Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1937-02-23 · 161 sidor, varav 158 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 158 av 161 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:1, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1937 kl. 10 f. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under nionde huvudtiteln gjorda framställningar

jämte i ämnet väckta motioner.

(lia avd.)

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i

den till riksdagen den 4 januari 1937 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov för budgetåret 1937/1938 under nionde huvudtiteln

gjorda framställningar.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft åtskilliga i ämnet

väckta motioner.

A. Departementet.

l:o) Jordbruksdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 1 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att för jordbruksdepartementet fastställa ändrad personalförteckning

och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning för avlöningar med

230,100 kronor, vilket belopp med 3,600 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden

mellan utgiftsökningar å sammanlagt 8,900 kronor och en utgiftsminskning

av 5,300 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 3,100 kronor till upptagande

å ordinarie stat av ytterligare en expeditionsvaktbefattning i lönegrad B 5,

4,500 kronor till avlöning åt ytterligare en amanuens samt 1,300 kronor till

uppräkning av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie och icke

ordinarie tjänstemän, därav med 500 kronor till följd av de föreslagna nya

tjänsterna och 800 kronor med hänsyn till 1936 års riksdagsbeslut rörande

familjepensioneringen. Utgiftsminskningen å 5,300 kronor motsvarar de å

befaltningarna belöpande familjepensionsavdragen.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, hemställer,

att riksdagen må

1) för jordbruksdepartementet fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare, arvode enligt 5 § avlöningsreglementet —

1 expeditionschef, arvode enligt 5 § avlöningsreglementet —

2 kansliråd.......................................... B 30

3 förste kanslisekreterare ............................ B 26

3 andre kanslisekreterare ............................ B 21

1 registrator ........................................ B15

1 kansliskrivare...................................... Bil

1 förste expeditionsvakt.............................. B 7

1 kanslibiträde ...................................... B 7

2 expeditionsvakter.................................. B 5

3 kontorsbiträden.................................... B 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 registrator ........................................ B 22

1 andre kanslisekreterare ............................ B 21

Tjänstemän å extra stat.

1 föredragande i regeringsrätten...................... B 29

1 förste kanslisekreterare ............................ B 26

1 andre kanslisekreterare ............................ B 21;

Anm. Den på ordinarie stat upptagna registratorsbefattningen skall hållas

obesatt så länge den på övergångsstat uppförde registratorn kvarstår å registratorstj

ansten.

2) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .......... kronor 24,000

2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.............................. » 128,500

3. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis.............................. » 7,700

4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis.

............................... » 26,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

3

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m. . kronor 33,900

b. Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... > 1,400 kronor 35,300

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis .......... » 8,600

Summa kronor 230,100;

3) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 230,100 kronor.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 2 gjorda framställning om anvisande för ändamålet av 47,000

kronor innebär en i förhållande till anslaget för innevarande budgetår ökad

medelsanvisning med 4,000 kronor. Densamma betingas av med departementets

förflyttning till nya större lokaler förbundna ökade kostnader för

bränsle, lyse och städning.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

47,000 kronor.

B. Lantbruksstyrelsen m. m.

3:o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 3 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till

riksdagen att för lantbruksstyrelsen fastställa ändrad personalförteckning

och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med

353,500 kronor. Den ifrågasatta anvisningen överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår med 10,100 kronor. Sistnämnda belopp utgör

skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt 37,400 kronor och utgiftsminskningar

av tillhopa 27,300 kronor.

Utgiftsökningen sammanhänger delvis med att — i anslutning till förslag

av Kungl. Majit under för flera huvudtitlar gemensamma utgifter —

lantbruksstyrelsen avses skola från och med nästa budgetår erhålla ställning

såsom huvudförvaltning. I denna egenskap skulle lantbruksstyrelsen komma

att disponera praktiskt taget alla de anslag, beträffande vilka styrelsen

för närvarande hade att avgiva förslag till anslagsäskanden hos riksdagen, dock

att anslaget till reseersättningar åt lantbruksingenjörer och deras biträden

alltjämt skulle utbetalas och disponeras av länsstyrelserna. Härjämte avses

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

lantbruksstyrelsen skola bliva huvudförvaltning för tre för närvarande under

statskontoret inordnade underförvaltningar, nämligen centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, statens växtskyddsanstalt samt statens

lagerhus- och fryshusstyrelsen. Genomförandet av ifrågavarande organisationsändring

förutsätter förstärkning av lantbruksstyrelsens personal. Beträffande

storleken av den ökade arbetskraft, som sålunda erfordras, har

departementschefen ansett sig böra biträda ett härutinnan av lantbruksstyrelsen

framlagt förslag, enligt vilket skulle erfordras personalförstärkning

i form av en ordinarie kamrerare i lönegraden B 24 (8,500 kr.) — i stället

för den nuvarande kassören och bokhållaren i lönegraden B 21 (7,500 kr.) —

en ordinarie kassör i lönegraden B 11 (3,900 kr.) samt en extra ordinarie

förste amanuens i 18:e lönegraden (4,200 kr.), vilken sistnämnde befattningshavare

är avsedd att biträda kamreraren och vikariera under semester eller

annan ledighet för denne. Härjämte erfordras anvisning av dels 600 kronor

till vikariatsersättningar för den icke-ordinarie personalen, dels ock 1,000

kronor för beredande av biträdeshjälp åt den kamerala avdelningen. Lantbruksstyrelsens

omorganisation till huvudförvaltning innebär således ökade

kostnader till sammanlagt belopp av 18,200 kronor, varifrån emellertid bör

avräknas ett belopp av 7,500 kronor svarande mot avlöningen till den nuvarande

kassören och bokhållaren. Reella ökningen utgör sålunda 10,700

kronor.

Av övrig del av utgiftsökningen eller (37,400 — 18,200 =) 19,200 kronor

belöpa 13,600 kronor å avlöning till två mejeriinspektörer i lönegraden B 21,

vilka befattningars inrättande beslutats under fjolårets riksdag (Kungl.

Maj :ts proposition nr 115), 1,000 kronor arbetsbiträde åt mejeriinspektörerna,

1,800 kronor arvoden till två lantbruksstipendiater samt 2,800 kronor

uppräkning av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, därav 2,000 kronor med hänsyn till de föreslagna nya

tjänsterna och 800 kronor i anledning av familjepensioneringens genomförande.

Av utgiftsminskningen å 27,300 kronor hänföra sig, såsom nämnts, 7,500

kronor till indragning av den nuvarande kassörs- och bokliållarbefattningen,

8,400 kronor till familjepensionsavdrag samt 11,400 kronor till minskning

— i nära anslutning till det av Kungl. Majit för innevarande budgetår

bestämda anvisningsbelopp — av medelsbehovet för extra arbetskraft å lantbruksstyrelsens

kulturtekniska byrå.

I anslutning till de grunder för redovisningen å riksstaten av totalisatormedlens

speciaibudget, som antogos vid 1935 års riksdag, har vid anvisningen

av förevarande anslag för innevarande budgetår fogats bestämmelsen,

att viss del av utgifterna eller de för stuteribyrån avsedda medlen skola utgå

av totalisatormedel. Vad angår anslagsanvisningen för nästa budgetår

avses visserligen, att de nämnda byrå åbelöpande kostnaderna, oförändrat

beräknade till förslagsvis 30,000 kronor, även framgent skola bestridas av

totalisatormedel. I anslutning till ett av departementschefen förordat för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottcts utlåtande Nr 1.

5

slag till viss omläggning au redovisningen av totalisatormedlens specialbudget

skulle däremot dylik anmärkning å riksstaten icke vidare erfordras.

Sagda specialbudget redovisas för närvarande sålunda:

De till specialbudgeten hänförliga anslagsmedlen, bortsett från tillfälligt

förekommande anslag till engångskostnader, å fem olika anslag under nionde

huvudtiteln, nämligen dels -— till belopp motsvarande de beräknade kostnaderna

för lantbruksstyrelsens stuteribyrås verksamhet —- å lantbruksstyrelsen

avlönings- och omkostnadsanslag, dels å avlönings- och omkostnadsanslagen

för statens hingstdepåer och stuteri och dels å anslaget till hästavelns

befrämjande. Sistnämnda anslag uppföres härvid med belopp motsvarande

vad som av de å riksstaten beräknade intäkterna av totalisatormedel

icke disponerats genom anvisningar å de övriga anslagen.

Kostnaderna för lantbruksstyrelsens stuteribyrå och för statens hingstdepåer

och stuteri avföras å de härför anvisade anslagen i vanlig ordning.

Utgifterna för de med anslaget till hästavelns befrämjande avsedda ändamålen

bestridas däremot fortfarande från stuteriväsendets fond, vilken över angivna

anslag tillgodoföres de å inkomsttiteln totalisatormedel redovisade behållna

inkomsterna efter avdrag för förbrukade totalisatormedel å övriga

i specialbudgeten ingående anslag.

Beträffande den månatliga redovisningen gäller, att över anslaget till hästavelns

befrämjande skola månadsvis till stuteriväsendets fond omföras under

månaden influtna totalisatormedel efter avdrag av belopp, motsvarande

de faktiska utgifterna under månaden å avlönings- och omkostnadsanslagen

för statens hingstdepåer och stuteri. Vid utgången av varje budgetår skall

sedan ett belopp, motsvarande vad av utgifterna å lantbruksstyrelsens avlönings-

och omkostnadsanslag beräknas belöpa å lantbruksstyrelsens stuteribyrå,

avföras å stuteriväsendets fond och såsom särskilda uppbördsmedel

uppdebiteras å anslaget till hästavelns befrämjande.

För egen del har departementschefen i fråga örn den framtida redovisningen

av ifrågavarande specialbudget anfört följande:

»Förfarandet vid redovisningen av totalisatormedlens specialbudget skulle

otvivelaktigt komma att i icke oväsentlig mån förenklas, därest specialbudgeten,

på sätt statskontoret och riksräkenskapsverket ursprungligen föreslagit,

i fråga örn själva redovisningen begränsades på inkomstsidan till den

del av inkomsttitelns behållna inkomster, som återstår, sedan för särskilda

ändamål anvisade anslagsbelopp frånräknats, och på utgiftssidan till ett

s. k. avsättningsanslag, från vilket ett mot angivna del av inkomsttitelns behållna

inkomster svarande belopp skulle omföras till stuteriväsendets fond.

Härefter skulle endast å inkomsttiteln uppkommande överskott eller underskott

komma att regleras mot stuteriväsendets fond genom motsvarande ökning

respektive minskning av den å riksstaten beräknade avsättningen till

fonden, medan merutgifter och besparingar å de mot inkomsttiteln korresponderande

anslag, som anvisats för särskilda ändamål, skulle ersättas av

respektive överföras till statsverkets kassafond. Härav följer också, att någon

omföring, motsvarande den, som för närvarande äger rum från stuteriväsendets

fond till anslaget till hästavelns befrämjande, icke vidare .skulle

behöva förekomma. Även den månatliga redovisningen skulle förenklas, i

det att de belopp, som månadsvis skulle omföras till stuteriväsendets fond,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

UhkoUet.

skulle för varje månad komma att motsvara skillnaden mellan å ena sidan,

de under månaden influtna totalisatormedlen och, å andra sidan, en tolftedel

av förenämnda för särskilda ändamål anvisade anslagsbelopp.

En jämkning av nu gällande regler för den budgettekniska behandlingen

av totalisatormedlen i anslutning till vad statskontoret och riksräkenskapsverket

ursprungligen föreslagit skulle således medföra avsevärda förenklingar

i fråga om redovisningen, samtidigt som dessa medel fortfarande

skulle komma att reserveras för de ändamål, som hittills tillgodosetts å ifrågavarande

specialbudget. Någon tvekan synes därför knappast kunna råda

angående önskvärdheten och lämpligheten av att en omläggning i enlighet

med ämbetsverkens angivna förslag nu kommer till stånd.

Vid omläggningens genomförande bör, i anslutning till vad i det föregående

anförts, under nionde huvudtiteln uppföras ett nytt anslag, betecknat

»Avsättning till stuteriväsendets fond», med natur av förslagsanslag. I samband

härmed torde beträffande nuvarande anslaget till hästavelns befrämjande

böra vidtagas den ändringen, att under detta anslag allenast upptagas

belopp, motsvarande de beräknade utgifterna för hästpremiering, understöd

till hästavelsföreningar och stamboksföring samt demonstration i hovvård

och hovbeslag. Anslaget synes böra erhålla karaktären av reservationsanslag.

De utgifter, som avses med de till Kungl. Maj:ts förfogande

ställda medlen för tillgodoseende av diverse ändamål, ägnade att främja

hästaveln, torde fortfarande avföras å stuteriväsendets fond. I övrigt påkallar

omläggningen ingen annan ändring med avseende å nuvarande anslagsuppställning

än den som följer därav, att det efter omläggningen icke

beträffande något av de i specialbudgeten ingående anslagen blir erforderligt

att å riksstaten angiva, att ifrågakommande utgifter skola utgå av totalisatormedel.

»

Det av departementschefen förordade förslaget till omläggning av redovisningen

av totalisatormedlens specialbudget finner utskottet ändamålsenligt

och tillstyrker alltså dess genomförande.

Beträffande medelsbehovet under lantbruksstyrelsens avlöningsanslag för

nästa budgetår vill utskottet erinra, att riksdagen på statsutskottets hemställan

(uti. nr 21) uttalat sin anslutning till Kungl. Maj:ts förslag, att vissa

verk och myndigheter, däribland lantbruksstyrelsen, från och med den 1 juli

1937 i räkenskapshänseende skulle erhålla ställning såsom huvudförvaltningar

med rätt att anlita statsverkets checkräkning i riksbanken. Varken

de med genomförandet av organisationsändringen förbundna kostnaderna eller

äskandena i övrigt hava givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

7

att riksdagen må

1) för lantbruksstyrelsen fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § avlöningsreglementet —

1 chef för stuteribyrån, arvode enligt 5 § avlönings
-

reglementet ...................................... —

4 byråchefer........................................ B 30

1 byrådirektör ...................................... B 28

1 byrådirektör...................................... B 26

2 förste byråingenjörer .............................. B 26

1 byråinspektör för mejeriärenden .................... B 24

1 sekreterare........................................ B 24

1 kamrerare ........................................ B 24

2 notarier .......................................... B 21

1 kassör............................................ B 11

3 kansliskrivare .................................... B 11

1 förste expeditionsvakt.............................. B 7

4 kanslibiträden .................................... B 7

2 expeditionsvakter.................................. B 5

4 kontorsbiträden.................................... B 4

1 skrivbiträde ...................................... B 2

Anin. Befattningen såsom byråinspektör för mejeriärenden skall hållas

obesatt, så länge en å övergångsstat för statskonsulenter uppförd statskonsulent

i mejerihushållning kvarstår i tjänst.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 byrådirektör ...................................... B 26

Tjänstemän å extra stat.

1 byråchef.......................................... B 30

1 byrådirektör...................................... B 26

1 byråinspektör...................................... B 24

2 byråingenjörer .................................... B 21

2 mejeriinspektörer.................................. B 21

Anin. Byråinspektörsbefattningen skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat

för lantbruksstyrelsen uppförde byrådirektören kvarstår i tjänst;

2) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.............................. kronor 194,100

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

2.

3.

4.

5.

6.

Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, förslagsvis

................................

Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis

................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t........................

Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ....

Avlöningar till övrig ickeordinarie

personal:

a) Grundavlöningar m. m... kronor 74,000

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... » 2,900

kronor

7. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... »

8. Dyrtidstillägg till tjänstemän vid stuteribyrån,

förslagsvis ...................... »

9,400

46,800

4,200

5,000

76,900

15,100

2,000

Summa kronor 353,500;

3) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 353,500 kronor.

4:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 4 gjorda framställning om en anslagsanvisning för ändamålet

av 83,800 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår

en ökning med 25,500 kronor, av vilket belopp 15,400 kronor beräknas

för täckande av mejeriinspektörernas resekostnader samt 1,200 kronor engångskostnader

för inköp av möbler och andra inventarier åt mejeriinspektörerna.

Vidare föreslås — samtidigt med en nedsättning av utgifterna under

posten publikationstryck med 600 kronor — upptagande under samma

post av kostnader till belopp av 4,500 kronor för tryckning i serien »Meddelanden

från Kungl. Lantbruksstyrelsen» av lantbruksekonomiska undersökningar,

avseende marknadsanalyser m. m. Posten ifråga föreslås således

ökad med (4,500 — 600 =) 3,900 kronor. Slutligen föranleder lantbruksstyrelsens

överförande till huvudförvaltning en ökning av anslaget med 5,000

kronor, varav 2,500 kronor för bestridande av stegrade omkostnader för

lyse, städning, skrivmaterialier, telefoner, arbetsmaskiner m. m. samt likaledes

2,500 kronor för inköp av möbler och inventarier för personalen å den

kamerala avdelningen.

Av anvisningsbeloppet under anslaget, 83,800 kronor, förutsättes liksom

för innevarande budgetår ett belopp av 8,000 kronor eller de på stuteribyrån

belöpande kostnaderna skola bestridas av totalisatormedel.

Utskottet. Utskottet vill erinra örn lantbruksstyrelsens uttalande därom, att, därest

under budgetåret 1937/1938 behov av medel skulle uppstå för lantbrukssty
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

9

relsens överflyttning till nya lokaler, erforderligt belopp torde enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande få bestridas från förevarande anslag. I likhet med departementschefen

finner utskottet därför särskilda medel för ändamålet icke

behöva beräknas under anslaget.

Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 83,800

kronor.

5:o) Lantbruksingenjörer och deras biträden: Avlöningar, förslagsan
slag.

Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att för lantbruksingenjörer och deras biträden

fastställa ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlöningar med

308,500 kronor eller 5,900 kronor mindre än som anvisats för innevarande

budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan å ena sidan en utgiftsminskning

med hänsyn till de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen

med 7,800 kronor och å andra sidan en utgiftsökning för nytillkommande

ål der stillägg åt förste assistenter med 1,900 kronor.

Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksingenjörer

och deras biträden, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................. kronor 157,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a) Grundbelopp........ kronor 123,600

b) Ålderstillägg åt förste

assistenter, förslagsvis » 18,600

c) Vissa särskilda löneförmåner,

förslagsvis.. » 8,000 » 150,200

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män,

förslagsvis....................... »_500

Summa kronor 308,500;

2) till Lantbruksingenjörer och deras biträden: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 308,500

kronor.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

6:o) Lantbruksingenjörer och deras biträden: Reseersättningar, för
slagsanslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 6 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en minskning med hänsyn till medelsåtgången under sistförflutna

budgetår med 30,000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksingenjörer och deras biträden:

Reseersättningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 250,000 kronor.

7:o) Statskonsulenter m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 7 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till

riksdagen att för statskonsulenter m. m. godkänna ändrad avlöningsstat —

anslagsanvisning till avlöningar med 38,000 kronor. I förhållande till medelsanvisningen

för innevarande budgetår innebär äskandet en minskning

med 1,100 kronor. Beloppet utgör skillnaden mellan en utgiftsminskning av

1,140 kronor, motsvarande familjepensionsavdragen till tjänstemän å ordinarie

stat och övergångsstat, samt en utgiftsökning med 40 kronor för avrundning

av anslagets slutsumma.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statskonsulenter

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budget
-

året 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................. kronor 25,500

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis............................. »> 8,500

3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit......... » 2,500

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män,

förslagsvis....................... » 1,500

Summa kronor 38,000;

2) till Statskonsulenter m. m.: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 38,000 kronor.

8: o) Statskonsulenter m. m.: Reseersättningar, förslagsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj ris under punkt 8 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statskonsulenter m. m.: Reseersätt
ningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

7,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

11

9:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl.

Maj :ts under punkt 9 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att för fiskeriintendenter m. m. godkänna ändrad avlöningsstat

— anslagsanvisning till avlöningar med 79,200 kronor eller 1,800 kronor

mindre än som anvisats för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör

skillnaden mellan å ena sidan en utgiftsminskning av 2,320 kronor, motsvarande

efter viss avrundning familjepensionsavdragen, samt å andra sidan

utgiftsökningar av tillhopa 520 kronor, därav 460 kronor åbelöpa provisoriskt

dyrortstillägg åt vissa befattningshavare samt 60 kronor avrundning

av anslaget.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts förevarande framställning Utskottet.

hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för fiskeriintendenter

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................. kror

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit:

a) Grundbelopp......... kronor 12,500

b) Arvodesförhöjningar,

förslagsvis........... » 1,000 »

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal »

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjänste
män,

förslagsvis................. »

Summa kronor 79,200;

2) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 79,200 kronor.

63,600

13,500

1,300

800

10 :o) Fiskeriintendenter ni. m.: Omkostnader, förslagsanslag. I enlig
het

med Kungl. Maj:ts under punkt 10 gjorda framställning — innebärande

i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 400

kronor avseende expenskostnader — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkost
nader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

35,800 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.

ll:o) Lantbruksattachéer: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 11 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till

riksdagen att för lantbruksattachéer fastställa ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning

till avlöningar med 43,900 kronor, vilket belopp med 1,000

kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Utgiftsminskningen

motsvarar efter viss avrundning av beloppet de å befattningarna

belöpande familjepensionsavdragen.

Utskottet. Framställningen tillstyrkes av utskottet, som således hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksattachéer,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/

1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis .......................... kronor 29,400

2. Särskilda löneförmåner .............. » 14,500

Summa kronor 43,900;

2) till Lantbruksattachéer: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 43,900 kronor.

12 :o) Lantbruksattachéer: Omkostnader. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj:ts under punkt 12 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksattachéer: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 26,000 kronor.

C. Lantbruksakademien och försöksväsendet på jordbruksområdet.

13:o) Lantbruksakademien: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

framställning under punkt 13 innefattar — förutom hemställan till riksdagen

att för lantbruksakademien fastställa ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning

för avlöningar med 12,900 kronor, vilket belopp med 700 kronor understiger

motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Minskningen

avser de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen.

Utskottet.

Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

13

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksakademien,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/

1938:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis .......................... kronor 18,700

2. Särskilda löneförmåner till ordinarie tjän
stemän,

förslagsvis .................. » 700

Summa kronor 19,400

Särskilda uppbördsmedel.

Av lantbruksakademiens medel .......... kronor 6,500

Nettoutgifter kronor 12,900;

2) till Lantbruksakademien: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 12,900 kronor.

14 :o) Lantbruksakademien: Bidrag till museum, bibliotek m. m.

Kungl. Maj:ts under punkt 14 gjorda framställning örn anvisande för ändamålet

av 13,000 kronor innebär en ökning av anslagsanvisningen med 1,000

kronor. Härigenom avses att bereda akademien medel till bestridande av

rese- och traktamentsersättning till akademiens sekreterare vid tjänsteresor.

Dylik ersättning har tidigare utgått från det tidigare under nionde huvudtiteln

uppförda men numera indragna anslaget till rese- och traktamentsersättningar.

Tillstyrkande förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksakademien: Bidrag till museum,

bibliotek m m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

anslag av 13,000 kronor.

15:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet: Av
löningar,

förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställning under punkt 15 innefattar

— förutom hemställan till riksdagen örn fastställande av ändrad

personalförteckning och godkännande av ändrad avlöningsstat för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet — anslagsanvisning till

avlöningar med 138,400 kronor. Beräkningen av anslagsbeloppet grundar

sig på förutsättningen att enligt den tidigare av riksdagen godkända planen

för anstaltens omorganisation avdelningen för lantbruksbotanik under för
-

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

sommaren 1937 skall kunna inordnas i lantbrukshögskolan samt att avdelningen

för mejerihantering vid ungefär samma tid skall kunna ingå såsom

del av lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp. Anslagsäskandet

har alltså begränsats till att avse avdelningarna för jordbruk och husdjursskötsel

ävensom den del av avdelningen för lantbrukskemi, som alltjämt

är förlagd till Experimentalfältet, d. v. s. det kemiska driftslaboratoriet.

