Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 293 med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1937-05-28 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1937:35, Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 293 med förslag till viss ändring i gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
10
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Nr 35.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 5 e. m.
Bevillningsutskottets betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition nr 293 med förslag till viss ändring i
gällande tulltaxa m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Genom en den 9 april 1937 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad
proposition, nr 293, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag,
föreslagit riksdagen
dels antaga följande förslag till ändring i och tillägg till den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan att träda i kraft
den 1 juli 1937:
Tull för
100 kg
kronor
Frukter och bär, ätbara:
färska eller enbart kokade:
64: 1
64:2
vindruvor:
under tiden 1 juli—31 december
under annan tid .....
.... T
35: —
fria
202
202y,
Ammoniumsulfat..........
3: —
dels såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta
att vid införsel från utlandet skall för tiden från och med den 1 juli 1937
till och med den 30 juni 1940 utöver tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tillläggstull
på sätt nedan sägs:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
11
Tulltaxe
nr
-
Statistiskt
nr
V
a r u s 1
a
Tilläggstull
för
100 kg
kronor
Hattar, ej av pälsverk, andra än herrhattar,
även halvfärdiga:
andra slag:
ur 630
ur 1194—1196
ur 631
1198: 2
ur 1199—1200
ur 632
ur 1201—1203
av annat ämne:
ogarnerade, med undantag
av s. k. stråstumpar och
capeliner................ 1 st.
andra slag:
försedda med garnering
eller montering av varor,
innehållande silke ____ 1 st.
andra.................. 1 st.
Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt
nämnda:
—: 50
—: 75
-: 75
ur 693
ur 694
ur 695
ur 696
1282
1284
1286
1288
andra slag:
av äkta porslin:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk ........ N
två- eller flerfärgade eller
förgyllda, försilvrade eller
på annat likartat sätt
dekorerade:
för hushållsbruk ...... N
av fajans (oäkta porslin), härunder
inbegripna krukmakargods
och andra lervaror, ej
särskilt nämnda; ävensom
kakel och kakelugnsornament:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk ...... N
två- eller flerfärgade eller
förgyllda, försilvrade eller
på annat likartat sätt
dekorerade:
för hushållsbruk .... N
15: —
15: —
15: —
19: —
12
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
Nämnda proposition har i vad angår Kungl. Maj:ts däri framställda förslag
om uppdelning av tulltaxenr 64 i två positioner, nämligen nr 64: 1,
avseende vindruvor under tiden 1 juli—31 december med tull av 35 kronor
för 100 kilogram och nr 64: 2, avseende vindruvor under annan tid, tullfria,
hänskjutits till behandling av sammansatt bevillnings- och jordbruksutskott,
till vilket utskott jämväl överlämnats en inom första kammaren av
herrar John Björck och Elof Andersson väckt motion, nr 333, i anledning av
Kungl. Maj:ts förslag i denna del.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i
anledning av propositionen inom andra kammaren av herr De Geer i Lesjöfors
väckt motion, nr 588, vari hemställts »om avslag å propositionen, nr 293,
evad gäller höjda tilläggstullar å fajans för hushållsändamål redovisade under
de statistiska numren 1288 och 1286».
Beträffande motiveringen för förslagen, i den mån redogörelse härför ej
lämnas i det följande, får utskottet hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet
och till motionen II: 588.
Vid behandlingen av propositionen och motionen har utskottet anlitat byråchefen
i generaltullstyrelsen E. Sandquist såsom sakkunnig.
Ammoniumsulfat. Genom proposition den 9 mars 1934, nr 237, föreslog
Kungl. Majit riksdagen besluta, att vid införsel från utlandet av ammonium - sulfat (ur tulltaxenr 203; statistiskt nr 505) tull skulle för en tid av tre år
utgå med 3 kronor för 100 kilogram. I två vid samma års riksdag väckta
motioner hemställdes om sådan ändring av tulltaxan, att tull å ammoniumsulfat
skulle utan angiven giltighetstid utgå med 5 kronor för 100 kilogram.
