritdrycker fastställts och fullständig uppgift

å omsättningen av mat, maltdrycker etc. kunnat erhallas. Vid bearbetningen

hava företagen inom de tre huvudgrupperna av restauranger ordnats efter

storleken av de år 1936 erhållna vinsterna å spritdrycker och starkviner,

resp. restaurangbolagsrestaurangerna efter utskänkningsersättningens storlek.

För varje restaurang har angivits den klass, företaget med hänsyn till

sin allmänna karaktär kan anses tillhöra. Indelningen ansluter sig till rådande

klassificering i fråga örn spritdryckspriserna. Med siffran 1 hava betecknats

de företag, som i nämnda hänseende räknas till klass I (och lyxklass),

med siffran 2 de företag, som hava avdelningar av såväl klass I som

klass II resp. klass III, med siffran 3 de företag, som räknas till klass II,

med siffran 4 de företag, som hava avdelningar av såväl klass II som klass

III, och med siffran 5 de företag, som räknas till klass III, dock hava företag,

som uppenbarligen med hänsyn tili sin allmänna karaktär äro att räkna

till annan klass än de i fråga örn spritdryckspriserna tillhöra, betecknats

med siffra inom parentes, som angiver den klass, de rätteligen tillhöra.

Klubbrestauranger hava betecknats med bokstaven k och sommarrestauranger

med bokstaven s.

1 den efterföljande tabellsammanställningen angives i kol. 1 den vinst företagen

år 1936 åtnjöto å spritdrycker och starkviner och i kol. 2 tjugufemtedelen

av nämnda vinst, d. v. s. det belopp som årligen skall bortfalla under

den 25-åriga övergångsperioden. I kol. 3 angives omsättningen år 1936 av

mat, maltdrycker, kaffe och läskedrycker och i kol. 4 det procenttal, förenämnda

tjugufemtedel utgör av sistnämnda omsättningssumma. Av

siffrorna i kolumnen framgår med vilket procenttal, beräknat a 1936

års omsättning (och prisläge), priserna å mat, maltdrycker etc. årligen

skola höjas för erhållande av full kompensation av den bortfallande

vinsten å spritdrycker och starkviner. Det må framhållas, att,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

såsom en följd av den successiva stegringen av priserna, den procentuella

stegringen med varje följande år kommer att sjunka därest beräkning

i stället verkställes å närmast föregående års omsättning. 1 kol. 5 angives

för restaurangbolags- och systembolagsrestaurangerna nettovinsten å hela rörelsen

minskad med vinsten å spritdrycker och starkviner. Med nettovinst

förstås här den vinst, som uppstår sedan inkomsterna minskats med alla omkostnader

utom centrala administrationskostnader och utskylder samt avdrag

ej verkställts för avskrivningar av något slag. I kol. 6 slutligen upprepas

för de företag, där den totala nettovinsten understiger vinsten å spritdrycker

och starkviner, de i kol. 4 angivna procenttalen medan för de företag

åter, där även för det fall vinsten å spritdrycker och starkviner bortfaller

driftsöverskott uppstår, jämförelsetalet betecknats med 0. Av siffrorna i

kolumnen framgår med vilket procenttal, beräknat å 1936 års omsättning

(och prisläge), priserna å mat, maltdrycker, etc. årligen skola höjas för undvikande

av driftsunderskott resp. i de fall, dylikt underskott redan nu föreligger,

större underskott än nu.

Enligt den föreliggande utredningen utgjorde antalet företag med vinst å

spritdrycker och starkviner och storleken av ifrågavarande vinst (enligt

kol. 1):

Antal

Vinst å sprit- drycker och

företag

starkviner

Restaurangbolagsrestauranger ......

.................. 27

Kr.

721,982

Systembolagsrestauranger...........

................... 73

2,778,306

Överlåtna restauranger.............

................... 389

8,861,785

Tillsammans 489

12,362,073

Av de 27 vinstberättigade restaurangbolagsrestaurangerna (tab. I a kol. 1)

hade 26 utskänkningsersättning och 1 ersättning i form av vinstkvantitet. —

Ett antal av 31 restaurangbolagsrestauranger (tab. I b kol. 1) åtnjöto ingen

ersättning. — Störst, eller 87,000 kr., var vinstbeloppet å företaget med vinstkvantitet.

För restaurangerna med utskänkningsersättning växlade denna

senare mellan 63,000 kr. å en restaurang i Stockholm och 3,000 kr. å en

badortsrestaurang i östra Sverige.

För de 73 systembolagsrestaurangerna växlade vinsten mellan 103,000 kr.

å en folkrestaurang i en av de större mellansvenska städerna och 4,900 kr.

å en III klass restaurang i en sydsvensk stad. För endast förstnämnda restaurang

översteg vinsten 100.000 kr. För 16 restauranger låg vinsten mellan

50.000 och 100,000 kr., för 27 mellan 25,000 och 50,000 kr., för 18 mellan

15.000 och 25,000 kr., för 2 mellan 10,000 och 15,000 kr. och för 8 mellan

5.000 och 10,000 kr. samt för 1 stannade densamma under 5,000 kr.

För de 389 överlåtna restaurangerna växlade vinsten mellan 197,000 kr.

å en högklassig restaurang i Stockholm och 300 kr. å en ävenledes högklassig

badortsrestaurang i Skåne, där dock utskänkning allenast en kortare tid

utövats. För 11 företag översteg vinsten 100,000 kr., för 36 låg densamma

mellan 50,000 och 100.000 kr., för 76 mellan 25,000 och 50,000 kr., för 54

mellan 15,000 och 25,000 kr., för 50 mellan 10,000 och 15,000 kr., för 57

mellan 5,000 och 10,000 kr. och för 60 mellan 2,000 och 5,000 kr. samt för

45 understeg densamma 2,000 kr. För drygt 2/5 av de överlåtna restaurangerna

understeg vinsten alltså 10,000 kr. För intet enda av dessa företag utgör

följaktligen den årliga vinstminskningen ens 400 kr.

I relation till omsättningen av mat, maltdrycker etc. utgjorde V25 av de angivna

vinsterna å spritdrycker och starkviner i genomsnitt å de 27 restau
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Utlagor.

9

rangbolagsrestaurangerna 0.43 %> (tab. Ia kol. 4) å de 73 systembolagsrestaurangerna

0.94 % (tab. II kol. 4) och å de 389 överlåtna restaurangerna 0.67 %

(tab. lil kol. 4).

Att procenttalen för de olika huvudslagen av företag äro så numeriskt olika

beror i huvudsak dels därpå att vinsten å spritdrycker och starkviner (d. v.

s. beloppen i kol. 1) för systembolagsrestaurangerna är lika med hela bruttovinsten,

för de vinstberättigade resturangbolagsrestaurangerna är en efter en

annan och lägre norm beräknad ersättning för utskänkningens handhavande

och för de överlåtna restaurangerna utgör för de företag, där vinstkvantiteten

ej överskridits, 75 % av bruttovinsten och för övriga företag mindre än 75 °/o

av bruttovinsten, dels därpå, att priserna å mat, maltdrycker etc. (d. v. s. de

priser, som påverka beloppen i kol. 3), i genomsnitt äro avsevärt mycket

lägre å folkrestaurangerna än å övriga restauranger.

Nämnda siffror angiva de procentsatser, med vilka priserna å mat, maltdrycker

etc. i genomsnitt å de olika huvudslagen av restauranger måste höjas

för att full kompensation skall erhållas för de bortfallande vinsterna å spritdrycker

och starkviner. Då emellertid veterligt å ett ej ringa antal restaurangbolagsrestauranger

och systembolagsrestauranger och måhända även å

en del överlåtna restauranger nettovinsten av rörelsen är större än den vinst,

som skall bortfalla, kommer för dessa restauranger i och för undvikande av

driftsförlust höjning över huvud taget ej att erfordras och detta ej ens det

sista av de 25 övergångsåren. Att höjning ej behöver ske för de företag, som

nu inleverera en mera ansenlig vinst å övrig varuomsättning, synes uppenbart.

Genom att överskotten äro ganska växlande hos skilda företag, bliva de anförda

siffrorna sinsemellan ej fullt jämförbara. För att erhålla en mera

rättvisande mätare å de eventuella höjningarnas procentuella andel av omsättningen

har därför, såsom nämnts, i den efterföljande tabellsammanställningen

liksom i sifferuppställningen här nedan vid sidan örn de i det föregående

omnämnda procenttalen även angivits den procentuella höjning av

priserna å mat, maltdrycker etc., som erfordras med hänsyn till den i rörelsen

över huvud taget uppkomna vinsten.

Den höjning, som skulle erfordras för ernående av full kompensation för

den bortfallna vinsten å spritdrycker och starkvin, utgör för de 27 vinstberättigade

restaurangbolagsrestaurangerna som nämnts 0.43 °/o (tab. Ia kol. 4),

men, därest överskottet i nettovinsten utöver vinsten å spritdrycker och starkviner

tages i anspråk, blott 0.33 °/o (tab. la kol. 6). För de särskilda företagen

växlar siffran i den första serien mellan 0.93 °/o å en första klass restaurang

och 0.06 °/o å tre tredje klass restauranger. Därest överskottet i nettovinsten

tages i anspråk, d. v. s. enligt den andra serien, erfordras blott höjning

å 16 av de sammanlagt 58 restaurangbolagsrestaurangerna.

Motsvarande relationstal utgjorde inom de särskilda storleksgrupperna av

systembolagsrestauranger (tab. II kol. 4 och 6) och överlåtna restauranger

(tab. III kol. 4):

Å restauranger

med vinst

System-

bolags-

restauranger

ltestaurang-

bolags-

restauranger

Överlåtna

rest.

%

%

%

över 100,000

50.000— 100,000

25.000— 50,000

15.000— 25,000

10.000— 15,000

5.000- 10,000

2.000— 5,000

under 2,000

kr.............

.............. 0.99

0

0.69

)> ............

.............. 1.06

0.39

O.G9

»

.............. 0.92

0.48

0.77

»

.............. 0.78

0.46

0.73

» ............

.............. 0.92

0.92

0.G1

» ............

.............. 0.64

0.34

0.48

»

...............| 0.80

0

0.34

» ............

...............1

0.20

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28■ Bilagor.

För systembolagsrestaurangerna är enligt den törsta sifferserien procenttalet

högst, eller 1.06, inom gruppen 50,000—100,000 kr. och lägst, eller 0.64,

inom gruppen 5,000—10,000 kr. Enligt den andra sifferserien är procenttalet

högst, eller 0.92, inom gruppen 10,000—15,000 kr. Inom såväl den högsta

som den lägsta gruppen (med blott 1 företag vardera) erfordras ingen höjning.

För de särskilda företagen växlar relationen enligt den första sifferserien

mellan 1.35 å en II klass restaurang i en stad i Småland och 0.40 å en

III klass restaurang i en mindre stad i Bergslagen. Enligt den andra sifferserien

är maximisiffran 1.27 å en I klass restaurang i en norrlandsstad. För

ej mindre än 36 systembolagsrestauranger erfordras enligt samma beräkning

ingen höjning. Genomsnittssiffran enligt den andra sifferserien stannar vid

0.42 % mot 0.94 % enligt den första.

