Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag om ändring av särskilda bestämmelser angående lilllåmpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk.

1937-05-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1937:56, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag om ändring av särskilda bestämmelser angående lilllåmpning av avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

11

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1937 kl. 12 m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag

om ändring av särskilda bestämmelser angående lilllåmpning

av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk.

I skrivelse till bankoutskottet den 29 april 1937 hava fullmäktige i riksgäldskontoret

framlagt förslag till vissa ändringar i de vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk fogade särskilda bestämmelser

angående tillämpning av avlöningsreglementet.

I sin skrivelse hava fullmäktige till en början meddelat, att lönenämnden

för riksdagens verk i skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret den 15

februari 1937, med överlämnande av ett inom riksbankens direktion utarbetat

förslag till omläggning av det nuvarande systemet med

felräkningspenningar till kassörer, anhållit att med hänsyn

till att likartade bestämmelser i berörda avseende syntes böra iakttagas

jämväl för riksgäldskontorets del fullmäktige ville i yttrande till lönenämnden

uttala sin uppfattning i ärendet.

Förslaget innebar, bland annat, att kassör tillkommande felräkningspenningar

skulle av riksbanken innehållas och göras räntebärande, intill dess

desamma jämte upplupen ränta uppginge till ett belopp för kassör med felräkningspenningar

för år av:

1,500 kr..................................... 5,000 kr.

1,200 » .................................... 4,000 »

750 » .................................... 2,500 »

600 > .................................... 2,000 »

Det innestående beloppet jämte därå uppkommen ränta skulle betalas till

vederbörande tjänsteman, när denne vid avgång ur tjänsten eller eljest icke

längre ansåges böra ifrågakomma såsom kassör.

Med skrivelse den 4 mars 1937 överlämnade fullmäktige till lönenämnden

ett från riksgäldskontorets tjänstemannaförening införskaffat yttrande, varjämte

fullmäktige i skrivelsen anförde följande:

»För egen del vilja fullmäktige framhålla, att ändrade bestämmelser i

överensstämmelse med det framlagda förslaget ej synas vara för riksgäldskontorets

vidkommande av behovet påkallade, då någon framställning örn

befrielse från ersättningsskyldighet för uppkommen kassabrist hittills icke

gjorts av riksgäldskontorets kassör eller annan, felräkningspenningar tillförsäkrad

tjänsteman i riksgäldskontoret. Då det emellertid synes fullmäktige

lämpligt, att likartade bestämmelser i här berörda avseende fastställas för

riksbanken och riksgäldskontoret, vilja fullmäktige ej motsätta sig ändring i

föreslaget syfte. Emellertid vilja fullmäktige för riksgäldskontorets del förorda,

att, såsom riksgäldskontorets tjänstemannaförening ifrågasatt, högst en

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

tredjedel av felräkningspenningarna, vilka för riksgäldskontorets kassör utgöra

1,200 kronor för år, skall innehållas och göras räntebärande, till dess

sålunda innehållna belopp jämte ränta uppgå till 2,000 kronor för varje

tjänsteman, som bestrider kassörstjänst, såvida ej dessförinnan det innehållna

beloppet ansetts böra utbetalas. De ifrågasatta bestämmelserna böra

enligt fullmäktiges mening avse ordinarie kassör och dennes vikarie men

däremot ej tjänstemän, som tillfälligtvis förordnas att ombesörja utbetalning

av vinster, utbyte av obligationer och dylikt samt därvid av fullmäktige tillerkännas

felräkningspenningar. »

Beträffande ärendets fortsatta behandling hava fullmäktige i sin förevarande

skrivelse meddelat följande.

Enligt en till fullmäktige i riksgäldskontoret överlämnad avskrift av lönenämndens

skrivelse i ämnet till fullmäktige i riksbanken har lönenämnden

funnit den av fullmäktige i riksbanken ifrågasatta åtgärden vara välbetänkt

och uttalat sin anslutning till syftet med förslaget. Lönenämnden har emellertid

förordat sådan modifikation i förslaget, att allenast hälften av felräkningspenningarna

skulle avsättas och fonderas. Vidare har lönenämnden uttalat,

att därest ändring i reglerna för utbetalning av felräkningspenningar

till riksbankens kassörer vidtoges, jämväl beträffande felräkningspenningarna

till riksgäldskontorets kassör syntes böra föreskrivas, att hälften av desamma

borde innehållas. På av fullmäktige i riksgäldskontoret anförda skäl

syntes fonderingen böra upphöra, då det innehållna beloppet för en kassör

uppginge till 2,000 kronor. Slutligen har lönenämnden framhållit, att praktiska

skäl talade för att fundering av felräkningspenningar skulle ske endast

för ordinarie kassör och dennes vikarier men däremot icke för tjänsteman,

som tillfälligtvis förordnats att tjänstgöra i extra kassor eller i expedition för

utbyte av obligationer m. m.