Vid sidan av den med statsmedel understödda verksamheten har sedan

åtskilliga år vid centralanstaltens jordbruksavdelning drivits utvidgad försöksverksamhet

med särskilt donerade medel. Härom må erinras följande.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 12 november 1919 erhöll styrelsen för

centralanstalten tillstånd att mottaga dels ett årligt belopp av 85,000 kronor

under åren 1920—1924 dels ock ett engångsanslag av 10,000 kronor för utvidgad

försöksverksamhet vid jordbruksavdelningen, avseende främst en

kraftigare utveckling å de lokala gödslingsförsökens område men dessutom

försök och undersökningar rörande ogräsets bekämpande och kalkbehovet

inom landets olika delar. Dessa medel ställdes till styrelsens förfogande av

ett konsortium, kallat Ager, vilket bildats av vissa gödselmedelsfirmor samt

ett antal utsädes- och kalkfirmor. Från det allmännas sida uppställdes som

villkor för medlens mottagande, att de anordningar och åtgärder, som kunde

komma att med desamma bekostas, icke finge bliva av den beskaffenhet, att

de efter de fem årens utgång kunde medföra ekonomiska förpliktelser för

statsverket. Vidare skulle förslag till inkomst- och utgiftsstat för användningen

av medlen årligen för fastställelse föreläggas Kungl. Majit. Det visade

sig sedermera, att de under nämnda femårsperiod till förfogande ställda

medlen ej till fullo behövde tagas i anspråk för försöksverksamhetens bedrivande.

Med hjälp av det fonderade överskottet och årligt bidrag av konsortiet

Ager har verksamheten fortsatt även efter periodens utgång.

Berörda bidrag har emellertid år för år minskats. Under de senaste åren

har bidraget utgått med 16,000 kronor om året samtidigt som de årliga utgifterna

för verksamheten uppgått till omkring 30,000 kronor.

I överensstämmelse med det beslut, som av fjolårets riksdag (prop. nr 167,

jordbruksutsk. uti. nr 83; R. skr. nr 320) fattades i fråga örn försöksverksamheten

på jordbrukets område, hava från och med nästa budgetår statsmedel

ansetts böra göras tillgängliga för uppehållande av den hittills med

donationsmedel bedrivna lokala försöksverksamheten. Under framhållande

av sin avsikt att i annat sammanhang föreslå anvisande för budgetåret 1937/

1938 av anslag för lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök har departementschefen

vidare anfört, att en följd av att statsverket åtoge sig det ekonomiska

ansvaret för sagda försök torde vara, att jämväl det centrala organ — centralanstaltens

jordbruksavdelning -— åt vilket ledningen av försöksverksamheten

skulle anförtros, bekostades av statsmedel. Till de härav påkallade

medelsäskandena återkommer utskottet.

Såsom inledningsvis berörts har under förevarande anslag föreslagits skola

för budgetåret 1937/1938 anvisas 138,400 kronor, vilket belopp med 9,400

kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda

belopp utgör skillnaden mellan utgiftsminskningar å tillhopa 40,204

kronor och utgiftsökningar å sammanlagt 30,804 kronor. Av utgiftsminskningen

motsvara 38,376 kronor den begränsning av medelsbehovet, som

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

15

uppkommer till följd av överflyttningarna av avdelningarna för mejerihantering

och lantbruksbotanik, samt 1,828 kronor de pensionsavdrag för tjänstemännen,

som uttagas enligt allmänna familjepensionsreglementet. Av

utgiftsökningarna åbelöpa 26,520 kronor förberörda hittills med donationsmedel

bekostade, nu till övertagande av statsverket föreslagna lokala försöksverksamhet

— därav 7,920 kronor årsarvoden åt två assistenter, 3,600

kronor årsarvode åt ett skrivbiträde samt 15,000 kronor ersättning åt tillfällig

arbetskraft. Vidare avse 276 kronor personligt lönetillägg åt en av

husdjursavdelningens assistenter, 4,000 kronor från omkostnads- till avlöningsstaten

överfört belopp samt 8 kronor avrundning av anslagssumman.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon utskottets

erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

fastställa följande

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

2 avdelningsföreståndare............................. B 30

1 Överassistent...................................... B 26

1 laborator......................................... B 26

3 vaktmästare...................................... B 7;

2) godkänna följande avlöningsstat för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis.............................

kronor

51,000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t:

a) Grundbelopp......... kronor 25,900

b) Personliga lönetillägg . » 552

»

26,452

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.............................

»

59,100

Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis.....

»

1,848

Summa kronor

138,400;

3) till Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet:

Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 138,400 kronor.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

16:o) Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet: Om
kostnader,

förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 16 gjorda framställning

om en anslagsanvisning för ändamålet av 65,900 kronor förutsätter

att — på sätt under föregående punkt angivits — avdelningarna för mejerihantering

och lantbruksbotanik komma att vid tiden för nästa budgetårs

början förflyttas till respektive Alnarp och Ultuna samt att den hittills av

konsortiet Ager understödda verksamheten vid jordbruksavdelningen, för vilken

verksamhet 1936 års riksdag ställt i utsikt framtida anslag, bekostas av

statsmedel.

I jämförelse med anvisningen för innevarande budgetår innebär anslagsäskandet

en minskning med 17,900 kronor. Beloppet utgör skillnaden mellan

å ena sidan utgiftsminskningar å sammanlagt 22,400 kronor och å andra

sidan utgiftsökningar av tillhopa 2,500 kronor samt minskade hyresinkomster

till belopp av 2,000 kronor. Av utgiftsminskningen motsvara 14,900

kronor den begränsning av medelsbehovet, som uppkommer till följd av förflyttningen

av avdelningarna för mejerihantering och lantbruksbotanik. Återstående

beloppet för minskningen fördelar sig med 4,000 kronor på avdelningen

för jordbruk och 3,500 kronor på avdelningen för husdjursskötsel.

Av utgiftsökningen åbelöpa 1,500 kronor allmänna utgiftskontot samt 1,000

kronor avdelningen för husdjursskötsel.

Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet: Omkostnader för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 65,900 kronor.

17:o) Fasta försöksgårdar för jordbruket: Lanna Borregården i Skaraborgs

län, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 17

gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fasta försöksgårdar för jordbruket:

Lanna Borregården i Skaraborgs län för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 22,000 kronor.

18 :o) Fasta försöksgårdar för jordbruket: Offers gård i Västernorrlands

län, förslagsanslag. Av det å riksstaten för innevarande budgetår för ändamålet

anvisade anslaget å 39,000 kronor avse 24,000 kronor driftkostnader

vid försöksgården samt 15,000 kronor engångsanslag för förvärv av vissa

skogsmarksområden. Enligt det av Kungl. Maj :t under punkt 18 framlagda

förslaget till medelsanvisning för nästa budgetår med 29,000 kronor beräknas

till driftkostnader oförändrat 24,000 kronor, varjämte med hänsyn till

angelägenheten av en försöksmässig utredning av stallgödselproblem i Norrland

ett belopp av 5,000 kronor avses till en försöksgödselstad.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

17

Framställningen föranleder icke någon erinran från utskottets sida, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till Fasta försöksgårdar för jordbruket:

Offers gård i Västernorrlands län för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 29,000 kronor.

19:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag. Under

punkt 19 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att godkänna viss avlöningsstat

för statens växtskyddsanstalt samt till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 101,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 183, av herr Sederholm,

vari hemställts, att riksdagen i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts

förslag till avlöningsstat för växtskyddsanstalten under budgetåret 1937/1938

ville besluta, att ett belopp av 10,500 kronor utöver det i propositionen begärda

ställes till styrelsens för växtskyddsanstalten disposition för anställande

vid huvudanstalten av ytterligare behövlig personal under senare delen av

budgetåret.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

Kungl. Maj.ts framställning om medelsanvisning grundar sig dels på att

anstalten omkring den 1 januari 1938 i överensstämmelse med beslut vid

1936 års riksdag beräknas överflytta till nya lokaler vid Bergshamra (prop.

nr 57, jordbruksutsk. uti. nr 27 samt B. skr. nr 108), dels ock på att i Alnarp

inrättas en filialstation till växtskyddsanstalten från den 1 april 1938.

Kungl. Maj :ts på angivna förutsättningar grundade anslagsäskande överstiger

anvisningen för innevarande budgetår med 19,400 kronor. Beloppet utgör

skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt 27,100 kronor och utgiftsminskningar

å tillhopa 7,700 kronor.

U tgiftsök ningen — varav 24,350 kronor belöpa å huvudanstalten och

2,750 kronor å filialstationen — fördelar sig å följande ändamål: Till förstärkning

av de vetenskapligt utbildade arbetskrafterna föreslås en ny extra

assistentbefattning å envar av anstaltens tre avdelningar — med årsarvode

om 4,200 kronor. Beträffande de botaniska och zoologiska avdelningarna

skulle befattningarna tillsättas den 1 januari 1938 samt i fråga örn upplysnings-

och kontrollavdelningen den 1 juli 1937. För detta ändamål erfordras

ett belopp av (2,100 + 2,100 + 4,200 =) 8,400 kronor. Vidare föreslås den

med forskningsverksamhet på biodlingens område sysselsatte assistenten skola

från och med den 1 juli 1937 överflyttas till extra ordinarie stat med samma

löneplacering, 21 :a lönegraden, som de vid anstalten anställda förste assistenterna.

Härav föranledes en utgiftsökning av 5,300 kronor, vilken emellertid

kompenseras med att nu till assistenten utgående arvode örn 6,000 kronor

bortfaller. Vidare föreslås inrättande dels för handhavandet av växthusen

och övriga trädgårdsgöromål av en extra ordinarie befattning såsom träd
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

gårdsmästare i 10:e lönegraden och dels för möjliggörande av en behövlig

avlastning av anstaltschefens arbetsbörda av en befattning såsom extra ordinarie

kanslibiträde i 7:e lönegraden; härav föranledas kostnader till belopp

av 2,800 respektive 2,400 kronor, ytterligare föreslås en med 2,500 kronor

ökad medelsanvisning till tillfällig arbetskraft. Till följd av inrättandet av

de föreslagna nya tjänsterna hava anslagsposterna till avlöningsförhöjningar

m. m. åt icke-ordinarie personal och särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän uppräknats med 1,700 respektive 800 kronor, varjämte

med hänsyn till familjepensioneringen sistnämnda post ökats med 400

kronor. Slutligen har i syfte av anslagets avrundning anslagsposten arvoden

och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit förhöjts med 50 kronor.

— Verksamheten vid filialanstalten föreslås skola handhavas av en föreståndare

i 24:e lönegraden med tillhjälp av en extra assistent samt ett skriv- och

laboratoriebiträde. Kostnaderna härför upptagas, med hänsyn till att filialen

avses träda i verksamhet först den 1 april 1938, till lU (5,200 + 4,200 +

1,600=) 2,750 kronor.

Av utgiftsminskningen å sammanlagt 7,700 kronor hänföra sig

6,000 kronor till bortfallande, på sätt tidigare berörts, av arvodet till den med

forskningsverksamheten på biodlingens område sysselsatte assistenten samt

1,700 kronor till familjepensionsavdrag.

Motionären åsyftar att — utöver Kungl. Maj:ts förslag — ett belopp av

10,500 kronor ställes till växtskyddsanstaltens disposition för anställande under

senare delen av budgetåret vid huvudanstalten av ytterligare behövlig

personal. Härvid åsyftar motionären att vid anstalten skulle anställas — i

nära överensstämmelse med vad styrelsen för anstalten begärt —

1) under tiden den 1 april—den 30 juni 1938 en förste assistent och en

extra assistent vid vardera av de båda avdelningarna för botanik och zoologi;

2) under tiden den 1 januari—den 30 juni 1938 en sekreterare;

3) under samma tid en telefonist och portvakt samt en verkstadsföreståndare;

samt

4) under samma tid tillfälliga laboratoriebiträden.

Utskottet vill beträffande förslaget att i Alnarp inrätta en filialstation till

växtskyddsanstalten uttala sin anslutning till Kungl. Maj:ts framställning.

Såsom jordbruksutskottet vid 1936 års riksdag anförde, torde den intensiva

växtodling, som bedrives inom vårt lands södra delar, motivera vidtagande

av sådana åtgärder, som möjliggöra ett mera koncentrerat och intensivt växtskyddsarbete

i dessa delar av landet.

Vidkommande härefter anslagsanvisningen till avlöningar vid anstalten har

Kungl. Majit i huvudsaklig överensstämmelse med vad statskontoret hemställt

föreslagit vissa nedskärningar i växtskyddsanstaltens styrelses anslagsäskande.

I motionen I: 183 har däremot yrkats, att anslaget skulle höjas,

utöver vad Kungl. Majit äskat, med 10,500 kronor, varigenom styrelsens önskemål

i väsentliga delar kunde tillgodoses. Förslaget i motionen avser huvudsakligen

anställande av befattningshavare under sista kvartalet av budgetåret

1937/1938, sedan anstalten inflyttat i nya lokaler vid Bergshamra.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

19

Tidpunkten för inflyttningen sammanhänger givetvis med de nya lokalernas

iordningställande och kan således ej nu fixeras. Departementschefen har

beräknat inflyttningen till den 1 januari 1938 och motionären till den 1 april

1938. En ännu senare inflyttningsdag lärer emellertid ingalunda vara osannolik.

Med hänsyn härtill torde behovet av personal för tiden efter det de

nya lokalerna tagits i bruk utöver vad Kungl. Maj:t nu föreslagit lämpligen

böra prövas i samband med beredningen av växtskyddsanstaltens stat för

budgetåret 1938/1939. I den mån det därvid skulle framstå som önskvärt

att för senare delen av budgetåret 1937/1938 förfoga över ytterligare medel än

Kungl. Majit nu avsett, torde möjlighet förefinnas för Kungl. Majit att därtill

använda till Kungl. Majits förfogande ställda medel. På grund härav finner

utskottet särskild medelsanvisning för ändamålet i anledning av motionen

ej erforderlig. Gentemot Kungl. Majits anslagsäskande har utskottet

intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionen I: 183,

1) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis,............................ kronor 26,500

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis ............................ > 11,100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ...................... » 18,900

4. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie

personal:

a) Grundavlöningarm.m... kronor 35,100

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... » 5,500 > 40,600

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........ » 3,900

Summa kronor 101,000;

2) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budget
året

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 101,000 kronor.

20:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl.

Majits under punkt 20 gjorda anslagsäskande för ändamålet av 93,000 kronor

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med 48,000

kronor. Av ökningen åbelöpa 10,000 kronor huvudanstalten och 38,000 kronor

den föreslagna filialen vid Alnarp. Angivna belopp för huvudanstalten

å 10,000 kronor fördelar sig å följande utgiftsändamål: Med hän
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

syn till den föreslagna ökningen av anstaltens personal har anslagsposten för

reseersättningar uppräknats med 700 kronor. Som följd av anstaltens förflyttning

till de nya lokalerna vid Bergshamra har vidare anslagsposten för

expenser uppräknats med 4,300 kronor, varav 3,000 kronor för bränsle, elektrisk

ström och vatten samt 1,300 kronor för övriga expenser. Posten publikationstryck

upptages ökad med 1,000 kronor. Ytterligare upptagas 1,000

kronor såsom engångskostnader för telefon, 500 kronor till expenser för

forskningar på biodlingens område, 2,000 kronor till bekämpningsmedelskontroll

genom biologiska prövningar samt 1,000 kronor till flyttningskostnader.

Slutligen har delposten underhåll av byggnader och stängsel föreslagits

minskad med 500 kronor, avseende underhåll av stängsel. Vidkommande

filialen beräknas de löpande omkostnaderna till 11,800 kronor

och de erforderliga engångsutgifterna till 35,000 kronor. Av förstnämnda belopp

avses 3,000 kronor för reseersättningar, 3,000 kronor för expenser samt

5,800 kronor för övriga utgifter. Av de beräknade engångsutgifterna belöpa

sig 15,000 kronor å inredning av arbetslokaler på vindsutrymme i centrala

frökontrollanstaltens byggnad i Alnarp, 10,000 kronor å uppförande av växthus

och insektarium samt 10,000 kronor å nyanskaffning av inventarier. Av

det sålunda angivna medelsbehovet har, med hänsyn till att filialen avses

skola träda i verksamhet först den 1 april 1938, i anslagsäskandet för nästa

budgetår inräknats av de löpande kostnaderna allenast omkring en fjärdedel

eller (11,800:4=) i runt tal 3,000 kronor, varemot engångsutgifterna,

35,000 kronor, borde anvisas i sin helhet.

Utskottet, som vid granskning av de olika utgiftsändamålen icke funnit

anledning till erinran mot anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

93,000 kronor.

21 :o) Statens växtskyddsanstalt. Byggnadsarbeten, reservationsanslag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda förslag — som ansluter

sig till den av 1936 års riksdag godkända planen för ifrågavarande byggnadskostnaders

finansiering — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Byggnadsarbeten

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 356,300 kronor.

22:o) Statens växtskyddsanstalt: Inventarier och utrustning m. m.,

reservationsanslag. Under punkt 22 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 90,000 kronor. Anslagsäskandet,

vilket föranledes av anstaltens förflyttning till Bergshamra, har specificerats:
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

21

möbler, armatur, gardiner m. m....................... kronor 44,500

verkstadsutrustning .................................. » 4,500

upplysnings- och kontrollavdelningens utrustning ........ » 2,500

zoologiska avdelningens utrustning...................... » 8,085

botaniska avdelningens utrustning ...................... » 29,725

inköp av bil ........................................ » 4,500

Summa kronor 93,810,

vilket belopp departementschefen ansett kunna avrundas nedåt till 90,000

kronor.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet uttalat, att han förutsatte,

att genom anvisande av ett så förhållandevis stort belopp anstaltens

inventariebehov skall med iakttagande av tillbörlig sparsamhet kunna tillgodoses

på sådant sätt, att ytterligare mera betydande medelsanvisning för

samma ändamål under den närmaste tiden icke kommer att erfordras.

Med instämmande i detta departementschefens uttalande hemställer utskottet

i anslutning till Kungl. Maj-.ts förslag,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Inventarier

och utrustning m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 90,000 kronor.

23 :o) Avkastningsbedömning rörande avelssvin. I enlighet med Kungl.

Maj:ts under punkt 23 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Avkastningsbedömning rörande avelssvin

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 25,000

kronor.

24 :o) Försöksverksamhet med matpotatis, reservationsanslag. Under

punkt 24 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Försöksverksamhet

med matpotatis för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 10,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 275, av herrar Sjögren

och Nolin, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett belopp av 5,000

kronor för att genom centralanstaltens för försöksväsendet försorg söka utfinna

botemedlen mot potatisens svartfärgning.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

Med skrivelse den 15 september 1936 har styrelsen för centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet — under förmälan att vissa representanter

för statliga och statsunderstödda jordbruksförsöksanstalter (centralan
-

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

staltens förstärkta nämnd) vid sammanträde år 1935 tillsatt en kommitté för

utarbetande av normer för bedömning av matpotatis —- överlämnat dels en

från nämnda kommitté till styrelsen inkommen framställning örn anslag å

25,000 kronor för utvidgad försöksverksamhet rörande matpotatisens kvalitet,

dels ock ett i ärendet infordrat yttrande från föreståndaren för centralanstaltens

jordbruksavdelning.

Kommittén har för försöksverksamheten under år 1937 uppgjort följande

plan och kostnadsberäkning:

40 st. gödslings-kvalitetsförsök å 250 kronor.................. kronor 10,000

20 » kornö, sort- och gödslingsförsök ä 250 kronor.......... » 5,000

5 » större kornö, sort- och gödslingsförsök ä 500 kronor .... » 2,500

3 » » sortförsök å 250 kronor ........................ » 750

25 > sortförsök hos hushållningssällskapen ä 100 kronor...... » 2,500

Vitaminundersökningar...................................... » 2,000

Diverse och oförutsedda utgifter ............................ > 2,250

Summa kronor 25,000.

Styrelsen för centralanstalten anför i sin skrivelse följande.

Styrelsen vitsordade betydelsen av den försöksverksamhet, varom vore

fråga. Ur försökssynpunkt hade potatisen varit i viss mån försummad.

Särskilt den viktiga sida av problemet, som hade att göra med potatisens

kvalitet, hade hittills föga beaktats. Styrelsen tillstyrkte fördenskull, att

särskilda åtgärder nu vidtoges för åstadkommande av en utvidgad försöksverksamhet

rörande de på matpotatisens kvalitet inverkande faktorerna. I

avvaktan på den erfarenhet, som inom den närmaste tiden torde komma att

vinnas på detta område, borde emellertid försöksverksamheten upptagas i

mera begränsad omfattning än vad kommittén föreslagit. Sålunda borde

sortförsöken hos hushållningssällskapen ävensom vitaminundersökningarna

uppskjutas tills vidare, varjämte beträffande andra problem antalet försök

för det närmaste året syntes kunna minskas. I konsekvens härmed hyste

styrelsen den uppfattningen, att det begärda anslaget borde kunna begränsas

till 10,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anslagsanvisning med 10,000 kronor i enlighet

med styrelsens för centralanstalten förslag.

Motionärerna åsyfta, att — utöver det av Kungl. Maj:t äskade beloppet —

5,000 kronor anvisas till försöksverksamhet för att söka utfinna botemedlen

mot potatisens svartfärgning.

Utskottet vill i likhet med styrelsen för centralanstalten vitsorda betydelsen

av att försöksverksamhet med matpotatis igångsättes. Såväl för potatisodlarna

som konsumenterna är det av stort intresse, att de på matpotatisens

kvalitet inverkande faktorerna undersökas. Utskottet biträder därför Kungl.

Majrts förslag, att särskilda medel ställas till centralanstaltens förfogande för

detta ändamål.

Jämväl det problem — orsakerna till potatisens svartfärgning — som

motionärerna åsyfta, torde vara av den betydelse och beskaffenhet, att särskild

försöksverksamhet för dess lösning erfordras. Utskottet förväntar också,

att spörsmålet ägnas erforderlig uppmärksamhet från centralanstaltens

sida.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

23

Beträffande storleken av medelsanvisningen ansluter sig utskottet till styrelsens

för centralanstalten förslag, att försöksverksamheten till en början

borde begränsas inom ramen för en anvisning av 10,000 kronor. Med detta

anslag synes jämväl den försöksverksamhet, motionärerna åsyfta, kunna

tillgodoses. Därest emellertid anslaget icke skulle visa sig tillräckligt även

för sistnämnda försöksverksamhet, torde det vara Kungl. Maj:t obetaget att

av de medel, som lära komma att ställas till Kungl. Majrts förfogande för

befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, tillskjuta de

obetydliga belopp, som kunna erfordras.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

1) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag,

till Försöksverksamhet med matpotatis för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor;

2) att motionen II: 275, i den mån densamma ej får anses

besvarad genom vad utskottet sålunda anfört och yrkat, icke

må föranleda någon riksdagens åtgärd.

25 :o) Bidrag till lokala gödslings-, sort- och ogräsförsök m. m. Kungl.

Majrts framställning under punkt 25 avser ett anslagsiiskande örn 129,000

kronor, därav för lokala gödslingsförsök 104,000 kronor, för ogräsförsök

4,000 kronor, för lokala sortförsök 15,000 kronor och för fortbildningskurser

för medhjälpare vid den lokala fältförsöksverksamheten 6,000 kronor.

Förevarande framställning grundar sig å förslag av de jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 18 december 1931 tillkallade utredningsmännen

för utredning rörande organisationen av försöksverksamheten på växt- och

trädgårdsodlingens område avgivet i betänkande den 16 december 1933 (stat.

off. utr. 1934:4).

I samband med avlåtande till 1936 års riksdag av proposition nr 167 angående

försöksverksamheten på jordbrukets område har Kungl. Maj:t lämnat

förslag till riktlinjer för verksamheten. I sitt av riksdagen (skr. nr 320)

godkända utlåtande (nr 83) i anledning av omförmälda proposition underströk

jordbruksutskottet särskilt gödslingsförsökens stora betydelse för att

upprätthålla önskvärd kontakt mellan försöksverksamheten och det praktiska

jordbruket. Denna verksamhet vore därför enligt utskottets uppfattning

väl förtjänt av uppmuntran från statens sida. Huruvida de av departementschefen

för ändamålet angivna årliga anslagen — 50,000 kronor för

gödslingsförsök och 12,000 kronor för sortförsök — vore riktigt beräknade,

syntes enligt utskottets mening för det dåvarande svårligen kunna bedömas.