I betänkande nr 59 hemställde 1934 års bevillningsutskott, att riksdagen
måtte avslå såväl propositionen som motionerna. I en vid betänkandet
fogad reservation framställdes yrkande om bifall till Kungl. Maj:ts
förslag. Vid behandlingen av utskottets betänkande stannade kamrarna i
olika beslut, i det att första kammaren antog det förslag, som innefattades
i reservationen, medan andra kammaren biföll vad utskottet hemställt. Vid
gemensam omröstning beslöt riksdagen, att vid införsel från utlandet av
ammoniumsulfat tull skulle utgå med 3 kronor för 100 kilogram. Den 22
juni 1934 utfärdade Kungl. Majit därefter förordning med ytterligare tilllägg
till gällande tulltaxa, innebärande bland annat införande av sagda tull
å ammoniumsulfat för tiden 1 juli 1934—30 juni 1937.
I förevarande proposition föreslås, att ammoniumsulfat från och med den
1 juli 1937 upptages i tulltaxan under nytt nummer, 202V2, med tull av
3 kronor för 100 kilogram. Den nuvarande tillfälliga tullen å denna vara
skulle sålunda enligt Kungl. Maj:ts förslag fastställas att utgå utan angiven
tidsbegränsning. Såsom framgår av departementschefens anförande till
statsrådsprotokollet i ärendet har detta förslag föranletts av en framställ
-
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35-
13
ning av Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag om vidtagande av åtgärder
för att den tillfälliga tullsatsen å ammoniumsulfat måtte såsom en
fast tull införas i tulltaxan och därvid böjas till ett belopp av 5 kronor för
100 kilogram. Bolaget har därvid med sifferuppgifter påvisat, att under
den tid tullen existerat produktionen av ammoniumsulfat inom landet kunnat
hållas i gång i full omfattning medan importen sjunkit till en obetydlighet.
Härjämte har bolaget anfört följande:
Emellertid hade även efter tullens ikraftträdande försök till dumping på
den svenska marknaden förekommit från utländska producenters sida. Från
Ryssland, Tyskland, England, Belgien med flera europeiska länder, där
många fabriker stöde utanför den existerande internationella kvävekonventionen,
offererades och försåldes ammoniumsulfat alltjämt till mycket låga
priser. Sålunda hade i januari 1936 i Sverige från tyskt håll utbjudits ammoniumsulfat
till 9 kronor 70 öre pr 100 kilogram, under det att vid samma
tid det tyska inlandspriset varit 22 kronor 67 öre. Under hösten 1935 och
våren 1936 hade rysk ammoniumsulfat sålts för ett pris eif svensk hamn
av mellan 9 och 10 kronor per 100 kilogram och för förbrukning under vårsäsongen
1937 hade sålts flera tusen ton till ett pris, som torde ligga vid
cirka tio kronor eif svenska hamnar. Allt detta tydde på, att tullsatsen icke
hade den effektivitet, som vore önskvärd ur den svenska gödningsämnesindustrins
synpunkt samt att, därest tullsatsen upphävdes, den svenska marknaden
skulle omedelbart översvämmas med utländsk vara i minst lika stor
utsträckning som före tullens tillkomst. En höjning av tullsatsen till 5
kronor för 100 kilogram skulle med all sannolikhet åstadkomma ett tillräckligt
skydd.
Bolaget har därefter lämnat vissa uppgifter om förhållandet mellan priset
å kväve i chilesalpeter och kväve i ammoniumsulfat och därvid konstaterat,
att priset å ammoniumsulfat, frånsett de abnorma åren 1932 och 1933, aldrig
varit lägre än åren 1934—1936, samt att den fördyring, som åsamkats
det svenska jordbruket genom att utländsk vara på grund av tullen blivit
3 kronor dyrare för 100 kilogram, icke torde vara av den storleksordning,
att jordbruket därigenom oskäligt betungats, speciellt örn hänsyn toges till
att jordbrukets ekonomiska läge under de sista åren oavbrutet förbättrats.
Såsom framgår av förenämnda statsrådsprotokoll har införandet av en
fast tull å ammoniumsulfat av 3 kronor för 100 kilogram förordats av kommerskollegium,
generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen och Sveriges kemiska
industrikontor, varjämte rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
tillstyrkt, ur de synpunkter kommissionen hade att företräda, att tillverkningen
av ammoniumsulfat måtte beredas ett betryggande skydd mot
osund konkurrens från andra länders sida. Svenska konstgödningsaktiebolaget
har däremot i en till kommerskollegium ingiven skrift framhållit, att
tullskydd å ammoniumsulfat numera knappast vore berättigat och att, för
den händelse den inhemska tillverkningen vore i behov av stöd, sådant borde
lämnas på annat sätt än genom tullbeläggning av produkten.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava i sitt gemensamma yttrande
redogjort för utvecklingen å ammoniumsulfatmarknaden samt därvid
anfört i huvudsak:
14
Bevillningsutskottets betänkande Nr35.
