Sök i Ratio Lex

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6

1937-04-23 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

FK 2TU 1937:6, Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

1

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 2 e. m.

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6, angående

beredande av vila åt husmödrar på landsbygden.

I en inom riksdagens första kammare vackt, till dess andra tillfälliga ut- Mononen.

skott hänvisad motion, nr 184, har herr Anton Pettersfon m. fl. hemställt,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t ville anhålla örn skyndsam utredning

och förslag i frågan örn beredandet av semester åt husmödrar på landsbygden,

vilka därav äro i behov.

Beträffande motiven får utskottet hänvisa till motionen.

Inom andra kammaren har en likalydande motion, nr 388, väckts av herr yttranden.

Werner i Höjen m. fl. Över sistnämnda motion, som av andra kammaren hänvisats

till dess femte tillfälliga utskott, bär nämnda utskott inhämtat yttranden

från Allmänna valmansförbundets centrala kvinnoråd, Riksförbundet Landsbygdens

Folk, Svenska landsbygdens kvinnoförbund, Svenska landsbygdens

ungdomsförbund, Jordbrukareungdomens förbund, Folkpartiets kvinnoförbund,

Svenska lantarbetareförbundet, Sverges socialdemokratiska kvinnoförbund och

Sveriges Husmodersföreningars riksförbund.

Allmänna valmansförbundets centrala kvinnoråd instämmer med motionen

samt framhåller, att ett lösande av detta viktiga spörsmål kräver avsevärda

ekonomiska tillgångar, vidlyftig organisation samt, ej minst, god tillgång på

kompetent kvinnlig arbetskraft för husmödrarnas ersättande i hemmen.

Riksförbundet Landsbygdens Folk erinrar örn att hushållsarbete visserligen

ej kan anses vara allmänt erkänt såsom förvärvsarbete, men att detta slags arbete

likväl ofta kan vara av större ekonomisk betydelse än andra faktorer för

en familjs ekonomi. Det vore därför välmotiverat med semester för husmödrar,

i synnerhet på landsbygden, där arbetsförhållandena ofta vore tyngre än i städerna

på grund av husdjurens krav på vård samt till följd av bristfälliga bekvämligheter

(exempelvis frånvaro av vatten- och avloppsledningar).

Svenska Landsbygdens kvinnoförbund har anfört, att förbundet under de

senare åren medverkat vid Bondeförbundets olika organisationer för fragans

lösning samt att en del uppslag härtill redan försöksvis omsatts i handling.

”Semesterveckor” hava sålunda anordnats vid folkhögskola i samband med

intresseväckande föredrag i populära ämnen av vederbörande hushållningssällskaps

konsulenter, speciellt dess hemkonsulenter. Den ekonomiska sidan av problemet

vore viktig och mångsidig. Olika uppslag angivas, exempelvis tåghem.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 12 sand. 2 avd. Nr 6. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

Andra

hammaren.

Inrättandet av en allmän effektiv och efter landsbygdens förhållanden lämpad

hemsysterinstitution förordas. Förbundet anser, att när samhället anser sig ha

råd att årligen utgiva ett flertal miljoner kronor för musik, teater o. s. v. till

beredande av förströelse åt storstädernas invånare, borde det vara rimligt att

landsbygdens husmödrar bereddes ekonomisk hjälp till erhållande i någon form

av ledighet i sina göromål.

Svenska landsbygdens ungdomsförbund ser i husmödrarnas hårda och krävande

arbete på landsbygden en anledning till flykten till städerna, vilken fråga

vore alltför betydelsefull för landet att kunna förbigås och som ej kunde lösas

enbart av enskilda organisationer på grund av sin stora omfattning.

Jordbrukareungdomens förbund biträder kravet på ordnande av husmödrarnas

semesterfråga samt framhåller, att dessas arbetstid torde vara omkring

75 procent högre än vad som i allmänhet anses vara normal arbetsdag. Som

ett led i lösningen av frågan föreslås, att flickor, som erhållit viss utbildning

i husligt arbete, kunde bilda en beredskapskår, färdig att träda in som ersättare

i den mån husmödrarnas semester kunde av ekonomiska skäl möjliggöras.

Folkpartiets kvinnoförbund tillstyrker livligt under erinran om att svårigheterna

hittills att tillfredsställande ordna frågan ofta grundat sig på svårigheter

att finna kompetenta ersättare under husmödrarnas ledighet.

