Sök i Ratio Lex

Utlåtande, i anledning av vissa förslag till förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar m. m.

1937-05-20 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1937:66, Utlåtande, i anledning av vissa förslag till förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

1

Nr 66.

Ankom till riksdagens kansli den 20 maj 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande, i anledning av vissa förslag till förändringar av riksdagshuset

och dess omgivningar m. m.

I anledning av dels särskilda av fullmäktige i riksgäldskontoret år 1936

gjorda framställningar örn förändringar beträffande riksdagshuset, dels ock

en vid samma års riksdag väckt motion (I: 106) hemställde bankoutskottet

i utlåtande nr 73, att riksdagen måtte, i överensstämmelse med vad utskottet

i nämnda utlåtande förordat, uppdraga åt fullmäktige att låta utreda frågan

rörande förändringar beträffande riksdagshuset och dess omgivningar.

Riksdagen biföll vad utskottet sålunda hemställt.

Härefter beslöto fullmäktige, efter att i ärendet hava samrått med riksdagens

herrar talmän, att tillsätta en särskild kommitté (riksdagshuskommittén)

med uppdrag att verkställa och till fullmäktige inkomma med utredning

av frågan rörande förändringar beträffande riksdagshuset och dess omgivningar

i så god tid, att ärendet kunde upptagas till prövning av 1937 års

riksdag. Till ledamöter av kommittén utsågos talmannen i riksdagens andra

kammare ombudsmannen A. V. Sävström, tillika kommitténs ordförande, fullmäktiges

ordförande fil. dr. K. Hildebrand, tillika kommitténs vice ordförande,

statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet J. A. Engberg,

ordföranden och vice ordföranden i 1936 års bankoutskott redaktören O. H.

Åkerberg och direktören J. E. Leffler, riksgäldsfullmäktigen A. Lindqvist,

dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare civilingenjören K. A. S.

Nylander, ledamoten av riksdagens första kammare byggmästaren J. M.

Bäckström, ledamoten av riksdagens andra kammare I. J. Pettersson i Rosta,

dåvarande generaldirektören och chefen för byggnadsstyrelsen I. J. Tengbom,

riksgäldsdirektören F. Sandberg och byggmästaren O. Engkvist. Kommittén

skulle i förekommande fall äga rådgöra med dåvarande talmannen i

riksdagens första kammare, riksmarskalken A. F. Vennersten, samt bemyndigades

att, då så under arbetets gång funnes nödigt, tillkalla särskilda sakkunniga.

Sedan kommittén den 12 mars 1937 till fullmäktige avgivit betänkande

(Del I och II) om förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar, hava

fullmäktige med den 8 april 1937 dagtecknade skrivelser till riksdagens herrar

talmän överlämnat nämnda betänkande. Betänkandet har av talmännen

den 10 april 1937 hänskjutits till bankoutskottet.

Majoriteten inom kommittén har förordat vissa förändringar beträffande

riksdagshusets såväl yttre som inre gestaltning ävensom i fråga om ordnandet

av riksdagshusets omgivningar. Beträffande den närmare innebörden av

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 66. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

detta — såsom A I betecknade förslag — torde få hänvisas till betänkandet.

Vid detsamma finnas fogade tre såsom A II, B och D I angivna förslag,

vilka reservationsvis framlagts, förslaget A II av herrar Nylander och

Bäckström, förslaget B av herrar Åkerberg, Tengbom och Engkvist samt förslaget

D I av herr Pettersson. I fråga örn dessa förslag hänvisas jämväl till

betänkandet. Kostnaderna för de olika förslagen framgå av här nedan återgivna,

å sid. 87 i betänkandets Del I intagna sammanställning.

Kommitténs

Reservanternas

förslag

förslag

AI

Ali

B

D I

kronor

kronor

kronor

kronor

1) Ombyggnad av mittpartiets nedre

delar och huvudtrapporna........

1 085 000: —

1085 000: —

1 115 000:-

—

2) Ny vindsvåning med ombyggnad av

yttertaket.......................

937 000: -

—

937 000: —

937 000: —

Tak och vindsvåning med återupp-

sättande av barriärer. Terrasstak

över sidopartierna. Mittpartiet be-

lägges med sadeltak..............

—

1313000: —

—

—

3) Utökning av huvudvåningens entre-

solvåning ......................

200 000: —

200 000:-

200 000: -

—

4) Ombyggnad av de två trapptornen i

västra fasaden.................

297 000: —

297 000:-

297 000: —

297 000: —

5) Inredande av rum i ljusschaktet över

sammanbindningsbanan..........

76 000: —

76 000: —

76 000: —

76 000: -

6) Inredande av rum i trapporna till

pressens lokaler ................

28500:-

28 500:-

28 500:-

16 000: —

7) Anordnande av ny sekundärtrappa

mot nordöstra gården............

22 000:-

22 000: —

22 000: —

22 000:-

8) Modernisering av restaurangen och

dess ekonomilokaler..............

