Bankoutskottets memorial Nr 1
1937-01-19 · 24 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 22 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1937:1, Bankoutskottets memorial Nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 19 januari 1937 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken till bankoutskottet
avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den
av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § av lagen för Sveriges
riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bänkens tillstånd, rörelse och
förvaltning under år 1936, får härmed enligt gällande instruktion till riksdagen
överlämna samma berättelse.
Stockholm den 19 januari 1937.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Ehrnberg, Lindley, Leffler, Johansson i Friggeråker,
Ström i Lidköping, Bjurström och Berling;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A.
Westman, Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman och Frankenberg.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Fr 1.
1
Bankoutskottets memorial Nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1936.
Den politiska oro, som även år 1936 härskat i världen, har påverkat den
allmänna ekonomiska utvecklingen väsentligen i två riktningar. Å ena
sidan hava de osäkerhetsmoment och störningar, som denna oro föranlett,
utövat ett ogynnsamt inflytande på den världsekonomiska situationen. Å
andra sidan har den stegrade rustningsverksamhet, som den politiska spänningen
givit upphov till, verkat stimulerande på konjunkturutvecklingen.
I stort sett ha de faktorer, som understött en fortsatt gynnsam utveckling
av konjunkturerna, varit dominerande. Det allmänna ekonomiska läget
i världen har därför under året avsevärt förbättrats.
I Förenta staterna och Tyskland har den industriella produktionen under
årets tre första kvartal kraftigt expanderat, och den redovisade arbetslösheten
har starkt nedgått. Samma tendenser hava gjort sig gällande i
England, ehuru produktionsökning och arbetslöshetsminskning ej varit så
markerade. I Frankrike förekom t. o. m. tredje kvartalet ej någon avsevärd
produktionsstegring, och antalet arbetslösa uppvisade en ej obetydlig
ökning. Under fjärde kvartalet, efter francens devalvering, torde dock sysselsättningen
även i detta land hava förbättrats.
Den markerade återhämtningen i priserna på världsmarknaden har varit
ett betydelsefullt led i konjunkturförbättringen. Prisstegringen för råvaror
har spelat en avsevärd roll för de transoceana länderna.
Möjligheterna att genom kontrollerande och restriktiva åtgärder hindra
uppsvingets utveckling till en osund, av spekulativa faktorer betingad högkonjunktur
ha diskuterats, framför allt i England och Förenta staterna. Ett
steg i dylik riktning har tagits i sistnämnda land därigenom att de till
Federal reserve systemet anslutna bankerna ålagts att hålla mellan lOVs
och 19''/2 procent av summan av avista depositioner och 47a procent av
summan av depositioner på tid såsom reserver i Federal reserve bankerna.
Då dessa procentsatser tidigare voro respektive mellan 7 och 13 samt 3
procent, innebär detta steg en höjning av reservfordringarna med 50 procent.
Det har tagits under övervägande i Förenta staterna, huruvida ej
en förnyad skärpning av föreskrifterna angående bankernas reserver borde
översikt
över det
allmänna
ekonomiska
läget.
4
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Utvecklingen
på
valutamark
nåd en.
I slutet av september övergavs i Frankrike den tidigare rådande guldpariteten
för francen. Någon ny paritet fastslogs ej, utan francens guldinnehåll
tilläts variera mellan vissa bestämda gränser. En depreciering på
omkring 30 procent kom till stånd. Liknande åtgärder vidtogos i Schweiz
och Tjeckoslovakien. I Italien fastställdes en ny, lägre guldparitet för bran;
en ytterligare minskning av brans guldinnehåll med intill 10 procent är
möjlig på administrativ väg. Den holländska Hormén frigjordes från guldet
och bley en fri valuta. Florinen har därefter hållits på en ungefär 20 procent
lägre nivå än tidigare. Lettland knöt sin valuta till pundet i samband
med en depreciering, som återställde den före september 1931 rådande
pundkursen. Även den grekiska valutan anslöts till pundet till en kurs,
som innebar en obetydlig depreciering.
I samband med den franska devalveringen utfärdade regeringarna i England,
Förenta staterna och Frankrike likalydande förklaringar, i vilka som
gemensamt mål för den monetära politiken angavs upprätthållande av jämvikt
och stabilitet på den internationella valutamarknaden. Belgiska regeringen
anslöt sig omedelbart till dessa förklaringar. Förenta staterna, England
och Frankrike gjorde vissa utfästelser, som avsågo ett underlättande
av den internationella guldhandeln. Motsvarande utfästelser gjordes sedermera
av Belgien, Holland och Schweiz, samtidigt med att även de båda
sistnämnda länderna uttryckte sin anslutning till ovan nämnda förklaringar.
Läget på valutamarknaden belyses av följande översikter.
Vissa noteringar å Londonmarknaden.
(Medeltal.)
Avista kurs å
Francs
(Paris)
Dollars
Guldpris
sh. per uns fint
(hela året).......
....... 74.27
4.90
142.12
mars ..........
4.97
140.98
inni ..........
....... 76.14
5.02
138.69
september........
....... 76.761)
5.05
137.99
december........
....... 105.14
4.91
141.69
*) 1—25 september 1936.
Avista växelkurser i Stockholm.
(Medeltal.)
100 francs
(Paris)
1 dollar
1 pund
100 riksmark
100 riksmark
clearingkurs
1935 (hela året).......
26.21
3.9652
19.401
160.04
159.19
1936 mars...........
25.96
3.9097
19.401
158.35
157.92
juni............
25.54
3.8727
19.400
156.35
155.40
september.......
25.351)
3.8550
19.400
155.il
154.41
december........
18.50
3.9610
19.400
159.77
158.74
*) 1—25 september 1936.
Bankoutskottets memorial Nr 1. 5
Riksbanken har ej funnit anledning att vidtaga någon förändring av
pundkursen.
Riksbankens och affärsbankernas guldbebållning samt utländska tillgodohavanden
framgå av följande tabell:
Riksbankens och affärsbankernas tillgodohavanden-1)
(Miljoner kronor, vid månadens slut.)
Riksbankens guld- innehav
Riksbankens
utländska
tillgodohavanden
Affärsbankernas
utländska
tillgodohavanden
metal-
liska
kassan
övrigt
guld
netto
därav
utländska
stats-
papper
netto
därav
utländska
obliga-
tioner
1929 dec..........
244.7
_
265.3
51.4
318.0
135.4
1935 dec..........
