Bankoutskottets memorial Nr 2
1937-01-19 · 44 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 40 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1937:2, Bankoutskottets memorial Nr 2
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1
Nr 2.
Ankom till riksdagens kansli den 19 januari 1937 kl. 4 e. m.
Memorial, med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret
till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet
avlämnade berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottaga den
av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 56 av det för nämnda verk
gällande reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets
ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges
berättelse till 1936 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande
instruktion till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 19 januari 1937.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 2.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1937
års riksdag.
Enligt 56 § av det för riksgäldskontoret gällande reglementet åligger det
fullmäktige i detta verk att till innevarande års riksdag avgiva berättelse örn
riksgäldskontorets ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan
fullmäktiges berättelse till 1936 års riksdag avgavs; och gå fullmäktige
nu att fullgöra nämnda åliggande.
Härvid vilja fullmäktige erinra, att riksgäldskontoret alltsedan år 1921 för
varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats för
inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,
vilka av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika
verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret
1935/1936, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande textoch
tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet. Fullmäktige
anse sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till
årsboken, och vilja här nedan endast lämna några viktiga sifferuppgifter och
meddelanden, vilka kunna vara av särskilt intresse för riksdagens ledamöter.
Vidare meddelas i denna berättelse en översikt över riksgäldskontorets rörelse
under senare halvåret 1936, varjämte fullmäktige, på sätt skett i föregående
berättelser till riksdagen, komma att redogöra för de särskilda uppdrag,
som av riksdagen anförtrotts åt fullmäktige.
Riksgäldskontorets rörelse under budgetåret 1935/1936.
Den fonderade statsskulden utgjorde den 30 juni 1935 kr. 2,300,598,937: 53
och den 30 juni 1936 ............................ » 2,330,683,493:05
samt har alltså under det senast förflutna budgetåret
ökats med .................................... kr. 30,084,555:52.
Under budgetåret har riksgäldskontoret emitterat obligationer å nedan
angivna belopp:
av 1933 års 3 1/2 % statsräntelån ...................... kr. 6,750,000: —
» 1934 > 3% » ...................... » 1,400,600: —
» 1935 » 2 Vs''/. » ...................... » 12,499,500: —
» 1936 » premieobligationslån...................... » 131,610,650: —
1 Härav nominellt 19,556,250 kr. försålda obligationer samt nominellt 12,054,400 kr. obligationer
lämnade i utbyte mot 1931 års premieobligationer.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
3
Vidare har den fonderade statsskulden ökats med följande belopp:
genom inlåning mot statsskuldsförbindelser.......... kr. 3,250,000: —
genom inlåning från statsinstitutioner eller av dem förvaltade
fonder .................................... » 14,440,630:67
Summa kr. 69,951,380: 67.
Å andra sidan har den fonderade statsskulden under budgetåret 1935/1936
minskats
dels genom amortering å
1886 års 31/2 % statslån ................ kr. 1,009,777:78
1931 » 4* > ................ > 980,800: —
1933 » 4 % » ................ » 1,248,600: — kr. 3,239,177:78
dels genom utbyte av obligationer, tilhörande 1931 års
premieobligationslån mot 1936 års premieobligationer .. » 12,054,400: —
dels genom utbyte av obligationer av 1886 års statslån
mot obligationer av 1934 års 3 % statsräntelån........ » 992,444:45
dels genom inlösen av obligationer, tillhörande 1899 års
3 V2 % amorteringslån .............................. » 20,887,920: —
dels genom återbetalning till statsinstitutioner eller av
dem förvaltade fonder .............................. » 2,600,000: —
dels ock genom amortering å Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags
av staten övertagna 4.8 % reverslån (amorteringslån)
hos statens järnvägars änke- och pupillkassa av
den 20 september 1930 .............................. » 92,882:92
Summa kr. 39,866,825: 15.
1933 års 4 °/o statsräntelån av den 15 mars. Den 30 juni 1936 meddelade
Kungl. Maj:t sin garanti å detta lån å nominellt 85,174,900 kr.
1933 års 3 1h % statsräntelån. Den 7 januari 1935, då enligt beslut av
fullmäktige all försäljning av obligationer tillhörande ifrågavarande lån
tillsvidare skulle upphöra, hade av lånet blivit placerat ett belopp av sammanlagt
nominellt 159,493,000 kr. Efter nämnda dag har ingen ytterligare
försäljning å lånet förekommit utom i maj 1936, då efter förhandlingar med
pensionsstyrelsen angående placering i riksgäldskontoret av medel, tillhöriga
pensionsförsäkringsfonden, till pensionsstyrelsen försålts obligationer av lånet
å nominellt 13,500,000 kr. till en kurs av 104 %. Den 13 maj likviderade
pensionsstyrelsen nominellt 6.750,000 kr., varför lånet den 30 juni 1936 uppgick
till nominellt 166,243,000 kr. Förevarande lån är ännu icke avslutat.
1934 års 3 %> statsräntelån. Den 30 juni 1935 hade av lånet försålts obligationer
å sammanlagt nominellt 27,121,800 kr. Sedermera har under budgetåret
1935/1936 till postsparbanken för dess insättares räkning försålts
obligationer för nominellt 108,900 kr. till kurser varierande mellan 90 %
oell 98 3/s %.
4
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Dessutom försåldes den 27 juli 1935 till riksbanken obligationer å nominellt
299,600 kr. till en kurs av 98 3A °/o. I utbyte mot 1886 års obligationer
liava utlämnats obligationer av här ifrågavarande lån å nominellt 992,100
kr. Den 30 juni 1936 hade sålunda av lånet placerats obligationer å sammanlagt
nominellt 28,522,400 kr. Lånet är icke avslutat.
1935 års 2 1/2 % statsräntelån. Den 30 juni 1935 hade till riksgäldskontoret
inkommit valuta för tecknade eller övertagna obligationer av ifrågavarande
lån å sammanlagt nominellt 37,500,500 kr. Den 24 oktober 1935 hade valuta
för lånets hela belopp, 50,000,000 kr., influtit till riksgäldskontoret.
Den 16 oktober 1936 meddelade Kungl. Majit sin garanti å detta lån.
1936 års premieobligationslån. Enligt de för 1931 års premieobligationslån
gällande bestämmelser skulle vinstutlottningarna å lånet pågå t. o. m.
juni 1936, eller, om riksgäldskontoret så bestämde och kungjorde, t. o. m. juni
1941, och skulle de för lånet utgivna obligationerna tre månader efter sista
vinstutlottningen inlösas till parikurs.
Sedan fullmäktige i anledning härav under januari 1936 upptagit till behandling
fråga örn lånets inlösen under år 1936, fattades beslut härom den
25 i samma månad, i samband varmed beslöts uppläggande av ett nytt premieobligationslån,
avsett i första hand för konvertering av 1931 års lån.
Det nya lånets belopp fastställdes till 120,000,000 kr. eller sålunda 20,000,000
kr. utöver det äldre premielånets belopp. För det nya lånet utfärdades
2.400.000 obligationer, var och en lydande å 50 kr. Obligationerna förfalla
till inlösen den 1 oktober 1956, dock med rätt för riksgäldskontoret att inlösa
desamma under tiden från och med den 1 oktober 1946 efter minst
tre månader förut verkställd uppsägning. Med början i december 1936
verkslälles årligen i juni och december utlottning av vinster å sammanlagt
1.810.000 kr. För helt år utgör vinsternas belopp således 3,620,000 kr., motsvarande
3.017 % av lånets kapitalbelopp. Vid varje utlottning skall å varje
särskild serie utlottas minst sex vinster, nämligen en vinst å 100 kr., två
vinster å vardera 50 kr. samt tre vinster, envar å 25 kr.
I enlighet med det huvudsakliga syftet med det nya lånet erbjödos innehavarna
av 1931 års premieobligationer att under tiden 16 juni—31 juli
utbyta dessa mot nya premieobligationer av år 1936. De 20,000,000 kr.
obligationer, vilka icke skulle reserveras för utbyte, utbjödos till försäljning
fr. o. m. den 22 maj. Försäljningspriset skulle därvid utgöra 52 kr.
För konverteringen av 1931 års premieobligationslån och försäljningen av
det nya lånet har riksgäldskontoret anlitat biträde av riksbanken, postverket,
ett flertal av landets privata banker och vissa sparbanker, mäklare samt
dessutom några av riksgäldskontoret anlitade kommissionärer. För försäljning
i riksgäldskontorets kassa reserverades ett antal obligationer, varvid
tillika bestämdes, att till varje köpare finge utlämnas högst två obligationer.
Samma begränsning av antalet obligationer till varje köpare tillämpades
jämväl av riksbanken och postverket vid försäljningen.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
5
Sedan försäljningen av 1936 års premieobligationer som nämnt tagit sin
början den 22 maj, hade samma dag kommit till riksgäldskontorets kännedom,
att obligationer, vilka inköpts till det fastställda priset av 52 kr. för
obligation, åter försålts till avsevärt högre kurs, 57 å 58 kr. Med anledning
härav och till förhindrande av spekulationsköp beslöts att fr. o. m. den 23
maj tillsvidare inställa all försäljning i riksgäldskontoret av återstående därför
avsedda premieobligationer, utgörande omkring 55,000 st. Efter förhandlingar
med generalpoststyrelsen och riksbanken, vilka därvid förklarat
sig villiga medverka vid försäljning av nämnda obligationspost, beslöts
senare, att försäljningen av dessa obligationer skulle återupptagas fr. o. m.
den 29 maj, varvid priset för obligation skulle utgöra 57 kr. Samtidigt gjordes
framställning hos styrelsen för Stockholms fondbörs om obligationernas
inregistrering å fondbörsen med kursnotering fr. o. m. den 2 juni 1936. Av
nämnda obligationspost å 55,000 premieobligationer överlämnades för försäljning,
enligt därom träffad överenskommelse, 35,000 obligationer till generalpoststyrelsen
och 6,000 obligationer till riksbanken, varjämte återstående
obligationer reserverades för samtidig försäljning i riksgäldskontorets
kassa samt för tillgodoseende av till riksgäldskontoret med posten inkommande
rekvisitioner m. m., varvid såsom tidigare till varje köpare skulle
få utlämnas högst två obligationer.
Den 30 juni 1936 hade av ifrågavarande premieobligationslån försålts
obligationer till ett nominellt belopp av 19,556,250 kr., därav i riksgäldskontoret
nominellt 796,950 kr., varjämte till och med nämnda dag utbyte verkställts
av nominellt 12,054,400 kr., obligationer av 1931 års premieobligationslån.
Vid budgetårets utgång den 30 juni 1936 hade till riksgäldskontoret
inkommit valuta för sammanlagt 344,602 till ett pris av 52 kr. försålda
premieobligationer samt för sammanlagt 46,523 obligationer, vilka försålts
till det förhöjda priset av 57 kr. för obligation.
I samband med beslutet örn uppläggande av 1936 års premieobligationslån
upptogo fullmäktige till behandling fråga ang. avbetalningsförsäljning
av de nya obligationerna. I anledning av de uttalanden, 1933 års statsrevisorer
och 1935 års bankoutskott (uti. nr 34) gjort i fråga örn försäljning
mot avbetalning av svenska statens premieobligationer hade verkställts särskild
utredning i ämnet av tre sakkunniga, nämligen riksgäldsdirektören
F. Sandberg och riksgäldskommissarien T. Borell, utsedda av fullmäktige,
samt förste intendenten .T. G. F. Daelander, utsedd av generalpoststyrelsen. I
anslutning till den av nämnda sakkunniga framlagda utredningen, vilken bilagts
fullmäktiges protokoll över låneärenden den 14 november 1935, § 3,
beslöto fullmäktige att av de för försäljning avsedda obligationerna av 1936
års premieobligationslån reservera nominellt 4,500,000 kr. obligationer för
försäljning mot avbetalning under medverkan av postverket och riksgäldskontorets
auktoriserade kommissionärer, varvid postverket skulle erhålla nominellt
3,000,000 kr. obligationer och kommissionärerna återstoden. Ifrågavarande
obligationer övertogos enligt därom träffade avtal, vilka jämte för
kommissionärerna utfärdade tillståndsbevis i avskrift bilagts fullmäktiges pro
-
6
Bankoutskottets memorial Nr 2.
tokoll över låneärenden den 2 april 1936, § 9, i fast räkning till ett pris av
52 kr. för obligation, varvid kommissionärerna dock skulle äga tillgodoräkna
sig en provision av 75 öre för obligation, och skulle försäljningspriset å
obligationerna ej utan riksgäldskontorets medgivande få överstiga inköpspriset
(netto) med mer än 7 kr. 75 öre för obligation, d. v. s. uppgå till högst
59 kr. för obligation.
Beträffande försäljningspriset för obligationer av 1936 års premieobligationslån,
som av kommissionärerna annorstädes än från riksgäldskontoret
förvärvades för försäljning mot avbetalning, ävensom för premieobligationer
av år 1933 vid avbetalningsförsäljning, som av kommissionärerna verkställes
efter vinstutlottningen under september månad 1936, hava fullmäktige beslutat,
att nämnda pris icke finge överstiga 65 kronor för obligation.
Inlösen av 1899 års 3 1h °/o amorteringslån. Sedan fullmäktige den 2 maj
1935 beslutat att till inlösen den 15 augusti 1935 uppsäga ifrågavarande lån,
varå efter avdrag av riksgäldskontorets behållning av uppköpta obligationer
av lånet återstod ett belopp av 18,884,520 kr., hade i anledning härav t. o. m.
den 30 juni 1936 av lånet inlösts obligationer i riksgäldskontoret å nominellt
9,167,760 kr. samt i utlandet å nominellt 8,706,581 kr. 10 öre.
Inlösen av 1886 års 3 Vs % amorteringslån. Den 30 april 1936 beslöto fullmäktige
att till inlösen den 1 september samma år uppsäga återstående, ej
utlottade obligationer av detta lån, varå efter utlottningen den 1 juni 1936
voro utelöpande obligationer till ett belopp av nominellt 40,000,888 kr. 89 öre.
Kungörelse om uppsägningen har på föreskrivet sätt före den 15 maj 1936
varit införd i Post- och inrikes tidningar samt i ett antal utländska tidningar.
Sedermera beslöto fullmäktige den 20 maj 1936, då i anledning av uppsägningen
av 1886 års 3V2 % amorteringslån viss efterfrågan å placeringsobjekt
för därigenom frigjort kapital börjat göra sig gällande, att innehavare
av obligationer, tillhörande nämnda lån, vilka därom hos riksgäldskontoret
gjorde framställning, skulle i utbyte erhålla obligationer av svenska statens
3 % räntelån av år 1934 till en kurs av lägst 98 %. I anledning härav hade
t. o. m. den 30 juni 1936 av 1886 års lån i utbyte utlämnats 1934 års obligationer
å sammanlagt nominellt 992,100 kr., i samband varmed överskjutande
skillnadsbelopp å 1886 års obligationer 344 kr. 45 öre kontant utbetalats.
Skulden för de av riksgäldskontoret upptagna obligationslånen
utgjorde den 30 juni 1935 ........................ kr. 1,949,014,397:78
och den 30 juni 1936 ............................ » 1,964,101,205: 55
samt har alltså under budgetåret ökats med........ kr. 15,086,807:77.
Skulden för de av staten vid inköp av enskilda järnvägar övertagna, såsom
fonderad statsskuld bokförda lånen, som den 30 juni 1935 uppgick till
3,169,105 kr. 85 öre, har under budgetåret 1935/1936 genom amortering mins
-
Bankoutskottets memorial Nr 2.
7
kats med 92,882 kr. 92 öre och utgjorde alltså den 30 juni 1936 3,076,222
kr. 93 öre.
De medel, riksgäldskontoret mottagit till förvaltning från statens pensionsanstalt,
från vissa av statens egna institutioner förvaltade fonder samt från
sparbankernas säkerhetskassa, uppgingo vid början av budgetåret 1935/1936
till 276,024,544 kr. 90 öre och vid slutet av samma budgetår till 287,865,175
kr. 57 öre. De olika depositionernas belopp framgår av nedanstående tabell:
-
Behållning
den 1 juli
1935
Inbetalat
under
budgetåret
1935/1936
Återbetalat
under
budgetåret
1935/1936
Kapitaliserad
ränta
Behållning
den 30 juni
1936
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Statens pensionsanstalt ..
146,086,000: 76
1,800,000: -
2,600,000: —
5,967,363:25
151,253,364:01
Pensionsförsäkringsfonden
21,000,000: —
—
—
—
21,000,000: —
Postverkets pensionsfond
12,938,544:14
173,000: -
—
532,949: —
13,644,493:14
Telegrafverkets pensions-
10,000,000: -
30,500,000: —
8,000,000: —
_
10,000,000: -
Statens järnvägars pen-
3,000,000: —
33,500,000: -
Postverkets förnyelsefond
1,000,000: —
—
—
9,000,000: —
Telegrafverkets förnyelse- fond ..................
