Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

1937-02-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1937:2, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

3

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 11 februari 1937 kl. 4 e. m.

Första kammarens a n d r a tillfälliga utskotts utlåtande nr 2, i

anledning av väckt motion örn utredning angående

sättet för erläggande av vårdavgift vid statens sinnessjukhus.

I cn inom riksdagens första kammare väckt och till dess andra tillfälliga

utskott hänvisad motion, nr 16, har herr Otto Wangson hemställt, att —

sedan medicinalstyrelsen i skrivelse den 7 augusti 1936 hos Kungl. Majit

hemställt bland annat örn viss utredning rörande sättet för erläggande av

vårdavgift vid statens sinnessjukhus närmast beträffande medlemmar i sjukkassor

— riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla att vid berörda

utredning frågan örn sättet för erläggande av dylik vårdavgift upptoges till

behandling i hela dess vidd.

Till stöd för sin hemställan anför motionären i huvudsak följande:

I 79 § 1 mom. i Kungl. Majits stadga angående sinnessjukvården i riket

föreskrives, att avgift för dem, som intagits å sinnessjukhus, skall inbetalas

kvartalsvis eller, där betalningen erlägges av fattigvårdssamliälle eller kommun,

halvårsvis i förskott. I enlighet härmed erlägges vid intagningen betalning

för återstoden av det löpande kvartalet eller halvåret, räknat från

och med dagen för intagningen. Där sjukhusvistelsen kan antagas bli särskilt

kortvarig, kan dock sjukhuschefen bestämma, att avgiften skall förskottsvis

erläggas för viss kortare tid. Detta stadgande örn förskottsbetalning

hade lett och ledde fortfarande till vissa socialt föga önskvärda och väl

icke vid lagens antagande förutsedda konsekvenser. Kravet på erläggande

av betalning förskottsvis för så lång tid — som regel tre månader -— måste

stiina sig synnerligen obekvämt för flertalet enskilda betalningspliktiga och

för många av dem bliva ouppfyllbart, bland annat emedan en aldrig så vederhäftig

borgen för fullgörande av betalningen icke godtoges. Detta ledde

till att fattigvården nödgades träda emellan i ett stort antal fall, trots att

något verkligt fattigvårdsbehov icke förelåge. Olägenheterna av denna bctalningsordning

hade mest framträtt, när det gällde personer, som genom

medlemskap i sjukkassa trott sig vara tillförsäkrade erforderlig sjukvård

utan fattigvårdens mellankomst. Missförhållandena i sistnämnda avseende

hade nu emellertid uppmärksammats och, på sätt ovan antytts, föranlett

framställning örn utredning för deras undanröjande. Härvid hade likväl allenast

sjukkassemedlemmarnas ställning beaktats. Någon hänsyn hade icke

tagits till de utanför sjukkassorna stående enskilda betalningspliktiga, som

äga förmåga att erlägga betalning men sakna möjlighet att göra detta för
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2.

skottsvis för längre tid. Medicinalstyrelsen hade också funnit det enklaste

sättet att undanröja det befintliga missförhållandet i fråga om sjukkassorna

vara att deras stadgar ändrades så, att kassorna finge möjlighet

erlägga förskottsbetalning. Möjligheten alt sinnessjukstadgan ändrades

därhän, att efterskottsbetalning finge mottagas, hade visserligen övervägts,

men medicinalstyrelsen syntes rygga tillbaka för en sådan lösning på grund

av de huvudsakligen bokföringsmässiga svårigheter, som härigenom skulle

uppkomma. Motionären ansåge sig för sin del böra förorda en ändring av

liela stadgandet om förskottsbetalning i sådan riktning, att dels tidrymden,

för vilken förskott skall erläggas, väsentligen förkortades (ned till en månad)

och dels för vårdkostnaden ställd vederhäftig borgen finge godtagas. Saken

vore av den både principiella och praktiska betydelse, att den av medicinalstyrelsen

redan påkallade utredningen hos Kungl. Majit borde utsträckas

att gälla frågan örn betalningssättet i hela dess vidd.