407.8
—
629.0
68.4
230.3
116.o
1936 mars........
430.o
24.o
575.4
68.4
220.1
112.5
i lini.........
432.5
76.7
495.5
76.i
259.9
137.2
sept..........
435.5
90.i
556.3
72.o
257.9
126.5
dec..........
459.4
69.8
717.0
70.4
Följande tablå visar några av de viktigaste posterna i Sveriges betalningsbalans
med utlandet.
Utvecklingen av handelsbalans och långa kapitalrörelser})
(Miljoner kronor.)
Utrikeshandel2)
Handel med värdepapper3)
Summa
Import
Export
Import- (—)
resp.
export- ( + )
överskott
Import
Export
Import- (—)
resp.
export- (+)
överskott
Import- (—)
resp.
export- ( + )
överskott
1935 .
1,333
1,163
— 170
100
113
+ 13
— 157
1936 .
1,469
1,362
— 107
196
143
— 53
— 160
’) Eiksbanken redovisar sitt guld till ett pris, motsvarande 2,480 kronor per kilogram
fint guld. De utländska valutorna upptagas till kurser omkring de gamla pariteterna,
därav pund sterling till en kurs av 18:— kronor. Därför äro uppgifterna angående riksbankens
tillgodohavanden i guld och utländska valutor ej direkt jämförbara med uppgifterna
angående affärsbankernas tillgodohavanden i utländska valutor. En jämförelse
mellan nämnda uppgifter och uppgifterna angående handelsbalans och långa kapitalrörelser
fordrar jämväl ett beaktande av dessa förhållanden.
2) Enligt den preliminära handelsstatistiken. Uppgifterna avse tiden januari—november.
8) Uppgifterna gälla köp och försäljning av värdepapper genom banker under tiden januari—november
och genom fondhandlare under de tre första kvartalen. De motsvara
sålunda ej den totala in- och utförseln av värdepapper, och böra därför begagnas med
iakttagande av att en viss ofullständighet är för handen.
6
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Sveriges kortfristiga fordringsöverskott i utlandet minskades under årets
första del, vilket torde sammanhänga med underskott i handelsbalansen samt
med stegrad import av särskilt utländska värdepapper. Under senare delen
av året har fordringsöverskottet åter vuxit; denna tillväxt har uteslutande
fallit på riksbanken. Affärsbankerna ha genom att överföra en del av sina
utländska tillgodohavanden på riksbanken minskat sin fordran på utlandet.
En del av riksbankens valutareserv torde under den närmaste tiden komma
att tagas i anspråk genom den ytterligare skuldåterbetalning till utlandet,
som såväl från statens som från vissa kommuners och institutioners sida
kan väntas ske.
Riksbanken har med hänsyn till önskvärdheten av att fördela sina risker
i ej obetydlig utsträckning ökat sin guldbehållning.
Utvecklin- Den svenska penningmarknaden har under år 1936 förblivit lätt. Riks3fnhemska
bankens diskonto, ävensom dess övriga räntesatser, ha varit oförändrade.
marknaden. Ej heller affärsbankerna ha vidtagit några ränteförändringar. Vissa sparbanker
i Göteborgs och Bohus län, däribland de större sparbankerna, höjde
under sommaren sina inlåningsräntor med 1/t eller från 2 7* till 2s/h procent.
Vid årsskiftet företogo flera sparbanker ränteförändringar. Sålunda återgingo
de större sparbankerna i Göteborgs och Bohus län till de lägre räntesatserna,
och sparbankerna i Stockholm sänkte likaledes sina inlåningsräntor
med V* till 21/» procent.
Produktionens och arbetslöshetens tillika med prisernas utveckling i Sverige
belyses i följande sammanställningar.
Industriell produktion och arbetslöshet.
Industriförbundets produktionsindex (1935 = 100.)
Massa-
och
pappers-
industri
Järn-
och
stål-
industri
Maskin-
industri
Livs-
medels-
industri
Textil- och
söm- nad s- industri
General-
index
Arbetslös- heten inom
fackförbun- den, procent,
säsongarbets- lösheten
eliminerad
1935 (medeltal)
100
100
100
100
100
100
15.i
1936 1 kv. . . .
103
102
106
101
106
104
10.6
2 kv____
105
105
112
102
108
106
9.o
3 kv. . . .
109
108
114
107
108
109
8.o
okt/nov......
112
113
118
109
110
112
Bankoutskottets memorial Nr 1.
7
Partiprisutvecklingen.
(Bas: 1929 = 100.)
Import
Export
Kåvaror
Halv-
fabrikat
Hel-
fabrikat
Total
1935 (medeltal)
78
80
84
85
81
83
4 kv. . . .
81
80
86
87
81
84
1936 1 kv____
80
82
85
87
82
84
2 kv. . . .
80
83
84
87
83
84
3 kv. . . .
82
87
86
89
85
86
okt/nov......
CO
OI
92
89
91
86
88
Riksbankens konsumtionsprisindex.
(Bas: September 1931 = 100.)
Födo- och
njutnings- ämnen
Bränsle
och lyse
Bostad
Bekläd-
nad
Inventa-
rier
Övriga
utgifter
General-
index
1935 (medeltal)
105.4
94.7
96.6
97.8
98.i
97.8
100.5
4 kv. . . .
106.8
95.6
96.3
97.3
97.6
97.o
100.8
1936 1 kv____
107.6
96.5
96.3
97.7
97.4
97.2
101.1
2 kv. . . .
108.3
95.9
95.4
98.i
97.4
97.i
101.3
3 kv. . . .
106.9
95.7
95.4
98.4
97.6
97.2
100.9
4 kv. . . .
107.1
96.8
95.4
98.7
98.i
97.4
101.2
Produktionsutvidgningen har som synes varit anmärkningsvärt jämnt fördelad
mellan de olika industrigrupperna. Till grund för stegringen av produktionen
inom livsmedels- samt textil- och sömnadsindustri torde huvudsakligen
ligga den ökade köpkraft, som tillförts konsumenterna i samband
med den utvidgade sysselsättningen och i någon mån genom höjda löner.
Massa- och pappersindustriernas stegrade livaktighet är väsentligen baserad
på de förbättrade avsättningsmöjligheterna utomlands. Ökningen av järnoch
stålindustriens produktionsvolym grundar sig delvis på en ökad försäljning
till utlandet. Behovet inom landet har medfört en avsevärd stegring
av importen av järn och stål.