12,000,000: —
—
—
—
12,000,000: —
Statens vattenfallsverks
förnyelsefonder........
35,500,000: —
1,300,000: —
—
—
36,800,000: —
Sparbankernas säkerhets- kassa ................
649,860: 93
_
17,457: 49
667,318: 42
Summa kronor
276,024,544:90
7,922,860:93
2,600,000: —
6,517,769:74
287,865,175:57
Ränta har för tiden 1 juli 1935—30 juni 1936 å samtliga ifrågavarande
medel gottgjorts efter en räntefot av 4.1 °/o, motsvarande den effektiva medelräntefoten
för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits under
de fem närmast förflutna budgetåren. Såsom framgår av ovanstående tabell
bar räntan å de statens pensionsanstalt, postverkets pensionsfond och sparbankernas
säkerhetskassa tillhöriga medlen icke utbetalats utan i stället lagts
till den i riksgäldskontoret innestående kapitalbehållningen. Å övriga depositioner
har emellertid räntan utbetalats vid respektive förfallotider.
De av postverkets pensionsfond insatta medlen äro ouppsägbara. För överlämnade
medel, tillhöriga postverkets, telegrafverkets och vattenfallsverkens
förnyelsefonder, telegrafverkets och statens järnvägars pensionsfonder samt
sparbankernas säkerhetskassa gäller en uppsägningstid av fem år, dock
må under ett och samma budgetår icke uttagas mera än en femtedel av de
vid budgetårets ingång innestående medlen. En uppsägningstid av fem år
gäller dessutom för pensionsförsäkringsfondens i riksgäldskontoret placerade
medel, medan däremot någon uppsägningstid icke är fastställd för medel överlämnade
av statens pensionsanstalt.
8
Bankoutskottets memorial Nr 2.
I sin berättelse till 1936 års riksdag meddelade fullmäktige, att Sparbankernas
säkerhetskassa efter medgivande av fullmäktige till riksgäldskontoret
till förvaltning överlämnat sammanlagt 650,000 kr. Av nämnda belopp
hade 400,000 kr. deponerats med en uppsägningstid av fem år, dock att för
varje budgetår ej mer än en femtedel av de vid budgetårets början innestående
medlen finge uttagas. Ränta å ifrågavarande deposition utginge efter
en räntefot av 4.1 °/o motsvarande den effektiva medelräntefoten för de under
de senaste fem budgetåren upptagna fasta statslånen. Återstående belopp,
250,000 kr., hade deponerats med villkor örn återbetalning fjorton dagar
efter verkställd uppsägning. Ränta å sistnämnda medel gottgjordes efter
samma räntefot, som tillämpades av de till svenska bankföreningen anslutna
bankerna beträffande medel, som hos dem innestode med fjorton dagars
uppsägning. Å kassans depositioner upplupen ränta skulle varje den 30
juni läggas till kassans hos riksgäldskontoret innestående, på fem år bundna
medel.
Sedan av kassans med en uppsägningstid av fjorton dagar innestående medel
i januari 1936 återbetalats ett belopp av 1,500 kr., överfördes den 14 mars
1936, efter av kassan gjord framställning, återstoden av sistnämnda medel,
248,500 kr., till kassans i riksgäldskontoret innestående, på fem år bundna
medel. Den 30 juni 1936 utgjorde dessa medel, efter tillägg av upplupen
ränta, 667,318 kr. 42 öre, vilket belopp redovisas såsom fonderad statsskuld.
Riksgäldskontorets skuld på grund av upplåning mot statsskulclsförbindelser
uppgick den 30 juni 1935 till 70,000,000 kr. Under budgetåret 1935/1936
(maj 1936) har ytterligare försålts 6,500,000 kr. till pensionsstyrelsen, varav
under sagda budgetår inflöto 3,250,000 kr. Den 30 juni 1936 uppgick riksgäldskontorets
ifrågavarande skuld alltså till 73,250,000 kr.
Med undantag av från statskontoret den 8 maj 1934 upplånade medel
(4,000,000 kr.), vilka skola återbetalas den 8 maj 1944, gäller beträffande
samtliga här ifrågavarande medel, att de skola av riksgäldskontoret återbetalas
ett år efter å någondera sidan skedd uppsägning, dock tidigast, såvitt
angår ovannämnda av pensionsstyrelsen överlämnade medel, 15 år, vad beträffar
hos Kooperativa förbundet upplånade medel 8 år samt beträffande
övriga medel 10 år efter medlens överlämnande till riksgäldskontoret. Statsskuldsförbindelsernas
tidigaste inlösningstider fördela sig å åren 1941—1944.
Ränta å förbindelserna erläggas halvårsvis den 1 april och den 1 oktober
samt utgår för statsskuldsförbindelser å sammanlagt 26,000,000 kr. efter en
rörlig räntefot, motsvarande medelvärdet av den effektiva räntan för av riksgäldskontoret
under närmast föregående två kalenderår verkställd ny fast
upplåning och för övriga statsskuldsförbindelser efter en fast räntefot. Den
rörliga räntefoten har fastställts till 4 % för förfallotiden den 1 oktober 1935
samt till 3.4 % för förfallotiderna den 1 april och den 1 oktober 1936. Den
fasta räntefoten utgör
Bankoutskottets memorial Nr 2.
9
för förbindelser å 7,250,000 kr....................................... 4.4 #
» > » 15,250,000 » ...................................... 4 %
» » » 10,000,000 i» ...................................... 3.8#
> » » 5,000,000 > ...................................... 3.7 %
d » » 4,000,000 » ...................................... 3.6 %
» > » 3,250,000 » ...................................... 3. i /
> » » 2,500,000 » ...................................... 3 »/.
Den tillfälliga statsskulden utgjorde den 30 juni 1935. . kr. 186,500,000: —
och den 30 juni 1936 .............................. * 56,500,000: —
samt har alltså under det senast förflutna budgetåret
minskats med .................................. kr. 130,000,000: —
Såsom tillfällig statsskuld redovisades den 1 juli 1935
l:o) en till riksbanken i samband med den år 1932
genomförda stödaktionen åt Skandinaviska Kreditaktiebolaget
utfärdad statsskuldsförbindelse å ............ » 100,000,000: —
2:o) svenskt statsskuldsbevis, utfärdat till riksbanken
vid övertagande jämlikt 1933 års riksdags beslut av Aktiebolaget
Kreditkassans av år 1922 skuld till riksbanken
å ........................................... * 26,500,000: —
3:o) försålda Svenska statens 3-månaders skattkammarväxlar
å ...................................... » 60,000,000:—.
Beträffande nämnda tre poster få fullmäktige anföra följande.
Sedan Skandinaviska Kreditaktiebolaget den 6 juli och den 20 augusti
1935 verkställt avbetalningar å sin skuld till riksgäldskontoret på grund av
förlagslån å 100,000,000 kr. med respektive 20,000,000 kr. och 30,000,000 kr.,
har riksgäldskontoret gottgjort riksbanken motsvarande belopp i avräkning
å ovan omförmälda till riksbanken utfärdade statsskuldsförbindelse. Den 30
december 1935, då denna förbindelses återstående belopp, 50,000,000 kr. jämte
D/2 % ränta därå, förföll till betalning, blev förbindelsen med hänsyn till
riksgäldskontorets goda kassaställning till fullo infriad.
I anledning av att det ovan under 2:o) omförmälda statsskuldbeviset å
26,500,000 kr. med 3 % ränta förföll lill betalning den 30 juni 1936 inleddes
av riksbanken i juni månad förhandlingar angående omsättning av ifrågavarande
lån under framhållande av önskvärdheten av att lånet med hänsyn
till riksbankens valutavårdande uppgifter finge tillsvidare kvarstå. Förhandlingarna
resulterade i att fullmäktige den 30 juni 1936 till riksbanken utfärdade
nytt statsskuldbevis å 26,500,000 kr., löpande med 1 % ränta och
förfallande den 30 juni 1937.
Beloppet av utelöpande skattkammarväxlar hade den 30 juni 1936 nedbringats
till 30,000,000 kr.
De under budgetåret 1935/1936 förfallna räntorna å statsskulden hava
uppgått till nominellt 94,456,644 kr. 10 öre mot 97,880,519 kr. 73 öre under
opaginerad Kontrollera mot PDF
K)
Bankoutskottets memorial Nr 2.
närmast föregående budgetperiod. Minskningen är beroende på konvertering
och inlösen av 1887 och 1924 års statslån, minskade kursförluster å räntelikvider
i utlandet, nedgång i ränteutgifterna för lån hos statsinstitutioner
och fonder samt återbetalning av tillfällig statsskuld. Av minskningen falla
2,286,710 kr. 97 öro på den fonderade statsskulden och 1,137,164 kr. 66 öre
på den tillfälliga statsskulden.
I ränteutgifterna äro för budgetåret 1935/1936 inräknade kursförluster vid
ränteiikvider i utländsk valuta å 622,820 kr. 30 öre.
Av domänverket till förvaltning överlämnade medel. 1923 års riksdag har
bemyndigat fullmäktige i riksgäldskontoret att till förvaltning mottaga domänverket
tillhöriga medel, som icke äro erforderliga för verkets omedelbart
förestående utgifter eller inleverering till statsverket av driftsöverskott.
Vid början av budgetåret 1935/1936 innestodo i riksgäldskontoret dylika
medel till belopp av 4,000,000 kr. Sedermera har domänstyrelsen under
månaderna augusti, september och november 1935 till förvaltning överlämnat
sammanlagt 11,000,000 kr. Å andra sidan har under budgetåret av de
mottagna medlen till domänstyrelsen återbetalats i maj 1936 1,500,000 kr.
samt i juni samma år 10,500,000 kr, sålunda tillhopa 12,000,000 kr. I följd
härav uppgick domänverkets tillgodohavande i riksgäldskontoret den 30 juni
1936 till 3,000,000 kr.
Ränta å ifrågavarande medel gottgöres för kalenderår. Enligt en i oktober
1934 träffad överenskommelse har fr. o. m. den 1 i samma månad tilllämpats
en räntesats av 2 % för ett överlämnat belopp av 10,000,000 kr,
under förutsättning att detta bundits med en uppsägningstid av sex månader;
för utöver nämnda belopp överlämnade medel har ränta beräknats efter
iVa %■ Sedan riksgäldskontoret bifallit en framställning från domänstyrelsen
i april 1935 att av vid denna tidpunkt i riksgäldskontoret innestående
medel, uppgående till 12,500,000 kr, utbekomma 8,000,000 kr. i slutet av
juni manad 1935 utan hinder av förenämnda bestämmelser rörande uppsägningstid,
träffades överenskommelse, att ränta å domänverkets samtliga till
riksgäldskontoret för förvaltning överlämnade medel fr. o. m. den 1 januari
1935 tillsvidare skulle utgå efter 1% °/o. Den i oktober 1934 träffade överenskommelsen
skulle emellertid åter tillämpas, så snart de överlämnade
medlen uppginge till ett belopp av 10,000,000 kr, vilka bundes med sex månaders
uppsägning. Enligt här angivna beräkningsgrunder utgjorde räntan
å domänverkets till riksgäldskontoret överlämnade medel för år 1935 192,472
kr. 23 öre, vilket belopp vid årets slut utbetalades till domänstyrelsen.
ExportkreditfAnden. Den i samband med beslut av 1933 års riksdag angående
statsgaranti för exportkredit tillkomna, av riksgäldskontoret förvaltade
exportkreditfonden hade den 1 juli 1935 en behållning
Bankoutskottets memorial Nr 2.
11
kr. 609,912:34
Under budgetåret 1935/1936 har från exportkreditnämnden
till riksgäldskontoret överlämnats sammanlagt........ » 150,087: 66
att tillgodoföras nämnda fond.
Ränta å de överlämnade medlen har beräknats efter 1 %
med ................................................ » 6,473: 85
kr. 766,473: 85.
Å andra sidan har till exportkreditnämnden utbetalats .. » 45,000: —
varefter fondens behållning den 30 juni 1936 uppgick till . . kr. 721,473: 85.
Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning överlämnade medel. De
medel, vilka riksgäldskontoret jämlikt medgivande av 1926 års riksdag emottagit
till förvaltning för statens reproduktionsanstalts räkning, uppgingo den
1 juli 1935 till ...................................... kr. 36,298: 72
Under budgetåret har icke för anstaltens räkning inlevererats
ytterligare belopp, men anstaltens behållning har likväl
ökats med tillgodoförd ränta ä Uå °/o för år 1935 ...... » 515: 90
kr. 36,814: 62.
Å andra sidan har riksgäldskontoret av ifrågavarande me
-
del i september 1935 och i mars 1936 i tre särskilda poster
återbetalat sammanlagt ................................ » 20,000: —
i följd varav reproduktionsanstaltens i riksgäldskontoret innestående
medel vid budgetårets utgång den 30 juni 1936
utgjorde ............................................ kr. 16,814: 62.
Aktiebolaget Industrikredit. Såsom fullmäktige omförmälde i sin berättelse
till 1936 års riksdag överlämnade Aktiebolaget Industrikredit, det jämlikt
beslut av 1934 års riksdag inrättade institutet för medellång och långfristig
kreditgivning åt företag inom näringslivet, till riksgäldskontoret dels
1 oktober 1934 ett belopp av 3,000,000 kr. att förräntas efter en räntefot av
2 % och återbetalas sex månader efter skedd uppsägning dels ock i juni
1935 ytterligare ett belopp av 1,315,500 kr. till förräntning efter en räntefot,
motsvarande det medeldiskonto, som av riksgäldskontoret betalades för i
marknaden utbjudna tre månaders skattkammarväxlar.
Den 1 juli 1935 utgjorde sålunda bolagets till riksgäldskontoret för förvaltning
överlämnade medel sammanlagt 4,315,500 kr.
Av de i juni 1935 överlämnade medlen återbetalades, efter därom av bolaget
gjorda framställningar, 1,300,000 kr. den 26 augusti 1935 samt återstående
15,500 kr. den 31 december samma år. Ränta har gottgjorts bolaget för
tredje kvartalet 1935 efter en räntesats av 0.451 % samt för fjärde kvartalet
samma år efter en räntesats av 0.395 %.
12
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Den 20 mars 1936 beslöto fullmäktige att till återbetalning den 21 september
1936 uppsäga bolagets hos riksgäldskontoret mot 2 °/o ränta innestående
medel, 3,000,000 kr. Beloppet återbetalades emellertid redan den 29 maj
1936, i samband varmed ränta för den gångna delen av budgetåret utbetalades
med 54,833 kr. 33 öre.
Av utrikesdepartementets arvsbyrå till förvaltning överlämnade medel. Såsom
i berättelsen till 1936 års riksdag omförmälts överlämnade utrikesdepartementet
den 30 april 1935 till förvaltning ett belopp av 80,000 kr. Medlen
äro bundna med en uppsägningstid av sex månader och ränta å desamma
gottgöres efter depositionsränta. Den 1 juli 1935 uppgick ifrågavarande deposition,
efter tillägg av ränta å 2 %>, till 80,266 kr. 67 öre. Räntebeloppet,
kr. 266: 67, utbetalades i juli 1935 till utrikesdepartementet. För budgetåret
1935/1936 utgjorde räntan å depositionen efter 2 % kr. 1,600: 24, vilket
belopp den 30 juni 1936 utbetalades till utrikesdepartementet.
Fonden för statsskuldens amortering, som den 1 juli 1935 hade en behållning
av 4,383,772 kr. 61 öre, har under sistförfluten budgetår ökats med det
å 1935/1936 års riksstat för avsättning till fonden anvisade anslaget å
I, 000,000 kr. Vid bokslutet den 30 juni 1936 överfördes fondens behållning,
5,383,772 kr. 61 öre, till avskrivningskontot.
Fonden för annuitetslikvider. För förräntning och amortering av statens
obligationslån anvisas å riksstaten anslag av andra statsinkomster än lånemedel,
vilka vid förfallotiderna överföras till riksgäldskontorets checkräkning
och bokföras å ovanstående konto. I den mån annuitetslikvider verkställas
genom uttag å riksgäldskontorets checkräkning belastas nämnda konto
med likviderna i fråga. Fonden utvisade vid ingången av budgetåret den
1 juli 1935 en behållning av 4,416,449 kr. 48 öre. Den 30 juni 1936 utgjorde
behållningen 4,318,604 kr. 32 öre.
Förfallna icke inkomna obligationer. Behållningen å detta konto utgjorde
den 1 juli 1935 33,698,322 kr. 69 öre och uppgick den 30 juni 1936 till
II, 280,761 kr. 98 öre.
Fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922.
Fonden redovisade den 1 juli 1935 en behållning av 19,500,000 kr., vilken behållning
under budgetåret ökats med å riksstaten 1935/1936 anvisat anslag
till kapitalökning åt fonden av 8,000,000 kr. Den 30 juni 1936 uppgick fonden
sålunda till 27,500,000 kr.
