Sök i Ratio Lex

Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 293 med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1937-05-28 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1937:35, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 293 med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition nr 293 med förslag till viss ändring i

gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Genom en den 9 april 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 293, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen

dels antaga följande förslag till ändring i och tillägg till den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan att träda i kraft

den 1 juli 1937:

Tull för

100 kg

kronor

Frukter och bär, ätbara:

färska eller enbart kokade:

64: 1

64:2

vindruvor:

under tiden 1 juli—31 december

under annan tid .....

.... T

35: —

fria

202

202y,

Ammoniumsulfat..........

3: —

dels såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta

att vid införsel från utlandet skall för tiden från och med den 1 juli 1937

till och med den 30 juni 1940 utöver tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tillläggstull

på sätt nedan sägs:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

11

Tulltaxe
nr
-

Statistiskt

nr

V

a r u s 1

a

Tilläggstull

för

100 kg

kronor

Hattar, ej av pälsverk, andra än herrhattar,

även halvfärdiga:

andra slag:

ur 630

ur 1194—1196

ur 631

1198: 2

ur 1199—1200

ur 632

ur 1201—1203

av annat ämne:

ogarnerade, med undantag

av s. k. stråstumpar och

capeliner................ 1 st.

andra slag:

försedda med garnering

eller montering av varor,

innehållande silke ____ 1 st.

andra.................. 1 st.

Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt

nämnda:

—: 50

—: 75

-: 75

ur 693

ur 694

ur 695

ur 696

1282

1284

1286

1288

andra slag:

av äkta porslin:

vita eller enfärgade:

för hushållsbruk ........ N

två- eller flerfärgade eller

förgyllda, försilvrade eller

på annat likartat sätt

dekorerade:

för hushållsbruk ...... N

av fajans (oäkta porslin), härunder

inbegripna krukmakargods

och andra lervaror, ej

särskilt nämnda; ävensom

kakel och kakelugnsornament:

vita eller enfärgade:

för hushållsbruk ...... N

två- eller flerfärgade eller

förgyllda, försilvrade eller

på annat likartat sätt

dekorerade:

för hushållsbruk .... N

15: —

15: —

15: —

19: —

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

Nämnda proposition har i vad angår Kungl. Maj:ts däri framställda förslag

om uppdelning av tulltaxenr 64 i två positioner, nämligen nr 64: 1,

avseende vindruvor under tiden 1 juli—31 december med tull av 35 kronor

för 100 kilogram och nr 64: 2, avseende vindruvor under annan tid, tullfria,

hänskjutits till behandling av sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott,

till vilket utskott jämväl överlämnats en inom första kammaren av

herrar John Björck och Elof Andersson väckt motion, nr 333, i anledning av

Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av propositionen inom andra kammaren av herr De Geer i Lesjöfors

väckt motion, nr 588, vari hemställts »om avslag å propositionen, nr 293,

evad gäller höjda tilläggstullar å fajans för hushållsändamål redovisade under

de statistiska numren 1288 och 1286».

Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför ej

lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet

och till motionen II: 588.

Vid behandlingen av propositionen och motionen har utskottet anlitat byråchefen

i generaltullstyrelsen E. Sandquist såsom sakkunnig.

Ammoniumsulfat. Genom proposition den 9 mars 1934, nr 237, föreslog

Kungl. Majit riksdagen besluta, att vid införsel från utlandet av ammonium - sulfat (ur tulltaxenr 203; statistiskt nr 505) tull skulle för en tid av tre år

utgå med 3 kronor för 100 kilogram. I två vid samma års riksdag väckta

motioner hemställdes om sådan ändring av tulltaxan, att tull å ammoniumsulfat

skulle utan angiven giltighetstid utgå med 5 kronor för 100 kilogram.

