Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial Nr 2

1937-01-19 · 44 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 40 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1937:2, Bankoutskottets memorial Nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 19 januari 1937 kl. 4 e. m.

Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 56 av det för nämnda verk

gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1936 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande

instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 19 januari 1937.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 2.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1937

års riksdag.

Enligt 56 § av det för riksgäldskontoret gällande reglementet åligger det

fullmäktige i detta verk att till innevarande års riksdag avgiva berättelse örn

riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan

fullmäktiges berättelse till 1936 års riksdag avgavs; och gå fullmäktige

nu att fullgöra nämnda åliggande.

Härvid vilja fullmäktige erinra, att riksgäldskontoret alltsedan år 1921 för

varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats för

inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika

verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret

1935/1936, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande textoch

tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet. Fullmäktige

anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till

årsboken, och vilja här nedan endast lämna några viktiga sifferuppgifter och

meddelanden, vilka kunna vara av särskilt intresse för riksdagens ledamöter.

Vidare meddelas i denna berättelse en översikt över riksgäldskontorets rörelse

under senare halvåret 1936, varjämte fullmäktige, på sätt skett i föregående

berättelser till riksdagen, komma att redogöra för de särskilda uppdrag,

som av riksdagen anförtrotts åt fullmäktige.

Riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1935/1936.

Den fonderade statsskulden utgjorde den 30 juni 1935 kr. 2,300,598,937: 53

och den 30 juni 1936 ............................ » 2,330,683,493:05

samt har alltså under det senast förflutna budgetåret

ökats med .................................... kr. 30,084,555:52.

Under budgetåret har riksgäldskontoret emitterat obligationer å nedan

angivna belopp:

av 1933 års 3 1/2 % statsräntelån ...................... kr. 6,750,000: —

» 1934 > 3% » ...................... » 1,400,600: —

» 1935 » 2 Vs''/. » ...................... » 12,499,500: —

» 1936 » premieobligationslån...................... » 131,610,650: —

1 Härav nominellt 19,556,250 kr. försålda obligationer samt nominellt 12,054,400 kr. obligationer

lämnade i utbyte mot 1931 års premieobligationer.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

3

Vidare har den fonderade statsskulden ökats med följande belopp:

genom inlåning mot statsskuldsförbindelser.......... kr. 3,250,000: —

genom inlåning från statsinstitutioner eller av dem förvaltade

fonder .................................... » 14,440,630:67

Summa kr. 69,951,380: 67.

Å andra sidan har den fonderade statsskulden under budgetåret 1935/1936

minskats

dels genom amortering å

1886 års 31/2 % statslån ................ kr. 1,009,777:78

1931 » 4* > ................ > 980,800: —

1933 » 4 % » ................ » 1,248,600: — kr. 3,239,177:78

dels genom utbyte av obligationer, tilhörande 1931 års

premieobligationslån mot 1936 års premieobligationer .. » 12,054,400: —

dels genom utbyte av obligationer av 1886 års statslån

mot obligationer av 1934 års 3 % statsräntelån........ » 992,444:45

dels genom inlösen av obligationer, tillhörande 1899 års

3 V2 % amorteringslån .............................. » 20,887,920: —

dels genom återbetalning till statsinstitutioner eller av

dem förvaltade fonder .............................. » 2,600,000: —

dels ock genom amortering å Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags

av staten övertagna 4.8 % reverslån (amorteringslån)

hos statens järnvägars änke- och pupillkassa av

den 20 september 1930 .............................. » 92,882:92

Summa kr. 39,866,825: 15.

1933 års 4 °/o statsräntelån av den 15 mars. Den 30 juni 1936 meddelade

Kungl. Maj:t sin garanti å detta lån å nominellt 85,174,900 kr.

1933 års 3 1h % statsräntelån. Den 7 januari 1935, då enligt beslut av

fullmäktige all försäljning av obligationer tillhörande ifrågavarande lån

tillsvidare skulle upphöra, hade av lånet blivit placerat ett belopp av sammanlagt

nominellt 159,493,000 kr. Efter nämnda dag har ingen ytterligare

försäljning å lånet förekommit utom i maj 1936, då efter förhandlingar med

pensionsstyrelsen angående placering i riksgäldskontoret av medel, tillhöriga

pensionsförsäkringsfonden, till pensionsstyrelsen försålts obligationer av lånet

å nominellt 13,500,000 kr. till en kurs av 104 %. Den 13 maj likviderade

pensionsstyrelsen nominellt 6.750,000 kr., varför lånet den 30 juni 1936 uppgick

till nominellt 166,243,000 kr. Förevarande lån är ännu icke avslutat.

1934 års 3 %> statsräntelån. Den 30 juni 1935 hade av lånet försålts obligationer

å sammanlagt nominellt 27,121,800 kr. Sedermera har under budgetåret

1935/1936 till postsparbanken för dess insättares räkning försålts

obligationer för nominellt 108,900 kr. till kurser varierande mellan 90 %

oell 98 3/s %.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Dessutom försåldes den 27 juli 1935 till riksbanken obligationer å nominellt

299,600 kr. till en kurs av 98 3A °/o. I utbyte mot 1886 års obligationer

liava utlämnats obligationer av här ifrågavarande lån å nominellt 992,100

kr. Den 30 juni 1936 hade sålunda av lånet placerats obligationer å sammanlagt

nominellt 28,522,400 kr. Lånet är icke avslutat.

1935 års 2 1/2 % statsräntelån. Den 30 juni 1935 hade till riksgäldskontoret

inkommit valuta för tecknade eller övertagna obligationer av ifrågavarande

lån å sammanlagt nominellt 37,500,500 kr. Den 24 oktober 1935 hade valuta

för lånets hela belopp, 50,000,000 kr., influtit till riksgäldskontoret.

Den 16 oktober 1936 meddelade Kungl. Majit sin garanti å detta lån.

1936 års premieobligationslån. Enligt de för 1931 års premieobligationslån

gällande bestämmelser skulle vinstutlottningarna å lånet pågå t. o. m.

juni 1936, eller, om riksgäldskontoret så bestämde och kungjorde, t. o. m. juni

1941, och skulle de för lånet utgivna obligationerna tre månader efter sista

vinstutlottningen inlösas till parikurs.

Sedan fullmäktige i anledning härav under januari 1936 upptagit till behandling

fråga örn lånets inlösen under år 1936, fattades beslut härom den

25 i samma månad, i samband varmed beslöts uppläggande av ett nytt premieobligationslån,

avsett i första hand för konvertering av 1931 års lån.

Det nya lånets belopp fastställdes till 120,000,000 kr. eller sålunda 20,000,000

kr. utöver det äldre premielånets belopp. För det nya lånet utfärdades

2.400.000 obligationer, var och en lydande å 50 kr. Obligationerna förfalla

till inlösen den 1 oktober 1956, dock med rätt för riksgäldskontoret att inlösa

desamma under tiden från och med den 1 oktober 1946 efter minst

tre månader förut verkställd uppsägning. Med början i december 1936

verkslälles årligen i juni och december utlottning av vinster å sammanlagt

1.810.000 kr. För helt år utgör vinsternas belopp således 3,620,000 kr., motsvarande

3.017 % av lånets kapitalbelopp. Vid varje utlottning skall å varje

särskild serie utlottas minst sex vinster, nämligen en vinst å 100 kr., två

vinster å vardera 50 kr. samt tre vinster, envar å 25 kr.

I enlighet med det huvudsakliga syftet med det nya lånet erbjödos innehavarna

av 1931 års premieobligationer att under tiden 16 juni—31 juli

utbyta dessa mot nya premieobligationer av år 1936. De 20,000,000 kr.

obligationer, vilka icke skulle reserveras för utbyte, utbjödos till försäljning

fr. o. m. den 22 maj. Försäljningspriset skulle därvid utgöra 52 kr.

För konverteringen av 1931 års premieobligationslån och försäljningen av

det nya lånet har riksgäldskontoret anlitat biträde av riksbanken, postverket,

ett flertal av landets privata banker och vissa sparbanker, mäklare samt

dessutom några av riksgäldskontoret anlitade kommissionärer. För försäljning

i riksgäldskontorets kassa reserverades ett antal obligationer, varvid

tillika bestämdes, att till varje köpare finge utlämnas högst två obligationer.

Samma begränsning av antalet obligationer till varje köpare tillämpades

jämväl av riksbanken och postverket vid försäljningen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

5

Sedan försäljningen av 1936 års premieobligationer som nämnt tagit sin

början den 22 maj, hade samma dag kommit till riksgäldskontorets kännedom,

att obligationer, vilka inköpts till det fastställda priset av 52 kr. för

obligation, åter försålts till avsevärt högre kurs, 57 å 58 kr. Med anledning

härav och till förhindrande av spekulationsköp beslöts att fr. o. m. den 23

maj tillsvidare inställa all försäljning i riksgäldskontoret av återstående därför

avsedda premieobligationer, utgörande omkring 55,000 st. Efter förhandlingar

med generalpoststyrelsen och riksbanken, vilka därvid förklarat

sig villiga medverka vid försäljning av nämnda obligationspost, beslöts

senare, att försäljningen av dessa obligationer skulle återupptagas fr. o. m.

den 29 maj, varvid priset för obligation skulle utgöra 57 kr. Samtidigt gjordes

framställning hos styrelsen för Stockholms fondbörs om obligationernas

inregistrering å fondbörsen med kursnotering fr. o. m. den 2 juni 1936. Av

nämnda obligationspost å 55,000 premieobligationer överlämnades för försäljning,

enligt därom träffad överenskommelse, 35,000 obligationer till generalpoststyrelsen

och 6,000 obligationer till riksbanken, varjämte återstående

obligationer reserverades för samtidig försäljning i riksgäldskontorets

kassa samt för tillgodoseende av till riksgäldskontoret med posten inkommande

rekvisitioner m. m., varvid såsom tidigare till varje köpare skulle

få utlämnas högst två obligationer.

Den 30 juni 1936 hade av ifrågavarande premieobligationslån försålts

obligationer till ett nominellt belopp av 19,556,250 kr., därav i riksgäldskontoret

nominellt 796,950 kr., varjämte till och med nämnda dag utbyte verkställts

av nominellt 12,054,400 kr., obligationer av 1931 års premieobligationslån.

Vid budgetårets utgång den 30 juni 1936 hade till riksgäldskontoret

inkommit valuta för sammanlagt 344,602 till ett pris av 52 kr. försålda

premieobligationer samt för sammanlagt 46,523 obligationer, vilka försålts

till det förhöjda priset av 57 kr. för obligation.

I samband med beslutet örn uppläggande av 1936 års premieobligationslån

upptogo fullmäktige till behandling fråga ang. avbetalningsförsäljning

av de nya obligationerna. I anledning av de uttalanden, 1933 års statsrevisorer

och 1935 års bankoutskott (uti. nr 34) gjort i fråga örn försäljning

mot avbetalning av svenska statens premieobligationer hade verkställts särskild

utredning i ämnet av tre sakkunniga, nämligen riksgäldsdirektören

F. Sandberg och riksgäldskommissarien T. Borell, utsedda av fullmäktige,

samt förste intendenten .T. G. F. Daelander, utsedd av generalpoststyrelsen. I

anslutning till den av nämnda sakkunniga framlagda utredningen, vilken bilagts

fullmäktiges protokoll över låneärenden den 14 november 1935, § 3,

beslöto fullmäktige att av de för försäljning avsedda obligationerna av 1936

års premieobligationslån reservera nominellt 4,500,000 kr. obligationer för

försäljning mot avbetalning under medverkan av postverket och riksgäldskontorets

auktoriserade kommissionärer, varvid postverket skulle erhålla nominellt

3,000,000 kr. obligationer och kommissionärerna återstoden. Ifrågavarande

obligationer övertogos enligt därom träffade avtal, vilka jämte för

kommissionärerna utfärdade tillståndsbevis i avskrift bilagts fullmäktiges pro
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial Nr 2.

tokoll över låneärenden den 2 april 1936, § 9, i fast räkning till ett pris av

52 kr. för obligation, varvid kommissionärerna dock skulle äga tillgodoräkna

sig en provision av 75 öre för obligation, och skulle försäljningspriset å

obligationerna ej utan riksgäldskontorets medgivande få överstiga inköpspriset

(netto) med mer än 7 kr. 75 öre för obligation, d. v. s. uppgå till högst

59 kr. för obligation.

Beträffande försäljningspriset för obligationer av 1936 års premieobligationslån,

som av kommissionärerna annorstädes än från riksgäldskontoret

förvärvades för försäljning mot avbetalning, ävensom för premieobligationer

av år 1933 vid avbetalningsförsäljning, som av kommissionärerna verkställes

efter vinstutlottningen under september månad 1936, hava fullmäktige beslutat,

att nämnda pris icke finge överstiga 65 kronor för obligation.

Inlösen av 1899 års 3 1h °/o amorteringslån. Sedan fullmäktige den 2 maj

1935 beslutat att till inlösen den 15 augusti 1935 uppsäga ifrågavarande lån,

varå efter avdrag av riksgäldskontorets behållning av uppköpta obligationer

av lånet återstod ett belopp av 18,884,520 kr., hade i anledning härav t. o. m.

den 30 juni 1936 av lånet inlösts obligationer i riksgäldskontoret å nominellt

9,167,760 kr. samt i utlandet å nominellt 8,706,581 kr. 10 öre.

Inlösen av 1886 års 3 Vs % amorteringslån. Den 30 april 1936 beslöto fullmäktige

att till inlösen den 1 september samma år uppsäga återstående, ej

utlottade obligationer av detta lån, varå efter utlottningen den 1 juni 1936

voro utelöpande obligationer till ett belopp av nominellt 40,000,888 kr. 89 öre.

Kungörelse om uppsägningen har på föreskrivet sätt före den 15 maj 1936

varit införd i Post- och inrikes tidningar samt i ett antal utländska tidningar.

Sedermera beslöto fullmäktige den 20 maj 1936, då i anledning av uppsägningen

av 1886 års 3V2 % amorteringslån viss efterfrågan å placeringsobjekt

för därigenom frigjort kapital börjat göra sig gällande, att innehavare

av obligationer, tillhörande nämnda lån, vilka därom hos riksgäldskontoret

gjorde framställning, skulle i utbyte erhålla obligationer av svenska statens

3 % räntelån av år 1934 till en kurs av lägst 98 %. I anledning härav hade

t. o. m. den 30 juni 1936 av 1886 års lån i utbyte utlämnats 1934 års obligationer

å sammanlagt nominellt 992,100 kr., i samband varmed överskjutande

skillnadsbelopp å 1886 års obligationer 344 kr. 45 öre kontant utbetalats.

Skulden för de av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen

utgjorde den 30 juni 1935 ........................ kr. 1,949,014,397:78

och den 30 juni 1936 ............................ » 1,964,101,205: 55

samt har alltså under budgetåret ökats med........ kr. 15,086,807:77.

Skulden för de av staten vid inköp av enskilda järnvägar övertagna, såsom

fonderad statsskuld bokförda lånen, som den 30 juni 1935 uppgick till

3,169,105 kr. 85 öre, har under budgetåret 1935/1936 genom amortering mins
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

7

kats med 92,882 kr. 92 öre och utgjorde alltså den 30 juni 1936 3,076,222

kr. 93 öre.

De medel, riksgäldskontoret mottagit till förvaltning från statens pensionsanstalt,

från vissa av statens egna institutioner förvaltade fonder samt från

sparbankernas säkerhetskassa, uppgingo vid början av budgetåret 1935/1936

till 276,024,544 kr. 90 öre och vid slutet av samma budgetår till 287,865,175

kr. 57 öre. De olika depositionernas belopp framgår av nedanstående tabell:
-

Behållning

den 1 juli

1935

Inbetalat

under

budgetåret

1935/1936

Återbetalat

under

budgetåret

1935/1936

Kapitaliserad

ränta

Behållning

den 30 juni

1936

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Statens pensionsanstalt ..

146,086,000: 76

1,800,000: -

2,600,000: —

5,967,363:25

151,253,364:01

Pensionsförsäkringsfonden

21,000,000: —

—

—

—

21,000,000: —

Postverkets pensionsfond

12,938,544:14

173,000: -

—

532,949: —

13,644,493:14

Telegrafverkets pensions-

10,000,000: -

30,500,000: —

8,000,000: —

_

10,000,000: -

Statens järnvägars pen-

3,000,000: —

33,500,000: -

Postverkets förnyelsefond

1,000,000: —

—

—

9,000,000: —

Telegrafverkets förnyelse- fond ..................