Sedan Kungl. Maj:t den 19 juni 1936 uppdragit åt stgrelsen för centralanstalten

för för söksväsendet på jordbruksområdet att i samband med

anslagsäskandena för budgetåret 1937/1938 för, bland annat, lokala gödslings-,

sort- och ogräsförsök inkomma med förslag till bestämmelser för

ifrågavarande verksamhet, har nämnda styrelse i skrivelse den 7 november

1936 — under åberopande av verkställd utredning i ämnet — hemställt örn

anvisande för nästa budgetår av ett anslag för ändamålet å 132,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

I enlighet med vad styrelsen föreslagit skulle statsunderstöd, avseende den

lokala fältförsöksverksamheten, beräknas på följande sätt:

för lokala gödslingsförsök .............................. kronor 101,000

för lokala sortförsök ................................... » 27,000

för lokala ogräsförsök .................................. » 4,000

eller tillhopa kronor 132,000.

Beträffande den lokala försöksverksamhetens organisation

har styrelsen anfört huvudsakligen följande.

Det borde lämnas varje hushållningssällskap fritt att avgöra, örn sällskapet

ville bedriva försöksverksamheten i egen regi eller överlämna den åt

försöksringar. Av varje sällskap eller dess förvaltningsutskott borde emellertid

utses en försökskommitté, som bland annat borde få i uppdrag att

framlägga förslag om de närmare detaljerna för den lokala försöksverksamhetens

organisation inom sällskapets område. Denna försökskommitté borde

vidare övervaka genomförandet av de åtgärder, som med hjälp av allmänna

medel företoges för den lokala försöksverksamhetens främjande inom området,

och sålunda bland annat tillse, att de villkor, som uppställdes för

erhållande av bidrag från det allmänna, bleve uppfyllda. De ekonomiska

förhållandena avseende den lokala försöksverksamheten inom området torde

ävenledes böra följas av kommittén. Denna syntes för övrigt böra vara

förmedlare mellan den centrala försöksinstitutionen och försöksledarna

inom området i alla viktigare tekniska frågor rörande försöksverksamheten.

Då det nu förutsattes, att staten direkt skulle understödja den lokala försöksverksamheten,

måste staten givetvis också försäkra sig om att statsmedlen

komme till bästa möjliga användning icke blott ur enskild utan även ur

allmän synpunkt. Styrelsen ansåge det vara erforderligt, att den lokala försöksverksamheten

i sådant syfte ställdes under den centrala statliga försöksinstitutionens

ledning och kontroll. Även om det vore av stor vikt, att

de lokala försökskommittéerna och försöksledarna hade tillräcklig frihet vid

upptagandet av olika försöksfrågor och överhuvud taget vid försökens anordnande

ute i bygderna, måste den centrala försöksinstitutionen beredas

möjlighet att härvidlag, i synnerhet då det gällde frågor av allmänt intresse,

göra sitt inflytande gällande och öva kontroll över de försöksplaner, som

komme till användning. Styrelsen ansåge vidare, att bearbetning och bedömning

av försöksresultaten borde, när lokal försökskommitté så önskade,

utföras av den centrala institutionen samt att denna jämväl borde, i den

utsträckning den funne lämpligt, ombesörja publicering av försöksresultaten.

Så länge berörda institution vore förlagd till Experimentalfältet, vore det

enligt styrelsens mening ändamålsenligt, att den nuvarande organisationsformen

för upprätthållande av kontakt mellan den centrala försöksledningen

och representanterna för den lokala försöksverksamheten bibehölles, d. v. s.

att kommittén för hushållningssällskapens lokala jordbruksförsök liksom de

årligen återkommande mötena med de lokala försöksledarna kvarstode. Sedan

verksamheten överflyttats på lantbrukshögskolan och därmed erhållit

en annan organisation, kunde måhända förändringar i berörda hänseende

bliva aktuella.

I de fall då den lokala fältförsöksverksamheten bedreves i ett hushållningssällskaps

egen regi torde det icke vara möjligt att exakt angiva sällskapets

kostnader för ifrågavarande verksamhet, och anledning torde för övrigt

saknas att i dylikt fall förbinda statsunderstöd till verksamheten med villkor

om särskilt ortsanslag. Annorlunda ställde sig saken beträffande försöks
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottcts utlåtande AV 1.

25

ringarna. Med hänsyn till att åtskilliga försöksringar för närvarande arbetade

under ogynnsamma ekonomiska villkor, torde det vara ett allmänt intresse,

att syftet med statsunderstödet icke motverkades av att andra bidragsgivare

tilläventyrs i motsvarande mån minskade sina bidrag. Styrelsen ansåge

sig fördenskull böra föreslå, att i sådana fall, då den lokala försöksverksamheten

vore organiserad i form av försöksringar, såsom villkor för

utbetalandet av statsunderstöd föreskreves, att ringen åtnjöte ortsbidrag —

däri ej inberäknat avgifter från ringens medlemmar — med minst lika stort

belopp som statsunderstödet. Vad anginge den lokala gödslingsförsöksverksamheten

torde såsom allmänt villkor för utbekommande av statsunderstöd

böra föreskrivas, att försöksanställaren — hushållningssällskap eller försöksring

—- icke mottoge understöd från konstgödselfirmor eller jämförliga intressenter

vare sig i form av kontant bidrag eller fri konstgödsel eller dylikt.

Av ledare för lokal försöksverksamhet borde fordras en god såväl teoretisk

som praktisk utbildning i försöksarbete. Vid anställandet av försöksledare

torde därför den centrala försöksinstitutionens mening om vederbörandes

kompetens böra inhämtas. För åtnjutande av statsunderstöd till lokal

försöksverksamhet borde vidare uppställas såsom villkor, att till försöksledarens

disposition stöde en teknisk försöksutrustning av sådan beskaffenhet,

att den kunde godkännas av den centrala försöksinstitutionen. Styrelsen

ville framför allt fästa uppmärksamheten på nödvändigheten av ändamålsenliga

försökströskverk, såningsmaskiner och vågar. En nyligen utförd

undersökning hade visat, att den tekniska försöksutrustningen vid den

lokala försöksverksamheten för närvarande i de flesta fall icke vore tillfredsställande.

En komplettering av densamma, så att den skulle fylla alla

rimliga anspråk, torde draga en ganska betydande engångskostnad. Då styrelsen

principiellt hyste den uppfattningen, att hushållningssällskap och försöksringar

— under förutsättning att statsunderstöd för varje försök utginge

enligt i det föregående föreslagna normer — själva borde bära kostnaderna

för såväl anskaffandet av en fullgod försöksutrustning som även underhållet

och förnyandet av densamma, föranledde nyssnämnda konstaterande enligt

styrelsens mening till den konsekvensen, att viss övergångstid finge fastställas,

under vilken försöksanställaren hade att ombesörja erforderlig komplettering

av försöksutrustningen. Sådant uppskov torde även vara erforderligt

av den anledning, att utredning om lämpligaste typer av försökströskverk

ännu påginge.

Statsbidragen till den lokala försöksverksamheten torde böra utanordnas genom

den centrala försöksinstitutionens försorg. Såsom villkor för ersättnings

utgående borde uppställas krav på att försöken utförts enligt vederbörligen

godkända planer samt att försöken handhafts på ett fullt tillfredsställande

sätt. Försökens skötsel borde i mån av behov kontrolleras av den centrala

försöksinstitutionen genom inspektion under växttiden, och ersättning torde

böra utbetalas först sedan resultaten inkommit till institutionen och där kontrollerats.

Där försökens bearbetning utförts av lokal försöksledare, torde

ersättning böra utbetalas först sedan de bearbetade resultaten inkommit till

nämnda institution.

I skrivelse den 7 november 19.36 har härefter styrelsen för centralanstalten

— med överlämnande av en skrivelse från föreståndaren för lantbruksbotaniska

avdelningen, professorn H. Lundegårdh — hemställt, alt ett belopp av

6,250 kronor måtte under budgetåret 1937/1938 ställas till förfogande för

undersökning rörande den s. k. trippelanalysmetodens användbarhet för bestämmande

av markens gödslingsbehov. Enligt vad professor Lundegårdh i

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

sin omförmälda skrivelse anfört kunde genom ifrågavarande metod, som

grundade sig på iakttagelsen, att mineralämneshalten i blad- och stråmassa

från växande gröda stöde i ett visst förhållande till den extraherbara mängden

näringsämnen i marken, för varje näringsämne erhållas en verkningskvot,

som gåve vägledning för bedömande av markens gödslingsvärde och

gödslingsbehov. Genom försök med anlitande av denna metod erhölles även

upplysningar om samspelet mellan olika gödslingsfaktorer, t. ex. kali och

kalk eller kalk och mangan. Jämväl bristsjukdomar avslöjades ofta omedelbart

ur trippelanalvserna. Metoden borde till en början prövas på förslagsvis

250 gödslingsförsök. Kostnaderna beräknades till 25 kronor för

försök eller således tillhopa 6,250 kronor, under förutsättning bland annat

att lantbruksbotaniska avdelningens apparatur och medel kunde anlitas för

ändamålet i viss utsträckning. Försöken borde fortgå under tre år.

Vidare har styrelsen för centralanstalten förordat, att ett belopp av 6,000

kronor anvisades för möjliggörande av fem fortbildningskurser för medhjälpare

vid den lokala fältförsöksverksamheten.

Departementschefen har i denna fråga huvudsakligen anfört följande:

»Framställningen örn bidrag av statsmedel till lokala gödslings-, sort- och

ogräsförsök ansluter sig i princip till statsmakternas ståndpunkt nästföregående

år vid behandlingen av frågan örn försöksverksamheten på jordbrukets

område. Beträffande storleken av den för ändamålen föreslagna

medelsanvisningen torde, såsom jämväl lantbruksstyrelsen funnit, någon

erinran ej vara att göra mot de för gödslings- och ogräsförsök äskade beloppen.

Jag tillstyrker sålunda, att till lokala gödslingsförsök må kunna utgå

statsbidrag med 20 kronor för försök intill ett sammanlagt belopp av 75,000

kronor samt att därutöver avses för bestridande av kostnader för konstgödsel

20,000 kronor och för jordanalys 6,000 kronor. Då den av föreståndaren

för lantbruksbotaniska avdelningen vid centralanstalten, professor Lundegårdh,

förordade trippelanalysmetoden synes förtjänt att prövas, torde ytterligare

visst belopp få användas i sådant syfte. En anslagsanvisning för detta

ändamål av 3,000 kronor torde tillsvidare få vara tillräcklig. Nämnda lantbruksbotaniska

avdelning torde med ingången av nästa budgetår komma att

överflyttas till lantbrukshögskolan. Då avdelningens apparatur och medel

förutsättas skola i viss omfattning tagas i anspråk för undersökningen av

ifrågavarande metod, synes den närmare dispositionen av sagda belopp 3,000

kronor få ankomma på högskolans styrelse.

I överensstämmelse med vad nu anförts skulle, förutom nysnämnda belopp

å 3,000 kronor, för lokala gödslingsförsök av statsmedel anvisas tillhopa

101,000 kronor. Vidare skulle för ogräsförsök ställas till förfogande ett

belopp av 4,000 kronor. Vad åter angår de lokala sortförsöken torde —

med hänsyn särskilt till vad lantbruksstyrelsen framhållit beträffande värdet

för vederbörande försöksvärdar av ifrågavarande försök — statens bidrag

kunna begränsas till det belopp, som föreslagits av 1931 års utredningsmän

rörande försöksverksamheten, eller 30 kronor för försök. Då antalet sort
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

27

försök för närvarande icke synes behöva överstiga 500, torde anslagsanvisningen

för ändamålet böra bestämmas till 15,000 kronor.

Slutligen tillstyrker jag, att för anordnande genom centralanstaltens försorg

av fortbildningskurser för medhjälpare vid den lokala fältförsöksverksamheten

anvisas ett belopp av 6,000 kronor.»

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning, vilken

i princip ansluter sig till statsmakternas ståndpunkt föregående år vid

behandlingen av frågan om försöksverksamheten på jordbrukets område.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till lokala gödslings-, sortoch

ogräsförsök m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

anslag av 129,000 kronor.

26:o) Bidrag till fast försöksverksamhet vid statsunderstödda lantbruksoch

lantmannaskolor, reservationsanslag. Alltsedan år 1919 har vid 16

statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor med bidrag av statsmedel

bedrivits fast försöksverksamhet under ledning av centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet. Efter att tidigare hava utgått med ett

belopp av 8,000 kronor har anslagsanvisningen för ändamålet från och med

budgetåret 1933/1934 av statsfinansiella skäl begränsats till 6,000 kronor, vilket

belopp fördelats mellan omförmälda s. k. fasta försöksstationer i form

av årsbidrag till varje station å 375 kronor, att användas till ersättning åt

försöksledaren vid vederbörande skola. Närmare bestämmelser rörande användningen

av anslaget äro meddelade i kungörelsen i ämnet den 3 december

1918 (nr 1008).

Kungl. Maj:ts under punkt 126 gjorda framställning om en höjning av

anslagsanvisningen för ändamålet till 20,000 kronor, varav 14,000 kronor

avse beredande av medel för utvidgning av ifrågavarande försöksverksamhet

enligt det av 1936 års riksdag (prop. nr 167) godkända programmet för

försöksverksamheten på jordbrukets område.

Efter samråd med representanter för den lokala försöksverksamheten

m. m. har styrelsen för centralanstalten för försökväsendet på jordbruksområdet

framlagt följande av departementschefen biträdda förslag till

riktlinjer och bidragsvillkor m. m. för den utvidgade

försöksverksamheten vid lantbruks- och lantmannaskolorna:
På

sätt i tidigare utredningar i ämnet framhållits borde de s. k. fasta försöksstationerna

utgöra ett komplement till systemet med fasta försöksgårdar

för jordbrukets behov. Detta innebure, att stationerna borde tagas i anspråk

för sådana försök, vilka krävde särskild tillsyn och stor noggrannhet

i fråga om arhetets utförande och vilka på grund därav icke lämpligen kunde

anordnas såsom s. k. lokala försök. Såsom exempel på försök, som torde

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.

böra förläggas till dylika försöksstationer, finge nämnas sådana avseende

utredning av mera invecklade konstgödslingsproblem, vissa stallgödslingsoch

bearbetningsförsök samt vidare större sortförsök, blandsädesförsök och

vallanläggningsförsök lii. m. Försöksstationerna borde alltså reserveras för

jordbruksförsök av mera allmänt intresse, vilket givetvis icke hindrade, att

försöksverksamheten kunde väntas bliva av särskild betydelse såväl för undervisningen

vid vederbörande skola som även för bygdens jordbruk.

På en fast försöksstation måste bland annat ställas de kraven, att stationen

ägde tillgång till en nöjaktig försöksteknisk utrustning ävensom att en

av den centrala försöksinstitutionen godtagbar försöksledare stöde till förfogande.

Då härtill konune, att försöksverksamheten vid fast försöksstation

måste underkastas inspektion från den centrala försöksinstitutionens

sida, vore det tydligt, att ifrågavarande försöksverksamhet måste hava en

viss minsta omfattning, örn totalkostnaden för varje enskilt försök skulle

stanna inom rimliga gränser. Styrelsen ansåge, att vid fast försöksstation

borde finnas plats för minst 5 försök med tillhopa minst 200 försöksparceller.

För att kunna utföra behövligt antal försök för den centrala försöksinstitutionens

räkning måste försöksstationen förfoga över för försök lämplig

jordareal i tillräcklig omfattning. Då det måste förutsättas, att skolan förutom

försök för berörda institutions räkning även bomme att i viss utsträckning

utföra egna försök i undervisnings- och demonstrationssyfte, torde

i allmänhet en areal av minst 20 hektar åker behöva stå till den fasta

försöksstationens förfogande. Av stationens jordbruk måste även fordras,

att det i jordmåns- och andra hänseenden vore representativt för ett visst

jordbruksområde.

För vinnande av det med inrättandet av fasta försöksstationer avsedda

syftet borde enligt styrelsens mening för sådan försöksstation föreskrivas,

bland annat, dels skyldighet att iakttaga av den centrala försöksinstitutionen

meddelade föreskrifter rörande den statsunderstödda försöksverksamheten

vid stationen, dels ock förbud att offentliggöra försöksresultat, vunna vid

försöksstationen och alt utan sagda institutions tillstånd anordna försök för

annan uppdragsgivare.

Statsunderstöd till fast försöksstation borde lämpligen utgå med dels ett

grundbelopp per försök, dels ett tilläggsbelopp för varje i försöken ingående

parcell. För de försök, som komme att utläggas på de fasta försöksstationerna,

torde i genomsnitt kunna räknas med omkring 40 parceller

per försök. Styrelsen föresloge, att grundbeloppet per försök fastställdes

till 50 kronor och tilläggsbeloppet per parcell till 2 kronor 50 öre, varigenom

ersättningen för ett försök av nyssnämnd omfattning bleve 150 kronor. Det

syntes böra övervägas, huruvida icke särskild föreskrift borde meddelas

därom, att av ifrågavarande statsunderstöd viss del — förslagsvis 40 procent

— borde utgå såsom ersättning till försöksledaren vid stationen. Kostnaden

för anskaffande och underhåll av erforderlig försöksutrustning, som

måste vara av beskaffenhet att kunna godkännas av den centrala försöksinstitutionen,

syntes lämpligen böra bestridas av vederbörande försöksstation

själv.

Det av 1931 års utredningsmän framlagda förslaget till jordbruksförsöksverksamhetens

ordnande upptoge bland annat ett 30-tal fasta försöksstationer.

Styrelsen ansåge, att detta antal försöksstationer vore väl behövligt

såsom komplement till de fasta försöksgårdarna. Emellertid torde det vara

lämpligt att, såsom även i propositionen nr 167 till 1936 års riksdag framhållits,

viss försiktighet iakttoges vid inrättandet av dylika försöksstationer.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

29

Efter den utredning, som nu företagits, ansåge styrelsen sig emellertid —

särskilt med hänsyn därtill, att de fasta försöksgårdarnas antal begränsats

och att dessa först så småningom kunde ställas till förfogande — böra föreslå,

att minst 18 å 20 försöksstationer trädde i verksamhet redan under år

1937. Vid utväljandet av dessa försöksstationer borde hänsyn tagas — förutom

till nyss berörda faktorer — även därtill, att försöksstationerna bleve

så ändamålsenligt som möjligt fördelade över landets olika jordbruksområden.

Visst företräde borde — såsom nu vore fallet — under eljest lika förhållanden

givas åt lantbruksskola ävensom sådan lantmannaskola, vid vilken

funnes under sommaren pågående kurs.

Till varje försöksstation syntes årligen böra förläggas i medeltal 6 å 7 försök.

Enligt de beräkningsgrunder, som i det föregående angivits, borde

alltså statens kostnader för sagda försöksverksamhet under budgetåret 1937/

1938 beräknas uppgå till omkring 20,000 kronor.

Det för verksamhetens bedrivande framlagda och av Kungl. Maj:t förordade

förslaget har ej givit utskottet anledning till erinran, och hemställer

utskottet alltså i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må till Bidrag till fast försöksverksamhet

vid statsunderstödda lantbruks- och lantmannaskolor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000

kronor.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna
näringar

m. in.

27:o) Lantbrukshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Under punkt

27 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att för lantbrukshögskolan fastställa

viss ändrad personalförteckning, att godkänna viss ändrad avlöningsstat

samt till Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 357,200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 274, av herr Sjögren,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i enlighet med styrelsens för

lantbrukshögskolan förslag till stat för högskolan under budgetåret 1937/

1938 amanuensen i husdjurens avels- och raslära, som nu uppbär ett årligt

arvode på 1,800 kronor, utbytes mot en assistent med ett arvode av 3,600

kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

UtskotUt.

Kungl. Maj:ts förslag till anslagsanvisning innebär en ökning i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår med 41,700 kronor. Detta be
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

lopp utgör skillnaden mellan å ena sidan utgiftsökningar å sammanlagt

47,800 kronor och å andra sidan en utgiftsminskning med hänsyn till å

tjänstemännen belöpande pensionsavdrag å 6,100 kronor. Av utgiftsökningen

hänföra sig 7,000 kronor till inrättande å ordinarie stat av en trädgårdsmästarbefattning

i lönegrad B 10 (3,759 kronor) och en vaktmästarbefattning

i lönegrad B 7 (3,204 kronor), 3,600 kronor till arvode åt en assistent

vid institutionen för husdjurens utfodring och skötsel, 2,200 kronor till

avlönande av ett tekniskt biträde vid institutionen för växternas anatomi och

fysiologi, 1,200 kronor till avlönande av en amanuens vid institutionen för

allmän jordbrukslära, 11,300 kronor till grundavlöningar åt dels följande

extra ordinarie tjänstemän, nämligen en förste assistent vid institutionen

för växternas anatomi och fysiologi — förut vid centralanstaltens botaniska

avdelning — med placering i 21 :a lönegraden (5,079 kronor), en trädgårdsmästare

i 7:e lönegraden (2,286 kronor) samt en eldare i 5:e lönegraden

(2,004 kronor), dels ock ett eldarebiträde i 5:e lönegraden för extra befattningshavare

(1,980 kronor), 1,200 kronor till extra handräckning i pannrum

och mekanisk verkstad, 13,000 kronor till avlöningar åt en kusk, en

arbetsförman, en montör och fyra trädgårdsarbetare, 1,600 kronor till utökad

biträdeshjälp för utförande vid högskolans institutioner av erforderliga

kontors- och byråarbeten, 3,000 kronor till tillfälliga trädgårdsarbeten

och till tillfällig arbetskraft vid den botanisk-genetiska trädgården, 3,500

kronor till uppräkning av anslagsposten avlöningsförhöjningar m. m. åt

icke-ordinarie personal samt 200 kronor till uppräkning med hänsyn till

familjepensioneringen av anslagsposten särskilda löneförmåner till vissa

tjänstemän.

Motionären åsyftar, att under posten arvoden och ersättningar bestämda

av Kungl. Majit i stället för anslag å 1,800 kronor för avlönande av en

amanuens vid institutionen för husdjurens avels- och raslära upptages ett

anslag å 3,600 kronor för avlönande av en assistent.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Majits förslag till personalutvidgning vid lantbrukshögskolan

och har ej heller något att erinra mot Kungl. Majits anslagsäskande.

Vad härefter angår motionärens yrkande om anställande av en assistent

vid institutionen för husdjurens avels- och raslära vill utskottet icke förneka,

att skäl tala för en sådan personalförstärkning vid institutionen. I längden

torde en rationell undervisning i husdjurens avels- och raslära ej kunna bedrivas

utan att institutionsföreståndaren erhåller en assistent såsom biträde.

Emellertid anser sig utskottet icke böra tillstyrka, att lantbrukshögskolans

stat i år utökas med flera befattningshavare än Kungl. Majit föreslagit. Utskottet

kan således icke biträda motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionen lii 274,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

31

1) för lantbrukshögskolan fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

12 professorer ................................ B 30

1 laborator .................................. B 26

1 trädgårdsmästare ............................ B 10

1 maskinist .................................. B 8

1 kanslibiträde ............................... B 7

4 vaktmästare ................................ B 7

1 snickare ................................... B 5;

2) godkänna följande avlöningsstat för lantbrukshögskolan,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/

1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 165,400

Anm. Från förestående anslagspost ''skall utgå

jämväl ersättning till rektors undervisningsvikarie

med högst 750 kronor.

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat:
a)

Lön och tjänstgö
ringspenningar

. . kronor 12,800

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Titel

An-

tal

Sum-

ma

kro-

nor

4,400

2,000

Professor

2

12,800

Anm. Professor åtnjuter ett ålderstillägg

av 600 kronor efter 5

års tjänstgöring.

b) Ålderstillägg, förslagsvis

.......... kronor 1,200

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t ............

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal:
a)

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis kronor 104,300

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis . . » 5,000

» 14,000

. 63,800

109,300

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utékottet.

5. Särskilda löneförmåner till vissa tjänstemän:
a)

Personliga lönetillägg kronor 2,500

b) Tillfällig löneförbättring

.............. » 2,000

c) övriga särskilda lö
neförmåner,

förslagsvis

.............. » 200 kronor 4,700

Summa kronor 357,200;

3) till Lantbrukshögskolan: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 357,200 kronor.

28:o) Lantbrukshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 28 gjorda framställning om anvisande för ändamålet av 151,600

kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en

ökning med 36,000 kronor. Detta belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar

till sammanlagt belopp av 38,500 kronor och en minskning, härrörande

av överflyttningen till avlöningsstaten av vissa utgifter för arbetspersonal,

av delposten till underhåll av byggnader, trädgård och planteringar

med 2,500 kronor. Av utgiftsökningarna hänföra sig 1,000 kronor till posten

reseersättningar, vilken höjning är föranledd av den förestående byggnadsverksamheten

för försöksinstitutionerna vid högskolan, samt 17,000 kronor

till posten expenser, vilken höjning väsentligen är föranledd därav, att de

för institutionerna för växtfysiologi och lantbruksekonomi m. m. avsedda

byggnaderna beräknats bliva helt tagna i anspråk vid ingången av nästa budgetår.