För egen del hava fullmäktige i riksgäldskontoret i ärendet anfört, att då

det vore fullmäktige bekant, att fullmäktige i riksbanken hos bankoutskottet

gjort framställning örn ändring i de vid avlöningsreglementet fogade

särskilda bestämmelser angående tillämpning av reglementet i syfte att kunna

genomföra här ifrågavarande förslag rörande utbetalning av felräkningspenningar

till riksbankens kassörer, fullmäktige i riksgäldskontoret finge föreslå,

att motsvarande ändringar vidtagas i sagda särskilda bestämmelser, såvitt

avser riksgäldskontoret.

I sin förevarande skrivelse hava fullmäktige i riksgäldskontoret vidare

gjort framställning örn beredande av särskild ersättning åt biträden

åt materialförvaltaren och övermaskinisten samt portvakten

vid riksdagens hus. I avseende härå meddela fullmäktige

till en början, att portvakten i riksdagshuset Nils Andersson i en till fullmäktige

i riksgäldskontoret ingiven skrivelse av den 20 oktober 1936 anhållit,

bland annat, att portvakten i riksdagshuset måtte beredas tjänstfrihet varannan

söndag under tiden 1 oktober—9 januari årligen samt att den till biträdet

vid portens tillsyn utgående ersättningen måtte bestämmas till 50 kronor

i månaden. Sistnämnda ersättning hade sedan år 1926 utgått i form aven

av fullmäktige beslutad halvårsgratifikation till portvaktshustrun till belopp

av 200 kronor, med undantag för senare halvåret 1933, då gratifikationen

bestämdes till 250 kronor med hänsyn till ökad passning, föranledd där
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

13

av, att riksgäldskontoret under nämnda tid disponerade lokaler i riksdagshuset

för arbetet med emitteringen av 1933 års premieobligationslån. Av likartad

anledning hade gratifikationen jämväl för senare halvåret 1936 höjts till

enahanda belopp, 250 kronor.

Sedan fullmäktige i skrivelse den 14 november 1936 till lönenåmnden för

riksdagens verk anhållit örn dess yttrande över Anderssons ifrågavarande

framställning, anförde lönenämnden i skrivelse till fullmäktige den 11 december

1936 bland annat följande:

»Vad först angår frågan örn beredande av ökad ledighet för portvakten i

riksdagshuset under tiden 1 oktober—9 januari årligen finner lönenämnden

fog föreligga för att tjänstfrihet beredes portvakten varannan söndag under

berörda tid. I 21 § 2 mom. gällande avlöningsreglemente stadgas, att där

driftens behöriga skötsel kräver tjänstgöring jämväl under sön- och helgdag,

tjänsteman skall, i den mån så utan avsevärda svårigheter kan ske, beredas

tjänstfrihet minst varannan sådan dag. Enligt lönenämndens mening torde

det icke möta några avsevärda svårigheter att ordna sådan ledighet för portvakten,

då för ändamålet lämplig vikarie säkerligen finnes att tillgå bland

personal, som under riksdagstiden tjänstgör såsom vaktmästare eller extra

portvakter.

Vidkommande härefter framställning om höjning av ersättningen till biträdet

vid portens tillsyn anser lönenämnden, med hänsyn till den stora omfattning,

i vilken biträdet måste stå till förfogande för tillsyn av porten, motiverat,

att en viss förhöjning av arvodet medgives. Beträffande ersättningens

storlek finner lönenämnden ett belopp av 600 kronor örn året vara skäligt.

Ehuru det enligt hittills tillämpad praxis ankommer på fullmäktige att bestämma

ifrågavarande arvode, har det synts lönenämnden böra tagas under

övervägande, huruvida icke en föreskrift om ifrågavarande arvode borde vid

lämpligt tillfälle intagas i de vid avlöningsreglementet fogade särskilda bestämmelser

angående tillämpning av detsamma.»

För egen del hava fullmäktige i ärendet anfört följande:

»I anledning av vad lönenämnden anfört i fråga örn beredande av ökad

ledighet för portvakten hava fullmäktige den 21 december 1936 beslutat medgiva,

att portvakten i riksdagens hus må under tiden 1 oktober—9 januari åtnjuta

tjänstfrihet varannan söndag.

Vad angår ersättningen till biträdet vid portens tillsyn anse fullmäktige i

likhet med lönenämnden viss höjning av ersättningen motiverad och få fullmäktige

uttala sin anslutning till lönenämndens åsikt, att ett belopp av 600

kronor om året utgör skälig ersättning. Fullmäktige finna vidare lämpligt, att

en föreskrift örn ifrågavarande arvode införes i de vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk fogade bestämmelser angående tilllämpning

av detsamma.

I detta sammanhang vilja fullmäktige till behandling upptaga ett likartat

spörsmål. Till avlönande av ett biträde åt materialförvaltaren och övervaktmästaren

vid riksdagens hus har sedan lång tid tillbaka jämlikt beslut avfullmäktige

använts visst belopp. Sedan år 1923 har ersättningen till biträdet

utgått med 65 kronor för månad, varå dyrtidstillägg ej beräknats. Det

synes fullmäktige lämpligt, att i förenämnda särskilda bestämmelser föreskrift

intages även rörande här ifrågavarande arvode.

