Sök i Ratio Lex

Memorial, angående användande av riksbankens vinst för år 1936.

1937-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1937:63, Memorial, angående användande av riksbankens vinst för år 1936.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 63.

1

Nr 63.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1937 kl. 1 e. m.

Memorial, angående användande av riksbankens vinst för år 1936.

Enligt § 1 i den för bankoutskottet gällande instruktionen åligger det utskottet

att till riksdagen meddela yttrande och förslag om användande av

den under föregående året upplupna bankovinsten.

I riksstaten för budgetåret 1936/1937 är inkomsttiteln andel i riksbankens

vinst upptagen med 4,250,000 kronor, vilket belopp avser statens beräknade

andel i bankens vinst för år 1936.

Av fullmäktiges i riksbanken protokoll vid sammanträde den 17 december

1936 — av vilket protokoll utdrag tillställts chefen för finansdepartementet

och återgivits i 1937 års statsverksproposition (Inkomsterna, sid. 48—50)

— framgår, att fullmäktige då beräknade riksbankens vinst för år 1936 till

omkring 272 miljoner kronor. Av protokollet inhämtas vidare, att en av fullmäktige,

ledamoten av riksdagens första kammare S. Stendahl, anfört reservation

mot nyssnämnda beslut under framhållande, att riksbankens överskott

å utrikesrörelsen icke borde medräknas i dess vinst utan i stället användas

för nedskrivning av kursdifferenskontot. Då den beräknade vinsten

å utrikesrörelsen för år 1936 överstigit den beräknade nettovinsten, borde

någon vinst å bankens rörelse i dess helhet för detta år icke beräknas.

Chefen för finansdepartementet har i 1937 års statsverksproposition upptagit

frågan om beräkningen och dispositionen av riksbankens vinst och därvid

anfört följande:

»Vid avgivande av förslag till beräkning av riksbankens vinst för år 1934

uttalade enligt ett till mig överlämnat protokollsutdrag för den 21 november

1933 bankofullmäktige -—- på sätt framgår av 1934 års statsverksproposition

(Inkomsterna, sid. 57) — bland annat, att resultatet av riksbankens verksamhet

i dess helhet bleve beroende av de pris, till vilka bankens innehav av

guld och valutor komme att försäljas eller bliva bokförda, samt att intill dess

läget på valutamarknaden stabiliserats riksbanken borde balansera hela den

vinst, som uppstode på dess inhemska, egentliga rörelse.

Denna uppfattning förklarade jag mig, vid anmälan av frågan om beräkningen

av ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1934/1935, icke kunna

dela. Därest den fortsatta utvecklingen på penningmarknaden skulle medföra,

att vid genomförandet av en valutastabilisering en större eller mindre

förlust skulle uppstå å de guld- och valutareserver, riksbanken då innehade,

syntes frågan örn åtgärder för täckande av dylik förlust vid denna tidpunkt

få upptagas till prövning av riksdagen. Med hänsyn till arten av en

eventuell sådan förlust kunde jag icke finna nödvändigt, att den skulle täckas

av riksbankens löpande inkomster. Och att för en dylik eventualitet i

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 63—64. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial Nr 03.

förväg reservera vinstmedel, vilka eljest skulle lia tagits i anspråk för budgetens

finansiering, kunde jag i varje fall i dåvarande statsfinansiella läge icke

finna riktigt. I överensstämmelse med denna uppfattning utgick jag i den

i 1934 års statsverksproposition framlagda finansplanen vid behandlingen av

frågan örn utfallet av statsregleringen för budgetåret 1933/1934 från den förutsättningen,

att hela riksbankens vinst för år 1933 och vissa från föregående

år reserverade vinstmedel skulle inlevereras till statsverket.

Mitt här återgivna uttalande föranledde ingen erinran från riksdagens sida.