Utvecklingen av landets tillverkning av syntetiskt ammoniumsulfat åren
närmast före och efter införande av 1934 års tillfälliga tull framginge
av följande sammanställning av landets årliga beräknade konsumtion, import
och tillverkning av syntetiskt ammoniumsulfat under åren 1931—1936
ävensom ungefärliga konsumtionspriset, beräknat banfritt tariffhamn, under
samma tid:
Konsumtion
Import
Synt. tillv.
Pris för 100 kg
ton
ton
ton
kr.
1931...............
15,305
3,060
12,331
16: 50
1932...............
35,650
21,658
10,907
10: —
1933...............
32,770
19,152
8,681
11:50
1934...............
25,900
24,244
7,881
13: —
1935...............
20,100
1,749
11,023
16: —
1936...............
21,786
4,504
11,833
16: —
Sveriges normala produktionskapacitet av syntetiskt ammoniumsulfat torde
kunna beräknas till cirka 12,000 ton per år. Ammoniumsulfat erhölles
dessutom^ vid en del av de inhemska gasverken till en mängd av cirka 4,500
ton per år. Någon nämnvärd export till utlandet förekomme ej. Den inhemska
konsumtionen av ammoniumsulfat beräknades för närvarande uppgå
till cirka 22,000 ton per år. Landet kunde sålunda beträffande ammoniumsulfat
för närvarande anses vara självförsörjande till cirka 75 procent.
Det betydande prisfall på ammoniumsulfat med omkring 40 procent, som
inträffade under år 1932, medförde för Sveriges del, att importen av ammoniumsulfat
detta år ökades från 3,060 ton till 21,658 ton, samt att den inhemska
syntetiska kväveindustrin, trots stegrad konsumtion inom landet,
måste vidtaga betydande inskränkningar i sin produktion. Sålunda utgjorde
tillverkningen i fråga år 1934 endast något över 60 procent av 1931 års
tillverkning. Till följd att år 1934 ammoniumsulfat belädes med tull kunde
den svenska prisbildningen för ammoniumsulfat åter stabiliseras och importen
avsevärt begränsas, så att den inhemska tillverkningen av syntetisk
vara kunde ökas. År 1935 sjönk sålunda importen under 1931 års nivå och
tillverkningen kunde ökas till ungefär samma omfattning som före 1932
års prisfall. Tullen å ammoniumsulfat torde sålunda få anses hava haft
avsedd verkan, i den mån skydd av den inhemska tillverkningen varit syftet
med dess införande.
Landets konsumtion för jordbruksändamål av kvävegödselmedel utgjorde
år 1936 enligt uppgift cirka 170,000 ton, motsvarande en kvävemängd av
cirka 29,000 ton. Av denna kvävemängd belöpte sig cirka 16 procent på ammoniumsulfat.