De av statskontoret till förvaltning överlämnade kassabehållningarna utgjorde
den 1 juli 1935 245,000,000 kr. och ökades sedermera med sammanlagt
205,000,000 kr., som inlevererades med 100,000,000 kr. i december 1935
Bankoutskottets memorial Nr 2.
13
och 105,000,000 kr. i maj 1936. Av dessa medel återbetalade riksgäldskontoret
under budgetåret 1935/1936 inalles 160,000,000 kr. Statskontorets tillgodohavande
för de till förvaltning överlämnade medlen utgjorde alltså den
30 juni 1936 290,000,000 kr., innebärande en ökning jämfört med motsvarande
siffra vid budgetårets ingång av 45,000,000 kr.
Tillskottsmedel för återställande av vissa bankers grundfonder. Sedan
riksgäldskontoret under år 1934 jämlikt beslut av samma års riksdag övertagit
av Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 lämnade belåningar av bevis
å tillskott till vissa bankers grundfonder jämte mot samma belåningar svarande
insättningar av tillskottsmedel, har efter av Aktiebolaget Jämtlands
folkbank därom gjord framställning och med stöd av 1934 års riksdags omförmälda
beslut i november 1935 verkställts följande omläggning av riksgäldskontorets
engagement i nämnda bank: Med användande av i riksgäldskontoret
innestående tillskottsmedel för återställande av bankens grundfond,
utgörande 2,400,000 kr., har inlösts riksgäldskontorets lån å samma belopp
till Aktiebolaget Filius mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens grundfond.
I samband härmed har Aktiebolaget Filius beviljats ett nytt lån å
743,850 kr., till säkerhet varför till riksgäldskontoret överlämnats av bolaget
tecknade preferensaktier i banken å nominellt samma belopp, varjämte
motsvarande belopp gottskrivits banken å ett särskilt konto.
I riksgäldskontoret innestående tillskottsmedel för återställande av Östergötlands
enskilda bank aktiebolags grundfond, som den 1 juli 1935 uppgick
till 1,700,000 kr., har under budgetåret minskats med ett belopp av 1,060,000
kr., vilket belopp av banken använts till avbetalning å Aktiebolaget Metodens
lån hos riksgäldskontoret mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens grundfond.
I följd härav uppgingo ifrågavarande tillskottsmedel den 30 juni 1936
till 640,000 kr.
Likaledes har i riksgäldskontoret innestående tillskottsmedel för återställande
av Uplands enskilda bank aktiebolags grundfond, vilka den 1 juli 1935
uppgingo till 4,000,000 kr., minskats med ett belopp av 1,000,000 kr.,
varmed banken verkställt avbetalning å Aktiebolaget Lods lån hos riksgäldskontoret
mot säkerhet av bevis å tillskott till bankens grundfond.
Ifrågavarande tillskottsmedel uppgingo sålunda den 30 juni 1936 till
3,000,000 kr.
Innestående tillskottsmedel för återställande av Aktiebolaget Göteborgs
handelsbanks grundfond, vilka den 1 juli 1935 utgjorde 12,500,000 kr., har
under budgetåret minskats med 1,500,000 kr., motsvarande avbetalning, som
av banken verkställts å Aktiebolaget Durs lån hos riksgäldskontoret mot säkerhet
av bevis å tillskott till bankens grundfond. Vid budgetårets slut uppgingo
sålunda ifrågavarande tillskottsmedel till 11,000,000 kr.
Tillskottsmedlen för återställande av Aktiebolaget Smålands banks grundfond,
vilka den 1 juli 1935 uppgingo till 1,722,7(55 kr., hava under budgetåret
dels minskats med 156,615 kr., vilket belopp av banken använts till avbetalning
å Aktiebolaget Axes lån hos riksgäldskontoret mot säkerhet av be
-
14
Bankoutskottets memorial Nr 2.
vis å tillskott till bankens grundfond, dels ock ökats med ett belopp av
404,150 kr., motsvarande nyssnämnda avbetalning å Aktiebolaget Axes lån
samt av banken med 247,535 kr. verkställd avbetalning å ett av riksgäldskontoret
jämlikt 1934 års riksdags förenämnda beslut från Aktiebolaget Kre
ditkassan av år 1922 övertaget lån till Aktiebolaget Bond. I följd härav
uppgingo ifrågavarande tillskottsmedel den 30 juni 1936 till ett belopp av
1,970,300 kr.
Å tillskottsmedlen för återställande av Wermlands enskilda bank aktiebolags
grundfond har någon förändring under budgetåret ej ägt rum. Riksgäldskontorets
skuld den 30 juni 1936 utgjorde 12,409,263 kr. 33 öre.
Reservationer å lånemedelsanslag. Den 1 juli 1935 uppgingo reservationerna
å lånemedelsanslag till ett belopp av 181,502,902 kr. 78 öre och utgjorde
vid budgetårets slut den 30 juni 1936 155,940,419 kr. 49 öre. Sistnämnda
summa motsvaras av ännu icke lyftade belopp å de anslag, som å
riksstaterna anvisats att utgå av lånemedel.
Å de anslag till kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå från
riksgäldskontoret, har under budgetåret 1935/1936 utbetalats sammanlagt
144,630,185 kr. efter avdrag av till riksgäldskontoret återlevererade, vederbörande
anslag tillgodoförda lånemedel. Fördelningen av denna summa på
de olika riksstatstitlarna framgår av nedanstående sammanställning:
Postverket .......................................... kr. 1,527,278
Telegrafverket........................................ » 15,946,131
Statens järnvägar .................................... » 25,027,600
Statens vattenfallsverk ................................ » 9,009,473
Statens allmänna fastighetsfond ........................ » 3,375,500
Fonden för statens aktier.............................. » 6,249,500
Statens utlåningsfonder (inklusive Fonden för låneunderstöd) » 11,262,615
Fonden för förlag till statsverket ...................... » 72,232,089
Summa kr. 144,630,185.
Fonden för förlag till statsverket. Här nedan meddela fullmäktige en
sammanställning av de å fonden under budgetåren 1933/1934—1935/1936
utbetalda beloppen, fördelade å rubrikerna allmänna arbeten, statliga byggnader,
låneunderstöd, förlagskapital åt svenska spannmålsföreningen samt
övriga ändamål. I sammanställningen hava därjämte upptagits de anvisade
beloppen och reservationerna å anslagen vid slutet av budgetåret 1935/1936:
Bankoutskottets memorial Nr 2.
15
Å riksstaten
anvisade belopp
Kr.
Av riksgäldskon- toret t. o. m.
budgetåret 1935/36
utbetalda belopp 1
Kr.
Reservationer den
ao/6 1936
Kr.
Allmänna arbeten ..............
241,791,000
_
223,306,445:74
18,484,554:26
Statliga byggnader..............
21,508,650
—
19,345,012: —
2 970,538: -
Låneunderstöd..................
34,200,000
—
27,914,421:97
8 4,832,618:03
Svenska spannmålsföreningen____
95,000,000
—
95,000,000: -
—
övriga ändamål ................
1,853,000
—
1,713,055: 97
4 139.167:09
Summa kronor
394,352,650
—
367,278,935: 68
24,426,877:38
Den 2 januari 1936 inbetalade Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund
till riksgäldskontoret ett belopp av 2,356,205 kr. 54 öre, utgörande dels den 1
januari 1937 förfallande kapitalavbetalning å bolagets skuld till staten enligt
1927 års malmavtal, 2,204,636 kr. 76 öre dels ock räntor å sammanlagt
151,568 kr. 78 öre. Bolaget hade därmed slutbetalat sin ovannämnda skuld,
vilken ursprungligen utgjorde 13,227,820 kr. 56 öre.
Förlag skapital åt Svenska spannmålsf öreningen u. p. a. Genom beslut av
1935 års riksdag bemyndigades fullmäktige att ställa ett belopp av högst
30,000,000 kr. såsom förlagskapital till föreningens förfogande utöver det
förlagskapital å 65,000,000 kr., som anvisats för budgetåret 1934/1935. Den
1 juli 1935 utgjorde föreningens skuld till riksgäldskontoret på grund av
till föreningen från nämnda båda anslag utbetalat förlagskapital 75,000,000
kr. Sedermera utbetalades till föreningen under juli månad 1935 återstoden
av ifrågavarande förlagskapital 20,000,000 kr. Å sin ifrågavarande skuld
till riksgäldskontoret har föreningen förskottsvis för varje kvartal erlagt
ränta efter en räntesats, motsvarande den som vid ingången av den period,
för vilken ränta erlagts, av riksbanken skolat debiteras vid övertagande från
riksgäldskontoret av skattkammarväxlar med samma löptid som nämnda
ränteperiod. Vid insättning å föreningens räkning i riksbanken har gjorts
avdrag av ränta å beloppet för tiden intill utgången av löpande kvartal. Om
insättning skett å sista dagen i ett kvartal, har ränteavdrag skett för tiden
intill utgången av nästa kvartal. För den tid, för vilken ränta i enlighet
med vad ovan sagts ej avdragits, har föreningen sista vardagen av varje kvar- 1 2 * 4
1 Inklusive vid sidan av riksstaten anvisade 30 milj. kr. till svenska spannmålsföreningen u. p. a.
2 Efter överföring av kr. 1,193,100: — till anslag för 1935/36 under rubriken statens allmänna
fastighetsfond.
8 Efter överföring av kr. 1,452,960: — utgörande reservation å anslaget till förlag för understöd
ät enskilda järnvägar, till det för budgetåret 1935/36 anvisade anslaget till lånefonden för anskaffning
av motorvagnar m. m. åt enskilda järnvägar.
4 Ett belopp av kr. 776: 94 har besparats å anslaget R. 1934/35 Ufk. IV D. 2. Täckande av
statens järnvägars återstående fordran hos Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för frakttillägg
för år 1932.
16
Bankoutskottets memorial Nr 2.
tal erlagt ränta å sin skuld till riksgäldskontoret intill utgången av nästa
kvartal. Ränta har under budgetåret utgått efter 0.7 %> för tiden 1 juli—
31 december 1935 samt efter 1 % för tiden 1 januari—30 juni 1936.
De skuldförbindelser å sammanlagt 75,000,000 kr., som av föreningen överlämnats
till riksgäldskontoret för det erhållna förlagskapitalet förföllo jämlikt
avtal den 10 april 1935 till betalning den 31 december samma år. Genom
en med föreningen den 19 december 1935 träffade överenskommelse förlängdes
emellertid förbindelsernas löptid till den 30 juni 1936.
Sedan 1935 års riksdag i samband med inrättandet av Svenska spannmålsaktiebolaget
beslutat avveckling av föreningens verksamhet, träffades
den 18 juni 1936 mellan riksgäldskontoret och Svenska spannmålsföreningen
u. p. a. i likvidation avtal angående återbetalning av föreningens ifrågavarande
skuld till riksgäldskontoret. Enligt nämnda avtal skulle föreningen
den 30 juni 1936 av skulden återbetala ett belopp av 10,000,000 kr. mot
återbekommande av skuldförbindelse å samma belopp, övriga av föreningen
till riksgäldskontoret utfärdade skuldförbindelser å sammanlagt 85,000,000
kr. skola förfalla till betalning den 30 juni 1937, därest ej dessförinnan avtal
om förlängning av löptiden träffats. Föreningen äger dock rätt att efter
fjorton dagar i förväg verkställd uppsägning före den 30 juni 1937 helt eller
delvis återbetala skulden. Å föreningens kapitalskuld till riksgäldskontoret
skulle den 30 juni 1936 och sedermera sista helgfria dagen av varje kvartal
debiteras ränta för tiden intill utgången av nästa kvartal efter en räntesats,
beräknad på samma sätt som tidigare. De sålunda debiterade räntebeloppen
förfalla till betalning den 30 juni 1937.
Sedan föreningen i enlighet med sistnämnda avtal den 30 juni 1936 till
riksgäldskontoret inbetalat 10,000,000 kr., utgjorde föreningens skuld till riksgäldskontoret
nämnda dag sålunda 85,000,000 kr. jämte samma dag debiterad
ränta å 1 °/o för nästkommande kvartal, 212,500 kr.
Av riksgäldskontoret uppköpta svenska statsobligationer voro den 1 juli
1935 bokförda till 1,728,224 kr. 8 öre och den 30 juni 1936 till 4,263 kr. 62
öre. Minskningen har uppkommit genom inlösen av uppköpta obligationer
av 1899 års 3 V2 % statslån.
Det i samband med den år 1932 genomförda stödaktionen dt Skandinaviska
kreditaktiebolaget utlämnade lånet å 100,000,000 kr. mot 5 V2 % förlagsbevis,
vilket lån kvarstått oförändrat intill utgången av budgetåret 1934/1935,
har sedermera av banken till fullo återbetalats, i det banken å ifrågavarande
förlagslån till riksgäldskontoret inbetalat den 6 juli 1935 20,000,000 kr., den
20 augusti 1935 30,000,000 kr., den 22 januari 1936 30,000,000 kr. samt den
7 april 1936 återstående 20,000,000 kr. Därmed har riksgäldskontorets samtliga
engagement vid genomförandet av nämnda stödaktion likviderats.
Jämlikt särskilda medgivanden av riksdagen har riksgäldskontoret åt Aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 öppnat två särskilda krediter, av vilka den
Bankoutskottets memorial Nr 2.
17
ena (å 60,000,000 kr.) beviljats för understödjande av vissa inhemska banker
och den andra (å 13,500,000 kr.) för beredande av stöd åt insaltare i vissa
sparbanker. Riksgäldskontorets fordran å den förra krediten, som den 1 juli
1935 utgjorde 52,800,000 kr., hade den 30 juni 1936 nedgått till 52,100,000 kr.
genom av kassan verkställda återbetalningar å krediten å sammanlagt 700,000
kr. Vad angår riksgäldskontorets fordran i anledning av krediten å 13,500,000
kr. utgjorde denna vid budgetårets ingång 10,344,603 kr. 32 öre och vid dess
slut 10,112,792 kr. 99 öre. Minskningen har uppkommit därigenom, att kassan
under budgetåret å krediten återbetalat inalles 231,810 kr. 33 öre.
Förskott. Huvudsakligen för likviderande av obligationer och räntekuponger
ägde riksgäldskontoret den 1 juli 1935 såsom förskott bokförda tillgodohavanden
hos banker och bankirer m. fl. ett belopp av 16,612,864 kr. 79 öre.
Motsvarande belopp utgjorde vid budgetårets utgång den 30 juni 1936
3,048,472 kr. 1 öre.
Fordran hos statsverket för anslaget till avskrivning av visst i fonden för
förlag till statsverket ingående lånekapital. Behållningen å detta konto utgjorde
den 1 juli 1935 38,914,770 kr. 61 öre, utgörande för budgetåret 1934/
1935 anvisat belopp för fortsatt avskrivning av fondens lånekapital. För budgetåret
1935/1936 uppgick det till avskrivning disponibla beloppet till
41,528,928 kr. 2 öre.
Riksgäldskontorets behållning å checkräkningen i riksbanken utgjorde den
1 juli 1935 153,099,362 kr. 31 öre och hade vid bokslutet den 30 juni 1936
nedgått till 139,463,860 kr. 35 öre.
Avskrivningskonto. Fullmäktige meddela här nedan en uppställning över
detta genom omläggningen av riksgäldskontorets bokföring tillkomna konto
för budgetåret 1935/1936.
Ingående balans, tillgångar.................................. 164,740,318:06
Inkomster under budgetåret:
Lånemedelsförluster å följande utlåningsfonder:
Lånefonden för bostadsförsörjning åt mindre
bemedlade barnrika familjer............ 13,000: —
Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsiiknande samhällen................ 10,000: —
Allmänna järnvägslånefonden.............. 705,000: —
Vattenkraftslånefonden .................. 159,190:53
Kraftledningslånefonden .................. 102,618:20
Lånefonden för inköp av renar............ 1,823:65
Industrilånefonden ...................... 70,151:03
Fonden för låneunderstöd ................ 20,000:— 1,081,783:41
Kursförlust vid konvertering och inlösen av 1924 års 51/i %
statslån............................................ 8,647.276:13
Summa Kr. 174,469,377:60
Bihang till riksdagens protokoll 1937. S sami. Nr 2, 2
18
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Ingående balans, skulder ..................................
Utgifter under budgetåret:
Anslag till amortering å vissa statslån:
18-6 års 37a % lån ...................... 1,009,777:78
1931 > 4 % a ...................... 980,800: —
1933 > 4 % a ...................... 1,248,600: —
Uppsala—Gävle järnvägsaktiebolags av staten
övertagna reverslån av år 1930 ____ 92,882: 92
Uppgäld utöver kapitalrabatt å riksgäldskontorets upplåning
..............................................
Överförd behållning den so/8 1936 å fonden för statsskuldens
amortering....................................
Utgående balans, tillgångar................................
Summa Kr.
