Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets utlåtande Nr 71

1937-05-27 · 91 sidor, varav 84 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 84 av 91 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1937:71, Bankoutskottets utlåtande Nr 71

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1937 kl. 4 e. m.

Utlåtande, i anledning av delegerades för riksdagens verk förslag

till familjepensionsreglemente för riksdagens verk och

reglemente angående familjepension för efterlevande

till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk

m. m.

Delegerade för riksdagens verk beslöto den 15 oktober 1936 tillkalla särskilda

sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning och till delegerade

avgiva förslag rörande anordnande av statlig familjepensionering för befattningshavare

vid riksdagens verk samt arbetare vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som innefattades

i det av 1936 års riksdag godkända allmänna familjepensionsreglementet

och familjepensionsreglementet för arbetare.

Till sakkunniga utsågo delegerade generaldirektören och chefen för telegrafverket

greve H. A. Hamilton, tillika ordförande, bankokommissarien A. G.

Linder och riksgäldskommissarien S. O. Widlund.

Efter fullgjort uppdrag hava de sakkunniga, som antagit benämningen familjepensionskommittén

för riksdagens verk, till delegerade överlämnat ett

den 7 maj 1937 dagtecknat utlåtande och förslag beträffande familjepensioneringens

ordnande för befattningshavare vid riksdagens verk. Kommitténs

utlåtande och förslag är bilagt detta utlåtande (Bilaga, sid. 3—58).

Utlåtandet innefattar av motiv åtföljda

1) förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

vid riksdagens verk (familjepensionsreglemente för riksdagens

verk);

2) preliminära överenskommelser mellan kommittén och utsedda delegerade

för bankostatens änke- och pupillkassa och för riksgäldskontorets änkeoch

pupillkassa, understödsförening, örn villkoren för statens övertagande av

kassornas rörelse;

3) förslag till föreskrifter angående tillämpning av familjepensionsreglementet

för riksdagens verk å befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,

militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus; samt

4) förslag till reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

I utlåtandet har kommittén anfört, att förslag uppgjorts till bestämmelser

angående statens övertagande av den under fullmäktiges i riksbanken förvalt
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

liing ställda änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk

saint att förslaget skulle, så snart det hunnit inom kommittén slutbehandlas,

överlämnas till delegerade med särskild skrivelse. I enlighet härmed

har kommittén med skrivelse den 11 maj 1937 överlämnat förslag till

bestämmelser angående statens övertagande av nämnda kassa (Bilaga, sid.

59—70).

över kommitténs förslag hava fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret,

styrelsen för riksdagsbiblioteket samt riksdagens justitieombudsman och

militieombudsman avgivit infordrade yttranden i de delar av förslaget, som

beröra respektive verk.

Fullmäktige i riksbanken hava i ärendet anfört följande:

»Kommitténs förslag innefattar, såvitt det berör riksbanken, förslag till

dels reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

vid riksdagens verk, dels reglemente angående familjepension för efterlevande

till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk, dels

överenskommelse mellan staten samt bankostatens änke- och pupillkassa,

dels ock bestämmelser angående statens övertagande av änke- och pupillkassan

vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk, vilket sistnämnda

förslag sedermera under hand tillställts fullmäktige.

I likhet med kommittén anse fullmäktige behovet av en genomgripande

familjepensioneringsreform vid riksdagens verk vara starkt framträdande.

Det torde även få anses vara naturligt, att dessa verk, vars avlönings- och

tjänstepensionsförhållanden anpassats efter vad som gäller för övriga grenar

av den reglerade statsförvaltningen, även på familjepensionsområdet följa

den statliga förebilden och ordna den ifrågavarande pensioneringen i

överensstämmelse med de principer, som ligga till grund för det av riksdagen

prövade och godkända reglementet för efterlevande till befattningshavare i

statens tjänst och reglementet angående familjepension för efterlevande till

arbetare i statens tjänst.

Med denna allmänna utgångspunkt har kommittén uppgjort sina förslag

så, att de anpassats efter de speciella förhållandena vid riksdagens verk men

eljest så nära som möjligt ansluta sig till de för den övriga statsförvaltningen

utfärdade familjepensionsbestämmelserna.

Vid den granskning, som fullmäktige med hänsyn till den korta tid, som

stått fullmäktige till buds, varit i tillfälle att ägna de överlämnade förslagen,

hava fullmäktige i stort sett ansett sig böra biträda desamma. Fullmäktige

hava emellerid funnit skäl till följande erinringar.

Kommittén har icke ansett sig böra föreslå någon motsvarighet till 6 §

familjepensionsreglementet för arbetare angående rätt för arbetare, som

nedflyttas till anställning i lägre pensionsgrupp, att i familjepensionshänseende

bibehållas vid de för honom förut gällande villkoren.

I olikhet med kommittén äro fullmäktige av den meningen, att, då sådana

fall kunna komma i fråga, som avses i 6 § i familjepensionsreglementet för

arbetare, även beträffande arbetare vid sedeltryckeriet och pappersbruket,

en bestämmelse av motsvarande innehåll införes jämväl i reglementet angående

familjepension för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk av förslagsvis följande lydelse:

''Övergår arbetare till anställning med lägre familjepensionsunderlag, skall

i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad som finnes stadgat

i fråga om den förra anställningen.’

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

3

De föreliggande reglementsförslagen hava avsetts att träda i kraft, familjepensionsreglementet

för riksdagens verk å tidpunkt, som komme att bestämmas

av delegerade för riksdagens verk, och reglementet angående familjepension

för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och

pappersbruk den 1 juli 1937.

Att pensionsreglementet för riksdagens verk nu icke föreslås träda i kraft

redan den 1 juli 1937 beror därpå, att ett övertagande av bankostatens änkeoch

pupillkassa icke torde kunna äga rum förrän tidigast den 1 januari

1938.

Med hänsyn härtill torde familjepensionsreglementet för riksdagens verk

böra träda i kraft sistnämnda dag.

Arbetarna vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk hava beretts

tillfälle att laga del av ett preliminärt upprättat förslag till familjepensionsreglemente

för dessa personalkategorier. Kommitténs definitiva förslag överensstämmer

beträffande pensionsunderlag och pensionsavdrag helt med det

preliminära förslaget. Av representanter för sedeltryckeriets personalförening

har muntlig framställning gjorts örn kompensation för avdragen genom

löneförhöjning. De till civilförvaltningens personalförbund anslutna

arbetarna vid pappersbruket hava skriftligen framställt en liknande begäran,

därvid de som särskild motivering åberopat, att sedan gammalt visst mindre

understöd utgått till efterlevande efter brukets arbetare utan något som helst

löneavdrag.

De föreslagna pensionsavdragen innebära tvivelsutan en ganska kännbar

inkomstminskning för samtliga ifrågavarande arbetare. Särskilt för de äldre,

förhållandevis väl avlönade arbetarna måste denna inkomstminskning

dock te sig rimlig med hänsyn till den väsentliga förbättring i pensionsavseende,

som därigenom tillförsäkras deras efterlevande. För åtskilliga av de

yngre arbetarna torde däremot avdragen bliva mera tyngande, och för dessa

lär en viss kompensation icke kunna anses helt obefogad.

Nu gällande lönestat för Tumba bruks arbetare är emellertid fastställd för

året, och då kommitténs utlåtande kommit fullmäktiges ledamöter tillhanda

så sent som den 10 innevarande maj månad, har det icke varit möjligt att

undersöka, huruvida icke arbetarna med hänsyn till nyss berörda förhållande

skulle önska uppskov med ikraftträdandet, intill dess ny lönestat börjar

tillämpas.

På grund härav torde det vara riktigast att på det sätt beakta de från arbetarna

gjorda framställningar, att man låter anstå med ikraftträdande jämväl

av reglementet angående familjepension till efterlevande till arbetare vid riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk till den 1 januari 1938.

Förenämnda till civilförvaltningens personalförbund anslutna arbetare

hava vidare framställt vissa andra önskemål, men då pensionskommittén,

som tagit del därav, icke ansett möjligt att tillmötesgå dessa önskemål, hava

fullmäktige funnit desamma icke föranleda något yttrande.

Därest förslagen genomföras, erfordras vissa mindre ändringar i bankoreglementet.

Då emellertid dessa i huvudsak äro av formell art, torde härmed

kunna anstå till nästkommande års riksdag; och komma fullmäktige att i

vanlig ordning hos bankoutskottet därom göra framställning.

I förslaget till överenskommelse mellan staten och bankostatens änke- och

pupillkassa har en bestämmelse införts, att vid meningsskiljaktighet rörande

värderingen av kassans tillgångar eller rörande tillgångarnas fördelning frågan

skulle hänskjutas till avgörande av tredje man, som utsåges av parterna.

Det har synts fullmäktige lämpligt föreslå, att i det fall parterna därvid

icke kunna enas skiljeman utses av riksdagens justitieombudsman.

I övrigt hava fullmäktige icke något att erinra vare sig mot nämnda för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

slag till överenskommelse eller förslaget till bestämmelser örn statens övertagande

av änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och

pappersbruk.»

De övriga i ärendet hörda myndigheterna hava icke funnit anledning till

erinran mot det föreliggande förslaget.

Delegerade hava för sin del biträtt de av fullmäktige i riksbanken framställda

ändringsförslagen. I samband härmed hava delegerade anfört, att då

delegerade sålunda tillstyrkt förslaget örn framflyttande av tidpunkten för

ikraftträdandet av reglementet för efterlevande till arbetare vid riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk, delegerade därmed icke tagit ställning till

den i fullmäktiges yttrande berörda frågan örn kompensation åt arbetarna

vid sedeltryckeriet och pappersbruket för viss inkomstminskning på grund

av familjepensionsavdragen.

Med skrivelse den 13 maj 1937 hava delegerade lill bankoutskottet överlämnat

kommitténs utlåtande och förslag jämte däröver avgivna yttranden

samt hemställt, att utskottet ville upptaga ärendet till behandling samt föreslå

riksdagen att

dels godkänna förenämnda förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens

verk samt till föreskrifter angående tillämpning av reglementet å befattningshavare

vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus;

dels bemyndiga fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret att träffa

överenskommelser, de förra med bankostatens änke- och pupillkassa, och de

senare med riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, understödsförening, i

huvudsaklig överensstämmelse med de av kommittén preliminärt ingångna

avtalen och med iakttagande av den beträffande valet av skiljeman av fullmäktige

i riksbanken gjorda erinran;

dels godkänna föreliggande förslag till bestämmelser angående statens övertagande

av änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk

;

dels ock godkänna ovanberörda förslag till reglemente angående familjepension

för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk,

dock med de ändringar, som av fullmäktige i riksbanken föreslagits.

Utskottet. De för befattningshavarna vid riksdagens verk gällande

bestämmelserna i fråga om avlöning och tjänstepension ansluta sig i

allt väsentligt till vad som i nämnda avseenden finnes stadgat vid övriga

grenar inom den nyreglerade statsförvaltningen. Med hänsyn härtill torde,

såsom familjepensionskommittén anfört, det vara naturligt, att dessa verks

familjepensionsförhållanden ordnas i överensstämmelse med de principer,

som ligga till grund för det allmänna familjepensionsreglementet. Det förslag

till särskilt familjepensionsreglemente för riksdagens verk, som av delegerade

framlagts, har utformats i så nära anslutning till det allmänna familjepensionsreglementet

som med hänsyn till de speciella förhållandena vid

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

5

dessa verk varit möjligt. Utskottet har tor sin del icke funnit anledning till

erinran mot reglementsförslaget.

Vidkommande härefter de preliminärt träffade överenskommelserna rörande

statens övertagande av den familjepensionering, som hittills ombesörjts

av bankostatens änke- och pupillkassa samt riksgäldskontor^ änkeoch

pupillkassa, äro dessa överenskommelser, vilka äro intagna å sid. 24—

29 i härvid fogad Bilaga, i fråga örn uppställning och innehåll nära överensstämmande

med de tidigare mellan staten och olika familjepensionskassor

ingångna avtalen. De avvikelser, som, på sätt närmare framgår av kommitténs

motivering, förekomma på vissa punkter, hava föranletts därav, att

kassornas ekonomiska ställning medgivit ett tillgodoseende av en del speciella

önskemål beträffande övergången till den nya familjepensionsordningen.

Sålunda innebära överenskommelserna bland annat, att — med

vissa undantag — de vid övertagandet befintliga pensionstagama skola komma

i åtnjutande av det nya fäfniljepensionsreglementets pensioner, vilket

skulle medföra viss pensionsförbättring för dessa pensionstagare.

I förslaget till överenskommelse mellan staten och bankostatens änke- och

pupillkassa har en bestämmelse införts, enligt vilken vid meningsskiljaktighet

rörande värderingen av kassans tillgångar eller rörande tillgångarnas fördelning

frågan skulle hänskjutas till tredje man, utsedd av parterna. Fullmäktige

i riksbanken, med vilka delegerade för riksdagens verk instämt, hava

ansett lämpligt föreslå, att, i det fall parterna icke kunna enas, skiljeman

skall utses av riksdagens justitieombudsman. Utskottet biträder detta ändringsförslag.

Motsvarande ändring synes böra vidtagas i överenskommelsen

med riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.

Enligt 7 mom. första stycket av den preliminära överenskommelsen med

bankostatens kassa skulle pensionsberättigade efter delägare, som ej velat

underkasta sig det nya reglementet, komma i åtnjutande av, bland annat, pensionstillägg,

i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15 juni 1922

(nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar. Då emellertid enligt vad

utskottet inhämtat sådant tillägg av statsmedel ej i något fall kan utgå till

i momentet avsedda pensionstagare, synes den föreslagna bestämmelsen böra

såsom överflödig uteslutas ur momentet.

Beträffande den preliminära överenskommelsen med riksgäldskontorets

änke- och pupillkassa har utskottet uppmärksammat, att i avtalet icke intagits

någon bestämmelse angående rätt för sådana 50-åriga döttrar, vilka nu

äro tillförsäkrade pension från kassan, att även efter övertagandet vara bibehållna

vid denna förmån. Ehuru det måste anses framgå av den allmänna

föreskriften i 1 mom. av överenskommelsen rörande statens övertagande

av kassans förpliktelser, att någon inskränkning av dessa döttrars

pensionsrätt icke åsyftats, linner utskottet dock lämpligt att i likhet med

vad som skett i överenskommelsen med bankostatens änke- och pupillkassa

ett förtydligande tillägg härom intages i avtalet. För detta ändamål torde 8

mom. andra stycket överenskommelsen böra givas följande ändrade lydelse:

»Pensionstagare, som vid övertagandet åtnjuter pensionsunderstöd enligt

opaginerad Kontrollera mot PDF

b Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

§ 18 andra stycket av föreningens stadgar, ävensom pensionsberättigade döttrar,

vilka uppnått 50 års ålder, äga bibehålla de förmåner, som skulle hava

tillkommit dem, därest de omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna

alltjämt varit i kraft.»

I övrigt hava de preliminära överenskommelserna icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet får därför tillstyrka, att riksdagen bemyndigar

fullmäktige i riksbanken och fullmäktige i riksgäldskontoret att träffa

definitiva överenskommelser, de förra med bankostatens änke- och pupillkassa

och de senare med riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, i huvudsaklig

överensstämmelse med de av kommittén preliminärt ingångna avtalen,

dock med iakttagande av vad utskottet ovan anfört.

Utskottet får vidare tillstyrka de av delegerade framlagda förslagen till

bestämmelser angående statens övertagande av änke- och pupillkassan vid

riksbankens avdelningskontor och pappersbruk samt till föreskrifter angående

tillämpning av familjepensionsregleiJlentet för riksdagens verk å befattningshavare

vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.

Enligt det föreliggande förslaget till familjepensionsreglemente för befattningshavare

vid riksdagens verk ankommer det på delegerade för riksdagens

verk att besluta örn reglementets ikraftträdande för riksdagens olika

verk och att fastställa de avvikelser från reglementets bestämmelser, som

därvid finnas påkallade beträffande befattningshavare, vilka före ikraftträdandet

ägt familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, samt beträffande

de fall, då avgång från sådan befattning skett före ikraftträdandet.

Tillika ankommer det på delegerade att utfärda de närmare föreskrifter,

sorn kunna finnas erforderliga för reglementets tillämpning. Härvid torde

i tillämpliga delar böra gälla de bestämmelser, som Kungl. Majit enligt

riksdagens bemyndigande kommer att utfärda med avseende å allmänna

familjepensionsreglementets ikraftträdande inom den civila statsförvaltningen.

I detta sammanhang vill utskottet erinra, att statsmakterna förutsatt,

att vid ikraftträdandet av sistnämnda i’eglemente i tjänst varande

eller med tjänstepension avgångna ordinarie kvinnliga befattningshavare,

vilka varit underkastade 1925 års bestämmelser om pensionering av efterlevande

barn till kvinnliga befattningshavare, ävensom barn, som då redan

tilltratt pension enligt dessa bestämmelser, vid övergången skulle likställas

med delägare och pensionstagare i respektive familjepensionskassor. De för

genomförande härav erforderliga närmare bestämmelserna skola enligt riksdagens

beslut meddelas av Kungl. Majit i samband nied utfärdandet av motsvarande

bestämmelser för manliga befattningshavare. Det torde böra ankomma

på delegerade för riksdagens verk att i överensstämmelse med vad

som sålunda kommer att bliva gällande inom den civila statsförvaltningen utfärda

liknande bestämmelser för de kvinnliga befattningshavarna vid nämnda

verk och deras efterlevande. I avseende härå torde emellertid böra beaktas,

att enligt den preliminära överenskommelsen mellan staten och bankostatens

kassa delägarna i denna kassa från övertagandet skulle vidkännas

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

7

avdrag enligt det nya reglementet — avdrag, vilka äro avsevärt högre än de

nu utgående pensionsavgifterna — därvid dock förutsatts, att kassan skulle

kompensera delägarna för därav föranledd löneminskning genom att av sina

överskottsmedel återbetala skillnaden mellan familjepensionsavdraget och

pensionsavgiften. Vid sådant förhållande och då till kassan äro anslutna

endast manliga ordinarie tjänstemän vid riksbankens huvudkontor, skulle

det enligt utskottets mening vara obilligt, att de ordinarie kvinnliga befattningshavare,

som vid reglementets ikraftträdande tjänstgöra vid huvudkontoret

och vilka icke äga möjlighet att erhålla ovannämnda kompensation, skulle

— i olikhet mot övriga kvinnliga befattningshavare vid riksdagens verk —

få vidkännas ökade utgifter för familjepensioneringen. Likställighet i förevarande

avseende mellan de kvinnliga och manliga befattningshavarna vid

riksbankens huvudkontor torde lämpligen böra åvägabringas på det sätt, att

de kvinnliga befattningshavarna bibehållas vid sina tidigare avgifter, omvandlade

till familjepensionsavdrag, så länge de kvarstå i nuvarande tjänster.

Vid befordran efter övertagandet skulle däremot familjepensionsavdragen

enligt reglementet tillämpas.

Kommittén har förutsatt, att de regler i fråga örn bokföring och redovisning

av familjepensionsmedel efter den nya ordningens genomförande, som

för den övriga förvaltningen uppdragits i proposition nr 246/1937, skola i huvudsak

tillämpas jämväl vid riksdagens verk. Vad kommittén i sammanhang

härmed uttalat (Bilaga, sid. 11) har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet vill här omnämna, att utskottet har för avsikt att vid behandlingen

av utgifterna under huvudtiteln riksdagen och dess verk m, m. framlägga förslag

till de ändringar med avseende å beräkningen av avlöningsanslagen under

denna huvudtitel, som påkallas av familjepensioneringens genomförande från

och med den 1 januari 1938, ävensom hemställa om medel för bestridande

under senare hälften av nästkommande budgetår av pensioner åt efterlevande

till befattningshavare vid riksdagens samtliga verk utom riksbanken. Beträffande

riksbanken, vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderåret,

torde motsvarande ändringar i avlönings- och pensionsstaten utan olägenhet

kunna anstå till början av nästa år. Utskottet förutsätter, att fullmäktige i

riksbanken inkomma till bankoutskottet vid 1938 års riksdag med förslag

härutinnan. De pensioner, som enligt familjepensionsreglementet och överenskommelsen

med bankostatens kassa skola utgå till efterlevande till befattningshavare

vid riksbanken, torde böra bestridas av riksbankens medel.

Vad härefter angår det framlagda förslaget till reglemente angående familjepension

för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri

o c h pappersbruk är detta upprättat i överensstämmelse

med de principer, som ligga till grund för reglementet angående familjepension

för efterlevande till arbetare i statens tjänst (familjepensionsreglem<

ntet för arbetare). Den viktigaste avvikelsen är, att familjepensionsunderlag

och -avdrag för arbetarna vid sedeltryckeriet och pappersbruket överstiga

dc för övriga arbetare i statens tjänst beslutade. Ifrågavarande pensionsunderlag

och -avdrag hava emellertid avpassats efter de i tjänstepensionsregle
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

mentet fastställda pensionsgrupperna. Kommittén har vidare med hänsyn till

att ifrågavarande arbetare i pensionshänseende närmast äro jämställda med

extra ordinarie tjänstemän icke ansett sig böra föreslå en motsvarighet till

6 § familjepensionsreglementet för arbetare angående rätt för arbetare, som

nedflyttas i lägre pensionsgrupp, att i familjepensionshänseende bibehållas

vid de för honom förut gällande villkoren. Fullmäktige i riksbanken hava

emellertid velat förorda införande i nu förevarande reglemente av en bestämmelse

motsvarande den i ovanberörda paragraf intagna ävensom föreslagit,

att denna bestämmelse skulle erhålla följande lydelse:

* övergår arbetare till anställning med lägre famil jepensionsunderlag, skall

i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad som finnes stadgat

i fråga om den förra anställningen.»

Delegerade för riksdagens verk hava biträtt detta ändringsförslag. Utskottet

vill för sin del tillstyrka detsamma.

Enligt kommitténs förslag skulle familjepensionsreglementet för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk träda i kraft den 1 juli 1937.

Fullmäktige i riksbanken hava emellertid funnit skäl föreligga, att tidpunkten

för reglementets ikraftträdande framflyttas till den 1 januari 1938. I

likhet med delegerade vill utskottet förorda, att reglementet träder i kraft

sistnämnda dag. Pensioner, som skola utgå enligt ifrågavarande familjepensio^reglemente,

böra bestridas av riksbankens medel.

Vad beträffar kostnaderna för genomförande av de föreliggande förslagen

har kommittén framhållit, att överenskommelserna med bankostatens

samt riksgäldskontorets änke- och pupillkassor i motsats till tidigare överenskommelser

mellan staten och andra familjepensionsanstalter icke föranleda

några särskilda övergångsskostnader för statsverket för de nuvarande delägarnas

samt de nuvarande pensionärernas vidkommande. Kommittén har

emellertid erinrat, att de pensions- och dyrtidstillägg för pensionärer i bankostatens

kassa, vilka enligt beslut av 1932 års riksdag ej längre skulle utgå

av statsmedel, genom den nu träffade uppgörelsen åter komma att bestridas

av staten i vad de belöpa på pensionsutbetalningar efter överenskommelsens

ikraftträdande. Enligt verkställd beräkning skulle vidare, örn hänsyn toges

till nu utgående statsbidrag, statens övertagande av den pensioneringsverksamhet,

som nu bedrives av änkekassan vid riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk, icke medföra någon nämnvärd övergångskostnad för

statsverket. Kostnaderna för förslagens genomförande, såvitt angår de befattningshavare

inom övriga förvaltningsområden, som redan äga familjepensionsrätt,

ävensom sådana befattningshavare inom riksdagens samtliga verk,

vilka för närvarande ej hava dylik rätt, hava med hänsyn till dessa befattningshavares

förhållandevis ringa antal icke gjorts till föremål för någon särskild

utredning. Icke heller har utredning verkställts rörande kostnaderna

för anordnandet av familjepensionering för arbetarna vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

9

Enligt beslut av 1936 års riksdag skall dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen

den 15 juni 1923 (nr 267) icke utgå till änka eller barn, som åtnjuter familjepension

jämlikt allmänna familjepensionsreglementet och familjepensionsreglementet

för arbetare. Då motsvarande bestämmelse bör tillämpas beträffande

riksdagens verk, kommer utskottet i det följande att framlägga

förslag härom.

På grund av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av delegerades för riksdagens

verk föreliggande förslag, må

1) godkänna följande

Förslag

lill

Reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

vid riksdagens verk.

(Familjepensionsreglementet för riksdagens verk.)

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Detta reglemente äger tillämpning å:

a) innehavare av befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet för

riksdagens verk gäller; samt

b) den, som avgått från befattning, som i a) avses, och äger rätt till pension

eller uppskjuten livränta enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente,

dock att reglementet icke skall gälla för den, som äger rätt till uppskjuten

livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension

enligt tjänstepensionsreglementet berättigande befattning.

2. Vad nedan i detta reglemente sägs örn befattningshavare skall, där ej

annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande

befattningshavare, som i 1 mom. b) omförmäles.

2 §.

1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild make i fall som i 2 mom. sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej make, örn äktenskapet ingåtts efter det

befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn,

om adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.

2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin

make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsam
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

mans under minst fem år och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande

uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till

omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall

vara berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu

sagts för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag

gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att

utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört

eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas

till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

3 §•

Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § 1 mom. a) avses,

skall honom tillkommande lön (arvode) minskas med familjepensionsavdrag

i enlighet med vad nedan sägs.

4 §•

1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett

vid befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens

grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det

för den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de i denna

paragraf angivna grunderna.

2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt

pension enligt tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, är familjepensionens

grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt antalet

av befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade med tid som från dödsfallet

eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern, uppgått

till minst trettio.

Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,

utökade på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp

lika med familjepensionsunderlaget minskat med ‘/iso för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.

Åtnjöt befattningshavaren vid sin död förtidspension, skall från vad sålunda

stadgats gälla den avvikelsen, att utökning av tjänståren med tid som

återstått till pensionsåldern ej må ske.

3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens

grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått

till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat

med V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet tjänstår och

den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels

år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunder
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71. 11

laget, som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda

summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken

befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet

för riksdagens verk.

5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt

krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.

5 §.

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande

make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej

finnas: familjepensionens grundbelopp;

b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande

make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens

grundbelopp ökat med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och

därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens

grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens

grundbelopp ökat med femtio procent, örn barnen äro två, och

därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,

som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg

å nyreglerad avlöning.

4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte

barn eller för efterlevande make och frånskild make tillsammans jämte barn

äger maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del, som motsvarar

åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel,

samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen

åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av grundbeloppet

jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande make

och frånskild make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,

skola makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas lika

dem emellan.

5. Innehar den som är berättigad till familjepension efter befattningshavare,

som i delta reglemente avses, statsanställning av sådant slag, att

därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter han tjänstepension för

sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension enligt detta reglemente

eller eljest av statsmedel jämväl såsom anhörig till annan än nämnda

befattningshavare, skall det belopp, som han enligt denna paragraf skulle

äga åtnjuta, minskas med den i beloppet ingående rörliga pensionsdelen

jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i beloppet ingående

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget. Vad nu sagts skall

ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller

är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

6 §.

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare

avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den, under

vilken pensionstagaren avlider, eller, därest pensionsrätten upphör av

annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten

upphört.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den

månad, under vilken barnet födes.

2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av delegerade för riksdagens verk; vederbörande myndighet

likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 7 § göra

ansökan om pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp

än han bort erhålla, skall därvid bero.

7 §•

1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas,

på därom gjord ansökan,

a) beträffande efterlevande till befattningshavare vid riksbanken och ledamot

i riksbankens direktion av fullmäktige i riksbanken; samt

b) beträffande efterlevande till annan befattningshavare och riksgäldsdirektören

av fullmäktige i riksgäldskontoret.

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt

bevis därom.

8 §•

Vid avgång ur tjänst skall befattningshavare, som äger rätt till familjepension

för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.

2 KAP.

Ordinarie befattningshavare m. fl.

9 §•

1. Beträffande ordinarie befattningar, vilka äro hänförda till viss lönegrad,

skola, där ej annat följer av stadgandena ill och 12 §§, tillämpas de

familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

13

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familje- pensions- avdrag för år

kr.

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familje- pensions- avdrag för år

kr.

1

750

72

16 ..............

1,500

180

2

780

75

17 ..............

1,590

192

3

810

78

18 ..............

1,680

204

4

840

81

19 ..............

1,770

219

5

870

87

20 ..............

1,770

219

6

900

93

21 ..............

1,860

234

7

930

99

22 ..............

1,950

249

8

960

108

23 ..............