Arbetslöshetssiffrorna hava kraftigt reducerats. Icke desto mindre kvarstår
i en del industrigrenar, framför allt inom stenhuggeri- och sågverksindustri,
en viss arbetslöshet. Denna arbetslöshet är av betydligt större omfattning
inom vissa distrikt än inom andra. Inom några grupper, såsom
elektrisk industri, järnindustri och mekanisk verkstadsindustri, gör sig däremot
en viss brist på yrkesutbildade arbetare gällande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
“ BanTcoutsleottets memorial Nr 1,
Partiprisnivån i Sverige har år 1936 varit stigande. Exportvarornas prisstegring,
mest framträdande för trävaror och pappersmassa, synes hava varit
något kraftigare än importvarornas, vilket innebär en svagt förbättrad bytesrelation
med utlandet.
Generalindextalet för partipriserna på den inhemska marknaden har stigit
omkring 5 procent under året. Kemisk-tekniska råvaror och fabrikat, läderindustriens
råvaror och produkter samt gödningsmedel ha ej deltagit i denna
prisstegring, som eljest varit tämligen jämnt fördelad på de olika varugrupperna.
Sålunda stego såväl indextalen för råvaror som för hel- och
halvfabrikat ungefär lika mycket som generalindex.
Beträffande detaljhandelspriserna ha födo- och njutningsämnen samt bränsle
och lyse under år 1936 genomgående, utom möjligen beträffande specerier
och kolonialvaror, legat på en i förhållande till föregående år något högre
nivå. De övriga varugrupperna, som ingå i riksbankens konsumtionsprisindex,
uppvisa mycket små prisförändringar.
Årsresul
tatet.
Riksbankens rörelse visar en nettovinst på 2,751,025: 81 kronor, varav
1,116,914: 43 kronor utgöra vinst från avbetalningslånefonden. Den för år
1935 redovisade nettovinsten utgjorde 4,269,233: 35 kronor, varav från avbetalningslånefonden
1,251,225: 89.
Vid bokslutets uppgörande har det av riksbanken redovisade guldet liksom
föregående år upptagits till ett pris motsvarande 2,480 kronor per kilogram.
Innehavet av utländska valutor har liksom i 1935 års bokslut upptagits
till kurser omkring de gamla pariteterna, därav pund sterling till en
kurs av 18: - - kronor. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
vid inköp av guld och valutor har även under 1936 belastats ett särskilt
konto, kursdifferenskontot, vilket även krediterats skillnaden mellan försäljnings-
och bokföringspriserna vid försäljning av guld och valutor.
I riksbankens räkenskaper per den 31 december 1936 har saldot å kursdifferenskontot
balanserats såsom tillgång med 241,291,645: 24 kronor. Motsvarande
saldo utgjorde vid föregående årsskifte 141,551,391:49 kronor.
Den avsevärda ökningen av kursdifferenskontot under år 1936 beror därpå,
att riksbankens guld- och valutainnehav ökats.
Därest riksbankens innehav av utländska valutor uppskreves till vid utgången
av 1936 gällande kurser, skulle saldot å kursdifferenskontot minskas
med 55,741,523:46 kronor. För utjämning av återstoden av saldot,
185,550,121:78 kronor, skulle erfordras en uppskrivning till vid årsskiftet
gällande guldpris i London av 237,8 miljoner kronor av riksbankens guldkassa.
Denna utgjorde den 31 december 1936 529,204,505: 72 kronor. Därav
förvarades i utlandet 138,692,794: 39 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Vinst- och
förlusträkning.
10
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET.
(Utgifter och förluster)
Lånerörelsen.
Räntor på checkräkning...............
Inom linjen förda, såsom osäkra ansedda lånefordringar
(ej avbetalningslån)..........
Upphörda lånegrenar.
Räntor på lånebanksobligationer . . .
Förvaltningskostnad.
Arvoden och avlöningar:
Fullmäktige och direktionen:
Arvoden .........................
Ersättningar till fullmäktiges vikarier.......
Tjänstemän:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
Löner ..........................
Ersättningar för flyttningskostnader........
Uniformsbeklädnad åt ordinarie vaktmästare vid
samtliga kontor...................
Arvoden åt tjänstemän å utrikesavdelningen
samt till vikarie för föreståndaren för vården
av stora förvaringsvalvet vid huvudkontoret .
Arvoden för postbefordran och inkasseringar. .
Premier till chaufförerna..............
Läkarvård och begravningshjälp..........
Vikariatsersättningar.................
Arvode till vetenskapligt biträde för vården av
riksbankens mynt- och medaljsamling.....
Arvode till styrelseledamöter vid avd.-kontoren
i Göteborg och Malmö..............
Arvode till styrelseledamöter vid övriga kontor .
» » ombudsman vid avd.-kont. i Göteborg
» » » » » » Malmö .
> > > » » »Luleå . .
Avlöningar till övriga icke-ordinarie befattningshavare
samt ersättning för extra arbeten m. m.:
arvoden .......................
läkarvård och begravningshjälp.........
uniformsbeklädnad åt icke ordinarie vaktmästare
.........................
Bidrag till utländska studieresor........
Övergångsavlöningsstat vid avd.-kontoret i Göteborg
.........................
Arvoden över stat..................
Pensionsstat:
Pensioner till f. d. befattningshavare vid riksbanken
........................
Transport
1935
1
9
3 6
Kronor
Kronor
Kronor
145
17
7
33
400
—
—
—
7,637
33
7,637
33
136,041
07
139,591
72
11,510
26
7,554
79
147,146
51
2,404,731
69
2,462,131
34
4,223
99
18,646
57
14,250
73
19,162
60
10,812
47
9,268
43
5,870
03
5,788
71
1,000
—
1,000
—
1,000
—
2,083
80
52,102
58
50,113
44
600
—
3
23
15,000
_
15,000
_
82,800
—
82,800
—
3,200
—
3,200
—
2,000
—
2,000
—
800
—
800
—
289,830
74
289,952
45
7
—
656
—
2,317
80
2,498
27
4,000
—
3,750
—
100
_
100
_
10,512
07
2,072
54
2,971,027
38
*) 194,179
99
*) 149,305
89
3,255,072
92
—
—
3,275,124
44
0 Anm.: Härjämte har till pensioner frän pensionsfonden utgått för 1986 kr. 48,160: —.
• ■ ■ • » ■ • * 1986 » 96,800: —.
räkning år 1936,
BanJcoutskottets memorial Nr 1.
11
KREDIT.