Enligt inhämtade uppgifter syntes priset å kväve i ammoniumsulfat
för jordbruksändamål böra med hänsyn till gödselvärdet normalt ligga
mellan 70 och 90 procent av priset på salpeterkväve. Enligt av Centralanstaltens
för försöksväsendet på jordbruksområdet jordbruksarvdelning
lämnad uppgift, beräknad på basis av arealuppgifter för olika gröda, syntes
genomsnittsvärdet av ammoniumsulfat uppgå till 89 procent. Ifrågavarande
prisrelation hade under åren 1927—1936 varit följande:
1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934 1935 1936
Procent.... 78 77 80 67 64 41 45 56 67 69
c:a 73 c:a 47 c:a 68
Till jämförelse kunde anföras, att motsvarande prisrelation i Danmark för
första halvåret 1937 enligt fastställda pris utgjorde 74 procent.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
15
Beträffande frågan örn de priser å amraoniumsulfat, som det svenska jordbruket
fått betala efter införandet av 1934 års tull hava ämbetsverken erinrat
om att Stockholms Superfosfat Fabriks Aktiebolag i skrivelse den 7 april
1934 till chefen för handelsdepartementet utfäst sig att, därest en tull av
minst 3 kronor för 100 kilogram åsattes ammoniumsulfat under en tid av tre
år, garantera de svenska försäljningsorganisationerna för gödselmedel, nämligen
Svenska lantmännens riksförbund och Svenska superfosfatförsäljnings
aktiebolaget, ett pris av högst 13 kronor för 100 kilogram banfritt
Ljungaverk i hela vagnslaster, inklusive emballage, per netto kassa, vid leverans
av ammoniumsulfat för jordbruksändamål, under förutsättning att
några större förändringar icke inträdde i den allmänna prisnivån. Av ett
vid ämbetsverkens yttrande fogat, av auktoriserad revisor utfärdat intyg
hava ämbetsverken inhämtat, att sökandebolagets genomsnittliga försäljningspris,
banfritt Ljungaverk, utgjort 12.63 kronor för 100 kilogram för tiden
V7 1934—3% 1935 samt 12.33 kronor för 100 kilogram för tiden 1h 1935
—3% 1936. Ämbetsverken hava vidare uppgivit, att, såvitt vid tiden för
yttrandets avgivande kunde bedömas, motsvarande pris för tiden 1h 1936—
30/6 1 93 7 torde komma att bliva ungefärligen detsamma som för föregående
säsong.
Vid sitt yttrande hava ämbetsverken därjämte överlämnat en den 26
januari 1937 dagtecknad förbindelse, däri sökandebolaget förklarat sig vara
fortfarande berett att uppfylla det villkor rörande försäljningspriset å ammoniumsulfat,
som innell olles i nyssnämnda skrivelse den 7 april 1934 samt
förbundit sig att — under förutsättning av en fast tull å ammoniumsulfat
av minst 3 kronor per 100 kilogram från och med den 1 juli 1937 — företaga
vissa utvidgningar av anläggningen för framställning av syntetisk ammoniak
vid Ljungaverk.
Departementschefen har för egen del bland annat framhållit, att priset å
ammoniumsulfat bade oaktat tullskyddet under de senaste tre åren hållit
sig å en nivå, som icke finge anses innebära någon oskälig belastning för
konsumenterna samt att, med hänsyn till sökandebolagets omförmälda förbindelser,
någon olägenhet ur konsumenternas synpunkt ej heller vore att
befara av en förlängning av giltighetstiden för ifrågavarande tullsats.
Såsom av utredningen i ärendet framgår har den år 1934 införda provisoriska
tullen å ammoniumsulfat av 3 kronor för 100 kilogram medfört, att
importen av detta gödningsmedel undergått en avsevärd minskning, medan
samtidigt den inhemska tillverkningen av detsamma kunnat i icke oväsentlig
omfattning ökas. Emellertid synas alltjämt vissa svårigheter föreligga
för denna industri att hävda sig i den utländska konkurrensen, beroende på
de låga priser, till vilka ammoniumsulfat säljes från länder med vidsträckta
och högt tullskyddade hemmamarknader. Enligt utskottet lämnade upplysningar
skulle utländsk ammoniumsulfat sålunda hava för förbrukning under
innevarande vårsäsong försålts till ett pris eif svensk hamn, exelusive
Utikottet.
16
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
tull, av 10 kronor 8 öre per 100 kilogram, vilket pris uppgivits icke obetydligt
understiga det svenska självkostnadspriset. Vid sådant förhållande synes
enligt utskottets mening den inhemska tillverkningen av ammoniumsulfat
fortfarande böra beredas ett med hänsyn till den utländska konkurrensen
på lämpligt sätt avvägt tullskydd. Därvid torde en tullsats av enahanda
storlek som den för tiden till och med den 30 juni 1937 gällande kunna anses
väl avpassad. Mot att denna tullsats av 3 kronor för 100 kilogram fastställes
att utgå utan angiven tidsbegränsning har utskottet icke något att erinra.
Emellertid förutsätter utskottet, att frågan örn tull för tillverkningen
av ammoniumsulfat upptages till förnyat övervägande, därest priset på varan
skulle komma att underkastas höjning eller eljest ändrade förhållanden
beträffande dess tillhandahållande åt konsumenterna inträda.