226 000: —

226 000: —

226 000: —

226 000: —

9) Anordnande av 2 st. nya hissar i

mittpartiet ....................

—

—

—

60000:-

10) Omdispositioner och mindre föränd-

ringar samt ommålning..........

162 000: —

162 000: —

194 000: —

283 500: —

11) Byggnadsarbeten i samband med

värme, ventilation och sanitära in-

stallationer ....................

196 500: -

196 500: —

196 500: —

180 000: —

12) Värme, ventilation och sanitära in-

stallationer ....................

590 690: -

590 690: -;

590 690: —

552 000: —

13) Elektriskt optiskt signalsystem ....

245 600: -

245 600: -

245 600: —

225 000: —

14) Elektriska installationer..........

150 000:-

150 000: —

150 000:-

135 000: —

15) Utvändiga reparationer av fasaderna

1

förslagsvis......................

100 000: —

100 000 -

100 000:-

100 000: —

16) Ordnandet av riksdagshusets omgiv-

ning ..........................

422 000: -

422 000: —

2 141 000: -

422 000: —

Summa Kronor

4 738290: —

5114 290:-

6519 290:-

3531500:-

Förutom ovannämnda förslag har av en av kommitténs ledamöter, statsrådet

Engberg, reservationsvis påyrkats uppförandet av ett helt nytt riksdagshus.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

3

Till utskottet har vidare inkommit en den 21 april 1937 dagtecknad skrivelse

från överbibliotekarien vid riksdagsbiblioteket med vissa erinringar mot

i kommitténs betänkande framlagda förslag rörande dispositionen av bibliotekets

nuvarande korridor. Ett bifall till nämnda förslag skulle enligt överbibliotekariens

uppfattning betänkligt komma att försvåra bibliotekets låneverksamhet

och det därmed sammanhängande arbetet med framtagning av

böcker. Ur biblioteksteknisk synpunkt ansåge överbibliotekarien det därför

önskvärt, om trapporna från nedre till övre vestibulen kunde så placeras,

att bibliotekets korridor lämnades orörd.

I en till utskottet ställd, den 27 april 1937 dagtecknad skrift har ledamoten

av riksdagens andra kammare herr Lithander anfört vissa synpunkter

och framställt vissa förslag med anledning av riksdagshuskommitténs betänkande.

Riksgåldsfullmäktiges ordförande har i en till utskottet överlämnad

promemoria, dagtecknad den 10 maj 1937, bemött vad i nämnda skrift anförts.

Utskottet har vidare under hand emottagit en den 10 maj 1937 dagtecknad,

av vissa ritningar åtföljd promemoria av professorn R. Östberg, vari

uppdragits vissa riktlinjer för uppförandet av ett helt nytt riksdagshus, förlagt

till riksbankshusets tomt.

I fråga om de nuvarande plenisalarna, vilka enligt riksdagshuskommitténs

förslag skulle lämnas oförändrade, har ledamoten av riksdagens andra

kammare herr Vougt i en till bankoutskottet ställd skrift av den 10 maj 1937

framställt ett av vissa utav byggnadsrådet G. A. Nilsson upprättade ritningar

åtföljt förslag till vissa omändringar, avseende att öka bekvämligheten och

trevnaden inom plenisalarna. Förslaget innebär, att — i stället för det nuvarande

pulpetsystemet — fasta bord och lösa stolar, placerade i koncentriska

rader, skulle inrättas, varigenom rymligare plats skulle kunna beredas

varje riksdagsledamot. För genomförandet av förslaget skulle krävas viss

utvidgning av salarna. Kostnaderna härför samt för den ifrågasatta ommöbleringen

kunde enligt vad förslagsställaren uppgivit beräknas till omkring

250,000 kronor.

Härjämte har riksgåldsfullmäktiges ordförande i en till utskottet ingiven

promemoria framhållit, att frågan angående plenisalarnas omändring borde

göras till föremål för närmare utredning att föreläggas nästa års riksdag.

Till bankoutskottets förberedande handläggning hava slutligen hänvisats

tre av herr Lindhagen inom riksdagen väckta motioner (I: 198, 199 och 314),

vari förslag framställts, vilka stå i samband med ombyggnadsfragorna berörande

riksdagshuset.

I motionen nr 198 hemställcs, »att riksdagen må tillerkänna icke rökare

deras mänskliga rätt att få samfällt överlägga i partirummet samt enskilt

skriva, läsa och äta i någon vrå av riksdagshuset, allt ifred för rökare».

I motionen I: 199 yrkas, »att riksdagen ville väsentligen avslå den ifrågasatta

förflackningen efter ögonblickets sinne av riksdagshusets yttre dekora
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

tioner, vilka stå som minnesmärken för yttervärlden av en äldre tids byggnadskonst».