(Inkomster och vinster)
Lånerörelsen.
Räntor på diskonterade växlar . . .........
• » hypoteks- och kommunlån.......
» » kredit i checkräkning..........
Avgifter för » > » ..........
Inkasseringsavgifter och provisioner.......
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
fordringar (ej avbetalningslån)..........
Utrikesrörelsen.
Av utrikesrörelsen uppkommen vinst.......
Utdelning å aktier..................
Svenska statspapper och obligationer.
Räntor..........................
Vinst vid utlottning och försäljning.......
Övriga inkomster och vinster.
Avgifter för i förvar mottagna depositioner:
öppna ........................
slutna ........................
Ersättning från clearingnämnden.........
Provisioner och tillfälliga räntor..........
Pappersmagasinet...................
Inom linjen förda postvaxlar...........
Ersatta förskingrade medel.............
Inkomster av fastigheter och diverse:
vid huvudkontoret.................
vid avdelningskontoren..............
Transport
1935
19 3 6
Kronor
Kronor
Kronor
289,901
98
331,361
36
784,331
56
659,488
61
60,054
68
79,598
95
10,501
25
7,932
—
1,076
83
851
11
1,322
—
4,883
78
1,084,115
81
3,717,740
98
5,166,889
25
192,067
20
188,833
26
5,355,722
51
2,226,546
30
795,197
06
1,609,560
72
5,995
11
801,192
17
166,942
84
161,512
73
258
30
593
—
—
—
30,000
—
64,388
83
156,936
10
3,833
26
918
74
12,298
20
—
—
352
60
550
—
1,600
_
1,466
35
282,337
82
275,330
62
627,307
54
9,425,115
35
—
—
7,868,33803
12 JBanhoutsTeottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET.
1935
19 3 6
Kronor
Kronor
Kronor
Dyrtidstillägg: Transport
3,255,072
92
3,275,124
44
Till fullmäktiges deputerade och vice riksbanks-
chefen........................
3,572
4,059
Å avlöningar och arvoden i riksbanken.....
251,275
285,913
Till i. d. befattningshavare vid riksbanken . . .
23,854
26,657
» pensionärer, tillhörande riksbankens änke-
och pupillkassor m. fl.............
20,736
—
21,679
» riksbankens befattningshavare å vid andra
statens verk uppburna arvoden.......
99
—
96
—
338,404
Förvaltningsutgifter för banken i dess helhet:
Inventarier och deras underhäll...........
44,014
35
43,342
37
Fastighetsutskylder, renhållning av gator och
gårdar ........................
78,726
37
76,268
42
Fastighetsunderhåll..................
56,676
46
57,517
89
Kontorshyra......................
14,700
—
14,700
—
Värme och belysning................
130,152
37
112,148
68
Skrivmaterialier och övriga förbrukningsartiklar
51,023
78
36,958
65
Kostnader för blanketter, räkenskapers bindning,
tidningar, böcker o. d...............
63,911
58
53,624
69
Annonser och kungörelser..............
19,345
28
25,779
99
Post-, assurans-, telegram- och telefonavgifter. .
295,951
16
309,420
74
Lagsöknings- och rättegångskostnader......
1,159
79
*) -
—
Revisionskostnader vid avdelningskontoren . . .
14,198
61
12,603
55
Kostnader för soliditetsupplysningar.......
31,609
90
31,020
84
Transportkostnader..................
7,747
60
6,840
14
Diverse utgifter vid samtliga kontor .........
76,000
07
79,641
63
*) Avgår: Inbetalningar utöver utbetalningar
859,867
59
för lagsöknings- och rättegångskost-
nader under 1936 ...........
122
60
859,744
99
Särskilda förvaltningsutgifter vid huvud-
kontoret:
Förlag för löpande utgifter vid Tumba pappers-
bruk utöver av bruket gottgjorda belopp ....
524,721
54
497,349
02
Kontroll vid sedelpapperstillverkningen.....
3,301
30
5,260
60
Förlag för löpande utgifter vid riksbankens sedel-
tryckeri utöver av tryckeriet gottgjorda belopp
470,127
74
622,352
85
Sedelförstöring.....................
417
68
1,282
91
Eldsläckningsanstalter och vattenförbrukning . .
3,633
90
2,040
46
Renhållning inom bankhuset............
17,810
27
18,353
68
Bevakning av » ............
28,320
—
27,370
80
Rese- och traktamentskostnader vid inspektion
och inventering av avdelningskontoren ....
9,120
15
9,558
30
Diverse reseersättningar...............
7,737
49
7,567
31
1,191,135
93
övriga utgifter och förluster:
Ränta å pensionsfonden h 4 %...........
99,948
79
104,286
31
Avgifter till » (för senare delen av år 1935)
41,020
—
83,000
—
Sedeltryckeriets nybyggnadskonto.........
401,680
25
51,893
79
Anni.: För sedeltryckeriets nybyggnad hava de
sammanlagda kostnaderna under 1935 utgjort
kr. 509,429:21, varav kr. 107,748: 96 bestritts av
medel, som erhållits vid försäljning av riksban-
kens fastighet i Visby.
Huvudkontorets ombyggnadskonto.........
—
—
234,762
69
Transport
6,047,665 35|
473,942
79
5,664,409|36
Bankoutskottets memorial Nr 1. 13
räkning (forts.).
1935
1
9 3 6
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
9,425,115
35
7,868,338
•
03
Transport
9,425,115
35
—
—
7,868,338
03
14 Bankoutskottets memorial Nr 1.
Vinst- och förlust
-
DEBET.
1935
1
9 3 6
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
6,047,665
35
473,942
79
5,664,409
36
Bidrag enl. bankoreglementets § 22 mom. 1 och 2
28,586
—
28,705
71
Diverse .........................
455
23
522
12
Kostnader för guldtransporter...........
315,441
24
41,559
17
» t probering av guldplantsar ....
14,960
07
25,087
50
569,817
29
6,407,107
89
6,234,226
65
Saldo, vinst (utom avbetalningslånefonden) . . .
3,018,007
46
1,634,111
38
Summa
9,425,115
35
7,868,338
03
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Inom linjen förda lån................
1,784
35
3,500
74
Saldo, vinst......................
1,251,225
89
1,116,914
43
Summa
1,253,010
24
1,120,415
17
Riksbankens hela vinst utgör alltså Kronor
4,269,233
35
2,751,025
81
Bankoutskottets memorial Nr 1. 15
räkning (forts.)-
1935
1
9 3 6
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
Transport
9,425,115
35
7,868,338
03
Summa
9,425,115
35
—
—
7,868,338
03
vinsträkning.
