Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 294 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1937-05-27 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1937:34, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 294 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34-
1
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition nr 294 med förslag till vissa ändringar i
gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Genom en den 9 april 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 294, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels antaga följande förslag till ändringar i den vid tulltaxeförordniugen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan:
172
Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen ut- vunnen tjära samt andra genom torrdestilla- tion framställda ämnen, ej hänförliga till annat
nummer:
stenkolstjära, beredd till bestrykning av tak,
Tull
för 100 kg
kronor
betonggrunder, järnkonstruktioner eller
dylikt eller för behandling av vägbanor,
samt för sådant ändamål lämpliga flytande
beck- och asfaltpreparat; ävensom kon- serveringsmedel för trä- och textilvaror,
bestående av stenkolstjäroljor, försatta
med tjära, beck, asfalt eller mineraloljor T
2: —
244
Färger i tuber, glas, porslinsskålar och dylika
för detaljhandeln avsedda förpackningar, vä- gande högst 250 g brutto; ävensom färglådor
med eller utan tillbehör samt till färglådor av- sedda färger.............................. E
150: —
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 34—35.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34-
253:1
253:2
303
582
1062
1146
1147: 1
1147: 2
Lacker och lackfärger, fasta eller flytande, samt
fernissor, ej hänförliga till nr 252:
sprithaltiga.... T; ävensom icke drickbara
spritblandningar, ej särskilt nämnda, samt
sprithaltiga putsmedel för läderarbeten.. N:
jodsprit............................
andra ...................
Tull
för 100 kg
kronor
350: —
40: —
Arbeten av läder och skinn:
handskar:
andra slag; ävensom delar av läder eller
skinn till handskar, hänförliga till detta
nummer.............................. N
Hängslen, bälten, skärp, strumpeband, klädningsoch
ärmhållare samt andra dylika persedlar,
ej hänförliga till gulddragararbeten; ävensom
delar därtill av spånadsvara:
av spånadsvara, innehållande silke, ej hänförliga
till nr 581; ävensom höftgördlar
och korseletter, bestående av dels elastisk
spånadsvara och dels annan spånadsvara,
innehållande silke .................... E
1 500: —
Luftfartyg................................ 100 kr.
Anm. Vid tulltaxering av luftfartyg, som inkomma
försedda med inom landet tillverkade eller här förut
förtullade motorer, skola motorerna tulltaxeras särskilt
för sig.
Tobakspipor samt huvuden och skaft därtill;
ävensom cigarr- och cigarrettmunstycken:
15: —
andra slag:
icke färdigarbetade huvuden och skaft till
tobakspipor ........................ E
andra................................ E
100: —
300: —
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34-
3
dels besluta, att förordningen den 30 april 1936 (nr 133) med ytterligare
tillägg till gällande tulltaxa skall i nedan angivna del erhålla ändrad lydelse
på sätt av det följande framgår:
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
för 100 kg
kronor
ur 625
dels så
nedannär
stadgad t
ur 1188, 1189
som ytterligare
nnda slag, som
ull utgå tilläggs
Skodon, ej hänförliga till nr 618—
619 (stat. nr 1181-1182):
med sulor av gummi i för- ening med annat material
eller med sulor av annat
material (än gummi) .... E
tillägg till gällande tulltaxa besluta, att l
införes från utlandet, skall utöver enlig
tull på sätt nedan sägs:
150: —
ör vara av
''t tulltaxan
Tulltaxe-
nr
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
kronor
ur 1148
ur 2081
Reservoarpennor.............. 100 kr.
10: —
dels ock förklara, att de nya bestämmelserna skola träda i kraft å dag,
som Kungl. Majit bestämmer.
I samband med nämnda proposition har utskottet till behandling förehaft
en vid riksdagens början inom andra kammaren av herr Hansson i Örebro
väckt motion, nr 238, vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan
ändring i gällande tulltaxa, att statistiskt nr 1188 i densamma jämställes
med statistiskt nr 1189».
Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför ej
lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet
och till motionen.
Vid behandlingen av propositionen och motionen har utskottet anlitat byråchefen
i generaltullstyrelsen E. Sandquist såsom sakkunnig.
Skodon med yttersidor av gummi i fiircning med annat material. Skodon
med överdel av spånadsvara, icke innehållande silke eller finare metalltråd,
hänföras till tulltaxenr 625 med en grundtull av 150 kronor för 100 kilogram.
