Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
1937-02-23 · 161 sidor, varav 158 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 158 av 161 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1937:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1937 kl. 10 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under nionde huvudtiteln gjorda framställningar
jämte i ämnet väckta motioner.
(lia avd.)
Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i
den till riksdagen den 4 januari 1937 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov för budgetåret 1937/1938 under nionde huvudtiteln
gjorda framställningar.
Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande
punkter i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft åtskilliga i ämnet
väckta motioner.
A. Departementet.
l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 1 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för jordbruksdepartementet fastställa ändrad personalförteckning
och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning för avlöningar med
230,100 kronor, vilket belopp med 3,600 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden
mellan utgiftsökningar å sammanlagt 8,900 kronor och en utgiftsminskning
av 5,300 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 3,100 kronor till upptagande
å ordinarie stat av ytterligare en expeditionsvaktbefattning i lönegrad B 5,
4,500 kronor till avlöning åt ytterligare en amanuens samt 1,300 kronor till
uppräkning av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie tjänstemän, därav med 500 kronor till följd av de föreslagna nya
tjänsterna och 800 kronor med hänsyn till 1936 års riksdagsbeslut rörande
familjepensioneringen. Utgiftsminskningen å 5,300 kronor motsvarar de å
befaltningarna belöpande familjepensionsavdragen.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande
framställning, hemställer,
att riksdagen må
1) för jordbruksdepartementet fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 statssekreterare, arvode enligt 5 § avlöningsreglementet —
1 expeditionschef, arvode enligt 5 § avlöningsreglementet —
2 kansliråd.......................................... B 30
3 förste kanslisekreterare ............................ B 26
3 andre kanslisekreterare ............................ B 21
1 registrator ........................................ B15
1 kansliskrivare...................................... Bil
1 förste expeditionsvakt.............................. B 7
1 kanslibiträde ...................................... B 7
2 expeditionsvakter.................................. B 5
3 kontorsbiträden.................................... B 4
Tjänstemän å övergångsstat.
1 registrator ........................................ B 22
1 andre kanslisekreterare ............................ B 21
Tjänstemän å extra stat.
1 föredragande i regeringsrätten...................... B 29
1 förste kanslisekreterare ............................ B 26
1 andre kanslisekreterare ............................ B 21;
Anm. Den på ordinarie stat upptagna registratorsbefattningen skall hållas
obesatt så länge den på övergångsstat uppförde registratorn kvarstår å registratorstj
ansten.
2) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen .......... kronor 24,000
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.............................. » 128,500
3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis.............................. » 7,700
4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis.
............................... » 26,000
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
3
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. . kronor 33,900
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... > 1,400 kronor 35,300
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .......... » 8,600
Summa kronor 230,100;
3) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 230,100 kronor.
2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 2 gjorda framställning om anvisande för ändamålet av 47,000
kronor innebär en i förhållande till anslaget för innevarande budgetår ökad
medelsanvisning med 4,000 kronor. Densamma betingas av med departementets
förflyttning till nya större lokaler förbundna ökade kostnader för
bränsle, lyse och städning.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
47,000 kronor.
B. Lantbruksstyrelsen m. m.
3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 3 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för lantbruksstyrelsen fastställa ändrad personalförteckning
och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med
353,500 kronor. Den ifrågasatta anvisningen överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår med 10,100 kronor. Sistnämnda belopp utgör
skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt 37,400 kronor och utgiftsminskningar
av tillhopa 27,300 kronor.
Utgiftsökningen sammanhänger delvis med att — i anslutning till förslag
av Kungl. Majit under för flera huvudtitlar gemensamma utgifter —
lantbruksstyrelsen avses skola från och med nästa budgetår erhålla ställning
såsom huvudförvaltning. I denna egenskap skulle lantbruksstyrelsen komma
att disponera praktiskt taget alla de anslag, beträffande vilka styrelsen
för närvarande hade att avgiva förslag till anslagsäskanden hos riksdagen, dock
att anslaget till reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras biträden
alltjämt skulle utbetalas och disponeras av länsstyrelserna. Härjämte avses
Utskottet.
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
lantbruksstyrelsen skola bliva huvudförvaltning för tre för närvarande under
statskontoret inordnade underförvaltningar, nämligen centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, statens växtskyddsanstalt samt statens
lagerhus- och fryshusstyrelsen. Genomförandet av ifrågavarande organisationsändring
förutsätter förstärkning av lantbruksstyrelsens personal. Beträffande
storleken av den ökade arbetskraft, som sålunda erfordras, har
departementschefen ansett sig böra biträda ett härutinnan av lantbruksstyrelsen
framlagt förslag, enligt vilket skulle erfordras personalförstärkning
i form av en ordinarie kamrerare i lönegraden B 24 (8,500 kr.) — i stället
för den nuvarande kassören och bokhållaren i lönegraden B 21 (7,500 kr.) —
en ordinarie kassör i lönegraden B 11 (3,900 kr.) samt en extra ordinarie
förste amanuens i 18:e lönegraden (4,200 kr.), vilken sistnämnde befattningshavare
är avsedd att biträda kamreraren och vikariera under semester eller
annan ledighet för denne. Härjämte erfordras anvisning av dels 600 kronor
till vikariatsersättningar för den icke-ordinarie personalen, dels ock 1,000
kronor för beredande av biträdeshjälp åt den kamerala avdelningen. Lantbruksstyrelsens
omorganisation till huvudförvaltning innebär således ökade
kostnader till sammanlagt belopp av 18,200 kronor, varifrån emellertid bör
avräknas ett belopp av 7,500 kronor svarande mot avlöningen till den nuvarande
kassören och bokhållaren. Reella ökningen utgör sålunda 10,700
kronor.
Av övrig del av utgiftsökningen eller (37,400 — 18,200 =) 19,200 kronor
belöpa 13,600 kronor å avlöning till två mejeriinspektörer i lönegraden B 21,
vilka befattningars inrättande beslutats under fjolårets riksdag (Kungl.
Maj :ts proposition nr 115), 1,000 kronor arbetsbiträde åt mejeriinspektörerna,
1,800 kronor arvoden till två lantbruksstipendiater samt 2,800 kronor
uppräkning av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, därav 2,000 kronor med hänsyn till de föreslagna nya
tjänsterna och 800 kronor i anledning av familjepensioneringens genomförande.
Av utgiftsminskningen å 27,300 kronor hänföra sig, såsom nämnts, 7,500
kronor till indragning av den nuvarande kassörs- och bokliållarbefattningen,
8,400 kronor till familjepensionsavdrag samt 11,400 kronor till minskning
— i nära anslutning till det av Kungl. Majit för innevarande budgetår
bestämda anvisningsbelopp — av medelsbehovet för extra arbetskraft å lantbruksstyrelsens
kulturtekniska byrå.
I anslutning till de grunder för redovisningen å riksstaten av totalisatormedlens
speciaibudget, som antogos vid 1935 års riksdag, har vid anvisningen
av förevarande anslag för innevarande budgetår fogats bestämmelsen,
att viss del av utgifterna eller de för stuteribyrån avsedda medlen skola utgå
av totalisatormedel. Vad angår anslagsanvisningen för nästa budgetår
avses visserligen, att de nämnda byrå åbelöpande kostnaderna, oförändrat
beräknade till förslagsvis 30,000 kronor, även framgent skola bestridas av
totalisatormedel. I anslutning till ett av departementschefen förordat för
-
Jordbruksutskottcts utlåtande Nr 1.
5
slag till viss omläggning au redovisningen av totalisatormedlens specialbudget
skulle däremot dylik anmärkning å riksstaten icke vidare erfordras.
Sagda specialbudget redovisas för närvarande sålunda:
De till specialbudgeten hänförliga anslagsmedlen, bortsett från tillfälligt
förekommande anslag till engångskostnader, å fem olika anslag under nionde
huvudtiteln, nämligen dels -— till belopp motsvarande de beräknade kostnaderna
för lantbruksstyrelsens stuteribyrås verksamhet —- å lantbruksstyrelsen
avlönings- och omkostnadsanslag, dels å avlönings- och omkostnadsanslagen
för statens hingstdepåer och stuteri och dels å anslaget till hästavelns
befrämjande. Sistnämnda anslag uppföres härvid med belopp motsvarande
vad som av de å riksstaten beräknade intäkterna av totalisatormedel
icke disponerats genom anvisningar å de övriga anslagen.
Kostnaderna för lantbruksstyrelsens stuteribyrå och för statens hingstdepåer
och stuteri avföras å de härför anvisade anslagen i vanlig ordning.
Utgifterna för de med anslaget till hästavelns befrämjande avsedda ändamålen
bestridas däremot fortfarande från stuteriväsendets fond, vilken över angivna
anslag tillgodoföres de å inkomsttiteln totalisatormedel redovisade behållna
inkomsterna efter avdrag för förbrukade totalisatormedel å övriga
i specialbudgeten ingående anslag.
Beträffande den månatliga redovisningen gäller, att över anslaget till hästavelns
befrämjande skola månadsvis till stuteriväsendets fond omföras under
månaden influtna totalisatormedel efter avdrag av belopp, motsvarande
de faktiska utgifterna under månaden å avlönings- och omkostnadsanslagen
för statens hingstdepåer och stuteri. Vid utgången av varje budgetår skall
sedan ett belopp, motsvarande vad av utgifterna å lantbruksstyrelsens avlönings-
och omkostnadsanslag beräknas belöpa å lantbruksstyrelsens stuteribyrå,
avföras å stuteriväsendets fond och såsom särskilda uppbördsmedel
uppdebiteras å anslaget till hästavelns befrämjande.
För egen del har departementschefen i fråga örn den framtida redovisningen
av ifrågavarande specialbudget anfört följande:
»Förfarandet vid redovisningen av totalisatormedlens specialbudget skulle
otvivelaktigt komma att i icke oväsentlig mån förenklas, därest specialbudgeten,
på sätt statskontoret och riksräkenskapsverket ursprungligen föreslagit,
i fråga örn själva redovisningen begränsades på inkomstsidan till den
del av inkomsttitelns behållna inkomster, som återstår, sedan för särskilda
ändamål anvisade anslagsbelopp frånräknats, och på utgiftssidan till ett
s. k. avsättningsanslag, från vilket ett mot angivna del av inkomsttitelns behållna
inkomster svarande belopp skulle omföras till stuteriväsendets fond.
Härefter skulle endast å inkomsttiteln uppkommande överskott eller underskott
komma att regleras mot stuteriväsendets fond genom motsvarande ökning
respektive minskning av den å riksstaten beräknade avsättningen till
fonden, medan merutgifter och besparingar å de mot inkomsttiteln korresponderande
anslag, som anvisats för särskilda ändamål, skulle ersättas av
respektive överföras till statsverkets kassafond. Härav följer också, att någon
omföring, motsvarande den, som för närvarande äger rum från stuteriväsendets
fond till anslaget till hästavelns befrämjande, icke vidare .skulle
behöva förekomma. Även den månatliga redovisningen skulle förenklas, i
det att de belopp, som månadsvis skulle omföras till stuteriväsendets fond,
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
UhkoUet.
skulle för varje månad komma att motsvara skillnaden mellan å ena sidan,
de under månaden influtna totalisatormedlen och, å andra sidan, en tolftedel
av förenämnda för särskilda ändamål anvisade anslagsbelopp.
En jämkning av nu gällande regler för den budgettekniska behandlingen
av totalisatormedlen i anslutning till vad statskontoret och riksräkenskapsverket
ursprungligen föreslagit skulle således medföra avsevärda förenklingar
i fråga om redovisningen, samtidigt som dessa medel fortfarande
skulle komma att reserveras för de ändamål, som hittills tillgodosetts å ifrågavarande
specialbudget. Någon tvekan synes därför knappast kunna råda
angående önskvärdheten och lämpligheten av att en omläggning i enlighet
med ämbetsverkens angivna förslag nu kommer till stånd.
Vid omläggningens genomförande bör, i anslutning till vad i det föregående
anförts, under nionde huvudtiteln uppföras ett nytt anslag, betecknat
»Avsättning till stuteriväsendets fond», med natur av förslagsanslag. I samband
härmed torde beträffande nuvarande anslaget till hästavelns befrämjande
böra vidtagas den ändringen, att under detta anslag allenast upptagas
belopp, motsvarande de beräknade utgifterna för hästpremiering, understöd
till hästavelsföreningar och stamboksföring samt demonstration i hovvård
och hovbeslag. Anslaget synes böra erhålla karaktären av reservationsanslag.
De utgifter, som avses med de till Kungl. Maj:ts förfogande
ställda medlen för tillgodoseende av diverse ändamål, ägnade att främja
hästaveln, torde fortfarande avföras å stuteriväsendets fond. I övrigt påkallar
omläggningen ingen annan ändring med avseende å nuvarande anslagsuppställning
än den som följer därav, att det efter omläggningen icke
beträffande något av de i specialbudgeten ingående anslagen blir erforderligt
att å riksstaten angiva, att ifrågakommande utgifter skola utgå av totalisatormedel.
»
Det av departementschefen förordade förslaget till omläggning av redovisningen
av totalisatormedlens specialbudget finner utskottet ändamålsenligt
och tillstyrker alltså dess genomförande.
Beträffande medelsbehovet under lantbruksstyrelsens avlöningsanslag för
nästa budgetår vill utskottet erinra, att riksdagen på statsutskottets hemställan
(uti. nr 21) uttalat sin anslutning till Kungl. Maj:ts förslag, att vissa
verk och myndigheter, däribland lantbruksstyrelsen, från och med den 1 juli
1937 i räkenskapshänseende skulle erhålla ställning såsom huvudförvaltningar
med rätt att anlita statsverkets checkräkning i riksbanken. Varken
de med genomförandet av organisationsändringen förbundna kostnaderna eller
äskandena i övrigt hava givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
7
att riksdagen må
1) för lantbruksstyrelsen fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § avlöningsreglementet —
1 chef för stuteribyrån, arvode enligt 5 § avlönings
-
reglementet ...................................... —
4 byråchefer........................................ B 30
1 byrådirektör ...................................... B 28
1 byrådirektör...................................... B 26
2 förste byråingenjörer .............................. B 26
1 byråinspektör för mejeriärenden .................... B 24
1 sekreterare........................................ B 24
1 kamrerare ........................................ B 24
2 notarier .......................................... B 21
1 kassör............................................ B 11
3 kansliskrivare .................................... B 11
1 förste expeditionsvakt.............................. B 7
4 kanslibiträden .................................... B 7
2 expeditionsvakter.................................. B 5
4 kontorsbiträden.................................... B 4
1 skrivbiträde ...................................... B 2
Anin. Befattningen såsom byråinspektör för mejeriärenden skall hållas
obesatt, så länge en å övergångsstat för statskonsulenter uppförd statskonsulent
i mejerihushållning kvarstår i tjänst.
Tjänsteman å övergångsstat.
1 byrådirektör ...................................... B 26
Tjänstemän å extra stat.
1 byråchef.......................................... B 30
1 byrådirektör...................................... B 26
1 byråinspektör...................................... B 24
2 byråingenjörer .................................... B 21
2 mejeriinspektörer.................................. B 21
Anin. Byråinspektörsbefattningen skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat
för lantbruksstyrelsen uppförde byrådirektören kvarstår i tjänst;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.............................. kronor 194,100
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
2.
3.
4.
5.
6.
Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis
................................
Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis
................................
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t........................
Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ....
Avlöningar till övrig ickeordinarie
personal:
a) Grundavlöningar m. m... kronor 74,000
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... » 2,900
kronor
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... »
8. Dyrtidstillägg till tjänstemän vid stuteribyrån,
förslagsvis ...................... »
9,400
46,800
4,200
5,000
76,900
15,100
2,000
Summa kronor 353,500;
3) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 353,500 kronor.
4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 4 gjorda framställning om en anslagsanvisning för ändamålet
av 83,800 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
en ökning med 25,500 kronor, av vilket belopp 15,400 kronor beräknas
för täckande av mejeriinspektörernas resekostnader samt 1,200 kronor engångskostnader
för inköp av möbler och andra inventarier åt mejeriinspektörerna.
Vidare föreslås — samtidigt med en nedsättning av utgifterna under
posten publikationstryck med 600 kronor — upptagande under samma
post av kostnader till belopp av 4,500 kronor för tryckning i serien »Meddelanden
från Kungl. Lantbruksstyrelsen» av lantbruksekonomiska undersökningar,
avseende marknadsanalyser m. m. Posten ifråga föreslås således
ökad med (4,500 — 600 =) 3,900 kronor. Slutligen föranleder lantbruksstyrelsens
överförande till huvudförvaltning en ökning av anslaget med 5,000
kronor, varav 2,500 kronor för bestridande av stegrade omkostnader för
lyse, städning, skrivmaterialier, telefoner, arbetsmaskiner m. m. samt likaledes
2,500 kronor för inköp av möbler och inventarier för personalen å den
kamerala avdelningen.
Av anvisningsbeloppet under anslaget, 83,800 kronor, förutsättes liksom
för innevarande budgetår ett belopp av 8,000 kronor eller de på stuteribyrån
belöpande kostnaderna skola bestridas av totalisatormedel.
Utskottet. Utskottet vill erinra örn lantbruksstyrelsens uttalande därom, att, därest
under budgetåret 1937/1938 behov av medel skulle uppstå för lantbrukssty
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
9
relsens överflyttning till nya lokaler, erforderligt belopp torde enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande få bestridas från förevarande anslag. I likhet med departementschefen
finner utskottet därför särskilda medel för ändamålet icke
behöva beräknas under anslaget.
Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 83,800
kronor.
5:o) Lantbruksingenjörer och deras biträden: Avlöningar, förslagsan
slag.
Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att för lantbruksingenjörer och deras biträden
fastställa ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med
308,500 kronor eller 5,900 kronor mindre än som anvisats för innevarande
budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan å ena sidan en utgiftsminskning
med hänsyn till de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen
med 7,800 kronor och å andra sidan en utgiftsökning för nytillkommande
ål der stillägg åt förste assistenter med 1,900 kronor.
Biträdande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksingenjörer
och deras biträden, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis............................. kronor 157,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a) Grundbelopp........ kronor 123,600
b) Ålderstillägg åt förste
assistenter, förslagsvis » 18,600
c) Vissa särskilda löneförmåner,
förslagsvis.. » 8,000 » 150,200
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män,
förslagsvis....................... »_500
Summa kronor 308,500;
2) till Lantbruksingenjörer och deras biträden: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 308,500
kronor.
Utskottet.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
6:o) Lantbruksingenjörer och deras biträden: Reseersättningar, för
slagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 6 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en minskning med hänsyn till medelsåtgången under sistförflutna
budgetår med 30,000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksingenjörer och deras biträden:
Reseersättningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 250,000 kronor.
7:o) Statskonsulenter m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 7 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för statskonsulenter m. m. godkänna ändrad avlöningsstat —
anslagsanvisning till avlöningar med 38,000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen
för innevarande budgetår innebär äskandet en minskning
med 1,100 kronor. Beloppet utgör skillnaden mellan en utgiftsminskning av
1,140 kronor, motsvarande familjepensionsavdragen till tjänstemän å ordinarie
stat och övergångsstat, samt en utgiftsökning med 40 kronor för avrundning
av anslagets slutsumma.
I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statskonsulenter
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budget
-
året 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis............................. kronor 25,500
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis............................. »> 8,500
3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit......... » 2,500
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män,
förslagsvis....................... » 1,500
Summa kronor 38,000;
2) till Statskonsulenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 38,000 kronor.
8: o) Statskonsulenter m. m.: Reseersättningar, förslagsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj ris under punkt 8 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statskonsulenter m. m.: Reseersätt
ningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
7,000 kronor.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
11
9:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl.
Maj :ts under punkt 9 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att för fiskeriintendenter m. m. godkänna ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning till avlöningar med 79,200 kronor eller 1,800 kronor
mindre än som anvisats för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör
skillnaden mellan å ena sidan en utgiftsminskning av 2,320 kronor, motsvarande
efter viss avrundning familjepensionsavdragen, samt å andra sidan
utgiftsökningar av tillhopa 520 kronor, därav 460 kronor åbelöpa provisoriskt
dyrortstillägg åt vissa befattningshavare samt 60 kronor avrundning
av anslaget.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts förevarande framställning Utskottet.
hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis............................. kror
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit:
a) Grundbelopp......... kronor 12,500
b) Arvodesförhöjningar,
förslagsvis........... » 1,000 »
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män,
förslagsvis................. »
Summa kronor 79,200;
2) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 79,200 kronor.
63,600
13,500
1,300
800
10 :o) Fiskeriintendenter ni. m.: Omkostnader, förslagsanslag. I enlig
het
med Kungl. Maj:ts under punkt 10 gjorda framställning — innebärande
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 400
kronor avseende expenskostnader — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkost
nader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
35,800 kronor.
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.
ll:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 11 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för lantbruksattachéer fastställa ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning
till avlöningar med 43,900 kronor, vilket belopp med 1,000
kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Utgiftsminskningen
motsvarar efter viss avrundning av beloppet de å befattningarna
belöpande familjepensionsavdragen.
Utskottet. Framställningen tillstyrkes av utskottet, som således hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/
1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis .......................... kronor 29,400
2. Särskilda löneförmåner .............. » 14,500
Summa kronor 43,900;
2) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 43,900 kronor.
12 :o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts under punkt 12 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 26,000 kronor.
C. Lantbruksakademien och försöksväsendet på jordbruksområdet.
13:o) Lantbruksakademien: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 13 innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att för lantbruksakademien fastställa ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning
för avlöningar med 12,900 kronor, vilket belopp med 700 kronor understiger
motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Minskningen
avser de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen.
Utskottet.
Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
13
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksakademien,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/
1938:
Avlöningsstat.
Utgifter.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis .......................... kronor 18,700
2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjän
stemän,
förslagsvis .................. » 700
Summa kronor 19,400
Särskilda uppbördsmedel.
Av lantbruksakademiens medel .......... kronor 6,500
Nettoutgifter kronor 12,900;
2) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 12,900 kronor.
14 :o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m.
Kungl. Maj:ts under punkt 14 gjorda framställning örn anvisande för ändamålet
av 13,000 kronor innebär en ökning av anslagsanvisningen med 1,000
kronor. Härigenom avses att bereda akademien medel till bestridande av
rese- och traktamentsersättning till akademiens sekreterare vid tjänsteresor.
Dylik ersättning har tidigare utgått från det tidigare under nionde huvudtiteln
uppförda men numera indragna anslaget till rese- och traktamentsersättningar.
Tillstyrkande förslaget hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till museum,
bibliotek m m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
anslag av 13,000 kronor.
15:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet: Av
löningar,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställning under punkt 15 innefattar
— förutom hemställan till riksdagen örn fastställande av ändrad
personalförteckning och godkännande av ändrad avlöningsstat för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet — anslagsanvisning till
avlöningar med 138,400 kronor. Beräkningen av anslagsbeloppet grundar
sig på förutsättningen att enligt den tidigare av riksdagen godkända planen
för anstaltens omorganisation avdelningen för lantbruksbotanik under för
-
Utskottet.
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
sommaren 1937 skall kunna inordnas i lantbrukshögskolan samt att avdelningen
för mejerihantering vid ungefär samma tid skall kunna ingå såsom
del av lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp. Anslagsäskandet
har alltså begränsats till att avse avdelningarna för jordbruk och husdjursskötsel
ävensom den del av avdelningen för lantbrukskemi, som alltjämt
är förlagd till Experimentalfältet, d. v. s. det kemiska driftslaboratoriet.
Vid sidan av den med statsmedel understödda verksamheten har sedan
åtskilliga år vid centralanstaltens jordbruksavdelning drivits utvidgad försöksverksamhet
med särskilt donerade medel. Härom må erinras följande.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 november 1919 erhöll styrelsen för
centralanstalten tillstånd att mottaga dels ett årligt belopp av 85,000 kronor
under åren 1920—1924 dels ock ett engångsanslag av 10,000 kronor för utvidgad
försöksverksamhet vid jordbruksavdelningen, avseende främst en
kraftigare utveckling å de lokala gödslingsförsökens område men dessutom
försök och undersökningar rörande ogräsets bekämpande och kalkbehovet
inom landets olika delar. Dessa medel ställdes till styrelsens förfogande av
ett konsortium, kallat Ager, vilket bildats av vissa gödselmedelsfirmor samt
ett antal utsädes- och kalkfirmor. Från det allmännas sida uppställdes som
villkor för medlens mottagande, att de anordningar och åtgärder, som kunde
komma att med desamma bekostas, icke finge bliva av den beskaffenhet, att
de efter de fem årens utgång kunde medföra ekonomiska förpliktelser för
statsverket. Vidare skulle förslag till inkomst- och utgiftsstat för användningen
av medlen årligen för fastställelse föreläggas Kungl. Majit. Det visade
sig sedermera, att de under nämnda femårsperiod till förfogande ställda
medlen ej till fullo behövde tagas i anspråk för försöksverksamhetens bedrivande.
Med hjälp av det fonderade överskottet och årligt bidrag av konsortiet
Ager har verksamheten fortsatt även efter periodens utgång.
Berörda bidrag har emellertid år för år minskats. Under de senaste åren
har bidraget utgått med 16,000 kronor om året samtidigt som de årliga utgifterna
för verksamheten uppgått till omkring 30,000 kronor.
I överensstämmelse med det beslut, som av fjolårets riksdag (prop. nr 167,
jordbruksutsk. uti. nr 83; R. skr. nr 320) fattades i fråga örn försöksverksamheten
på jordbrukets område, hava från och med nästa budgetår statsmedel
ansetts böra göras tillgängliga för uppehållande av den hittills med
donationsmedel bedrivna lokala försöksverksamheten. Under framhållande
av sin avsikt att i annat sammanhang föreslå anvisande för budgetåret 1937/
1938 av anslag för lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök har departementschefen
vidare anfört, att en följd av att statsverket åtoge sig det ekonomiska
ansvaret för sagda försök torde vara, att jämväl det centrala organ — centralanstaltens
jordbruksavdelning -— åt vilket ledningen av försöksverksamheten
skulle anförtros, bekostades av statsmedel. Till de härav påkallade
medelsäskandena återkommer utskottet.
Såsom inledningsvis berörts har under förevarande anslag föreslagits skola
för budgetåret 1937/1938 anvisas 138,400 kronor, vilket belopp med 9,400
kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda
belopp utgör skillnaden mellan utgiftsminskningar å tillhopa 40,204
kronor och utgiftsökningar å sammanlagt 30,804 kronor. Av utgiftsminskningen
motsvara 38,376 kronor den begränsning av medelsbehovet, som
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
15
uppkommer till följd av överflyttningarna av avdelningarna för mejerihantering
och lantbruksbotanik, samt 1,828 kronor de pensionsavdrag för tjänstemännen,
som uttagas enligt allmänna familjepensionsreglementet. Av
utgiftsökningarna åbelöpa 26,520 kronor förberörda hittills med donationsmedel
bekostade, nu till övertagande av statsverket föreslagna lokala försöksverksamhet
— därav 7,920 kronor årsarvoden åt två assistenter, 3,600
kronor årsarvode åt ett skrivbiträde samt 15,000 kronor ersättning åt tillfällig
arbetskraft. Vidare avse 276 kronor personligt lönetillägg åt en av
husdjursavdelningens assistenter, 4,000 kronor från omkostnads- till avlöningsstaten
överfört belopp samt 8 kronor avrundning av anslagssumman.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon utskottets
erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må
1) för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
fastställa följande
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
2 avdelningsföreståndare............................. B 30
1 Överassistent...................................... B 26
1 laborator......................................... B 26
3 vaktmästare...................................... B 7;
2) godkänna följande avlöningsstat för centralanstalten
för försöksväsendet på jordbruksområdet, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.............................
kronor
51,000
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a) Grundbelopp......... kronor 25,900
b) Personliga lönetillägg . » 552
»
26,452
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis.............................
»
59,100
Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis.....
»
1,848
Summa kronor
138,400;
3) till Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet:
Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 138,400 kronor.
Utskottet.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
16:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet: Om
kostnader,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 16 gjorda framställning
om en anslagsanvisning för ändamålet av 65,900 kronor förutsätter
att — på sätt under föregående punkt angivits — avdelningarna för mejerihantering
och lantbruksbotanik komma att vid tiden för nästa budgetårs
början förflyttas till respektive Alnarp och Ultuna samt att den hittills av
konsortiet Ager understödda verksamheten vid jordbruksavdelningen, för vilken
verksamhet 1936 års riksdag ställt i utsikt framtida anslag, bekostas av
statsmedel.
I jämförelse med anvisningen för innevarande budgetår innebär anslagsäskandet
en minskning med 17,900 kronor. Beloppet utgör skillnaden mellan
å ena sidan utgiftsminskningar å sammanlagt 22,400 kronor och å andra
sidan utgiftsökningar av tillhopa 2,500 kronor samt minskade hyresinkomster
till belopp av 2,000 kronor. Av utgiftsminskningen motsvara 14,900
kronor den begränsning av medelsbehovet, som uppkommer till följd av förflyttningen
av avdelningarna för mejerihantering och lantbruksbotanik. Återstående
beloppet för minskningen fördelar sig med 4,000 kronor på avdelningen
för jordbruk och 3,500 kronor på avdelningen för husdjursskötsel.
Av utgiftsökningen åbelöpa 1,500 kronor allmänna utgiftskontot samt 1,000
kronor avdelningen för husdjursskötsel.
Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet: Omkostnader för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 65,900 kronor.
17:o) Fasta försöksgårdar för jordbruket: Lanna Borregården i Skaraborgs
län, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 17
gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fasta försöksgårdar för jordbruket:
Lanna Borregården i Skaraborgs län för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 22,000 kronor.
18 :o) Fasta försöksgårdar för jordbruket: Offers gård i Västernorrlands
län, förslagsanslag. Av det å riksstaten för innevarande budgetår för ändamålet
anvisade anslaget å 39,000 kronor avse 24,000 kronor driftkostnader
vid försöksgården samt 15,000 kronor engångsanslag för förvärv av vissa
skogsmarksområden. Enligt det av Kungl. Maj :t under punkt 18 framlagda
förslaget till medelsanvisning för nästa budgetår med 29,000 kronor beräknas
till driftkostnader oförändrat 24,000 kronor, varjämte med hänsyn till
angelägenheten av en försöksmässig utredning av stallgödselproblem i Norrland
ett belopp av 5,000 kronor avses till en försöksgödselstad.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
17
Framställningen föranleder icke någon erinran från utskottets sida, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till Fasta försöksgårdar för jordbruket:
Offers gård i Västernorrlands län för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 29,000 kronor.
19:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag. Under
punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att godkänna viss avlöningsstat
för statens växtskyddsanstalt samt till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 101,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 183, av herr Sederholm,
vari hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts
förslag till avlöningsstat för växtskyddsanstalten under budgetåret 1937/1938
ville besluta, att ett belopp av 10,500 kronor utöver det i propositionen begärda
ställes till styrelsens för växtskyddsanstalten disposition för anställande
vid huvudanstalten av ytterligare behövlig personal under senare delen av
budgetåret.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till
denna.
Kungl. Maj.ts framställning om medelsanvisning grundar sig dels på att
anstalten omkring den 1 januari 1938 i överensstämmelse med beslut vid
1936 års riksdag beräknas överflytta till nya lokaler vid Bergshamra (prop.
nr 57, jordbruksutsk. uti. nr 27 samt B. skr. nr 108), dels ock på att i Alnarp
inrättas en filialstation till växtskyddsanstalten från den 1 april 1938.
Kungl. Maj :ts på angivna förutsättningar grundade anslagsäskande överstiger
anvisningen för innevarande budgetår med 19,400 kronor. Beloppet utgör
skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt 27,100 kronor och utgiftsminskningar
å tillhopa 7,700 kronor.
U tgiftsök ningen — varav 24,350 kronor belöpa å huvudanstalten och
2,750 kronor å filialstationen — fördelar sig å följande ändamål: Till förstärkning
av de vetenskapligt utbildade arbetskrafterna föreslås en ny extra
assistentbefattning å envar av anstaltens tre avdelningar — med årsarvode
om 4,200 kronor. Beträffande de botaniska och zoologiska avdelningarna
skulle befattningarna tillsättas den 1 januari 1938 samt i fråga örn upplysnings-
och kontrollavdelningen den 1 juli 1937. För detta ändamål erfordras
ett belopp av (2,100 + 2,100 + 4,200 =) 8,400 kronor. Vidare föreslås den
med forskningsverksamhet på biodlingens område sysselsatte assistenten skola
från och med den 1 juli 1937 överflyttas till extra ordinarie stat med samma
löneplacering, 21 :a lönegraden, som de vid anstalten anställda förste assistenterna.
Härav föranledes en utgiftsökning av 5,300 kronor, vilken emellertid
kompenseras med att nu till assistenten utgående arvode örn 6,000 kronor
bortfaller. Vidare föreslås inrättande dels för handhavandet av växthusen
och övriga trädgårdsgöromål av en extra ordinarie befattning såsom träd
Bihang
till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1. 2
Utskottet.
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
gårdsmästare i 10:e lönegraden och dels för möjliggörande av en behövlig
avlastning av anstaltschefens arbetsbörda av en befattning såsom extra ordinarie
kanslibiträde i 7:e lönegraden; härav föranledas kostnader till belopp
av 2,800 respektive 2,400 kronor, ytterligare föreslås en med 2,500 kronor
ökad medelsanvisning till tillfällig arbetskraft. Till följd av inrättandet av
de föreslagna nya tjänsterna hava anslagsposterna till avlöningsförhöjningar
m. m. åt icke-ordinarie personal och särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän uppräknats med 1,700 respektive 800 kronor, varjämte
med hänsyn till familjepensioneringen sistnämnda post ökats med 400
kronor. Slutligen har i syfte av anslagets avrundning anslagsposten arvoden
och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit förhöjts med 50 kronor.
— Verksamheten vid filialanstalten föreslås skola handhavas av en föreståndare
i 24:e lönegraden med tillhjälp av en extra assistent samt ett skriv- och
laboratoriebiträde. Kostnaderna härför upptagas, med hänsyn till att filialen
avses träda i verksamhet först den 1 april 1938, till lU (5,200 + 4,200 +
1,600=) 2,750 kronor.
Av utgiftsminskningen å sammanlagt 7,700 kronor hänföra sig
6,000 kronor till bortfallande, på sätt tidigare berörts, av arvodet till den med
forskningsverksamheten på biodlingens område sysselsatte assistenten samt
1,700 kronor till familjepensionsavdrag.
Motionären åsyftar att — utöver Kungl. Maj:ts förslag — ett belopp av
10,500 kronor ställes till växtskyddsanstaltens disposition för anställande under
senare delen av budgetåret vid huvudanstalten av ytterligare behövlig
personal. Härvid åsyftar motionären att vid anstalten skulle anställas — i
nära överensstämmelse med vad styrelsen för anstalten begärt —
1) under tiden den 1 april—den 30 juni 1938 en förste assistent och en
extra assistent vid vardera av de båda avdelningarna för botanik och zoologi;
2) under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 en sekreterare;
3) under samma tid en telefonist och portvakt samt en verkstadsföreståndare;
samt
4) under samma tid tillfälliga laboratoriebiträden.
Utskottet vill beträffande förslaget att i Alnarp inrätta en filialstation till
växtskyddsanstalten uttala sin anslutning till Kungl. Maj:ts framställning.
Såsom jordbruksutskottet vid 1936 års riksdag anförde, torde den intensiva
växtodling, som bedrives inom vårt lands södra delar, motivera vidtagande
av sådana åtgärder, som möjliggöra ett mera koncentrerat och intensivt växtskyddsarbete
i dessa delar av landet.
Vidkommande härefter anslagsanvisningen till avlöningar vid anstalten har
Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse med vad statskontoret hemställt
föreslagit vissa nedskärningar i växtskyddsanstaltens styrelses anslagsäskande.
I motionen I: 183 har däremot yrkats, att anslaget skulle höjas,
utöver vad Kungl. Majit äskat, med 10,500 kronor, varigenom styrelsens önskemål
i väsentliga delar kunde tillgodoses. Förslaget i motionen avser huvudsakligen
anställande av befattningshavare under sista kvartalet av budgetåret
1937/1938, sedan anstalten inflyttat i nya lokaler vid Bergshamra.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
19
Tidpunkten för inflyttningen sammanhänger givetvis med de nya lokalernas
iordningställande och kan således ej nu fixeras. Departementschefen har
beräknat inflyttningen till den 1 januari 1938 och motionären till den 1 april
1938. En ännu senare inflyttningsdag lärer emellertid ingalunda vara osannolik.
Med hänsyn härtill torde behovet av personal för tiden efter det de
nya lokalerna tagits i bruk utöver vad Kungl. Maj:t nu föreslagit lämpligen
böra prövas i samband med beredningen av växtskyddsanstaltens stat för
budgetåret 1938/1939. I den mån det därvid skulle framstå som önskvärt
att för senare delen av budgetåret 1937/1938 förfoga över ytterligare medel än
Kungl. Majit nu avsett, torde möjlighet förefinnas för Kungl. Majit att därtill
använda till Kungl. Majits förfogande ställda medel. På grund härav finner
utskottet särskild medelsanvisning för ändamålet i anledning av motionen
ej erforderlig. Gentemot Kungl. Majits anslagsäskande har utskottet
intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionen I: 183,
1) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis,............................ kronor 26,500
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis ............................ > 11,100
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ...................... » 18,900
4. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie
personal:
a) Grundavlöningarm.m... kronor 35,100
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... » 5,500 > 40,600
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ........ » 3,900
Summa kronor 101,000;
2) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budget
året
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 101,000 kronor.
20:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl.
Majits under punkt 20 gjorda anslagsäskande för ändamålet av 93,000 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 48,000
kronor. Av ökningen åbelöpa 10,000 kronor huvudanstalten och 38,000 kronor
den föreslagna filialen vid Alnarp. Angivna belopp för huvudanstalten
å 10,000 kronor fördelar sig å följande utgiftsändamål: Med hän
-
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
syn till den föreslagna ökningen av anstaltens personal har anslagsposten för
reseersättningar uppräknats med 700 kronor. Som följd av anstaltens förflyttning
till de nya lokalerna vid Bergshamra har vidare anslagsposten för
expenser uppräknats med 4,300 kronor, varav 3,000 kronor för bränsle, elektrisk
ström och vatten samt 1,300 kronor för övriga expenser. Posten publikationstryck
upptages ökad med 1,000 kronor. Ytterligare upptagas 1,000
kronor såsom engångskostnader för telefon, 500 kronor till expenser för
forskningar på biodlingens område, 2,000 kronor till bekämpningsmedelskontroll
genom biologiska prövningar samt 1,000 kronor till flyttningskostnader.
Slutligen har delposten underhåll av byggnader och stängsel föreslagits
minskad med 500 kronor, avseende underhåll av stängsel. Vidkommande
filialen beräknas de löpande omkostnaderna till 11,800 kronor
och de erforderliga engångsutgifterna till 35,000 kronor. Av förstnämnda belopp
avses 3,000 kronor för reseersättningar, 3,000 kronor för expenser samt
5,800 kronor för övriga utgifter. Av de beräknade engångsutgifterna belöpa
sig 15,000 kronor å inredning av arbetslokaler på vindsutrymme i centrala
frökontrollanstaltens byggnad i Alnarp, 10,000 kronor å uppförande av växthus
och insektarium samt 10,000 kronor å nyanskaffning av inventarier. Av
det sålunda angivna medelsbehovet har, med hänsyn till att filialen avses
skola träda i verksamhet först den 1 april 1938, i anslagsäskandet för nästa
budgetår inräknats av de löpande kostnaderna allenast omkring en fjärdedel
eller (11,800:4=) i runt tal 3,000 kronor, varemot engångsutgifterna,
35,000 kronor, borde anvisas i sin helhet.
Utskottet, som vid granskning av de olika utgiftsändamålen icke funnit
anledning till erinran mot anslagsberäkningen, hemställer,
att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
93,000 kronor.
21 :o) Statens växtskyddsanstalt. Byggnadsarbeten, reservationsanslag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda förslag — som ansluter
sig till den av 1936 års riksdag godkända planen för ifrågavarande byggnadskostnaders
finansiering — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Byggnadsarbeten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 356,300 kronor.
22:o) Statens växtskyddsanstalt: Inventarier och utrustning m. m.,
reservationsanslag. Under punkt 22 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor. Anslagsäskandet,
vilket föranledes av anstaltens förflyttning till Bergshamra, har specificerats:
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
21
möbler, armatur, gardiner m. m....................... kronor 44,500
verkstadsutrustning .................................. » 4,500
upplysnings- och kontrollavdelningens utrustning ........ » 2,500
zoologiska avdelningens utrustning...................... » 8,085
botaniska avdelningens utrustning ...................... » 29,725
inköp av bil ........................................ » 4,500
Summa kronor 93,810,
vilket belopp departementschefen ansett kunna avrundas nedåt till 90,000
kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet uttalat, att han förutsatte,
att genom anvisande av ett så förhållandevis stort belopp anstaltens
inventariebehov skall med iakttagande av tillbörlig sparsamhet kunna tillgodoses
på sådant sätt, att ytterligare mera betydande medelsanvisning för
samma ändamål under den närmaste tiden icke kommer att erfordras.
Med instämmande i detta departementschefens uttalande hemställer utskottet
i anslutning till Kungl. Maj-.ts förslag,
att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Inventarier
och utrustning m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 90,000 kronor.
23 :o) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 23 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Avkastningsbedömning rörande avelssvin
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 25,000
kronor.
24 :o) Försöksverksamhet med matpotatis, reservationsanslag. Under
punkt 24 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet
med matpotatis för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 10,000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 275, av herrar Sjögren
och Nolin, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett belopp av 5,000
kronor för att genom centralanstaltens för försöksväsendet försorg söka utfinna
botemedlen mot potatisens svartfärgning.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till
denna.
Med skrivelse den 15 september 1936 har styrelsen för centralanstalten för
försöksväsendet på jordbruksområdet — under förmälan att vissa representanter
för statliga och statsunderstödda jordbruksförsöksanstalter (centralan
-
Utskottet.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
staltens förstärkta nämnd) vid sammanträde år 1935 tillsatt en kommitté för
utarbetande av normer för bedömning av matpotatis —- överlämnat dels en
från nämnda kommitté till styrelsen inkommen framställning örn anslag å
25,000 kronor för utvidgad försöksverksamhet rörande matpotatisens kvalitet,
dels ock ett i ärendet infordrat yttrande från föreståndaren för centralanstaltens
jordbruksavdelning.
Kommittén har för försöksverksamheten under år 1937 uppgjort följande
plan och kostnadsberäkning:
40 st. gödslings-kvalitetsförsök å 250 kronor.................. kronor 10,000
20 » kornö, sort- och gödslingsförsök ä 250 kronor.......... » 5,000
5 » större kornö, sort- och gödslingsförsök ä 500 kronor .... » 2,500
3 » » sortförsök å 250 kronor ........................ » 750
25 > sortförsök hos hushållningssällskapen ä 100 kronor...... » 2,500
Vitaminundersökningar...................................... » 2,000
Diverse och oförutsedda utgifter ............................ > 2,250
Summa kronor 25,000.
Styrelsen för centralanstalten anför i sin skrivelse följande.
Styrelsen vitsordade betydelsen av den försöksverksamhet, varom vore
fråga. Ur försökssynpunkt hade potatisen varit i viss mån försummad.