KREDIT.
Räntor..........................
1,250,402
92
1,119,489
73
Kapitalinbetalningar å inom linjen förda avbe-
talningslån......................
2,607
32
925
44
Summa
1,253,010
24
1,120,415
17
16
BanJcoutsicottets memorial Nr 1.
Utgående
Utgående
balans
räkning.
1935
19 3 6
Kronor
Kronor
Kronor
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk kassa:
(enl. 8 § i lagen för Sveriges riksbank)
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
45,626,310
—
45,625,710
—
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
300,673,994
12
285,506,211
88
Utländskt guldmynt..............
61,482,436
62
128,293,620
86
459,425,542
74
Guld i utlandet, ej inräknat i metalliska
kassan......................
—
—
69,778,962
98
Annan kassatillgång.
Silvermynt enligt 1873 års myntkonvention
ävensom kopparnickelmynt........
880,266
40
1,569,180
59
Aldre svenskt silvermynt..........
1,203
45
553
—
Brons-, järn- och kopparmynt........
41,656
78
30,695
46
Enskilda bankers postväxlar, checkar m. m.
8,445,672
67
12,198,032
27
Utländska bankers sedlar..........
82,647
56
82,967
83
13,881,429
15
Statspapper och obligationer.
543,085,934
87
Svenska statspapper.............
28,500,250
—
28,678,334
80
Andra svenska obligationer.........
4,085,950
—
4,594,474
92
Utländska statspapper............
68,400,000
—
70,419,375
—
Beräknade räntor...............
719,325
52
770,976
85
104,463,161
57
Lånerörelsen.
Diskonterade växlar..............
11,931,369
—
12,160,176
37
Hypoteks- och kommunlån.........
24,979,712
27
21,707,467
—
Kredit i checkräkning ............
5,096,317
13
3,607,262
93
På indrivning beroende medel.......
—
—
390
—
37,475,296
30
Utrikesrörelsen.
Köpta växlar, betalbara i utlandet.....
365,318,847
43
390,743,781
77
Fordran i löpande räkning hos utländska
banker och bankirer............
206,880,263
33
258,780,361
85
649,524,143
62
Kursdifferenskonto......
141,551,391
49
241,291,645
24
Diverse räkningar......
2,333,287
15
1,262,503
65
Summa
1,277,030,900
92
—
-
1,577,102,685
25
Avbetalningslånefondens
DEBET.
Utestående avbetalningslån.........
31,620,747
78
32,057,606
50
På checkräkning i riksbanken innestående
outlånad fond................
12,379,255
22
11,942,393
50
Summa
44,000,000
—
44,000,000
—
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
17
balansräkning.
1935
1
9 3 6
Kronor
Kronor
Kronor
785,915,850
59
892,997,423
72
1,919,697
64
7,208,294
64
179,709,374
12
277,932,048
04
181,352,303
07
293,936,344
46
21,457,965
04
15,401,262
83
587,269,655
33
943
90
1,902
37
11,627,550
93
2,965,259
10
120,666
88
120,666
88
55,012
49
55,012
49
227
19
227
19
3,959
98
4,243
27
180,149
83
17,279,215
50
10,292,393
24
50,000,000
50,000,000
20,000,000
—
20,000,000
—
2,604,777
66
2,703,225
28
714,122
58
733,355
93
4,269,233
35
2,751,025
81
76,187,607
02
1,277,030,900
92
_
—
1,577,102,685
25
44,000,000
44,000,000
—
44,000,000
—
44,000,00(
—
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.
Postväxelräkning
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter
j » bankaktiebolag ....
övriga medel ...........
Lånerörelsen.
Inkasseringsavgifter för diskonterade växlar
Utrikesrörelsen.
Skuld till utländska banker och bankirer
Upphörda lånegrenar.
Lånebanksobligationer med 4‘/»j£ ränta .
i » 4 > »
i » 3 > *
Ej uttagna räntor på förestående obliga
tioner....................
Diverse räkningar.
Kapitalbalans.
Grundfond........
Reservfond........
Pensionsfond ......
Balanserade vinstmedel:
från föregående år . .
vinst för året .....
"Anm.: Värdet av riksbankens fasta och
lösa egendom finnes ej upptaget blanc
gångar, som ingå i förestående kaj
balans.
Summa
ställning den 31 december 1936.
KREDIT.
fond .
Summa
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 1.
18
Bankoiitskottets memorial Nr 1.
Inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1935 och
1936 års slut.
1935
1936
Tillgångar.
Kronor
Kronor
Inventarievärdet av vattenstämplat papper för postre-
missväxlar m. m.......................
5,193
U
4,274
40
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
33,226
22
33,226
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
13,476,000
—
14,851,000
—
Aktier i Internationella Banken*)..............
1,800,000
—
1,800,000
—
Summa
15,314,419
36
16,688,500
62
*) Anni.: Riksbankens innehav av aktier i Interna- tionella Banken utgör nominellt Schw. Frea. 10,000,000: —.
(4,000 aktier å 2,500: — Schw. Frea.) varav inbetalts 25
procent, bokförda inom linjen med angivet belopp.
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
4,250,000
—
4,250,000
—
sedeltryckeriet................
—
—
1,200,000
—
Göteborg...........................
800,000
—
800,000
—
Malmö.............................
425,000
—
425,000
—
Falun.............................
185,100
—
185,100
—
Gävle.............................
250,000
—
250,000
—
Halmstad...........................
375,000
—
375,000
—
Härnösand..........................
150,000
—
150,000
—
Jönköping...........................
115,000
—
115,000
—
Kalmar............................
356,000
—
356,000
—
Karlskrona..........................
550,000
—
550,000
—
Karlstad............................
150,000
—
150,000
—
Kristianstad.........................
230,000
—
230,000
—
Linköping...........................
300,000
—
300,000
—
Luleå.............................
325,000
—
325,000
—
Mariestad...........................
130,000
—
130,000
—
Norrköping..........................
328,200
—
328,200
—
Nyköping...........................
422,000
—
422,000
—
Sundsvall...........................
250,000
-
250,000
— 1
Uppsala............................
535,000
—
535,000
—
Visby.............................
—
—
175,000
—
Vänersborg..........................
250,000
—
250,000
—
Växjö.............................
örebro.............................