12,000,000: —

—

—

—

12,000,000: —

Statens vattenfallsverks

förnyelsefonder........

35,500,000: —

1,300,000: —

—

—

36,800,000: —

Sparbankernas säkerhets- kassa ................

649,860: 93

_

17,457: 49

667,318: 42

Summa kronor

276,024,544:90

7,922,860:93

2,600,000: —

6,517,769:74

287,865,175:57

Ränta har för tiden 1 juli 1935—30 juni 1936 å samtliga ifrågavarande

medel gottgjorts efter en räntefot av 4.1 °/o, motsvarande den effektiva medelräntefoten

för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits under

de fem närmast förflutna budgetåren. Såsom framgår av ovanstående tabell

bar räntan å de statens pensionsanstalt, postverkets pensionsfond och sparbankernas

säkerhetskassa tillhöriga medlen icke utbetalats utan i stället lagts

till den i riksgäldskontoret innestående kapitalbehållningen. Å övriga depositioner

har emellertid räntan utbetalats vid respektive förfallotider.

De av postverkets pensionsfond insatta medlen äro ouppsägbara. För överlämnade

medel, tillhöriga postverkets, telegrafverkets och vattenfallsverkens

förnyelsefonder, telegrafverkets och statens järnvägars pensionsfonder samt

sparbankernas säkerhetskassa gäller en uppsägningstid av fem år, dock

må under ett och samma budgetår icke uttagas mera än en femtedel av de

vid budgetårets ingång innestående medlen. En uppsägningstid av fem år

gäller dessutom för pensionsförsäkringsfondens i riksgäldskontoret placerade

medel, medan däremot någon uppsägningstid icke är fastställd för medel överlämnade

av statens pensionsanstalt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial Nr 2.

I sin berättelse till 1936 års riksdag meddelade fullmäktige, att Sparbankernas

säkerhetskassa efter medgivande av fullmäktige till riksgäldskontoret

till förvaltning överlämnat sammanlagt 650,000 kr. Av nämnda belopp

hade 400,000 kr. deponerats med en uppsägningstid av fem år, dock att för

varje budgetår ej mer än en femtedel av de vid budgetårets början innestående

medlen finge uttagas. Ränta å ifrågavarande deposition utginge efter

en räntefot av 4.1 °/o motsvarande den effektiva medelräntefoten för de under

de senaste fem budgetåren upptagna fasta statslånen. Återstående belopp,

250,000 kr., hade deponerats med villkor örn återbetalning fjorton dagar

efter verkställd uppsägning. Ränta å sistnämnda medel gottgjordes efter

samma räntefot, som tillämpades av de till svenska bankföreningen anslutna

bankerna beträffande medel, som hos dem innestode med fjorton dagars

uppsägning. Å kassans depositioner upplupen ränta skulle varje den 30

juni läggas till kassans hos riksgäldskontoret innestående, på fem år bundna

medel.

Sedan av kassans med en uppsägningstid av fjorton dagar innestående medel

i januari 1936 återbetalats ett belopp av 1,500 kr., överfördes den 14 mars

1936, efter av kassan gjord framställning, återstoden av sistnämnda medel,

248,500 kr., till kassans i riksgäldskontoret innestående, på fem år bundna

medel. Den 30 juni 1936 utgjorde dessa medel, efter tillägg av upplupen

ränta, 667,318 kr. 42 öre, vilket belopp redovisas såsom fonderad statsskuld.

Riksgäldskontorets skuld på grund av upplåning mot statsskulclsförbindelser

uppgick den 30 juni 1935 till 70,000,000 kr. Under budgetåret 1935/1936

(maj 1936) har ytterligare försålts 6,500,000 kr. till pensionsstyrelsen, varav

under sagda budgetår inflöto 3,250,000 kr. Den 30 juni 1936 uppgick riksgäldskontorets

ifrågavarande skuld alltså till 73,250,000 kr.

Med undantag av från statskontoret den 8 maj 1934 upplånade medel

(4,000,000 kr.), vilka skola återbetalas den 8 maj 1944, gäller beträffande

samtliga här ifrågavarande medel, att de skola av riksgäldskontoret återbetalas

ett år efter å någondera sidan skedd uppsägning, dock tidigast, såvitt

angår ovannämnda av pensionsstyrelsen överlämnade medel, 15 år, vad beträffar

hos Kooperativa förbundet upplånade medel 8 år samt beträffande

övriga medel 10 år efter medlens överlämnande till riksgäldskontoret. Statsskuldsförbindelsernas

tidigaste inlösningstider fördela sig å åren 1941—1944.

Ränta å förbindelserna erläggas halvårsvis den 1 april och den 1 oktober

samt utgår för statsskuldsförbindelser å sammanlagt 26,000,000 kr. efter en

rörlig räntefot, motsvarande medelvärdet av den effektiva räntan för av riksgäldskontoret

under närmast föregående två kalenderår verkställd ny fast

upplåning och för övriga statsskuldsförbindelser efter en fast räntefot. Den

rörliga räntefoten har fastställts till 4 % för förfallotiden den 1 oktober 1935

samt till 3.4 % för förfallotiderna den 1 april och den 1 oktober 1936. Den

fasta räntefoten utgör

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

9

för förbindelser å 7,250,000 kr....................................... 4.4 #

» > » 15,250,000 » ...................................... 4 %

» » » 10,000,000 i» ...................................... 3.8#

> » » 5,000,000 > ...................................... 3.7 %

d » » 4,000,000 » ...................................... 3.6 %

» > » 3,250,000 » ...................................... 3. i /

> » » 2,500,000 » ...................................... 3 »/.

Den tillfälliga statsskulden utgjorde den 30 juni 1935. . kr. 186,500,000: —

och den 30 juni 1936 .............................. * 56,500,000: —

samt har alltså under det senast förflutna budgetåret

minskats med .................................. kr. 130,000,000: —

Såsom tillfällig statsskuld redovisades den 1 juli 1935

l:o) en till riksbanken i samband med den år 1932

genomförda stödaktionen åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget

utfärdad statsskuldsförbindelse å ............ » 100,000,000: —

2:o) svenskt statsskuldsbevis, utfärdat till riksbanken

vid övertagande jämlikt 1933 års riksdags beslut av Aktiebolaget

Kreditkassans av år 1922 skuld till riksbanken

å ........................................... * 26,500,000: —

3:o) försålda Svenska statens 3-månaders skattkammarväxlar

å ...................................... » 60,000,000:—.

Beträffande nämnda tre poster få fullmäktige anföra följande.

Sedan Skandinaviska Kreditaktiebolaget den 6 juli och den 20 augusti

1935 verkställt avbetalningar å sin skuld till riksgäldskontoret på grund av

förlagslån å 100,000,000 kr. med respektive 20,000,000 kr. och 30,000,000 kr.,

har riksgäldskontoret gottgjort riksbanken motsvarande belopp i avräkning

å ovan omförmälda till riksbanken utfärdade statsskuldsförbindelse. Den 30

december 1935, då denna förbindelses återstående belopp, 50,000,000 kr. jämte

D/2 % ränta därå, förföll till betalning, blev förbindelsen med hänsyn till

riksgäldskontorets goda kassaställning till fullo infriad.

I anledning av att det ovan under 2:o) omförmälda statsskuldbeviset å

26,500,000 kr. med 3 % ränta förföll lill betalning den 30 juni 1936 inleddes

av riksbanken i juni månad förhandlingar angående omsättning av ifrågavarande

lån under framhållande av önskvärdheten av att lånet med hänsyn

till riksbankens valutavårdande uppgifter finge tillsvidare kvarstå. Förhandlingarna

resulterade i att fullmäktige den 30 juni 1936 till riksbanken utfärdade

nytt statsskuldbevis å 26,500,000 kr., löpande med 1 % ränta och

förfallande den 30 juni 1937.

Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar hade den 30 juni 1936 nedbringats

till 30,000,000 kr.

De under budgetåret 1935/1936 förfallna räntorna å statsskulden hava

uppgått till nominellt 94,456,644 kr. 10 öre mot 97,880,519 kr. 73 öre under

opaginerad Kontrollera mot PDF

K)

Bankoutskottets memorial Nr 2.

närmast föregående budgetperiod. Minskningen är beroende på konvertering

och inlösen av 1887 och 1924 års statslån, minskade kursförluster å räntelikvider

i utlandet, nedgång i ränteutgifterna för lån hos statsinstitutioner

och fonder samt återbetalning av tillfällig statsskuld. Av minskningen falla

2,286,710 kr. 97 öro på den fonderade statsskulden och 1,137,164 kr. 66 öre

på den tillfälliga statsskulden.

I ränteutgifterna äro för budgetåret 1935/1936 inräknade kursförluster vid

ränteiikvider i utländsk valuta å 622,820 kr. 30 öre.

Av domänverket till förvaltning överlämnade medel. 1923 års riksdag har

bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att till förvaltning mottaga domänverket

tillhöriga medel, som icke äro erforderliga för verkets omedelbart

förestående utgifter eller inleverering till statsverket av driftsöverskott.

Vid början av budgetåret 1935/1936 innestodo i riksgäldskontoret dylika

medel till belopp av 4,000,000 kr. Sedermera har domänstyrelsen under

månaderna augusti, september och november 1935 till förvaltning överlämnat

sammanlagt 11,000,000 kr. Å andra sidan har under budgetåret av de

mottagna medlen till domänstyrelsen återbetalats i maj 1936 1,500,000 kr.

samt i juni samma år 10,500,000 kr, sålunda tillhopa 12,000,000 kr. I följd

härav uppgick domänverkets tillgodohavande i riksgäldskontoret den 30 juni

1936 till 3,000,000 kr.

Ränta å ifrågavarande medel gottgöres för kalenderår. Enligt en i oktober

1934 träffad överenskommelse har fr. o. m. den 1 i samma månad tilllämpats

en räntesats av 2 % för ett överlämnat belopp av 10,000,000 kr,

under förutsättning att detta bundits med en uppsägningstid av sex månader;

för utöver nämnda belopp överlämnade medel har ränta beräknats efter

iVa %■ Sedan riksgäldskontoret bifallit en framställning från domänstyrelsen

i april 1935 att av vid denna tidpunkt i riksgäldskontoret innestående

medel, uppgående till 12,500,000 kr, utbekomma 8,000,000 kr. i slutet av

juni manad 1935 utan hinder av förenämnda bestämmelser rörande uppsägningstid,

träffades överenskommelse, att ränta å domänverkets samtliga till

riksgäldskontoret för förvaltning överlämnade medel fr. o. m. den 1 januari

1935 tillsvidare skulle utgå efter 1% °/o. Den i oktober 1934 träffade överenskommelsen

skulle emellertid åter tillämpas, så snart de överlämnade

medlen uppginge till ett belopp av 10,000,000 kr, vilka bundes med sex månaders

uppsägning. Enligt här angivna beräkningsgrunder utgjorde räntan

å domänverkets till riksgäldskontoret överlämnade medel för år 1935 192,472

kr. 23 öre, vilket belopp vid årets slut utbetalades till domänstyrelsen.

ExportkreditfAnden. Den i samband med beslut av 1933 års riksdag angående

statsgaranti för exportkredit tillkomna, av riksgäldskontoret förvaltade

exportkreditfonden hade den 1 juli 1935 en behållning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

11

kr. 609,912:34

Under budgetåret 1935/1936 har från exportkreditnämnden

till riksgäldskontoret överlämnats sammanlagt........ » 150,087: 66

att tillgodoföras nämnda fond.

Ränta å de överlämnade medlen har beräknats efter 1 %

med ................................................ » 6,473: 85

kr. 766,473: 85.

Å andra sidan har till exportkreditnämnden utbetalats .. » 45,000: —

varefter fondens behållning den 30 juni 1936 uppgick till . . kr. 721,473: 85.

Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överlämnade medel. De

medel, vilka riksgäldskontoret jämlikt medgivande av 1926 års riksdag emottagit

till förvaltning för statens reproduktionsanstalts räkning, uppgingo den

1 juli 1935 till ...................................... kr. 36,298: 72

Under budgetåret har icke för anstaltens räkning inlevererats

ytterligare belopp, men anstaltens behållning har likväl

ökats med tillgodoförd ränta ä Uå °/o för år 1935 ...... » 515: 90

kr. 36,814: 62.

Å andra sidan har riksgäldskontoret av ifrågavarande me
-

del i september 1935 och i mars 1936 i tre särskilda poster

återbetalat sammanlagt ................................ » 20,000: —

i följd varav reproduktionsanstaltens i riksgäldskontoret innestående

medel vid budgetårets utgång den 30 juni 1936

utgjorde ............................................ kr. 16,814: 62.

Aktiebolaget Industrikredit. Såsom fullmäktige omförmälde i sin berättelse

till 1936 års riksdag överlämnade Aktiebolaget Industrikredit, det jämlikt

beslut av 1934 års riksdag inrättade institutet för medellång och långfristig

kreditgivning åt företag inom näringslivet, till riksgäldskontoret dels

1 oktober 1934 ett belopp av 3,000,000 kr. att förräntas efter en räntefot av

2 % och återbetalas sex månader efter skedd uppsägning dels ock i juni

1935 ytterligare ett belopp av 1,315,500 kr. till förräntning efter en räntefot,

motsvarande det medeldiskonto, som av riksgäldskontoret betalades för i

marknaden utbjudna tre månaders skattkammarväxlar.

Den 1 juli 1935 utgjorde sålunda bolagets till riksgäldskontoret för förvaltning

överlämnade medel sammanlagt 4,315,500 kr.

Av de i juni 1935 överlämnade medlen återbetalades, efter därom av bolaget

gjorda framställningar, 1,300,000 kr. den 26 augusti 1935 samt återstående

15,500 kr. den 31 december samma år. Ränta har gottgjorts bolaget för

tredje kvartalet 1935 efter en räntesats av 0.451 % samt för fjärde kvartalet

samma år efter en räntesats av 0.395 %.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Den 20 mars 1936 beslöto fullmäktige att till återbetalning den 21 september

1936 uppsäga bolagets hos riksgäldskontoret mot 2 °/o ränta innestående

medel, 3,000,000 kr. Beloppet återbetalades emellertid redan den 29 maj

1936, i samband varmed ränta för den gångna delen av budgetåret utbetalades

med 54,833 kr. 33 öre.

Av utrikesdepartementets arvsbyrå till förvaltning överlämnade medel. Såsom

i berättelsen till 1936 års riksdag omförmälts överlämnade utrikesdepartementet

den 30 april 1935 till förvaltning ett belopp av 80,000 kr. Medlen

äro bundna med en uppsägningstid av sex månader och ränta å desamma

gottgöres efter depositionsränta. Den 1 juli 1935 uppgick ifrågavarande deposition,

efter tillägg av ränta å 2 %>, till 80,266 kr. 67 öre. Räntebeloppet,

kr. 266: 67, utbetalades i juli 1935 till utrikesdepartementet. För budgetåret

1935/1936 utgjorde räntan å depositionen efter 2 % kr. 1,600: 24, vilket

belopp den 30 juni 1936 utbetalades till utrikesdepartementet.

Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1935 hade en behållning

av 4,383,772 kr. 61 öre, har under sistförfluten budgetår ökats med det

å 1935/1936 års riksstat för avsättning till fonden anvisade anslaget å

I, 000,000 kr. Vid bokslutet den 30 juni 1936 överfördes fondens behållning,

5,383,772 kr. 61 öre, till avskrivningskontot.

Fonden för annuitetslikvider. För förräntning och amortering av statens

obligationslån anvisas å riksstaten anslag av andra statsinkomster än lånemedel,

vilka vid förfallotiderna överföras till riksgäldskontorets checkräkning

och bokföras å ovanstående konto. I den mån annuitetslikvider verkställas

genom uttag å riksgäldskontorets checkräkning belastas nämnda konto

med likviderna i fråga. Fonden utvisade vid ingången av budgetåret den

1 juli 1935 en behållning av 4,416,449 kr. 48 öre. Den 30 juni 1936 utgjorde

behållningen 4,318,604 kr. 32 öre.

Förfallna icke inkomna obligationer. Behållningen å detta konto utgjorde

den 1 juli 1935 33,698,322 kr. 69 öre och uppgick den 30 juni 1936 till

II, 280,761 kr. 98 öre.

Fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.

Fonden redovisade den 1 juli 1935 en behållning av 19,500,000 kr., vilken behållning

under budgetåret ökats med å riksstaten 1935/1936 anvisat anslag

till kapitalökning åt fonden av 8,000,000 kr. Den 30 juni 1936 uppgick fonden

sålunda till 27,500,000 kr.