Särskilt den viktiga sida av problemet, som hade att göra med potatisens
kvalitet, hade hittills föga beaktats. Styrelsen tillstyrkte fördenskull, att
särskilda åtgärder nu vidtoges för åstadkommande av en utvidgad försöksverksamhet
rörande de på matpotatisens kvalitet inverkande faktorerna. I
avvaktan på den erfarenhet, som inom den närmaste tiden torde komma att
vinnas på detta område, borde emellertid försöksverksamheten upptagas i
mera begränsad omfattning än vad kommittén föreslagit. Sålunda borde
sortförsöken hos hushållningssällskapen ävensom vitaminundersökningarna
uppskjutas tills vidare, varjämte beträffande andra problem antalet försök
för det närmaste året syntes kunna minskas. I konsekvens härmed hyste
styrelsen den uppfattningen, att det begärda anslaget borde kunna begränsas
till 10,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anslagsanvisning med 10,000 kronor i enlighet
med styrelsens för centralanstalten förslag.
Motionärerna åsyfta, att — utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet —
5,000 kronor anvisas till försöksverksamhet för att söka utfinna botemedlen
mot potatisens svartfärgning.
Utskottet vill i likhet med styrelsen för centralanstalten vitsorda betydelsen
av att försöksverksamhet med matpotatis igångsättes. Såväl för potatisodlarna
som konsumenterna är det av stort intresse, att de på matpotatisens
kvalitet inverkande faktorerna undersökas. Utskottet biträder därför Kungl.
Majrts förslag, att särskilda medel ställas till centralanstaltens förfogande för
detta ändamål.
Jämväl det problem — orsakerna till potatisens svartfärgning — som
motionärerna åsyfta, torde vara av den betydelse och beskaffenhet, att särskild
försöksverksamhet för dess lösning erfordras. Utskottet förväntar också,
att spörsmålet ägnas erforderlig uppmärksamhet från centralanstaltens
sida.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
23
Beträffande storleken av medelsanvisningen ansluter sig utskottet till styrelsens
för centralanstalten förslag, att försöksverksamheten till en början
borde begränsas inom ramen för en anvisning av 10,000 kronor. Med detta
anslag synes jämväl den försöksverksamhet, motionärerna åsyfta, kunna
tillgodoses. Därest emellertid anslaget icke skulle visa sig tillräckligt även
för sistnämnda försöksverksamhet, torde det vara Kungl. Maj:t obetaget att
av de medel, som lära komma att ställas till Kungl. Majrts förfogande för
befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, tillskjuta de
obetydliga belopp, som kunna erfordras.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,
till Försöksverksamhet med matpotatis för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor;
2) att motionen II: 275, i den mån densamma ej får anses
besvarad genom vad utskottet sålunda anfört och yrkat, icke
må föranleda någon riksdagens åtgärd.
25 :o) Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m. Kungl.
Majrts framställning under punkt 25 avser ett anslagsiiskande örn 129,000
kronor, därav för lokala gödslingsförsök 104,000 kronor, för ogräsförsök
4,000 kronor, för lokala sortförsök 15,000 kronor och för fortbildningskurser
för medhjälpare vid den lokala fältförsöksverksamheten 6,000 kronor.
Förevarande framställning grundar sig å förslag av de jämlikt Kungl.
Maj:ts bemyndigande den 18 december 1931 tillkallade utredningsmännen
för utredning rörande organisationen av försöksverksamheten på växt- och
trädgårdsodlingens område avgivet i betänkande den 16 december 1933 (stat.
off. utr. 1934:4).
I samband med avlåtande till 1936 års riksdag av proposition nr 167 angående
försöksverksamheten på jordbrukets område har Kungl. Maj:t lämnat
förslag till riktlinjer för verksamheten. I sitt av riksdagen (skr. nr 320)
godkända utlåtande (nr 83) i anledning av omförmälda proposition underströk
jordbruksutskottet särskilt gödslingsförsökens stora betydelse för att
upprätthålla önskvärd kontakt mellan försöksverksamheten och det praktiska
jordbruket. Denna verksamhet vore därför enligt utskottets uppfattning
väl förtjänt av uppmuntran från statens sida. Huruvida de av departementschefen
för ändamålet angivna årliga anslagen — 50,000 kronor för
gödslingsförsök och 12,000 kronor för sortförsök — vore riktigt beräknade,
syntes enligt utskottets mening för det dåvarande svårligen kunna bedömas.
Sedan Kungl. Maj:t den 19 juni 1936 uppdragit åt stgrelsen för centralanstalten
för för söksväsendet på jordbruksområdet att i samband med
anslagsäskandena för budgetåret 1937/1938 för, bland annat, lokala gödslings-,
sort- och ogräsförsök inkomma med förslag till bestämmelser för
ifrågavarande verksamhet, har nämnda styrelse i skrivelse den 7 november
1936 — under åberopande av verkställd utredning i ämnet — hemställt örn
anvisande för nästa budgetår av ett anslag för ändamålet å 132,000 kronor.
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
I enlighet med vad styrelsen föreslagit skulle statsunderstöd, avseende den
lokala fältförsöksverksamheten, beräknas på följande sätt:
för lokala gödslingsförsök .............................. kronor 101,000
för lokala sortförsök ................................... » 27,000
för lokala ogräsförsök .................................. » 4,000
eller tillhopa kronor 132,000.
Beträffande den lokala försöksverksamhetens organisation
har styrelsen anfört huvudsakligen följande.
Det borde lämnas varje hushållningssällskap fritt att avgöra, örn sällskapet
ville bedriva försöksverksamheten i egen regi eller överlämna den åt
försöksringar. Av varje sällskap eller dess förvaltningsutskott borde emellertid
utses en försökskommitté, som bland annat borde få i uppdrag att
framlägga förslag om de närmare detaljerna för den lokala försöksverksamhetens
organisation inom sällskapets område. Denna försökskommitté borde
vidare övervaka genomförandet av de åtgärder, som med hjälp av allmänna
medel företoges för den lokala försöksverksamhetens främjande inom området,
och sålunda bland annat tillse, att de villkor, som uppställdes för
erhållande av bidrag från det allmänna, bleve uppfyllda. De ekonomiska
förhållandena avseende den lokala försöksverksamheten inom området torde
ävenledes böra följas av kommittén. Denna syntes för övrigt böra vara
förmedlare mellan den centrala försöksinstitutionen och försöksledarna
inom området i alla viktigare tekniska frågor rörande försöksverksamheten.
Då det nu förutsattes, att staten direkt skulle understödja den lokala försöksverksamheten,
måste staten givetvis också försäkra sig om att statsmedlen
komme till bästa möjliga användning icke blott ur enskild utan även ur
allmän synpunkt. Styrelsen ansåge det vara erforderligt, att den lokala försöksverksamheten
i sådant syfte ställdes under den centrala statliga försöksinstitutionens
ledning och kontroll. Även om det vore av stor vikt, att
de lokala försökskommittéerna och försöksledarna hade tillräcklig frihet vid
upptagandet av olika försöksfrågor och överhuvud taget vid försökens anordnande
ute i bygderna, måste den centrala försöksinstitutionen beredas
möjlighet att härvidlag, i synnerhet då det gällde frågor av allmänt intresse,
göra sitt inflytande gällande och öva kontroll över de försöksplaner, som
komme till användning. Styrelsen ansåge vidare, att bearbetning och bedömning
av försöksresultaten borde, när lokal försökskommitté så önskade,
utföras av den centrala institutionen samt att denna jämväl borde, i den
utsträckning den funne lämpligt, ombesörja publicering av försöksresultaten.
Så länge berörda institution vore förlagd till Experimentalfältet, vore det
enligt styrelsens mening ändamålsenligt, att den nuvarande organisationsformen
för upprätthållande av kontakt mellan den centrala försöksledningen
och representanterna för den lokala försöksverksamheten bibehölles, d. v. s.
att kommittén för hushållningssällskapens lokala jordbruksförsök liksom de
årligen återkommande mötena med de lokala försöksledarna kvarstode. Sedan
verksamheten överflyttats på lantbrukshögskolan och därmed erhållit
en annan organisation, kunde måhända förändringar i berörda hänseende
bliva aktuella.
I de fall då den lokala fältförsöksverksamheten bedreves i ett hushållningssällskaps
egen regi torde det icke vara möjligt att exakt angiva sällskapets
kostnader för ifrågavarande verksamhet, och anledning torde för övrigt
saknas att i dylikt fall förbinda statsunderstöd till verksamheten med villkor
om särskilt ortsanslag. Annorlunda ställde sig saken beträffande försöks
-
Jordbruksutskottcts utlåtande AV 1.
25
ringarna. Med hänsyn till att åtskilliga försöksringar för närvarande arbetade
under ogynnsamma ekonomiska villkor, torde det vara ett allmänt intresse,
att syftet med statsunderstödet icke motverkades av att andra bidragsgivare
tilläventyrs i motsvarande mån minskade sina bidrag. Styrelsen ansåge
sig fördenskull böra föreslå, att i sådana fall, då den lokala försöksverksamheten
vore organiserad i form av försöksringar, såsom villkor för
utbetalandet av statsunderstöd föreskreves, att ringen åtnjöte ortsbidrag —
däri ej inberäknat avgifter från ringens medlemmar — med minst lika stort
belopp som statsunderstödet. Vad anginge den lokala gödslingsförsöksverksamheten
torde såsom allmänt villkor för utbekommande av statsunderstöd
böra föreskrivas, att försöksanställaren — hushållningssällskap eller försöksring
—- icke mottoge understöd från konstgödselfirmor eller jämförliga intressenter
vare sig i form av kontant bidrag eller fri konstgödsel eller dylikt.
Av ledare för lokal försöksverksamhet borde fordras en god såväl teoretisk
som praktisk utbildning i försöksarbete. Vid anställandet av försöksledare
torde därför den centrala försöksinstitutionens mening om vederbörandes
kompetens böra inhämtas. För åtnjutande av statsunderstöd till lokal
försöksverksamhet borde vidare uppställas såsom villkor, att till försöksledarens
disposition stöde en teknisk försöksutrustning av sådan beskaffenhet,
att den kunde godkännas av den centrala försöksinstitutionen. Styrelsen
ville framför allt fästa uppmärksamheten på nödvändigheten av ändamålsenliga
försökströskverk, såningsmaskiner och vågar. En nyligen utförd
undersökning hade visat, att den tekniska försöksutrustningen vid den
lokala försöksverksamheten för närvarande i de flesta fall icke vore tillfredsställande.
En komplettering av densamma, så att den skulle fylla alla
rimliga anspråk, torde draga en ganska betydande engångskostnad. Då styrelsen
principiellt hyste den uppfattningen, att hushållningssällskap och försöksringar
— under förutsättning att statsunderstöd för varje försök utginge
enligt i det föregående föreslagna normer — själva borde bära kostnaderna
för såväl anskaffandet av en fullgod försöksutrustning som även underhållet
och förnyandet av densamma, föranledde nyssnämnda konstaterande enligt
styrelsens mening till den konsekvensen, att viss övergångstid finge fastställas,
under vilken försöksanställaren hade att ombesörja erforderlig komplettering
av försöksutrustningen. Sådant uppskov torde även vara erforderligt
av den anledning, att utredning om lämpligaste typer av försökströskverk
ännu påginge.
Statsbidragen till den lokala försöksverksamheten torde böra utanordnas genom
den centrala försöksinstitutionens försorg. Såsom villkor för ersättnings
utgående borde uppställas krav på att försöken utförts enligt vederbörligen
godkända planer samt att försöken handhafts på ett fullt tillfredsställande
sätt. Försökens skötsel borde i mån av behov kontrolleras av den centrala
försöksinstitutionen genom inspektion under växttiden, och ersättning torde
böra utbetalas först sedan resultaten inkommit till institutionen och där kontrollerats.
Där försökens bearbetning utförts av lokal försöksledare, torde
ersättning böra utbetalas först sedan de bearbetade resultaten inkommit till
nämnda institution.
I skrivelse den 7 november 19.36 har härefter styrelsen för centralanstalten
— med överlämnande av en skrivelse från föreståndaren för lantbruksbotaniska
avdelningen, professorn H. Lundegårdh — hemställt, alt ett belopp av
6,250 kronor måtte under budgetåret 1937/1938 ställas till förfogande för
undersökning rörande den s. k. trippelanalysmetodens användbarhet för bestämmande
av markens gödslingsbehov. Enligt vad professor Lundegårdh i
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
sin omförmälda skrivelse anfört kunde genom ifrågavarande metod, som
grundade sig på iakttagelsen, att mineralämneshalten i blad- och stråmassa
från växande gröda stöde i ett visst förhållande till den extraherbara mängden
näringsämnen i marken, för varje näringsämne erhållas en verkningskvot,
som gåve vägledning för bedömande av markens gödslingsvärde och
gödslingsbehov. Genom försök med anlitande av denna metod erhölles även
upplysningar om samspelet mellan olika gödslingsfaktorer, t. ex. kali och
kalk eller kalk och mangan. Jämväl bristsjukdomar avslöjades ofta omedelbart
ur trippelanalvserna. Metoden borde till en början prövas på förslagsvis
250 gödslingsförsök. Kostnaderna beräknades till 25 kronor för
försök eller således tillhopa 6,250 kronor, under förutsättning bland annat
att lantbruksbotaniska avdelningens apparatur och medel kunde anlitas för
ändamålet i viss utsträckning. Försöken borde fortgå under tre år.
Vidare har styrelsen för centralanstalten förordat, att ett belopp av 6,000
kronor anvisades för möjliggörande av fem fortbildningskurser för medhjälpare
vid den lokala fältförsöksverksamheten.
Departementschefen har i denna fråga huvudsakligen anfört följande:
»Framställningen örn bidrag av statsmedel till lokala gödslings-, sort- och
ogräsförsök ansluter sig i princip till statsmakternas ståndpunkt nästföregående
år vid behandlingen av frågan örn försöksverksamheten på jordbrukets
område. Beträffande storleken av den för ändamålen föreslagna
medelsanvisningen torde, såsom jämväl lantbruksstyrelsen funnit, någon
erinran ej vara att göra mot de för gödslings- och ogräsförsök äskade beloppen.
Jag tillstyrker sålunda, att till lokala gödslingsförsök må kunna utgå
statsbidrag med 20 kronor för försök intill ett sammanlagt belopp av 75,000
kronor samt att därutöver avses för bestridande av kostnader för konstgödsel
20,000 kronor och för jordanalys 6,000 kronor. Då den av föreståndaren
för lantbruksbotaniska avdelningen vid centralanstalten, professor Lundegårdh,
förordade trippelanalysmetoden synes förtjänt att prövas, torde ytterligare
visst belopp få användas i sådant syfte. En anslagsanvisning för detta
ändamål av 3,000 kronor torde tillsvidare få vara tillräcklig. Nämnda lantbruksbotaniska
avdelning torde med ingången av nästa budgetår komma att
överflyttas till lantbrukshögskolan. Då avdelningens apparatur och medel
förutsättas skola i viss omfattning tagas i anspråk för undersökningen av
ifrågavarande metod, synes den närmare dispositionen av sagda belopp 3,000
kronor få ankomma på högskolans styrelse.
I överensstämmelse med vad nu anförts skulle, förutom nysnämnda belopp
å 3,000 kronor, för lokala gödslingsförsök av statsmedel anvisas tillhopa
101,000 kronor. Vidare skulle för ogräsförsök ställas till förfogande ett
belopp av 4,000 kronor. Vad åter angår de lokala sortförsöken torde —
med hänsyn särskilt till vad lantbruksstyrelsen framhållit beträffande värdet
för vederbörande försöksvärdar av ifrågavarande försök — statens bidrag
kunna begränsas till det belopp, som föreslagits av 1931 års utredningsmän
rörande försöksverksamheten, eller 30 kronor för försök. Då antalet sort
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
27
försök för närvarande icke synes behöva överstiga 500, torde anslagsanvisningen
för ändamålet böra bestämmas till 15,000 kronor.
Slutligen tillstyrker jag, att för anordnande genom centralanstaltens försorg
av fortbildningskurser för medhjälpare vid den lokala fältförsöksverksamheten
anvisas ett belopp av 6,000 kronor.»
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning, vilken
i princip ansluter sig till statsmakternas ståndpunkt föregående år vid
behandlingen av frågan om försöksverksamheten på jordbrukets område.
På grund härav hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till lokala gödslings-, sortoch
ogräsförsök m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
anslag av 129,000 kronor.
26:o) Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruksoch
lantmannaskolor, reservationsanslag. Alltsedan år 1919 har vid 16
statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor med bidrag av statsmedel
bedrivits fast försöksverksamhet under ledning av centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet. Efter att tidigare hava utgått med ett
belopp av 8,000 kronor har anslagsanvisningen för ändamålet från och med
budgetåret 1933/1934 av statsfinansiella skäl begränsats till 6,000 kronor, vilket
belopp fördelats mellan omförmälda s. k. fasta försöksstationer i form
av årsbidrag till varje station å 375 kronor, att användas till ersättning åt
försöksledaren vid vederbörande skola. Närmare bestämmelser rörande användningen
av anslaget äro meddelade i kungörelsen i ämnet den 3 december
1918 (nr 1008).
Kungl. Maj:ts under punkt 126 gjorda framställning om en höjning av
anslagsanvisningen för ändamålet till 20,000 kronor, varav 14,000 kronor
avse beredande av medel för utvidgning av ifrågavarande försöksverksamhet
enligt det av 1936 års riksdag (prop. nr 167) godkända programmet för
försöksverksamheten på jordbrukets område.
Efter samråd med representanter för den lokala försöksverksamheten
m. m. har styrelsen för centralanstalten för försökväsendet på jordbruksområdet
framlagt följande av departementschefen biträdda förslag till
riktlinjer och bidragsvillkor m. m. för den utvidgade
försöksverksamheten vid lantbruks- och lantmannaskolorna:
På
sätt i tidigare utredningar i ämnet framhållits borde de s. k. fasta försöksstationerna
utgöra ett komplement till systemet med fasta försöksgårdar
för jordbrukets behov. Detta innebure, att stationerna borde tagas i anspråk
för sådana försök, vilka krävde särskild tillsyn och stor noggrannhet
i fråga om arhetets utförande och vilka på grund därav icke lämpligen kunde
anordnas såsom s. k. lokala försök. Såsom exempel på försök, som torde
Utskottet.
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.
böra förläggas till dylika försöksstationer, finge nämnas sådana avseende
utredning av mera invecklade konstgödslingsproblem, vissa stallgödslingsoch
bearbetningsförsök samt vidare större sortförsök, blandsädesförsök och
vallanläggningsförsök lii. m. Försöksstationerna borde alltså reserveras för
jordbruksförsök av mera allmänt intresse, vilket givetvis icke hindrade, att
försöksverksamheten kunde väntas bliva av särskild betydelse såväl för undervisningen
vid vederbörande skola som även för bygdens jordbruk.
På en fast försöksstation måste bland annat ställas de kraven, att stationen
ägde tillgång till en nöjaktig försöksteknisk utrustning ävensom att en
av den centrala försöksinstitutionen godtagbar försöksledare stöde till förfogande.
Då härtill konune, att försöksverksamheten vid fast försöksstation
måste underkastas inspektion från den centrala försöksinstitutionens
sida, vore det tydligt, att ifrågavarande försöksverksamhet måste hava en
viss minsta omfattning, örn totalkostnaden för varje enskilt försök skulle
stanna inom rimliga gränser. Styrelsen ansåge, att vid fast försöksstation
borde finnas plats för minst 5 försök med tillhopa minst 200 försöksparceller.
För att kunna utföra behövligt antal försök för den centrala försöksinstitutionens
räkning måste försöksstationen förfoga över för försök lämplig
jordareal i tillräcklig omfattning. Då det måste förutsättas, att skolan förutom
försök för berörda institutions räkning även bomme att i viss utsträckning
utföra egna försök i undervisnings- och demonstrationssyfte, torde
i allmänhet en areal av minst 20 hektar åker behöva stå till den fasta
försöksstationens förfogande. Av stationens jordbruk måste även fordras,
att det i jordmåns- och andra hänseenden vore representativt för ett visst
jordbruksområde.
För vinnande av det med inrättandet av fasta försöksstationer avsedda
syftet borde enligt styrelsens mening för sådan försöksstation föreskrivas,
bland annat, dels skyldighet att iakttaga av den centrala försöksinstitutionen
meddelade föreskrifter rörande den statsunderstödda försöksverksamheten
vid stationen, dels ock förbud att offentliggöra försöksresultat, vunna vid
försöksstationen och alt utan sagda institutions tillstånd anordna försök för
annan uppdragsgivare.
Statsunderstöd till fast försöksstation borde lämpligen utgå med dels ett
grundbelopp per försök, dels ett tilläggsbelopp för varje i försöken ingående
parcell. För de försök, som komme att utläggas på de fasta försöksstationerna,
torde i genomsnitt kunna räknas med omkring 40 parceller
per försök. Styrelsen föresloge, att grundbeloppet per försök fastställdes
till 50 kronor och tilläggsbeloppet per parcell till 2 kronor 50 öre, varigenom
ersättningen för ett försök av nyssnämnd omfattning bleve 150 kronor. Det
syntes böra övervägas, huruvida icke särskild föreskrift borde meddelas
därom, att av ifrågavarande statsunderstöd viss del — förslagsvis 40 procent
— borde utgå såsom ersättning till försöksledaren vid stationen. Kostnaden
för anskaffande och underhåll av erforderlig försöksutrustning, som
måste vara av beskaffenhet att kunna godkännas av den centrala försöksinstitutionen,
syntes lämpligen böra bestridas av vederbörande försöksstation
själv.
Det av 1931 års utredningsmän framlagda förslaget till jordbruksförsöksverksamhetens
ordnande upptoge bland annat ett 30-tal fasta försöksstationer.
Styrelsen ansåge, att detta antal försöksstationer vore väl behövligt
såsom komplement till de fasta försöksgårdarna. Emellertid torde det vara
lämpligt att, såsom även i propositionen nr 167 till 1936 års riksdag framhållits,
viss försiktighet iakttoges vid inrättandet av dylika försöksstationer.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
29
Efter den utredning, som nu företagits, ansåge styrelsen sig emellertid —
särskilt med hänsyn därtill, att de fasta försöksgårdarnas antal begränsats
och att dessa först så småningom kunde ställas till förfogande — böra föreslå,
att minst 18 å 20 försöksstationer trädde i verksamhet redan under år
1937. Vid utväljandet av dessa försöksstationer borde hänsyn tagas — förutom
till nyss berörda faktorer — även därtill, att försöksstationerna bleve
så ändamålsenligt som möjligt fördelade över landets olika jordbruksområden.
Visst företräde borde — såsom nu vore fallet — under eljest lika förhållanden
givas åt lantbruksskola ävensom sådan lantmannaskola, vid vilken
funnes under sommaren pågående kurs.
Till varje försöksstation syntes årligen böra förläggas i medeltal 6 å 7 försök.
Enligt de beräkningsgrunder, som i det föregående angivits, borde
alltså statens kostnader för sagda försöksverksamhet under budgetåret 1937/
1938 beräknas uppgå till omkring 20,000 kronor.
Det för verksamhetens bedrivande framlagda och av Kungl. Maj:t förordade
förslaget har ej givit utskottet anledning till erinran, och hemställer
utskottet alltså i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,
att riksdagen må till Bidrag till fast försöksverksamhet
vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000
kronor.
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar
m. in.
27:o) Lantbrukshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Under punkt
27 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för lantbrukshögskolan fastställa
viss ändrad personalförteckning, att godkänna viss ändrad avlöningsstat
samt till Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 357,200 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 274, av herr Sjögren,
vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med styrelsens för
lantbrukshögskolan förslag till stat för högskolan under budgetåret 1937/
1938 amanuensen i husdjurens avels- och raslära, som nu uppbär ett årligt
arvode på 1,800 kronor, utbytes mot en assistent med ett arvode av 3,600
kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till
denna.
UtskotUt.
Kungl. Maj:ts förslag till anslagsanvisning innebär en ökning i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår med 41,700 kronor. Detta be
-
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
lopp utgör skillnaden mellan å ena sidan utgiftsökningar å sammanlagt
47,800 kronor och å andra sidan en utgiftsminskning med hänsyn till å
tjänstemännen belöpande pensionsavdrag å 6,100 kronor. Av utgiftsökningen
hänföra sig 7,000 kronor till inrättande å ordinarie stat av en trädgårdsmästarbefattning
i lönegrad B 10 (3,759 kronor) och en vaktmästarbefattning
i lönegrad B 7 (3,204 kronor), 3,600 kronor till arvode åt en assistent
vid institutionen för husdjurens utfodring och skötsel, 2,200 kronor till
avlönande av ett tekniskt biträde vid institutionen för växternas anatomi och
fysiologi, 1,200 kronor till avlönande av en amanuens vid institutionen för
allmän jordbrukslära, 11,300 kronor till grundavlöningar åt dels följande
extra ordinarie tjänstemän, nämligen en förste assistent vid institutionen
för växternas anatomi och fysiologi — förut vid centralanstaltens botaniska
avdelning — med placering i 21 :a lönegraden (5,079 kronor), en trädgårdsmästare
i 7:e lönegraden (2,286 kronor) samt en eldare i 5:e lönegraden
(2,004 kronor), dels ock ett eldarebiträde i 5:e lönegraden för extra befattningshavare
(1,980 kronor), 1,200 kronor till extra handräckning i pannrum
och mekanisk verkstad, 13,000 kronor till avlöningar åt en kusk, en
arbetsförman, en montör och fyra trädgårdsarbetare, 1,600 kronor till utökad
biträdeshjälp för utförande vid högskolans institutioner av erforderliga
kontors- och byråarbeten, 3,000 kronor till tillfälliga trädgårdsarbeten
och till tillfällig arbetskraft vid den botanisk-genetiska trädgården, 3,500
kronor till uppräkning av anslagsposten avlöningsförhöjningar m. m. åt
icke-ordinarie personal samt 200 kronor till uppräkning med hänsyn till
familjepensioneringen av anslagsposten särskilda löneförmåner till vissa
tjänstemän.
Motionären åsyftar, att under posten arvoden och ersättningar bestämda
av Kungl. Majit i stället för anslag å 1,800 kronor för avlönande av en
amanuens vid institutionen för husdjurens avels- och raslära upptages ett
anslag å 3,600 kronor för avlönande av en assistent.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Majits förslag till personalutvidgning vid lantbrukshögskolan
och har ej heller något att erinra mot Kungl. Majits anslagsäskande.
Vad härefter angår motionärens yrkande om anställande av en assistent
vid institutionen för husdjurens avels- och raslära vill utskottet icke förneka,
att skäl tala för en sådan personalförstärkning vid institutionen. I längden
torde en rationell undervisning i husdjurens avels- och raslära ej kunna bedrivas
utan att institutionsföreståndaren erhåller en assistent såsom biträde.
Emellertid anser sig utskottet icke böra tillstyrka, att lantbrukshögskolans
stat i år utökas med flera befattningshavare än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet
kan således icke biträda motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionen lii 274,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
31
1) för lantbrukshögskolan fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
12 professorer ................................ B 30
1 laborator .................................. B 26
1 trädgårdsmästare ............................ B 10
1 maskinist .................................. B 8
1 kanslibiträde ............................... B 7
4 vaktmästare ................................ B 7
1 snickare ................................... B 5;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/
1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 165,400
Anm. Från förestående anslagspost ''skall utgå
jämväl ersättning till rektors undervisningsvikarie
med högst 750 kronor.
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat:
a)
Lön och tjänstgö
ringspenningar
. . kronor 12,800
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Titel
An-
tal
Sum-
ma
kro-
nor
4,400
2,000
Professor
2
12,800
Anm. Professor åtnjuter ett ålderstillägg
av 600 kronor efter 5
års tjänstgöring.
b) Ålderstillägg, förslagsvis
.......... kronor 1,200
3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t ............
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal:
a)
Grundavlöningar
m. m., förslagsvis kronor 104,300
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis . . » 5,000
» 14,000
. 63,800
109,300
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utékottet.
5. Särskilda löneförmåner till vissa tjänstemän:
a)
Personliga lönetillägg kronor 2,500
b) Tillfällig löneförbättring
.............. » 2,000
c) övriga särskilda lö
neförmåner,
förslagsvis
.............. » 200 kronor 4,700
Summa kronor 357,200;
3) till Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 357,200 kronor.
28:o) Lantbrukshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 28 gjorda framställning om anvisande för ändamålet av 151,600
kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en
ökning med 36,000 kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar
till sammanlagt belopp av 38,500 kronor och en minskning, härrörande
av överflyttningen till avlöningsstaten av vissa utgifter för arbetspersonal,
av delposten till underhåll av byggnader, trädgård och planteringar
med 2,500 kronor. Av utgiftsökningarna hänföra sig 1,000 kronor till posten
reseersättningar, vilken höjning är föranledd av den förestående byggnadsverksamheten
för försöksinstitutionerna vid högskolan, samt 17,000 kronor
till posten expenser, vilken höjning väsentligen är föranledd därav, att de
för institutionerna för växtfysiologi och lantbruksekonomi m. m. avsedda
byggnaderna beräknats bliva helt tagna i anspråk vid ingången av nästa budgetår.
Härförutom föreslås anvisande av dels 20,000 kronor för iståndsättande
av vissa äldre byggnader m. m. och dels 500 kronor till sjukvårdskostnader
för studentkåren. Med uppförande av sistnämnda belopp avses att
möjliggöra, att studentkårens vid högskolan medellösa medlemmar skola beredas
fri lasaretts- och poliklinisk vård på i huvudsak enahanda sätt, som
gäller beträffande studentkåren vid Uppsala universitet.
Framställningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 151,600
kronor.
29:o) Lantbrukshögskolan: Materiel m. in., reservationsanslag. I an
slutning
till den i propositionen nr 143 till 1931 års riksdag framlagda planen
för den högre lantbruksundervisningens ordnande har riksdagen till anskaffande
vid lantbrukshögskolan av undervisningsmateriel anvisat för budgetåret
1932/1933 ett reservationsanslag av 34,000 kronor och för budgetåret
1933/1934 ett reservationsanslag av 66,000 kronor. I skrivelse den 15 sep
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.
33
tember 1934 anmälde lantbrukshögskolans styrelse, att med nyssnämnda
båda anslag högskolans behov av undervisningsmateriel kunnat endast delvis
tillgodoses, samt anhöll för den skull örn anvisande för budgetåret
1935/1936 av ett ytterligare belopp av 125,000 kronor för sagda ändamål.
Emellertid beviljades för nämnda budgetår allenast ett belopp av 50,000
kronor. För innevarande budgetår har för ändamålet beviljats ytterligare
50.000 kronor. Sistnämnda belopp har upptagits under ett med 99,800 kronor
anvisat reservationsanslag, betecknat »Lantbrukshögskolan: Materiel
m. m.»
Bland sina .anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolans styrelse
upptagit anvisande såsom engångsbelopp av dels återstoden eller 25,000 kronor
av det belopp till anskaffande av undervisningsmateriel, varom högskolestyrelsen
år 1934 gjorde framställning, dels ock ytterligare 58,600 kronor
till dylik materiel vid institutionen för växternas anatomi och fysiologi.
Departementschefen har tillstyrkt anvisning av förstnämnda belopp i
dess helhet men ansett, att av sistnämnda belopp, reducerat till 50,000
kronor, hälften eller 25,000 kronor borde anvisas för budgetåret 1937/
1938. Sammanlagda av departementschefen förordade medelsanvisning för
nästa budgetår till undervisningsmateriel uppgår sålunda till (25,000 +
25.000 —) 50,000 kronor. Då beloppet avser uteslutande engångskostnader,
har detsamma ansetts lämpligen böra uppföras i riksstaten såsom ett
särskilt anslag.
Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning om anvisande
under anslaget av ett belopp av 51,400 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår — därest från densamma avräknas det
för undervisningsmateriel avsedda beloppet av 50,000 kronor — en med
[51,400 — (99,800 — 50,000 =) 49,800 —] 1,600 kronor ökad anvisning.
Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan en ökning av utgifterna under
posten institutioner och samlingar med 3,700 kronor samt en minskning av
utgifterna under posten fortsatta jordbruksförsök med 2,100 kronor. Av utgiftsökningen
hänföra sig 1,100 kronor till inrättandet vid högskolan av en
botanisk-genetisk trädgård, 1,600 kronor till institutionen för växternas anatomi
och fysiologi, sedan till högskolan överflyttats den lantbruksbotaniska
avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
samt 1,000 kronor till förhöjning av de för institutionen för husdjurens utfodring
och skötsel avsedda medel. Minskningen av posten fortsatta jordbruksförsök
sammanhänger med att till högskolans avlöningsstat föreslagits
överförda å förevarande post nu utgående kostnader för avlöningar åt en
arbetsförman med 1,600 kronor och åt byråbiträden med 500 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet, Utskottet.
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Materiel m.
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
51,400 kronor.
m.
av
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.
3
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
30 :o) Lantbrukshögskolan: Undervisningsmateriel, reservationsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda framställning innebär att, såsom av
redogörelsen under föregående punkt framgår, till engångskostnader för anskaffande
av undervisningsmateriel vid högskolan skulle för nästa budgetår
uppföras ett särskilt anslag, med natur av reservationsanslag, till belopp av
50,000 kronor.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Undervisningsmateriel
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 50,000 kronor.
31 :o) Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek, reservationsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda hemställan
örn en anslagsanvisning för ändamålet med 15,600 kronor innebär en
ökning i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår med 600 kronor.
Höjningen motsvarar det belopp, som för hithörande ändamål hittills
utgått för lantbruksbotaniska avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet
på jordbruksområdet och som fr. o. m. nästa budgetår beräknas
komma institutionen för växternas anatomi och fysiologi till godo.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,600 kronor.
32 :o) Lantbrukshögskolan: Stipendier. Kungl. Maj:ts under punkt 32
gjorda framställning om anvisande för ändamålet av 11,000 kronor innebär
en ökning av anvisningen för innevarande budgetår med 2,000 kronor, ökningen
avses att användas till två stipendier, vartdera å 1,000 kronor, för
sådana studerande vid högskolan, som bereda sig att avlägga agronomie licentiatexamen.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Stipendier för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.
33:o) Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra engångs
kostnader,
reservationsanslag. Under punkt 33 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att för ändamålet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservations
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
35
anslag av 122,000 kronor. Av detta belopp avses 54,000 kronor till slutförande
av den plan för uppförande av byggnader vid högskolan, vilken framlades
i propositionen nr 230 till 1932 års riksdag, samt 68,000 kronor för uppförande
av vissa byggnader för en botanisk-genetisk trädgård vid högskolan.
Rörande inrättandet av denna trädgård torde ur statsrådsprotokollet få återgivas
följande:
Svårigheterna för institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära
att på ett nöjaktigt sätt fylla sin uppgift i undervisningens och forskningens
tjänst berodde framför allt därpå, att institutionen saknade sin mest centrala
del, nämligen en botanisk-genetisk trädgård med tillhörande växthus. Institutionens
båda ämnesgrenar, systematisk botanik och ärftlighetslära, kunde
var för sig icke tänkas bedrivna utan tillgång till trädgård och växthus, och
bedreves veterligen ej heller någonstädes på högskolemässigt stadium utan
tillgång till nämnda resurser. Inrättandet av en botanisk-genetisk trädgård
vore sålunda en angelägenhet av synnerlig vikt för såväl undervisning som
forskning vid högskolan. För mark till trädgården kunde disponeras lämpligt
område å Ultuna egendom tillhörande skiftena Hammarby II och VII samt
Bäcklösa, innehållande en sammanlagd areal av 40,000 kvadratmeter.
Med ledning av i ämnet verkställda kostnadsberäkningar hade styrelsen
gjort följande sammanställning över de för ordnande av trädgården med tillhörande
byggnader erforderliga engångskostnaderna:
Ekonomibyggnad och varmväxthus .................... kronor 68,000
Vegetationsgård och kallväxthus ...................... » 17,000
Staket .............................................. » 3,200
Planering .......................................... > 3,000
Gångar ............................................ » 3,750
Brunn m. m......................................... » 2,000
Bänkgård .................................... » 2,700
Redskap etc......................................... » 1,200
Plantmaterial ........................................ » 5,000
Summa kronor 105,850.
Departementschefen har ansett, att färdigställandet av trädgården kunde
fördelas över flera budgetår samt att för nästa budgetår medel borde anvisas
allenast för uppförande av ekonomibyggnaden och varmväxthuset.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Lant bruks högskolan: Byggnadsarbeten
och vissa andra engångskostnader för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 122,000 kronor.
34 :o) Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. in, för försöksverk
samhet,
reservationsanslag. Under punkt 34 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
I Kungl. Maj:ts proposition nr 167 till 1936 års riksdag angående försöksverksamheten
på jordbrukets område m. m. beräknades bland annat kost
-
entsfcottei.
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
naderna för byggnader avseende jordbruks- och husdjursförsöken saint lantbrukshögskolans
centrala administration, bibliotek m. m. till (1,051,400 +
285,500=) 1,336,900 kronor. Motsvarande kostnader för inventarier och
utrustning beräknades utgöra (116,000 + 16,500 =) 132,500 kronor. Samtliga
nu nämnda kostnader föreslogos skola fördelas på tre budgetår, räknat från
och med budgetåret 1936/1937. Plan för sådan fördelning fanns intagen i
propositionen. Propositionen bifölls i huvudsak av riksdagen (jordbruksutsk.
uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/1937 under nionde huvudtiteln
anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet vid högskolan.
Omförmälda i propositionen nr 167/1936 intagna fördelningsplan har i hithörande
delar följande utseende:
Budgetår
1936/1937
1937/1938
1938/1939
Summa
kronor
Byggnader och fasta anläggningar ....
Inredning och inventarier ............
300,000
600,000
75,000
436,900
57,500
1,336,900
132,500
300,000
675,000
494,400
1,469,400
Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört följande:
»Den i förenämnda proposition intagna planen för fördelning å olika budgetår
av nu förevarande kostnader torde allenast böra betraktas såsom preliminär.
Under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden synes det lämpligt,
att den statliga byggnadsverksamheten begränsas till arbeten, som icke
utan åsidosättande av viktiga intressen kunna uppskjutas. Ett önskemål är
naturligtvis, att den statliga försöksinstitutionen kan träda i verksamhet inom
en ej alltför avlägsen framtid. Örn färdigställandet av de härför erforderliga
byggnaderna något fördröjes, torde emellertid någon allvarligare olägenhet
icke orsakas därigenom. Jag har efter övervägande av ifrågavarande synpunkter
ansett mig böra förorda, att medelsanvisningen till byggnader och
fasta anläggningar för försöksverksamheten vid högskolan för budgetåret
1937/1938 begränsas till 400,000 kronor. Med en dylik medelsanvisning för
byggnadsarbeten torde, enligt vad jag inhämtat, något anslag till inredning och
inventarier ej bliva erforderligt.»
Utskottet. Med instämmande i departementschefens uttalande hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantbruk shög sk olan: Byggnadsarbeten
m. ni. för försöksverksamhet för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
35:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Avlöningar,
förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
37
35 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket
utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
36:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Om
kostnader,
förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 36 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
37 :o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Materiel
m. m., reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 37 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
38:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Bokinköp
och bokbindning för institutets bibliotek, reservationsanslag. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 38 kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-
anmäla.
39:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Stipendier
m. m. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 39 kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
40:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten
m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 40 kommer utskottet att framdeles
under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
41 :o) Specialkurs för iantbruksstuderande m. m., förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 41 gjorda framställning örn anvisande för ändamålet av
39,200 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande bud
-
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
getår ett med 10,200 kronor ökat anslagskrav. Ökningen hänför sig till den
omorganisation av specialkursen, som föranletts av 1936 års riksdagsbeslut
rörande skogsundervisningen. Styrelsen för specialkursen har härvid utgått
från, att en förberedande kurs skulle inrättas. Av kostnadsökningen
utgör ett belopp av 3,000 kronor engångskostnader för anskaffning av apparatutrustning
för fysikundervisningen. Ökningen i övrigt motiveras till ett
belopp av 1,400 kronor därmed, att tillkomsten av en förberedande kurs föranledde
ökat behov av stipendiemedel med sistnämnda belopp. Den återstående
kostnadsökningen, 5,800 kronor, fördelar sig på följande utgifter.
För ökade lärarlöner under nästa budgetår till följd av omorganisationen
beräknas ett belopp av 4,600 kronor. Beräkningen har verkställts med
utgångspunkt från att undervisningen vid specialkursen liksom för närvarande
kommer att uppehållas genom timlärare.
Rektorsarvodet, nu 300 kronor, har med anledning av omorganisationen
föreslagits höjt med 200 kronor, att utgå av statsmedel.
Av det för innevarande budgetår anvisade statsanslaget avser ett belopp av
1,000 kronor att utgöra bidrag till andra driftkostnader än lärarlöner och
undervisningsmaterial. Nu föreslås, att detta belopp skall höjas med 1,000
kronor, därvid som motiv åberopats den stegring av driftkostnaderna, som
skulle följa av omorganisationen.
Utskottet. Framställningen tillstyrkes av utskottet, som således hemställer,
att riksdagen må till Specialkurs för lantbruksstuderande
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 39,200 kronor.
42.-o) Understöd åt lanthushållningsscminariet å Rimforsa, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 42 gjorda hemställan örn anvisande för
ändamålet av 27,700 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning med 1,700 kronor. Härav hänföra sig 1,500
kronor till höjning av grundanslaget till sådan nivå, att detsamma kommer
att fullt täcka de till seminariets lärarinnor utgående lönerna, samt 200 kronor
till uppräkning av anvisningen till dyrtidstillägg.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt lanthushållning sseminariet
å Rimforsa för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 27,700 kronor.
43 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 43 gjorda framställning innebär
— förutom fastställande av stat för lantbruksskolan — anvisande för ändamålet
av 10,600 kronor. I förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
föreligger en ökning med 1,100 kronor avseende provisorisk avlönings
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
39
förbättring till föreståndaren och förste läraren med 600 respekive 500 kronor.
Förslaget härutinnan ansluter sig till ett av Kungl. Majit under punkt
48 i nionde huvudtiteln framlagt förslag, att föreståndare och förste lärare
vid de statsunderstödda lantbruksskolorna skulle beredas provisorisk löneförbättring
enligt enahanda grunder, som för närvarande gälla för utbetalande
av dylik löneförbättring till motsvarande befattningshavare vid de
statsunderstödda lantmannaskolorna.
På sätt under efterföljande punkt 48 framgår, anser sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag att tillerkänna föreståndare och förste lärare
vid de statsunderstödda lantbruksskolorna enahanda provisoriska löneförbättring
som jämlikt 1936 års riksdags beslut skall utgå till motsvarande
befattningshavare vid de statsunderstödda lantmannaskolorna. I anslutning
härtill torde såsom under förevarande punkt föreslagits jämväl föreståndaren
och förste läraren vid ifrågavarande lantbruksskola böra beredas enahanda
löneförbättring. Då Kungl. Maj:ts framställning ej heller i övrigt föranlett
någon utskottets erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande stat för lantbruksskolan vid Ultuna,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:
Stat.
Avlöningar.
1. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,
bestämda av Kungl.
Majit
a) grundbelopp............kronor 10,400
b) arvodesförhöjningar, förslagsvis
................ » 2,500
c) provisorisk avlöningsför
bättring.
...............__ » DIPO kronor 14,000
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. »_1,850
Summa kronor 15,850
Omkostnader.