148,539,442: 38
3,332,060: 70
495,228: 61
5,383,772:61
16.718,873: 30
174,469,377:60.
Riksgäldskontorets inom linjen förda skulder, vilka vid ingången av budgetåret
1935/1936 uppgingo till 356,666,300 kr. 6 öre, hava ökats till
392,152,421 kr. 99 öre. Väsentligen är denna ökning föranledd av nedannämnda
av riksgäldskontoret på grund av särskilda av riksdagen fattade
beslut utfärdade förbindelser, nämligen
l:o) förbindelse den 26 juli 1935 att till riksbanken
vid anfordran överlämna svenska statens 4 % obligationer
å nominellt ....................................
att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående av 5 % och
4 V2 % statsobligationer å tillhopa nom. 300,000 kr. av
riksbanken innehavas såsom en gemensam pant för
Malmöhus läns centralkassas för jordbrukskredit förbindelser;
2:o)
förbindelse den 3 januari 1936 att till riksbanken
vid anfordran överlämna svenska statens 4 °/o obligationer
å nominellt........................................
att jämte tidigare ställd säkerhet, bestående av 5 °/o,
4 V2 % och 4 %> statsobligationer å tillsammans nominellt
500,000 kr. av riksbanken innehavas såsom en gemensam
pant för Mellersta Norrlands centralkassas för jordbrukskredit
förbindelser;
3:o) förbindelse den 6 februari 1936 att vid anfordran
till Svenska jordbrukskreditkassan överlämna svenska statens
4 % obligationer å nominellt....................
att av kassan användas såsom säkerhet för lån i riksbanken;
samt
4:o) förbindelse den 23 april 1936 att vid anfordran till
riksbanken överlämna svenska statens 4 % obligationer
till ett nominellt belopp av ..........................
kr. 100,000: —
250,000: —
» 5,000,000: —
30,000,000: —
Bankoutskottets memorial Nr 2.
19
att av riksbanken innehavas såsom pant för lån, som av
Svenska spannmålsaktiebolaget kunde komma att upptagas
i riksbanken för erhållande av nödiga rörelsemedel
för dess verksamhet.
Beträffande de av riksgäldskontoret förvaltade uttåningsfonderna få fullmäktige
meddela följande.
Allmänna järnvägslånefonden. Statsverkets fordringar för de lån, som
utlämnats från allmänna järnvägslånefonden, uppgingo den 1 juli 1935
till .............................................. kr. 41,085,785: 37
och den 30 juni 1936 till............................ » 39,139,762: 27
samt hava alltså minskats med ...................... kr. 1,946,023: 10.
Enligt medgivande av fullmäktige inbetalade Malmö järnvägars aktiebolag
den 15 juli 1935 893,789 kr. 1 öre, utgörande bolagets återstående skuld till
riksgäldskontoret på grund av erhållet lån från fonden. Samtidigt avskrevs
i fondens räkenskaper å bolagets konto ett belopp av 67,178 kr. 13 öre, motsvarande
skillnaden mellan det bokförda värdet och nuvärdet den 15 juli
av anståndsräntan å bolagets lån.
Sedan riksgäldskontoret för svenska statens räkning vid exekutiv auktion
den 17 juni 1935 för 120,000 kr. förvärvat Vimmerby—Ydre järnväg, skedde
fördelning av köpeskillingen den 29 juli 1935. Sistnämnda dag uppgick
Vimmerby—Ydre järnvägsaktiebolags skuld till riksgäldskontoret på grund
av erhållet lån från allmänna järnvägslånefonden till 1,253,317 kr. 70 öre,
inberäknat ränta, överränta och anståndsränta. Sedan från kapitalskulden
avförts det belopp av 120,000 kr., som riksgäldskontoret erlagt för järnvägen
Vimmerby—Ydre, och från ränteskulden ett av likvidatorerna i järnvägsbolaget
till riksgäldskontoret redovisat belopp av 3,163 kr. 18 öre, utgjorde den
återstående skulden 1,130,154 kr. 52 öre, varav kapital 705,000 kr. oell räntor
425,154 kr. 52 öre. Enligt beslut av fullmäktige den 21 september 1935
bär sistnämnda belopp avskrivits å allmänna järnvägslånefonden.
Ovannämnda avskrivningar äro de enda, som under budgetåret 1935/1936
verkställts å fonden.
Den 30 december 1935 inbetalade Karlshamn—Vislanda järnvägsaktiebolag,
efter medgivande av fullmäktige, ett belopp av 343,196 kr. 38 öre, utgörande
återstoden av bolagets lån från allmänna järnvägslånefonden, inklusive
ränta.
Sedan riksgäldskontoret såsom ovan nämnts den 17 juni 1935 på exekutiv
auktion förvärvat Vimmerby—Ydre järnväg, träffades den 17 oell 22 juli
1935 mellan riksgäldskontoret och Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag
avtal angående trafikering av ifrågavarande järnväg fr. o. m.
den 30 juli 1935, varvid bl. a. överenskoms, att bolaget i arrendeavgift skulle
till riksgäldskontoret utgiva ett belopp, motsvarande 4 Vz % å järnvägens
beräknade realisationsvärde, 118,000 kr., dock att arrendeavgift icke skulle
20
Bankoutskottets memorial Nr 2.
utgå för tiden till 1936 års utgång. Avtalet, som godkändes av Kungl.
Maj:t, skulle gälla till 1936 års slut saint därefter för ett år i sänder och anses
förlängt, därest uppsägning icke från någondera parten gjorts senast den
30 föregående juni. Med anledning av att bolaget den 29 maj 1936 uppsade
avtalet till upphörande fr. o. m. den 1 januari 1937, beslöto fullmäktige att
med bolaget upptaga förhandlingar angående försäljning till bolaget av Vimmerby—Ydre
järnväg. Beträffande resultatet av dessa förhandlingar se nedan
sid. 31 i denna berättelse.
Såsom fullmäktige meddelade i sin berättelse till 1936 års riksdag hade
den 31 december 1935 mellan riksgäldskontoret och Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag
träffats avtal örn förlängd utarrendering till nämnda bolag av
Varberg—Ätrans järnväg, dock allenast t. o. m. den 14 maj 1936 samt med
Kungl. Majit förbehållen rätt att besluta om nedläggande redan före sistberörda
dag av driften å järnvägen.
Sedan med anledning av uppkommen fråga om nedläggande av Varberg—
Ätrans järnväg för Varbergs stad och vederbörande landskommuner utsedda
kommitterade hos Kungl. Majit anhållit, att driften å järnvägen måtte uppehållas,
till dess kommitterade hunne fullborda påbörjad utredning om möjligheten
att bibehålla järnvägen, träffade fullmäktige med Kungl. Majits
medgivande den 14 maj 1936 avtal med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag
ang. förlängd utarrendering på förut gällande villkor till bolaget av
ifrågavarande järnväg för tiden 15 maj—6 september 1936.
Bibanelånefonden. Statsverkets fordringar för lån, som utlämnats från
bibanelånefonden, uppgingo den 30 juni 1935 lill ...... kr. 12,403,826: 89
och den 30 juni 1936 till............................ » 12.760,524: 90
samt hava alltså ökats med ........................ kr. 356,698: 01.
Av berörda belopp, 12,760,524 kr. 90 öre, motsvarar 500,000 kr. bokförda
värdet av järnvägen mellan Åmål och Årjäng med bibana Hallanda—Kättilsbyn
och hamnbana till Åmåls djuphamn, vilken järnväg å exekutiv auktion
den 23 januari 1933 inköptes för svenska statens räkning. Återstoden,
12,260,524 kr. 90 öre, utgör beloppet av Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolags
skuld till riksgäldskontoret, varav 2,694,680 kr. 83 öre voro till
betalning förfallna.
Lånefonden för anskaffande av motorvagnar åt enskilda järnvägar. Under
budgetåret 1935/1936 har från fonden i enlighet med därför stadgade bestämmelser
utlämnats följande lån för anskaffande av motorvagnar, nämligen
den
11 december 1935 till Kalmar—Torsås järnvägsaktiebolag
................................................ kr. 62,615: —
den 29 maj 1936 till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag
............................................ » 105,000: —
Summa kronor 167,615: —-.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
21
Härjämte har linder budgetåret jämlikt Kungl. Maj:ts brev till fullmäktige
den 28 juni 1935 till fonden överförts statsverkets fordran på grund av från
det under fonden för förlag till statsverket för budgetåret 1933/1934 anvisade
reservationsanslaget å 1,500,000 kr. till förlag för understöd åt enskilda järnvägar
till Kalmar läns östra järnvägsaktiebolag den 14 juni 1935 utlämnat
lån, 47,040 kr. Statsverkets fordran utgjorde den 30 juni 1936 212,851 kr. 43
öre, vartill kommer fordran hos riksgäldskontoret å 3,828 kr. 5 öre.
Medel, som inflyta till riksgäldskontoret genom inbetalningar å från fonden
utlämnade lån, skola tills vidare tillgodoföras fonden för mötande av successivt
uppträdande lånebehov. Ränta för nämnda lån utgår efter en bestämd
räntefot, vilken bestämmes efter samma grunder som räntefoten för allmänna
järnvägslånefonden (fr. o. m. den 1 juli 1935 tills vidare 4 V2 %).
Allmänna bijggnadslånefonden. Fordringarna för de lån, som från riksgäldskontoret
utlämnats för kanalanläggningar, vissa byggnadsföretag och
tomtreglering inom ett antal städer (allmänna byggnadslånefonden) utgjorde
den 1 juli 1935 ....................................... kr. 857,236: 10
Vid räkenskapsårets slut den 30 juni 1936
nppgingo dessa fordringar till .......................... » 822,650: 66
och hava alltså minskats med.......................... kr. 34,585:44.
De ränte- och amorteringsbelopp, som under tiden t. o. m. den 30 juni
1936 förfallit till betalning å ifrågavarande lån, hava inbetalats av samtliga
låntagare med undantag av Kinda kanals aktiebolag. Skulden för detta bolags
lån utgjorde den 1 juli 1935 593,912 kr. 89 öre och hade den 30 juni
1936 ökats till 603,675 kr. 84 öre, vilket belopp i dess helhet var till betalning
förfallet.
Såsom fullmäktige meddelade i sin berättelse till 1936 års riksdag tecknades
av Linköpings stad och vissa andra intressenter garanti för driftförlust
å Kinda kanal under 1935 och 1936 i syfte att tills vidare undvika, att
kanalbolaget på grund av riksgäldskontorets förcnämnda fordran försattes i
konkurs.
Hela frågan om Kinda kanals fortbestånd kom emellertid i ett nytt läge på
grund av att en del av kajen nedanför Nykvarns sluss mot slutet av år 1935
rasade. Reparationskostnaderna beräknades till mellan 30,000 och 40,000
kr. Då en sådan utgift icke kunde täckas av de tecknade garantibeloppen,
syntes enda möjligheten vara att taga det erforderliga beloppet ur kanalbolagets
i riksgäldskontoret innestående reparationsfond å 100,000 kr. Då emellertid
fullmäktige ansett, att denna borde reserveras för utgifter i samband
med kanaldriftens nedläggande beslöto fullmäktige, sedan ytterligare förhandlingar
i frågan ägt runi mellan representanter för riksgäldskontoret och
särskilt utsedda delegerade för Linköpings stad, att låta lagsöka bolaget för
riksgäldskontorets förfallna fordran bos bolaget. Beträffande Nykvarns sluss
hade den överenskommelse träffats, att Linköpings stad skulle iståndsätta
slussen under förutsättning, att de belopp, som för ändamålet erfordrades,
22
Bankoutskottets memorial Nr 2.
finge i händelse kanalbolaget försattes i konkurs gå i avräkning å köpeskillingen
för berörda sluss och de övriga kanalbolaget tillhöriga områden, som
av konkursförvaltarna kunde komma att försäljas till Linköpings stad.
Kinda kanals aktiebolag försattes sedermera efter föregående lagsökning
den 10 februari 1936 på ansökan av riksgäldskontoret i konkurs. Konkur
sen är icke avslutad.
Sedan 1936 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr lil
medgivit, att ur riksgäldskontorets räkenskaper finge avskrivas statens fordran
å domkyrkomissionen i Västerås på grund av det vid 1859—1860
års riksdag beviljade låneunderstödet till Västerås domkyrka å 28,000 riksdaler,
har avskrivning i enlighet härmed blivit verkställd.
Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Från ifrågavarande fond, som
inrättades enligt beslut av 1935 års riksdag för tillhandahållande åt jordbrukare
av långfristiga lån med fördelaktiga amorteringsvillkor i och för konvertering
av på ogynnsamma villkor erhållna krediter, bar under budgetåret
1935/1936 till lånenämnden för sekundär jordbrukskredit såsom handhavare
av ifrågavarande lånerörelse utanordnats sammanlagt 4,500,000 kr., varav
enligt uppgift från lånenämnden lån till ett sammanlagt belopp av 2,850,700
kr. utlämnats.
Ränta å utlämnade lån gäldas efter en räntefot, som av Kungl. Majit fastställes
för varje budgetår med hänsyn tagen till medelräntan under nästföregående
budgetår för statens upplåning mot obligationer. På grund av statens
utgifter för de nied lånerörelsen förenade förvaltningskostnaderna bör
emellertid utlåningsräntan överstiga sagda medelränta med x/2 °/o. I enlighet
härmed har räntan å de av lånenämnden utlämnade lånen för budgetåret
1935/1936 beräknats efter en räntefot av 3.85 %.
Fonden för låneunderstöd. Å aktiebolaget Svenska Amerikalinjens enligt
beslut av 1926 års riksdag från fonden erhållna lån å 6,000,000 kr. för byggande
av ett systerfartyg till passageraremotorfartyget Gripsholm återstod den
1 juli 1935 oguldet ett kapitalbelopp av 3,000,000 kr. Sedermera bar bolaget
inbetalat hela nämnda belopp i fem poster örn 600,000 kr., nämligen den
27 september 1935, den 25 april samt den 4, 9 och 20 juni 1936. Upplupen
ränta å lånet bar den 20 november 1935 och den 25 juni 1936 erlagts efter
en räntefot av 4 V2 °/o.
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr lil medgav 1936 års riksdag,
att ur riksgäldskontorets räkenskaper finge avskrivas statens fordran å Växjö
domkapitel på grund av det från anslag å riksstaten för budgetåret 1923/1924
under Utgifter för kapitalökning och rubriken låneunderstöd utlämnade räntefria
lånet till Växjö domkyrka å 20,000 kronor. Den sålunda medgivna avskrivningen
har verkställts.
Förutom ovannämnda lån hava ett antal andra lån tid efter annan anvisats
på riksstaterna under titel »Låneunderstöd» att utgå dels av lånemedel
dels ock — till mindre del — av andra statsinkomster.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
23
Statsverkets fordringar för samtliga från fonden för låneunderstöd utlämnade
lån utgjorde vid bokslutet den 30 juni 1936 8,254,073 kr. 10 öre mot
10,880,289 kr. 49 öre den 1 juli 1935.
Vid denna berättelse äro fogade följande tabellbilagor:
Riksgäldskontorets balansräkning för budgetåret 1935/1936 (Tab. I);
Avskrivningskonto under budgetåret 1935/1936 (Tab. II);
Inom linjen förda skulder den 1 juli 1935 och den 30 juni 1936 (Tab. lil);
samt
Av riksgäldskontoret förvaltade utlåningsfonder (Tab. IV).
Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1936.
1933 års 3 1h °/o statsräntelån. Sedan likvid för resterande nominellt
6,750,000 kr., av pensionsstyrelsen inköpta obligationer å nominellt 13,500,000
kr. av detta lån influtit till riksgäldskontoret den 31 augusti 1936, uppgår
lånet till nominellt 172,993,000 kr. Lånet är ännu icke avslutat.
1934 års 3 °/o statsräntelån. Såsom förut i denna berättelse (sid. 3) meddelats
hade till och med den 30 juni 1936 av ifrågavarande lån placerats
obligationer å sammanlagt nominellt 28,522,400 kr. Under senare halvåret
1936 bär riksgäldskontoret emitterat obligationer av detta lån å sammanlagt
21,752,300 kr. Härav hava utlämnats i utbyte mot obligationer av 1886 års
3 Vs °/o, 1894 års 3 °/o samt 1900 och 1904/1907 års 3 72 % statslån obligationer
å nominellt resp. 3,503,000, 2,130,500, 5,701,000 och 96,700 kr. Vidare
hava obligationer försålts till pensionsstyrelsen för pensionsförsäkringsfondens
räkning å nominellt 5,000,000 kr. och till generalpoststyrelsen för
postsparbankens räkning, likaledes å nominellt 5,000,000 kr. Återstoden
har försålts under hand, bl. a. till postsparbanken för dess insättares räkning.
