Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41

1937-06-07 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1937:41, Bevillningsutskottets betänkande Nr 41

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 7 juni 1937 kl. 5 e. m.

Bevillningsutskottets betänkande, angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1937/1938, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret

1937/1938 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda

grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1937 (bilaga till

1937 års statsverksproposition: inkomsterna) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning

för budgetåret 1937/1938 jämte därmed sammanhängande

frågor. Departementschefen har därvid anmält bland annat riksräkenskapsverkets

skrivelse den 9 december 1936 med inkomstberäkning för nämnda

budgetår (inkomsterna: bilaga A).

I en den 21 maj 1937 dagtecknad proposition, nr 324, har Kungl. Maj:t

framlagt förslag till beräkning av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret

1937/1938 m. m.

Vid anmälan av finansplanen lämnade departementschefen en redogörelse

för kassafondens ställning samt för de olika omständigheter, som påverkade

utfallet av statsregleringen för innevarande budgetår. Han erinrade därvid,

att kassafonden vid budgetårets ingång utvisade en behållning på 137.1

miljoner kronor. I en vid riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för

nästföljande budgetår fogad uppskattning av utfallet av riksstatens inkomstsida

för budgetåret 1936/1937 hade verket beräknat, att ett överskott

av inkomster, reglerade över kassafonden, på omkring 35.5 miljoner

kronor kunde med sannolikhet förväntas. Emellertid skulle enligt

gällande riksstat av kassafonden 64.25 miljoner kronor disponeras

för budgetändamål; större delen därav, eller 60.5 miljoner kronor, motsvarade

ett reservationsanslag anvisat för avskrivning av till allmänna

arbeten m. m. anvisat lånekapital. Kassafondens beräknade behållning per

den 1 juli 1937 kunde, örn hänsyn foges blott till berörda faktorer, beräknas

uppgå till i runt tal (137.1 + 35.5 — 64.25 =) 108.4 miljoner kronor. Erfarenhetsmässigt

hade man emellertid att räkna med vissa överskridanden på

utgiftssidan. Om man toge hänsyn till att å ena sidan någon förstärkning

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 7 sami. Nr 41. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

av arbetslöshetsanslagen icke syntes behöva ifrågakomma och att riksgäldskontorets

räntekostnader kunde beräknas nedgå, men att å andra sidan

omkring 3 miljoner kronor torde krävas för en förskjutning av betalningsdagen

inom armén och flyget till överensstämmelse med vad som gällde

övriga delar av förvaltningen, syntes kassafondens behållning vid budgetårets

slut då kunna antagas komma att uppgå till inemot 100 miljoner

kronor.

Beträffande kassafondens ställning ansåg sig departementschefen i berörda

sammanhang böra ytterligare nämna, att de innevarande budgetår för avskrivning

av till allmänna arbeten m. m. anvisat lånekapital reserverade inkomsterna

av arvs- och gåvoskatt och från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

av riksräkenskapsverket beräknats inflyta med belopp, som överstege de i

riksstaten upptagna med sammanlagt 8.5 miljoner kronor. Ehuru föreliggande

avskrivningsbehov syntes böra beräknas till — netto — ett omkring 2.3 miljoner

kronor högre belopp än som skett vid bestämmandet av de för innevarande

budgetår anvisade avskrivningsanslagen, kunde därför påräknas, att

då avskrivningen avslutats ett icke obetydligt överskott komme att kunna

tillföras kassafonden.

Vid framläggandet av propositionen nr 324 ha större möjligheter förelegat

att överblicka utfallet av löpande statsreglering än vid tidpunkten för verkställandet

av sistnämnda beräkning. Enligt en av riksräkenskapsverket den

24 april 1937 avgiven uppskattning skulle kassafondens tillgångar vid slutet

av budgetåret uppgå till i runt tal 115 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen

beräknade 100 miljoner kronor. Med hänsyn till den kraftiga ökningen

av tulluppbörden under våren har departementschefen emellertid ansett

det möjligt att uppskatta löpande budgetårs tullinkomster till ett åtminstone

5 miljoner kronor högre belopp än som av riksräkenskapsverket antagits

vid framläggandet av nyssnämnda uppskattning, varför kassafonden

kunde väntas vid budgetårsskiftet komma alt visa en behållning å i runt tal

120 miljoner kronor eller något däröver.

I den i statsverkspropositionen framlagda finansplanen för budgetåret 1937/

1938 beräknades summan av inkomster för skattebudgeten uppgå till 1,139.32

miljoner kronor. Med frånräknande av de belopp varmed de olika avskrivningsanslagen

överstego motsvarande anslag å innevarande budgetårs riksstat

uppgick utgiftssumman för skattebudgeten till 1,120.61 miljoner kronor.