Ifrågavarande tulltaxenummcr är i statistiskt hänseende uppdelat i
två nummer, 1188 och 1189, upptagande det förra skodon med sulor av
gummi och det senare skodon med sulor av annat material. Enligt förord
-
4
Bevillningsutskottets betänlcande Nr 34-
Utskottet.
ningen den 30 april 1936 (nr 133) med ytterligare tillägg till gällande tulltaxa
skall för skodon, hänförliga till statistiskt nr 1189, utöver den i tulltaxan
stadgade tullen utgå tilläggstull med samma belopp som grundtullen.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att tilläggstullen skall utsträckas att omfatta
vissa till statistiskt nr 1188 hänförliga skodon, nämligen sådana »med
sulor av gummi i förening med annat material», varmed, enligt vad departementschefen
anfört, endast avses skodon med yttersulor av gummi och annat
material ingående såsom olika skikt i sulorna. För skodon med s. k.
velvasulor, vilka enligt uppgift bestå av kautschuk med inblandning av annat
material (finfördelat läder m. m.) i själva massan, skulle tullen alltså
bliva oförändrad. Till stöd för den föreslagna tullförhöjningen har åberopats,
att efter ikraftträdandet av tilläggstullen för till statistiskt nr 1189 hänförliga
skodon förekommit import till riket av betydande kvantiteter tofflor
av spånadsvara med yttersulor, bestående av en kautschukplatta, belagd å
den ena sidan med vävnad och å den andra med stoff av spånadsämne, vilka
tofflor, därest kautschukplattan befunnits hava sådan tjocklek, att materialet
i tullhänseende otvivelaktigt varit att betrakta som kautschukvara, vid
tulltaxeringen rubricerats såsom skodon med sulor av gummi, i vilket fall
tilläggstullen icke blivit tillämplig.
I motionen II: 238 yrkas, att ifrågavarande tilläggstull måtte utvidgas att
omfatta även till statistiskt nr 1188 hänförliga skodon. Yrkandet motiveras
med att tofflor med sulor, vars material ej här kemiskt analyserats men synes
vara en blandning av kautschuk och annat lättare material, i allt större
mängd införas under statistiskt nr 1188. Detta medför enligt motionären,
att betydelsen av den förra året införda tilläggstullen blir starkt förminskad.
Till utskottet hava inkommit åtskilliga skrifter i ärendet.
Utskottet har icke funnit skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag i denna
del. Det längre gående yrkande, som i motionen framställts, har utskottet
sålunda icke funnit sig kunna biträda.
Vissa halvfabrikat till tobakspipor. Föreliggande förslag innebär, att vissa
halvfabrikat till tobakspipor, som för närvarande tulltaxeras som färdiga
pipor och i följd härav draga en tull av 300 kronor för 100 kilogram, skulle
åsättas en tull av allenast 100 kronor för 100 kilogram. Halvfabrikaten ifråga
utgöras av ogenomborrade och opolerade piphuvuden av trä samt opolerade
och i topparna osvarvade munstycken av hårdgummi.
Förslaget är föranlett av en framställning från Skandinaviska pipfabriken,
som sedan år 1936 vid sin fabrik i Uddevalla bedriver tillverkning av pipor.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen, vilka efter remiss avgivit gemensamt
yttrande över bolagets framställning, hava framhållit, att i förevarande
fall endast en mindre del av bearbetningen återstode, innan färdigfabrikatet
förelåge, samt att till import förekomme verkliga ämnen till piphuvuden,
endast utsågade ur träblock på sådant sätt att konturerna angåve den till
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34-
5
ämnade användningen. Dylika ämnen, som tulltaxerades såsom bearbetade
trävaror, ej särskilt nämnda (statistiskt nr 797) med tull av 30 kronor för 100
kilogram, underginge vid fabrik inom landet såväl den viktigaste bearbetningen
— formningen — som även övriga förädlingsprocedurer. Då det
måste anses vara ett näringspolitiskt intresse, att så stor del av bearbetningen
som möjligt verkställdes inom landet, och den nuvarande anordningen med
samma tull å bearbetade halvfabrikat och färdigfabrikat onekligen vore ägnad
att bidraga till en dylik utveckling av förädlingsverksamheten, syntes förhållandena
för närvarande icke motivera en ändring av nuvarande bestämmelser.
På grund av vad sålunda anförts hava ämbetsverken avstyrkt bifall till
bolagets framställning.