Fajans- och porslinsvaror. Nu gällande tullar å de för den inhemska porslinsindustrin
mest betydande tillverkningarna av fajans- och porslinsvaror
utgå enligt följande grunder:
Tull
taxe
nr
-
Statis
tiskt
nr
-
V a r u s 1 a
g
Tull för
100 kg
Tilläggstull
för
100 kg
Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt
nämnda:
kronor
kronor
693
11282
(1283
694
11284
\1285
695
1286
1287
696
11288
11289
andra slag:
av äkta porslin:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk............ N
andra .................... N
två- eller flerfärgade eller förgyllda,
försilvrade eller på annat
likartat sätt dekorerade:
för hushållsbruk.......... N
andra .................. N
av fajans (oäkta porslin), härunder
inbegripna krukmakargods och
andra lervaror, ej särskilt nämnda;
ävensom kakel och kakelugnsornament:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk.......... N
andra .................. N
två- eller flerfärgade eller förgyllda,
försilvrade eller på
annat likartat sätt dekorerade:
för
hushållsbruk........ N
andra
30: —
30: -
15: -
60: —
60: —
15: —
10: —
10: —
10: —
9: —
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande Nr Sä
-
ll
Tilläggstullarna, vilka, såsom framgår av de anförda uppgifterna, endast
avse artiklar för hushållsbruk, utgå i fråga örn varor av äkta porslin (statistiska
nr 1282 och 1284) enligt beslut av 1934 års riksdag (bevillningsutskottets
bet. nr 57; Rd. skr. nr 374) oell beträffande fajansvaror (statistiska
nr 1286 och 1288) enligt beslut av 1935 års riksdag (bevillningsutskottets bet.
nr 49; Rd skr. nr 252). Giltighetstiden för tilläggstullarna utgår den 30 juni
1937.
Den 20 november 1936 har Kungl. Majit förordnat generaltulldirektören
N. R. Wohlin att såsom sakkunnig inom handelsdepartementet verkställa utredning
rörande den svenska porslinsindustrins avsättningsförhållanden samt
avgiva de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning, varjämte Kungl.
Majit samma dag uppdragit åt Wohlin att i egenskap av undersökningsmyndighet
enligt lagen den 18 juni 1925 om undersökning angående monopolistiska
företag och sammanslutningar verkställa undersökningar rörande vissa
företags inom porslinsindustrin inverkan på pris- och omsättningsförhållandena
för porslinsindustrins alster i riket.
Efter alt ha lämnat en redogörelse för vissa delar av den utav den sakkunnige
verkställda utredningen samt ett av kommerskollegium och generaltullstyrelsen
avgivet yttrande har departementschefen för egen del anfört
följande:
»Såsom i ärendet framhållits hava de åtgärder vilka från den svenska porslinsindustrins
sida vidtagits i syfte att modernisera och rationalisera tillverkningen
icke kunnat hindra, att sagda industri såsom helhet betraktad för närvarande
har att kämpa med betydande svårigheter. Genom de under den sakkunniges
medverkan förda förhandlingarna och de därvid träffade överenskommelserna
synes visserligen en av anledningarna härtill, nämligen bristande
anpassning till ändrade förhållanden i avsättningshänseende, hava i viss
utsträckning undanröjts. Icke desto mindre torde läget alltjämt vara mycket
bekymmersamt. Den väsentliga orsaken härtill lärer få tillskrivas den utländska
konkurrensen, vilken i sig innesluter betydande element av osund
natur. Sådana förhållandena äro, måste denna konkurrens anses innebära ett
allvarligt hot mot den svenska porslinsindustrins fortsatta existens.