I betänkande nr 59 hemställde 1934 års bevillningsutskott, att riksdagen

måtte avslå såväl propositionen som motionerna. I en vid betänkandet

fogad reservation framställdes yrkande om bifall till Kungl. Maj:ts

förslag. Vid behandlingen av utskottets betänkande stannade kamrarna i

olika beslut, i det att första kammaren antog det förslag, som innefattades

i reservationen, medan andra kammaren biföll vad utskottet hemställt. Vid

gemensam omröstning beslöt riksdagen, att vid införsel från utlandet av

ammoniumsulfat tull skulle utgå med 3 kronor för 100 kilogram. Den 22

juni 1934 utfärdade Kungl. Majit därefter förordning med ytterligare tilllägg

till gällande tulltaxa, innebärande bland annat införande av sagda tull

å ammoniumsulfat för tiden 1 juli 1934—30 juni 1937.

I förevarande proposition föreslås, att ammoniumsulfat från och med den

1 juli 1937 upptages i tulltaxan under nytt nummer, 202V2, med tull av

3 kronor för 100 kilogram. Den nuvarande tillfälliga tullen å denna vara

skulle sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag fastställas att utgå utan angiven

tidsbegränsning. Såsom framgår av departementschefens anförande till

statsrådsprotokollet i ärendet har detta förslag föranletts av en framställ
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35-

13

ning av Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag om vidtagande av åtgärder

för att den tillfälliga tullsatsen å ammoniumsulfat måtte såsom en

fast tull införas i tulltaxan och därvid böjas till ett belopp av 5 kronor för

100 kilogram. Bolaget har därvid med sifferuppgifter påvisat, att under

den tid tullen existerat produktionen av ammoniumsulfat inom landet kunnat

hållas i gång i full omfattning medan importen sjunkit till en obetydlighet.

Härjämte har bolaget anfört följande:

Emellertid hade även efter tullens ikraftträdande försök till dumping på

den svenska marknaden förekommit från utländska producenters sida. Från

Ryssland, Tyskland, England, Belgien med flera europeiska länder, där

många fabriker stöde utanför den existerande internationella kvävekonventionen,

offererades och försåldes ammoniumsulfat alltjämt till mycket låga

priser. Sålunda hade i januari 1936 i Sverige från tyskt håll utbjudits ammoniumsulfat

till 9 kronor 70 öre pr 100 kilogram, under det att vid samma

tid det tyska inlandspriset varit 22 kronor 67 öre. Under hösten 1935 och

våren 1936 hade rysk ammoniumsulfat sålts för ett pris eif svensk hamn

av mellan 9 och 10 kronor per 100 kilogram och för förbrukning under vårsäsongen

1937 hade sålts flera tusen ton till ett pris, som torde ligga vid

cirka tio kronor eif svenska hamnar. Allt detta tydde på, att tullsatsen icke

hade den effektivitet, som vore önskvärd ur den svenska gödningsämnesindustrins

synpunkt samt att, därest tullsatsen upphävdes, den svenska marknaden

skulle omedelbart översvämmas med utländsk vara i minst lika stor

utsträckning som före tullens tillkomst. En höjning av tullsatsen till 5

kronor för 100 kilogram skulle med all sannolikhet åstadkomma ett tillräckligt

skydd.

Bolaget har därefter lämnat vissa uppgifter om förhållandet mellan priset

å kväve i chilesalpeter och kväve i ammoniumsulfat och därvid konstaterat,

att priset å ammoniumsulfat, frånsett de abnorma åren 1932 och 1933, aldrig

varit lägre än åren 1934—1936, samt att den fördyring, som åsamkats

det svenska jordbruket genom att utländsk vara på grund av tullen blivit

3 kronor dyrare för 100 kilogram, icke torde vara av den storleksordning,

att jordbruket därigenom oskäligt betungats, speciellt örn hänsyn toges till

att jordbrukets ekonomiska läge under de sista åren oavbrutet förbättrats.

Såsom framgår av förenämnda statsrådsprotokoll har införandet av en

fast tull å ammoniumsulfat av 3 kronor för 100 kilogram förordats av kommerskollegium,

generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen och Sveriges kemiska

industrikontor, varjämte rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

tillstyrkt, ur de synpunkter kommissionen hade att företräda, att tillverkningen

av ammoniumsulfat måtte beredas ett betryggande skydd mot

osund konkurrens från andra länders sida. Svenska konstgödningsaktiebolaget

har däremot i en till kommerskollegium ingiven skrift framhållit, att

tullskydd å ammoniumsulfat numera knappast vore berättigat och att, för

den händelse den inhemska tillverkningen vore i behov av stöd, sådant borde

lämnas på annat sätt än genom tullbeläggning av produkten.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava i sitt gemensamma yttrande

redogjort för utvecklingen å ammoniumsulfatmarknaden samt därvid

anfört i huvudsak:

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande Nr35.