Vid ifrågavarande utbyten och försäljningar hava obligationerna utlämnats
till kurser varierande mellan 97 V4 °/o och 101 °/o. Valutan för dessa obligationer
hade vid årsskiftet i sin helhet influtit till riksgäldskontoret, i anledning
varav lånet då uppgick till nominellt 50,274,700 kr. Fullmäktige få i
detta sammanhang meddela, att enligt nied pensionsstyrelsen under september
1936 träffad överenskommelse styrelsen för pensionsförsäkringsfondens
räkning inköpt obligationer av delta lån å ytterligare nominellt 5.000,000 kr.
till en kurs av 99 °/o, att likvideras under år 1937.
1936 års premieobligationslån. Den 6 augusti 1936 beslöto fullmäktige, atl
de efter utbytestidens utgång, den 31 juli 1936, återstående premieobligationerna
av år 1936 skulle fr. o. lii. den 11 augusti tillsvidare försäljas genom
riksgäldskontoret, riksbanken och generalpoststyrelsen, varvid fördelningen
av obligationerna skulle bestämmas av riksgäldsdirektören. försäljningspriset
för ifrågavarande obligationer fastställdes lill 59 kr. för obligation. I
24
Bcmkoutskottets memorial Nr 2.
anledning härav försåldes genom riksgäldskontoret 13,842 st., genom riksbanken
11,000 st. och genom generalpoststyrelsen 39,729 st. obligationer.
De obligationer, som därefter återstodo osålda, 4,766 st., hava sedermera
för riksgäldskontorets räkning av riksbanken försålts i mindre poster å
Stockholms fondbörs. Vid årsskiftet hade valuta influtit till riksgäldskontoret
för samtliga försålda obligationer. Av lånesumman, 120,000,000 kr.,
motsvaras 23,023,100 kr. av försålda och 96,976,900 kr. av i utbyte mot
premieobligationer av år 1931 utlämnade obligationer.
Inlösen av 1886 års 3 1h °/o amorteringslån. Sedan på sätt förut i denna
berättelse (sid. 6) meddelats fullmäktige till inlösen den 1 september 1936
uppsagt återstående ej utlottade obligationer av detta lån samt tillika beslutat,
att innehavare av dylika obligationer, vilka därom i riksgäldskontoret
gjorde framställning, skulle i utbyte erhålla obligationer av svenska statens
3 % räntelån av år 1934, hade t. o. m. den 31 december 1936 av 1886 års
lån inlösts obligationer å nom. 34,416,051 kr. 95 öre och konverterats obligationer
å nom. 4,497,333 kr. 30 öre.
Inlösen av 1894 års 3 °/o och 1900 års 3 Vs °/o statsräntelån. Den 8 oktober
1936 beslöto fullmäktige, att till inlösen den 15 april 1937 respektive den 15
februari 1937 uppsäga dessa lån, å vilka då voro utelöpande obligationer till
belopp av sammanlagt nominellt 16,878,600 kr. respektive 36,320,000 kr.
Kungörelser om uppsägningarna hava på föreskrivet sätt före den 15 oktober
respektive den 15 november 1936 varit införda i Post- och inrikes tidningar
samt i ett antal utländska tidningar.
Fullmäktige beslöto tillika, att innehavare av obligationer, tillhörande de
sålunda uppsagda lånen, vilka därom hos riksgäldskontoret gjorde framställning,
skulle i utbyte erhålla obligationer av svenska statens 3 % räntelån
av ar 1934 till en kurs av intill V2 °/o under den å Stockholms fondbörs vid
avslutat köp noterade dagskursen för sistnämnda obligationer eller, vid tillfällen
då avslutat köp icke förekommit, intill V2 % under medeltalet av å
fondbörsen senast noterade köp- och säljkurser å ifrågavarande obligationer,
dock lägst 97 V2 %>. I anledning härav hade t. o. m. den 31 december 1936
av 1894 och 1900 års lån konverterats obligationer å sammanlagt nominellt
respektive 2,131,200 kr. och 5,702,240 kr.
Inlösen av 1904, 1906 och 1907 års 3 1h °/o statsräntelån. Fullmäktige beslöto
den 22 oktober 1936 alt uppsäga utelöpande obligationer av 1904, 1906
och 1907 års 3 V2 % statsräntelån å tillsammans 125,856,000 kr. till inlösen
den 1 februari 1937 ävensom i samband därmed upplägga svenska statens
3 % amorteringslån av den 1 februari 1937 å 126,000,000 kr. För denna
lånekonvertering gällde följande villkor. De till sistnämnda lån hörande obligationerna
skulle dagtecknas den 1 februari 1937 och vara försedda med
halvårsvis den 1 februari och den 1 augusti förfallande räntekuponger samt
utfärdas i valörer å 5,000, 1.000, 500 och 100 kr. Amortering av lånet skulle
Bankoutskottets memorial Nr 2.
25
under tiden 1938—1997 ske på basis av lika stora annuiteter genom utlottning
eller genom uppköp eller genom användande av både dessa förfaringssätt;
och skulle riksgäldskontoret äga rätt till ökad amortering fr. o. m. år
1947 och att efter tre månaders föregången uppsägning slutbetala hela lånet,
dock tidigast den 1 februari 1947. Utlottning skulle årligen verkställas under
april månad och skulle därvid utlottade obligationer inlösas den 1 påföljande
augusti. Innehavare av obligationer av det uppsagda lånet skulle
erbjudas att fr. o. m. den 26 oktober t. o. m. den 14 november 1936 utbyta
dessa obligationer mot obligationer av det nya lånet, därvid sistnämnda obligationer
skulle utlämnas till en kurs av 99 %>. Vid utbyte skulle de nämnda
obligationsinnehavarna erhålla det nominella belopp nya obligationer, som
motsvarade innehavet av 1904, 1906 och 1907 ars obligationer, varvid det
belopp därav, som överstege jämnt hundratal kronor, skulle kontant utbetalas.
Härjämte skulle obligationsinnehavarna vid utbytet kontant erhålla dels
kupongbeloppet per den 1 februari 1937 dels ock 1 °/o å de nya obligationernas
nominella belopp. — Utbyte kunde verkställas hos riksgäldskontoret,
riksbanken, samtliga vid emissioner av svenska statslån medverkande affärsbanker
och sparbankernas obligationskassa ävensom vissa av riksgäldskontorets
inlösningsställen i utlandet.
Kungörelser örn uppsägning av 1904, 1906 och 1907 års lån hava på föreskrivet
sätt före den 1 november 1936 varit införda i Post- och inrikes tidningar
samt i ett antal utländska tidningar.
Vid konverteringstidens utgång den 14 november hade nom. 73,978,200
kr. obligationer av 1904, 1906 och 1907 års lån anmälts för utbyte mot obligationer
av svenska statens 3 %> amorteringslån av den 1 februari 1937.
Fullmäktige beslöto sedermera, att innehavare av obligationer av de uppsagda
lånen, vilka efter konverteringstidens utgång därom gjorde framställning
hos riksgäldskontoret, skulle i utbyte erhålla obligationer av svenska
statens 3 °/o räntelån av år 1934 till en kurs, beräknad på sätt här ovan angivits
vid utlämnande av sistnämnda obligationer i utbyte mot obligationer
av 1894 års 3 % och 1900 års 3 V2 % statsräntelån.
Inlösen av 1908 och 1911 års 3 Ni °/o statsräntelån. Den 5 november 1936
beslöto fullmäktige att uppsäga utelöpande obligationer av 1908 års lån å tillsammans
54,480.000 kr. och av 1911 års lån å tillsammans 72,000,000 kr.
till inlösen den 20 mars 1937 respektive den 1 mars 1937 ävensom i samband
därmed att i och för konvertering upplägga ett 60-årigt 3 % amorteringslån,
benämnt svenska statens 3 °/o amorteringslån av den 1 mars 1937.
Sedan överenskommelse träffats med pensionsstyrelsen, att styrelsen
skulle utbyta sitt innehav av i statsskuldboken inskrivna obligationer av 1908
och 1911 års lån, respektive 4,673,294 kr. 40 öre och 17,336,880 kr. mot obligationer
av 1937 års 3 °/o amorteringslån av den 1 februari, beslöto fullmäktige
den 12 november 1936, att till 105,000,000 kr. fastställa beloppet av 1937
års 3 °/o amorteringslån av den 1 mars. Vidare fastställde fullmäktige följande
villkor för konvertering av obligationer av 1908 och 1911 års statslån
26
Bankoutskottets memorial Nr 2.
mot obligationer av 1937 års 3 % amorteringslån av den 1 mars. De till sistnämnda
lån hörande obligationerna skulle dagtecknas den 1 mars 1937 och
vara åtföljda av halvårsvis den 1 mars och den 1 september förfallande räntekuponger
samt utfärdas i valörer å 5,000, 1,000, 500 och 100 kr. Amortering
av lånet skulle under tiden 1938—1997 ske på basis av lika stora annuiteter
genom utlottning eller uppköp eller användande av håda dessa förfaringssätt;
och skulle riksgäldskontoret äga rätt till ökad amortering fr. o. m.
år 1947 och att efter tre månaders föregången uppsägning slutbetala hela
lånet, dock tidigast den 1 mars 1947. Utlottning skulle årligen verkställas
under maj månad, och skulle därvid utlottade obligationer inlösas den 1
påföljande september. Innehavare av obligationer av de uppsagda lånen
skulle erbjudas att fr. o. m. den 16 november t. o. m. den 5 december
1936 utbyta dessa obligationer mot obligationer av det nya lånet, därvid sistnämnda
obligationer skulle utlämnas till en kurs av 99 %. Vid utbyte skulle
de nämnda obligationsinnehavarna erhålla det nominella belopp nya obligationer,
som motsvarade innehavet av 1908 respektive 1911 års obligationer,
varvid det belopp därav, som överstege jämnt hundratal kronor, skulle
kontant utbetalas jämte 1 % å de nya obligationernas nominella belopp.
Innehavare av 1908 års obligationer skulle därjämte i samband med utbytet
erhålla likvid för kupong nr 57 per den 20 december 1936 och tre månaders
(20 december—20 mars) ränta å 3 1/2 % efter avdrag av ränta å 3 °/o för tiden
1—20 mars å 1937 års obligationer. Innehavare av 1911 års obligationer
skulle i samband med utbytet erhålla likvid för kupong nr 51 per den 1 mars
1937.
Kungörelser om uppsägning av 1908 och 1911 års lån hava på föreskrivet
sätt under november månad varit införda i Post- och inrikes tidningar samt
i ett antal utländska tidningar.
I anledning av konverteringserbjudandet hade t. o. m. den 5 december
1936, då den för utbyte bestämda tiden utgick, nom. 32,226,009 kr. 60 öre
obligationer av 1908 års lån, och nom. 56,444,760 kr. obligationer av 1911
års lan anmälts för utbyte mot obligationer av 1937 års 3 °/o amorteringslån
av den 1 mars. Fullmäktige beslöto sedermera, att innehavare av obligationer
av de uppsagda lånen, vilka efter konverteringstidens utgång därom gjorde
framställning hos riksgäldskontoret, skulle i utbyte erhålla obligationer
av svenska statens 3 % räntelån av år 1934 till en kurs, beräknad på sätt
här ovan angivits vid utlämnande av sistnämnda obligationer i utbyte mot
obligationer av 1894 års 3 °/o och 1900 års 3 */2 %> statsräntelån.
1937 års 3 1j2 °lo amorteringslån av den 1 februari och den 1 mars. Av
ifrågavarande båda lån, för vilka redogörelse lämnats här ovan, hade t. o. m.
den 31 december 1936 placerats obligationer å sammanlagt nominellt respektive
95,617,400 kr. och 65,389,900 kr.
Inlåning från statsinstitutioner m. m. Av de medel, tillhörande statens
pensionsanstalt, vilka till riksgäldskontoret överlämnats som lån, har under
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial Nr 2.
97
u I
senare halvåret 1936 i fem särskilda poster ställts till anstaltens förfogande
sammanlagt 3,100,000 kr. Vid utgången av år 1936 uppgick riksgäldskontorets
skuld till anstalten på grund av ifrågavarande upplåning till 148,153,364
kr. 1 öre.
Vidare hava under senare halvåret till riksgäldskontoret överlämnats från
postverkets pensionsfond 145,000 kr. och från statens järnvägars pensionsfond
2,000,000 kr.
Såsom deposition har riksgäldskontoret mottagit medel, tillhörande postverkets
förnyelsefond, till belopp av 500,000 kr.
Sparbankernas säkerhetskassa har under senare halvåret 1936 till förvaltning
överlämnat sammanlagt 665,000 kr. Härav hava 650,000 kr. deponerats
med en uppsägningstid av fem år, i anledning varav kassans med sådan uppsägningstid
i riksgäldskontoret innestående medel den 31 december 1936
uppgingo till 1,317,318 kr. 42 öre.
överenskommelser hava träffats med utrikesdepartementet, fångvårdsstyrelsen,
medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen i egenskap av förvaltare,
envar för sin delfond, av statens allmänna fastighetsfond, angående villkoren
för insättning i riksgäldskontoret av medel avsatta till förnyelsefond för fastighetsfonden.
Enligt dessa överenskommelser må medel, tillhöriga sagda förnyelsefond
deponeras i riksgäldskontoret med en uppsägningstid av antingen
fem år eller två år. Beträffande medel, som placeras med fem års uppsägningstid,
må dock under ett och samma budgetår icke uttagas mera än en
femtedel av det uppsagda beloppet. Å medel, som placeras med fem års uppsägningstid,
skall gottgöras ränta efter en räntefot motsvarande den effektiva
inedelräntefoten för de fasta statslån, som av riksgäldskontoret upptagits
under de fem närmast förflutna budgetåren. Å medel, som placeras med två
års uppsägningstid, skall gottgöras ränta efter en räntefot, som med 1 procent
understiger räntefoten å medel, som bundits under fem år. Ränta å deponerade
medel skall erläggas i efterskott den 30 juni varje år medelst beloppets
insättande å statsverkets checkräkning i riksbanken för vederbörande
förvaltningsmyndighets räkning. Ifrågavarande förnyelsefondsmedel skola
bokföras i riksgäldskontoret för envar av fastighetsfondens delfonder. Ränteavkaslningen
å de i riksgäldskontoret insatta förnyelsefondsmedlen skall årligen
tillgodoföras vederbörliga delfonder av statens allmänna fastighetsfond.
— Enligt brev den 12 juni 1936 har Kungl. Majit beslutat att för budgetåret
1935/1936 till fastighetsfondens förnyelsefond avsatta medel skola insättas i
riksgäldskontoret med en uppsägningstid av fem år. — På sålunda överenskomna
villkor har under senare halvåret 1936 till riksgäldskontoret överlämnats,
av utrikesdepartementet 88,305 kr., av fångvårdsstyrelsen 138,598 kr.
50 öre, av medicinalstyrelsen 1,132,912 kr. 50 öre och av byggnadsstyrelsen
1,304,238 kr. 75 öre. Av statens allmänna fastighetsfonds förnyelsefonds medel
innestodo alltså i riksgäldskontoret den 31 december 1936 sammanlagt
2,664,054 kr. 75 öre.
Fullmäktige hava den 17 september 1936 för budgetåret 1936/1937 till 4 %
fastställt räntefoten för i riksgäldskontoret innestående såsom fonderad stats
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Bankoutskottets memorial Nr 2.
skuld redovisade medel tillhörande statens pensionsanstalt, pensionsförsäkringsfonden,
postverkets pensionsfond, telegrafverkets pensionsfond, statens
järnvägars pensionsfond, postverkets förnyelsefond, telegrafverkets förnyelsefond,
statens vattenfallsverks förnyelsefonder, statens allmänna fastighetsfonds
fönyelsefond och sparbankernas säkerhetskassa.
Upplåning mot statsskuldsförbindelser. Såsom förut i denna berättelse
meddelats uppgick riksgäldskontorets skuld för ifrågavarande form av upplåning
den 30 juni 1936 till 73,250,000 kr. Efter nämnda dag intill utgången
av år 1936 har ytterligare influtit 23,250,000 kr. genom upplåning hos pensionsstyrelsen
(8,250,000 kr.) och generalpoststyrelsen (postsparbanken och
postgirokontoret, respektive 12,500,000 kr. och 2,500,000 kr.). Ränta för de
sålunda upplånade medlen utgår efter en fast räntefot, utgörande för statsskuldsförbindelser
å
Ifrågavarande statsskuldsförbindelser skola återbetalas ett år efter å någondera
sidan skedd uppsägning, dock tidigast, såvitt angår hos pensionsstyrelsen
upplånade 8,250,000 kr. den 31 augusti 1951 i fråga örn ett belopp av
3.250.000 kr. och den 23 september 1966 i fråga om ett belopp av 5,000,000
kr., beträffande medel, upplånade hos postsparbanken, den 21 oktober 1946
i fråga om ett belopp av 10,000,000 kr. och den 21 oktober 1951 i fråga örn
ett belopp av 2,500,000 kr. samt för de hos postgirokontoret upplånade
2.500.000 kr. den 21 oktober 1956.