Av vad i ärendet förekommit framgår vidare, att antalet inom porslinsindustrin
anställda är förhållandevis betydande. Nu anförda och övriga förebragta
omständigheter synas mig uppenbart giva vid handen, att det skydd genom
särskilda tilläggstullar, som för tiden till och med den 30 juni 1937 beredes
sagda industri, måste givas förlängd giltighet. Vad angår storleken av
dessa tilläggstullar lärer, i överensstämmelse med vad i ärendet föreslagits,
beloppet i fråga om äkta porslin, fallande under statistiska nr 1282 och 1284,
kunna bestämmas oförändrat till 15 kronor för 100 kilogram. Beträffande
de till statistiska nr 1286 och 1288 hänförliga hushållsartiklarna av fajans
torde de anförda skälen för ökat skydd för dessa varor få anses överväga de
handelspolitiska betänkligheter, som kunna göras gällande gentemot åtgärder
i dylikt syfte. I likhet med den sakkunnige och de hörda myndigheterna tillstyrker
jag, att tilläggstullen beträffande statistiskt nr 1288 höjes från nuva
liihang
till riksdagens protokoll 19.17. 7 sami. Nr 34—35. 2
18
Bevillningsutskottets betänkande Nr Sö
-
lande 9 kronor till 19 kronor för 100 kilogram. På grund av upplysningar,
som lämnats efter det ämbetsverken yttrat sig, anser jag, att i fråga örn statistiskt
nr 1286 en höjning av tilläggstullen med allenast 5 kronor till 15 kronor
för 100 kilogram bör vara tillfyllest. Giltighetstiden för det sålunda förlängda
tullskyddet torde lämpligen, såsom den sakkunnige föreslagit, böra fastställas
till tre år eller till och med den 30 juni 1940.»
I motionen II: 588 har, såsom förut omförmälts, framställts yrkande »om
avslag å propositionen, nr 293, evad gäller tilläggstullar å fajans för liushållsändamål
redovisade under de statistiska numren 1288 och 1286».
Ut»lcottet. I likhet med departementschefen finner utskottet, att genom den verkställda
utredningen sådana omständigheter förebragts, att det skydd genom särskilda
tilläggstullar, som för tiden till och med den 30 juni 1937 beredes
porslinsindustrien, bör givas förlängd giltighet. Vad angår den i propositioen
föreslagna förhöjningen av tilläggstullarna å fajansvaror för hushållsbruk
(stat. nr 1286 och 1288) finner utskottet, på grund av upplysningar örn
vissa ändringar i förutsättningarna för den av Kungl. Majit föreslagna åtgärden,
vilka inträtt efter tiden för propositionens avlämnande, att en omedelbar
förhöjning av dessa tilläggstullar icke torde i nuvarande läge erfordras.
Enligt utskottets mening bör resultatet av numera inledda underhandlingar
mellan representanter för å ena sidan vissa svenska och å andra sidan vissa
utländska producentintressen angående avsättningsförhållandena på den
svenska marknaden först avvaktas. Skulle dessa underhandlingar icke giva
tillfredsställande resultat, bör enligt utskottets uppfattning Kungl. Majit äga
möjhghet att vidtaga de åtgärder, som kunna visa sig erforderliga för att
skydda vederbörande svenska intressen. Utskottet har därför ansett sig böra
föreslå riksdagen att giva Kungl. Majit ett bemyndigande att för tiden intill
trettionde dagen efter öppnandet av näst sammanträdande riksdag — utöver
tull som stadgas i tulltaxan och tilläggstull av hittillsvarande storlek — åsätta
särskild tilläggstull med det belopp, varmed enligt propositionens förslag
tilläggstullarna skulle förhöjas.
Med vad sålunda anförts torde jämväl motionen lii 588 få anses besvarad.
Övriga i propositionen upptagna frågor. Damhattar. Enligt tulltaxerubrikerna
nr 630—632 utgår tull för hattar, ej av pälsverk, även halvfärdiga,
i enlighet med följande uppställning:
av annat ämne (än oljad vävnad eller vara, innehållande silke eller
gulddragartråd):
630 ogarnerade; ävensom mössor, sydda av flätor, hänförliga
till nr 358, samt s. k. filtstumpar ..................1 st. —: 50
andra slag:
631 försedda med garnering eller montering av varor, inne
hållande
silke ..................................1 st. 1: —
632 andra............................................1 st. —: 75
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
19
I överensstämmelse med beslut av 1934 års riksdag (bevillningsutskottets
bet. nr 58; Rd skr. nr 375) utgå för tiden 1 juli 1934—30 juni 1937 tilläggstullar
å garnerade och ogarnerade damhattar på sätt framgår av det följande:
-
| Tulltax e- nr
Statistiskt nr
Varuslag
Tilläggstull
kronor
Hattar, ej av pälsverk eller strumpstols-
arbete, andra än herrhattar, även
!
halvfärdiga:
andra slag:
av annat ämne:
ur 630
ur 1194—1196
ogarnerade, med undantag av
s. k. stråstumpar och ca-
peliner..................1 st.