De av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningarna utgjorde

den 1 juli 1935 245,000,000 kr. och ökades sedermera med sammanlagt

205,000,000 kr., som inlevererades med 100,000,000 kr. i december 1935

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

13

och 105,000,000 kr. i maj 1936. Av dessa medel återbetalade riksgäldskontoret

under budgetåret 1935/1936 inalles 160,000,000 kr. Statskontorets tillgodohavande

för de till förvaltning överlämnade medlen utgjorde alltså den

30 juni 1936 290,000,000 kr., innebärande en ökning jämfört med motsvarande

siffra vid budgetårets ingång av 45,000,000 kr.

Tillskottsmedel för återställande av vissa bankers grundfonder. Sedan

riksgäldskontoret under år 1934 jämlikt beslut av samma års riksdag övertagit

av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade belåningar av bevis

å tillskott till vissa bankers grundfonder jämte mot samma belåningar svarande

insättningar av tillskottsmedel, har efter av Aktiebolaget Jämtlands

folkbank därom gjord framställning och med stöd av 1934 års riksdags omförmälda

beslut i november 1935 verkställts följande omläggning av riksgäldskontorets

engagement i nämnda bank: Med användande av i riksgäldskontoret

innestående tillskottsmedel för återställande av bankens grundfond,

utgörande 2,400,000 kr., har inlösts riksgäldskontorets lån å samma belopp

till Aktiebolaget Filius mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens grundfond.

I samband härmed har Aktiebolaget Filius beviljats ett nytt lån å

743,850 kr., till säkerhet varför till riksgäldskontoret överlämnats av bolaget

tecknade preferensaktier i banken å nominellt samma belopp, varjämte

motsvarande belopp gottskrivits banken å ett särskilt konto.

I riksgäldskontoret innestående tillskottsmedel för återställande av Östergötlands

enskilda bank aktiebolags grundfond, som den 1 juli 1935 uppgick

till 1,700,000 kr., har under budgetåret minskats med ett belopp av 1,060,000

kr., vilket belopp av banken använts till avbetalning å Aktiebolaget Metodens

lån hos riksgäldskontoret mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens grundfond.

I följd härav uppgingo ifrågavarande tillskottsmedel den 30 juni 1936

till 640,000 kr.

Likaledes har i riksgäldskontoret innestående tillskottsmedel för återställande

av Uplands enskilda bank aktiebolags grundfond, vilka den 1 juli 1935

uppgingo till 4,000,000 kr., minskats med ett belopp av 1,000,000 kr.,

varmed banken verkställt avbetalning å Aktiebolaget Lods lån hos riksgäldskontoret

mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens grundfond.

Ifrågavarande tillskottsmedel uppgingo sålunda den 30 juni 1936 till

3,000,000 kr.

Innestående tillskottsmedel för återställande av Aktiebolaget Göteborgs

handelsbanks grundfond, vilka den 1 juli 1935 utgjorde 12,500,000 kr., har

under budgetåret minskats med 1,500,000 kr., motsvarande avbetalning, som

av banken verkställts å Aktiebolaget Durs lån hos riksgäldskontoret mot säkerhet

av bevis å tillskott till bankens grundfond. Vid budgetårets slut uppgingo

sålunda ifrågavarande tillskottsmedel till 11,000,000 kr.

Tillskottsmedlen för återställande av Aktiebolaget Smålands banks grundfond,

vilka den 1 juli 1935 uppgingo till 1,722,7(55 kr., hava under budgetåret

dels minskats med 156,615 kr., vilket belopp av banken använts till avbetalning

å Aktiebolaget Axes lån hos riksgäldskontoret mot säkerhet av be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets memorial Nr 2.

vis å tillskott till bankens grundfond, dels ock ökats med ett belopp av

404,150 kr., motsvarande nyssnämnda avbetalning å Aktiebolaget Axes lån

samt av banken med 247,535 kr. verkställd avbetalning å ett av riksgäldskontoret

jämlikt 1934 års riksdags förenämnda beslut från Aktiebolaget Kre

ditkassan av år 1922 övertaget lån till Aktiebolaget Bond. I följd härav

uppgingo ifrågavarande tillskottsmedel den 30 juni 1936 till ett belopp av

1,970,300 kr.

Å tillskottsmedlen för återställande av Wermlands enskilda bank aktiebolags

grundfond har någon förändring under budgetåret ej ägt rum. Riksgäldskontorets

skuld den 30 juni 1936 utgjorde 12,409,263 kr. 33 öre.

Reservationer å lånemedelsanslag. Den 1 juli 1935 uppgingo reservationerna

å lånemedelsanslag till ett belopp av 181,502,902 kr. 78 öre och utgjorde

vid budgetårets slut den 30 juni 1936 155,940,419 kr. 49 öre. Sistnämnda

summa motsvaras av ännu icke lyftade belopp å de anslag, som å

riksstaterna anvisats att utgå av lånemedel.

Å de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå från

riksgäldskontoret, har under budgetåret 1935/1936 utbetalats sammanlagt

144,630,185 kr. efter avdrag av till riksgäldskontoret återlevererade, vederbörande

anslag tillgodoförda lånemedel. Fördelningen av denna summa på

de olika riksstatstitlarna framgår av nedanstående sammanställning:

Postverket .......................................... kr. 1,527,278

Telegrafverket........................................ » 15,946,131

Statens järnvägar .................................... » 25,027,600

Statens vattenfallsverk ................................ » 9,009,473

Statens allmänna fastighetsfond ........................ » 3,375,500

Fonden för statens aktier.............................. » 6,249,500

Statens utlåningsfonder (inklusive Fonden för låneunderstöd) » 11,262,615

Fonden för förlag till statsverket ...................... » 72,232,089

Summa kr. 144,630,185.

Fonden för förlag till statsverket. Här nedan meddela fullmäktige en

sammanställning av de å fonden under budgetåren 1933/1934—1935/1936

utbetalda beloppen, fördelade å rubrikerna allmänna arbeten, statliga byggnader,

låneunderstöd, förlagskapital åt svenska spannmålsföreningen samt

övriga ändamål. I sammanställningen hava därjämte upptagits de anvisade

beloppen och reservationerna å anslagen vid slutet av budgetåret 1935/1936:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

15

Å riksstaten

anvisade belopp

Kr.

Av riksgäldskon- toret t. o. m.

budgetåret 1935/36

utbetalda belopp 1

Kr.

Reservationer den

ao/6 1936

Kr.

Allmänna arbeten ..............

241,791,000

_

223,306,445:74

18,484,554:26

Statliga byggnader..............

21,508,650

—

19,345,012: —

2 970,538: -

Låneunderstöd..................

34,200,000

—

27,914,421:97

8 4,832,618:03

Svenska spannmålsföreningen____

95,000,000

—

95,000,000: -

—

övriga ändamål ................

1,853,000

—

1,713,055: 97

4 139.167:09

Summa kronor

394,352,650

—

367,278,935: 68

24,426,877:38

Den 2 januari 1936 inbetalade Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

till riksgäldskontoret ett belopp av 2,356,205 kr. 54 öre, utgörande dels den 1

januari 1937 förfallande kapitalavbetalning å bolagets skuld till staten enligt

1927 års malmavtal, 2,204,636 kr. 76 öre dels ock räntor å sammanlagt

151,568 kr. 78 öre. Bolaget hade därmed slutbetalat sin ovannämnda skuld,

vilken ursprungligen utgjorde 13,227,820 kr. 56 öre.

Förlag skapital åt Svenska spannmålsf öreningen u. p. a. Genom beslut av

1935 års riksdag bemyndigades fullmäktige att ställa ett belopp av högst

30,000,000 kr. såsom förlagskapital till föreningens förfogande utöver det

förlagskapital å 65,000,000 kr., som anvisats för budgetåret 1934/1935. Den

1 juli 1935 utgjorde föreningens skuld till riksgäldskontoret på grund av

till föreningen från nämnda båda anslag utbetalat förlagskapital 75,000,000

kr. Sedermera utbetalades till föreningen under juli månad 1935 återstoden

av ifrågavarande förlagskapital 20,000,000 kr. Å sin ifrågavarande skuld

till riksgäldskontoret har föreningen förskottsvis för varje kvartal erlagt

ränta efter en räntesats, motsvarande den som vid ingången av den period,

för vilken ränta erlagts, av riksbanken skolat debiteras vid övertagande från

riksgäldskontoret av skattkammarväxlar med samma löptid som nämnda

ränteperiod. Vid insättning å föreningens räkning i riksbanken har gjorts

avdrag av ränta å beloppet för tiden intill utgången av löpande kvartal. Om

insättning skett å sista dagen i ett kvartal, har ränteavdrag skett för tiden

intill utgången av nästa kvartal. För den tid, för vilken ränta i enlighet

med vad ovan sagts ej avdragits, har föreningen sista vardagen av varje kvar- 1 2 * 4

1 Inklusive vid sidan av riksstaten anvisade 30 milj. kr. till svenska spannmålsföreningen u. p. a.

2 Efter överföring av kr. 1,193,100: — till anslag för 1935/36 under rubriken statens allmänna

fastighetsfond.

8 Efter överföring av kr. 1,452,960: — utgörande reservation å anslaget till förlag för understöd

ät enskilda järnvägar, till det för budgetåret 1935/36 anvisade anslaget till lånefonden för anskaffning

av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar.

4 Ett belopp av kr. 776: 94 har besparats å anslaget R. 1934/35 Ufk. IV D. 2. Täckande av

statens järnvägars återstående fordran hos Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för frakttillägg

för år 1932.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets memorial Nr 2.

tal erlagt ränta å sin skuld till riksgäldskontoret intill utgången av nästa

kvartal. Ränta har under budgetåret utgått efter 0.7 %> för tiden 1 juli—

31 december 1935 samt efter 1 % för tiden 1 januari—30 juni 1936.

De skuldförbindelser å sammanlagt 75,000,000 kr., som av föreningen överlämnats

till riksgäldskontoret för det erhållna förlagskapitalet förföllo jämlikt

avtal den 10 april 1935 till betalning den 31 december samma år. Genom

en med föreningen den 19 december 1935 träffade överenskommelse förlängdes

emellertid förbindelsernas löptid till den 30 juni 1936.

Sedan 1935 års riksdag i samband med inrättandet av Svenska spannmålsaktiebolaget

beslutat avveckling av föreningens verksamhet, träffades

den 18 juni 1936 mellan riksgäldskontoret och Svenska spannmålsföreningen

u. p. a. i likvidation avtal angående återbetalning av föreningens ifrågavarande

skuld till riksgäldskontoret. Enligt nämnda avtal skulle föreningen

den 30 juni 1936 av skulden återbetala ett belopp av 10,000,000 kr. mot

återbekommande av skuldförbindelse å samma belopp, övriga av föreningen

till riksgäldskontoret utfärdade skuldförbindelser å sammanlagt 85,000,000

kr. skola förfalla till betalning den 30 juni 1937, därest ej dessförinnan avtal

om förlängning av löptiden träffats. Föreningen äger dock rätt att efter

fjorton dagar i förväg verkställd uppsägning före den 30 juni 1937 helt eller

delvis återbetala skulden. Å föreningens kapitalskuld till riksgäldskontoret

skulle den 30 juni 1936 och sedermera sista helgfria dagen av varje kvartal

debiteras ränta för tiden intill utgången av nästa kvartal efter en räntesats,

beräknad på samma sätt som tidigare. De sålunda debiterade räntebeloppen

förfalla till betalning den 30 juni 1937.

Sedan föreningen i enlighet med sistnämnda avtal den 30 juni 1936 till

riksgäldskontoret inbetalat 10,000,000 kr., utgjorde föreningens skuld till riksgäldskontoret

nämnda dag sålunda 85,000,000 kr. jämte samma dag debiterad

ränta å 1 °/o för nästkommande kvartal, 212,500 kr.

Av riksgäldskontoret uppköpta svenska statsobligationer voro den 1 juli

1935 bokförda till 1,728,224 kr. 8 öre och den 30 juni 1936 till 4,263 kr. 62

öre. Minskningen har uppkommit genom inlösen av uppköpta obligationer

av 1899 års 3 V2 % statslån.

Det i samband med den år 1932 genomförda stödaktionen dt Skandinaviska

kreditaktiebolaget utlämnade lånet å 100,000,000 kr. mot 5 V2 % förlagsbevis,

vilket lån kvarstått oförändrat intill utgången av budgetåret 1934/1935,

har sedermera av banken till fullo återbetalats, i det banken å ifrågavarande

förlagslån till riksgäldskontoret inbetalat den 6 juli 1935 20,000,000 kr., den

20 augusti 1935 30,000,000 kr., den 22 januari 1936 30,000,000 kr. samt den

7 april 1936 återstående 20,000,000 kr. Därmed har riksgäldskontorets samtliga

engagement vid genomförandet av nämnda stödaktion likviderats.

Jämlikt särskilda medgivanden av riksdagen har riksgäldskontoret åt Aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 öppnat två särskilda krediter, av vilka den

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

17

ena (å 60,000,000 kr.) beviljats för understödjande av vissa inhemska banker

och den andra (å 13,500,000 kr.) för beredande av stöd åt insaltare i vissa

sparbanker. Riksgäldskontorets fordran å den förra krediten, som den 1 juli

1935 utgjorde 52,800,000 kr., hade den 30 juni 1936 nedgått till 52,100,000 kr.

genom av kassan verkställda återbetalningar å krediten å sammanlagt 700,000

kr. Vad angår riksgäldskontorets fordran i anledning av krediten å 13,500,000

kr. utgjorde denna vid budgetårets ingång 10,344,603 kr. 32 öre och vid dess

slut 10,112,792 kr. 99 öre. Minskningen har uppkommit därigenom, att kassan

under budgetåret å krediten återbetalat inalles 231,810 kr. 33 öre.

Förskott. Huvudsakligen för likviderande av obligationer och räntekuponger

ägde riksgäldskontoret den 1 juli 1935 såsom förskott bokförda tillgodohavanden

hos banker och bankirer m. fl. ett belopp av 16,612,864 kr. 79 öre.

Motsvarande belopp utgjorde vid budgetårets utgång den 30 juni 1936

3,048,472 kr. 1 öre.

Fordran hos statsverket för anslaget till avskrivning av visst i fonden för

förlag till statsverket ingående lånekapital. Behållningen å detta konto utgjorde

den 1 juli 1935 38,914,770 kr. 61 öre, utgörande för budgetåret 1934/

1935 anvisat belopp för fortsatt avskrivning av fondens lånekapital. För budgetåret

1935/1936 uppgick det till avskrivning disponibla beloppet till

41,528,928 kr. 2 öre.

Riksgäldskontorets behållning å checkräkningen i riksbanken utgjorde den

1 juli 1935 153,099,362 kr. 31 öre och hade vid bokslutet den 30 juni 1936

nedgått till 139,463,860 kr. 35 öre.

Avskrivningskonto. Fullmäktige meddela här nedan en uppställning över

detta genom omläggningen av riksgäldskontorets bokföring tillkomna konto

för budgetåret 1935/1936.

Ingående balans, tillgångar.................................. 164,740,318:06

Inkomster under budgetåret:

Lånemedelsförluster å följande utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning åt mindre

bemedlade barnrika familjer............ 13,000: —

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsiiknande samhällen................ 10,000: —

Allmänna järnvägslånefonden.............. 705,000: —

Vattenkraftslånefonden .................. 159,190:53

Kraftledningslånefonden .................. 102,618:20

Lånefonden för inköp av renar............ 1,823:65

Industrilånefonden ...................... 70,151:03

Fonden för låneunderstöd ................ 20,000:— 1,081,783:41

Kursförlust vid konvertering och inlösen av 1924 års 51/i %

statslån............................................ 8,647.276:13

Summa Kr. 174,469,377:60

Bihang till riksdagens protokoll 1937. S sami. Nr 2, 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Ingående balans, skulder ..................................

Utgifter under budgetåret:

Anslag till amortering å vissa statslån:

18-6 års 37a % lån ...................... 1,009,777:78

1931 > 4 % a ...................... 980,800: —

1933 > 4 % a ...................... 1,248,600: —

Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags av staten

övertagna reverslån av år 1930 ____ 92,882: 92

Uppgäld utöver kapitalrabatt å riksgäldskontorets upplåning

..............................................

Överförd behållning den so/8 1936 å fonden för statsskuldens

amortering....................................

Utgående balans, tillgångar................................