1. Reseersättningar, förslagsvis................ kronor 400
2. Expenser, förslagsvis...................... » 5,900
3. Övriga utgifter, förslagsvis.................. » 23,940
Summa kronor 30,240
Särskilda uppbördsmedel.
Elevavgifter, 12 elever å 350 kronor .......... kronor 4,200
Ersättning från Ultuna egendom för dagsverken,
7,822 Va st- å 4 kronor .................... » 31,290
Viskottet.
Summa kronor 35,490.
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Sammandrag.
Utgifter:
Avlöningar ..................kronor 15,850
Omkostnader ................ » 30,240 kronor 46,090
Särskilda uppbördsmedel...................... » 35,490
Nettoutgift kronor 10,600;
2) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan
vid Ultuna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 10,600 kronor.
44 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Hovbeslagsskolan vid Alnarp,
förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 44
gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Hovbeslagsskolan vid Alnarp för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 5,800 kronor.
45 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor för kvinnor,
reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda
framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Lägre mejeriskolor för kvinnor för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 27,000 kronor.
46:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lantmannaskolor,
förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 46 — vilken innebär en i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår ökad medelsanvisning med 5,000 kronor, varav för ordinarie
understöd 2,000 kronor och för dyrtidstillägg cirka 3,000 kronor —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt lantmannaskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 575,000 kronor.
47:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lanthushålls
skolor,
förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 47 — vilken innebär en i förhållande till anslaget för innevarande budgetår
ökad medelsanvisning med 12,000 kronor, varav för ordinarie under
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
41
stöd cirka 10,000 kronor, för ökat understöd 400 kronor och för dyrtidstilllägg
1,600 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt lanthushållsskolor anvisa för budgetåret 1937/
1938 ett förslagsanslag av 324,000 kronor.
48:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lantbruksskolor.
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 48 gjorda framställning om anvisande
för ändamålet av 150,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning med 12,000 kronor. Härav avse
500 kronor ålder stillägg, likaledes 500 kronor vikariatsarvoden samt 11,000
kronor provisorisk avlöningsförbättring åt föreståndare och förste lärare vid
skolorna efter 600 respektive 500 kronor. Som motivering för beredandet
av sagda löneförbättring bar anförts, att föreståndare och förste lärare vid
lantbruksskolorna tidigare i lönehänseende likställts med föreståndare och
fast anställda lärare vid sådana lantmannaskolor, där förutom huvudkurs
anordnades även längre kurs, fortsättningskurs eller andra årskurs. Härifrån
hade ett avsteg skett därigenom, att 1936 års riksdag beviljat lantmannaskolornas
men ej lantbruksskolornas lärare provisorisk avlöningsförbättring.
Enligt lantbruksstyrelsens av departementschefen biträdda mening
syntes det skäligt, att även sistnämnda lärarkategori tillerkändes liknande
förmåner. Med utgångspunkt från att för närvarande funnes vid lantbruksskolor
10 föreståndare och 10 förste lärare, som envar borde komma i åtnjutande
av 600 respektive 500 kronor såsom provisorisk avlöningsförbättring,
har på angivna skäl under anslaget för ändamålet inräknats ett belopp av
11,000 kronor. Löneförbättringen för befattningshavarna i fråga liksom beträffande
lantmannaskolornas lärarpersonal är att betrakta såsom ett provisorium.
Framställningen föranleder icke någon erinran från utskottets sida, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt lantbruksskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 150,000 kronor.
49:o) Lägre lantbruksundervisning in. m.: Bidrag till Västerbottens läns
hushållningssällskap för inrättande av en lantmanna- och ianthushåilsskoia,
reservationsanslag. Under punkt 49 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till Västerbottens
läns hushållningssällskap för inrättande av en lantmanna- och lanthushållsskola
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 130,000
kronor.
Utskottet.
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
I skrivelse den 21 september 1936 har Västerbottens läns hushållningssällskap
hemställt, att såsom understöd åt hushållningssällskapet för bestridande
av kostnaderna för anläggandet av en kombinerad lantmanna- och
lanthushållsskola inom Västerbottens läns lappmark måtte anvisas ett
belopp av 130,000 kronor, över framställningen hava infordrade utlåtanden
avgivits dels den 27 oktober 1936 av lantbruksstyrelsen dels ock den 18
november 1936 av 1936 års lantbruksundervisningskommitté.
Hushållningssällskapet har till stöd för sin framställning anfört i huvudsak
följande.
Med kännedom örn de stora tillgångarna på odlingsjord och om utvecklingsmöjligheterna
i övrigt inom Västerbottens läns lappmark hade hushållningssällskapet
såväl som landstinget varit eniga därom, att en kombinerad
lantmanna- och lanthushållsskola med skoljordbruk vore i hög grad ägnad
att befrämja den utveckling av lappmarkens näringsliv, som för framtiden
vore ofrånkomlig för tillgodoseende av landsdelens folkförsörjning. Under
det att inom vissa socknar skogsbruket fortfarande betydde huvudparten,
började åter inom andra socknar jordbruket att tränga allt mera i förgrunden
såsom huvudsakliga inkomstkällan. Inom hela lappmarken betydde
emellertid båda dessa näringsgrenar huvudsaken för befolkningens utkomst,
varför åtgärder, som vore ägnade att lära befolkningen att bättre utnyttja
de naturliga förutsättningarna, komme att betyda en allmän förbättring av
befolkningens levnadsförhållanden.
Det vore icke endast en gärd av rättvisa att en särskild undervisningsanstalt
inrättades för ungdom i lappmarken utan även en åtgärd, som torde
verka utveeklingsbefrämjande i allmänhet. Därtill komme att behovet av
undervisning inom denna del av länet vore mycket stort, för den manliga
ungdomen såväl i jordbruk som i skogsbruk, för den kvinnliga ungdomen
såväl i smådjurs- och trädgårdsskötsel som i matlagning och hemvård. Den
tillfälliga hemkonsulentverksamhet, som hushållningssällskapet bedrivit medelst
av landstinget anvisade medel, hade haft alldeles för ringa omfattning
i brist på lämpliga undervisare, men hade ändock visat, att befolkningen
både behövde och vore mycket tacksam för undervisning i matlagning, konservering,
tillvaratagande av slakt och dylikt.
Då ramen för den vanliga lantmannaskolan ej gåve tillräckligt utrymme
för skogsundervisningen, borde en förlängning av Iästiden införas vid lappmarkens
lantmannaskola så att eleverna praktiskt och teoretiskt kunde undervisas
i de vanligen förekommande skogsvårdsarbetena. I sådant syfte
syntes denna skola böra börja kanske en månad tidigare än vid vanliga
lantmannaskolor för att eleverna på bar mark skulle få syssla med skogsspörsmålen.
Förläggning i skogskoja en eller annan vecka under den praktiska
delen av arbetet förhindrade trängsel vid skolan i den mån lantmannaskolans
och lanthushållsskolans kurser kunde sammanfalla. Vardera kursen
skulle normalt pågå cirka b1!2 månader. För elevtillströmningen torde denna
vidgade skogsutbildning få tillmätas stor betydelse, enär skogsspörsmålen
städse väckte stort intresse inom lappmarken. I övrigt syntes undervisningen
i smådjursskötsel och köksväxtodling böra givas en framskjuten ställning
vid de skolor, varom vore fråga.
Sedan landstinget år 1935 beslutat att under 4-årsperioden 1936—1939
årligen anvisas 20,000 kronor eller tillhopa 80,000 kronor, att ställas till hushållningssällskapets
förfogande för anläggande av de ifrågasatta skolorna
och hushållningssällskapet jämväl principiellt uttalat sin villighet att såsom
huvudman vidkännas ansvar och kostnad för desamma, hade frågan varit
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
43
föremål för utredning. Under tiden hade jämväl Vilhelmina kommun liksom
ett flertal andra lappmarkskommuner förklarat sig villiga ekonomiskt
understödja skolornas förläggning till deras kommuner. Sedan hushållningssällskapet
preliminärt stannat för skolornas förläggning till Vilhelmina socken,
som vore centralt belägen och erbjöde en år från år allt starkare markerad
jordbruksmiljö, hade kommunen beslutat bidraga till anläggningskostnaden
med tillhopa 20,000 kronor, nämligen 10,000 kronor nu och 2,500
kronor under ettvart av de närmaste fyra åren.
Hushållningssällskapet hade vidare accepterat ett erbjudande att för
43,000 kronor få inköpa ett hemman i Laxbäckens by, 14 kilometer från Vilhelmina
kyrkoplats omfattande 17.000 hektar åker, 90.069 hektar äng, 33.860
hektar odlingsmark, 1,403.058 hektar skogsmark och 18.538 hektar impediment
eller tillhopa en areal av 1,562.525 hektar, fördelad på fem för sambruk
välbelägna skiften.
Den föreslagna skolförläggningen såväl som den ifrågasatta egendomen
vore ändamålsenlig, även därest en mera lantbruksskolebetonad (praktisk)
undervisning skulle visa sig lämpligare. Då jämväl skogsmarken till stor
del vore odlingsvärd, kunde åkerarealen utökas i mån av behov även utöver
vad som vore redovisat såsom odlingsmark.
För skolornas ändamål erforderliga byggnader, nämligen skolbyggnad,
lärarbostad, personalbostad och ladugård, måste helt nyuppföras. Länsarkitektkontoret
i Umeå hade uppgjort ett preliminärt byggnadsförslag för
skolornas behov, vilket visserligen behövde överarbetas men ändock gåve
möjlighet att bedöma anordningarna.
Med utgångspunkt från dessa planer kalkylerades anläggningskostnaderna
sålunda:
Inköp, lagfartskostnader samt skatter m. m. för jordområdet
............................................. kronor 45,000
Byggnadskostnad^- .................................. 8 215,000
Skolinventarier .............................. » 20,000
Summa kronor 280,000.
Av förestående kapital hade landstinget och Vilhelmina kommun anvisat
tillhopa 100,000 kronor, varför 180,000 kronor återstode. Hur angeläget
det än framstode för hushållningssällskapet att dessa skolor komme till utförande,
förmådde emellertid hushållningssällskapet ej att finansiera den
återstående anläggningskostnaden, varför sällskapet nödgades hemställa örn
statshjälp därtill. Hushållningssällskapet erinrade, att sällskapet med landstingets
stöd i avrundade tal nedlagt 320,000 kronor respektive 115,000 kronor
i anläggningskostnader för de nyanlagda Umeå lantbruksskola och Anderstorps
lantmanna- och lanthushållsskola. Vidare vore hushållningssällskapet
huvudman för Strömsörs lanthushållsskola och landstinget för Vindela
lantmanna- och lanthushållsskolor.
Hushållningssällskapet, som i sista hand bleve ansvarigt för de kostnader,
som till äventyrs tillkomme under anläggningens utförande, borde i första
hand icke belastas med mera än 50,000 kronor av erforderliga 180,000 kro
nor, varför statshjälp borde utgå med 130,000 kronor. Dessa 130,000 kronor
syntes av principiella skäl böra lämnas på samma villkor som de medel,
vilka anvisats av 1936 års riksdag för en norrbottnisk lantbruksskola,
nämligen såsom stående räntefritt lån för inrättande av föreslagen skola mot
inteckningssäkcrhet och återbetalningsskyldighet i händelse av skolans ned
läggande.
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Vtskottet.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Såsom av utredningen i ärendet framgår torde det för befolkningen inom
Västerbottens läns lappmark vara av stor betydelse att äga tillgång till de
utbildningsmöjligheter, som den föreslagna lantmanna- och lanthushållsskolan
skulle erbjuda. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som här
äro för handen, hava också såväl lantbruksstyrelsen som 1936 års lantbruksundervisningskommitté
tillstyrkt bifall till framställningen. I ärendet har
vitsordats, hurusom länets hushållningssällskap och landsting nedlagt betydande
belopp på lantbruksundervisningens ändamålsenliga ordnande. Möjlighet
torde saknas att utan tillskott av statsmedel genomföra den nu föreslagna
anläggningen. I betraktande av de föreliggande omständigheterna
tillstyrker jag, att staten ställer det erforderliga beloppet, 130,000 kronor, till
förfogande som räntefritt lån, i likhet med vad som skedde 1936 (prop. nr
47; R. skr. 227), då Norrbottens läns hushållningssällskap erhöll statsbidrag
för inrättande av en lantbruksskola. Vid den slutliga planläggningen av skolan
torde, såsom 1936 års lantbruksundervisningskommitté framhållit, böra
beaktas angelägenheten av att skolbyggnaderna utan onödiga kostnader
kunna omändras för de uppgifter de kunna få, därest beslut fattas om lantmanna-
och lanhushållsskolornas skiljande i fråga örn lokalutrymmen.
Vid lånet bör knytas det villkoret, att den föreslagna anläggningen inrättas
och användes såsom lantbruksundervisningsanstalt. Skulle skolan nedläggas
bör lånet återbetalas. Såsom säkerhet torde böra lämnas inteckning i egendomen.
Innan sällskapet erhåller del av ifrågavarande medel torde Kungl.
Majit böra granska och godkänna de överenskommelser, sällskapet för skolans
inrättande må hava träffat, under särskilt beaktande av såväl skolbyggnadens
planläggning som de säkerheter, vilka erbjudas staten.»
Utskottet anser sig, med hänsyn till-de särskilda förhållanden, som här
äro för handen, i likhet med lantbruksstyrelsen och 1936 års lantbruksundervisningskommitté
böra tillstyrka bifall till framställningen örn lån av statsmedel
till den föreslagna lantmanna- och lanthushållsskolan.
Beträffande villkoren för utlämnande av lånet har utskottet intet att erinra
mot Kungl. Majits förslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Bidrag till Västerbottens läns hushållningssällskap för inrättande
av en lantmanna- och lanthushållsskola för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 130,000
kronor.
50:o) Lägre lantbruksundervisning m .m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser,
reservationsanslag. Under punkt 50 har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen afl till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskil
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 45
da utbildningskurser för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 90,000 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 181
av herr Bengtsson och 11:378 av herr Larsson i Hede, vari hemställts, att
riksdagen måtte i syfte att bereda elever i utbildningskurser för manliga ladugårdsskötare
ytterligare understöd i enlighet med vad i motionerna angivits
till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser
förbudgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor
i stället för av Kungl. Maj :t äskade 90,000 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
I riksstaten för budgetåret 1936/1937 har såsom bidrag till särskilda utbildningskurser
på lantbruksundervisningens område anvisats ett reservationsanslag
av 103,000 kronor, avsett att jämte en beräknad behållning
av 13,000 kronor å tidigare för ändamålet anvisat anslag användas till bestridande
av kostnaderna för anordnande av i efterföljande tablå angivna
kurser. I samma tablå angives ock medelsbehovet för budgetåret 1937/1938,
sådant detsamma enligt Kungl. Maj:ts förslag beräknats under punkt 50:
Utbildningskurser för
1936/1937
1937/1938
j Kontrollassistenter..........................................
11,000
11,000
Ladugårdsförman och svinskötare läsåren 1935/1936 och 1936/
1937 resp. 1937/1938......................................
59,000
29,500
Manliga ladugårdsskötare ..................................
20,000
20,000
Kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland, Dalarna och Värmland
4,750
4,750
Beteskultur och ängsskötsel ................................
3,200
3,200
Vandringsrättare ..........................................
5,100
3,400
Förrättningsmän vid täckdikningsföretag ävensom täckdiknings- förman ..................................................
13,000
23,400
Summa
116,050
95,250
Till utbildningskurser för mjölkbedömare, vartill anslag tidigare utgått,
ha medel icke ansetts behöva beräknas för innevarande budgetår liksom ej
heller för nästa budgetår.
För utbildningskurser för vandringsrättare föreslås ett anslag, som
med 1,700 kronor understiger sistföregående anvisning. Detta sammanhänger
med att under år 1938 skola avhållas två utbildningskurser i stället för
under år 1937 tre kurser.
Av ökningen med 10,400 kronor för utbildningskurser för förr ät tningsmän
vid täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförman
åbelöpa 9,000 kronor anordnande av en kurs för ut
-
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
bildning av förrättningsmän; någon dylik kurs har icke varit anordnad
sedan 1927, och har på senaste tiden brist på behörigen utbildade täckdikningsförman
gjort sig gällande. Återstående beloppet av ökningen hänför
sig till utbildningskurserna för täckdikningsförman. Under ett vart av åren
1932, 1934 och 1936 hava hållits två kurser av ifrågavarande slag, den ena
förlagd till Torsta lantmannaskola i Jämtland och den andra till Sala. Till
följd av att av brist på utrymme vid hittills avhållna kurser ett stort antal
av hushållningssällskapen i södra Sverige anmälda deltagare måst avvisas,
har beträffande dessa landsdelar, synnerligast Skaraborgs län, tillgången på
utbildade förmän numera blivit otillräcklig. Med hänsyn till detta förhållande
ävensom ur utbildningssynpunkt har ansetts lämpligt att jämsides med
kurserna i Sala och Torsta en tredje kurs, avsedd för utbildning av täckdikningsförmän
inom södra delarna av riket, anordnas. Denna kurs anses
böra förläggas till lämplig plats inom Skaraborgs län.
Av det sammanlagda medelsbehovet beräknas ett belopp av 5,000 kronor
komma att täckas av å anslaget för innevarande budgetår påräknad reservation,
varför anslagsäskandet kunnat begränsas till i avrundat tal 90,000
kronor.
Motionärerna anse att — utöver Kungl. Maj:ts förslag — 20,000 kronor
anvisas för utbildningskurser för manliga ladugårdsskötare. Härigenom
skulle medel beredas till underhåll åt eleverna med —- utöver nu utgående
15 till 35 kronor för månad — ytterligare 50 kronor i månaden.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag
till utbildningskurser för kontrollassistenter, manliga ladugårdsförman
och svinskötare, kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland, Dalarna och Värmland,
beteskultur och ängsskötsel, vandringsrättare samt förrättningsmän
vid täckdikningsföretag ävensom täckdikningsförmän.
Vad härefter angår anslaget till utbildningskurser för manliga ladugårdsskötare
åsyfta motionärerna, att eleverna skulle såsom bidrag till kost och
logi under utbildningstiden erhålla ett månatligt understöd örn 50 kronor utöver
nu utgående örn 15 till 35 kronor. Utskottet vill icke bestrida, att vissa
billighetsskäl tala för motionärernas förslag. För helt medellösa elever torde
det självfallet bjuda på stora svårigheter att med nu utgående bidrag kunna
deltaga i utbildningen. Med hänsyn till utbildningstidens relativt obetydliga
omfattning samt de möjligheter till erhållande av arbetsanställning, en
genomgång av kursen erbjuda, torde emellertid svårigheterna för medellösa
personer att deltaga i kurserna icke vara oöverkomliga, även örn de icke erhålla
högre bidrag till sitt livsuppehälle än 35 kronor för månad. Det måste
härvid jämväl beaktas, att ett bifall till motionärernas förslag kunde medföra
konsekvenser av vittgående betydelse å andra områden. På grund av
det nu anförda anser sig utskottet icke böra tillstyrka högre medelsanvisning
för ändamålet än Kungl. Maj:t föreslagit eller 20,000 kronor.
Under åberopande av vad utskottet sålunda yttrat hemställer utskottet,
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
47
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:181 och 11:378, till Lägre lantbruksundervisning
m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 90,000 kronor.
51 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre
lantbruksundervisningsanstalter m. m., förslagsanslag. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisning sanstalter
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 290,000 kronor.
52 :o) Trädgårdsundervisningen: Understöd åt lantbruksakademiens trädgårdsskola.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 52 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Trädgårdsundervisningen: Understöd
åt lantbruksakademiens trädgårdsskola för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
53:o) Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolorna i mellersta
och norra Sverige. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under
punkt 53 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Trädgårdsundervisningen: Understöd
åt trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 36,000 kronor.
54 :o) Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel,
reservationsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 54 gjorda framställning örn
anslagsanvisning för ändamålet till belopp av 40,000 kronor innebär i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår ett med 10,000 kronor
ökat anslagskrav. Härigenom avses, att ytterligare utbildningskurser skulle
kunna anordnas för trädskötare i södra och mellersta Sverige, till vilka kurser
under de senaste fem åren av anmälda sökande endast antagits omkring 45
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
procent. Av det äskade anslagsbeloppet avses oförändrat ett belopp av
10,000 kronor till anordnande av trädgårdskurser i Norrland. I anslutning
till förslag av lantbruksstyrelsen har emellertid departementschefen uttalat
sig för befogenhet för Kungl. Majit att medgiva, att det för trädgårdskurser
i Norrland avsedda beloppet må, där så finnes erforderligt, användas för anordnande
av ytterligare småbrukarkurs utöver den som tidigare plägat bestridas
från denna del av anslaget.
Utskottet. Departementschefens berörda uttalande liksom Kungl. Maj:ts framställning
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer
alltså,
att riksdagen må till Trädgårdsundervisningen: Bidrag till
kurser i trädgårdsskötsel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 40,000 kronor.
55:o) Trädgårdsundervisningen: Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket,
reservationsanslag. Med ifrågavarande anslag avses att bereda
tillfälle för två statsstipendiater att med bidrag till en var av 1,200 kronor
under ett år praktisera inom trädgårdsyrket i utlandet.
Det av Kungl. Maj :t under punkt 55 äskade anslagsbeloppet för ändamålet
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med (2,400 —
1,800 =) 600 kronor, beroende på minskad reservationstillgång.
Utskottet. Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Trädgårdsundervisningen: Stipendier
för högre utbildning i trådgårdsfacket för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,400 kronor.
56:o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område, reservationsanslag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 56 gjorda framställning —
innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets
område för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 5,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
49
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
57 :o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar, förslagsanslag.
Jämlikt de av 1935 års riksdag godkända grunderna för redovisningen å
riksstaten av totalisatormedlens specialbudget redovisas från och med budgetåret
1935/1936 de för lantbruksstyrelsens stuteribyrå och för statens
hingstdepåer och stuteri avsedda anslagsmedlen skilda från övriga av totalisatormedel
utgående belopp. Sålunda upptagas de för stuteribyrån avsedda
medlen under lantbruksstyrelsens avlönings- respektive omkostnadsanslag
samt de för statens hingstdepåer och stuteri avsedda medlen å två särskilda
anslag, det ena för avlöningar, det andra för omkostnader, båda av förslagsanslags
natur, övriga för stuteriväsendet avsedda medel redovisas å ett gemensamt
anslag för hästavelns befrämjande.
Kungl. Maj:ts under punkt 57 gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att för statens hingstdepåer och stuteri godkänna
ändrad avlöningsstat —- anslagsanvisning för avlöningar med 159,200 kronor,
vilket belopp med 1,000 kronor understiger motsvarande anvisning för
innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan en utgiftsminskning
med anledning av de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen
av 1,600 kronor och en utgiftsökning för ålderstillägg åt extra
stallbetjänter vid Flyinge hingstdepå och stuteri av 600 kronor.
Såsom av redogörelsen under punkt 4 för den framtida redovisningen av
totalisatormedlens specialbudget framgår, behöver numera å riksstaten icke
angivas, att utgifterna för statens hingstdepåer och stuteri skola utgå av totalisatormedel.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepåer
och stuteri, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1.
Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis....................
kronor
38,900
2.
Arvoden och särskilda ersättningar, be-
stämda av Kungl. Majit, förslagsvis .
»
96,000
3.
Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-
sonal ............................
»
7,800
4.
Särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän........................
»
1,000
5.
Dyrtidstillägg, förslagsvis ..........
15,500
Summa
kronor
159,200;
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.
4
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
2) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 159,200
kronor.
58:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 58 —
vilken innebär en i förhållande till anslaget för innevarande budgetår ökad
medelsanvisning med 1,400 kronor — samt under erinran att enligt de föreslagna
ändrade grunderna för redovisningen av totalisatormedlens specialbudget
den nuvarande anmärkningen å riksstaten, att de under anslagen för
statens hingstdepåer och stuteri beräknade utgifterna skola bestridas av totalisatormedel
ej vidare erfordras, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 196,000 kronor.
59 :o) Hästavelns befrämjande, reservationsanslag. Enligt de av 1935
års riksdag godkända grunderna för redovisningen å riksstaten av totalisatormedlen
skall såsom förslagsanslag till hästavelns befrämjande upptagas
belopp, motsvarande skillnaden mellan det, vilket beräknas komma att inflyta
i totalisatormedel under budgetåret och summan av de belopp, som
under andra anslag beräknas skola utgå av sådana medel. Å inkomstsidan
har för innevarande budgetår titeln »totalisatormedel» upptagits till 1,000,000
kronor. Då samtidigt å utgiftssidan under anslag till lantbruksstyrelsen och
statens hingstdepåer och stuteri uppförts utgifter att bestridas med totalisatormedel
till ett sammanlagt belopp av 517,800 kronor, har anslaget till
hästavelns befrämjande för samma budgetår upptagits med (1,000,000 —
517,800 =) 482,200 kronor.
Genom beslut den 5 juni 1936 har Kungl. Majit föreskrivit, att till utgifter
för hästavelns befrämjande, att bestridas av stuteriväsendets fond, må
under budgetåret 1936/1937 för följande ändamål användas nedan angivna
belopp:
Hästpremieringen, förslagsvis .......................... kronor 244,700
Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring .. » 70,000
Demonstration i hovvård och hovbeslag ................ » 8,000
Till Kungl. Majits förfogande för tillgodoseende av diverse
ändamål, ägnade att främja hästaveln ................ » 60,000
Summa kronor 382,700.
Såsom vid behandlingen av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag anförts
beträffande redovisningen av totalisatormedlens specialbudget skola under
anslaget till hästavelns befrämjande framdeles allenast upptagas belopp, motsvarande
de beräknade utgifterna till hästpremiering, understöd till hästavels
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
51
föreningar och stamboksföring samt demonstration i hovvård och hovbeslag.
För dessa ändamål hava för nästa budgetår avsetts för hästpremieringen
och demonstration i hovvård och hovbeslag oförändrade belopp, varemot anvisningen
till understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring föreslås
ökad med 16,000 kronor, ökningen motiveras med att ansökningarna
om understöd från anslagsposten ifråga vida överstiga det till fördelning
tillgängliga beloppet och att åtskilliga behjärtansvärda ändamål därigenom
måst eftersättas eller kunnat endast till ringa del tillgodoses. Det sammanlagda
anslagskravet under punkten uppgår alltså till 338,700 kronor.
Mot Kungl. Maj :ts förevarande framställning har utskottet intet att erinra.
Till frågan örn medel till Kungl. Maj:ts förfogande för tillgodoseende av diverse
ändamål, ägnade att främja hästaveln, återkommer utskottet under
närmast följande punkt.
Utskottet hemställer således,
att riksdagen må till Hästavelns befrämjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 338,700 kronor.
60 :o) Avsättning till stuteriväsendets fond, förslagsanslag. Under punkt
60 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Avsättning till stuteriväsendets
fond för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 268,100 kronor.
i »i
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:132
av herr Carlström m. fl. och 11:264 av herr Hansson i Vännäsby m. fl., vari
hemställts, att riksdagen till hästavelns befrämjande särskilt i Norrland i
huvudsaklig överensstämmelse med i motionerna angivna riktlinjer ville i
fråga om förslagsanslaget till Avsättning till stuteriväsendets fond höja det
till Kungl. Maj:ts förfogande för hästavelns främjande beräknade beloppet
från 75,000 kronor till 100,000 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
I anslutning till vad vid behandlingen av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag
anförts beträffande redovisningen av totalisatormedlens specialbudget har
under nionde huvudtiteln ansetts böra uppföras ett s. k. avsättningsanslag,
avsett för omföring till stuteriväsendets fond av belopp, motsvarande inflytande
totalisatormedel, sedan för särskilda ändamål anvisade av dylika medel
utgående anslagsbelopp frånräknats.
Departementschefen har efter redogörelse för, bland annat, en av svenska
travsportens centralförbund gjord framställning örn statsbidrag för inköp av
en travarhingst av amerikansk ras till statsrådsprotokollet i ärendet anfört:
»Jag har tidigare tillstyrkt, att av totalisatormedel skulle under budgetåret
1937/1938 för härefter angivna ändamål utgå följande belopp:
Utskottet.
52
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen:
avlöningar ..................
omkostnader .................
Statens hingstdepåer och stuteri:
avlöningar .................
omkostnader ...............
Hästavelns befrämjande .......
kronor 30,000
_*_ 8,000 kronor 38,000
kronor 159,200
_» _ 196,000 , 355,200
........ ..... » 338,700
Summa kronor 731,900.
Då i totalisatormedel under budgetåret 1937/1938 beräknas inflyta
1,000,000 kronor, torde i överensstämmelse med vad förut anförts anslaget
för avsättning till stuteriväsendets fond böra för samma budgetår upptagas
förslagsvis till (1,000,000 — 731,900=) 268,100 kronor.
Av de medel, som sålunda tillföras stuteriväsendets fond, torde liksom tidigare
visst belopp ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för diverse ändamål,
ägnade att främja hästaveln. Jag tillstyrker att, i överensstämmelse med
lantbruksstyrelsens förslag, för nästa budgetår sagda belopp bestämmes till
75.000 kronor, därav 15,000 kronor för möjliggörande av ytterligare bidrag
till svenska travsportens centralförbund för inköp av i ärendet omförmälda
hingst. På sätt nämnts har centralförbundet redan för ändamålet erhållit
10.000 kronor. Tillhopa skulle i bidrag sålunda kunna komma att utgå högst
25.000 kronor. Jag förutsätter emellertid, att sammanlagt minst en fjärdedel
av inköpskostnaden för hingsten gäldas i annan ordning. Föreskrift
härutinnan torde böra meddelas i samband med beviljande av det nu föreslagna
ytterligare bidragsbeloppet.»
Motionärerna begära, att det belopp, som borde ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande för diverse ändamål, ägnade att främja hästaveln, höjdes från
av Kungl. Majit föreslagna 75,000 kronor till 100,000 kronor, samt att därigenom
medel kunde ställas till hushållningssällskapens — särskilt i Norrland
— förfogande att av dem disponeras för stimulerande av hästaveln.
Utskottet. Utskottet har tidigare tillstyrkt de av Kungl. Majit till bestridande med
totalisatormedel ifrågasatta anvisningarna och har således intet att erinra
mot förslaget att till stuteriväsendets fond avsättes ett belopp om 268,100
kronor.
Vad härefter angår storleken av det belopp, som bör ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande för diverse ändamål, ägnade att främja hästaveln, har
Kungl. Majit föreslagit, att beloppet bestämmes till 75,000 kronor, under
det att motionärerna förmena, att det borde fastställas till 100,000 kronor.
Utskottet vill erinra örn att Kungl. Majits framställning överensstämmer med
lantbruksstyrelsens förslag i ämnet. Ej heller utskottet kan förorda, att beloppet
bestämmes högre än till 75,000 kronor. Utskottet biträder således
icke motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
53
1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
till Avsättning till stuteriväsendets fond för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 268,100 kronor;
2) att motionerna 1:132 och 11:264 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
61 :o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln,
reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 61 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
62 :o) Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt konirollförcningsverksamhet,
reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 62 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
63 :o) Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt avelscentra för
nötboskap av fjällras, reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 63 gjorda framställning— innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd
åt avelscentra för nötboskap av fjällras för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
64 :o) Svinavelns befrämjande, reservationsanslag. Under punkt 64
har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1937/1938 för ändamålet
anvisa ett reservationsanslag av 57,000 kronor.
Under åren 1933—1936 har en begränsning skett i statens verksamhet till
svinavelns befrämjande. Genom kungörelse den 24 april 1936 (nr 114)
om inskränkning av den med statsmedel understödda verksamheten för svinavelns
främjande har Kungl. Maj:t förordnat, att tillsvidare verksamheten
skall omfatta allenast premiering av galtar tillhörande galtförening, stamboksföring
av svin samt bildande och upprätthållande av vissa svinavelsstationer.
Ifrågavarande kungörelse innebär vidare den ändringen i tidigare
gällande bestämmelser, att, medan galtpremiering tidigare med bidrag av
statsmedel skett genom utdelande av penningpris av tre olika storlekar för
föreningsgalt, som första gången uppvisades, numera visst understödsbelopp
(galtanskalfningsbidrag) må utgå varje gång sådan galt efter besikt
-
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
ning uppvisas och godkännes. Statens andel i detta belopp må utgöra högst
en tiondel av inköpskostnaden för ifrågakomna galt.
Enligt förslag, framlagt av lantbruksstyrelsen och biträtt av departementschefen,
skulle från och med kalenderåret 1937 vid galtpremiering statens
bidrag utgå med en sjättedel av inköpskostnaden mot en tiondel för närvarande.
Förslaget härutinnan grundar sig på erfarenheten att en galt icke
bör användas inom vederbörande galtförening under längre tid än tre år.
Då det förutsättes, att bidrag från hushållningssällskap skall utgå med lika
stort belopp som statsbidraget, skulle vid bifall till förslaget kostnaderna för
galtinköpet helt täckas inom sagda tid. Den princip, som sålunda ligger till
grund för förslaget, har redan godtagits av statsmakterna i fråga örn understöd
åt tjurföreningsverksamheten. De nuvarande penningunderstöden för
galt hava enligt vad lantbruksstyrelsen erinrat icke i önskvärd grad befordrat
det avsedda syftet.
Till galtanskaffningsbidrag har för nästa budgetår med utgångspunkt från
av lantbruksstyrelsen beräknat antal föreningsgaltar och inköpspris för galt
av statsmedel beräknats krävas ett tillskott av (1,600 X 30 =) 48,000 kronor.
För resekostnader samt för bildande och understödjande av svinavelsstationer
beräknas oförändrat 8,000 respektive 800 kronor. Medelsbehovet under
anslaget har sålunda uppskattats till i avrundat tal 57,000 kronor. Vid jämförelse
med för innevarande budgetår under anslaget tillgängliga medel av
(15,000 + 22,000 =) 37,000 kronor innebär Kungl. Maj:ts till angivna belopp
av 57,000 kronor gjorda anslagsäskande en ökning i medelsbehovet under
anslaget med 20,000 kronor.
Utskottet. Mot omförmälda ändring i grunderna för statsbidrag vid galtpremiering har
utskottet intet att invända. Då ej heller anslagsberäkningen givit anledning
till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Svinavelns befrämjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 57,000 kronor.
65 :o) Fåravelns befrämjande, reservationsanslag. Under punkt 65 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Fåravelns befrämjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,700 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 176
av herr Ekströmer m. fl. och 11:377 av herr Nolin m. fl., vari hemställts,
att under nionde huvudtiteln, E: 9 (punkt 65) fåravelns befrämjande, utöver
vad Kungl. Maj:t i sin proposition föreslagit, beviljas ett reservationsanslag
av 11,000 kronor till försöksverksamhet i enlighet med lantbruksstyrelsens
förslag den 31 augusti 1936.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
55
Till fåravelns befrämjande har från och med 1918 anvisats anslag av
statsmedel med växlande belopp. För budgetåret 1932/1933 utgjorde anslaget
22,000 kronor. Med hänsyn till förefintlig reservation och av statsfinansiella
skäl vidtagna inskränkningar i statens åtgärder till fåravelns främjande
uppfördes anslaget för budgetåren 1933/1934—1935/1936 med respektive
3.000 kronor, 3,800 kronor och 7,000 kronor. För budgetåret 1936/1937 har
anslaget höjts till 15,200 kronor, därvid avsetts för bagghållningsbidrag
12.000 kronor, avelsdiplom m. m. 1,000 kronor, organisationsbidrag till baggförening
1,000 kronor samt bidrag till bildande och upprätthållande av fåravelsstationer
1,200 krdnor.
Lantbruksstyrelsen har gjort framställning örn anslag för budgetåret 1937/
1938 till fåravelns befrämjande under kalenderåret 1937 med 32,000 kronor,
vilka fördela sig sålunda:
bagghållningsbidrag.................................... kronor 15,000
organisation av baggföreningar.......................... » 1,000
fåravelsstationer ...................................... » 1,200
ullutställningar........................................ * 500
diplom, formulär m. .................................. » 1,000
fårsambeten .......................................... » 2,500
forsknings- och försöksverksamhet ...................... » 11,000
summa kronor 32,200.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Lantbruksstyrelsens beräkning av kostnaderna för organisation av baggföreningar,
bildande av fåravelsstationer samt diplom, formulär m. m., (1,000
+ 1,200 + 1,000 =) 3,200 kronor, giver mig icke anledning till någon erinran.
Vad angår den föreslagna ökningen av bagghållningsbidragen synes önskvärt
att avvakta någon tids erfarenhet rörande verkningarna av gällande bestämmelser
i ämnet, innan frågan om bidragens storlek ånyo upptages till
prövning. Med utgångspunkt från att 500 baggar äro av den beskaffenhet
att de kunna erhålla bidrag torde anslagsbehovet för bagghållningsbidrag
för nästa budgetår alltså böra beräknas till (20 X 500=) 10,000 kronor.
Lantbruksstyrelsens uttalanden angående betydelsen av fårsambeten samt
angelägenheten av att statsmakterna stödja organiserandet av dylika synas
värda beaktande. Jag tillstyrker, att försök göres att genom bidrag av statsmedel
främja tillkomsten av sådana beten i överensstämmelse med vad härutinnan
föreslagits. Staten bör sålunda stödja ifrågavarande verksamhet dels
med organisationsbidrag å 500 kronor dels ock med årsbidrag under de tre
första åren med respektive 300 kronor, 200 kronor och 200 kronor. För
ändamålet torde under nästa budgetår få i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
hemställan beräknas 2,500 kronor.
I anslutning till den ståndpunkt statsmakterna föregående år intogo finner
jag ej tillräckliga skäl föreligga för bifall till förslaget örn särskilda be
-
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
stämmelser angående bidrag till ullutställningar. Därest det skulle befinnas
önskvärt att utdela statsbidrag för ifrågavarande ändamål, torde erforderligt
belopp kunna utgå från till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel.
Vad slutligen angår förslaget örn anslag till forsknings- och försöksverksamhet
må erinras, att den av 1936 års riksdag (prop. nr 167; R. skr. nr 320)
beslutade försöksverksamheten på jordbrukets område jämväl berör fårskötseln,
nämligen såvitt gäller utfodringsfrågor och därmed sammanhängande
produktionsekonomiska spörsmål. Någon utvidgning härutöver av
ifrågavarande verksamhet anser jag mig ej kunna för närvarande och i detta
sammanhang förorda.
Vid bifall till vad jag här tillstyrkt skulle för nästa budgetår erfordras ett
anslag av (3,200 + 10,000 + 2,500 = ) 15,700 kronor.»
Motionärerna hemställa om ökning av anslaget med 11,000 kronor för
forsknings- och försöksverksamhet i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag örn statsbidrag till bagghållning,
organisation av baggföreningar, bildande av fåravelsstationer, diplom, formulär
m. m. samt fårsambeten med sammanlagt 15,700 kronor.
Vidkommande härefter motionärernas hemställan om anvisning av 11,000
kronor för forsknings- och försöksverksamhet å fårskötselns område vill utskottet
— i likhet med departementschefen — erinra om att den av 1936
års riksdag beslutade försöksverksamheten på jordbrukets område jämväl
berör fårskötseln, nämligen såvitt gäller utfodringsfrågor och därmed sammanhängande
produktionsekonomiska spörsmål. Med hänsyn härtill och
då utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning, att någon utvidgning
härutöver av ifrågavarande verksamhet ej för närvarande bör komma
till stånd, kan utskottet ej biträda motionerna.
På grund av det sålunda anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna I: 176 och 11:377, till Fåravelns
befrämjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 15,700 kronor.
66:o) Getavelns befrämjande, reservationsanslag. Enligt Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 66 skall verksamheten ifråga under kalenderåret 1937
bedrivas enligt samma grunder som under senare åren. Anslagsanvisningen
motsvarar ett oförändrat medelsbehov av 3,700 kronor, därav 700 kronor
avses att täckas av å anslaget för innevarande budgetår påräknad reservation.
I anslutning till Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Getavelns befrämjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
57
67 :o) Fjäderfäavelns befrämjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 67 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fjäderfäavelns befrämjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.
68 :o) Biskötselns befrämjande, reservationsanslag. Under punkt 68 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Biskötselns befrämjande för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 59, av herr Hansson i
Vännäsby, vari hemställts, att riksdagen ville bevilja till biskötselns befrämjande
för budgetåret 1937/1938 ett till 8,000 kronor höjt anslag.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till
denna.
Till biskötselns befrämjande har riksdagen alltsedan år 1918 under en
följd av år anvisat medel i form av reservationsanslag. Medelsbehovet har
i allmänhet beräknats till 10,000 kronor årligen. Från och med budgetåret
1933/1934 har något anslag för ändamålet emellertid icke varit upptaget i
riksstaten.
Efter framställning från Sveriges biodlares riksförbund har lantbruksstyrelsen
föreslagit, att statsanslag för ändamålet måtte utgå med 8,000 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning innebär, att anslaget bestämmes till 5,000
kronor.
Motionären åsyftar höjning av anslaget till det av lantbruksstyrelsen föreslagna
beloppet 8,000 kronor.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget till förevarande ändamål
skäligen bör bestämmas till 5,000 kronor. På grund härav kan utskottet
ej biträda motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag och
med avslag å motionen II: 59, till Biskötselns befrämjande
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
5,000 kronor.
Utskottet.
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
F. Veterinärväsendet m. m.
69 :o) Veterinärhögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 69 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för veterinärhögskolan fastställa ändrad personalförteckning och
godkänna ändrad avlöningsstat —■ anslagsanvisning för avlöningar med
314,900 kronor, vilket belopp med 33,600 kronor överstiger anvisningen för
innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan å ena
sidan utgiftsökningar å sammanlagt 39,500 kronor och å andra sidan en utgiftsminskning
med anledning av de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen
å 5,900 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 400 kronor till
uppfattning av den å högskolans ordinarie stat upptagna maskinistbefattningen
från lönegraden B 8 till B 10. Vidare föreslås omändring av prosektorsoch
laboratorstjänsterna till extra ordinarie befattningar, ett förslag som tidigare
avvisats av statsmakterna av i huvudsak det skälet, att ifrågavarande
tjänster närmast vore att anse såsom passagetjänster. Departementschefen har
till statsrådsprotokollet härutinnan uttalat, att, ehuru även han vore av den
åsiken, att det skulle vara mindre lämpligt örn dessa befattningar av sina innehavare
komme att bliva betraktade såsom slutposter, det å andra sidan måste
sägas, att det ur högskolans synpunkt icke vöre lyckligt med alltför täta ombyten.
Om befattningarna ändrades till extra ordinarie och således förenades
med pensionsrätt bleve de givetvis mera begärliga varigenom också rekryteringen
underlättades. Befattningarna föreslås bliva placerade i 26 :e lönegraden
för extra ordinarie tjänstemän; förslaget medför en kostnadsökning av
6,430 kronor. Vidare hava beräknats medel för anställande av ytterligare arbetskrafter
vid högskolan, nämligen dels 7,070 kronor för anställning av en
extra ordinarie laborator i 26 :e lönegraden med placering vid institutionen
för födoämneshygien och bakteriologi, varest behovet av en dylik befattningshavare
är mest trängande, dels 5,000 kronor för anställning av tekniska biträden
utöver de två, för vilka avlöning medel anvisades av fjolårets riksdag,
och dels 2,500 kronor till avlönande av ytterligare extra arbetskraft för möjliggörande
av någon begränsning av arbetstidens längd för vaktpersonalen.