Departementschefen bar bland annat framhållit, att det här vore fråga örn
halvfabrikat, vilka inom landet underkastades en jämförelsevis omfattande
bearbetningsprocedur, och i förevarande fall syntes därför skäl föreligga
för en differentiering av tullsatserna för hel- och halvfabrikaten. Det syntes
även böra beaktas, att den ifrågasatta lättnaden gällde en nyskapad industri
i en del av landet, som i särskilt hög grad drabbats av arbetslöshet.
Såsom i det föregående anförts innebär föreliggande förslag, att vissa halvfabrikat
till tobakspipor, som för närvarande tulltaxeras som färdiga pipor
och i följd härav draga en tull av 300 kronor för 100 kilogram, skulle åsättas
en tull av allenast 100 kronor för 100 kilogram. Ehuru det arbete, som
halvfabrikaten i fråga måste undergå, innan tobakspiporna föreligga i färdigt
skick, väsentligen torde vara av rent manuell art och därför tämligen tidskrävande,
kan det ifrågasättas, huruvida bearbetningen är av den omfattning,
att ett nettotullskydd för densamma av 200 kronor för 100 kilogram kan anses
berättigat. På grund av den stora skillnad i tullen mellan å ena sidan
halvfabrikaten och å andra sidan de färdiga varorna, som skulle inträda vid
ett genomförande av förslaget, föreligger dessutom den risken, att tullen å
dessa senare kan komma att till större eller mindre del bli verkningslös genom
att importen i stället inriktas på de väsentligt lägre tullbeskattade halvfabrikaten.
Emellertid är det uppenbart, att den nuvarande anordningen, enligt
vilken halvfabrikaten äro belagda med samma tull som de färdiga tobakspiporna,
icke kan anses tillfredsställande. På grund härav har utskottet
funnit sig böra tillstyrka det framlagda förslaget, varvid utskottet dock ansett
sig kunna utgå från den förutsättningen, att för tillverkning av tobakspipor
och munstycken avsedda halvfabrikat, som underkastats en längre gående
bearbetning än de i föreliggande ärende åsyftade, alltjämt komma att beläggas
med den för de färdiga varorna fastställda tullen.
övriga i propositionen upptagna varuslag. Vissa konserveringsmedel.
Gällande tulltaxa upptager under nr 172 (statistiskt nr 434) »stenkolstjära,
beredd till bestrykning av tak, betonggrunder, järnkonstruktioner
eller dylikt eller för behandling av vägbanor; ävensom för sådant ändamål
Utskottet.
6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
lämpliga flytande beck- och asfaltpreparat», med tull av 2 kronor för 100
kilogram.
Enligt propositionens förslag skola till tulltaxenr 172 hänföras jämväl
»konserveringsmedel för trä och textilvaror, bestående av stenkolstjäroljor,
försatta med tjära, beck, asfalt eller mineraloljor». Vid tulltaxeringen hava
dylika konserveringsmedel hittills i regel hänförts till tulltaxenr 269/270
(statistiskt nr 602/603), upptagande tvätt-, skur-, poler-, slip-, puts-, desinfektions-
och appreturmedel, ej särskilt nämnda, innehållande fett, olja, harts,
vax, tvål eller såpa men utan inblandning av dextrin eller stärkelse, ävensom
uppblötningsmedel (för textilvaror), med tull av 10 respektive 15 kronor för
100 kilogram. Såsom motivering för den föreslagna lindringen i tullbeskattningen
har anförts, att nämnda konserveringsmedel med hänsyn till såväl
användning som beskaffenhet stå de i tulltaxenr 172 nämnda produkterna
nära och att tillämpningen av den vid tulltaxenr 269 stadgade tullsatsen
leder till en med hänsyn till varans beskaffenhet och användning allt för
hård beskattning, ofta motsvarande omkring 50 procent av varuvärdet.
Färglådor utan tillbehör. Färglådor med tillbehör samt till färglådor
avsedda färger äro upptagna i tulltaxenr 244 (statistiskt nr 572) med
tull av 150 kronor för 100 kilogram.
Enligt den praxis, som tillämpas av generaltullstyrelsen och jämväl godkänts
av Kungl. Maj:t i regeringsrätten, skola även färglådor utan tillbehör
hänföras till tulltaxenr 244. Förslaget innefattar ett förtydligande i enlighet
med tillämpad praxis så att av ifrågavarande tulltaxenummer direkt framgår,
att jämväl färglådor utan tillbehör skola hänföras dit.