Summa Kr.

148,539,442: 38

3,332,060: 70

495,228: 61

5,383,772:61

16.718,873: 30

174,469,377:60.

Riksgäldskontorets inom linjen förda skulder, vilka vid ingången av budgetåret

1935/1936 uppgingo till 356,666,300 kr. 6 öre, hava ökats till

392,152,421 kr. 99 öre. Väsentligen är denna ökning föranledd av nedannämnda

av riksgäldskontoret på grund av särskilda av riksdagen fattade

beslut utfärdade förbindelser, nämligen

l:o) förbindelse den 26 juli 1935 att till riksbanken

vid anfordran överlämna svenska statens 4 % obligationer

å nominellt ....................................

att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående av 5 % och

4 V2 % statsobligationer å tillhopa nom. 300,000 kr. av

riksbanken innehavas såsom en gemensam pant för

Malmöhus läns centralkassas för jordbrukskredit förbindelser;
2:o)

förbindelse den 3 januari 1936 att till riksbanken

vid anfordran överlämna svenska statens 4 °/o obligationer

å nominellt........................................

att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående av 5 °/o,

4 V2 % och 4 %> statsobligationer å tillsammans nominellt

500,000 kr. av riksbanken innehavas såsom en gemensam

pant för Mellersta Norrlands centralkassas för jordbrukskredit

förbindelser;

3:o) förbindelse den 6 februari 1936 att vid anfordran

till Svenska jordbrukskreditkassan överlämna svenska statens

4 % obligationer å nominellt....................

att av kassan användas såsom säkerhet för lån i riksbanken;

samt

4:o) förbindelse den 23 april 1936 att vid anfordran till

riksbanken överlämna svenska statens 4 % obligationer

till ett nominellt belopp av ..........................

kr. 100,000: —

250,000: —

» 5,000,000: —

30,000,000: —

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

19

att av riksbanken innehavas såsom pant för lån, som av

Svenska spannmålsaktiebolaget kunde komma att upptagas

i riksbanken för erhållande av nödiga rörelsemedel

för dess verksamhet.

Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade uttåningsfonderna få fullmäktige

meddela följande.

Allmänna järnvägslånefonden. Statsverkets fordringar för de lån, som

utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, uppgingo den 1 juli 1935

till .............................................. kr. 41,085,785: 37

och den 30 juni 1936 till............................ » 39,139,762: 27

samt hava alltså minskats med ...................... kr. 1,946,023: 10.

Enligt medgivande av fullmäktige inbetalade Malmö järnvägars aktiebolag

den 15 juli 1935 893,789 kr. 1 öre, utgörande bolagets återstående skuld till

riksgäldskontoret på grund av erhållet lån från fonden. Samtidigt avskrevs

i fondens räkenskaper å bolagets konto ett belopp av 67,178 kr. 13 öre, motsvarande

skillnaden mellan det bokförda värdet och nuvärdet den 15 juli

av anståndsräntan å bolagets lån.

Sedan riksgäldskontoret för svenska statens räkning vid exekutiv auktion

den 17 juni 1935 för 120,000 kr. förvärvat Vimmerby—Ydre järnväg, skedde

fördelning av köpeskillingen den 29 juli 1935. Sistnämnda dag uppgick

Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolags skuld till riksgäldskontoret på grund

av erhållet lån från allmänna järnvägslånefonden till 1,253,317 kr. 70 öre,

inberäknat ränta, överränta och anståndsränta. Sedan från kapitalskulden

avförts det belopp av 120,000 kr., som riksgäldskontoret erlagt för järnvägen

Vimmerby—Ydre, och från ränteskulden ett av likvidatorerna i järnvägsbolaget

till riksgäldskontoret redovisat belopp av 3,163 kr. 18 öre, utgjorde den

återstående skulden 1,130,154 kr. 52 öre, varav kapital 705,000 kr. oell räntor

425,154 kr. 52 öre. Enligt beslut av fullmäktige den 21 september 1935

bär sistnämnda belopp avskrivits å allmänna järnvägslånefonden.

Ovannämnda avskrivningar äro de enda, som under budgetåret 1935/1936

verkställts å fonden.

Den 30 december 1935 inbetalade Karlshamn—Vislanda järnvägsaktiebolag,

efter medgivande av fullmäktige, ett belopp av 343,196 kr. 38 öre, utgörande

återstoden av bolagets lån från allmänna järnvägslånefonden, inklusive

ränta.

Sedan riksgäldskontoret såsom ovan nämnts den 17 juni 1935 på exekutiv

auktion förvärvat Vimmerby—Ydre järnväg, träffades den 17 oell 22 juli

1935 mellan riksgäldskontoret och Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

avtal angående trafikering av ifrågavarande järnväg fr. o. m.

den 30 juli 1935, varvid bl. a. överenskoms, att bolaget i arrendeavgift skulle

till riksgäldskontoret utgiva ett belopp, motsvarande 4 Vz % å järnvägens

beräknade realisationsvärde, 118,000 kr., dock att arrendeavgift icke skulle

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets memorial Nr 2.

utgå för tiden till 1936 års utgång. Avtalet, som godkändes av Kungl.

Maj:t, skulle gälla till 1936 års slut saint därefter för ett år i sänder och anses

förlängt, därest uppsägning icke från någondera parten gjorts senast den

30 föregående juni. Med anledning av att bolaget den 29 maj 1936 uppsade

avtalet till upphörande fr. o. m. den 1 januari 1937, beslöto fullmäktige att

med bolaget upptaga förhandlingar angående försäljning till bolaget av Vimmerby—Ydre

järnväg. Beträffande resultatet av dessa förhandlingar se nedan

sid. 31 i denna berättelse.

Såsom fullmäktige meddelade i sin berättelse till 1936 års riksdag hade

den 31 december 1935 mellan riksgäldskontoret och Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag

träffats avtal örn förlängd utarrendering till nämnda bolag av

Varberg—Ätrans järnväg, dock allenast t. o. m. den 14 maj 1936 samt med

Kungl. Majit förbehållen rätt att besluta om nedläggande redan före sistberörda

dag av driften å järnvägen.

Sedan med anledning av uppkommen fråga om nedläggande av Varberg—

Ätrans järnväg för Varbergs stad och vederbörande landskommuner utsedda

kommitterade hos Kungl. Majit anhållit, att driften å järnvägen måtte uppehållas,

till dess kommitterade hunne fullborda påbörjad utredning om möjligheten

att bibehålla järnvägen, träffade fullmäktige med Kungl. Majits

medgivande den 14 maj 1936 avtal med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag

ang. förlängd utarrendering på förut gällande villkor till bolaget av

ifrågavarande järnväg för tiden 15 maj—6 september 1936.

Bibanelånefonden. Statsverkets fordringar för lån, som utlämnats från

bibanelånefonden, uppgingo den 30 juni 1935 lill ...... kr. 12,403,826: 89

och den 30 juni 1936 till............................ » 12.760,524: 90

samt hava alltså ökats med ........................ kr. 356,698: 01.

Av berörda belopp, 12,760,524 kr. 90 öre, motsvarar 500,000 kr. bokförda

värdet av järnvägen mellan Åmål och Årjäng med bibana Hallanda—Kättilsbyn

och hamnbana till Åmåls djuphamn, vilken järnväg å exekutiv auktion

den 23 januari 1933 inköptes för svenska statens räkning. Återstoden,

12,260,524 kr. 90 öre, utgör beloppet av Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolags

skuld till riksgäldskontoret, varav 2,694,680 kr. 83 öre voro till

betalning förfallna.

Lånefonden för anskaffande av motorvagnar åt enskilda järnvägar. Under

budgetåret 1935/1936 har från fonden i enlighet med därför stadgade bestämmelser

utlämnats följande lån för anskaffande av motorvagnar, nämligen
den

11 december 1935 till Kalmar—Torsås järnvägsaktiebolag

................................................ kr. 62,615: —

den 29 maj 1936 till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

............................................ » 105,000: —

Summa kronor 167,615: —-.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

21

Härjämte har linder budgetåret jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige

den 28 juni 1935 till fonden överförts statsverkets fordran på grund av från

det under fonden för förlag till statsverket för budgetåret 1933/1934 anvisade

reservationsanslaget å 1,500,000 kr. till förlag för understöd åt enskilda järnvägar

till Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag den 14 juni 1935 utlämnat

lån, 47,040 kr. Statsverkets fordran utgjorde den 30 juni 1936 212,851 kr. 43

öre, vartill kommer fordran hos riksgäldskontoret å 3,828 kr. 5 öre.

Medel, som inflyta till riksgäldskontoret genom inbetalningar å från fonden

utlämnade lån, skola tills vidare tillgodoföras fonden för mötande av successivt

uppträdande lånebehov. Ränta för nämnda lån utgår efter en bestämd

räntefot, vilken bestämmes efter samma grunder som räntefoten för allmänna

järnvägslånefonden (fr. o. m. den 1 juli 1935 tills vidare 4 V2 %).

Allmänna bijggnadslånefonden. Fordringarna för de lån, som från riksgäldskontoret

utlämnats för kanalanläggningar, vissa byggnadsföretag och

tomtreglering inom ett antal städer (allmänna byggnadslånefonden) utgjorde

den 1 juli 1935 ....................................... kr. 857,236: 10

Vid räkenskapsårets slut den 30 juni 1936

nppgingo dessa fordringar till .......................... » 822,650: 66

och hava alltså minskats med.......................... kr. 34,585:44.

De ränte- och amorteringsbelopp, som under tiden t. o. m. den 30 juni

1936 förfallit till betalning å ifrågavarande lån, hava inbetalats av samtliga

låntagare med undantag av Kinda kanals aktiebolag. Skulden för detta bolags

lån utgjorde den 1 juli 1935 593,912 kr. 89 öre och hade den 30 juni

1936 ökats till 603,675 kr. 84 öre, vilket belopp i dess helhet var till betalning

förfallet.

Såsom fullmäktige meddelade i sin berättelse till 1936 års riksdag tecknades

av Linköpings stad och vissa andra intressenter garanti för driftförlust

å Kinda kanal under 1935 och 1936 i syfte att tills vidare undvika, att

kanalbolaget på grund av riksgäldskontorets förcnämnda fordran försattes i

konkurs.

Hela frågan om Kinda kanals fortbestånd kom emellertid i ett nytt läge på

grund av att en del av kajen nedanför Nykvarns sluss mot slutet av år 1935

rasade. Reparationskostnaderna beräknades till mellan 30,000 och 40,000

kr. Då en sådan utgift icke kunde täckas av de tecknade garantibeloppen,

syntes enda möjligheten vara att taga det erforderliga beloppet ur kanalbolagets

i riksgäldskontoret innestående reparationsfond å 100,000 kr. Då emellertid

fullmäktige ansett, att denna borde reserveras för utgifter i samband

med kanaldriftens nedläggande beslöto fullmäktige, sedan ytterligare förhandlingar

i frågan ägt runi mellan representanter för riksgäldskontoret och

särskilt utsedda delegerade för Linköpings stad, att låta lagsöka bolaget för

riksgäldskontorets förfallna fordran bos bolaget. Beträffande Nykvarns sluss

hade den överenskommelse träffats, att Linköpings stad skulle iståndsätta

slussen under förutsättning, att de belopp, som för ändamålet erfordrades,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bankoutskottets memorial Nr 2.

finge i händelse kanalbolaget försattes i konkurs gå i avräkning å köpeskillingen

för berörda sluss och de övriga kanalbolaget tillhöriga områden, som

av konkursförvaltarna kunde komma att försäljas till Linköpings stad.

Kinda kanals aktiebolag försattes sedermera efter föregående lagsökning

den 10 februari 1936 på ansökan av riksgäldskontoret i konkurs. Konkur

sen är icke avslutad.

Sedan 1936 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr lil

medgivit, att ur riksgäldskontorets räkenskaper finge avskrivas statens fordran

å domkyrkomissionen i Västerås på grund av det vid 1859—1860

års riksdag beviljade låneunderstödet till Västerås domkyrka å 28,000 riksdaler,

har avskrivning i enlighet härmed blivit verkställd.

Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Från ifrågavarande fond, som

inrättades enligt beslut av 1935 års riksdag för tillhandahållande åt jordbrukare

av långfristiga lån med fördelaktiga amorteringsvillkor i och för konvertering

av på ogynnsamma villkor erhållna krediter, bar under budgetåret

1935/1936 till lånenämnden för sekundär jordbrukskredit såsom handhavare

av ifrågavarande lånerörelse utanordnats sammanlagt 4,500,000 kr., varav

enligt uppgift från lånenämnden lån till ett sammanlagt belopp av 2,850,700

kr. utlämnats.

Ränta å utlämnade lån gäldas efter en räntefot, som av Kungl. Majit fastställes

för varje budgetår med hänsyn tagen till medelräntan under nästföregående

budgetår för statens upplåning mot obligationer. På grund av statens

utgifter för de nied lånerörelsen förenade förvaltningskostnaderna bör

emellertid utlåningsräntan överstiga sagda medelränta med x/2 °/o. I enlighet

härmed har räntan å de av lånenämnden utlämnade lånen för budgetåret

1935/1936 beräknats efter en räntefot av 3.85 %.

Fonden för låneunderstöd. Å aktiebolaget Svenska Amerikalinjens enligt

beslut av 1926 års riksdag från fonden erhållna lån å 6,000,000 kr. för byggande

av ett systerfartyg till passageraremotorfartyget Gripsholm återstod den

1 juli 1935 oguldet ett kapitalbelopp av 3,000,000 kr. Sedermera bar bolaget

inbetalat hela nämnda belopp i fem poster örn 600,000 kr., nämligen den

27 september 1935, den 25 april samt den 4, 9 och 20 juni 1936. Upplupen

ränta å lånet bar den 20 november 1935 och den 25 juni 1936 erlagts efter

en räntefot av 4 V2 °/o.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr lil medgav 1936 års riksdag,

att ur riksgäldskontorets räkenskaper finge avskrivas statens fordran å Växjö

domkapitel på grund av det från anslag å riksstaten för budgetåret 1923/1924

under Utgifter för kapitalökning och rubriken låneunderstöd utlämnade räntefria

lånet till Växjö domkyrka å 20,000 kronor. Den sålunda medgivna avskrivningen

har verkställts.

Förutom ovannämnda lån hava ett antal andra lån tid efter annan anvisats

på riksstaterna under titel »Låneunderstöd» att utgå dels av lånemedel

dels ock — till mindre del — av andra statsinkomster.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

23

Statsverkets fordringar för samtliga från fonden för låneunderstöd utlämnade

lån utgjorde vid bokslutet den 30 juni 1936 8,254,073 kr. 10 öre mot

10,880,289 kr. 49 öre den 1 juli 1935.

Vid denna berättelse äro fogade följande tabellbilagor:

Riksgäldskontorets balansräkning för budgetåret 1935/1936 (Tab. I);

Avskrivningskonto under budgetåret 1935/1936 (Tab. II);

Inom linjen förda skulder den 1 juli 1935 och den 30 juni 1936 (Tab. lil);

samt

Av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonder (Tab. IV).

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1936.

1933 års 3 1h °/o statsräntelån. Sedan likvid för resterande nominellt

6,750,000 kr., av pensionsstyrelsen inköpta obligationer å nominellt 13,500,000

kr. av detta lån influtit till riksgäldskontoret den 31 augusti 1936, uppgår

lånet till nominellt 172,993,000 kr. Lånet är ännu icke avslutat.

1934 års 3 °/o statsräntelån. Såsom förut i denna berättelse (sid. 3) meddelats

hade till och med den 30 juni 1936 av ifrågavarande lån placerats

obligationer å sammanlagt nominellt 28,522,400 kr. Under senare halvåret

1936 bär riksgäldskontoret emitterat obligationer av detta lån å sammanlagt

21,752,300 kr. Härav hava utlämnats i utbyte mot obligationer av 1886 års

3 Vs °/o, 1894 års 3 °/o samt 1900 och 1904/1907 års 3 72 % statslån obligationer

å nominellt resp. 3,503,000, 2,130,500, 5,701,000 och 96,700 kr. Vidare

hava obligationer försålts till pensionsstyrelsen för pensionsförsäkringsfondens

räkning å nominellt 5,000,000 kr. och till generalpoststyrelsen för

postsparbankens räkning, likaledes å nominellt 5,000,000 kr. Återstoden

har försålts under hand, bl. a. till postsparbanken för dess insättares räkning.