Härförutom föreslås anvisande av dels 20,000 kronor för iståndsättande

av vissa äldre byggnader m. m. och dels 500 kronor till sjukvårdskostnader

för studentkåren. Med uppförande av sistnämnda belopp avses att

möjliggöra, att studentkårens vid högskolan medellösa medlemmar skola beredas

fri lasaretts- och poliklinisk vård på i huvudsak enahanda sätt, som

gäller beträffande studentkåren vid Uppsala universitet.

Framställningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 151,600

kronor.

29:o) Lantbrukshögskolan: Materiel m. in., reservationsanslag. I an
slutning

till den i propositionen nr 143 till 1931 års riksdag framlagda planen

för den högre lantbruksundervisningens ordnande har riksdagen till anskaffande

vid lantbrukshögskolan av undervisningsmateriel anvisat för budgetåret

1932/1933 ett reservationsanslag av 34,000 kronor och för budgetåret

1933/1934 ett reservationsanslag av 66,000 kronor. I skrivelse den 15 sep
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.

33

tember 1934 anmälde lantbrukshögskolans styrelse, att med nyssnämnda

båda anslag högskolans behov av undervisningsmateriel kunnat endast delvis

tillgodoses, samt anhöll för den skull örn anvisande för budgetåret

1935/1936 av ett ytterligare belopp av 125,000 kronor för sagda ändamål.

Emellertid beviljades för nämnda budgetår allenast ett belopp av 50,000

kronor. För innevarande budgetår har för ändamålet beviljats ytterligare

50.000 kronor. Sistnämnda belopp har upptagits under ett med 99,800 kronor

anvisat reservationsanslag, betecknat »Lantbrukshögskolan: Materiel

m. m.»

Bland sina .anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolans styrelse

upptagit anvisande såsom engångsbelopp av dels återstoden eller 25,000 kronor

av det belopp till anskaffande av undervisningsmateriel, varom högskolestyrelsen

år 1934 gjorde framställning, dels ock ytterligare 58,600 kronor

till dylik materiel vid institutionen för växternas anatomi och fysiologi.

Departementschefen har tillstyrkt anvisning av förstnämnda belopp i

dess helhet men ansett, att av sistnämnda belopp, reducerat till 50,000

kronor, hälften eller 25,000 kronor borde anvisas för budgetåret 1937/

1938. Sammanlagda av departementschefen förordade medelsanvisning för

nästa budgetår till undervisningsmateriel uppgår sålunda till (25,000 +

25.000 —) 50,000 kronor. Då beloppet avser uteslutande engångskostnader,

har detsamma ansetts lämpligen böra uppföras i riksstaten såsom ett

särskilt anslag.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt gjorda framställning om anvisande

under anslaget av ett belopp av 51,400 kronor innebär i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår — därest från densamma avräknas det

för undervisningsmateriel avsedda beloppet av 50,000 kronor — en med

[51,400 — (99,800 — 50,000 =) 49,800 —] 1,600 kronor ökad anvisning.

Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan en ökning av utgifterna under

posten institutioner och samlingar med 3,700 kronor samt en minskning av

utgifterna under posten fortsatta jordbruksförsök med 2,100 kronor. Av utgiftsökningen

hänföra sig 1,100 kronor till inrättandet vid högskolan av en

botanisk-genetisk trädgård, 1,600 kronor till institutionen för växternas anatomi

och fysiologi, sedan till högskolan överflyttats den lantbruksbotaniska

avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

samt 1,000 kronor till förhöjning av de för institutionen för husdjurens utfodring

och skötsel avsedda medel. Minskningen av posten fortsatta jordbruksförsök

sammanhänger med att till högskolans avlöningsstat föreslagits

överförda å förevarande post nu utgående kostnader för avlöningar åt en

arbetsförman med 1,600 kronor och åt byråbiträden med 500 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet, Utskottet.

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Materiel m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

51,400 kronor.

m.

av

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

30 :o) Lantbrukshögskolan: Undervisningsmateriel, reservationsanslag.

Kungl. Maj:ts under punkt 30 gjorda framställning innebär att, såsom av

redogörelsen under föregående punkt framgår, till engångskostnader för anskaffande

av undervisningsmateriel vid högskolan skulle för nästa budgetår

uppföras ett särskilt anslag, med natur av reservationsanslag, till belopp av

50,000 kronor.

Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

hemställer,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Undervisningsmateriel

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 50,000 kronor.

31 :o) Lantbrukshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek, reservationsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda hemställan

örn en anslagsanvisning för ändamålet med 15,600 kronor innebär en

ökning i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår med 600 kronor.

Höjningen motsvarar det belopp, som för hithörande ändamål hittills

utgått för lantbruksbotaniska avdelningen vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet och som fr. o. m. nästa budgetår beräknas

komma institutionen för växternas anatomi och fysiologi till godo.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,600 kronor.

32 :o) Lantbrukshögskolan: Stipendier. Kungl. Maj:ts under punkt 32

gjorda framställning om anvisande för ändamålet av 11,000 kronor innebär

en ökning av anvisningen för innevarande budgetår med 2,000 kronor, ökningen

avses att användas till två stipendier, vartdera å 1,000 kronor, för

sådana studerande vid högskolan, som bereda sig att avlägga agronomie licentiatexamen.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbrukshögskolan: Stipendier för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

33:o) Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten och vissa andra engångs
kostnader,

reservationsanslag. Under punkt 33 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att för ändamålet för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservations
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

35

anslag av 122,000 kronor. Av detta belopp avses 54,000 kronor till slutförande

av den plan för uppförande av byggnader vid högskolan, vilken framlades

i propositionen nr 230 till 1932 års riksdag, samt 68,000 kronor för uppförande

av vissa byggnader för en botanisk-genetisk trädgård vid högskolan.

Rörande inrättandet av denna trädgård torde ur statsrådsprotokollet få återgivas

följande:

Svårigheterna för institutionen för systematisk botanik och ärftlighetslära

att på ett nöjaktigt sätt fylla sin uppgift i undervisningens och forskningens

tjänst berodde framför allt därpå, att institutionen saknade sin mest centrala

del, nämligen en botanisk-genetisk trädgård med tillhörande växthus. Institutionens

båda ämnesgrenar, systematisk botanik och ärftlighetslära, kunde

var för sig icke tänkas bedrivna utan tillgång till trädgård och växthus, och

bedreves veterligen ej heller någonstädes på högskolemässigt stadium utan

tillgång till nämnda resurser. Inrättandet av en botanisk-genetisk trädgård

vore sålunda en angelägenhet av synnerlig vikt för såväl undervisning som

forskning vid högskolan. För mark till trädgården kunde disponeras lämpligt

område å Ultuna egendom tillhörande skiftena Hammarby II och VII samt

Bäcklösa, innehållande en sammanlagd areal av 40,000 kvadratmeter.

Med ledning av i ämnet verkställda kostnadsberäkningar hade styrelsen

gjort följande sammanställning över de för ordnande av trädgården med tillhörande

byggnader erforderliga engångskostnaderna:

Ekonomibyggnad och varmväxthus .................... kronor 68,000

Vegetationsgård och kallväxthus ...................... » 17,000

Staket .............................................. » 3,200

Planering .......................................... > 3,000

Gångar ............................................ » 3,750

Brunn m. m......................................... » 2,000

Bänkgård .................................... » 2,700

Redskap etc......................................... » 1,200

Plantmaterial ........................................ » 5,000

Summa kronor 105,850.

Departementschefen har ansett, att färdigställandet av trädgården kunde

fördelas över flera budgetår samt att för nästa budgetår medel borde anvisas

allenast för uppförande av ekonomibyggnaden och varmväxthuset.

Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Lant bruks högskolan: Byggnadsarbeten

och vissa andra engångskostnader för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 122,000 kronor.

34 :o) Lantbrukshögskolan: Byggnadsarbeten m. in, för försöksverk
samhet,

reservationsanslag. Under punkt 34 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 167 till 1936 års riksdag angående försöksverksamheten

på jordbrukets område m. m. beräknades bland annat kost
-

entsfcottei.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

naderna för byggnader avseende jordbruks- och husdjursförsöken saint lantbrukshögskolans

centrala administration, bibliotek m. m. till (1,051,400 +

285,500=) 1,336,900 kronor. Motsvarande kostnader för inventarier och

utrustning beräknades utgöra (116,000 + 16,500 =) 132,500 kronor. Samtliga

nu nämnda kostnader föreslogos skola fördelas på tre budgetår, räknat från

och med budgetåret 1936/1937. Plan för sådan fördelning fanns intagen i

propositionen. Propositionen bifölls i huvudsak av riksdagen (jordbruksutsk.

uti. nr 83; R. skr. nr 320), som för budgetåret 1936/1937 under nionde huvudtiteln

anvisade ett reservationsanslag av 300,000 kronor till byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet vid högskolan.

Omförmälda i propositionen nr 167/1936 intagna fördelningsplan har i hithörande

delar följande utseende:

Budgetår

1936/1937

1937/1938

1938/1939

Summa

kronor

Byggnader och fasta anläggningar ....

Inredning och inventarier ............

300,000

600,000

75,000

436,900

57,500

1,336,900

132,500

300,000

675,000

494,400

1,469,400

Departementschefen har till statsrådsprotokollet i ärendet anfört följande:

»Den i förenämnda proposition intagna planen för fördelning å olika budgetår

av nu förevarande kostnader torde allenast böra betraktas såsom preliminär.

Under rådande konjunkturer på arbetsmarknaden synes det lämpligt,

att den statliga byggnadsverksamheten begränsas till arbeten, som icke

utan åsidosättande av viktiga intressen kunna uppskjutas. Ett önskemål är

naturligtvis, att den statliga försöksinstitutionen kan träda i verksamhet inom

en ej alltför avlägsen framtid. Örn färdigställandet av de härför erforderliga

byggnaderna något fördröjes, torde emellertid någon allvarligare olägenhet

icke orsakas därigenom. Jag har efter övervägande av ifrågavarande synpunkter

ansett mig böra förorda, att medelsanvisningen till byggnader och

fasta anläggningar för försöksverksamheten vid högskolan för budgetåret

1937/1938 begränsas till 400,000 kronor. Med en dylik medelsanvisning för

byggnadsarbeten torde, enligt vad jag inhämtat, något anslag till inredning och

inventarier ej bliva erforderligt.»

Utskottet. Med instämmande i departementschefens uttalande hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruk shög sk olan: Byggnadsarbeten

m. ni. för försöksverksamhet för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

35:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Avlöningar,

förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

37

35 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

36:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Om
kostnader,

förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 36 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

37 :o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Materiel

m. m., reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 37 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

38:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Bokinköp

och bokbindning för institutets bibliotek, reservationsanslag. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 38 kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
-

anmäla.

39:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Stipendier

m. m. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 39 kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

anmäla.

40:o) Lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitutet vid Alnarp: Byggnadsarbeten

m. m. för försöksverksamhet, reservationsanslag. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 40 kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen
anmäla.

41 :o) Specialkurs för iantbruksstuderande m. m., förslagsanslag. Kungl.

Maj:ts under punkt 41 gjorda framställning örn anvisande för ändamålet av

39,200 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande bud
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

getår ett med 10,200 kronor ökat anslagskrav. Ökningen hänför sig till den

omorganisation av specialkursen, som föranletts av 1936 års riksdagsbeslut

rörande skogsundervisningen. Styrelsen för specialkursen har härvid utgått

från, att en förberedande kurs skulle inrättas. Av kostnadsökningen

utgör ett belopp av 3,000 kronor engångskostnader för anskaffning av apparatutrustning

för fysikundervisningen. Ökningen i övrigt motiveras till ett

belopp av 1,400 kronor därmed, att tillkomsten av en förberedande kurs föranledde

ökat behov av stipendiemedel med sistnämnda belopp. Den återstående

kostnadsökningen, 5,800 kronor, fördelar sig på följande utgifter.

För ökade lärarlöner under nästa budgetår till följd av omorganisationen

beräknas ett belopp av 4,600 kronor. Beräkningen har verkställts med

utgångspunkt från att undervisningen vid specialkursen liksom för närvarande

kommer att uppehållas genom timlärare.

Rektorsarvodet, nu 300 kronor, har med anledning av omorganisationen

föreslagits höjt med 200 kronor, att utgå av statsmedel.

Av det för innevarande budgetår anvisade statsanslaget avser ett belopp av

1,000 kronor att utgöra bidrag till andra driftkostnader än lärarlöner och

undervisningsmaterial. Nu föreslås, att detta belopp skall höjas med 1,000

kronor, därvid som motiv åberopats den stegring av driftkostnaderna, som

skulle följa av omorganisationen.

Utskottet. Framställningen tillstyrkes av utskottet, som således hemställer,

att riksdagen må till Specialkurs för lantbruksstuderande

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 39,200 kronor.

42.-o) Understöd åt lanthushållningsscminariet å Rimforsa, förslagsanslag.

Kungl. Maj:ts under punkt 42 gjorda hemställan örn anvisande för

ändamålet av 27,700 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en ökning med 1,700 kronor. Härav hänföra sig 1,500

kronor till höjning av grundanslaget till sådan nivå, att detsamma kommer

att fullt täcka de till seminariets lärarinnor utgående lönerna, samt 200 kronor

till uppräkning av anvisningen till dyrtidstillägg.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt lanthushållning sseminariet

å Rimforsa för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 27,700 kronor.

43 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan vid Ultuna,

förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 43 gjorda framställning innebär

— förutom fastställande av stat för lantbruksskolan — anvisande för ändamålet

av 10,600 kronor. I förhållande till anvisningen för innevarande budgetår

föreligger en ökning med 1,100 kronor avseende provisorisk avlönings
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

39

förbättring till föreståndaren och förste läraren med 600 respekive 500 kronor.

Förslaget härutinnan ansluter sig till ett av Kungl. Majit under punkt

48 i nionde huvudtiteln framlagt förslag, att föreståndare och förste lärare

vid de statsunderstödda lantbruksskolorna skulle beredas provisorisk löneförbättring

enligt enahanda grunder, som för närvarande gälla för utbetalande

av dylik löneförbättring till motsvarande befattningshavare vid de

statsunderstödda lantmannaskolorna.

På sätt under efterföljande punkt 48 framgår, anser sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag att tillerkänna föreståndare och förste lärare

vid de statsunderstödda lantbruksskolorna enahanda provisoriska löneförbättring

som jämlikt 1936 års riksdags beslut skall utgå till motsvarande

befattningshavare vid de statsunderstödda lantmannaskolorna. I anslutning

härtill torde såsom under förevarande punkt föreslagits jämväl föreståndaren

och förste läraren vid ifrågavarande lantbruksskola böra beredas enahanda

löneförbättring. Då Kungl. Maj:ts framställning ej heller i övrigt föranlett

någon utskottets erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande stat för lantbruksskolan vid Ultuna,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,

bestämda av Kungl.

Majit

a) grundbelopp............kronor 10,400

b) arvodesförhöjningar, förslagsvis

................ » 2,500

c) provisorisk avlöningsför
bättring.

...............__ » DIPO kronor 14,000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.. »_1,850

Summa kronor 15,850

Omkostnader.

1. Reseersättningar, förslagsvis................ kronor 400

2. Expenser, förslagsvis...................... » 5,900

3. Övriga utgifter, förslagsvis.................. » 23,940

Summa kronor 30,240

Särskilda uppbördsmedel.

Elevavgifter, 12 elever å 350 kronor .......... kronor 4,200

Ersättning från Ultuna egendom för dagsverken,

7,822 Va st- å 4 kronor .................... » 31,290

Viskottet.

Summa kronor 35,490.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Sammandrag.

Utgifter:

Avlöningar ..................kronor 15,850

Omkostnader ................ » 30,240 kronor 46,090

Särskilda uppbördsmedel...................... » 35,490

Nettoutgift kronor 10,600;

2) till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lantbruksskolan

vid Ultuna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 10,600 kronor.

44 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Hovbeslagsskolan vid Alnarp,

förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 44

gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Hovbeslagsskolan vid Alnarp för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 5,800 kronor.

45 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Lägre mejeriskolor för kvinnor,

reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 45 gjorda

framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Lägre mejeriskolor för kvinnor för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 27,000 kronor.

46:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lantmannaskolor,

förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning

under punkt 46 — vilken innebär en i förhållande till anslaget för innevarande

budgetår ökad medelsanvisning med 5,000 kronor, varav för ordinarie

understöd 2,000 kronor och för dyrtidstillägg cirka 3,000 kronor —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt lantmannaskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 575,000 kronor.

47:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lanthushålls
skolor,

förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 47 — vilken innebär en i förhållande till anslaget för innevarande budgetår

ökad medelsanvisning med 12,000 kronor, varav för ordinarie under
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

41

stöd cirka 10,000 kronor, för ökat understöd 400 kronor och för dyrtidstilllägg

1,600 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt lanthushållsskolor anvisa för budgetåret 1937/

1938 ett förslagsanslag av 324,000 kronor.

48:o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt lantbruksskolor.

förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 48 gjorda framställning om anvisande

för ändamålet av 150,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en ökning med 12,000 kronor. Härav avse

500 kronor ålder stillägg, likaledes 500 kronor vikariatsarvoden samt 11,000

kronor provisorisk avlöningsförbättring åt föreståndare och förste lärare vid

skolorna efter 600 respektive 500 kronor. Som motivering för beredandet

av sagda löneförbättring bar anförts, att föreståndare och förste lärare vid

lantbruksskolorna tidigare i lönehänseende likställts med föreståndare och

fast anställda lärare vid sådana lantmannaskolor, där förutom huvudkurs

anordnades även längre kurs, fortsättningskurs eller andra årskurs. Härifrån

hade ett avsteg skett därigenom, att 1936 års riksdag beviljat lantmannaskolornas

men ej lantbruksskolornas lärare provisorisk avlöningsförbättring.

Enligt lantbruksstyrelsens av departementschefen biträdda mening

syntes det skäligt, att även sistnämnda lärarkategori tillerkändes liknande

förmåner. Med utgångspunkt från att för närvarande funnes vid lantbruksskolor

10 föreståndare och 10 förste lärare, som envar borde komma i åtnjutande

av 600 respektive 500 kronor såsom provisorisk avlöningsförbättring,

har på angivna skäl under anslaget för ändamålet inräknats ett belopp av

11,000 kronor. Löneförbättringen för befattningshavarna i fråga liksom beträffande

lantmannaskolornas lärarpersonal är att betrakta såsom ett provisorium.

Framställningen föranleder icke någon erinran från utskottets sida, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt lantbruksskolor för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 150,000 kronor.

49:o) Lägre lantbruksundervisning in. m.: Bidrag till Västerbottens läns

hushållningssällskap för inrättande av en lantmanna- och ianthushåilsskoia,

reservationsanslag. Under punkt 49 bar Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till Västerbottens

läns hushållningssällskap för inrättande av en lantmanna- och lanthushållsskola

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 130,000

kronor.

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

I skrivelse den 21 september 1936 har Västerbottens läns hushållningssällskap

hemställt, att såsom understöd åt hushållningssällskapet för bestridande

av kostnaderna för anläggandet av en kombinerad lantmanna- och

lanthushållsskola inom Västerbottens läns lappmark måtte anvisas ett

belopp av 130,000 kronor, över framställningen hava infordrade utlåtanden

avgivits dels den 27 oktober 1936 av lantbruksstyrelsen dels ock den 18

november 1936 av 1936 års lantbruksundervisningskommitté.

Hushållningssällskapet har till stöd för sin framställning anfört i huvudsak

följande.

Med kännedom örn de stora tillgångarna på odlingsjord och om utvecklingsmöjligheterna

i övrigt inom Västerbottens läns lappmark hade hushållningssällskapet

såväl som landstinget varit eniga därom, att en kombinerad

lantmanna- och lanthushållsskola med skoljordbruk vore i hög grad ägnad

att befrämja den utveckling av lappmarkens näringsliv, som för framtiden

vore ofrånkomlig för tillgodoseende av landsdelens folkförsörjning. Under

det att inom vissa socknar skogsbruket fortfarande betydde huvudparten,

började åter inom andra socknar jordbruket att tränga allt mera i förgrunden

såsom huvudsakliga inkomstkällan. Inom hela lappmarken betydde

emellertid båda dessa näringsgrenar huvudsaken för befolkningens utkomst,

varför åtgärder, som vore ägnade att lära befolkningen att bättre utnyttja

de naturliga förutsättningarna, komme att betyda en allmän förbättring av

befolkningens levnadsförhållanden.

Det vore icke endast en gärd av rättvisa att en särskild undervisningsanstalt

inrättades för ungdom i lappmarken utan även en åtgärd, som torde

verka utveeklingsbefrämjande i allmänhet. Därtill komme att behovet av

undervisning inom denna del av länet vore mycket stort, för den manliga

ungdomen såväl i jordbruk som i skogsbruk, för den kvinnliga ungdomen

såväl i smådjurs- och trädgårdsskötsel som i matlagning och hemvård. Den

tillfälliga hemkonsulentverksamhet, som hushållningssällskapet bedrivit medelst

av landstinget anvisade medel, hade haft alldeles för ringa omfattning

i brist på lämpliga undervisare, men hade ändock visat, att befolkningen

både behövde och vore mycket tacksam för undervisning i matlagning, konservering,

tillvaratagande av slakt och dylikt.

Då ramen för den vanliga lantmannaskolan ej gåve tillräckligt utrymme

för skogsundervisningen, borde en förlängning av Iästiden införas vid lappmarkens

lantmannaskola så att eleverna praktiskt och teoretiskt kunde undervisas

i de vanligen förekommande skogsvårdsarbetena. I sådant syfte

syntes denna skola böra börja kanske en månad tidigare än vid vanliga

lantmannaskolor för att eleverna på bar mark skulle få syssla med skogsspörsmålen.

Förläggning i skogskoja en eller annan vecka under den praktiska

delen av arbetet förhindrade trängsel vid skolan i den mån lantmannaskolans

och lanthushållsskolans kurser kunde sammanfalla. Vardera kursen

skulle normalt pågå cirka b1!2 månader. För elevtillströmningen torde denna

vidgade skogsutbildning få tillmätas stor betydelse, enär skogsspörsmålen

städse väckte stort intresse inom lappmarken. I övrigt syntes undervisningen

i smådjursskötsel och köksväxtodling böra givas en framskjuten ställning

vid de skolor, varom vore fråga.

Sedan landstinget år 1935 beslutat att under 4-årsperioden 1936—1939

årligen anvisas 20,000 kronor eller tillhopa 80,000 kronor, att ställas till hushållningssällskapets

förfogande för anläggande av de ifrågasatta skolorna

och hushållningssällskapet jämväl principiellt uttalat sin villighet att såsom

huvudman vidkännas ansvar och kostnad för desamma, hade frågan varit

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

43

föremål för utredning. Under tiden hade jämväl Vilhelmina kommun liksom

ett flertal andra lappmarkskommuner förklarat sig villiga ekonomiskt

understödja skolornas förläggning till deras kommuner. Sedan hushållningssällskapet

preliminärt stannat för skolornas förläggning till Vilhelmina socken,

som vore centralt belägen och erbjöde en år från år allt starkare markerad

jordbruksmiljö, hade kommunen beslutat bidraga till anläggningskostnaden

med tillhopa 20,000 kronor, nämligen 10,000 kronor nu och 2,500

kronor under ettvart av de närmaste fyra åren.

Hushållningssällskapet hade vidare accepterat ett erbjudande att för

43,000 kronor få inköpa ett hemman i Laxbäckens by, 14 kilometer från Vilhelmina

kyrkoplats omfattande 17.000 hektar åker, 90.069 hektar äng, 33.860

hektar odlingsmark, 1,403.058 hektar skogsmark och 18.538 hektar impediment

eller tillhopa en areal av 1,562.525 hektar, fördelad på fem för sambruk

välbelägna skiften.

Den föreslagna skolförläggningen såväl som den ifrågasatta egendomen

vore ändamålsenlig, även därest en mera lantbruksskolebetonad (praktisk)

undervisning skulle visa sig lämpligare. Då jämväl skogsmarken till stor

del vore odlingsvärd, kunde åkerarealen utökas i mån av behov även utöver

vad som vore redovisat såsom odlingsmark.