315.000
250.000
—
315.000
250.000
—
Östersund...........................
115,000
—
115,000 J
Tumba ............................
2,419,700
—
2,419,700
—
Summa
13,476,000
—
14,851,000
—
Skulder.
Utelöpande post växlar ....................
12,298
20
12,290
96
> transportsedlar samt sedlar å 3 och 2 rdr
specie på ofärgat papper...........
338,627
90
338,603
90
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1,315,328
04
1,315,328
04
Lånebanksobligationer å 4 % med ränta på ränta ....
548
08
548
08
» med 4''/» % ränta........
5,527
07
5,527
07
* > 3 % > ........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1,674,260
12
1,674,228
88
Bankoutskottets memorial Nr 1.
19
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning äro
ställda två fonder, nämligen avbetalningslånefonden och spannmålskreditfonden.
Avbetalning slånefondens fördelning på de olika kontoren den 31 december
1936 samt å fonden utestående belopp framgår av nedanstående översikt:
Avbe tal-
Därav
ningslåne-
fonden
använt
oanvänt
Kronor
Kronor
Kronor
Huvudkontoret.................
11,470,000
9,276,794
08
2,193,205
92
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
2,870,000
2,776,836
—
93,164
—
Malmö........
2,000,000
1,732,577
—
267,423
—
Falun.........
1,320,000
949,762
—
370,238
—
Gävle ........
1,300,000
1,042,719
—
257,281
-
Halmstad......
840,000
597,235
—
242,765
-
Härnösand .....
1,060,000
593,433
—
466,567
—
Jönköping......
2,180,000
1,765,566
—
414,434
—
Kalmar .......
900,000
572,163
-
327,837
—
Karlskrona.....
1,200,000
740,194
—
459,806
—
Karlstad.......
700,000
482,210
—
217,790
—
Kristianstad.....
750,000
341,276
—
408,724
—
Linköping......
1,800,000
892,862
—
907,138
—
Luleå.........
2,100,000
1,650,263
42
449,736
58
Mariestad......
470,000
256,705
—
213,295
-
Norrköping.....
1,330,000
821,867
-
508,133
Nyköping......
750,000
493,871
—
256,129
—
Sundsvall......
1,350,000
627,406
—
722,594
—
Umeå........
1,760,000
1,207,890
—
552,110
—
Uppsala.......
1,750,000
1,603,344
—
146,656
—
Visby.........
1,300,000
580,074
—
719,926
—
Vänersborg.....
750,000
609,169
-
140,831
-
Västerås.......
1,000,000
610,103
-
389,897
—
Växjö........
440,000
208,948
—
231,052
—
Örebro........
1,100,000
666,794
—
433,206
—
Östersund......
1,510,000
957,545
—
552,455
—
Summa
44,000,000
32,057,606
50
11,942,393
50
Den 31 december 1936 utestående belopp fördelade sig på följande sätt:
7‘A års lån............. kr. 5,317,784: —
5 » » » 24,827,623:40
272 » » » 1,912,199:10
Kr. 32,057,606:50
Fonder
under riksbankens
förvaltning.
20
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Spannmålskreditfonden uppgick vid årets början till 3,500,000 kronor, varav
emellertid 2,000,000 kronor den 7 februari 1936 återfördes till riksgäldskontoret.
Huvudkontoret ...............
Avdelningskontoret i Malmö .....
» i Kristianstad . .
Summa
Den 31 december 1936
Fondens
belopp
Kronor
Beviljade
krediter
Utestående
belopp
Kronor
Antal
St.
Belopp
Kronor
930.000
500.000
70,000
1
1
150.000
200.000
4,565
80
1,500,000
2
350,000
4,565
80
Den ej använda delen av såväl denna fond som avbetalningslånefonden
innestår i riksbanken å checkräkning.
BankoutsJcottets memorial Nr 1.
21
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid val den 19 juni 1936 av fullmäktige i riksbanken har för valperio- Fullmäktige
den 1936—1939 dels undertecknad Rooth fått sitt uppdrag såsom fullmäktig m'' m''
förnyat, dels ock till fullmäktig efter herr Viktor Larsson utsetts ledamoten
av riksdagens andra kammare Per Edvin Sköld.
Till suppleanter hava utsetts för tiden från valet, till dess nytt val under
år 1937 försiggått, bankrådet Harald Robert Wahlgren, ledamoten av riksdagens
andra kammare Per Conrad Jonsson och ledamoten av riksdagens
första kammare David Hansén.
Fullmäktige hava inom sig utsett:
till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,
till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för resp. huvudkontoret
och avdelningskontoren,
till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Amnér och
till inspektör för pappersbruket undertecknad Björnsson.
Därjämte hava fullmäktige till vice riksbankschef omvalt tjänstemannen
i 30:e lönegraden Erik Wilhelmsson.
Herr Sköld har den 28 september 1936 utnämnts till statsråd och chef
för handelsdepartementet, i anledning varav han jämlikt bestämmelserna i
30 § lagen för Sveriges riksbank och 16 § mom. 4 bankoreglementet frånträtt
befattningen såsom fullmäktig. Sedan förste suppleanten, herr Wahlgren,
anmält, att han icke önskade bliva inkallad att tjänstgöra såsom fullmäktig
annat än vid förfall för deputerad, hava fullmäktige beslutat, att
undertecknad Jonsson skulle inträda såsom fullmäktig i stället för herr Sköld.
Herr Örne har under år 1936 tjänstgjort 71 dagar.
Såsom suppleant har undertecknad Jonsson under året tjänstgjort 4 dagar.
Övriga av riksdagen valda suppleanter hava tjänstgjort, herr Wahlgren 115
dagar och herr Hansén 1 dag.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för år 1937 hava fullmäktige för sin Val av dele
-
del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.
Vidare hava fullmäktige gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret
utsett ordföranden för fullmäktige därstädes K. Hildebrand och bankokommissarien
A. Bertil att under år 1937 å riksbankens och riksgäldskontorets
vägnar deltaga, herr Hildebrand såsom ledamot i direktionen för Göta kanalverk
och herr Bertil såsom ombud vid revisionen av samma verk.
gerade för
riksdagens
verk m. m.
Utseende av
militieombudsman
och efterträdare
för
denne.
Val av ledamot
och
suppleant
i styrelsen
för flB. kreditkassan
av
år 1922.
Val av representant
i
nämnden
för fortlöpande
konjunkturundersökningar.
Styrelserna
för avdelningskontoren.