2,040

267

9

1,020

117

24 ..............

2,130

285

10

1,080

126

25 ..............

2,220

306

11

1,140

135

26 ..............

2,310

327

12

1,200

144

27 ..............

2,400

348

13

1,260

153

28 ..............

2,490

369

14

1,320

162

29 ..............

2,580

390

15 ..............

1,410

171

30 ..............

2,670

411

2. Beträffande befattningar, som avses i III kap. tjänstepensionsreglementet

för riksdagens verk och för vilka enligt detta reglemente nedan angivna

pensionsunderlag gälla, skola tillämpas följande familjepensionsunderlag och

familjepensionsavdrag:

Pensionsunderlag

enligt tjänste- pensionsreglementet

kr.

Familje-

pensionsunderlag

kr.

Familje- pensionsavdrag

för år

kr.

7,000

2,670

411

8,000

3,000

516

9,000

3,330

606

10 §.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 4 § å ordinarie befattningshavare,

som avses i lil kap. tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, skall

pensionsåldern anses inträda vid utgången av den månad, under vilken han

fyller 65 år.

11 §•

1. övergår ordinarie befattningshavare till befattning med lägre familjepensionsunderlag,

skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom

gälla vad som finnes stadgat i fråga örn den förra befattningen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

2. Sänkes familjepensionsunderlaget för ordinarie befattning, skall i familjepensionshänseende

icke inträda någon förändring för den som före ändringen

innehaft befattningen.

12 §.

För ordinarie befattningshavare, som är förordnad att innehava icke-ordinarie

befattning med högre familjepensionsunderlag än det för hans ordinarie

befattning fastställda, skola tillämpas de för icke-ordinarie befattningshavare

i reglementet givna bestämmelserna.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

13 §.

1. För sådana extra ordinarie befattningar, vid vilka lön utgår enligt av

delegerade för riksdagens verk fastställd löneplan, skola med de undantag,

som i 2 mom. stadgas, tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,

som här nedan angivas:

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familje- pensions- avdrag för år

kr.

1 .........

720

69

2 ............

750

72

3 .............

780

75

4 .............

810

78

5 ..............

840

81

6 ..............

870

87

7 ..............

900

93

8 ..............

930

99

9 ..............

9G0

108

10 ..............

1,020

117

11 ..............

1,080

126

12 ..............

1,140

135

13 ..............

1,200

144

14 ..............

1,260

153

15 ..............

1,320

162

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familje- pensions- avdrag för år

kr.

16 ............

1,410

171

17 ..........

1,500

180

18 ............

1,590

192

19 .............

1,680

204

20 ............

1,680

204

21 ..............

1,770

219

22 ..........

1,860

234

23 ..............

1,950

249

24 ..............

2,040

267

25 ..............

2,130

285

26 ..............

2,220

306

27 ..............

2,310

327

28 ..............

2,400

348

29 ..............

2,490

369

30 ..............

2,580

390

2. I fråga örn annan icke-ordinarie befattning än i 1 mom. sägs äga delegerade

för riksdagens verk bestämma den lönegrad, till vilken befattningen

är att i familjepensionshänseende hänföra, eller ock fastställa särskilt familjepensionsunderlag

och familjepensionsavdrag för densamma. Vad nu är

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

15

sagt äger ock avseende å i 1 mom. nämnd tjänst för det fall, att slutlönen i

densamma fastställts till annat belopp än det, som normalt gäller såsom slutlön

för extra ordinarie befattningar i den lönegrad tjänsten tillhör.

14 §.

För icke-ordinarie befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid skall

iakttagas:

a) att familjepensionsavdraget minskas i en omfattning, som svarar mot

den i tjänstepensionshänseende för honom gällande avkortningen av tjänstgöringstiden;
b)

att tid, med vilken utökning av antalet tjänstår jämlikt 4 § 2 mom.

må ifrågakomma, reduceras i en omfattning, som svarar mot den avkortning

av tjänstgöringstiden, vilken i tjänstepensionshänseende varit i medeltal för

befattningshavaren gällande under de fem senast förflutna åren före dödsfallet

eller avgången med pension eller under den kortare tid han innehaft

med familjepensionsrätt enligt detta reglemente förenad anställning; samt

c) att vid förening av två befattningar av detta slag familjepension skall

beräknas särskilt för vardera befattningen.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

1. Genom beslut av delegerade för riksdagens verk bestämmes tidpunkten

för detta reglementes ikraftträdande för riksdagens olika verk och fastställas

de avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade

beträffande i 1 § 1 mom. a) avsedda befattningshavare, vilka före

ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, samt beträffande

de fall då avgång från sådan befattning skett före ikraftträdandet.

2. I fråga om den som vid reglementets ikraftträdande för det förvaltningsområde,

till vilket han hör, innehade icke-ordinarie befattning nied en

daglig tjänstgöringstid, motsvarande minst hälften av den för ordinarie befattningshavare

bestämda, eller ock anställning av beskaffenhet och under

förutsättningar, som i 1 § reglementet angående tjänstepension för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk sägs, och som vid sin död

kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den mån detta ej följer

av 4 § 4 mom. här ovan — för bestämmande av familjepension åt hans efterlevande

såsom tjänstår räknas den lid, under vilken han, innan detta reglemente

blev å honom tillämpligt, innehaft sådan befattning eller anställning.

3. Från reglementets tillämpning undantages sådan ordinarie befattningshavare

vid justitie- eller militieombudsmansexpeditionerna, riksdagsbiblioteket

eller riksdagens hus, som före reglementets ikraftträdande för dessa

förvaltningsgrenar varit befriad från stadgad skyldighet att erlägga avgift

för beredande av pension åt efterlevande.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av detta reglemente, meddelas av delegerade för riksdagens verk.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

2) bemyndiga fullmäktige i riksbanken att träffa överenskommelse

med bankostatens änke- och pupillkassa i huvudsaklig

överensstämmelse med vad utskottet ovan anfört;

3) godkänna av familjepensionskommittén för riksdagens

verk upprättat, så sid. 63—64 i härvid fogade Bilaga intagna

förslag till bestämmelser angående statens övertagande av

änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och

pappersbruk;

4) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att träffa

överenskommelse med riksgäldskontorets änke- och pupillkassa,

understödsförening, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad utskottet ovan anfört;

5) godkänna av familjepensionskommittén för riksdagens

verk upprättat, å sid. 30—31 i härvid fogad Bilaga intagna förslag

till föreskrifter angående tillämpning av familjepensionsreglementet

för riksdagens verk å befattningshavare vid

justitieombudsmansexpeditionen, inilitieombudsmansexpeditionen,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus;

6) bemyndiga delegerade för riksdagens verk att

dels besluta örn familjepensionsreglementets för riksdagens

verk ikraftträdande den 1 januari 1938 för ifrågavarande

verk samt därvid fastställa de avvikelser, som betingas

av under punkterna 2)—5) här ovan omförmälda överenskommelser,

bestämmelser och föreskrifter samt av vad utskottet

i det föregående anfört rörande kvinnliga befattningshavare;
dels

ock meddela de bestämmelser, som i övrigt erfordras

för genomförande från och med den 1 januari 1938 av berörda

överenskommelser, bestämmelser och föreskrifter samt

för tillämpning enligt vad utskottet ovan anfört av motsvarande

regler rörande kvinnliga befattningshavare och deras

efterlevande;

7) godkänna följande

Förslag

till

Reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

(Familjepensionsreglementet för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och

pappersbruk.)

1 §•

1. Detta reglemente äger tillämpning å:

a) arbetare, för vilken reglementet angående tjänstepension för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk gäller;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

17

b) den, som avgått från arbetaranställning som i a) avses, och äger rätt

till pension eller uppskjuten livränta enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente,

dock att reglementet icke skall gälla för den, som äger rätt till uppskjuten

livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension

enligt tjänstepensionsreglementet berättigande anställning.

2. Vad nedan i detta reglemente sägs örn arbetare skall, där ej annat

framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande arbetare,

som i 1 mom. b) avses.

2 §.

1. Berättigade till familjepension efter arbetares död äro:

änka, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild hustru i fall som i 2 mom. sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej änka, om äktenskapet ingåtts efter det

arbetaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn, om

adoptionen ägt rum efter det arbetaren fyllt 50 år.

2. Då arbetare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin hustru

utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans

under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande uppnått en

ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna

finnes skäligt, förordna, att den frånskilda hustrun skall vara berättigad till

familjepension efter mannens död. Vad nu sagts för det fall att mannen

förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om

sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att

utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört

eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas

till förmån för arbetarens hustru i senare äktenskap.

3 §.

Så länge arbetare innehar anställning, som i 1 § 1 mom. a) avses, skall

han å sin avlöning vidkännas familjepensionsavdrag i enlighet med vad nedan

sägs.

Är arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle icke berättigad att utbekomma

någon avlöning för den tidsperiod löneutbetalningen avser, skall han icke

heller vidkännas familjepensionsavdrag för nämnda tidsperiod.

4 §•

1. Familjepension bestämmes på sätt i 7 § angives i förhållande till ett

vid arbetarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens

grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det för

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

den avlidne senast gällande f amilie pensionsunde rlaget enligt de i denna paragraf

angivna grunderna.

2. För arbetare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension enligt

tjänstepensionsreglementet för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och

pappersbruk, är familjepensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget,

såframt antalet av arbetaren förvärvade tjänstår, utökade med

tid som från dödsfallet eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern,

uppgått till minst trettio.

Uppgick för arbetare som i första stycket sägs antalet tjänstår, utökade

på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp lika

med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full fjärdedel av

år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.

3. För annan arbetare än i 2 mom. avses är familjepensionens grundbelopp

lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått till

minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat med

V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.

Utgör för sådan arbetare summan av antalet tjänstår och den till pensionsåldern

återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels år, skall

dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget, som antalet

fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken arbetaren

må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt

krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.

5 §•

För arbetare skola gälla följande familjepensionsunderlag och familjepensionsa

vdrag:

Pensionsgrupp enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och

pappersbruk

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familjepensionsavdrag

för månad

kr.

för vecka

kr.

1. Tryckerimästare vid sedeltryckeriet och arbets-

ledande förmän vid pappersbruket..............

1,260

12.75

2.95

2. Tryckare vid sedeltryckeriet samt underformare och

guskare vid pappersbruket......................

1,140

11.26

2.60

3. Övriga manliga arbetare vid pappersbruket......

930

8.25

1.90

4. Kvinnliga arbetare ............................

810

1.80

0.30

6 §.

övergår arbetare till anställning med lägre familjepensionsunderlag, skall

i familjepensionshänseende fortfarande för honom gälla vad som finnes stadgat

i fråga om den förra anställningen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

19

7 §•

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för änka eller frånskild hustru ensam eller för änka och frånskild

hustru tillsammans då pensionsberättigade barn ej finnas: familjepensionens

grundbelopp;

b) för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för änka och frånskild

hustru tillsammans jämte barn: familjepensionens grundbelopp ökat med

femtio procent, örn endast ett barn finnes, och därutöver med tjugu procent

av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru ej finnes:

familjepensionens grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru

ej finnes: familjepensionens grundbelopp ökat med femtio procent, om

barnen äro två, och därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje

ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del skall utgöra samma procenttal å den

fasta delen, som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av

dyrtidstillägg å nyreglerad avlöning för tjänstemän.

4. Av familjepension för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för

änka och frånskild hustru tillsammans jämte barn äger änkan eller den

frånskilda hustrun eller änkan tillsammans med den frånskilda hustrun

åtnjuta så stor del, som motsvarar åttio procent av grundbeloppet jämte därå

belöpande rörlig pensionsdel, samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild

hustru, som åtnjuter pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte,

må dock icke av familjepensionen åtnjuta större del än vad som motsvarar

fyrtio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel.

Äro änka och frånskild hustru eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,

skola dem tillkommande pensionsbelopp delas lika dem

emellan.

5. Innehar den, som är berättigad till familjepension efter arbetare, statsanställning

av sådant slag, att därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller

åtnjuter han tjänstepension för sådan anställning, eller äger han åtnjuta

familjepension enligt detta reglemente eller eljest av statsmedel jämväl såsom

anhörig till annan än nämnda arbetare, skall det belopp, som han enligt

denna paragraf skulle äga åtnjuta, minskas med den i beloppet ingående

rörliga pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i

beloppet ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget.

Vad nu sagts skall ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt

frihetsstraff eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället

för sådant straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

B §•

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då arbetare

avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pen
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

sionstagaren avlider, eller, därest pensionsrätter! upphör av annan anledning,

till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den

månad, under vilken barnet födes.

2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av fullmäktige; vid sedeltryckeriet föreståndaren och vid

pappersbruket förvaltaren likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle

förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit att jämlikt 9 § göra

ansökan örn pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp,

än han bort erhålla, skall därvid bero.

9 §•

1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden arbetare prövas, på

därom gjord ansökan, av fullmäktige.

Sökande åligger att styrka sådana för fullmäktige icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt

bevis därom.

10 §.

Vid anställnings upphörande skall arbetare, som äger rätt till familjepension

för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.

11 §•

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av detta reglemente, meddelas av fullmäktige.

Detta reglemente träder i kraft den 1 januari 1938; dock att det icke skall

äga tillämpning i fråga om arbetare, som före nämnda dag avgått från sin

anställning.

I fråga örn arbetare, vilken vid reglementets ikraftträdande innehade anställning

av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § tjänstepensionsreglementet

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk

sägs, och som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även

i den mån detta ej följer av 4 § 4 mom. — för bestämmande av familjepension

åt hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han,

innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan anställning,

ävensom, därest han övergått från anställning hos enskild entreprenör till

riksbankens tjänst i samband med riksbankens övertagande av verksamheten

vid sedeltryckeriet, den tid i den enskilde entreprenörens tjänst, som han med

tillämpning av punkten 3 av övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk förklarats

skola få tillgodoräkna såsom tjänstår.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande Nr 71.

21

8) förklara, att dyrtidstillägg jämlikt kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 267) icke skall utgå å familjepension enligt

familjepensionsreglementet för riksdagens verk eller familjepensionsreglementet

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk.

Stockholm den 27 maj 1937.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:

från första kammaren: herrar Åkerberg, Lindley*, Leffler, Johansson i Friggeråker,

Ström i Lidköping*, Bjurström, Berling och von Horn;

från andra kammaren: herrar Holmgren, Lovén, Paulsen, Andersson i Falkenberg*,

K. A. Westman*, Gustavson i Västerås, Osberg och Lundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

8 sami.

Nr 71.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

FAMILJEPENSIONSKOMMITTÉN FÖR RIKSDAGENS VERK

Bilaga.

UTLÅTANDEN OCH FÖRSLAG

BETRÄFFANDE

FAMILJEPENSIONERINGENS ORDNANDE

FÖR BEFATTNINGSHAVARE VID

RIKSDAGENS VERK M. M.

AVGIVNA

DEN 7 OCH DEN II MAJ 1937

STOCKHOLM 1937

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG

opaginerad Kontrollera mot PDF

Innehållsförteckning.

A. Förslag om familjepensioneringens ordnande för befatt
ningshavare

vid riksdagens verk.

Sid

I. Förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens verk...... 18—23

Motivering.................................................. 3—6

II. Förslag om övertagande av änke- och pupillkassorna vid riksdagens

verk m. m.

1. Grunder för beräkningen av kassornas ställning

i och för bedömande av den ekonomiska innebörden

av ett statens övertagande av verksamheten

.......................................... 36—47

2. Preliminära överenskommelser mellan staten

och kassorna m. m.

a) Överenskommelse mellan staten och bankostatens änke- och

pupillkassa........................................ 24—26

Motivering.......................................... 8—11

P. M. angående den ekonomiska innebörden av överenskommelsen

........................................ 48—53

b) Förslag till bestämmelser angående statens övertagande av

änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och

pappersbruk ...................................... 63—64

Motivering.......................................... 59—62

P. M. angående den ekonomiska innebörden av förslaget 65—70

c) Överenskommelse mellan staten och riksgäldskontorets änke
och

pupillkassa, understödsförening .................. 27—29

Motivering.......................................... 12—13

P. M. angående den ekonomiska innebörden av överenskommelsen.

....................................... 54—58

d) Förslag till föreskrifter angående tillämpning av familjepen
sionsreglementet

för riksdagens verk å befattningshavare

vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpe
ditionen,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.......... 30—31

Motivering.......................................... 13—15

B. Förslag om familjepensioneringens ordnande för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Förslag till familjepensionsreglemente för arbetare vid riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk.................................. 32—35

Motivering.................................................... 7—8

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Till Herrar Delegerade för riksdagens verk.

Delegerade hava den 15 oktober 1936 beslutat tillkalla särskilda sakkunniga

med uppdrag att verkställa utredning och till delegerade avgiva förslag

rörande anordnande av statlig familjepensionering för befattningshavare vid

riksdagens verk samt arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk

i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som innefattas i det

av 1936 års riksdag godkända allmänna familjepensionsreglementet och familjepensionsreglementet

för arbetare. Till sakkunniga hava delegerade utsett

generaldirektören greve H. A. Hamilton, tillika ordförande, bankokommissarien

A. G. Linder och riksgäldskommissarien S. O. Widlund. Sekreterare

hos de sakkunniga har varit t. f. förste revisorn i riksräkenskapsverket

E. Norberg, och för verkställande av det försäkringstekniska utredningsarbetet

har varit förordnad byråchefen i försäkringsinspektionen filosofie doktorn

T. Jansson, med rätt för honom att deltaga i de sakkunnigas överläggningar,

ehuru icke i besluten, samt att till protokollet få antecknad eventuellt avvikande

mening.

Till fullgörande av sitt uppdrag få de sakkunniga, som antagit benämningen

familjepensionskommittén för riksdagens verk, härmed framlägga förslag

till reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

vid riksdagens verk (familjepensionsreglementet för riksdagens verk),

Bil. A. Detta reglementes tillämpning förutsätter överenskommelser med

vissa nu existerande änke- och pupillkassor angående statens övertagande av

kassornas rörelse. Kommittén har för detta ändamål inbjudit bankostatens

och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor att genom utsedda delegerade

överlägga med kommittén angående de villkor, på vilka staten eventuellt skulle

kunna övertaga kassornas hittillsvarande rörelse. Till förhandlingsdelegerade

hava utsetts

för bankostatens änke- och pupillkassa: bankokommissarien A. Bertil,

kamreraren A. Engwall, vaktmästaren J. Wallenborg och kammarskrivaren

G. Ahlin; samt

för riksgäldskontorets änke- och pupillkassa: riksgäldssekreteraren J. Hägglund,

sekreteraren E. Öhlin samt revisorerna H. Anderson och A. Sandqvist.

Förhandlingarna hava lett till överenskommelser av det innehåll, som

framgår av Bil. B och Bil. C.

Kommittén har vidare utarbetat förslag till föreskrifter angående tillämpning

av familjepensionsreglementet för riksdagens verk å befattningshavare

vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus (Bil. D), ävensom till reglemente angående

familjepension för efterlevande till arbetare vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk (Bil. E).

Slutligen har kommittén uppgjort förslag till bestämmelser angående statens

övertagande av den nu under fullmäktiges i riksbanken förvaltning ställda

änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappers
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

bruk, vilket förslag, så snart det hunnit inom kommittén slutbehandlas, kommer

att överlämnas med särskild skrivelse.1

Såsom bilaga till överenskommelserna med bankostatens och riksgäldskontorets

änke- och pupillkassor finnes fogad en av byråchefen .Iansson utarbetad

promemoria med grunder för beräkningar angående ställningen av

bankostatens och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och

pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och för bedömande

av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten

(självkostnadsgrunder).

Sedermera komma att överlämnas ytterligare två promemorior av byråchefen

Jansson till belysande av den ekonomiska innebörden av de två nyssnämnda

överenskommelserna.

Rörande den föreslagna nyordningen må bemärkas följande.

Familjepensioneringen vid riksdagens verk företer nu en bild av splittring

såväl i fråga örn organ för pensioneringens handhavande som beträffande

pensionsförmåner och förpliktelser. Sålunda finnas, såvitt angår manliga

ordinarie befattningshavare, vid riksbanken två familjepensionskassor, nämligen

bankostatens änke- och pupillkassa, avsedd för befattningshavare vid

huvudkontoret, samt änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk, omfattande befattningshavare vid avdelningskontoren

samt vissa tjänstemän vid Tumba bruk. Riksgäldskontoret har sin särskilda

änke- och pupillkassa och familjepensioneringen för befattningshavarna vid

justitie- och militieombudsmansexpedilionerna, riksdagsbiblioteket och riksdagens

hus ordnades först år 1929 genom utfärdande av vissa bestämmelser,

som i väsentliga delar anslöto sig till dåvarande reglemente för civilstatens

änke- och pupillkassa. Dessföi-innan hade sistnämnda befattningshavare saknat

möjlighet att genom anslutning till någon änke- och pupillkassa säkerställa

sina efterlevandes försörjning.

I fråga om pensionering av efterlevande barn till kvinnliga befattningshavare

vid riksdagens verk hava delegerade för samma verk utfärdat bestämmelser

den 17 juli 1925 efter mönster av en kungl, kungörelse i samma ämne

beträffande kvinnliga befattningshavare i statens tjänst den 18 juni 1925

(nr 279). I likhet med vad fallet varit inom den egentliga statsförvaltningen

före allmänna familjepensionsreglementets tillkomst saknas vid riksdagens

verk bestämmelser örn familjepensionering för icke-ordinarie tjänstemannapersonal

och arbetare.

Behovet av en genomgripande familjepensionsreform är därför vid riksdagens

verk starkt framträdande. Naturligt synes också vara att dessa verk,

som anpassat sina avlönings- och tjänstepensionsförhållanden efter vad som

gäller för övriga grenar av den reglerade statsförvaltningen, även på familjepensionsområdet

följer den statliga förebilden och ordnar denna pensionering

i överensstämmelse med de principer, som ligga till grund för det av

riksdagen prövade och godkända reglementet för efterlevande till befattningshavare

i statens tjänst (allmänna familjepensionsreglementet), 1936: 542, och

reglementet angående familjepension för efterlevande till arbetare i statens

tjänst (familjepensionsreglementet för arbetare), 1936: 543.

Med denna allmänna utgångspunkt har det för kommittén närmast gällt

att uppgöra förslag till familjepensionsreglementen för riksdagens verk, anpassade

efter de speciella förhållandena vid dessa verk men eljest så nära

som möjligt anslutande sig till de för den övriga statsförvaltningen utfärdade

familjepensionsbestämmelserna. Kommittén har däremot icke haft anledning

ingå på sådana spörsmål rörande pensioneringens utformning och in
-

1 Se sid. 59.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

nehåll, beträffande vilka avgörande träffats i samband med familjepensionsfrågans

behandling vid föregående års riksdag. Kommittén tillåter sig fördenskull

att för närmare kännedom örn principerna i det nya pensioneringssystemet

hänvisa till 1936 års riksdagstryck propositionerna nr 201, med förslag

till allmänt familjepensionsreglemente m. m., nr 245, angående överenskommelser

med civilstatens och telegrafverkets änke- och pupillkassor örn

övertagande av kassornas rörelse, m. m., nr 258, angående överenskommelse

med statens järnvägars änke- och pupillkassa om övertagande av kassans rörelse,

m. m., vidare bankoutskottets utlåtande nr 75 i anledning av förenämnda

propositioner samt riksdagens skrivelse nr 366. Av intresse i detta sammanhang

är även den till 1937 års riksdag avlåtna propositionen angående

överenskommelser med arméns och marinens fainiljepensionskassor samt

tullstatens enskilda pensionsinrättning örn övertagande av dessa pensionsanstalters

rörelse (nr 248).

Vad beträffar kostnaderna för förslagets genomförande såvitt angår sådana

befattningshavare, som icke för närvarande äga familjepensionsrätt, hava desamma

med hänsyn till dessa befattningshavares förhållandevis ringa antal

icke gjorts till föremål för någon särskild utredning.

Vid den följande behandlingen av reglementsförslagen inskränker sig kommittén

huvudsakligen till sådana detaljer i förslagen, som innefatta avvikelser

från förebilden.

Familjepensionsreglementet för riksdagens verk.

Fullt genomförd skulle den nya ordningen i pensionshänseende innebära, i §•

att tjänste- och familjepensionsreglementena för riksdagens verk erhålla sammanfallande

tillämpningsområden. En förutsättning för familjepensionsreglementets

ikraftträdande för de särskilda förvaltningsgrenarna bör dock

vara, att uppgörelse kunnat träffas mellan staten och vederbörande enskilda

änke- och pupillkassa om statens övertagande av den familjepensionering,

som hittills ombesörjts genom kassan. Här liksom i fråga örn allmänna familjepensionsreglementet

torde nämligen gälla, alt man såvitt möjligt bör

undvika att för samma förvaltningsområde hava skilda pensioneringssystem.

Såsom en nyhet i förslaget må framhållas, hurusom familjepensionsreglementet

jämväl skulle bliva tillämpligt å ledamot av riksbankens direktion

samt å riksgäldsdirektören, vilka tidigare i sådan egenskap saknat familjepensionsrätt

för efterlevande. Detsamma gäller byråcheferna å justitie- och

militieombudsmansexpeditionerna.

De särskilda övergångsbestämmelser, som erfordras för de hittillsvarande

kassadelägarna och deras efterlevande, finnas intagna i de överenskommelser,

vilka enligt vad i det föregående berörts, träffats mellan kommittén och

delegerade för resp. kassor. Jämväl för de befattningshavargrupper, vilkas

familjepensionering varit ordnad utan något direkt medinflytande från befattningshavarnas

sida påkallas vissa övergångsstadganden, till vilka kommittén

återkommer i det följande.

överensstämma helt med motsvarande paragrafer i allmänna familjepen- 2—3 §§.

sionsreglementet.

Frånsett vissa formella jämkningar, bland annat påkallade av det förhål- 4 §.

landet, att vid riksdagens verk icke förekomma några befattningar, för vilka

det för hel tjänstepension fastställda antalet tjänstår är begränsat till tjugufem.

överensstämmer paragrafen i sak med 4 § allmänna familjepensionsreglementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

6 §. Överensstämmer med 5 § allmänna familjepensionsreglementet. — Däremot

har behov icke ansetts föreligga att i förslaget intaga någon motsvarighet

till 6 § i samma reglemente, vilken innehåller föreskrifter angående

beräknande av familjepension efter befattningshavare, som samtidigt innehaft

två med familjepensionsrätt enligt reglementet förenade befattningar.

Dylik tjänsteförening torde nämligen icke ifrågakomma vid riksdagens verk.

6 §. De närmare bestämmelser, som kunna erfordras angående utbetalning av
pension,

torde böra meddelas av delegerade för riksdagens verk, varvid blivande

tillämpningsföreskrifter till allmänna familjepensionsreglementet lära

kunna tjäna som förebild.

7 §• Handläggningen av frågor angående familjepension bör enligt kommitténs

mening ankomma på fullmäktige i riksbanken beträffande där anställda befattningshavare

och på fullmäktige i riksgäldskontoret såvitt angår befattningshavare

vid övriga riksdagens verk. Besvär över beslut av riksgäldsfullmäktige

kunna jämlikt § 19 reglementet för riksgäldskontoret anföras hos

riksdagens bankoutskott. Då den i § 41 mom. 2 bankoreglementet omförmälda

besvärsrätten till bankoutskottet icke avser familjepension, torde

komplettering i detta hänseende böra ske.

8 §. överensstämmer med 9 § allmänna familjepensionsreglementet.

9 §. De föreslagna familjepensions- och avdragsskalorna äro uppgjorda helt i

anslutning till allmänna familjepensionsreglementet.

10—12 §§. Paragraferna överensstämma i sak med 11—13 §§ allmänna familjepensionsreglementet.

13—14 §§. Specialföreskrifterna för icke-ordinarie befattningshavare utvisa endast

vissa, av de olika tillämpningsområdena betingade avvikelser från förebilden.

I reglementsförslaget har icke medtagits någon motsvarighet till 16 § allmänna

familjepensionsreglementet, som innehåller vissa föreskrifter i familjepensionshänseende

vid fall av övergång från reglerad till oreglerad statstjänst.

övergång från befattning i något riksdagens verk till annan med

tjänstepensionsrätt förenad anställning i statens tjänst, å vilken intet av de

nya tjänstepensionsreglementena för tjänstemän eller arbetare skulle vara

tillämpligt, synes vara en alltför osannolik företeelse för att påkalla reglerande

föreskrifter. Skulle något dylikt fall inträffa, torde det få ankomma

på delegerade att underställa ärendet riksdagens prövning.

Ikraftträdan- Bestämmelserna i 1 och 2 mom. ansluta sig nära till motsvarande stadgan
de

och över- den j allmänna familjepensionsreglementet.