För de överlåtna restaurangerna är siffran högst, eller 0.77 °/o, inom gruppen

25,000—50,000 kr. och lägst, eller 0.26 %, inom gruppen under 2,000 kr.

För de särskilda företagen är siffran, frånsett å tvenne klubbrättigheter med

resp. 1.77 och 1.60%, högst eller 1.42%, å ett stadshotell i övre Norrland och

lägst, eller 0.05 %, å en badortsrestaurang i östra Sverige. Därest vinsten å

spritdrycker och star k viner bortfölle, skulle det första året för ernående av

full kompensation priserna å mat, maltdrycker etc. å endast 44 av de 389

överlåtna restaurangerna behöva höjas med minst 1.00 %. För 119 skulle höjningen

i fråga utgöra 0.75—1.00 %, för 118 0.50—0.75 %, för 77 0.25—0.50 %

och för 31 ej ens 0.25 %,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor

11

År 1936.

I. Restaurangbolagsrestauranger.

1

2

3

i

5

6

Nr

Kl.

Utskänkn.

ersätta.

V25 av

kol. 1

Varuom- sättn.1

Kol. 2 i %

av kol. 32

Netto v.

— kol. 1

Kol. 2 i % av

kol. 3 för rest.

där höjning

erfordras8

a. Restauranger med utskänkning sersättning.

i

1

87,406

3,496

376,824

0.93

- 78,757

0.93

9

3

63,127

2,525

348,115

0.73

- 21,929

0.73

3

3

61,371

2,455

356,133

0.69

- 18,457

0.69

4

3

54,136

2.165

380,819

0.57

+ 18,005

0

5

3

49,566

1,983

431,237

0.46

- 50,910

0.46

6

3

47,410

1,896

340,550

0.56

- 423

0.56

7

3

42,304

1,692

260,928

0.65

+ 3,914

0

8

3

37.504

1,500

329,856

0.45

- 25,793

0.45

9

S 3

33,704

1,348

221,491

0.61

- 12,481

0.61

10

4

30,362

1,214

418,639

0.29

- 66,422

0.29

11

4

28,800

1,152

317.684

0.36

- 16,137

0.36

12

4

28,800

1.152

339,775

0.34

- 16,354

0.34

13

3

27,738

1.110

180,568

0.61

- 1,771

0.61

14

3

20,824

833

165,666

0.50

- 2,413

0.50

15

4

17,881

715

280,101

0.26

- 4,809

0.26

16

3

12,000

480

150,482

0.32

- 8,372

0.32

17

5

12,000

480

141,253

0.34

+ 11,928

0

18

5

12,000

480

232.106

0.21

+ 29,198

0

19

S 3

11,300

452

63,032

0.72

- 9,118

0.72

20

5

9,000

360

101.482

0.35

+ 4,012

0

21

1

7,750

310

95,317

0.33

+ 3,216

0

22

5

7,200

288

203,015

0.14

+ 20,665

0

23

5

5.399

216

350,665

0.06

4- 18,566

0

24

5

4,800

192

226,299

0.08

+ 22,405

0

25

5

3,393

136

217,822

0.06

+ 26,678

0

26

5

3,207

128

206,686

0.06

+ 20,329

0

27

S 1

3,000

120

26,775

0.45

- 3,356

0.45

1—27

721,982

28,878

6,763.320

0.43

- 337.502

+ 178,916

- 158,586

0.33

1 Omsättning av mat, maltdrycker, kaffe och läskedrycker. — 2 Det procenttal, beräknat å

1936 års omsättning, med vilket priserna å mat, maltdrycker etc. årligen skola höjas för erhållande

av full kompensation av vinsten å spritdrycker och starkviner. — 3 Det procenttal,

beräknat å 1936 års omsättning, med vilket priserna å mat, maltdrycker etc. årligen skola höjas

för undvikande av driftsunderskott resp. i de fall, dylikt underskott redan nu föreligger, större

underskott än nu.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

Nr

Kl.

1

2

3

4

Utskänkn.

ersätta.

av kol. 1

Varuomsättn.

Kol. 2 i %

av kol. 3

b. Restauranger utan utskänkningsersättning.

28

4

—

657,686

29

4

—

1,215,741

30

S 3

—

87,067

31

5

—

126,994

32

5

—

86,704

33

5

—

347,986

34

5

—

325,102

35

5

—

865,214

36

5

—

262,389

37

5

—

226,037

38

5

—

438,725

39

0

—

530,591

1?

jj

—

663*157

41

5

—

358,905

42

5

—

129,428

43

5

—

169*818

44

5

—

117,387

45

5

—

327*963

46

5

—

194,162

47

5

—

198,459

48

5

—

316^039

49

5

—

280,799

50

5

—

390,421

51

5

—

367,554

52

5

—

279,309

53

5

—

243,043

54

5

—

194,585

55

5

—

323,826

56

5

—

299,969

57

5

—

266,161

58

5

—

282,711

28—58

10,573,932

1-58

17,837,252

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor

13

II. Systembolagsrestauranger.

Nr

Kl.

1

2

3

4

5

6

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

7sö av

kol. 1

Varuom-

sättning

Kol. 2

i % av

kol. 3

Nettovinst

- kol. 1

Kol. 2 i % av

kol. 3 för rest.

där höjning

erfordras

1

4

102,612

4,104

414,267

0.99

+

63,195

0

102,612

4,104

414,267

0.99

+

63,195

0

2

4

98,094

3,924

329,544

1.19

34,616

0

3

4

90,135

3,605

385,494

0.94

+

2,537

0

4

1

87,117

3.485

275,440

1.27

_

20,466

1.27

5

4

85,461

3,418

312,782

1.09

+

89,968

0

6

4

84,652

3.386

346,244

0.98

+

18,043

0

7

4

84,297

3,372

251,005

1.34

+

32,317

0

8

4

78,883

3,155

329,291

0.96

—

11,748

0.96

9

4

74,825

2,993

311,383

0.96

_

18,267

0.96

10

4

72,814

2,913

233,988

1.24

_

20,438

1.24

11

5

64,252

2,570

256,777

1.00

+

17,903

0

12

4

62,909

2,516

206,480

1.22

+

10,399

0

13

5

59,378

2,375

242,519

0.98

_

1,431

0.98

14

4

56,140

2,246

220,134

1.02

+

17,715

0

15

4

55,822

2,233

215,530

1.04

_

10,043

1.04

16

4

55,126

2,205

251,267

0.88

+

12,102

0

17

5

50,937

2,037

218,727

0.93

+

18,168

0

1^

1

©1

1,160,842

46.433

4,386,605

1.06

4-

316,963

0.39

-

82,393

+

234,570

18

5

49,812

1,992

192,100

1.04

+

23,733

0

19

5

48,780

1,951

210,470

0.93

+

10,829

0

20

5

47,807

1,912

172,437

1.11

+

8,590

0

21

5

46,956

1,878

194,424

0.97

+

9,618

0

22

3

46,721

1,869

197,640

0.95

20,536

0.95

23

5

44,757

1,790

161,641

1.11

+

1,946

0

24

3

44,415

1,777

157,063

1.13

25,419

1.13

25

5

43,398

1,736

210,867

0.82

_

24,242

0.82

26

1

43,034

1,721

176,954

0.97

_

31,617

0.97

27

2

42,966

1,719

225,547

0.76

_

10,624

0.76

28

4

42,335

1,693

177,708

0.95

_

25,167

0.95

29

5

42.068

1,683

159,395

1.06

4-

9,381

0

30

4

41,764

1,671

198,138

0.84

+

20,617

0

31

1

41.624

1,665

149,318

1,12

18,088

1.12

32

4

41,469

1,659

197,562

0,84

+

5,900

0

33

4

40,875

1,635

145,008

1.13

6,556

1.13

34

4

40,526

1,621

232,990

0.70

_

6,729

0.70

35

4

38,705

1,548

184,751

0.84

_

3,686

0.84

36

1

38,050

1,522

155,390

0.98

_

16,270

0.98

37

1

37,232

1,489

202,408

0.74

_

29,922

0.74

38

5

34,247

1,370

148,354

0.92

4-

16,449

0

39

4

34,110

1,364

132,483

1.03

4,929

0

40

1

31,486

1,259

171,435

0.73

_

19,798

0.73

41

1

31,382

1,255

129,155

0.97

+

1,053

0

42

3

27,085

1,083

106,995

1.01

18,440

1.01

43

4

27,031

1,081

150,354

0.72

+

7,344

0

44

4

26,143

1,046

133,937

0.78

+

9,128

0

18-44

1,074,778

42,9S!)

4,674,524

0.92

+

129,517

0.48

—

257,094

-

127,577

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

'' Nr

Kl.

1

*

a

4

5

6

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

l/aB av

kol. 1

Varuom-

sättning

Kol. 2

i % av

kol. 3

Nettovinst

- kol. 1

Kol. 2 i % av

kol. 3 för rest.

där höjning

erfordras

45

5

23,861

954

114,155

0.84

+ 16,127

0

46

2

22,781

911

132,818

0.69

- 15,052

0.69

47

3

22,681

907

67,132

1.35

+ 2,424

0

48

2

22,395

896

114,942

0.78

+ 353

0

49

5

22,170

887

131,495

0.67

+ 2,454

0

f 50

4

21,785

871

110.908

0.79

- 6,965

0.79

51

5

21,555

862

134,536

0.64

- 4,392

0.64

52

5

20,303

812

81,091

1.00

— 25

1.00

53

4

19,710

788

79,971

0.99

- 16,770

0.99

54

5

19,521

781

72,615

1.08

+ 2,285

0

55

5

18,681

747

66,805

1.12

- 8,059

1.12

18,163

727

104,090

0.70

+ 10,127

0

1 57

2

17,597

704

126,139

0.56

- 5,004

0.56

! 58

4

16,747

670

126,234

0.53

- 1,100

0.53

59

4

16,387

655

87,729

0.75

- 2,118

0.75

60

5

15,830

633

58,443

1.08

- 5,826

1.08

61

4

15,399

616

122,339

0.50

+ 4,176

0

62

5

15,048

602

76,999

0.78

- 530

0.78

45 62

350,614

14,023

1,808,441

0.78

- 65,841

0.46

+ 37,946

- 27,895

1

63

5

11,396

456

49,113

0.93

- 2,102

0.93

64

5

10,206

408

45,257

0.90

- 2,054

0.90

63-64

21,602

864

94,370

0.92

— 4,156

0.92

65

5

9,719

389

54,241

0.72

+ 13,334

0

66

5

9,324

373

43,696

0.85

- 1,197

0.85

67

5

8,514

341

49,008

0.70

- 5,526

0.70

68

5

8,382

335

45,828

0.73

- 3,949

0.73

69

5

7,372

295

27,590

1.07

+ 2,564

0

70

5

7,041

282

58,477

0.48

- 7,370

0.48

71

5

6,973

279

56,958

0.49

+ 6,758

0

72

5

5,620

225

56,177

0.40

+ 5,295

0

65—72

62,945

2,519

391,975

0.64

- 18,042

0.34

+ 27,951

+ 9,909

73

5

4,913

197

24,537

0.80

+ 946

0

4,913

197

24,537

0.80

3

4-

0

1—73

2,778,306

111.129

11,794,719

0.94

— 427,526

0.42

+ 576,518

.