Utvecklingen av landets tillverkning av syntetiskt ammoniumsulfat åren

närmast före och efter införande av 1934 års tillfälliga tull framginge

av följande sammanställning av landets årliga beräknade konsumtion, import

och tillverkning av syntetiskt ammoniumsulfat under åren 1931—1936

ävensom ungefärliga konsumtionspriset, beräknat banfritt tariffhamn, under

samma tid:

Konsumtion

Import

Synt. tillv.

Pris för 100 kg

ton

ton

ton

kr.

1931...............

15,305

3,060

12,331

16: 50

1932...............

35,650

21,658

10,907

10: —

1933...............

32,770

19,152

8,681

11:50

1934...............

25,900

24,244

7,881

13: —

1935...............

20,100

1,749

11,023

16: —

1936...............

21,786

4,504

11,833

16: —

Sveriges normala produktionskapacitet av syntetiskt ammoniumsulfat torde

kunna beräknas till cirka 12,000 ton per år. Ammoniumsulfat erhölles

dessutom^ vid en del av de inhemska gasverken till en mängd av cirka 4,500

ton per år. Någon nämnvärd export till utlandet förekomme ej. Den inhemska

konsumtionen av ammoniumsulfat beräknades för närvarande uppgå

till cirka 22,000 ton per år. Landet kunde sålunda beträffande ammoniumsulfat

för närvarande anses vara självförsörjande till cirka 75 procent.

Det betydande prisfall på ammoniumsulfat med omkring 40 procent, som

inträffade under år 1932, medförde för Sveriges del, att importen av ammoniumsulfat

detta år ökades från 3,060 ton till 21,658 ton, samt att den inhemska

syntetiska kväveindustrin, trots stegrad konsumtion inom landet,

måste vidtaga betydande inskränkningar i sin produktion. Sålunda utgjorde

tillverkningen i fråga år 1934 endast något över 60 procent av 1931 års

tillverkning. Till följd att år 1934 ammoniumsulfat belädes med tull kunde

den svenska prisbildningen för ammoniumsulfat åter stabiliseras och importen

avsevärt begränsas, så att den inhemska tillverkningen av syntetisk

vara kunde ökas. År 1935 sjönk sålunda importen under 1931 års nivå och

tillverkningen kunde ökas till ungefär samma omfattning som före 1932

års prisfall. Tullen å ammoniumsulfat torde sålunda få anses hava haft

avsedd verkan, i den mån skydd av den inhemska tillverkningen varit syftet

med dess införande.

Landets konsumtion för jordbruksändamål av kvävegödselmedel utgjorde

år 1936 enligt uppgift cirka 170,000 ton, motsvarande en kvävemängd av

cirka 29,000 ton. Av denna kvävemängd belöpte sig cirka 16 procent på ammoniumsulfat.

Enligt inhämtade uppgifter syntes priset å kväve i ammoniumsulfat

för jordbruksändamål böra med hänsyn till gödselvärdet normalt ligga

mellan 70 och 90 procent av priset på salpeterkväve. Enligt av Centralanstaltens

för försöksväsendet på jordbruksområdet jordbruksarvdelning

lämnad uppgift, beräknad på basis av arealuppgifter för olika gröda, syntes

genomsnittsvärdet av ammoniumsulfat uppgå till 89 procent. Ifrågavarande

prisrelation hade under åren 1927—1936 varit följande:

1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936

Procent.... 78 77 80 67 64 41 45 56 67 69

c:a 73 c:a 47 c:a 68

Till jämförelse kunde anföras, att motsvarande prisrelation i Danmark för

första halvåret 1937 enligt fastställda pris utgjorde 74 procent.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