Fullmäktige få vidare meddela, att under september månad 1936 överenskommelse
träffats med pensionsstyrelsen angående placering i riksgäldskontoret
av bland annat 5,000,000 kr. såsom fast lån å 30 år till en ränta av 3 °/o.
Ifrågavarande lån är avsett att upptagas mot utfärdande av statsskuldsförbindelser.
Tillfällig statsskuld. Den tillfälliga statsskulden, utgjorde
den 1 juli 1936 ........................................ Kr. 56,500,000
och den 31 december 1936 ............................ » 26,500,000
samt har alltså under senare halvåret 1936 minskats med... . Kr. 30,000,000
Minskningen är föranledd därav, att riksgäldskontoret inlöst återstående
utelöpande skattkammarväxlar å sammanlagt sistnämnda belopp.
Av domänverket till riksgäldskontoret för förvaltning överlämnade medel
innestodo den 1 juli 1936 till belopp av 3,000,000 kr. Under senare halvåret
1936 har domänstyrelsen av dylika medel överlämnat sammanlagt 15,000,000
kr., i följd varav domänverkets tillgodohavande vid utgången av år 1936 upp
-
3.250.000 kr.
5,000,000 »
2.500.000 »
2,500,000 »
10,000,000 »
3.o %
2.7 %
Bankoutskottets memorial Nr 2.
29
gick till 18,000,000 kr. Efter förhandlingar med domänstyrelsen hava fullmäktige
i augusti 1936 bestämt, att räntan å då i riksgäldskontoret innestående
sådana medel, 6,000,000 kr., skulle fr. o. m. den 15 augusti 1936 tillsvidare
utgå efter 1/2 % för år samt att den under år 1934 träffade överenskommelsen
(se ovan sid. 10) skulle så tillämpas, att då ifrågavarande medel uppginge
till ett belopp av 10,000,000 kr., bundet med 6 månaders uppsägning, ränta
skulle beräknas efter 1 % för år å sistnämnda belopp och efter J/2 % för år
å eventuellt överskjutande belopp. Av de vid utgången av år 1936 i riksgäldskontoret
innestående medlen var ett belopp av 10,000,000 kr. bundet med
6 månaders uppsägning.
De medel, som riksgäldskontoret för förvaltning mottagit från statens reproduktionsanstalt
uppgingo den 1 juli 1936 till 16,814 kr. 62 öre. Av dessa
medel har under senare halvåret 1936 till reproduktionsanstalten återbetalats
10,000 kr., varefter anstaltens tillgodohavande hos riksgäldskontoret uppgår
till 6,814 kr. 62 öre. Enligt av fullmäktige i december 1936 fattat beslut
skall ränta å ifrågavarande medel fr. o. m. den 1 januari 1937 tillsvidare utgå
efter en räntesats av 1 %>.
Exportkreditfonden, vars behållning den 1 juli 1936 uppgick till 721,473 kr.
85 öre, har genom från exportkreditnämnden under senare halvåret 1936
överlämnade medel ökats med sammanlagt 45,000 kr.
Behållningen av de medel, vilka riksgäldskontoret mottagit från statskontoret
till förvaltning, uppgick den 1 juli 1936 till 290,000,000 kr. Härav återbetalade
riksgäldskontoret under juli och september samma år inalles
90.000. 000 kr. Å andra sidan har statskontoret i december 1936 överlämnat
115.000. 000 kr. till förvaltning. Statskontorets fordran uppgick alltså vid
senaste årsskifte till 315,000,000 kr.
Lånemedelsanslag. Reservationerna å lånemedelsanslag uppgingo den 30
juni 1936 till ett belopp av 155,940,419 kr. 49 öre och utgjorde den 31 december
1936 207,900,691 kr. 74 öre. Sistnämnda summa motsvaras av ännu icke
lyftade belopp å de anslag, som å riksstaterna anvisats att utgå av lånemedel.
Å de anslay lill kapitalökning, vilka av riksdagen anvisats att utgå från
riksgäldskontoret, har under senare halvåret 1936 ulbetalats sammanlagt
64,441,084 kr. 11 öre, efter avdrag av till riksgäldskontoret återlevererade,
vederbörande anslag tillgodoförda lånemedel. Fördelningen av denna summa
på de olika riksstatstitlarna framgår av nedanstående sammanställning:
Postverket.......................................... kr. 2,416,988: 68
Telegrafverket...................................... » 17,433,715: —
Statens järnvägar .................................. » 18,396,668:48
Statens vattenfallsverk .............................. 13,785,000: —
Statens allmänna fastighetsfond ...................... » 3,269,000: —-
30
Banko utskottets memorial Nr 2.
Fonden för statens aktier ............................ kr. 1,250,000:_
Statens utlåningsfonder (inklusive Fonden för låneunderstöd)
............................................ » 395,700:
Fonden för förlag till statsverket...................... » 7,494,011:95
Summa kr. 64.441,084: 11
Besparing » 64,643:64
Svenska spannmälsföreningen u. p. a. har i avräkning å sin skuld till riksgäldskontoret
under oktober och november 1936 inbetalat sammanlagt
4,000,000 kr. Föreningens därefter återstående skuld utgjorde den 31 december
1936 81,539,122 kr. 22 öre, därav 539,122 kr. 22 öre ränta, vilken debiterats
efter 1 °/o för tiden 1 juli—30 .september och efter 0.8 °/o för tiden
1 oktober 1936—31 mars 1937.
På grund av särskilda av riksdagen fattade beslut har riksgäldskontoret
efter den 1 juli 1936 utfärdat
förbindelse den 6 augusti 1936 att till riksbanken vid anfordran överlämna
svenska statens 3*/2 % obligationer å nominellt 100,000 kr. att jämte tidigare
ställd säkerhet, bestående av 4 °/u statsobligationer å nominellt 100,000 kr.,
av riksbanken innehavas såsom en gemensam pant för Övre Norrlands eea
tralkassas för jordbrukskredit förbindelser;
förbindelse den 17 september 1936 att för ökning av Konungariket Sveriges
stadshgpotekskassas grundfond till stadshypotekskassan vid anfordran överlämna
svenska statens 3 Va °/o obligationer å nominellt 25,000,000 kr.; samt
förbindelse den 24 september 1936 att till Aktiebolaget Industrikredit så
som garantifond vid anfordran överlämna svenska statens 4 % obligationer
å nominellt 12,000,000 kr.
Ovannämnda förbindelser hava bokförts bland riksgäldskontorets skulder
inom linjen.
Allmänna järnvägslånefonden. Den 12 november 1936 inbetalade Gotlands
jårnvågsaktiebolag ett belopp av 32,207 kr. 64 öre, utgörande slutlikvid å
bolagets lån av år 1877 från allmänna järnvägslånefonden.
Sedan i anledning av försummelse av Aktiebolaget Vetlanda järnvägar att
fullgöra betalningsskyldigheten för lån från allmänna järnvägslånefonden
fullmäktige under sommaren 1936 låtit genom riksgäldssekreteraren J. Hägglund
och byråchefen S. Norrman verkställa undersökning rörande bolagets
förvaltning och ekonomiska ställning samt en över undersökningen upprät
tad promemoria delgivits bolaget, beslöt bolagsstyrelsen att för förnyad utredning
av frågan om en sanering av bolagets ekonomi inom sig utse en kommitté,
bestående av bolagets verkställande direktör kaptenen Y. Hjortsberg,
trafikdirektören O. Wetter, disponenten G. Birgersson och trafikchefen S.
Petersson, ävensom att hos fullmäktige göra en hemställan om deras bistånd
för frågans lösning genom utseende av representanter i kommittén. I anledning
därav hava fullmäktige uppdragit åt Hägglund och Norrman att å fullmäktiges
vägnar förhandla med berörda kommitté.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
31
Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 220 medgav 1036 års riksdag,
att östra Värends järnväg finge försäljas till Växjö—Åseda—Hultsfreds järnvägsaktiebolag
för en köpeskilling av 204,795 kr. och på villkor i övrigt, som
Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden den 10 mars 1936 angivits funne gott fastställa.
Sedan statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet i skrivelse lill
fullmäktige i riksgäldskontoret den 5 juni 1936 givit fullmäktige till känna
riksdagens sålunda fattade beslut, avslutades efter i frågan förda förhandlingar
den 17 och 18 september 1936 under förutsättning av Kungl. Majits
godkännande kontrakt rörande järnvägens försäljning till nämnda bolag.
Genom brev den 9 oktober 1936 godkände Kungl. Majit kontraktet.
Såsom förut i denna berättelse meddelats (sid. 20) hade fullmäktige beslutat
att med Norsholm—Västervik—Hultsfreds järnvägsaktiebolag upptaga
förhandlingar angående försäljning till bolaget av Vimmerby—Ydre
järnväg. Efter sådana förhandlingar avslöts sedermera mellan riksgäldskontoret
och bolaget avtal angående järnvägens försäljning för en köpeskilling
av 70,000 kr. Som berörda avtal för att bliva giltigt förutsatte Kungl.
Majits godkännande, hemställde fullmäktige i skrivelse den 26 november
1936 till Kungl. Majit, att Kungl. Majit ville för 1937 års riksdag framlägga
proposition örn försäljning av järnvägen på de villkor, som i berörda köpeavtal
omförmäldes.
Kommitterade för Varbergs stad och vederbörande landskommuner hade i
skrivelse den 21 juli 1936 hos Kungl. Majit hemställt, bl. a. att driften å
Varberg—Ätrans järnväg måtte bibehållas intill dess 1936 års järnvägskommitté
avgivit sitt betänkande. I avgivet yttrande över berörda framställning
avstyrkte fullmäktige bifall till densamma, under förklarande dock, att om
det skulle befinnas lämpligt, att järnvägsdriften uppehölles ytterligare någon
månad efter den 6 september 1936, fullmäktige för sin del ej ville motsätta
sig en förlängning på för det dåvarande gällande villkor av arrendeavtalet
med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag under sådan tid. I skrivelse den
19 augusti 1936 hemställde statsrådet och tf. chefen för kommunikationsdepartementet
N. Quensel, att fullmäktige måtte gå i författning örn förlängning
av gällande arrendeavtal med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag
för tiden t. o. m. den 30 november 1936. Som motivering härför anfördes i
nämnda skrivelse, att det för företagande av vissa ytterligare undersökningar
rörande tillgodoseende av trafikbehovet i de trakter, som .skulle beröras
av ett nedläggande av Varberg—Ätrans järnväg, vore önskvärt, att driften å
järnvägen av den dåvarande arrendatorn uppehölles ytterligare någon tid.
Med anledning härav träffade fullmäktige den 20 och 24 augusti 1936 avtal
med Halmstad—Nässjö järnvägsaktiebolag angående förlängd utarrendering
på senast förut gällande villkor lill bolaget av ifrågavarande järnväg för tiden
7 september—30 november 1936. Sedermera avlät riksgäldskontoret
skrivelse till kommunikationsdepartementet med underrättelse därom och
med tillkännagivande, alt fullmäktige förutsatte, att under tiden effektiva
32
Bankoutskottets memorial Nr 2.
åtgärder måtte vidtagas för tillgodoseende av trafikbehovet i de trakter, som
skulle beröras av ett nedläggande av järnvägen, så att ytterligare förlängning
av arrendeavtalet ej skalle behöva därefter ifrågakomma.
Genom brev den 6 november 1936 har Kungl. Majit, som funnit trafiken
å Varberg—Ätrans järnväg böra tillsvidare uppehållas genom järnvägsstyrelsens
försorg för vinnande av ytterligare erfarenhet angående förutsättningarna
för järnvägens bibehållande eller möjligheten för tillgodoseende av
ortens trafikbehov i annan ordning, förordnat, att järnvägen skulle fr. o. m.
den 1 december 1936 ställas under järnvägsstyrelsens förvaltning, därvid i
tillämpliga delar skulle gälla bestämmelserna i Kungl. Majits brev den 28
november 1924 angående fastställande av grunder för förvaltningen av enskilda
järnvägar, som inköpts av staten.
I sin berättelse till 1936 års riksdag meddelade fullmäktige, att fullmäktige
upptagit förhandlingar med Aktiebolaget Blekinge kustbanor angående
eventuell sammanslagning av Östra Blekinge järnväg med Blekinge kustbanor.
På av riksgäldskontoret given anledning har styrelsen för nämnda
bolag förklarat, att styrelsen för närvarande ej vore beredd att fullfölja förhandlingarna,
enär frågan kommit i ett annat läge genom Kungl. Majits beslut
om utredning angående statens förvärv av eller fusion av enskilda såväl
normal- som smalspåriga järnvägar. Styrelsen ansåge under sådana förhållanden
riktigast att avvakta kommitténs utredning och förslag i nämnda frågor.
På grund av den inställning till fusionsfrågan, som sålunda kommit
till uttryck från bolagets sida kunna de inledda förhandlingarna ej fullföljas.
Genom resolution den 22 maj 1936 medgav Kungl. Majit i enlighet med
beslut av 1936 års riksdag, att statens kapital- och räntefordran hos Norsholm—Västervik—Hultsfreds
järnv äg saktie b olag på grund av statslån följärnvägsanläggningar
finge under angivna villkor avskrivas till den del, densamma
överstege 1,440,000 kr., mot det att bolaget senast den 1 januari 1937
till riksgäldskontoret kontant inbetalade sagda belopp. Beloppet inbetalades
den 30 december 1936, och kommer i anledning därav avskrivning av statens
överskjutande kapital- och räntefordran att verkställas i riksgäldskontorets
räkenskaper.
Bibanelånefonden. Den 7 augusti 1936 blev Dal—Västra Värmlands järnvägsaktiebolag
på egen begäran försatt i konkurs. Å exekutiv auktion den
15 december 1936 inköpte riksgäldskontoret för svenska statens räkning bolaget
tillhöriga järnvägarna Mellerud—Billingsfors för en köpeskilling av
300,000 kr. och Billingsfors—Arvika med bibana från Beted till Skillingsfors
för en köpeskilling av 950,000 kr. Sammanträde för köpeskillingarnas
fördelning skall hållas den 26 innevarande januari. Det är avsett att järnvägarna,
sedan köpebrev å desamma därefter utfärdats för svenska staten,
skola i enlighet med 1936 års riksdags beslut tillika med Åmål—Ärjängs
järnväg försäljas till Bergslagernas järnvägsaktiebolag eller ett av detta för
ändamålet bildat dotterbolag.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
33
Lönefonden för motorvagnar m. m. åt enskilda järnvågar. Under senare
halvåret 1936 hava från fonden i enlighet med därför stadgade bestämmelser
utlämnats följande lån för anskaffande av motorvagnar, nämligen
den 18 december 1936 till Mjölby—Hästholmens nya järnvägsaktiebolag
.................................... kr. 55,700: —
den 18 december 1936 till Mellersta Östergötlands järnvägar
aktiebolag ................................... * 60,000: —
Summa kronor 115,700:—.
Statsverkets kapitalfordran för från fonden utlämnade lån uppgick den
31 december 1936 till 321,431 kr. 41 öre. Därtill kommer fondens fordran
hos riksgäldskontoret 8,923 kr. 59 öre.
Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Från fonden har under senare
halvåret 1936 till lånenämnden för sekundär jordbrukskredit utanordnats
sammanlagt 280,000 kr.
Statens sekundårlånefond för rederinäringen. Med bifall till Kungl. Maj:ts
proposition nr 238 beslöt 1936 års riksdag, bl. a., att fr. o. m. den 1 juli
1936 en särskild lånefond, benämnd statens sekundärlånefond för rederinäringen
skulle inrättas, samt att till denna fond skulle från rederilånefonden
överföras ett belopp av 2,500,000 kr. Tillika förklarade riksdagen
att i fråga om statens sekundärlånefond för rederinäringen skulle gälla de
bestämmelser, vilka funnos intagna i ett propositionen bilagt förslag till kungörelse
i ämnet. Kungl. Majit utfärdade sedermera den 19 juni 1936 kun
görelse angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur statens sekun
därlånefond för rederinäringen.
Ifrf gavarande fond förvaltas av riksgäldskontoret, som har att på anförd
rån utbetala för lånerörelsen erforderliga medel. Lånerörelsen handhaves
för statens räkning av en nämnd, vars ledamöter skola utgöras av ledamöterna
och suppleanterna i styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan. Lån
från fonden må lämnas endast för nybyggnad eller modernisering av fartyg.
Ränta å lån från fonden gäldas efter en räntefot av 4 V2 %.
Sedan i enlighet med riksdagens beslut genom omföring tillgodoförts fonden
angivna belopp av 2,500,000 kr., har under senare halvåret 1936 till
lånenämnden utanordnats sammanlagt 801,000 kr.