I motionen I: 314 hemställes, »att riksdagen ville 1) för sin del förorda utredning

även örn byggandet av ett nytt riksdagshus med säte helst på Skeppsholmen

och det nuvarande riksdagshusets användande till riksarkiv eller annat

förnämligt ändamål; 2) i avvaktan på denna utredning bordlägga det nu

framlagda förslaget örn riksdagshusets renovering; dock med omedelbart utförande

av dels — till gagn jämväl för framtida ändamål — husets skyddande

mot regnvatten medelst nytt tak efter slottstakets förebild och dels andra

förbättringar, som kunna anses omistliga frånsett övriga mer lyxbetonade anspråk;

3) — därest yrkandena under punkterna 1 och 2 icke bifallas — ansluta

sig beträffande takets renovering till reservanterna Nylanders och

Bäckströms förslag om takets förbättring till skydd mot regnvatten med återinsättande

sedermera av det nuvarande estetiskt omistliga krönet över de bibehållna

fasaderna och icke minst moder Svea».

Beträffande motiveringen för dessa yrkanden hänvisas till motionerna.

över riksdagshuskommitténs betänkande, överbibliotekariens skrivelse

samt förenämnda motioner har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande av byggnadsstyrelsen, som i sitt i ärendet avgivna, den 8 maj 1937

dagtecknade och till utskottet den 13 maj 1937 inkomna yttrande anfört huvudsakligen

följande:

Såsom av kommitténs betänkande inhämtades förelåge fyra genom kommitténs

försorg utarbetade förslag, nämligen ett av kommitténs flertal förordat

förslag, betecknat förslag A I, samt tre av olika reservanter i kommittén

framlagda förslag, betecknade respektive förslag A II, förslag B och förslag

D I. Beträffande ordnandet av riksdagshusets omgivningar hänförde

sig dessa förslag till vissa i betänkandet med I—IV betecknade alternativ.

Förslag A I avsåge vad själva riksdagshusbyggnaden beträffade genomförande

av vissa genomgripande förändringar i byggnadens inre, det nuvarande

yttertakets ersättande med ett sadeltak samt utvändiga reparationer

av fasaderna. Förslaget syntes med hänsyn till de givna förhållandena i

angivna delar innebära en god lösning av föreliggande problem. De golvytor,

som utvunnits dels genom tillvaratagande av sådana utrymmen, vilka

icke för närvarande vöre rationellt utnyttjade, dels genom anordnande av

nya lokalutrymmen inom byggnadens vindsvåning, hade på ett erkännansvärt

sätt tagits i anspråk för beredande av ökade arbetslokaler och utrymmen

för andra erforderliga ändamål. Vidare syntes den föreslagna anordningen

att slopa den befintliga huvudtrappan, varigenom skulle komma att

utvinnas stora och rymliga vestibulutrymmen i entréplanet och byggnadens

huvudvåning samt större reda och överskådlighet i planläggningen ernås,

vara värd allt beaktande.

Ett genomförande av riksdagshusets inre förändring enligt förevarande

förslag medförde med nödvändighet, att den nuvarande pompösa huvuduppgången

till riksdagens egentliga lokaler försvunne. För egen del hade

byggnadsstyrelsen ingen särskild erinran att göra däremot. Beträffande de

nya lokalutrymmen, som genom förändringen skulle utvinnas, finge det vad

vestibulen i bottenvåningen anginge anses såsom en avgjord nackdel, att

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

5

denna skulle komma att bliva praktiskt taget utan dagsljus. Det syntes

vidare kunna ifrågasättas, om vestibulen i huvudvåningen, vilken enligt förslaget

vore avsedd att delvis ersätta den nuvarande s. k. sammanbindningsbanan,

verkligen skulle kunna komma att fylla en sådan uppgift, då denna

vestibul torde komma att i hög grad få karaktären av ett genomgångsrum vid

kommunikation mellan olika lokaler i byggnaden och därför icke skänka

samma möjlighet till relativt ostörda samtal och konferenser som sammanbindningsbanan.

De entresolerade utrymmena i huvudvåningen, vilka enligt

förslaget vore avsedda till arbetsrum åt riksdagsmän, hade erhållit en väl

knapp rumshöjd, endast 2.35 meter. Från de nya utskottslokalerna på vinden

syntes komma att erbjudas en trist utsikt mot glaslanterniner och allehanda

takformationer. Det antal kvadratmeter nya och nyttiggjorda golvytor,

som enligt förslaget utvunnits, torde vara det maximum, som kunde

uppnås inom byggnadens befintliga yttermurar. Huruvida detta utrymme

verkligen vore tillräckligt för överskådlig framtid saknade byggnadsstyrelsen

möjlighet att närmare bedöma, men syntes exempelvis utrymmena för

statsrådsrum och för arbetsrum åt riksdagens ledamöter vara även enligt

förslaget mycket knappt tilltagna.

överbibliotekarien vid riksdagsbiblioteket hade framställt vissa erinringar

beträffande förslag A I, i vad detta avsåge förändrad lokaldisposition för riksdagsbiblioteket.