Vidare beräknas 1,500 kronor såsom ersättning till vikarier för assistenter under
semester, 13,200 kronor till ökning av anslagsposten till avlöningsförhöjningar
m. m. åt icke-ordinarie personal — därav på grund av medelsåtgången
innevarande budgetår 3,200 kronor och med anledning av de förordade nya
extra ordinarie befattningarna 10,000 kronor —- samt 3,400 kronor till ökning
av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,
därav med hänsyn till de föreslagna nya tjänsterna 2,500 kronor och
i anledning av familjepensioneringen 900 kronor.
Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag om omändring av prosektor- och
laboratorstjänsterna till extra ordinarie befattningar, vilket förslag framlagts
Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.
59
av högskolestyrelsen samt tillstyrkts av statskontoret och allmänna civilförvaltningens
lönenämnd. I detta sammanhang vill utskottet emellertid
erinra därom, att ifrågavarande befattningar för närvarande berättiga till
beräkning av dubbla tjänsteår under viss tid. Medicinalstyrelsen har i särskild
skrivelse gjort framställning örn upphävande av denna rätt, vilket ärende
ännu icke slutligen avgjorts av Kungl. Maj:t.
Mot Kungl. Maj:ts framställning under punkten i övrigt har utskottet icke
funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
1) för veterinärhögskolan fastställa följande
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
8 professorer .................................. B 30
1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar B 26
1 verkmästare ................................ B 10
1 maskinist .................................. B 10
1 vaktmästare, tillika preparator ................ B 8
1 kanslibiträde ................................ B 7
2 fodermarsker ................................ B 7
2 sjukvårdare ................................ B 7
1 ladugårdsförman ............................ B 7
3 vaktmästare ................................ B 7
1 vaktmästare, tillika automobilförare............ B 7
1 port- och telefonvakt.......................... B 5;
2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ kronor 145,700
Anm. Från förestående anslagspost skall utgå
jämväl ersättning för uppehållande av den del av
rektors undervisningsskyldighet, från vilken han med
hänsyn till rektorsgöromålen befrias.
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit................ »
32,750
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. kronor 102,600
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... > 19,850 kronor 122,450
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... » 14,000
Summa kronor 314,900;
3) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 314,900 kronor.
70 :o) Veterinärhögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 70 om anvisning för ändamålet med 41,800 kronor
innebär ett i förhållande till medelsanvisningen för innevarade budgetår
med 13,850 kronor ökat anslagskrav. Beloppet utgör skillnaden mellan utgiftsökningar
å tillhopa 23,750 kronor och utgiftsminskningar å sammanlagt
9,900 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 8,800 kronor till förhöjning
av posten expenser med föranledande av ökade bränslepriser, 700
kronor till inköp av två vågar för patologisk-anatomiska avdelningen samt
2,750 kronor till inköp av en polarograf — självregistrerande apparat för
elektrokemisk analys — för fysiologisk-kemiska institutionen. Vidare beräknas
överskottet å högskolans rörelse till ett 11,500 kronor lägre belopp
än för innevarande budgetår. Utgiftsminskningen är föranledd dels därav
att ur gällande stat avförts engångsbelopp med 6,500 kronor för inköp av en
automobil och 3,350 kronor för inköp av en elektrokardiograf, dels ock att
minskning med 50 kronor vidtagits för anslagets avrundning.
Utskottet. Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 41,800
kronor.
71 :o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. I en
lighet
med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 71 — innebärande en, i syfte
av anslagets avrundning, med 50 kronor ökad anslagsanvisning — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
40,300 kronor.
72:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek, reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
61
gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
73:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 73 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.
74:o) Veterinärinrättningen i Skara. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.
75:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Avlöningar, förslagsan
slag.
Kungl. Maj:ts under punkt 75 gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att för statens veterinärbakteriologiska anstalt
fastställa ändrad personalförteckning och godkänna ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning för avlöningar med 179,200 kronor, vilket belopp
med 28,000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt
33,000 kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 5,000 kronor. Av utgiftsökningen
hänföra sig 2,800 kronor till inrättande å ordinarie stat av en
ny kvinnlig kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4 — av anstaltens 30
kvinnliga befattningshavare äro allenast 4 ordinarie —, 3,000 kronor till förstärkning
av arbetskrafterna å avdelningen för beredande av bakteriologiska
preparat med en tjänsteman med halvtidstjänstgöring, 23,600 kronor till ökning
av den icke-ordinarie personalen med hänsyn till anstaltens ökade arbete,
2,800 kronor till uppräkning av beloppet för provisoriskt dyrortstillägg
åt tjänstemännen samt 800 kronor till utgifter på grund av familjepensioneringen.
Av utgiftsminskningen å 5,000 kronor svara 3,700 kronor mot de
å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen och 1,300 kronor
minskning av beloppet för avlöningsförhöjningar m. m. till icke-ordinarie
personal.
Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, och hemställer
utskottet alltså,
Utskottet.
62
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
att riksdagen må
1) för statens veterinärbakteriologiska anstalt fastställa
följande
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 föreståndare ................................. B 30
2 laboratorer .................................. B 26
1 vaktmästare, tillika preparator .................. B 8
1 kanslibiträde ................................. B 7
1 tekniskt biträde ............................... B 7
1 vaktmästare ................................. B 7
1 stallförman .......................... B 7
5 kontorsbiträden .............................. B 4;
2) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärbakteriologiska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ kronor 59,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ...................... » 36,800
3. Avlöningar till övrig icke-or
dinarie
personal:
a) Grundavlöningar m. m.,
förslagsvis ............ kronor 69,100
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... » 3,900 , 73,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ........ » 9,600
Summa kronor 179,200;
3) till Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 179,200
kronor.
76:o) Statens vcterinärbakteriologiska anstalt: Omkostnader, förslags
anslag.
Till grund för beräkningen av det av Kungl. Majit under punkt 76
äskade anslagsbeloppet å 135,000 kronor — vilket belopp överstiger motsvarande
anvisning för innevarande budgetår med 20,400 kronor — ligger ett
av anstaltens föreståndare, med beaktande av att omkostnadsstaten torde komma
att för innevarande budgetår överskridas med 28,900 kronor, upprättat
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
63
förslag till stat för anslaget för nästa budgetår, enligt vilket posten expenser
ökats med 900 kronor, delposten inventarier och apparater med 4,500 kronor,
delposten förbrukningsmaterialier med 8,800 kronor, delposten inköp
och underhåll av djur för vaccinberedning och serumtillverkning med 18,600
kronor och delposten diverse utgifter med 2,000 kronor samt delposten lokalhyra
minskats med 3,900 kronor och delposten omkostnader för Sätra lantbruk
med 2,000 kronor. Föreståndarens förslag innebär sålunda en ökning
av anslagsmedlen med (34,800—5,900 =) 28,900 kronor. Departementschefen
har i likhet med statskontoret funnit beloppet kunna reduceras till 20,400
kronor.
Under förevarande punkt har departementschefen jämväl anmält en av
medicinalstyrelsen med utlåtande den 16 september 1936 överlämnad framställning
från anstaltens föreståndare, vari denne hemställt, att ett belopp av
18,306 kronor måtte ställas till anstaltens förfogande att användas till utrustning
av de jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 augusti 1936 för anstalten
från och med den 1 oktober 1936 förhyrda lokalerna i huset nr 129 Birgerjarlsgatan.
Av beloppet avses 4,500 kronor till belysningsarmatur, 2,600
kronor till laboratoriemöbler, 1,400 kronor till kontorsmöbler och 9,806 kronor
till instrument. Departementschefen har, under erinran att sagda medelsbehov
borde tillgodoses redan innevarande budgetår, vidare uttalat, att
såsom statskontoret anfört Kungl. Majit torde äga medgiva, att för bestridande
av kostnaderna ifråga den i löpande omkostnadsstat upptagna anslagsposten
till övriga utgifter finge överskridas med erforderligt belopp.
Utskottet har ej funnit anledning till erinran i anledning av departementschefens
berörda uttalande eller på grund av Kungl. Majits begäran om anslagsanvisning.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 135,000 kronor.
77:o) Veterinärstaten: Avlöningar, förslagsanslag. Under punkt 77 har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen 1) medgiva, att antalet distriktsveterinärer
må, i den ordning Kungl. Majit föreskriver, successivt ökas med 9, 2) godkänna
viss ändrad avlöningsstat för veterinärstaten samt 3) till Veterinärstaten:
Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
1,436,300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt motion, nr 180, av herr Andersson i Vigelsbo, vari hemställts,
att riksdagen vid anvisande av det under punkt 77 i nionde huvudtiteln
begärda anslaget till veterinärstaten måtte anhålla att Heby bestämmes
som stationsort för det blivande nya veterinärdistriktet i Västmanlands
län.
Utskottet.
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till
denna.
Kungl. Maj.ts cmslagsäskande innebär i förhållande till anvisningen för
innevarande budgetår en minskning med 10,500 kronor. Förändringen sammanhänger
dels med familjepensionsavdragen, så att anslagsposten avlöningar
till tjänstemän å ordinarie stat minskats med 61,600 kronor samt anslagsposten
avlöning till tjänsteman å övergångsstat med 250 kronor, dels
ock med att förstnämnda anslag på grund av belastningen uppräknats med
51,100 kronor samt att sistnämnda anslag ökats med 250 kronor på grund av
ändrad dyrortsgruppering.
Kungl. Maj:ts förslag om nio nya veterinärdistrikt grundar sig å framställning
från medicinalstyrelsen, som anfört:
Genom beslut den 7 juni 1934 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen
att verkställa av riksdagen begärd utredning rörande åtgärder till djursjukvårdens
förbilligande för mindre bemedlade, boende på längre avstånd från
veterinär. I enlighet med i utredningen gjorda yrkanden hade styrelsen
funnit, att bland andra åtgärder för nämnda ändamål inrättande i vissa län
av nya veterinärsdistrikt vore värt beaktande. Medicinalstyrelsen, som ärnade
under den närmaste tiden inkomma med utförligt utlåtande och förslag
beträffande samtliga ifrågakommande åtgärder i förstnämnda syfte, ville
emellertid redan nu framföra frågan örn beviljande av medel för inrättande
av nya distrikt inom län, där detta enligt vunnen erfarenhet visat sig vara
oundgängligen erforderligt för tillgodoseende av djursjukvården. Styrelsen
föresloge sålunda, att 9 nya veterinärdistrikt inrättades antingen på en gång
under instundande budgetår eller ock på det sätt, att minst ett nytt distrikt
bildades under varje budgetår med början under budgetåret 1937/1938, tills
samtliga de avsedda distrikten tillkommit, nämligen ett distrikt i Stockholms
län med station förslagsvis i Gustavsberg eller Vaxholm, ett i Uppsala län
med station i Uppsala, ett i Östergötlands län med station förslagsvis i
Brokind, ett i Jönköpings län med station förslagsvis i Byarum eller Vaggeryd,
ett i Kristianstads län med station förslagsvis i Örkelljunga, ett i Hallands
län med station förslagsvis i Torup eller Getinge, ett i Älvsborgs län
genom bibehållande av det genom 1933 års distriktsindelning till indragning
avsedda Brålanda distrikt, ett i Västmanlands län med station i Västerås
och ett i Gävleborgs län med station förslagsvis i Delsbo, ävensom, för den
händelse distrikten bestämdes skola inrättas successivt, att åt styrelsen överlämnades
att avgöra, i vilken ordning respektive distrikt skulle tillkomma.
Vidare hemställde styrelsen, att erforderliga medel till avlönande av distriktsveterinärerna
i de nyinrättade distrikten måtte få utgå från anslaget till
veterinärstaten.
I samband härmed erinrade medicinalstyrelsen att genom vederbörande
tjänstinnehavares avsked från de enligt kungörelsen nr 607/1933 till indragning
bestämda distrikten veterinärdistriktens antal —- för närvarande 250 —
komme att minskas med 5 efterhand indragna distrikt. Inrättandet av de
av styrelsen nu föreslagna 9 distrikten komme således, sedan berörda 5
distrikt indragits, att medföra en ökning med allenast 4 nya distrikt.
Departementschefen har erinrat, att förslaget om nya veterinärdistrikt föranletts
av riksdagens framställning örn utredning rörande åtgärder till förbilligande
av djursjukvården för avlägset boende mindre bemedlade per
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
65
söner. Vidare har departementschefen framhållit att, därest förslaget vunne
riksdagens bifall, det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma såväl
den tid, under vilken den nya distriktsindelningen skulle genomföras, som
ordningen för de nya distriktens tillkomst och omfattningen av desamma.
Motionären anser, att det av medicinalstyrelsen för Västmanlands län
föreslagna nya veterinärdistriktet skulle erhålla Heby såsom stationsort i stället
för Västerås.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag om utökning
av antalet distriktsveterinärer med nio. Såsom departementschefen framhållit,
utgör detta förslag ett led i strävandena att förbilliga djursjukvården för
avlägset boende mindre bemedlade personer.
Vad härefter angår frågan om den nya distriktsindelningen och stationsorlerna
för de nya distrikten torde detta vara ett spörsmål, som tillkommer
Kungl. Majit att slutligen avgöra. Vid sådant förhållande förmenar sig
utskottet icke böra tillstyrka särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning
av motionen lii 180. Emellertid förutsätter utskottet självfallet, att
Kungl. Majit vid det slutliga ställningstagandet till denna fråga kommer att
erforderligen beakta önskemål om de blivande stationsorternas förläggande,
vilka kunna komma att framställas från djurägare och andra av frågan
berörda.
Beträffande Kungl. Majits anslagsäskande har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
A) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag
1)
medgiva, att antalet distriktsveterinärer må i den ordning
Kungl. Majit föreskriver successivt ökas med 9;
2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................. kronor 1,422,200
2. Avlöning till tjänsteman å övergångs
stat,
förslagsvis .................. » 6,100
3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit............ » 7,200
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............ » 800
Summa kronor 1,436,300;
3) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,436,300 kronor;
B) att motionen lii 180 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 iand. Nr 1. 5
Utskottet.
66
Jördbruksutskottets utlåtande Nr 1.
78:o) Veterinärstaten: Reseersättningar, förslagsanslag. Med tillstyr
kande
av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 78 gjorda framställning —
innebärande en med hänsyn till belastningen å anslaget med 21,000 kronor
ökad anslagsanvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Veterinärstaten: Reseersättningar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 48,000 kronor.
79 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 79 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande au
smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda
för husdjur för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag
av 2,700 kronor.
80 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen, förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 80 gjorda framställning örn en anslagsanvisning för ändamålet
med 500,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår ett med 100,000 kronor ökat anslagskrav. ökningen har
motiverats med dels medelsåtgången under budgetåret 1935/1936 och dels den
tendens till stegrad anslutning till den statsunderstödda tuberkuloskampen,
som alltmer gör sig gällande och som efter ikraftträdandet av bestämmelserna
rörande pristillägg å mjölk från besättningar, anslutna till det statsunderstödda
tuberkulosbekämpandet, kan förväntas bliva än ytterligare accentuerad.
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos
hos nötkreaturen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 500,000 kronor.
81 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.,
förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 81
gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
67
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Kontroll å uppvärmning av
till kreatursföda avsedd mjölk m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
82 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 82 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 10,000
kronor.
83 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
övriga utgifter, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.
Maj:ts under punkt 83 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar: övriga utgifter för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.
84 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 84 kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
anmäla.
G. Lanthushållning i allmänhet.
85:o) Bidrag till hushållningssällskapen, förslagsanslag. Under punkt
85 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Bidrag till hushållningssällskapen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,556,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 130 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med 11:375 av herrar
andre vice talmannen Magnusson och Larsson i Hede, vari hemställts, att riksdagen
må under Bidrag till hushållningssällskapen anvisa ett belopp av 45,000
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
kronor till avlönande av täckdikningsförmän och att alltså hela anslaget till
hushållningssällskapen måtte utgå med 3,575,000 kronor;
2) II: 106 av herrar Sjögren och Gustafson i Kasenberg, vari hemställts, att
riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag av kronor 50,000 att utgå till ersättning
åt vid hushållningssällskapen anställda byggnadssakkunniga;
3) II: 175 av herr Hult, vari hemställts, att riksdagen, utöver det av Kungl.
Maj:t för budgetåret 1937/1938 begärda anslaget (87 X 1,500 = 130,500 kronor)
för bidrag till avlönande av vandringsrättare anställda hos hushållningssällskapen,
måtte bevilja 26,100 kronor att utgå som provisorisk löneförbättring
med 300 kronor till var och en av sistnämnda befattningshavare;
4) II: 362 av herr Sandberg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att
till bidrag till hushållningssällskapen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 3,599,500 kronor; samt
5) 11:366 av herr Olsson i Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att statsbidraget till hushållningssällskapens
vandringsrättare måtte ökas från 1,500 kronor till 2,000 kronor för
varje befattning med villkor att minimigrundlönen fastställes till 2,500 kronor
för år.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
För innevarande budgetår är till bidrag till hushållningssällskapen uppfört
ett förslagsanslag av 3,522,000 kronor. Från nämnda anslag skola bestridas
statsbidrag till dels hushållningssällskapens allmänna verksamhet med
2,800,000 kronor, dels avlönande av hos hushållningssällskapen anställda sekreterare,
jordbrukskonsulenter, vandringsrättare och täckdikningsförmän med
respektive 172,000, 300,000, 126,000 och 26,000 kronor, dels ock förvaltningsbidrag
till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden med 98,000 kronor.
Kungl. Maj.ts förslag innebär, att det föreslagna anslaget, 3,556,000 kronor,
skall fördelas på följande sätt:
1) allmänna verksamheten............................ 2,800,000 kronor
2) avlöning av sekreterare .......................... 172,000 »
3) avlöning av jordbrukskonsulenter ................ 329,500 »
4) avlöning av vandringsrättare ...................... 130,500 »
5) avlöning av täckdikningsförmän .................. 26,000 »
6) förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdik
ningslånefonden
................................ 98,000 »
Summa 3,556,000 kronor.
Den sammanlagda föreslagna anslagsökningen om 34,000 kronor fördelar
sig således med 29,500 kronor för avlöning av jordbrukskonsulenter och
med 4,500 kronor för avlöning av vandringsrättare.
Beträffande avlöningen av jordbrukskonsulenterna avses att bereda dem
enahanda provisorisk löneförbättring om 500 kronor, som enligt beslut vid
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
69
1936 års riksdag tillkommit lärare vid de statsunderstödda lantmannaskolorna
och som under punkt 48 i år förordats jämväl för motsvarande befattningshavare
vid lantbruksskolorna.
Ifråga örn avlöningen till vandringsrättare beror ökningen av anslaget på
att tre sådana befattningar skulle nyinrättas, nämligen en hos var av Blekinge,
Hallands och Västernorrlands läns hushållningssällskap.
Motionerna I: 130 och 11: 375 avse, att för avlöning av täckdikningsförmän
borde anvisas —- i likhet med vad lantbruksstyrelsen äskat — i stället för
av Kungl. Maj :t föreslagna 26,000 kronor 45,000 kronor.
Motionen II: 106 avser, att — utöver vad Kungl. Maj:t äskat — anvisas ett
belopp om 50,000 kronor till avlöning av byggnadssakkunniga.
Motionen II: 175 innebär, att anvisningen för avlöning av vandringsrättare
höjes med utöver Kungl. Maj:ts förslag 26,100 kronor, varigenom varje vandringsrättare
skulle beredas en provisorisk löneförbättring med 300 kronor
för år.
Motionerna 11:362 och II: 366 innebär, att anvisningen för avlöning av
vandringsrättare höjes med utöver Kungl. Maj:ts förslag 43,500 kronor, varigenom
varje vandringsrättare skulle beredas en löneförhöjning med 500 kronor
för år.
Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag att till hushållningssällskapens
allmänna verksamhet anvisas ett belopp av 2,800,000 kronor,
till avlöning av deras sekreterare ett belopp av 172,000 kronor samt till förvaltningsbidrag
till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden ett belopp
av 98,000 kronor.
Vad härefter angår anslagen till avlöningar av jordbrukskonsulenter och
vandringsrättare innebär Kungl. Maj :ts förslag, att förstnämnda befattningshavare
beredes en provisorisk löneförhöjning örn 500 kronor, medan vandringsrättarnas
löner förutsättas förbliva oförändrade. I motionerna II: 175,
11:362 och 11:366 har däremot föreslagits ökat statsbidrag till avlöning av
vandringsrättarna, i den förstnämnda motionen med 300 kronor för befattningshavare
samt i de bägge andra motionerna med 500 kronor. Ehuru statsmakterna
vid föregående års riksdag intagit den ståndpunkten, att med ställningstagande
till frågan örn ändrade avlöningsbestämmelser för jordbrukskonsulenterna
borde anstå i avbidan på en förestående allmän reglering av
den till hushållningssällskapen knutna konsulentverksamheten, vill utskottet,
då denna reglering synes komma att uppskjutas längre än som tidigare kunnat
beräknas, icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag örn en provisorisk löneförbättring
till konsulenterna med 500 kronor. Vidkommande vandringsrättarna
tala skäl för att jämväl dessa befattningshavare tillerkännas någon löneförbättring.
Departementschefen bar emellertid ansett, att ett av lantbruksstyrelsen
framfört förslag örn avlöningsförbättring åt vandringsrättarna, vilken
förbättring belt skulle bäras av hushållningssällskapen, ej kunde upptagas av
honom. Ej heller utskottet anser sig böra tillstyrka de framlagda förslagen till
böjning av vandringsrättarnas löner genom ökat statsbidrag till hushållnings
-
Uts kottet.
70
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
sällskapen. Emellertid förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t snarast möjligt
kommer att framlägga förslag till en allmän reglering av den till hushållningssällskapen
knutna konsulentverksamheten jämväl omfattande vandringsrättarna.
Frågan om vandringsrättarnas avlöningar torde befinna sig i ett sådant
läge, att en provisorisk lösning av spörsmålet eljest måste övervägas.
Beträffande anslaget till avlöning av täckdikningsförmän har Kungl. Maj:t
föreslagit ett belopp av 26,000 kronor, medan anslaget enligt motionerna I: 130
och II: 375 samt lantbruksstyrelsen borde utgå med 45,000 kronor. Utskottet
delar departementschefens uppfattning, att tillräckliga skäl icke förebragts
för höjning av det under innevarande budgetår för ändamålet avsedda
beloppet, 26,000 kronor, och kan utskottet således icke biträda motionerna
I: 130 och II: 375.
Vad slutligen angår förslaget i motionen II: 106 om knytande av särskilda
byggnadssakkunniga till hushållningssällskapen vill utskottet medgiva, att
åtskilligt torde kunna vidtagas för att rationalisera byggnadsverksamheten å
landsbygden. Inom vissa hushållningssällskap bedrives redan en konsulterande
verksamhet å detta område genom sällskapens konsulenter och vandringsrättare.
Emellertid torde det icke böra förnekas, att en förbättring av byggnadsbeståndet
å landsbygden skulle kunna komma till stånd — utan ökning
av byggnadskostnaderna —, om enskilda jordägare och byggmästare i
större utsträckning än nu är fallet finge del av de senare årens tekniska
framsteg å husbyggnadskonstens område. Utan närmare utredning, huru detta
lämpligast må anordnas, anser sig utskottet emellertid ej böra tillstyrka
åtgärd från riksdagens sida i anledning av denna motion.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 130 och 11:375, 11:106, II: 175,
II: 362 samt II: 366, till Bidrag till hushållningssällskapen för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,556,000
kronor.
86 :o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,
reservationsanslag. Ifrågavarande anslag — vilket avser att möjliggöra för
Kungl. Maj:t att för olika ändamål, som falla antingen inom befrämjandet
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar eller under lantbruksundervisningen
efter uppkommande behov och eget beprövande anvisa medel —
föreslås för nästa budgetår förhöjt med 10,000 kronor till 100,000 kronor
eller till samma belopp, som stått till förfogande under budgetåren 1930/
1931—1932/1933. Som motiv för ökningen framhåller departementschefen,
att för tillgodoseende av årligen återkommande krav å anslaget åtginge ett
belopp av omkring 65,000 kronor. Under innevarande budgetår hade vid
tiden för statsverkspropositionens avlåtande redan från anslaget anvisats
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
71
tillhopa i runt tal 70,000 kronor. Erfarenheten hade visat, att återstående
belopp icke vore tillräckligt för att i önskvärd utsträckning tillmötesgå inkommande
framställningar.
Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna anslagsförhöjningen och
hemställer i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk
och lantmannanåringar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
87 :o) Befrämjande av mindre jordbruk: Höjande av det mindre jordbruket,
reservationsanslag. Under punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till Befrämjande av mindre jordbruk: Höjande av det mindre
jordbruket för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 72,000
kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 20 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 64 av herr Gustafson
i Kasenberg m. fl., vari hemställts, att till Befrämjande av mindre
jordbruk: Höjandet av det mindre jordbruket för budgetåret 1937/1938 anvisas
ett reservationsanslag av 92,000 kronor; samt
2) II: 282 av herr Larsson i Hede m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid
behandlingen av statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, punkt 87, måtte
besluta att till främjande av det mindre jordbruket, höjande av det mindre
jordbruket för budgetåret 1937/1938 utöver äskade 72,000 kronor ytterligare
anvisa ett reservationsanslag av 245,000 kronor, tillsammans ett reservationsanslag
å 317,000 kronor, i syfte att återupptaga premieringsverksamheten.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Det för budgetåret 1936/1937 anvisade anslaget jämte reservation å tidigare
anslag, tillhopa 83,500 kronor, har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29
maj 1936 disponerats sålunda, att statsbidrag anvisats till premiering med
5,000 kronor, till hushållningssällskapens undervisning i egen regi med
58,500 kronor, till genom hushållningssällskapen anordnade instruktionskurser
för lokala ledare inom jordbrukarungdomens förbund med 3,750 kronor,
till annan undervisning med 11,250 kronor och till studieresor med 5,000
kronor.
Vid anmälan till 1936 års statsverksproposilion (IX H. T. p. 84) av frågan
om anslag till höjande av det mindre jordbruket framhöll föredragande
departementschefen i anledning av förslag från lantbruksstyrelsen örn återupptagande
av premieringsverksamheten i den utsträckning, som tillämpats
före 1933, att det kunde ifrågasättas, huruvida det premieringssystem, som
tidigare kommit till användning, vöre ägnat att medföra de bästa och mest
Utskottet.
72
Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.
rättvisa resultaten. Frågan borde enligt departementschefens mening närmare
övervägas. Denna uppfattning delades av jordbruksutskottet, som i sitt
av riksdagen beträffande detta spörsmål godkända utlåtande (nr 1, p. 84)
anförde, att en utredning angående lämplig form för verksamheten snarast
borde verkställas och så bedrivas, att förslag örn småbrukspremieringens
återupptagande kunde underställas 1937 års riksdag. Den 30 april 1936
uppdrog Kungl. Majit härefter åt lantbruksstyrelsen att enligt av föredragande
departementschefen till statsrådsprotokollet för samma dag angivna riktlinjer
verkställa utredning av frågan örn statsunderstödd premiering av
mindre jordbruk samt att därmed jämte förslag i ämnet inkomma till Kungl.
Majit.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»De nya grunder för premiering av mindre jordbruk, vilka i enlighet med
vad nu anförts äro under övervägande, torde innan de underställas riksdagen
böra omsorgsfullt prövas efter hörande av olika i frågan intresserade
myndigheter och sammanslutningar. Ärendets beredning torde med anledning
härav draga så långt ut på tiden, att frågan icke, såsom önskvärt varit,
hinner underställas 1937 års riksdag. Det torde sålunda bliva nödvändigt
att låta frågan anstå ännu ett år.
Med hänsyn till vad nu anförts synas medel under förevarande anslag böra
för nästa budgetår upptagas under förutsättning att verksamheten under
kalenderåret 1937 bedrives i allenast den omfattning, som avses i 1936 års
kungörelse i ämnet. Enligt vad jag inhämtat från lantbruksstyrelsen skulle
nied denna utgångspunkt medelsbehovet böra beräknas till för premiering
5,000 kronor, för undervisning tillhopa 77,000 kronor och för studieresor
5.000 kronor eller sammanlagt 87,000 kronor. Då å tidigare anslag beräknas
bliva tillgänglig en reservation av 15,000 kronor, skulle sålunda behöva anvisas
ett anslag av 72,000 kronor.»
Motionerna 1: 20 och II: 64 avse, att för studieresor skulle anvisas, i stället
för av Kungl. Majit föreslagna 5,000 kronor, 25,000 kronor.
Motionen 11:282 avser, att premieringsverksamhet i större omfattning skulle
återupptagas redan budgetåret 1937/1938, samt att för ändamålet skulle
anvisas ett belopp av 245,000 kronor, vadan hela anslaget borde upptagas till
317.000 kronor.
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot departementschefens uttalande
därom, att för undervisning under verksamhetsåret 1937 borde beräknas ett
belopp av tillhopa 77,000 kronor.
Vad härefter angår medelsbehovet för premiering har Kungl. Majit räknat
med ett belopp av 5,000 kronor, medan det i motionen II: 282 föreslagits
att återupptaga småbrukspremieringen i större omfattning och därför anvisa
sammanlagt 250,000 kronor. Då — såsom departementschefen framhållit
— frågan om nya grunder för premiering av mindre jordbruk alltjämt
är under utredning, torde det bliva nödvändigt att låta frågan anstå
ännu ett år. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka högre
Jordbmksutskottets utlåtande Nr 1.
73
anvisning för ändamålet än av Kungl. Majit föreslagna 5,000 kronor. Utskottet
kan alltså icke biträda motionen II: 282.
Vidkommande medelsbehovet för studieresor har Kungl. Maj :t ansett detta
utgöra oförändrat 5,000 kronor. I motionerna 1:20 och 11:64 begäres däremot
för detta ändamål 25,000 kronor. Utskottet ansluter sig till Kungl.
Maj:ts uppfattning och kan således ej heller biträda motionerna 1:20 och
11:64.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 20, II: 64 och II: 282, till Befrämjande
av mindre jordbruk: Höjande av det mindre
jordbruket för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 72,000 kronor.
88 :o) Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mindre
jordbruk, reservationsanslag. För innevarande budgetår stå för ändamålet
till förfogande dels anvisning under anslaget med 20,700 kronor, dels ock
reservation å tidigare anslag till belopp av 4,800 kronor eller sålunda sammanlagt
25,500 kronor.
Kungl. Maj:ts under punkt 88 gjorda anslagsäskande med 18,200 kronor
innebär, att statens bidragsverksamhet på ifrågavarande område alltjämt
skulle hållas inom den kostnadsram, som under de närmast föregående budgetåren
varit gällande eller 25,500 kronor. Med hänsyn till påräknad reservation
har anslagsbeloppet under denna förutsättning kunnat begränsas
till 18,200 kronor, vilket belopp således understiger anslagsanvisningen för
innevarande budgetår med 2,500 kronor.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av mindre jordbruk:
Ordnad bokföring vid mindre jordbruk för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 18,200 kronor.
89:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda
framställning innefattar -—- förutom hemställan till riksdagen att för statens
centrala frökontrollanstalt godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning
för avlöningar med 234,300 kronor, vilket belopp med 8.100 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda
belopp utgör skilladen mellan utgiftsökningar å sammanlagt 29,124 kronor
och utgiftsminskningar å tillhopa 21,024 kronor. Av utgiftsökningen
motsvara 20,300 kronor grundavlöningar till ny extra-ordinarie personal.
För närvarande bestridas arvoden till föreståndare och assistent vid anstal
-
Utskoliet,
74
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
tens filial vid Alnarp med tillhopa 8,724 kronor från anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit. För beredande
av pensionsrätt åt de båda befattningshavarna föreslås befattningarna skola
ombildas till extra ordinarie tjänster i 24:e resp. löle lönegraden, med vilken
anordning sagda anslagspost icke vidare behöver upptagas å anstaltens
avlöningsstat. För beredande åt någon del av den nu timavlönade personalen
av tryggare anställningsförhållanden föreslås vidare inrättande av sex
extra-ordinarie befattningar, varvav en i 7:e och fem i 4:e lönegraden. På
grund härav har en häremot svarande reducering med 9,500 kronor vidtagits
i delposten för timavlöningar. Av utgiftsökningen hänföra sig vidare
4,000 kronor till övertidsersättningar, 1,424 kronor till förhöjning av anslagsposten
till avlöningsförhöjningar m. m. till icke-ordinarie personal med
hänsyn till de förordade nya extra-ordinarie tjänsterna och den verkliga medelsåtgången
samt 3,400 kronor till förhöjning av anslagsposten särskilda
löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal, därav 2,600 kronor i
anledning av de föreslagna nya tjänsterna och den verkliga medelsåtgången
samt 800 kronor med hänsyn till familjepensioneringen. Av utgiftsminskningen
å 21,024 kronor åbelöpa 2,800 kronor familjepensionsavdrag, 8,724
kronor bortfallandet, på sätt nyss berörts, av posten arvoden och särskilda
ersättningar bestämda av Kungl. Majit samt 9,500 kronor ovan angivna reducering
av de för timavlöningar avsedda medlen.
Utskottet. Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ kronor 57,400
2. Avlöningar till icke-ordinarie
personal:
a) Grundavlöningar m. m.,
förslagsvis............ kronor 163,300
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... » 4,500 » 167,800
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ........ » 9,100
Summa kronor 234,300;
2) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 234,300 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
75
90:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 90 gjor
da
framställning om en anslagsanvisning för ändamålet av 117,200 kronor
innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning
med 11,400 kronor. Av ökningen, som åsyftar att bringa anslagets belopp
i bättre överensstämmelse med det verkliga medelsbehovet och som helt hänför
sig till anslagsposten för övriga utgifter, avse 400 kronor skatter och
onera, 2,000 kronor provtagning och plombering samt 9,000 kronor fältkontroll.
Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 117,200 kronor.
91 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 91
gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Understöd åt lokala frökontrollanstalter för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett anslag av 6,000 kronor.
92 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk
fröodling, reservationsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 92 gjorda framställning
om en anslagsanvisning för ändamålet av 35,000 kronor innebär i
förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 13,000
kronor. Densamma föranledes dels av föreslagen sådan ändring av gällande
bestämmelser i ämnet, att statsbidrag kunde utgå — förutom för analyser,
som utfördes i samband med fröutställningar — jämväl till bestridande av
halva kostnaden för kontrollanalyser av vid frörenserier rensat frö under
villkor dock, att analyserna utfördes av statens centrala frökontrollanstalt
eller statsunderstödd lokal frökontrollanstalt och dit insändes genom vederbörande
hushållningssällskaps försorg, dels ock för möjliggörande av ökat
stöd i övrigt till fröodlingen, särskilt inom Norrland och Dalarna.
Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna ändringen i gällande bestämmelser
för statsbidrag från anslaget. Då utskottet ej heller funnit anledning
till erinran mot anslagsberäkningen, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
76
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
93:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk linodling,
reservationsanslag. Under punkt 93 har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att till befordrande av inhemsk linodling för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
Till åtgärder för främjande av linodling och linberedning anvisade
riksdagen för vartdera av åren 1920—1922 ett extra reservationsanslag
av 16,000 kronor, varav 10,000 kronor avsetts för linodling och 6,000
kronor för linberedning. För tiden därefter och intill ingången av budgetåret
1925/1926 anvisades, bland annat på grund av förefintlig reservation,
nytt anslag allenast för budgetåret 1923/1924 med 5,500 kronor.
Av de sålunda anvisade anslagen användes den för linberedning avsedda
delen till anställande under kommerskollegium av en statens instruktör för
linberedning. Sedan denna befattning med utgången av budgetåret 1923/1924
indragits, anvisades medel allenast till befrämjande av linodling. Härför beviljades
ett extra reservationsanslag, vilket för vart och ett av budgetåren
1925/1926—1931/1932 uppgick till 8,000 kronor samt för budgetåret 1932/
1933 utgjorde 7,000 kronor. Den del av anslaget, som var avsedd för linodling,
användes till statsbidrag åt hushållningssällskap, vilka vidtogo åtgärder till
linodlingens befrämjande. Enligt kungörelsen i ämnet den 22 december 1919
(nr 784) med däri genom kungörelsen nr 569/1922 gjord ändring skulle,
så länge anslag för ändamålet utgick, statsbidrag avse dels premiering av
linodling, fröodling eller utsädesfrö, dels anskaffande och utdelande av utsädesfrö
till mindre jordbrukare, dels ock åtgärder för uppköp, rensning och
spridning av utsädesfrö eller för försök, undersökningar eller upplysningsverksamhet,
avseende att främja en rationell linodling.
För tiden efter utgången av budgetåret 1932/1933 har anslag för ifrågavarande
ändamål icke anvisats.
I anledning av en under 1936 års riksdag väckt motion (II: 274) har riksdagen
på hemställan av jordbruksutskottet (uti. nr 26) anhållit, att Kungl.
Maj:t vilie låta verkställa skyndsam utredning rörande möjligheter att bevara
och utvidga en inhemsk linodling samt vidtaga på grund av utredningen
betingade åtgärder.
Efter att hava redogjort för i ämnet ingivna framställningar har departementschefen
till statsrådsprotokollet anfört följande:
»Även för egen del anser jag det vara av vikt, att linodlingen inom landet
bevaras och om möjligt utvidgas. Därigenom kommer särskilt det mindre
jordbruket att tillföras vissa biinkomster. Även ur andra synpunkter är det
såsom lantbruksstyrelsen anfört av betydelse att hava en inhemsk linodling.
Enligt vad utredningen visar torde förutsättningar finnas för att en ekonomiskt
lönande sådan odling skall kunna drivas i Sverige. Det torde vara
motiverat att staten i början söker stimulera odlingen genom viss bidragsverksamhet.
Denna synes, på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit, lämpligen
kunna äga rum i samma form som tidigare eller således genom att hushållningssällskapen
erhålla medel för premieringsverksamhet, för anskaffande
och utdelande av utsädesfrö till mindre jordbrukare samt för åtgärder avse
-
t
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 77
ende uppköp, rensning och spridning av utsädesfrö ävensom för försök, undersökningar
och upplysningsverksamhet. Särskilt torde, såsom lantbruksstyrelsen
framhållit, spridning av fullgott utsädesfrö vara av betydelse i förevarande
hänseende. Till efterrättelse vid bidragsverksamheten synes alltjämt
kunna lända den i ämnet den 22 december 1919 (nr 784) givna kungörelsen
med däri genom kungörelsen nr 569/1922 gjord ändring.»
På förslag av lantbruksstyrelsen har departementschefen förordat anslagets
uppförande för nästa budgetår med 8,000 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Befordrande av inhemsk linodling för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.
94: o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädes
förening.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts under punkt 94 gjorda
framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till Sveriges utsädes förening för budgetåret 1937/1938
anvisa ett anslag av 244,000 kronor.
95:o) Befrämjande av fröodlingen m. lii.: Bidrag till byggnadsarbeten
för Sveriges utsädesförenings filial i Ultuna, reservationsanslag. Kungl.
Majlis framställning under punkt 95 om anvisande för ändamålet av 150,700
kronor avser beredande av medel för uppförande av nya arbetslokaler för
utsädesföreningens filial, ny lada med loge och källare (för potatis och rotfrukter),
växthus samt ny bostad för filialföreståndaren, samtliga lokaler
sammanförda i ett byggnadskomplex förlagt utanför lantbrukshögsskolans
område invid ett trädbestånd i närheten av stora landsvägen Uppsala—Stockholm.
Kostnaderna fördela sig på följande sätt:
Försökslokaler (institutionsbvggnad) .................... kronor 60,000
Försökslada med loge och källare...................... » 26,000
Växthus .......................................... • s 9,000
Bostad för filialföreståndaren .......................... » 39,700
Utvändiga vatten- och avloppsledningar, brunnar, elektriska
anläggningar samt vägar och gårdsplaner ......... »_16,000
Summa kronor 150,700.
I de fyra först upptagna posterna hade inräknats kostnader för byggnadsarbeten,
ledningsarbeten för erforderliga värme- och ventilationsanläggningar,
vatten-, avlopps- och elektriska ledningar samt ritningar, kontroll
och administrationsavgifter.
Utskottet.
78
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:
»Med hänsyn till den betydelse, som utsädesföreningens filial i Ultuna obestridligen
äger såväl för de kringliggande landskapens jordbruk genom sina
insatser på försöks- och förädlingsverksamhetens område som för lantbruksundervisningen
på grund av samarbetet mellan filialen och lantbrukshögskolan,
torde det ligga i statens intresse att filialen erhåller lämpliga lokalutrymmen.
I ärendet framgår, att till följd av lantbrukshögskolans utveckling
dylika utrymmen icke längre kunna ställas till förfogande med nuvarande
byggnadsbestånd vid Ultuna. Nybyggnad torde alltså bliva nödvändig.
---Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 150,700 kronor,
synes intet vara att erinra. Berörda belopp torde i sin helhet anvisas över
ett särskilt reservationsanslag under nionde huvudtiteln. Erforderliga byggnadsarbeten
torde lämpligen utföras i utsädesföreningens egen regi. För anslagets
utbetalande till föreningen bör emellertid såsom byggnadsstyrelsen
anfört krävas, att de slutliga ritningarna för nämnda arbeten underställas
Kungl. Majit för fastställelse, varjämte föreskrift bör lämnas örn att arbetena
skola utföras under kontroll av en utav byggnadsstyrelsen godkänd
sakkunnig person. Dessutom torde i överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen
föreslagit böra vid statsbidragets utlämnande stadgas, att med anlitande
av bidraget uppförda byggnader skola övergå i statens ägo, därest
utsädesföreningens verksamhet vid Ultuna skulle upphöra.»
Utskottet. På skäl departementschefen anfört biträder utskottet Kungl. Maj:ts framställning
om nybyggnad för utsädesföreningens filial i Ultuna. Då utskottet
icke funnit anledning till erinran mot de för ändamålet beräknade kostnaderna,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Bidrag till byggnadsarbeten för Sveriges utsådesförenings filial
i Ultuna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 150,700 kronor.
96:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt
vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Kungl. Maj:ts under
punkt 96 gjorda framställning om anslagsanvisning för ändamålet med 70,000
kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en
ökning med 5,000 kronor. Som skäl för ökningen åberopas av departementschefen
betydelsen av den vid Weibullsholm bedrivna förädlingsverksamheten
och svårigheten att med nuvarande anslag giva nämnda verksamhet önskvärd
omfattning.
Utskottet. Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
79
att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag
av 70,000 kronor.
97 :o) Kemiska stationer m. m.: Understöd åt kemiska stationer. Med
tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 97 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kemiska stationer m. m.: Understöd
dt kemiska stationer för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag
av 43,000 kronor.
98:o) Kemiska stationer m. m.: Understöd åt kemisk-växtbiologiska
anstalten inom Norrbottenslän. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts
under punkt 98 gjorda framställning — innebärande i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning med 1,500 kronor, varav 1,000
kronor till amortering av anstaltens lån hos Norrbottens läns hushållningssällskap
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kemiska stationer m. m.: Understöd
åt kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 38,000 kronor.
99:o) Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 99 gjorda anslagsäskande innebär oförändrad medelsanvisning
för ändamålet.