^ morn. har avseende å sådana i tjänst kvarstående ordinarie befattningshavare

vid annat riksdagens verk än riksbanken eller riksgäldskontoret, vilka

icke varit anslutna till den familjepensionering, som år 1929 infördes för

befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus. Ifrågavarande tjänstemän

torde alltjämt böra undantagas från familjepensioneringen i analogi

med vad som föreskrivits i 3 mom. övergångsbestämmelserna till allmänna

familjepensionsreglementet beträffande vissa befattningshavare, vilka tidigare

varit befriade från stadgad skyldighet att erlägga familjepensionsavgift.

Bemyndigandet för delegerade att meddela särskilda tillämpningsföreskrifter

till reglementet har sin motsvarighet i 19 § allmänna familjepensionsreglementet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare vid

riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

Den vid riksdagens verk anställda arbetarpersonalen utgöres av arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk. För dessa grupper anställ - ningshavare gäller i tjänstepensionshänseende ett särskilt reglemente, byggt

på det den 30 juni 1934 utfärdade reglementet angående tjänstepension för

arbetare i statens tjänst (nr 443). Kommitténs här framlagda förslag till

reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare vid riksbankens

sedeltryckeri och pappersbruk avser att på familjepensionsområdet

utgöra en motsvarighet till det förstnämnda tjänstepensionsreglementet. Till

uppställning och innehåll ansluter det sig i övrigt så nära som möjligt till

familjepensionsreglementet för arbetare (1936: 543).

Med några smärre formella avvikelser i 1 § överensstämma paragraferna 1—3 §§.

med motsvarande stadganden i familjepensionsreglementet för arbetare.

Alldenstund några pensionsberättigade säsongarbetare icke förekomma 4 §.

vid sedeltryckeriet eller pappersbruket, har i förslaget icke intagits någon

motsvarighet till bestämmelserna i 4 § 5 och 6 mom. familjepensionsreglementet

för arbetare.

De föreslagna familjepensionsunderlagen och avdragen äro anpassade ö §.

efter de i tjänstepensionsreglementet fastställda pensionsgrupperna. Sålunda

äro de olika personalgrupperna att i pensionshänseende jämställa

tryckerimästare vid sedeltryckeriet och arbetsledande förmän vid pappersbruket

med extra ordinarie tjänstemän i 14 lönegraden;

tryckare vid sedeltryckeriet samt andre formare och guskare vid pappersbruket

med extra ordinarie tjänstemän i 12 lönegraden;

övriga manliga arbetare vid pappersbruket med extra ordinarie tjänstemän

i 8 lönegraden; samt

kvinnliga arbetare med icke-yrkesutbildade kvinnliga arbetare enligt familjepensionsreglementet

för arbetare.

Rörande motiven till denna pensionsgruppsindelning vill kommittén hänvisa

till den vid bankoutskottets utlåtande nr 68 till 1935 års riksdag såsom

bilaga A fogade utredningen med förslag angående pensionsreglering för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

I fråga om familjepensionsavdragen må allenast påpekas, att de föreslagna

veckobeloppen efter mönster från tjänstepensionsområdet fixerats till

84/365 av det för månad fastställda beloppet med avrundning till närmast

högre 5-tal ören.

Med hänsyn till den ifrågavarande arbetarpersonalens särställning i pensionshänseende

med förhållandevis höga, av speciella utbildnings- och arbetsförhållanden

betingade pensionsunderlag har kommittén icke ansett sig

böra föreslå någon motsvarighet till 6 § familjepensionsreglementet för arbetare

angående rätt för arbetare, som nedflyttas till anställning i lägre pensionsgrupp,

att i familjepensionshänseende bibehållas vid de för honom

förut gällande villkoren. Någon liknande förmån tillkommer nämligen icke

sådana under allmänna familjepensionsreglementet hänförliga icke-ordinarie

befattningshavare, med vilka de manliga arbetarna vid sedeltryckeriet och

pappersbruket i nu förevarande sammanhang närmast äro att jämställa.

överensstämmer med 7 § familjepensionsreglementet för arbetare. 6 §.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

7—9 §§. Med vissa av förhållandena inom det område, som nu är föremål för

reglering, påkallade jämkningar hava bestämmelserna sin sakliga motsvarighet

i 8—10 §§ familjepensionsreglementet för arbetare.

10 §. Det torde böra ankomma på fullmäktige i riksbanken att utfärda de för

reglementets tillämpning erforderliga specialföreskrifterna.

Ikraft- En lämplig tidpunkt för reglementets ikraftträdande är enligt kommitténs

trädande, uppfattning den 1 juli 1937.

De särskilda övergångsbestämmelserna äro i sak överensstämmande med

motsvarande stadganden i familjepensionsreglementet för arbetare.

Bankostatens änke- och pupillkassa.

Bankostatens änke- och pupillkassa, som ombesörjer pensioneringen av

efterlevande till ordinarie manliga befattningshavare vid riksbankens huvudkontor,

inrättades år 1748 och erhöll Kungl. Maj:ts stadfästelse å sitt

första reglemente den 29 augusti 1748. Nu gällande reglemente är av delägarna

i kassan antaget vid sammanträden den 8 och den 22 december 1921

samt — efter det Kungl. Majit överlämnat åt fullmäktige i riksbanken att

pröva och meddela fastställelse därå — fastställt av fullmäktige den 14 december

1922 att retroaktivt tillämpas från och med den 1 januari samma år.

Kassan har tidigare åtnjutit tillskott av statsmedel dels i form av ett direkt

årsbidrag med 200 kronor, vilket belopp utgick oförändrat från kassans inrättande,

dels i form av s. k. vakansbesparingar, vilka utgingo åtminstone

från år 1777. Sedan inledda förhandlingar om sammanslagning av bankostatens

och avdelningskontorens änke- och pupillkassor strandat, beslöt

emellertid riksdagen från och med den 1 juli 1932 indraga alla statsbidrag,

såväl de till kassan direkt utgående som ock pensionstillägg och dyrtidstillägg

för pensionstagare i kassan, vilka komme att pensioneras efter nämnda

tidpunkt. Beträffande de närmare omständigheterna i samband med detta

beslut får kommittén hänvisa till bankoutskottets memorial nr 64 till 1932

års riksdag.

Den nu träffade preliminära överenskommelsen om statens övertagande

av kassans rörelse har ingåtts under förbehåll av godkännande å ena sidan

av riksdagen och å andra sidan av kassans delägare. I fråga om uppställning

och innehåll har eftersträvats största möjliga överensstämmelse med

de tidigare mellan staten och olika familjepensionskassor ingångna avtalen,

dock med sådana modifikationer, som föranletts av kassans större ekonomiska

möjligheter att tillgodose vissa speciella önskemål rörande övergången

till den nya familjepensionsordningen.

Överenskommelsens huvudgrunder äro i stort sett:

att staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser;

att kassans samtliga tillgångar överlåtas till staten med undantag av det

försäkringstekniskt beräknade överskottet;

att det föreslagna familjepensionsreglementet för riksdagens verk från

övertagandet blir i avseende å såväl förpliktelser som förmåner tillämpligt

beträffande alla därvid i tjänst kvarstående eller med tjänstepension avgångna

delägare, dock att avkortad familjepension i regel icke skall ifrågakomma;
att

de vid övertagandet befintliga pensionstagarna hos kassan erhålla det

nya familjepensionsreglementets pensioner, därest den delägare, som grundlagt

pensionsrätten, vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension;
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

att kassans förpliktelser gentemot pensionsberättigade efter delägare, som

avgått ur riksbankens tjänst utan pension, samt mot understödstagare fullgöras

av staten enligt oförändrade grunder, dock så att till förut utgående

pensionsförmåner, oberäknat pensions- och dvrtidstillägg, där sådant förekommer,

skall beträffande understödstagare läggas ett fast tillägg, motsvarande

15 procent å pensionen; samt

att delägare, som före övertagandet gjort anmälan därom hos fullmäktige

i riksbanken, kan få sistnämnda bestämmelser å sig tillämpade.

De under kassans förvaltning ställda donationsfonderna beröras icke av

överenskommelsen.

Rörande detaljbestämmelserna i överenskommelsen må bemärkas följande.

7 mom.

Den av staten lämnade garantiförbindelsen beträffande alla rättsanspråk,

som kunna riktas mot styrelse eller tjänstemän i kassan på grund av kassans

överlåtelse, ansluta sig helt till motsvarande bestämmelser i liknande

avtal mellan staten och vissa andra pensionskassor. På fullmäktige i riksbanken

torde böra ankomma att efter övertagandet fullgöra de uppgifter,

som förut åvilat kassans styrelse.

2 mom.

I jämförelse med tidigare överenskommelser innebär 2 mom. en betydelsefull

utvidgning, i det att nya familjepensionsreglementet skulle bliva gällande

ej blott för de vid övertagandet i tjänst kvarstående delägarna utan

även för de vid samma tidpunkt avgångna tjänstepensionärerna, dock med

lätt för vederbörande att före övertagandet hos fullmäktige anmäla sin önskan

att ej bliva underkastad det nya reglementet. De pensionerade delägarnas

likställande med de i aktiv tjänst kvarstående är en förmån, som

helt skulle belasta kassan genom ianspråktagande av viss del av tillgängliga

överskottsmedel. Staten åsamkas sålunda icke några extra utgifter

genom detta medgivande. Att de i tjänst kvarstående delägarna omedelbart

skola vidkännas fullt pensionsavdrag enligt nya reglementet innebär ur statens

synpunkt en beaktansvärd förenkling vid reglementets tillämpande.

Delägarna skulle i sin tur kompenseras för dem sålunda åsamkad merutgift

genom återbetalning från kassans överskottsmedel av skillnaden mellan de

nya och de gamla avgifterna.

3 mom.

Här liksom i förut träffade överenskommelser har det ansetts befogat att

bevara rätten till oavkortad familjepension för efterlevande till delägare,

vilken vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension.

4 mom.

En grundläggande princip i samtliga överenskommelser har varit, att delägarna

icke skola genom kassans överlåtelse på staten berövas någon dem

enligt nuvarande kassareglemente tillförsäkrad förmån, som kan förenas

med grunderna i det nya familjepensionsreglementet. Enligt reglementet

för bankostatens änke- och pupillkassa äger änka pensionsrätt oavsett

delägarens ålder vid äktenskapets ingående, och pensionsrätten för barn

upphör först vid 21 års ålder, ehuru förekommande pupilltillägg utgå allenast

till barn under 18 år. Kommittén har i betraktande härav funnit sig

böra beträffande kassans delägare förorda en höjning av den i familjepensionsreglementet

stipulerade åldersgränsen för ingående av pensionsberättigande

äktenskap från 60 till 65 år. Utöver sistnämnda ålder bär det dock

icke ansetts lämpligt att gå. Vad pensionsrätten för barn beträffar, har

kommittén icke velat komplicera övergångsbestämmelserna genom införande

av skilda åldersbestämmelscr för olika kategorier av barn utan — i lik
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

het med vad sorn föreskrivits exempelvis i överenskommelsen med civilstatens

änke- och pupillkassa — föreslagit en generell åldersgräns för barnpensioner

efter förutvarande kassadelägare, och därvid utgått från åldern för

pensionsrättens upphörande enligt kassans reglemente, 21 år, eller den tidigare

tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.

5 mom.

I förevarande moment behandlas rättigheter och skyldigheter för delägare,

som icke bliva underkastade det nya familjepensionsreglementet, sålunda

i första hand delägare, vilka gjort framställning om att bliva undantagna

från reglementet, samt delägare, vilka före övertagandet lämnat riksbankens

tjänst utan rätt till pension men varit berättigade att kvarstå såsom

delägare i kassan, emedan de innehaft ordinarie anställning under

minst tio år. För dem skulle de äldre familjepensionsbestämmelserna alltjämt

i tillämpliga delar gälla; dock skulle ingen vara skyldig att erlägga pensionsavgifter

efter avgång ur tjänst med tjänstepension eller efter uppnådda

65 års ålder. Några principiella nyheter i jämförelse med tidigare överenskommelser

innebära dessa bestämmelser icke.

6 mom.

Liksom de vid övertagandet med tjänstepension avgångna delägarna skulle

få det nya familjepensionsreglementet på sig tillämpat, har kassans överskottsmedel

lämnat tillgång till att utan kostnad för staten göra kassans pensionstagare

delaktiga i de förmånligare pensionsvillkoren enligt samma reglemente.

En förutsättning är dock, att pension åtnjutes efter delägare, som

vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension.

7 mom.

Momentet reglerar familjepensionsförhållandena för pensionsberättigade

1) efter delägare, som icke velat underkasta sig det nya reglementet;

2) efter delägare, som före övertagandet avgått ur riksbankens tjänst utan

tjänstepension;

3) ogifta döttrar, som uppnått 50 års ålder;

4) understödstagare, som avses i § 13 reglementet för bankostatens änkeoch

pupillkassa.

Den förstnämnda kategorien har ansetts böra likställas med pensionsberättigade

efter sådana delägare i övriga kassor, vilka vägrat att underkasta

sig den nya ordningen. Dessa hava tillerkänts den gamla kassapensionen

jämte därå belöpande pensions- och dyrtidstillägg enligt de vid övertagandet

gällande grunderna och dessutom ett fast tillägg beräknat i procent å kassapensionen

efter ett procenttal, som valts i förhållande till kassans överskott

och under beaktande av att de sammanlagda pensionsförmånerna icke i något

löneläge få bringas att överstiga familjepensionen enligt det nya reglementet.

Från denna utgångspunkt har det procentuella tillägget för bankostatens

änke- och pupillkassa fastställts till 15 procent å kassapensionen.

Förtidsavgångna delägare liksom de 50-åriga döttrarna hava icke ansetts

kunna göra anspråk på något extra tillskott till de pensionsförmåner, som

hittills varit dem tillförsäkrade.

I detta sammanhang må påpekas, att pensioner till 50-åriga döttrar efter

övertagandet endast skulle kunna ifrågakomma för döttrar till

a) delägare, som gjort anmälan örn kvarstående på nu gällande familjepensionsvillkor;
b)

delägare, som före övertagandet avgått ur riksbankens tjänst utan pension;

samt

c) delägare, som avlidit före övertagandet.

Enligt § 13 reglementet för bankostatens änke- och pupillkassa må efter

prövning av omständigheterna i varje särskilt fall pension eller tillfälligt un
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

derstöd tilldelas barn, som efter uppnådda 21 år befinnes vara på grund av

vanförhet, sjuklighet eller andra orsaker urståndsatt att försörja sig. Pensionstagare,

som i denna paragraf avses, skulle efter övertagandet bibehålla

sina förutvarande pensionsförmåner och dessutom komma i åtnjutande av

ett fast tillägg, motsvarande 15 procent å kassapensionen. I övrigt har understödsverksamhet

av här åsyftat slag förutsatts skola för framtiden ombesörjas

med användande av kassans överskottsmedel och utan direkt samband

med den statliga familjepensioneringen, till vars uppgifter beviljande av understöd

icke ansetts höra.

8 mom.

På yrkande av kassans delegerade har i överenskommelsen intagits en bestämmelse,

enligt vilken de under kassans förvaltning ställda donationsfonderna

icke skola beröras av det med kassan träffade avtalet. Avsikten är,

att kassan skulle kunna i någon form fortleva med uppgift att förvalta och

disponera dels det överskott, som delägarna skulle få behålla, dels de särskilda

donationsfonderna i enlighet med gällande donationsvillkor. Mot denna

delegerades önskan har kommittén för sin del intet att erinra.

9 mom.

överenskommelsen med bankostatens änke- och pupillkassa föranleder i

motsats till tidigare överenskommelser mellan staten och andra familjepensionsanstalter

icke några särskilda övergångskostnader för statsverket för de

nuvarande delägarnas samt de nuvarande änkornas och barnens vidkommande.

Dock bör i detta sammanhang nämnas, att de pensions- och dyrtidstillägg

för pensionärer i bankostatens kassa, vilka enligt beslut av 1932 års

riksdag ej längre skulle utgå av statsmedel, genom den nu träffade uppgörelsen

åter komma att ersättas av staten i vad de belöpa på pensionsutbetalningar

efter överenskommelsens ikraftträdande.

I fråga om grunderna för upprättande av den balansräkning, som skall

utvisa kassans ekonomiska ställning per dagen för övertagandet, vill kommittén

hänvisa till den vid överenskommelsen fogade promemorian av byråchefen

Jansson. Vad särskilt angår det i nämnda promemoria berörda spörsmålet

örn beräkning av kapitalvärdet av skillnaden i avgifter enligt den i

kassan nu tillämpade avgiftsskalan och den föreslagna avdragsskalan, biträder

kommittén den av Jansson förordade lösningen (jfr promemorian s. 10).

Rörande bokföring och redovisning av familjepensionsmedel efter den nya

ordningens genomförande förutsätter kommittén, att man vid riksdagens verk

följer de allmänna riktlinjer, som för den övriga förvaltningen uppdragits i

Kungl. Maj:ts proposition nr 246 till 1937 års riksdag angående anslag för

budgetåret 1937/1938 till pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens

tjänst m. m. I överensstämmelse härmed torde särskilda fonder böra

uppläggas, en för riksbanken, »riksbankens familjepensionsfond», och en för

övriga riksdagens verk, förslagsvis benämnd »familjepensionsfonden för vissa

riksdagens verk». Till dessa fonder skulle i första hand överföras de kapitaltillgångar.

som komma att övertagas från respektive pensionskassor. Som

bland annat frågan örn fortsatt fondering för närvarande befinner sig under

utredning och tiden även i övrigt knappast medgiver ett slutligt reglerande

av olika detaljspörsmål beträffande familjepensionsfonderingen och sättet

för familjepensionsutgifternas bestridande, torde med framläggande av förslag

till närmare föreskrifter i dessa ämnen lämpligen kunna anstå till 1938

års riksdag och provisoriska åtgärder i anslutning lill vad som kommer att

bliva bestämt för ilen övriga förvaltningen under mellantiden vidtagas.

10 mom.

Som överenskommelsen icke lämpligen bör vara för parterna bindande under

obestämd tid, bar efter mönster från tidigare överenskommelse stipulerats

en tidsfrist intill 1937 års utgång.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa.

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa tillkom genom ständernas beslut

år 1809, och anslogs därvid såsom grundfond vad som framdeles kunde komma

att inflyta å riksgäldskontorets andel i det tidigare upplösta riksdiskontverkets

då ännu utestående fordringar.

Vid riksdagen 1840—41 beslöts en sammanslagning av riksgäldskontorets

och f. d. generalassistancekontorets änke- och pupillkassa, i samband varmed

även överfördes till riksgäldskontorets änkekassa ett kapitalbelopp å c:a

30,500 Rdr b:co; härav utgjorde c:a 19,000 Rdr b:co överskott å försålda

panter, tillhörande det år 1832 upplösta generalassistancekontoret, ett ämbetsverk,

som haft till uppgift att betjäna det fattigare folket med lån mot

pant av lösegendom. Bland övriga bidrag av statsmedel, som kassan ägt åtnjuta,

är att märka s. k. avlöningsbesparingar, varom bestämmelse finnes intagen

i § 9 av kassans nuvarande stadgar, vilka fastställdes av fullmäktige i

riksgäldskontoret den 26 april 1928.

Detaljbestämmelserna i den nu träffade överenskommelsen äro utformade

i nära anslutning till den förut behandlade överenskommelsen med bankostatens

änke- och pupillkassa. Vad i motiveringen till sistnämnda överenskommelse

anförts är fördenskull i stor utsträckning tillämpligt jämväl å nu

ifrågavarande avtal. I övrigt må bemärkas följande.

1 inom.

1 allt väsentligt likalydande med 1 mom. i överenskommelsen med bankostatens

änke- och pupillkassa.

2 mom.

Även riksgäldskontorets kassa har genom anlitande av viss del av tillgängliga

överskottsmedel kunnat bereda sina med tjänstepension avgångna

delägare rätt att få det nya familjepensionsreglementet på sig tillämpat. Momentet

företer i jämförelse med motsvarande moment i den förut behandlade

överenskommelsen med bankostatens kassa allenast den avvikelsen, att, i anslutning

till en motsvarande föreskrift i kassans reglemente, ett stadgande

tillagts angående vad som i familjepensionshänseende skall iakttagas beträffande

delägare, som vid övertagandet erlagt avgift till kassan för en tidigare

innehavd befattning med högre delaktighetsbelopp än det för hans innehavande

befattning gällande.

3 mom.

Under det att delägare i bankostatens kassa enligt träffad överenskommelse

skulle efter övertagandet omedelbart vidkännas de högre familjepensionsavdrag,

som finnas angivna i familjepensionsreglementet, — varvid emellertid

kassan avsett att hålla dem skadeslösa för ökningen i avgiftsbördan genom

restitution av skillnadsbeloppet från kassans överskottsmedel — har avtalet

nied riksgäldskontorets kassa baserats på den principen, att delägaren efter

övertagandet skulle under hela sin återstående tjänstetid, sålunda även efter

en eventuell framtida befordran, i stället för familjepensionsavdrag enligt

reglementet vidkännas avdrag med ett belopp, motsvarande den i § 5 av kassans

stadgar angivna årsavgiften. Några befordringsavgifter skulle däremot

icke vidare förekomma. Kostnaderna för denna förmån skulle helt belasta

kassan. Kommittén har för sin del icke funnit någon principiell erinran vara

att framställa mot en dylik användning av kassans överskottsmedel; detta

i betraktande jämväl av statsmakternas tidigare godkännande av en i viss

mån likartad avgiftslättnad enligt 3 mom. i överenskommelsen med telegrafverkets

änke- och pupillkassa (jfr prop. 1936:245 sid. 92).

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

h—7 mom.

Momenten förete icke några avvikelser i sak från motsvarande stadganden

i överenskommelsen med bankostatens kassa.

8 mom.

Alldenstund de sammanlagda familjepensionsförmånerna enligt nu gällande

grunder i vissa lönelägen närma sig den nya familjepensionsskalan, har

kommittén icke kunnat förorda, att något fast tillägg, motsvarande det i överenskommelsen

med bankostatens kassa angivna 15-procentstillägget, skulle

för den nu behandlade kassans vidkommande utgå å pension efter delägare,

som anmält önskan att bliva undantagen från familjepensionsreglementets

tillämpning.

Den särskilda understödsverksamhet till förmån för överåriga, sjuka barn,

som avses i § 18 stadgarna, har förutsatts skola efter övertagandet upprätthållas

genom anlitande av kassans överskottsmedel. Rörande organ för verksamheten

och närmare föreskrifter för dess bedrivande torde kassadelägarna

själva böra besluta i den ordning, som nu är föreskriven angående stadgeändring.

9 mom.

Kommittén får beträffande detta moment hänvisa till sin förut lämnade motivering

till motsvarande bestämmelser i överenskommelsen med bankostatens

kassa. Även här gäller, att överenskommelsen kan genomföras utan

särskilda övergångskostnader för statsverket såvitt angår nuvarande delägare

samt nuvarande änkor och barn. Den omförmälda inskränkningen i rätten

till pensions- och dyrtidstillägg av statsmedel å pensioner från bankostatens

änke- och pupillkassa har icke haft någon motsvarighet beträffande riksgäldskontorets

kassa.

10 mom.

Likalydande med 10 moni. i överenskommelsen med bankostatens kassa.

Justitieombudsmansexpeditionen, militieombudsmansexpeditionen,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus.

Enligt vad som framgår av den utredning rörande ordnandet av familjepensionering

för vissa befattningshavare vid justitie- och militieombudsmansexpeditionerna,

riksdagsbiblioteket och riksdagens hus, för vilken redogörelse

finnes lämnad i en såsom bilaga 1 till bankoutskottets utlåtande nr 60

år 1929 intagen skrivelse till fullmäktige i riksgäldskontoret, hade utredningsdelegationen

ansett naturligast och riktigast, att familjepensionsfrågan

för här avsedda befattningshavargrupper finge sin lösning genom befattningshavarnas

upptagande i någon befintlig pensionsinrättning. Med hänsyn

till befattningshavarnas fåtalighet kunde nämligen ej komma i fråga

att för deras räkning bilda en särskild pensionskassa. Närmast till hands

syntes ligga att få befattningshavarna anslutna till riksgäldskontoret^ kassa,

men denna var ej villig att intaga dem i kassan. Pa gjorda förfrågningar

hos civilstatens änke- och pupillkassa, statens pensionsanstalt och bankostatens

änke- och pupillkassa rörande möjligheten av anslutning till någon

av dessa erhöll delegationen likaledes avböjande svar. Vid sådant förhållande

ansågs ingen annan utväg återstå än att ifrågavarande familjepensionering

ordnades på enahanda sätt, som skett i fråga om kvinnliga befattningshavares

efterlevande barn, d. v. s. genom statens försorg utan förmedling

av någon kassa.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Så skedde även. De närmare pensionsvillkoren utformades, på sätt inledningsvis

redan berörts, i nära anslutning till bestämmelserna i reglementet

för civilstatens änke- och pupillkassa. Emellertid förutsattes uttryckligen

i fråga om pensionsbeloppen, att sådana tillfälliga förhöjningar,

som med hänsyn till överskott i civilstatens änke- och pupillkassa vore eller

kunde bliva medgivna å därifrån utgående pensioner, icke skulle tillämpas.

Med denna inskränkning hava eljest civilstatskassans bestämmelser i allt

väsentligt blivit följda.

För kommittén har det också fallit sig naturligt att vid utarbetande av

förslag till föreskrifter angående den nya familjepensionsordningens genomförande

för här ifrågavarande befattningshavare taga den mellan staten

och civilstatens änke- och pupillkassa träffade överenskommelsen till

förebild. Det torde få anses uteslutet, att för det fåtal befattningshavare,

varom nu är fråga, verkställa någon försäkringsteknisk beräkning angående

pensionsfondens ställning för utrönande av storleken av ett eventuellt

förefintligt överskott. I stället hava de vunna resultaten vid tidigare utredningar

rörande civilstatskassan även här kommit till användning.

Rörande de olika tillämpningsföreskrifterna för övergången till den nya

ordningen må bemärkas följande.

1 mom.

Alldenstund ikraftträdandet av familjepensionsreglementet för riksdagens

verk är avsett att äga rum utan samband med någon lönereglering, torde

man ej kunna utan vidare ålägga någon grupp ordinarie befattningshavare

att underkasta sig det nya reglementet. Det har sålunda synts kommittén

lämpligast att även för här avsedda befattningshavare, vilkas familjepensionering

redan ombesörjes av staten, medgiva rätt att efter anmälan i vederbörlig

ordning få de äldre familjepensionsbestämmelserna alltjämt å sig

tillämpade. Någon grundad anledning till förmodan, att denna rätt skulle

komma att utnyttjas annat än i ett eiler annat enstaka undantagsfall, finnes

dock ej.

2 mom.

I likhet med vad som blivit bestämt beträffande delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa skulle här avsedda befattningshavare efter det nya

reglementets ikraftträdande fortfarande betala sina gamla familjepensionsavgifter

— omvandlade till familjepensionsavdrag — så länge de kvarstå i

sina vid ikraftträdandet innehavande tjänster. Emellertid har kommittén

funnit sig av praktiska skäl böra föreslå den avvikelsen från överenskommelsen

med civilstatskassan, att befattningshavare, som efter ikraftträdandet

vinner befordran till högre tjänst skall vara befriad från skyldighet att

utöver familjepensionsavdrag enligt reglementet slutbetala eventuellt resterande

befordringsavgifter för en tidigare befordran. Någon nämnvärd ekonomisk

betydelse har denna eftergift icke i förevarande sammanhang.

3 mom.

Momentet innehåller den sedvanliga garantien mot reduktion av familjepension

efter befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt

tjänstepension.

4 mom.

Överensstämmer med vad som gäller enligt överenskommelsen med civilstatens

änke- och pupillkassa.

3 och 6 mom.

Bestämmelserna äro till sin sakliga innebörd uppgjorda helt i anslutning

till motsvarande stadganden i överenskommelsen med civilstatens änke- och

pupillkassa. På sätt förut berörts, har det i 6 mom. omförmälda fasta till
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

lägget av 20 procent å pensionen icke framkommit såsom resultat av några

försäkringstekniska beräkningar utan har valts för att även i fråga örn

denna detalj erhålla likställighet med civilstatskassan.

Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde mellan kommittén och delegerade

för bankostatens änke- och pupillkassa den 30 april 1937 bifogas.

Stockholm den 7 maj 1937.

A. HAMILTON.

A. LINDER.

STEN WIDLUND.

E. Norberg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Utdrag av protokoll, hållet vid sammanträde mellan

familjepensionskommittén för riksdagens verk och

delegerade för bankostatens- änke- och pupillkassa

den 30 april 1937.