Från principen, att vinstmedel ej böra i förväg reserveras för täckning av

den förlust å riksbankens guld- och valutareserver som eventuellt skulle uppstå

vid en valutastabilisering, har det av riksbanken hittills tillämpade sättet

för bokslutets uppgörande automatiskt medfört vissa avsteg. För närvarande

förfares på följande sätt. Vid inköp av guld bokföres det inköpta

partiet till ett pris motsvarande den legala pariteten, eller 2,480 kronor per

kilogram. Skillnaden mellan inköps- oell bokföringsvärdet debiteras ett

för ändamålet upplagt kursdifferenskonto, vilket innebär, att en bokförlust,

motsvarande den förlust, som skulle uppstå örn kronan stabiliserades vid

sitt gamla guldvärde, tillsvidare balanseras. Vid en guldförsäljning åter

krediteras kursdifferenskontot skillnaden mellan försäljnings- och bokföringsvärdet.

Örn under en viss period försäljning av guld ägt rum till i genomsnitt

högre pris än det vartill guld under samma tid förvärvats, framkommer en

vinst å riksbankens rörelse. Då, såsom nyss nämnts, skillnaden mellan försäljnings-

och bokföringsvärdet krediteras kursdifferenskontot — oavsett

hur försäljningspriset förhåller sig till inköpspriset — framträder ifrågavarande

rörelsevinst aldrig såsom sådan, emedan den automatiskt går till nedskrivning

av den balanserade bokförlusten å riksbankens kvarstående innehav

av guld och valutor. Vinstmedlen bli sålunda reserverade för täckning

av den eventuella förlust, som skulle uppstå vid en stabilisering vid lägre

guldvärde än det nuvarande. Å andra sidan komma vid försäljning realiserade

förluster att kvarstå balanserade å kursdifferenskontot.

Den 30 september 1931 hade riksbanken omkring 80,000 kilogram guld

bokförda efter det legala värdet, 2,480 kronor per kilogram, till 198.6 miljoner

kronor. Återstoden av guldkassan har förvärvats vid olika prislägen.

På grund härav ligger ett beräknat medelinköpsvärde av guldkassan högre

än det legala värdet men avsevärt under dagsvärdet. Av de av herr Stendahl,

enligt nyss återgivna protokollsutdrag, åberopade uppgifterna framgår,

att dagsvärdet av riksbankens guldreserver överstiger bokföringsvärdet

med i runt tal 410 miljoner kronor, medan den å kursdifferenskontot balanserade

bokförlusten uppgår till omkring 240 miljoner kronor. I sistnämnda

förlust ingår även det belopp, varmed inköpsvärdet å riksbankens valutor

överstiger bokföringsvärdena, vilka ungefär motsvara de gamla pariteterna.

Om hela saldot å kursdifferenskontot avdrages från nämnda 410 miljoner

kronor, föreligger vid det nuvarande guldpriset en dold värdestegringsvinst

av i runt tal 170 miljoner kronor. Även vid ett prisfall på guld av intill 18

procent skulle alltså riksbanken under i övrigt oförändrade omständigheter

lia full täckning för den balanserade bokförlusten.

Sedan jämväl de länder, vilka dittills bibehållit en i huvudsak fri valutamarknad

och den tidigare guldpariteten, under år 1936 devalverat, utan att

därvid guldpriset i pund sterling eller dollars i väsentlig grad rubbats, torde

en säkerhetsmarginal av den storlek riksbanken sålunda redovisar få anses

fullt tillfredsställande. I detta läge torde böra övervägas, huruvida tillräckliga

skäl längre föreligga att från den allmänna, av riksdagen godtagna

principen för disposition av riksbankens inkomster undantaga realisations
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial Nr 63.

3

vinster på guld, vilka hittills, såsom av det anförda framgått, med den

av riksbanken vid vinstberäkningen tillämpade bokföringen reserverats genom

nedskrivning å kursdifferenskontot. Mera ändamålsenligt torde vara,

att resultatet av riksbankens handel med guld för framtiden redovisas öppet

och att frågan om dispositionen av eventuella vinster — beräknade på det

sätt som i det föregående angivits eller som eljest vid en närmare utredning

kan befinnas lämpligt — varje år vid bokslutet upptages till prövning mot

bakgrunden av en bedömning av då föreliggande risker.»