Med anledning av en av styrelsen för statens växtskyddsanstalt hos
Kungl. Majit gjord framställning den 2 juni 1936 örn utfärdande i enlighet
med ett framställningen bifogat förslag av kungörelse med vissa bestämmelser
angående bekämpande av koloradoskalbaggen -— enligt vilket förslag
det skulle åligga anstalten att, därest förekomst av koloradoskalbagge konstaterats,
ofördröjligen vidtaga erforderliga åtgärder till skadedjurets förintande
och till förhindrande av dess ytterligare spridning och dels vederbörande
innehavare av mark, på vilken förekomme odling, som kunde tjäna
koloradoskalbaggen till näring, att tåla genom åtgärderna eventuellt uppkommen
skada mot ersättning av allmänna medel — har departementschefen uttalat,
att, därest Kungl. Majit skulle finna omständigheterna påkalla utfärdande
av särskilda bestämmelser i ämnet i anslutning till styrelsens förslag,
ersättning till enskild person för skada och intrång syntes böra få gäldas av
nu ifrågavarande anslag.
80
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet. Mot departementschefens berörda uttalande liksom mot Kungl. Maj:ts
framställning har utskottet intet att invända och hemställer alltså,
att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.
100:o) Bidrag till svenska mosskulturföreningen. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 100 kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
101 :o) Bidrag till svenska betes- och vallföreningen. Beträffande Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 101 kommer utskottet att framdeles under
riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
102 :o) Bidrag till Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 102 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till Sveriges pomologiska förening
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 14,000
kronor.
103: o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering
förenade kostnader, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 103 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av
vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
104 :o) Fraktlindring för kalk, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj :ts under punkt 104 gjorda framställning — innebärande
en av belastningen å anslaget påkallad ökning av anvisningen med 25,000
kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fraktlindring för kalk för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 525,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
81
105 :o) Bidrag till gödselvårdsanliiggningar, reservationsanslag. Under
punkt 105 har Kungl. Majit förslagit riksdagen att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
200,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:179 av herrar Carlström och Hagström likalydande med 11:61 av
herr Hansson i Vännäsby, vari hemställts, att riksdagen ville till bidrag till
gödselvårdsanläggningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 350,000 kronor; samt
2) 11:103 av herr Danielsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att för budgetåret 1937/1938 under nionde huvudtiteln anvisa anslag
till samma belopp för gödselvårdsanläggningar som under nuvarande budgetår
eller 350,000 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar har riksdagen anvisat för vartdera
av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 under utgifter för kapitalökning,
fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 700,000 kronor
samt för vartdera av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 under nionde
huvudtiteln ett reservationsanslag av 350,000 kronor eller tillhopa 2,100,000
kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då anslag för ifrågavarande ändamål först anvisades, var orsaken därtill
att söka dels i avsikten att främja tillkomsten av goda gödselvårdsanläggningar
men dels också i en önskan att genom tillskapande av nya arbetstillfällen
motverka då rådande arbetslöshet. Med hänsyn till förhållandena
å arbetsmarknaden sänktes för budgetåret 1935/1936 medelsanvisningen
till 350,000 kronor från att under vart och ett av de båda närmast föregående
budgetåren hava utgått med 700,000 kronor. I 1936 års statsverksproposition,
nionde huvudtiteln, punkt 98, framhöll dåvarande departementschefen
vid behandlingen av ifrågavarande anslag, att ett avvecklande
av verksamheten borde fortsättas, vadan anslagsanvisningen för budgetåret
1936/1937 borde begränsas till 200,000 kronor. Han förordade vidare, att
verksamheten -— under förutsättning att förhållandena å arbetsmarknaden
icke förändrades till det sämre eller att eljest särskilda omständigheter icke
påkallade ett fortsättande av densamma — borde upphöra med utgången
av budgetåret 1936/1937. Emellertid beviljade riksdagen på förslag av jordbruksutskottet
350,000 kronor. I utskottets utlåtande i ämnet anfördes,
att med hänsyn till anslagets betydelse för gödselvårdens förbättrande och
föreliggande ansökningar, vilka grundade sig på förslag å vilka nedlagts
rätt avsevärda kostnader, anslaget, även örn det icke framdeles skulle utgå,
icke borde nedsättas för budgetåret 1936/1937.
Vad angår frågan örn anslag till gödselvårdsbidrag för nästkommande
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1. ti
82
Jorclbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
budgetår delar jag uppfattningen, att ifrågavarande bidragsverksamhet, då
vissa skäl för densamma icke längre äro för handen, ej behöver fortgå i samma
utsträckning som tidigare. Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår
bestämmes till 200,000 kronor. Ur anslaget torde liksom under innevarande
budgetår få utgå ersättning till hushållningssällskapen för den
extra arbetskraft, sällskapen nödgas anlita för verksamheten.»
Motionärerna hemställa om höjning av anslaget — i överensstämmelse med
lantbruksstyrelsen förslag — till 350,000 kronor.
Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget för nästa budgetår
bestämmes till 200,000 kronor, och kan således icke biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:179, 11:61 och 11:103, till Bidrag
till gödselvårdsanläggningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 200,000 kronor.
106:o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande
av mejerikonsulenter m. m., förslagsanslag. I riksstaten för budgetåret
1936/1937 är till bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m. uppfört
ett förslagsanslag av 92,000 kronor. Av nämnda belopp äro 71,200 kronor
avsedda såsom bidrag till avlönande under 1936 av 14 hos hushållningssällskap
eller mejerisammanslutning anställda mejerikonsulenter, medan
återstoden eller 20,800 kronor beräknas skola användas till bestridande av
och såsom bidrag till resekostnader för mejerikonsulenter, till vilkas avlöning
bidrag lämnas av statsmedel. Erinras må, att vid 1936 års riksdag beslut
fattades om överflyttning av mejerikonsulenterna från hushållningssällskapen
till svenska mejeriernas riksförening u. p. a. (se 1936: prop. nr 115;
K. skr. nr 192).
Kungl. Maj:ts under punkt 106 gjorda framställning om anslagsanvisning
för ändamålet med 100,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för
innevarande budgetår en ökning med 8,000 kronor. Härav hänföra sig 7,000
kronor till beredande — i likhet med vad som föreslagits för jordbrukskonsulenterna
— av provisorisk avlöningsförbättring med 500 kronor till en var
av fjorton konsulenter samt 1,000 kronor till ökning av beloppet för reseersättningar.
Under erinran, att utskottet under punkt 85 förklarat sig biträda Kungl.
Maj :ts förslag om en provisorisk avlöningsförbättring till angivna belopp av
500 kronor för en var av de hos hushållningssällskapen anställda jordbrukskonsulenterna,
får utskottet med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande
framställning hemställa,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
83
att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
m. m.: Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m. för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 100,000
kronor.
107 :o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till svenska
smörprovningarna, reservationsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 107
gjorda framställning örn anslagsanvisning för ändamålet med 89,600 kronor
innebär ett med 100 kronor ökat anslagskrav.
Under förevarande punkt har jämväl upptagits till behandling ett av styrelsen
för svenska smörprovningarna framlagt förslag till omläggning av
dess provningsverksamhet i syfte bland annat, att provningsresultaten även
skulle bilda grundval för kvalitetsbetalning för smör. Förslaget innebär, att
de nuvarande ordinarie och extra provningar ersattes med omkring 6 drittelprovningar
och 20 bytteprovningar per mejeri och år någorlunda regelbundet
fördelade under året. För ernåendet av tillförlitliga provningsresultat anses
bytteprovens storlek böra utgöra cirka 3 kilogram. I syfte bland annat
att vissa i provningarna deltagande mejerier skulle i fråga örn transportförhållanden
m. m. bliva bättre jämställda med andra mejerier föreslås vidare
en provningsavdelning skola inrättas i Stockholm.
Lantbruksstyrelsen har i anledning av förslaget anfört i huvudsak följande.
Vid nuvarande ordinarie och extra provningar verkställdes provning i
medeltal 4.5 gånger per år och mejeri. Genom den föreslagna omläggningen
av provningsverksamheten skulle alla i smörprovningarna deltagande mejerier
undergå provning ungefär varannan vecka. Antalet hållbarhetsprovningar,
vilket för närvarande uppginge till minst 12 per år och mejeri, skulle
genom införandet av dessa provningar kunna minskas, varjämte exportkontrollen
skulle kunna inskränkas.
Riktlinjer för smörprovningarnas hittillsvarande provningsverksamhet
hade varit föremål för prövning vid 1930 års riksdag. I proposition nr 266
till sagda riksdag anfördes sålunda, att hållbarhetsprovningar borde ske
minst en gång i månaden för varje exportmejeri och att den s. k. veckokontrollen
borde utsträckas till allt exportsmör. I dessa avseenden godkändes
propositionen av riksdagen (skrivelse nr 877). Lantbruksstyrelsen holle
för sin del före, att det framlagda förslaget till provningsverksamhet, vilket
i vissa avseenden avveke från av riksdagen sålunda godkända riktlinjer, tiligodosåge
såväl svenska mejeriernas riksförenings önskemål örn en provningsverksamhet,
vilken kunde tjäna till grundval för föreningens avräkning
av smör till mejerierna, som anspråken på effektiv kontroll över exportsmöret.
I händelse av förslagets förverkligande skulle en tillfredsställande
anordning skapas för att hålla mejerierna a jour med smörtillverkningens
kvalitet och eventuella brister. Därest provningsverksamheten omlades
i nu föreslagen riktning, torde enligt lantbruksstyrelsens beräkning
exempelvis 9 hållbarhetsprovningar per år få anses tillräckliga. Samtidigt
skulle exportkontrollen kunna förväntas bliva regelbundet utförd genom
stickprovskontroll, varigenom dess omfattning i icke ringa grad skulle minskas.
Den ifrågasatta omläggningen avsåge i stort sett icke en skärpt och
utvidgad kontroll av exportsmöret, utan fastmer ett tillgodoseende av vissa
önskemål ifråga örn den inhemska smörhandeln.
84
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Inrättandet av en provningsavdelning i Stockholm syntes, därest smörprovningarnas
verksamhet ansåges böra omläggas enligt antydda linjer, vara
motiverat med hänsyn såväl till transportförhållandena som till vikten av
att bringa smörprovningarnas verksamhet i närmare kontakt med mejerihanteringen
i landets norra och östliga delar, varifrån smöret i huvudsak
ginge till inhemsk konsumtion. Härtill komme, att bättre övervakning av
runmärkets användning i den inhemska smörhandeln skulle kunna åvägabringas,
därest en dylik avdelning komme till stånd.
Enligt smörprovningarnas beräkningar skulle en omläggning och utvidgning
av dess verksamhet på föreslaget sätt icke medföra ökat behov av
statsbidrag. De föreslagna förändringarna skulle visserligen komma att
medföra en icke obetydlig stegring av smörprovningarnas utgifter, men denna
vöre avsedd att täckas av ökade inkomster genom försäljning av smörprov,
som inkallats till bytteprovningar och vilka av respektive mejerier
skulle ställas till provningarnas förfogande, samt genom något höjda årsavgifter
från i provningarna deltagande mejerier. Då de ökade kostnaderna
för den föreslagna provningsverksamheten sålunda i stort sett skulle komma
att åvila mejerierna, ansåge lantbruksstyrelsen, att, därest Kungl. Majit
och riksdagen ej funne anledning till erinran mot de nu föreslagna riktlinjerna
för provningsverksamheten, denna skulle kunna omorganiseras genom
beslut av lantbruksstyrelsen.
För egen del har departementschefen i ärendet anfört:
»Den föreslagna omläggningen av hithörande provningsverksamhet synes
mig ur de av lantbruksstyrelsen angivna synpunkterna önskvärd och ändamålsenlig.
Jag vill sålunda i princip lämna min anslutning lill lantbruksstyrelsens
förslag. Därest av tekniska skäl så kan ske, torde omläggningen
få genomföras redan under innevarande budgetår. Vissa jämkningar
torde härvid, om så skulle finnas ändamålsenligt, få göras i förslaget. Sålunda
synes kunna övervägas att antalet hållbarhetsprovningar begränsas
till högst sex i stället för av lantbruksstyrelsen föreslagna nio årligen. Vad
exportkontrollen beträffar torde den, såsom lantbruksstyrelsen funnit, kunna
efter omläggningen avsevärt förenklas jämfört med vad härutinnan nu
gäller. Erinras må, att behovet av en exportkontroll genom svenska smörprovningarna
icke längre framstår med samma skärpa som tidigare, då
smörexporten numera sker genom en organisation av jordbrukare — svenska
mejeriernas riksförening u. p. a. — i vars intresse det givetvis ligger
att hålla högsta möjliga standard å exportvaran och som kan förutsättas
övervaka, att detta intresse icke åsidosältes av de enskilda leverantörerna.»
Utskottet. Utskottet finner — i likhet med departementschefen — den föreslagna omläggningen
av smörprovningarnas verksamhet önskvärd och ändamålsenlig
samt har icke något att invända mot att verksamheten framdeles anordnas
i huvudsak på föreslaget sätt. Det av Kungl. Majit under förevarande punkt
gjorda anslagsäskandet biträdes likaledes av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen
m. m.: Bidrag till svenska smörprovningarna anvisa för budgetåret
1937/1938 ett reservationsanslag av 89,600 kronor.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
85
108:o) Statens lagerhus, förslagsanslag. Till täckande av utgifterna för
statens lagerhus är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag nied
157.200 kronor. Ä riksstatens inkomstsida är såsom inkomster vid statens
lagerhus under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptaget ett belopp
av 250,000 kronor.
Kungl. Majrts framställning under punkt 108 innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att godkänna ändrad stat för statens lagerhus — anslagsanvisning
för ändamålet med 147,800 kronor. Beloppet understiger således
anvisningen för innevarande budgetår med 9,400 kronor. Sistnämnda
belopp utgör skillnaden mellan utgiftsminskningar å sammanlagt 10,060
kronor och utgiftsökningar å tillhopa 660 kronor. Av utgiftsminskningen
hänföra sig 600 kronor till minskning av det för lagerhusinspektörens avlöning
avsedda beloppet. Sagda avlöning utgår f. n. enligt en glidande löneskala,
satt i relation till lagerhusens beläggning, därvid minimilönen fastställts
till 300 kronor och maximilönen till 600 kronor, allt för månad. Efter framställning
av lagerhusinspektören föreslås nu, att arvodet till honom bestämmes
till ett fast belopp för år och har som skälig ersättning föreslagits 450
kronor för månad. Av utgiftsminskningen åbelöpa vidare 60 kronor familjepensionsavdrag,
1,200 kronor minskning av beloppet för reseersättningar,
3.200 kronor minskning av utgifterna för arbetslöner samt 5,000 kronor
minskning av kostnaderna för underhåll av byggnader. Av utgiftsökningen
hänföra sig 600 kronor till förhöjning av arvodet till lagerhusinspektören i
dennes egenskap av föreståndare för lagerhuset i Linköping till samma belopp
som för övriga lagerhusföreståndare samt 60 kronor till uppräkning i
följd av familjepensioneringen.
Med tillstyrkande av framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande stat för statens lagerhus, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Stat.
Avlöningar.
Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t.............. kronor 11,400
2. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöning m. m. kronor 2,716
b) Avlöningsförhöjning
m. m., förslagsvis .... » 624 » 3,340
3. Särskilda löneförmåner lill icke-ordinarie
tjänsteman, förslagsvis ............ » 260
4. Dvrtidstillägg, förslagsvis .............. » 1,200
L
U Isleoitet.
86
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Statens spannmålslagerhus.
Arvoden och särskilda ersättningar........ kronor 21,600
Summa avlöningar kronor 37,800.
Omkostnader.
Statens lagerhus- och fryshusstyrelse, för
-
slagsvis ............................ kronor 3,600
Statens spannmålslagerhus, förslagsvis .... » 105,150
Bostadshuset i Hallsberg, förslagsvis...... » 1,250
Summa omkostnader kronor 110,000;
2) till Statens lagerhus för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 147,800 kronor.
109:o) Avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsrcgleringen,
förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 109 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskott härigenom velat för riksdagen
anmäla.
110:o) Avsättning till jordbrukets prisrcglcringsfond, förslagsanslag.
Beräffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 110 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
lilio) Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen
in. m., reservationsanslag. Beträffande Kungl. Majits framställning under
punkt lil kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom vela för riksdagen
anmäla.
112:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen,
förslagsanslag. Beträffande Kungl. Majits framställning under
punkt 112 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
87
113:o) Lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. in.: Centralnämnden
oell lånenämnderna för ackordslåneärenden m. in., förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 113 gjorda
framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lån till jordbrukare för genomförande
av ackord m. m.: Centralnämnden och lånenämnderna för
ackordslåneärenden m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
114:o) Lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m.: Aekordslån
åt jordbrukare m. m. reservationsanslag. Under punkt 114 har departementschefen
uttalat, att förevarande ackordslåneverksamhet även under
nästa budgetår borde fortgå efter enahanda grunder som för närvarande
gälla. Med hänsyn till å tidigare för ändamålet anvisade anslag uppkommen
behållning erfordras emellertid icke för budgetåret 1937/1938 någon ytterligare
anvisning under anslaget, vilket utskottet velat för riksdagen
omförmäla.
115:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond
för jordbrukare m. m., förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj:ts under punkt 115 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvaltningsbidrag till förmedlare av
lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m.,
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 100,000
kronor.
116:o) Maskin- och redskapsprovningsanstaltcrna vid Ultuna och Alnarp,
förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Majrts under punkt 116 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultuna och Alnarp för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 55,500 kronor.
117:o) Hidrag till jordbrukstekniska föreningen: Vcrksamlietcn i all
mänhet.
Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda framställning om anslagsanvisning
för ändamålet med 15,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning nied 3,000 kronor. Densamma
88
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
U Ulcottet.
Utulcottet.
har av departementschefen motiverats med den betydelse föreningen — vilkens
allmänna verksamhet avser att genom undersökningar, utredningar och
upplysning främja en ändamålsenlig utveckling av mekaniska hjälpmedel
och arbetsmetoder i lantbruket -—- har för det svenska jordbrukets rationalisering
och mekanisering.
Utskottet har icke något att erinra mot framställningen och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska föreningen:
Verksamheten i allmänhet för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett anslag av 15,000 kronor.
118:o) Bidrag till jordbrukstekniska föreningen: Särskild forsknings
verksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 118 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska föreningen:
Särskild forskningsverksamhet för budgetåret 1937/1938
anvisa ett anslag av 25,000 kronor.
119:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.
Till främjande av en planmässig organisation och utveckling av landsbygdens
elektrifiering har av riksdagen anvisats anslag å tillhopa 1,180,300
kronor. Senast har för budgetåret 1936/1937 för ändamålet uppförts ett reservationsanslag
av 7,800 kronor. Kungl. Maj:t har genom beslut den 5 juni
1936 fördelat nämnda belopp med 2,500 kronor till vardera av länsstyrelserna
i Jämtlands och Västerbottens län samt med 2,800 kronor till länsstyrelsen
i Norrbottens län.
Kungl. Maj: ts under punkt 119 gjorda framställning om en anslagsanvisning
för ändamålet av 13,200 kronor innebär i förhållande till anslagsanvisningen
för innevarande budgetår en ökning med 5,400 kronor. Anslaget avses
skola fördelas med 2,500 kronor för Jämtlands län, 4,700 kronor för Västerbottens
län och 6,000 kronor för Norrbottens län.
Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering
för budgetåret 1937,1938 anvisa ett reservationsanslag
av 13,200 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
89
120: o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten, reservationsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt
120 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna
för lantbruksmöten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 25,000 kronor.
121 :o) Bidrag till jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 121 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Bidrag till jordbrukarungdomens
förbund för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 90,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 180 av herrar Carlström och Hagström likalydande med II: 58 av
herr Hansson i Vännäsby, vari hemställts, att till bidrag till jordbrukarungdomens
förbund för budgetåret 1937/1938 beviljas ett anslag av 115,600 kronor;
samt
2) II: 262 av herr Barnekow m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
besluta att till bidrag till jordbrukareungdomens förbund för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 115,600 kronor att användas på sätt lantbruksstyrelsen
föreslagit.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Såsom bidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess
verksamhet har från och med 1921 årligen anvisats statsmedel. I riksstaten
för budgetåret 1936/1937 är för ändamålet uppfört ett anslag av 90,000 kronor,
vilket belopp avsetts skola fördelas under kalenderåret 1936 med 30,000
kronor till förbundets centrala verksamhet och med 60,000 kronor till konsulentverksamheten.
Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att för budgetåret 1937/1938 för ändamålet
anvisades ett belopp av 115,600 kronor, därav 35,000 kronor till förbundets
centrala verksamhet och 80,600 kronor till konsulentverksamheten.
Kungl. Hafås förslag innebär anslagsanvisning med oförändrat belopp.
Motionärerna hemställa, alt anslaget bestämmes — i enlighet med lantbruksstyrelsen
förslag — till 115,600 kronor.
Utskottet anser sig icke böra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål anvisas
högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit eller 90,000 kronor, och hemställer
alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning
och med avslag å motionerna I: 180, II: 58 och II: 262,
till Bidrag till jordbrukarungdomens förbund för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag liv 90,000 kronor.
Utskottet.
90
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
122 :o) Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag. I riksstaten
för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 100,000
kronor till bidrag till ladugårdsförbätlringar inom vissa delar av Västerbottens
län. Anslaget disponeras av Västerbottens läns hushållningssällskap,
som äger meddela närmare bestämmelser rörande bidragsverksamheten.
Kungl. Maj:ts under punkt 122 gjorda framställning innebär beredande
av medel till belopp av 250,000 kronor för utdelning såsom statsbidrag till
ladugårdsförbättringar inom andra delar av landet än Västerbottens län.
Förslaget grundar sig på, förutom framställningar i ämnet från Göteborgs
och Bohus samt Norrbottens läns hushållningssällskap, en av 1933 års
mjölk- och mejeriutredning avgiven promemoria rörande åtgärder för ladugårdarnas
förbättring.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»De förslag angående åtgärder för åvägabringande av en upprustning av
jordbrukets ekonomibyggnader, som enligt vad jag i det föregående omförmält
framförts från olika håll, synas i hög grad värda beaktande. Av 1933
års mjölk- och mejeriutredning har vitsordats, afl ladugårdarnas beskaffenhet
runt om i landet i stor utsträckning är bristfällig. Förhållandet är ur
olika synpunkter beklagligt. För åstadkommande av en genomgripande förbättring
härutinnan skulle emellertid, enligt vad utredningen visar, erfordras
ekonomiska tillgångar av betydande mått. Frånsett det värde, som ligger i
en högre ladugårdsstandard, torde åtgärder till förbättrande av ladugårdsbeståndet
kunna, särskilt i tider av arbetslöshet, vara till gagn såsom ägnade
att bereda ökade arbetstillfällen för landsbygdens befolkning. Den av 1933
års mjölk- och mejeriutredning utarbetade promemorian jämte däröver avgivna
yttranden har därför överlämnats till 1936 års utredning angående beredskapsarbeten
för att tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag.
Med hänsyn härtill och i betraktande av de avsevärda kostnader, som
äro förbundna med en hjälpverksamhet av förevarande slag, torde i nu rådande
läge på arbetsmarknaden icke kunna ifrågakomma, att staten engagerar
sig för denna form av förbättringsbidrag i någon större utsträckning.
Dels torde emellertid behovet av ladugårdsförbättringar i vissa delar av landet
vara mer än eljest trängande, dels synes det vara ett intresse att ifrågavarande
arbetens betydelse för motverkande eller minskande av arbetslösheten
i praktiken närmare klarlägges. Jag vill av dessa skäl förorda, att
— liksom nästföregående år visst belopp anvisades för ladugårdsförbättringar
i Västerbottens län — ett belopp nu ställes till förfogande för bidrag
till dylika arbeten å andra orter i landet. Medlen böra användas inom
sådana landsdelar, där behovet av åtgärder på området framstår såsom
störst. Såväl Norrbottens som Göteborgs och Bohus län torde av handlin
gärna att döma väl behöva den hjälp, som här kan erbjudas. Jag tillstyrker
att, förutom dessa båda län, jämväl andra län, där förhållandena äro likartade,
må under nästkommande budgetår kunna komma i åtnjutande av
statsbidrag för ändamålet. Vad angår storleken av den medelsanvisning, som
bör ifrågakomma för verksamheten, vilken, på sätt antytts, närmast bör hava
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
91
karaktär av försök, torde anslaget kunna begränsas till 250,000 kronor. Fördelningen
av detta belopp mellan länen synes böra bero på ytterligare prövning
av Kungl. Ma,i:t. På vederbörande hushållningssällskap bör ankomma
att, på sätt som för förverkligande av det avsedda syftet finnes mest ändamålsenligt,
handhava bidragstilldelningen inom sällskapets område. Det bör
åligga sällskapen att med råd oell upplysningar tillhandagå bidragstagarna
samt att hjälpa dem vid inköp av virke och andra byggnadsvaror. Kungl.
Majit bör äga att för statsbidragets tillgodonjutande meddela de särskilda
föreskrifter, som må finnas påkallade. För att resultatet av verksamheten
skall bliva tillfredsställande icke minst ur arbetsbesparande och hygienisk
synpunkt torde vara lämpligt, att av anslaget något mindre belopp må av
Kungl. Majit disponeras för att möjliggöra utarbetande av ändamålsenliga
förslag till förbättringsarbetena.»
Utskottet vill erinra, att jordbruksutskottet vid 1936 års riksdag i anledning
av Kungl. Majits framställning om bidrag med 100,000 kronor till ladugårdsförbättringar
inom vissa delar av Västerbottens län understrukit dåvarande
departementschefens uttalande därom, att ett beslut om anslag då
ej borde innebära ett löfte om hjälp i framtiden. Berörda anslag tillkom i
första hand för att bereda jordbrukare inom Tärna och viss del av Dorotea
socken möjlighet att förbättra ladugårdsstandarden. Till följd av bristande
tillgång på lämpligt virke, långa avstånd och dåliga kommunikationer äro
ladugårdsbyggnaderna i dessa trakter som regel av undermålig beskaffenhet.
Ett avhjälpande av bristerna torde med hänsyn till kostnaderna och befolkningens
ekonomiska ställning ej kunna försiggå utan statens mellankomst.
Vid prövning av nu föreliggande anslagsäskande om 250,000 kronor har
utskottet beaktat, att bidrag främst skola utgå till lantbrukare i Norrbottens
län, vilka leva under likartade förhållanden som de i Tärna och Dorotea
socknar, samt till personer i Göteborgs och Bohus län, vilka hårt drabbats
av där rådande arbetslöshet. Ehuru utskottet ej vill motsätta sig, att, på sätt
departementschefen föreslagit, bidrag skulle kunna utgå jämväl till andra än
de sist nämnda två länen, där förhållandena äro likartade, förutsätter utskottet,
att förevarande bidragsverksamhet betraktas som tillfällig och allenast
betingad av särskilt ömmande förhållanden i vissa kommuner. Utskottet
understryker alltså ytterligare sitt föregående år^ gjorda uttalande, att ett
beslut örn anslag nu ej bör innebära löfte om hjälp i framtiden.
Gentemot Kungl. Majits förslag till disposition av anslaget har utskottet
intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till ladugårds!örbåttringar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 250,000
kronor.
XJUkoUet.
92
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund
förbättringar m. m.
123:o) Egnahemsbildning: Statens egnahemsstyrelse: Avlöningar, för
slagsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 123 gjorda framställning innefattar
— förutom hemställan till riksdagen att för statens egnahemsstyrelse godkänna
ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning för avlöningar med 09,200
kronor, vilket belopp med 3,900 kronor överstiger motsvarande anvisning för
innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar
å sammanlagt 5,600 kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 1,700
kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 500 kronor till uppflyttning till 18 :e
lönegraden av den nu i 16:e lönegraden placerade amanuensen hos styrelsen,
4,800 kronor arvode åt en särskild kontrollant för byggnadsverksamheten på
arbetarsmåbruksrörelsens område samt 300 kronor till uppräkning av anslagspost
på grund av familjepensioneringen. Av utgiftsminskningen svara 1,400
kronor mot pensionsavdrag och 300 kronor mot familjepensionsavdrag.
Såsom skäl för anställande av en kontrollant för arbetarsmåbruksbyggnader
har egnahemsstyrelsen anfört bland annat följande:
Den på grund av 1933 års riksdagsbeslut igångsatta statsunderstödda arbetarsmåbruksverksamheten,
vars ledning handhades av egnahemsstyrelsen,
hade å vissa orter nått en betydande omfattning. Vid 1935 års slut hade sålunda
icke mindre än 2,780 arbetarsmåbrukslån beviljats, och under år 1936
torde ytterligare cirka 1,400 dylika lån hava tillkommit. Från styrelsens
sida underkastades varje ansökning om arbetarsmåbrukslån särskild granskning
rörande vederbörande lägenheters lämplighet, jordpriser och byggnadernas
omfattning m. m. För att få verksamheten mera enhetligt utformad
hade styrelsen utarbetat en särskild skrift till ledning för lånesökande samt
för de låneförmedlande kommunala nämnderna. Vid företagen inspektion
hade styrelsen beträffande byggnaderna å arbetarsmåbruken konstaterat, att
desamma i vissa fall uppförts med uppenbara brister i fråga örn själva byggnadsarbetets
utförande. För att erhålla nödig kontroll i detta hänseende hade
styrelsen anmodat nämnderna att själva eller genom sakkunnig kontrollant
tillse arbetet, vilket i flertalet fall syntes hava utfallit väl men i en del fall
lämnat otillfredsställande resultat.
Styrelsen disponerade icke arbetskraft eller anslag för att på ett effektivt
sätt kontrollera byggnadsverksamheten i de olika kommunerna men ansåge,
att sådan arbetskraft borde vara tillgänglig i form av en resande kontrollant,
som hade att besöka varje socken, särskilt i landets norra delar. Denne
kontrollant borde helst vara en duglig, praktisk byggmästare, som vid besöket
i en kommun hade att sätta sig i förbindelse med den låneförmedlande
nämnden, av denna utsedda kontrollanter och i verksamheten anlitade byggmästare
samt giva dessa nödiga praktiska råd och anvisningar, så att arbetarsmåbrukens
byggnader bleve utförda på ett fullt tillfredsställande sätt. Då
nu förekommande brister i regel torde vara beroende på okunnighet, skulle
en sådan kontrollerande och rådgivande verksamhet bliva av mycket stor
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
93
betydelse i första hand för arbetarsmåbruksverksamheten men jämväl för
annan byggnadsverksamhet i de olika orterna.
Utskottet biträder på skäl, som anförts av egnahemsstyrelsen, förslaget att
till styrelsen knytes en särskild befattningshavare med uppgift att kontrollera
byggnadsverksamheten i de olika kommunerna på arbetarsmåbruksverksamhetens
område. Då icke heller framställningen i övrigt givit utskottet anledning
till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens egnahemsstyrelse,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
................................ kronor 41,500
2. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,
bestämda av Kungl.
Maj:t:
a) Arvoden till tre ledamöter
å 1,000 kronor ........ kronor 3.000
b) Dagarvoden, förslagsvis .. * 1,600
c) Arvode åt en byggnads
kontrollant
............ » 4,800 >
3. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie
personal:
a) Grundavlöningar m. m... kronor 13.200
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ...... » 2,500 »
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjän
stemän,
förslagsvis...................... »
Summa kronor 69,200;
2) till Egnahemsbildning: Statens egnahemsstyrelse: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 69,200 kronor.
9,400
15,700
2,600
124:o) Egnahemsbildning, Statens egnahemsstyrelse: Omkostnader,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 124 gjorda framställning om anslagsanvisning
för ändamålet med 26,200 kronor innebär i förhållande till
anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 5,200 kronor avseende
dagtraktamenten och resekostnader med respektive 2,400 och 2,800 kronor åt
den under föregående punkt omförmälda, lill anställande inom styrelsen förcslagne
byggnadskontrollanten för arbetarsmåbruksverksamheten.
Utskottet.
94
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Statens egnahemsstyrelse:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 26,200 kronor.
125 :o) Egnahemsbildning: Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare,
förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under
punkt 125 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp -— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Förvaltningsbidrag
till egnahemslåneförmedlare för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 1,290,000 kronor.
126:o) Egnahemsbildning: Bidrag till hushållningssällskap för jord
anskaffningsvcrksamhct,
förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 126 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Bidrag till hushållningssällskap
för jordanskaffningsverksamhet för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
127:o) Egnahemsbildning: Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings-
och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag. Under punkt 127 har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Egnahemsbildning: Premielån till
egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 136
av herr Gabrielsson m. fl. och II: 263 av herr Hansson i Vännäsby m. fl.,
vari hemställts, att riksdagen till Egnahemsbildning: Premielån till egnahemslåntagare
för nyodlings- och nybyggnadsarbeten för budgetåret 1937/1938
måtte anvisa ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Alltsedan 1923 har riksdagen anvisat anslag för utlämnande av premielån
till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten. Anslaget, som
uppförts såsom reservationsanslag, har för budgetåret 1936/1937 upptagits
med 700,000 kronor, därvid räknats med en reservation av i runt tal 100,000
kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
95
Statens egnahemsstyrelse har beräknat medelsbehovet för kalenderåret
1938 ej understiga 1,200,000 kronor. Då å anslaget medel beräknades inflyta
till belopp för budgetår av 100,000 kronor, behövde anslaget upptagas
till 1,100,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anslagsanvisning för ändamålet till ett belopp
av 900,000 kronor.
Motionärerna hemställa, att anslaget bestämmes — i enlighet med egnahemsstyrelsens
förslag — till 1,100,000 kronor.
Utskottet vill erinra, att ett bifall till Kungl. Maj:ts anslagsäskande skulle
innebära en höjning av anslaget med 200,000 kronor. Denna höjning är
betingad dels av den nybildning av jordbrukslägenheten som kan förväntas
genom den med anslag av 1936 års riksdag igångsatta jordanskaffningsverksamheten
inom Västerbottens och Norrbottens län, dels ock av knappheten
å premielån under en följd av år. Med hänsyn till dessa omständigheter vill
utskottet icke motsätta sig, att anslaget höjes utöver föregående års. Emellertid
finner utskottet ej skäl föreligga att tillstyrka högre medelsanvisning än
Kungl. Majit föreslagit, och kan utskottet alltså ej biträda motionerna.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionerna I: 136 och 11:263, till Egnahemsbildning:
Premielån till egnahemslånetagare för nyodlingsoch
nybyggnadsarbeten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 900,000 kronor.
128:o) Egnahemsbildning: Byggande av nybyggesvägar, reservations
anslag.
Kungl. Majits under punkt 128 gjorda framställning om anvisande
av anslag för ändamålet med 150,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning med 50,000 kronor, betingad
bland annat av det ökade behov av nybyggesvägar, som kan föranledas av
den enligt beslut av 1936 års riksdag igångsatta jordanskaffningsverksamheten
i Västerbottens och Norrbottens län.
I enlighet med Kungl. Majits framställning, som icke givit utskottet anledning
till erinran, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Egnahemsbildning: Byggande av nybyggesvägar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
129:o) Jordanskaffningsverksaniliet inom Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, reservationsanslag. Under punkt 129
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till jordanskaffningsverksamhet
Utskottet.
Utskottet.
96
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
inom Västerbottens och Norrbottens län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 800,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 109 av herr Domö m. fl. likalydande med 11: 218 av herr Bagge m. fl.,
vari hemställts, att riksdagen såsom ett led i arbetslöshetens bekämpande
i de utsatta områdena ville under nionde huvudtiteln uppföra ett extra reservationsanslag
å 200,000 kronor att utgå till jordanskaffning i Västernorrlands
län; samt
2) II: 363 av herrar Olsson i Rödningsberg och Hedlund i Häste, vari hemställts,
att riksdagen måtte medgiva, att i motionen avsedd jordanskaffningsverksamhet
även får bedrivas inom Jämtlands län och att för ändamålet av
Kungl. Maj:t nu äskat reservationsanslag å 800,000 kronor 75,000 kronor få
användas härför inom Jämtlands län.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
För vartdera av budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 har anvisats ett reservationsanslag
av 25,000 kronor till understödjande av den utav Norrbottens
läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd sedan ett flertal år i egen
regi bedrivna jordanskaffningsverksamhet, som i stor utsträckning utövats
och även framgent beräknades komma att utövas i samarbete med statens arbetslöshetskommission.
Anslagen avsågos att användas såsom bidrag till
dels kostnaderna för verksamhetens centrala ledning och administration,
dels ock exploateringskostnaden vid Kassa jordförmedlingsföretag i Pajala
socken, Tärendö jordförmedlingsföretag i Tärendö socken samt Salt- och
Fetmyrans jordförmedlingsföretag i Arvidsjaurs socken.
För budgetåret 1936/1937 har 1936 års riksdag (prop. nr 46; R. skr. nr
194) till jordanskaffningsverksamhet inom Västerbottens och Norrbottens
län anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Därvid förutsattes, att
från berörda anslag borde i skälig utsträckning utgå medel jämväl till omförmälda
av Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd i egen
regi bedrivna jordanskaffningsverksamhet.
Närmare bestämmelser rörande den av 1936 års riksdag beslutade jordanskaffningsverksamheten
hava meddelats i kungörelsen den 29 maj 1936
(nr 212) angående särskild jordanskaffningsverksamhet i Västerbottens och
Norrbottens län. (Se prop. sid. 268.)
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Den med innevarande budgetår igångsatta statliga jordanskaffningsverksamheten
inom Västerbottens och Norrbottens län torde — enligt samma
grunder som hittills — böra uppehållas jämväl under budgetåret 1937/1938.
Beräkningen av medelsbehovet för ändamålet möter givetvis, innan någon
egentlig erfarenhet vunnits på området, svårigheter. Anledning torde emellertid
näppeligen föreligga att bestämma medelsanvisningen för nästa budgetår
till högre belopp än det för budgetåret 1936/1937 fastställda. Jag för
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
97
ordar, att anslag för ändamålet uppföres med oförändrat belopp, 800,000
kronor. Till vilken del detta anslag skall få tagas i anspråk för administrationskostnader
torde böra bliva beroende på prövning av Kungl. Majit.
Från anslaget torde liksom för innevarande budgetår få bestridas jämväl
kostnader för den av Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd
i egen regi bedrivna jordanskaffningsverksamheten.»
Motionerna 1:109 och 11:218 åsyfta, att verksamheten utsträckes jämväl
till Västernorrlands län, samt att därför anvisas 200,000 kronor.
Motionen II: 363 åsyftar, att verksamheten utsträckes jämväl till Jämtlands
län, samt att därför anvisas, utav det av Kungl. Maj :t äskade beloppet 800,000
kronor, 75,000 kronor.
Utskottet vill i likhet nied motionärerna vitsorda, att skäl för en utsträckning
av statens jordanskaffningsverksamhet jämväl till Västernorrlands och
Jämtlands län föreligga. Härvid torde emellertid böra beaktas, att hela frågan
om det allmännas jordanskaffningsverksamhet är under utredning av 1936
års egnahemsutredning. Innan resultaten av denna utredning föreligga, torde
det vara mindre lämpligt att i alltför stor omfattning utsträcka ifrågavarande
verksamhet. Vad särskilt Västernorrlands län angår, lära möjligheterna att
där anskaffa jord till bildande av nya jordbruk icke vara lika goda som i de
tre nordligare länen. Därest emellertid behov av medel för jordanskaffning i
Västernorrlands och Jämtlands län under nästa budgetår skulle uppstå, anser
utskottet ändamålet så behj är tans värt, att möjligheter för Kungl. Majit
att, örn det med hänsyn till föreliggande omständigheter prövas önskvärt, tillgodose
detsamma icke bör saknas. Det av Kungl. Majit för verksamheten
i de bägge nordligaste länen äskade beloppet, 800,000 kronor, torde vara så
beräknat, att jämväl Västernorrlands läns och Jämtlands läns behov synas
kunna tillgodoses inom ramen för ett sådant anslag. Utskottet tillstyrker
alltså, att för jordanskaffningsverksamhet inom de fyra nordligaste länen
för nästa budgetår anvisas ett belopp av 800,000 kronor. Därest detta anslag
skulle visa sig för knappt beräknat, torde möjligheter föreligga för
Kungl. Majit att hos nästa års riksdag begära erforderliga medel för ändamålet.
Genom ett bifall till vad utskottet nu anfört torde motionärernas
önskemål bliva vederbörligen beaktade.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag
samt motionerna I: 109, lii 218 och lii 363, till Jordanskaffningsverksamliet
inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 800,000 kronor.
130:o) Kolonisation: Statens kolonisationsnämnder. I enlighet med Kungl.
Majits under punkt 130 gjorda framställning — innebärande en minskning
av anslagsanvisningen för ändamålet med 800 kronor — hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 saini. Nr 1.
Utskottet.
7
98
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
att riksdagen må till Kolonisation: Statens kolonisationsnämnder
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av
23,000 kronor.
131 :o) Kolonisation: Understödjande av kolonisation å vissa kronoparken,
reservationsanslag. Medelsbehovet för ändamålet har för nästa budgetår
uppskattats till ett i runt tal (113,400—103,800 =) 9,600 kronor lägre
belopp än för innevarande budgetår. Med hänsyn till å tidigare för ändamålet
anvisade anslag förefintlig reservation har emellertid anslagsäskandet
under punkt 131 begränsats till 86,600 kronor, innebärande i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med (86,600—77,800 =)
8,800 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till förslaget hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av kolonisation
å vissa kronoparker för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 86,600 kronor.
132 :o) Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamheten å
Alträsks koionisationsområde, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts
under punkt 132 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamheten
d Alträsks koionisationsområde för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,800 kronor.
133:o) Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. fl., förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
under punkt 133 — innebärande i förhållande till innevarande budgetår en
med hänsyn till belastningen å anslaget med 50,000 kronor minskad anvisning
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp
åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.
134:o). Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag.
Under punkt 134 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att Kungl. Majit må under budgetåret 1937/1938 bevilja statsbidrag från statens
avdikningsanslag å tillhopa högst 3,800,000 kronor; dels medgiva att
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
99
till undersökningar rörande vissa torrläggningsföretag i norra Uppland må
från statens avdikningsanslag av Kungl. Majit anvisas erforderliga belopp;
dels ock under titel Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 4,000,000 kronor.
För understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
sådana torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos
mark med hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller
betesvall, hava sedan åtskilliga år tillbaka medel upptagits i riksstaten under
titeln statens avdikningsanslag. Riksdagen plägar årligen dels bestämma det
belopp, intill vilket statsbidrag ur anslaget må av Kungl. Majit för det nästkommande
budgetåret beviljas, dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen
av erforderliga utbetalningar av bidrag. Av följande tabell framgå
för ett vart av budgetåren 1930/1931—1936/1937 den bestämda bidragssumman
och de anvisade anslagsbeloppen:
Budgetår
1930/1931
1931/1932
1932/1933
1933/1934
1934/1935
1935/1936
1936/1937
Av riksdagen
bestämd
bidragssumma
Anvisat
anslag
kronor 4,000,000
3,800,000
» 3,300,000
3,800,000
» 3,000,000
3,000,000
» 2,500,000
2,500,000
» 2,200,000
3,000,000
» 5,400,000
3,700,000
» 3,300,000
3,700,000.
I nära samband med avdikningsanslaget står statens avdikningslånefond,
som är avsedd att medelst lån tillgodose samma syfte som avdikningsanslaget.
Högst hälften av kostnaderna för avdikningsföretag får bestridas genom
statsbidrag. Till hjälp med återstoden av kostnaderna kan lån utgå från
lånefonden.
För vartdera av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 anvisade riksdagen
vidare under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett
reservationsanslag av 4,000,000 kronor till torrläggningsföretag, ägnade att
motverka arbetslösheten.
