Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning om inrättande av ytterligare en andre bibliotekariebefattning vid biblioteket.

1937-03-16 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1937:28, Utlåtande, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning om inrättande av ytterligare en andre bibliotekariebefattning vid biblioteket.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1937 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning

om inrättande av ytterligare en andre bibliotekariebefattning

vid biblioteket.

I skrivelse till bankoutskoltet den 9 januari 1937 har styrelsen för riksdagsbiblioteket

framlagt förslag i fråga om, bland annat, inrättande vid biblioteket

av ytterligare en andre bibliotekariebefattning i 2lia lönegraden.

Beträffande motiveringen för förslaget har styrelsen åberopat en av överbibliotekarien

Erik Winge verkställd utredning i ärendet. I denna utredning

anföres huvudsakligen följande.

Vid bibliotekets omorganisation år 1918 till eli centralt förvaltningsbibliolek

fastställdes antalet ordinarie tjänstemän till en chefsbibliotekarie (senare

överbibliotekarie) samt två andre bibliotekarier. En av de sistnämnda skulle

hava närmaste tillsyn och vård över expeditionen med därtill hörande åligganden.

Vid löneregleringen 1921 förvandlades denna befattning till en förste

bibliotekarietjänst. Jämte nämnda expeditionsarbete beräknades följande

uppgifter som lämpliga att utföras av honom: att i real- och nominalkata

logen inordna tillkommande katalogblad, att föra katalogen över tidskriftsoch

fortsättningslitteratur, att katalogisera samt till bindning anordna betänkanden,

statistik och dyl., att biträda chefen vid granskningen av katalogiseringsarbetet

och tillsammans med honom granska inkommande leveranser

med därtill hörande räkningar, att föra förteckning i två exemplar

över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de

för utskotten avsedda lägenheter befintliga samlingar av böcker och arki valier

ävensom att revidera dessa samlingar före och efter deras upplåtande till

riksdags- eller andra korporationer.

Under det nyorganiserade bibliotekets första verksamhetsår, då arbetet i

låneexpeditionen ännu var förhållandevis ringa, hade samma tjänsteman

medhunnit såväl expeditionsarbetet som ovan angivna arbetsuppgifter. För

varje år hade emellertid expeditionsarbetet ökat; i allt större utsträckning

började bibliotekets på många bokområden för Sverige enastående samlingar

att tagas i bruk av nya grupper av låncsökande. Inte endast läsesalar och

referensbibliotek hade fått en större publikfrekvens; jämväl och framför allt

hade ökning skett av antalet böcker, som utlånades utanför bibliotekets lokaler

till institutioner, bibliotek och enskilda forskare. Genom omorganisationen

1918 hade statsförvaltningens samtliga verk erhållit tillgång till bibliotekets

samlingar, och med varje år hade de även allt flitigare tagit biblioteket

i bruk; det syntes icke vara överdrift att påstå, att biblioteket denna

dag ägde väsentligen annat och till antalet mångdubbelt klientel än före år

1918.

Men en naturlig följd av detta hade också blivit, alt förste bibliotekarien

llihnnri tilt riksdagens protokoll 1087. 8 sami. Nr 28—20. t

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Bankoutskottets utlåtande Nr 2Ä.

icke längre kunde medhinna sin ursprungliga arbetsuppgift. Så småningom

hade det blivit nödvändigt för honom att anlita biträde av bibliotekets övriga

personal för slutförande av sina olika uppgifter, vilka han likväl i huvudsak

behållit ledningen av. Ett nytt, tidskrävande och synnerligen ansvarsfullt

arbete hade emellertid blivit anförtrott honom, sedan biblioteket

erhållit uppdraget att utgiva Årsbibliografien över Sveriges offentliga publikationer.

Då denna publikation, som krävde mera arbete än man från början

kunnat beräkna, årligen toge en betydande del av förste bibliotekariens

arbetstid i anspråk, hade det visat sig erforderligt, att han lika lång tid erhölle

befrielse från allt arbete med låneexpeditionen. Det vore emellertid

långt ifrån lyckligt, att olika personer hade att svara för ett sådant arbete

som vård och tillsyn av låneexpeditionen, ett arbete som mera än någon annan

biblioteksuppgift krävde enhetlig och kontinuerlig omvårdnad.

Då den övriga personalen på sätt ovan beskrivits måst biträda förste bibliotekarien

i hans åligganden och slutligen även tidvis uppehålla expeditionstjänsten

i dess helhet, hade följden blivit, att denna personal icke hunnit

slutföra samtliga sina egentliga uppgifter. Mindre brådskande angelägenheter,

vilkas behandling kunnat åtminstone tills vidare uppskjutas, hade fått

förhli obehandlade. Sålunda hade en viss arbetshalans icke varit möjlig att

undvika. Som exempel härpå kunde nämnas följande. Enligt § 12 i bibliotekets

stadgar skulle årligen efter av styrelsen fastställd plan någon del av

bibliotekets samlingar underkastas revision. Denna borde så anordnas, att

den efter en viss tids förlopp kunde hava omfattat biblioteket i dess helhet.

Detta arbete, som vore av stor vikt för bibliotekets hela verksamhet, vore

både mödosamt och tidskrävande; på grund av bristande arbetskraft hade

beklagligt nog någon revision icke varit möjlig utföra på flera år. Detta

missförhållande borde givetvis, så snart ske kunde, undanröjas.

Med hänsyn till ovan angivna förhållanden syntes det i hög grad av behovet

påkallat, att en omorganisation av det inre arbetet i biblioteket genomfördes.