Differensen å 18.71 miljoner kronor beräknades disponerad för extraordinär

avskrivning av förluster å Kreditkassan (7 miljoner kronor), förluster på understöd

åt insättare i vissa sparbanker (10.11 miljoner kronor) samt förluster

å spannmålsregleringen (1.6 miljon kronor). Av kassafonden beräknades 28.4

miljoner kronor bliva erforderliga för slutlig reglering av sistnämnda förluster.

Vad angår det för avskrivning av spannmålsförlusterna avsedda anslaget

föreslogs, att dispositionen därav, i den mån den därigenom möjliggjorda avskrivningen

vore att anse såsom extraordinär, skulle ske med beaktande av

att kassafondens behållning borde uppgå till minst 70 miljoner kronor. Med

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

3

tillägg av det belopp som sålunda var avsett att tagas i anspråk ur kassafonden

kom skattebudgeten att balansera på ett belopp av 1,167.72 miljoner

kronor.

Uti det i statsverkspropositionen intagna förslaget till riksstat äro bevillningarna,

i överensstämmelse med departementschefens förslag, beräknade

till följande belopp:

Kronor Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt ............ 200,000,000

Särskild skatt å förmögenhet .............. 15,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt ...... 27,500,000

Utjämningsskatt .......................... 12,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ........ 250,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................. 350,000

Stämpelmedel ............................ 63,000,000 318,100,000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................. 29,000,000

Gummiringsskatt ......................... 15,000,000

Bensinskatt ............................. 62,000,000 106,000,000

Tullar och acciser:

Tullmedel ..................... 160,000,000

Accis å silke .............. 2,500,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror .. 15,000,000

Tobaksskatt .............................. 90,000,000

Brännvinstillverkningsskatt ................ 15,500,000

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Palrtihandelsbolag ...................... 12,000,000

Detaljhandelsbolag ...................... 21,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

............................... 92,000,000

Maltskatt ............................... . 28,500,000 436,500,000

Postverket (överskott) .................................. 19,000,000.

Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta,

att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1937 skall utgå med samma procenttal

som föregående år eller med 170 procent av de i 18 § i förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen.

Förslag rörande särskild skatt å förmögenhet, att utgå enligt i huvudsak

samma grunder som för åren 1934—1936, har framlagts i propositionen nr

31. Likaså har med propositionen nr 32 avlåtits förslag örn uttagande av

extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1937 enligt samma grunder

som för år 1936. Dessa båda förslag ha tillstyrkts av bevillningsutskottet

(betänkanden nr 40 och 39).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Riksdagen har godkänt med propositionen nr 176 framlagt förslag örn fortsatt

tillämpning under nästa budgetår av gällande bestämmelser rörande omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker.

I sitt anförande till det vid förenämnda proposition nr 324 fogade statsrådsprotokollet

har departementschefen erinrat, att den sammanlagda utgiftssumman

å allmänna skattebudgeten — med bortseende från anslaget till

avskrivning av spannmålsförlusterna — borde beräknas uppgå till ett 19.51

miljoner kronor högre belopp än enligt statsverkspropositionen. Den största

utgiftsökningen hänförde sig till anslagen till dyrtidstillägg. Dessa beräknades

i statsverkspropositionen med utgångspunkt från en levnadskostnadsindex

av 158. Under första kvartalet innevarande kalenderår hade emellertid

index stigit till 161. Som en ytterligare höjning av indextalet syntes

vara att påräkna, ansåg departementschefen, att anslagen borde beräknas

med utgångspunkt från ett indextal å 164. Enligt verkställda kalkyler borde

detta medföra en höjning av anslagen till dyrtidstillägg med 8.43 miljoner

kronor, varom förslag framlagts i propositionen. Bland övriga större utgiftsökningar

erinrades om den föreslagna höjningen å 6 miljoner kronor

till beredskaps- och reservarbeten samt örn förslagen örn nya anslag å 2.44

miljoner kronor till civilt luftskydd och å 2 miljoner kronor till viss statlig

lagerhållning.

Departementschefen har under förhandenvarande förhållanden ansett

lämpligt att upptaga spörsmålet örn inkomstberäkningarna till förnyat bedömande

samt för att erhålla material för ett dylikt bedömande anmodat cheferna

för vederbörande verk och företag att inkomma med förnyade beräkningar

rörande den sannolika avkastningen för nästa budgetår av följande

inkomsttitlar i riksstaten, nämligen stämpelmedel, tullmedel, accis å silke,

tobaksskatt, de olika rusdrycksmedelstitlarna, fyr- och båkmedel samt överskotten

å de fem stora affärsverken och å statens under statskontorets förvaltning

stående utlåningsfonder. Härjämte har departementschefen hos

riksgäldsdirektören begärt ny beräkning beträffande riksgäldskontorets inkomster.