15

Beträffande frågan örn de priser å amraoniumsulfat, som det svenska jordbruket

fått betala efter införandet av 1934 års tull hava ämbetsverken erinrat

om att Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag i skrivelse den 7 april

1934 till chefen för handelsdepartementet utfäst sig att, därest en tull av

minst 3 kronor för 100 kilogram åsattes ammoniumsulfat under en tid av tre

år, garantera de svenska försäljningsorganisationerna för gödselmedel, nämligen

Svenska lantmännens riksförbund och Svenska superfosfatförsäljnings

aktiebolaget, ett pris av högst 13 kronor för 100 kilogram banfritt

Ljungaverk i hela vagnslaster, inklusive emballage, per netto kassa, vid leverans

av ammoniumsulfat för jordbruksändamål, under förutsättning att

några större förändringar icke inträdde i den allmänna prisnivån. Av ett

vid ämbetsverkens yttrande fogat, av auktoriserad revisor utfärdat intyg

hava ämbetsverken inhämtat, att sökandebolagets genomsnittliga försäljningspris,

banfritt Ljungaverk, utgjort 12.63 kronor för 100 kilogram för tiden

V7 1934—3% 1935 samt 12.33 kronor för 100 kilogram för tiden 1h 1935

—3% 1936. Ämbetsverken hava vidare uppgivit, att, såvitt vid tiden för

yttrandets avgivande kunde bedömas, motsvarande pris för tiden 1h 1936—

30/6 1 93 7 torde komma att bliva ungefärligen detsamma som för föregående

säsong.

Vid sitt yttrande hava ämbetsverken därjämte överlämnat en den 26

januari 1937 dagtecknad förbindelse, däri sökandebolaget förklarat sig vara

fortfarande berett att uppfylla det villkor rörande försäljningspriset å ammoniumsulfat,

som innell olles i nyssnämnda skrivelse den 7 april 1934 samt

förbundit sig att — under förutsättning av en fast tull å ammoniumsulfat

av minst 3 kronor per 100 kilogram från och med den 1 juli 1937 — företaga

vissa utvidgningar av anläggningen för framställning av syntetisk ammoniak

vid Ljungaverk.

Departementschefen har för egen del bland annat framhållit, att priset å

ammoniumsulfat bade oaktat tullskyddet under de senaste tre åren hållit

sig å en nivå, som icke finge anses innebära någon oskälig belastning för

konsumenterna samt att, med hänsyn till sökandebolagets omförmälda förbindelser,

någon olägenhet ur konsumenternas synpunkt ej heller vore att

befara av en förlängning av giltighetstiden för ifrågavarande tullsats.

Såsom av utredningen i ärendet framgår har den år 1934 införda provisoriska

tullen å ammoniumsulfat av 3 kronor för 100 kilogram medfört, att

importen av detta gödningsmedel undergått en avsevärd minskning, medan

samtidigt den inhemska tillverkningen av detsamma kunnat i icke oväsentlig

omfattning ökas. Emellertid synas alltjämt vissa svårigheter föreligga

för denna industri att hävda sig i den utländska konkurrensen, beroende på

de låga priser, till vilka ammoniumsulfat säljes från länder med vidsträckta

och högt tullskyddade hemmamarknader. Enligt utskottet lämnade upplysningar

skulle utländsk ammoniumsulfat sålunda hava för förbrukning under

innevarande vårsäsong försålts till ett pris eif svensk hamn, exelusive

Utikottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

tull, av 10 kronor 8 öre per 100 kilogram, vilket pris uppgivits icke obetydligt

understiga det svenska självkostnadspriset. Vid sådant förhållande synes

enligt utskottets mening den inhemska tillverkningen av ammoniumsulfat

fortfarande böra beredas ett med hänsyn till den utländska konkurrensen

på lämpligt sätt avvägt tullskydd. Därvid torde en tullsats av enahanda

storlek som den för tiden till och med den 30 juni 1937 gällande kunna anses

väl avpassad. Mot att denna tullsats av 3 kronor för 100 kilogram fastställes

att utgå utan angiven tidsbegränsning har utskottet icke något att erinra.