+ 148,992

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

15

lil. Överlåtna restauranger.

Nr

Kl.

1

2

3

4

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

Vas av

kol. 1

Varuom-

sättning

Kol. 2 i %

av kol. 3

1

1

196,512

7,860

1,269,331

0.62

2

1

168,750

6,750

1,536,665

0.44

3

1 (2)

157,622

6,305

792,046

0.80

4

1

141,403

5.656

703,499

0.80

5

1 (2)

135,505

5.420

573.354

0.95

6

1

134,217

5,369

646,757

0.83

7

1

132,860

5,314

706,661

0.75

8

1 (2)

114,640

4,586

720,138

0.64

9

1

111,977

4,479

546,798

0.82

10

1

103,296

4,132

606,447

0.68

11

1

100,014

4,001

633,624

0.63

1—11

1,496,796

59,872

8,735,320

0.69

12

1 (2)

92,109

3,684

475,565

0.77

13

1

90,917

3,637

550,961

0.66

14

1

89,779

3,591

542,789

0.66

15

1

83,999

3,360

497,175

0.68

16

1

82,891

3,316

487,835

0.68

17

1

81,727

3,269

618,610

0.53

18

1

76,906

3,076

337,688

0.91

19

1 (2)

73,698

2,948

491,684

0.60

20

1 (2)

71,765

2,871

364,360

0.79

21

1 (2)

71.710

2,868

293,974

0.98

22

1

71,368

2,855

413,464

0.69

23

1

70,116

2,805

306,069

0.92

24

1

67,864

2,715

413,008

0.66

25

1

65,650

2,626

376,978

0.70

26

1 (2)

65,544

2,622

338,713

0.77

27

1 (2)

65,406

2,616

351,636

0.74

28

1 (2)

64,994

2,600

305.709

0.85

29

1

63,628

2,545

406,885

0.63

30

1

63,576

2.543

319,506

0.80

31

1

63,318

2,533

297,844

0.85

32

1

62,388

2,496

402,491

0.62

33

1 (2)

60,989

2,440

288,739

0.85

34

1

60,064

2,403

338,500

0.71

35

S 1

58,881

2,355

558,718

0.42

36

1

57,858

2,314

412,061

0.56

37

1

57,744

2,310

376,824

0.61

38

1

57,129

2,285

365,926

0.62

39

1

56,297

2,252

226,578

0.99

40

1

55,706

2.228

397,232

0.56

41

1

55,594

2,224

351,499

0.63

42

1

55,344

2.214

425,242

0.52

43

3

53,347

2,134

414,228

0.52

44

1

53,189

2,128

291,811

0.73

45

1

52,119

2,085

266,776

0.78

46

1 (3)

50,373

2,015

229,688

0.88

47

1

50,124

2,005

187,737

1.07

12-47

2,374,111

94,968

13,724,503

0.69

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor

1

2

3

4

Nr

Kl.

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

1/s5 av

kol. 1

V aruom- sättning

Kol. 2 i %

av kol. 3

48

1 (2)

49,459

1,978

305,288

0.65

49

1

49,132

1,965

234,234

0.84

50

3

48,921

1,957

192.289

1.02

51

1 (3)

48,652

1.946

245,989

0.79

52

1 (2)

48,543

1,942

203,004

0.96

53

1

48,438

1,938

246,968

0.78

54

S 1

47,027

1,881

399,599

0.47

55

1 (2)

46,790

1,872

286,846

0.65

56

3

46,522

1,861

250,976

0.74

57

1

46,074

1,843

243,916

0.76

58

1(2)

45,811

1,832

198,903

0.92

59

1

45,358

1,814

204,589

0.89

60

3(4)

44,692

1,788

152,119

1.18

61

1

43,719

1,749

237,363

0.74

62

1

42,831

1,713

197.762

0.87

63

1

42,795

1,712

167,896

1.02

64

1 (2)

42,614

1,705

240,567

0.71

65

1

42,542

1,702

178,778

0.95

66

1

41,653

1,666

168,834

0.99

67

1 (2)

41,549

1,662

238,830

0.70

68

3

41,173

1,647

194,321

0.85

69

1

40,649

1,626

234,375

0.69

70

1

40,168

1,607

236,900

0.68

71

S 1

39,903

1,596

482,224

0.33

72

1

39,869

1,595

182,966

0.87

73

1

39,386

1,575

170,790

0.92

74

1

39,149

1,566

234,656

0.67

75

1

38,591

1,544

372,953

0.41

76

1 (2)

38,061

1,522

184,335

0.83

77

1

37.523

1,501

186,884

0.80

78

1

36,989

1,480

199,194

0.74

79

3

36,362

1,454

158,362

0.92

80

3

34,737

1,389

111,591

1.24

81

1(3)

33,919

1,357

165,628

0.82

82

1

33,318

1,333

226,408

0.59

83

1(2)

33,197

1,328

121,057

1.10

84

1(3)

32,325

1,293

140,601

0.92

85

1

32,077

1,283

165,151

0.78

86

3

31,922

1,277

129,086

0.99

87

1

31,848

1,274

154,532

0.82

88

1

31,822

1,273

228,266

0.56

89

3

31,762

1,270

145,798

0.87

90

1(2)

31,635

1,265

179,097

0.71

91

1(2)

31,623

1,265

108,396

1.17

92

1(2)

31,501

1,260

138,018

0.91

93

1(2)

31,416

1,257

117,764

1.07

94

1 (2)

31,394

1,256

117,420

1.07

95

3

30,721

1,229

221,749

0.5»

96

S 1

30,534

1,221

172,719

0.71

97

1 (2)

30,350

1,214

203,158

0.60

98

1(2)

30,349

1,214

110,818

1.10

99

1

29,988

1,200

152,777

0.79

100

Kl

29,944

1,198

128,827

0.93

101

1

29,781

1,191

162,545

0.73

102

1 (2)

29,598

1,184

212,228

0.56

103

S 1

29,520

1,181

200,633

0.59

104

1 (2)

28,591

1,144

144,089

0.79

105

1

28,589

1,144

125,564

0.91

106

K3

28,576

1,143

127,509

0.90

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

17

Nr

Kl.

1

2 (

3

4

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

V25 av

kol. 1

Varuom-

sättning

Kol. 2 i %

av kol. 3

107

1 (3)

28,473

1.139

128,159

0.89

108

S 1

27,509

1,100

171,424

0.64

109

S 1

27,253

1,090

152,538

0.71

110

1

27,026

1,081

136,836

0.79

lil

3

26,971

1,079

111,183

0.97

112

1

26,928

1,077

83,871

1.28

113

1(2)

26,812

1,072

112,921

0.95

114

1

26,081

1,043

135,753

0.77

115

1 (2)

26,067

1,043

126223

0.83

116

1(2)

26,044

1,042

88,324

1.18

117

S 1

25,747

1,030

186,498

0.55

118

1(2)

25,743

1,030

120,259

0.86

119

3

25,725

1,029

88,616

1.16

120

1

25,555

1,022

115,533

0.88

121

1

25,500

1,020

110.778

0.92

122

3

25,287

1,011

165,745

0.61

123

1

25,046

1,002

125,482

0.80

48-123

2,669,749

106,792

13,804,282

0.77

124

3

24,922

997

242,782

0.41

125

1

24,813

993

126,203

0.79

126

1(2)

24,501

980

154,178

0.64

127

1

24,138

966

109,889

0.88

128

3

23,841

954

145,107

0.66

129

1(2)

23,653

946

138,037

0.69

130

1 (2)

23,630

945

98,666

0.96

131

3

23,607

944

78,763

1.20

132

1

23,596

944

123,026

0.77

133

3

23,488

940

84,855

1.11

134

1

23,084

923

96,479

0.96

135

1 (2)

22,771

911

101,175

0.90

136

1

22,634

905

99,570

0.91

137

1

22,191

888

109,366

0.81

138

1 (2)

22,179

887

124,975

0.71

139

1(2)

21,971

879

110,593

0.79

140

3

21,840

874

86,287

1.01

141

1

21,687

867

114,997

0.75

142

1 (2)

21,592

864

87,573

0.99

143

1

21,411

856

134,238

0.64

144

1

21,364

855

122,746

0.70

145

1(2)

21,190

848

96,732

0.88

146

1

20,816

833

100,825

0.83

147

3

20,395

816

138,364

0.59

148

1

20,037

801

205,856

0.39

149

3

19,844

794

182,880

0.43

150

1 (2)

19,443

778

99,782

0.78

151

1

19,412

776

104,419

0.74

152

1

19,402

776

111,635

0.70

153

1 (3)

18,864

755

89,772

0.84

154

3

18,752

750

135,519

0.55

155

1 (2)

18,602

744

92,275

0.81

156

1

18,484

739

91,313

0.81

157

3

18,224

729

108,616

0.67

158

1(2)

17,885

715

67,697

1.06

159

S 1

17,753

710

156,705

0.45

160

S 1

17,347

694

91,379

0.76

161

1

17,338

694

80,378

0.86

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 28. {Bilaga.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

1

2

3

4

Vinst å

Varuom-

sättning

Nr

Kl.

spritdrycker

och starkvin

V26 av

kol. 1

Kol. 2 i %

av kol. 3

162

S 1

16,922

677

69,048

0 98

163

1 (3)

16,799

672

62jl48

1.08

164

S 1

16,695

668

118^564

0.66

165

1

16,553

662

56*343

1.17

166

3

16,411

656

93,482

0.70

167

S 1

16,127

645

82,373

0.78

168

3

16,036

641

123,212

0.52

169

S 1

16,020

641

118^059

0.54

170

S .1

15,980

639

82''764

0.77

171

1

15,776

631

48,763

1.29

172

1

15,719

629

84i273

0.75

173

1 (2)

15,623

625

83,092

0.76

174

S 1

15,558

622

89*372

0.70

175

3

15,453

618

109,283

0.57

176

177

S 1

1(2)

15,149

15,005

606

600

13l’956

59,226

0.46

1.01

124—177

1,062,527

42,502

5,855,610

0.73

178

1

14,900

596

85,002

0.70

179

1 (2)

14,874

595

41,848

1.42

180

3

14,269

571

84*892

0 67

181

1 (2)

14,180

567

73,679

0.77

182

3

14,023

561

59,414

0.94

183

3

13,964

559

131,000

0.43

184

1 (2)

13,828

553

68;244

0.81

185

S 1

13,740

550

65j740

0.84

186

1 (3)

13,730

549

72,692

0.76

187

3

13,706

548

77466

0.71

188

3

13,688

548

62,063

0.88

189

1 (2)

13,548

542

74^954

0.72

190

1

f 13,493

540

19i;818

0.28

191

I< 3

13,347

534

46^02

1.16

192

S 1

13,044

522

105*857

0.49

193

1 (2)

12,935

517

154,347

0.33

194

1 (2)

12,894

516

83*007

0.62

195

1 (2)

12,886

515

58^501

0.88

196

3

12,728

509

76^061

0.67

197

S 1

12,649

506

103*894

0.49

198

1 (2)

12,478

499

60,763

0.82

199

1 (3)

12,411

496

567299

0.88

200

3

12,244

490

93,885

0.52

201

1 (2)

12,191

488

in;ii2

0.42

202

1 (2)

12,129

485

78*132

0.62

203

1 (2)

12,128

485

61*207

0.79

204

S 1

11,974

479

96*343

0.50

205

3

11,920

477

77*774

0.61

206

3

11,741

470

118,941

0.40

207

3

11,683

467

74,592

0.63

208

3

11,665

467

59,630

0.78

209

S 1

11,511

460

50,652

0.91

210

1(3)

11,439

458

49,958

0.92

211

3

11,345

454

64.570

0.70

212

1(2)

11,305

452

51,900

0.87

213

3

11,265

451

59;766

0.75

214

1 (2)

11,207

448

79*706

0.56

215

1(2)

11,192

448

64,281

0.70

216

3

11,182

447

104,706 |

0.43

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor,

19

Nr

Kl.