Fonden för låneunderstöd. Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nili
medgav 1936 års riksdag, att hemmansägaren Seth A. Holmgrens, Vilhelmina,
betalningsskyldighet för ett från fonden för låneunderstöd utlämnat
lån å ursprungligen 25,000 kr. med ränta för anordnande av kalktillverkning
å Storholmen vid Malgomajsjön finge nedsättas till ett belopp av
3,000 kr. under villkor likväl att beloppet före utgången av år 1936 inbe
talades till statsverket. Sedan beloppet den 14 december 1936 inbetalts till
riksgäldskontoret, har Holmgrens därefter återstående skuld, sammanlagt
12,243 kr. 48 öre, avskrivits.
Bihang till riksdagens protokoll II),‘17. S sami. Nr 2. 3
34
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Särskilda, fullmäktige lämnade uppdrag.
Utgivning av ett person- och sakregister till riksdagens protokoll med bihang
för åren 1931—1940.
1936 års riksdag har uppdragit åt fullmäktige att låta i överensstämmelse
med det för 1921—1930 års riksdagar upprättade registerverket utarbeta och
i en upplaga av 500 exemplar till trycket befordra ett fullständigt personoch
sakregister till riksdagens protokoll med bihang för åren 1931—1940
ävensom bemyndigat fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdagen: utgivande
av särskilda publikationer taga i anspråk ett belopp av förslagsvis
20,000 kr. att användas till utbetalning av arvode, däri inberäknat gottgörelse
för korrekturläsning, till redaktören för nämnda registerverk ävensom
bestridande av diverse smärre utgifter för verket.
I anledning av riksdagens sålunda fattade beslut hava fullmäktige till
redaktör för ifrågavarande registerverk utsett juris kandidaten Nils Liljequist,
med vilken kontrakt i vederbörlig ordning avslutats.
Utgivning av prästeståndets protokoll 1642—1660 och bondeståndets protokoll
1720—1727.
Riksdagen har år 1936 uppdragit åt fullmäktige att låta i överensstämmelse
med en i bankoutskottets utlåtanden nr 45 omförmäld plan i en upplaga
av 500 exemplar till trycket befordra prästeståndets protokoll för åren
1642—1660 och bondeståndets protokoll för åren 1720—1727 ävensom be-,
myndigat fullmäktige att av förslagsanslaget till riksdagen: utgivande av
särskilda publikationer för ändamålet taga i anspråk ett belopp av förslagsvis
30,000 kr., att utgå nied förslagsvis 10,000 kr. under vart och ett av
budgetåren 1936/1937—1938/1939.
Fullmäktige hava såsom redaktörer för ifrågavarande arbeten antagit arkivrådet
fil. dr A. Forssell för prästeståndets protokoll och förste amanuensen
i riksarkivet fil. lic. S. Landahl för bondeståndets protokoll. Enligt härom
avslutade kontrakt skall arbetet så bedrivas, att tryckfärdiga manuskript
föreligga senast före 1939 års slut.
Utredning beträffande riksdagshuset och dess omgivningar.
Sedan 1936 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att låta utreda frågan
rörande förändringar beträffande riksdagshuset och dess omgivningar, beslöto
fullmäktige den 18 juni 1936 tillsätta en kommitté med uppdrag
att verkställa och till fullmäktige inkomma med utredning av frågan i så
god tid, att ärendet kunde upptagas till prövning av 1937 års riksdag. Till
ledamöter av kommittén utsågos talmannen i riksdagens andra kammare
ombudsmannen A. V. Sävström, tillika kommitténs ordförande, fullmäktiges
ordförande I\. Hildebrand, tillika kommitténs vice ordförande, stafs
-
Bankoutskottets memorial Nr 2.
35
rådet och chefen för ecklesiastikdepartementet J. A. Engberg, ordföranden
och vice ordföranden i riksdagens bankoutskott redaktören O. H. Åkerberg
och direktören J. E. Leffler, riksgäldsfullmäktigen A. Lindqvist, ledamöterna
av riksdagens första kammare civilingenjören K. A. S. Nylander och byggmästaren
J. M. Bäckström, ledamoten av riksdagens andra kammare I. J. Pettersson
i Rosta, dåvarande generaldirektören I. Tengbom, riksgäldsdirektören
F. Sandberg och byggmästaren O. Engkvist. Kommittén skulle i förekommande
fall äga rådgöra med talmannen i riksdagens första kammare, direktören
A. F. Vennersten samt bemyndigades att, då så under arbetets gång
lunnes nödigt tillkalla särskilda sakkunniga.
Kommitténs utredning och förslag kommer att avlämnas till fullmäktige
under den närmaste tiden.
Utredning angående ökad skyndsamhet i publicerandet av kamrarnas
protokoll.
Sedan 1936 års riksdag uppdragit åt fullmäktige att efter samråd med
kanslideputerade och kamrarnas kanslipersonal verkställa utredning örn i
vad mån ökad skyndsamhet i publicerandet av kamrarnas protokoll måtte
kunna erhållas samt att för kamrarna framlägga de förslag, vartill denna utredning
kunde giva anledning, beslöto fullmäktige den 2 april 1936 tillsätta
en kommitté för verkställande av den ifrågavarande utredningen. Till ledamöter
i kommittén utsågos ledamöterna av riksdagens första kammare borgmästaren
G. A. Björkman och f. d. typografen C. P. Wahlmark, ledamöterna
av riksdagens andra kammare förste kontoristen Ernst Eriksson och landshövdingen
S. Linnér, riksgäldsfullmäktige E. A. Hallin, tillika kommitténs ordförande,
och A. Lindqvist, riksgäldsdirektören F. Sandberg samt förste stenografen
i riksdagens första kammare E. Elfner och tjänstemannen i riksdagens
andra kammares kansli P. Sterne.
Kommitténs utredning och förslag kommer att avlämnas till fullmäktige
linder den närmaste tiden.
Stockholm den 14 januari 1937.
KARL HILDEBRAND.
ERIG HALLIN. ANDERS ANDERSON. G. ANDERSSON.
AXEL LINDQVIST. K. a. RYBERG. KARL MAGNUSSON.
j Eric Öhlin.
I
36
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Tab. I. Riksgäldskontorcts balansräkning vid början och
getåret 1935/36.
1935
Den I juli
Kronor
Tillgångar:
181,509,902:78
1,728,224:08
1: —
100,000,000: —
42,057:96
52,800,000: —
10,344,603:32
12,500,000
4,000,000
1.700.000
2.400.000
1,722,765
12,4u9,263
5,148,915
33
Stats regleringsfonden: Lånemedel: Inkomstrester
Itiksgäldsverkets fond.
Uppköpta svenska statsobligationer ...... 4,263: 62
Förräntade medel ...................... 1: —
Skandinaviska Kreditaktiebolagets b''/i% förlagsbevis
av år 1932 .................. —: —
Lån till vissa järnvägsaktiebolag, övertagna
fastigheter m. m....................... 41,831:96
Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922:
kredit å 60 milj. kr....... 52,100,000: —
kredit å 13.5 milj. kr.....10,112,792:99 62.212,792:99
= 63,144,603:32
Fordran hos Aktiebolaget Dur............ II ,000,000: —
Fordran hos Aktiebolaget Lod............ 3,000,000: —
Fordran hos Aktiebolaget Metoden........ 640,000: —
Fordran hos Aktiebolaget Filius .......... —: —
Fordran hos Aktiebolaget Axe............ 1,970,300: —
Fordran hos Aktiebolaget Webe .......... 12,409,263: 33
Lån till Aktiebolaget Filius .............. 743,850:—
Lån till Aktiebolaget Bond .............. 4,901,380: —
16,312,864:79
300,000
4
| 38,914,770:61
6,212,670: —
2,384,655:69
35,680:79
153,099,362:31
164,740,318:06
38,366,577:08
340,145,443:19
956,707,754:8 )
Förskott:
Banker och bankirhus för inlösen av ob
-
ligationer och räntekuponger m. m. .. 2,848,472:01
Riksgäldskontorets kassör .............. 200,000: —
Konvertering av 1886 års 31 »% statslån____ 3,638:10
Fordran hos statsverket för vissa anslagsmedel
................................. 86,762:46
Fordran hos statskontoret för kapitalåterbetalningar
å lån från fonden för förlag till
statsverket m. m....................... 452,181:38
Fordran hos statsverket för anslaget till avskrivning
av visst i fonden för förlag till
statsverket ingående lånekapital ........ 41,528,928:02
Kursförlust vid konvertering av 1924 års
51/» % statslån.......................... —: —
Kursförlust vid inlösen av 1924 års 5''/a»
statslån................................ —: —
Riksgäldskontorets postgirokonto nr 1015.. 1,957,255:56
Riksgäldskontorets checkräkning i Sveriges
riksbank .............................. 139,463,860:35
Avskrivningskonto........................ 1 16,718,873: 30
= 586,796,151:94
I stntsfonder placerade lånemedel.
Postverkets fond ........................ 39,759,610; 65
Telegrafverkets fond...................... 355,743,762:04
Statens järnvägars fond.................. 981,711,608:08
slutet av bud
-
1936
Den 30 juni
Kronor
155,940,419: 49
300,183,654:08
1 Efter saldering. Jfr tab. II.
Bankoutskottets memorial Nr 2.
37
1935
i Den 1 juli
Kronor
!-
i 325,547,063:26
52,n0.): —
2,250,000: —
89,4''4,160:76
25,362,031:87
i 2,490,000: -
28,946,735: 61
8,073,000: —
9,376,960
1,210,308
28,214,727
199,656,342
3,085,402
52
66
81
12
52
245,768:44
1,250,899:14
4,252,902
420.000
3,500,(00
13,102,811
1,160.000
60,(00
110,546
115.000
4,600
49,034
2,837,(00
3,500,000
99
77
24
200,000
350,000: —
22.309,526:08
4,544,102: 34
1,298,800: —
50,000: —
300,000: —
7,418,103:38
330,678,981:46
1,101,276:15
29,745: 75
5,857,584: 62
3,231,954,246:28
1936
Statens vattenfallsverks fonder............
Fonden för statens reproduktionsanstalt----
Statens allmänna fastighetsfond ..........
Fonden för statens aktier ................
Statens bostadslånefond ..................
Lånefonden för tjänstemannasamhället i
Mörby ................................
Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade barnrika familjer............
Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden..................
Allmänna järnvägslånefonden.............
Bibanelånefonden ........................
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar
m. m. åt enskilda järnvägar............
Vattenkraftslånefonden ..................
Luftfartslånefonden ......................
Statens avdikningslånefond................
Egnahemslånefonden ....................
Fiskerilånefonden ........................
Kommunskogslånefonden..................
Norrländska nyodlingsfonden..............
Jordförmedlingsfonden....................
Arrendeegnahemsfonden ..................
Arbetarsmåbrukslånefonden...............
Täckdikningslånefonden ..................
Allmänna nyodlingslånefonden............
Statens mejerilånefond....................
Kraftledningslånefonden ..................
Gödselvårdslånefonden....................
Statens fjäderfälånefond ..................
Hemslöjdslånefonden......................
Västerbottens och Norrbottens nybygges
och
bostadsförbättringslånefond ........
Lånefonden för inköp av renar ..........
Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond
Spannmålslagerhusfonden ................
Spannmålskreditfonden ..................
Statens sekundärlånefond för jordbrukare ..
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift.............................
Hantverkslånefonden .....................
Rederilånefonden.........................
Industrilånefonden......................
Lånefonden för ackordslån och förlagslån åt
hantverkare............................
Statens kalkbrukslånefond................
Statens slakterilånefond ..................
Fonden för låneunderstöd ................
Fonden för förlag till statsverket..........
Fonden för anordnande av spannmålslager
hus
och kylhus ........................
Fonden för kontrollstationer för smör och
ägg....................................
Fonden för varukredit....................
334,131,536: 04 |
52,000: - i
22,538,376: — i
95,673,660:76
21,''.''62,031: 87 i
2,490,000: — |
87,000: — j
190,000: — i
2,000,000: — j
26,715.560:81
8,073,U00: — |
214,655
—
9,217,769
99
1,210,308
66
28,214,727
81
204,656,342
12
3,085,402
52
20,000
—
245,768
44
1,250,899
14
1,000,000
12,480,680
—
4,252,902
99
420,000
—
3,500,t »00
—
13,o00,193
57
1,210,000
—
60,000
—
110,546
24
115,000: - 2.776:35
49.034: —
2,837,000: —
l,5OO,00''i: —
4,500,000: —
200,000; —
350,000: —
22,309,526: 08
4,473,951:31
1,298,800: —
65,000: —
300,000: —
3,714.934:49
319,243,211:50
1,048,903: 49
25,921:99
4,953,131: 18
= 2,463,655,190: 56
Summa
Den 30 juni
Kronor
|
2,571,365,522:12
3,027,489,595: 69
38
Bankoutskottets memorial Nr 2.
1935
Den 1 juli
Kronor
1,949,014,397:78
7u,u00,000: —
146,083,000:76
21,"00,000: —
| 12,938,544:14
10,000,1100:- 30,50u,o00: —
8,00(1,000: —
12,000.000 —
35,500,000: —
1
3,169,105:85
140,889: —
2,250,000: —
100,000,000: —
26,500,000: -
20,000,000
20,000,000
20,000,000
284,764: 22
88,080: 26
4,000,000: —
36,298:72
609,912:34
3,000,000: —
1,315,500: —
80,266:67
4,383,772:61
4,416,449:48
33,698,322:69
741,436:66
Skulder.
Riksgäldsverkets fond.
I. Skulder, löpande med ränta.
Fonderad statsskuld:
Av staten upptagna obligationslån____ 1,964.101,205: 55
Statsskuldsförbindelser................ 73,250,000: —
Lån hos statsinstitutioner och fonder:
Statens pensionsanstalt ............ 151,253,364:01
Pensionsförsäkringsfonden.......... 21,000,000: —
Postverkets pensionsfond .......... 13,344,493:14
Telegrafverkets pensionsfond........ 10,000,00(1: —
Statens järnvägars pensionsfond ____ 33,500,000: —
Postverkets förnyelsefond .......... 9,000,0i)0: —
Telegrafverkets förnyelsefond........ 12,000,000: —
Statens vattenfallsverks förnyelsefonder.
........................... 36,800,000: —
Sparbankernas säkerhetskassa ...... 667,318: 42
Av staten övertagna lån.............. 3,076,222: 93
Övrig fonderad statsskuld:
Göta kanals reparationsfond........ 140,889: —
Köpeskillingen för fastigheten nr 1 i
kvarteret Lejonet i Stockholm .... 2,250.000: —
= 2,300,598,937:53
Tillfällig statsskuld:
Statsskuldsförbindelse per den 31 december
1935 ..........................
Statsskuldsbevis per den 30 juni 1936..
Statsskuldsbevis per den 30 juni 1937..
Skattkammarväxlar:
per den 5 juli 1935 ................
o >5 augusti 1935 ............
> >5 september 1935 ..........
> » 7 juli 1936 ................
» >5 augusti 1936 ............
= 186,500,000: —
Fonder m. m.:
Pensionsfonden för vissa riksdagens verk 317,455:15
Bergsjö bredspårsfond................ 103,302: 27
Av domänverket till förvaltning överlämnade
medel.................... 3,000,000: —
Av statens reproduktionsanstalt till förvaltning
överlämnade medel........ 16,814:62
Exportkreditfonden.................. 721,473:85
Aktiebolaget Industrikredit:
Räkning nr 1...................... —: —
> > 2...................... —: —
Av utrikesdepartementets arvsbyrå till
förvaltning överlämnade medel...... 80,000: —
= 9,414,822:21
26,500,000: —
15,000,000
15,000,000
11. Skulder, icke löpande med ränta.
Fonden för statsskuldens amortering____
Fonden för annuitetslikvider...........
Förfallna, icke inkomna obligationer ....
Obeställbara räntor m. m...............
Kapitalåterbetalningar é lån från motorvagnslånefonden.
.....................
4,318,604:32
11,280,761:98
742,605: 67
3,828:06 i
1936
Den 30 juni
Kronor
2,330,683,493:05 j
56,500,000: — i
4,239,045:89
Bankoutskottets memorial Nr 2.
39
19:15
1936
Den 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
216.360: —
19,500,000: -
Fonden för låneunderstöd:
Lån till Ostkustbanans aktiebolag----
Fonden för mötande av förluster å aktie-
216,360: —
1
bolaget Kreditkassan av år 1922......
Tillskottsmedel för återställande av A.B.
27,500,000: —
12,500,000: —
Göteborgs Handelsbanks grundfond . ..
Tillskottsmedel för återställande av Up-
11,000,000: -
3,000,000: -
- . .
4,000,000: —
lands Enskilda Banks A.B. grundfond
Tillskottsmedel för återställande av Öster- götlands Enskilda Banks A.B. grundfond
Tillskottsmedel för återställande av A.B.
1,700,000: —
640,000: —
2,400,000: -
Jämtlands Folkbanks grundfond......
Tillskottsmedel för återställande av A.B.