De erinringar, som sålunda riktats mot förslaget, syntes i

huvudsak berättigade, men torde, därest en lösning av riksdagshusfrågan

bomme till stånd enligt de i förevarande förslag angivna riktlinjer, hinder icke

möta att vidtaga sådana modifikationer i förslaget, att de av överbibliotekarien

framhållna olägenheterna för riksdagsbibliotekets del skulle kunna i någon

mån minskas.

Den i förslag A I avsedda utformningen av riksdagshusets yttertak, som

innebure att praktiskt taget alla ovan taklisten befintliga anordningar slopades

och att byggnaden täcktes med ett sadeltak i koppar, skulle givetvis

medföra vissa praktiska fördelar med hänsyn dels till de ökade utrymmen,

som skulle erhållas genom möjligheten att tillskapa en ny våning och dels

det effektiva skydd mot nedträngande vatten, som skulle erhållas. Anordningen

ägde även i och för sig vissa arkitektoniska förtjänster. Emellertid

kunde enligt byggnadsstyrelsens mening vägande erinringar framställas mot

förslaget i denna del. Den nya tympanongavel, som föreslagits ovan byggnadens

entréparti mot Norrbro och som bomme att bliva en mycket framträdande

arkitektonisk faktor, kunde visserligen anses vara i viss mån betingad

av den föreslagna nya takformen i övrigt men kunde knappast sägas

stå i något lyckligt förhållande till den befintliga arkitekturen under taklisten.

Överhuvud taget syntes den föreslagna takanordningen komma att

förläna byggnaden en alltför tung och kompakt karaktär. Byggnadsstyrelsen

kunde därför icke finna ett slopande av byggnadens takbalustrader välbetänkt

ur arkitektonisk synpunkt. De inginge nämligen som ett viktigt led

i fasadernas uppbyggnad och proportionering och bidroge även att göra byggnadens

kontur lättare, varigenom i viss mån fasadernas tyngd motverkades.

Vad beträffade frågan örn ordnandet av riksdagshusets omgivningar hänförde

sig förslag A I till det i betänkandet med IV betecknade alternativet,

vilket avsåge riksdagshusplatsens bibehållande i nuvarande höjd läge med

vissa ändrade plananordningar. Även om byggnadsstyrelsen kunde förstå de

skäl av praktisk oell ekonomisk art, sorn föranlett kommitténs flertal alt

biträda della alternativ, ville styrelsen dock för sin del bestämt förorda, att

frågan örn riksdagsplatsens ordnande vunne sin lösning enligt alt. I (— nedschaktande

av planen till samma höjdläge som Strömparterren) i betänkan
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

det, vilket även vunnit anslutning från tre reservanter inom kommittén. Av

de inom kommittén framlagda fyra alternativa förslagen till ordnande av

riksdagshusets omgivningar ansåge nämligen styrelsen det med I betecknade

alternativet vara avgjort överlägset de övriga. Även om detta alternativ i vissa

delar, exempelvis beträffande de nya böjdproportionerna på byggnaden i

och för sig och i förhållande till det nedsänkta planet, ej kunde anses vara

slutgiltigt löst, ägde det i sin helhet så stora arkitektoniska och stadsplanemässiga

värden, att ett beslut om realiserandet av detsamma skulle vara i

hög grad önskvärt.

Ett genomförande av förslag A I hade av kommittén beräknats draga en

kostnad av 4,738,290 kronor. Med tillämpning av nu gällande dagspriser för

byggnadsmaterial och ledningsarbeten borde denna kostnad enligt av styrelsen

gjorda överslagsberäkningar ökas till 5,260,000 kronor.

Förslag A II överensstämde vad själva riksdagshusbyggnaden beträffade

med förslag A I utom i vad det avsåge yttertakets utformning. I detta förslag

hade sålunda i allt väsentligt byggnadens nuvarande arkitektur ovan taklisten

bibehållits och endast de krönande granitdekorationerna ovan takbalustraderna

hade, med undantag dock för Sveagruppen, borttagits. I avseende å

vad sålunda föreslagits ville byggnadsstyrelsen framhålla, att det ur arkitektonisk

synpunkt syntes vara nödvändigt att även borttaga Sveagruppen,

därest byggnadens övriga krönande granitdekorationer slopades. Denna grupp

hade nämligen så kraftig silhuett, att den isolerad från övriga silhuettbildande

byggnadsparti^- skulle komma att framstå på ett för byggnadens arkitektoniska

helhetsverkan mindre lyckligt sätt. Det föreliggande förslaget utgjorde

alltså enligt styrelsens mening icke någon fullt godtagbar arkitektonisk

lösning av problemet örn ett förenklande av de krönande partierna under

bibehållande i huvudsak av byggnadens yttre arkitektoniska karaktär.

Det vöre därför önskvärt, att detta förslag i nu nämnda avseende underkastades

en ytterligare bearbetning, varvid borde prövas, huruvida icke ett krön

av mindre påfallande storlek än Sveagruppen borde ersätta denna eller huruvida

icke en radikalare omarbetning och eventuell sänkning av själva mittpartiet

skulle bättre överensstämma med de anordningar, som föreslagits

beträffande byggnadens övriga takpartier. Styrelsen ville i detta sammanhang

ifrågasätta, huruvida icke den höjning av balustraden på 20 centimeter,

som förslaget innebure, skulle kunna reduceras genom dels en mindre konstruktionshöjd

på terrassbjälklaget, dels en mindre sänkning av takhöjden

i de under bjälklaget avsedda lokalerna.