22 Bankoutskottets memorial Nr 1.
§ 3.
Sedan revisionssekreteraren Torsten Petersson på grund av utnämning till
generallotsdirektör och chef för lotsverket avsagt sig uppdraget att vara
riksdagens militieombudsman samt t. f. revisionssekreteraren Johan Hagander
på grund av Kungl. Maj:ts förordnande att vara ledamot, tillika vice ordförande,
i arbetsdomstolen, jämväl avsagt sig uppdraget att vara dennes
efterträdare, hava de av riksdagen valda fullmäktige i riksbanken och fullmäktige
i riksgäldskontoret den 5 november 1936 till militieombudaman
utsett byråchefen Frans Gustaf Sture Centerwall samt till efterträdare för
honom hovrättsrådet Carl Gustaf Ingemar Hellquist.
§ 4.
Vid förrättat val av en ledamot i styrelsen för aktiebolaget kreditkassan
av år 1922 jämte en suppleant för denne hava fullmäktige utsett till ledamot
undertecknad Rooth och till suppleant vice riksbankschefen Wilhelmsson.
§ 5.
Fullmäktige hava till representant för riksbanken i nämnden för fortlöpande
konjunkturundersökningar utsett undertecknad Rooth.
§ 6.
I avseende å styrelserna för avdelningskontoren hava under år 1936 följande
förändringar ägt rum.
Vid kontoret i Karlstad har förste suppleanten länsbokhållaren Harald
Lindell på egen begäran entledigats. Till suppleanter hava utsetts nuvarande
suppleanterna disponenten Axel Kjellander och direktören Gustaf Hemmingson
ävensom extra länsnotarien Bertil Geijer.
\ id kontoret i Kristianstad har i stället för fd. landskamreraren Ivan
Regner, vilken uppnått 70 års ålder, till ledamot av styrelsen utsetts förste
suppleanten handlanden Ossian Lindgren. Till suppleanter hava utsetts
nuvarande suppleanterna länsassessorn Richard Lundberg och lantbrukaren
Per Olsson.
Vid kontoret i Luleå har till andre suppleant utsetts tredje suppleanten
landssekreteraren Ragnar Sundberg samt till tredje suppleant direktören
Ernst Johan Sigfrid Bergström.
Vid kontoret i Mariestad har till verkställande styrelseledamot efter
Harald Lindwall, vilken uppnått stadgad pensionsålder, utsetts tjänstemannen
i 24:e lönegraden Thorsten Kjellgren. Andre suppleanten godsägaren
Per Carlander har på egen begäran entledigats. Till suppleanter hava
utsetts nuvarande suppleanterna lantbrukaren Georg Löfgren och fabrikören
Axel Fjellman ävensom köpmannen Johan Filip Lööf.
BanJcoutsJcottets memorial Nr 1.
23
Vid kontoret i Norrköping har till verkställande styrelseledamot efter
Thorsten Wahlgren, vilken avlidit, utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden
därstädes Carl Dahl.
Vid kontoret i Umeå har till verkställande styrelseledamot för år 1937
utsetts tjänstemannen i 24:e lönegraden Hans Hanson.
Vid kontoret i Vänersborg har i stället för kamrern Robert Håkanson,
vilken under förra hälften av innevarande år uppnår 70 års ålder, till ledamot
av styrelsen utsetts andre suppleanten Bo Westhäll. Till suppleanter
i stället för Westhäll samt kronouppbördskassören Max Rehman och advokaten
Bertil Landberg, vilka båda sistnämnda på egen begäran entledigats,
hava utsetts köpmannen Eric Julius Lundborg, disponenten Folke Magnus
Simonsson och advokaten Sture Bernstone.
Vid kontoret i Växjö har i stället för tredje suppleanten Sven Wetterling,
vilken på egen begäran entledigats, utsetts byggmästaren Ernst Edvard
Peterson.
Vid kontoret i Östersund har i stället för handelsföreståndaren Olof 01ssoni
vilken på egen begäran entledigats, till tredje suppleant utsetts disponenten
John Gunnar Eriksson.
§ 7.
Sedan genom särskilda kungörelser den 26 juni 1936 Kungl. Majit förordnat
dels, att 16 § 1 mom. sista stycket av avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den
civila statsförvaltningen, avseende avlöning under ledighet för sjukdom i
samband med havandeskap, skall upphöra att gälla, dels ock att 2 § i kungörelse
den 26 juni 1925 med tilläggsbestämmelser till förstnämnda kungörelse
skall hava viss ändrad lydelse, avseende beräknande av det avdrag
å lön, som skall vidkännas vid ledighet för havandeskap, hava fullmäktige
för riksbankens del i avvaktan på riksdagens beslut utfärdat provisoriska
bestämmelser för ernående av överensstämmelse med civilförvaltningens
avlöningsbestämmelser i dessa avseenden.
§ 8.
Delegerade för riksdagens verk hava utfärdat föreskrifter angående skyldighet
i vissa fall att förete läkarintyg för vinnande av anställning vid
riksdagens verk.
§ 9.
Med stöd av år 1935 verkställda sannolikhetsberäkningar rörande riksbankens
pensionsfond hava fullmäktige beslutit, att räntan å fonden för år
1936 skall beräknas efter 4 % samt att ett belopp av 96,300 kronor skall
debiteras fonden till bestridande av pensionskostnader.
Ang. vissa
provisoriska
avlöningsbestämmelser.
Ang. läkarintyg
för
vinnande av
anställning.
Riksbankens
pensionsfond.
24
Ban/coutsJcottets memorial Nr 1.
Riksbankens
fastigheter.
Riksbankens
ombyggnad.
Sedeltryc
keriets
nybyggnad.
Kontoret
i Göteborg.
Vissa
rörelsegrenar
m. m.
Deltagande i
emission av
obligationslån.
Kontoföring
för clearingnämnden.
Avbetal
ningsiåne
fonden.
§ 10.
Den ombyggnad och modernisering i bankhuset i Stockholm, vartill riksdagen
anvisat medel, är under utförande. Arbetena beräknas bliva avslutade
före utgången av första kvartalet 1937.
§ 11.
Inflyttning har ägt rum i den för sedeltryckeriet uppförda byggnaden i
Stockholm.
Kostnaden för byggnadens uppförande har, tomtförvärv oberäknat, uppgått
till 812,695 kronor 62 öre.
För ändamålet hade riksdagen anvisat ett anslag av 817,000 kronor.
