Bankoutskottets utlåtande Nr 42
1937-04-23 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1937:42, Bankoutskottets utlåtande Nr 42
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
1
Nr 42.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 3 e. m.
Utlåtande,
I en till riksdagen
258, som hänvisats
Kungl. Majit, under
rådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande
departementschefen i propositionen förordade grunder, utfärda bestämmelser
i fråga örn delaktighet i statens pensionsanstalt för förädlings- och
försöksledare vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
Beträffande motiveringen för nämnda förslag får utskottet, i den mån redogörelse
härför icke lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
Växtförädlings verksamheten vid Weibullsholm utövas av W. Weibull aktiebolag.
Bolagets verksamhet har enligt bolagsordningen till föremål att bedriva
växtförädlings- och reproduktionsverksamhet, jordbruk, handels- och
fabriksrörelse samt annan därmed förenlig verksamhet. Aktiekapitalet utgör
700,000 kronor, lika fördelat på de tre delägarna Harry, William och John
Weibull. Bolagets styrelse har sitt säte i Landskrona. Därest bolaget upphör
med sin växtförädlings- och reproduktionsverksamhet, skall bolaget enligt bolagsordningen
träda i likvidation. Denna bestämmelse må icke ändras utan
Kungl. Majits medgivande.
Till understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm
har alltsedan budgetåret 1924/1925 anvisats anslag. Anslaget har
utgjort under vart och ett av budgetåren 1930/1933 75,000 kronor och för
ett vart av budgetåren 1933/1937 65,000 kronor. Enligt Kungl. Majits brev
den 5 juni 1936 har statsbidraget för budgetåret 1936/1937 tilldelats W. Weibull
aktiebolag under vissa i propositionen angivna villkor.
För nästkommande budgetår har riksdagen i enlighet nied Kungl. Majits
i årets statsverksproposition under nionde huvudtiteln, punkt 96, framlagda
förslag för ovannämnda ändamål anvisat ett anslag av 70,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 42—43.
i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
delaktighet i statens pensionsanstalt för förådlingsoch
försöksledare vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
4
avlåten, den 5 mars 1937 dagtecknad proposition nr
till bankoutskottets förberedande handläggning, hax
åberopande av propositionen bilagt utdrag av stats
-
l
2
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
Hos Kungl. Maj:t har W. Weibull aktiebolag anhållit, att förädlings- och
försöksledare vid den av bolaget bedrivna växtförädlingsanstalten vid
Weibullsholm må kunna vinna pensionsrätt i statens pensionsanstalt, samt
att vid ett inordnande av dessa befattningshavare i anstalten samma lindring
i avseende å för retroaktiv tillämpning av anstaltens reglemente erforderliga
engångsavgifter måtte medgivas som tidigare beviljats beträffande befattningshavare
hos Sveriges utsädesförening m. fl. institutioner.
Lantbruksstyrelsen har i avgivet yttrande över berörda framställning anfört
bland annat, att tveksamhet syntes kunna råda angående lämpligheten av
ett realiserande av det framförda önskemålet med hänsyn till att ett utsträckande
av pensionsrätten till nu ifrågavarande befattningshavare syntes gå
avsevärt utanför den ram, som hittills tillämpats.
Statens pensionsanstalt har anfört, att pensionsanstalten i likhet med lantbruksstyrelsen
ansåge, att ett bifall till ifrågavarande framställning om pensionsrätt
för förädlings- och försöksledare vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt
skulle leda utanför ramen för pensionsanstaltens verksamhetsområde
och att anstalten därför icke kunde tillstyrka bifall till framställningen. Direktören
för anstalten var härvid av skiljaktig mening och anförde, att han
visserligen funne principiella betänkligheter förefinnas men å andra sidan
funne övervägande skäl av reell art tala för ett bifall till framställningen.
Statskontoret har — under åberopande av vad lantbruksstyrelsen och statens
pensionsanstalt i ärendet anfört och under erinran tillika att en pensionering
av ifrågavarande personal genom delaktighet i statens pensionsanstalt
skulle kunna erhålla vittgående konsekvenser — funnit sig böra avstyrka
bifall till föreliggande framställning.