Den beräknade kostnaden för detta förslag, 5,114,200 kronor, borde av

tidigare angivna skäl höjas till 5,675,000 kronor.

Förslag B skilde sig från förslag A I beträffande planutformningen avriksdagshusets

inre mittparti samt omgivningarnas ordnande, och vore de

i fråga om den inre planutformningen förordade åtgärderna i viss mån betingade

av de föreslagna yttre anordningarna, som avsåge en sänkning av

riksdagshusplatsen. I bottenvåningens vestibul hade sålunda erhållits bättre

samband mellan entréerna från Riksgatan och från riksdagshusplatsen, i det

att nivåskillnaderna mellan dessa entréer kunnat minskas. Huvudtrappans

läge syntes emellertid ej fullt tillfredsställande, då den delvis spärrade de

nya vestibulutryminena från framförliggande utrymmen, vilket förhållande

utgjorde en viss försämring i jämförelse med lösningen enligt förslag A I,

framför vilket dock förslag B ur vissa andra trafiksynpunkter ägde bestämda

fördelar.

Vad beträffade ordnandet av riksdagshusets omgivningar hänförde sig

förslag B till alt. I, om vilket byggnadsstyrelsen redan i det föregående yttrat

sig.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

7

Kostnaden för detta förslag, 6,519,290 kronor, borde analogt höjas till

7,220,000 kronor.

Förslag D 1, som i fråga om riksdagshusets yttre samt ordnandet av dess*

omgivningar överensstämde med förslag A I, innebure en långt mindre omfattande

ombyggnad av riksdagshusets inre än övriga förslag. Ett genomförande

av förslag D I skulle enligt byggnadsstyrelsens mening icke komma

att fylla andra än de för närvarande mest trängande behoven och syntes

icke komma att utgöra en definitiv lösning av frågan om beredande av ökade

och förbättrade lokaler inom riksdagshuset. Den angivna kostnaden, 3,531,000

kronor, borde för detta förslag sättas till 3,930,000 kronor.

1 motion I: 199 hade herr Lindhagen hemställt, »att riksdagen ville väsentligen

avslå den ifrågasatta förflackningen efter ögonblickets sinne av

riksdagshusets yttre dekorationer, vilka stå som minnesmärken för yttervärlden

av en äldre tids byggnadskonst». I motion I: 314 hade samma motionär

vidare hemställt, »alt riksdagen ville 1) för sin del förorda utredning även

örn byggandet av ett nytt riksdagshus med säte helst på Skeppsholmen och

det nuvarande riksdagshusets användande till riksarkiv eller annat förnämligt

ändamål, 2) i avvaktan på denna utredning bordlägga det nu framlagda

förslaget örn riksdagshusets renovering, dock med omedelbart utförande av

dels husets skyddande mot regnvatten medelst nytt tak efter slottstakets förebild

och dels andra förbättringar, som kunna anses omistliga frånsett övriga

lyxbetonade anspråk, och 3) — därest yrkandena under punkterna 1 och 2

icke bifölles — ansluta sig beträffande takets renovering till reservanterna

Nylanders och Bäckströms förslag (förslag A II) örn takets förbättring till

skydd mot regnvatten med återinsättande sedermera av det nuvarande krönet

över de bibehållna fasaderna och icke minst moder Svea».

I princip delade byggnadsstyrelsen motionärens uppfattning beträffande

ett bibehållande av riksdagshusets ursprungliga arkitektoniska karaktär men

ansåge, att vissa förenklingar och förbättringar kunde åstadkommas. Styrelsen

ville därvid erinra, alt riksdagshusets arkitekt, Aron Johansson, själv

på sin tid framlagt förslag örn avlägsnande av en del av de krönande granitdetaljerna.

Utredningar, som tidigare verkställts såväl av arkitekten Johansson

som av byggnadsstyrelsen och byggnadsrådet Nilsson samt nu senast

av riksdagshuskommittén, hade emellertid givit vid handen, att ett avlägsnande

av vissa av de krönande granitdetaljerna med nödvändighet måste

kombineras med en omstudering av även övriga av byggnadens mest framträdande

partier. Såsom byggnadsstyrelsen ovan framhållit, förutsatte sålunda

etl borttagande av granitdetaljerna enligt förslag A II. att utformningen

av byggnadens mittparti mot Norrbro gjordes till föremål för ett närmare

studium. Byggnadsstyrelsen finge i detta sammanhang framhålla, att det

icke såsom nämnda motionär syntes förutsätta läte sig göra att förse riksdagshuset

med samma takanordningar som slottet, därest lokalutrymmen

skulle erhållas inom vindsvåningen. Utrymmet mellan ett, i likhet med vad

fallet vore på slottet, mot gårdarna sluttande tak och det nuvarande vindsbjälklaget

skulle nämligen bliva alltför knappt. Å andra sidan syntes det

icke nödvändigt att för byggnadens skydd mot vatten och annan yttre åverkan

förse densamma med sadeltak på sätt riksdagshuskommitténs flertal förordat.