1

‘2

3

4

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

''/as av

kol. 1

Varuom-

sättning

Kol. 2 i %

av kol. 3

217

1 (2)

11,160

446

52,831

0.84

218

1 (2)

10,883

435

80,818

0.54

219

3

10,808

432

60,816

0.71

220

S 1

10,550

422

47,369

0.89

221

K3

10,542

422

30,800

1.37

222

3

10,422

417

81,348

0.51

223

3

10,359

414

61,772

0.67

224

3

10,329

413

53,180

0.78

225

3

10,287

411

261,916

0.16

226

1 (2)

10,210

408

127,821

0.82

227

3

10,024

401

32,250

1.24

178—227

611,010

24,440

4,027,619

0.61

228

3

9,983

399

70,849

0.56

229

3

9,854

394

68,071

0.58

230

3

9,605

384

88,059

0.44

231

1

9,430

377

134,951

0.28

232

3

9,422

377

103,666

0.36

233

S 1

9,389

376

49,779

0.76

234

3

9,372

375

49,545

0.76

235

3

9,359

374

50,188

0.75

236

3

9,257

370

52,407

0.71

237

3

9,001

360

112,431

0.32

238

1

8,940

358

105,285

0.34

239

1 (2)

8,870

355

42,127

0.84

240

3

8,843

354

55,590

0.64

241

S 1

8,772

351

141,825

0.25

242

S 1

8,535

341

127,302

0.27

243

S 1

8,054

322

122,117

0.26

244

3

7,886

315

47,366

0.67

245

S 1

7,791

312

75,212

0.41

246

3

7,715

309

35,864

0.86

247

S 1

7,427

297

51,414

0.58

248

S 1

7,366

295

68,740

0.43

249

3

7,265

291

47,639

0.61

250

3

7,220

289

42,660

0.68

251

1 (2)

7,199

288

36,850

0.78

252

S 1

7,090

284

49,781

0.57

253

3

6,906

276

85,825

0.32

254

K 3

6,507

260

22,628

1.15

255

S 1

6,480

259

51,087

0.51

256

1 (2)

6,450

258

40,248

0.64

257

K 3

6,406

256

20,512

1.25

258

3

6,391

256

42,230

0.61

259

3

6,364

255

72,343

0.35

260

S 1

6,330

253

36,413

0.69

261

S 1

6,268

251

52,691

0.48

262

3

6,239

250

73,412

0.34

263

K 3

6,206

248

20,410

1.22

264

S 1

6,204

248

31,122

0.80

265

S 1

6,169

247

45,180

0.55

266

3

6,094

244

27,460

0.89

267

3

5,982

239

33,092

0.72

268

1 (2)

5,869

235

25,662

0.92

269

S 1

5,864

235

50,936

0.46

270

K 3

5,859

234

39,755

0.69

271

S 3

5,853

234

36,516

0.64

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

Nr

Kl.

1

2

3

4

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

Vas av

kol. 1

Varuom-

sättning

Kol. 2 i %

av kol. 3

272

S 1

5,687

227

67,630

0.34

273

3

5,677

227

79,195

0.29

274

S 1

5,613

225

62,636

0.36

275

3

5,503

220

36,235

0.61

276

1 (2)

5,465

219

62,325

0.35

277

3

5,460

218

19,364

1.13

278

3

5,423

217

44,234

0.49

279

S 1

5,354

214

47,904

0.45

280

1 (2)

5,312

212

55,012

0.39

281

S 1

5,212

208

67.716

0.31

282

S 1

5,154

206

49,115

0.42

283

1

5,098

204

70,880

0.29

284

S 1

5,029

201

36,200

0.56

228-284

402,078

16,083

8,835,686

0.48

285

S 1

4,860

194

36,224

0.54

286

3

4,855

194

76,176

0.25

287

3

4,644

186

22,354

0.83

288

S 1

4,595

184

50,569

0.36

289

1 (2)

4,525

181

51,410

0.35

290

3

4,476

179

47,893

0.37

291

S 1

4,410

176

36,987

0.48

292

1 (2)

4,399

176

97,572

0.18

293

1 (2)

4,373

175

72,567

0.24

294

S 1

4,325

173

56,470

0.31

295

S 1

4,299

172

47,420

0.36

296

3

4,297

172

19,792

0.87

297

S 1

4,263

171

50,779

0.34

298

S 1

4,152

166

34,193

0.49

299

K3

4,119

165

14,079

1.17

300

1(2)

4,117

165

183,160

0.09

301

S 3

4,059

162

20,553

0.79

302

1

3,954

158

57,020

0.28

303

S 3

3,915

157

21,998

0.71

304

S 1

3,845

154

38,567

0.40

305

S 1

3,840

154

12,566

1.23

306

1 (2)

3,789

152

55,813

0.27

307

S 1

3,729

149

21,673

0.69

308

S 1

3,610

144

39,689

0.36

309

1(2)

3,539

142

68,255

0.21

310

3

3,427

137

33,612

0.41

311

S 3

3,387

135

26,835

0.50

312

K3

3,343

134

25,047

0,53

313

S 1

3,190

128

13,576

0.94

314

S 1

3,117

125

26,748

0.47

315

3

3,060

122

20,729

0.59

316

3

2,974

119

26,261

0.45

317

S 1

2,965

119

92,422

0.13

318

S 1

2,958

118

18,042

0.65

319

S 3

2,943

118

20,704

0.57

320

1(2)

2,842

114

21,416

0.53

321

3

2,838

114

22,164

0.51

322

S 1

2,824

113

66,481

0.17

323

K3

2,748

110

7,973

1.38

324

Kl

2,719

109

10,056

1.08

325

S 1

2,702

108

26,174

0.41

326

1(2)

2,637

105

21,030

0.50

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor,

21

Nr

Kl.

1

2

8 .

4

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

Vä5 av

kol. 1

Varuom-

sättning

Kol. 2 i %

av kol. 3

327

3

2,553

102

50,841

0.20

328

S 1

2,427

97

21,348

0.46

329

3

2,424

97

85,040

0.11

330

K3

2,418

97

6,061

1.60

331

KS 1

2,413

97

11,544

0.84

332

1 (2)

2,383

95

26,142

0.36

333

3 ''

2,351

94

25,420

0.37

334

S 1

2,335

93

15,282

0.61

335

K3

2,254

90

15,651

0.58

336

3

2,249

90

39,062

0.23

337

S 1

2,230

89

13,470

0.66

338

1

2,226

89

41,305

0.22

339

3

2,131

85

63,194

0.13

340

S 1

2,129

85

36,413

0.23

341

O

2,110

84

15,794

0.53

342

S 1

2,029

81

67,473

0.12

343

S 1

2,025 .

81

26,530

0.31

344

3

2,003

80

37,649

0.21

285-344

196,353

7,855

2,311,268

0.34

345

3

1,950

78

39,536

0.20

346

S 1

1,913

77

8,050

0.96

347

S 1

1,787

71

29,489

0.24

348

3

1,732

69

31,499

0.22

349

S 1

1,729

69

25,252

0.27

350

S 1

1,615

65

25,999

0.25

351

K3

1,612

64

5,328

1.20

352

K3

1,592

64

67,762

0.09

353

S 1

1,509

60

12,495

0.48

354

3

1,502

60

40,467

0.15

355

K3

1,502

60

11,587

0.52

356

S 3

1,444

58

20,851

0.28

357

S 1

1,433

57

46,942

0.12

358

1 (2)

1,426

57

28,287

0.20

359

3 ''

1,410

56

19,765

0.28

360

S 3

1,346

54

13,411

0.40

361

S 1

1,272

51

15,434

0.33

362

S 1

1,105

44

20,378

0.22

363

K 3

1,083

43

3,290

1.81

364

S 3

1,059

42

26,630

0.16

365

3

1,055

42

39,181

0.11

366

S 3

1,008

40

12,986

0.31

367

S 1

1,005

40

8,782

0.46

368

3

983

39

16,405

0.24

369

S 1

935

37

25,305

0.15

370

S 1

929

37

21,705

0.17

371

K3

915

37

3,624

1.02

372

S 3

893

36

29,232

0.12

373

K3

879

35

2,839

1.23

374

3

872

35

10,621

0.33

375

K 3

844

34

1,926

1.77

376

K 3

793

32

2,299

1.39

377

Kl

785

31

3,405

0.91

378

K3

728

29

2,950

0.98

379

K 3

708

28

2,754

1.02

380

K 3

700

28

2,019

1.39

381

Kl

692

28

3,088

0.91

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor,

Nr

Kl.

1

2

3

4

Vinst å

spritdrycker

och starkvin

Vss av

kol. 1

Varuom-

sättning

Kol. 2 i %

av kol. 3

382

K 3

689

28

2,093

1.34

383

K 3

682

27

2,997

0.90

384

S 1

673

27

9,525

0.28

385

S 3

643

26

50,504

0.05

386

KS 1

597

24

6,741

0.36

387

K 3

576

23

2,519

0.91

388

K 3

298

12

1,037

1.16

389

S 1

263

11

6,224

0.18

345—389

49,166

1,965

763,213

0.26

1—389

8,861,785

354,477

52,557,501

0.67

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

23

Bilaga C.

P. M.

angående en av Sveriges Centrala Hotell- och Restaurantförening till

bevillningsutskottet överlämnad utredning.