Bibliotekets utveckling nödvändiggjorde, att arbetsfördelningen

mellan tjänstemännen på väsentliga punkter erhölle en lämpligare och bättre

avvägd utformning. För att möjliggöra detta erfordrades emellertid en

ökning av bibliotekets ordinarie personal med en ny andre bibliotekarie.

Av grundläggande betydelse vore, att en ordinarie tjänsteman anställdes,

som helt kunde ägna sig åt och ensam hade att svara för låneexpeditionen

med därtill hörande åligganden. Denne skulle tillhandahålla de lånesökande

bibliotekets litteratur samt stå till tjänst med upplysningar och bibliografiska

utredningar, föra vederbörliga journaler, utöva uppsikt över läsesalarna

och där uppställda samlingar samt sköta den korrespondens, som berörde

expeditionen. Vidare skulle han i real- och nominalkatalogen inordna tillkommande

katalogblad samt föra bibliotekets tidskrifts- och fortsättningskatalog.

Slutligen skulle han föra förteckning i två exemplar över de i riksdagens

och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum befintliga samlingar av

böcker och arkivalier ävensom revidera dessa samlingar före och efter deras

upplåtande till riksdags- eller andra korporationer.

Genom denna anordning skulle den del av bibliotekets personal, som tidigare

biträtt men som framdeles icke längre behövde biträda i expeditionen,

beredas möjlighet och tid att medhinna samtliga sina ursprungliga arbetsuppgifter.

Vidare skulle förste bibliotekarien, befriad från expeditionstjänsten,

kunna odelat ägna sig åt de mera krävande och kompetensfordrande

uppgifter, som borde påvila honom i egenskap av överbibliotekariens

närmaste man och ställföreträdare å ena sidan samt genom hans överord
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 2N.

3

nade tjänsteställning i förhållande till den övriga personalen å den andra

sidan. Det skulle åligga förste bibliotekarien att utarbeta och redigera de

bibliografier, katalogtillägg och andra bibliografiska publikationer, som utgåves

av biblioteket, att svara för den årliga revisionen av bokfacken, att

utföra vissa gransknings- oell kontrollarbeten, att biträda chefen vid granskningen

av katalogiseringsarbetet och tillsammans med honom granska inkommande

leveranser med därtill hörande räkningar samt vara dennes medhjälpare

vid vissa förberedande arbeten. •

Över styrelsens förevarande förslag har utskottet inhämtat Yttrande av

lönenämnden för riksdagens verk, som i skrivelse den 15 februari 1937 förklarat

sig hava funnit behov föreligga av inrättande av en ny andre bibliotekariebefattning

i 21 :a lönegraden. De arbetsuppgifter, som skulle åvila

befattningen, vore enligt lönenämndens uppfattning av stadigvarande natur

och syntes därför böra anförtros åt en tjänsteman i ordinarie ställning. Den

föreslagna placeringen av befattningen i 21 :a lönegraden syntes lönenämnden

vara väl avvägd.

I detta sammanhang må omnämnas, att överbibliotekarien i sin afledning

jämväl ingått på frågan örn uppflyttning av förste bibliotekariebefattningen

vid riksdagsbiblioteket från 2U:e till 26:e lönegraden samt att styrelsen

för riksdagsbiblioteket i sin nu förevarande skrivelse under åberopande

av i utredningen anförda skäl framlagt förslag i sådant avseende. Sedan utskottet

i ärendet inhämtat yttrande av lönenämnden för riksdagens verk,

bär lönenämnden i ovanberörda skrivelse den 15 februari 1937, oaktat

uttalad tveksamhet, förklarat sig icke vilja motsätta sig förslaget. En av

nämndens ledamöter, ledamoten av riksdagens första kammare G. T. Ehrnberg,

var emellertid av skiljaktig mening oell avstyrkte bifall till förslaget.

Vid föredragning den 11 mars 1937 av ärendet bar utskottet icke funnit

tillräcklig anledning föreligga att för riksdagen framlägga förslag i ämnet.

I likhet med lönenämnden finner utskottet ådagalagt, att behov förefinnes Utskottet.

av ytterligare en andre bibliotekariebefattning vid riksdagsbiblioteket, och

utskottet bar icke något att erinra mot att denna befattning hänföres till 21 :a

lönegraden. Här avsedda ändring i bibliotekets organisation synes böra tilllämpas

från och med den 1 juli 1937.

Beträffande den höjning av anslaget till avlöningar vid riksdagsbiblioteket,

som erfordras vid bifall till nu förevarande framställning, kommer utskottet

senare under riksdagen att framlägga förslag.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket

förevarande framställning, ina besluta, att den vid avlöningsreglementct

för befattningshavare vid riksdagens

verk fogade tjänsteförteckningen skall, med tillämpning från

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 28.

och med den 1 juli 1937, i nedan angiven del erhålla följande

ändrade lydelse:

Tjänsteförteckuing

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande

verk ävensom för vissa av dessa befattningar de särskilda

lönegrader’ till vilka de äro hänförliga enligt den i 9 § av

avlöningsreglementet intagna löneplan.

Riksdagsbiblioteket. Lönegrad en
ligt

löne
Verk

och befattningar planen

1 förste bibliotekarie ......... 24

2 andre bibliotekarier .......................... 21

1 förste expeditionsvakt........................ 7

Stockholm den 16 mars 1937.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskoltel hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg, Lindley*, Leffler. Ström i Lidköping,

Bjurström, Nilsson i Mölndal, Bodin i Visby och Sundvik;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen*, Andersson i Falkenberg,

K. A. Westman, Gustavson i Västerås, Osberg och Andersson i Lindome.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.