Närvarande: Ordföranden, greve Hamilton, samt herrar Linder, Widlund

och Jansson (från kommittén) samt herrar Bertil, Engwall,

Wallenborg och Ahlin (kassadelegerade).

Justerades förslag till överenskommelse mellan staten och bankostatens

änke- och pupillkassa angående statens övertagande av kassans rörelse.

I samband härmed anhöll herr Engwall att få till protokollet antecknat ett

uttalande av följande lydelse:

»Innan föreliggande preliminära uppgörelse undertecknas må det tillåtas

mig att framföra mina synpunkter på frågan.

Redan vid sekelskiftet erhöll kassans dåvarande ordförande häradshövding

Montelius anmodan från vederbörande att föranstalta en sammanslagning

mellan Bankostatens änke- och pupillkassa och avdelningskontorens kassa.

Med sin stora pondus fick han styrelsen med på en dylik sammanslagning

samt erhöll dessutom ett verksamt stöd av vaktmästare Wickman, vars sociala

syn bjöd honom härtill. På initiativ av revisor Björck avslog emellertid delägarna

förslaget med förkrossande majoritet.

Då jag suttit såsom ledamot av kassans styrelse under 25 år, har jag haft

tillfälle att noga följa frågans vidare gång. Jag kan omnämna, att både Montelius

och Wickman från att vara anhängare till en sammanslagning blevo

motståndare därtill. Denna ståndpunkt har också styrelsen alltsedan dess intagit

och detta av följande skäl.

I princip har styrelsen, så vitt jag kunnat finna, icke haft något emot en

sammanslagning, då det måste anses vara en onaturlighet med två änkekassor

inom samma verk, men styrelsen ville hava garantier för att delägarnas

i Bankostatens änke- och pupillkassa delaktighetsbelopp ej skulle minskas genom

sammanslagningen. Någon sådan garanti har dock icke kunnat erhållas.

Mer än en gång har inom Riksbankstjänstemännens förening frågan om

sammanslagning kommit på tal, därvid avdelningskontorens representanter

förordat en sammanslagning. Sedan de fått sätta sig in i frågan, har ingen

enda vidblivit sin mening. Utvecklingen har också visat, att Bankostatens

änke- och pupillkassa varit en föregångare genom lika pensions- och pupilltillägg.

Avdelningskontorens kassa har i stort sett kunnat giva samma förmåner

endast tack vare betydligt höjda anslag från riksdagen.

Det är min bestämda uppfattning, att vid statens övertagande av vår kassa

denna kommer på längre sikt att förlora på affären. Kassan förräntade sitt

kapital förra året efter 4.66 %. Räntan på inteckningsmarknaden har sedan

dess stigit cirka 1U %. För längre tid har kassan förräntat sitt kapital efter

cirka 5 %>. För att belysa kassans utveckling vill jag omnämna, att kassan

sedan 1899 mer än tredubblat sitt kapital, oaktat de synnerligen låga avgifterna

endast täcka cirka 28 % på utgående pensioner och omkostnader.

Min uppfattning är därför, att kassan kan erbjuda sina delägare bättre förmåner

än staten. Örn jag icke desto mindre förordar föreliggande förslag, beror

detta på att det utan höjda avgifter omedelbart tillskyndar de äldre del
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

ägarna stora fördelar till följd av riskmarginalens bortcliminering, det konstanta

tillägget på 120 kronor och ett rörligt tillägg, vartill kommer den obestridliga

fördelen av en änkekassa för samtliga riksdagens verk. Särskilt det

rörliga tillägget tillmäter jag stor betydelse, enär vår kassa ej har tillgångar,

som skydda mot ett eventuellt försämrat penningvärde.

Vid senaste sammanträdet inom styrelsen för Bankostatens änke- och pupillkassa

yrkade jag, att förevarande förslag ej borde underställas bankoutskottets

prövning, förrän delägarna vid en första stämma yttrat sig över förslaget

och samtidigt bestämt, huru överskottsmedlen skola disponeras. För

att ej fördröja frågans lösning frångick jag vid samma tillfälle detta yrkande

och föreslog, att den preliminära uppgörelsen med staten jämte styrelsens förslag

om överskottsmedlens användning skulle i avtryck tillställas delägarna,

så att dessa finge sätta sig in i frågan i god tid före stämman, då bägge förslagen

skulle lösas i ett sammanhang. Detta senare blev också styrelsens beslut.

Då kassans överskott icke uppkommit genom för höga avgifter utan genom

en mängd omständigheter, som här ej torde behöva omnämnas, och då de

högre delaktighetsbeloppen i den nya kassan till största delen betalas av medel,

som ej tillkommit genom de enskilda delägarnas insatser, anser jag det

rättvist, att bland annat avkastningen på överskottet fördelas i överensstämmelse

med den princip, som jag alltid kämpat för inom styrelsen, nämligen

lika tillägg till pensionärer efter befattningshavare vid riksbankens huvudkontor.

Delägares rätt enligt § 11 i gällande reglemente bör även tillgodoses

genom överskottet.

Endast under förutsättning, att dessa mina synpunkter bliva beaktade, anser

jag mig kunna vid ett blivande delägaresammanträde stödja föreliggande

preliminära avtal.»

Vid protokollet:

E. Norberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. (Bilaga.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bil. A.

F ö r s1ag

till

Reglemente angående familjepension för efterlevande till befattningshavare

vid riksdagens verk.

(Familjepensionsreglementet för riksdagens verk.)

1 KAP.

Allmänna bestämmelser.

1 §•

1. Detta reglemente äger tillämpning å:

a) innehavare av befattning, för vilken tjänstepensionsreglementet för riksdagens

verk gäller; samt

b) den, som avgått från befattning, som i a) avses, och äger rätt till pension

eller uppskjuten livränta enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente,

dock att reglementet icke skall gälla för den, som äger rätt till uppskjuten

livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension

enligt tjänstepensionsreglementet berättigande befattning.

2. Vad nedan i detta reglemente sägs om befattningshavare skall, där ej

annat framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande

befattningshavare, som i 1 mom. b) omförmäles.

2 §.

1. Berättigade till familjepension efter befattningshavares död äro:

efterlevande make, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild make i fall som i 2 mom. sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej make, om äktenskapet ingåtts efter det

befattningshavaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn,

om adoptionen ägt rum efter det befattningshavaren fyllt 50 år.

2. Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin

make utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans

under minst fem ar och sistnämnda make vid sammanlevnadens hävande

uppnått en ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till

omständigheterna finnes skäligt, förordna, att den frånskilda maken skall vara

berättigad till familjepension efter befattningshavarens död. Vad nu sagts

för det fall att befattningshavare förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller

ock, där i skillnadsmalet avtal örn sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att

utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört

eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas

till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

3 §•

Så länge befattningshavare innehar befattning, som i 1 § 1 mom. a) avses,

skall honom tillkommande lön (arvode) minskas med fcimiljepensionsavdrag

i enlighet med vad nedan sägs.

4 §•

1. Familjepension bestämmes på sätt i 5 § angives i förhållande till ett

vid befattningshavarens död för honom gällande grundbelopp (f amilie pensionens

grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det

för den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de i denna

paragraf angivna grunderna.

2. För befattningshavare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt

pension enligt tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, är familjepensionens

grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt antalet

av befattningshavaren förvärvade tjänstår, utökade med tid som från dödsfallet

eller avgången med pension må hava återstått till pensionsåldern, uppgått

till minst trettio.

Uppgick för befattningshavare som i första stycket sägs antalet tjänstår,

utökade på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp

lika med familjepensionsunderlaget minskat med V120 för varje full fjärdedel

av år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.

Åtnjöt befattningshavaren vid sin död förtidspension, skall från vad sålunda

stadgats gälla den avvikelsen, att utökning av tjänståren med tid som

återstått till pensionsåldern ej må ske.

3. För annan befattningshavare än i 2 mom. avses är familjepensionens

grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått

till minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat

med V120 för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger

trettio. Utgör för sådan befattningshavare summan av antalet tjänstår och

den till pensionsåldern återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels

år, skall dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget,

som antalet fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda

summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken

befattningshavaren må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet

för riksdagens verk.

5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt

krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.

5 §.

1. Familjepensionen består av en fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för efterlevande make eller frånskild make ensam eller för efterlevande

make och frånskild make tillsammans, då pensionsberättigade barn ej

finnas: familjepensionens grundbelopp;

b) för efterlevande make eller frånskild make jämte barn eller för efterlevande

make och frånskild make tillsammans jämte barn: familjepensionens

grundbelopp ökat med femtio procent, örn endast ett barn finnes, och

därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familjepensionens

grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad make ej finnes: familje
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

pensionens grundbelopp ökat med femtio procent, örn barnen äro två, och

därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del utgör samma procenttal å den fasta delen,

som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg

å nyreglerad avlöning.

4. Av familjepension för efterlevande make eller frånskild make jämte

barn eller för efterlevande make och frånskild make tillsammans jämte barn

äger maken eller makarna tillsammans åtnjuta så stor del, som motsvarar

åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel,

samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild make, som åtnjuter pensionsrätt

jämte den avlidnes barn i annat gifte, må dock icke av familjepensionen

åtnjuta större del än vad som motsvarar fyrtio procent av grundbeloppet

jämte därå belöpande rörlig pensionsdel. Äro efterlevande make

och frånskild make eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,

skola makarna eller barnen tillkommande pensionsbelopp delas lika

dem emellan.

5. Innehar den som är berättigad till familjepension efter befattningshavare,

som i detta reglemente avses, statsanställning av sådant slag, att

därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter han tjänstepension för

sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension enligt detta reglemente

eller eljest av statsmedel jämväl såsom anhörig till annan än nämnda

befattningshavare, skall det belopp, som han enligt denna paragraf skulle

äga åtnjuta, minskas med den i beloppet ingående rörliga pensionsdelen

jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i beloppet ingående

fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget. Vad nu sagts skall

ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff eller

är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant straff,

eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

6 §.

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då befattningshavare

avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den, under

vilken pensionstagare!! avlider, eller, därest pensionsrätten upphör av

annan anledning, till och med utgången av den månad, under vilken rätten

upphört.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den

månad, under vilken barnet födes.

2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av delegerade för riksdagens verk; vederbörande myndighet

likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle förskottsvis utbetala

återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild make underlåtit att jämlikt 7 § göra

ansökan örn pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp

än han bort erhålla, skall därvid bero.

7 §•

1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden befattningshavare prövas,

på därom gjord ansökan,

a) beträffande efterlevande till befattningshavare vid riksbanken och ledamot

i riksbankens direktion av fullmäktige i riksbanken; samt

b) beträffande efterlevande till annan befattningshavare och riksgäldsdirektören

av fullmäktige i riksgäldskontoret.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sökande åligger att styrka sådana för myndigheten icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt

bevis därom.

8 §.

Vid avgång ur tjänst skall befattningshavare, som äger rätt till familjepension

för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.

2 KAP.

Ordinarie befattningshavare m. fl.

9 §■

1. Beträffande ordinarie befattningar, vilka äro hänförda till viss lönegrad,

skola, där ej annat följer av stadgandena i 11 och 12 §§, tillämpas de

familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag, som här nedan angivas:

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familje- pensions- avdrag för år

kr.

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familje- pensions- avdrag för år

kr.

1

750

72

16 ..............

1,500

ISO

2 .............

780

75

17 ..............

1,590

192

3 ............

810

78

18 ..............

1,680

204

4

840

81

19 ..............

1,770

219

870

87

20 ..............

1,770

219

6

900

93

21 ..............

1,860

234

7

930

99

22 ..............

1,950

249

8

960

108

23 ..............

2.040

267

9

1,020

117

24 ..............

2,130

285

10

l''080

126

25 ..............

2,220

306

ii

i;i4o

135

26 ..............

2,310

327

12

1,200

144

27 ..............

2,400

348

13

l|2fi0

153

28 ..............

2 490

369

14

l’320

162

29 ..............

2.580

390

15 ..............

li410

171

30 ..............

2,670

411

2. Beträffande befattningar, som avses i III kap. tjänstepensionsreglementet

för riksdagens verk och för vilka enligt detta reglemente nedan angivna

pensionsunderlag gälla, skola tillämpas följande familjepensionsunderlag och

famil jepensionsavdrag:

Pensionsunderlag

enligt tjänste- pensionsreglementet

kr.

Familje-

pensionsunderlag

kr.

Familje- pensionsavdrag

för år

kr.

7.000

2,670

411

8,000

3,000

516

9,000

3,330

606

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

10 §.

Vid tillämpning av bestämmelserna i 4 § å ordinarie befattningshavare,

som avses i III kap. tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk, skall

pensionsåldern anses inträda vid utgången av den månad, under vilken han

fyller 65 år.

11 §•

1. Övergår ordinarie befattningshavare till befattning med lägre familjepensionsunderlag,

skall i familjepensionshänseende fortfarande för honom

gälla vad som finnes stadgat i fråga om den förra befattningen.

2. Sänkes familjepensionsunderlaget för ordinarie befattning, skall i familjepensionshänseende

icke inträda någon förändring för den som före ändringen

innehaft befattningen.

12 §.

För ordinarie befattningshavare, som är förordnad att innehava icke-ordinarie

befattning med högre familjepensionsunderlag än det för hans ordinarie

befattning fastställda, skola tillämpas de för icke-ordinarie befattningshavare

i reglementet givna bestämmelserna.

3 KAP.

Icke-ordinarie befattningshavare.

13 §.

1. För sådana extra ordinarie befattningar, vid vilka lön utgår enligt av

delegerade för riksdagens verk fastställd löneplan, skola med de undantag,

som i 2 mom. stadgas, tillämpas de familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag,

som här nedan angivas:

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familj e- pensions- avdrag för år

kr.

1 .............

720

69

2 ..............

750

72

3 ..............

780

75

4 ..........

810

78

5 ..............

840

81

6 ..............

870

87

7 ............

900

93

8 ..............

930

99

9 ..............

960

108

10 ..............

1,020

117

11 ............

1,080

126

12 ..........

1,140

135

13 ............

1,200

144

14 ..............

1,260

153

15 ..........

1,320

162

Lönegrad

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familje- pensions- avdrag för år

kr.

16 ..............

1,410

171

17 ..............

1,500

180

18 ..............

1,590

192

19 ..............

1,680

204

20 ..............

1,680

204

21 ..............

1,770

219

22 ..............

1,860

234

23 ..............

1,950

249

24 ..............

2,040

267

25 ..............

2,130

285

26 ..............

2,220

306

27 ..............

2,310

327

28 ..............

2,400

348

29 ..............

2,490

369

30 ..............

2,580

390

2. I fråga om annan icke-ordinarie befattning än i 1 mom. sägs äga delegerade.

för riksdagens verk bestämma den lönegrad, till vilken befattningen

är att i familjepensionshänseende hänföra, eller ock fastställa särskilt famil
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

jepensionsunderlag och familjepensionsavdrag för densamma. Vad nu är

sagt äger ock avseende å i 1 mom. nämnd tjänst för det fall, att slutlönen i

densamma fastställts till annat belopp än det, som normalt gäller såsom slutlön

för extra ordinarie befattningar i den lönegrad tjänsten tillhör.

14 §.

För icke-ordinarie befattningshavare med avkortad tjänstgöringstid skall

iakttagas:

a) att familjepensionsavdraget minskas i en omfattning, som svarar mot

den i tjänstepensionshänseende för honom gällande avkortningen av tjänstgöringstiden;
b)

att tid, med vilken utökning av antalet tjänstår jämlikt 4 § 2 morn.

må ifrågakomma, reduceras i en omfattning, som svarar mot den avkortning

av tjänstgöringstiden, vilken i tjänstepensionshänseende varit i medeltal för

befattningshavaren gällande under de fem senast förflutna åren före dödsfallet

eller avgången med pension eller under den kortare tid han innehaft

med familjepensionsrätt enligt detta reglemente förenad anställning; samt

c) att vid förening av två befattningar av detta slag familjepension skall

beräknas särskilt för vardera befattningen.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser.

1. Genom beslut av delegerade för riksdagens verk bestämmes tidpunkten

för detta reglementes ikraftträdande för riksdagens olika verk och fastställas

de avvikelser från reglementets bestämmelser, som därvid finnas påkallade

beträffande i 1 § 1 mom. a) avsedda befattningshavare, vilka före

ikraftträdandet ägt familjepensionsrätt på grund av sin statstjänst, samt beträffande

de fall då avgång från sådan befattning skett före ikraftträdandet.

2. I fråga om den som vid reglementets ikraftträdande för det förvaltningsområde,

till vilket han hör, innehade icke-ordinarie befattning med en

daglig tjänstgöringstid, motsvarande minst hälften av den för ordinarie befattningshavare

bestämda, eller ock anställning av beskaffenhet och under

förutsättningar, som i 1 § reglementet angående tjänstepension för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk sägs, och som vid sin död

kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även i den mån delta ej följer

av 4 § 4 mom. här ovan -— för bestämmande av familjepension åt hans efterlevande

såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han, innan detta reglemente

blev å honom tillämpligt, innehaft sådan befattning eller anställning.

3. Från reglementets tillämpning undantages sådan ordinarie befattningshavare

vid justitie- eller militieombudsmansexpeditionerna, riksdagsbiblioteket

eller riksdagens hus, som före reglementets ikraftträdande för dessa

förvaltningsgrenar varit befriad från stadgad skyldighet att erlägga avgift

för beredande av pension åt efterlevande.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av detta reglemente, meddelas av delegerade för riksdagens verk.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bil. B.

Överenskommelse

mellan staten och bankostatens änke- och pupillkassa.

Mellan familjepensionskommittén för riksdagens verk å svenska statens

vägnar, under förbehåll av riksdagens godkännande, å ena sidan, samt undertecknade

delegerade för bankostatens änke- och pupillkassa, under förbehåll

av godkännande i vederbörlig ordning av kassans delägare, å andra

sidan, har denna dag överenskommelse träffats örn statens övertagande av

kassans rörelse på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs örn delägare, avser, där ej annat uttryckligen

angives, den, som omedelbart före övertagandet var delägare i

kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt det

för kassan vid övertagandet gällande reglementet eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk, som

i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av kassans överlåtelse

till staten må kunna riktas mot kassans styrelse eller någon kassans

tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna uppstå för styrelseledamot

eller någon kassans tjänsteman på grund av sådana anspråk eller anspråk,

vilka eljest avse kassans förpliktelser.

Vad som enligt nuvarande stadganden gäller för kassan skall efter övertagandet

avse staten, och skela fullmäktige i riksbanken fullgöra vad som enligt

samma stadganden ankommer på kassans styrelse.

2. Bestämmelserna i det förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens

verk, vilket fogas härvid såsom bilaga, skola — utom i de hänseenden,

som angivas i 3—4 mom. här nedan — från övertagandet bliva tillämpliga

beträffande envar i riksbankens tjänst då kvarstående eller med tjänstepension

avgången delägare, som icke före övertagandet hos fullmäktige anmält

sin önskan att ej bliva underkastad reglementet.

3. För sådan i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke

understiga familjepensionsunderlaget för den befattning han vid dödsfallet

eller avgången med tjänstepension innehade.

4. Utan hinder av vad i 2 § familjepensionsreglementet stadgas skall

änka efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även örn äktenskapet

ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 men ej

65 år, och skall för arvsberättigat barn till delägare, som i nyssnämnda moment

avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller

den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.

5. Beträffande delägare, å vilken familjepensionsreglementet icke blir tilllämpligt,

skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten

jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna

i tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att delägare i

intet fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det han av
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

gått ur tjänst med tjänstepension eller, därest han avgått utan sådan pension,

efter det han uppnått 65 års ålder.

Vinner i första stycket avsedd delägare efter övertagandet befordran till

befattning, å vilken tjänslepensionsreglementet för riksdagens verk är tilllämpligt,

skall familjepensionsreglementet därmed å honom tillämpas. Familjepensionen

må dock i intet fall understiga det pensionsbelopp, som skulle

hava utgått, därest de före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt

varit i kraft.

6. Till pensionsberättigade efter vid övertagandet avliden delägare, vilken

vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, skall utgå familjepension

till belopp, som skulle hava tillkommit dem, därest det nya familjepensionsreglementet

varit å delägaren tillämpligt och familjepensionens

grundbelopp varit lika med familjepensionsunderlaget för befattning, vilken

motsvarar eller är närmast jämförbar med den tjänst, för vilken delaktighet

senast innehafts i kassan.

7. Till pensionsberättigade efter delägare, som gjort anmälan, varom i

2 mom. förmäles, skall utgå dels pension till belopp, som skolat av kassan

gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna

alltjämt varit i kraft, dels pensionstillägg, i den mån sådant skall utgå enligt

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar,

dels ock — med undantag för ogifta döttrar, som uppnått 50 års ålder —

ett fast tillägg, motsvarande 15 procent å pensionen.

Pensionsberättigade efter delägare, som före övertagandet avgått ur riksbankens

tjänst utan tjänstepension, ävensom pensionsberättigade döttrar,

vilka uppnått 50 års ålder, erhålla familjepension, jämte i förekommande

fall dyrtidstillägg, till belopp som skulle hava tillkommit dem, därest de

omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt varit i

i kraft.

Till pensionstagare jämlikt § 13 i kassans reglemente skall efter övertagandet

utgå dels pension, som skolat av kassan gäldas, därest de omedelbart före

övertagandet gällande bestämmelserna varit i kraft, dels pensionstillägg, i

den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med

däri sedermera gjorda ändringar, dels dyrtidstillägg å pensionen och pensionstillägget

enligt de grunder, som vid varje tidpunkt gälla i fråga om dyrtidstillägg

åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, dels ock ett

fast tillägg, motsvarande 15 procent å pensionen.

8. De under kassans förvaltning ställda donationsfonderna, nämligen riksbankens

jubel stipendie-stiftelse, C. A. Webers understödsfond för riksbankens

tjänstemän och Anna Apelbergs minne, beröras icke av denna överenskommelse.

9. Vid övertagandet överlåter kassan till staten samtliga tillgångar med

undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord

per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivits i härvid såsom

bilaga fogade promemoria av byråchefen, fil. doktor T. Jansson. Rörande

tillgångarnas värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemoria angivna

grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan bankofullmäktige

och kassan. Uppstår därvid meningsskiljaktighet rörande värderingen

eller rörande tillgångarnas fördelning, skall frågan hänskjutas till avgörande

av tredje man, som utses av parterna.

Över förenämnda överskott äga delägarna efter övertagandet förfoga. I

fråga örn användningen av överskottet besluta delägarna i den ordning, som

i kassans reglemente är stadgad rörande ändring av reglementet, varefter

beslutet skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

10. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse

sidor godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes

dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 30 april 1937.

Familjepensionskommittén för Delegerade för bankostatens

riksdagens verk:

.4. Hamilton.

A. Bertil.

änke- och pupillkassa:

A. Engwall

med hänvisning till mitt

uttalande till protokollet

av samma dag.

A. Linder.

Sten Widlund. John Wallenborg.

G. Ahlin.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Bil. C.

Överenskommelse

mellan staten och riksgäldskontorets änke- och pupillkassa,

understödsförening.

Mellan familjepensionskommittén för riksdagens verk å svenska statens

vägnar, under förbehåll av riksdagens godkännande, å ena sidan, samt undertecknade

delegerade för riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, understödsförening,

under förbehåll av tillsyningsmyndighetens gillande samt av

godkännande i vederbörlig ordning av föreningens medlemmar, å andra sidan,

har denna dag överenskommelse träffats örn statens övertagande av föreningens

rörelse på villkor, som här nedan angivas.

Vad i denna överenskommelse sägs om föreningsmedlem avser, där ej

annat uttryckligen angives, den, som omedelbart före övertagandet var medlem

i föreningen.

1. Staten övertager föreningens alla rättigheter och förpliktelser jämlikt

de för föreningen vid övertagandet gällande stadgarna eller på annan grund.

I samband härmed förbinder sig staten att svara för alla rättsanspråk,

som i anledning av denna överenskommelse eller eljest på grund av överlåtelsen

av föreningens rörelse må kunna riktas mot föreningens styrelse eller

någon föreningens tjänsteman, ävensom för alla kostnader, som kunna

uppstå för styrelseledamot eller någon föreningens tjänsteman på grund av

sådana anspråk eller anspråk, vilka eljest avse föreningens förpliktelser.

Vad enligt nuvarande stadganden gäller för föreningen skall efter övertagandet

avse staten, och skola fullmäktige i riksgäldskontoret fullgöra vad

som enligt samma stadganden ankommer på föreningens styrelse.

2. Bestämmelserna i det förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens

verk, vilket fogas härvid såsom bilaga, skola -— utom i de hänseenden,

som angivas i 3—5 mom. här nedan — från övertagandet bliva tilllämpliga

beträffande envar i riksgäldskontorets tjänst då kvarstående eller

med tjänstepension avgången föreningsmedlem, som icke före övertagandet

hos riksgäldsfullmäktig^ anmält sin önskan att ej bliva underkastad reglementet.

Härvid skall beträffande medlem, som vid övertagandet erlade avgift

till föreningen för en tidigare innehavd befattning med högre delaktighetsbelopp

än för den befattning han vid övertagandet innehade, så anses

som örn han alltjämt innehade förstnämnda befattning.

3. I tjänst kvarstående medlem, som i 2 mom. avses, skall under hela

sin tjänstetid i stället för familjepensionsavdrag enligt familjepensionsreglementet

å sin lön vidkännas avdrag med belopp, motsvarande den årsavgift,

som skolat av honom erläggas till föreningen, därest § 5 i föreningens stadgar

varit för honom gällande.

4. För sådan i 2 mom. avsedd medlem, vilken vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

understiga familjepensionsunderlaget för den befattning han vid dödsfallet

eller avgången med tjänstepension innehade eller enligt 2 inom. skall anses

inneha.

5. Utan hinder av vad i 2 § familjepensionsreglementet stadgas skall änka

efter i 2 mom. här ovan avsedd medlem äga pensionsrätt även om äktenskapet

ingåtts efter det medlemmen uppnått en levnadsålder av 60 men ej

65 år, och skall för arvsberättigat barn till medlem, som i nyssnämnda

moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller

den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.

6. Beträffande medlem, å vilken familjepensionsreglementet icke blir tilllämpligt,

skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten

jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna

1 tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att medlem i intet

fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått

ur tjänst med tjänstepension eller, därest han avgått utan sådan pension,

efter det han uppnått 65 års ålder.

Vinner i första stycket avsedd medlem efter övertagandet befordran till befattning,

å vilken tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk är tillämpligt,

skall familjepensionsreglementet därmed å honom tillämpas. Familjepensionen

må dock i intet fall understiga det pensionsbelopp, som skulle

hava utgått, därest de före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt

varit i kraft.

7. Till pensionsberättigade efter vid övertagandet avliden medlem, vilken

vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, skall utgå familjepension

till belopp, sorn skulle hava tillkommit dem, därest det nya familjepensionsreglementet

varit å medlemmen tillämpligt och familjepensionens grundbelopp

varit lika med familjepensionsunderlaget för befattning, vilken motsvarar

eller är närmast jämförbar med den tjänst, i vilken medlemskap senast

innehafts i föreningen.

8. Till pensionsberättigade efter medlem, som gjort anmälan, varom i

2 mom. förmäles, eller efter medlem, som före övertagandet avgått ur riksgäldskontorets

tjänst utan tjänstepension, skall utgå dels pension till belopp,

som skolat av föreningen gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande

bestämmelserna alltjämt varit i kraft, dels pensionstillägg å berörda

pension, i den mån sådant skall utgå enligt kungörelsen den 15 juni 1922 (nr

361) med däri sedermera gjorda ändringar, dels ock dvrtidstillägg å pensionen

och pensionstillägget enligt de grunder som vid varje tidpunkt gälla i fråga

om dvrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst.

Pensionstagare, som vid övertagandet åtnjuter pensionsunderstöd enligt

§ 18 andra stycket av föreningens stadgar, äger bibehålla de förmåner, som

skulle hava tillkommit honom, därest de omedelbart före övertagandet gällande

bestämmelserna alltjämt varit i kraft.

9. Vid övertagandet överlåter föreningen till staten samtliga tillgångar

med undantag av vad som motsvarar överskottet enligt balansräkning, uppgjord

per dagen för övertagandet enligt de grunder, som angivits i härvid

såsom bilaga fogade promemoria av byråchefen, fil. doktor T. Jansson. Rörande

tillgångarnas värdering skola jämväl gälla de i nämnda promemoria

angivna grunderna. Uppgörelser i förevarande avseenden träffas mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och föreningen. Uppstår därvid meningsskiljaktighet

rörande värderingen eller rörande tillgångarnas fördelning, skall faugan

hänskjutas till avgörande av tredje man, som utses av parterna.