Byggnadsstyrelsen delade visserligen kommitténs uppfattning, att ett

sadeltak beredde den största säkerhet i nämnda avseende för den billigaste

kostnaden. Emellertid kunde även med ett terrasstak fullt tillfredsställande

säkerhet mot klimatets åverkan erhållas genom att terrasstakets isolerande

neponsetlager kompletterades med en lödd blyavtäckning. Till följd av sin

mjukhet kunde nämligen blyet följa de mindre sättningar i byggnaden, som

alltjämt vore att befara, oell bibehöllc därigenom sin skyddande verkan mot

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

vattens inträngande. Kostnaderna för en dylik blytäckning, som finge läggas

in mellan neponsetisoleringarna, hade av byggnadsstyrelsen överslagsvis

•beräknats till 75,000 kronor.

I sin omförmälda motion nr 314 hade herr Lindhagen även förordat utredning

om byggande av ett nytt riksdagshus och det nuvarande riksdagshusets

eventuella användande för annat statligt ändamål. Motionären hänvisade

i detta avseende till en av kommittéledamoten statsrådet A. Engberg

avgiven reservation. Byggnadsstyrelsen kunde för sin del icke finna annat

än att förslaget om utredande av frågan om behovet och lämpligheten av

att uppföra ett nytt riksdagshus vore värt det största beaktande. Såsom

statsrådet Engberg framhållit, kunde man inom det nuvarande riksdagshusets

byggnadskropp icke åstadkomma någon väsentlig förändring av byggnadens

mest centrala delar, de nu i flera avseenden mindre tillfredsställande plenisalarna.

Därtill komme, att knappast något av de framlagda förslagen till

riksdagshusets ombyggnad kunde anses utgöra en fullt tillfredsställande och

mera varaktig lösning av frågan örn tillgodoseende av behoven av ökat utrymme,

ehuru två av förslagen, A I och A II, innebure ett skickligt tillvaratagande

av alla tänkbara möjligheter att ytterligare nyttiggöra utrymmena

inom byggnaden. Under sådana förhållanden syntes det vara tveksamt,

huruvida det kunde anses välbetänkt att fatta beslut örn nedläggande av betydandc

kostnader på en ombyggnad av riksdagshuset, innan frågan om uppförande

av ett nytt riksdagshus blivit föremål för närmare övervägande.

Enligt byggnadsstyrelsens mening borde därför dessa bägge frågor göras

till föremål för en ytterligare, samtidig prövning. Att denna jämväl borde

omfatta frågan örn den nuvarande riksdagshusbyggnadens fortsatta användning,

för det fall att ett nytt riksdagshus ansåges böra uppföras, funne byggnadsstyrelsen

självklart. Att i detta avseende redan nu framkomma med något

förslag ansåge styrelsen däremot icke påkallat. Att byggnaden skulle

finna god användning läge med tanke på de ständigt växande behoven av

lokaler för statliga ändamål dock utom allt tvivel. Bland annat vöre

frågan om beredande av nya lokaler i en gemensam byggnad för rikets överdomstolar

i Stockholm ännu olöst. Vad beträffade frågan om förläggningen

av en eventuell ny riksdagsbyggnad finge byggnadsstyrelsen framhålla, att

den av herr Lindhagen förordade placeringen på Skeppsholmen enligt byggnadsstyrelsens

mening icke kunde anses önskvärd med hänsyn till flera omständigheter.

Redan det vid jämförelse med nuvarande förhållanden långa

avståndet mellan Skeppsholmen och byggnaden för Kungl. Maj:ts kansli

samt en del av de centrala ämbetsverken skulle innebära vissa olägenheter.

Men därtill komme, alt den nuvarande, förhållandevis låga bebyggelsen å

holmen på ett lyckligt sätt harmonierade med områdets parkkaraktär i övrigt.

En byggnad av den storlek, som ett nytt riksdagshus måste förutsättas

ia, skulle med säkerhet komma att helt förändra holmens nuvarande utseende

och knappast kunna på ett tillfredsställande sätt inordnas i stadsbilden,

hm förläggning av ett nytt riksdagshus till Riddarholmen, varom fråga under

hand väckts, måste enligt styrelsens mening möta minst lika stora betänkligheter.

För ändamålet skulle nämligen behöva tagas i anspråk så mycket

mark, att den förefintliga arkitektoniskt och kulturhistoriskt synnerligen intressanta

och värdefulla bebyggelsen på Riddarholmen till stora delar skulle

spolieras. Vad slutligen beträffade fragan om uppförande av en nybyggnad

a riksdagshusets nuvarande plats skulle en dylik lösning uppenbarligen medora

mycket stora praktiska svårigheter i fråga om bedrivandet av riksdagstid

.l.mder byggnadstiden, som måste förutsättas bliva förhållandevis lång.