Den utredning, som verkställts av Sveriges Centrala Hotell- och Restaurantförening

i syfte att belysa vissa allmänna ekonomiska förhållanden vid de

enskilda restauranterna i vårt land, har på grund av ärendets brådskande

natur måst göras representativ. Det representativa urvalet har verkställts på

sådant sätt, att alla stockholmsrestauranter med fastställda vinstkvantiteter

samt tjugutvå dylika företag från städer inom skilda delar av landet tillställts

ett frågeformulär med uppmaning att lämna uppgifter rörande omsättningen

av olika varuposter samt bruttovinsten å samma poster under år 1936. Dessutom

ha uppgifter begärts rörande vinstkvantiteternas storlek och företagets

hela nettobehållning. Fyra företag i Stockholm ävensom två i annan stad

hava trots påminnelser underlåtit att besvara frågeformulären. Ett företag

i Stockholm är icke anslutet till föreningen och har icke ombetts avgiva svar.

Samtliga i utredningen medtagna 20 företag belägna utanför Stockholm

driva såväl hotell- som restaurantrörelse. Av stockholmsföretagen äro 28

rena restaurantföretag medan vid sidan av restaurantrörelsen 5 jämväl driva

hotell.

I tabeller, som ställts till utskottets förfogande, redovisas för vart och ett

av de i undersökningen medtagna företagen omsättningsbelopp och bruttovinster

för olika varuslag inom restaurantrörelsen.

Enligt tabellerna utgör totalomsättningen å de 53 i undersökningen ingående

företagen 34.09 milj. kr., därav 25.82 milj. kr. å de 33 stockholmsföretagen

och 8.27 milj. kr. å de 20 företagen utanför Stockholm. Av den totala

omsättningssuinman belöpa 13.71 milj. kr. (40.2 %>) å matvaror, 1.63 milj. kr.

å maltdrycker, 1.61 milj. kr. å vatten, 2.10 kr. å kaffe, 1.33 milj. kr. å tobaksvaror,

0.67 milj. kr. å »övriga varor», 9.32 milj. kr (27.3 %>) å spritdrycker,

0.92 milj. kr. (2.7 °/o) å starka viner samt 2.80 milj. kr. (8.2 °/o) å övriga viner.

Omsättningen av matvaror är således ungefär en tredjedel större

än omsättningen av spritdrycker och starka viner. Den andel, varmed

spritdrycker och starka viner ingå i den totala omsättningen, varierar för de

särskilda företagen mellan lägst 19.2 och högst 49.4 °/o. Procenttalet, som i

genomsnitt för de 53 företagen är 30, kommer för endast 1 företag under 20

samt ligger för 17 företag mellan 20 och 30, för 26 företag mellan 30 och 40

samt för återstående 9 företag mellan 40 och 50.

För de 53 företagen uppgives bruttovinsten av de i restaurantrörelsen ingående

varuposterna till sammanlagt 14.63 milj. kr., därav 11.29 milj. kr. å

de 33 Stockholmsföretagen. Av den från samtliga företag härflutna bruttovinsten

belöpa 5.50 milj. kr. (37.6 %) å matvaror, 0.85 milj. kr. å maltdrycker,

1.14 milj. kr. å vatten, 1.53 milj. kr. å kaffe, 0.20 milj. kr. å tobaksvaror,

0.65 milj. kr. å »övriga varor», 3.20 milj. kr. (22.6 %) å spritdrycker, 0.36

milj. kr. (2.5 °/o) å starka viner och 1.10 milj. kr. (8.2 %>) å övriga viner.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

Bruttovinsten a de särskilda varuslagen i procent av omsättningen av

samma varuslag utgör i gpnomsnitt för samtliga företag: matvaror 40 l

maltdrycker 52.2, vatten 70.5, kaffe 73.2, tobak 13.8, spritdrycker 34.2, starka

ymer 39.6 och övriga viner 42.7. Den högsta procenten lämnas sålunda av

katte och vatten och den lägsta av tobaksvaror. Procenten för matvaror,

vilken såsom nämnts i genomsnitt är 40.1, varierar för stockholmsföretagen

mellan lägst 23.0 och högst 63.3 och för landsortshotellen mellan lägst 11.4

och högst 40.7. Åtskilliga av de företag, som uppvisa de lägsta procentsiffrorna

för mat, äro restauranter med höga matpriser, medan bland företag

med höga procentsiffror återfinnas sådana, som äro av enklare karaktär.

Procenten för spritdrycker — för samtliga 34.3 — varierar för stockholmsföretagen

mellan lägst 12.0 och högst 39.7 samt för landsortshotellen mellan

lägst 2o.7 och högst 41.3. Motsvarande procenttal varierar beträffande starka

viner för Stockholmsföretagen mellan lägst 27.0 och högst 47.1 samt för

landsortshotellen mellan lägst 20.9 och högst 51.0 I fråga örn bruttoprocenttalen

för spritdrycker och viner bero olikheterna mellan skilda företag på

två faktorer, nämligen dels pa företagens karaktär i prishänseende såsom

företag a\ 2.dra-, 1 ista- eller lyxklass, dels på relationerna mellan försäljningssumman

och vinstkvantiteten.

I bifogade tab. 1 lämnas en översikt av vinstkvantiteternas storlek samt

bruttovinsten å spritdrycker och stark viner. För de i undersökningen medtagna

företagen är såsom förut nämnts bruttovinsten av spritdrycker 3.20

milj. kr. och av starkviner 0.36 milj. kr. eller sammanlagt 3.56 milj. kr., vilken

siffra motsvarar den inkomstminskning, som dessa restauranter skulle

fä vidkännas, därest Kungl. Majits proposition nr 242 på denna punkt godkändes.

I tab. 1 kol. 4 redovisas företagens hela nettobehållning för år

1936, sedan de i kol. 5 upptagna avskrivningarna frånräknats. De med —

utmarka nettobehållningarna äro förluster. Vid fastställandet av nettovinsterna

ha tillagts direktörslönerna för sådana bolag, där aktiemajoriteten

äges av förelagets ledare. Vid de företag, som driva såväl hotell- som

restaurantrörelse, äro nettobehållningarna en sammanfattning av de ekonomiska

resultat, som nåtts vid båda dessa former av verksamhet. Då nästan

alla utgifter såsom hyra, skatter, ljus, vatten, räntor, personalkostnader m. m.

äro gemensamma för såväl hotell- som restaurantdriften har en uppdelning

pa dessa verksamhetsgrenar icke verkställts. Då under högkonjunkturåret

1936 knappast i något fall hotellrörelsen torde hava lämnat underskott utan

bidragit till att höja nettovinsten skulle siffrorna i kol. 4 av tab. 1 sannolikt

lia blivit lägre än de där nu angivna, därest desamma avsett allenast

restaurantrörelsen. För de tjuguåtta restaurantföretagen i Stockholm, som

ej stå i samband med hotell, är bruttovinsten av spritdrycker oell starkvin

2,014,992 kr. och den redovisade nettobehållningen allenast 565,184 kr.

1 bifogade tab. 2 angnes för de i utredningen ingående företagen i Stockholm,

som endast driva restaurantrörelse, förhållandet år 1936 mellan bruttovinsten

å spritdrycker och starkvin samt omsättningen av matvaror resp. matvaror,

maltdrycker, kaffe och vatten. Kol. 1 och 2 i denna tabell motsvara kol.

3 och 4 i tab. 1. Kol. 3 i tab. 2 angiver det överskott resp. underskott som

skulle uppkomma i händelse den i kol. 1 angivna bruttovinsten bortfölle. I

kol. 4 och 5 angives omsättningen av matvaror resp. matvaror, maltdrycker,

vatten och kaffe. I kol. 6 och 7 angivas de procenttal, med vilka priset å matvaror

(kol. 4) resp. matvaror m. m. (kol. 5) skulle behöva ökas, därest bruttovinsten

å spritdrycker och starka viner enligt kol. 1 helt bortfölle och rörelsen

ändock skulle lämna oförändrad nettobehållning enligt kol. 2. Kol. 8 och

9 angiva motsvarande procenttal för att vid sagda bruttovinsts bortfallande

rörelsen skulle gå jämnt ihop.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

Tabell 1. Vinstkvantiteter, nettobehållningar och avskrivningar.

(Stockholm).

—

1

2

3

4

5

Företag

Vinstkvantitet i liter

Bruttovinst

å sprit- drycker &

starkviner

kr.

Företagets

hela netto-

Avskriv-

ningar

kr.

Sprit-

drycker

Stark-

viner

behållning

kr.

1 ......................

15,467

2.700

107,174

59,387

2 ......................

7,500

350

49,583

12,514

—

3 ......................

30,000

3.700

177,817

28

6,818

4 ......................

3,400

500

25,668

13,585

—

5 ......................

18,017

1,850

131,087

142,277

8,256

6 ......................

4,000

1,000

24,410

33,862

—

7 ......................

5,800

1,000

32,286

13,713

6,655

8 ......................

5,300

300

34,714

11,900

2,260

9 ......................

3,800

200

30,891

654

7,315

1 10 ......................

18,000

2,800

150,968

59,094

30,465

11 ......................

10,000

1,458

80,286

44,000

—

12 ......................

14,000

2,000

103,937

21,326

39,409

13 ......................

17,000

7.800

186,034

121,862

162,634

14 ......................

7,200

600

54.114

10,026

—

15 ......................

10,000

3,372

93,234

54,432

31,215

16 ......................

7,500

1,600

61,921

—

28,744

; 17 ......................

7,500

1,500

56,079

58,565

10,894

18 ......................

4.900

450

23,286

203

2,321

19 ......................

12,000

2,400

110,906

58,224

39,960

20 ......................

11,000

1,600

72,068

1,706

9,500

j 21 ......................

20,000

5,000

201,062

11,677

73,251

22 ......................

6,700

600

47,595

32,549

4,998

23 ......................

8,000

1,300

67,922

70,737

9,665

1 24 ......................

11,500

1,500

98,613

21,783

—

2f> ......................

12,400

3,000

84,083

-38,000

—

26 ......................

6,900

1,000

56,097

107

8,006

27 ......................

17,300

2,774

150,525

36,363

20,539

28 ......................

17.000

3,200

142,456

86,226

—

29 ......................

7,300

500

55,338

5,440

12,762

30 ......................

7,500

300

52,142

520

12,370

31 ......................

9,735

900

77,388

23,579

3,959

32 ......................

3.000

700

16,162

27,062

2,509

33 ......................

4,320

450

28,834

861

13,800

Summa

344,039

58,404

2,685,680

996,262

548,305

Därav företag med hotell-

431,078

210,299

& restaurantrörelse......

81,484

17,550

670,688

Företag med enbart restau-

565,184

338,006

rantrörelse ............

262,555

40,854

2,014,992

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

Tabell 1. (forts.). Vinstkvantiteter, nettobehållning och avskrivningar.

(Företag utanför Stockholm).

1

2

3

4

5

Företag

Vinstkvantitet i liter

Brutto vinst

å sprit- drycker och

starkviner

kr.