Över förenämnda överskott äga föreningens medlemmar efter övertagandet

förfoga. I fråga om användningen av överskottet besluta medlemmarna i den

ordning, som är föreskriven rörande ändring av förordningens stadgar.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

10. Denna överenskommelse gäller under förutsättning att den å ömse sidor

godkänts före 1937 års utgång. I samband med godkännandet fastställes

dagen för övertagandet.

överenskommelsen är upprättad i två exemplar, av vilka vardera parten

tagit ett.

Stockholm den 3 maj 1937.

Familjepensionskommittén för riks- Delegerade för riksgäldskontorets

dagens verk: änke- och pupillkassa:

A. Hamilton. John Hägglund. Eric Öhlin.

A. Linder. Sten Widlund.

H. Anderson. Artur Sandqvist.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bil. D.

Förslag

till

föreskrifter angående tillämpning av familjepensionsreglementet

för riksdagens verk å befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,

militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus.

Rörande tillämpningen av familjepensionsreglementet för riksdagens verk

å befattningshavare, för vilka före reglementets ikraftträdande gällde 1929 års

bestämmelser angående familjepensionering för befattningshavare vid justitieombudsmansexpeditionen,

militieombudsmansexpeditionen, riksdagsbiblioteket

och riksdagens hus förordnas som följer.

1. Bestämmelserna i familjepensionsreglementet för riksdagens verk skola

— utom i de hänseenden som angivas i 2—4 mom. här nedan — från reglementets

ikraftträdande bliva tillämpliga beträffande envar i dessa föreskrifter

avsedd, i tjänst kvarstående befattningshavare, som icke före ikraftträdandet

hos fullmäktige i riksgäldskontoret anmält sin önskan att ej bliva

underkastad reglementet. Härvid skall i fråga om befattningshavare, som vid

ikraftträdandet erlade avgift för en tidigare innehavd befattning med högre

familjepensionsunderlag än underlaget för den befattning han vid ikraftträdandet

innehade, så anses som örn han alltjämt innehade förstnämnda befattning.

2. Befattningshavare, som i 1 mom. avses, skall, så länge han kvarstår i

sin vid övertagandet innehavande befattning, i stället för familjepensionsavdrag

enligt familjepensionsreglementet å sin lön vidkännas avdrag med belopp,

motsvarande den avgift, som skolat av honom erläggas, därest de före

övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt varit i kraft.

3. För sådan i 1 mom. avsedd befattningshavare, vilken vid sin död kvarstod

i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp

icke understiga familjepensionsunderlaget för den befattning han vid dödsfallet

eller avgången med tjänstepension innehade eller enligt 1 mom. skall

anses inneha.

4. Utan hinder av vad i 2 § familjepensionsreglementet stadgas skall änka

efter i 1 mom. här ovan avsedd befattningshavare äga pensionsrätt även örn

äktenskapet ingåtts efter det befattningshavaren uppnått en levnadsålder av

60 men ej 65 år, och skall för arvsberättigat barn till befattningshavare, som

i nyssnämnda moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21

års ålder eller den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.

5. Beträffande befattningshavare, å vilken familjepensionsreglementet icke

blir tillämpligt, skola i familjepensionshänseende, med avseende å såväl rättigheter

som skyldigheter, de före ikraftträdandet gällande bestämmelserna i

tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att befattningshavare

i intet fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det han avgått

ur tjänst med tjänstepension.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Vinner i första stycket avsedd delägare efter övertagandet befordran till

befattning, å vilken tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk är tilllämpligt,

skall familjepensionsreglementet därmed å honom tillämpas. Familjepensionen

må dock i intet fall understiga det pensionsbelopp, som

skulle hava utgått, därest de före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt

varit i kraft.

6. Till pensionsberättigade efter befattningshavare, å vilken familjepensionsreglementet

icke vunnit tillämpning, emedan han avlidit eller avgått

med tjänstepension före ikraftträdandet eller gjort anmälan, varom i 1 mom.

förmäles, skall utgå dels pension till belopp, som skulle ha tillkommit dem,

därest de omedelbart före ikraftträdandet gällande bestämmelserna alltjämt

varit i kraft, dels dyrtidstillägg å pensionen enligt de grunder, som vid varje

tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande till befattningshavare i

statens tjänst, dels ock ett fast tillägg av 20 procent å pensionen.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bil. E.

Förslag

till

Reglemente angående familjepension för efterlevande till arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

1 §■

1. Detta reglemente äger tillämpning å:

a) arbetare, för vilken reglementet angående tjänstepension för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk gäller;

b) den, som avgått från arbetaranställning som i a) avses, och äger rätt

till pension eller uppskjuten livränta enligt nyssnämnda tjänstepensionsreglemente,

dock att reglementet icke skall gälla för den, som äger rätt till uppskjuten

livränta, med mindre han under minst fem år innehaft till tjänstepension

enligt tjänstepensionsreglementet berättigande anställning.

2. Vad nedan i detta reglemente sägs om arbetare skall, där ej annat

framgår, i tillämpliga delar gälla med avseende å sådan förutvarande arbetare,

som i 1 mom. b) avses.

2 §•

1. Berättigade till familjepension efter arbetares död äro:

änka, som ej ingått nytt äktenskap,

arvsberättigade barn, som ej uppnått 19 års ålder, samt

frånskild hustru i fall som i 2 mom. sägs.

Pensionsrätt tillkommer dock ej änka, örn äktenskapet ingåtts efter det

arbetaren uppnått en levnadsålder av 60 år, och ej heller adoptivbarn, om

adoptionen ägt rum efter det arbetaren fyllt 50 år.

2. Då arbetare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin hustru

utgiva underhållsbidrag, äger domstolen, därest makarna levt tillsammans

under minst fem år och hustrun vid sammanlevnadens hävande uppnått en

ålder av minst trettio år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna

finnes skäligt, förordna, att den frånskilda hustrun skall vara berättigad till

familjepension efter mannens död. Vad nu sagts för det fall att mannen

förpliktas utgiva underhållsbidrag gäller ock, där i skillnadsmålet avtal om

sådant underhållsbidrag visas föreligga.

Förordnande, som sålunda meddelats, upphör att gälla, om skyldighet att

utgiva underhållsbidrag, som bestämts att utgå på särskilda tider, upphört

eller den berättigade trätt i nytt gifte.

Äger förordnande som ovan sagts giltighet, må sådant förordnande ej meddelas

till förmån för arbetarens hustru i senare äktenskap.

3 §•

Så länge arbetare innehar anställning, som i 1 § 1 mom. a) avses, skall

han å sin avlöning vidkännas familjepensionsavdrag i enlighet med vad nedan

sägs.

*

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Är arbetare vid ordinarie avlöningstillfälle icke berättigad att utbekomma

någon avlöning för den tidsperiod löneutbetalningen avser, skall han icke

heller vidkännas familjepensionsavdrag för nämnda tidsperiod.

4 §•

1. Familjepension bestämmes på sätt i 6 § angives i förhållande till ett

vid arbetarens död för honom gällande grundbelopp (familjepensionens

grundbelopp), vilket fastställes med hänsyn till antalet tjänstår och det för

den avlidne senast gällande familjepensionsunderlaget enligt de i denna paragraf

angivna grunderna.

2. För arbetare, som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension enligt

tjänstepensionsreglementet för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri

och pappersbruk, är familjepensionens grundbelopp lika med familjepensionsunderlaget,

såframt antalet av arbetaren förvärvade tjänstår, utökade

med tid som från dödsfallet eller avgången nied pension må hava återstått

till pensionsåldern, uppgått till minst trettio.

Uppgick för arbetare som i första stycket sägs antalet tjänstår, utökade

på sätt där angives, icke till trettio, är familjepensionens grundbelopp lika

med familjepensionsunderlaget minskat med 1/i2o för varje full fjärdedel av

år, varmed antalet tjänstår, sålunda utökade, understiger trettio.

3. För annan arbetare än i 2 mom. avses är familjepensionens grundbelopp

lika med familjepensionsunderlaget, såframt hans tjänstår uppgått til!

minst trettio, men eljest lika med familjepensionsunderlaget minskat med

Viso för varje full fjärdedel av år, varmed antalet tjänstår understiger trettio.

Utgör för sådan arbetare summan av antalet tjänstår och denvin pensionsåldern

återstående tiden mer än etthundratjugu fulla fjärdedels år, skall

dock grundbeloppet utgöra så stor del av familjepensionsunderlaget, som antalet

fulla eller påbörjade fjärdedels tjänstår utgör av nämnda summa.

4. Såsom tjänstår räknas vid tillämpning av 2 och 3 mom. tid, vilken arbetaren

må räkna som tjänstår enligt 2 § tjänstepensionsreglementet för arbetare

vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk.

5. Utgör det enligt 2 eller 3 mom. beräknade grundbeloppet icke helt

krontal, jämkas det till närmast högre hela krontal.

5 §.

För arbetare skola gälla följande familjepensionsunderlag och familjepensionsavdrag:
-

Pensionsgrupp enligt tjänstepensionsreglementet

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och

pappersbruk

Familje-

pensions-

underlag

kr.

Familjepensionsavdrag

för månad

kr.

för vecka

kr.

1. Tryckerimästare vid sedeltryckeriet och arbets-

ledande förmän vid pappersbruket..............

1,2(50

12.75

2.95

2. Tryckare vid sedeltryckeriet samt underformare och

guskare vid pappersbruket......................

1,140

11.25

2.60

3. Övriga manliga arbetare vid pappersbruket......

930

8.25

1.90

4. Kvinnliga arbetare.............................

810

1.30

0.30

6 §.

1. Familjepensionen består av cn fast och en rörlig del.

2. Familjepensionens fasta del motsvarar, för år räknat,

a) för änka eller frånskild hustru ensam eller för änka och frånskild

hustru tillsammans då pensionsberättigade barn ej finnas: familjepensionens

grundbelopp;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. (Bilaga).

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

b) för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för änka och frånskild

hustru tillsammans jämte barn: familjepensionens grundbelopp ökat med

femtio procent, örn endast ett barn finnes, och därutöver med tjugu procent

av grundbeloppet för varje ytterligare barn;

c) för ett barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru ej finnes:

familjepensionens grundbelopp;

d) för två eller flera barn, då pensionsberättigad änka eller frånskild hustru

ej finnes: familjepensionens grundbelopp ökat med femtio procent, om

barnen äro två, och därutöver med tjugu procent av grundbeloppet för varje

ytterligare barn.

3. Familjepensionens rörliga del skall utgöra samma procenttal å den

fasta delen, som under den tid pensionen avser gäller för beräknande av dyrtidstillägg

å nyreglerad avlöning för tjänstemän.

4. Av familjepension för änka eller frånskild hustru jämte barn eller för

änka och frånskild hustru tillsammans jämte barn äger änkan eller den frånskilda

hustrun eller änkan tillsammans med den frånskilda hustrun åtnjuta

så stor del, som motsvarar åttio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande

rörlig pensionsdel, samt barnet eller barnen återstoden. Frånskild

hustru, som åtnjuter pensionsrätt jämte den avlidnes barn i annat gifte, mä

dock icke av familjepensionen åtnjuta större del än vad som motsvarar

fyrtio procent av grundbeloppet jämte därå belöpande rörlig pensionsdel.

Äro änka och frånskild hustru eller äro två eller flera barn samtidigt pensionsberättigade,

skola dem tillkommande pensionsbelopp delas lika dem

emellan^

5. Innehar den, som är berättigad till familjepension efter arbetare, statsanställning

av sådant slag, att därmed är förenad tjänstepensionsrätt, eller åtnjuter

han tjänstepension för sådan anställning, eller äger han åtnjuta familjepension

enligt detta reglemente eller eljest av statsmedel jämväl såsom

anhörig till annan än nämnda arbetare, skall det belopp, som han enligt denna

paragraf skulle äga åtnjuta, minskas nied den i beloppet ingående rörliga

pensionsdelen jämte så stor del av etthundratjugu kronor, som den i beloppet

ingående fasta pensionsdelen utgör av familjepensionsunderlaget. Vad nu

sagts skall ock gälla för pensionstagare, som undergår direkt ådömt frihetsstraff

eller är föremål för åtgärd, som förklarats skola träda i stället för sådant

straff, eller ock avtjänar ådömt tvångsarbete.

7 §■

1. Familjepension utgår från och med dagen näst efter den, då arbetare

avlidit, till och med utgången av månaden näst efter den, under vilken pensionstagaren

avlider, eller, därest pensionsrätten upphör av annan anledning,

till och med utgången av den månad, under vilken rätten upphört.

Pension till barn, som födes efter faderns död, utgår från och med den månad,

under vilken barnet födes.

2. Utbetalning av pension sker i efterskott enligt de närmare bestämmelser,

som meddelas av fullmäktige; vid sedeltryckeriet föreståndaren och vid

pappersbruket förvaltaren likväl obetaget att efter pensionstagares frånfälle

förskottsvis utbetala återstående pensionsbelopp.

3. Har i följd därav, att frånskild hustru underlåtit att jämlikt 9 § göra

ansökan om pension, till annan pensionsberättigad utbetalts större belopp,

än han bort erhålla, skall därvid bero.

8 §.

1. Fråga om rätt till familjepension efter avliden arbetare prövas, på

därom gjord ansökan, av fullmäktige.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Sökande åligger att styrka sådana för fullmäktige icke kända omständigheter,

som böra tagas i betraktande vid prövningen av pensionsfrågan.

2. Då familjepension beviljas, skola de pensionsberättigade erhålla skriftligt

bevis därom.

9 §.

Vid anställnings upphörande skall arbetare, som äger rätt till familjepension

för sina efterlevande, erhålla skriftligt bevis därom.

10 §.

De närmare föreskrifter, som kunna finnas erforderliga för tillämpningen

av detta reglemente, meddelas av fullmäktige.

Detta reglemente träder i kraft den 1 juli 1937; dock att det icke skall äga

tillämpning i fråga om arbetare, som före nämnda dag avgått från sin anställning.

I fråga om arbetare, vilken vid reglementets ikraftträdande innehade anställning

av beskaffenhet och under förutsättningar, som i 1 § tjänstepensionsreglementet

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk

sägs, och som vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt pension, skall — även

i den mån detta ej följer av 4 § 4 mom. — för bestämmande av familjepension

åt hans efterlevande såsom tjänstår räknas den tid, under vilken han,

innan detta reglemente blev å honom tillämpligt, innehaft sådan anställning,

ävensom, därest han övergått från anställning hos enskild entreprenör till

riksbankens tjänst i samband med riksbankens övertagande av verksamheten

vid sedeltryckeriet, den tid i den enskilde entreprenörens tjänst, som han med

tillämpning av punkten 3 av övergångsbestämmelserna till tjänstepensionsreglementet

för arbetare vid riksbankens sedeltryckeri och pappersbruk förklarats

skola få tillgodoräkna såsom tjänstår.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Grunder för beräkningar angående ställningen av bankostatens och

riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och pupillkassan

vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och

för bedömande av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande

av verksamheten (självkostnadsgrunder).

De principer, som av Kungl. Majit och riksdagen år 1936 godkänts i fråga

om familjepensioneringen för befattningshavare i statens tjänst, innebära

beträffande familjepensioneringens ekonomi, att staten icke skall göra någon

vinst på övertagandet av pensioneringen. De s. k. självkostnadsgrunder, som

enligt dessa principer lagts till grund för beräkningarna i Kungl. Maj:ts propositioner

i familjepensionsfrågan vid 1936 års riksdag kunna, enär de härletts

ur material, avseende civila tjänstemän, benämnas civila självkostnadsgrunder.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 248 till 1937 års riksdag behandlas

även militära självkostnadsgrunder. De undersökningar, som nu utförts

beträffande änke- och pupillkassorna för befattningshavare vid riksdagens

verk, få anses resultera däri, att de civila självkostnadsgrunderna, så vitt

låter sig bedömas på grundval av det föreliggande, enligt sakens natur föga

omfattande materialet, äro tillämpliga å ifrågavarande kassor.

De civila självkostnadsgrunderna, vilkas tillämpning å dessa kassor närmare

preciseras nedan under II, hava kommit till användning vid de nu företagna

i särskilda promemorior meddelade beräkningarna angående kassornas

ställning den 30 september 1936. De synas även böra tillämpas vid beräkningar

angående en kassas ställning vid statens övertagande av dess verksamhet,

i den mån sådana beräkningar skola företagas jämlikt mellan staten

och kassan träffad överenskommelse för bestämmande av storleken av de

tillgångar, som staten behöver övertaga från kassan för pensionsförbindelsernas

täckande eller, vilket är detsamma, för avgörande i vad mån kassan

må behålla någon del av tillgångarna efter statens övertagande av verksamheten.

Med högre lönegrader förstås här 13 :e och högre lönegrader och med lägre

lönegrader 1—12 :e lönegraderna.

I. Statistiska undersökningar angående delägaredödlighet och

familjepensionsvärden.

Ehuru de kassor, varom här är fråga, såsom redan antytts hava ett relativt

obetydligt antal delägare (befattningshavare och f. d. befattningshavare),

nämligen vid tidpunkten 30/o 1936: i bankostatens kassa 149 i högre

och 37 i lägre lönegrader, i avdelningskontorens kassa 180 i högre och 40 i

lägre lönegrader, i riksgäldskontorets kassa 21 i högre och 8 i lägre lönegrader,

har jag dock ansett materialet från kassorna tillräckligt omfattande

för att motivera en undersökning, huruvida riskförhållandena inom desamma

mera avsevärt avvika från förhållandena inom de motsvarande kassor,

med vilka en jämförelse synes naturlig, nämligen de civila familjepensionskassorna.

De företagna undersökningarna hava avsett dels delägarnas

dödlighet, dels familjepensionsvärden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Dödlighetsundersökningen har omfattat perioderna 1911—1920 och 1921

-—1935. För var och en av dessa perioder samt för hela tiden 1911—1935

meddelas i bifogade tabell 1 antal observationsår samt dödsrisk.er för de

ifrågavarande befattningshavargrupperna sammantagna efter 5-årsgrupper,

varvid de högre och de lägre lönegraderna hållits åtskilda. Något direkt

utnyttjande av de funna outjämnade dödsriskerna kan givetvis ej ifrågakomma

med hänsyn till materialets ringa omfattning. Av större intresse

torde vara en jämförelse med andra motsvarande undersökningar för ungefär

samma tidsperiod. En dylik jämförelse, vilken begränsats till att gälla

undersökningsperioden 1921—1935, gives i tabell 2. Det verkliga antalet

dödsfall jämföres här med antalet dödsfall beräknat efter standardtabeller,

nämligen dels tabellerna över dödligheten för civila tjänstemän i högre resp.

lägre lönegrader enligt i proposition nr 245/1936, sid. 68 angiven utjämning,

dels dödlighetstabellen för män i hela riket 1921—1930 enligt Statistisk årsbok

år 1936, sid. 62. För de högre lönegraderna inom de olika grupperna

vid riksdagens verk sammantagna företer dödligheten enligt denna jämförelse

åtminstone i stort sett samma gång som för de civila högre lönegraderna och

ligger på en nivå, som i genomsnitt endast med 3 % överstiger den civila.

I genomsnitt kan dödligheten inom de högre lönegraderna vid riksdagens

verk sägas ha utgjort nedanstående procent av dödligheten för civila högre

lönegrader, nämligen

för riksbankens huvudkontor...................... 114 °/o

för riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.. 95 °/o

för riksgäldskontoret..............................73 °/o

för de nämnda riksdagens verk sammantagna........ 103 %.

Vid jämförelse med befolkningsdödligheten befinnes dödligheten inom de

högre lönegraderna i riksdagens verk ha överstigit denna med i genomsnitt

ungefär 21 %. Vad beträffar de lägre lönegraderna har dödligheten i genomsnitt

legat ungefär 22 °/o över motsvarande civila dödlighet och ungefär

15 % över befolkningsdödligheten; materialet omfattar emellertid på denna

punkt sammanlagt endast 31 dödsfall.

Vad beträffar familjepensionsvärdena skall här iärnnas en kort redogörelse

för vissa resultat angående de familjepensionsvärden, som avse änkor och

minderåriga barn. En jämförelse har bland annat gjorts i fråga örn

In • f, In -f och In.f

för familjepension vid 1 kronas familjepensionsunderlag enligt allmänna familjepensionsreglenientet,

dock utan begränsning av pensions! ätten för änka

samt nied gränsåldern 21 år för barnpensioner, varvid nx betyder antalet

x-åriga delägare i den eller de kassor för riksdagens verk, varom fråga är,

och /-tecknen hava samma innebörd sorn i tidigare promemorior ingående i

propositioner till 1936 och 1937 års riksdagar, /-värdena hava härvid ena

gången satts lika med de outjämnade /-värdena för civila ordinarie befattningshavare

i de ifrågavarande lönegraderna enligt tabellerna å sid. 115 och

116 i proposition nr 248/1937, andra gången lika med de enligt samma grunder

beräknade värdena för vederbörande kassa eller kassor för riksdagens

verk, dock i senare fallet utan tillägg för adoptivbarn. Kvoten mellan de

båda värden på In* ■ som erhållas vid beräkning i täljaren på grundval

av de sistnämnda och i nämnaren på grundval av de förstnämnda /-värdena,

kan anses utgöra ett mått på //-värdenas genomsnittliga nivå i vederbörande

kassa jämförd med den »civila» nivån. Denna kvot och motsvarande

kvoter för // och fx återgivas i nedanstående tablå.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Förhållandet mellan /-nivåerna i kassorna lör riksdagens verk och den

civila /-nivån.

Högre lönegrader

Lägre lönegrader

f

t”

''X

4

f

'' X

1*

1X

4

Bankostatens kassa..................

0.9058

0.8444

0.8934

1.0786

0.5945

0.9748

Kassan för riksbankens avdelningskon- tor och pappersbruk ..............

0.9607

0.9966

0.9678

1.1279

1.0331

1.1092

Riksgäldskontorets kassa ............

0.9087

0.7689

0.8757

1.1833

0.3697

0.9844

De tre kassorna sammantagna.......

0.9837

0.9137

0.9297

1.1110

0.7451

1.0342

Resultaten kunna uttryckas så, att bedömt efter förhållandena so/9 1936

den relativa familjepensionskostnaden för de högre lönegraderna i de tre

kassorna för riksdagens verk, om hänsyn endast tages till familjesammansättningen

men ej till delägaredödligheten, i genomsnitt är 0.9337 av de civila

tjänstemännens relativa kostnad vad beträffar änkepensionen, medan motsvarande

siffra är 0.9137 för barnpensionen och 0.9297 för liela pensionen. Beträffande

de lägre lönegraderna, där materialet dock såsom förut nämnts är

synnerligen obetydligt, äro motsvarande siffror 1.1110, 0.7451 och 1.0342. De

nämnda siffrorna borde egentligen, bortsett från relationstalen för änkepensionen,

något höjas med hänsyn till att adoptivbarn ej medtagits i kalkylen

för kassorna för riksdagens verk (beträffande betydelsen härav jfr sid. 141,

statens offentliga utredningar 1934/29).

De här meddelade undersökningarna angående delägaredödlighet och familjepensionsvärden

motsvarande allmänna familjepensionsreglementets bestämmelser

hava icke ansetts motivera någon avvikelse från de civila grunderna

vid upprättande av balansräkning för kassorna.

Beträffande barnpensioner enligt nuvarande reglemente hava vissa beräkningar

verkställts, vilka lett till en under II nedan given formel.

Beträffande pensioner till ogifta döttrar över 50 dr hava de grundtabeller

konstruerats, som nedan närmare beröras. II.

II. Val av beräkningsgrunder.

En utförlig redogörelse för de civila självkostnadsgrunderna återfinnes i

en P. M. den 26 februari 1936, fogad som bilaga B till Kungl. Maj:ts proposition

nr 245 till 1936 års riksdag (s. 65—79). I denna P. M. förutsattes i

överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag till 1936 års riksdag, att barnpensionerna

skulle upphöra vid 21 års ålder. Sedan riksdagen emellertid

sänkt ifrågavarande gränsålder till 19 år, hava vissa kompletteringar av de

ursprungliga civila självkostnadsgrunderna visat sig erforderliga. Dylika

kompletteringar hava givits i en P. M. januari 1937 angående tuilstatens enskilda^

pensionsinrättning (bil. N till Kungl. Maj:ts proposition nr 248 till

1937 års riksdag). För de här ifrågavarande kassornas vidkommande hava

nu vidtagits ytterligare kompletteringar med hänsyn till de nuvarande bestämmelserna

angående pensioner till minderåriga barn och till 50-åriga

ogifta döttrar. Nedan lämnas en sammanfattning av de grunder i olika avseenden,

som sålunda bliva gällande för kassorna för befattningshavare vid

riksdagens verk.

Räntefoten vid beräkningar angående kassornas övertagande har enligt lämnade

direktiv fastställts till 4 °/o, och dödlighetsantaganden för tjänstemän

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

och för änkor och minderåriga eller redan pensionerade sjuka barn ävensom

omgiftessannolikheter för änkor och antaganden angående befattningshavares

avgång från tjänsten med sjuk- eller invalidpension hava valls enligt

avdelningarna 2—4 i nyssberörda P. M. den 2G februari 1936 (proposition

nr 245, sid. 66—70). Dock har såsom av det följande framgår i ett fall en

annan ’ delägaredödlighet implicite kommit till användning, nämligen vid

konstruktion av familjepensionsvärden F^0) d för ogifta döttrar.

Beträffande pensioner till 50-åriga ogifta döttrar efter sådana redan avlidna

delägare, vilka behållit pensionsrätt för dylika döttrar (samtliga delägare

i bankostatens kassa, delägare i avdelningskontorens kassa inträdda

före 1934 samt vissa delägare i rilcsgäldskontorets kassa) hava beräkningar

utförts på grund av de i bifogade tab. 3 meddelade giftermålssannolikheterna

samt samma dödlighetstabell, som tillämpas för nuvarande änkor. För en

ensam dotter uppgår härvid kapitalvärdet av 1 kronas pension från 50 års

ålder eller den högre ålder hon redan må hava uppnått till ett belopp a x 3

som angives i tab. 3. Där flera ogifta döttrar gemensamt äga rätt till pension,

har approximativ beräkning tillämpats. Sannolikhet^ för att pensionsberättigade

änkor och minderåriga barn skola finnas, när en dotter redan

uppnått 50 års ålder, antages vara 0. Vad beträffar avdelningskontorens

kassa hava uppgifter angående ogifta döttrar i åldern mellan 21 och 50 år

till redan avlidna delägare, i fall då änka elier minderåriga barn ej nu åtnjuta

pension, ej kunnat erhållas, varför jag varit nödsakad att för dessa

okända döttrar tillämpa ett värde grundat på en uppskattning med utgångspunkt

från förhållandena i bankostatens kassa.

Vad beträffar familjepensionsvärdena för änkor och minderåriga barn hava

dessa i första hand hämtats ur avdelning 5 i promemorian den 26 februari

1936 (prop. nr 245, sid. 70—72, 75—78) samt bilagorna N 1 och N 2 till

promemorian januari 1937 (prop. nr 248, s. 140, 141, 146 149). Gräns
åldern

för äktenskaps ingående har för nuvarande delägare härvid genomgående

antagits vara 65 år, alltså även i det fall då någon begränsning av

rätten för änka att åtnjuta pension med hänsyn till delägares ålder vid äktenskapets

ingående ej finnes stadgad; för framtida befattningshavare —

vilka medtagas vid uträkning av det utjämnade statsbidrag, som svarar mot

120-kronorstillägget — tillämpas däremot i överensstämmelse med allmänna

familjepensionsreglementet en gränsålder av 60 år. Gränsåldern för barnpensioner

har valts i överensstämmelse med de bestämmelser angående dylik

ålder, som återfinnas i det reglemente eller den överenskommelse, beräkningarna

avse.