För den sedvanliga kontrollräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten

har material införskaffats från taxeringsnämndsordförandena i

riket.

Därefter har en redogörelse lämnats för de mottagna svaren och för departementschefens

ställning till beräkningen av vissa inkomsttitlar.

Enligt de sålunda gjorda förnyade beräkningarna skulle man vid oförändrad

belastning av kassafonden på inkomstsidan av allmänna skattebudgeten

ha att räkna med en nettoökning å 9.23 miljoner kronor.

Departementschefen har bland annat anfört följande:

»Den allmänna skattebudgetens inkomstsida kommer enligt här framlagda

beräkningar, med bortseende från belastningen av kassafonden, att visa en

slutsumma å (1,139.32 + 9.23 =) 1,148.55 miljoner kronor. Summan av utgifterna

under de olika huvudtitlarna och för i förhållande till löpande budgetår

oförändrade, »normala» avskrivningar kommer att uppgå till (1,120.61 +

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41. 5

19.51 =) 1,140.12 miljoner kronor. Differensen å 8.43 miljoner kronor, något

överstigande vad som erfordras i extraordinär avskrivning för slutlig reglering

av förlusterna å Kreditkassan, kan disponeras för avskrivningar utöver

de i gällande riksstat upptagna. Motsvarande för extraordinär avskrivning

disponibla inkomstöverskott uppgick enligt de i statsverkspropositionen framlagda

beräkningarna till 18.71 miljoner kronor. Vid ett fullföljande av den

där förordade avskrivningsplanen måste de bortfallna täckningsmedlen a

(18.71 — 8.43 =) 10.28 miljoner kronor, motsvarande den ökade nettobelastningen

å allmänna skattebudgeten, ersättas med medel ur kassafonden. Fondens

belastning skulle härigenom ökas från 28.4 till 38.68 miljoner kronor.»

Därefter har departementschefen erinrat örn att till följd av en under

budgetåret genomförd nedsättning av utgående veteavgift och vid bifall till

i propositionen nr 284 framlagt förslag örn ändring i sättet för uttagande

av denna avgift under nästföljande budgetar behovet av medel fran allmänna

skattebudgeten för avskrivning av förluster å spannmålsregleringen numera

kunde uppskattas till ett 9.5 miljoner kronor högre belopp än tidigare

skett. Om planen att under nästföljande budgetår slutligt reglera ifrågavarande

förluster fullföljdes, måste även detta behov täckas från kassafonden,

vars totala bidrag till genomförandet av avskrivningarna härigenom

skulle stiga till (28.40 + 10.28 + 9.50 =) 48.18 eller avrundat 48.2 miljoner

kronor.

En belastning av kassafonden av angiven omfattning i syfte att möjliggöra

fullföljandet av den tidigare framlagda avskrivningsplanen har departementschefen

ansett sig kunna tillstyrka. Avgörande vore därvidlag ändamålets

art och betydelse samt det förhållandet, att budgetutfallet under innevarande

år syntes bli oväntat gynnsamt. Med utgångspunkt från en behållning

å kassafonden vid innevarande budgetårs slut av i runt tal 120 miljoner

kronor eller något däröver samt under förutsättning att 48.2 miljoner

kronor av fonden beräknas disponerade för avskrivningsändamål, skulle

den återstående behållningen å fonden sålunda komma att uppgå till drygt

70 miljoner kronor, eller ungefär det belopp som ansetts nödvändigt för

att fonden skall kunna fylla sin funktion som budgetregulator.

Departementschefen har slutligen gjort följande uttalande:

»Jag förordar sålunda, att det disponibla inkomstöverskottet å 8.43 miljoner

kronor anslås till den i statsverkspropositionen föreslagna extraordinära

avskrivningen av förluster å Kreditkassan å 7 miljoner kronor. Resterande

överskott å 1.43 miljon kronor torde få disponeras för täckande av förlusten

å understöd åt insättare i vissa sparbanker, varefter återstår att avskriva (10.11

— 1.43 =) 8.68 miljoner kronor av denna. Detta kvarstående avskrivningsbehov

föreslår jag täckt genom disposition av kassafonden, från vilken medel

skulle utgå jämväl för den extraordinära avskrivning av spannmålsförluster å

39.5 miljoner kronor som erfordras för slutlig reglering av dessa. Försiktigheten

synes bjuda, att anslag för sistnämnda ändamål trots den förbättrade ställningen

på kassafonden nu äskas i samma form och med samma förbehåll

som i statsverkspropositionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Den här framlagda, modifierade finansplanen har möjliggjorts genom att

den ekonomiska utvecklingen under innevarande budgetår tillfört statsverket

långt större inkomster än väntat. Den avsevärda höjningen av utgiftssiffrorna

för nästkommande budgetar i jämförelse med de i statsverkspropositionen

upptagna motväges icke av en liknande höjning på inkomstsidan. En

överbalansering av budgeten, vilken uppenbarligen är eftersträvansvärd i nuvarande

konjunkturläge, föreligger fortfarande, men mindre utpräglad än i

statsverkspropositionens budgetförslag.»