—: 50
andra slag:
ur 631
1198: 2
försedda med garnering el-
ur 1199—1200
ler montering av varor,
innehållande silke......1 st.
—: 75
i ur 632
ur 1201—1203
andra ..................1 st.
— :75
På framställning av Sveriges damhattsfabrikanters förening och sedan
kommerskollegium och generaltullstyrelsen i yttrande över framställningen
bland annat förklarat, att ämbetsverken, med hänsyn till de av föreningen
förebragta skäl, funnit förenämnda tilläggstullar alltjämt vara motiverade
som skydd för den inhemska tillverkningen av damhattar, föreslås i propositionen,
att dessa tilläggstullar skola gälla jämväl under tiden 1 juli 1937
—30 juni 1940.
Fönster- och spegelglas m. m. I skrivelse den 18 mars 1936,
nr 99, anhöll 1936 års riksdag, under åberopande av bevillningsutskottets betänkande
nr 15, att Kungl. Maj:t ville, i anledning av väckta motioner I: 44 och
II: 139, dels föranstalta om ytterligare utredning av frågan örn ökat skydd
för tillverkningen av planslipat fönster- och spegelglas jämte arbeten därav
under beaktande, med hänsyn till önskvärdheten av denna tillverknings fortbestånd
och utveckling, av bland annat de förhållanden, under vilka motsvarande
utländska fabrikat salufördes på den svenska marknaden, dels ock,
i den mån så påkallades, för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen
kunde föranleda.
I förenämnda statsrådsprotokoll har departementschefen lämnat en redogörelse
för den av kommerskollegium och generaltullstyrelsen gemensamt
verkställda, av riksdagen begärda utredning i denna fråga. I likhet med äm
-
20
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
betsverken har departementschefen ansett sig icke böra förorda, att någon
ändring i nu gällande tullsatser för här ifrågavarande varuslag vidtages.
Utskottet. Utskottet finner icke skäl till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag att giltighetstiden
för nu gällande tilläggstullar å garnerade och ogarnerade damhattar
utsträckes till utgången av juni månad 1940. Beträffande den av departementschefen
berörda frågan rörande tullskyddet för tillverkningen av
planslipat fönster- och spegelglas jämte arbeten därav anser sig utskottet
icke hava anledning att göra något uttalande.
Hemställan. Under åberopande av vad ovan under särskilda punkter anförts får utskottet
hemställa,
A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 293 icke kunnat oförändrad bifallas,
1) antaga följande förslag till ändring i den vid tulltaxeförordningen
den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan
att träda i kraft den 1 juli 1937:
Tull för
100 kg.
kronor
202
202 7.
Ammoniumsulfat.........
....... N
3:-
2) såsom ytterligare tillägg till gällande tulltaxa besluta
att vid införsel från utlandet skall för tiden från och
med den 1 juli 1937 till och med den 30 juni 1940 utöver
tull, som stadgas i tulltaxan, utgå tilläggstull på sätt nedan
sägs:
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
21
Tulltaxe
nr
-
Statistiskt
nr
Varuslag
Tilläggstull
för
100 kg
kronor
Hattar, ej av pälsverk, andra än herrhattar,
även halvfärdiga:
andra slag:
ur 630
ur 1194—1196
ur 631
ur 632
1198: 2
ur 1199—1200
ur 1201—1203
av annat ämne:
ogarnerade, med undantag
av s. k. stråstumpar och
capeliner................1 st.
andra slag:
försedda med garnering
eller montering av varor,
innehållande silke......1 st.
andra ..................1 st.