I anslutning till det anförda har departementschefen uttalat lämpligheten

av att principerna för riksbankens bokföring av guld nu upptagas till omprövning.

Enligt den av fullmäktige till utskottet avgivna berättelsen angående riksbankens

tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1936 uppgick riksbankens

vinst för detta år till 2,751,025 kronor 81 öre.

Utskottet har ifråga örn bankovinsten för år 1936 inhämtat yttrande från

fullmäktige i riksbanken, vilka i skrivelse den 13 maj 1937 hemställt, att

av vinsten för år 1936 ett belopp av 2,750,000 kronor skulle inlevereras till

statsverket, medan återstoden skulle bibehållas åt riksbanken till framtida

disposition.

Med berörda skrivelse hava fullmäktige till utskottet överlämnat protokollsutdrag,

utvisande att fullmäktigen Stendahl anmält reservation mot

fullmäktiges förenämnda förslag under åberopande av följande uttalande:

»Nedanstående tabell visar riksbankens innehav av guld och valutor från

den 31/i2 1932 till den 30/4 1 93 7 samt kursdifferenskontots utveckling under

samma tid (i 1,000-tal kronor).

främ. valutor

bokf.-värde

guld

bokf.-värde

dagsvärde

kursdiff. k.

bokf.-värde

31/n 1932 ......

........ 214,471

205,979

302,694

!) 25,392

31/i2 1933 ......

31/12 1934 ......

........ 448,992

370,339

589,108

102,798

........ 555,277

351,255

622,805

95,688

31/12 1935 ......

........ 640,599

407,783

723,886

141,551

31/12 1936 ......

........ 719,943

529,205

942,213

241,292

3% 1937 ......

........ 873,499

531,913

939,118

255,788

Det torde vara obestridligt, att dylika engagement innebära väsentliga risker

och kunna medföra betydliga förluster. Under dylika förhållanden anser

jag icke, att vinst å utrikesrörelsen med säkerhet kan konstateras, innan

kursdifferenskontot helt utjämnats.

Då den bokförda vinsten för år 1936 utgör kr. 2,751,025: 81 men överskottet

å utrikesrörelsen var kr. 5,355,722: 51, bör sålunda riksbanken icke

enligt min mening redovisa någon vinst för 1936, utan i stället kursdifferenskontot

krediteras för kr. 2,751,025:81.»

Utskottet tillstyrker fullmäktiges förslag beträffande dispositionen av riksbankens

vinst för år 1936. I enlighet härmed skulle av ifrågavarande vinst,

utgörande 2,751,025 kronor 81 öre, ett belopp av 2,750,000 kronor inlevere
-

Utskottet.

l) Efter nedskrivning: 19,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial Nr 63.

ras till statsverket och därefter återstående 1,025 kronor 81 öre överföras

till räkningen för odisponerade vinstmedel från föregående år.

Vidkommande den av departementschefen berörda frågan om principerna

för riksbankens bokföring av guld vill utskottet uttala sin anslutning till den

av departementschefen framförda tanken, att dessa principer upptagas till

omprövning. Enligt utskottets mening synas fullmäktige böra taga denna

fråga under övervägande i samband med uppgörandet av bokslutet för innevarande

år.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må besluta, att av riksbankens vinst för år

1936 skall till statsverket under budgetåret 1936/1937 överlämnas

ett belopp av 2,750,000 kronor.

Stockholm den 20 maj 1937.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg*, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping,

Bjurström, Berling, Nilsson i Mölndal, von Horn och Sundvik;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Gustavson i Västerås, Osberg, Andersson i Lindome och Johansson i Djursnäs*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:327 Skrivelse till Konungen angående användande av riksbankens vinst för år 1936. a1 i texten