I anslutning till vad departementschefen anfört har Kungl. Majit i omförmälda

proposition nr 324, såvitt nu är fråga — med ändring av i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående upptagande å riksstaten

för budgetåret 1937/1938 av vissa inkomsttitlar — föreslagit riksdagen att i

nämnda riksstat beräkna bland annat följande inkomsttitlar sålunda:

Stämpelmedel, bevillning ..........................

Tullmedel, bevillning ..............................

Tobaksskatt, bevillning ............................

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning ..............

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

a. Partihandelsbolag.............................

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker,

bevillning .......................................

Postverket, bevillning ..............................

kronor 65,000,000

» 165,000,000

» 92,000,000

» 15,000,000

* 14,500,000

» 93,000,000

» 18,000,000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 324 föreslagna

beräkningarna av bevillningarna innebära i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar höjningar av följande

inkomsttitlar, nämligen stämpelmedlen med 2 miljoner kronor, tullmedlen

med 5 miljoner kronor, tobaksskatten med 2 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen:

partihandelsbolag med 2.5 miljoner kronor samt omsättnings-

och utskänkningsskatten med 1 miljon kronor ävensom sänkning

i fråga om brännvinstillverkningsskatten med 0.5 miljon kronor och postverket

med 1 miljon kronor.

Utskottet. Genom beslut, som efter avlåtande av propositionen nr 324 av riksdagen

fattats i anslagsfrågor, häri inbegripet även anslag för avskrivningsändamål,

skulle, under förutsättning att av Kungl. Majit framlagda inkomstberäkningar

av riksdagen godtagas, ett överskott för allmänna skattebudgetens del

å omkring 0.3 miljon kronor föreligga. Enligt vad som inhämtats från statsutskottet

lära för att bringa riksstatens inkomstsida till överensstämmelse

med utgiftssidan jämkningar kunna ske å sådana inkomsttitlar, beträffande

vilkas beräkning statsutskottet har att framställa förslag.

Med hänsyn härtill och då utskottet icke har något att erinra mot departementschefens

beräkning av bevillningarna saknar utskottet anledning föreslå

någon ändring av det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhets
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

7

skatten i statsverkspropositionen föreslagits skola utgå. Utskottet förordar

alltså, att inkomst- och förmögenhetsskatten skall utgå efter ett procenttal

av 170.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, i anledning av Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen framlagda förslag angående skatteprocenten,

besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för år

1937 skall utgå med 170 procent av de i 18 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbeloppen;

samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1937/1938 måtte be
-

räknas sålunda:

Inkomst- och förmögenhetsskatt.......... kronor 200,000,000

Särskild skatt å förmögenhet............. » 15,000,000

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt .... » 27,500,000

Utjämningsskatt......................... » 12,000,000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt..... » 250,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter........................ > 350,000

Stämpelmedel........................... > 65,000,000

Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt...... kronor 29,000,000

b) Gummiringsskatt... > 15,000,000

c) Bensinskatt....... > 62,000,000 » 106,000,000

Tullmedel.............................. > 165,000,000

Accis å silke............................ » 2,500,000

Accis å margarin och vissa andra fettvaror » 15,000,000

Tobaksskatt............................ » 92,000,000

Brännvinstillverkningsskatt............... » 15,000,000

Busdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag...................... > 14,500,000

Detaljhandelsbolag..................... » 21,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

.............................. » 93,000,000

Maltskatt............................... > 28,500,000

Postverket (överskott)................... » 18,000,000

Stockholm den 7 juni 1937.

På bevillningsutskottets vägnar:

IVAR ANDERSON.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Bevillningsutskottets betänkande Nr 41.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Domö, Viktor Larsson, Elof Andersson,

Sjödahl, Bengtsson, Velander, Hobert Berg, Heuman och Sköldén; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Norrköping, Björklund, Andersson i Dunker,

Olsson i Gävle, Johanson i Huskvarna, Ericson i Boxholm, Hammarlund, Werner

i Hultsfred, Eklund och Lundell.

, r

378220. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:443 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 294 med förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa m. m. s. 10 i texten