För skolornas ändamål erforderliga byggnader, nämligen skolbyggnad,

lärarbostad, personalbostad och ladugård, måste helt nyuppföras. Länsarkitektkontoret

i Umeå hade uppgjort ett preliminärt byggnadsförslag för

skolornas behov, vilket visserligen behövde överarbetas men ändock gåve

möjlighet att bedöma anordningarna.

Med utgångspunkt från dessa planer kalkylerades anläggningskostnaderna

sålunda:

Inköp, lagfartskostnader samt skatter m. m. för jordområdet

............................................. kronor 45,000

Byggnadskostnad^- .................................. 8 215,000

Skolinventarier .............................. » 20,000

Summa kronor 280,000.

Av förestående kapital hade landstinget och Vilhelmina kommun anvisat

tillhopa 100,000 kronor, varför 180,000 kronor återstode. Hur angeläget

det än framstode för hushållningssällskapet att dessa skolor komme till utförande,

förmådde emellertid hushållningssällskapet ej att finansiera den

återstående anläggningskostnaden, varför sällskapet nödgades hemställa örn

statshjälp därtill. Hushållningssällskapet erinrade, att sällskapet med landstingets

stöd i avrundade tal nedlagt 320,000 kronor respektive 115,000 kronor

i anläggningskostnader för de nyanlagda Umeå lantbruksskola och Anderstorps

lantmanna- och lanthushållsskola. Vidare vore hushållningssällskapet

huvudman för Strömsörs lanthushållsskola och landstinget för Vindela

lantmanna- och lanthushållsskolor.

Hushållningssällskapet, som i sista hand bleve ansvarigt för de kostnader,

som till äventyrs tillkomme under anläggningens utförande, borde i första

hand icke belastas med mera än 50,000 kronor av erforderliga 180,000 kro

nor, varför statshjälp borde utgå med 130,000 kronor. Dessa 130,000 kronor

syntes av principiella skäl böra lämnas på samma villkor som de medel,

vilka anvisats av 1936 års riksdag för en norrbottnisk lantbruksskola,

nämligen såsom stående räntefritt lån för inrättande av föreslagen skola mot

inteckningssäkcrhet och återbetalningsskyldighet i händelse av skolans ned

läggande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Vtskottet.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såsom av utredningen i ärendet framgår torde det för befolkningen inom

Västerbottens läns lappmark vara av stor betydelse att äga tillgång till de

utbildningsmöjligheter, som den föreslagna lantmanna- och lanthushållsskolan

skulle erbjuda. Med hänsyn till de särskilda förhållanden, som här

äro för handen, hava också såväl lantbruksstyrelsen som 1936 års lantbruksundervisningskommitté

tillstyrkt bifall till framställningen. I ärendet har

vitsordats, hurusom länets hushållningssällskap och landsting nedlagt betydande

belopp på lantbruksundervisningens ändamålsenliga ordnande. Möjlighet

torde saknas att utan tillskott av statsmedel genomföra den nu föreslagna

anläggningen. I betraktande av de föreliggande omständigheterna

tillstyrker jag, att staten ställer det erforderliga beloppet, 130,000 kronor, till

förfogande som räntefritt lån, i likhet med vad som skedde 1936 (prop. nr

47; R. skr. 227), då Norrbottens läns hushållningssällskap erhöll statsbidrag

för inrättande av en lantbruksskola. Vid den slutliga planläggningen av skolan

torde, såsom 1936 års lantbruksundervisningskommitté framhållit, böra

beaktas angelägenheten av att skolbyggnaderna utan onödiga kostnader

kunna omändras för de uppgifter de kunna få, därest beslut fattas om lantmanna-

och lanhushållsskolornas skiljande i fråga örn lokalutrymmen.

Vid lånet bör knytas det villkoret, att den föreslagna anläggningen inrättas

och användes såsom lantbruksundervisningsanstalt. Skulle skolan nedläggas

bör lånet återbetalas. Såsom säkerhet torde böra lämnas inteckning i egendomen.

Innan sällskapet erhåller del av ifrågavarande medel torde Kungl.

Majit böra granska och godkänna de överenskommelser, sällskapet för skolans

inrättande må hava träffat, under särskilt beaktande av såväl skolbyggnadens

planläggning som de säkerheter, vilka erbjudas staten.»

Utskottet anser sig, med hänsyn till-de särskilda förhållanden, som här

äro för handen, i likhet med lantbruksstyrelsen och 1936 års lantbruksundervisningskommitté

böra tillstyrka bifall till framställningen örn lån av statsmedel

till den föreslagna lantmanna- och lanthushållsskolan.

Beträffande villkoren för utlämnande av lånet har utskottet intet att erinra

mot Kungl. Majits förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Bidrag till Västerbottens läns hushållningssällskap för inrättande

av en lantmanna- och lanthushållsskola för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 130,000

kronor.

50:o) Lägre lantbruksundervisning m .m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser,

reservationsanslag. Under punkt 50 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen afl till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskil
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 45

da utbildningskurser för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 90,000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 181

av herr Bengtsson och 11:378 av herr Larsson i Hede, vari hemställts, att

riksdagen måtte i syfte att bereda elever i utbildningskurser för manliga ladugårdsskötare

ytterligare understöd i enlighet med vad i motionerna angivits

till Lägre lantbruksundervisning m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser

förbudgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor

i stället för av Kungl. Maj :t äskade 90,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

I riksstaten för budgetåret 1936/1937 har såsom bidrag till särskilda utbildningskurser

på lantbruksundervisningens område anvisats ett reservationsanslag

av 103,000 kronor, avsett att jämte en beräknad behållning

av 13,000 kronor å tidigare för ändamålet anvisat anslag användas till bestridande

av kostnaderna för anordnande av i efterföljande tablå angivna

kurser. I samma tablå angives ock medelsbehovet för budgetåret 1937/1938,

sådant detsamma enligt Kungl. Maj:ts förslag beräknats under punkt 50:

Utbildningskurser för

1936/1937

1937/1938

j Kontrollassistenter..........................................

11,000

11,000

Ladugårdsförman och svinskötare läsåren 1935/1936 och 1936/

1937 resp. 1937/1938......................................

59,000

29,500

Manliga ladugårdsskötare ..................................

20,000

20,000

Kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland, Dalarna och Värmland

4,750

4,750

Beteskultur och ängsskötsel ................................

3,200

3,200

Vandringsrättare ..........................................

5,100

3,400

Förrättningsmän vid täckdikningsföretag ävensom täckdiknings- förman ..................................................

13,000

23,400

Summa

116,050

95,250

Till utbildningskurser för mjölkbedömare, vartill anslag tidigare utgått,

ha medel icke ansetts behöva beräknas för innevarande budgetår liksom ej

heller för nästa budgetår.

För utbildningskurser för vandringsrättare föreslås ett anslag, som

med 1,700 kronor understiger sistföregående anvisning. Detta sammanhänger

med att under år 1938 skola avhållas två utbildningskurser i stället för

under år 1937 tre kurser.

Av ökningen med 10,400 kronor för utbildningskurser för förr ät tningsmän

vid täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförman

åbelöpa 9,000 kronor anordnande av en kurs för ut
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

bildning av förrättningsmän; någon dylik kurs har icke varit anordnad

sedan 1927, och har på senaste tiden brist på behörigen utbildade täckdikningsförman

gjort sig gällande. Återstående beloppet av ökningen hänför

sig till utbildningskurserna för täckdikningsförman. Under ett vart av åren

1932, 1934 och 1936 hava hållits två kurser av ifrågavarande slag, den ena

förlagd till Torsta lantmannaskola i Jämtland och den andra till Sala. Till

följd av att av brist på utrymme vid hittills avhållna kurser ett stort antal

av hushållningssällskapen i södra Sverige anmälda deltagare måst avvisas,

har beträffande dessa landsdelar, synnerligast Skaraborgs län, tillgången på

utbildade förmän numera blivit otillräcklig. Med hänsyn till detta förhållande

ävensom ur utbildningssynpunkt har ansetts lämpligt att jämsides med

kurserna i Sala och Torsta en tredje kurs, avsedd för utbildning av täckdikningsförmän

inom södra delarna av riket, anordnas. Denna kurs anses

böra förläggas till lämplig plats inom Skaraborgs län.

Av det sammanlagda medelsbehovet beräknas ett belopp av 5,000 kronor

komma att täckas av å anslaget för innevarande budgetår påräknad reservation,

varför anslagsäskandet kunnat begränsas till i avrundat tal 90,000

kronor.

Motionärerna anse att — utöver Kungl. Maj:ts förslag — 20,000 kronor

anvisas för utbildningskurser för manliga ladugårdsskötare. Härigenom

skulle medel beredas till underhåll åt eleverna med —- utöver nu utgående

15 till 35 kronor för månad — ytterligare 50 kronor i månaden.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag

till utbildningskurser för kontrollassistenter, manliga ladugårdsförman

och svinskötare, kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland, Dalarna och Värmland,

beteskultur och ängsskötsel, vandringsrättare samt förrättningsmän

vid täckdikningsföretag ävensom täckdikningsförmän.

Vad härefter angår anslaget till utbildningskurser för manliga ladugårdsskötare

åsyfta motionärerna, att eleverna skulle såsom bidrag till kost och

logi under utbildningstiden erhålla ett månatligt understöd örn 50 kronor utöver

nu utgående örn 15 till 35 kronor. Utskottet vill icke bestrida, att vissa

billighetsskäl tala för motionärernas förslag. För helt medellösa elever torde

det självfallet bjuda på stora svårigheter att med nu utgående bidrag kunna

deltaga i utbildningen. Med hänsyn till utbildningstidens relativt obetydliga

omfattning samt de möjligheter till erhållande av arbetsanställning, en

genomgång av kursen erbjuda, torde emellertid svårigheterna för medellösa

personer att deltaga i kurserna icke vara oöverkomliga, även örn de icke erhålla

högre bidrag till sitt livsuppehälle än 35 kronor för månad. Det måste

härvid jämväl beaktas, att ett bifall till motionärernas förslag kunde medföra

konsekvenser av vittgående betydelse å andra områden. På grund av

det nu anförda anser sig utskottet icke böra tillstyrka högre medelsanvisning

för ändamålet än Kungl. Maj:t föreslagit eller 20,000 kronor.

Under åberopande av vad utskottet sålunda yttrat hemställer utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

47

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:181 och 11:378, till Lägre lantbruksundervisning

m. m.: Bidrag till särskilda utbildningskurser

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 90,000 kronor.

51 :o) Lägre lantbruksundervisning m. m.: Understöd åt elever vid lägre

lantbruksundervisningsanstalter m. m., förslagsanslag. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lägre lantbruksundervisning m. m.:

Understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisning sanstalter

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 290,000 kronor.

52 :o) Trädgårdsundervisningen: Understöd åt lantbruksakademiens trädgårdsskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 52 gjorda framställning

— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp —

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Trädgårdsundervisningen: Understöd

åt lantbruksakademiens trädgårdsskola för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

53:o) Trädgårdsundervisningen: Understöd åt trädgårdsskolorna i mellersta

och norra Sverige. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under

punkt 53 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet

till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Trädgårdsundervisningen: Understöd

åt trädgårdsskolorna i mellersta och norra Sverige för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 36,000 kronor.

54 :o) Trädgårdsundervisningen: Bidrag till kurser i trädgårdsskötsel,

reservationsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 54 gjorda framställning örn

anslagsanvisning för ändamålet till belopp av 40,000 kronor innebär i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår ett med 10,000 kronor

ökat anslagskrav. Härigenom avses, att ytterligare utbildningskurser skulle

kunna anordnas för trädskötare i södra och mellersta Sverige, till vilka kurser

under de senaste fem åren av anmälda sökande endast antagits omkring 45

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

procent. Av det äskade anslagsbeloppet avses oförändrat ett belopp av

10,000 kronor till anordnande av trädgårdskurser i Norrland. I anslutning

till förslag av lantbruksstyrelsen har emellertid departementschefen uttalat

sig för befogenhet för Kungl. Majit att medgiva, att det för trädgårdskurser

i Norrland avsedda beloppet må, där så finnes erforderligt, användas för anordnande

av ytterligare småbrukarkurs utöver den som tidigare plägat bestridas

från denna del av anslaget.

Utskottet. Departementschefens berörda uttalande liksom Kungl. Maj:ts framställning

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må till Trädgårdsundervisningen: Bidrag till

kurser i trädgårdsskötsel för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 40,000 kronor.

55:o) Trädgårdsundervisningen: Stipendier för högre utbildning i trädgårdsfacket,

reservationsanslag. Med ifrågavarande anslag avses att bereda

tillfälle för två statsstipendiater att med bidrag till en var av 1,200 kronor

under ett år praktisera inom trädgårdsyrket i utlandet.

Det av Kungl. Maj :t under punkt 55 äskade anslagsbeloppet för ändamålet

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår med (2,400 —

1,800 =) 600 kronor, beroende på minskad reservationstillgång.

Utskottet. Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Trädgårdsundervisningen: Stipendier

för högre utbildning i trådgårdsfacket för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 2,400 kronor.

56:o) Reseunderstöd för studier på jordbrukets område, reservationsanslag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 56 gjorda framställning —

innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på jordbrukets

område för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 5,000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

49

E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.

57 :o) Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar, förslagsanslag.

Jämlikt de av 1935 års riksdag godkända grunderna för redovisningen å

riksstaten av totalisatormedlens specialbudget redovisas från och med budgetåret

1935/1936 de för lantbruksstyrelsens stuteribyrå och för statens

hingstdepåer och stuteri avsedda anslagsmedlen skilda från övriga av totalisatormedel

utgående belopp. Sålunda upptagas de för stuteribyrån avsedda

medlen under lantbruksstyrelsens avlönings- respektive omkostnadsanslag

samt de för statens hingstdepåer och stuteri avsedda medlen å två särskilda

anslag, det ena för avlöningar, det andra för omkostnader, båda av förslagsanslags

natur, övriga för stuteriväsendet avsedda medel redovisas å ett gemensamt

anslag för hästavelns befrämjande.

Kungl. Maj:ts under punkt 57 gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att för statens hingstdepåer och stuteri godkänna

ändrad avlöningsstat —- anslagsanvisning för avlöningar med 159,200 kronor,

vilket belopp med 1,000 kronor understiger motsvarande anvisning för

innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan en utgiftsminskning

med anledning av de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen

av 1,600 kronor och en utgiftsökning för ålderstillägg åt extra

stallbetjänter vid Flyinge hingstdepå och stuteri av 600 kronor.

Såsom av redogörelsen under punkt 4 för den framtida redovisningen av

totalisatormedlens specialbudget framgår, behöver numera å riksstaten icke

angivas, att utgifterna för statens hingstdepåer och stuteri skola utgå av totalisatormedel.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepåer

och stuteri, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1.

Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis....................

kronor

38,900

2.

Arvoden och särskilda ersättningar, be-

stämda av Kungl. Majit, förslagsvis .

»

96,000

3.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie per-

sonal ............................

»

7,800

4.

Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän........................

»

1,000

5.

Dyrtidstillägg, förslagsvis ..........

15,500

Summa

kronor

159,200;

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

2) till Statens hingstdepåer och stuteri: Avlöningar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 159,200

kronor.

58:o) Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader, förslagsanslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt 58 —

vilken innebär en i förhållande till anslaget för innevarande budgetår ökad

medelsanvisning med 1,400 kronor — samt under erinran att enligt de föreslagna

ändrade grunderna för redovisningen av totalisatormedlens specialbudget

den nuvarande anmärkningen å riksstaten, att de under anslagen för

statens hingstdepåer och stuteri beräknade utgifterna skola bestridas av totalisatormedel

ej vidare erfordras, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hingstdepåer och stuteri: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 196,000 kronor.

59 :o) Hästavelns befrämjande, reservationsanslag. Enligt de av 1935

års riksdag godkända grunderna för redovisningen å riksstaten av totalisatormedlen

skall såsom förslagsanslag till hästavelns befrämjande upptagas

belopp, motsvarande skillnaden mellan det, vilket beräknas komma att inflyta

i totalisatormedel under budgetåret och summan av de belopp, som

under andra anslag beräknas skola utgå av sådana medel. Å inkomstsidan

har för innevarande budgetår titeln »totalisatormedel» upptagits till 1,000,000

kronor. Då samtidigt å utgiftssidan under anslag till lantbruksstyrelsen och

statens hingstdepåer och stuteri uppförts utgifter att bestridas med totalisatormedel

till ett sammanlagt belopp av 517,800 kronor, har anslaget till

hästavelns befrämjande för samma budgetår upptagits med (1,000,000 —

517,800 =) 482,200 kronor.

Genom beslut den 5 juni 1936 har Kungl. Majit föreskrivit, att till utgifter

för hästavelns befrämjande, att bestridas av stuteriväsendets fond, må

under budgetåret 1936/1937 för följande ändamål användas nedan angivna

belopp:

Hästpremieringen, förslagsvis .......................... kronor 244,700

Understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring .. » 70,000

Demonstration i hovvård och hovbeslag ................ » 8,000

Till Kungl. Majits förfogande för tillgodoseende av diverse

ändamål, ägnade att främja hästaveln ................ » 60,000

Summa kronor 382,700.

Såsom vid behandlingen av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag anförts

beträffande redovisningen av totalisatormedlens specialbudget skola under

anslaget till hästavelns befrämjande framdeles allenast upptagas belopp, motsvarande

de beräknade utgifterna till hästpremiering, understöd till hästavels
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

51

föreningar och stamboksföring samt demonstration i hovvård och hovbeslag.

För dessa ändamål hava för nästa budgetår avsetts för hästpremieringen

och demonstration i hovvård och hovbeslag oförändrade belopp, varemot anvisningen

till understöd åt hästavelsföreningar och för stamboksföring föreslås

ökad med 16,000 kronor, ökningen motiveras med att ansökningarna

om understöd från anslagsposten ifråga vida överstiga det till fördelning

tillgängliga beloppet och att åtskilliga behjärtansvärda ändamål därigenom

måst eftersättas eller kunnat endast till ringa del tillgodoses. Det sammanlagda

anslagskravet under punkten uppgår alltså till 338,700 kronor.

Mot Kungl. Maj :ts förevarande framställning har utskottet intet att erinra.

Till frågan örn medel till Kungl. Maj:ts förfogande för tillgodoseende av diverse

ändamål, ägnade att främja hästaveln, återkommer utskottet under

närmast följande punkt.

Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Hästavelns befrämjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 338,700 kronor.

60 :o) Avsättning till stuteriväsendets fond, förslagsanslag. Under punkt

60 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Avsättning till stuteriväsendets

fond för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 268,100 kronor.

i »i

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen 1:132

av herr Carlström m. fl. och 11:264 av herr Hansson i Vännäsby m. fl., vari

hemställts, att riksdagen till hästavelns befrämjande särskilt i Norrland i

huvudsaklig överensstämmelse med i motionerna angivna riktlinjer ville i

fråga om förslagsanslaget till Avsättning till stuteriväsendets fond höja det

till Kungl. Maj:ts förfogande för hästavelns främjande beräknade beloppet

från 75,000 kronor till 100,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

I anslutning till vad vid behandlingen av lantbruksstyrelsens avlöningsanslag

anförts beträffande redovisningen av totalisatormedlens specialbudget har

under nionde huvudtiteln ansetts böra uppföras ett s. k. avsättningsanslag,

avsett för omföring till stuteriväsendets fond av belopp, motsvarande inflytande

totalisatormedel, sedan för särskilda ändamål anvisade av dylika medel

utgående anslagsbelopp frånräknats.

Departementschefen har efter redogörelse för, bland annat, en av svenska

travsportens centralförbund gjord framställning örn statsbidrag för inköp av

en travarhingst av amerikansk ras till statsrådsprotokollet i ärendet anfört:

»Jag har tidigare tillstyrkt, att av totalisatormedel skulle under budgetåret

1937/1938 för härefter angivna ändamål utgå följande belopp:

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Stuteribyrån i lantbruksstyrelsen:

avlöningar ..................

omkostnader .................

Statens hingstdepåer och stuteri:

avlöningar .................

omkostnader ...............

Hästavelns befrämjande .......

kronor 30,000

_*_ 8,000 kronor 38,000

kronor 159,200

_» _ 196,000 , 355,200

........ ..... » 338,700

Summa kronor 731,900.

Då i totalisatormedel under budgetåret 1937/1938 beräknas inflyta

1,000,000 kronor, torde i överensstämmelse med vad förut anförts anslaget

för avsättning till stuteriväsendets fond böra för samma budgetår upptagas

förslagsvis till (1,000,000 — 731,900=) 268,100 kronor.

Av de medel, som sålunda tillföras stuteriväsendets fond, torde liksom tidigare

visst belopp ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för diverse ändamål,

ägnade att främja hästaveln. Jag tillstyrker att, i överensstämmelse med

lantbruksstyrelsens förslag, för nästa budgetår sagda belopp bestämmes till

75.000 kronor, därav 15,000 kronor för möjliggörande av ytterligare bidrag

till svenska travsportens centralförbund för inköp av i ärendet omförmälda

hingst. På sätt nämnts har centralförbundet redan för ändamålet erhållit

10.000 kronor. Tillhopa skulle i bidrag sålunda kunna komma att utgå högst

25.000 kronor. Jag förutsätter emellertid, att sammanlagt minst en fjärdedel

av inköpskostnaden för hingsten gäldas i annan ordning. Föreskrift

härutinnan torde böra meddelas i samband med beviljande av det nu föreslagna

ytterligare bidragsbeloppet.»

Motionärerna begära, att det belopp, som borde ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande för diverse ändamål, ägnade att främja hästaveln, höjdes från

av Kungl. Majit föreslagna 75,000 kronor till 100,000 kronor, samt att därigenom

medel kunde ställas till hushållningssällskapens — särskilt i Norrland

— förfogande att av dem disponeras för stimulerande av hästaveln.

Utskottet. Utskottet har tidigare tillstyrkt de av Kungl. Majit till bestridande med

totalisatormedel ifrågasatta anvisningarna och har således intet att erinra

mot förslaget att till stuteriväsendets fond avsättes ett belopp om 268,100

kronor.

Vad härefter angår storleken av det belopp, som bör ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande för diverse ändamål, ägnade att främja hästaveln, har

Kungl. Majit föreslagit, att beloppet bestämmes till 75,000 kronor, under

det att motionärerna förmena, att det borde fastställas till 100,000 kronor.

Utskottet vill erinra örn att Kungl. Majits framställning överensstämmer med

lantbruksstyrelsens förslag i ämnet. Ej heller utskottet kan förorda, att beloppet

bestämmes högre än till 75,000 kronor. Utskottet biträder således

icke motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

53

1) att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

till Avsättning till stuteriväsendets fond för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 268,100 kronor;

2) att motionerna 1:132 och 11:264 icke må föranleda

någon riksdagens åtgärd.

61 :o) Nötboskapsavelns befrämjande: Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln,

reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

under punkt 61 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

62 :o) Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt konirollförcningsverksamhet,

reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

under punkt 62 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

63 :o) Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd åt avelscentra för

nötboskap av fjällras, reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 63 gjorda framställning— innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nötboskapsavelns befrämjande: Understöd

åt avelscentra för nötboskap av fjällras för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

64 :o) Svinavelns befrämjande, reservationsanslag. Under punkt 64

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för budgetåret 1937/1938 för ändamålet

anvisa ett reservationsanslag av 57,000 kronor.

Under åren 1933—1936 har en begränsning skett i statens verksamhet till

svinavelns befrämjande. Genom kungörelse den 24 april 1936 (nr 114)

om inskränkning av den med statsmedel understödda verksamheten för svinavelns

främjande har Kungl. Maj:t förordnat, att tillsvidare verksamheten

skall omfatta allenast premiering av galtar tillhörande galtförening, stamboksföring

av svin samt bildande och upprätthållande av vissa svinavelsstationer.

Ifrågavarande kungörelse innebär vidare den ändringen i tidigare

gällande bestämmelser, att, medan galtpremiering tidigare med bidrag av

statsmedel skett genom utdelande av penningpris av tre olika storlekar för

föreningsgalt, som första gången uppvisades, numera visst understödsbelopp

(galtanskalfningsbidrag) må utgå varje gång sådan galt efter besikt
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

ning uppvisas och godkännes. Statens andel i detta belopp må utgöra högst

en tiondel av inköpskostnaden för ifrågakomna galt.