Svenska lantarbetareförbundet tillstyrker en allsidig utredning i ärendet

och anför såsom huvudgrunder till att lantarbetarhustrur hittills ej kunnat beredas

möjlighet till semester männens för låga inkomster med därav föranledd

bristfällighet i utrustning för dylik ledighet, svårigheter att ordna tillfredsställande

tillsyn av den ofta talrika barnskaran samt frånvaron av lämpliga

semesterhem.

Sverges socialdemokratiska kvinnoförbund förordar livligt bifall samt åberopar

en tidigare detta år av förbundet hos Kungl. Maj :t gjord framställning,

vari förbundet dels konstaterat behovet av ordnad semester för husmödrar,

främst i mindre bemedlade arbetar-, jordbrukar- och tjänstemannahem med

flera barn, dels framhållit betydelsen av hemsysterverksamheten, dels lämnat

uppgifter rörande redan vidtagna åtgärder för frågans lösning, dels ock sammanfattat

förbundets synpunkter på frågan efter vilka allmänna linjer en utredning

borde ske beträffande statsmakternas eventuella medverkan för problemets

lösning.

Sveriges husmodersföreningars riksförbund tillstyrker under erinran örn

att de flesta husmödrar på landet ej känna begreppet söndagsvila, än mindre

vanlig semester.

Andra kammarens utskott har under åberopande av de sålunda avgivna

yttrandena samt eget utlåtande i ämnet hemställt att riksdagen i skrivelse till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6. 3

Kungl. Maj :t ville anhålla örn utredning och förslag i frågan om beredande av

semester åt husmödrar på landsbygden, vilka därav äro i behov.

Denna hemställan bifölls av andra kammaren.

Första kammaren, som jämlikt § 63 riksdagsordningen erhållit del av detta

beslut, bär hänvisat jämväl detta ärende till utskottet.

För egen del får utskottet i samma syftning som andra kammarens utskott Utskottet.

anföra följande:

Kravet på en lämplig avvägning mellan arbete, vila och rekreation har

under senare tid vunnit alltmera beaktande. Såväl genom lagstiftning som

genom avtal hava för stora grupper samhällsmedlemmar, huvudsakligen statliga

och kommunala befattningshavare samt anställda inom industri och handel, rätten

till viss arbetsvila i form av semester uttryckligen erkänts. Vår tids alltmera

hetsande arbetstakt gör behovet av dylik vila ständigt mera aktuellt.

Denna utveckling har för övrigt icke blott humanitärt syfte; tvärtom synas

vederhäftiga undersökningar giva vid handen, att denna omsorg örn den mänskliga

arbetskraften länder produktionen till fromma. Större företag inom industri

och handel hava därför funnit med sin egen fördel förenligt att skänka

uppmärksamhet åt hithörande spörsmål. För dem, som äro egna företagare i

små omständigheter eller anställda hos sådana, yppas däremot större svårigheter

för lösningen av frågan örn beredande av arbetsvila i den form av några dagars

ledighet i följd, som i brist på bättre namn även här må betecknas med

termen semester. Dit hör dock huvudparten av landsbygdsbefolkningen i

egentlig mening, såsom ägare och brukare av mindre jordbruk, lantarbetare

o. s. v.

Örn också bär i viss omfattning åtgärder vidtagits för att reglera arbetstid

m. m., har dock litet eller intet gjorts för att bereda lindring och lättnad, då

fråga är om de fattiga husmödrarna i lanthemmen. Det är lika känt som vittnat,

att flertalet husmödrar, åtminstone sådana, som hava barn, hava en i många fall

orimligt lång arbetsdag och därtill ett arbete, som ofta får utföras under tunga

former. På grand av arbetets egenart (bär behöver endast erinras örn vad barn

i olika åldrar kräva av omvårdnad å skilda tider samt örn svårigheten att helt

rationalisera arbetet med husdjur) kan lagstiftningen i dylikt fall i regel ej tillgripas

för ernående av lättnad. Förslag att på andra vägar bereda lindring hava

oek framkastats, vilka i regel gå ut på hushållsarbetets rationalisering i olika riktningar.