J o d s p r i t. Jodsprit, som är ett desinfektionsmedel med användning huvudsakligen
för ans av friska sår, tulltaxeras såsom »icke drickbara spritblandningar,
ej särskilt nämnda», vilka äro upptagna i tulltaxenr 253 (statistiskt
nr 582), med tull av 40 kronor för 100 kilogram.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall tulltaxenr 253 uppdelas i två positioner,
den ena omfattande jodsprit med en tullsats av 350 kronor för 100 kilogram.
Sprit, som användes för tillverkning av jodsprit, var tidigare icke belagd
med annan skatt än brännvinstillverkningsskatt, för närvarande utgörande
65 öre per normalliter. Genom beslut av 1933 års riksdag pålades emeller- ,
tid förevarande råvara jämväl omsättningsskatt med 1 krona 40 öre per volymliter.
Sedan införandet av sistnämnda skatt å teknisk sprit betingar den
i ett kilogram jodsprit ingående skattebelagda spriten ett avsevärt högre pris
än motsvarande kvantitet jodsprit, inköpt på vissa håll i utlandet. I syfte
att skydda den inhemska tillverkningen föreslås nu höjning av tullsatsen för
jodsprit.
Delar till handskar. Obearbetade handskskinn hänföras enligt tulltaxan
till nr 297 med tull av 90 kronor för 100 kilogram. Delar till handskar
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
7
tulltaxeras, därest de utgöras av utskurna skinn utan sömnad, enligt tulltaxenr
299 med tull av 100 kronor och, därest de äro försedda med sömnad,
enligt tulltaxenr 305 med tull av 120 kronor för 100 kilogram. Färdiga handskar,
andra än grövre arbetshandskar samt fäkt- och boxhandskar, falla under
tulltaxenr 303 samt draga tull av 600 kronor och tilläggstull enligt förordningen
den 31 januari 1932 (nr 15) av 300 kronor för 100 kilogram.
I syfte att utjämna den för närvarande förefintliga betydande differensen
i tullsatserna för hel- och halvfabrikatet, vilken differens syntes departementschefen
hava blivit alltför stor och därigenom ägnad att på ett icke
avsett sätt främja importen av handskdelar, föreslås nu, att delar av läder
eller skinn till handskar, hänförliga till tulltaxenr 303, upptagas i sistnämnda
tulltaxenummer med dess tullsats av 600 kronor för 100 kilogram. Den för
handskar utgående tilläggstullen skulle däremot icke bliva tillämplig å
handskdelar.
Höftgördlar och korseletter. Höftgördlar benämnas i handeln
även resårgördlar, höfthållare och korsetter. Med korseletter avses större
plagg, som utgöra en kombination av höftgördlar och bysthållare och
pläga vara försedda med axelband.
Dylika persedlar tulltaxeras för närvarande såsom i tulltaxan ej särskilt
nämnda kläder av den spånadsvara, vilken ingår såsom huvudbeståndsdel
i varan, och kunna följaktligen bliva hänförliga till flera olika nummer. Utgöres
huvudbeståndsdelen av elastisk spånadsvara — strumpstolsgods eller
vävnad — hänföras persedlarna till tulltaxenr 591 och beläggas sålunda med
samma tull som spånadsvaran ifråga med tillägg av 50 procent. Tullen utgår
i sådant fall med 175 kronor med tillägg av 50 procent, tillhopa 262 kronor
50 öre, eller, örn det elastiska materialet innehåller silke, med 400 kronor
med tillägg av 50 procent eller sålunda med 600 kronor, allt för 100 kilogram.
Sådana gördlar och korseletter, som endast till mindre del bestå av
elastisk spånadsvara och i övrigt av icke elastisk vävnad, innehållande silke,
falla under tulltaxans nr 602 eller 603 och draga — sedan kläder av siden
genom förordning den 12 juni 1936 (nr 293) blivit belagda med särskild tillläggstull
— samma tull som vävnaden med tillägg av 150 eller 130 procent.
Det högre tillägget utgår för persedlar, som äro försedda med broderier eller
spetsar, och det lägre tillägget för övriga persedlar. Gördlar och korseletter
av vävnad, innehållande silke, komma sålunda, om vävnaden, såsom vanligen
är fallet, utgöres av halvsiden, att draga en tull av 2,500 eller 2,300 kronor
för 100 kilogram.