Vid beräkningar angående barnpensioner enligt nuvarande reglemente för

riksgäldskontorets kassa äro, med hänsyn till alt barnpensionsprocenterna

överensstämma med allmänna familjepensionsreglementets, de hittills avhandlade

familjepensionsvärdena med gränsålder för barnpensioner 21 år

tillämpliga. För bankostatens och avdelningskontorens kassor, i vilka ett

s. k. pupilltillägg av 250 kronor i regel utgår för varje barn under 18 år, måste

däremot kapitalvärdet av cc-årig tjänstemans rätt till pension för änka och

minderåriga barn enligt nuvarande reglemente beräknas enligt särskilda

grunder; vid beräkningarna har sistnämnda kapitalvärde upptagits till följande

belopp:

c-F$ + (0.24 e + 2.09 • 250) (Fbr21 -1.5 lii, m~w)),

där e betyder den försäkrade änkepensionen, Fäx, Fx _1 och BLX ''~'' 1J) definieras

i nyssnämnda bilaga N till proposition nr 248 samt koefficienterna 0.24 och

2.09 härletts ur material från de tre här behandlade kassorna.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Vid beräkningar angående pensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet

hava för samtliga kassor tillämpats ^.-vården enligt proposition

nr 245 (slutålder för barnpensioner 21 år för nuvarande delägare och 19 år

för framtida befattningshavare).

Vad beträffar familjepensionsvärden för pension till ogifta döttrar från 50

års ålder hava först härletts de värden f/l0)d, vilkas innebörd och belopp

framgå av bifogade tabell 4. Som material har härvid använts uppgifter

per den 30 september 1936 angående dels delägare i bankostatens kassa, dels

före år 1934 inträdda delägare i avdelningskontorens kassa. Nuvärdet

Fxm,lt av x-årig tjänstemans rätt att, när han framdeles avlider, för sina

ogifta döttrar över 50 år gemensamt erhålla en sammanlagd familjepension

av 1/2 krona har, för erhållande på denna punkt av en gemensam tabell för

högre och lägre lönegrader, beräknats under antagande, att delägaredödligheten

följer tabellen O M (2.5 Ht L) (Statens offentliga utredningar 1934: 29,

sid. 104, 129—130). Värdena på återfinnas ävenledes i tabell 4.

Vid kapitaliserifcg i balansräkning nr 2 för de nuvarande tjänste- och

familjepensionärerna av differensen mellan de nya pensionerna med rörlig

pensionsdel å ena sidan och de nuvarande pensionerna med pensions-

och dyrtidstillägg å andra sidan hava differenserna för änkor med

barn ansetts kunna beräknas, som örn änkan vore ensam. Barnpensionerna

skola härvid i balansräkning nr 2 uträknas till de kvotdelar av den nuvarande

reglementsenliga änkepensionen, som äro fastställda i 5 § allmänna familjepensionsreglementet.

Beträffande hänsynstagande vid beräkningarna till framtida befordringar

är denna fråga framför allt av vikt, när det gäller överenskommelser avslutade

med kassor, vilka redovisat överskott enligt den balansräkning, efter

vilken de ekonomiska konsekvenserna av övertagandet preliminärt bedömts,

och vilka kassor därför enligt respektive överenskommelser tillförsäkrats rätt

att behålla viss del av sina tillgångar. Antagandet angående befordringar påverkar

här direkt storleken av denna behållna dels belopp. Vid de överenskommelser

av dylik art, som tidigare träffats, nämligen överenskommelserna

med telegrafverkets och statens järnvägars kassor, har hänsyn till framtida

befordringar i huvudsak ej tagits. Pensioners kapitalvärde har sålunda

genomgående upptagits utan hänsyn till framtida befordringar, och beträffande

avgifters kapitalvärde har själva den grundläggande beräkningen skett

utan hänsyn till befordringar. Beträffande telegrafverkets kassa gäller emellertid

enligt den träffade överenskommelsen, att i avräkningen kassan skall

vid övertagandet debiteras för visst belopp, motsvarande förmånen för framdeles

befordrade delägare av en avgiftsbefrielse efter 30, resp. 25 avgiftsår.

Själva grundregeln har emellertid i de biigge nyssnämnda kassorna enligt de

preliminära överenskommelserna varit den, att avgifterna för de vid övertagandet

förefintliga delägarna erläggas enligt nuvarande reglementes bestämmelser

intill eventuell befordran, att efter befordran allmänna familjepensionsreglementets

skala gäller, men att oaktat detta avgifterna under hela

den efter övertagandet återstående betalningstiden vid kapitaliseringen i avräkningen

upptagas enligt nuvarande reglementes bestämmelser; när härifrån

avvikande förutsättningar beträffande den faktiska avgiftsbetalningen

införts beträffande telegrafverkets kassa, har del i fråga om avräkningens

upprättande införts bestämmelser innebärande, att en beräkning först skall

göras enligt grundregeln och först därefter justering göras för avvikelserna

med de belopp, som befinnas motiverade efter en värdering, där hänsyn så

vitt möjligt tages till alla viktigare kända faktorer, till vilka faktorer nu även

räknas befordringsförhållanden. Jag bortser härvid från viss avgiftsbefri
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

else, som efter den preliminära överenskommelsens avslutande föreslogs av

Kungl. Majit och godkändes av riksdagen utan att kassan därför skulle belastas

i avräkningen.

Beträffande bankostatens änke- och pupillkassa har nu överenskommits,

att avgifterna genast skola utgå enligt allmänna familjepensionsreglementets

skala. I förhållande till den ovan berörda grundlösningen, enligt vilken nuvarande

avgiftsskala bibehålies intill befordran, medför detta, att en ytterligare

tillgång skapas, motsvarande kapitalvärdet av skillnaden i avgifterna

mellan de bägge skalorna linder tiden intill nästa befordran. För beräkningen

av detta kapitalvärde vore det nödvändigt att göra ett antagande angående

de framtida befordringsförhållandena. Emellertid kan det i förevarande

fall, där skillnaden mellan den nya och den gamla avgiftsskalan, i motsats

till vad som gällde för telegrafverkets och statens järnvägars kassor, är synnerligen

avsevärd, ifrågasättas, huruvida en tillämpning av själva grundlösningen

vid de anförda speciella förhållandena vore rimlig gentemot kassan,

enär den icke skulle taga hänsyn till att den kraftiga avgiftshöjningen vid

första befordran efter övertagandet motiveras ej blott av ökade pensionskostnader

på grund av befordran utan därjämte innebär en nivåhöjning vid detta

befordringstillfälle, vilken icke motsvaras av någon särskild ytterligare pensionsförmån.

Vid bedömandet härav bör man erinra sig, att genom den nu

överenskomna anordningen kassan kommer att själv åtaga sig förräntningen

av medel, vilka vid den eljest vanliga lösningen skolat förräntas av staten

efter 4 procent, en ändring, som såvitt nu kan bedömas, synes vara till statens

fördel. Jag förordar, att beräkningen av avgiftsdifferensens kapitalvärde

göres för kassan förmånligare på det sätt, att differensen tillgodoräknas ej

blott för tiden intill första befordran utan även för den därefter återstående

tjänstetiden. Detta innebär med andra ord, att i balansräkningen vid övertagandet

kapitalvärdet av de nya avgifterna upptages för hela den återstående

tjänstetiden utan någon reduktion för befordringar.

Beträffande riksgäldskontorets änke- och pupillpassa skola enligt överenskommelsen

familjepensionsavdragen för de å de nya bestämmelserna

övergångna delägarna i tjänst från och med övertagandet vara lika med

årsavgifterna enligt kassans nuvarande reglementes huvudbestämmelser för

den vid varje tidpunkt innehavda tjänsten; även efter framtida befordran

skall alltså ifrågavarande avgiftsskala gälla. Hänsyn till ifrågavarande bestämmelse,

vilken avviker från motsvarande stadgande i hittills behandlade

överenskommelser, bör vid avräkningen (jfr ovanstående redogörelse beträffande

telegrafverkets kassa) tagas på det sätt, att kassan å ena sidan

gottskrives för kapitalvärdet av avgifterna enligt sagda skala under delägares

återstående tjänstetid utan hänsyn till befordringar och ri andra sidan

— i anledning av den för framdeles befordrade delägare medgivna förmånen

att ej behöva vidkännas det högre familjepensionsavdraget enligt allmänna

familjepensionsreglementet — belastas med kapitalvärdet av skillnaden

mellan familjepensionsavdraget enligt allmänna familjepensionsreglementet

och avgiften enligt nyssnämnda skala, räknat med hänsynstagande

till framtida befordringar och avseende återstående tjänstetid efter första

befordran efter kassans övertagande. De antaganden beträffande befordringar

m. m., vilka erfordras för sistnämnda beräknings verkställande,

synas böra bliva föremål för särskild överenskommelse mellan fullmäktige

i riksgäldskontoret och kassan i samband med övertagandet.

Vid värderingen av kapitaltillgångarna hava tillämpats reglerna i avdelning

(i i promemorian den 20 februari 1936 (proposition nr 245, sid. 72—

74), varvid hänsyn till försäljningar och nyplaceringar, verkställda efter

den 31 december 1934 tagits på sätt angives å sid. 74 i promemorian.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Vad beträffar den avräkning, som skall äga rum vid statens övertagande

av bankostatens och riksgäldskontorets kassors rörelse böra beräkningsantagandena

väljas i överensstämmelse med ovanstående grunder. Vederbörande

kassa gottskrives alltså för samtliga kapitaltillgångar vid tidpunkten

för övertagandet med avdrag för icke försäkringstekniskt beräknade skulder

ävensom, på ovan angivet sätt, för kapitalvärdet av återstående avgifter

enligt överenskommelsen och belastas med kapitalvärdet av de enligt överenskommelsen

utgående pensionerna. För delägare i tjänst medräknas härvid

ej 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel; för de vid övertagandet pensionerade

delägarna samt för då förefintliga änkor och barn upptages hela

pensionen inklusive 120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel, minskad med

pensionstillägg och dyrtidstillägg å nuvarande pension och pensionstillägg

enligt gällande bestämmelser angående pensions- och dyrtidstillägg åt efterlevande

till befattningshavare i statens tjänst. I fråga örn bankostatens

kassa tillgodoräknas härvid dylika tillägg även vad beträffar pensionsfall,

som inträffat efter den 30 juni 1932. Hänsyn tages ej till pensionsrätt för

frånskild hustru.

Som beräkningsantaganden angående dyrtidstilläggens resp. de rörliga

pensionsdelarnas storlek i förhållande till barnpensionen torde för nuvarande

tjänstepensionärers efterlevande och nuvarande änkor och barn böra gälla

de grunder, som äro fastställda för sista kvartalet före statens övertagande

av kassans rörelse resp. svara mot då gällande grunder.

Därest samtliga delägare för vilka enligt överenskommelsen så är medgivet,

övergå på det nya familjepensionsreglementets bestämmelser, kommer

avräkningen att upprättas enligt identiskt samma principer som de, vilka

ligga till grund för kassans per tidpunkten 3% 1936 upprättade balansräkning

nr 2, vilken meddelas i särskild promemoria.

Vid avräkningens verkställande uppkomma emellertid ytterligare frågor

att lösa på grund av valfriheten för delägare i tjänst och pensionerade delägare

att övergå på de nya bestämmelserna eller att kvarstå på de gamla.

Det härmed följande urvalet synes dock ej kunna väntas bliva av större

betydelse än att -värdena och övriga antaganden bortsett från F.t (j0>livärdena,

kunna oberoende av urvalet bibehållas för samtliga delägare med

valrätt. Fj-värdena skola i så fall i avräkningen tillämpas på den av kassan

bekostade pension (inkl. eventuell procentförhöjning), som kommer att

gälla för vederbörande på grund av dennes val. Beträffande pensioner till

50-åriga ogifta döttrar till sådana delägare, vilka ehuru därtill berättigade

ej övergått å de nya bestämmelserna, beräknas dessa pensioners kapitalvärde

som kapitalvärdet av för de olika familjerna individuellt beräknade överlevelseräntor

(i vissa fall s. k. samräntor) till de vid övertagandet förefintliga

potentiellt pensionsberättigade ogifta döttrarna med tillämpning av de

antaganden för dödlighet och giftermålssannolikheter, som enligt den å tabell

4 meddelade texten legat till grund vid nämnda tabells konstruktion:

det individuellt beräknade nettovärdet ökas med ett säkerhetstillägg av 10 %.

För delägare, som obligatoriskt kvarstå å de äldre bestämmelserna (från

tjänsten utan pension avgångna samt delägare på grund av bisysslor) synes

genomsnittlig beräkning enligt tabell 4 lämplig.

Stockholm den 30 april 1937.

TIM JANSSON.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Tab. 1. Manliga ordinarie och pensionerade f. d. ordinarie tjänstemän vid riksbankens

huvudkontor, avdelningskontor och pappersbruk samt riksgäldskontoret

1911—1920 och 1921—1935.

Antal observationsår o samt dödsrisker q.

Ålder

13:e och högre lönegrader

1—12:e lönegraderna

1911—1920

1921—1935

1911—1935

1911-1920

1921—1935

1911-1935

0

q i °/oo

0

q i %o

0

q i °/oo

o j q i %o

0

q i °/oo

0

q i

20.5— 24.5

25.5— 29.5

30.5— 34.5

35.5— 39.5

40.5— 44.5

45.5— 49.6

50.5— 54.5

55.5— 59.5

60.5— 64.5

65.5— 69.5

70.5— 74.5

75.5— 79.6

80.5— 84.5

85.5— 89.5

90.5— 94.5

14.5

262.0

751.5

625.5

376.0

267.5

262.0

218.0

136.0

55.0

41.0

28.0

9.0

2.0

0.00

7.63

5.32

7.99

7.98

18.69

22.90

13.76

44.12

54.55

24.39

35.71

111.11

500.00

52.5

321.5

495.6

645.5

823.5

895.0

683.5

433.0

332.0

262.0

154.0

73.0

33.0

7.0

0.00

9.33

4.04

1.55

9.71

7.82

14.63

4.62

24.10

57.25

90.91

82.19

121.21

571.43

67.0

583.5

1.247.0

1.271.0

1.199.5

1.162.5

945.5

651.0

468.0

317.0

195.0

101.0

42.0

9.0

0.00

8.57

4.81

4.72

9.17

10.32

16.92

7.68

29.91

56.78

76.92

69.31

119.05

555.66

0.5

34.0

73.5

71.6

80.0

99.0

109.5

91.0

66.0

59.0

28.0

12.0

8.0

8.0

5.0

0.00

O.oo

13.61

O.oo

0.00

0.00

9.13

43.96

O.oo

50.86

35.71

83.33

250.00

125.00

200.00

2.5

37.0

122.5

160.0

166.0

137.0

117.5

126.5

128.5

103.0

77.0

47.0

29.0

6.0

O.oo

0.00

0.00

0.00

6.02

14.60

17.02

23.72

31.13

38.83

77.92

85.11

137.93

166.67

3.0

71.0

196.0

231.5

246.0

236.0

227.0

217.5

194.5

162.0

105.0

59.0

37.0

14.0

5.0

0.00

0.00

5.10

O.oo

4.07

8.47

13.22

32.18

20.57

43.21

66.67

84.75

162.16

142.86

200.00

20.5—94.5

3,048.0

—

5,211.0

—

8,259.0

—

745.0

—

1,259.5

—

2,004.5

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Tab. 2. Jämförelse mellan dödligheten för å ena sidan manliga ordinarie och

pensionerade f. d. ordinarie tjänstemän vid riksbankens huvudkontor, avdelningskontor

och pappersbruk samt riksgäldskontoret 1921—1935 och å andra sidan

manliga tjänstemän vid civilförvaltningen resp. män i hela riket 1921—1930.

Beräknat antal dödsfall inom riksdagens ifrågavarande verk enligt utjämnad dödlighet för civila

högre, resp. lägre lönegrader = DH, resp. DL (ux enl. formel (1) resp. (2) å sid. 68 i prop.

245/1936), enligt befolkningsdödligheten för män 1921—1930 = D B.

Verkligt antal dödsfall inom riksdagens ifrågavarande verk = d. Verkligt antal dödsfall i

.100 • d

procent av beräknat = nH, resp. rr L, resp. 7tB [tz R =,—g- etc.)

A) 13:e och högre lönegrader.

Ålder

Riksbankens

huvudkontor

Riksbankens

avdelningskon- tor och pap- persbruk

Riksgälds-

kontoret

Samtliga här angivna riks- dagens verk

DS

d

71 a

DB

d

71B

dh

d

71H

dh

d

71 n

db

71B

20.5—39.5

1.54

4

260

2.31

2

87

0.38

0

0

4.23

6

142

7.06

85

40.5-49.5

5.60

8

143

6.65

6

90

0.31

1

323

12.56

15

119

11.82

127

50.5—59.5

7.20

7

97

9.77

5

51

0.79

0

0

17.76

12

68

13.56

88

60.5—69.5

9.55

''9

94

11.28

13

115

1.62

1

62

22.45

23

102

16.53

139

70.5—79.5

10.03

11

110

7.64

9

118

0.61

0

0

18.28

20

109

14.65

137

80.5—89.5

2.84

3

106

3.29

4

122

0.41

1

244

6.54

8

122

6.08

132

20.5—89.5

36.76

42

114

40.94

39

95

4.12

3

73

81.82

84

103

69.70

121

B) 1—12 lönegraderna.

Ålder

Riksbankens

huvudkontor

Riksbankens

avdelningskon- tor och pap- persbruk

Riksgälds-

kontoret

Samtliga här angivna riks- dagens verk

d

71L

dl

d

71L

dl

d

71L

Di

d

nL

db

71B

20.5—39.5

0.49

0

0

0.37

0

0

0.06

0

0

0.92

0

0

1.52

0

40.5—49.5

0.73

2

274

0.64

1

156

0.11

0

0

1.48

3

203

2.04

147

50.5—59.5

0.90

2

222

1.70

1

59

0.13

2

1,538

2.73

5

183

3.15

159

60.5—69.5

2.23

4

179

3.19

3

94

0.87

1

115

6.29

8

127

6.44

124

70,5—79.5

4.34

5

115

3.13

4

128

1.08

1

93

8.55

10

117

8.38

119

80.5—89.5

2.18

4

183

2.20

0

0

1.15

1

87

5,53

5

90

5.41

92

20.5—89.5

10.87

17

156

11.23

9

80

3.40

5

147

25.50

31

122

26.94

115

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Tab. 3. Grundtabell lör beräkningar angående pensioner till 50-&riga ogifta döttrar

elter redan avlidna delägare. Räntefot 4 %.

Gx = sannolikheten lör att en ogift l ång dotter gifter sig inom ett år, beräknad på grundval

av statistik avseende icke förut gifta kvinnor i hela riket 1911—1920 (huru Gx skall uppfattas

vid kombination med dödsrisken qx framgår av nedanstående formel beträffande lx).

ld = antal kvarlevande ogifta döttrar. ldx beräknas med tillämpning av rekursionsformeln:

^+l = % V-GJ (!-?,)•

ä (60) d = kapitalvärdet av en tidigast vid 50 års ålder börjande pension å 1 krona till

3-årig dotter, utgående så länge hon lever ogift. Dödsriskerna qx hava för x>21 beräknats med

utgångspunkt från formeln ux = 0.0043 + 0.000020 '' cx, log c = 0.046. För i<21 har /ix satts

lika med 0.

1

2

3

4

1

2

3

4

Dotters

ålder

X

Gx i °/°°

C

äxmd

Dotters

ålder

X

Gx i %o

£

z (50)d

ax

0

0

99,553

0.439

40........

23

25,884

8.099

0

99^553

0.456

41........

20

25,144

8.671

9.

0

99,653

0.474

42........

17

24,495

9.257

0

99|553

0.493

43........

15

23,933

9.853

4

0

99,553

0.513

44........

13

23,425

10.470

fS

0

99,553

0.534

45........

12

22,970

11.104

0

99,553

0.555

46........

11

22,541

11.768

7

0

99,553

0.577

47........

10

22,136

12.462

8

0

99|553

o.eoo

48........

8

21,754

13.188

9

0

99*553

0.624

49........

7

21,415

13.933

10

0

99,553

0.649

50........

6

21,093

14.712

1]

0

99,553

0.675

51........

5

20,789

14.496

1?

o

99*553

0.702

52........

4

20,500

14.261

18

0

99,553

0.730

53........

3

20,225

14.007

14

o

99,553

0.760

54........

3

19,962

13.732

1 p»

0

99,553

0.790

55........

2

19,690

13.451

ift

0

99^553

0.822

56........

2

19,427

13.152

17

0

99,553

0.854

57........

2

19,152

12.847

18

0

99*553

0.889

58........

1.7

18,864

12.536

]Q

0

99*553

0.924

59........

1.4

18,568

12.217

90

0

99,553

0.961

60........

1.1

18,262

11.890

9A

65

99,553

1.000

61........

0.9

17,945

11.656

'' 99

77

92,665

1.117

62........

0.7

17,612

11.215

98

85

85,144

1.264

63........

0.5

17,263

10.868

94

91

77,554

1.443

64........

0.4

16,896

10.518

........

1

94

70,176

1.659

65........

0.4

16,508

10.163

96

93

63,287

1.913

66........

0.3

16,096

9.808

97

90

57| 137

2.204

67........

0.2

15,659

9.450

28

85

51,752

2.530

68........

0.2

15,196

9.091

9 Q

79

47,130

2.889

69........

0.2

14,705

8.733

80

73

43,201

3.278

70........

0.1

14,185

8.376

81

65

39j856

3.695

71........

0.1

13.637

8.021

39

57

37^084

4.131

72........

0.1

13,059

7.668

33

50

34,798

4.578

73........

0.0

12,451

7.318

34........

45

32,894

5,037

74........

0.0

11,815

6.973

.35

40

31,255

5.513

75........

0.0

11,152

6.632

36 .

35

29,850

6.003

76........

0.0

10,463

6.297

37

31

28,654

6.504

77........

0.0

9,751.2

5.969

38

28

27,618

7.018

78........

0.0

9,021.4

5.648

39........

25

26,697

7.661

79........

0.0

8,278.1

5.336

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

1

2

3

4

1

2

3

4

Dotters

fi m d

ax

Dotters

ålder

X

G* i °/oo

ålder

X

Gx i »/oo

i

sxmd

80........

0.0

7.526.9

6,774.7

6.029.2

5.298.9

4,592.6

3.919.2

3.287.3

2.704.9

2,179.0

1,714.2

5.030

90........

0.0

1,313.4

977.36

2.543

81........

O.o

4.734

91........

0.0

2.356

2.179

82........

0.0

4.448

92........

0.0

704.01

83........

0.0

4.172

93........

0.0

489.06

2.014

84........

0.0

3.906

94..,

0.0

326.35

1.859

1.715

85........

0.0

3.651

95........

0.0

208.27

86........

0.0

3.407

96.....

0.0

126.46

72.658

1.681

1.457

1.343

87........

o.o

3.174

97........

0.0

88........

0.0

2.952

98........

0.0

39.257

89........

O.o

2.742

99........

0.0

19.811

1.236

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Tab. 4. Grundtabell för beräkningar angående pensioner till 50-åriga ogifta döttrar

efter framdeles avlidna delägare. Räntefot 4 %.

tx 6°) d = genomsnittliga kapitalvärdet vid z-årig delägares frånfälle av en familjepension å

*/a krona, utgående gemensamt till de vid varje tidpunkt kvarlevande döttrar, som då äro ogifta

och över 50 år gamla.

pxW d _ nuVyr(]et av x-årig delägares rätt att, när han framdeles avlider, för sina ogifta

döttrar erhålla en familjepension å V» krona, utgående gemensamt till de vid varje tidpunkt

kvarlevande döttrar, som då äro ogifta och över 50 år gamla.

Till grund för konstruktionen av dessa värden har lagts material avseende i huvudsak samtliga

befattningshavare och f. d. befattningshavare vid riksbanken so,o 1936, vidare i fråga örn

döttrar med en ålder av minst 21 år dödlighetstabellen R32 och värdena Gx i tab. 3, i fråga

om döttrar under 21 år qx- och G^-värdena 0 samt i fråga örn delägare dödlighetstabellen O M

(2.5 H + L).

1

2

3

1

2

3

Delägares ålder

X

fx(50)d

i? (50)d

Delägares ålder

X

/ (50) d

Fx(50) d

20................

0.00

0.135

60................

0 47

0 723

21................

O.oo

0.141

61...........

0 52

0 758

22................

O.oi

0.147

62............

0 57

0 704-

23................

0.02

0.153

63..............

0 62

0 832

24................

0.03

0.159

64.........

0.67

0 871

25................

0.04

0.166

65........

0 72

0 013

26................

0.04

0.173

66................

0''77

0 957

27................

0.05

0.180

67................

0.85

1 002

28................

0.06

0.188

68..........

1.00

1 046

29................

0.07

0.196

69...........

1 21

1 086

30................

0.08

0.204

70................

1 42

1119

31................

0''09

0.212

71..........

1 50

1 145

32................

0.09

0.221

72..............

1.54

1 160

33................

0.10

0.230

73..........

1 56

1 1 01

34................

0.11

0.240

74............

1 58

1 212

35................

0.12

0.250

75..............

1 60

1 231

36................

0.13

0.260

76................

1 60

1 250

37................

0.14

0.271

77................

1.60

1 267

38................

0.16

0.282

78..........

1 60

1 984

39................

0.17

0.294

79............

1 60

1 300

40................

0.18

0.306

80................

1 60

1 316

41................

0.19

0.319

81..........

1 60

1 339

42................

0.20

0.332

82..............

1 60

1 346

43................

0.21

0.346

83................

1.60

1 360

44................

0.21

0.361

84............

1 60

1 374

45................

0.22

0.376

85................

1 60

1 387

46................

0.23

0.392

86..........

1 60

47................

0.24

0.408

87..............

1 60

1 412

48................

0.25

0.426

88................

1.60

1 424

49................

0.26

0.444

89..........

1 60

1 435

50................

0.27

0.463

90.........

1 60

51................

0.28

0.484

91.........

1 60

1 456

52................

0.29

0.505

92................

1 60

1 466

53................

0.31

0.527

93........

1 60

1 475

54................

0.33

0.551

94...............

1.60

1 483

55................

0.35

0.676

95............

1.60

56................

0.37

0.602

96........

1 60

57................

0.39

0.630

97............

1 60

1 450

58................

0.42

0.659

98..........

1 60

1 377

59................

0.44

0.690

99................

1.60

1.098

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan familjepen
sionskommittén

för riksdagens verk och delegerade för bankostatens

änke- och pupillkassa den 30 april 1937 träffad

preliminär överenskommelse angående statens övertagande

av kassans verksamhet.

Förevarande beräkningar äro verkställda med tillämpning av civila »självkostnadsgrunder»

(räntefot 4 %) angivna i en av mig den 30 april 1937 dagtecknad

P. M. med grunder för beräkningar angående ställningen av bankostatens

och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och pupillkassan

vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och för bedömande

av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten.

1 Dessa beräkningar få med hänsyn till arten av de sålunda tilllämpade

grunderna ej användas för bedömande av kassans ställning under

förutsättning att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt

ändamål måste nämligen tillämpas »betryggande grunder». —- Jag har icke

haft anledning att vid dessa beräkningar gå in på frågan angående de konsekvenser,

som det låga delägareantalet medför beträffande stabiliteten av det

ekonomiska förloppet inom familjepensioneringsrörelsen.

Först har kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nu

varande regleménte undersökts på grundval av förhållandena den 30 september

1936 utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader

hava ej medräknats. I bilaga 1 meddelas en balansräkning

upprättad under dessa förutsättningar, betecknad nr 1. I pensionerna

hava medräknats »tilläggsbelopp» av 300 kronor enligt § 7 i kassans reglemente

ävensom pensions- och dyrtidstillägg vid pensionsfall inträffade efter

den 30 juni 1932, vilka belopp enligt nu gällande bestämmelser bestridas av

kassans medel. Levnadskostnadsindex har antagits vara 158. Vid tillämpning

av de bokförda värdena för kapitaltillgångarna blir kassans överskott

enligt balansräkning nr 1 733,676 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna

efter en effektiv ränta av 4 % har företagits av f. d. byråchefen K. Dickman,

varvid även hänsyn till försäljningar och nyplaceringar, verkställda

efter den 31 december 1934, tagits på sätt angives å sid. 74 i min P. M. den

26 februari 1936, ingående som bilaga B i proposition nr 245 till 1936 års

riksdag. Dickmans värdering bifogas (bilaga 2). Denna värdering har tilllampats

i de två här meddelade balansräkningarna för erhållande av det s. k

korrigerade överskottet. Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 1

utgör 760,458 kronor.

I balansräkning nr 2 i bilaga 1 hava avgifter och pensioner upptagits i enlighet

med överenskommelsen den 30 april 1937 utan hänsyn till befordrinS,

ar ur,der förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 oktober 1936.

