Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning rörande viss ändring av tjånsteförteckningen för riksbanken.

1937-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1937:64, Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning rörande viss ändring av tjånsteförteckningen för riksbanken.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

5

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av fullmäktiges i riksbanken framställning

rörande viss ändring av tjånsteförteckningen för riksbanken.

I skrivelse till bankoutskottet den 7 maj 1937 hava fullmäktige i riksbanken,

med överlämnande av en utav styrelsen för riksbankstjänstemännens

förening gjord framställning i ämnet, hemställt, att bankoutskottet ville hos

riksdagen utverka sådan ändring i tjänsteförteckningen för riksbanken att,

med tillämpning från och med den 1 juli 1937, i stället för 23 registratorer i

18:e lönegraden och 28 kammarskrivare i 17:e lönegraden måtte uppföras

51 tjänstemän, registratorer och förste kammarskrivare, i 18:e lönegraden.

Vid behandling år 1936 av ett besvärsärende rörande tillsättning av en

tjänst i 20:e lönegraden vid riksbanken anförde bankoutskottet i skrivelse

till fullmäktige i riksbanken bland annat, att utskottet fäst sin uppmärksamhet

vid den olikhet beträffande de ordinarie befattningarnas lönegradsplacering,

som vore rådande mellan å ena sidan riksbankens huvudkontor samt

dess avdelningskontor i Göteborg och Malmö och å andra sidan de mindre

kontoren. Denna olikhet syntes utskottet otvivelaktigt utgöra hinder för ett

rationellt befordringssystem i riksbanken. Med rådande placering av de ordinarie

befattningarna syntes nämligen en tjänsteman i 17 :e lönegraden för

att säkerställa sin befordran till befattning i 20:e lönegraden vid ett mindre

kontor i många fall vara nödsakad att först uppehålla tjänst i 18:e lönegraden,

vilket förutsatte ombyte av tjänstgöringsort. Frånsett att riksbanken

därigenom åsamkades flyttningskostnader, kunde förflyttningen för tjänstemannen

innebära en avsevärd olägenhet, särskilt som den genom förflyttningen

erhållna löneförhöjningen icke vore särdeles stor. Vid sådant förhållande

vore det ock förklarligt, att en tjänsteman i 17 :e lönegraden ogärna

sökte befordran till 18:e lönegraden.

Utskottet hemställde i anledning av vad i ärendet förekommit hos fullmäktige

örn åtgärder för undanröjande av de berörda olägenheterna samt anhöll,

att fullmäktige ville låta verkställa erforderlig utredning i ämnet och därefter

till utskottet inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

I anledning av utskottets hemställan örn utredning uppdrogo fullmäktige

den 30 januari 1936 åt direktionen att föranstalta örn utredningen i fråga.

Sedan direktionen anmodat särskilda utredningsmän att verkställa utredningen,

hava dessa den 6 mars 1937 avgivit yttrande i ärendet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Fullmäktige hava i sin förevarande skrivelse lämnat en redogörelse för resultatet

av utredningen och därvid bland annat berört de olägenheter, som

vore förknippade med riksbankens nuvarande personalorganisation, i främsta

rummet genom den rådande uppdelningen av riksbankens relativt fåtaliga

personal på ett betydande antal tjänstegrader ävensom dessa tjänstegraders

olika fördelning på skilda kontor eller kontorsgrupper. Uppdelningen i ett

stort antal tjänstegrader medförde sålunda redan i och för sig svårigheter att

få riksbankens alla tjänster besatta på bästa sätt. Systemet med olika grader

vid olika kontor medförde vidare ett överdrivet flyttande mellan de skilda

kontoren. För att avhjälpa de mest besvärande missförhållandena och särskilt

de av bankoutskottet närmast framhållna syntes det emellertid vara

tillfyllest att vidtaga förändringar av vissa tjänsters placering i lönegrad. I

sådant syfte hade utredningsmännen framlagt två förslag, benämnda respektive

förslag A och förslag B.

Förslaget A innebure i huvudsak, att nuvarande 28 befattningar i 17 :e lönegraden,

nämligen 19 vid huvudkontoret samt 5 vid avdelningskontoret i

Göteborg och 4 vid avdelningskontoret i Malmö, skulle uppflyttas till 18:e

lönegraden. Förslaget anknöte till en av lönenämnden för riksdagens verk

år 1930 prövad framställning från styrelsen för riksbankstjänstemännens

förening om sådan ändring. Lönenämnden hade i skrivelse till fullmäktige

den 2 december 1930 uttalat, att skäl kunde anföras till stöd för en åtgärd

i framställningens syfte, men framhållit, att någon åtgärd för det dåvarande

ej borde vidtagas. Ifrågavarande uppfattning skulle, beräknad med

utgångspunkt från nettolönen i högsta löneklassen, inklusive provisoriska

dyrortstillägg men exklusive dyrtidstillägg, föranleda en merkostnad av cirka

10,000 kronor.

Även enligt förslaget B skulle befattningarna i 17 :e lönegraden bringas att

upphöra. Detta skulle dock åstadkommas genom deras uppdelning på 18:e

och 20 :e lönegraderna. Därutöver skulle vissa tjänster i 22 :a lönegraden

nedflyttas till 20 :e lönegraden. Förslaget åsyftade att ernå en såvitt möjligt

enhetlig personalorganisation vid samtliga riksbankens kontor beträffande

befattningarna inom 16:e—20:e lönegraderna. Kostnadsökningen skulle

enligt enahanda beräkningsgrunder som för förslag A uppgå till 5,242 kronor.