Emellertid förutsätter utskottet, att frågan örn tull för tillverkningen

av ammoniumsulfat upptages till förnyat övervägande, därest priset på varan

skulle komma att underkastas höjning eller eljest ändrade förhållanden

beträffande dess tillhandahållande åt konsumenterna inträda.

Fajans- och porslinsvaror. Nu gällande tullar å de för den inhemska porslinsindustrin

mest betydande tillverkningarna av fajans- och porslinsvaror

utgå enligt följande grunder:

Tull
taxe
nr
-

Statis
tiskt
nr
-

V a r u s 1 a

g

Tull för

100 kg

Tilläggstull

för

100 kg

Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt

nämnda:

kronor

kronor

693

11282

(1283

694

11284

\1285

695

1286

1287

696

11288

11289

andra slag:

av äkta porslin:

vita eller enfärgade:

för hushållsbruk............ N

andra .................... N

två- eller flerfärgade eller förgyllda,

försilvrade eller på annat

likartat sätt dekorerade:

för hushållsbruk.......... N

andra .................. N

av fajans (oäkta porslin), härunder

inbegripna krukmakargods och

andra lervaror, ej särskilt nämnda;

ävensom kakel och kakelugnsornament:

vita eller enfärgade:

för hushållsbruk.......... N

andra .................. N

två- eller flerfärgade eller förgyllda,

försilvrade eller på

annat likartat sätt dekorerade:
för

hushållsbruk........ N

andra

30: —

30: -

15: -

60: —

60: —

15: —

10: —

10: —

10: —

9: —

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr Sä
-

ll

Tilläggstullarna, vilka, såsom framgår av de anförda uppgifterna, endast

avse artiklar för hushållsbruk, utgå i fråga örn varor av äkta porslin (statistiska

nr 1282 och 1284) enligt beslut av 1934 års riksdag (bevillningsutskottets

bet. nr 57; Rd. skr. nr 374) oell beträffande fajansvaror (statistiska

nr 1286 och 1288) enligt beslut av 1935 års riksdag (bevillningsutskottets bet.

nr 49; Rd skr. nr 252). Giltighetstiden för tilläggstullarna utgår den 30 juni

1937.

Den 20 november 1936 har Kungl. Majit förordnat generaltulldirektören

N. R. Wohlin att såsom sakkunnig inom handelsdepartementet verkställa utredning

rörande den svenska porslinsindustrins avsättningsförhållanden samt

avgiva de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, varjämte Kungl.

Majit samma dag uppdragit åt Wohlin att i egenskap av undersökningsmyndighet

enligt lagen den 18 juni 1925 om undersökning angående monopolistiska

företag och sammanslutningar verkställa undersökningar rörande vissa

företags inom porslinsindustrin inverkan på pris- och omsättningsförhållandena

för porslinsindustrins alster i riket.

Efter alt ha lämnat en redogörelse för vissa delar av den utav den sakkunnige

verkställda utredningen samt ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen

avgivet yttrande har departementschefen för egen del anfört

följande:

»Såsom i ärendet framhållits hava de åtgärder vilka från den svenska porslinsindustrins

sida vidtagits i syfte att modernisera och rationalisera tillverkningen

icke kunnat hindra, att sagda industri såsom helhet betraktad för närvarande

har att kämpa med betydande svårigheter. Genom de under den sakkunniges

medverkan förda förhandlingarna och de därvid träffade överenskommelserna

synes visserligen en av anledningarna härtill, nämligen bristande

anpassning till ändrade förhållanden i avsättningshänseende, hava i viss

utsträckning undanröjts. Icke desto mindre torde läget alltjämt vara mycket

bekymmersamt. Den väsentliga orsaken härtill lärer få tillskrivas den utländska

konkurrensen, vilken i sig innesluter betydande element av osund

natur. Sådana förhållandena äro, måste denna konkurrens anses innebära ett

allvarligt hot mot den svenska porslinsindustrins fortsatta existens.