Samtidigt bör i anledning därav, att tjänsteförteckningen för riksdagens

hus numera upptager endast en portvakt, viss tormell ändring vidtagas i

sagda bestämmelser.»

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

Med åberopande av vad sålunda anförts hava fullmäktige hemställt, att

bankoutskottet ville föreslå riksdagen besluta, att gällande särskilda bestämmelser

angående tillämpningen av avlöningsreglementet för befattningshavare

vid riksdagens verk skola, i vad avser avdelning II. Riksgäldskontoret

och avdelning III. Riksdagens hus, erhåller följande ändrade lydelse:

»//. Riksgäldskontoret.

1. Till kassören må utgå felräkningspenningar till belopp av högst 1,200

kronor för år.

Hälften av de kassör tillkommande felräkningspenningarna skall av riksgäldskontoret

innehållas och göras räntebärande, intill dess vad som innehållits

jämte upplupen ränta uppgår till ett belopp av 2,000 kronor.

Efter ansökan av vederbörande kassör må fullmäktige för täckande av uppkommen

kassaförlust medgiva utbetalning av fonderade felräkningspenningar

jämte upplupen ränta.

När tjänsteman enligt fullmäktiges bedömande icke längre ifrågakommer

såsom kassör, må fullmäktige likaledes medgiva sådan utbetalning, i den mån

de innehållna medlen icke behöva tagas i anspråk för täckande av uppkommen

kassaförlust.

2. Fullmäktige---för år.

III. Riksdagens hus.

1. Till vardera---för år.

2. Materialförvaltaren--— unif ormsbeklädnad.

3. Portvakten äger åtnjuta---meddelas.

4. Enligt fullmäktiges beprövande må ersättning utgå till biträde åt materialförvaltaren

och övervaktmästaren med högst 780 kronor för år samt till

biträde åt portvakten med högst 600 kronor för år.»

Utskottet. Beträffande det av fullmäktige framlagda förslaget i fråga om innehållande

av viss del av de riksgäldskontorets kassör tillkommande felräkningspenningarna

vill utskottet erinra, att utskottet i sitt denna dag avgivna utlåtande

nr 55 tillstyrkt en av fullmäktige i riksbanken gjord framställning

om viss fondering av felräkningspenningarna för riksbankens kassörer. Då

enligt utskottets mening samma skäl, som åberopats för sistnämnda framställning,

kunna anföras för det nu föreliggande förslaget, har utskottet funnit

sig böra biträda detsamma.

Vad härefter angår fullmäktiges i riksgäldskontoret förslag örn höjning

av ersättningen till biträde åt portvakten vid riksdagshuset har detsamma icke

givit utskottet anledning till erinran. Såsom fullmäktige framhållit torde det

vara lämpligt, att föreskrift örn ifrågavarande ersättning ävensom om ersättningen

till biträde åt materialförvaltaren och övervaktmästaren vid riksdagens

hus intages i gällande särskilda bestämmelser angående tillämpning av

avlöningsreglementet för befattningshavare vid riksdagens verk.

På grund av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksgäldskontoret

förevarande framställning, må besluta, att gällande

särskilda bestämmelser angående tillämpning av avlönings
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

15

reglementet för befattningshavare vid riksdagens verk skola

i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

II. Riksgäldskontoret.

1. Till kassören---för år.

Hälften av de kassören tillkommande felräkningspenningarna

skall av riksgäldskontoret innehållas och göras räntebärande,

intill dess vad som innehållits jämte upplupen ränta

uppgår till ett belopp av 2,000 kronor.

Efter ansökan av vederbörande kassör må fullmäktige för

täckande av uppkommen kassaförlust medgiva utbetalning av

fonderade felräkningspenningar jämte upplupen ränta.

När tjänsteman enligt fullmäktiges bedömande icke längre

ifrågakommer såsom kassör, må fullmäktige likaledes medgiva

sådan utbetalning, i den mån de innehållna medlen icke

behöva tagas i anspråk för täckande av uppkommen kassaförlust.

2. Fullmäktige äga---för år.

III. Riksdagens hus.

1. Till vardera---för år.

2. Materialförvaltaren och — — — fri uniformsbeklädnad.

3. Portvakten äger åtnjuta —--riksgäldskontoret med
delas.

4. Enligt fullmäktiges beprövande må ersättning utgå till

biträde åt materialförvaltaren och övervaktmästaren med

högst 780 kronor för år samt till biträde åt portvakten med

högst 600 kronor för år.

Stockholm den 7 maj 1937.

På bankoutskottets vägnar:

BJ. HOLMGREN.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 56.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg, Lindley, Leffler, Johansson i Friggeråker*,

Sundvik och Roos;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg,

Gustavson i Västerås, Åqvist, Lundberg* och Wallén*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Leffler och Åqvist, vilka yrkat avslag å fullmäktiges förevarande

framställning.

378011. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.