Da alltså enligt byggnadsstyrelsens mening ovan angivna områden ur olika

synpunkter icke syntes kunna förordas såsom plats för förläggning av ett

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande. Nr 66.

9

eventuellt nytt riksdagshus, ansåge sig byggnadsstyrelsen här böra preliminärt

antyda några andra platser, som i första hand kunde tänkas ifrågakomma.

Den enda kronan tillhöriga, något så när centralt belägna tomt av för

ändamålet tillräcklig storlek vore hovstallets tomt vid Väpnaregatan. En

förläggning av riksdagshuset till denna plats förutsatte emellertid, att det

mellan Väpnaregatan och Strandvägen belägna kvarteret Bodarna förvärvades

av statsverket och befriades från sin nuvarande bebyggelse för att det

nya riksdagshuset skulle kunna erhålla det framträdande oell monumentala

läge, som givetvis måste anses vara påkallat för en byggnad av detta slag.

Mot en förläggning av byggnaden till denna plats kunde emellertid invändas,

att den vore belägen på ett alltför långt avstånd från bland annat

kanslihuset. Det synes därför även böra undersökas, huruvida icke statsverket

i utbyte mot vissa fastighets- och tomsinnehav skulle kunna förvärva

ett för ändamålet lämpligt område inom de delar av nedre Norrmalm, som

gränsade till Gustaf Adolfs torg. Med största sannolikhet skulle här kunna

åstadkommas icke blott en tillfredsställande riksdagshusbyggnad utan

även ett arkitektoniskt värdefullt inslag i detta huvudstadens förnämsta

stadsparti. En av förutsättningarna för en sådan lösning vore emellertid,

att den blivande, under behandling varande stadsplanen för denna stadsdel

finge en utforming, som möjliggjorde genomförandet av en dylik förläggning

av riksdagshuset.

I anslutning till vad sålunda anförts funne sig byggnadsstyrelsen böra

förorda, att innan definitivt beslut träffades i frågan örn förändring av riksdagshuset

och dess omgivningar måtte verkställas dels utredning rörande

lämpligheten och förutsättningarna för uppförandet av ett helt nytt riksdagshus,

dels förnyad utredning rörande frågan om det nuvarande riksdagshusets

ombyggnad efter de i förslag A II i riksdagshuskommitténs betänkande

angivna riktlinjer, varvid särskilt borde undersökas 1) huruvida icke den

höjning av balustraden, av 20 centimeter, som förslaget innebure, skulle

kunna reduceras, dels genom en mindre konstruktionshöjd på terrassbjälklaget

och dels en mindre sänkning av takhöjden i de under detta bjälklag

avsedda nya lokalerna, 2) huruvida icke de risker för klimatets åverkan,

som förefunnes vid ett plant terrasstak, skulle kunna elimineras genom den

av byggnadsstyrelsen ovan omnämnda blytäckningen samt 3) huruvida icke

genom en förändrad utformning av de övre delarna av riksdagshusets mittparti

mot Norrbro denna del av byggnaden skulle kunna bringas till större

harmoni med de i förslag A II avsedda förändringarna beträffande byggnadens

tak i övrigt, vilket byggnadsstyrelsen ansåge vara en nödvändig förutsättning

för att överhuvud taget ett ingrepp i byggnadens ursprungliga arkitektur

skulle kunna anses tillrådligt.

I avvaktan på resultatet av den av byggnadsstyrelsen sålunda föreslagna

utredningen syntes endast sådana smärre ändringar i det inre av byggnaden

böra verkställas, som kunde anses vara särskilt trängande och av behovet

oundgängligen påkallade. De åtgärder, som därvid borde komma i fråga,

syntes vara den modernisering av riksdagsrestauranten och dess ekonomilokaler,

som ingår i det inom bankoutskottet framställda förslaget till mindre

omfattande arbeten. Beträffande de för dessa arbeten beräknade kostnaderna,

350,000 kronor, hade byggnadsstyrelsen icke annat att erinra än

att de med hänsyn till ökade priser på byggnadsmaterialier och ledningsarbeten

m. m. borde höjas till 390,000 kronor. Däremot syntes åtgärder för

isolering av byggnadens yttertak icke1 nödvändigtvis behöva komma till utförande

innan de utredningar, byggnadsstyrelsen ovan förordat, blivit verkställda.

Dessa isoleringsåtgärder kunde nämligen icke effektivt utföras utan

lii hang lill riksdagens protokoll 19117. S sami. Nr (>S. ”

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

Utskottet.

att de krönande granitdetaljerna nedtoges, vilket krävde relativt stora kostnader,

och torde utredningarna icke behöva taga så lång tid i anspråk, att

sådana skador under tiden behövde befaras uppstå, som menligt kunde inverka

på byggnadens bestånd.