Enligt förslag, framlagt av lantbruksstyrelsen och biträtt av departementschefen,

skulle från och med kalenderåret 1937 vid galtpremiering statens

bidrag utgå med en sjättedel av inköpskostnaden mot en tiondel för närvarande.

Förslaget härutinnan grundar sig på erfarenheten att en galt icke

bör användas inom vederbörande galtförening under längre tid än tre år.

Då det förutsättes, att bidrag från hushållningssällskap skall utgå med lika

stort belopp som statsbidraget, skulle vid bifall till förslaget kostnaderna för

galtinköpet helt täckas inom sagda tid. Den princip, som sålunda ligger till

grund för förslaget, har redan godtagits av statsmakterna i fråga örn understöd

åt tjurföreningsverksamheten. De nuvarande penningunderstöden för

galt hava enligt vad lantbruksstyrelsen erinrat icke i önskvärd grad befordrat

det avsedda syftet.

Till galtanskaffningsbidrag har för nästa budgetår med utgångspunkt från

av lantbruksstyrelsen beräknat antal föreningsgaltar och inköpspris för galt

av statsmedel beräknats krävas ett tillskott av (1,600 X 30 =) 48,000 kronor.

För resekostnader samt för bildande och understödjande av svinavelsstationer

beräknas oförändrat 8,000 respektive 800 kronor. Medelsbehovet under

anslaget har sålunda uppskattats till i avrundat tal 57,000 kronor. Vid jämförelse

med för innevarande budgetår under anslaget tillgängliga medel av

(15,000 + 22,000 =) 37,000 kronor innebär Kungl. Maj:ts till angivna belopp

av 57,000 kronor gjorda anslagsäskande en ökning i medelsbehovet under

anslaget med 20,000 kronor.

Utskottet. Mot omförmälda ändring i grunderna för statsbidrag vid galtpremiering har

utskottet intet att invända. Då ej heller anslagsberäkningen givit anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Svinavelns befrämjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 57,000 kronor.

65 :o) Fåravelns befrämjande, reservationsanslag. Under punkt 65 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Fåravelns befrämjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 15,700 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 176

av herr Ekströmer m. fl. och 11:377 av herr Nolin m. fl., vari hemställts,

att under nionde huvudtiteln, E: 9 (punkt 65) fåravelns befrämjande, utöver

vad Kungl. Maj:t i sin proposition föreslagit, beviljas ett reservationsanslag

av 11,000 kronor till försöksverksamhet i enlighet med lantbruksstyrelsens

förslag den 31 augusti 1936.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

55

Till fåravelns befrämjande har från och med 1918 anvisats anslag av

statsmedel med växlande belopp. För budgetåret 1932/1933 utgjorde anslaget

22,000 kronor. Med hänsyn till förefintlig reservation och av statsfinansiella

skäl vidtagna inskränkningar i statens åtgärder till fåravelns främjande

uppfördes anslaget för budgetåren 1933/1934—1935/1936 med respektive

3.000 kronor, 3,800 kronor och 7,000 kronor. För budgetåret 1936/1937 har

anslaget höjts till 15,200 kronor, därvid avsetts för bagghållningsbidrag

12.000 kronor, avelsdiplom m. m. 1,000 kronor, organisationsbidrag till baggförening

1,000 kronor samt bidrag till bildande och upprätthållande av fåravelsstationer

1,200 krdnor.

Lantbruksstyrelsen har gjort framställning örn anslag för budgetåret 1937/

1938 till fåravelns befrämjande under kalenderåret 1937 med 32,000 kronor,

vilka fördela sig sålunda:

bagghållningsbidrag.................................... kronor 15,000

organisation av baggföreningar.......................... » 1,000

fåravelsstationer ...................................... » 1,200

ullutställningar........................................ * 500

diplom, formulär m. .................................. » 1,000

fårsambeten .......................................... » 2,500

forsknings- och försöksverksamhet ...................... » 11,000

summa kronor 32,200.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens beräkning av kostnaderna för organisation av baggföreningar,

bildande av fåravelsstationer samt diplom, formulär m. m., (1,000

+ 1,200 + 1,000 =) 3,200 kronor, giver mig icke anledning till någon erinran.

Vad angår den föreslagna ökningen av bagghållningsbidragen synes önskvärt

att avvakta någon tids erfarenhet rörande verkningarna av gällande bestämmelser

i ämnet, innan frågan om bidragens storlek ånyo upptages till

prövning. Med utgångspunkt från att 500 baggar äro av den beskaffenhet

att de kunna erhålla bidrag torde anslagsbehovet för bagghållningsbidrag

för nästa budgetår alltså böra beräknas till (20 X 500=) 10,000 kronor.

Lantbruksstyrelsens uttalanden angående betydelsen av fårsambeten samt

angelägenheten av att statsmakterna stödja organiserandet av dylika synas

värda beaktande. Jag tillstyrker, att försök göres att genom bidrag av statsmedel

främja tillkomsten av sådana beten i överensstämmelse med vad härutinnan

föreslagits. Staten bör sålunda stödja ifrågavarande verksamhet dels

med organisationsbidrag å 500 kronor dels ock med årsbidrag under de tre

första åren med respektive 300 kronor, 200 kronor och 200 kronor. För

ändamålet torde under nästa budgetår få i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens

hemställan beräknas 2,500 kronor.

I anslutning till den ståndpunkt statsmakterna föregående år intogo finner

jag ej tillräckliga skäl föreligga för bifall till förslaget örn särskilda be
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utskottet.

stämmelser angående bidrag till ullutställningar. Därest det skulle befinnas

önskvärt att utdela statsbidrag för ifrågavarande ändamål, torde erforderligt

belopp kunna utgå från till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel.

Vad slutligen angår förslaget örn anslag till forsknings- och försöksverksamhet

må erinras, att den av 1936 års riksdag (prop. nr 167; R. skr. nr 320)

beslutade försöksverksamheten på jordbrukets område jämväl berör fårskötseln,

nämligen såvitt gäller utfodringsfrågor och därmed sammanhängande

produktionsekonomiska spörsmål. Någon utvidgning härutöver av

ifrågavarande verksamhet anser jag mig ej kunna för närvarande och i detta

sammanhang förorda.

Vid bifall till vad jag här tillstyrkt skulle för nästa budgetår erfordras ett

anslag av (3,200 + 10,000 + 2,500 = ) 15,700 kronor.»

Motionärerna hemställa om ökning av anslaget med 11,000 kronor för

forsknings- och försöksverksamhet i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag örn statsbidrag till bagghållning,

organisation av baggföreningar, bildande av fåravelsstationer, diplom, formulär

m. m. samt fårsambeten med sammanlagt 15,700 kronor.

Vidkommande härefter motionärernas hemställan om anvisning av 11,000

kronor för forsknings- och försöksverksamhet å fårskötselns område vill utskottet

— i likhet med departementschefen — erinra om att den av 1936

års riksdag beslutade försöksverksamheten på jordbrukets område jämväl

berör fårskötseln, nämligen såvitt gäller utfodringsfrågor och därmed sammanhängande

produktionsekonomiska spörsmål. Med hänsyn härtill och

då utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning, att någon utvidgning

härutöver av ifrågavarande verksamhet ej för närvarande bör komma

till stånd, kan utskottet ej biträda motionerna.

På grund av det sålunda anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna I: 176 och 11:377, till Fåravelns

befrämjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 15,700 kronor.

66:o) Getavelns befrämjande, reservationsanslag. Enligt Kungl. Maj:ts

förslag under punkt 66 skall verksamheten ifråga under kalenderåret 1937

bedrivas enligt samma grunder som under senare åren. Anslagsanvisningen

motsvarar ett oförändrat medelsbehov av 3,700 kronor, därav 700 kronor

avses att täckas av å anslaget för innevarande budgetår påräknad reservation.

I anslutning till Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Getavelns befrämjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

57

67 :o) Fjäderfäavelns befrämjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts under

punkt 67 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet

till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fjäderfäavelns befrämjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 35,000 kronor.

68 :o) Biskötselns befrämjande, reservationsanslag. Under punkt 68 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Biskötselns befrämjande för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 59, av herr Hansson i

Vännäsby, vari hemställts, att riksdagen ville bevilja till biskötselns befrämjande

för budgetåret 1937/1938 ett till 8,000 kronor höjt anslag.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

Till biskötselns befrämjande har riksdagen alltsedan år 1918 under en

följd av år anvisat medel i form av reservationsanslag. Medelsbehovet har

i allmänhet beräknats till 10,000 kronor årligen. Från och med budgetåret

1933/1934 har något anslag för ändamålet emellertid icke varit upptaget i

riksstaten.

Efter framställning från Sveriges biodlares riksförbund har lantbruksstyrelsen

föreslagit, att statsanslag för ändamålet måtte utgå med 8,000 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning innebär, att anslaget bestämmes till 5,000

kronor.

Motionären åsyftar höjning av anslaget till det av lantbruksstyrelsen föreslagna

beloppet 8,000 kronor.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget till förevarande ändamål

skäligen bör bestämmas till 5,000 kronor. På grund härav kan utskottet

ej biträda motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majlis förslag och

med avslag å motionen II: 59, till Biskötselns befrämjande

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

5,000 kronor.

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

F. Veterinärväsendet m. m.

69 :o) Veterinärhögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 69 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till

riksdagen att för veterinärhögskolan fastställa ändrad personalförteckning och

godkänna ändrad avlöningsstat —■ anslagsanvisning för avlöningar med

314,900 kronor, vilket belopp med 33,600 kronor överstiger anvisningen för

innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan å ena

sidan utgiftsökningar å sammanlagt 39,500 kronor och å andra sidan en utgiftsminskning

med anledning av de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen

å 5,900 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 400 kronor till

uppfattning av den å högskolans ordinarie stat upptagna maskinistbefattningen

från lönegraden B 8 till B 10. Vidare föreslås omändring av prosektorsoch

laboratorstjänsterna till extra ordinarie befattningar, ett förslag som tidigare

avvisats av statsmakterna av i huvudsak det skälet, att ifrågavarande

tjänster närmast vore att anse såsom passagetjänster. Departementschefen har

till statsrådsprotokollet härutinnan uttalat, att, ehuru även han vore av den

åsiken, att det skulle vara mindre lämpligt örn dessa befattningar av sina innehavare

komme att bliva betraktade såsom slutposter, det å andra sidan måste

sägas, att det ur högskolans synpunkt icke vöre lyckligt med alltför täta ombyten.

Om befattningarna ändrades till extra ordinarie och således förenades

med pensionsrätt bleve de givetvis mera begärliga varigenom också rekryteringen

underlättades. Befattningarna föreslås bliva placerade i 26 :e lönegraden

för extra ordinarie tjänstemän; förslaget medför en kostnadsökning av

6,430 kronor. Vidare hava beräknats medel för anställande av ytterligare arbetskrafter

vid högskolan, nämligen dels 7,070 kronor för anställning av en

extra ordinarie laborator i 26 :e lönegraden med placering vid institutionen

för födoämneshygien och bakteriologi, varest behovet av en dylik befattningshavare

är mest trängande, dels 5,000 kronor för anställning av tekniska biträden

utöver de två, för vilka avlöning medel anvisades av fjolårets riksdag,

och dels 2,500 kronor till avlönande av ytterligare extra arbetskraft för möjliggörande

av någon begränsning av arbetstidens längd för vaktpersonalen.

Vidare beräknas 1,500 kronor såsom ersättning till vikarier för assistenter under

semester, 13,200 kronor till ökning av anslagsposten till avlöningsförhöjningar

m. m. åt icke-ordinarie personal — därav på grund av medelsåtgången

innevarande budgetår 3,200 kronor och med anledning av de förordade nya

extra ordinarie befattningarna 10,000 kronor —- samt 3,400 kronor till ökning

av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän,

därav med hänsyn till de föreslagna nya tjänsterna 2,500 kronor och

i anledning av familjepensioneringen 900 kronor.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag om omändring av prosektor- och

laboratorstjänsterna till extra ordinarie befattningar, vilket förslag framlagts

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr t.

59

av högskolestyrelsen samt tillstyrkts av statskontoret och allmänna civilförvaltningens

lönenämnd. I detta sammanhang vill utskottet emellertid

erinra därom, att ifrågavarande befattningar för närvarande berättiga till

beräkning av dubbla tjänsteår under viss tid. Medicinalstyrelsen har i särskild

skrivelse gjort framställning örn upphävande av denna rätt, vilket ärende

ännu icke slutligen avgjorts av Kungl. Maj:t.

Mot Kungl. Maj:ts framställning under punkten i övrigt har utskottet icke

funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

1) för veterinärhögskolan fastställa följande

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

8 professorer .................................. B 30

1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar B 26

1 verkmästare ................................ B 10

1 maskinist .................................. B 10

1 vaktmästare, tillika preparator ................ B 8

1 kanslibiträde ................................ B 7

2 fodermarsker ................................ B 7

2 sjukvårdare ................................ B 7

1 ladugårdsförman ............................ B 7

3 vaktmästare ................................ B 7

1 vaktmästare, tillika automobilförare............ B 7

1 port- och telefonvakt.......................... B 5;

2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ kronor 145,700

Anm. Från förestående anslagspost skall utgå

jämväl ersättning för uppehållande av den del av

rektors undervisningsskyldighet, från vilken han med

hänsyn till rektorsgöromålen befrias.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit................ »

32,750

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

8. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. kronor 102,600

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... > 19,850 kronor 122,450

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... » 14,000

Summa kronor 314,900;

3) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 314,900 kronor.

70 :o) Veterinärhögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

framställning under punkt 70 om anvisning för ändamålet med 41,800 kronor

innebär ett i förhållande till medelsanvisningen för innevarade budgetår

med 13,850 kronor ökat anslagskrav. Beloppet utgör skillnaden mellan utgiftsökningar

å tillhopa 23,750 kronor och utgiftsminskningar å sammanlagt

9,900 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 8,800 kronor till förhöjning

av posten expenser med föranledande av ökade bränslepriser, 700

kronor till inköp av två vågar för patologisk-anatomiska avdelningen samt

2,750 kronor till inköp av en polarograf — självregistrerande apparat för

elektrokemisk analys — för fysiologisk-kemiska institutionen. Vidare beräknas

överskottet å högskolans rörelse till ett 11,500 kronor lägre belopp

än för innevarande budgetår. Utgiftsminskningen är föranledd dels därav

att ur gällande stat avförts engångsbelopp med 6,500 kronor för inköp av en

automobil och 3,350 kronor för inköp av en elektrokardiograf, dels ock att

minskning med 50 kronor vidtagits för anslagets avrundning.

Utskottet. Tillstyrkande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 41,800

kronor.

71 :o) Veterinärhögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. I en
lighet

med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 71 — innebärande en, i syfte

av anslagets avrundning, med 50 kronor ökad anslagsanvisning — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

40,300 kronor.

72:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek, reservationsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 72

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

61

gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

73:o) Veterinärhögskolan: Stipendier. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 73 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Stipendier för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

74:o) Veterinärinrättningen i Skara. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 74 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 8,500 kronor.

75:o) Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Avlöningar, förslagsan
slag.

Kungl. Maj:ts under punkt 75 gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att för statens veterinärbakteriologiska anstalt

fastställa ändrad personalförteckning och godkänna ändrad avlöningsstat

— anslagsanvisning för avlöningar med 179,200 kronor, vilket belopp

med 28,000 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt

33,000 kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 5,000 kronor. Av utgiftsökningen

hänföra sig 2,800 kronor till inrättande å ordinarie stat av en

ny kvinnlig kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4 — av anstaltens 30

kvinnliga befattningshavare äro allenast 4 ordinarie —, 3,000 kronor till förstärkning

av arbetskrafterna å avdelningen för beredande av bakteriologiska

preparat med en tjänsteman med halvtidstjänstgöring, 23,600 kronor till ökning

av den icke-ordinarie personalen med hänsyn till anstaltens ökade arbete,

2,800 kronor till uppräkning av beloppet för provisoriskt dyrortstillägg

åt tjänstemännen samt 800 kronor till utgifter på grund av familjepensioneringen.

Av utgiftsminskningen å 5,000 kronor svara 3,700 kronor mot de

å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen och 1,300 kronor

minskning av beloppet för avlöningsförhöjningar m. m. till icke-ordinarie

personal.

Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, och hemställer

utskottet alltså,

Utskottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att riksdagen må

1) för statens veterinärbakteriologiska anstalt fastställa

följande

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 föreståndare ................................. B 30

2 laboratorer .................................. B 26

1 vaktmästare, tillika preparator .................. B 8

1 kanslibiträde ................................. B 7

1 tekniskt biträde ............................... B 7

1 vaktmästare ................................. B 7

1 stallförman .......................... B 7

5 kontorsbiträden .............................. B 4;

2) godkänna följande avlöningsstat för statens veterinärbakteriologiska

anstalt, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ kronor 59,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ...................... » 36,800

3. Avlöningar till övrig icke-or
dinarie

personal:

a) Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis ............ kronor 69,100

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... » 3,900 , 73,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........ » 9,600

Summa kronor 179,200;

3) till Statens veterinärbakteriologiska anstalt: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 179,200

kronor.

76:o) Statens vcterinärbakteriologiska anstalt: Omkostnader, förslags
anslag.

Till grund för beräkningen av det av Kungl. Majit under punkt 76

äskade anslagsbeloppet å 135,000 kronor — vilket belopp överstiger motsvarande

anvisning för innevarande budgetår med 20,400 kronor — ligger ett

av anstaltens föreståndare, med beaktande av att omkostnadsstaten torde komma

att för innevarande budgetår överskridas med 28,900 kronor, upprättat

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

63

förslag till stat för anslaget för nästa budgetår, enligt vilket posten expenser

ökats med 900 kronor, delposten inventarier och apparater med 4,500 kronor,

delposten förbrukningsmaterialier med 8,800 kronor, delposten inköp

och underhåll av djur för vaccinberedning och serumtillverkning med 18,600

kronor och delposten diverse utgifter med 2,000 kronor samt delposten lokalhyra

minskats med 3,900 kronor och delposten omkostnader för Sätra lantbruk

med 2,000 kronor. Föreståndarens förslag innebär sålunda en ökning

av anslagsmedlen med (34,800—5,900 =) 28,900 kronor. Departementschefen

har i likhet med statskontoret funnit beloppet kunna reduceras till 20,400

kronor.

Under förevarande punkt har departementschefen jämväl anmält en av

medicinalstyrelsen med utlåtande den 16 september 1936 överlämnad framställning

från anstaltens föreståndare, vari denne hemställt, att ett belopp av

18,306 kronor måtte ställas till anstaltens förfogande att användas till utrustning

av de jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 augusti 1936 för anstalten

från och med den 1 oktober 1936 förhyrda lokalerna i huset nr 129 Birgerjarlsgatan.

Av beloppet avses 4,500 kronor till belysningsarmatur, 2,600

kronor till laboratoriemöbler, 1,400 kronor till kontorsmöbler och 9,806 kronor

till instrument. Departementschefen har, under erinran att sagda medelsbehov

borde tillgodoses redan innevarande budgetår, vidare uttalat, att

såsom statskontoret anfört Kungl. Majit torde äga medgiva, att för bestridande

av kostnaderna ifråga den i löpande omkostnadsstat upptagna anslagsposten

till övriga utgifter finge överskridas med erforderligt belopp.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran i anledning av departementschefens

berörda uttalande eller på grund av Kungl. Majits begäran om anslagsanvisning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 135,000 kronor.

77:o) Veterinärstaten: Avlöningar, förslagsanslag. Under punkt 77 har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen 1) medgiva, att antalet distriktsveterinärer

må, i den ordning Kungl. Majit föreskriver, successivt ökas med 9, 2) godkänna

viss ändrad avlöningsstat för veterinärstaten samt 3) till Veterinärstaten:

Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

1,436,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt motion, nr 180, av herr Andersson i Vigelsbo, vari hemställts,

att riksdagen vid anvisande av det under punkt 77 i nionde huvudtiteln

begärda anslaget till veterinärstaten måtte anhålla att Heby bestämmes

som stationsort för det blivande nya veterinärdistriktet i Västmanlands

län.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr i.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

Kungl. Maj.ts cmslagsäskande innebär i förhållande till anvisningen för

innevarande budgetår en minskning med 10,500 kronor. Förändringen sammanhänger

dels med familjepensionsavdragen, så att anslagsposten avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat minskats med 61,600 kronor samt anslagsposten

avlöning till tjänsteman å övergångsstat med 250 kronor, dels

ock med att förstnämnda anslag på grund av belastningen uppräknats med

51,100 kronor samt att sistnämnda anslag ökats med 250 kronor på grund av

ändrad dyrortsgruppering.

Kungl. Maj:ts förslag om nio nya veterinärdistrikt grundar sig å framställning

från medicinalstyrelsen, som anfört:

Genom beslut den 7 juni 1934 anbefallde Kungl. Majit medicinalstyrelsen

att verkställa av riksdagen begärd utredning rörande åtgärder till djursjukvårdens

förbilligande för mindre bemedlade, boende på längre avstånd från

veterinär. I enlighet med i utredningen gjorda yrkanden hade styrelsen

funnit, att bland andra åtgärder för nämnda ändamål inrättande i vissa län

av nya veterinärsdistrikt vore värt beaktande. Medicinalstyrelsen, som ärnade

under den närmaste tiden inkomma med utförligt utlåtande och förslag

beträffande samtliga ifrågakommande åtgärder i förstnämnda syfte, ville

emellertid redan nu framföra frågan örn beviljande av medel för inrättande

av nya distrikt inom län, där detta enligt vunnen erfarenhet visat sig vara

oundgängligen erforderligt för tillgodoseende av djursjukvården. Styrelsen

föresloge sålunda, att 9 nya veterinärdistrikt inrättades antingen på en gång

under instundande budgetår eller ock på det sätt, att minst ett nytt distrikt

bildades under varje budgetår med början under budgetåret 1937/1938, tills

samtliga de avsedda distrikten tillkommit, nämligen ett distrikt i Stockholms

län med station förslagsvis i Gustavsberg eller Vaxholm, ett i Uppsala län

med station i Uppsala, ett i Östergötlands län med station förslagsvis i

Brokind, ett i Jönköpings län med station förslagsvis i Byarum eller Vaggeryd,

ett i Kristianstads län med station förslagsvis i Örkelljunga, ett i Hallands

län med station förslagsvis i Torup eller Getinge, ett i Älvsborgs län

genom bibehållande av det genom 1933 års distriktsindelning till indragning

avsedda Brålanda distrikt, ett i Västmanlands län med station i Västerås

och ett i Gävleborgs län med station förslagsvis i Delsbo, ävensom, för den

händelse distrikten bestämdes skola inrättas successivt, att åt styrelsen överlämnades

att avgöra, i vilken ordning respektive distrikt skulle tillkomma.

Vidare hemställde styrelsen, att erforderliga medel till avlönande av distriktsveterinärerna

i de nyinrättade distrikten måtte få utgå från anslaget till

veterinärstaten.

I samband härmed erinrade medicinalstyrelsen att genom vederbörande

tjänstinnehavares avsked från de enligt kungörelsen nr 607/1933 till indragning

bestämda distrikten veterinärdistriktens antal —- för närvarande 250 —

komme att minskas med 5 efterhand indragna distrikt. Inrättandet av de

av styrelsen nu föreslagna 9 distrikten komme således, sedan berörda 5

distrikt indragits, att medföra en ökning med allenast 4 nya distrikt.

Departementschefen har erinrat, att förslaget om nya veterinärdistrikt föranletts

av riksdagens framställning örn utredning rörande åtgärder till förbilligande

av djursjukvården för avlägset boende mindre bemedlade per
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

65

söner. Vidare har departementschefen framhållit att, därest förslaget vunne

riksdagens bifall, det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma såväl

den tid, under vilken den nya distriktsindelningen skulle genomföras, som

ordningen för de nya distriktens tillkomst och omfattningen av desamma.

Motionären anser, att det av medicinalstyrelsen för Västmanlands län

föreslagna nya veterinärdistriktet skulle erhålla Heby såsom stationsort i stället

för Västerås.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag om utökning

av antalet distriktsveterinärer med nio. Såsom departementschefen framhållit,

utgör detta förslag ett led i strävandena att förbilliga djursjukvården för

avlägset boende mindre bemedlade personer.