Vid ifrågavarande utbyten och försäljningar hava obligationerna utlämnats

till kurser varierande mellan 97 V4 °/o och 101 °/o. Valutan för dessa obligationer

hade vid årsskiftet i sin helhet influtit till riksgäldskontoret, i anledning

varav lånet då uppgick till nominellt 50,274,700 kr. Fullmäktige få i

detta sammanhang meddela, att enligt nied pensionsstyrelsen under september

1936 träffad överenskommelse styrelsen för pensionsförsäkringsfondens

räkning inköpt obligationer av delta lån å ytterligare nominellt 5.000,000 kr.

till en kurs av 99 °/o, att likvideras under år 1937.

1936 års premieobligationslån. Den 6 augusti 1936 beslöto fullmäktige, atl

de efter utbytestidens utgång, den 31 juli 1936, återstående premieobligationerna

av år 1936 skulle fr. o. lii. den 11 augusti tillsvidare försäljas genom

riksgäldskontoret, riksbanken och generalpoststyrelsen, varvid fördelningen

av obligationerna skulle bestämmas av riksgäldsdirektören. försäljningspriset

för ifrågavarande obligationer fastställdes lill 59 kr. för obligation. I

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bcmkoutskottets memorial Nr 2.

anledning härav försåldes genom riksgäldskontoret 13,842 st., genom riksbanken

11,000 st. och genom generalpoststyrelsen 39,729 st. obligationer.

De obligationer, som därefter återstodo osålda, 4,766 st., hava sedermera

för riksgäldskontorets räkning av riksbanken försålts i mindre poster å

Stockholms fondbörs. Vid årsskiftet hade valuta influtit till riksgäldskontoret

för samtliga försålda obligationer. Av lånesumman, 120,000,000 kr.,

motsvaras 23,023,100 kr. av försålda och 96,976,900 kr. av i utbyte mot

premieobligationer av år 1931 utlämnade obligationer.

Inlösen av 1886 års 3 1h °/o amorteringslån. Sedan på sätt förut i denna

berättelse (sid. 6) meddelats fullmäktige till inlösen den 1 september 1936

uppsagt återstående ej utlottade obligationer av detta lån samt tillika beslutat,

att innehavare av dylika obligationer, vilka därom i riksgäldskontoret

gjorde framställning, skulle i utbyte erhålla obligationer av svenska statens

3 % räntelån av år 1934, hade t. o. m. den 31 december 1936 av 1886 års

lån inlösts obligationer å nom. 34,416,051 kr. 95 öre och konverterats obligationer

å nom. 4,497,333 kr. 30 öre.

Inlösen av 1894 års 3 °/o och 1900 års 3 Vs °/o statsräntelån. Den 8 oktober

1936 beslöto fullmäktige, att till inlösen den 15 april 1937 respektive den 15

februari 1937 uppsäga dessa lån, å vilka då voro utelöpande obligationer till

belopp av sammanlagt nominellt 16,878,600 kr. respektive 36,320,000 kr.

Kungörelser om uppsägningarna hava på föreskrivet sätt före den 15 oktober

respektive den 15 november 1936 varit införda i Post- och inrikes tidningar

samt i ett antal utländska tidningar.

Fullmäktige beslöto tillika, att innehavare av obligationer, tillhörande de

sålunda uppsagda lånen, vilka därom hos riksgäldskontoret gjorde framställning,

skulle i utbyte erhålla obligationer av svenska statens 3 % räntelån

av ar 1934 till en kurs av intill V2 °/o under den å Stockholms fondbörs vid

avslutat köp noterade dagskursen för sistnämnda obligationer eller, vid tillfällen

då avslutat köp icke förekommit, intill V2 % under medeltalet av å

fondbörsen senast noterade köp- och säljkurser å ifrågavarande obligationer,

dock lägst 97 V2 %>. I anledning härav hade t. o. m. den 31 december 1936

av 1894 och 1900 års lån konverterats obligationer å sammanlagt nominellt

respektive 2,131,200 kr. och 5,702,240 kr.

Inlösen av 1904, 1906 och 1907 års 3 1h °/o statsräntelån. Fullmäktige beslöto

den 22 oktober 1936 alt uppsäga utelöpande obligationer av 1904, 1906

och 1907 års 3 V2 % statsräntelån å tillsammans 125,856,000 kr. till inlösen

den 1 februari 1937 ävensom i samband därmed upplägga svenska statens

3 % amorteringslån av den 1 februari 1937 å 126,000,000 kr. För denna

lånekonvertering gällde följande villkor. De till sistnämnda lån hörande obligationerna

skulle dagtecknas den 1 februari 1937 och vara försedda med

halvårsvis den 1 februari och den 1 augusti förfallande räntekuponger samt

utfärdas i valörer å 5,000, 1.000, 500 och 100 kr. Amortering av lånet skulle

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

25

under tiden 1938—1997 ske på basis av lika stora annuiteter genom utlottning

eller genom uppköp eller genom användande av både dessa förfaringssätt;

och skulle riksgäldskontoret äga rätt till ökad amortering fr. o. m. år

1947 och att efter tre månaders föregången uppsägning slutbetala hela lånet,

dock tidigast den 1 februari 1947. Utlottning skulle årligen verkställas under

april månad och skulle därvid utlottade obligationer inlösas den 1 påföljande

augusti. Innehavare av obligationer av det uppsagda lånet skulle

erbjudas att fr. o. m. den 26 oktober t. o. m. den 14 november 1936 utbyta

dessa obligationer mot obligationer av det nya lånet, därvid sistnämnda obligationer

skulle utlämnas till en kurs av 99 %>. Vid utbyte skulle de nämnda

obligationsinnehavarna erhålla det nominella belopp nya obligationer, som

motsvarade innehavet av 1904, 1906 och 1907 ars obligationer, varvid det

belopp därav, som överstege jämnt hundratal kronor, skulle kontant utbetalas.

Härjämte skulle obligationsinnehavarna vid utbytet kontant erhålla dels

kupongbeloppet per den 1 februari 1937 dels ock 1 °/o å de nya obligationernas

nominella belopp. — Utbyte kunde verkställas hos riksgäldskontoret,

riksbanken, samtliga vid emissioner av svenska statslån medverkande affärsbanker

och sparbankernas obligationskassa ävensom vissa av riksgäldskontorets

inlösningsställen i utlandet.

Kungörelser örn uppsägning av 1904, 1906 och 1907 års lån hava på föreskrivet

sätt före den 1 november 1936 varit införda i Post- och inrikes tidningar

samt i ett antal utländska tidningar.

Vid konverteringstidens utgång den 14 november hade nom. 73,978,200

kr. obligationer av 1904, 1906 och 1907 års lån anmälts för utbyte mot obligationer

av svenska statens 3 %> amorteringslån av den 1 februari 1937.

Fullmäktige beslöto sedermera, att innehavare av obligationer av de uppsagda

lånen, vilka efter konverteringstidens utgång därom gjorde framställning

hos riksgäldskontoret, skulle i utbyte erhålla obligationer av svenska

statens 3 °/o räntelån av år 1934 till en kurs, beräknad på sätt här ovan angivits

vid utlämnande av sistnämnda obligationer i utbyte mot obligationer

av 1894 års 3 % och 1900 års 3 V2 % statsräntelån.

Inlösen av 1908 och 1911 års 3 Ni °/o statsräntelån. Den 5 november 1936

beslöto fullmäktige att uppsäga utelöpande obligationer av 1908 års lån å tillsammans

54,480.000 kr. och av 1911 års lån å tillsammans 72,000,000 kr.

till inlösen den 20 mars 1937 respektive den 1 mars 1937 ävensom i samband

därmed att i och för konvertering upplägga ett 60-årigt 3 % amorteringslån,

benämnt svenska statens 3 °/o amorteringslån av den 1 mars 1937.

Sedan överenskommelse träffats med pensionsstyrelsen, att styrelsen

skulle utbyta sitt innehav av i statsskuldboken inskrivna obligationer av 1908

och 1911 års lån, respektive 4,673,294 kr. 40 öre och 17,336,880 kr. mot obligationer

av 1937 års 3 °/o amorteringslån av den 1 februari, beslöto fullmäktige

den 12 november 1936, att till 105,000,000 kr. fastställa beloppet av 1937

års 3 °/o amorteringslån av den 1 mars. Vidare fastställde fullmäktige följande

villkor för konvertering av obligationer av 1908 och 1911 års statslån

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bankoutskottets memorial Nr 2.

mot obligationer av 1937 års 3 % amorteringslån av den 1 mars. De till sistnämnda

lån hörande obligationerna skulle dagtecknas den 1 mars 1937 och

vara åtföljda av halvårsvis den 1 mars och den 1 september förfallande räntekuponger

samt utfärdas i valörer å 5,000, 1,000, 500 och 100 kr. Amortering

av lånet skulle under tiden 1938—1997 ske på basis av lika stora annuiteter

genom utlottning eller uppköp eller användande av håda dessa förfaringssätt;

och skulle riksgäldskontoret äga rätt till ökad amortering fr. o. m.

år 1947 och att efter tre månaders föregången uppsägning slutbetala hela

lånet, dock tidigast den 1 mars 1947. Utlottning skulle årligen verkställas

under maj månad, och skulle därvid utlottade obligationer inlösas den 1

påföljande september. Innehavare av obligationer av de uppsagda lånen

skulle erbjudas att fr. o. m. den 16 november t. o. m. den 5 december

1936 utbyta dessa obligationer mot obligationer av det nya lånet, därvid sistnämnda

obligationer skulle utlämnas till en kurs av 99 %. Vid utbyte skulle

de nämnda obligationsinnehavarna erhålla det nominella belopp nya obligationer,

som motsvarade innehavet av 1908 respektive 1911 års obligationer,

varvid det belopp därav, som överstege jämnt hundratal kronor, skulle

kontant utbetalas jämte 1 % å de nya obligationernas nominella belopp.

Innehavare av 1908 års obligationer skulle därjämte i samband med utbytet

erhålla likvid för kupong nr 57 per den 20 december 1936 och tre månaders

(20 december—20 mars) ränta å 3 1/2 % efter avdrag av ränta å 3 °/o för tiden

1—20 mars å 1937 års obligationer. Innehavare av 1911 års obligationer

skulle i samband med utbytet erhålla likvid för kupong nr 51 per den 1 mars

1937.

Kungörelser om uppsägning av 1908 och 1911 års lån hava på föreskrivet

sätt under november månad varit införda i Post- och inrikes tidningar samt

i ett antal utländska tidningar.

I anledning av konverteringserbjudandet hade t. o. m. den 5 december

1936, då den för utbyte bestämda tiden utgick, nom. 32,226,009 kr. 60 öre

obligationer av 1908 års lån, och nom. 56,444,760 kr. obligationer av 1911

års lan anmälts för utbyte mot obligationer av 1937 års 3 °/o amorteringslån

av den 1 mars. Fullmäktige beslöto sedermera, att innehavare av obligationer

av de uppsagda lånen, vilka efter konverteringstidens utgång därom gjorde

framställning hos riksgäldskontoret, skulle i utbyte erhålla obligationer

av svenska statens 3 % räntelån av år 1934 till en kurs, beräknad på sätt

här ovan angivits vid utlämnande av sistnämnda obligationer i utbyte mot

obligationer av 1894 års 3 °/o och 1900 års 3 */2 %> statsräntelån.

1937 års 3 1j2 °lo amorteringslån av den 1 februari och den 1 mars. Av

ifrågavarande båda lån, för vilka redogörelse lämnats här ovan, hade t. o. m.

den 31 december 1936 placerats obligationer å sammanlagt nominellt respektive

95,617,400 kr. och 65,389,900 kr.

Inlåning från statsinstitutioner m. m. Av de medel, tillhörande statens

pensionsanstalt, vilka till riksgäldskontoret överlämnats som lån, har under

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

97

u I

senare halvåret 1936 i fem särskilda poster ställts till anstaltens förfogande

sammanlagt 3,100,000 kr. Vid utgången av år 1936 uppgick riksgäldskontorets

skuld till anstalten på grund av ifrågavarande upplåning till 148,153,364

kr. 1 öre.

Vidare hava under senare halvåret till riksgäldskontoret överlämnats från

postverkets pensionsfond 145,000 kr. och från statens järnvägars pensionsfond

2,000,000 kr.

Såsom deposition har riksgäldskontoret mottagit medel, tillhörande postverkets

förnyelsefond, till belopp av 500,000 kr.

Sparbankernas säkerhetskassa har under senare halvåret 1936 till förvaltning

överlämnat sammanlagt 665,000 kr. Härav hava 650,000 kr. deponerats

med en uppsägningstid av fem år, i anledning varav kassans med sådan uppsägningstid

i riksgäldskontoret innestående medel den 31 december 1936

uppgingo till 1,317,318 kr. 42 öre.

överenskommelser hava träffats med utrikesdepartementet, fångvårdsstyrelsen,

medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen i egenskap av förvaltare,

envar för sin delfond, av statens allmänna fastighetsfond, angående villkoren

för insättning i riksgäldskontoret av medel avsatta till förnyelsefond för fastighetsfonden.

Enligt dessa överenskommelser må medel, tillhöriga sagda förnyelsefond

deponeras i riksgäldskontoret med en uppsägningstid av antingen

fem år eller två år. Beträffande medel, som placeras med fem års uppsägningstid,

må dock under ett och samma budgetår icke uttagas mera än en

femtedel av det uppsagda beloppet. Å medel, som placeras med fem års uppsägningstid,

skall gottgöras ränta efter en räntefot motsvarande den effektiva

inedelräntefoten för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits

under de fem närmast förflutna budgetåren. Å medel, som placeras med två

års uppsägningstid, skall gottgöras ränta efter en räntefot, som med 1 procent

understiger räntefoten å medel, som bundits under fem år. Ränta å deponerade

medel skall erläggas i efterskott den 30 juni varje år medelst beloppets

insättande å statsverkets checkräkning i riksbanken för vederbörande

förvaltningsmyndighets räkning. Ifrågavarande förnyelsefondsmedel skola

bokföras i riksgäldskontoret för envar av fastighetsfondens delfonder. Ränteavkaslningen

å de i riksgäldskontoret insatta förnyelsefondsmedlen skall årligen

tillgodoföras vederbörliga delfonder av statens allmänna fastighetsfond.

— Enligt brev den 12 juni 1936 har Kungl. Majit beslutat att för budgetåret

1935/1936 till fastighetsfondens förnyelsefond avsatta medel skola insättas i

riksgäldskontoret med en uppsägningstid av fem år. — På sålunda överenskomna

villkor har under senare halvåret 1936 till riksgäldskontoret överlämnats,

av utrikesdepartementet 88,305 kr., av fångvårdsstyrelsen 138,598 kr.

50 öre, av medicinalstyrelsen 1,132,912 kr. 50 öre och av byggnadsstyrelsen

1,304,238 kr. 75 öre. Av statens allmänna fastighetsfonds förnyelsefonds medel

innestodo alltså i riksgäldskontoret den 31 december 1936 sammanlagt

2,664,054 kr. 75 öre.

Fullmäktige hava den 17 september 1936 för budgetåret 1936/1937 till 4 %

fastställt räntefoten för i riksgäldskontoret innestående såsom fonderad stats
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Bankoutskottets memorial Nr 2.

skuld redovisade medel tillhörande statens pensionsanstalt, pensionsförsäkringsfonden,

postverkets pensionsfond, telegrafverkets pensionsfond, statens

järnvägars pensionsfond, postverkets förnyelsefond, telegrafverkets förnyelsefond,

statens vattenfallsverks förnyelsefonder, statens allmänna fastighetsfonds

fönyelsefond och sparbankernas säkerhetskassa.

Upplåning mot statsskuldsförbindelser. Såsom förut i denna berättelse

meddelats uppgick riksgäldskontorets skuld för ifrågavarande form av upplåning

den 30 juni 1936 till 73,250,000 kr. Efter nämnda dag intill utgången

av år 1936 har ytterligare influtit 23,250,000 kr. genom upplåning hos pensionsstyrelsen

(8,250,000 kr.) och generalpoststyrelsen (postsparbanken och

postgirokontoret, respektive 12,500,000 kr. och 2,500,000 kr.). Ränta för de

sålunda upplånade medlen utgår efter en fast räntefot, utgörande för statsskuldsförbindelser

å

Ifrågavarande statsskuldsförbindelser skola återbetalas ett år efter å någondera

sidan skedd uppsägning, dock tidigast, såvitt angår hos pensionsstyrelsen

upplånade 8,250,000 kr. den 31 augusti 1951 i fråga örn ett belopp av

3.250.000 kr. och den 23 september 1966 i fråga om ett belopp av 5,000,000

kr., beträffande medel, upplånade hos postsparbanken, den 21 oktober 1946

i fråga om ett belopp av 10,000,000 kr. och den 21 oktober 1951 i fråga örn

ett belopp av 2,500,000 kr. samt för de hos postgirokontoret upplånade

2.500.000 kr. den 21 oktober 1956.