Av vad i ärendet förekommit framgår vidare, att antalet inom porslinsindustrin

anställda är förhållandevis betydande. Nu anförda och övriga förebragta

omständigheter synas mig uppenbart giva vid handen, att det skydd genom

särskilda tilläggstullar, som för tiden till och med den 30 juni 1937 beredes

sagda industri, måste givas förlängd giltighet. Vad angår storleken av

dessa tilläggstullar lärer, i överensstämmelse med vad i ärendet föreslagits,

beloppet i fråga om äkta porslin, fallande under statistiska nr 1282 och 1284,

kunna bestämmas oförändrat till 15 kronor för 100 kilogram. Beträffande

de till statistiska nr 1286 och 1288 hänförliga hushållsartiklarna av fajans

torde de anförda skälen för ökat skydd för dessa varor få anses överväga de

handelspolitiska betänkligheter, som kunna göras gällande gentemot åtgärder

i dylikt syfte. I likhet med den sakkunnige och de hörda myndigheterna tillstyrker

jag, att tilläggstullen beträffande statistiskt nr 1288 höjes från nuva
liihang

till riksdagens protokoll 19.17. 7 sami. Nr 34—35. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande Nr Sö
-

lande 9 kronor till 19 kronor för 100 kilogram. På grund av upplysningar,

som lämnats efter det ämbetsverken yttrat sig, anser jag, att i fråga örn statistiskt

nr 1286 en höjning av tilläggstullen med allenast 5 kronor till 15 kronor

för 100 kilogram bör vara tillfyllest. Giltighetstiden för det sålunda förlängda

tullskyddet torde lämpligen, såsom den sakkunnige föreslagit, böra fastställas

till tre år eller till och med den 30 juni 1940.»

I motionen II: 588 har, såsom förut omförmälts, framställts yrkande »om

avslag å propositionen, nr 293, evad gäller tilläggstullar å fajans för liushållsändamål

redovisade under de statistiska numren 1288 och 1286».

Ut»lcottet. I likhet med departementschefen finner utskottet, att genom den verkställda

utredningen sådana omständigheter förebragts, att det skydd genom särskilda

tilläggstullar, som för tiden till och med den 30 juni 1937 beredes

porslinsindustrien, bör givas förlängd giltighet. Vad angår den i propositioen

föreslagna förhöjningen av tilläggstullarna å fajansvaror för hushållsbruk

(stat. nr 1286 och 1288) finner utskottet, på grund av upplysningar örn

vissa ändringar i förutsättningarna för den av Kungl. Majit föreslagna åtgärden,

vilka inträtt efter tiden för propositionens avlämnande, att en omedelbar

förhöjning av dessa tilläggstullar icke torde i nuvarande läge erfordras.

Enligt utskottets mening bör resultatet av numera inledda underhandlingar

mellan representanter för å ena sidan vissa svenska och å andra sidan vissa

utländska producentintressen angående avsättningsförhållandena på den

svenska marknaden först avvaktas. Skulle dessa underhandlingar icke giva

tillfredsställande resultat, bör enligt utskottets uppfattning Kungl. Majit äga

möjhghet att vidtaga de åtgärder, som kunna visa sig erforderliga för att

skydda vederbörande svenska intressen. Utskottet har därför ansett sig böra

föreslå riksdagen att giva Kungl. Majit ett bemyndigande att för tiden intill

trettionde dagen efter öppnandet av näst sammanträdande riksdag — utöver

tull som stadgas i tulltaxan och tilläggstull av hittillsvarande storlek — åsätta

särskild tilläggstull med det belopp, varmed enligt propositionens förslag

tilläggstullarna skulle förhöjas.

Med vad sålunda anförts torde jämväl motionen lii 588 få anses besvarad.

Övriga i propositionen upptagna frågor. Damhattar. Enligt tulltaxerubrikerna

nr 630—632 utgår tull för hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga,

i enlighet med följande uppställning:

av annat ämne (än oljad vävnad eller vara, innehållande silke eller

gulddragartråd):

630 ogarnerade; ävensom mössor, sydda av flätor, hänförliga

till nr 358, samt s. k. filtstumpar ..................1 st. —: 50

andra slag:

631 försedda med garnering eller montering av varor, inne
hållande

silke ..................................1 st. 1: —

632 andra............................................1 st. —: 75

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

19

I överensstämmelse med beslut av 1934 års riksdag (bevillningsutskottets

bet. nr 58; Rd skr. nr 375) utgå för tiden 1 juli 1934—30 juni 1937 tilläggstullar

å garnerade och ogarnerade damhattar på sätt framgår av det följande:
-

| Tulltax e- nr

Statistiskt nr

Varuslag

Tilläggstull

kronor

Hattar, ej av pälsverk eller strumpstols-

arbete, andra än herrhattar, även

!

halvfärdiga:

andra slag:

av annat ämne:

ur 630

ur 1194—1196

ogarnerade, med undantag av

s. k. stråstumpar och ca-

peliner..................1 st.