Men någon allsidig utredning av möjligheterna till frågans lösning

synes ej hava ifrågasatts; dock synes det svårligen kunna bestridas, att någon

verklig vila icke kan erhållas på annan väg än genom en fullständig avkoppling

från den dagliga verksamheten av motsvarande slag, som härovan betecknats såsom

semester. Utskottet nödgas därför i det följande använda denna i detta sammanhang

helt oegentliga term. Det förefaller emellertid med hänsyn till spörsmålets

synnerligen mångsidiga och komplicerade art otänkbart att en verklig

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6.

lösning på bred basis kan komma till stånd utan statsmakternas ingripande. Visserligen

hava enskilda kvinnoföreningar och Röda Korset gjort erkännansvärda

ansträngningar för att framlägga förslag och bidraga till deras realiserande

(exempelvis utbildandet av hemsystrar), men den sammanbragta utredningen

i detta ärende ger en så tydlig bild av nödvändigheten att det allmänna redan

från början tar hand örn utredningen och framlägger förslag till åtgärder, vilka

det ändock till sist ankommer på det allmänna att — örn ock i anslutning till

enskilda föreningar o. s. v. — slutligt genomföra, att utskottet anser sig böra

förorda verkställandet av en utredning i motionens syfte.

Bland de olika uppslag, en dylik utredning kunde taga under övervägande,

vill utskottet bär endast framhålla några. Dit hör anordnande av olika slag

av semestervistelse, såsom semesterhem, vilohem etc., vidare frågan örn beredande

av ersättning för resekostnader till och från semesterhem och örn hjälp i

hemmet under husmodems frånvaro. Vid frågan örn anordningarna för semestervistelse

borde också undersökas i vilken utsträckning sådana anordningar

kunna komma till stånd direkt genom statens försorg eller eventuellt genom

samverkan mellan det allmänna och enskilda organisationer, resp. kommun. Såväl

i fråga om anordningar på semesterplats, örn resebidrag och örn ersättningshjälp

i hemmet blir den huvudsakliga frågan dock till sist örn kostnaderna

samt i vilken utsträckning och form det allmänna anser sig kunna lämna bidrag.

Var gränsen skall dragas mellan dem, som behöva en sådan ekonomisk hjälp,

och dem, som kunna på egen hand skaffa sig erforderlig semestervila, bör också

ingå i utredningen. I ytterligare åtskilliga avseenden kunde utredningen skärskåda

denna fråga. Utskottet kan hänvisa exempelvis till motionen vid

1936 års riksdag II: 18 angående semesterhjälp ur allmänna arvsfonden åt

behövande mödrar med minderåriga barn, samt vid årets riksdag de likalydande

motionerna 1:140 och II: 291, i vilka för syftet att motverka folkströmningen

från landsbygden till städerna kvinnornas ställning på landsbygden

ägnats särskild uppmärksamhet. Med ovannämnda exempel, som i mycket

lånats från de sammanslutningar som i ärendet yttrat sig, har utskottet endast

velat bidraga till förtydligandet av hur nödvändigt det är, att detta spörsmål

underkastas en grundlig utredning och erhåller en god lösning. Det gäller i

detta fall en stor mängd samhällsmedlemmar, vilka hittills — allt under det

många grupper befattningshavare fått sina levnads- och arbetsvillkor gång

efter annan reglerade och förbättrade — synas hava blivit alldeles förbisedda

från det allmännas sida. Och dock är det arbete, som denna

befolkningsgrupp, utan att hava riktat några högljudda krav mot det allmänna,

utfört i det tysta och under i regel tunga former och villkor, av en ojämförlig

vikt och betydelse för det allmänna. Som tidigare framhållits kan det ofta

anses viktigare för en familjs ekonomi än den direkta inkomstkällan. Det är

alltså ingalunda för tidigt att de mindre bemedlade husmödrarnas ställning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande Nr 6. 5

vinner mera beaktande än hittills. En dylik utredning synes givetvis kunna

verkställas såväl oberoende för sig som ock i anslutning till andra redan befintliga

utredningar (exempelvis befolkningskommissionen eller kvinnoarbetskommittén).

I detta sammanhang må framhållas, att utomlands åtgärder av avsevärd

räckvidd redan vidtagits i liknande syfte. I ett grannland har t. ex. en

statlig organisation i viss utsträckning berett möjlighet för husmödrar att utan

kostnad få vistas i främmande omgivning och där erhålla erforderlig fysisk

vård och psykisk rekreation.

Under åberopande av vad sålunda förekommit och vad utskottet i övrigt

här ovan anfört får utskottet, som livligt behjärtar syftet med motionen,

hemställa,

att första kammaren måtte biträda andra kammarens i ärendet

fattade beslut.

Stockholm den 23 april 1937.

På utskottets vägnar:

G. HEUMAN.

Närvarande: herrar Heuman, Anders Andersson, Swartling, Holstenson,

J. A. Theodor Nilsson, John T. Biörck, Berglund och von Horn.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 12 sami. 2 avd. Nr 6.

o

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.