Fullmäktige få vidare meddela, att under september månad 1936 överenskommelse

träffats med pensionsstyrelsen angående placering i riksgäldskontoret

av bland annat 5,000,000 kr. såsom fast lån å 30 år till en ränta av 3 °/o.

Ifrågavarande lån är avsett att upptagas mot utfärdande av statsskuldsförbindelser.

Tillfällig statsskuld. Den tillfälliga statsskulden, utgjorde

den 1 juli 1936 ........................................ Kr. 56,500,000

och den 31 december 1936 ............................ » 26,500,000

samt har alltså under senare halvåret 1936 minskats med... . Kr. 30,000,000

Minskningen är föranledd därav, att riksgäldskontoret inlöst återstående

utelöpande skattkammarväxlar å sammanlagt sistnämnda belopp.

Av domänverket till riksgäldskontoret för förvaltning överlämnade medel

innestodo den 1 juli 1936 till belopp av 3,000,000 kr. Under senare halvåret

1936 har domänstyrelsen av dylika medel överlämnat sammanlagt 15,000,000

kr., i följd varav domänverkets tillgodohavande vid utgången av år 1936 upp
-

3.250.000 kr.

5,000,000 »

2.500.000 »

2,500,000 »

10,000,000 »

3.o %

2.7 %

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

29

gick till 18,000,000 kr. Efter förhandlingar med domänstyrelsen hava fullmäktige

i augusti 1936 bestämt, att räntan å då i riksgäldskontoret innestående

sådana medel, 6,000,000 kr., skulle fr. o. m. den 15 augusti 1936 tillsvidare

utgå efter 1/2 % för år samt att den under år 1934 träffade överenskommelsen

(se ovan sid. 10) skulle så tillämpas, att då ifrågavarande medel uppginge

till ett belopp av 10,000,000 kr., bundet med 6 månaders uppsägning, ränta

skulle beräknas efter 1 % för år å sistnämnda belopp och efter J/2 % för år

å eventuellt överskjutande belopp. Av de vid utgången av år 1936 i riksgäldskontoret

innestående medlen var ett belopp av 10,000,000 kr. bundet med

6 månaders uppsägning.

De medel, som riksgäldskontoret för förvaltning mottagit från statens reproduktionsanstalt

uppgingo den 1 juli 1936 till 16,814 kr. 62 öre. Av dessa

medel har under senare halvåret 1936 till reproduktionsanstalten återbetalats

10,000 kr., varefter anstaltens tillgodohavande hos riksgäldskontoret uppgår

till 6,814 kr. 62 öre. Enligt av fullmäktige i december 1936 fattat beslut

skall ränta å ifrågavarande medel fr. o. m. den 1 januari 1937 tillsvidare utgå

efter en räntesats av 1 %>.

Exportkreditfonden, vars behållning den 1 juli 1936 uppgick till 721,473 kr.

85 öre, har genom från exportkreditnämnden under senare halvåret 1936

överlämnade medel ökats med sammanlagt 45,000 kr.

Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret

till förvaltning, uppgick den 1 juli 1936 till 290,000,000 kr. Härav återbetalade

riksgäldskontoret under juli och september samma år inalles

90.000. 000 kr. Å andra sidan har statskontoret i december 1936 överlämnat

115.000. 000 kr. till förvaltning. Statskontorets fordran uppgick alltså vid

senaste årsskifte till 315,000,000 kr.

Lånemedelsanslag. Reservationerna å lånemedelsanslag uppgingo den 30

juni 1936 till ett belopp av 155,940,419 kr. 49 öre och utgjorde den 31 december

1936 207,900,691 kr. 74 öre. Sistnämnda summa motsvaras av ännu icke

lyftade belopp å de anslag, som å riksstaterna anvisats att utgå av lånemedel.

Å de anslay lill kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå från

riksgäldskontoret, har under senare halvåret 1936 ulbetalats sammanlagt

64,441,084 kr. 11 öre, efter avdrag av till riksgäldskontoret återlevererade,

vederbörande anslag tillgodoförda lånemedel. Fördelningen av denna summa

på de olika riksstatstitlarna framgår av nedanstående sammanställning:

Postverket.......................................... kr. 2,416,988: 68

Telegrafverket...................................... » 17,433,715: —

Statens järnvägar .................................. » 18,396,668:48

Statens vattenfallsverk .............................. 13,785,000: —

Statens allmänna fastighetsfond ...................... » 3,269,000: —-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Banko utskottets memorial Nr 2.

Fonden för statens aktier ............................ kr. 1,250,000:_

Statens utlåningsfonder (inklusive Fonden för låneunderstöd)

............................................ » 395,700:

Fonden för förlag till statsverket...................... » 7,494,011:95

Summa kr. 64.441,084: 11

Besparing » 64,643:64

Svenska spannmälsföreningen u. p. a. har i avräkning å sin skuld till riksgäldskontoret

under oktober och november 1936 inbetalat sammanlagt

4,000,000 kr. Föreningens därefter återstående skuld utgjorde den 31 december

1936 81,539,122 kr. 22 öre, därav 539,122 kr. 22 öre ränta, vilken debiterats

efter 1 °/o för tiden 1 juli—30 .september och efter 0.8 °/o för tiden

1 oktober 1936—31 mars 1937.

På grund av särskilda av riksdagen fattade beslut har riksgäldskontoret

efter den 1 juli 1936 utfärdat

förbindelse den 6 augusti 1936 att till riksbanken vid anfordran överlämna

svenska statens 3*/2 % obligationer å nominellt 100,000 kr. att jämte tidigare

ställd säkerhet, bestående av 4 °/u statsobligationer å nominellt 100,000 kr.,

av riksbanken innehavas såsom en gemensam pant för Övre Norrlands eea

tralkassas för jordbrukskredit förbindelser;

förbindelse den 17 september 1936 att för ökning av Konungariket Sveriges

stadshgpotekskassas grundfond till stadshypotekskassan vid anfordran överlämna

svenska statens 3 Va °/o obligationer å nominellt 25,000,000 kr.; samt

förbindelse den 24 september 1936 att till Aktiebolaget Industrikredit så

som garantifond vid anfordran överlämna svenska statens 4 % obligationer

å nominellt 12,000,000 kr.

Ovannämnda förbindelser hava bokförts bland riksgäldskontorets skulder

inom linjen.

Allmänna järnvägslånefonden. Den 12 november 1936 inbetalade Gotlands

jårnvågsaktiebolag ett belopp av 32,207 kr. 64 öre, utgörande slutlikvid å

bolagets lån av år 1877 från allmänna järnvägslånefonden.

Sedan i anledning av försummelse av Aktiebolaget Vetlanda järnvägar att

fullgöra betalningsskyldigheten för lån från allmänna järnvägslånefonden

fullmäktige under sommaren 1936 låtit genom riksgäldssekreteraren J. Hägglund

och byråchefen S. Norrman verkställa undersökning rörande bolagets

förvaltning och ekonomiska ställning samt en över undersökningen upprät

tad promemoria delgivits bolaget, beslöt bolagsstyrelsen att för förnyad utredning

av frågan om en sanering av bolagets ekonomi inom sig utse en kommitté,

bestående av bolagets verkställande direktör kaptenen Y. Hjortsberg,

trafikdirektören O. Wetter, disponenten G. Birgersson och trafikchefen S.

Petersson, ävensom att hos fullmäktige göra en hemställan om deras bistånd

för frågans lösning genom utseende av representanter i kommittén. I anledning

därav hava fullmäktige uppdragit åt Hägglund och Norrman att å fullmäktiges

vägnar förhandla med berörda kommitté.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

31

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 220 medgav 1036 års riksdag,

att östra Värends järnväg finge försäljas till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag

för en köpeskilling av 204,795 kr. och på villkor i övrigt, som

Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden den 10 mars 1936 angivits funne gott fastställa.

Sedan statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet i skrivelse lill

fullmäktige i riksgäldskontoret den 5 juni 1936 givit fullmäktige till känna

riksdagens sålunda fattade beslut, avslutades efter i frågan förda förhandlingar

den 17 och 18 september 1936 under förutsättning av Kungl. Majits

godkännande kontrakt rörande järnvägens försäljning till nämnda bolag.

Genom brev den 9 oktober 1936 godkände Kungl. Majit kontraktet.

Såsom förut i denna berättelse meddelats (sid. 20) hade fullmäktige beslutat

att med Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag upptaga

förhandlingar angående försäljning till bolaget av Vimmerby—Ydre

järnväg. Efter sådana förhandlingar avslöts sedermera mellan riksgäldskontoret

och bolaget avtal angående järnvägens försäljning för en köpeskilling

av 70,000 kr. Som berörda avtal för att bliva giltigt förutsatte Kungl.

Majits godkännande, hemställde fullmäktige i skrivelse den 26 november

1936 till Kungl. Majit, att Kungl. Majit ville för 1937 års riksdag framlägga

proposition örn försäljning av järnvägen på de villkor, som i berörda köpeavtal

omförmäldes.

Kommitterade för Varbergs stad och vederbörande landskommuner hade i

skrivelse den 21 juli 1936 hos Kungl. Majit hemställt, bl. a. att driften å

Varberg—Ätrans järnväg måtte bibehållas intill dess 1936 års järnvägskommitté

avgivit sitt betänkande. I avgivet yttrande över berörda framställning

avstyrkte fullmäktige bifall till densamma, under förklarande dock, att om

det skulle befinnas lämpligt, att järnvägsdriften uppehölles ytterligare någon

månad efter den 6 september 1936, fullmäktige för sin del ej ville motsätta

sig en förlängning på för det dåvarande gällande villkor av arrendeavtalet

med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag under sådan tid. I skrivelse den

19 augusti 1936 hemställde statsrådet och tf. chefen för kommunikationsdepartementet

N. Quensel, att fullmäktige måtte gå i författning örn förlängning

av gällande arrendeavtal med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag

för tiden t. o. m. den 30 november 1936. Som motivering härför anfördes i

nämnda skrivelse, att det för företagande av vissa ytterligare undersökningar

rörande tillgodoseende av trafikbehovet i de trakter, som .skulle beröras

av ett nedläggande av Varberg—Ätrans järnväg, vore önskvärt, att driften å

järnvägen av den dåvarande arrendatorn uppehölles ytterligare någon tid.

Med anledning härav träffade fullmäktige den 20 och 24 augusti 1936 avtal

med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag angående förlängd utarrendering

på senast förut gällande villkor lill bolaget av ifrågavarande järnväg för tiden

7 september—30 november 1936. Sedermera avlät riksgäldskontoret

skrivelse till kommunikationsdepartementet med underrättelse därom och

med tillkännagivande, alt fullmäktige förutsatte, att under tiden effektiva

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bankoutskottets memorial Nr 2.

åtgärder måtte vidtagas för tillgodoseende av trafikbehovet i de trakter, som

skulle beröras av ett nedläggande av järnvägen, så att ytterligare förlängning

av arrendeavtalet ej skalle behöva därefter ifrågakomma.

Genom brev den 6 november 1936 har Kungl. Majit, som funnit trafiken

å Varberg—Ätrans järnväg böra tillsvidare uppehållas genom järnvägsstyrelsens

försorg för vinnande av ytterligare erfarenhet angående förutsättningarna

för järnvägens bibehållande eller möjligheten för tillgodoseende av

ortens trafikbehov i annan ordning, förordnat, att järnvägen skulle fr. o. m.

den 1 december 1936 ställas under järnvägsstyrelsens förvaltning, därvid i

tillämpliga delar skulle gälla bestämmelserna i Kungl. Majits brev den 28

november 1924 angående fastställande av grunder för förvaltningen av enskilda

järnvägar, som inköpts av staten.

I sin berättelse till 1936 års riksdag meddelade fullmäktige, att fullmäktige

upptagit förhandlingar med Aktiebolaget Blekinge kustbanor angående

eventuell sammanslagning av Östra Blekinge järnväg med Blekinge kustbanor.

På av riksgäldskontoret given anledning har styrelsen för nämnda

bolag förklarat, att styrelsen för närvarande ej vore beredd att fullfölja förhandlingarna,

enär frågan kommit i ett annat läge genom Kungl. Majits beslut

om utredning angående statens förvärv av eller fusion av enskilda såväl

normal- som smalspåriga järnvägar. Styrelsen ansåge under sådana förhållanden

riktigast att avvakta kommitténs utredning och förslag i nämnda frågor.

På grund av den inställning till fusionsfrågan, som sålunda kommit

till uttryck från bolagets sida kunna de inledda förhandlingarna ej fullföljas.

Genom resolution den 22 maj 1936 medgav Kungl. Majit i enlighet med

beslut av 1936 års riksdag, att statens kapital- och räntefordran hos Norsholm—Västervik—Hultsfreds

järnv äg saktie b olag på grund av statslån följärnvägsanläggningar

finge under angivna villkor avskrivas till den del, densamma

överstege 1,440,000 kr., mot det att bolaget senast den 1 januari 1937

till riksgäldskontoret kontant inbetalade sagda belopp. Beloppet inbetalades

den 30 december 1936, och kommer i anledning därav avskrivning av statens

överskjutande kapital- och räntefordran att verkställas i riksgäldskontorets

räkenskaper.

Bibanelånefonden. Den 7 augusti 1936 blev Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag

på egen begäran försatt i konkurs. Å exekutiv auktion den

15 december 1936 inköpte riksgäldskontoret för svenska statens räkning bolaget

tillhöriga järnvägarna Mellerud—Billingsfors för en köpeskilling av

300,000 kr. och Billingsfors—Arvika med bibana från Beted till Skillingsfors

för en köpeskilling av 950,000 kr. Sammanträde för köpeskillingarnas

fördelning skall hållas den 26 innevarande januari. Det är avsett att järnvägarna,

sedan köpebrev å desamma därefter utfärdats för svenska staten,

skola i enlighet med 1936 års riksdags beslut tillika med Åmål—Ärjängs

järnväg försäljas till Bergslagernas järnvägsaktiebolag eller ett av detta för

ändamålet bildat dotterbolag.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

33

Lönefonden för motorvagnar m. m. åt enskilda järnvågar. Under senare

halvåret 1936 hava från fonden i enlighet med därför stadgade bestämmelser

utlämnats följande lån för anskaffande av motorvagnar, nämligen

den 18 december 1936 till Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag

.................................... kr. 55,700: —

den 18 december 1936 till Mellersta Östergötlands järnvägar

aktiebolag ................................... * 60,000: —

Summa kronor 115,700:—.

Statsverkets kapitalfordran för från fonden utlämnade lån uppgick den

31 december 1936 till 321,431 kr. 41 öre. Därtill kommer fondens fordran

hos riksgäldskontoret 8,923 kr. 59 öre.

Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Från fonden har under senare

halvåret 1936 till lånenämnden för sekundär jordbrukskredit utanordnats

sammanlagt 280,000 kr.

Statens sekundårlånefond för rederinäringen. Med bifall till Kungl. Maj:ts

proposition nr 238 beslöt 1936 års riksdag, bl. a., att fr. o. m. den 1 juli

1936 en särskild lånefond, benämnd statens sekundärlånefond för rederinäringen

skulle inrättas, samt att till denna fond skulle från rederilånefonden

överföras ett belopp av 2,500,000 kr. Tillika förklarade riksdagen

att i fråga om statens sekundärlånefond för rederinäringen skulle gälla de

bestämmelser, vilka funnos intagna i ett propositionen bilagt förslag till kungörelse

i ämnet. Kungl. Majit utfärdade sedermera den 19 juni 1936 kun

görelse angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens sekun

därlånefond för rederinäringen.

Ifrf gavarande fond förvaltas av riksgäldskontoret, som har att på anförd

rån utbetala för lånerörelsen erforderliga medel. Lånerörelsen handhaves

för statens räkning av en nämnd, vars ledamöter skola utgöras av ledamöterna

och suppleanterna i styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan. Lån

från fonden må lämnas endast för nybyggnad eller modernisering av fartyg.

Ränta å lån från fonden gäldas efter en räntefot av 4 V2 %.