—: 50

andra slag:

ur 631

1198: 2

försedda med garnering el-

ur 1199—1200

ler montering av varor,

innehållande silke......1 st.

—: 75

i ur 632

ur 1201—1203

andra ..................1 st.

— :75

På framställning av Sveriges damhattsfabrikanters förening och sedan

kommerskollegium och generaltullstyrelsen i yttrande över framställningen

bland annat förklarat, att ämbetsverken, med hänsyn till de av föreningen

förebragta skäl, funnit förenämnda tilläggstullar alltjämt vara motiverade

som skydd för den inhemska tillverkningen av damhattar, föreslås i propositionen,

att dessa tilläggstullar skola gälla jämväl under tiden 1 juli 1937

—30 juni 1940.

Fönster- och spegelglas m. m. I skrivelse den 18 mars 1936,

nr 99, anhöll 1936 års riksdag, under åberopande av bevillningsutskottets betänkande

nr 15, att Kungl. Maj:t ville, i anledning av väckta motioner I: 44 och

II: 139, dels föranstalta om ytterligare utredning av frågan örn ökat skydd

för tillverkningen av planslipat fönster- och spegelglas jämte arbeten därav

under beaktande, med hänsyn till önskvärdheten av denna tillverknings fortbestånd

och utveckling, av bland annat de förhållanden, under vilka motsvarande

utländska fabrikat salufördes på den svenska marknaden, dels ock,

i den mån så påkallades, för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen

kunde föranleda.

I förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen lämnat en redogörelse

för den av kommerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt

verkställda, av riksdagen begärda utredning i denna fråga. I likhet med äm
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

betsverken har departementschefen ansett sig icke böra förorda, att någon

ändring i nu gällande tullsatser för här ifrågavarande varuslag vidtages.

Utskottet. Utskottet finner icke skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag att giltighetstiden

för nu gällande tilläggstullar å garnerade och ogarnerade damhattar

utsträckes till utgången av juni månad 1940. Beträffande den av departementschefen

berörda frågan rörande tullskyddet för tillverkningen av

planslipat fönster- och spegelglas jämte arbeten därav anser sig utskottet

icke hava anledning att göra något uttalande.

Hemställan. Under åberopande av vad ovan under särskilda punkter anförts får utskottet

hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 293 icke kunnat oförändrad bifallas,

1) antaga följande förslag till ändring i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan

att träda i kraft den 1 juli 1937:

Tull för

100 kg.

kronor

202

202 7.

Ammoniumsulfat.........

....... N

3:-

2) såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta

att vid införsel från utlandet skall för tiden från och

med den 1 juli 1937 till och med den 30 juni 1940 utöver

tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull på sätt nedan

sägs:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

21

Tulltaxe
nr
-

Statistiskt

nr

Varuslag

Tilläggstull

för

100 kg

kronor

Hattar, ej av pälsverk, andra än herrhattar,

även halvfärdiga:

andra slag:

ur 630

ur 1194—1196

ur 631

ur 632

1198: 2

ur 1199—1200

ur 1201—1203

av annat ämne:

ogarnerade, med undantag

av s. k. stråstumpar och

capeliner................1 st.

andra slag:

försedda med garnering

eller montering av varor,

innehållande silke......1 st.

andra ..................1 st.

Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt

nämnda:

-: 50

—:75

—:75

ur 693

ur 694

ur 695

!ur 696

1282

1284

1286

1288

andra slag:

av äkta porslin:

vita eller enfärgade:

för hushållsbruk ........ N

två- eller flerfärgade eller

förgyllda, försilvrade eller

på annat likartat sätt

dekorerade:

för hushållsbruk ...... N

av fajans (oäkta porslin), härunder

inbegripna krukmakargods

och andra lervaror, ej

särskilt nämnda; ävensom

kakel och kakelugnsornament:

vita eller enfärgade:

för hushållsbruk ...... N

två- eller flerfärgade eller

förgyllda, försilvrade eller

på annat likartat sätt

dekorerade:

för hushållsbruk ____ N

15: —

15: —

10: -

9:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

3) besluta att Kungl. Majit må för tiden intill trettionde

dagen efter öppnandet av näst sammanträdande riksdag utöver

tull som stadgas i tulltaxan och under nästföregående

punkt berörda tilläggstullar åsätta till statistiskt nr 1286 och

1288 hänförliga varuslag särskild tilläggstull med 5 respektive

10 kronor för 100 kilogram.

B) att motionen II: 588 av herr De Geer i Lesjöfors måtte,

i den mån den icke kan anses besvarad genom vad utskottet

ovan hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.

Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 293, i vad densamma

avser vindruvor, ävensom beträffande motionen I: 333 i samma ämne har

sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet avgivit yttrande (uti. nr 1),

vilket utskottet får för riksdagen

C) anmäla.

Stockholm den 28 maj 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

Närvarande:

vid behandlingen av frågan om tull å ammoniumsulfat:

från första kammaren: herrrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wahlmark*, Elof

Andersson, Sjödahl, Bengtsson, Ekman, Robert Berg, Gustaf Björkman och Löfvander*;

samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund*, Olsson i

Gävle, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö, Jonsson i

Skedsbygd och De Geer i Lesjöfors.

vid behandlingen av frågan örn tull å fajans- och porslinsvaror:
från

första kammaren: herrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin, Elof Andersson,

Sjödahl, Ekman, Robert Berg, Gustaf Björkman, Heuman och Hagberth; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Olsson i Gävle, Ericson

i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö, Jonsson i Skedsbygd,

Mårtensson och De Geer i Lesjöfors.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.

23

vid behandlingen av övriga frågor:

från första kammaren: herrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin, Wahlmark*,

Elof Andersson, Sjödahl, Bengtsson, Ekman, Hobert Berg och Gustaf Björkman; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund*, Olsson i

Gävle*, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö, Jonsson

i Skedsbygd och De Geer i Lesjöfors.

* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.

Reservationer

beträffande punkten A) 1):

av herr Löfvander; saint

beträffande punkten A) 3):

av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Elof Andersson, Gustaf

Björkman, Hagberth, Hagberg i Malmö och De Geer i Lesjöfors, som anfört:
»Till

utskottets förslag att Kungl. Majit bör erhålla fullmakt att höja tillläggstullarna

å fajansvaror för hushållsbok kunna vi icke giva vår anslutning.

Då utskottet funnit ett bifall till de av Kungl. Majit föreslagna tullförhöjningarna

icke för närvarande kunna förordas, synes det oss vara ur

flera synpunkter olämpligt och betänkligt om riksdagen skulle, som utskottet

föreslår, åt Kungl. Majit giva en för detta speciella fall avsedd fullmakt

att under den tid, då riksdagen icke är samlad, eventuellt vidtaga en förhöjning

av ifrågavarande tilläggstullar till av Kungl. Majit föreslagna belopp.

Det bör enligt vår mening ankomma på riksdagen att efter prövning av alla

på frågan inverkande omständigheter besluta, huruvida en föreslagen tullförhöjning

skall ske eller icke.

Vi förutsätta att därest de av utskottet åberopade underhandlingarna mellan

representanter för å ena sidan vissa svenska och å andra sidan vissa utländska

producentintressen icke giva ett tillfredsställande resultat frågan örn

den svenska porslinsindustriens tullskydd upptages till förnyat övervägande.

Vi hemställa sålunda,

att utskottets hemställan under punkten A) 3) icke måtte

föranleda någon riksdagens åtgärd.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:418 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att infordra vissa uppgifter för prövning av frågor örn s. 2 i texten