Enligt det i propositionen framlagda förslaget skall för ifrågavarande artiklar
införas en enhetlig tullsats å 1,500 kronor för 100 kilogram.
Till stöd för detta förslag har departementschefen framhållit, att för närvarande
tulltaxeringen kan leda till högst olika resultat allt eftersom den elastiska
vävnaden eller den icke elastiska sidenvävnaden i plaggen lägges till grund
för tullens beräknande. I förra fallet kan tullen stanna vid 262 kronor 50
öre, medan den i senare fallet kan komma att uppgå till 2,500 kronor för
8
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34.
100 kilogram. Denna avsevärda skillnad i tullbeskattningen kan inträda
även då plaggen äro av tämligen likartad beskaffenhet med endast obetydligt
varierande utförande. Departementschefen har ansett, att ur tullteknisk
synpunkt införandet av en enhetlig tullsats för ifrågavarande artiklar uppenbarligen
skulle medföra avsevärda fördelar.
Luftfartyg. I propositionen föreslår Kungl. Maj:t införande under
nr 1062 i tulltaxan av en anmärkning av innehåll, att vid tulltaxering av
luftfartyg, som inkomma försedda med inom landet tillverkade eller här
förut förtullade motorer, motorerna skola tulltaxeras särskilt för sig. Förslaget
avser att tillgodose ett av flygstyrelsen framfört önskemål om tullfrihet
för flygmaskinsmotorer, som tillverkats i vårt land men utförts till utlandet
för inmontering i flygplan, vilka sedermera med de däri inmonterade
motorerna införts till Sverige.
Reservoarpennor. Under nr 1148 (statistiskt nr 2081) i gällande
tulltaxa upptagas pennskaft samt rit- och skrivstift med en tull av 100 kronor
för 100 kilogram. Såsom pennskaft tulltaxeras bland annat reservoarpennor.
Dylika artiklar av ädel metall hänföras till tulltaxenr 723—724 (statistiskt nr
1323—1325) med tullsatser av för guld- och platinaarbeten 5,000 kronor för
100 kilogram med tilläggstull av 10 procent av värdet samt för silverarbeten
3,000 kronor för 100 kilogram med tilläggstull av 500 kronor för 100 kilogram.
Till reservoarpennor hörande guldstift hänföras till tulltaxenr 723 (statistiskt
nr 1323) med nyssnämnda tull av 5,000 kronor för 100 kilogram
och tilläggstull av 10 procent av värdet, och detta gäller även om stiften inkomma
insatta i pennorna.
Enligt propositionens förslag skola reservoarpennor beläggas med samma
tilläggstull (10 procent av värdet) som guldstiften. Förslaget är föranlett
därav att det i åtskilliga fall kunnat konstateras att mindre nogräknade importörer
undandragit sig den avsedda tullbeskattningen av stiften genom att
vid förtullningen uppgiva proportionsvis för låga värden å stiften i förhållande
till reservoarpennornas värden.
Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot propositionens förslag i
dessa delar och finner sig därför böra tillstyrka detsamma.
Hemställan. Under åberopande av vad ovan under särskilda punkter anförts får utskottet
hemställa,
1) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 294; samt
Bevillningsutskottets betänkande Nr 34. 9
2) att motionen II: 238 av herr Hansson i örebro måtte,
i den mån den icke kan anses besvarad genom vad utskottet
ovan hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Stockholm den 27 maj 1937.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin, Wahlmark*,
Elof Andersson, Sjödahl, Bengtsson, Ekman, Robert Berg och Gustaf Björkman;
samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund*, Olsson i
Gävle, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö Jonsson
i Skedsbygd och De Geer i Lesjöfors;
dock att vid slutbehandlingen av frågan om tullen å vissa halvfabrikat till tobakspipor
(tulltaxenr 1147) deltagit herrar Heuman, Herman Ericsson och Hagberth i stället för herrar
Wahlmark, Bengtsson och Ekman.
*) Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservationer:
beträffande punkten 1):
av herr Anderson i Norrköping, som på av kommerskollegium och generaltullstyrelsen
anförda skäl yrkat avslag på propositionen, i vad densamma avser
vissa halvfabrikat till tobakspipor (tulltaxenr 1147); samt
av herr Wohlin med avseende å punkterna örn vissa halvfabrikat till tobakspipor
samt jodsprit.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:442 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 294 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. a1 i texten