Sedan i enlighet med riksdagens beslut genom omföring tillgodoförts fonden

angivna belopp av 2,500,000 kr., har under senare halvåret 1936 till

lånenämnden utanordnats sammanlagt 801,000 kr.

Fonden för låneunderstöd. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nili

medgav 1936 års riksdag, att hemmansägaren Seth A. Holmgrens, Vilhelmina,

betalningsskyldighet för ett från fonden för låneunderstöd utlämnat

lån å ursprungligen 25,000 kr. med ränta för anordnande av kalktillverkning

å Storholmen vid Malgomajsjön finge nedsättas till ett belopp av

3,000 kr. under villkor likväl att beloppet före utgången av år 1936 inbe

talades till statsverket. Sedan beloppet den 14 december 1936 inbetalts till

riksgäldskontoret, har Holmgrens därefter återstående skuld, sammanlagt

12,243 kr. 48 öre, avskrivits.

Bihang till riksdagens protokoll II),‘17. S sami. Nr 2. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Särskilda, fullmäktige lämnade uppdrag.

Utgivning av ett person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang

för åren 1931—1940.

1936 års riksdag har uppdragit åt fullmäktige att låta i överensstämmelse

med det för 1921—1930 års riksdagar upprättade registerverket utarbeta och

i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra ett fullständigt personoch

sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1931—1940

ävensom bemyndigat fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdagen: utgivande

av särskilda publikationer taga i anspråk ett belopp av förslagsvis

20,000 kr. att användas till utbetalning av arvode, däri inberäknat gottgörelse

för korrekturläsning, till redaktören för nämnda registerverk ävensom

bestridande av diverse smärre utgifter för verket.

I anledning av riksdagens sålunda fattade beslut hava fullmäktige till

redaktör för ifrågavarande registerverk utsett juris kandidaten Nils Liljequist,

med vilken kontrakt i vederbörlig ordning avslutats.

Utgivning av prästeståndets protokoll 1642—1660 och bondeståndets protokoll

1720—1727.

Riksdagen har år 1936 uppdragit åt fullmäktige att låta i överensstämmelse

med en i bankoutskottets utlåtanden nr 45 omförmäld plan i en upplaga

av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets protokoll för åren

1642—1660 och bondeståndets protokoll för åren 1720—1727 ävensom be-,

myndigat fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdagen: utgivande av

särskilda publikationer för ändamålet taga i anspråk ett belopp av förslagsvis

30,000 kr., att utgå nied förslagsvis 10,000 kr. under vart och ett av

budgetåren 1936/1937—1938/1939.

Fullmäktige hava såsom redaktörer för ifrågavarande arbeten antagit arkivrådet

fil. dr A. Forssell för prästeståndets protokoll och förste amanuensen

i riksarkivet fil. lic. S. Landahl för bondeståndets protokoll. Enligt härom

avslutade kontrakt skall arbetet så bedrivas, att tryckfärdiga manuskript

föreligga senast före 1939 års slut.

Utredning beträffande riksdagshuset och dess omgivningar.

Sedan 1936 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att låta utreda frågan

rörande förändringar beträffande riksdagshuset och dess omgivningar, beslöto

fullmäktige den 18 juni 1936 tillsätta en kommitté med uppdrag

att verkställa och till fullmäktige inkomma med utredning av frågan i så

god tid, att ärendet kunde upptagas till prövning av 1937 års riksdag. Till

ledamöter av kommittén utsågos talmannen i riksdagens andra kammare

ombudsmannen A. V. Sävström, tillika kommitténs ordförande, fullmäktiges

ordförande I\. Hildebrand, tillika kommitténs vice ordförande, stafs
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

35

rådet och chefen för ecklesiastikdepartementet J. A. Engberg, ordföranden

och vice ordföranden i riksdagens bankoutskott redaktören O. H. Åkerberg

och direktören J. E. Leffler, riksgäldsfullmäktigen A. Lindqvist, ledamöterna

av riksdagens första kammare civilingenjören K. A. S. Nylander och byggmästaren

J. M. Bäckström, ledamoten av riksdagens andra kammare I. J. Pettersson

i Rosta, dåvarande generaldirektören I. Tengbom, riksgäldsdirektören

F. Sandberg och byggmästaren O. Engkvist. Kommittén skulle i förekommande

fall äga rådgöra med talmannen i riksdagens första kammare, direktören

A. F. Vennersten samt bemyndigades att, då så under arbetets gång

lunnes nödigt tillkalla särskilda sakkunniga.

Kommitténs utredning och förslag kommer att avlämnas till fullmäktige

under den närmaste tiden.

Utredning angående ökad skyndsamhet i publicerandet av kamrarnas

protokoll.

Sedan 1936 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att efter samråd med

kanslideputerade och kamrarnas kanslipersonal verkställa utredning örn i

vad mån ökad skyndsamhet i publicerandet av kamrarnas protokoll måtte

kunna erhållas samt att för kamrarna framlägga de förslag, vartill denna utredning

kunde giva anledning, beslöto fullmäktige den 2 april 1936 tillsätta

en kommitté för verkställande av den ifrågavarande utredningen. Till ledamöter

i kommittén utsågos ledamöterna av riksdagens första kammare borgmästaren

G. A. Björkman och f. d. typografen C. P. Wahlmark, ledamöterna

av riksdagens andra kammare förste kontoristen Ernst Eriksson och landshövdingen

S. Linnér, riksgäldsfullmäktige E. A. Hallin, tillika kommitténs ordförande,

och A. Lindqvist, riksgäldsdirektören F. Sandberg samt förste stenografen

i riksdagens första kammare E. Elfner och tjänstemannen i riksdagens

andra kammares kansli P. Sterne.

Kommitténs utredning och förslag kommer att avlämnas till fullmäktige

linder den närmaste tiden.

Stockholm den 14 januari 1937.

KARL HILDEBRAND.

ERIG HALLIN. ANDERS ANDERSON. G. ANDERSSON.

AXEL LINDQVIST. K. a. RYBERG. KARL MAGNUSSON.

j Eric Öhlin.

I

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Tab. I. Riksgäldskontorcts balansräkning vid början och

getåret 1935/36.

1935

Den I juli

Kronor

Tillgångar:

181,509,902:78

1,728,224:08

1: —

100,000,000: —

42,057:96

52,800,000: —

10,344,603:32

12,500,000

4,000,000

1.700.000

2.400.000

1,722,765

12,4u9,263

5,148,915

33

Stats regleringsfonden: Lånemedel: Inkomstrester

Itiksgäldsverkets fond.

Uppköpta svenska statsobligationer ...... 4,263: 62

Förräntade medel ...................... 1: —

Skandinaviska Kreditaktiebolagets b''/i% förlagsbevis

av år 1932 .................. —: —

Lån till vissa järnvägsaktiebolag, övertagna

fastigheter m. m....................... 41,831:96

Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922:

kredit å 60 milj. kr....... 52,100,000: —

kredit å 13.5 milj. kr.....10,112,792:99 62.212,792:99

= 63,144,603:32

Fordran hos Aktiebolaget Dur............ II ,000,000: —

Fordran hos Aktiebolaget Lod............ 3,000,000: —

Fordran hos Aktiebolaget Metoden........ 640,000: —

Fordran hos Aktiebolaget Filius .......... —: —

Fordran hos Aktiebolaget Axe............ 1,970,300: —

Fordran hos Aktiebolaget Webe .......... 12,409,263: 33

Lån till Aktiebolaget Filius .............. 743,850:—

Lån till Aktiebolaget Bond .............. 4,901,380: —

16,312,864:79

300,000

4

| 38,914,770:61

6,212,670: —

2,384,655:69

35,680:79

153,099,362:31

164,740,318:06

38,366,577:08

340,145,443:19

956,707,754:8 )

Förskott:

Banker och bankirhus för inlösen av ob
-

ligationer och räntekuponger m. m. .. 2,848,472:01

Riksgäldskontorets kassör .............. 200,000: —

Konvertering av 1886 års 31 »% statslån____ 3,638:10

Fordran hos statsverket för vissa anslagsmedel

................................. 86,762:46

Fordran hos statskontoret för kapitalåterbetalningar

å lån från fonden för förlag till

statsverket m. m....................... 452,181:38

Fordran hos statsverket för anslaget till avskrivning

av visst i fonden för förlag till

statsverket ingående lånekapital ........ 41,528,928:02

Kursförlust vid konvertering av 1924 års

51/» % statslån.......................... —: —

Kursförlust vid inlösen av 1924 års 5''/a»

statslån................................ —: —

Riksgäldskontorets postgirokonto nr 1015.. 1,957,255:56

Riksgäldskontorets checkräkning i Sveriges

riksbank .............................. 139,463,860:35

Avskrivningskonto........................ 1 16,718,873: 30

= 586,796,151:94

I stntsfonder placerade lånemedel.

Postverkets fond ........................ 39,759,610; 65

Telegrafverkets fond...................... 355,743,762:04

Statens järnvägars fond.................. 981,711,608:08

slutet av bud
-

1936

Den 30 juni

Kronor

155,940,419: 49

300,183,654:08

1 Efter saldering. Jfr tab. II.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

37

1935

i Den 1 juli

Kronor

!-

i 325,547,063:26

52,n0.): —

2,250,000: —

89,4''4,160:76

25,362,031:87

i 2,490,000: -

28,946,735: 61

8,073,000: —

9,376,960

1,210,308

28,214,727

199,656,342

3,085,402

52

66

81

12

52

245,768:44

1,250,899:14

4,252,902

420.000

3,500,(00

13,102,811

1,160.000

60,(00

110,546

115.000

4,600

49,034

2,837,(00

3,500,000

99

77

24

200,000

350,000: —

22.309,526:08

4,544,102: 34

1,298,800: —

50,000: —

300,000: —

7,418,103:38

330,678,981:46

1,101,276:15

29,745: 75

5,857,584: 62

3,231,954,246:28

1936

Statens vattenfallsverks fonder............

Fonden för statens reproduktionsanstalt----

Statens allmänna fastighetsfond ..........

Fonden för statens aktier ................

Statens bostadslånefond ..................

Lånefonden för tjänstemannasamhället i

Mörby ................................

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade barnrika familjer............

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden..................

Allmänna järnvägslånefonden.............

Bibanelånefonden ........................

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar

m. m. åt enskilda järnvägar............

Vattenkraftslånefonden ..................

Luftfartslånefonden ......................

Statens avdikningslånefond................

Egnahemslånefonden ....................

Fiskerilånefonden ........................

Kommunskogslånefonden..................

Norrländska nyodlingsfonden..............

Jordförmedlingsfonden....................

Arrendeegnahemsfonden ..................

Arbetarsmåbrukslånefonden...............

Täckdikningslånefonden ..................

Allmänna nyodlingslånefonden............

Statens mejerilånefond....................

Kraftledningslånefonden ..................

Gödselvårdslånefonden....................

Statens fjäderfälånefond ..................

Hemslöjdslånefonden......................

Västerbottens och Norrbottens nybygges
och

bostadsförbättringslånefond ........

Lånefonden för inköp av renar ..........

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond

Spannmålslagerhusfonden ................

Spannmålskreditfonden ..................

Statens sekundärlånefond för jordbrukare ..

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift.............................

Hantverkslånefonden .....................

Rederilånefonden.........................

Industrilånefonden......................

Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt

hantverkare............................

Statens kalkbrukslånefond................

Statens slakterilånefond ..................

Fonden för låneunderstöd ................

Fonden för förlag till statsverket..........

Fonden för anordnande av spannmålslager
hus

och kylhus ........................

Fonden för kontrollstationer för smör och

ägg....................................

Fonden för varukredit....................

334,131,536: 04 |

52,000: - i

22,538,376: — i

95,673,660:76

21,''.''62,031: 87 i

2,490,000: — |

87,000: — j

190,000: — i

2,000,000: — j

26,715.560:81

8,073,U00: — |

214,655

—

9,217,769

99

1,210,308

66

28,214,727

81

204,656,342

12

3,085,402

52

20,000

—

245,768

44

1,250,899

14

1,000,000

12,480,680

—

4,252,902

99

420,000

—

3,500,t »00

—

13,o00,193

57

1,210,000

—

60,000

—

110,546

24

115,000: - 2.776:35

49.034: —

2,837,000: —

l,5OO,00''i: —

4,500,000: —

200,000; —

350,000: —

22,309,526: 08

4,473,951:31

1,298,800: —

65,000: —

300,000: —

3,714.934:49

319,243,211:50

1,048,903: 49

25,921:99

4,953,131: 18

= 2,463,655,190: 56

Summa

Den 30 juni

Kronor

|

2,571,365,522:12

3,027,489,595: 69

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bankoutskottets memorial Nr 2.

1935

Den 1 juli

Kronor

1,949,014,397:78

7u,u00,000: —

146,083,000:76

21,"00,000: —

| 12,938,544:14

10,000,1100:- 30,50u,o00: —

8,00(1,000: —

12,000.000 —

35,500,000: —

1

3,169,105:85

140,889: —

2,250,000: —

100,000,000: —

26,500,000: -

20,000,000

20,000,000

20,000,000

284,764: 22

88,080: 26

4,000,000: —

36,298:72

609,912:34

3,000,000: —

1,315,500: —

80,266:67

4,383,772:61

4,416,449:48

33,698,322:69

741,436:66

Skulder.

Riksgäldsverkets fond.

I. Skulder, löpande med ränta.

Fonderad statsskuld:

Av staten upptagna obligationslån____ 1,964.101,205: 55

Statsskuldsförbindelser................ 73,250,000: —

Lån hos statsinstitutioner och fonder:

Statens pensionsanstalt ............ 151,253,364:01

Pensionsförsäkringsfonden.......... 21,000,000: —

Postverkets pensionsfond .......... 13,344,493:14

Telegrafverkets pensionsfond........ 10,000,00(1: —

Statens järnvägars pensionsfond ____ 33,500,000: —

Postverkets förnyelsefond .......... 9,000,0i)0: —

Telegrafverkets förnyelsefond........ 12,000,000: —

Statens vattenfallsverks förnyelsefonder.

........................... 36,800,000: —

Sparbankernas säkerhetskassa ...... 667,318: 42

Av staten övertagna lån.............. 3,076,222: 93

Övrig fonderad statsskuld:

Göta kanals reparationsfond........ 140,889: —

Köpeskillingen för fastigheten nr 1 i

kvarteret Lejonet i Stockholm .... 2,250.000: —

= 2,300,598,937:53

Tillfällig statsskuld:

Statsskuldsförbindelse per den 31 december

1935 ..........................

Statsskuldsbevis per den 30 juni 1936..

Statsskuldsbevis per den 30 juni 1937..

Skattkammarväxlar:

per den 5 juli 1935 ................

o >5 augusti 1935 ............

> >5 september 1935 ..........

> » 7 juli 1936 ................

» >5 augusti 1936 ............

= 186,500,000: —

Fonder m. m.:

Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 317,455:15

Bergsjö bredspårsfond................ 103,302: 27

Av domänverket till förvaltning överlämnade

medel.................... 3,000,000: —

Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning

överlämnade medel........ 16,814:62

Exportkreditfonden.................. 721,473:85

Aktiebolaget Industrikredit:

Räkning nr 1...................... —: —

> > 2...................... —: —

Av utrikesdepartementets arvsbyrå till

förvaltning överlämnade medel...... 80,000: —

= 9,414,822:21

26,500,000: —

15,000,000

15,000,000

11. Skulder, icke löpande med ränta.

Fonden för statsskuldens amortering____

Fonden för annuitetslikvider...........

Förfallna, icke inkomna obligationer ....

Obeställbara räntor m. m...............

Kapitalåterbetalningar é lån från motorvagnslånefonden.

.....................

4,318,604:32

11,280,761:98

742,605: 67

3,828:06 i

1936

Den 30 juni

Kronor

2,330,683,493:05 j

56,500,000: — i

4,239,045:89

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

39

19:15

1936

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

216.360: —

19,500,000: -

Fonden för låneunderstöd:

Lån till Ostkustbanans aktiebolag----

Fonden för mötande av förluster å aktie-

216,360: —

1

bolaget Kreditkassan av år 1922......

Tillskottsmedel för återställande av A.B.

27,500,000: —

12,500,000: —

Göteborgs Handelsbanks grundfond . ..

Tillskottsmedel för återställande av Up-

11,000,000: -

3,000,000: -

- . .

4,000,000: —

lands Enskilda Banks A.B. grundfond

Tillskottsmedel för återställande av Öster- götlands Enskilda Banks A.B. grundfond

Tillskottsmedel för återställande av A.B.