Företagets

hela netto-

Av-

skrivningar

kr.

Sprit-

drycker

Stark-

vin

behållning

kr.

34 ....................

3,800

400

28,264

3,200

15,969

35 ......................

3,800

250

23,167

15,603

1,870

36 ...................

4,800

477

25,800

10,929

13,965

37 ....................

8,000

1,000

53,447

638

25,289

38 ......................

9,000

1.400

81,780

68,822

_

39 ....................

4,800

500

25,363

5,718

20,000

40 .....................

7,300

1,200

61,135

32,885

4,867

41 ..................

3,000

400

24,138

16,944

2,466

42 ....................

3,967

350

26,783

21,309

5,889

43 ......................

1,725

113

11,706

- 3,851

6,634

44 .....................

8,900

750

59,876

3,031

18,795

45 ......................

5,000

1,100

39,987

5,582

11,523

46 ......................

10,200

1,500

68,088

34,480

_

47 ......................

4,000

400

24,421

8,985

6,205

48 ......................

12,000

1,000

84,022

28,872

_

49 .....................

9,700

700

58,207

46,232

18,103

50 ......................

4,300

575

33,316

5,701

17,700

51 ......................

10,300

1,200

72,801

37,408

_

52 ......................

7,000

700

50,027

37,792

_

53 ......................

3,500

300

26,440

1,263

70

Summa

125,092

14,315

878,768

381,543

169,345

Motsvarande uppgifter för

Stockholm ............

344,039

58,404

2,685,680

996,262

548,305

Summa summarum

469,131

72,719

3,564,448

1,377,805

717,650

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor

27

Tabell 2. Förhållandet år 1936 mellan bruttovinsten å spritdrycker och starkvin

samt omsättningen av matvaror resp. matvaror, maltdrycker, kaffe och vatten.

(Uppgifterna avse företag i Stockholm, som endast driva restaurantrörelse.)

Företag

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Brutto- vinst

å sprit- drycker

och

starkvin

Kr.

Före-

tagens

netto-

behåll-

ning

Kr.

Över- skott +

Under- skott —

efter av- drag av

kol. 1

Omsättning av

I kol. 1 angivna

bruttovinst

I kol. 3 angivna

underskott

Mat

Kr.

mat,

malt- drycker,

vatten

och kaffe

Kr.

i % av i

kol. 4

angiven

omsätt- ning.

i % av i

kol. 5

angiven

omsätt- ning

i % av i

kol. 4

angiven

omsätt- ning

i % av i

kol. 5

angiven

omsätt- ning

2

49,583

12,514

- 37,069

104,260

152,120

47.6

32.6

35.6

24.4

3

177,817

28

-177,789

600,032

837,438

29.6

21.2

29.6

21.2

4

25,668

13,585

- 12,083

57,622

86,288

44.5

29.8

21.0

14.0

6

24,410

33,862

+ 9,452

270199

348,658

9.0

7.0

—

—

7

32,286

13,713

- 18,573

102,104

144,088

31.6

22.4

18.2

12.9

8

34,714

11,900

- 22,814

82,336

129,086

42.2

26.9

27.7

17.6

9

30,891

654

- 30,237

99,036

144,833

31.2

21.3

30.5

20.9

10

150,968

59,094

- 91,874

517,865

706,661

29.2

21.4

17.7

13.0

11

80,286

44,000

- 36,286

369,654

491,708

21.7

16.3

9.8

7.4

14

54,114

10,026

- 44,088

150,720

229,688

35.9

23.6

29.3

19.2

15

93,234

54,432

- 38,802

508,727

653,961

18.3

14.3

7.6

6.0

16

61,921

—

- 61,921

309,766

425,242

20.0

14.6

20. o

14.6

17

56,079

58,565

+ 2,486

300,434

397,233

18.7

14.1

—

—

18

23,286

203

- 23,083

57,396

84,855

40.6

27.4

40.2

27.2

19

110,906

58,224

- 52,682

311,541

475,565

35.6

23.3

17.9

11.1

20

72,068

1,706

- 70,362

210,893

306,829

34.2

23.5

33.4

22.9

21

201.062

11,677

-189,385

989,227

1,269,331

20.3

15.8

19.1

14.9

22

47,595

32,549

- 15,046

131,128

194,321

36.3

24.5

11.5

7.7

23

67,922

70,737

+ 2,815

296,646

414.229

22.3

16.4

—

—

24

98,613

21,783

- 76,830

397,814

550,961

24.8

17.9

19.3

13.9

25

84,083

-38,000

-122,083

379,743

497,196

22.1

16.9

32.1

24.6

26

56,097

107

- 55,990

222,487

305,288

25.2

18.4

25.2

18.3

27

150,525

36,363

-114,162

559,897

778,891

26.9

20.0

20.4

14.7

29

55,338

5,440

- 49,898

172.207

250,975

32.1

22.0

29.0

19.9

30

52,142

520

- 51,622

117,567

181,874

44.4

28.7

43.9

28.3

31

77,388

23,579

- 53,809

246,525

338,712

31.4

22.8

21.8

15.9

32

16,162

27,062

+ 10,900

41,457

62,148

39.0

26.0

—

—

33

28,834

861

- 27,973

61,854

87,641

46.6

32.9

45.2

31.9

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

Bilaga D.

Till Riksdagens Bevillningsutskott.

I proposition nr 242 till årets riksdag har Kungl. Majit framlagt förslag

till ny förordning angående försäljning av rusdrycker m. m. Förslagets

framläggande har föregåtts av en utav den s. k. rusdryckslagstiftningsrevisionen

företagen utredning i ämnet. Enligt Kungl. Majits förslag skall bl. a.

den vinst å utskänkningen, som restaurangerna nu åtnjuta, avvecklas på

sådant sätt, att de vid den nya lagstiftningens ikraftträdande den 1 oktober

1938 medgivna vinstkvantiteterna avskrivas under en tjugufemårsperiod med

1/25 för varje år. För tiden efter den 30 september 1963 skulle alltså vinst

icke vidare utgå på restaurangernas försäljning av spritdrycker och starkare

viner. Kungl. Maj :ts förslag i förevarande hänseende överensstämmer med

vad som föreslagits av en minoritet inom rusdryckslagstiftningsrevisionen.

Kommitténs majoritet hade däremot yrkat på det nuvarande vinstkvantitetssystemets

bibehållande med vissa jämkningar.

Därest Kungl. Majits förslag om utskänkningsvinstens avskrivning realiseras,

kommer detta att på sätt här nedan närmare utvecklas innebära ett

mycket hårt slag mot den enskilda restaurangnäringen. Då handelskamrarna

ha att tillvarataga näringslivets allmänna intressen, har Stockholms Handelskammare

funnit sig böra till närmare granskning upptaga Kungl. Majits

förslag, -och tillåter Handelskammaren sig att för Bevillningsutskottet framlägga

sina synpunkter å förevarande spörsmål. Handelskammaren har ansett

sig ha så mycket större anledning härtill, som varken den statsmyndighet,

Kungl. Kommerskollegium, som närmast företräder näringslivets intressen,

eller handelskamrarna såsom näringslivets egna representativa organ bereus

tillfälle att avgiva yttrande över rusdryckslagstiftningsrevisionens betänkande.

Då Kungl. Majit föreslår en avveckling av restaurangernas utskänkningsvinst,

motiveras detta i finansministerns yttrande till statsrådsprotokollet

i främsta rummet med önskvärdheten att för ernående av försäljningslagstiftningens

syfte avkoppla det enskilda vinstintresset ur utskänkningsrörelsen

liksom redan tidigare skett inom partihandeln och utminuteringen av

spritdrycker och vin. Den uppfattningen, att en dylik avveckling icke borde

komma till stånd på grund av den förlust, som härigenom skulle tillskyndas

restauratörerna, avvisas av finansministern under hänvisning till den

tidsperiod av 25 år, som föreslagits för avvecklingen, samt till den utskänkningsvinst,

som alltfortfarande skulle medgivas å lätta och mousserande

viner.

Försäljningslagstiftningens syfte angives i 1 kap. 3 § av det framlagda

författningsförslaget vara, att »all försäljning av rusdrycker skall ordnas

så, att därav uppkommer så ringa skada som möjligt». Privatvinstens avlägsnande

inom rusdryckslagstiftningen är sålunda icke något självändamål,

utan bibehållande av det enskilda vinstintresset strider mot lagstiftningens

syfte endast i den mån detta kan vara ägnat att skada nykterhets
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Hildgar.

29

tillståndet. Det återstår därför för dem, som anse att det rådande systemet

med vinst å restaurangernas utskänkning står i strid med nykterhetssträvandena,

att visa detta. Finansministern har i sådant avseende allenast

uttalat, att den nuvarande ordningen på förevarande område visat sig

i skilda avseenden förenad med uppenbara brister och olägenheter. I övrigt

ansluter sig finansministern i väsentliga delar till den kritik, som reservanterna

i rusdrycksrevisionen ägnat hithörande spörsmål. Vad reservanterna

i dylikt avseende anfört inskränker sig huvudsakligen till ett allmänt

hållet uttalande, enligt vilket de anse tämligen uppenbart, att vinstkvantitetssystemet

i dess nuvarande utformning ej kunnat förebygga lockelse för

restauråtörerna att söka höja omsättningen av vinstgivande rusdrycker.

Några belägg för riktigheten av detta uttalande lia emellertid icke anförts.

Visserligen kan uttalandet vid första påseendet synas ganska bestickande,

men inför en kritisk granskning håller det icke streck. Dels är det genom

stadgande i rusdrycksförsäljningsförordningen förbjudet för restauranginnehavare

eller någon hos honom anställd att söka förmå gäst att å utskänkningsstället

inköpa spritdrycker eller vin. Och dels är det genom måltidstvång

och kvantitetsbegränsning faktiskt icke möjligt att animera till annat

än en tämligen snävt tillmätt spritkonsumtion. Att bestämmelserna härom

icke överträdas är numera sörjt för genom tekniska kontrollanordningar

av olika slag. Skulle verkligen vinstkvantiteten innebära en för nykterhetstillståndet

farlig lockelse för restauratörerna att söka höja omsättningen

av spritdrycker, borde detta ha avspeglat sig i ett sämre tillstånd ur nykterhetssynpunkt

på de restauranger, för vilka vinstkvantiteterna varit så

fastställda, att de icke uppnåtts, och vilka därför skulle haft anledning att

påverka gästerna till ökad spritförtäring. Att tillståndet skulle hava varit

sådant, bär emellertid icke kunnat påvisas eller för övrigt ens gjorts gällande.

Påståendet att utskänkningsvinstens avlägsnande skulle främja nykterhetsintresset

synes därför vara allenast en fiktion utan stöd i verkligheten.