Fajans- och porslinsvaror, ej särskilt
nämnda:
-: 50
—:75
—:75
ur 693
ur 694
ur 695
!ur 696
1282
1284
1286
1288
andra slag:
av äkta porslin:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk ........ N
två- eller flerfärgade eller
förgyllda, försilvrade eller
på annat likartat sätt
dekorerade:
för hushållsbruk ...... N
av fajans (oäkta porslin), härunder
inbegripna krukmakargods
och andra lervaror, ej
särskilt nämnda; ävensom
kakel och kakelugnsornament:
vita eller enfärgade:
för hushållsbruk ...... N
två- eller flerfärgade eller
förgyllda, försilvrade eller
på annat likartat sätt
dekorerade:
för hushållsbruk ____ N
15: —
15: —
10: -
9:
22
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
3) besluta att Kungl. Majit må för tiden intill trettionde
dagen efter öppnandet av näst sammanträdande riksdag utöver
tull som stadgas i tulltaxan och under nästföregående
punkt berörda tilläggstullar åsätta till statistiskt nr 1286 och
1288 hänförliga varuslag särskild tilläggstull med 5 respektive
10 kronor för 100 kilogram.
B) att motionen II: 588 av herr De Geer i Lesjöfors måtte,
i den mån den icke kan anses besvarad genom vad utskottet
ovan hemställt, av riksdagen lämnas utan åtgärd.
Beträffande Kungl. Maj:ts förevarande proposition nr 293, i vad densamma
avser vindruvor, ävensom beträffande motionen I: 333 i samma ämne har
sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet avgivit yttrande (uti. nr 1),
vilket utskottet får för riksdagen
C) anmäla.
Stockholm den 28 maj 1937.
På bevillningsutskottets vägnar:
IVAR ANDERSON.
Närvarande:
vid behandlingen av frågan om tull å ammoniumsulfat:
från första kammaren: herrrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wahlmark*, Elof
Andersson, Sjödahl, Bengtsson, Ekman, Robert Berg, Gustaf Björkman och Löfvander*;
samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund*, Olsson i
Gävle, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö, Jonsson i
Skedsbygd och De Geer i Lesjöfors.
vid behandlingen av frågan örn tull å fajans- och porslinsvaror:
från
första kammaren: herrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin, Elof Andersson,
Sjödahl, Ekman, Robert Berg, Gustaf Björkman, Heuman och Hagberth; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Olsson i Gävle, Ericson
i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö, Jonsson i Skedsbygd,
Mårtensson och De Geer i Lesjöfors.
Bevillningsutskottets betänkande Nr 35.
23
vid behandlingen av övriga frågor:
från första kammaren: herrar Viktor Larsson, friherre Lagerfelt, Wohlin, Wahlmark*,
Elof Andersson, Sjödahl, Bengtsson, Ekman, Hobert Berg och Gustaf Björkman; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Lövgren, Björklund*, Olsson i
Gävle*, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner i Hultsfred, Hagberg i Malmö, Jonsson
i Skedsbygd och De Geer i Lesjöfors.
* Icke närvarit vid justeringen av betänkandet.
Reservationer
beträffande punkten A) 1):
av herr Löfvander; saint
beträffande punkten A) 3):
av herrar Anderson i Norrköping, friherre Lagerfelt, Elof Andersson, Gustaf
Björkman, Hagberth, Hagberg i Malmö och De Geer i Lesjöfors, som anfört:
»Till
utskottets förslag att Kungl. Majit bör erhålla fullmakt att höja tillläggstullarna
å fajansvaror för hushållsbok kunna vi icke giva vår anslutning.
Då utskottet funnit ett bifall till de av Kungl. Majit föreslagna tullförhöjningarna
icke för närvarande kunna förordas, synes det oss vara ur
flera synpunkter olämpligt och betänkligt om riksdagen skulle, som utskottet
föreslår, åt Kungl. Majit giva en för detta speciella fall avsedd fullmakt
att under den tid, då riksdagen icke är samlad, eventuellt vidtaga en förhöjning
av ifrågavarande tilläggstullar till av Kungl. Majit föreslagna belopp.
Det bör enligt vår mening ankomma på riksdagen att efter prövning av alla
på frågan inverkande omständigheter besluta, huruvida en föreslagen tullförhöjning
skall ske eller icke.
Vi förutsätta att därest de av utskottet åberopade underhandlingarna mellan
representanter för å ena sidan vissa svenska och å andra sidan vissa utländska
producentintressen icke giva ett tillfredsställande resultat frågan örn
den svenska porslinsindustriens tullskydd upptages till förnyat övervägande.
Vi hemställa sålunda,
att utskottets hemställan under punkten A) 3) icke måtte
föranleda någon riksdagens åtgärd.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:418 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att infordra vissa uppgifter för prövning av frågor örn s. 2 i texten