Som en sammanfattning av vad byggnadsstyrelsen här ovan anfört finge

styrelsen föreslå, att frågan om riksdagshusets ombyggnad i enlighet med

de i riksdagshuskomitténs betänkande, förslag A II, angivna riktlinjer jämte

ordnandet av byggnadens omgivningar enligt alt. I måtte bliva föremål

för ytterligare utredning samt att en ingående utredning samtidigt verkställdes

beträffande frågan om behovet och förutsättningarna för uppförandet

av ett nytt riksdagshus. I avvaktan på slutförandet av dessa utredningar

syntes för närvarande icke andra åtgärder böra kamma till utförande än

ovan omförmälda modernisering av riksdagsrestauranten och dess ekonomilokaler.

. se .

Såsom av ovanstående framgår har byggnadsstyrelsen i sitt yttrande framställt

vissa erinringar mot de i riksdagshuskommitténs betänkande intagna

förslagen. En förnyad utredning av frågan om riksdagshusets ombyggnad

har synts styrelsen erforderlig, vilken utredning närmast borde anknytas

till det i betänkandet såsom A II betecknade förslaget. Innan definitivt

beslut träffades om förändring av riksdagshuset och dess omgivningar borde

dock enligt styrelsens förmenande i första hand utredning verkställas rörande

lämpligheten av och förutsättningarna för uppförandet av ett helt nytt

riksdagshus.

Till de synpunkter i olika avseenden, som framförts i byggnadsstyrelsens

yttrande, har det icke varit möjligt för utskottet att fatta definitiv ståndpunkt

utan ingående prövning och överläggningar med tillkallade sakkunniga, vartill

emellertid den nu långt framskridna tiden icke giver utrymme. Frågan har

ytterligare komplicerats genom det förslag till ombyggnad och ommöblering

av plenisalarna, vilket i förevarande sammanhang bragts under utskottets

prövning. Detta spörsmål, som icke upptagits till bedömande av riksdagshuskommittén

och icke heller berörts av byggnadsstyrelsen, tarvar utan tvivel

en mera ingående utredning än den nu förebragta. Utskottet delar byggnadsstyrelsens

uppfattning, att riksdagshusets ombyggnadsfråga och vad

därmed står i samband måste, innan denna kan underställas riksdagen till

slutligt avgörande, göras till föremål för ytterligare överväganden. Vad angår

projektet om uppförandet av ett helt nytt riksdagshus synas dock enligt

utskottets mening förutsättningar för närvarande saknas för denna tankes

realiserande.

Byggnadsstyrelsen har framhållit, att i avvaktan på resultatet av en förnyad

utredning endast sådana ändringsarbeten borde verkställas, vilka kunna

anses vara av behovet oundgängligen påkallade. En modernisering av riksdagsrestaurangen

och dess ekonomilokaler är visserligen ett krav, som med

det snaraste påfordrar en lösning. Utskottet har likväl ansett, att med ett

beslut i denna fråga bör utan alltför stor olägenhet kunna anstå till nästa år.

Även med hänsyn till önskvärdheten av en enhetlig prövning av riksdagshusets

ombyggnadsfråga torde det vara mest ändamålsenligt att icke utbryta

ifrågavarande detalj i byggnadsprogrammet till omedelbart utförande, då

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 66.

11

därigenom en planmässig lösning av frågan skulle kunna försvåras. Av samma

skäl torde åtgärder för isolering av riksdagshusets yttertak icke nu böra

beslutas.

Med hänsyn till sålunda föreliggande omständigheter har det synts utskottet

vara lämpligt, att fullmäktige i riksgäldskontoret beredas tillfälle

att uttala sig över de framställda förslagen till förändringar av det nuvarande

riksdagshuset och dess omgivningar jämte de uppslag, som i sådant avseende

innefattas i förenämnda motioner. För ändamålet torde samtliga till ärendet

hörande handlingar böra överlämnas till fullmäktige. I den mån fullmäktige

finna erforderligt, torde det vara dem obetaget att låta verkställa den ytterligare

utredning i ärendet, som kan befinnas påkallad. Det förslag, vartill

övervägandena inom fullmäktige kunna giva anledning, bör ingivas till 1938

års riksdag i så god tid, att riksdagen får möjlighet att ägna ärendet den noggranna

och allsidiga prövning dess vikt påfordrar.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må anmoda fullmäktige i riksgäldskontoret

att efter erforderlig utredning till 1938 års riksdag inkomma

med yttrande i anledning av föreliggande förslag angående

förändringar av riksdagshuset och dess omgivningar;

samt

2) att förevarande motioner I: 198, 199 och 314 må anses

besvarade med vad utskottet ovan anfört och hemställt.

Stockholm den 20 maj 1937.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Ehrnberg*, Johansson i Friggeråker, Ström

i Lidköping, Bjurström, Berling, Nilsson i Mölndal och Swartling*;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Andersson i Falkenberg, K. A. Westman,

Gustavson i Västerås, Osberg, Svedman och Frankenberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Berling, Nilsson i Mölndal, Andersson i Falkenberg och Gustavson

i Västerås.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.