1,700,000: —

640,000: —

2,400,000: -

Jämtlands Folkbanks grundfond......

Tillskottsmedel för återställande av A.B.

1,970,300: —

i

1,722,765: -

Smålands Banks grundfond ..........

Tillskottsmedel för återställande av Werm- lands Enskilda Banks A.B. grundfond..

A.B. Jämtlands Folkbank..............

Av statskontoret till förvaltning överläm-

12,409,263:33

12,409.263:33

245,000,000: —

743,850: —

290,000,000: —

nade kassabehållningar ..............

-1 -

Orätt insatta medel (skuld till statsverket)

705.01)0: —

1

—: —

Diverse oredovisade medel..............

6,230: 92

. . .. .. i

148,539,442:38

Avskrivningskonto ....................

181,502,902:78

Lånemedelsanslag......................

=672,730,714:93

155,940,419:49

520,477,223:77 |

• i: - 1

2,911,899,762:71

62,709,770:61

Fonden för förlag till statsverket ...

115,589,832:98

3,231,954,245: 28

Summa

3,027,489,595:69

1 Efter saldering. Jfr tab. II.

Tab. II. Riksgäldskontorets avskrivningskonto under budgetåret 1935/36.

I

Kronor

. S

Debet.

Ingående Balans den 1 juli 1935.

Tillgångar.

Å följande fonder uppkomna lånemedelsförluster, vilka ännu

ej blivit täckta av skattemedel:

Allmänna järnvägslånefonden ..........................

Bibanelånefonden......................................

Vattenkraftslånefonden ................................

Kraftledningslånefondcn ................................

Hemslöjdslånefonden....................................

Lånefonden för inköp av renar ........................

Industrilånefonden .....................................

Lånefonden för ackordslön och förlagslån åt hantverkare

Fonden för låneunderstöd..............................

7,128,264:15

4,300,397: —

36, lo7: 64

265,375:28

2,500: —

1,400: —

217,175: 72

1,200: —

12,500: —

11,964,919: 79

Osäkra fordringar av lånemedel å följande fonder (förda inom

linjen i statskontoret):

Vattenkraftslånefonden ................................

Kraftledningslånefondcn................................

Rederilånefonden ......................................

Industrilånefonden ....................................

4,853:99

148,347:61

290,329: 93

367,538: 30

''

811,069: 83

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bankoutskottets memorial Nr 2.

Kapitalrabatter vid riksgäldskontorets upplåning under tiden

1857 — *% 1935 ........................................ 126,361,823:06

Kursförlust vid upptagandet av 1924 års 5% Si statslån ____ 472,311:67

126,834,134:73

Efter avdrag av kursvinst å 1919 års dollarlån............ 6,062,378: 73

För statsregleringen under tiden t. o. m. den *% 1924 disponerade lånemedel

(kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden) ..

Till statens vattenfallsverk utbetalade, såsom verklig utgift avförda lånemedel

Utgifter under budgetåret 1935/36:

Lånemedelsförluster å följande utlåningsfonder:

Lånefonden för bostadsförsörjning åt mindre bemedlade

bamrika familjer ....................................

Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande

samhällen ..........................................

Allmänna järnvägslånefonden ..........................

Vattenkraftslånefonden ................................

Kraftledningslånefonden................................

Lånefonden för inköp av renar ........................

Industrilånefonden:

Avskrivet belopp .......................... 70,136: 78

Inom linjen förd osäker fordran ............ 14:25

Fonden för låneunderstöd..............................

13,000: —

10,000; - 705,000: —

159,190: 53

102,618: 20

1,823:65

70,151:03

20,000: —

Kursförlust vid konventering och inlösen av 1924 års.5% % statslån

Summa

Kronor

120,771,756: —j

30,862,315:44

330,257: - = 164,740,318:06

1,081,783:41

8,647,276:13

174,469,377: 60

Kredit.

\ Ingående balans den 1 juli 1935.

Skulder.

| Amortering å statsskulden under tiden 1858—*% 1935....................

! Efter avdrag av för nedskrivning av statens järnvägars lånekapital den**/12

1929 disponerat belopp å..............................................

*

I Utjämningspost

247,335,920:32

100,000,000: —

~ 147,335,920:32

1,203,522:

= 148,539,442:

Inkomster under budgetåret 1935/36:

! Anslag till amortering å vissa statslån:

j 1886 års 3*/, % lån .................................... 1,099,777:78

1931 » 4 % » .................................... 980,800:-

| 1933 » 4 % » .................................... 1,248,600: —

Uppsala-Gävle järnvägsaktiebolags av staten övertagna

reverslån av år 1930 ................................. 92,882: 92

3,332,060:70

j Uppgäld utöver kapitalrabatt å riksgäldskontorets upplåning..............

j Överförd behållning den *% 1936 å fonden för statsskuldens amortering'' ..

''

| Utgående balans den 30 juni 1936.

\ T i 1 1 g å n g a r....................................................

Summa

495,228:61

5,383,772: 61

16,718,873: 30

174,4(59,377: 60

SIS

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2. 41

Tab. lil. Inom linjen förda skulder den 1 juli 1935 och den 30 juni 1936.

1935

1936

Den 1 juli

Den 30 juni

Kronor

Kronor

150,000: —

Konung Karl XIII:s liemgiftskapital....................

150,000: -

100,777:16

Lappmarks ecklesiastikfond

100,777:16

Av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser att såsom

grundfond tillhandahålla

nedannämnda kreditinstitut

statsobligationer å följande belopp:

60,000,000: —

Sveriges Allmänna Hypoteksbank (47* %) 60,000,000: —

100,000,1)00: —

Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa

<3‘/a %)................

............. 100,000,000:-

30,000,000: —

Svenska Bostadskreditkassan (47* %) .... 30,000,000. —

10,000,100: -

Svenska Skeppshypotekskassan (47a %) .. 10,000,000: —

25,000,000: —

Svenska Jordbrukskreditkassan (4''/a %) .. 25,000,000: —

225,000,000: —

Av riksgäldskontoret till Svenska jordbrukskreditkassan

utfärdade förbindelser att vid anfordran tillhandahålla

kassan svenska statens 4% obligationer till följande be-

lopp:

i

5,000,000: —

enligt 1933 års riksdags beslut ........ 5,000,000: —

10,000,000: —

» 1934 »

» ........ 10,000,000: —

» 19j5 > >

* ........ 5.000,000: —

20,000,000: —

Av riksgäldskontoret enligt beslut av 1915, 1928, 1930 och

1934 års riksdagar utfärdade förbindelser att tillhanda-

hålla riksbanken statsobligationer såsom säkerhet för

nedannämnda centralkassors för jordbrukskredit förbin-

1

delser med undantag av

skuld till Svenska jordbruks-

kreditkassan:

300,000: —

Gävleborgs läns: 4% .

............. 300,000: —

100,000: —

Malmöhusläns: 5 % .

... 100,000: —

200,000: —

4''/*# .

. .. 200,000: —

1 _. _

4% .

••• 100,000:— 400,000: —

100,000: —

Mellersta Norrlands: 5* .

. .. 100,000: —

300,000: —

4>/>* .

... 300,000: —

100,U00: —

4% .

... 350,000: — 750,000: —

3<l0,0O0: —

Mellersta Sveriges: 4 * .

............. 300,000-

100,000: —

Mälarprovinsernas: 5* .

... 100,000: —

400,000: —

47** •

... 400,000: —

100,U00: -

37** .

... 100,0OO: 600.000: —

100,00'' 1; —

Skaraborgs läns: 5* .

. .. 100,000: —

|

300,OuO: —

4% .

... 300,000:— 400 000-—

i

100,000: —

Södra Sveriges: 5* .

... 100,000: —

1

400,000: —

47** .

... 400,000: —

200,000: —

37** .

... 200,000:— 700,000: —

750,000: —

Östergötlands: 4% .

............. 750,000-

100,OO0: —

övre Norrlands: 4% .

........... ! OOOOO-

150,000: —

Av riksgäldskontoret enligt

1930 års riks-

dags beslut utfärdad förbindelse att till-

handahålla riksbanken statsobligationer

att användas under de

förutsättningar

och villkor, som angivas

i kungl, kun-

görelsen den 12 september 193U (nr 336) 150,000: —

4,450,000: —

—: —

Av riksgäldskontoret enligt

beslut av 1935 års riksdag

utfärdad förbindelse att

vid anfordran tillhandahålla

riksbanken svenska statens 4% obligationer till ett be-

lopp av kr. 30,000,000 såsom säkerhet för svenska spann-

målsaktiebolagets lån i riksbanken ....

30,000,000: —

Ritning till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 2.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bankoutskottets memorial Nr .2,.

• 1935

Den 1 juli

Kronor

50.000. 000: —

10.000. 000: —

13,500,000: —

4,999,600: —

3,944,609:59

1,410,340: - 38,094:86

570,848:76

861,325: —

105,986: —

171,160: —

410,515: —

1,221,450: 20

1.000,000: —

527,295:83

449,461: 22

599,281:66

355,554: 78

6,000,000: -

1936

Den 30 juni

Kronor

| Av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser att till aktiebolaget

Kreditkassan av år 1922 såsom garantifonder

för densamma överlämna av svenska staten utgivna

obligationer till följande belopp:

enligt 1922 års riksdags beslut (5 %) .... 50,000.000: —

» 1929 » » » (ilh%) .. 10,000,000: —

> 1930 » > (4V»%) .. 13,500,000; —

Av riksgäldskontoret enligt 1928 års riksdags beslut till

aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 utfärdad förbindelse

att för förvärv för statsverkets räkning av 40,996

aktier å kr. 100 i berörda aktiebolag vid anfordran tillhandahålla

kassan svenska statens obligationer, löpande

utan ränta till ett belopp av kr. 4,999,600..........

Av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut utfärdade

förbindelser att ansvara för betalningen av 2 %

av det belopp, som erfordras för förräntning och amortering

av obligationerna till Österrikes garanterade konverteringslån

1934—1959:

i

Emissions- Ränte- land fot

2 % av åter- stående

skuld

Växel-

kurser

den

30/61936

Stor-

britannien

.41/»

£ 203,278

19:40

3,943,593

20

Österrike

5

skill. 1,868,000

73: 50

1,372,980

_

Belgien

5

helgas 56,858

65: 75

37,384

14

Frankrike

5

frs. 2,187.160

25: 65

561,006

54

Italien

47»

lire 2,630,000

fl. 39,400

31: —

815,3o0

_

Holland

4Vs

263:50

103,819

_

Sverige

47»

kr. 171,160

—: —

171,160

_

Schweiz

5

frs. 317,000

126: 75

401,797

50

Tjecko-

Slovakien

5

tj. kr. 7,292,240

16:40

1,195,927: 36

! Svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags beslut

att jämte finska staten, en för båda och båda för en,

såsom för egen skuld svara för ett av Torne och Muonio

gränsälvars flottningsförening upptaget 5 % obligationslån

å kr. 1.500,000 jämlikt lånekontrakt den 10 juli

1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Skandinaviska

Kreditaktiebolaget, Stockholms Enskilda Bank

Aktiebolag och Aktiebolaget Göteborgs bank.

Utelöpande belopp ..................................

Svenska statens förbindelser att såsom för egen skuld

svara för av nedannämnda flottningsföreningar hos pensionförsäkringsfonden

upptagna amorteringslån:

Utelöpande belopp:

Kalix älvs 4.6 % lån 1928—1949 å ur
-

sprungligen kr. 750,000: — ........ 493,393: 65

Lule älvs 4.75 % lån 1929—1948 å ursprungligen

kr. 600,000:— ........ 423,680:35

Piteå 4.75 % lån 1929—1948 å ursprungligen

kr. 800,000: — .............. 564,907:17

Byske och Åby älvars 4.75% lån 1930

—1950 å ursprungligen kr. 450,0U0: — 337,095:92

Svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut

för ett lån ur pensionsförsäkringsfonden åt aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet å högst kr. 16,000,000 till

kapital och ränta, beräknad efter högst 5 %.

Utelöpande belopp ..................................

73,500,000: -

4,999,600: —

8,602,967: 74

930,000: -

1,819,077:09

6,000,000: —

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 2.

43

1935

1936

Den 1 juli

Den 30, jiliii

Kronor

Kronor

14,600,000: —

Svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut

för kapitalet av de preferensaktier i aktiebolaget Vin- cell spritcentralen, som tecknats för pensionsförsäkrings-

14,600,000:— ;

fonden ............................................

Svenska statens förbindelse enligt 1930 års riksdags beslut

att såsom för egen skuld svara för ett av Föreningen

för bistånd åt vanföra i Norrland hos pensionsförsäk- ringsfonden upptaget 4 % amorteringslån å kr. 150,000: —.

50,000: -

Utelöpande belopp..................................

Svenska statens förbindelse enligt beslut av 1931 och 1932

års riksdagar att såsom för egen skuld svara för två av

Föreningen för bistånd åt vanföra i Stockholm hos

pensionsförsäkriugsfonden upptagna lån, vartdera å kr.

1,000,000: —, löpande det ena med 3 % och det andra med

2lf% % ränta.

2,000,000: —

1,500,000: - j= 356,666,300:06

Utelöpande belopp..................................

Summa

392,152,421: 99

Tab. IV. Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings- m. fl. fonden*.

1935

Den 1 juli

Kronor

1936

Den 30 juni

Kronor

584,274:48

272,961: 62

32,238,761

5,213,867

3,153,157

22

11

04

480,000: —

Allmänna byggnadslänefolldén :

Fordran hos låntagare:

Kapital ............................ 540,232: 40 j

Ränta.............................. 282,418:26 j 822,650:66

= 857,236:10

Allmänna järnvågslånefonden:

Fordran hos låntagare: ! :

Kapital................ 29,887,586:42

Ränta ................ 5,726,530:30

Anståndsränta ........ 2,925,645:55 38,539,762:27 j ’

=40,605,785:37

Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar 600,000: — | 39,139,762:27

= 41,085,785:37 '' _ !

Bibanelånefonden:

Fordran hos låntagare:

8,636,400: — I Kapital................ 8,636,400: —

2,291,620:33 | Ränta ................ 2,648,318:34

975,806: 56 j Anståndsränta ........ 975,806:56 12,260,524: 90

= 11,903,826:89

500,000: — i Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar 500,000: — j 12,760,524: 90

j =12,403,826:89

Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. ål enskilda

järnvägar:

Fordran hos låntagare:

Kapital ................ 210,826:94

Ränta................ 2,024:49 212,851:43

Fordran hos riksgäldskontoret........ 3,828: 06 216,679:49

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Banko utskottets memorial Nr 2.

1935

Den 1 juli

Kronor

i

1936

Den 30 juni

Kronor

!

209,200: 86

3,312,854: 02

j Spannmålskreditfonden:

Fordran hos låntagare ..........

Fordran hos riksbanken.............

= 3,522,054:88

1,501,313:22

1,501,313:22

Statens sekundärlånefond för jordbrukare:

Fordran hos låntagare:

Kapital ................ 2,850,700:

Ränta.................. 28,593: 40

Fordran hos lånenämnden .......

2,879,293: 40

1,649,300: —

4,528,593:40

10,467,718:45

412,571: 04

216,360: —

Fonden för låneunderstöd:

Fordran hos låntagare:

Kapital................ 7,895,054: 49

Ränta ................ 359,018:61

= 10,880,289: 49

Fordran hos riksgäldskontoret.....

8,254,073:10

216,360: —

8,470,433:10

= 11,096,649: 49

271,248,035:62

234,488: 77

Fonden för förlag till statsverket:

Fordran hos statsverket m. fl.:

Kapital (netto)...................... 236,860,382:04

Ränta.............................. 533.580: —

237,393,962:04

= 271,482,524:39

1,101,276:15

Fonden för anordnande av spannmålslag erkus och kylhus:

Fordran hos statens lagerhus- och fryshusstyrelse ....

1,048,903:49

21,238:15

8,507: 60

Fonden för kontrollstationer för smör och ägg:

Fordran hos byggnadsstyrelsen ........

Fordran hos lantbruksstyrelsen .

= 29,745:75

17,414:39

8,507:60

''

25,921:99

6,173,862:50

4,383,772: 61

Fonden för varukredit:

Fordran hos låntagare:

Kapital ..............

5,269,409:06

Fonden för statsskuldens amortering:

Fordran hos riksgäldskontoret.......

19,200,000: - 1

Fonden för mötande av förluster å A.B. Kreditkassan av

är 1922:

Fordran hos riksgäldskontoret.........

27,500,000: -

367026. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.