Departementschefen har efter redogörelse för lantbruksstyrelsen framställning
i ärendet anfört följande:
»En jämförelse mellan lantbruksstyrelsen uppgifter nu och i samband med
äskandet under förevarande anslag nästföregående år utvisar, att balansen av
antalet oavgjorda ansökningar om bidrag från statens avdikningsanslag nedgått
från 465, avseende ett sammanlagt belopp av 1,850,000 kronor, den 1 juli
1935 till 138, representerande ett belopp av 670,000 kronor, den 1 juli 1936. I
likhet med lantbruksstyrelsen finner jag önskvärt, att bidragsansökningarna
kunna avgöras utan alltför stort dröjsmål. Med hänsyn till den nedgång i ba
lansen, som sålunda skett, synes emellertid kunna ifrågasättas om så stor
bidragstilldelning, som lantbruksstyrelsen föreslagit (5,400,000 kr.), erford
-
100
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
ras för nästa budgetår. Jag förordar, att bidragstilldelningen bestämmes med
utgångspunkt från en medelsanvisning under anslaget av 4,000,000 kronor,
vilket innebär en ökning av anslagsbeloppet, jämfört med innevarande budgetår,
av 300,000 kronor. Enligt statskontorets utlåtande skulle med ett anslag
av denna storlek statsbidrag kunna beviljas intill ett belopp av 3,800,000
kronor. Jag tillstyrker framställning till riksdagen i anslutning till denna
bera kningsgrund.
Med anledning av riksdagens anhållan örn utredning rörande frågan om
torrläggning av mark m. m. i de gamla bruksbygderna har, såsom i det föregående
erinrats, Kungl. Maj:t låtit igångsätta en förberedande undersökning,
avseende vissa marker i norra delarna av Uppsala län. I avsikt att påskynda
ärendets behandling har tillsvidare förordnats, alt kostnaderna intill ett belopp
av högst 28,500 kronor skola bestridas av nionde huvudtitelns anslag till
kommittéer och utredningar genom sakkunniga. På sätt framgår av lantbruksstyrelsens
yttranden torde emellertid de sammanlagda utredningskostnaderna
uppgå till sådant belopp, att särskilda anordningar böra vidtagas
för deras gäldande. Rimligt synes härvid vara, att statens avdikningsanslag
tages i anspråk för ändamålet. I fortsättningen torde sålunda kostnaderna
få bestridas från sistnämnda anslag. Därest riksdagen beslutar i
överensstämmelse med detta förslag, torde vidare Kungl. Maj:t äga förordna,
att från avdikningsanslaget skall ersättas nionde huvudtitelns kommittéanslag
vad från detta utgått till undersökningarna i fråga. Jag förutsätter, att utredningskostnaderna
icke skola medräknas i det bidragsbelopp, som Kungl.
Maj:t enligt riksdagens medgivande äger från avdikningsanslaget bevilja för
visst år. Då den bidragstilldelning från sagda anslag, som tidigare av mig
förordats för nästa budgetår, synes beräknad i underkant i förhållande till
den för samma budgetår tillstyrkta anslagsanvisningen, torde nu föreslagna
anordning icke behöva föranleda någon höjning av anslagets belopp.»
Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning och
hemställer alltså,
att riksdagen må
1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1937/
1938 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa
högst 3,800,000 kronor;
2) medgiva att till undersökningar rörande vissa torrläggningsföretag
i norra Uppland må från statens avdikningsanslag
av Kungl. Majit anvisas erforderliga belopp;
3) under titel Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
4,000,000 kronor.
135:o) Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning
och jordkörning å ofullständiga jordbruk, förslagsanslag. Under
punkt 135 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att 1) medgiva, att Kungl.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
101
Majit må under 1938 bevilja statsanslag intill 1,950,000 kronor för utlämnande
av statsbidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning
å ofullständiga jordbruk; 2) till Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring,
stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,950,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) nr 21 av herr Herou m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att det i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln punkt 135 föreslagna
anslaget, för utlämnande av statsbidrag till nyodling, betesförbättring,
stenröjning och jordkörning, må höjas till 3,500,000 kronor;
2) nr 22 av herr Herou m. fl., vari hemställts, att § 3 i Kungl. Maj:ts kungörelse
angående statsbidrag till jordförbättring å ofullständiga jordbruk må
erhålla följande lydelse:
§ 3.
■»Morn. 1. Nyodlingsbidrag må kunna uppgå till högst två tredjedelar av
den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 300 kronor för hektar av
den jord, som är avsedd att nyodlas.
Vid beräkning av kostnad, som nu sagts, upptages kostnaden såväl för själva
odlingsarbetet som ock för sådan erforderlig dikning, vartill statsbidrag
under form av lån eller anslag förut icke utgått.
Mom 2. Stenröjningsbidrag må kunna uppgå till högst två tredjedelar av
den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 250 kronor för hektar av den
areal, som är avsedd att röjås.
I kostnad, varom här är fråga, inräknas kostnad för brytning och bortförande
av sten ävensom, i förekommande fall, för inköp av sprängämne och
för borrning.
Mom. 3. Jordkörningsbidrag må kunna uppgå till högst två tredjedelar av
den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 200 kronor för hektar av
den jord, som är avsedd att förbättras.
I kostnad, som här avses, inräknas kostnad för jordkörning intill 400 kubikmeter
för hektar samt för utbredning av jorden, men ej kostnad för nedbrukning
av densamma.
Mom. 4. Betesförbättringsbidrag må kunna uppgå till högst två tredjedelar
av den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 175 kronor för hektar
av den för förbättring avsedda arealen.
Vid beräkning av kostnad, —--fortfarande äro för handen.»; samt
3) nr 57 av herr Sandberg m. fl., vari hemställts,
1) att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Majit må under år 1938 bevilja
statsanslag intill 3,000,000 kronor för utlämnande av statsbidrag till nyodling,
betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk;
2)
till Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröj
-
102
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
ning och jordkörning å ofullständiga jordbruk för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 3,000,000 kronor; samt
3) att riksdagen måtte besluta de ändringar i grunderna för bidragstilldelningen
som angivits i motionen.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Från och med 1927 har riksdagen varje år anvisat anslag till nyodling och
betesförbättring å ofullständiga jordbruk. Sedan 1931 har anslaget fått tagas
i anspråk jämväl för stenröjning, och sedan 1935 har även bidrag till
jordkörning kunnat utgå från anslaget.
Anslaget, som förut varit av reservationsanslags natur, betecknas från och
med budgetåret 1934/1935 såsom förslagsanslag. För ett vart av budgetåren
1935/1936 och 1936/1937 har anslaget uppförts med 1,500,000 kronor.
Kungl. Majit har den 17 april 1936 för sistnämnda år bestämt bidragstilldelningen
sålunda: till nyodling 800,000 kronor, till betesförbättring 500,000
kronor, till stenröjning 100,000 kronor och till jordkörning 100,000 kronor.
Gällande bestämmelser angående villkoren för erhållande av ifrågavarande
statsbidrag äro meddelade i kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr 498) angående
statsbidrag till jordförbättring å ofullständiga jordbruk.
§ 3 mom. 1—3, mom. 4 första stycket och mom. 5 i kungörelsen är av följande
lydelse:
»Mom. 1. Nyodlingsbidrag må kunna uppgå till högst hälften av den beräknade
kostnaden, dock icke till mer än 250 kronor för hektar av den jord,
som är avsedd att nyodlas.
Vid beräkning av kostnad, som nu sagts, upptages kostnaden såväl för
själva odlingsarbetet som ock för sådan erforderlig dikning, vartill statsbidrag
under form av lån eller anslag förut icke utgått.
Mom. 2. Stenröjningsbidrag må kunna uppgå till högst hälften av den
beräknade kostnaden, dock icke till mer än 250 kronor för hektar av den
areal, som är avsedd att röjas.
I kostnad, varom här är fråga, inräknas kostnad för brytning och bortförande
av sten ävensom, i förekommande fall, för inköp av sprängämne
och för borrning.
Mom. 3. Jordkörningsbidrag må kunna uppgå till högst hälften av den
beräknade kostnaden, dock icke till mer än 200 kronor för hektar av den
jord, som är avsedd att förbättras.
I kostnad, som här avses, inräknas kostnad för jordkörning intill 400
kubikmeter för hektar samt för utbredning av jorden, men ej kostnad för
nedbrukning av densamma.
Mom. i. Betesförbättringsbidrag må kunna uppgå till högst hälften av
den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 125 kronor för hektar av
den för förbättring avsedda arealen. —-----------
Morn. 5. Nyodlings-, stenröjnings-, jordkörnings- och betesförbättringsbidrag
må icke på en gång tilldelas en och samma person med högre belopp
än tillhopa 500 kronor.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
103
Efterfrågan av de för nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning
anvisade medlen belyses av följande tabell.
Å r
Sökta
b
d r a g s b
e 1 o p p
Nyodling
kronor
Betesförbätt-
ring
kronor
Stenröjning
kronor
Jordkör-
ning
kronor
Summa
kronor
1928
1,583,828
290,147
1,873,975
_
1929
1,768,238
50
396,275
—
—
—
2,159,513
50
1930
1,462,776
25
462,019
25
—
—
1,924,795
50
1931
1,439,856
—
578,816
—
150,317
—
2,168,989
—
1932
1,486,151
—
723,928
—
328,393
—
2,538,472
—
1933
1,583,521
—
786,322
—
416,074
—
2,785,917
—
1934
1,810,627
50
1,037,962
—
592,913
—
3,441,502
50
1935
1,803,957
50
1,172,290
50
596,930
140,800
3.713,978
—
1936
1,739,004
—
1,327,565
—
628,150
114,240
3,808,959
—
I skrivelse den 30 september 1936 hava hushållningssällskapens ombud
hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att såsom bidrag till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1937/1938 amasä ett förslagsanslag av
3,000,000 kronor, att besluta sådan ändring av gällande bestämmelser i ämnet,
att dels maximibidraget för hektar höjdes, för nyodling och stenröjning
från 250 kronor till 300 kronor samt för betesförbättring från 125 kronor till
200 kronor, dels ock det högsta medgivna sammanlagda bidragsbelopp, som
på en gång finge tilldelas en och samma person, höjdes från 500 kronor till
750 kronor, samt att hushållningssällskapen måtte tilldelas skäligt förvaltningsbidrag
till ifrågavarande verksamhet.
Departementschefen har i ärendet anfört huvudsakligen följande.
»Behovet av ifrågavarande verksamhet är enligt vad som framgår av lantbruksstyrelsen
uppgifter angående inkomna ansökningar örn bidragstilldelning
mycket stort. Såsom redan nämnts hava under 1936 disponerats till
nyodling 800,000 kronor, till betesförbättring 500,000 kronor, till stenröjning
100,000 kronor och till jordkörning 100,000 kronor eller tillhopa 1,500,000
kronor. För 1937 är samma belopp tillgängligt. Det synes önskvärt, att
statens insatser på förevarande område ökas, då denna verksamhet ur social
synpunkt måste tillmätas icke ringa värde såsom ett led i strävandena
att bereda de mindre jordbruken större bärkraft. Härvid synes det vara
av särskild vikt, att större anslag ställas till förfogande för åtgärder, som
äro avsedda att öka de ofullständiga jordbrukens förmåga av självförsörjning.
Jag vill i detta syfte tillstyrka, att bidragstilldelningen för 1938 fastställes
till ett ej oväsentligt högre belopp än det hittills bestämda. Med
hänsyn till de delar av landet, som lida brist på för nyodling tjänlig mark,
anser jag att bidragstilldelningen för stenröjning, som hittills uppgått till ett
jämförelsevis lågt belopp, i främsta rummet bör höjas för att bättre motsvara
behovet och hemställer därför, att bidragstilldelningen för stenröjning under
1938 höjes med förslagsvis 300,000 kronor. Jag tillstyrker vidare lantbruksstyrelsens
förslag, att till betesförbättringsbidrag beräknas ett 100,000 kro
-
104
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
nor högre belopp än tidigare. Slutligen synes bidragstilldelningen för nyodling
kunna höjas något, förslagsvis med 50,000 kronor. Vid bifall till vad
jag sålunda förordat skulle förslagsvis få användas 850,000 kronor till nyodling,
600,000 kronor till betesförbättringar, 400,000 kronor till stenröjning
och 100,000 kronor till jordkörning eller tillhopa 1,950,000 kronor. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj:! att med hänsyn till föreliggande behov och
gjorda ansökningar verkställa den slutliga fördelningen. Med en bidragstilldelning
under 1938 av 1,950,000 kronor, torde utbetalningarna under
budgetåret 1937/1938 kunna beräknas uppgå till enahanda belopp. Anslaget
bör sålunda upptagas till detta belopp.
De av hushållningssällskapens ombud framförda förslagen örn ändrade bestämmelser
rörande de särskilda bidragens storlek samt om förvaltningsbidrag
till hushållningssällskapen för ifrågavarande verksamhet kan jag icke
tillstyrka.»
Motionerna 11:21 och 11:22 innebära en höjning av anslaget till 3,500,000
kronor samt i anslutning därtill ändringar i bestämmelserna angående statsbidrag
till jordförbättring å ofullständiga jordbruk. Såväl nyodlingsbidrag,
stenröjningsbidrag, jordkörningsbidrag som betesförbättringsbidrag skulle
sålunda kunna uppgå till högst två tredjedelar av den beräknade kostnaden
mot nu gällande högst hälften av kostnaden. Vidare föreslås nyodlingsbidragets
absoluta maximum höjt från nuvarande 250 kronor till 300 kronor och
betesförbättringsbidragets maximum höjt från nuvarande 125 kronor till 175
kronor.
Motionen II: 57 innebär höjning av anslaget till 3,000,000 kronor samt ändringar
i bestämmelserna angående statsbidrag på sätt hushållningssällskapens
ombud hemställt.
Utskottet. Utskottet erinrade vid föregående års riksdag, att den medgivna bidragstilldelningen
tidigare höjts med hänsyn till den betydelse förevarande verksamhet
äger såsom medel mot arbetslöshet. Särskilt med hänsyn härtill ansåg
sig utskottet då icke kunna tillstyrka en medelsanvisning till ändamålen utöv.
er 1,500,000 kronor. Såsom av den föregående framställningen framgår
är emellertid efterfrågan å bidragen avsevärt mycket större än den nu medgivna
högsta bidragstilldelningen. På grund härav vill utskottet icke motsätta
sig, att till ändamålen anvisas det av Kungl. Majit föreslagna beloppet
1,950,000 kronor. Utskottet kan däremot icke tillstyrka motionärernas förslag
om ytterligare medelsanvisning.
Vad härefter angår frågan örn ändrade bestämmelser rörande de särskilda
bidragens storlek skulle ett bifall därtill nödvändiggöra ett väsentligen ökat
anslag. Med nu gällande bestämmelser har, såsom utskottet erinrat, tillgängliga
medel icke varit tillfyllest för att till fullo tillgodose samtliga ansökningar
om bidrag. En begränsning av bidragstilldelningen i förhållande till
vad författningen medgiver har därför måst vidtagas. Att under sådana förhållanden
genomföra förändringar i bestämmelserna i den riktning, motionärerna
föreslagit, kan utskottet ej biträda.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
105
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och
med avslag å motionerna II: 21, II: 22 och II: 57,
1) medgiva, att Kungl. Majit må under 1938 bevilja statsanslag
intill 1,950,000 kronor för utlämnande av statsbidrag
till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning
å ofullständiga jordbruk;
2) till Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring,
stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
1,950,000 kronor.
136:o) Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservationsan
slag.
Under punkt 136 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Grundförbättringar:
Bidrag till täckdikningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 500,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 178 av herr Carlström, vari hemställts, att riksdagen för budgetåret
1937/1938 måtte till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar anvisa ett
reservationsanslag av 1,000,000 kronor; samt
2) II: 60 av herr Hansson i Vännäsby, vari hemställts, att riksdagen för
budgetåret 1937/1938 måtte till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar
anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
I enlighet med vad särskilda utskottet i sina utlåtanden nr 17 (sid. 137)
och nr 22 (sid. 3) föreslagit anvisade 1933 års riksdag, under utgifter
för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, till bidrag till täckdikningar
för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.
Avsikten med anslagets anvisande var, bland annat, att, i den mån så lämpligen
kunde ske, genom utförande av täckdikningsarbeten söka lindra eller
motverka arbetslösheten.
Med hänsyn till rådande läge å arbetsmarknaden och behovet av stödåtgärder
för jordbruket hava anslag för ifrågavarande ändamål anvisats jämväl
följande budgetår. Anslaget, som upptagits för budgetåret 1934/1935
under utgifter för kapitalökning samt därefter under nionde huvudtiteln,
har utgjort under ett vart av budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 1,500,000
kronor. För innevarande budgetår är anslaget nedsatt till 1,000,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Den vid 1936 års riksdag beslutade nedsättningen av det för ifrågavarande
bidragsverksamliet utgående anslagsbeloppet från 1,500,000 kronor, vartill
106
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
anslaget under närmast föregående budgetår varit upptaget, med en tredjedel
till 1,000,000 kronor, bottnade i uppfattningen att förevarande verksamhet,
vilken tillkommit såsom led i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande,
borde avvecklas. Med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden torde
man nu böra fortsätta på den väg, på vilken sålunda slagits in. Jag förordar,
att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes till 500,000 kronor.
Liksom hittills torde Kungl. Maj:t få ur anslaget anvisa bidrag till hushållningssällskap
till bestridande av kostnaderna för den extra arbetskraft, sällskapen
nödgas anlita för verksamheten.»
Motionärerna åsyfta, att anslaget bibehålies vid 1,000,000 kronor.
Utskottet. Utskottet uttalade redan vid föregående års riksdag sin anslutning till dåvarande
departementschefens uppfattning, att ifrågavarande bidragsverksamliet,
vilken tillkommit såsom led i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande,
skulle avvecklas. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke nu böra tillstyrka
högre anslagsanvisning än Kungl. Majit föreslagit eller 500,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits framställning
och med avslag å motionerna I: 178 och II: 60, till
Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar anvisa för budgetåret
1937/1938 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.
137 :o) Jordbrukskommissioner, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Majlis under punkt 137 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Jordbrukskommissioner för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
138:o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 138 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
10,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
107
I. Fiskeriväsendet.
139:o) Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket: Avlöningar,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 139 gjorda framställning
innefattar — förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat
för undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket — anslagsanvisning
för avlöningar med 26,500 kronor, vilket belopp med 300 kronor
överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda
belopp utgör skillnaden mellan å ena sidan utgiftsökningar å sammanlagt
1,100 kronor och å andra sidan en utgiftsminskning för familjepensionsavdrag
av 800 kronor. Av utgiftsökningen avse 850 kronor anställande vid
anstalten av ett laboratoriebiträde, 200 kronor uppräkning i anledning av
familjepensioneringen samt 50 kronor avrundning av anslaget.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för undersöknings- och
försöksanstalten för sötvattensfisket, att tillämpas tillsvidare
från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
................................kronor 17,900
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.....kronor 7,800
b) Avlöningsförhöjningar m. m.
förslagsvis................. » 600 » 8,400
3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjän
stemän,
förslagsvis ...................... » 200
Summa kronor 26,500
2) till Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:
Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 26,500 kronor.
140:o) Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket: Omkostnader,
förslagsanslag. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag under
punkt 140 — innebärande ett i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår med 500 kronor förhöjt anslagsbelopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Undersöknings- och försöksanstalten
för sötvattensfisket: Omkostnader för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 17,700 kronor.
Utskottet.
108
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
141 :o) Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen. Kungl. Maj:ts
under punkt 141 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till
riksdagen att för svenska hydrografisk-biologiska kommissionen godkänna
ändrad stat — anslagsanvisning med 80,700 kronor, vilket belopp med 6,000
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda
belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt 8,100
kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 2,100 kronor. Av utgiftsökningen
hänföra sig 3,500 kronor till anställande på heltid av förste assistenten å havsfiskelaboratoriets
biologiska avdelning. Denne åtnjuter f. n. arvode med
4,200 kronor, samtidigt som han i egenskap av fiskeristipendiat från lantbruksstyrelsen
uppbär 3,500 kronor. För att assistentens arbetskrafter helt
skola kunna utnyttjas av kommissionen föreslås, att till nuvarande innehavaren
av befattningen må tills vidare i avbidan på blivande lönereglering
utgå tillägg till arvodet från kommissionen nied 3,500 kronor. Härvid
förutsättes, att befattningen som fiskeristipendiat frånträdes. Av utgiftsökningen
åbelöpa vidare 1,900 kronor posten laboratoriekostnader, 300 kronor
posten reseersättningar samt (1,700 + 200 + 500=) 2,400 kronor ökade
underhållskostnader för byggnader, bryggor, båtar m. m. Av utgiftsminskningen
svara 2,000 kronor mot ett för innevarande budgetår för anskaffande
av båtmotor anvisat belopp samt 100 kronor mot minskning i beloppet för
redskap, analytiskt arbete m. m.
Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må
1) godkänna följande stat för svenska hydrografisk-biologiska
kommissionen, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1937/1938:
Stat.
Avlöningar.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
da
av Kungl. Majit...................... kronor 32,200
2. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie
personal:
a) Grundavlöningar m. m. .. kronor 11,860
b) Avlöningsförhöjningar
m. m....................»__ 590 » 12,450
Summa kronor 44,650;
Anm. Därest vaktmästaren vid havsfiskelaboratoriet anvisas bostadslägenhet,
som disponeras av kommissionen, skall, efter kommissionens bestämmande,
för lägenheten erläggas skälig ersättning i enlighet med vad i sådant
avseende gäller för motsvarande befattningshavare i statens tjänst.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 109
Omkostnader.
1. Gemensamma för samtliga avdelningar . . kronor 4,800
2. Hydrografiska avdelningen ............ » 8,750
3. Havsfiskelaboratoriet .................. » 19,000
4. Fyrskeppsobservationer ................ » 3,500
Summa kronor 36,050;
2) till Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen för
budgetaret 1937/1938 anvisa ett anslag av 80,700 kronor.
142 :o) Statens fartyg för fiskeundersökningar: Avlöningar, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda
framställning — innebärande i vad avser anslagsäskandet en ökning i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår med 400 kronor, därav
till förhöjning av radiotelegrafistens samt kockens å fartyget Skagerak avlöningar
300 respektive 60 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens fartyg för
fiskeundersökningar, alt tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
Statens undersöknings- och bevaknings fartyg för havsfiskets
behov.
1. Avlöning till tjänsteman å extra
stat, förslagsvis............ kronor 7,700
2. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,
bestämda av Kungl.
Maj:t...................... » 16,200
3. Avlöningar till övrig icke
ordinarie
personal, förslagsvis » 17,700
4. Särskild löneförmån till tjänste
man
å extra stat .......... » 750 kronor 42,350
Statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.
1. Arvode, bestämt av Kungl.
Maj:t:
a. Grundbelopp kronor 2,000
b. Sjötillägg .. »__975 kronor 2,975
2. Avlöningar till övrig icke
ordinarie
personal, förslagsvis » 4,375 kronor 7,350
Summa kronor 49,700;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
2) till Statens fartyg för fiskeundersökningar: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 49,700
kronor.
143 :o) Statens fartyg för fiskeundersökningar: Underhålls- och driftkostnader,
reservationsanslag. För ändamålet är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört ett reservationsanslag av 48,800 kronor. För nämnda
budgetår räknades emellertid därjämte med en reservation av 11,900 kronor å
det för budgetåret 1935/1936 uppförda reservationsanslaget till statens fartyg
för fiskeundersökningar. I beslut den 5 juni 1936 lämnade Kungl. Maj:t,
bland annat, föreskrifter angående den fördelning av sålunda tillgängliga
anslagsmedel — tillhopa 60,700 kronor — som i huvudsak borde gälla under
budgetåret 1936/1937. Av sistnämnda belopp beräknades därvid 56,040
kronor för statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov
samt 4,660 kronor för statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.
Medelsbehovet under anslaget har för budgetåret 1937/1938 enligt Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 143 uppskattats till ett 9,460 kronor högre
belopp än för innevarande budgetår. Härav avses 8,000 kronor till bestridande
av sådana med byggandet av det nya undersökningsfartyget för fiskeriadministrationen
förenade kostnader, vilka med hänsyn till stegrade
byggnadskostnader icke kunna täckas av de medel för byggandet, som av
fjolårets riksdag ställdes till förfogande för ändamålet. Av ökningen avse
vidare 700 kronor förhöjning i den för det nu för samma administration använda
gamla fartyget upptagna anslagsposten vinterförläggning, vårutrustning
m. m. samt 760 kronor förhöjning av omkostnaderna för undersöknings-
och bevakningsfartyget för havsfiskets behov.
Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför
utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer,
att riksdagen må till Statens fartyg för fiskeundersökningar:
Underhålls- och driftkostnader för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 69,100 kronor.
144: o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 144 om anvisande för ändamålet
av 127,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning med 10,000 kronor. Härav avses 5,000 kronor för en
effektivare fiskeribevakning vid Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns
kuster genom insättande av patrullbåtar samt likaledes 5,000 kronor till
höjning av fiskeritjänstemännens löner i syfte att ekonomiskt något underlätta
hushållningssällskapens arbete på fiskets främjande i landet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
lil
Framställningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 127,000 kronor.
145:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag.
Till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen är i riksstaten för innevarande
budgetår uppfört ett reservationsanslag å 65,000 kronor, därvid
räknas med en reservation av i runt tal 2,000 kronor. Jämlikt Kungl. Maj:ts
brev den 24 april 1936 skola av nämnda belopp dels 15,000 kronor användas
för bestridande av kostnader för av svenska ostkustfiskarnas centralförbund
eller under dess ledning bedrivet organisationsarbete bland strömmingsfiskarena,
dels 5,000 kronor användas för bestridande av kostnader för övervakandet
av efterlevnaden av bestämmelserna i kungörelsen samma dag (nr
156) angående beredning och inläggning m. m. av salt strömming, därav
högst 2,500 kronor till arvode åt i kungörelsen omförmäld av lantbruksstyrelsen
förordnad kontrollör, högst 700 kronor till inköp av prov för kontrollundersökning
samt högst 1,800 kronor till resekostnads- och traktamentsersättning
åt kontrollören, dels 22,000 kronor utgå såsom bidrag till södra
Sveriges fiskeriförening, därav såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
6,750 kronor och såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska
undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet 15,250 kronor, dels ock
återstoden eller 25,000 kronor stå till Kungl. Maj:ts disposition för att möjliggöra
för Kungl. Majit att för olika ändamål inom fiskerinäringens område
efter uppkommande behov och efter eget beprövande anvisa medel.
Kungl. Maj:ts under punkt 145 gjorda framställning om anvisande för
ändamålet av 75,000 kronor innebär sålunda i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en ökning med 10,000 kronor. Härav motsvara
2,000 kronor reservationstillgång för innevarande budgetår samt 8,000 kronor
ökade utgifter. I sistnämnda hänseende föreslås en ökning med
3,250 kronor av bidraget till södra Sveriges fiskeriförening med hänsyn
till föreslagen omorganisation av utbildningen av länsfiskeritjänstemän
samt föreståndare för fiskodlings- och fiskförsöksanstalter samt en
förhöjning med 4,750 kronor av det till Kungl. Maj:ts omedelbara disposition
för fiskerinäringens främjande avsedda beloppet, därav 2,500 kronor i avsikt
att möjliggöra ökad undervisning för saltvattensfiskare samt 2,250 kronor
till förstärkning i övrigt av dessa hårt anlitade anslagsmedel.
Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför
utskottet hemställer,
att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 75,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
112
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
146:o) Befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, reservationsanslag.
Med hänsyn till å tidigare för ifrågavarande ändamål anvisade anslag förefintlig
reservation erfordrades för 1936 icke någon anslagsanvisning för ända
målet.
Medelsbehovet för 1937 har enligt Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 146 beräknats, liksom för 1936, till 45,000 kronor. Som härav 20,000
kronor kunna bestridas av förberörda behållning å anslaget, har anvisningen
för nästa budgetår begränsats till 25,000 kronor.
Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 25,000 kronor.
147 :o) Premier för deltagande i sillfiske vid Island, förslagsanslag. Under
punkt 147 har Kungl. Ma.j:t föreslagit riksdagen att till Premier för deltagande
i sillfiske vid Island för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 75,000 kronor.
För utbetalning av premier till fiskare, som deltagit i sillfiske vid Island,
har Kungl. Maj:t under åren 1933—1936 ställt vissa belopp till länsstyrelsens
i Göteborgs och Bohus län förfogande. Sålunda har Kungl. Maj:t i dylikt syfte,
dels den 9 juni 1933 och den 24 maj 1934 anvisat högst respektive 50,000
kronor och 150,000 kronor att utgå från femte huvudtitelns reservationsanslag
till bekämpande av arbetslösheten, dels den 12 april 1935 och den 18
september 1936 medgivit, att vad av sistberörda belopp icke tagits i anspråk
finge användas för ändamålet även under åren 1935 respektive 1936, dels
ock sistnämnda dag anvisat ytterligare högst 20,000 kronor att utgå från
femte huvudtitelns reservationsanslag till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet
m. m. av de medel, som Kungl. Majit jämlikt riksdagens medgivande
finge använda till främjande av företagsverksamhet.
I samband med omförmälda beslut har Kungl. Majit angivit de grunder,
enligt vilka premieutbetalningen skulle ske. Från och med 1934 hava följande
grunder för utbetalningen tillämpats.
Till i Sverige hemmahörande fiskefartyg, som under år 1934 idkat sillfiske
vid Island, skulle av statsmedel för varje tunna saltad eller kryddad av fiskefartyget
fångad islandssill av fullgod beskaffenhet, som av fartyget hemförts
till Sverige, eller för varje kvantitet färsk av fartyget fångad islandssill, som
åtginge till en tunna ombordsaltad eller -kryddad sill och som levererats till
svenskt fartyg för saltning eller kryddning ombord å detta, utbetalas premie
med
till fartyg, varå fisket bedreves med drivgarn, tre kronor för de första 300,
två kronor för de följande 100 och en krona för de följande tunnorna eller
däremot svarande kvantitet färsk sill, samt
till fartyg, varå fisket bedreves med snörpvad, tre kronor för de första
1,000, två kronor för de följande 1,000 och en krona för de följande tunnorna
eller däremot svarande kvantitet färsk sill. Därest flera fartyg fiskat gemen
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
113
samt, skulle premien beräknas efter det antal tunnor eller däremot svarande
kvantitet, som vid lika fördelning dem emellan av hela fångsten folie på varje
fartyg. Med tunna avsåges fullpackad tunna av vanlig storlek.
För erhållande av premie krävdes, att besättningen å fiskefartyget varit
svensk; dock skulle premie utgå i fall, då en utlänning medföljt fartyget för
vård av utländsk fiskredskap, som för fiskets bedrivande varit förhyrd,
men skulle i sådant fall premie ej utbetalas till denne och premiebeloppet
avkortas med det belopp, som tillkommit honom, därest han varit svensk.
Premiebeloppet skulle fördelas mellan fartyg, redskap och besättning efter
samma grunder, som följdes i fråga om fördelning av inkomsten av fisket.
Därest utlänning, på sätt nyss sagts, medföljt fartyget, skulle andelarna beräknas
så som om denne varit svensk och premiebeloppet utgått oavkortat.
Premiebeloppet skulle utbetalas till fiskefartygets befälhavare, som hade att
vederbörligen styrka sig vara berättigad till dess lyftande och ansvara för
beloppets fördelning enligt nyss angivna grunder. Ansökan om premie skulle
ingivas till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som hade att ombesörja
utbetalningen av premier.
På länsstyrelsen skulle ankomma att meddela de närmare bestämmelser
i ämnet, vilka befunnes erforderliga.
Lantbruksstyrelsen har hemställt att för ändamålet måtte för budgetåret
1937/1938 anvisas ett särskilt förslagsanslag av 75,000 kronor.
Departementschefen bar i ärendet anfört följande.
»Ifrågavarande premieringsverksamhet torde, särskilt under tider då fiskarenas
utkomstmöjligheter äro mindre goda, vara av sådan betydelse, att skäl
tala för dess bibehållande under de närmaste åren. Med hänsyn till att
ett mera stadigvarande behov av statsbidrag sålunda föreligger, har jag efter
samråd nied chefen för socialdepartementet funnit det riktigast, att bidragen
i fortsättningen icke bestridas ur arbetslöshetsanslag under femte huvudtiteln
utan att, såsom lantbruksstyrelsen också föreslagit, å riksstaten under
nionde huvudtiteln upptages ett särskilt anslag för ändamålet. Anslaget torde,
på skäl lantbruksstyrelsen anfört, böra erhålla natur av förslagsanslag.
Då jag ej har något att erinra mot lantbruksstyrelsen beräkning av medelsbehovet
för budgetåret 1937/1938, torde anslaget för sagda budgetår böra
uppföras med 75,000 kronor. För premiernas utbetalande torde i huvudsak
böra gälla enahanda grunder som tillämpats under de senaste tre åren och
för vilka i det föregående redogjorts. På Kungl. Majit torde få ankomma
att besluta de jämkningar i berörda grunder, som må finnas erforderliga.»
Utskottet biträder på de skäl departementschefen anfört Kungl. Maj :ts Utskottet.
förslag att under nionde huvudtiteln uppföra ett särskilt anslag för ifrågavarande
premieringsverksamhet. Gentemot lantbruksstyrelsens av Kungl. Majit
godkända beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har utskottet intet
att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Premier för deltagande i sillfiske vid
Island för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
75,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.
8
114
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
148:o) Omplantering av rödspätta, reservationsanslag. Medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål har enligt Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 148 beräknats, liksom för innevarande budgetår, till 15,000 kronor.
Med hänsyn till å tidigare anslag för ändamålet förefintlig reservation har
emellertid anslagsäskandet begränsats till 10,000 kronor, innebärande i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med (10,000
— 8,500=) 1,500 kronor.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Omplantering av rödspätta för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
149:o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Jämlikt förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin
och motorsprit, ändrad genom förordningarna nr 64/1932, 86/1932 och
307/1933 ävensom kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 122) med vissa bestämmelser
om särskild skatt å bensin, ändrad genom kungörelserna nr 91/
1932 och 308/1933, skall skatt å bensin, som med eller utan tillsats av annat
ämne användes för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande
av fiske, återbäras på det sätt, att årligen ett belopp, motsvarande en
tredjedels procent av de under nästförutgångna budgetår enligt förordningen
influtna medel, dock högst 90,000 kronor, ställes till lantbruksstyrelsens
förfogande att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas för fiskerinäringens
befrämjande. De genom bensinskatten inflytande medlen redovisas
på riksstatens inkomstsida under den för flera liknande skatteinkomster
gemensamma rubriken Automobilskattemedel. Å utgiftssidan upptages under
nionde huvudtiteln såsom särskilt anslag ett belopp motsvarande det,
som under budgetåret må enligt vad nyss sagts användas för fiskerinäringens
främjande.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt
149 — innebärande oförändrad anslagsanvisning för ändamålet att utgå enligt
oförändrade grunder — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för av
dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett anslag av 90,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.
150:o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda
framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat
belopp — hemställer utskottet, . .ui.oiv. u>, ...
</. .ilmi* (H Ar.lU UoAo\oiq ».nuttite/ir, pnnrtiSl
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
115
att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 75,000 kronor.
151 :o) Avsättning till statens fiskrcdskapsfond. Av 1935 års riksdag
(prop. nr 77; R. skr. nr 94) anvisades för budgetåret 1935/1936 45,000
kronor såsom bestämt anslag till »Avsättning till statens fiskredskapsfond».
Jämväl för innevarande budgetår har skett en medelsanvisning av enahanda
storlek för ändamålet. Fonden förvaltas av statskontoret. Enligt i propositionen
nr 77 angivna av riksdagen godkända grunder för fondens användning
kan fiskare, som genom förlust av eller skada å fiskredskap råkat
i nödställd belägenhet, efter ansökan hos Kungl. Majit ur fonden utfå ersättning
med visst belopp, under förutsättning att förlusten eller skadan
icke är att hänföra till försummelse eller vårdslöshet från sökandens sida.
För sådan skada eller förlust, som normalt sammanhänger med redskapens
användning, bör icke utgå ersättning. Såsom regel bör ej heller ersättning
utgå, därest förlustens eller skadans värde understiger 50 kronor. Ersättningens
belopp bör bestämmas till högst två tredjedelar av värdet, och av
sagda belopp bör regelmässigt högst hälften lämnas såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet
samt återstoden utgå såsom räntefritt lån med en amorteringstid
av åtta år. Från dessa grunder, vilka blivit fastställda i författningsform,
äger Kungl. Majit medgiva de avvikelser, vartill förhållandena
kunna föranleda.
Kungl. Maj :ts framställning under punkt 151 innebär en ökning av anslaget
för ändamålet med 5,000 kronor, ökningen har av departementschefen
motiverats med angelägenheten av att framställningar örn ersättning ur ifrågavarande
fond, vilka efter prövning finnas förtjänta av bifall, icke skola
behöva avvisas av brist på medel.
Mot Kungl. Majits framställning har utskottet intet att erinra, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Avsättning till statens fiskredskapsfond
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 50,000
kronor.
152:o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m., reservationsanslag.
Under punkt 152 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till
Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) I: 77 av herr Nilsson, Theodor, likalydande med lii 173 av herr Johansson
i Öckerö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för främ
-
D Motte*.
116
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
jande av beredning och avsättning av fisk m. m. anvisa ett förslagsanslag av
350.000 kronor, att fördelas på sätt Kungl. Majit finner lämpligt; samt
2) II: 260 av herrar Olsson i Staxäng och Wallerius, vari hemställts, att
riksdagen ville besluta höja det i statsverkspropositionens nionde huvudtitel
under punkt 152 begärda reservationsanslaget från 250,000 kronor till 300,000
kronor, varav 150,000 kronor ställas till regeringens förfogande för statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet samt återstoden må användas till lån åt
fiskerisammanslutningar.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Vid 1934 års riksdag (prop. nr 173; R. skr. nr 186) anvisades under utgifter
för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag
av 700,000 kronor att användas för utlämnande av lån till sammanslutningar
av fiskare för främjandet av beredning och avsättning av fisk
m. m. För budgetåret 1935/1936 har för ändamålet under nionde huvudtiteln
uppförts ett reservationsanslag av 500,000 kronor och för innevarande
budgetår har upptagits ett reservationsanslag av 300,000 kronor. Enligt riksdagens
beslut skola av ettvart av sistnämnda båda anslagsbelopp förslagsvis
100.000 kronor stå till Kungl. Maj:ts förfogande för utlämnande till fiskerinäringens
stödjande av statsbidrag utan återbetalningsskyldighet samt återstoden
användas till lån till sammanslutningar av fiskare för främjande av
beredning och avsättning av fisk m. m. enligt samma grunder som gällde
för användningen av det för budgetåret 1934/1935 beviljade anslaget för ändamålet.
Berörda grunder innefattas i en kungörelse den 11 maj 1934 (nr
138).
Departementschefen har efter redogörelse för lantbruksstyrelsen förslag
till anslagsanvisning -— 300,000 kronor — i ärendet anfört följande.
»Enligt inom jordbruksdepartementet verkställda beräkningar funnos omkring
den 1 december 1936 å de för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 anvisade
anslagen följande belopp disponibla, nämligen av de för utlämnande av
bidrag avsedda medlen i runt tal 80,000 kronor samt av övriga — för långivningen
avsedda — medel i runt tal 185,000 kronor. Anmärkas bör dock
i fråga örn förstnämnda belopp, att vissa förberedande åtgärder träffats varigenom
beloppet i sin helhet inom den närmaste tiden torde komma att tagas
i anspråk.
I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag angeläget, att medel för ifrågavarande
ändamål ställas till förfogande även under nästkommande budgetår.
Av vad nyss anförts framgår, att efterfrågan å de från anslaget utgående
statsbidragen är mycket stor. Det för innevarande budgetår för bidragstilldelning
avdelade beloppet, 100,000 kronor, torde sålunda vara snävt tilltaget.
Med hänsyn härtill förordar jag, att för budgetåret 1937/1938 för
bidragsverksamheten beräknas ett till förslagsvis 150,000 kronor förhöjt belopp.
Å andra sidan torde — av medelsåtgången att döma — för långivning
enligt bestämmelserna i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) ett belopp av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
117
100,000 kronor få anses tillräckligt. En anslagsanvisning av 250,000 kronor
skulle alltså vara erforderlig under nästa budgetår.»
Motionerna I: 77 och 11:113 innebära förslag om anslagets bestämmande
till 350,000 kronor.
Motionen II: 260 innebär, att anslaget borde — i enlighet med lantbruksstyrelsen
förslag — bestämmas till 300,000 kronor.
Utskottet delar departementschefens uppfattning, att medel för ifrågavarande
ändamål böra ställas till förfogande även under nästkommande budgetår.
Beträffande medelsbehovet ansluter sig utskottet till departementschefens
beräkning, att 250,000 kronor äro tillfyllest för ändamålet. Mot Kungl.
Maj:ts förslag till disposition av anslaget har utskottet icke något att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna I: 77, II: 173 och II: 260, till Främjande
av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.
153:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reservationsanslag.
Under förevarande anslagsrubrik hava de senare årens riksdagar
anvisat medel till underhåll och drift av fiskefyrar eller andra sjösäkerhetsanstalter
för fiskets behov samt för vidtagande av ombyggnad och förbättring
å dylika fyrar och anstalter. Sålunda hava under tionde huvudtiteln
för budgetåren 1932/1933—1935/1936 för dylika ändamål anvisats respektive
10,000, 1,000, 5,000 och 5,600 kronor. Vid 1936 års riksdag beslöts att
den närmaste handläggningen av ärenden rörande ifrågavarande verksamhet
skulle överflyttas från lotsstyrelsen till lantbruksstyrelsen. Tillika anvisade
riksdagen under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 8,500
kronor, varav avsågos 1,045 kronor såsom bidrag till underhåll och drift
av sjutton fiskefyrar samt återstoden till inrättande av en mistsignalanläggning
vid inloppet till hamnen i Simrishamn.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 153 om anvisande för ändamålet
av 29,600 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
ett med 21,100 kronor ökat anslagskrav. Av den föreslagna anvisningen
avses ett belopp av 2,800 kronor till underhåll och drift av fiskefyrar. Då
för detta ändamål för innevarande budgetår anvisats 1,045 kronor, innebär
anslagsäskandet i denna del en ökning med 1,755 kronor, beroende på ökat
antal fiskefyrar. Återstoden av anvisningen eller 26,800 kronor avser andra
utgiftsändamål än de med anslaget för innevarande budgetår avsedda. Sålunda
föreslås 22,800 kronor skola anvisas för anordnande av två nya fiskefyrar
samt en lysboj i Gävleborgs län samt 4,000 kronor för anbringande av
en fyr å Bilskaten i Älvkarleby socken av Uppsala län.
Utskottet.
Utskottet.
118 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet har icke något att erinra mot det begärda anslaget och hemställer
alltså,
att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för
fiskefartyg för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 29,600 kronor.
J. Skogsväsendet.
154 :o) Skogshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Vid 1936 års riks
dag
beslöts viss omorganisation av skogshögskolan (prop. nr 136; R. skr. nr
247). Beslutet innebär bland annat, att utbildningen vid högskolan, som för
närvarande sker på två linjer: en jägmästarkurs och en forstmästarkurs, skall
koncentreras till en enda linje, som leder fram till civiljägmästarexamen. Studierna
skola, på samma sätt som nu sker vid jägmästarkursen, fördelas på
dels en förberedande kurs vid Garpenberg, dels en huvudkurs i Stockholm.
