Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionering av viss indelt personal vid armén.

1937-04-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1937:34, Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionering av viss indelt personal vid armén.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 3b.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 12 april 1937 kl. 3 e. m.

Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

pensionering av viss indelt personal vid armén.

I en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1937 dagtecknad proposition

nr 158, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva,

att indelt personal vid armén, som varit inkallad till s. k. ständig tjänstgöring

och kvarstått i sådan tjänstgöring efter den 31 december 1934, må,

oavsett arten av det arbete den indelte haft att under tjänstgöringen förrätta,

kunna tillerkännas pension enligt bestämmelserna i kungörelsen den 7 december

1934 (nr 585) med föreskrifter angående pensionering av viss arbetarpersonal

i statens tjänst, därest för kungörelsens tillämpning eljest gällande

förutsättningar äro för handen.

Beträffande motiveringen för nämnda förslag får utskottet, i den mån

redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

Föredragande departementschefen har till åberopade statsrådsprotokollet

anfört i huvudsak följande:

Departementschefen funne för sin del starka skäl tala för att indelta soldater,

som under längre tid och intill mer framskriden ålder varit inkallade

till s. k. ständig tjänstgöring och härigenom kommit att — utom ramen

för dem såsom indelta åliggande tjänstgöring — i mer avsevärd omfattning

utföra arbete för statens räkning, erhölle särskild pension av statsmedel

utöver underhållet från Vadstena krigsmanshuskassa.

Frågan om beredande av pension åt nyss avsedda indelta hade kommit

i förändrat läge, sedan riksdagen senast haft att pröva framställningar om

pension åt viss sådan personal. Under det att beviljande av pension tidigare

förutsatt riksdagens beslut i varje särskilt fall, gällde numera under riksdagens

medverkan år 1934 tillkomna generella pensionsbestämmelser för

arbetare i statens tjänst, vilka bestämmelser syntes vara utan vidare tilllämpliga

å åtminstone vissa till ständig tjänstgöring inkallade indelta. Sålunda

hade de i ärendet hörda ämbetsverken — arméförvaltningens civila

departement, statskontoret och .statens pensionsanstalt — förutsatt, att

sådana indelta soldater, som varit inkallade till ständig tjänstgöring och

därvid ansåges hava utfört arbetsuppgifter, vilka eljest fullgjordes av civil

personal i förmans- eller arbetaranställning, kunde, därest de uppfyllde

stadgade villkor i avseende å tjänstetidens längd och omfattning m. m.,

komma i åtnjutande av pension enligt de år 1934 utfärdade pensioncrings
B

i hang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 3b. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilankoutskottets utlåtande Nr 34.

föreskrit terna tor arbetare i statens tjänst, därvid i regel syntes ifrågakomma

tillämpning av kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) med föreskrifter

angående pensionering av viss arbetarpersonal i statens tjänst men

i några enstaka fall även tillämpning av tjänstepensionsreglementet för arbetare

den 30 juni 1934 (nr 443). Annan till ständig tjänstgöring inkallad

indelt personal än nyss nämnts hade däremot av ämbetsverken icke ansetts

hänförlig till sådana arbetare i statens tjänst, som kunde erhålla pension

enligt berörda pensionsbestämmelser, och enligt arméförvaltningens civila

departements i ärendet intagna ståndpunkt borde icke heller särskild åtgärd

ifrågakomma för beredande av pension åt sådan personal. Sakligt sett syntes

emellertid tillräckliga skäl icke föreligga att låta den olika arten av de

göromål, med vilka de till ständig tjänstgöring inkallade indelta varit sysselsatta,

bliva utslagsgivande för frågan, huruvida den indelte finge komma

i åtnjutande av pension eller ej. På grund härav och då även skäl av

praktisk natur talade mot sådan åtskillnad i pensionshänseende mellan

olika kategorier indelt personal, som av arméförvaltningens civila departement

ifrågasatts, förordade departementschefen, att åtgärd vidtoges för

möjliggörande av att även sådana indelta, för vilka enligt ämbetsverkens

förmenande de år 1934 beslutade pensionsbestämmelserna icke utan vidare

vore gällande, skulle kunna komma i åtnjutande av pension. Beträffande

formen härför förutsatte departementschefen, att bestämmelserna i

kungörelsen den 7 december 1934 (nr 585) skulle kunna tillämpas å samtliga

kategorier indelta, som här avsåges.