Sedan statens pensionsanstalt anbefallts avgiva förslag angående de grunder,
som — för den händelse pensionsrätt i statens pensionsanstalt ansåges
böra ifrågakomma för i ärendet avsedda befattningshavare vid Weibullsholms
växtförädlingsanstalt — borde gälla för nämnda pensionsrätt, ävensom angående
de närmare bestämmelser, som borde fastställas för pensionsrättens
åtnjutande, har pensionsanstalten den 5 februari 1937 avgivit utlåtande, varav
inhämtas bland annat följande:
Vid ett eventuellt beredande av delaktighet i pensionsanstalten för här ifrågavarande
befattningshavare torde dessa böra inordnas under de i kap. VII
av anstaltens reglemente den 31 december 1919 (nr 878) intagna särskilda
bestämmelserna.
Enär minimiårsavlöning för befattningshavarna icke finnes fastställd i författning,
skall delaktighet i pensionsanstalten kunna av denna beviljas först
sedan befattningarna reglerats. Denna tjänstereglering skall avse behörighetsvillkor,
den ordning i vilken befattningarnas innehavare tillsättas och
entledigas, tjänstgöringens art och omfattning samt minimiavlöning, och prövningen
av regleringen skall jämlikt kungörelsen den 2 oktober 1920 (nr 650)
tillkomma lantbruksstyrelsen. Föreskrift torde i pensionsreglementet böra
meddelas om att delaktigheten skall gälla allenast så länge statsbidrag till
växtförädlingsanstalten utgår.
Tjänstepensionsunderlaget, som fastställes av pensionsanstalten må ej överstiga
6,000 kronor och ej heller sättas högre, än att det prövas stå i skäligt
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
3
förhållande till underlaget för jämförlig befattning i statens tjänst eller annan
jämförlig befattning med pensionsrätt i denna anstalt eller i annan av
staten understödd pensionsinrättning.
Familjepensionsunderlaget utgöres av 300 kronor jämte 20 procent av tjänstepensionsunderlaget.
Pensionsåldern är för manlig befattningshavare 65 år och för kvinnlig befattningshavare
—• någon sådan finnes dock icke för närvarande — 60 år.
För tillstånd att kvarstå i tjänst efter pensionsålderns uppnående erfordras
medgivande av lantbruksstyrelsen; sådant kvarstående må beviljas under
högst fem år.
För erhållande av hel tjänstepension fordras av manlig befattningshavare
33 och av kvinnlig befattningshavare 30 tjänstår.
Beträffande sättet för bestridande av kostnaden för pensioneringen kommer
befattningshavares årliga tjänstepensionsavgift att utgöra 3 V3 procent av
tjänstepensionsunderlaget, och den årliga familjepensionsavgiften 18 procent
av familjepensionsunderlaget.
Vad angår huvudmannens årsavgift bör med hänsyn till att huvudmannen
i detta fall är ett enskilt aktiebolag det —- i likhet med vad som skett i en
del jämförliga fall — krävas ett något större bidrag från huvudmannen än
det enligt reglementet till 3 Vs procent bestämda. Med avseende härå förordar
pensionsanstalten, att avgiften fastställes till det dubbla av vad eljest föreslagits
eller till 6 2/3 procent av tjänstepensionsunderlaget.
I samband med statsmakternas beslut örn öppnande av tillträde till statens
pensionsanstalt för nya grupper av befattningshavare har ofta jämväl meddelats
föreskrifter om större eller mindre lindring i den engångsavgift, som
enligt pensionsreglementet skall av huvudmannen erläggas, för att dåvarande
befattningshavare skola få såsom tjänstår för pension tillgodoräkna sig tjänstgöring
före inträdet i pensionsanstalten. Pensionsanstalten har funnit sig
sakna anledning att i förevarande fall avgiva något förslag i detta avseende.
Vad därefter angår den tid, som skall kunna tillgodoräknas, må framhållas,
att anstalten här torde få anse sig förhindrad att medgiva tjänstårsberäkning
för befattningshavarnas tjänstgöring hos huvudmannen före det år, för vilket
statsbidrag till denne första gången beviljades, eller i förevarande fall för
budgetåret 1924/1925.
Vidkommande kostnadsfrågan har anstalten beräknat, att under förutsättning
av ovan föreslagna årsavgifter från huvudman och befattningshavare
samt under antagande av samma pensionsunderlag som för motsvarande
befattningshavare hos Sveriges utsädesförening; från statens sida skulle
komma att erfordras ett årligt bidrag till pensioneringen av ungefär 1,500
kronor. Örn huvudmansavgiften skulle stanna vid 3 V2 procent •— i stället för
föreslagna 6 2lz procent ■— av tjänstepensionsunderlaget, bleve det erforderliga
statsbidraget ungefär 2,700 kronor årligen.