Privatvinstens avkopplande ur hanteringen betyder intet för omsättningens

storlek. Restauratörernas möjligheter att påverka denna äro redan

med de bestämmelser, som enligt vad nyss anförts gälla ifråga örn måltidstvång,

kvantitetsbegränsning och teknisk kontroll, helt avskurna. Då avskrivningen

av utskänkningsvinsten .sålunda icke tjänar något nykterhetsändamål,

återstår att granska hithörande spörsmål med hänsyn till övriga berörda

intressen.

Reservanterna i rusdrycksrevisionen lia skjutit i förgrunden vissa allmänt

sociala synpunkter och göra gällande, att vinsten å utskänkningen

till kundkretsen å de enklare ställena helt går till statsverket, medan motsvarande

vinst såvitt angår de finare restaurangerna delvis kommer dessas

kundkrets till godo genom högre standard i fråga om lokal, betjäning,

servis m. m. Dessa olikheter måste — framhålla reservanterna — anses

föga tilltalande och höra så mycket mindre sanktioneras, som statsverket

hiir lia lika rätt till utskänkningsvinsten, oavsett örn den härrör från kundkretsen

å en folkrestaurang eller å en ^restaurang. Dessa uttalanden

från reservanternas sida kunna vara ägnade att ingiva den föreställningen,

att de av systembolagen själva eller genom dotterföretag drivna restaurangerna

icke skulle åtnjuta någon vinst av utskänkningsrörelsen. En dylik

uppfattning torde också inom vida kretsar vara allmän. Den överensstämmer

emellertid icke med de verkliga förhållandena och vederliigges av den

officiella statistiken. 1 kontrollstyrelsens redogörelse för rusdrycksförsäljningen

limmas i tablå nr 7 en sammanställning belysande systembolagens

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

egen utskänkningsrörelse. Av denna framgår, att systembolagen gottskrivit

sig full utskänkningsvinst av rusdrycker på hela den försålda kvantiteten.

Vid en del systembolagsrestauranger överskrider visserligen den å hela rörelsen

erhållna nettovinsten inkomsten av rusdrycker (detta torde huvudsakligen

gälla sådana systembolag, som driva ren folkrestaurangrörelse), men

vid andra företag uppgår den redovisade nettovinsten till avsevärt lägre belopp

än inkomsterna av rusdrycker. Såsom exempel må framhållas, att

hruttoinkomsterna av rusdrycker respektive nettovinsten å hela rörelsen år

1935 uppgick till följande belopp i kronor vid nedanstånde systembolagsrestauranger:
-

Bruttovinst Nettovinst

å rusdrycker å hela rörelsen

Norrtälje .................... 33,990 10,089

Eskilstuna.................... 216,833 191,390

Eksjö........................ 101,846 84,858

Skänninge.................... 30,472 10,258

Hässleholm .................. 21,538 9,146

Landskrona .................. 35,139 24,057

Falkenberg .................. 55,717 24,229

Falköping.................... 45,491 19,300

Nyssnämnda siffror avse verksamheten under år 1935, under vilket år

omsättningen torde vara relativt hög. Den genomsnittliga nettobehållningen

vid samtliga systembolagsrestauranger utgjorde detta år 71.1 °/o av bruttovinsten

å rusdrycker. Under exempelvis lågkonjunkturåret 1933 voro inkomsterna

av rusdrycker i Norrtälje ej mindre än 30,000 kronor högre än

nettovinsten, i Eksjö 53,000, i Falkenberg 46,000, i Falköping 39,000 samt

i Eskilstuna 80,000 kronor högre än nettovinsten. Det förut återgivna genomsnittstalet

71.1 °/o motsvaras för sistnämnda år av ett så lågt tal som 61 %.

Det bör observeras, att samtliga, nu speciellt nämnda systembolag driva företag

av högre klass, i allmänhet i kombination med hotellrörelse, och de anförda

siffrorna utvisa, att icke en enda av dessa systembolagsrestauranger

skulle kunna drivas med vinst, därest icke företagen åtnjöte inkomst av

spritdrycksförsäljningen.

Vad nu anförts ger tydliga belägg för att en restaurang med någorlunda

anspråk på en god standard icke kan drivas utan vinst å rusdrycksförsäljningen.

Lika litet som detta låter sig göra för en systembolagsrestaurang,

lika litet är detta möjligt för ett privat restaurangföretag. Det är visserligen

sant, att blotta innehavet av spriträttigheter ger en restaurang ett visst försteg

framför en restaurang utan dylika rättigheter. På mindre orter lär det emellertid

i och för sig knappast vara möjligt att vid sidan om en restaurang

med dylika rättigheter driva en restaurang i egentlig mening utan spriträttigheter.

Den kundkrets, som där skulle kunna tänkas besöka en dylik restaurang,

är icke tillräckligt stor för att trygga dess framgång. Något utrymme

för båda restaurangkategorierna finnes icke, och talet örn en konkurrens dem

emellan är därför endast en chimär, då det gäller mindre orter. Konkurrensproblemet

existerar allenast i de större städerna och är strängt taget inskränkt

till de egentliga storstäderna. Där är emellertid kundkretsen så stor

och differentierad, att i viss utsträckning restauranger även utan spriträttigheter

ha sitt givna och säkra klientel, om de skötas rätt. Exempel kunna

anföras från Stockholm på ett flertal dylika restaurangföretag, som kunnat

bereda sig på en säker plats på marknaden och skapa sig en icke föraktlig

framgång. Då det gäller storstaden, existerar i själva verket icke någon mera

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Bevillningsutskottets betänkande Nr 2S- Bilagor.

betydande direkt konkurrens mellan restauranger utan spriträttigheter oell

restauranger med utskänkningsrätt, utan vardera typen har sitt klientel att

tillgodose.

Det försteg, som restaurangerna med utskänkningsrätt likväl må äga, är

emellertid icke sådant, att det tillåter dem att sälja spriten utan någon handelsvinst

därå. Redan de anförda siffrorna för systembolagsrestaurangernas

vidkommande utvisa detta. Det ligger också i sakens natur, att utskänkningen

är förenad med kostnader, som måste täckas genom försäljningen.

För utskänkningen bedrivande kräves ofta anskaffande av automatiska

mätapparater, betingande rätt höga kostnader. Vid flertalet restauranger,

särskilt sådana där teknisk kontroll är införd, är det vidare nödvändigt att

ha särskilda kassaapparater, som kosta 8 å 9,000 kr. per styck. För kontroll

av utskänkningen måste anställas särskilda kassörskor ävensom hovmästare,

en eller flera allt efter företagens storlek, med uppgift att kontrollera spritutskänkningen.

Vidare må nämnas, att kontorsarbetet med efterkontroll i

många fall ökats i sådan omfattning, att en eller flera personer måst anställas

enbart för dylikt arbete.

Utöver dessa direkta omkostnader för handhavande av spritutskänkningen

måste dessutom hänsyn tagas till den del av de allmänna omkostnaderna,

som falla på spritutskänkningen, såsom avlöningar, hyra, skatter, belysning,

tvätt, disk o. s. v.

Det är givetvis vanskligt att bedöma huru stor del av restaurangernas

bruttovinst på spritförsäljningen, som åtgår för att täcka omkostnaderna,

och någon exakt beräkning härav torde näppeligen kunna utföras. Enligt

uppgift har rusdryckslagstiftningsrevisionen försökt att vid ett antal Stockholmsrestauranger

genom studium av räkenskaperna verkställa dylika beräkningar

men funnit det omöjligt att göra ens approximativa sådana. Att emellertid

en synnerligen stor anpart av de gemensamma omkostnaderna faller

på utskänkningens konto är uppenbart.

Det har av rusdryckslagstiftningsrevisionens minoritet gjorts gällande, att

restaurangerna, om utskänkningsvinsten avskreves, skulle kunna kompensera

detta genom en förändrad prissättning av maten. För ett köpmannamässigt

betraktelsesätt framstår emellertid detta resonemang — liksom så många

andra av minoritetens argument — såsom resultatet av teoretiska överväganden

och avslöjar en anmärkningsvärd brist på insikt i det ekonomiska livets

förhållanden. Varje affärsman vet, att det i längden icke är möjligt att sälja

en vara utan vinst och kompensera detta genom högre pris å andra varor.

Den allmänna konkurrensen förbjuder detta och leder ofelbart till en omsättningsminskning

av de för högt prissatta varorna. På samma sätt skulle de

restauranger, som höjde matpriserna, komma att minska i omsättning på

de övrigas bekostnad och rörelsen komme att utvisa förlust. Det synes för

övrigt i och för sig orättmätigt, att omkostnaderna för en gren av rörelsen

få belasta en annan gren. I själva verket skulle de gäster, som icke förtära

sprit eller vin, få delvis betala kostnaderna för utskänkningen till övriga

gäster.

i detta sammanhang må anföras några inför Handelskammaren företedda

siffror till belysande av de faktiska svårigheterna alt kompensera utskänkningsvinstens

avkoppling genom höjda matpriser. Av minoriteten i rusdryckskommiltén

framhålles, alt därest avvecklingen skedde under en så

lång tid som 50 år, en årlig höjning av matpriset ä de av avvecklingen berörda

restaurangerna med 1 V2 öre per måltid, som nu betingar ett pris avil

kronor, skulle vara tillräcklig för att helt kompensera förlusten av utskänkningsvinsten.

Detta skulle med andra ord betyda, alt en höjning av priset

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

för en måltid från 3 kr. till kr. 3: 75 eller en höjning med 25 °/o skulle fullt

motsvara nämnda förlust. För det praktiska livets män förefaller förslaget

att under ett antal år successivt höja matpriserna för en måltid på angivet

sätt tämligen verklighetsfrämmande. Även oavsett detta framgår det ohållbara

i de presterade kalkylerna — förutom av vad ovan anförts om den omsättningsminskning,

som måste följa av höjda matpriser — jämväl av i

det följande återgivna siffror från tre restaurangföretag i Stockholm, representerande

olika typer:

Restaurang

Omsättning

av mat

Brutto vinst

av mat

Bruttovinst

av spritdrycker

och starka viner

Kr.

Kr.

Kr.

A............

......... 104,260

27,024

49,583

B............

......... 524,522

120,666

142,456

C............

......... 117,567

35,444

52,142

Örn matpriserna höjdes med 25 %>, skulle det totala beloppet av matomsättningen

vid restaurang A. — under förutsättning av oförändrad omsättningskvantitet

— höjas från 104,259 till 130,323 kronor, men bruttovinsten

på matvarorna skulle — även örn omsättningsökningen icke skulle motsvaras

av några stegrade kostnader — ökas med endast c:a 26,000 kr., medan den

förlorade bruttovinsten å spritdryckerna utgör 49,583 kr. Vid restaurang B.

skulle en höjning av matpriserna med 25 °/o innebära, att totalomsättningen

stege från 524,522 till 655,653 kr., men det synes föga sannolikt och är för

övrigt icke ens teoretiskt tänkbart, att bruttovinsten härigenom skulle stiga

från 120,666 till 263,122 kr., vilket skulle erfordras för att kompensera utskänkningsvinstens

bortfallande. Siffrorna för restaurangen C. lämna ytterligare

belägg för oriktigheten av de framlagda beräkningarna.