Utskottet har inhämtat följande rörande den av motionären omförmälda

utredning, som begärts av medicinalstyrelsen.

Medicinalstyrelsens framställning — i vilken hemställts om utredning jämväl

rörande frågor utan samband med nu förevarande motion — grundar

sig i första hand på en av fattigvårdsstyrelsen i Borås hos medicinalstyrelsen

gjord hemställan, att medicinalstyrelsen måtte medverka till att en sådan

ändring av sinnessjukvårdsstadgan komme till stånd, att statens sinnessjukhus

berättigades godtaga av erkänd sjukkassa utfärdade ansvarsförbindelser

för sjukkassemedlems vård å dylikt sjukhus.

I anslutning härtill har svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet,

nied instämmande i syftet med fattigvårdsstyrelsens i Borås framställning,

hos medicinalstyrelsen hemställt, att medicinalstyrelsen måtte taga initiativ

till ett allsidigt övervägande, vilka åtgärder som borde vidtagas för att vårdkostnaden

å sinnessjukhus för sjukkassemedlemmar måtte kunna bestridas

utan fattigvårdens mellankomst.

Påpekande sinnessjukstadgans föreskrift, att vårdavgift å statens sinnessjukhus

skall erläggas i förskott, ifrågasätter medicinalstyrelsen tvenne alternativ

till reglering av spörsmålet i vad det avser medlemmar av sjukkassor.

Det ena sättet skulle vara, att de erkända sjukkassorna, som med nu gällande

bestämmelser icke äga utbetala sjukhjälp förskottsvis, skulle erhålla

sådan befogenhet efter företagen ändring i deras stadgar, av innehåll att

undantag från förbudet på förskottsbetalning medgåves för vårdavgift, som

enligt Kungl. Maj:ts stadgande skall erläggas förskottsvis. Det andra av

medicinalstyrelsen berörda sättet skulle vara, att sinnessjukvårdsstadgan ändrades

därhän, att sjukkassa, som ansvarar för å sinnessjukhus intagen medlems

vårdavgift, medgåves rätt att betala avgiften i efterskott. Enligt medicinalstyrelsens

mening skulle det först angivna alternativet vara det enklaste

sättet till ernående av det med framställningen avsedda syftet. Det andra

alternativet skulle däremot »föranleda betydande svårigheter rent boltföringsmässigt

vid sjukhuskontoren, då alla andra avgifter skola redovisas i

förskott, och skulle dessutom medföra en förryckning i beräkningen av in
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 2. 5

komstbudgeten för det år, under vilket ett sådant medgivande trädde i

kraft».

Utskottet finner de i motionen påtalade missförhållandena kräva beaktande

och i behov av en undersökning i det större sammanhang, som av

motionären avsetts. Av vad inhämtats rörande den av medicinalstyrelsen

påkallade utredningen rörande omläggning av betalningssystemet vid statens

sinnessjukhus i visst avseende finner utskottet framgå, att en utredning jämväl

i av motionären begärd riktning med fördel torde kunna anknytas till

den förstnämnda numera igångsatta utredningen. Enligt vad utskottet inhämtat

inom medicinalstyrelsen lärer icke heller från dess sida betänklighet

möta mot den begärda utredningens utsträckning till av motionären

avsedda område.

Utskottet får därför hemställa,

att första kammaren för sin del med bifall till ifrågavarande

motion, nr I: 16, beslutar i skrivelse till Kungl.

Maj:t anhålla, att vid den på grund av medicinalstyrelsens

hemställan den 7 augusti 1936 föranstaltade utredningen rörande

erläggande av avgifter för vård å statens sinnessjukhus

frågan örn sättet för erläggande av dylika vårdavgifter

upptages till behandling i hela dess vidd.

Stockholm den 4 februari 1937.

Å utskottets vägnar:

O. A. NORDBORG.

Närvarande: herrar Nordborg, Heuman, Anders Andersson, Swartling*, Holstenson,

Theodor Nilsson, Jolm Björck och Berglund*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:229 Skrivelse till Konungen angående sättet för erläggande av vårdavgifter vid statens sinnessjukhus. a1 i texten