1,970,300: —
i
1,722,765: -
Smålands Banks grundfond ..........
Tillskottsmedel för återställande av Werm- lands Enskilda Banks A.B. grundfond..
A.B. Jämtlands Folkbank..............
Av statskontoret till förvaltning överläm-
12,409,263:33
12,409.263:33
245,000,000: —
743,850: —
290,000,000: —
nade kassabehållningar ..............
-1 -
Orätt insatta medel (skuld till statsverket)
705.01)0: —
1
—: —
Diverse oredovisade medel..............
6,230: 92
. . .. .. i
148,539,442:38
Avskrivningskonto ....................
181,502,902:78
Lånemedelsanslag......................
=672,730,714:93
155,940,419:49
520,477,223:77 |
• i: - 1
2,911,899,762:71
62,709,770:61
Fonden för förlag till statsverket ...
115,589,832:98
3,231,954,245: 28
Summa
3,027,489,595:69
1 Efter saldering. Jfr tab. II.
Tab. II. Riksgäldskontorets avskrivningskonto under budgetåret 1935/36.
I
Kronor
. S
Debet.
Ingående Balans den 1 juli 1935.
Tillgångar.
Å följande fonder uppkomna lånemedelsförluster, vilka ännu
ej blivit täckta av skattemedel:
Allmänna järnvägslånefonden ..........................
Bibanelånefonden......................................
Vattenkraftslånefonden ................................
Kraftledningslånefondcn ................................
Hemslöjdslånefonden....................................
Lånefonden för inköp av renar ........................
Industrilånefonden .....................................
Lånefonden för ackordslön och förlagslån åt hantverkare
Fonden för låneunderstöd..............................
7,128,264:15
4,300,397: —
36, lo7: 64
265,375:28
2,500: —
1,400: —
217,175: 72
1,200: —
12,500: —
11,964,919: 79
Osäkra fordringar av lånemedel å följande fonder (förda inom
linjen i statskontoret):
Vattenkraftslånefonden ................................
Kraftledningslånefondcn................................
Rederilånefonden ......................................
Industrilånefonden ....................................
4,853:99
148,347:61
290,329: 93
367,538: 30
''
811,069: 83
40
Bankoutskottets memorial Nr 2.
Kapitalrabatter vid riksgäldskontorets upplåning under tiden
1857 — *% 1935 ........................................ 126,361,823:06
Kursförlust vid upptagandet av 1924 års 5% Si statslån ____ 472,311:67
126,834,134:73
Efter avdrag av kursvinst å 1919 års dollarlån............ 6,062,378: 73
För statsregleringen under tiden t. o. m. den *% 1924 disponerade lånemedel
(kapitalavbetalningar å lån från allmänna järnvägslånefonden) ..
Till statens vattenfallsverk utbetalade, såsom verklig utgift avförda lånemedel
Utgifter under budgetåret 1935/36:
Lånemedelsförluster å följande utlåningsfonder:
Lånefonden för bostadsförsörjning åt mindre bemedlade
bamrika familjer ....................................
Lånefonden för bostadsbyggande i städer och stadsliknande
samhällen ..........................................
Allmänna järnvägslånefonden ..........................
Vattenkraftslånefonden ................................
Kraftledningslånefonden................................
Lånefonden för inköp av renar ........................
Industrilånefonden:
Avskrivet belopp .......................... 70,136: 78
Inom linjen förd osäker fordran ............ 14:25
Fonden för låneunderstöd..............................
13,000: —
10,000; - 705,000: —
159,190: 53
102,618: 20
1,823:65
70,151:03
20,000: —
Kursförlust vid konventering och inlösen av 1924 års.5% % statslån
Summa
Kronor
120,771,756: —j
30,862,315:44
330,257: - = 164,740,318:06
1,081,783:41
8,647,276:13
174,469,377: 60
Kredit.
\ Ingående balans den 1 juli 1935.
Skulder.
| Amortering å statsskulden under tiden 1858—*% 1935....................
! Efter avdrag av för nedskrivning av statens järnvägars lånekapital den**/12
1929 disponerat belopp å..............................................
*
I Utjämningspost
247,335,920:32
100,000,000: —
~ 147,335,920:32
1,203,522:
= 148,539,442:
Inkomster under budgetåret 1935/36:
! Anslag till amortering å vissa statslån:
j 1886 års 3*/, % lån .................................... 1,099,777:78
1931 » 4 % » .................................... 980,800:-
| 1933 » 4 % » .................................... 1,248,600: —
Uppsala-Gävle järnvägsaktiebolags av staten övertagna
reverslån av år 1930 ................................. 92,882: 92
3,332,060:70
j Uppgäld utöver kapitalrabatt å riksgäldskontorets upplåning..............
j Överförd behållning den *% 1936 å fonden för statsskuldens amortering'' ..
''
| Utgående balans den 30 juni 1936.
\ T i 1 1 g å n g a r....................................................
Summa
495,228:61
5,383,772: 61
16,718,873: 30
174,4(59,377: 60
SIS
Bankoutskottets memorial Nr 2. 41
Tab. lil. Inom linjen förda skulder den 1 juli 1935 och den 30 juni 1936.
1935
1936
Den 1 juli
Den 30 juni
Kronor
Kronor
150,000: —
Konung Karl XIII:s liemgiftskapital....................
150,000: -
100,777:16
Lappmarks ecklesiastikfond
100,777:16
Av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser att såsom
grundfond tillhandahålla
nedannämnda kreditinstitut
statsobligationer å följande belopp:
60,000,000: —
Sveriges Allmänna Hypoteksbank (47* %) 60,000,000: —
100,000,1)00: —
Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa
<3‘/a %)................
............. 100,000,000:-
30,000,000: —
Svenska Bostadskreditkassan (47* %) .... 30,000,000. —
10,000,100: -
Svenska Skeppshypotekskassan (47a %) .. 10,000,000: —
25,000,000: —
Svenska Jordbrukskreditkassan (4''/a %) .. 25,000,000: —
225,000,000: —
Av riksgäldskontoret till Svenska jordbrukskreditkassan
utfärdade förbindelser att vid anfordran tillhandahålla
kassan svenska statens 4% obligationer till följande be-
lopp:
i
5,000,000: —
enligt 1933 års riksdags beslut ........ 5,000,000: —
10,000,000: —
» 1934 »
» ........ 10,000,000: —
» 19j5 > >
* ........ 5.000,000: —
20,000,000: —
Av riksgäldskontoret enligt beslut av 1915, 1928, 1930 och
1934 års riksdagar utfärdade förbindelser att tillhanda-
hålla riksbanken statsobligationer såsom säkerhet för
nedannämnda centralkassors för jordbrukskredit förbin-
1
delser med undantag av
skuld till Svenska jordbruks-
kreditkassan:
300,000: —
Gävleborgs läns: 4% .
............. 300,000: —
100,000: —
Malmöhusläns: 5 % .
... 100,000: —
200,000: —
4''/*# .
. .. 200,000: —
1 _. _
4% .
••• 100,000:— 400,000: —
100,000: —
Mellersta Norrlands: 5* .
. .. 100,000: —
300,000: —
4>/>* .
... 300,000: —
100,U00: —
4% .
... 350,000: — 750,000: —
3<l0,0O0: —
Mellersta Sveriges: 4 * .
............. 300,000-
100,000: —
Mälarprovinsernas: 5* .
... 100,000: —
400,000: —
47** •
... 400,000: —
100,U00: -
37** .
... 100,0OO: 600.000: —
100,00'' 1; —
Skaraborgs läns: 5* .
. .. 100,000: —
|
300,OuO: —
4% .
... 300,000:— 400 000-—
i
100,000: —
Södra Sveriges: 5* .
... 100,000: —
1
400,000: —
47** .
... 400,000: —
200,000: —
37** .
... 200,000:— 700,000: —
750,000: —
Östergötlands: 4% .
............. 750,000-
100,OO0: —
övre Norrlands: 4% .
........... ! OOOOO-
150,000: —
Av riksgäldskontoret enligt
1930 års riks-
dags beslut utfärdad förbindelse att till-
handahålla riksbanken statsobligationer
att användas under de
förutsättningar
och villkor, som angivas
i kungl, kun-
görelsen den 12 september 193U (nr 336) 150,000: —
4,450,000: —
—: —
Av riksgäldskontoret enligt
beslut av 1935 års riksdag
utfärdad förbindelse att
vid anfordran tillhandahålla
riksbanken svenska statens 4% obligationer till ett be-
lopp av kr. 30,000,000 såsom säkerhet för svenska spann-
målsaktiebolagets lån i riksbanken ....
30,000,000: —
Ritning till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 2.
42
Bankoutskottets memorial Nr .2,.
• 1935
Den 1 juli
Kronor
50.000. 000: —
10.000. 000: —
13,500,000: —
4,999,600: —
3,944,609:59
1,410,340: - 38,094:86
570,848:76
861,325: —
105,986: —
171,160: —
410,515: —
1,221,450: 20
1.000,000: —
527,295:83
449,461: 22
599,281:66
355,554: 78
6,000,000: -
1936
Den 30 juni
Kronor
| Av riksgäldskontoret utfärdade förbindelser att till aktiebolaget
Kreditkassan av år 1922 såsom garantifonder
för densamma överlämna av svenska staten utgivna
obligationer till följande belopp:
enligt 1922 års riksdags beslut (5 %) .... 50,000.000: —
» 1929 » » » (ilh%) .. 10,000,000: —
> 1930 » > (4V»%) .. 13,500,000; —
Av riksgäldskontoret enligt 1928 års riksdags beslut till
aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 utfärdad förbindelse
att för förvärv för statsverkets räkning av 40,996
aktier å kr. 100 i berörda aktiebolag vid anfordran tillhandahålla
kassan svenska statens obligationer, löpande
utan ränta till ett belopp av kr. 4,999,600..........
Av riksgäldskontoret enligt 1923 års riksdags beslut utfärdade
förbindelser att ansvara för betalningen av 2 %
av det belopp, som erfordras för förräntning och amortering
av obligationerna till Österrikes garanterade konverteringslån
1934—1959:
i
Emissions- Ränte- land fot
2 % av åter- stående
skuld
Växel-
kurser
den
30/61936
Stor-
britannien
.41/»
£ 203,278
19:40
3,943,593
20
Österrike
5
skill. 1,868,000
73: 50
1,372,980
_
Belgien
5
helgas 56,858
65: 75
37,384
14
Frankrike
5
frs. 2,187.160
25: 65
561,006
54
Italien
47»
lire 2,630,000
fl. 39,400
31: —
815,3o0
_
Holland
4Vs
263:50
103,819
_
Sverige
47»
kr. 171,160
—: —
171,160
_
Schweiz
5
frs. 317,000
126: 75
401,797
50
Tjecko-
Slovakien
5
tj. kr. 7,292,240
16:40
1,195,927: 36
! Svenska statens förbindelse enligt 1925 års riksdags beslut
att jämte finska staten, en för båda och båda för en,
såsom för egen skuld svara för ett av Torne och Muonio
gränsälvars flottningsförening upptaget 5 % obligationslån
å kr. 1.500,000 jämlikt lånekontrakt den 10 juli
1925 med Aktiebolaget Svenska Handelsbanken, Skandinaviska
Kreditaktiebolaget, Stockholms Enskilda Bank
Aktiebolag och Aktiebolaget Göteborgs bank.
Utelöpande belopp ..................................
Svenska statens förbindelser att såsom för egen skuld
svara för av nedannämnda flottningsföreningar hos pensionförsäkringsfonden
upptagna amorteringslån:
Utelöpande belopp:
Kalix älvs 4.6 % lån 1928—1949 å ur
-
sprungligen kr. 750,000: — ........ 493,393: 65
Lule älvs 4.75 % lån 1929—1948 å ursprungligen
kr. 600,000:— ........ 423,680:35
Piteå 4.75 % lån 1929—1948 å ursprungligen
kr. 800,000: — .............. 564,907:17
Byske och Åby älvars 4.75% lån 1930
—1950 å ursprungligen kr. 450,0U0: — 337,095:92
Svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut
för ett lån ur pensionsförsäkringsfonden åt aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet å högst kr. 16,000,000 till
kapital och ränta, beräknad efter högst 5 %.
Utelöpande belopp ..................................
73,500,000: -
4,999,600: —
8,602,967: 74
930,000: -
1,819,077:09
6,000,000: —
Bankoutskottets memorial Nr 2.
43
1935
1936
Den 1 juli
Den 30, jiliii
Kronor
Kronor
14,600,000: —
Svenska statens garanti enligt 1930 års riksdags beslut
för kapitalet av de preferensaktier i aktiebolaget Vin- cell spritcentralen, som tecknats för pensionsförsäkrings-
14,600,000:— ;
fonden ............................................
Svenska statens förbindelse enligt 1930 års riksdags beslut
att såsom för egen skuld svara för ett av Föreningen
för bistånd åt vanföra i Norrland hos pensionsförsäk- ringsfonden upptaget 4 % amorteringslån å kr. 150,000: —.
50,000: -
Utelöpande belopp..................................
Svenska statens förbindelse enligt beslut av 1931 och 1932
års riksdagar att såsom för egen skuld svara för två av
Föreningen för bistånd åt vanföra i Stockholm hos
pensionsförsäkriugsfonden upptagna lån, vartdera å kr.
1,000,000: —, löpande det ena med 3 % och det andra med
2lf% % ränta.
2,000,000: —
1,500,000: - j= 356,666,300:06
Utelöpande belopp..................................
Summa
392,152,421: 99
Tab. IV. Av riksgäldskontoret förvaltade utlånings- m. fl. fonden*.
1935
Den 1 juli
Kronor
1936
Den 30 juni
Kronor
584,274:48
272,961: 62
32,238,761
5,213,867
3,153,157
22
11
04
480,000: —
Allmänna byggnadslänefolldén :
Fordran hos låntagare:
Kapital ............................ 540,232: 40 j
Ränta.............................. 282,418:26 j 822,650:66
= 857,236:10
Allmänna järnvågslånefonden:
Fordran hos låntagare: ! :
Kapital................ 29,887,586:42
Ränta ................ 5,726,530:30
Anståndsränta ........ 2,925,645:55 38,539,762:27 j ’
=40,605,785:37
Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar 600,000: — | 39,139,762:27
= 41,085,785:37 '' _ !
Bibanelånefonden:
Fordran hos låntagare:
8,636,400: — I Kapital................ 8,636,400: —
2,291,620:33 | Ränta ................ 2,648,318:34
975,806: 56 j Anståndsränta ........ 975,806:56 12,260,524: 90
= 11,903,826:89
500,000: — i Av riksgäldskontoret inköpta järnvägar 500,000: — j 12,760,524: 90
j =12,403,826:89
Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m. ål enskilda
järnvägar:
Fordran hos låntagare:
Kapital ................ 210,826:94
Ränta................ 2,024:49 212,851:43
Fordran hos riksgäldskontoret........ 3,828: 06 216,679:49
44
Banko utskottets memorial Nr 2.
1935
Den 1 juli
Kronor
i
1936
Den 30 juni
Kronor
!
209,200: 86
3,312,854: 02
j Spannmålskreditfonden:
Fordran hos låntagare ..........
Fordran hos riksbanken.............
= 3,522,054:88
1,501,313:22
1,501,313:22
Statens sekundärlånefond för jordbrukare:
Fordran hos låntagare:
Kapital ................ 2,850,700:
Ränta.................. 28,593: 40
Fordran hos lånenämnden .......
2,879,293: 40
1,649,300: —
4,528,593:40
10,467,718:45
412,571: 04
216,360: —
Fonden för låneunderstöd:
Fordran hos låntagare:
Kapital................ 7,895,054: 49
Ränta ................ 359,018:61
= 10,880,289: 49
Fordran hos riksgäldskontoret.....
8,254,073:10
216,360: —
8,470,433:10
= 11,096,649: 49
271,248,035:62
234,488: 77
Fonden för förlag till statsverket:
Fordran hos statsverket m. fl.:
Kapital (netto)...................... 236,860,382:04
Ränta.............................. 533.580: —
237,393,962:04
= 271,482,524:39
1,101,276:15
Fonden för anordnande av spannmålslag erkus och kylhus:
Fordran hos statens lagerhus- och fryshusstyrelse ....
1,048,903:49
21,238:15
8,507: 60
Fonden för kontrollstationer för smör och ägg:
Fordran hos byggnadsstyrelsen ........
Fordran hos lantbruksstyrelsen .
= 29,745:75
17,414:39
8,507:60
''
25,921:99
6,173,862:50
4,383,772: 61
Fonden för varukredit:
Fordran hos låntagare:
Kapital ..............
5,269,409:06
Fonden för statsskuldens amortering:
Fordran hos riksgäldskontoret.......
19,200,000: - 1
Fonden för mötande av förluster å A.B. Kreditkassan av
är 1922:
Fordran hos riksgäldskontoret.........
27,500,000: -
367026. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.