Vad härefter angår frågan om den nya distriktsindelningen och stationsorlerna

för de nya distrikten torde detta vara ett spörsmål, som tillkommer

Kungl. Majit att slutligen avgöra. Vid sådant förhållande förmenar sig

utskottet icke böra tillstyrka särskild åtgärd från riksdagens sida i anledning

av motionen lii 180. Emellertid förutsätter utskottet självfallet, att

Kungl. Majit vid det slutliga ställningstagandet till denna fråga kommer att

erforderligen beakta önskemål om de blivande stationsorternas förläggande,

vilka kunna komma att framställas från djurägare och andra av frågan

berörda.

Beträffande Kungl. Majits anslagsäskande har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

A) att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag
1)

medgiva, att antalet distriktsveterinärer må i den ordning

Kungl. Majit föreskriver successivt ökas med 9;

2) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................. kronor 1,422,200

2. Avlöning till tjänsteman å övergångs
stat,

förslagsvis .................. » 6,100

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit............ » 7,200

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............ » 800

Summa kronor 1,436,300;

3) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,436,300 kronor;

B) att motionen lii 180 icke må föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 iand. Nr 1. 5

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jördbruksutskottets utlåtande Nr 1.

78:o) Veterinärstaten: Reseersättningar, förslagsanslag. Med tillstyr
kande

av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 78 gjorda framställning —

innebärande en med hänsyn till belastningen å anslaget med 21,000 kronor

ökad anslagsanvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinärstaten: Reseersättningar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 48,000 kronor.

79 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur. I enlighet med Kungl.

Maj:ts under punkt 79 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande au

smittsamma husdjurssjukdomar: Karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 2,700 kronor.

80 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen, förslagsanslag. Kungl.

Maj:ts under punkt 80 gjorda framställning örn en anslagsanvisning för ändamålet

med 500,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår ett med 100,000 kronor ökat anslagskrav. ökningen har

motiverats med dels medelsåtgången under budgetåret 1935/1936 och dels den

tendens till stegrad anslutning till den statsunderstödda tuberkuloskampen,

som alltmer gör sig gällande och som efter ikraftträdandet av bestämmelserna

rörande pristillägg å mjölk från besättningar, anslutna till det statsunderstödda

tuberkulosbekämpandet, kan förväntas bliva än ytterligare accentuerad.

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Åtgärder mot tuberkulos

hos nötkreaturen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 500,000 kronor.

81 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Kontroll å uppvärmning av till kreatursföda avsedd mjölk m. m.,

förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 81

gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

67

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Kontroll å uppvärmning av

till kreatursföda avsedd mjölk m. m. för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

82 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag. I enlighet med Kungl.

Maj:ts under punkt 82 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: Statsbidrag vid försäkring

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 10,000

kronor.

83 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:

övriga utgifter, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl.

Maj:ts under punkt 83 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av

smittsamma husdjurssjukdomar: övriga utgifter för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

84 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 84 kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

anmäla.

G. Lanthushållning i allmänhet.

85:o) Bidrag till hushållningssällskapen, förslagsanslag. Under punkt

85 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Bidrag till hushållningssällskapen

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,556,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 130 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med 11:375 av herrar

andre vice talmannen Magnusson och Larsson i Hede, vari hemställts, att riksdagen

må under Bidrag till hushållningssällskapen anvisa ett belopp av 45,000

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

kronor till avlönande av täckdikningsförmän och att alltså hela anslaget till

hushållningssällskapen måtte utgå med 3,575,000 kronor;

2) II: 106 av herrar Sjögren och Gustafson i Kasenberg, vari hemställts, att

riksdagen måtte anvisa ett reservationsanslag av kronor 50,000 att utgå till ersättning

åt vid hushållningssällskapen anställda byggnadssakkunniga;

3) II: 175 av herr Hult, vari hemställts, att riksdagen, utöver det av Kungl.

Maj:t för budgetåret 1937/1938 begärda anslaget (87 X 1,500 = 130,500 kronor)

för bidrag till avlönande av vandringsrättare anställda hos hushållningssällskapen,

måtte bevilja 26,100 kronor att utgå som provisorisk löneförbättring

med 300 kronor till var och en av sistnämnda befattningshavare;

4) II: 362 av herr Sandberg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till bidrag till hushållningssällskapen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 3,599,500 kronor; samt

5) 11:366 av herr Olsson i Staxäng m. fl., vari hemställts, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära att statsbidraget till hushållningssällskapens

vandringsrättare måtte ökas från 1,500 kronor till 2,000 kronor för

varje befattning med villkor att minimigrundlönen fastställes till 2,500 kronor

för år.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

För innevarande budgetår är till bidrag till hushållningssällskapen uppfört

ett förslagsanslag av 3,522,000 kronor. Från nämnda anslag skola bestridas

statsbidrag till dels hushållningssällskapens allmänna verksamhet med

2,800,000 kronor, dels avlönande av hos hushållningssällskapen anställda sekreterare,

jordbrukskonsulenter, vandringsrättare och täckdikningsförmän med

respektive 172,000, 300,000, 126,000 och 26,000 kronor, dels ock förvaltningsbidrag

till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden med 98,000 kronor.

Kungl. Maj.ts förslag innebär, att det föreslagna anslaget, 3,556,000 kronor,

skall fördelas på följande sätt:

1) allmänna verksamheten............................ 2,800,000 kronor

2) avlöning av sekreterare .......................... 172,000 »

3) avlöning av jordbrukskonsulenter ................ 329,500 »

4) avlöning av vandringsrättare ...................... 130,500 »

5) avlöning av täckdikningsförmän .................. 26,000 »

6) förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från täckdik
ningslånefonden

................................ 98,000 »

Summa 3,556,000 kronor.

Den sammanlagda föreslagna anslagsökningen om 34,000 kronor fördelar

sig således med 29,500 kronor för avlöning av jordbrukskonsulenter och

med 4,500 kronor för avlöning av vandringsrättare.

Beträffande avlöningen av jordbrukskonsulenterna avses att bereda dem

enahanda provisorisk löneförbättring om 500 kronor, som enligt beslut vid

s. 69 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

69

1936 års riksdag tillkommit lärare vid de statsunderstödda lantmannaskolorna

och som under punkt 48 i år förordats jämväl för motsvarande befattningshavare

vid lantbruksskolorna.

Ifråga örn avlöningen till vandringsrättare beror ökningen av anslaget på

att tre sådana befattningar skulle nyinrättas, nämligen en hos var av Blekinge,

Hallands och Västernorrlands läns hushållningssällskap.

Motionerna I: 130 och 11: 375 avse, att för avlöning av täckdikningsförmän

borde anvisas —- i likhet med vad lantbruksstyrelsen äskat — i stället för

av Kungl. Maj :t föreslagna 26,000 kronor 45,000 kronor.

Motionen II: 106 avser, att — utöver vad Kungl. Maj:t äskat — anvisas ett

belopp om 50,000 kronor till avlöning av byggnadssakkunniga.

Motionen II: 175 innebär, att anvisningen för avlöning av vandringsrättare

höjes med utöver Kungl. Maj:ts förslag 26,100 kronor, varigenom varje vandringsrättare

skulle beredas en provisorisk löneförbättring med 300 kronor

för år.

Motionerna 11:362 och II: 366 innebär, att anvisningen för avlöning av

vandringsrättare höjes med utöver Kungl. Maj:ts förslag 43,500 kronor, varigenom

varje vandringsrättare skulle beredas en löneförhöjning med 500 kronor

för år.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag att till hushållningssällskapens

allmänna verksamhet anvisas ett belopp av 2,800,000 kronor,

till avlöning av deras sekreterare ett belopp av 172,000 kronor samt till förvaltningsbidrag

till förmedlare av lån från täckdikningslånefonden ett belopp

av 98,000 kronor.

Vad härefter angår anslagen till avlöningar av jordbrukskonsulenter och

vandringsrättare innebär Kungl. Maj :ts förslag, att förstnämnda befattningshavare

beredes en provisorisk löneförhöjning örn 500 kronor, medan vandringsrättarnas

löner förutsättas förbliva oförändrade. I motionerna II: 175,

11:362 och 11:366 har däremot föreslagits ökat statsbidrag till avlöning av

vandringsrättarna, i den förstnämnda motionen med 300 kronor för befattningshavare

samt i de bägge andra motionerna med 500 kronor. Ehuru statsmakterna

vid föregående års riksdag intagit den ståndpunkten, att med ställningstagande

till frågan örn ändrade avlöningsbestämmelser för jordbrukskonsulenterna

borde anstå i avbidan på en förestående allmän reglering av

den till hushållningssällskapen knutna konsulentverksamheten, vill utskottet,

då denna reglering synes komma att uppskjutas längre än som tidigare kunnat

beräknas, icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag örn en provisorisk löneförbättring

till konsulenterna med 500 kronor. Vidkommande vandringsrättarna

tala skäl för att jämväl dessa befattningshavare tillerkännas någon löneförbättring.

Departementschefen bar emellertid ansett, att ett av lantbruksstyrelsen

framfört förslag örn avlöningsförbättring åt vandringsrättarna, vilken

förbättring belt skulle bäras av hushållningssällskapen, ej kunde upptagas av

honom. Ej heller utskottet anser sig böra tillstyrka de framlagda förslagen till

böjning av vandringsrättarnas löner genom ökat statsbidrag till hushållnings
-

Uts kottet.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

sällskapen. Emellertid förutsätter utskottet, att Kungl. Maj:t snarast möjligt

kommer att framlägga förslag till en allmän reglering av den till hushållningssällskapen

knutna konsulentverksamheten jämväl omfattande vandringsrättarna.

Frågan om vandringsrättarnas avlöningar torde befinna sig i ett sådant

läge, att en provisorisk lösning av spörsmålet eljest måste övervägas.

Beträffande anslaget till avlöning av täckdikningsförmän har Kungl. Maj:t

föreslagit ett belopp av 26,000 kronor, medan anslaget enligt motionerna I: 130

och II: 375 samt lantbruksstyrelsen borde utgå med 45,000 kronor. Utskottet

delar departementschefens uppfattning, att tillräckliga skäl icke förebragts

för höjning av det under innevarande budgetår för ändamålet avsedda

beloppet, 26,000 kronor, och kan utskottet således icke biträda motionerna

I: 130 och II: 375.

Vad slutligen angår förslaget i motionen II: 106 om knytande av särskilda

byggnadssakkunniga till hushållningssällskapen vill utskottet medgiva, att

åtskilligt torde kunna vidtagas för att rationalisera byggnadsverksamheten å

landsbygden. Inom vissa hushållningssällskap bedrives redan en konsulterande

verksamhet å detta område genom sällskapens konsulenter och vandringsrättare.

Emellertid torde det icke böra förnekas, att en förbättring av byggnadsbeståndet

å landsbygden skulle kunna komma till stånd — utan ökning

av byggnadskostnaderna —, om enskilda jordägare och byggmästare i

större utsträckning än nu är fallet finge del av de senare årens tekniska

framsteg å husbyggnadskonstens område. Utan närmare utredning, huru detta

lämpligast må anordnas, anser sig utskottet emellertid ej böra tillstyrka

åtgärd från riksdagens sida i anledning av denna motion.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 130 och 11:375, 11:106, II: 175,

II: 362 samt II: 366, till Bidrag till hushållningssällskapen för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,556,000

kronor.

86 :o) Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar,

reservationsanslag. Ifrågavarande anslag — vilket avser att möjliggöra för

Kungl. Maj:t att för olika ändamål, som falla antingen inom befrämjandet

i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar eller under lantbruksundervisningen

efter uppkommande behov och eget beprövande anvisa medel —

föreslås för nästa budgetår förhöjt med 10,000 kronor till 100,000 kronor

eller till samma belopp, som stått till förfogande under budgetåren 1930/

1931—1932/1933. Som motiv för ökningen framhåller departementschefen,

att för tillgodoseende av årligen återkommande krav å anslaget åtginge ett

belopp av omkring 65,000 kronor. Under innevarande budgetår hade vid

tiden för statsverkspropositionens avlåtande redan från anslaget anvisats

s. 71 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

71

tillhopa i runt tal 70,000 kronor. Erfarenheten hade visat, att återstående

belopp icke vore tillräckligt för att i önskvärd utsträckning tillmötesgå inkommande

framställningar.

Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna anslagsförhöjningen och

hemställer i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanåringar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

87 :o) Befrämjande av mindre jordbruk: Höjande av det mindre jordbruket,

reservationsanslag. Under punkt 87 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till Befrämjande av mindre jordbruk: Höjande av det mindre

jordbruket för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 72,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 20 av herr Mannerskantz m. fl. likalydande med II: 64 av herr Gustafson

i Kasenberg m. fl., vari hemställts, att till Befrämjande av mindre

jordbruk: Höjandet av det mindre jordbruket för budgetåret 1937/1938 anvisas

ett reservationsanslag av 92,000 kronor; samt

2) II: 282 av herr Larsson i Hede m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid

behandlingen av statsverkspropositionen, nionde huvudtiteln, punkt 87, måtte

besluta att till främjande av det mindre jordbruket, höjande av det mindre

jordbruket för budgetåret 1937/1938 utöver äskade 72,000 kronor ytterligare

anvisa ett reservationsanslag av 245,000 kronor, tillsammans ett reservationsanslag

å 317,000 kronor, i syfte att återupptaga premieringsverksamheten.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Det för budgetåret 1936/1937 anvisade anslaget jämte reservation å tidigare

anslag, tillhopa 83,500 kronor, har jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 29

maj 1936 disponerats sålunda, att statsbidrag anvisats till premiering med

5,000 kronor, till hushållningssällskapens undervisning i egen regi med

58,500 kronor, till genom hushållningssällskapen anordnade instruktionskurser

för lokala ledare inom jordbrukarungdomens förbund med 3,750 kronor,

till annan undervisning med 11,250 kronor och till studieresor med 5,000

kronor.

Vid anmälan till 1936 års statsverksproposilion (IX H. T. p. 84) av frågan

om anslag till höjande av det mindre jordbruket framhöll föredragande

departementschefen i anledning av förslag från lantbruksstyrelsen örn återupptagande

av premieringsverksamheten i den utsträckning, som tillämpats

före 1933, att det kunde ifrågasättas, huruvida det premieringssystem, som

tidigare kommit till användning, vöre ägnat att medföra de bästa och mest

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Jordbruksutskottets utlåtande Nr I.

rättvisa resultaten. Frågan borde enligt departementschefens mening närmare

övervägas. Denna uppfattning delades av jordbruksutskottet, som i sitt

av riksdagen beträffande detta spörsmål godkända utlåtande (nr 1, p. 84)

anförde, att en utredning angående lämplig form för verksamheten snarast

borde verkställas och så bedrivas, att förslag örn småbrukspremieringens

återupptagande kunde underställas 1937 års riksdag. Den 30 april 1936

uppdrog Kungl. Majit härefter åt lantbruksstyrelsen att enligt av föredragande

departementschefen till statsrådsprotokollet för samma dag angivna riktlinjer

verkställa utredning av frågan örn statsunderstödd premiering av

mindre jordbruk samt att därmed jämte förslag i ämnet inkomma till Kungl.

Majit.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»De nya grunder för premiering av mindre jordbruk, vilka i enlighet med

vad nu anförts äro under övervägande, torde innan de underställas riksdagen

böra omsorgsfullt prövas efter hörande av olika i frågan intresserade

myndigheter och sammanslutningar. Ärendets beredning torde med anledning

härav draga så långt ut på tiden, att frågan icke, såsom önskvärt varit,

hinner underställas 1937 års riksdag. Det torde sålunda bliva nödvändigt

att låta frågan anstå ännu ett år.

Med hänsyn till vad nu anförts synas medel under förevarande anslag böra

för nästa budgetår upptagas under förutsättning att verksamheten under

kalenderåret 1937 bedrives i allenast den omfattning, som avses i 1936 års

kungörelse i ämnet. Enligt vad jag inhämtat från lantbruksstyrelsen skulle

nied denna utgångspunkt medelsbehovet böra beräknas till för premiering

5,000 kronor, för undervisning tillhopa 77,000 kronor och för studieresor

5.000 kronor eller sammanlagt 87,000 kronor. Då å tidigare anslag beräknas

bliva tillgänglig en reservation av 15,000 kronor, skulle sålunda behöva anvisas

ett anslag av 72,000 kronor.»

Motionerna 1: 20 och II: 64 avse, att för studieresor skulle anvisas, i stället

för av Kungl. Majit föreslagna 5,000 kronor, 25,000 kronor.

Motionen 11:282 avser, att premieringsverksamhet i större omfattning skulle

återupptagas redan budgetåret 1937/1938, samt att för ändamålet skulle

anvisas ett belopp av 245,000 kronor, vadan hela anslaget borde upptagas till

317.000 kronor.

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot departementschefens uttalande

därom, att för undervisning under verksamhetsåret 1937 borde beräknas ett

belopp av tillhopa 77,000 kronor.

Vad härefter angår medelsbehovet för premiering har Kungl. Majit räknat

med ett belopp av 5,000 kronor, medan det i motionen II: 282 föreslagits

att återupptaga småbrukspremieringen i större omfattning och därför anvisa

sammanlagt 250,000 kronor. Då — såsom departementschefen framhållit

— frågan om nya grunder för premiering av mindre jordbruk alltjämt

är under utredning, torde det bliva nödvändigt att låta frågan anstå

ännu ett år. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka högre

s. 73 Kontrollera mot PDF

Jordbmksutskottets utlåtande Nr 1.

73

anvisning för ändamålet än av Kungl. Majit föreslagna 5,000 kronor. Utskottet

kan alltså icke biträda motionen II: 282.

Vidkommande medelsbehovet för studieresor har Kungl. Maj :t ansett detta

utgöra oförändrat 5,000 kronor. I motionerna 1:20 och 11:64 begäres däremot

för detta ändamål 25,000 kronor. Utskottet ansluter sig till Kungl.

Maj:ts uppfattning och kan således ej heller biträda motionerna 1:20 och

11:64.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 20, II: 64 och II: 282, till Befrämjande

av mindre jordbruk: Höjande av det mindre

jordbruket för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 72,000 kronor.

88 :o) Befrämjande av mindre jordbruk: Ordnad bokföring vid mindre

jordbruk, reservationsanslag. För innevarande budgetår stå för ändamålet

till förfogande dels anvisning under anslaget med 20,700 kronor, dels ock

reservation å tidigare anslag till belopp av 4,800 kronor eller sålunda sammanlagt

25,500 kronor.

Kungl. Maj:ts under punkt 88 gjorda anslagsäskande med 18,200 kronor

innebär, att statens bidragsverksamhet på ifrågavarande område alltjämt

skulle hållas inom den kostnadsram, som under de närmast föregående budgetåren

varit gällande eller 25,500 kronor. Med hänsyn till påräknad reservation

har anslagsbeloppet under denna förutsättning kunnat begränsas

till 18,200 kronor, vilket belopp således understiger anslagsanvisningen för

innevarande budgetår med 2,500 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av mindre jordbruk:

Ordnad bokföring vid mindre jordbruk för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 18,200 kronor.

89:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 89 gjorda

framställning innefattar -—- förutom hemställan till riksdagen att för statens

centrala frökontrollanstalt godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning

för avlöningar med 234,300 kronor, vilket belopp med 8.100 kronor

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda

belopp utgör skilladen mellan utgiftsökningar å sammanlagt 29,124 kronor

och utgiftsminskningar å tillhopa 21,024 kronor. Av utgiftsökningen

motsvara 20,300 kronor grundavlöningar till ny extra-ordinarie personal.

För närvarande bestridas arvoden till föreståndare och assistent vid anstal
-

Utskoliet,

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

tens filial vid Alnarp med tillhopa 8,724 kronor från anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit. För beredande

av pensionsrätt åt de båda befattningshavarna föreslås befattningarna skola

ombildas till extra ordinarie tjänster i 24:e resp. löle lönegraden, med vilken

anordning sagda anslagspost icke vidare behöver upptagas å anstaltens

avlöningsstat. För beredande åt någon del av den nu timavlönade personalen

av tryggare anställningsförhållanden föreslås vidare inrättande av sex

extra-ordinarie befattningar, varvav en i 7:e och fem i 4:e lönegraden. På

grund härav har en häremot svarande reducering med 9,500 kronor vidtagits

i delposten för timavlöningar. Av utgiftsökningen hänföra sig vidare

4,000 kronor till övertidsersättningar, 1,424 kronor till förhöjning av anslagsposten

till avlöningsförhöjningar m. m. till icke-ordinarie personal med

hänsyn till de förordade nya extra-ordinarie tjänsterna och den verkliga medelsåtgången

samt 3,400 kronor till förhöjning av anslagsposten särskilda

löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie personal, därav 2,600 kronor i

anledning av de föreslagna nya tjänsterna och den verkliga medelsåtgången

samt 800 kronor med hänsyn till familjepensioneringen. Av utgiftsminskningen

å 21,024 kronor åbelöpa 2,800 kronor familjepensionsavdrag, 8,724

kronor bortfallandet, på sätt nyss berörts, av posten arvoden och särskilda

ersättningar bestämda av Kungl. Majit samt 9,500 kronor ovan angivna reducering

av de för timavlöningar avsedda medlen.

Utskottet. Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala

frökontrollanstalt, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ kronor 57,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie

personal:

a) Grundavlöningar m. m.,

förslagsvis............ kronor 163,300

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... » 4,500 » 167,800

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........ » 9,100

Summa kronor 234,300;

2) till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala

frökontrollanstalt: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 234,300 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

75

90:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:

Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 90 gjor
da

framställning om en anslagsanvisning för ändamålet av 117,200 kronor

innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning

med 11,400 kronor. Av ökningen, som åsyftar att bringa anslagets belopp

i bättre överensstämmelse med det verkliga medelsbehovet och som helt hänför

sig till anslagsposten för övriga utgifter, avse 400 kronor skatter och

onera, 2,000 kronor provtagning och plombering samt 9,000 kronor fältkontroll.

Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 117,200 kronor.

91 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understöd åt lokala frökontrollanstalter.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 91

gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Understöd åt lokala frökontrollanstalter för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett anslag av 6,000 kronor.

92 :o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk

fröodling, reservationsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 92 gjorda framställning

om en anslagsanvisning för ändamålet av 35,000 kronor innebär i

förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 13,000

kronor. Densamma föranledes dels av föreslagen sådan ändring av gällande

bestämmelser i ämnet, att statsbidrag kunde utgå — förutom för analyser,

som utfördes i samband med fröutställningar — jämväl till bestridande av

halva kostnaden för kontrollanalyser av vid frörenserier rensat frö under

villkor dock, att analyserna utfördes av statens centrala frökontrollanstalt

eller statsunderstödd lokal frökontrollanstalt och dit insändes genom vederbörande

hushållningssällskaps försorg, dels ock för möjliggörande av ökat

stöd i övrigt till fröodlingen, särskilt inom Norrland och Dalarna.

Utskottet har intet att erinra mot den föreslagna ändringen i gällande bestämmelser

för statsbidrag från anslaget. Då utskottet ej heller funnit anledning

till erinran mot anslagsberäkningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Befordrande av inhemsk fröodling för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

93:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Befordrande av inhemsk linodling,

reservationsanslag. Under punkt 93 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till befordrande av inhemsk linodling för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

Till åtgärder för främjande av linodling och linberedning anvisade

riksdagen för vartdera av åren 1920—1922 ett extra reservationsanslag

av 16,000 kronor, varav 10,000 kronor avsetts för linodling och 6,000

kronor för linberedning. För tiden därefter och intill ingången av budgetåret

1925/1926 anvisades, bland annat på grund av förefintlig reservation,

nytt anslag allenast för budgetåret 1923/1924 med 5,500 kronor.

Av de sålunda anvisade anslagen användes den för linberedning avsedda

delen till anställande under kommerskollegium av en statens instruktör för

linberedning. Sedan denna befattning med utgången av budgetåret 1923/1924

indragits, anvisades medel allenast till befrämjande av linodling. Härför beviljades

ett extra reservationsanslag, vilket för vart och ett av budgetåren

1925/1926—1931/1932 uppgick till 8,000 kronor samt för budgetåret 1932/

1933 utgjorde 7,000 kronor. Den del av anslaget, som var avsedd för linodling,

användes till statsbidrag åt hushållningssällskap, vilka vidtogo åtgärder till

linodlingens befrämjande. Enligt kungörelsen i ämnet den 22 december 1919

(nr 784) med däri genom kungörelsen nr 569/1922 gjord ändring skulle,

så länge anslag för ändamålet utgick, statsbidrag avse dels premiering av

linodling, fröodling eller utsädesfrö, dels anskaffande och utdelande av utsädesfrö

till mindre jordbrukare, dels ock åtgärder för uppköp, rensning och

spridning av utsädesfrö eller för försök, undersökningar eller upplysningsverksamhet,

avseende att främja en rationell linodling.

