Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande tilllämpning i vissa fall av bestämmelserna i lagen den 30 juni 1934
1937-03-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1937:26, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande tilllämpning i vissa fall av bestämmelserna i lagen den 30 juni 1934
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 26.
1
Nr 26.
Ankom till riksdagens kansli den 12 mars 1937 kl. 1 e. m.
Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition rörande tilllämpning
i vissa fall av bestämmelserna i lagen den
30 juni 1934 (nr 444) örn ändring i vissa delar av lagen
den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares
rått till pension.
I en till riksdagen avlåten, den 12 februari 1937 dagtecknad proposition
nr 110, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,
att Kungl. Maj:t må, efter prövning i varje särskilt fall i enlighet med av
föredragande departementschefen angivna riktlinjer, förklara, att bestämmelserna
i lagen den 30 juni 1934 (nr 44) om ändring i vissa delar av lagen
den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
må vinna tillämpning å tjänstinnehavare, som avses i övergångsstadgandet till
förstnämnda lag, utan hinder av att i övergångsstadgandet föreskriven anmälan
icke blivit verkställd.
Genom lag den 30 juni 1934 (nr 444) om ändring i vissa delar av lagen
den 11 oktober 1907 (nr 85) angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
genomfördes vissa ändringar i sistnämnda lag i syfte att bringa denna
i närmare överensstämmelse med bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet
den 30 juni 1934 (nr 442).
Lagen den 30 juni 1934 trädde i kraft den 1 juli 1935, men enligt en övergångsbestämmelse
till lagen skulle för den, vilken vid denna tidpunkt innehade
tjänst, som i lagen avses, och vilken ej på grund av särskilda stadganden
var skyldig att underkasta sig ändrade bestämmelser i fråga örn pension,
äldre föreskrifter lända till efterrättelse, där ej tjänstinnehavaren inom
tre månader efter lagens ikraftträdande eller alltså före den 1 oktober 1935
anmälde, att lagens bestämmelser finge äga tillämpning å honom.
Av propositionen inhämtas, att vissa befattningshavare, vilka den 1 juli
1935 innehade i 1907 års civila pensionslag avsedd tjänst och vilka alltså berördes
av det i lagen den 30 juni 1934 intagna övergångsstadgandet, anhållit,
alt bestämmelserna i sistnämnda lag måtte få äga tillämpning å dem, utan
hinder av att de icke verkställt i övergångsstadgandet omförmäld anmälan.
De åsyftade befattningshavarna hade på grund av bristande kännedom
om innebörden av de år 1934 beslutade ändringarna i 1907 års civila pen
Bihanq
lill riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 26—27.
1
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 26.
sionslag eller till följd av förbiseende uraktlåtit att inom föreskriven tid verkställa
anmälan om önskan att övergå å de nya bestämmelserna, oaktat dessa,
såvitt kunnat bedömas med utgångspunkt från de vid denna tid föreliggande
förhållandena, måste anses hava för befattningshavarna inneburit övervägande
fördelar. En tillämpning å sökandena av de nya bestämmelserna
skulle medföra, att den genom dessa bestämmelser stadgade förmånligare
reduktionsregeln vid förening av olika pensioner bleve för dem gällande
ävensom att tillgodoräknande såsom tjänstår av tjänstgöring utom statens
tjänst, i den mån sådan fråga uppkomme, kunde medgivas av Kungl. Majit
utan att frågan, såsom tidigare varit fallet, behövde underställas riksdagens
prövning. De över omförmälda ansökningar hörda myndigheterna — skolöverstyrelsen
och statskontoret -— hava i huvudsak tillstyrkt bifall till ansökningarna.
Föredragande departementschefen har anfört huvudsakligen följande:
»Även för min del anser jag skäligt, att i fall som de förevarande — där
således icke omständigheter, som inträffat efter den föreskrivna tiden för
anmälans verkställande, kunna antagas hava påverkat befattningshavarens
ställningstagande till frågan örn de nya bestämmelsernas tillämpning å honom
— medgivande lämnas befattningshavaren att få dessa nya bestämmelser å
sig tillämpade utan hinder av underlåtenheten att göra vederbörlig anmälan.
Då övergångsstadgandet till lagen den 30 juni 1934 tillkommit under riksdagens
medverkan, torde den av mig nu väckta frågan om tillämpning efter
särskilt medgivande av bestämmelserna i lagen böra bliva föremål för riksdagens
övervägande. Det synes mig emellertid icke erforderligt att påkalla
riksdagens beslut i varje särskilt ärende av nu ifrågavarande beskaffenhet,
som kan uppkomma, utan förordar jag, att riksdagens bemyndigande inhämtas
därtill, att Kungl. Majit må i fall, som av mig åsyftats, efter prövning av
föreliggande omständigheter kunna medgiva tillämpning av de i lagen den
30 juni 1934 meddelade bestämmelserna. Jag förutsätter härvid, att i fall,
som kunna yppa sig först någon längre tid efter nämnda lags ikraftträdande
och där anledningen till befattningshavares underlåtenhet att verkställa föreskriven
anmälan icke klart låter sig bedöma, medgivande som nu avses icke
skall ifrågakomma.»
Utskottet. På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att riksdagen
lämnar Kungl. Majit det begärda bemyndigandet. Utskottet hemställer förty,
att Kungl. Majits förevarande proposition må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 12 mars 1937.
På bankoutskottets vägnar:
BJ. HOLMGREN.
Bankoutskottets utlåtande Nr 26.
3
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Ehrnberg, Lindley*, Leffler*, Johansson i Friggeråker*,
Bjurström, Berling, Nilsson i Mölndal och Danielsson;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,
Gustavson i Västerås, Osberg, Andersson i Lindome och Mattsson*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:144 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition rörande tillämpning i vissa fall av bestämmelserna i lagen den 30 juni 1934 a1 i texten