Efter avlagd civiljägmästarexamen kunna fortsatta skogsvetenskapliga studier
bedrivas, vilka avslutas med skoglig licentiatexamen.
I fråga om antalet befattningshavare och deras löneställning har beslutats
inrättande av två nya professurer, en i skoglig marklära och en i skogsekonomi.
Vidare har föreskrivits, att kamrerarbefattningen skall upptagas å ordinarie
stat i lönegraden B 20, att de båda nuvarande lektorerna å ordinarie
stat skola överföras till övergångsstat, att en assistentbefattning vid förberedande
kursen skall utbytas mot befattning å extra stat som biträdande lärare
i lönegraden B 24 samt att den nu å extra stat uppförde överassistentbefattningen
skall erhålla benämningen föreståndare, övriga helårsassistenter,
nämligen en vid förberedande kursen och en i skogsuppskattning och skogsindelning
vid huvudkursen, vilka för närvarande hava anställning som extra
befattningshavare, skola upptagas som extra ordinarie tjänstemän i 21 :a lönegraden.
Slutligen skola nyanställas ett extra kanslibiträde vid förberedande
kursen i 7:e lönegraden samt en telefonist och maskinskriverska vid skogshögskolan
i Stockholm under nio månader med ett arvode av 1,400 kronor,
varjämte avlöningen till den vid Garpenberg anställda gårdskarlen fastställts
till 2,074 kronor.
Organisationsförändringarna hava avsetts skola träda i kraft med verksamhetsåret
1937—1938, därvid dock beträffande de två nya professorsbefattningarna
erinrats, att undervisningen enligt den nya studieplanen komme
att taga sin början i skoglig marklära först i oktober 1938 och i skogsekonomi
först i oktober 1939. Antagning av elever till forstmästarkursen äger rum
sista gången till årskursen 1937/1938.
Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning innefattar — förutom
hemställan till riksdagen att för skogshögskolan fastställa ändrad personalförteckning
och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlö
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 119
ningar med 172,300 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande
budgetår innebär äskandet en ökning med 1,300 kronor. Beloppet utgör
skillnaden mellan utgiftsökningar å tillhopa 13,565 kronor och utgiftsminskningar
å sammanlagt 12,265 kronor. I enlighet med den beslutade
omorganisationsplanen upptagas sålunda ökningar med belopp av tillhopa
12,905 kronor, därav (7,000 — 4,758=) 2,242 kronor för överförande av
kamrerarbefattningen till ordinarie stat, 7,100 kronor för utbyte av en assistentbefattning
vid förberedande kursen mot en befattning å extra stat som
biträdande lärare vid Garpenberg i 24:e lönegraden, 2,019 respektive 1,400
kronor för nyanställning av ett extra kanslibiträde vid förberedande kursen i
7 :e lönegraden samt en telefonist och maskinskriverska vid högskolan i Stockholm
under nio månader, samt (2,070 — 1,926=) 144 kronor till förhöjning
av avlöningen till den vid Garpenberg anställde gårdskarlen. Vidare upptagas
ökningar dels med 150 kronor för beredande av gratifikation åt nuvarande
port- och planteringsvakten, vilken befattningshavare under sin tjänstgöring
vid högskolan kommit att tilldelas mera kvalificerade göromål än som ursprungligen
varit avsedda, dels med (1,200 — 800=) 400 kronor till förhöjning
av arvodet åt biträdet åt vaktmästaren-maskinisten, och dels med 110
kronor till uppräkning av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän. Av utgiftsminskningen å 12,265 kronor hänföra
sig till omorganisationsplanen minskningar med tillhopa 7,765 kronor
och för reducering av beloppet för tillfällig personal m. m. 83 kronor. Återstående
delen av utgiftsminskningen (12,265 — 7,848=) i runt tal 4,400 kronor
avse de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må
1) för skogshögskolan fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
4 professorer........................................ B 30
1 kamrerare........................................ B 20
1 trädgårdsmästare och preparator.................... B 10
1 kanslibiträde...................................... B 7
1 vaktmästare och maskinist......................... B 7
1 port- och planteringsvakt.......................... B 5
Tjänstemän å övergångsstat.
Utskottet.
2 lektorer
B 26
120
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å extra stat.
1 lektor............................................ B 26
1 föreståndare...................................... B 26
1 biträdande lärare.................................. B 24
2) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan att
tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis............................. kronor 64,600
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis............................. » 18,700
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
............................... » 23,500
4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit....................... » 15,490
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. kronor 43,800
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis..... » 2,000 » 45,800
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......... » 4,210
Summa kronor 172,300;
3) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 172,300 kronor.
155:o) Skogshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under
punkt 155 gjorda framställning om anvisande under anslaget för nästa
budgetår av 63,200 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår, 63,300 kronor, skenbart ett med 100 kronor minskat anslagskrav.
Då emellertid av anvisningen för innevarande budgetår dels till 7,000
kronor beräknade utgifter för bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek
samt till 3,500 kronor upptagna utgifter till stipendier föreslås skola i
anslutning till gällande grunder för riksstatens uppställning utbrytas ur anslaget
och å riksstaten uppföras såsom särskilda anslag, dels ock de till studieunderstöd
för vetenskaplig forskning och till specialkurs för meddelande av
kompetens som syneförrättare vid skogsdikning upptagna beloppen av 500
respektive 1,000 kronor icke vidare skola utgå — samt från årets anslag således
avföras utgifter av tillhopa (7,000 + 3,500 + 500 + 1,000 =) 12,000 kronor
— innebär Kungl. Maj :ts framställning reellt en ökning av anslagsmedlen under
anslaget med [63,200—(63,300 — 12,000 =) 51,300 =] 11,900 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
121
Av sistnämnda belopp hänföra sig 2,600 kronor till posten reseersättningar,
3.000 kronor till posten expenser — därav 500 kronor för bränsle och 2,500
kronor för ökade kostnader för underhåll av inventarier och vissa byggnader
—, 4,300 konor till praktiska övningar för elever vid forstmästarkursen samt
2.000 kronor för anordnande av telefonväxel vid högskolan.
Framställningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 63,200 kronor.
156:o) Skogshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 156 gjorda framställning avser medelsanvisning dels med
8,800 kronor för att sätta skogshögskolan i stånd att i större omfattning än
hittills kunnat ske tillhandahålla eleverna för undervisningens tillgodogörande
erforderlig instrumentutrustning, dels ock med 1,500 kronor för anskaffande
av kompendier att tillhandahållas eleverna vid högskolan till skäligt
pris.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,300
kronor.
157:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek, reservationsanslag. I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag under
punkt 157 — vilket innebär, att till ett särskilt anslag för bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek utbrutits och nied oförändrat belopp upp
förts de nu under högskolans omkostnadsstat upptagna utgifterna till bokinköp
samt bindning av böcker m. m. — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
158:o) Skogshögskolan: Stipendier. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 158 — vilken innebär, att till ett
särskilt anslag till stipendier utbrutits de nu under högskolans omkostnadsstat
upptagna utgifterna till resestipendier åt lärare och till stipendier åt elever,
vilka utgifter nu uppgått till 3,500 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för bud
getåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.
Utskottet.
Utskottet.
122
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
159:o) Statens skogsförsöksansalt: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts under punkt 159 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att för statens skogsförsöksanstalt godkänna ändrad avlöningsstat
— anslagsanvisning för avlöningar med 162,100 kronor, vilket belopp
med 1,800 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande
budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt
6,800 kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 5,000 kronor. Av
utgiftsökningen hänföra sig 1,700 kronor till bearbetning av serieobservationsmaterial
samt 3,000 kronor till försatt undersökning medelst ingående
biologiska experiment och statistiska studier rörande den utav märgborren å
skogarna i stora delar av Norrland förorsakade skadegörelsen, en undersökning
vartill Kungl. Majit från det för budgetåret 1934/1935 under utgifter för
kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, upptagna reservationsanslaget
till vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m. den 26 juni 1936
anvisat ett belopp av 6,590 kronor. Vidare åbelöpa 1,000 kronor ökning med
hänsyn till verkliga behovet av anslagsmedlen till avlöningsförhöjningar
m. m. till icke-ordinarie personal samt 1,100 kronor uppräkning på grund av
familjepensioneringen. Av utgiftsminskningen avse 3,700 kronor familjepensionsavdrag
och 1,300 kronor minskning med hänsyn till verkliga medelsåtgången
av beloppet för provisoriskt dyrortstillägg.
Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot framställningen, hemställer
utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsförsöksanstalt,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ kronor
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis.
............................... »
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ...................... »
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. kronor 68,400
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... » 10,000 »
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ........ »
49,100
26,800
900
78,400
6,900
Summa kronor 162,100;
2) till Statens skogsförsöksanstalt: Avlöningar för bud
getåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 162,100 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
123
160:o) Statens skogsförsöksanstalt: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl.
Maj:ts framställning under punkt 160 om anvisande för ändamålet av 69,900
kronor innebär i förhållande till motsvarande anvisning för innevarande budgetår
ett med 4,200 kronor ökat anslagskrav. Av ökningen hänföra sig 1,200
kronor till ökat behov av resemedel vid anstaltens naturvetenskapliga och
entomologiska avdelningar, 1,500 kronor till stegring av expensbehovet samt
likaledes 1,500 kronor till den under föregående punkt omförmälda undersökningen
rörande märgborrens skadegörelse m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens skogsförsöksanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
69,900 kronor.
161 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens
skogsskolor m. m., förslagsanslag. 1936 års riksdag (prop. nr 136; R. skr.
nr 247) godkände vissa av Kungl. Maj:t framlagda förslag angående skogsundervisningens
omorganisation samt anvisade, bland annat, såsom ersättning
till statens domäners fond för utgifter för statens skogsskolor m. m.
för budgetåret 1936/1937 ett förslagsanslag av 133,500 kronor. Omorganisationen
innebär för den lägre skogsundervisningens del, att skogsskolorna
vid Hällnäs i Västerbottens län, Bispgården i Jämtlands län, Bjurfors
i Västmanlands län och Kolleberga i Kristianstads län skola bibehållas med
från och med den 1 oktober 1937 i vissa hänseenden omorganiserad och
förbättrad undervisning under det att fortsättningsskolan vid Kloten skall
upphöra med det läsår, som slutar den 30 september 1937. För inträde vid
skogsskola skall bland annat fordras genomgången kurs vid kolarskola.
Kungl. Maj :ts under punkt 161 gjorda framställning om anslagsanvisning
för ändamålet med 156,700 kronor innebär i förhållande till anvisningen för
innevarande budgetår en ökning med 23,200 kronor. Beräkningen av anslagsbehovet,
fördelat på de olika ändamålen, framgår av följande uppställning,
därvid som jämförelse medtagils motsvarande belopp i anslagsberäkningen
för budgetåret 1936/1937:
tätens skogsskolor:
1937/1938
1936/1937
1.
Avlöningar ..................
kronor 50,200
48,800
2.
Dyrtidstillägg................
5,700
5,300
3.
Övriga utgifter:
expenser och underhåll......
21,000
16,000
elevstipendier å högst 250
kronor ..................
17,500
17,500
domänstyrelsens inspektion . .
500
—
rese- och traktamentsersätt- ning för Övningslärare ....
»
1,000
1,000
kostnader för underhåll av
byggnader m. in.........
»
26,125
122.025 9-500
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
1937/1938
1936/1937
Fortsä11ningssk o 1 an vid
Kloten:
1. Avlöningar m. m.:
avlöningar m. m...........
kronor 11,850
14,000
inspektörens rese- och trakta-
mentsersättning..........
250
250
elevstipendier ..............
2,815
3,750
2. Dyrtidstillägg................
3. Övriga utgifter:
» 1,260
1,200
expenser och underhåll......
» 4,000
4,300
byggnads- och reparationsar-
beten...............
O
o
c©
20,975 1,000
Kolarskolor.................. kronor_13,700_10,900
Summa kronor 156,700 133,500.
Vidkommande de olika utgiftsposterna må anmärkas följande:
Statens skogsskoler: Anslagsposten för avlöningar och dyrtidstillägg
ansluter sig till den av 1936 års riksdag godkända planen för omorganisation
av den lägre skogsundervisningen. Posten expenser och underhåll
har dels ökats med 5,000 kronor för inköp av undervisningsmateriel, nyanskaffning
till elevlogement m. m. i samband med omorganisationen samt
med 500 kronor för bestridande av kostnaderna för hantlangning vid elevernas
övningsarbeten och för deras studieresor, dels ock minskats med ett till
avlöningsposten överfört belopp av 500 kronor avseende kostnaderna för anordnande
vid skolorna av kurser i enklare sjukvård. Posten underhåll av
byggnader m. m. har ökats med 16,625 kronor. Av anvisningen under posten
avses 6,325 kronor till iordningställande av bostaden för biträdande läraren
vid Bjurfors skogsskola samt 19,800 kronor mot för innevarande budgetår
9,500 kronor lill underhåll av byggnader m. m.
Fortsätt ningsskolan vid Kloten: Minskningen å de olika
posterna hänför sig till att skolan skall avvecklas med utgången av läsåret
1936/1937 eller den 30 september 1937.
Kolarskolor: Posten har ökats med 2,800 kronor, varav 1,325 kronor
till förstärkning av för närvarande utgående medelsanvisning, 400 kronor
för bestridande av kostnader för domänstyrelsens inspektion av skolorna
samt 1,075 kronor för elevstipendier vid den av Jernkontoret anordnade
kolarskolan vid Gammelkroppa.
Utskottet. Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, och hemställer
utskottet alltså,
att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för statens skogsskolor m. m. för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 156,700 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
125
162 :o) Ersättning till statens domäners fond för byggnadskostnader vid
vissa skogsskolor, reservationsanslag. För innevarande budgetår är i riksstaten
uppfört ett anslag å 63,200 kronor för ersättning till statens domäners
fond för byggnadskostnader vid Bispgårdens och Kolleberga skogsskolor.
Kungl. Maj:ts under punkt 162 gjorda framställning avser anvisande av
ytterligare 24,000 kronor för ändamålet, beroende i huvudsak på det ändrade
läge å byggnadsmarknaden, som inträtt sedan entreprenadanbuden avgåvos.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till ersättning till statens domäners fond
för byggnadskostnader vid vissa skogsskolor för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor.
163 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig
personal, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 163
gjorda framställning — innebärande en med 1,100 kronor minskad anslagsanvisning
för ändamålet — hemställer utskottet,
alt riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond
för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 291,400 kronor.
164 :o) Skogsvård m. m.: Ersättning till statens domäners fond för utgifter
för tillsyn å kronohemmans skogar samt husbehovsskogar, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 164 — innebärande en med 2,000 kronor ökad anslagsanvisning för
ändamålet — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Ersättning till statens
domäners fond för utgifter för tillsyn å kronohemmans
skogar samt husbehovsskogar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 34,000 kronor.
165:o) Skogsvård m. m.: Ersättning till statens domäners fond för utgifter
för tillsyn å skyddsskogar, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 165 — innebärande en med 8,200 kronor minskad
anslagsanvisning för ändamålet — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Ersättning till statens
domäners fond för utgifter för tillsyn å skyddsskogar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 62,600
kronor.
Utskottet.
126
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
166:o) Skogsvård m. m.: Understödjande av skogsvård å kronohem
man
skogar samt husbehovsskogar, reservationsanslag. Enligt vad departementschefen
under punkt 166 anfört, behöver på grund av förefintlig reservation
anslag för ifrågavarande ändamål icke av riksdagen anvisas för
budgetåret 1937/1938, vilket utskottet härigenom får för riksdagen
omförmäla.
167 :o) Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag.
Under punkt 167 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Skogsvård
m. m.: Skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 1,660,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 371, av herr Lövgren
m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under titeln Skogsvård
m. m.: Skogsvårdens befrämjande anvisa ett anslag av 1,790,000 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till
denna.
Till skogsvårdens befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas
mellan skogsvårdsstyrelserna, har under senare år anvisats, för budgetåret
1927/1928 500,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 750,000 kronor,
för budgetåret 1929/1930 800,000 kronor, för ett vart av budgetåren 1930/1931
—1933/1934 830,000 kronor, för budgetåret 1934/1935 1,680,000 kronor, för
budgetåret 1935/1936 1,630,000 kronor samt för innevarande budgetår
1.500.000 kronor. För de tre senaste budgetåren avse respektive 850,000,
800.000 och 670,000 kronor ersättning till skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens,
Norrbottens och Kopparbergs läns landstingsområden för kostnader,
föranledda av ikraftträdandet den 1 januari 1934 av lagen den 10 juni 1932
(nr 180) om vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns
lappmarker med flera områden. För verksamheten i övrigt är anslaget sålunda
under vart och ett av budgetåren 1930/1931—1936/1937 beräknat till
830.000 kronor.
Departementschefen har, efter redogörelse för centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas
förbund framställning, i ärendet anfört följande:
»Av utredningen framgår, alt skogsvårdsstyrelserna genom ökade skogsvårdsavgifter
beräknas komma att under 1937 tillföras mellan 200,000 och
300.000 kronor större inkomst än under 1936. Med hänsyn till denna förbättring
av deras ekonomiska ställning kunde skäl synas tala för att nästa
budgetår icke anvisa högre anslag av statsmedel för skogsvårdsstyrelsernas
allmänna verksamhet än som under senare tid årligen utgått eller 830,000
kronor. Såsom centralrådet framhållit torde emellertid till följd av otillräcklig
medelstillgång arbetet på skogsvårdens befrämjande under flera år
icke kunnat bedrivas i den utsträckning som ur olika synpunkter varit
önskligt. Givetvis är det av vikt att skogsvårdsstyrelserna förses med erfor
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
127
derliga medel för att kunna på bästa sätt fullfölja sin betydelsefulla uppgift.
Den verksamhet, som på grund av minskad inkomst av skogsvårdsavgifter
måst eftersättas, kräver, då förhållandena sådant medgiva, ökad
uppmärksamhet. Från denna utgångspunkt synes intet vara i och för sig
att erinra mot centralrådets förslag. Jag vill därför också för egen del tillstyrka,
att anslagsanvisningen för ändamålet under nästkommande budgetår
höjes. En anslagsökning av den storlek, centralrådet förordat (230,000 kronor),
anser jag mig dock icke kunna biträda. Jag hemställer, att densamma
begränsas till 100,000 kronor och alltså för skogsvårdsstyrelsernas allmänna
verksamhet under budgetåret 1937/1938 avses ett belopp av 930,000 kronor.
Vad angår de ökade kostnader, som 1932 års lappmarkslag föranleder för
skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län, torde
till bestridande av sagda kostnader böra i överensstämmelse med centralrådets
förslag för nästa budgetår avses ett belopp av 730,000 kronor. Hela
anslaget till skogsvårdens befrämjande under nämnda budgetår torde sålunda
böra upptagas till (930,000 + 730,000 =) 1,660,000 kronor.
Någon erinran torde ej vara att göra mot att, på sätt skogsvårdsstyrelsen i
Norrbottens län hemställt, visst över skottsbelopp vid 1936 års utgång å de
för lappmarksskogama avsedda medlen av skogsvårdsstyrelsen användas för
att utfylla uppkommen brist i den för kustlandet avsatta kassafonden. Den
av centralrådet i angivna hänseende tillstyrkta omplaceringen av medlen
torde sålunda böra medgivas.»
Motionärerna anse, att anslaget skulle — på sätt centralrådet föreslagit
— betämmas till 1,790,000 kronor.
Utskottet vill icke motsätta sig, att statsanslaget för skogsvårdsstyrelsernas
allmänna verksamhet för nästa budgetår höjes utöver vad tidigare utgått.
Emellertid anser sig utskottet icke hunna tillstyrka, att anslaget bestämmes
annorlunda än Kungl. Majit föreslagit eller höjes från 830,000 kronor till
930,000 kronor. Gentemot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet intet
att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionen II: 371, till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens
befrämjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,660,000 kronor.
168:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag, reservation.sanslag.
Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos
mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen (se
1927: prop. nr 156; R. skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag
anvisat reservationsanslag för ett vart av budgetåren 1927 1928—
1936/1937 med respektive 200,000, 300,000. 500,000, 700,000, 800,000,
Utskottet.
128
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
U tekottet.
1,000,000, ,750,000, 750,000, 900,000 oell 900,000 kronor. Av det för innevarande
budgetår anvisade anslaget må enligt riksdagens medgivande 70,000
kronor användas för besiktning av vissa äldre dikningsföretag.
Kungl. Ma,j:ts framställning under punkt 168 innebär ett i förhållande till
anvisningen för innevarande budgetår med 200,000 kronor minskat anslagskrav.
Efter redogörelse för centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund
i ärendet ingivna framställning har departementschefen i fråga örn anslagsbehovet
för nästa budgetår anfört följande:
»Lika med centralrådet anser jag, att något sådant anslag till tillfälliga
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar, som det vilket tidigare utgått för
arbetslöshetens bekämpande, icke under nästkommande budgetår behöver
anvisas. Å föregående anslag för ändamålet finnes — sedan det för skogsvårdsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län avsedda beloppet å 30,000 kronor
frånräknats — en behållning av i runt tal 115,000 kronor. Denna behållning
torde jämväl under budgetåret 1937/1938 böra kunna av Kungl. Maj:t
disponeras i det med ifrågavarande anslag avsedda syftet.
Vad angår frågan om medelsanvisningen under statens skogsutdikningsanslag
och grunderna för bidragstilldelning från detta anslag kan jag icke
biträda det av centralrådet förordade förslaget örn sådan utvidgning av bidragsrätten,
att denna skulle komma jämväl aktiebolag och häradsallmänningar
till del. Förut omförmälda anslag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder
å enskildas skogar ingick, på sätt redan framhållits, såsom ett led i
åtgärderna till arbetslöshetens bekämpande. Den omständigheten, att sistberörda
anslag på grund av det förbättrade läget å arbetsmarknaden icke vidare
behöver anvisas, torde ej motivera, att de regler, som gällde för detsamma,
nu utsträckas att avse skogsutdikningsanslaget. En dylik utvidgning
av grunderna för tilldelning ur sistnämnda anslag skulle, såsom framgår av
centralrådets beräkningar, medföra en avsevärd kostnadsökning för statsverket.
Ehuru ett genomförande av centralrådets förslag ur flera synpunkter
kunde vara av värde, torde någon allvarligare olägenhet ej föranledas av
ett bibehållande av gällande bestämmelser. Jag förordar alltså oförändrade
grunder för bidragstilldelningen. Under denna förutsättning torde anslagsbehovet
för nästa budgetår i överensstämmelse med vad centralrådet anfört
böra beräknas till 680,000 kronor, vilket belopp synes kunna avrundas till
700,000 kronor.
På samma sätt som medgivits beträffande anslaget för innevarande budgetår
torde av medelstilldelningen för budgetåret 1937/1938 visst belopp få
användas för bestridande av kostnader för besiktning av redan utförda dikningsföretag.
Jag tillstyrker att i överensstämmelse med centralrådets förslag
50,000 kronor avses för ändamålet.»
Varken departementschefens uttalande eller Kungl. Maj:ts framställning
har givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må under titeln Skogsvård m. m.: Statens
skogsutdikningsanslag för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 700,000 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
129
169:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag.
Under punkt 169 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att under titeln
Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, lill utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) 1:81 av herr Hagström m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
sådan ändring av bestämmelserna rörande användningen av statens
skogsodlingsanslag, att skogsvårdsstyrelse beredes möjlighet att lämna bidrag
till röjningsgallring jämväl i tätväxande, till s. k. stavaskog ej hänförlig
ungskog, samt att detta anslag för budgetåret 1937/1938 höjes till 600,000
kronor; ävensom
2) II: 370 av herr Lövgren m. fl., vari hemställts, dels att riksdagen måtte
besluta den ändring i villkoren för erhållande av bidrag från statens skogsodlingsanslag
att bidrag jämväl måtte kunna utgå till röjningsgallringar i de
norrländska länen och Kopparbergs län i tätväxande ungskogsbestånd, vilka
ej äro hänförliga till s. k. stavaskog, dels ock att riksdagen i anslutning
härtill måtte besluta att under titeln Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000
kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
företag, avseende skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig
skogsproduktion å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd,
har riksdagen (se 1930: prop. nr 134; R. skr. nr 324) under benämning
statens skogsodlingsanslag för budgetåren 1930/1931—1936/1937
anvisat reservationsanslag med respektive 600,000, 400,000, 350,000, 350,000,
350,000, 500,000 och 350,000 kronor.
Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den
27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag
med däri genom kungörelsen nr 582/1933 gjord ändring. Vidare
har Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 271) till samtliga
skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande
tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss del genom
cirkulär den 30 april 1931 (nr 78).
I skrivelse den 20 augusti 1936 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund hemställt örn anvisande för ifrågavarande ändamål under budgetåret
1937/1938 av ett anslag å 600,000 kronor.
Vidare har centralrådet i särskild skrivelse samma dag gjort framställning
örn vissa ändringar i de för bidrag från förevarande anslag gällande bestämmelser.
Centralrådet har härutinnan — under förmälan att centralrådet,
på samma sätt som skett beträffande de ifrågasatta ändringarna av bestämmelserna
för skogsutdikningsanslaget, berett samtliga skogsvårdsstyrel
Bihang
till riksdagens protokoll 19,‘I7. 10 sand. Nr 1. 9
130
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
ser ävensom skogssällskapet tillfälle att inkomma med förslag till sådana
ändringar, som kunde anses påkallade för mest ändamålsenliga bedrivande
av bidragsverksamheten — i huvudsak anfört följande.
De skogsvårdsstyrelser, som förordat att aktiebolag borde medgivas rätt
till bidrag från statens skogsutdikningsanslag, hade i allmänhet och på i huvudsak
samma skäl även ansett, att dylik rätt borde utverkas för bolag med
avseende på statens skogsodlingsanslag. Detsamma vore förhållandet i fråga
örn häradsallmänningar. Centralrådet kunde i princip helt ansluta sig till
denna uppfattning. Med nuvarande läge på arbetsmarknaden ansåge centralrådet
det dock naturligt och riktigt att möjligheterna att erhålla bidrag
av statsmedel till olika åtgärder inom näringslivet överhuvud taget hölles
inom jämförelsevis snäva gränser. Att döma av från skogsvårdsstyrelsema
inkomna uppgifter skulle, till skillnad mot vad vore förhållandet i fråga örn
skogsdikning, en aktiebolagen medgiven bidragsrätt komma att medföra sådana
ökade krav på statsmedel för de ändamål, som vore avsedda att understödjas
med bidrag från statens skogsodlingsanslag, att denna verksamhei
skulle komma att i väsentlig grad vidgas utöver den ram, varinom den tidigare
hållits. Örn centralrådet sålunda nied hänsyn till de gynnsamma förhållandena
på arbetsmarknaden icke för närvarande funne en dylik utvidgning
av den statliga bidragsverksamheten på området lämplig, kunde även
andra synpunkter anföras, som talade för att tillsvidare finge anstå med den
ifrågasatta utvidgningen av bidragsrätten till anslaget ifråga. Viktigast av
dessa vore, att bidragsrättens nuvarande begränsning icke kunde — till
skillnad mot vad som vore fallet i fråga örn statens skogsutdikningsanslag
— sägas medföra några tekniska svårigheter med avseende på planläggningsarbetet.
Vidare skulle bolagens bidragsanspråk — för det stora antalet smärre
bolag i södra och mellersta delarna av landet samt för häradsallmänningarna
saknade frågan i stort sett praktisk betydelse — i huvudsak komma att
koncentreras till Norrland och där framförallt avse mark, som innehades avvåra
största träindustriföretag. Centralrådet holle före, att dessa bolag, i
den mån arbetskraft stöde till förfogande och skogsvården det krävde, skulle
särskilt under nuvarande för skogsbruket jämförelsevis gynnsamma konjunkturer
finna det med sin egen fördel förenligt att utan statens bistånd taga
sådan vård örn sina skogar, att det allmännas intresse bleve i nu ifrågavarande
avseende i fullt skälig utsträckning tillgodosett. Ifrågavarande bolags
skogsförvaltningar torde även till skillnad mot många enskilda skogsägare
väl inse betydelsen och det ekonomiskt fördelaktiga av att i erforderlig utsträckning
verkställa röjningar och hyggesrensningar. Aven på nu anförda
grunder förmenade alltså centralrådet att tillsvidare borde anstå med att tillerkänna
aktiebolag och häradsallmänningar bidragsrätt till anslaget ifråga.
Av samtliga norrländska skogsvårdsstyrelser med undantag för skogsvårdsstyrelsen
i Gävleborgs län hade framhållits angelägenheten av att sådan ändring
vidtoges i bestämmelserna för statens skogsodlingsanslag, att möjlighet
bereddes skogsvårdsstyrelse att, på sätt som varit fallet, då det gällt att med
statsbidrag understödja vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar,
lämna bidrag till röjningsgallring i tätväxande, till s. k. stavaskog ej hänförlig
ungskog. Betydelsen för skogsvården av en dylik ändring vitsordades
jämväl av skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län. Som viktigaste argument
för ifrågavarande förslag bade anförts, att stora svårigheter förefunnes att
utan bidrag kunna förmå skogsägarna att utföra sagda för skogens utveckling
synnerligen betydelsefulla åtgärder. Härvid borde beaktas, att skogsskiftena
i Norrland och Dalarna ofta vore avsides belägna från själva gårdar
-
Jordbruksutskottcts utlåtande Nr 1.
131
na, vilket i sin mån bidroge till att motverka intresset för sådana genomhuggningar
av skogsbestånden, som endast medförde kostnader. Vissa skogsvårdsstyrelser
hade även framhållit, att stora svårigheter förefunnes att draga
en gräns mellan den trögväxande ungskogen och den s. k. stavaskogen, för
vars röjning bidrag kunde utgå från statens skogsodlingsanslag.
Då det ur skogsvårdssynpunkt vore av synnerligen stor betydelse, att ifrågavarande
ungskogar i rätt tid bleve föremål för genomhuggning och skogsägarnas
intresse för vidtagandet av dylika åtgärder alltjämt torde behöva
stimuleras med bidrag, ansåge centralrådet sig böra föreslå, att en ändring
av nu angivna innebörd vidtoges i villkoren för statens skogsodlingsanslag.
Liksom fallet varit i fråga örn anslaget till understödjande av vissa tillfälliga
skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar syntes emellertid ifrågavarande
bidragsmöjlighet böra begränsas att endast avse de norrländska länen samt
Kopparbergs län.
I likhet med vad som vore förhållandet beträffande statens skogsutdikningsanslag
hade ett antal skogsvårdsstyrelser framhållit önskvärdheten av,
att bidragsansökningar med avseende på statens skogsodlingsanslag alltefter
företagens planläggning kunde i och för prövning ingivas i fortlöpande följd
under året. På samma skäl och under samma förutsättning, som anförts i
fråga om statens skogsutdikningsanslag ville centralrådet för sin del förorda,
att ändring av dylik innebörd vidtoges i för statens skogsodlingsanslag gällande
bestämmelser.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»I överensstämmelse med vad jag anfört beträffande statens skogsutdikningsanslag
tillstyrker jag jämväl i fråga örn skogsodlingsanslaget sådan
ändring i de för bidragstilldelning gällande grunderna, att ansökningar örn
bidrag från sistnämnda anslag må kunna ingivas i fortlöpande följd under
året. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut meddelats,
utfärda de föreskrifter i ämnet, som därav må föranledas.
Förslaget om utökning av de ändamål, för vilka bidrag från skogsodlingsanslaget
må beviljas, till att inbegripa röjningsgallring i tätväxande, till
stavaskog ej hänförlig ungskog finner jag mig — i överensstämmelse med
mitt ståndpunktstagande till den föreslagna utvidgningen av bidragstilldelningen
från skogsutdikningsanslaget — icke kunna tillstyrka. Vad jag såsom
grund för mitt ståndpunktstagande beträffande sistnämnda anslag anfört
torde äga motsvarande tillämpning å det nu förevarande förslaget, vars genomförande
enligt centralrådets beräkningar skulle medföra en kostnadsökning
för statsverket under nästa budgetår av omkring 200,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts och då medelsbehovet under ifrågavarande
anslag vid oförändrade bidragsvillkor i anslutning till vad centralrådet
upplyst torde begränsas till i runt tal 400,000 kronor, förordar jag, att
anslaget för budgetåret 1937/1938 uppföres i riksstaten med sistnämnda
belopp.»
Motionärerna påyrka, att anslaget — på sätt centralrådet förelagit — bestämmes
till 600,000 kronor, samt att bestämmelserna för bidrag från anslaget
ändras på sätt centralrådet föreslagit.
132
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet. Utskottet ansluter sig till departementschefens uttalande, att en utökning
av de ändamål, för vilka bidrag från skogsodlingsanslaget må beviljas, ej
nu torde böra genomföras. På grund härav kan utskottet ej heller tillstyrka
högre medelsanvisning för ändamålet än Kungl. Maj:t föreslagit.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 1:81 och 11:370, under titeln
Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
170:o) Skogsvård in. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas förbund.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 170 örn en anslagsanvisning för
ändamålet av 36,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning av anslaget med 3,000 kronor. Anslagsökningen
beror dels därpå, att för lokalhyra m. m. räknats med ett från 3,500
till 4,500 kronor förhöjt belopp, dels ock därpå, att för täckande av kostnaderna
för 1937 års förbundsstämma upptagits en utgiftspost å 2,000 kronor
Utskottet. Framställningen har icke föranlett någon utskottets erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas
förbund för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett anslag av 36,000 kronor.
171:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar. Med tillstyrkande
av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 171 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 13,400
kronor.
172:o) Skogsvård m. m.: Släckning av skogseld, förslagsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 172 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Släckning av skogseld
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
20,000 kronor.
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
133
173:o) Vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m., reservationsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 173, vilken avser medelsanvisning
till belopp av 100,000 kronor för pannbyten m. m., innebär en
i betraktande av medelsåtgången och behållningen å tidigare anslag för ändamålet
med 200,000 minskad anslagsanvisning.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon utskottets
erinran liksom utskottet ej heller har något att invända mot att, såsom departementschefen
ifrågasatt, av det belopp, som av det för budgetåret 1934/
1935 anvisade reservationsanslaget till vissa åtgärder på skogshushållningens
område m. m. avsetts att stå till Kungl. Maj:ts förfogande för tillgodoseende
av sådana behov å sagda område, för vilkas tillgodoseende medel i övrigt ej
finnas tillgängliga eller lämpligen kunna användas, må till kaptenen G. E.
O. A. Drangel för exploaterandet av en utav honom uppfunnen kuberingsmaskin,
benämnd Cubus, utgå förslagsvis 10,000 kronor såsom bidrag till
byggandet av provmaskin och 20,000 kronor att tilldelas i form av lån för
uppfinningens vidare exploatering, därest provmaskinen motsvarar förhoppningarna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Vissa åtgärder på skogshushållningens
område m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 100,000 kronor.
174:o) Merkostnader vid användning av inhemskt bränsle vid statens
stationära värmeanläggningar, förslagsanslag. I anledning av propositionen
nr 189 vid 1933 års riksdag och vissa i ämnet väckta motioner beslöt riksdagen
(särskilda utskottets uti. nr 3; R. skr. nr 283), bland annat, att för bugetåret
1933/1934 å nionde huvudtiteln uppföra dels ett extra förslagsanslag av
300,000 kronor till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt
vedbränsle vid statens stationära värmeanläggningar, dels ock ett extra reservationsanslag
av 170,000 kronor till täckande av merkostnader vid användning
av inhemskt vedbränsle vid vissa kommunala och enskilda anläggningar.
För budgetåret 1934/1935 uppfördes anslag för samma ändamål
med respektive 170,000 och 70,000 kronor. För budgetåren 1935/1936 och
1936/1937 hava anslag till merkostnader vid användning av inhemskt bränsle
vid statens stationära värmeanläggningar uppförts med respektive 170,000
och 150,000 kronor, varemot, till följd av behållning å de tidigare anslagen,
någon anvisning till merkostnader vid kommunala och enskilda anläggningar
ej skett.
Departementschefen har efter redogörelse för framställning från byggnadsstyrelsen
örn anvisning för ändamålet med 150,000 kronor i ärendet anfört
följande.
»Då det synes önskvärt att ifrågavarande bidragsverksamhet fortsättes i
Utskottet.
134
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Utskottet.
nuvarande omfattning jämväl under nästa budgetår, biträder jag byggnadsstyrelsens
förslag till medelsanvisning. Erforderliga författningsbestämmelser
torde i sinom tid få meddelas av Kungl. Majit.
Någon anvisning av medel för bestridande av merkostnader vid kommunala
och enskilda anläggningar torde ej behöva ske med hänsyn till förefintlig
reservation å tidigare för ändamålet anvisade anslag. Reservationen den
1 juli 1936 uppgick till över 220,000 kronor.»
Utskottet, som biträder departementschefens uttalande, att bidragsverksamheten
fortsättes jämväl nästa budgetår, tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts
anslagsäskande. Emellertid synes det utskottet angeläget, att en viss försiktighet
iakttages vid anläggande av värmeanläggningar, vilka uteslutande
kunna användas för vedeldning, i trakter, där tillgången å ved är knapp.
Enligt vad utskottet inhämtat ha allmänna inrättningar i sådana trakter i
brist på ved nödgats utbyta eller omändra nyligen anskaffade anläggningar
för vedeldning för att möjliggöra eldning med koks.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Merkostnader vid användning av inhemskt
bränsle vid statens stationära värmeanläggningar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 150,000
kronor.
175:o) Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag.
Beträffande Kungl. Maj :ts framställning under punkt 175 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
176:o) Kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område, reservationsanslag.
Beträffande Kungl. Maj :ts framställning under punkt 176 kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
anmäla.
177.-o) Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag. I enlighet med
Kungl. Majrts under punkt 177 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kro
-
nor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
135
K. Lantmäteriväsendet.
178:o) Lantmäteristyreisen: Avlöningar, förslagsanslag. Vid 1936 års
riksdag beslöts viss omorganisation av lantmäteristyrelsen, föranledd därav
att de uppgifter, som tidigare ankommit på fastighetsregisterkommissionen
skulle övertagas av lantmäteristyrelsen (prop. nr 138; R. skr. nr 341). Till
avlöningar för den sålunda omorganiserade lantmäteristyrelsen är i riksstaten
för innevarande budgetår upptaget ett förslagsanslag av 261,200 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 178 innefattar — förutom hemställan
till riksdagen om godkännande av ändrad stat för lantmäteristyrelsen
— anslagsanvisningen för avlöningar med 254,700 kronor, vilket belopp med
6,500 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.
Anslagsbehovet för budgetåret 1937/1938 har beräknats till enahanda belopp
som det i nu gällande stat upptagna med de jämkningar allenast, som föranledas
av 1936 års riksdagsbeslut rörande familjepensioneringen.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 184,900
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat,
förslagsvis .................... » 7,200
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar
m. m.............kronor 44,300
b) Avlöningsförhöj
ningar
m. m., förslagsvis
.......... » 2,600 > 46,900
4. Särskilda löneförmåner
till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän:
a) Tillfällig löneförbättring,
förslagsvis kronor 4,500
Utskottet.
136
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
b) Provisoriskt dyr
ortstillägg,
förslagsvis
.............. kronor 10,800
c) Provisoriskt lönetill
lägg,
förslagsvis ... » 400 kronor 15,700
Summa kronor 254,700;
2) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 254,700 kronor.
179:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 179 om en anslagsanvisning för ändamålet av
77,500 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
en minskning med 5,000 kronor, som hänför sig till en beräknad minskning
ajv kostnaderna för anskaffning av stålhyllor och dylikt till styrelsens
arkiv.
Utskottet. I enlighet med framställningen, som icke föranlett någon utskottets erinran,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 77,500
kronor.
180 :o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar, förslagsanslag. Under
punkt 180 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för lantmäterikontoren i
länen fastställa ändrad personalförteckning och godkänna ändrad avlöningsstat
samt till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 878,000 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 174, av herr Baeckström
m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslaget till lantmäterikontoren
i länen ökas med 4,800 kronor till 882,800 kronor (nionde huvudtiteln
nr 180).
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till
denna.
Kungl. Maj.ts förslag innefattar en anslagsanvisning, som med 112,000
kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda
belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt
137,000 kronor och en utgiftsminskning för familjepensionsavdrag om 24,900
kronor. Av utgiftsökningen avses ett belopp av [(78,700 — 27,700=) 51,000
+ 67,100=] 118,100 kronor till förstärkning — med hänsyn dels till den
efter jorddelningslagens ikraftträdande inträdda stegringen i arbetsuppgifter
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
137
na vid kontoren och dels behovet av avverkning av inneliggande balanserade
ärenden — av såväl den fackutbildade som icke fackutbildade extra personalen
vid kontoren. Enligt förslaget skulle anställas utöver nuvarande å extra
stat uppförda 3 förste assistenter i lönegraden B 24 och 10 assistenter i lönegraden
B 21 ytterligare 6 förste assistenter och 7 assistenter. Som följd härav
kan anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl.
Majit — från vilken post bestridas arvoden till extra assistenter och biträdande
överlantmätare — nedsättas med 27,700 kronor, vadan den av tjänsternas
inrättande betingade kostnadsökningen reduceras till (78,700—27,700
= ) 51,000 kronor. För anställande av ytterligare personal utan fackutbildning
upptages ett belopp av 67,100 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig
vidare 15,000 kronor till anställande av arbetskraft för konservering av lantmäterikontorens
i största utsträckning helt oersättliga kartmaterial — den totala
kostnaden härför beräknas till 125,000 å 150,000 kronor — samt 3,900
kronor till uppräkning av anslagsmedlen under posten särskilda löneförmåner
till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, därav till följd av antalet
nyinrättade tjänster 1,100 kronor och på grund av familjepensioneringen
2,800 kronor.
Motionärerna påyrka, att anslag anvisas för anställande i Västerbottens län
av en biträdande överlantmätare.
Utskottet vitsordar, att arbetsförhållandena vid lantmäterikontoren för närvarande
äro otillfredsställande samt att åtgärder måste vidtagas för att tillföra
kontoren ökad personal. Med hänsyn härtill har utskottet intet att erinra
mot Kungl. Maj:ts förslag att å extra stat anställa ytterligare 6 förste assistenter
och 7 assistenter samt att bereda tillfälle för utökning av den icke fackutbildade
personalen med 40 tjänstemän. Ej heller Kungl. Maj:ts anslagsäskande
i övrigt har föranlett någon erinran från utskottets sida.
Vad slutligen angår motionärernas yrkande örn anställande av en biträdande
överlantmätare i Västerbottens län torde den omfattande personalutökningen
vid lantmäterikontoren, som Kungl. Majit föreslagit och utskottet
tillstyrkt, åtminstone för närvarande vara tillfyllest för att nöjaktigt tillgodose
föreliggande personalbehov. Utskottet kan alltså icke biträda motionen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionen II: 174,
1) för lantmäterikontoren i länen fastställa följande
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
9 överlantmätare (Stockholms, Älvsborgs, Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län) ........ B 30
Utskottet.
138
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Befattning Lönegrad
14 överlantmätare (övriga län utom Gotlands län) .. B 29
28 kanslibiträden ................................ B 7
6 kontorsbiträden .............................. B 4
Tjänstemän å extra stat.