Den totala engångskostnaden för eventuellt tillgodoräknande av de nuvarande
befattningshavarnas tjänstår vid växtförädlingsanstalten mellan den
1 juli 1924 och inträdet i pensionsanstalten har vad tjänstepensionrätten angår
uppskattats till ungeför 51,000 kronor per den 1 juli 1937. Av detta
belopp skulle ungefär 43.000 kronor komma att täckas av den engångsavgift,
som huvudmannen har att inleverera. För statens del kan således beräknas
uppstå en engångskostnad å skillnaden mellan nyssnämnda håda
belopp eller ungefär 8,000 kronor. Fluvudmannen skulle äga rätt att i sin
tur hos befattningshavarna uttaga bidrag, motsvarande ungefär 13,000 kronor
av engångsavgiftens belopp, och skulle således hava att för egen del
bidraga med ungefär 30,000 kronor.
Med den för närvarande tillämpade formen för utmätande av statens
4
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
bidrag till statens pensionsanstalts pensionering behöver intet särskilt anslag
anvisas för de nu till delaktighet ifrågasatta befattningshavarna.
Kostnaderna för familjepensionsrätten beräknas bliva helt täckta av de
avgifter, engångs- och årliga, som finge uttagas av befattningshavarna.
Hänsyn har här ej tagits till kostnaderna för eventuella dyrtidstillägg å
blivande tjänste- och familjepensioner, vilka tillägg ju helt utgå av statsmedel.
Föredragande departementschefen har till stöd för förslaget örn beredande
av pensionsrätt i statens, pensionsanstalt för ifrågavarande befattningshavare
vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt anfört följande.
»Såsom av den föregående redogörelsen framgår hava de i ärendet hörda
myndigheterna framfört betänkligheter av principiell natur mot en reglering
av pensionsförhållandena för här ifrågavarande befattningshavare vid
Weibullsholms växtförädlingsanstalt genom anslutning till pensionsanstalten.
Med hänsyn till den betydelse, som verksamheten vid växtförädlinganstalten
äger ur det allmännas synpunkt — vilket föranlett statsmakterna
att sedan en följd av år fortlöpande genom statsanslag understödja verksamheten
—- ävensom till den av det allmännas organ i väsentliga hänseenden
kontrollerade ställning, som anstalten kommit att intaga genom de i samband
med anslagbeviljandefc stadgade villkoren och föreskrifterna, anser
jag, att tillräckliga skäl av principiell art icke äro för handen för avvisande
av den gjorda framställningen. Jag vill härvid tillika framhålla, att Kungl.
Majit torde vara oförhindrad att i samband med att statsbidrag ställes till
bolagets förfogande föreskriva de ytterligare villkor, som kunna finnas befogade
i syfte bland annat att i ökad utsträckning friställa förädlingsverksamheten
i förhållande till företaget i övrigt och säkerställa en viss minimiomfattning
av denna verksamhet. I enlighet med vad jag nu anfört och
då en under statens medverkan ordnad pensionering, på skäl som i framställningen
åberopats, torde vara ägnad att i sin mån främja arbetsresultatet
vid växtförädlingsanstalten och därmed även syftet för statens ekonomiska
insatser i anstaltens verksamhet, finner jag mig böra förorda, att möjlighet
beredes bolaget att vinna delaktighet i statens pensionsanstalt för de för
växtförädlingsverksamheten anställda förädlings- och försöksledarna.»
Beträffande den närmare utformningen av den nu ifrågasatta pensionsrätten
i statens pensionsanstalt, enligt vilken befattningshavarna skulle inordnas
under kap. VII av anstaltens reglemente, har departementschefen
icke funnit anledning till erinran mot vad pensionsanstalten föreslagit.