För erhållande av pension bomme vid tillämpning av bestämmelserna i

nämnda kungörelse att erfordras dels att vederbörande indelte antingen vid

entledigandet uppnatt en levnadsålder av sextio år eller ock före nämnda

ålder blivit till följd av sjukdom, vanförhet eller lyte eller till följd av nedsatt

arbetsförmåga oförmögen att på tillfredsställande sätt utföra honom

åvilande arbetsuppgifter, dels ock att han vid den tidpunkt, då han uppnådde

sextio års ålder eller av nyss angiven anledning dessförinnan entledigades,

under en tid av sammanlagt minst femton år efter fyllda tjuguett

år innehaft sådan anställning i statens tjänst, som utgjort hans huvudsakliga

sysselsättning och förvärvskälla. Pensionsbeloppet bomme att alltefter

tjänstårens antal variera mellan 540 och 1 008 kronor för år, dock att, örn

särskilda skäl därtill föranledde, pension kunde bestämmas till lägre belopp

samt att pension i regel ej borde överstiga två tredjedelar av den avlöning,

vederbörande under de sista fem åren av anställningstiden i medeltal

uppburit från sin anställning i statens tjänst.

Såvitt av den i ärendet verkställda utredningen kunde bedömas syntes

omkring 20 av 178 vid tiden för utredningens verkställande till ständig

tjänstgöring inkallade indelta i händelse av bifall till vad departementschefen

nyss förordat vid avgång bliva omedelbart berättigade till pension enligt

kungörelsen den 7 december 1934 (av dessa kunde möjligen 2 erhålla

pension enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare). Ytterligare omkring

30 indelta syntes, därest de bibehölles i tjänstgöring till 60 års ålder,

bliva berättigade till pension enligt omförmälda kungörelse. Av övriga nu

ifrågavarande indelta syntes omkring 30 kunna åberopa och ytterligare en

del soldater, innan de avginge, komma att uppnå 15 års ständig tjänstgöring

men likväl icke bliva berättigade till pension vid tillämpning av kungörelsen

den 7 december 1934, enär en del av tjänstetiden infölle efter det vederbörande

uppnått 60 års ålder. Departementschefen ansåge för sin del,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankon!skottets utlåtande Nr 3-4.

3

att frågor om pension åt nyss åsyftade anställningshavare borde prövas av

Kungl. Majit i varje uppkommande fall för sig och att, därest pension med

hänsyn till föreliggande omständigheter funnes böra tillerkännas dylik anställningshavare,

frågan härom borde bliva föremål för riksdagens övervägande

i varje särskilt fall. Vid bedömande av dessa ärenden syntes även

skälig hänsyn kunna tagas till behovet av understöd.

I enlighet med principerna vid tillämpning av kungörelsen den 7 december

1934 syntes från pension, som enligt denna kungörelse kunde komma

att utgå till indelt personal, avdrag icke böra ske med beloppet av den indelte

tillkommande gratial från Vadstena krigsmanshuskassa. Fog syntes

emellertid förefinnas för att vid beräkning av tjänstår enligt kungörelsen

avdrag för tid, motsvarande av vederbörande i egenskap av indelt fullgjorda

repetitionsövningar, i den mån sådan tid läte sig beräkna.

De av departementschefen sålunda ifrågasatta bestämmelserna rörande

tillämpning å vissa indelta av kungörelsen den 7 december 1934 syntes böra

få avse även sådana indelta, som avgått efter kungörelsens ikraftträdande

den 1 januari 1935 men före bestämmelsernas utfärdande. Möjligen uppkommande

frågor om pension åt tidigare avgången indelt, som här åsyftades,

syntes böra prövas i särskild ordning.

I likhet med departementschefen finner utskottet starka skäl tala för att Utskottet.

ifrågavarande indelta personal vid armén erhåller särskild pension av statsmedel

utöver underhållet från Vadstena krigsmanshuskassa. Emot de pensioneringsgrunder,

som föreslagits att gälla i förevarande avseende, har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Utskottet ansluter sig ock till

den av departementschefen uttalade uppfattningen, att frågor om pension

i ovanberörda fall av övergångsnatur böra underställas riksdagens prövning.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 12 april 1937.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD AKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg, Ström i Lidköping*, Bjurström*, Berling,

Nilsson i Mölndal, Swartling*, Danielsson och Bodin i Visby;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Paulsen*, Andersson i Falkenberg*,

K. A. Westman*, Gustavson i Västerås*, Osberg, Svedman* och Frankenberg*.

Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:178 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionering av viss indelt personal vid armén. s. 1 i texten