9 förste assistenter ............................ B 24
17 assistenter .................................. B 21;
2) godkänna följande avlöningsstat för lantmäterikontoren
i länen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ kronor 336,600
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:
a) Lön, tjänstgöringspenningar
och, i förekommande
fall, ortstillägg..........kronor 26,450
Lön
Tjänst-
görings-
pen-
ningar
Orts-
till-
lägg
Titel
An-
tal
Kronor
Summa
kronor
5,000
2,500
—
Överlantmäta- ren i Gotlands
län.........
i
7,500
11,550
7,400
7,500
2,200
1,500
150
Assistenterna i
Västernorr- lands (2) och
Jämtlands län
(1)..........
3
2,200
1,500
—
Annan assistent
2
18,950
Summa kronor
26,450
Antti. 1. Överlantmätaren åtnjuter ett ålderstillägg till
lönen å 600 kronor efter 5 år.
Anin. 2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å
500 kronor efter resp. 5, 10 och 15 år.
b) Ålderstillägg, förslagsvis kronor 4,550
c) Fyllnadsarvoden åt vikarier,
förslagsvis.........■>___500 , 31,500
I
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis
................................
148,000
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
139
4. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Majit:
a) Grundbelopp.......... kronor 57,300
b) Tillfällig löneförbättring
till extra assistenter, för
-
slagsvis ..............
5. Avlöningar till övrig icke-ordi- narie personal:
a) Grundavlöningar m. m.,
» 5,000
kronor 62,300
förslagvis ............
b) Avlöningsförhöjningar
kronor 265,700
m. m., förslagsvis......
» 20,000
» 285,700
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke- ordinarie tjänstemän:
a) Tillfällig löneförbättring,
förslagsvis ............
b) Avlöningsförstärkning åt
överlantmätaren i Köp-
kronor 5,200
parbergs län..........
c) Provisoriskt dyrortstill-
» 900
lägg, förslagsvis .......
d) Provisoriskt lönetillägg,
» 5,000
förslagsvis ............
» 2,800
> 13,900
summa kronor 878,000;
3) till Lantmöterikontoren i lånen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 878,000 kronor.
181 :o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader, förslagsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 181 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Lantmäterikontoren i lånen: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
189,500 kronor.
182 :o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag.
Under punkt 182 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
1) för distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. godkänna viss ändrad
avlöningsstat;
2) förklara,
a) att under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 må till distriktslantmätare
och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller
140
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete
enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare till 4,000
kronor, för extra lantmätare med arvode om 2,000 kronor till 3,200 kronor
och för extra lantmätare med arvode om 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400
kronor, allt för år räknat,
b) att för samma tid må till extra lantmätare utan arvode av statsmedel
utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan, motsvarande
dyrtidstillägg å 2,400 kronor för år,
c) att vad under b) sägs angående extra lantmätare skall i tillämpliga delar
även gälla aspirant vid lantmäteristaten,
d) att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för
motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till
efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,
som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser,
e) att Kungl. Majit må äga att, med tillämpning i den mån så kan ske av
de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva tillskott
av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,
som fortfarande utöva praktisk verksamhet;
3) till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,284,300 kronor.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom
riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen
1) II: 104 av herr Pettersson i Hällbacken m. fl., vari hemställts, att riksdagen
dels måtte besluta höja den i statsverkspropositionen föreslagna löneförbättringen
för i motionen nämnda tekniska biträden till 900 kronor per år
för dem som tjänstgjort i minst sex år och till 1,200 för dem som tjänstgjort
i minst nio år med lantinäteristyrelsens förordnande, dels uttala att vid beräkning
av tjänsteår de grunder som föreslagits av de sakkunniga skola äga
tillämpning; samt
2) II: 273 av herr Holmbäck, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att lantmäteridistriktens antal ökas med 16, att i enlighet härmed å lönestaten
för distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. utöver i statsverkspropositionen
föreslagna 209 distriktslantmätare upptagas 6 distriktslantmätare
med lön av 3,000 kronor, samt att det föreslagna antalet arvoden å 2,000
kronor för extra lantmätare till följd härav minskas med samma antal, d. v.
s. att anslaget för detta ändamål sänkes med 12,000 kronor.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till
dessa.
Kungl. Maj.ts förslag innebär en anslagshöjning av 112,000 kronor.
Ökningen avser att möjliggöra en snabbare handläggning av
lantmäteriförrättningarna, i vilket ämne departementschefen
efter redogörelse för framställning från lantmäteristyrelsen anfört följande:
»Såsom lantmäteristyrelsen anfört torde härför erfordras en förstärkning
av antalet på eget ansvar arbetande lantmätare. Beträffande förslaget om
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
141
utökning i detta sylte av antalet lantmäteridistrikt hava olika meningar gjort
sig gällande. För egen del har jag av den förebragta utredningen kommit
till den uppfattningen, att det nuvarande antalet distriktslantmätartjänster
icke är tillräckligt, örn allmänhetens berättigade krav på behandling utan
alltför stort dröjsmål av ärendena skall kunna tillgodoses. I frågans nuvarande
läge är jag dock icke beredd att tillstyrka en så kraftig ökning av distriktens
antal som den varom lantmäteristyrelsen hemställt. Jag förordar, att
tillsvidare högst 10 nya distrikt inrättas. Det bör ankomma på Kungl. Majit
att efter förslag av lantmäteristyrelsen vidtaga den ändring i nuvarande distriktsindelning,
som härav föranledes.
Förutom distriktslantmätarna torde såsom lantmäteristyrelsen framhållit
föreligga ett behov av självständigt verkande lantmätare, vilka ej äro bundna
till visst distrikt. Ifrågavarande befattningshavare böra åtnjuta arvode
enligt de grunder, som för närvarande gälla beträffande extra lantmätare.
Arvode till extra lantmätare utgår med lägst 1,000 och högst 2,000 kronor
för år, vartill komma dyrtidstillägg och tillskott till dyrtidstillägg. Under
förutsättning att antalet distriktslantmätartjänster utökas på sätt av mig föreslagits
torde, enligt lantmäteristyrelsens uppgifter, för nästa budgetår komina
att finnas 124 extra lantmätare och 16 aspiranter, vilka enligt gällande
bestämmelser skulle vara berättigade till arvode av ifrågavarande slag. Vid
genomförande av den under en föregående punkt (ISO) föreslagna utökningen
av lantmäterikontorens personal med 6 förste assistenter och 7 assistenter
å extra stat, skulle antalet arvodesberättigade extra lantmätare och aspiranter
minskas till 127. På skäl, som av lantmäteristyrelsen anförts, tillstyrker
jag, att för nästa budgetår medel anvisas till belopp, som möjliggör utdelning
av arvoden till sistnämnda antal. Med hänsyn till behovet av självständigt
verkande lantmätare torde arvodena böra fördelas på 46 arvoden å
2,000 kronor, 40 arvoden å 1,500 kronor och 41 arvoden å 1,000 kronor. Till
aspirant torde böra utgå allenast arvode av den minsta storleken. Aspirant
bör, på sätt lantmäteristyrelsen föreslagit, icke vara berättigad att jämte dylikt
arvode uppbära tillskott till dyrtidstillägg.»
Kungl. Maj:ts förslag innefattar jämväl förslag till förbättring
av vissa av de tekniska biträdenas anställningsförhållanden.
Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört
följande:
»Förslaget att genom åldertillägg till de tekniska biträdena förbättra dessas
ställning synes behjärtansvärt. Med hänsyn till det samband, denna
fråga’ äger med den föreslagna löneregleringen för distriktslantmätarna, vill
jag icke nu taga slutlig ståndpunkt till densamma. Billighetsskäl synas emellertid
tala för att man, i avbidan på ett slutgiltigt bedömande av spörsmålet,
söker finna en provisorisk lösning av detsamma. Mest angeläget är givetvis,
att en avlöningsförbättring kommer sådana befattningshavare till del,
som varit någon längre tid i tjänst. Jag vill sålunda såsom ett provisorium
förorda, att avlöningsförbättring av statsmedel må utgå till tekniska biträden,
som under sex år eller mera efter förordnande av lantmäteristyrel
-
142
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
sen innehaft dylik tjänst. Avlöningsförbättringen synes skäligen kunna bestämmas
till 450 kronor. Det bör ankomma på lantmäteristyrelsen att avgöra,
om förutsättningarna för åtnjutande av ifrågavarande lönetillskott äro
för handen, därvid styrelsen bör hava uppmärksamheten på att de av vederbörande
distriktslantmätare utgående löneförmånerna icke tillmätas oskäligt
lågt. Närmare bestämmelser torde, i den mån så kan finnas erforderligt,
få meddelas av Kungl. Majit.»
Motionen II: 104 innebär förslag, att den för de tekniska biträdena föreslagna
löneförhöjningen bestämdes till 900 kronor för år för dem, som tjänstgjort
i minst sex år, och till 1,200 kronor för år för dem, som tjänstgjort i
minst nio år.
Motionen II: 273 innebär förslag örn utökning av antalet distriktslantmätare
till 6 utöver Kungl. Majits förslag samt minskning av antalet extra lantmätare
med samma antal, varför skulle erfordras en anslagsökning med 6,000
kronor.
UtekoUet. Utskottet finner i likhet med departementschefen behov föreligga att vidtaga
särskilda åtgärder för en snabbare handläggning av lantmäteriförrättningarna.
Med hänsyn härtill torde en utvidgning av antalet lantmäteridistrikt
kunna förordas. Emellertid anser sig utskottet icke böra tillstyrka
större utökning av antalet distrikt än Kungl. Majit föreslagit eller med tio.
Utskottet biträder således icke motionen 11:273.
Vidkommande förslaget att genom ålderstillägg till de tekniska biträdena
hos distriktslantmätarna förbättra dessas ställning vill utskottet understryka
behovet av att åtgärder härutinnan vidtagas. Ehuru utskottet finner de skäl,
som åberopats till stöd för framställningen i motionen lii 104, behjärtansvärda,
vill utskottet icke — med hänsyn till förestående lönereglering för distriktslantmätarna
— förorda, att de provisoriska ålderstillägg, som nu föreslagits
skola utgå, bestämmas annorlunda än Kungl. Majit föreslagit. Härvid
vill utskottet understryka departementschefens uttalande därom, att det borde
ankomma på lantmäteristyrelsen att avgöra, örn förutsättningarna för åtnjutande
av ifrågavarande lönetillskott vöre för handen, därvid styrelsen
borde hava uppmärksamheten på att de av vederbörande distriktslantmätare
utgående löneförmånerna icke tillmättes oskäligt lågt.
Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits framställning i
övrigt icke föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och
med avslag å motionerna lii 104 och lii 273,
1) godkänna följande avlöningsstat för distriktslantmätare
och extra lantmätare m. fl., att tillämpas tillsvidare
från och med budgetåret 1937/1938:
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
143
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:
a) Lön och, i förekommande
fall, ortstillägg kronor 629,800
Lön
Orts-
till-
lägg
Titel
An-
tal
Kro-
nor
3,000
400
Distriktslant- mätare. sta- tionerad i
Stockholm .
7
23,800
3,000
Annan di- striktslant- mätare ____
202
606,000
Summa
209
629,800
Aran. Distriktslantmätare åtnjuter
tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor
efter resp. 5, 10 och 15 år.
b) Ålderstillägg, förslagsvis » 170,000 kronor 799,800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
da
av Kungl. Maj:t:
a) Arvoden till extra lantmätare
och aspiranter kronor 193,000
b) Avlöningsförbättring
åt tekniska biträden,
förslagsvis ...........» 31,500 » 224,500
3. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lant
mätare,
förslagsvis.................... » 260,000
Summa kronor 1,284,300;
2) förklara,
a) att under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 må till distriktslantmätare
och extra lantmätare med arvode, utöver
dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel
utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt
gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare
till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode örn
2,000 kronor till 3,200 kronor och för extra lantmätare med
arvode örn 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för
år räknat,
b) att för samma tid må till extra lantmätare utan arvode
av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt
lantmäteritaxan, motsvarande dyrtidstillägg å 2,400 kronor
för år,
144
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
c) att vad under b) sägs angående extra lantmätare skall
i tillämpliga delar även gälla aspirant vid lantmäteristaten,
d) att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående
dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser
skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för
Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som kun
na vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser,
e) att Kungl. Majit må äga att, med tillämpning i den mån
så kan ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder,
för samma tid medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare
och vice kommissionslantmätare, som
fortfarande utöva praktisk verksamhet;
3) till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 1,284,300 kronor.
183 :o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar,
förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 183 gjorda framställning om
anvisande för ändamålet av 870,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår ett med 70,000 kronor ökat anslagskrav.
Anslagsökningen har motiverats dels till belopp av 20,000 kronor med nuvarande
belastning, dels till belopp av 40,000 kronor därmed att gällande inskränkning
i rätten till resekostnader och traktamentsersättning för tekniska
biträden föreslagits skola upphävas, dels ock till belopp av 10,000 kronor
med behov av flyttningsersättning åt extra lantmätare.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Med hänsyn till angelägenheten av att utnyttjandet av de tekniska biträdena
icke hämmas genom för snävt angivande av den tid, under vilken resekostnads-
och traktamentsersättning av statsmedel årligen må kunna utgå
till dylika biträden, tillstyrker jag lantmäteristyrelsens hemställan om ändring
i nu gällande bestämmelser i ämnet. Ur kontrollsynpunkt synes en viss tidsbegränsning
av ersättningsrätten vara att förorda. Tiden bör emellertid, såsom
lantmäteristyrelsen framhållit, tillmätas så riklig, att en rationell arbetsfördelning
med anlitande av tekniska biträden möjliggöres å lantmäteridistrikten.
I anslutning till vad lantmäteristyrelsen anfört förordar jag, att
den tidsperiod, under vilken ersättning av statsmedel må åtnjutas, bestämmes
till 25,000 dygn om året. Ifrågavarande anslag torde på grund härav
i enlighet med lantmäteristyrelsens beräkningar böra höjas med 40,000 kronor.
Då frågan örn flyttningsersättning åt extra lantmätare senast var föremål
för statsmakternas prövning, torde man hava räknat med, att lantmätarelönesakkunnigas
förslag till lönereglering skulle kunna upptagas till prövning
i sådan tid, att proposition i ämnet kunde föreläggas 1937 års riksdag.
Av skäl, som i annat sammanhang anförts, måste löneregleringsspörsmålen
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
145
tillsvidare anstå. Om också vissa principiella betänkligheter kunna hysas
mot en fristående lösning av frågan om flyttningsersättning åt den kategori
av oreglerade befattningshavare, som de extra lantmätarna utgöra, synas mig
dock starka billighetsskäl kunna åberopas för att avgörandet av detta, för
därav berörda personer synnerligen betydelsefulla spörsmål icke längre undanskjutes.
Jag förordar att, i avvaktan på slutligt ställningstagande till det
komplex av frågor, som innefattas i lantmätarelönesakkunnigas betänkande,
förevarande ersättningsfråga provisoriskt löses. Det synes härvid lämpligt
att utgå från det förslag i ämnet, som innehålles i lantmäteristyrelsens omförmälda
skrivelse den 18 september 1935. Flyttningsersättning till extra
lantmätare bör sålunda utbetalas enligt bestämmelserna i 21 § 2 kungörelsen
den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare
vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen, dock
att ersättningen för varje flyttning bör maximeras till 600 kronor. Närmare
bestämmelser torde få i sinom tid meddelas av Kungl. Majit. Den vid bifall
till detta förslag föranledda ökade kostnaden för statsverket kan i överensstämmelse
med lantmäteristyrelsens beräkning upptagas till 10,000 kronor,
med vilket belopp alltså nu ifrågavarande anslag bör ökas.
Förutom angivna ökade utgifter under anslaget, (40,000 + 10,000 =)
50,000 kronor, torde belastningen under senare år böra föranleda en uppräkning
av anslaget med 20,000 kronor. Anslaget torde alltså för nästa
budgetår beräknas till (800,000 + 50,000 + 20,000 =) 870,000 kronor.»
Mot anslagsberäkningen sådan densamma av departementschefen motiverats
har utskottet intet att erinra, varför utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts
framställning hemställer,
att riksdagen må till Distriktslantmätare och extra lantmätare
m. fl.: Reseersättningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 870,000 kronor.
184:o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Ersättning för
publik renovation, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Majits under punkt
184 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till
oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Distriktslantmätare och extra lantmätare
m fl.: Ersättning för publik renovation för budget
året
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.
185 :o) Understöd åt jorddclningsväscndet m. lii.: Bidrag till jorddelningsförrättningar,
förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Majits framställning
under punkt 185 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en av förväntad ökad användning av anslaget betingad förhöjning
med 20,000 kronor — hemställer utskottet,
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1. 10
Utskottet.
146
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsvåsendet
m. m.: Bidrag till jorddelningsförråttningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 260,000 kronor.
186 :o) Understöd åt jorddelningsväsendct m. m.: Bidrag till utflyttnings-,
väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag.
Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 186 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en minskning med hänsyn till medelsåtgången under sistförflutna
budgetåren med 50,000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader
i sammanhang med skiften för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.
187:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bestridande i vissa
fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under
nyttjanderätt upplåtet område, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts
under punkt 187 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för
ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,
förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet
område, för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
175,000 kronor.
188:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till förrättningar
enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall
till Kungl. Maj :ts under punkt 188 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet
m. m.: Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
5,000 kronor.
189 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av
fastighetsregister m. m., förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under
punkt 189 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet
till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
147
att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra samhällen
för upprättande av fastighetsregister m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
190 :o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar, förslagsanslag.
Till bestridande av de kostnader för mantalssättningar och avstyckningsförrättningar,
som skola gäldas av statsmedel, hava från och med budgetåret
1932/1933 medel upptagits å riksstaten under femte huvudtiteln. För
innevarande budgetår är anvisat ett förslagsanslag för ändamålet å 7,000 kronor
(V: F. 4). Utgifterna från anslaget hava under budgetåret 1935/1936 utgjort
13,467 kronor 8 öre.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag under punkt 190 skola de för ifrågavarande
ändamål erforderliga medlen i fortsättningen anvisas under nionde huvudtiteln
i samband med anslagen för lantmäteriväsendet. Förslaget härutinnan
har framförts av lantmäteristyrelsen under följande motivering:
Genom en överflyttning av ifrågavarande anslag till nionde huvudtiteln
skulle^ på ett ställe samlas alla anslag till statens kostnader för jorddelning
och sålunda en samlad överblick erhållas. De flesta förrättningar, för vilka
kostnader utginge från anslaget, avsåge fastighetsdelningar, som blivit en
följd av införlivning med städerna av jord från landet eller utbrytning av
fastighetsregistersamhällen. Då numera uppsikten över jorddelningen i städer
och samhällen hörde under lantmäteristyrelsen, läge däri en ytterligare
anledning till att anslaget fördes under lantmäteriväsendet. Slutligen vore att
märka, att de mantalssättningsförrättningar, för vilka anslaget avsåges, numera,
sedan jordeboken upphört att föras, avsåge uteslutning ur jordregistret,
som fördes å lantmäterikontoren.
Beräkningen av det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslagsbeloppet
av 20,000 kronor ansluter sig likaledes till förslag av lantmäteristyrelsen,
som — med ledning av från överlantmätarna infordrade uppgifter rörande
pågående och ifrågasatta förrättningar — anmält, att medelsåtgången
för budgetåret beräknades icke komma att understiga sagda belopp av 20,000
kronor.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot framställningen och
hemställer alltså,
att riksdagen må till Vissa avstgcknings- och mantalssättningsförrättningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 20,000 kronor.
191:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, förslagsanslag.
I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 191 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
Utskottet.
148
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens läns
lappmark för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 25,000 kronor.
192 :o) Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag under punkt 192 — innebärande i förhållande till anvisningen
för innevarande budgetår en minskning med 15,000 kronor — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.
193:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag. Med
tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 193 gjorda framställning
— innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
en minskning med hänsyn till medelsåtgången under sistförflutna budgetåret
med 100,000 kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs
län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 150,000 kronor.
L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning
och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
194 :o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar, förslagsanslag. Beträf
fande
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 194 kommer utskottet att
framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat
för riksdagen
anmäla.
195 :o) Rikets allmänna kartverk: Expenser och publikationstryck, förslagsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 195 kommer
utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet
härigenom velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
149
196:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m., reservationsan
slag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 196 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
197 :o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 197 gjorda framställning innefattar, — förutom
hemställan till riksdagen att för Sveriges geologiska undersökning fastställa
ändrad personalförteckning och godkänna ändrad avlöningsstat, — anslagsanvisning
för avlöningar med 200,600 kronor, vilket belopp med 3,300 kronor
understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda
belopp utgör skillnaden mellan å ena sidan en utgiftsminskning på grund
av familjepensionsavdrag med 5,850 kronor och å andra sidan utgiftsökningar
till sammanlagt belopp av 2,550 kronor. Av sistnämnda belopp avse
(14,850 — 11,100 — 2,300=) 1,450 kronor beredande av medel för överförande
å ordinarie stat av följande extra ordinarie befattningshavare, nämligen
en kansliskrivare och en ritare, båda i lönegraden Bil, en preparator i
lönegraden B 10 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4, samt 1,100 kronor
uppräkning på grund av familjepensioneringen.
Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer alltså,
att riksdagen må
1) för Sveriges geologiska undersökning fastställ^ följande
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 överdirektör.................................... A 1
8 statsgeologer.................................... B 26
1 sekreterare..................................... B 26
1 museiföreståndare............................... B 26
1 kemist......................................... B 26
1 kansliskrivare................................... B 11
1 ritare.......................................... B 11
1 preparator...................................... B 10
1 förste expeditionsvakt........................... B 7
2 expeditionsvakter............................... B 5
1 kontorsbiträde.................................. B 4
2) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska
undersökning, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Utskottet.
150
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis............................. kronor 138,900
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m. kronor 46,000
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis..... » 6,300 ,> 52,300
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis......... » 9,400
Summa kronor 200,600;
3) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 200,600
kronor.
198:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts under punkt 198 gjorda framställning örn anvisande för ändamålet
av 113,300 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning med 3,200 kronor. Härav hänföra sig 2,000 kronor
till förhöjning av anslagsposten till övriga expenser för tillgodoseende av
laboratoriernas behov av utensilier och successiv nyanskaffning av apparatur
ävensom för underhållet av verkets inventarier samt 1,200 kronor till förhöjning
av anslagsposten övriga utgifter för erforderlig nyanskaffning och
underhål^av instrumentutrustningen.
•
Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 113,300 kronor.
199:o) Sveriges geologiska undersökning: Magnetiska undersökningar
av Sveriges fastland, reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 199 gjorda framställning — innebärande i förhållande
till anvisningen för innevarande budgetår en minskning med 4,500
kronor, som föregående år anvisats för tryckning av resultaten av den magnetiska
kartläggning, som utförts under åren 1928—1934 — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:
Magnetiska undersökningar av Sveriges fastland för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 6,200 kronor.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
151
200:o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i
allmänhet: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställning under
punkt 200 innefattar — förutom hemställan till riksdagen att för statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt fastställa ändrad personalförteckning
och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning för avlöningar med
237,200 kronor, vilket belopp med 5,600 kronor överstiger motsvarande anvisning
för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan
utgiftsökningar å sammanlagt 13,771 kronor och utgiftsminskningar å
tillhopa 8,171 kronor. Av utgiftsökningen avses visst belopp — i syfte att avlägsna
nuvarande disproportion mellan ordinarie och icke-ordinarie tjänster
vid anstaltens meteorologiska avdelning — till överförande å ordinarie stat
av dels en extra ordinarie statsmeteorolog i lönegraden B 21, dels två extra
ordinarie radiotelegrafister, den ene såsom assistent och radioförestandare i
lönegraden B 13 samt den andre såsom assistent i lönegraden B 12, dels ock
fem extra ordinarie kontorsbiträden med placering i lönegraden B 4. Da
enligt hittills tillämpade regler för avlöningar till angivna nya ordinarie befattningshavare
upptages ett belopp av 30,754 kronor men samtidigt anslagsposten
till grundavlöningarna till icke-ordinarie personal undergår en minskning
med 21,783 kronor, innebär förslaget om tjänsternas omföring en reell
kostnadsökning av 8,971 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig vidare
2,100 kronor till anställande av en extra expeditionsvakt, 700 kronor till bekostande
av utgifterna för en tidig väderleksrapport — motsvarande belopp
inbetalas till anstalten av Aktiebolaget Radiotjänst — samt 2,000 kronor
till uppräkning av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän dels på grund av postens belastning med 1,000
kronor och dels med hänsyn till familjepensioneringen med likaledes 1,000
kronor. Av utgiftsminskningen avse 6,200 kronor familjepensionsavdrag.
Återstående belopp, 1,971 kronor, hänför sig till förslag att en ledigbliven
statshydrografbefattning skall indragas och därigenom besparade medel
7,455 kronor, delvis eller till belopp av 5,484 kronor användas till avlönande
av viss icke-ordinarie personal, vadan härigenom föranledes en utgiftsminskning
till sagda belopp av 1,971 kronor.
Anslagsberäkningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför ut- UukoUei.
skottet hemställer,
att riksdagen må
1) för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt fastställa
följande
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning
1 överdirektör .........
2 byrådirektörer .......
2 förste statsmeteorologer
Lii negrad
A 1
B 28
B 24
152
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Befattning Lönegrad
2 förste statshydrografer.......................... B 24
3 statsmeteorologer .............................. B 21
1 statshydrograf ................................ B 21
1 assistent och radioföreståndare.................. B 13
1 assistent ..................................... B 12
1 kansliskrivare ................................ B 11
2 förste expeditionsvakter ........................ B 7
5 kanslibiträden ................................ B 7
9 kontorsbiträden .............................. B 4;
2) godkänna följande avlöningsstat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas tillsvidare från och
med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ kronor 155,200
2. Avlöningar till icke-ordinarie
personal:
a) Grundavlöningar m. m. kronor 59,000
b) Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis .... > 9,000 » 68,000
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän, förslagsvis ........ » 14,000
Summa kronor 237,200;
3) till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten
i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 237,200 kronor.
201 :o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:
Observatörer, reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till
Kungl. Maj:ts under punkt 201 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 83,000 kronor.
202:o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:
Telegramkostnader m. m., förslagsanslag. I enlighet med Kungl.
Maj:ts under punkt 202 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning
för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
153
att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
105,000 kronor.
203 :o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i
allmänhet: Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 203 gjorda framställning örn en anslagsanvisning för ändamålet
av 20,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning med 2,000 kronor, avseende att möjliggöra ett livligare
deltagande från Sveriges sida i de på internationellt samarbete byggda undersökningarna
rörande lågtryckens uppkomst och utveckling m. m.
I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 20,000 kronor.
204 :o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i
allmänhet: övriga omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställ
ning
under punkt 204 om anvisande för ändamålet av 76,200 kronor innebär
i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med
25,700 kronor. Härav avse 1,500 kronor ökning av beloppet till reseersättningar
samt 500 kronor medelsanvisning för underhåll och förnyelse av inventarier
och maskiner m. m. Återstoden av utgiftsökningen eller 23,700
kronor åbelöper utgifter i anledning av anstaltens förflyttning till nya lokaler.
Beloppet fördelar sig med 1,700 kronor till ökade kostnader för renhållning
och städning, 6,000 kronor till direkta flyttningskostnader, 8,000
kronor till anskaffning och reparation av gardiner, möbler och andra inventarier
m. m. samt 8,000 kronor för anskaffning av verkstadsutrustning, bestående
av en svarv, en fräsmaskin och en borrmaskin jämte tillbehör.
Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt: Verksamheten i allmänhet: övriga omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 76,200
kronor.
Utskottet.
Utskottet.
205:o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda undersökningar:
Geofysiska undersökningar i Riksgränsen, reservationsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 205 gjorda framställning — innebä
-
154
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
rande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt: Särskilda undersökningar: Geofgsiska undersökningar
i Riksgränsen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
206:o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda undersökningar:
Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts
under punkt 206 gjorda framställning örn en anslagsanvisning för ändamålet
av 158,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår
en ökning med 8,000 kronor. Härav avses 6,000 kronor till ökade
kostnader för väderlekstjänsten till följd av utvidgning av flygtrafiken samt
2,000 kronor till bestridande av kostnaderna för tillhandahållande av särskilda
sträckrapporter för privata flygningar.
Utskottet. Framställningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
158,000 kronor.
207 :o) Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko,
reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning
under punkt 207 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en i syfte av anslagets avrundning till jämnt hundratal kronor
med 50 kronor ökad anvisning — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till seismologiska och magnetiska
iakttagelser i Abisko för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett reservationsanslag av 9,200 kronor.
M. Diverse.
208: o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond, förslagsanslag.
Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 208 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
155
209:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom, förslagsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts under punkt 209 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Internationella lantbruksinstitutet i
Rom för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
10,000 kronor.
210:o) Internationella frysinstitutet i Paris, förslagsanslag. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 210 — innebärande i förhållande till
anvisningen för innevarade budgetår en minskning med 100 kronor — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Internationella frysinstitutet i Paris
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 2,000
kronor.
211:o) Internationell hydrografisk-biologisk anstalt, förslagsanslag. I
enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 211 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Internationell hydrografisk-biologisk
anstalt för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
10,000 kronor.
212:o) Internationella meteorologiska sekretariatet, förslagsanslag. Med
tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 212 gjorda framställning
— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp
— hemställer utskottet,
att riksdagen må till Internationella meteorologiska sekretariatet
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
1,200 kronor.
213:o) Internationella kommissionens för undersökning av de högre
luftlagren internationella publikation. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
under punkt 213 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande
budgetår en ökning med 80 kronor motiverad med önskvärdheten av
att anslaget upptages till jämt hundratal kronor — hemställer utskottet,
att riksdagen må till Internationella kommissionens för undersökning
av de högre luftlagren internationella publikation
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 800 kronor.
156
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
214:o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag.
Kungl. Maj:ts framställning under punkt 214 innefattar förslag
att, i enlighet med framställning av riksräkenskapsverket, under nionde
huvudtiteln skulle uppföras ett särskilt anslag med natur av förslagsanslag,
å vilket skulle — i den mån särskilt anslag icke anvisades för ändamålet —
redovisas huvudsakligen kostnader för:
syner och besiktningar å kronans hus och byggnader;
besiktningar enligt 27 kap. 1 § byggningabalken;
syner och besiktningar å sådana boställen, hemman och lägenheter, som
av ämbets- och tjänstemän på lön innehades;
syneförrättningar enligt 10 kap. vattenlagen; samt
andra syner och liknande förrättningar, vilka enligt hittills gällande bestämmelser
skolat redovisas å allmänt rese- och traktamentsanslag.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Med biträdande av riksräkenskapsverkets förslag förordar jag, att för de
av ämbetsverket angivna ändamålen ett särskilt anslag, benämnt »ersättningar
för vissa besiktningar och syneförrättningar», uppföres å riksstaten
för nästkommande budgetår. Anslaget, som bör erhålla karaktär av förslagsanslag,
torde med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1935/
1936 böra upptagas till 6,000 kronor. Vad angår de kostnader för nu ifrågavarande
syner och besiktningar, som på sätt riksräkenskapsverket omför - mält under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 redovisats eller komma
att redovisas å förskottstitel, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att
medgiva länsstyrelserna rätt att avföra sagda kostnader från förslagsanslaget
till oförutsedda utgifter.»
UtskoUet. I enlighet med förslaget hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 6,000 kronor.
215:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.
Till bestridande av kostnaderna för kommittéer och utredningar genom
sakkunniga har under nionde huvudtiteln för vart och ett av budgetåren
1934/1935—1936/1937 anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Anslaget
för budgetåret 1935/1936 har enligt beslut av 1936 års riksdag förstärkts
med 100,000 kronor från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter
(prop. nr 5; R. skr. nr 19).
Kungl. Maj:ts under 215 gjorda framställning om en anvisning för nästa
budgetår, som med 50,000 kronor överstiger anvisningsbeloppet för innevarande
budgetår, har av departementschefen motiverats sålunda:
»Inom jordbruksdepartementet har under de senaste åren igångsatts ett betydande
antal utredningar, därav vissa av tämligen omfattande art. Flera
hava tillkommit med anledning av framställningar från riksdagens sida. Enligt
preliminära beräkningar torde kostnaderna under budgetåret 1936/1937,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
157
därest utredningsarbetet framskrider normalt, snarare över- än understiga
350.000 kronor, därvid jag ej medräknar de från anslaget förskotterade utgifterna
för en förberedande undersökning rörande torrläggning av vissa
marker i Uppsala läns bruksbygder. Jag ser mig på grund härav nödsakad
att begära förstärkning av kommittéanslaget även för sistnämnda budgetår.
Framställning härom kommer att göras i annat sammanhang. Då en del utredningar
slutföras under året, torde kunna förväntas att för nästkommande
budgetår kostnaderna skola nedgå. Att begränsa desamma inom ramen av ett
anslag av nuvarande storleksordning lärer emellertid icke låta sig göra utan
eftersättande av kravet på en lösning inom rimlig tid av betydelsefulla frågor.
Såvitt nu kan bedömas skulle en medelsanvisning för budgetåret 1937/1938 av
250.000 kronor vara erforderlig. Anslag för ändamålet torde sålunda böra
uppföras i riksstaten med detta belopp.»
Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 250,000 kronor.
216:o) Extra utgifter, reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts
framställning under punkt 216 kommer utskottet att framdeles under riksdagen
avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.
217 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.
Beträffande Kungl. Majrts framställning under punkt 217 kommer utskottet
att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom
velat för riksdagen
anmäla.
218:o) Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag. Med tillstyrkande
av bifall till Kung. Maj:ts under punkt 218 gjorda framställning — innebärande
anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 22,000
kronor.
Stockholm den 23 februari 1937.
Utskottet.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
158
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från f ö r s t a kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Tjällgren,
Alfred Andersson, von Stockenström och Jacob Hansson samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Hedlund i Häste,
Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström och Gustafson
i Kasenberg;
med undantag därav att vid behandling av punkterna:
1—126 herr Andersson i Tungelsta deltagit i stället för herr Uddenberg;
85 herr Sjögren i stället för herr Gustafson i Kasenberg;
87 och 170—218 herr Mannerskantz i stället för herr Gabrielsson;
127—135 herr Hilding i stället för herr Carlström;
127—218 herr Andersson i Tungelsta i stället för herr Andersson i Löbbo; samt
136—169 herr Hagström i stället för herr Gabrielsson.
Reservationer:
Under punkt 87 (Befrämjande av mindre jordbruk: Höjande av det
mindre jordbruket) av herrar Sederholm, Mannerskantz och Gustafson i Kasenberg,
vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
»Utskottet har icke något att erinra mot departementschefens uttalande
därom, att för undervisning under verksamhetsåret 1937 borde beräknas ett
belopp av tillhopa 77,000 kronor.
Vad härefter angår medelsbehovet för premiering har Kungl. Maj:t räknat
med ett belopp av 5,000 kronor, medan det i motionen II: 282 föreslagits
att återupptaga småbrukspremieringen i större omfattning och därför anvisa
sammanlagt 250,000 kronor. Då — såsom departementschefen framhållit
— frågan om nya grunder för premiering av mindre jordbruk alltjämt
är under utredning, torde det bliva nödvändigt att låta frågan anstå
ännu ett år. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka högre
anvisning för ändamålet än av Kungl. Majit föreslagna 5,000 kronor. Utskottet
kan alltså icke biträda motionen II: 282.
Vidkommande medelsbehovet för studieresor har Kungl. Majit ansett detta
utgöra oförändrat 5,000 kronor. I motionerna I: 20 och II: 64 begäres däremot,
att denna år 1932 i väsentliga delar nedlagda verksamhet skall återupptagas
samt att anslaget för ändamålet måtte bestämmas till 25,000 kronor.
Utskottet finner de av motionärerna framförda synpunkterna värda beaktande.
Det skäl, vilket föranledde verksamhetens inskränkande — då rådande
svåra ekonomiska läge —, torde icke längre i samma grad föreligga.
På grund härav vill utskottet föreslå, att till studieresor må beviljas ett anslag
av 25,000 kronor, att disponeras enligt bestämmelser, som gällde före år 1932.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
159
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 20 och II: 64 ävensom nied avslag å motionen
II: 282, till Befrämjande av mindre jordbruk: Höjande av det
mindre jordbruket för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 92,000 kronor.»
Under punkt 105 (Bidrag till gödselvårdsanläggningar) av herrar Sederholm,
Gabrielsson, von Stockenström, Hedlund i Häste, Carlström och Gustafson
i Kasenberg, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
Ȁven
om ifrågavarande anslag, som under budgetåren 1933/1934 och 1934/
1935 utgått med 700,000 kronor samt under budgetåren 1935/1936 och 1936/
1937 med 350,000 kronor, främst tillkommit såsom ett led för arbetslöshetens
bekämpande, är dock syftet i andra hand, främjandet av en god gödselvård,
av sådan betydelse, att utskottet oavsett de förbättrade förhållandena på arbetsmarknaden
finner det angeläget att i fortsättningen stödja denna verksamhet
med icke allt för ringa anslag.
Vid föregående års riksdag föreslog dåvarande departementschefen en ytterligare
sänkning av anslaget till 200,000 kronor, men på grund av från
skilda jordbrukarhåll framförda motioner beslöt riksdagen anslå 350,000
kronor även för innevarande budgetår. Utskottet anser i likhet med årets motionärer,
att skäl alltjämt föreligga för bibehållande av samma anslagssumma
som förra årets, varjämte utskottet ytterligare understryker de erinringar
i fråga örn reglerna för bidragets beviljande, som då anfördes av utskottet.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 179, II: 61 och II: 103, till Bidrag till gödselvårdsanläggningar
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 350,000 kronor.»
Under punkt 121 (Bidrag till jordbrukarungdomens förbund) av herrar
Sederholm, Gabrielsson, von Stockenström, Hedlund i Häste, Carlström och
Gustafson i Kasenberg, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande
lydelse:
»Med hänsyn till den gagnande verksamhet, som jordbrukarungdomens
förbund obestridligen utför i avseende på att väcka och vidmakthålla landsbygdsungdomens
intresse och kärlek till jordbruket, finner utskottet väl motiverat,
att statsmakterna genom bidrag stödja densamma.
Icke minst i denna tid, då ropet örn landsbygdens avfolkning gör sig allt
starkare hörbart, bör det vara angeläget att främja varje åtgärd som kan bidraga
till att skapa mera lust hos ungdomen att stanna kvar vid modernä
-
160
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1,
ringen. Därjämte är att märka, att en mycket stor del av landsbygdsungdomen
på grund av ekonomiska och andra förhållanden alltjämt saknar
möjlighet att i lantmanna- och folkhögskolor få del av den undervisning, som
där bedrives och som kan anses välbehövlig för ungdomen under brytningsåren.
För just denna del av det unga släktet kan jordbrukarungdomens förbund
genom sitt arbete vara till stort gagn.
Utskottet finner sig därför böra biträda den förhöjning av ifrågavarande
anslag, som av lantbruksstyrelsen föreslagits och varom hemställts i motionerna
I: 180 och II: 58 samt II: 262.
På grund av det anförda hemställer utskottet alltså,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionerna I: 180 och II: 58 samt II: 262, till Bidrag till jordbrukarungdomens
förbund för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett anslag av 115,000 kronor.»
%
Under punkt 127 (Egnahemsbildning: Premielån till egnahemslåntagare
för nyodlings- och nybyggnadsarbeten) av herrar Sederholm, Gabrielsson,
von Stockenström, Hedlund i Häste, Gustafson i Kasenberg och Hilding, vilka
ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
»Utskottet vill erinra, att statens egnahemsstyrelse i ärendet framhållit, att
hittills för ifrågavarande premielån anvisade medel varit otillräckliga för
ändamålet. Under åren 1923—1935 ha de av egnahemsnämnderna utlämnade
premielånen sålunda i medeltal icke uppgått till högre belopp än 280 kronor,
medan enligt författningen i ämnet högsta medgivna lånebelopp utgör
1,500 kronor. I de fyra nordligaste länen, där nybildningen av jordbruk varit
livligast, ha de utlämnade premielånen emellertid varit något högre eller
i medeltal 347 kronor.
Som egnahemslånetagaren är skyldig att gälda ränta å hela det upplånade
kapitalet från lyftningsdagen, blir det stöd, han erhåller från staten, av
ringa betydelse i jämförelse med den hjälp, som lämnas innehavare av statens
arrendeegnahem och arbetarsmåbrukslånetagarna. Särskilt villkoren
för arbetarsmåbrukslånen äro ju synnerligen förmånliga. Det synes utskottet
emellertid lika angeläget, att — för åstadkommande av nya jordbruk —
staten bispringer dem, som genom sparsamhet förfoga över ett mindre kapital
och på grund därav ej kunna komma i fråga att erhålla lån från arbetarsmåbrukslånefonden.
Med hänsyn härtill anser utskottet, att så stort belopp
bör anvisas för ändamålet, att sådana egnahemslånetagare, vilka börja nya
jordbruk, kunna, där så prövas skäligt, erhålla premielån till det belopp,
som författningen medgiver. Anslaget under denna punkt torde alltså böra
bestämmas till det av egnahemsstyrelsen och motionärerna föreslagna beloppet,
1,100,000 kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
motionerna I: 136 och II: 263, till Egnahemsbildning: Pre
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.
161
mielån till egnahemslånetagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 1,100,000 kronor.
Under punkt 135 ( Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring,
stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk) av herr Hilding,
som yttrat:
»Med allt erkännande åt den ganska kraftiga höjning av anslaget under
denna punkt, som Kungl. Maj:t föreslagit och som utskottet för sin del tillstyrkt,
anser jag dock, att ett betydligt större anslag av årets riksdag bör
beviljas för ifrågavarande ändamål. Detta för att möjliggöra, att den stora
balans av ansökningar, som år efter år förefunnits och icke kunnat beviljas
i brist på medel, äntligen kunde i huvudsak avverkas. Det torde icke heller
tidigare under den tid, ifrågavarande anslag funnits till, hava förelegat så pass
stora möjligheter statsfinansiellt sett som för närvarande att bestämma anslaget
för bidrag till nyodlingsverksamheten m. m. någorlunda i nivå med
behovet. Yrkandet i motionen II: 57 har också kraftigt stöd i framställningar
till Kungl. Majit såväl från de fem norrländska hushållningssällskapen
som från hushållningssällskapens senaste ombudsmöte.
Ehuru jag anser, att det i motionen II: 57 begärda beloppet, 3,000,000 kronor,
är väl behövligt, har jag dock i förhoppning att därigenom vinna större
anslutning till yrkandet örn ökat anslag begränsat mig till att föreslå att riksdagen
måtte besluta att till ändamålen anvisa ett belopp av 2,500,000 kronor,
att av Kungl. Majit fördelas mellan de olika länen med hänsyn till rådande
behov.
Vad härefter angår frågan om ändrade bestämmelser rörande de särskilda
bidragens storlek är jag ense med utskottets övriga ledamöter.
Under åberopande av det anförda hemställer jag,
att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och
motionen II: 57 samt med avslag å motionerna II: 21 och
II: 22,
1) medgiva, att Kungl. Majit må under 1938 bevilja statsanslag
intill 2,500,000 kronor för utlämnande av statsbidrag
till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning
å ofullständiga jordbruk;
2) till Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring,
stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
2,500,000 kronor.»
Under punkt 169 (Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag) av herr
Hagström.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.
11
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:9 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdep s. 1 i texten