På begäran av fullmäktige har lönenämnden för riksdagens verk i skrivelse

den 20 april 1937 avgivit yttrande i ärendet och därvid anfört bland annat

följande:

»Till lönenämnden har under hand överlämnats en inom riksbanken upprättad

promemoria angående riksbankens nuvarande lönegradssystem, i vilken

jämväl upptages frågan örn placering av ifrågavarande tjänster i 18 :e

lönegraden. Promemorian upptager härjämte en del ganska ingripande organisationsförslag.

Lönenämnden har emellertid i nu förevarande sammanhang

icke ansett sig böra närmare ingå på dessa spörsmål, vilka synas böra

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

7

upptagas i samband med en eventuell framtida omorganisation av riksbankens

lönesystem. Vid bedömande av frågan, huruvida en uppfattning av tjänsterna

i 17:e lönegraden till 18:e lönegraden lämpligen bör utbrytas ur sitt sammanhang

med övriga lönespörsmål beträffande riksbanken, har lönenämnden

icke kunnat underlåta att fästa avgörande betydelse vid de synpunkter, som

bankoutskottet framhållit i sin ovanberörda skrivelse. Med hänsyn härtill

finner lönenämnden goda skäl föreligga för att åtgärder snarast vidtagas i

den föreliggande framställningens syfte. Lönenämnden hyser den uppfattningen,

att det skulle medföra olägenheter att ytterligare uppskjuta tidpunkten

för genomförandet av förslaget om uppfattning av tjänsterna i 17 :e lönegraden

till 18:e lönegraden, varigenom skulle vinnas en önskvärd större

likformighet i organisationsavseende mellan riksbankens större och mindre

kontor. En sådan åtgärd lärer icke heller kunna sägas föregripa en blivande

lönerevision inom riksbanken.»

För egen del hava fullmäktige i riksbanken — under framhållande att

fullmäktige vid övervägande av de framlagda förslagen funnit förslag B i

och för sig vara ur olika synpunkter att föredraga — anfört bland annat

följande.

Ett genomförande av detta förslag förutsatte emellertid en nedflyttning av

vissa tjänster från 22 :a till 20 :e lönegraden och i samband därmed vissa förändringar

inom bankens arbetsorganisation, till vilka fullmäktige ännu icke

hunnit taga ställning. Under sådana förhållanden ansåge fullmäktige sig

icke för närvarande böra föreslå dess genomförande. Då förslag A innebure

en väsentlig förbättring i vissa avseenden av den nuvarande personalorganisationen,

hade fullmäktige därför stannat vid att tillsvidare förorda detsamma,

så mycket hellre som ett genomförande därav kunde ske utan att en

prövning framdeles av förslag B därigenom föregrepes.

Såsom benämning på innehavarna av de tjänster i 18 :e lönegraden, som

enligt förslaget skulle bliva placerade vid kontoren i Stockholm, Göteborg

och Malmö, syntes förste kammarskrivare vara lämplig.

Konstitutorial å de nya tjänsterna syntes böra utan ansökan få utfärdas

för de nuvarande innehavarna av tjänsterna i 17 :e lönegraden.

Såsom av handlingarna i ärendet framgår, uttalade utskottet vid fjolårets

riksdag önskvärdheten av att åtgärder vidtoges i syfte att avhjälpa de med

riksbankens nuvarande personalorganisation förenade olägenheterna. Den

av fullmäktige i riksbanken verkställda utredningen giver vid handen, att

ifrågavarande olägenheter skvdle kunna i viss mån avhjälpas genom en sammanslagning

av 17:e och 18:e lönegraderna på det sätt, att de nuvarande befattningarna

i den förra lönegraden uppflyttades till den senare. Då, såvitt

utskottet kunnat finna, de arbetsuppgifter, som åvila befattningshavarna i

nyssnämnda två lönegrader, i stort sett äro av samma art och omfattning, får

utskottet tillstyrka den av fullmäktige gjorda framställningen. Beträffande

den kostnadsökning, som skulle föranledas av elt bifall till framställningen,

må framhållas, att densamma delvis kommer att uppvägas av besparingar

i utgifterna för flyttningsersättning. Mot vad fullmäktige föreslagit i fråga

om benämningen av de uppflyttade befattningarna och formen för deras

tillsättande har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 64.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av fullmäktiges i riksbanken förevarande

framställning, må besluta, att den vid avlöningsreglementet

för befattningshavare vid riksdagens verk fogade

tjänsteförteckningen skall, med tillämpning från och med

den 1 juli 1937, i nedan angiven del erhålla följande ändrade

lydelse:

Tjänsteförteckning

angivande antalet ordinarie befattningar vid vederbörande

verk ävensom för vissa av dessa befattningar de särskilda

lönegrader, till vilka de äro hänförliga enligt den i 9 § av

avlöningsreglementet intagna löneplan.

Lönegrad en
Verk

och befattningar ligt löne
planen
Riksbanken.

Ordinarie tjänstemän.

23 kassörer .................................... 20

51 tjänstemän (registratorer och förste kammarskrivare)

........................................ 18

76 kammarskrivare ............................ 16

Stockholm den 20 maj 1937.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERRERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Ehrnberg*, Johansson i Friggeråker, Ström i Lidköping,

Bjurström, Berling, Nilsson i Mölndal, von Horn och Sundvik;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Gustavson i Västerås, Osberg, Andersson i Lindome och Johansson i Djursnäs*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

av herr Holmgren.

Reservation

378109. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.