I fråga om kostnaderna för bestridande av pensioneringen har departementschefen
huvudsakligen anfört följande:
»De i kap. VII innefattade bestämmelserna innebära bland annat, att årliga
tjänstepensionsavgiften skall för såväl befattningshavaren som huvudmannen
utgöra 3Vs procent av tjänstepensionsunderlaget samt att statsverket
svarar för återstående del av den erforderliga årliga avgiften. Beträffande
den engångsavgift, som enligt § 9 i anstaltens reglemente skall för tjänstepension
erläggas vid retroaktiv tillämpning av reglementet, har för de flesta
av de i kapitlet avsedda befattningshavaregrupperna medgivits viss nedsättning,
i det statsverket påtagit sig kostnaden för den del av avgiften (i regel
något över två tredjedelar), för vilken huvudmannen icke äger uttaga ersättning
genom löneavdrag av befattningshavaren. I nu nämnda hänseenden
har statens pensionsanstalt föreslagit vissa bestämmelser i skärpande rikt
-
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
5
ning, såvitt angår befattningshavaren vid Weibullsholms växtförädlingsanstalt.
Sålunda har föreslagits, att huvudmannens avgift skulle utgå med det
dubbla mot vad som skulle följa vid tillämpning av nyss angivna huvudregel
samt att icke någon som helst lindring skulle medgivas i fråga om engångsavgift,
varom nyss nämnts. Tillräckliga skäl synas mig icke hava anförts för
en sådan avvikelse från de principer, som eljest tillämpats beträffande de
personalkategorier, med vilka nu ifrågavarande befattningshavare skulle i
reglementet för pensionsanstalten närmast samordnas. I enlighet härmed
och med beaktande jämväl av att de föreslagna bestämmelserna skulle väsentligt
försvåra ernåendet av tillfredsställande pensionsförhållanden för de
befattningshavare vid växtförädlingsanstalten, som redan nått en högre ålder,
finner jag mig böra förorda, att nyss angivna förmånligare regler i avseende
å pensionskostnadens bestridande få gälla jämväl beträffande här avsedda
befattningshavare, dock med den modifikationen, att bolaget självt
skall hava att bestrida hälften av den del av engångsavgiften, för vilken ersättning
icke kan utagas hos befattningshavaren.
Såsom villkor för den lindring i engångsavgift, varav bolaget vid bifall till
vad jag nu föreslagit skulle komma i åtnjutande, bör — i likhet med vad som
tidigare skett i liknande fall — föreskrivas, att befattningarna inom viss kortare
tid regleras och anmälas till delaktighet i anstalten.
Beträffande pensionsanstaltens förslag i övrigt har jag icke något att erinra.
På sätt pensionsanstalten framhållit är med den för närvarande tillämpade
formen för utmätande av statens bidrag till pensionsanstaltens pensioneringsverksamhet
icke erforderligt, att särskilda anslagsmedel anvisas för täckande
av kostnaden för den nu ifrågasatta pensioneringen.»
Enligt departementschefens förslag borde det ankomma på Kungl. Maj:t
att, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet, vidtaga de författningsändringar,
som må erfordras för genomförande av vad departementschefen förordat.
Ändringarna äro avsedda att träda i kraft den 1 juli 1937.
Utskottet har icke funnit de principiella betänkligheter, som av de i ärendet
hörda myndigheterna anförts mot beredande av pensionsrätt i statens
pensionsanstalt för här ifrågavarande befattningshavare, vara av den art, att
det föreliggande förslaget med hänsyn härtill bör avvisas. Fastmer delar
utskottet departementschefens uppfattning, att den betydelse Weibullsholms
växtförädlingsanstalt äger ur det allmännas synpunkt starkt talar för att en
pensionering ordnad under statens medverkan här bör komma till stånd.
Utskottet tillstyrker därför, att W.Weibull aktiebolag — på sätt i propositionen
föreslagits — beredes möjlighet att vinna delaktighet i statens pensionsanstalt
för de för bolagets växtförädlingsverksamhet anställda förädlings- och
försöksledarna.
Emot den föreslagna utformningen av pensionsrätten för dessa befattningshavare
och bestridandet av kostnaderna för pensioneringen har utskottet ej
heller funnit anledning till erinran mot vad departementschefen förordat.
Åberopande det anförda hemställer utskottet,
Utskottet.
6
Bankoutskottets utlåtande Nr 42.
att Kungl. Maj:ts förevarande proposition må av riksdagen
bifallas.
Stockholm den 23 april 1937.
På bankoutskottets vägnar:
BJ. HOLMGREN.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg*, Ehrnberg, Lindley, Johansson i Friggeråker*,
Ström i Lidköping*, Bjurström, Berling och Swartling;
från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén*, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman*,
Gustavson i Västerås*, Osberg, Svedman och Andersson i Munkaljungby.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:243 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning till förre kontoristen A. L. Jokansson för mistad pension. s. 7 i texten