Redan de ovan återgivna siffrorna ge en viss föreställning om utskänkningsvinstens

ekonomiska betydelse för en restaurang. Till ytterligare belysning

härav må anföras följande.

Enligt vad för Handelskammaren uppgivits, torde vid restauranger med

normal vinstkvantitet bruttovinsten på försäljningen av spritdrycker uppgå

i genomsnitt till c:a 30 °/o vid 2:a klass företag, 35 % vid l:a klass företag

och inemot 40 % vid de två lyxrestaurangerna i landet.1 Den procentuella

vinsten å starkviner ligger i allmänhet åtskilligt högre än å spritdrycker.

Av Sveriges centrala Hotell- och Restaurantförening har verkställts en undersökning

rörande storleken av den andel, som försäljningen av spritdrycker

och starkviner har i restaurangernas totala omsättning. Uppgifter ha

införskaffats från ett femtiotal representativt utvalda företag av skilda typer

inom olika delar av landet. Det vid undersökningen inhämtade siffermaterialet

har enligt vad för Handelskammaren anförts givit vid handen, att icke

mindre än en tredjedel av dessa restaurangers totala omsättning utgöres av

spritdrycker och starkviner. Även härvidlag vore det möjligt att utläsa en

tydlig differentiering, i det att dessa varugruppers andel i den totala omsättningen

vid Ira klass restauranger läge något under nyssnämnda medeltal, medan

vid 2:a klass restauranger denna andel i allmänhet vore högre, i vissa

fall ända till 40 °/o av totalomsättningen.

Ännu mera påtaglig blir utskänkningsvinstens betydelse för restaurangföretagens

ekonomi, om en jämförelse anställes mellan företagens totala nettovinst

av hela rörelsen och inkomsterna av spritdrycker och starkviner. Av

1 Restaurangerna äro med avseende å spritutskänkningen indelade i 2:a och l:a klass samt

lyxklass.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

ovan omnämnda utredning har framgått, att endast två av de undersökta företagen

skulle lämna nettoöverskott, därest företagen vore berövade ali vinst

av nyssnämnda varor, medan samtliga övriga företag skulle utvisa förlust.

Vid flertalet skulle förlusten t. o. m. vara högst betydande. Såsom exempel

härå lia för Handelskammaren angivits några av Stockholms mest välskötta

och bekanta restauranger. Vid en av dessa redovisas en nettovinst av 76,000

kr., under det att vinsten å spritdrycker och starkviner är 160,000 kr. Vid

en annan är nettovinsten 59,000 kr. och inkomsten av nyssnämnda varuslag

112.000 kr. Vid två andra restauranger utgöra motsvarande siffror 24,000

och 70,000 resp. 25,000 och 140,000 kr. Beträffande de mindre restaurangerna

i Stockholm har som exempel anförts, att nettovinsten vid ett av hithörande

företag är 13,000 kr. samt bruttovinsten å spritdrycker och starkviner

30.000 kr., vid ett annat 203 resp. 23,000 kr., samt vid ytterligare ett företag

25.000 resp. 54,000 kr. Förhållandena vid företag i landsorten lära vara i stort

sett enahanda.

Det nu anförda siffermaterialet ger en god föreställning om den utomordentliga

betydelse, som utskänkningsvinsterna ha för restaurangnäringen. Redan

tidigare har påvisats, hurusom det i praktiken icke låter sig göra att kompensera

en eventuell avskrivning av utskänkningsvinsten genom högre prisei

å exempelvis matvaror. Resultatet av en avkoppling av vinsten å rusdrycksutskänkningen

kan därför icke bli annat än en ekonomisk försvagning och

en allmän sänkning av standarden å de spritutskänkande restaurangerna, i

den mån dessa över huvudtaget kunna existera. Såsom förslagets upphovsmän

själva medgivit, är detta intet nykterhetsintresse, då det ur sådan synpunkt’är

av vikt, att restauranger med utskänkningsrätt icke ha svag eko
nomi.

, , .. . ..

Lika litet som en sänkning av restaurangernas standard ar eftersträvansvärd

ur nykterhetssynpunkt, lika litet är en dylik förskjutning önskvärd ur

andra synpunkter. Försämrade ekonomiska möjligheter för företagen komma

säkerligen att taga sig uttryck i en försämring av de matvaror, som tillhandahållas,

till förfång icke allenast för restauranggästerna utan aven for

leverantörerna. Tack vare en strävsam och omtänksam restauratorkar har

standarden å restaurangväsendet — trots alla restriktioner, som äro ålagda

näringen, och trots alla svårigheter i övrigt — kunnat undan för undan lyftas

upp på ett högre plan. Denna utveckling bär fört med sig, att var

restaurangkultur numera även internationellt sett står jämförelsevis högt. Det

är en betydande missuppfattning, örn man tror, att våra s. k. finare restauranger

skulle ha sin publik endast bland de övre befolkningskikten och att deras

bibehållande på nuvarande nivå skulle utgöra allenast ett överklassintresse

Erfarenheten visar nämligen, att dessa restauranger rekrytera sin klientel

jämväl bland de breda lagren. Icke minst är detta fallet, da det galler

högtidssammankomster av olika slag. Det gamla slagordet »guldkrog», som

leder sin upprinnelse från en tid, då ett besök på en bättre restaurang hade

en mera lyxbetonad karaktär och var förbehållet ett fåtal, saknar resonans

i de nutida förhållandena. Med kommunikationsväsendets snabba utveckling

oell resandelivets kraftiga stegring lia restaurangerna erhållit allt större

betydelse inom trafikväsendet. Då staten i resandehvets intresse medverkar

vid och stödjer strävandena att förbättra de för trafikanterna avsedda kommunikationsmedlen,

hör staten icke motverka dessa åtgärder genom att lagga

hinder i vägen för upprätthållande av standarden å de för trafikanterna nödvandina

hotell- och restaurangföretagen. Vad speciellt Stockholmsforhallan(lena

angår, så har med stadens utbredning och de i mångå fall avsevarda av
Bihanq

tilt riksdagens protokoll lita7. 7 sami. Ar 28- (Bilaga.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor.

stånden mellan bostad och arbetsplats skapats ett nytt behov av tillgång till

lämpliga restauranger. Dylika krävas jämväl för att tillgodose landsortens

affärsmän, som i allt större utsträckning nödgas tillfälligt uppehålla sig i huvudstaden

för förhandlingar av olika slag. Under årens lopp har en viss typ

och en viss standard å restaurangerna framvuxit, som visat sig passa och

tillfredsställa kundkretsen. Det bör därför vara av intresse att tillse, att denna

standard upprätthålles.

I diskussionen kring frågan örn utskänkningsvinstens avveckling har framhållits

vikten av att jämväl med hänsyn till de utländska turister och affärsmän,

som besöka Sverige, den nuvarande höga standarden å hotell och restauranger

bibehålies. Betydelsen härav kan av Handelskammaren vitsordas.

Det kan icke undvikas, att för dem, som mera tillfälligt och under en kortare

tid besöka ett land, restaurangkulturen i viss mån får tjäna som exponent

för landets materiella kultur i allmänhet. —■ Det torde finnas få andra länder,

där arbetstidsförhållandena inom hotell- och restaurangnäringen äro så

strängt reglerade som i Sverige. Genom en avkoppling av vinsten å utskänkningen

— vartill motsvarighet enligt vad för Handelskammaren uppgivits

saknas i andra länder — skulle ett ytterligare handicap läggas på de svenska

hotell- och restaurangföretagen. I våra dagar pågår ett energiskt arbete att

i konkurrens med andra länder locka utländska turister hit, och hotell och

restauranger lia i betydande omfattning undergått ombyggnad och modernisering.

. Skulle de nu tvingas ned på lägre standard i fråga örn komfort och

utrustning, vore detta ägnat att motverka strävandena att göra Sverige uppskattat

som turistland, ty det lär vara tvivelaktigt örn den utländska resandeströmmen,

som från sina hemländer är van vid en viss standard ä hotell och

restauranger, då skulle finna samma trivsel i vårt land som hittills. Att denna

synpunkt icke saknar sin betydelse i detta sammanhang framgår av det

förhållandet, att enligt Svenska Trafikförbundets statistik vårt land under år

1935 tillfördes ett belopp av 52 milj. kr. genom den utländska resandeströmmen,

ett belopp som man har anledning antaga vtterligare stegrats under år

1936.

Liksom alla ingrepp i en näring medföra återverkningar utanför näringens

gränser, skulle detta inträffa även i händelse av ett sådant kraftigt ingripande

som utskänkningsvinstens avlägsnande. De fastigheter, i vilka restaurangerna

äro inrymda, äro ofta byggda just i syfte att tjäna som lokal för

ett företag med utskänkningsrättigheter. I fastigheter och inventarier investerat

kapital har avvägts med hänsyn till beräknad vinst å rusdrycksomsättningen.

Mången gång lia unga restauratören som startat egen verksamhet,

lånat upp avsevärda belopp för att bli i tillfälle härtill. Som förlagsgivare

stå ofta företagens leverantörer. Givetvis skulle alla de, som på ett eller annat

sätt ekonomiskt intresserat sig i restaurangnäringen, komma att bli lidande,

örn näringens existensmöjligheter äventyras. Det kan i detta sammanhang

påpekas, att jämväl kommunerna i betydande utsträckning äro ekonomiskt

engagerade i restaurangrörelsen på resp. orter.

Slutligen må framhållas, att försämrade ekonomiska förhållanden inom

näringen otvivelaktigt komma att inverka på yrkets rekrytering. Det blir givetvis

föga lockande för dugande unga män och kvinnor att söka sig in på

en bana, där möjligheterna till en god ställning skulle komma att avsevärt

minskas. Redan nu äro svårigheterna att få övertaga egna restauranger betydande,

och skulle det framlagda förslaget antagas i riksdagen, kommer

detta att göra banan än mindre lockande.

Inom hotell- och restaurangyrket arbeta ett mycket stort antal anställda,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 28. Bilagor. 35

vilka äro helt beroende av de inkomster, de kunna erhålla från näringen.

Självfallet har denna personal i likhet med personal inom andra yrken strävat

att erhålla förbättrade anställningsvillkor och avlöningsförmåner. Det

torde emellertid icke råda tvivel örn, att denna personals möjligheter i sådant

avseende skulle avsevärt beskäras, därest hotell- och restaurangnäringen successivt

utarmas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får Stockholms Handelskammare

hemställa, att Bevillningsutskottet måtte, med avstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag angående avskrivning av restaurangernas utskänkningsvinst,

föreslå Riksdagen, att restaurangerna i den nya lagstiftningen tillerkännas

skälig handelsvinst vid försäljning av spritdrycker och starkviner.

Stockholm den 10 april 1937.

För STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE:

John Josephson.

Olof Leffler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:413 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående försäljning av rusdrycker m. rn. a1 i texten