I anledning av tryckeriets flyttning hava fullmäktige fastställt dels ny
instruktion och arbetsordning för sedeltyckeriet samt ny instruktion för
kontrollanten vid sedeltryckeriet och sedelkontoret dels även nya tjänstgöringsstadgar
såväl för sedelkontoret, som numera är beläget inom tryckeribyggnaden,
som även för sedelförstöringsavdelningen, vilken tidigare utgjort
en del av sedelkontoret.
§ 12.
Den utredning rörande ombyggnad av riksbankens fastighet i Göteborg,
som omförmälts i fullmäktiges berättelse till bankoutskottet vid 1936 års
riksdag, pågår alltjämt.
§ 13.
Riksbanken har under nästlidet år såsom kommissionär deltagit i emissionen
av dels svenska statens 3 procent amorteringslån av den 1 februari 1937
å nom. 126,000,000 kronor, dels svenska statens 3 procent amorteringslån av
den 1 mars 1937 å nominellt 105,000,000 kronor, dels ock 1936 års premieobligationslån
å nominellt 120,000,000 kronor.
De två förstnämnda emissionerna avsågo konvertering av uppsagda lån.
Av premieobligationslånet skulle 100,000,000 kronor avse konvertering av
1931 års premieobligationslån samt återstoden 20,000,000 kronor nyteckning.
Därjämte har riksbanken deltagit i emissionen av Konungariket Sveriges
stadshypotekskassas 374 procent obligationslån av år 1937 å nom. 60,000,000
kronor.
§ 14.
Jämväl under år 1936 har riksbanken fungerat såsom clearingnämndens
bankförbindelse för clearingarna med Tyskland och Italien och såsom
clearingkontorets bankförbindelse för clearingarna med Turkiet, Estland
och Lettland.
§ 15.
Räntan för lån från avbetalningslånefonden har under år 1936 utgjort
372 procent.
Bankoutskottets memorial Nr 1.
25
I anledning av riksdagens beslut om ändring av 7 § i reglementet för
riksbankens styrelse och förvaltning från och med den 1 januari 1937, avseende
grunderna för utlåningen från fonden, hava nya detaljbestämmelser
utarbetats angående ifrågavarande utlåningsrörelse. Därjämte hava fullmäktige
i samband härmed fastställt ny lydelse av vissa tjänstgöringsstadgar
angående rörelsen.
§ 16.
Jämlikt gällande kungörelse angående allmänna villkor och bestämmelser Spannmålsför
lån från spannmålskreditfonden hava fullmäktige fastställt räntan å lån kredJlf°n''
från nämnda fond under nu löpande konsumtionsår till 3 procent.
Räntan å lån från fonden utgjorde under nästförflutna konsumtionsår
3 V2 procent.
§ 17.
Föreskrivna inventeringar av huvudkontorets kassor och förvaringsrum
hava under året ägt rum.
Därjämte har inventering av behållningarna i huvudkontorets samtliga
förvaringsvalv och kassor ävensom av sedelkontorets behållningar av sedlar
och sedelpapper verkställts.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts,
av undertecknad Booth vid kontoren i Göteborg och Visby,
av undertecknad Amnér vid kontoren i Härnösand, Luleå, Sundsvall och
Ostersund,
av undertecknad Björnsson vid kontoren i Falun, Gävle, Kalmar, Karlskrona,
Karlstad, Linköping, Norrköping, Umeå och Västerås,
av fd. bankofullmäktigen Viktor Larsson vid kontoren i Malmö, Halmstad,
Jönköping, Kristianstad, Mariestad, Nyköping, Uppsala, Vänersborg och
Växjö, samt
Inspektioner
och
undersökningar.
av vice riksbankschefen Wilhelmsson vid kontoret i Örebro.
Dessutom hava under året särskilda undersökningar genom därtill utsedda
tjänstemän verkställts vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa .hava under året ägt
rum, utan att anledning till anmärkning därvid förekommit.
§ 1H.
Fullmäktige hava i föregående berättelser meddelat, att utredning påginge Maskintlllrörande
tillverkningskostnaden för sedelpapper vid Tumba bruk. Denna ut- ver^g^f/ av
redning har nu utvidgats till att omfatta jämväl frågan, huruvida föränd- papper.
ringar böra vidtagas beträffande riksbankens sedeltyper.
§ 19.
I enlighet med bankoutskottets beslut hava fullmäktige låtit verkställa Mariestadsytterligare
utredning av frågan örn förflyttning av avdelningskontoret i f^flyttning
Mariestad samt därmed sammanhörande förhållanden. Framställning i ämnet
kommer att avlåtas till bankoutskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 1.
3
26
Bankoutskottets memorial Nr 1.
Skärpning
av lag om
förbud mot
efterbildning
av
penningsedel.
Siffer
uppgifter.
Berättelser
ang. avdelningskontoren
m. m.
§ 20.
I anledning av den i fullmäktiges berättelse till 1936 års bankoutskott
omnämnda framställningen till justitieombudsmannen örn skärpning av bestämmelserna
i lagen örn förbud mot efterbildning av penningsedel har
justitieombudsmannen framlagt ifrågavarande spörsmål för Kungl. Maj:t;
och är ärendet för närvarande beroende på Kungl. Maj:ts prövning.
§ 21.
För riktigheten av de å sid. 10—20 lämnade sifferuppgifterna ansvara
tf. föreståndaren för räkenskapsavdelningen Viktor Rydin och tjänstemannen
G. Gunnarson, vilka i riksbankens bokslut undertecknat, respektive
kontrasignerat ifrågavarande räkningar.
§ 22.
Fullmäktige överlämna härjämte från styrelserna för bankens samtliga
avdelningskontor i behörig tid inkomna berättelser för år 1936 ävensom
avdelningskontorens revisorers berättelser för år 1935.
I fråga om avdelningskontoren i Malmö och Luleå äro framställningar
gjorda örn avskrivning av vissa inom linjen förda fordringar. Dessa framställningar
hava i vanlig ordning prövats av de för kontoren utsedda revisorerna;
och hava fullmäktige för sin del icke något att erinra mot att
ifrågavarande fordringar avskrivas.
Stockholm den 14 januari 1937.
ADOLF af JOCHNICK.
Ivak Rooth. A. Ahnée.
Sten Stendahl. Petrus Nilsson.
Edv. Björnsson.
Conrad Jonsson.
Carl Törnebladh.
Stockholm 1937, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
37*121
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.