Beträffande beräkningsdetaljerna hänvisas till förut berörda P. M. den 30

1 Återgiven å sid. 36—47.

s. 4 Kontrollera mot PDF

49

april 1937. Levnadskostnadsindex har även här antagits vara 158. Det har

förutsatts, att samtliga delägare, vilka äga rätt att övergå på det nya familj epensionsreglementets

bestämmelser, modifierade på sätt angives i förslaget,

komma att begagna sig av denna rätt. Det har alltså bortsetts från att pensionerna

för sådana delägare, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande

reglementes bestämmelser, egentligen borde i regel upptagas till lägre belopp

för änka och minderåriga barn än enligt allmänna familjepensionsreglementet,

medan till gengäld samma delägare bibehålla pensionsrätt lör 50- åriga ogifta döttrar. Enär det icke är möjligt att på förhand uppskatta, i vilken

utsträckning och av vilka delägare anmälan örn kvarstående å nuvarande

bestämmelser kommer att göras, kan för närvarande ingen bestämd uppgift

lämnas angående de avvikelser från balansräkning nr 2, vilka bärav böra

föranledas; det synes emellertid sannolikt, att dylika anmälningar, därest

de överhuvud taget förekomma, bliva mycket fåtaliga och att avvikelsernas

saldo därför icke kommer att uppgå lill något mera avsevärt belopp. Det

korrigerade överskottet i balansräkning nr 2 utgör 761,659 kronor. Att överskottet

i balansräkning nr 2 ej blir lägre än i balansräkning nr 1, oaktat balansräkning

nr 2* avser en pensioneringsordning med högre pensionsförmåner,

beror därpå, att sistnämnda balansräkning ej behöver belastas med de

dyrtids- och pensionstillägg, som i balansräkning nr 1 ingå med ett kapitalvärde

av 188,419 kronor, och ej heller med 120-kronorstillägg för delägare

i tjänst, vidare därpå, att vissa pensioner för 50-åriga ogifta döttrar bortfalla

i balansräkning nr 2 samt att avgifterna i balansräkning nr 2, enligt åtagande

från kassans sida, äro höjda till allmänna familjepensionsreglementets

avdragsskala.

Under de angivna förutsättningarna skulle alltså, räknat per den 30 september

1936, återstå ett överskott för kassans egen räkning av 761,659 kronor.

Det är givetvis icke möjligt att nu göra något uttalande, huruvida det

överskott, som sedermera vid tidpunkten för övertagandet framkommer enligt

en då upprättad ny balansräkning (avräkning) och som enligt överenskommelsen

skall behållas av kassan, kommer att överstiga eller understiga

nyss angivna överskottsbelopp.

Kapitalvärdet av 120-kronorstillägget för nuvarande delägare i tjänst, vilket

i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning

nr 2, utgör 76,890 kronor.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alltså statens nettokostnader

efter övertagandet för de nuvarande delägarnas, änkornas och

barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip bortsett

från pensions- och dyrtidstillägg samt rörliga pensionsdelar, räknat per den

30 september 1936, lia ett kapitalvärde av 76,890 kronor.

120-kronorstilläggen avse i fråga örn de änke- och pupillkassor för befattningshavare

i statens tjänst, vilka intill statens förestående övertagande av

verksamheten åtnjuta direkta statsbidrag, att ersätta dessa bidrag. Ehuru

det tidigare statsbidraget till förevarande kassa indragits, synes det motiverat

att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat för all

framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande delägare

i tjänst (gränsåldrar 65 och 21 år) och framtida ordinarie manliga befattningshavare

(gränsåldrar 60 och 19 år). Beloppet kan beräknas som ett års

ränta å sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för de båda

nämnda kategorierna. Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare

icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat, att detta tänkta årsbidrag,

som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen, uppgår

till 5,119 kronor vid en antagen inträdesålder av 33 år för högre lönegrader

och 32 år för liigre lönegrader.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71- (Bilaga)

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Därest kapitalvärdet 76,890 kronor tänktes amorterat på ett antal år under

tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp följande för de

nedan angivna alternativa amorteringstiderna:

Annuiteten utgår under

Annuitet motsvarande

120-kronorstillägget

(kapitalvärde 76,890

kronor)

kr.

20 år........................

5,548

25 •................

4,826

30 >......................

4,360

35 »................

4.039

40 »..................

3.809

Enär nuvarande pensions- och dyrtidstillägg, vare sig de utgå av statsmedel

eller kassans medel, gottskrivits kassan vid beräkning av de poster i balansräkning

nr 2, som avse nuvarande tjänstepensionärer och nuvarande

änkor och barn, medan däremot 120-kronorstillägg och rörliga pensionsdelar

belastat kassan vid beräkning av samma poster, inträder icke någon annan

kostnadsändring för staten på denna punkt genom övertagandet, än att kassan

för pensionsfall inträffade efter den 30 juni 1932 åter erhåller den rätt

till pensions- och dyrtidstillägg av statsmeddel, som för dylika fall upphävdes

genom beslut av 1932 års riksdag. För nuvarande delägare i tjänst kunna

vid oförändrad levnadskostnadsindex de rörliga pensionsdelarna vid

framdeles inträffande pensionsfall beräknas något understiga dyrtidstilläggen

enligt nuvarande grunder för efterlevande till övriga befattningshavare i statens

tjänst med reglerad lön beräknade å pensioner enligt nuvarande skala;

i fråga om dessa delägare skulle enligt nu gällande bestämmelser dyrtidstillägg

över huvud taget icke utgå.

Stockholm i maj 1937.

TIM JANSSON.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Bilaga 1.

Bankostatens änke- och pupillkassa. Balansräkningar per den 30 september 1936 etter

civila självkostnadsgrunder (räntefot 4 %) utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

Tillgångar.

I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna

högre lönegrader

lägre lönegrader

Summa

Balansräkning nr 1

Avgifter och pensioner enligt

kassans nuvarande bestämmelser;

i pensionerna har inräknats

ett »tilläggsbelopp» av 300

kr. enligt § 7 i kassans

reglemente

Skulder.

I. Kapitalvärdet av pensioner till änkor

och barn efter redan avlidna delägare

1) änkor............................

2) minderåriga barn (inkl. pupilltillägg)

3) utgående pensioner till 50-åriga

ogifta döttrar ....................

4) blivande pensioner till 50-åriga

ogifta döttrar....................

5) pension, enligt § 13 i kassans reglemente

..........................

1) delägare i tjänst

a) änkor och minderåriga barn

högre lönegrader ...........

lägre lönegrader.............

Balansräkning nr 2

Avgifter och pensioner enligt

överenskommelsen den 30 april

1937 (för delägare i tjänst hava

120-kronorstillägg och rörlig

pensionsdel ej medräknats; för

nuvarande pensionerade delägare

samt för nuvarande änkor

och minderåriga barn har upptagits

hela pensionen inkl. 120- kronorstillägg och rörlig pensionsdel,

minskad med pensionsoch

dyrtidstillägg å nuvarande

pension enligt nuvarande bestämmelser;

levnadskostnadslndex

158; hänsyn ej tagen till

pensionsrätt för frånskild

hustru;

kr.

kr.

2,518,766

2,518,766

139,976

17,472

292,594

33,701

2,676,214

2,845,061

Regle-

ments-

enliga

pensio-

ner

kr.

Pensions- och

dyrtidstillägg

vid pensions- fall inträffade

efter den 30

juni 1932 (be- stridas av kas- sans medel)

kr.

Summa

kr.

512,223

13,995

24,885

537,108

13,995

1674,650

2 33,536

85,000

—

85,000

85,000

43,000

—

43,000

43,000

1,883

1,883

2,165

740,313

70,593

121,799

13,459

862,112

84,052

8 1,000,035

8 79,716

1 Inklusive kostnadsökning för pensioner till minderåriga barn utöver höjning till allmänna familjepensionsreglementets

procenttal å nuvarande reglementsenliga änkepensioner, jfr not 2.

2 Belopp beräknade i förhållande till nuvarande reglementsenliga änkepensioner enligt allmänna

familjepensionsreglementets procenttal för barnpensioner; beträffande barnpensionskostnaderna i övrigt,

se not 1.

8 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglcmentct; sammanlagda kapitalvärdet

av 120-kronorstilläggen för de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i balansräkningen,

utgör för högre lönegrader 65,344 kronor och för lägre lönegrader 11,546 kronor eller tillhopa

76,890 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Balansräkning nr 1

Balansräkning nr 2

Regle- ra en ts- enliga

pensio- ner

kr.

Pensions- och

dyrtidstillagg

vid pensions- fall inträffade

efter den 30

jani 1932 (be- stridas av kas- sans medel)

kr.

Summa

kr.

b) 50-åriga ogifta döttrar

högre lönegrader ..............

89,934

9,319

111,647

15,220

35,142

5,584

17,581

2,685

89,934

9,319

131,145

18,391

35,142

5,584

23,188

2,685

lägre lönegrader................

2) pensionerade delägare

a) änkor och minderåriga barn

högre lönegrader ..............

19,498

3,171

153,095

18,721

lägre lönegrader................

b) 50-åriga ogifta döttrar

högre lönegrader ..............

lägre lönegrader................

3) utan pension avgångna delägare

a) änkor och minderåriga barn....

b) 50-åriga ogifta döttrar..........

5,607

17,581

2,685

S:a I och II

1,754,119

188,419

1,942,538

2,110,184

III. Överskott (okorrigerad siffra)........

733,676

734,877

Summa

2,676,214

2,845,061

Därest kapitalbehållningen värderas efter

4 % effektiv ränta, dock med iakttagan- de vad beträffar nyplaceringar och för- säljningar efter den 31 dec. 1934 av reg- lerna å sid. 74 i prop. 245 till 1936 års

riksdag, ökas kapitalbehållningens värde

med...........................

-

26,782

760,458

26,782

761,659

Det med hänsyn härtill korrigerade över- skottet utgör ........................

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Bilaga 2.

Bankostatens änke- och pupillkassa. Kapitaltillgångar 3% 1936.

Kapitaltillgångar

(gemensamma för kassan samt Banko- statens stipendiefond och Webers

understödsfond)

Bokfört

värde

Värde efter en effek- tiv ränta

Marknads- värde

»»/9 1936

kr.

Procen- tuell för- delning av

inteck- ningslån å

olika lägen

kr.

av 3.5 %

kr.

av 4 %

kr.

A. Obligationer

Svenska staten..................

177,250

182,239

176,782

190,245

—

Sveriges stadshypotekskassa......

100,000

105,945

103,060

111,500

—

Svenska bostadskreditkassan.....

75,000

79,538

77,550

80,750

—

Svenska skeppshypotekskassan ...

10,000

10,489

10,329

10,800

—

Inteckningsgaranti A.-B..........

60,000

62,310

61,194

64,500

—

Städer..........................

160,000

167,052

163,640

169,950

—

Trafikbolag.....................

60,300

62,167

61,604

63,430

—

Industribolag....................

362,800

384,951

379,017

384,115

—

Andra obligationer..............

252,085

262,025

257,978

268,636

—

Summa A

1,257,436

1,316,716

''1,291,154

1,343,926

—

B. Inteckningslån

inom 50 % av tax.-värdet........

690,100

—

—

—

48.0 %

över 50 %, inom 60 %............

210,300

—

—

—

14.6 %

över 60 %, inom 661 2/s %..........

374,167

—

—

—

26.0 %

över 662/o %, inom 75 %..........

163,933

—

—

—

11.4 %

Summa B

1,438,500

1,465,957

21,434,066

—

—

C. övriga tillgångar (ej försäkringstek- niskt beräknade)

Avbetalningslån mot borgen......

115,821

115,821

115,821

—

—

Upplupna räntor................

31,749

31,749

31,749

—

—

Kassa och banker...............

5,020

5,020

5,020

—

—

Diverse.........................

224

224

224

—

—

Summa C

152,814

152,814

152,814

—

—

Summa kapitaltillgångar

2,848,749

2,935,487

‘2,878,034

—

—

Skulder (gemensamma, ej försäkrings- tekniskt beräknade)

Lån i riksbanken.................

290,000

290,000

290,000

—

—

Diverse...........................

518

518

518

—

—

Summa skulder

290,518

290,518

290,518

—

—

Saldo: gemensamma tillgångar över

gemensamma skulder..............

2,558,231

2,644,969

‘2,587,516

—

—

Härav belöper på kassan............

2,518,766

»2,604,166

»■‘2,547,599

—

—

1 Genom utbyte av värdet enligt 4 % effektiv ränta mot marknadsvärdet »°/9 1936 för en efter

81/ia 1934 inköpt obligation ökas detta belopp med 229 kr. till 1,291,383 kr.

2 Genom utbyte av värdet enligt 4 % effektiv ränta mot det nominella värdet för de efter

31/i2 1934 utlämnade inteckningslånen minskas detta belopp med 2,312 kr. till 1,431,754 kr.

. 2,518,766

8 Beräknat till g 55g 23^ = 0.9846733 av ovanstående saldo.

* Genom de i noterna 1) och 2) omförmälda utbytena av vissa värden enligt 4 % effektiv

ränta mot marknadsvärden minskas det totala värdet av summa kapitaltillgångar i kolumnen

för en effektiv ränta av 4 % med 2,083 kr. från 2,878,034 till 2,875,951 kr. samt gemensamma

tillgångar över gemensamma skulder från 2,587,516 till 2,585,433 kr. och det på kassan belöpande

beloppet från 2,547,599 till 2,545,548 kr.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av en mellan familjepensionskommittén

för riksdagens verk och delegerade för riksgäldskontorets

änke- och pupillkassa, understödsförening, den 3 maj

1937 träffad preliminär överenskommelse angående statens

övertagande av föreningens verksamhet.

Förevarande beräkningar äro verkställda nied tillämpning av civila »självkostnadsgrunder»

(räntefot 4%) angivna i en av mig den 30 april 1937 dagtecknad

P. M. med grunder för beräkningar angående ställningen av bankostatens

och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och pupillkassan

vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och för bedömande

av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten.1

Dessa beräkningar få med hänsyn till arten av de sålunda tillämpade grunderna

ej användas för bedömande av kassans ställning under förutsättning

att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt ändamål måste

nämligen tillämpas »betryggande grunder». — Jag har icke haft anledning

att vid dessa beräkningar gå in på frågan angående de konsekvenser, som

det låga medlemsantalet medför beträffande stabiliteten av det ekonomiska

förloppet inom familjepensioneringsrörelsen.

Först har kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande

reglemente undersökts på grundval av förhållandena den 30 september

1936 utan hänsyn till framtida befordringar till annan befattning eller

löneförhöjningar inom samma befattning. Statsbidrag och förvaltningskostnader

hava ej medräknats. I bilaga 1 meddelas en balansräkning upprättad

under dessa förutsättningar, betecknad nr 1. I pensionerna hava inräknats

de nuvarande tillfälliga 20 %-förhöjningarna. Vid tillämpning av de bokförda

värdena för kapitaltillgångarna blir kassans överskott enligt balansräkning

nr 1 278,524 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna efter en

effektiv ränta av 4 % har företagits av f. d. byråchefen K. Dickman, varvid

även hänsyn till försäljningar och nyplaceringar, verkställda efter den 31 december

1934, tagits på sätt angives å sid. 74 i min P. M. den 26 februari 1936,

ingående som bilaga B i proposition nr 245 till 1936 års riksdag. Dickmans

värdering bifogas (bilaga 2). Denna värdering har tillämpats i de två här

meddelade balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade överskottet.

Det korrigerade överskottet i balansräkning nr 1 utgör 288,811 kronor.

I balansräkning nr 2 i bilaga 1 hava avgifter och pensioner upptagits i enlighet

med överenskommelsen den 3 maj 1937 utan hänsyn till befordringar

och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 oktober 1936. Beträffande

beräkningsdetaljerna hänvisa till förut berörda P. M. den 30 april

1937. Levnadskostnadsindex har antagits vara 158. Det har förutsatts, att

1 Återgiven å sid. 36—47.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

samtliga medlemmar, vilka äga rätt att övergå på det nya familjepensionsreglementets

bestämmelser, modifierade på sätt angives i förslaget, komma

att begagna sig av denna rätt. Det har alltså bortsetts från att pensionerna

för sådana medlemmar, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande reglementes

bestämmelser — därest dylika anmälningar över huvud taget förekomma

— egentligen borde upptagas till andra belopp för änka och minderåriga

barn än enligt allmänna familjepensionsreglementet.

Det korrigerade överskottet i balansräkningen nr 2 utgör 248,017 kronor.

Under de angivna förutsättningarna skulle räknat per den 30 september 1936

återstå ett överskottsbelopp för kassans egen räkning av 248,017 kronor

minskat med ett belopp utgörande ersättning för förmåner i fråga om avgiftsbeloppen

för framdeles befordrade medlemmar; särskild överenskommelse

skall sedermera träffas angående vissa detaljer i beräkningen av avdragsbeloppet

(jfr not 4 å bilaga 1 samt förut berörda P. M. den 30 april 1937).

Kapitalvärdet av 120-kronorstillägget för nuvarande medlemmar i tjänst,

vilket i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning

nr 2, utgör 11,676 kronor.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alitsa statens

nettokostnader efter övertagandet för de nuvarande medlemmarnas, änkornas

och barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip

bortsett från pensions- och dyrtidstillägg samt rörliga pensionsdelar, räknat

per den 30 september 1936 ha ett kapitalvärde av 11,676 kronor.

120-kronorstilläggen avse att ersätta de nuvarande direkta statsbidragen.

Det synes motiverat att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat

för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för

nuvarande medlemmar i tjänst (gränsåldrar 65 och 21 år) och framtida ordinarie

manliga befattningshavare (gränsåldrar 60 och 19 år). Beloppet kan

beräknas som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronurstilläggen

för de båda nämnda kategorierna. Utgår man från att antalet aktiva

befattningshavare icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 % räknat,

att detta tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120- kronorstilläggen, uppgår till 715 kronor vid en antagen inträdesålder av 29

år för högre lönegrader och 35 år för lägre lönegrader.

Till jämförelse må nämnas, att det direkta statsbidraget enligt nuvarande

grunder till kassan (vakansbesparingar, däremot ej pensions- och dyrtidstilllägg

medräknade) under åren 1925—1934 i medeltal per år utgjorde 778

kronor; årsbeloppen för år 1935 12,460 kronor och för år 1936 4,853 kronor

kunna här lämnas ur räkningen, enär de till övervägande del lia karaktär av

engångsposter i samband med riksgäldskontorets omorganisation.

Därest kapitalvärdet 11,676 kronor tänkes amorterat på ett antal år under

tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp följande för de

nedan angivna alternativa amorteringstiderna:

Annuitet motsvarande

Ammi tuten utgår under

120-kronorstillägget

(kapitalvärde 11,676

kronor)

20

25

år......................

kr.

842

733

30

35

662

613

40

»......................

57»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Enär nuvarande pensions- och dyrtidstillägg gottskrivits kassan vid beräkning

av de poster i balansräkning nr 2, som avse nuvarande tjänstepensionärer

och nuvarande änkor och barn, medan däremot 120-kronorstillägg

och rörliga pensionsdelar belastat kassan vid beräkning av samma poster,

inträder icke någon kostnadsändring för staten på denna punkt genom övertagandet.

För nuvarande medlemmar i tjänst kunna vid oförändrad levnadskostnadsindex

de rörliga pensionsdelarna vid framdeles inträffande

pensionsfall beräknas utgöra omkring 80 % av dyrtidstilläggen enligt nuvarande

grunder å pensioner enligt nuvarande skala.

Stockholm i maj 1937.

TIM JANSSON.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Bilaga 1.

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa, understödsförening. Balansräkningar per

den 30 september 1936 efter civila självkostnadsgrunder (räntefot 4 %) utan hänsyn till

framtida befordringar till annan befattning eller löneförhöjningar inom samma befattning. 1 2 * 4

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)^

Balansräkning

Balansräkning nr 2.

Avgifter och pensioner enligt överenskommel-

sen den 3 maj 1937 (för delägare i tjänst hava

Avgifter och pensio-

120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel ej

medräknats; för nuvarande pensionerade med-

ner enligt kassans nu-

lemmar samt för nuvarande änkor och minder-

varande bestämma-

ånga barn har upptagits hela pensionen, inkl.

ser; i pensionerna har

120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel, min-

inräknats den tilltal-

skad med pensions- och dyrtidstillägg å nuva-

liga förhöjningen av

rande pension enligt nuvarande bestämmelser;

20 %.

levnadskostnadsindex 158; hänsyn ej tagen till

kr.

pensionsrätt för frånskild hustru.)

kr.

Tillgångar.

I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna

470,401

470,401

II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter

högre lönegrader.........

43,021

40,383

lägre lönegrader • . . •......

7,257

6,244

Summa

520,679

517,028

Skulder.

I. Kapitalvärdet av utgående pensioner

till änkor och minderåriga barn

änkor...............

54,812

1 69,743

barn...............

6,014

2 6,014

II. Kapitalvärdet av redan utgående eller

blivande pensioner till ogifta 50-åriga

döttrar efter redan avlidna medlemmar

14,000

14,000

III. Kapitalvärdet av förefintliga medlem- mars rätt till familjepension för efter- levande

a) medlemmar i tjänst

högre lönegrader........

139,286

3 156,223

lägre lönegrader........

14,742

317,472

b) pensionerade medlemmar

högre lönegrader........

11,670

13,862

lägre lönegrader........

1,631

1,984

IV. överskott (okorrigerat) .......

278.524

237,730

Summa

520,679

517,028

Därest kapitalbehållningen värderas efter

4 % effektiv ränta, dock med iakttagande

vad beträffar nyplaceringar och försälj- ningar efter den 31 dec. 1934 av reglerna

å sid. 74 i prop. 245 till 1936 års riks- dag, ökas kapitalbehållningens värde med

10,287

10,287

Det med hänsyn härtill korrigerade över- skottet utgör .............

288,811

4 248,017

1 Inkl. kostnadsökning för pensioner till minderåriga barn i förhållande till balansräkning nr 1.

2 Beloppet enligt balansräkning nr i har här bibehållits oförändrat; beträffande kostnadsökningen

för barnpensionerna, se not. 1.

8 Kapitalvärdet av avgiftspensioner enligt allmänna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvärdet

av 120-kronorstilläggen för de nuvarande medlemmarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i

balansräkningen, utgör för högre lönegrader 9,129 kr. och för lägre lönegrader 2,547 kr. eller tillhopa

11,676 kr.

4 Enligt den till överenskommelsen fogade promemorian skall från motsvarande belopp beräknat

per tidpunkten för övertagandet avdragas ett belopp i anledning av den för framdeles befordrade medlemmar

medgivna förmånen att även efter befordran kvarstå å årsavgiftsskalan enligt huvudbestämmelserna

i kassans nuvarande reglemente. De antaganden angående befordringar m. m., vilka erfordras

för beräkning av avdraget, skola sedermera bliva föremål för särskild överenskommelse.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bilaga 2. 1

Riksgäldskontorets änke- och pupillkassa. Kapitaltillgångar 3% 1936.

Kapitaltillgångar

Bokfört

värde

kr.

Värde efter en effektiv

ränta

Marknads- värde

“/» 1936

kr.

av 3.5 %

kr.

av 4 %

kr.

A. Svensk statsskuldförbindelse ........

250,000

258,325

250,600

275,000

B. Obligationer

Svenska staten ....................

28,743

29,621

28,573

30,860

Sveriges stadshypotekskassa ........

84,944

84,670

79,399

90,515

Svenska bostadskreditkassan........

34,000

34,948

32,812

36^065

Svenska skeppshypotekskassan......

6,000

6,293

6,197

6,480

Stockholms stad....................

11,000

11,707

11,420

11,885

Trafikbolag........................

12,920

14,897

14,427

14,795

Industribolag ......................

11,930

12,385

12,225

12;575

Andra obligationer ................

25,300

26,584

26,051

26,225

Summa B

214,837

221,105

*211,104

229,400

C. Övriga tillgångar (ej försäkringstek-

niskt beräknade)

Lån mot reverser ..................

2,715

2,715

2,715

_

Kassa och banker..................

6,858

6,858

6,858

_

Upplupna, icke förfallna räntor ____

—

6,786

6,786

—

Summa C

9,573

16.359

16,359

;

Summa kapitaltillgångar

474,410

495,7S9

*478,063

—

Skulder (ej försäkringstekniskt beräknade)

4,009

4,009

4,009

Saldo: tillgångar över skulder..........

470,401

491,780

*474,054

—

1 Tillägges skillnaden mellan marknadsvärdet S0/9 1936 och värdet vid samma tidpunkt enligt

en effektiv ränta av 4 % för de efter 31/i2 1934 inköpta obligationerna och minskas det med

motsvarande belopp per tidpunkten 4 ; 1936 för en då försåld obligation, kommer summa B att

ökas med 6,892 - 258 = 6,634 kr. till 217,738 kr.

Härigenom ökas summa kapitaltillgångar från 478,063 till 484,697 kr. och tillgångar över

skulder från 474,054 till 480,688 kr. ,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Till Herrar Delegerade för riksdagens verk.

59

Under åberopande av sitt den 7 maj 1937 avgivna utlåtande och förslag

beträffande familjepensioneringens ordnande för befattningshavare vid riksdagens

verk får familjepensionskommittén för riksdagens verk härmed överlämna

förslag till bestämmelser angående statens övertagande av änke- och

pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk. °

För beredande av understöd åt nödställda änkor och minderåriga barn

efter tjänstemän och betjänte vid det forna bankodiskontverket bemyndigades

fullmäktige i riksbanken av rikets år 1823 församlade ständer att av

angivna medel tillsvidare och intill dess någon lämpligare utväg kunde vid

en kommande riksdag bliva ständerna förelagd tilldela ifrågavarande ankor

och barn gratifikationer, vilka borde vid påföljande riksdag till ständernas

prövning och fastställelse anmälas. Denna anordning utsträcktes vid 1828

—1830 årens riksdag till änkor och barn efter tjänstemän och betjänte vid

dåvarande lånekontoren i Göteborg, Malmö och Visby samt vid 1847—1848

årens riksdag till tjänstepersonalens vid Tumba bruk änkor och barn. Ständerna

förklarade därjämte, att de vid en kommande riksdag ville tillse, huruvida

en särskild pensionsanstalt för änkor och barn efter omförmälda tjänstemän

och betjänte kunde åvägabringas, samt ålade fullmäktige att under

mellantiden, till beredande av en fond för en dylik pensionsinrättmng, lata

på lämpligaste sätt förränta icke allenast de odisponerade behållningar, som

redan funnos å fullmäktiges dispositionsräkning, utan även de lönebesparingar,

som kunde uppstå för vakanta tjänster vid dessa riksdagens verk och

inrättningar. ....

På hemställan av bankoutskottet vid 1850—1851 arens riksdag besloto

rikets ständer, att den på berörda sätt samlade fonden av 20,000 rdr bco

vid 1852 års ingång skulle överlämnas till en särskild pensionsanstalt för

änkor och barn efter tjänstemän och betjänte vid bankodiskonten, lånekontoren

och Tumba bruk, varjämte den nya pensionsinrättningen skulle vid

varje års slut från och med år 1852 och tills vidare samt intill dess densamma

vunnit full stadga och säkerhet från riksbanken erhålla till andra

ändamål icke avsedda besparingar å bankofullmäktiges dispositionsräkning

till belopp av högst 600 rdr bco årligen. Några gratifikationer från nämnda

räkning skulle däremot icke vidare få av riksbankens medel utdelas till änkor

och barn efter ifrågavarande tjänstemän. För den sålunda tillkomna pensionsinrättningen

fastställde därefter utskottet reglemente.

Sedan kassans kapital med 1862 års utgång nått sådan omfattning, att dess

ränteavkastning ansågs tillräcklig för pensionernas bestridande, upphörde

det årliga bidraget med nämnda år. Vid 1871 års utgång visade sig emellertid

kassans inkomster icke förslå till bestridande av pensionsutgifterna, och

ehuru under följande år extra avgift pålades kassans delägare, befanns vid

revision av kassans räkenskaper år 1873 förhållandet mellan kassans inkom
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

stei- och utgifter ej hava blivit bättre, än att för år 1874 brist vore att motse,

såframt pensionsbeloppen under året bleve oförändrade.

I anledning härav hemställde fullmäktige hos bankoutskottet vid 1874

års riksdag, att kassan måtte, till dess densamma vunnit full stadga och

säkerhet, erhålla visst årligt bidrag av riksbankens medel. Emellertid kom

avgörandet att dröja till 1877 års riksdag, enär man först ansåg sig böra

undersöka möjligheterna för en sammanslagning av bankostatens och avdelningskontorens

kassor till en gemensam kassa med likartade villkor i avseende

å förmåner och förpliktelser. Försöken till överenskommelse om gemensam

pensionsreglering strandade dock på delägarnas i bankostatskassan

obenägenhet att underkasta sig den kontroll å verksamheten, utan vilken

bankoutskottet icke ansåg sig kunna eller böra föreslå riksdagen att till den

gemensamma kassan anslå för ändamålet erforderliga medel. Vid sådant

förhållande fann utskottet icke någon annan utväg än att så ordna avdelningskontorens

och Tumba bruks änke- och pupillkassa, att pensionsbeloppen

i denna gjordes lika stora som de, vilka för tjänster med motsvarande

löner vöre bestämda i bankostatens kassa.

Sedan 1877 års riksdag beslutat, att änke- och pupillkassan vid riksbankens

avdelningskontor och pappersbruk skulle äga att av riksbankens medel

erhålla ett årligt anslag av 4,550 kronor, fastställde bankoutskottet enligt

riksdagens uppdrag stadgar för kassan, varigenom delägarna i denna med

avseende på pensionsrätt och pensionsavgifter blevo i huvudsak likställda

med delägarna i bankostatens kassa.

Statsbidraget har sedermera höjts och utgår för närvarande med 18,000

kronor årligen, vartill kommer ovan omförmälda vakansbesparingar. Gällande

stadgar äro av bankoutskottet stadfästa den 27 februari 1934,

Kommitténs förslag till bestämmelser angående statens övertagande av

kassan är uppgjort i nära anslutning till den i utlåtandet av den 7 maj 1937

behandlade överenskommelsen med bankostatens änke- och pupillkassa.

Emellertid har kommittén i detta sammanhang haft alt utgå från delvis

andra ekonomiska förutsättningar, än då det gällde bankostatens kassa, för

vilken den uppgjorda balansräkningen utvisade ett betydande överskott till

kassans favör. Avdelningskontorens kassa intager i detta hänseende en

ogynnsammare ställning. Enligt vad som framgår av en utav byråchefen

Jansson utarbetad promemoria, som inom kort kommer att överlämnas, utvisar

en per den 30 september 1936 upprättad balansräkning för kassan, innehållande

det ekonomiska resultatet av övertagandet, utan hänsyn till nu

utgående statsbidrag, en brist av ungefär 200,000 kronor. Detta belopp torde

emellertid åtminstone till största delen kunna anses bliva amorterat genom

den minskning i statsbidraget till familjepensioneringen, som uppstår genom

att nu utgående fasta årsbidrag till kassan å 18,000 kronor jämte vakansbesparingar

utbytas mot det av staten bekostade 120-kronorstillägget till

framtida familjepensioner efter nuvarande delägare i tjänst. Sistnämnda

tillägg draga nämligen åtskilligt lägre kostnader.

För sin del finner kommittén det vara naturligt och rättvist, att staten tillskjuter

det förhållandevis ringa belopp, som må kunna bliva behövligt för

att bereda delägarna i avdelningskontorens kassa i huvudsak lika goda villkor,

som vid övergången till den nya ordningen skulle komma delägarna i

bankostatens kassa till del.

Huvudgrunderna i kommitténs förslag äro sålunda:

att staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser;

att kassans samtliga tillgångar överlåtas till staten;

att det föreslagna familjepensionsreglementet för riksdagens verk från

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

övertagandet blir tillämpligt beträffande alla därvid i tjänst kvarstående eller

med tjänstepension avgångna delägare, dock att, å ena sidan, delägare i

tjänst bibehållas vid sina förutvarande avgifter, så länge de kvarstå i nuvarande

befattningar, och, å andra sidan, avkortad familjepension i regel icke

skall ifrågakomma;

att de vid övertagandet befintliga pensionstagarna hos kassan erhålla det

nya familjepensionsreglementets pensioner, därest den delägare, som grundlagt

pensionsrätten, vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension;

att kassans förpliktelser gentemot pensionsberättigade efter delägare, som

före övertagandet gjort anmälan om att bliva undantagen från det nya reglementet,

fullgöras av staten enligt oförändrade grunder, dock så att till förut

utgående pensionsförmåner, oberäknat pensions- och dyrtidstillägg, skall läggas

ett fast tillägg, motsvarande 10 procent å pensionen; samt

att pensionsberättigade efter delägare, som avgått ur riksbankens tjänst

utan pension, bibehållas vid dem nu tillförsäkrade pensionsförmåner.

1 jämförelse med överenskommelsen med bankostatens kassa förete dessa

huvudgrunder den avvikelsen, att medan delägarna i bankostatens kassa från

övertagandet skulle vidkännas familjepensionsavdrag enligt det nya reglementet

— mot atl kassan kompenserar dem för avgiftsökningen genom att

av sina överskottsmedel återbetala skillnaden mellan den nya och den gamla

avgiften — skulle delägarna i avdelningskontorens kassa bibehållas vid sina

tidigare avgifter, så länge de kvarstå i nuvarande tjänster. Vid eventuell

befordran efter övertagandet skulle däremot de nya familjepensionsavdragen

tillämpas. Såvitt angår tiden till nästa befordran är dock denna avvikelse

endast av formell natur, alldenstund delägarna i bankostatens kassa

icke erhålla någon faktisk ökning i avgiftsbördan tack vare den förut omförmälda

restitutionen från kassans överskottsmedel. Efter befordran komma

däremot de förutvarande delägarna i bankostatens kassa i något gynnsammare

läge än kollegerna i avdelningskontorens kassa, men denna förmånsställning

komma de att intaga genom fortsatt utnyttjande av överskottsmedel,

vilka icke stå delägarna i avdelningskontorens kassa till buds. Ifrågavarande

olikhet är dock icke av sådant slag, att statens ingripande i utjämnande

syfte kan anses påkallat.

Vidare torde få påpekas en mindre avvikelse, vilken berör pensionsberättigade

efter delägare, som gjort anmälan om kvarstående på äldre pensionsvillkor.

Enligt överenskommelsen med bankostatens kassa skulle dessa pensionstagare

utöver dem förut tillförsäkrade pensionsförmåner erhålla ett

fast tillägg, motsvarande 15 procent å kassapensionen. Samma princip, som

för bankostatens kassa lett till sistnämnda procenttal, ger i fråga om avdelningskontorens

kassa procenttalet 10. De föreslagna bestämmelserna hava

i denna punkt avfattats i överensstämmelse härmed.

I fråga om förslagets detaljer vill kommittén allenast tillägga följande.

ingressen.

Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk

är icke någon delägarnas »enskilda» kassa i samma bemärkelse som bankostatens

änke- och pupillkassa. Den förstnämnda kassan förvaltas sålunda

av fullmäktige i riksbanken utan medinflytande från delägarnas sida. Någon

formlig överenskommelse mellan staten och delägarna i kassan angående

dess överlåtande på staten behöver under sådana förhållanden icke träffas

utan endast den i § 17 kassans reglemente stadgade ordningen för reglementsändring

iakttagas.

i mom.

Bestämmelserna motsvara 1 mom. i överenskommelsen med bankostatens

änke- och pupillkassa men hava på grund av den nu behandlade kassans

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

egenskap av statlig pensionsinrättning kunnat givas en väsentligt förkortad

och förenklad lydelse.

2 mom.

Ansluter sig i huvudsak till 2 mom. i överenskommelsen med bankostatskassan.

Sista punkten har påkallats av vissa i § 4 mom. 1 stadgarna meddelade

specialbestämmelser för pensionsberättigade efter tjänstinnehavare vid

pappersbruket, enligt vilka bestämmelser delägare, som förflyttats till annan,

av rätt till pension i kassan åtföljd tjänst med lägre pensionsunderlag eller

lön än vid den förra befattningen, bibehålies vid den högre pensionsrätten.

— I detta sammanhang vill kommittén för undanröjande av eventuell tveksamhet

påpeka, att den i övergångsbestämmelserna till kassans stadgar omförmälde

skolläraren vid Tumba bruk E. R. Castegren icke är hänförlig under

det nya familjepensionsreglementet. Detsamma gäller i fråga om innehavare

av bisysslor i övrigt, vilka eventuellt må hava beretts delaktighet i

kassan för något mindre pensionsbelopp.

3 mom.

Angående delägarnas avgiftsplikt efter statens övertagande av kassans rörelse

har förut talats.

4 mom.

I allt väsentligt överensstämmande med 3 mom. i överenskommelsen med

bankostatskassan.

5 mom.

överensstämmer med 4 mom. i överenskommelsen med bankostatskassan.

6 mom.

Överensstämmer med 5 mom. i överenskommelsen med bankostatskassan.

7 mom.

överensstämmer med 6 mom. i överenskommelsen med bankostatskassan.

8 mom.

Bestämmelserna ansluta sig — med förut angiven avvikelse i fråga örn det

fasta procenttillägget — till 7 mom. första och andra styckena i överenskommelsen

med bankostatens kassa, dock att dyrtidstillägg av statsmedel alltjämt

skulle utgå å nu avsedda familjepensioner.

9 mom.

Kommittén förutsätter, att kassans tillgångar efter övertagandet överföras

till »riksbankens familjepensionsfond», vars upprättande kommittén föreslagit

i sitt utlåtande av den 7 maj 1937.

10 mom.

Kommittén har ansett den 1 januari 1938 vara en lämplig tidpunkt för

kassans övertagande och den nya familjepensionsordningens ikraftträdande,

såvitt angår tjänstemannapersonalen vid riksdagens verk.

Stockholm den 11 maj 1937.

A. HAMILTON.

A. LINDER.

STEN WIDLUND.

E. Norberg.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Förslag

till

bestämmelser angående statens övertagande av änke- och

pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor

och pappersbruk.

I fråga om statens övertagande av den av änke- och pupillkassan vid riksbankens

avdelningskontor och pappersbruk bedrivna rörelsen förordnas som

följer.

Vad nedan sägs om delägare avser, där ej annat uttryckligen angives, den,

som omedelbart före övertagandet var delägare i kassan.

1. Staten övertager kassans alla rättigheter och förpliktelser jämlikt de för

kassan vid övertagandet gällande stadgarna eller på annan grund.

2. Bestämmelserna i det förslag till familjepensionsreglemente för riksdagens

verk, vilket fogas härvid såsom bilaga, skola — utom i de hänseenden,

som angivas i 3—5 mom. här nedan — från övertagandet bliva tillämpliga

beträffande envar i riksbankens tjänst då kvarstående eller med tjänstepension

avgången delägare, som icke före övertagandet hos fullmäktige anmält

sin önskan att ej bliva underkastad reglementet. Härvid skall beträffande

delägare, som vid övertagandet erlade avgift till kassan för en tidigare

innehavd befattning med högre pensionsunderlag än för den befattning

han vid övertagandet innehade, så anses som om han alltjämt innehade förstnämnda

befattning.

3. Delägare, som i 2 mom. avses, skall, så länge han kvarstår i sin vid

övertagandet innehavande befattning, i stället för familjepensionsavdrag enligt

familjepensionsreglementet å sin lön vidkännas avdrag med belopp, motsvarande

den avgift, som skolat av honom erläggas till kassan, därest de före

övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt varit i kraft.

4. För sådan i 2 mom. avsedd delägare, vilken vid sin död kvarstod i

tjänst eller åtnjöt tjänstepension, må familjepensionens grundbelopp icke

understiga familjepensionsunderlaget för den befattning han vid dödsfallet

eller avgången med tjänstepension innehade eller enligt 2 mom. skall anses

inneha.

5. Utan hinder av vad i 2 § familjepensionsreglementet stadgas skall änka

efter i 2 mom. här ovan avsedd delägare äga pensionsrätt även om äktenskapet

ingåtts efter det delägaren uppnått en levnadsålder av 60 men ej

65 år, och skall för arvsberättigat barn till delägare, som i nyssnämnda

moment avses, rätten till familjepension upphöra först vid 21 års ålder eller

den tidigare tidpunkt, då barnet träder i äktenskap.

6. Beträffande delägare, å vilken familjepensionsreglementet icke blir tilllämpligt,

skola med avseende å såväl rättigheter som skyldigheter, vilka staten

jämlikt 1 mom. övertager, de före övertagandet gällande bestämmelserna

i tillämpliga delar gälla; dock att härvid skall iakttagas, att delägare

i intet fall skall bidraga till sina efterlevandes pensionering efter det han

avgått ur tjänst med tjänstepension eller, därest han avgått utan sådan pension,

efter det han uppnått 65 års ålder.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Vinner i första stycket avsedd delägare efter övertagandet befordran till

befattning, å vilken tjänstepensionsreglementet för riksdagens verk är tilllämpligt,

skall familjepensionsreglementet därmed å honom tillämpas. Familjepensionen

må dock i intet fall understiga det pensionsbelopp, som skulle

hava utgått, därest de före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt

varit i kraft.

7. Till pensionsberättigade efter vid övertagandet avliden delägare, vilken

vid sin död kvarstod i tjänst eller åtnjöt tjänstepension, skall utgå familjepension

till belopp, som skulle hava tillkommit dem, därest det nya familjepensionsreglementet

varit å delägaren tillämpligt och familjepensionens

grundbelopp varit lika med familjepensionsunderlaget för befattning, vilken

motsvarar eller är närmast jämförbar med den tjänst, för vilken delaktighet

senast innehafts i kassan.

8. Till pensionsberättigade efter delägare, som gjort anmälan, varom i

2 mom. förmäles, skall utgå dels pension till belopp, som skolat av kassan

gäldas, därest de omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna

alltjämt varit i kraft, dels pensionstillägg, i den mån sådant skall utgå enligt

kungörelsen den 15 juni 1922 (nr 361) med däri sedermera gjorda ändringar,

dels dyrtidstillägg å pensionen och pensionstillägget enligt de grunder,

som vid varje tidpunkt gälla i fråga örn dyrtidstillägg åt efterlevande

till befattningshavare i statens tjänst, dels ock — med undantag för ogifta

döttrar, som uppnått 50 års ålder — ett fast tillägg, motsvarande 10 procent

å pensionen.

Pensionsberättigade efter delägare, som före övertagandet avgått ur riksbankens

tjänst utan tjänstepension, ävensom pensionsberättigade döttrar,

vilka uppnått 50 års ålder, erhålla familjepension, jämte i förekommande

fall dyrtidstillägg, till belopp som skulle hava tillkommit dem, därest de

omedelbart före övertagandet gällande bestämmelserna alltjämt varit i kraft.

9. Vid övertagandet överlåter kassan samtliga tillgångar till staten.

10. övertagandet av kassan äger rum den 1 januari 1938.

Stockholm den

s. 65 Kontrollera mot PDF

V

65

P. M.

angående den ekonomiska innebörden av ett av familjepensionskommittén

för riksdagens verk den 11 maj 1937 avgivet förslag

angående statens övertagande av änke- och pupillkassan vid

riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.

Förevarande beräkningar äro verkställda med tillämpning av civila »självkostnadsgrunder»

(räntefot 4 %) angivna i en av mig den 30 april 1937 dagtecknad

P. M. med grunder för beräkningar angående ställningen av bankostatens

och riksgäldskontorets änke- och pupillkassor samt änke- och pupillkassan

vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk i och för bedömande

av den ekonomiska innebörden av ett statens övertagande av verksamheten.

1 Dessa beräkningar få med hänsyn till arten av de sålunda tilllämpade

grunderna ej användas för bedömande av kassans ställning under

förutsättning att den faktiskt skulle fortsätta sin verksamhet; för ett dylikt

ändamål måste nämligen tillämpas »betryggande grunder». — Jag har icke

haft anledning att vid dessa beräkningar gå in på frågan angående de konsekvenser,

som det låga delägarantalet medför beträffande stabiliteten av det

ekonomiska förloppet inom familjepensioneringsrörelsen.

Först har kassans ställning vid en tänkt fortsatt tillämpning av dess nuvarande

reglemente undersökts på grundval av förhållandena den 30 september

1936 utan hänsyn till framtida befordringar. Statsbidrag och förvaltningskostnader

hava ej medräknats. I bilaga 1 meddelas en balansräkning

upprättad under dessa förutsättningar, betecknad nr 1. Kapitalvärdet av

pensioner till ogifta döttrar i åldern mellan 21 och 50 år till redan avlidna

delägare i fall, då änka och minderåriga barn ej nu åtnjuta pension, har

härvid efter en mycket ungefärlig uppskattning (jfr min P. M. den 30 april

1937 ) upptagits till 30,000 kronor. Vid tillämpning av de bokförda värdena

för kapitaltillgångarna blir kassans överskott enligt balansräkning nr 1

401,326 kronor. En värdering av kapitaltillgångarna efter en effektiv ränta

av 4 % har företagits av f. d. byråchefen K. Dickman, varvid även hänsyn

till försäljningar och nyplaceringar, verkställda efter den 31 december 1934

tagits på sätt angives å sid. 74 i min P. M. den 26 februari 1936, ingående som

bilaga B i proposition nr 245 till 1936 ars riksdag. Dickmans värdering bifogas

(bilaga 2). Denna värdering har tillämpats i de två här meddelade

balansräkningarna för erhållande av det s. k. korrigerade överskottet resp

den s. k. korrigerade bristen. Det korrigerade överskottet i balansräkning

nr 1 utgör 404,552 kronor.

I balansräkning nr 2 i bilaga 1 hava avgifter och pensioner upptagits i enlighet

med familjepensionskommitténs förslag utan hänsyn till befordringar

och under förutsättning av ett tänkt övertagande per den 1 oktober 1936 Beträffande

beräkningsdetaljerna hänvisas till förut berörda P. M. den 30 april

1 Återgiven å sid. 36—47.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. (Bilaga.) 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

1937. Levnadskostnadsindex har antagits vara 158. Det har förutsatts, att

samtliga delägare, vilka äga rätt att övergå på det nya familjepensionsreglementets

bestämmelser, modifierade på sätt angives i förslaget, komma att

begagna sig av denna rätt. Det har alltså bortsetts från att pensionerna för

sådana delägare, vilka anmäla, att de önska kvarstå å nuvarande reglementes

bestämmelser, egentligen borde i regel upptagas till lägre belopp för änka

och minderåriga barn än enligt allmänna familjepensionsreglementet, medan

till gengäld samma delägare, därest de inträtt i kassan före år 1934, bibehålla

pensionsrätt för 50-åriga ogifta döttrar. Enär det icke är möjligt att

på förhand uppskatta, i vilken utsträckning och av vilka delägare anmälan

om kvarstående å nuvarande bestämmelser kommer att göras, kan för närvarande

ingen bestämd uppgift lämnas angående de avvikelser från balansräkning

nr 2, vilka härav böra föranledas; det synes emellertid sannolikt,

att avvikelsernas saldo ej kommer att uppgå till något mera avsevärt

belopp.

Det framgår av balansräkning nr 2, att staten måste lämna ett tillskott,

vars kapitalvärde är 194,507 kronor, för att möjliggöra en övergång till de

nya pensionsbestämmelserna, detta dock utan att kostnaden för 120-kronorstillägg,

pensions- och dyrtidstillägg eller rörliga pensionsdelar medräknats.

Kapitalvärdet av 120-kronorstillägget för nuvarande delägare i tjänst, vilket

i likhet med den rörliga pensionsdelen för dessa ej ingår i balansräkning

nr 2, utgör 85,854 kronor.

Bedömt efter de tillämpade beräkningsgrunderna, skulle alltså statens

nettokostnader efter övertagandet för de nuvarande delägarnas, änkornas och

barnens vidkommande, utan hänsyn till befordringar och i princip bortsett

från pensions- och dyrtidstillägg samt rörliga pensionsdelar, utgöras av

dels ett tillskott, vars kapitalvärde per den 30 september 1936 är 194,507

kronor, för täckande av bristen i balansräkning nr 2;

dels kapitalvärdet av de fasta 120-kronorstilIäggen för delägare i tjänst,

räknat per den 30 september 1936 85,854 kronor.

120-kronorstilläggen avse att ersätta de nuvarande direkta statsbidragen.

Det synes motiverat att undersöka, vilket konstant årligt statsbidrag, som kapitaliserat

för all framtid har samma värde som 120-kronorstilläggen för nuvarande

delägare i tjänst (gränsåldrar 65 och 21 år) och framtida ordinarie

manliga befattningshavare (gränsåldrar 60 och 19 år). Beloppet kan beräknas

som ett års ränta å sammanlagda kapitalvärdet av 120-kronorstilläggen för

de båda nämnda kategorierna. Utgår man från att antalet aktiva befattningshavare

icke ändras, finner man, fortfarande efter 4 °/o räknat, att detta

tänkta årsbidrag, som alltså kan sägas vara ekvivalent med 120-kronorstilläggen,

uppgår till 5,234 kronor vid en antagen inträdesålder av 28 år för

högre lönegrader och 29 år för lägre lönegrader.

Enär det direkta statsbidraget enligt nuvarande grunder till kassan (18,000- kronorstillägg och vakansbesparingar, däremot ej pensions- och dyrtidstilllägg

medräknade) under åren 1927—1936 i medeltal per år utgjorde 21,506

kronor, kan genom omläggningen av pensioneringssystemet det årliga direkta

statsbidraget i förhållande till de senaste tio årens medelnivå anses lia nedgått

med 16,272 kronor eller med 90.40 kronor årligen för varje delägare i

tjänst.

Därest kapitalvärdena 194,507 och 85,854 kronor tänkas amorterade på ett

antal år under tillämpning av lika stora annuiteter, bliva dessas årsbelopp

följande för de nedan angivna alternativa amorteringstiderna:

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Annuitet motsvarande

Annuiteten utgår under

bristen i balans-

120-kronors-

räkning nr 2

tillägget (kapital-

(kapitalvärde

värde 85,854

194,507 kronor)

kronor)

kr.

kr.

20 år ........................

14,034

6,194

25 » ........................

12,209

5,389

30 > ........................

11,029

4,868

35 » ........................

10,217

4,510

40 » ........................

9,636

4,253

Enär nuvarande pensions- och dyrtidstillägg gottskrivits kassan vid be

räkning av de poster i balansräkning nr 2, som avse nuvarande tjänstepensionärer

och nuvarande änkor och barn, medan däremot 120-kronorstillägg

och rörliga pensionsdelar belastat kassan vid beräkning av samma poster, inträder

icke någon kostnadsändring för staten på denna punkt genom övertagandet.

För nuvarande delägare i tjänst kunna vid oförändrad levnadskostnadsindex

de rörliga pensionsdelarna vid framdeles inträffande pensionsfall

beräknas något understiga dyrtidstilläggen enligt nuvarande grunder å

pensioner enligt nuvarande skala.

Den nyssnämnda genom övertagandet uppkomna besparingen för staten i

fråga om de direkta statsbidragen har, till den del den belöper på de nuvarande

delägarna vid fördelning per capita på de vid varje tidpunkt förefintliga

befattningshavarna i tjänst, ett kapitalvärde av ungefär 173,000 kronor

och täcker alltså till största delen statens utgifter för tillskottet 194,507

kronor. Enär därjämte vid den antagna levnadskostnadsindex en viss besparing

uppstår i fråga om dyrtidstillägg för framdeles inträffande pensionsfall,

kan övertagandet av kassans förpliktelser som en helhet betraktat och bedömt

efter de givna beräkningsgrunderna, anses förorsaka staten endast obetydligt

ökade kostnader.

Stockholm i maj 1937.

TIM JANSSON.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Bilaga 1.

Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk. Balansräkningar

per den 30 september 1936 efter civila självkostnadsgrunder (räntefot 4 %)

utan hänsyn till framtida befordringar.

(Statsbidrag och förvaltningskostnader ej medräknade.)

Tillgångar.

I. Kapitalbehållning enligt räkenskaperna

II. Kapitalvärdet av återstående årsavgifter

högre lönegrader.........

lägre lönegrader..........

III. Brist (okorrigerad siffra).......

Summa

Skulder.“

I. Kapitalvärdet av pensioner till änkor

och barn efter redan avlidna delägare

1) änkor.............

2) minderåriga barn (inkl. pupilltill
lägg).

.............

3) utgående pensioner till 50-åriga

ogifta döttrar..........

4) blivande pensioner till 50-åriga

ogifta döttrar.........

II. Kapitalvärdet av förefintliga delägares

rätt till familjepension för efterlevande

1) delägare i tjänst

a) änkor och minderåriga barn

högre lönegrader.......

lägre lönegrader .......

b) 50-åriga ogifta döttrar

högre lönegrader.......

lägre lönegrader .......

2) pensionerade delägare

a) änkor och minderåriga barn

högre lönegrader .......

lägre lönegrader.......

b) 50-åriga ogifta döttrar

högre lönegrader.......

lägre lönegrader .......

Balansräkning

nr 1.

Avgifter oell penslo- ner enligt kassans nu- varande reglemente.

kr.

Balansräkning nr 2.

Avgifter och pensioner enligt familjepensions- kommitténs förslag (för delägare i tjänst hava

120-kronorstil lägg och rörlig pensionsdel ej

medräknats; för nuvarande pensionerade del- ägare samt för nuvarande änkor och minder- åriga barn har upptagits hela pensionen inkl.

120-kronorstillägg och rörlig pensionsdel, min- skad med pensions- och dyrtidstillägg å nu- varande pension enligt nuvarande bestämmel- ser; levnadskostnadsindex 158: hänsyn ej tagen

till pensionerad för frånskild hustru).

kr.

1,925,354

1,925,354

258,287

238,841

31,153

28,067

—

197,733

2,214,794

2.389,995

453,540

1 759,444

27,558

2 48,358

27,000

27,000

66,000

66,000

843,049

3 1,149,383

65,392

3 73,977

97,099

8,609

—

133,554

206,188

12,925

21,011

34,231

5,877

—

‘“i? kof?adsoknlr!? ,for pensioner till minderåriga barn utöver höjning till allmänna familjepensmnsreglementets

procenttal a nuvarande reglementsenliga änkepensioner, jfr not 2.

famirel°PP- beräknade i förhållande till nuvarande reglementsenliga änkepensioner enligt allmänna

se™ÖtePienS10nSreS 6n procenttal för barnpensioner; beträffande barnpensionskostnaderna i övrigt,

t a l vir/iTt1 ltlya itali,3 V avgtlf,tfpensl0?er ?nligt allmanna familjepensionsreglementet; sammanlagda kapitalvardet

av 120-kronorstillaggen for de nuvarande delägarna i tjänst, vilka tillägg ej ingå i balans
hop"1

*85854 Ukronor°r h°Sre lonegrader 74,548 kronor och för lägre lönegrader 11,306 kronor eller till
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Balansräkning

nr 1.

Balansräkning nr 2.

3) utan pension avgångna delägare samt

delägare på grund av bisysslor

a) änkor och minderåriga barn .

bl 50-åriga ogifta döttrar ....

III. Överskott (okorrigerad siffra) ....

34,068

4,566

401,326

34,068

4,566

.Summa

2,214,794

2,389,995

Därest kapitalbehållningen värderas efter

4 fl effektiv ränta, dock med iakttagande

vad beträffar nyplaceringar och försälj- ningar efter den 31 dec. 1934 av reglerna

å sid. 74 i prop. 245 till 1936 års riks- dag, ökas kapitalbehållningens värde med

Det med hänsyn härtill korrigerade över- skotts- (brist-) beloppet utgör överskott .

3,226

404.552

3,226

brist 194,507

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 8 sami. Nr 71. (Bilaga.)

6

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Bilaga 2.

Änke- och pupillkassan vid riksbankens avdelningskontor och pappersbruk.

Kapitaltillgångar 3°/» 1936.

Kapitaltillgångar

Bokfört

värde

kr.

Värde efter en effektiv

ränta

Marknads-

värde

av 3.5 %

kr.

av 4 %

kr.

8% 1936

kr.

A. Obligationer

Svenska staten ....................

724,900

748,120

721,569

782,330

Sveriges allm. hypoteksbank........

243,177

240,288

224,273

254,972

Sveriges stadshypotekskassa ........

725,848

747,439

722,417

784,603

Svenska bostadskreditkassan........

19,695

21,449

20,967

21,865

Svenska skeppshypotekskassan......

4,000

4,195

4,131

4,320

Inteckningsgaranti AB.............

1,500

1,527

1,433

1,575

Utfärdade eller garanterade av svensk

kommun ........................

62,000

63,008

60,461

64,210

Trafikbolag........................

45,000

47,309

45,945

47,130

Industribolag ......................

70,975

73,499

72,656

73,995

Summa A

1,897,095

1,946,834

1 1,873,852

2,035,000

B. Övriga tillgångar (ej försäkringstek- niskt beräknade poster)

Checkräkning......................

4,972

4,972

4,972

Upplupna, ej förfallna räntor ......

20,425

20,425

20,425

—

Diverse............................

2,862

2,862

2,862

—

Summa B

28,259

28,259

28,259

—

Summa kapitaltillgångar

1,025,354

1,975,093

11,902,111

—

1 Genom utbyte för de efter *7is 1934 inköpta obligationerna av värdet enligt 4 % effektiv

ränta mot marknadsvärdet *°/» 1936 ökas summa A med 26,469 kr. till 1,900,321 kr. och summa

kapitaltillgångar från 1,902,111 kr. till 1,928,580 kr.

378094. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.