För tiden efter utgången av budgetåret 1932/1933 har anslag för ifrågavarande

ändamål icke anvisats.

I anledning av en under 1936 års riksdag väckt motion (II: 274) har riksdagen

på hemställan av jordbruksutskottet (uti. nr 26) anhållit, att Kungl.

Maj:t vilie låta verkställa skyndsam utredning rörande möjligheter att bevara

och utvidga en inhemsk linodling samt vidtaga på grund av utredningen

betingade åtgärder.

Efter att hava redogjort för i ämnet ingivna framställningar har departementschefen

till statsrådsprotokollet anfört följande:

»Även för egen del anser jag det vara av vikt, att linodlingen inom landet

bevaras och om möjligt utvidgas. Därigenom kommer särskilt det mindre

jordbruket att tillföras vissa biinkomster. Även ur andra synpunkter är det

såsom lantbruksstyrelsen anfört av betydelse att hava en inhemsk linodling.

Enligt vad utredningen visar torde förutsättningar finnas för att en ekonomiskt

lönande sådan odling skall kunna drivas i Sverige. Det torde vara

motiverat att staten i början söker stimulera odlingen genom viss bidragsverksamhet.

Denna synes, på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit, lämpligen

kunna äga rum i samma form som tidigare eller således genom att hushållningssällskapen

erhålla medel för premieringsverksamhet, för anskaffande

och utdelande av utsädesfrö till mindre jordbrukare samt för åtgärder avse
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

t

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 77

ende uppköp, rensning och spridning av utsädesfrö ävensom för försök, undersökningar

och upplysningsverksamhet. Särskilt torde, såsom lantbruksstyrelsen

framhållit, spridning av fullgott utsädesfrö vara av betydelse i förevarande

hänseende. Till efterrättelse vid bidragsverksamheten synes alltjämt

kunna lända den i ämnet den 22 december 1919 (nr 784) givna kungörelsen

med däri genom kungörelsen nr 569/1922 gjord ändring.»

På förslag av lantbruksstyrelsen har departementschefen förordat anslagets

uppförande för nästa budgetår med 8,000 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Befordrande av inhemsk linodling för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

94: o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädes
förening.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts under punkt 94 gjorda

framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till Sveriges utsädes förening för budgetåret 1937/1938

anvisa ett anslag av 244,000 kronor.

95:o) Befrämjande av fröodlingen m. lii.: Bidrag till byggnadsarbeten

för Sveriges utsädesförenings filial i Ultuna, reservationsanslag. Kungl.

Majlis framställning under punkt 95 om anvisande för ändamålet av 150,700

kronor avser beredande av medel för uppförande av nya arbetslokaler för

utsädesföreningens filial, ny lada med loge och källare (för potatis och rotfrukter),

växthus samt ny bostad för filialföreståndaren, samtliga lokaler

sammanförda i ett byggnadskomplex förlagt utanför lantbrukshögsskolans

område invid ett trädbestånd i närheten av stora landsvägen Uppsala—Stockholm.

Kostnaderna fördela sig på följande sätt:

Försökslokaler (institutionsbvggnad) .................... kronor 60,000

Försökslada med loge och källare...................... » 26,000

Växthus .......................................... • s 9,000

Bostad för filialföreståndaren .......................... » 39,700

Utvändiga vatten- och avloppsledningar, brunnar, elektriska

anläggningar samt vägar och gårdsplaner ......... »_16,000

Summa kronor 150,700.

I de fyra först upptagna posterna hade inräknats kostnader för byggnadsarbeten,

ledningsarbeten för erforderliga värme- och ventilationsanläggningar,

vatten-, avlopps- och elektriska ledningar samt ritningar, kontroll

och administrationsavgifter.

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Departementschefen har i ärendet anfört bland annat följande:

»Med hänsyn till den betydelse, som utsädesföreningens filial i Ultuna obestridligen

äger såväl för de kringliggande landskapens jordbruk genom sina

insatser på försöks- och förädlingsverksamhetens område som för lantbruksundervisningen

på grund av samarbetet mellan filialen och lantbrukshögskolan,

torde det ligga i statens intresse att filialen erhåller lämpliga lokalutrymmen.

I ärendet framgår, att till följd av lantbrukshögskolans utveckling

dylika utrymmen icke längre kunna ställas till förfogande med nuvarande

byggnadsbestånd vid Ultuna. Nybyggnad torde alltså bliva nödvändig.

---Mot de för ändamålet beräknade kostnaderna, 150,700 kronor,

synes intet vara att erinra. Berörda belopp torde i sin helhet anvisas över

ett särskilt reservationsanslag under nionde huvudtiteln. Erforderliga byggnadsarbeten

torde lämpligen utföras i utsädesföreningens egen regi. För anslagets

utbetalande till föreningen bör emellertid såsom byggnadsstyrelsen

anfört krävas, att de slutliga ritningarna för nämnda arbeten underställas

Kungl. Majit för fastställelse, varjämte föreskrift bör lämnas örn att arbetena

skola utföras under kontroll av en utav byggnadsstyrelsen godkänd

sakkunnig person. Dessutom torde i överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen

föreslagit böra vid statsbidragets utlämnande stadgas, att med anlitande

av bidraget uppförda byggnader skola övergå i statens ägo, därest

utsädesföreningens verksamhet vid Ultuna skulle upphöra.»

Utskottet. På skäl departementschefen anfört biträder utskottet Kungl. Maj:ts framställning

om nybyggnad för utsädesföreningens filial i Ultuna. Då utskottet

icke funnit anledning till erinran mot de för ändamålet beräknade kostnaderna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Bidrag till byggnadsarbeten för Sveriges utsådesförenings filial

i Ultuna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 150,700 kronor.

96:o) Befrämjande av fröodlingen m. m.: Understödjande av den praktiskt

vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm. Kungl. Maj:ts under

punkt 96 gjorda framställning om anslagsanvisning för ändamålet med 70,000

kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en

ökning med 5,000 kronor. Som skäl för ökningen åberopas av departementschefen

betydelsen av den vid Weibullsholm bedrivna förädlingsverksamheten

och svårigheten att med nuvarande anslag giva nämnda verksamhet önskvärd

omfattning.

Utskottet. Framställningen tillstyrkes av utskottet, som alltså hemställer,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

79

att riksdagen må till Befrämjande av fröodlingen m. m.:

Understödjande av den praktiskt vetenskapliga verksamheten

å Weibullsholm för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 70,000 kronor.

97 :o) Kemiska stationer m. m.: Understöd åt kemiska stationer. Med

tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 97 gjorda framställning

— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kemiska stationer m. m.: Understöd

dt kemiska stationer för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag

av 43,000 kronor.

98:o) Kemiska stationer m. m.: Understöd åt kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottenslän. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts

under punkt 98 gjorda framställning — innebärande i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en ökning med 1,500 kronor, varav 1,000

kronor till amortering av anstaltens lån hos Norrbottens läns hushållningssällskap

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kemiska stationer m. m.: Understöd

åt kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 38,000 kronor.

99:o) Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 99 gjorda anslagsäskande innebär oförändrad medelsanvisning

för ändamålet.

Med anledning av en av styrelsen för statens växtskyddsanstalt hos

Kungl. Majit gjord framställning den 2 juni 1936 örn utfärdande i enlighet

med ett framställningen bifogat förslag av kungörelse med vissa bestämmelser

angående bekämpande av koloradoskalbaggen -— enligt vilket förslag

det skulle åligga anstalten att, därest förekomst av koloradoskalbagge konstaterats,

ofördröjligen vidtaga erforderliga åtgärder till skadedjurets förintande

och till förhindrande av dess ytterligare spridning och dels vederbörande

innehavare av mark, på vilken förekomme odling, som kunde tjäna

koloradoskalbaggen till näring, att tåla genom åtgärderna eventuellt uppkommen

skada mot ersättning av allmänna medel — har departementschefen uttalat,

att, därest Kungl. Majit skulle finna omständigheterna påkalla utfärdande

av särskilda bestämmelser i ämnet i anslutning till styrelsens förslag,

ersättning till enskild person för skada och intrång syntes böra få gäldas av

nu ifrågavarande anslag.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet. Mot departementschefens berörda uttalande liksom mot Kungl. Maj:ts

framställning har utskottet intet att invända och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 70,000 kronor.

100:o) Bidrag till svenska mosskulturföreningen. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning under punkt 100 kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

101 :o) Bidrag till svenska betes- och vallföreningen. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning under punkt 101 kommer utskottet att framdeles under

riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

102 :o) Bidrag till Sveriges pomologiska förening. Med tillstyrkande av

bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 102 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges pomologiska förening

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 14,000

kronor.

103: o) Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering

förenade kostnader, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under

punkt 103 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet

till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande med allmänna medel av

vissa med betesreglering förenade kostnader för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

104 :o) Fraktlindring för kalk, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj :ts under punkt 104 gjorda framställning — innebärande

en av belastningen å anslaget påkallad ökning av anvisningen med 25,000

kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fraktlindring för kalk för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 525,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

81

105 :o) Bidrag till gödselvårdsanliiggningar, reservationsanslag. Under

punkt 105 har Kungl. Majit förslagit riksdagen att till Bidrag till gödselvårdsanläggningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

200,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:179 av herrar Carlström och Hagström likalydande med 11:61 av

herr Hansson i Vännäsby, vari hemställts, att riksdagen ville till bidrag till

gödselvårdsanläggningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 350,000 kronor; samt

2) 11:103 av herr Danielsson m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att för budgetåret 1937/1938 under nionde huvudtiteln anvisa anslag

till samma belopp för gödselvårdsanläggningar som under nuvarande budgetår

eller 350,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Såsom bidrag till gödselvårdsanläggningar har riksdagen anvisat för vartdera

av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 under utgifter för kapitalökning,

fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag av 700,000 kronor

samt för vartdera av budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 under nionde

huvudtiteln ett reservationsanslag av 350,000 kronor eller tillhopa 2,100,000

kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Då anslag för ifrågavarande ändamål först anvisades, var orsaken därtill

att söka dels i avsikten att främja tillkomsten av goda gödselvårdsanläggningar

men dels också i en önskan att genom tillskapande av nya arbetstillfällen

motverka då rådande arbetslöshet. Med hänsyn till förhållandena

å arbetsmarknaden sänktes för budgetåret 1935/1936 medelsanvisningen

till 350,000 kronor från att under vart och ett av de båda närmast föregående

budgetåren hava utgått med 700,000 kronor. I 1936 års statsverksproposition,

nionde huvudtiteln, punkt 98, framhöll dåvarande departementschefen

vid behandlingen av ifrågavarande anslag, att ett avvecklande

av verksamheten borde fortsättas, vadan anslagsanvisningen för budgetåret

1936/1937 borde begränsas till 200,000 kronor. Han förordade vidare, att

verksamheten -— under förutsättning att förhållandena å arbetsmarknaden

icke förändrades till det sämre eller att eljest särskilda omständigheter icke

påkallade ett fortsättande av densamma — borde upphöra med utgången

av budgetåret 1936/1937. Emellertid beviljade riksdagen på förslag av jordbruksutskottet

350,000 kronor. I utskottets utlåtande i ämnet anfördes,

att med hänsyn till anslagets betydelse för gödselvårdens förbättrande och

föreliggande ansökningar, vilka grundade sig på förslag å vilka nedlagts

rätt avsevärda kostnader, anslaget, även örn det icke framdeles skulle utgå,

icke borde nedsättas för budgetåret 1936/1937.

Vad angår frågan örn anslag till gödselvårdsbidrag för nästkommande

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1. ti

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Jorclbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utskottet.

budgetår delar jag uppfattningen, att ifrågavarande bidragsverksamhet, då

vissa skäl för densamma icke längre äro för handen, ej behöver fortgå i samma

utsträckning som tidigare. Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår

bestämmes till 200,000 kronor. Ur anslaget torde liksom under innevarande

budgetår få utgå ersättning till hushållningssällskapen för den

extra arbetskraft, sällskapen nödgas anlita för verksamheten.»

Motionärerna hemställa om höjning av anslaget — i överensstämmelse med

lantbruksstyrelsen förslag — till 350,000 kronor.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, att anslaget för nästa budgetår

bestämmes till 200,000 kronor, och kan således icke biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:179, 11:61 och 11:103, till Bidrag

till gödselvårdsanläggningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

106:o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till avlönande

av mejerikonsulenter m. m., förslagsanslag. I riksstaten för budgetåret

1936/1937 är till bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m. uppfört

ett förslagsanslag av 92,000 kronor. Av nämnda belopp äro 71,200 kronor

avsedda såsom bidrag till avlönande under 1936 av 14 hos hushållningssällskap

eller mejerisammanslutning anställda mejerikonsulenter, medan

återstoden eller 20,800 kronor beräknas skola användas till bestridande av

och såsom bidrag till resekostnader för mejerikonsulenter, till vilkas avlöning

bidrag lämnas av statsmedel. Erinras må, att vid 1936 års riksdag beslut

fattades om överflyttning av mejerikonsulenterna från hushållningssällskapen

till svenska mejeriernas riksförening u. p. a. (se 1936: prop. nr 115;

K. skr. nr 192).

Kungl. Maj:ts under punkt 106 gjorda framställning om anslagsanvisning

för ändamålet med 100,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för

innevarande budgetår en ökning med 8,000 kronor. Härav hänföra sig 7,000

kronor till beredande — i likhet med vad som föreslagits för jordbrukskonsulenterna

— av provisorisk avlöningsförbättring med 500 kronor till en var

av fjorton konsulenter samt 1,000 kronor till ökning av beloppet för reseersättningar.

Under erinran, att utskottet under punkt 85 förklarat sig biträda Kungl.

Maj :ts förslag om en provisorisk avlöningsförbättring till angivna belopp av

500 kronor för en var av de hos hushållningssällskapen anställda jordbrukskonsulenterna,

får utskottet med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

framställning hemställa,

s. 83 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

83

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen

m. m.: Bidrag till avlönande av mejerikonsulenter m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 100,000

kronor.

107 :o) Befrämjande av mejerihanteringen m. m.: Bidrag till svenska

smörprovningarna, reservationsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 107

gjorda framställning örn anslagsanvisning för ändamålet med 89,600 kronor

innebär ett med 100 kronor ökat anslagskrav.

Under förevarande punkt har jämväl upptagits till behandling ett av styrelsen

för svenska smörprovningarna framlagt förslag till omläggning av

dess provningsverksamhet i syfte bland annat, att provningsresultaten även

skulle bilda grundval för kvalitetsbetalning för smör. Förslaget innebär, att

de nuvarande ordinarie och extra provningar ersattes med omkring 6 drittelprovningar

och 20 bytteprovningar per mejeri och år någorlunda regelbundet

fördelade under året. För ernåendet av tillförlitliga provningsresultat anses

bytteprovens storlek böra utgöra cirka 3 kilogram. I syfte bland annat

att vissa i provningarna deltagande mejerier skulle i fråga örn transportförhållanden

m. m. bliva bättre jämställda med andra mejerier föreslås vidare

en provningsavdelning skola inrättas i Stockholm.

Lantbruksstyrelsen har i anledning av förslaget anfört i huvudsak följande.

Vid nuvarande ordinarie och extra provningar verkställdes provning i

medeltal 4.5 gånger per år och mejeri. Genom den föreslagna omläggningen

av provningsverksamheten skulle alla i smörprovningarna deltagande mejerier

undergå provning ungefär varannan vecka. Antalet hållbarhetsprovningar,

vilket för närvarande uppginge till minst 12 per år och mejeri, skulle

genom införandet av dessa provningar kunna minskas, varjämte exportkontrollen

skulle kunna inskränkas.

Riktlinjer för smörprovningarnas hittillsvarande provningsverksamhet

hade varit föremål för prövning vid 1930 års riksdag. I proposition nr 266

till sagda riksdag anfördes sålunda, att hållbarhetsprovningar borde ske

minst en gång i månaden för varje exportmejeri och att den s. k. veckokontrollen

borde utsträckas till allt exportsmör. I dessa avseenden godkändes

propositionen av riksdagen (skrivelse nr 877). Lantbruksstyrelsen holle

för sin del före, att det framlagda förslaget till provningsverksamhet, vilket

i vissa avseenden avveke från av riksdagen sålunda godkända riktlinjer, tiligodosåge

såväl svenska mejeriernas riksförenings önskemål örn en provningsverksamhet,

vilken kunde tjäna till grundval för föreningens avräkning

av smör till mejerierna, som anspråken på effektiv kontroll över exportsmöret.

I händelse av förslagets förverkligande skulle en tillfredsställande

anordning skapas för att hålla mejerierna a jour med smörtillverkningens

kvalitet och eventuella brister. Därest provningsverksamheten omlades

i nu föreslagen riktning, torde enligt lantbruksstyrelsens beräkning

exempelvis 9 hållbarhetsprovningar per år få anses tillräckliga. Samtidigt

skulle exportkontrollen kunna förväntas bliva regelbundet utförd genom

stickprovskontroll, varigenom dess omfattning i icke ringa grad skulle minskas.

Den ifrågasatta omläggningen avsåge i stort sett icke en skärpt och

utvidgad kontroll av exportsmöret, utan fastmer ett tillgodoseende av vissa

önskemål ifråga örn den inhemska smörhandeln.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Inrättandet av en provningsavdelning i Stockholm syntes, därest smörprovningarnas

verksamhet ansåges böra omläggas enligt antydda linjer, vara

motiverat med hänsyn såväl till transportförhållandena som till vikten av

att bringa smörprovningarnas verksamhet i närmare kontakt med mejerihanteringen

i landets norra och östliga delar, varifrån smöret i huvudsak

ginge till inhemsk konsumtion. Härtill komme, att bättre övervakning av

runmärkets användning i den inhemska smörhandeln skulle kunna åvägabringas,

därest en dylik avdelning komme till stånd.

Enligt smörprovningarnas beräkningar skulle en omläggning och utvidgning

av dess verksamhet på föreslaget sätt icke medföra ökat behov av

statsbidrag. De föreslagna förändringarna skulle visserligen komma att

medföra en icke obetydlig stegring av smörprovningarnas utgifter, men denna

vöre avsedd att täckas av ökade inkomster genom försäljning av smörprov,

som inkallats till bytteprovningar och vilka av respektive mejerier

skulle ställas till provningarnas förfogande, samt genom något höjda årsavgifter

från i provningarna deltagande mejerier. Då de ökade kostnaderna

för den föreslagna provningsverksamheten sålunda i stort sett skulle komma

att åvila mejerierna, ansåge lantbruksstyrelsen, att, därest Kungl. Majit

och riksdagen ej funne anledning till erinran mot de nu föreslagna riktlinjerna

för provningsverksamheten, denna skulle kunna omorganiseras genom

beslut av lantbruksstyrelsen.

För egen del har departementschefen i ärendet anfört:

»Den föreslagna omläggningen av hithörande provningsverksamhet synes

mig ur de av lantbruksstyrelsen angivna synpunkterna önskvärd och ändamålsenlig.

Jag vill sålunda i princip lämna min anslutning lill lantbruksstyrelsens

förslag. Därest av tekniska skäl så kan ske, torde omläggningen

få genomföras redan under innevarande budgetår. Vissa jämkningar

torde härvid, om så skulle finnas ändamålsenligt, få göras i förslaget. Sålunda

synes kunna övervägas att antalet hållbarhetsprovningar begränsas

till högst sex i stället för av lantbruksstyrelsen föreslagna nio årligen. Vad

exportkontrollen beträffar torde den, såsom lantbruksstyrelsen funnit, kunna

efter omläggningen avsevärt förenklas jämfört med vad härutinnan nu

gäller. Erinras må, att behovet av en exportkontroll genom svenska smörprovningarna

icke längre framstår med samma skärpa som tidigare, då

smörexporten numera sker genom en organisation av jordbrukare — svenska

mejeriernas riksförening u. p. a. — i vars intresse det givetvis ligger

att hålla högsta möjliga standard å exportvaran och som kan förutsättas

övervaka, att detta intresse icke åsidosältes av de enskilda leverantörerna.»

Utskottet. Utskottet finner — i likhet med departementschefen — den föreslagna omläggningen

av smörprovningarnas verksamhet önskvärd och ändamålsenlig

samt har icke något att invända mot att verksamheten framdeles anordnas

i huvudsak på föreslaget sätt. Det av Kungl. Majit under förevarande punkt

gjorda anslagsäskandet biträdes likaledes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Befrämjande av mejerihanteringen

m. m.: Bidrag till svenska smörprovningarna anvisa för budgetåret

1937/1938 ett reservationsanslag av 89,600 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

85

108:o) Statens lagerhus, förslagsanslag. Till täckande av utgifterna för

statens lagerhus är för innevarande budgetår uppfört ett förslagsanslag nied

157.200 kronor. Ä riksstatens inkomstsida är såsom inkomster vid statens

lagerhus under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptaget ett belopp

av 250,000 kronor.

Kungl. Majrts framställning under punkt 108 innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att godkänna ändrad stat för statens lagerhus — anslagsanvisning

för ändamålet med 147,800 kronor. Beloppet understiger således

anvisningen för innevarande budgetår med 9,400 kronor. Sistnämnda

belopp utgör skillnaden mellan utgiftsminskningar å sammanlagt 10,060

kronor och utgiftsökningar å tillhopa 660 kronor. Av utgiftsminskningen

hänföra sig 600 kronor till minskning av det för lagerhusinspektörens avlöning

avsedda beloppet. Sagda avlöning utgår f. n. enligt en glidande löneskala,

satt i relation till lagerhusens beläggning, därvid minimilönen fastställts

till 300 kronor och maximilönen till 600 kronor, allt för månad. Efter framställning

av lagerhusinspektören föreslås nu, att arvodet till honom bestämmes

till ett fast belopp för år och har som skälig ersättning föreslagits 450

kronor för månad. Av utgiftsminskningen åbelöpa vidare 60 kronor familjepensionsavdrag,

1,200 kronor minskning av beloppet för reseersättningar,

3.200 kronor minskning av utgifterna för arbetslöner samt 5,000 kronor

minskning av kostnaderna för underhåll av byggnader. Av utgiftsökningen

hänföra sig 600 kronor till förhöjning av arvodet till lagerhusinspektören i

dennes egenskap av föreståndare för lagerhuset i Linköping till samma belopp

som för övriga lagerhusföreståndare samt 60 kronor till uppräkning i

följd av familjepensioneringen.

Med tillstyrkande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande stat för statens lagerhus, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Stat.

Avlöningar.

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t.............. kronor 11,400

2. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöning m. m. kronor 2,716

b) Avlöningsförhöjning

m. m., förslagsvis .... » 624 » 3,340

3. Särskilda löneförmåner lill icke-ordinarie

tjänsteman, förslagsvis ............ » 260

4. Dvrtidstillägg, förslagsvis .............. » 1,200

L

U Isleoitet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Statens spannmålslagerhus.

Arvoden och särskilda ersättningar........ kronor 21,600

Summa avlöningar kronor 37,800.

Omkostnader.

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse, för
-

slagsvis ............................ kronor 3,600

Statens spannmålslagerhus, förslagsvis .... » 105,150

Bostadshuset i Hallsberg, förslagsvis...... » 1,250

Summa omkostnader kronor 110,000;

2) till Statens lagerhus för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 147,800 kronor.

109:o) Avsättning till fonden för mötande av förluster å spannmålsrcgleringen,

förslagsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 109 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskott härigenom velat för riksdagen

anmäla.

110:o) Avsättning till jordbrukets prisrcglcringsfond, förslagsanslag.

Beräffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 110 kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

anmäla.

lilio) Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen

in. m., reservationsanslag. Beträffande Kungl. Majits framställning under

punkt lil kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom vela för riksdagen

anmäla.

112:o) Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen,

förslagsanslag. Beträffande Kungl. Majits framställning under

punkt 112 kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

s. 87 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

87

113:o) Lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. in.: Centralnämnden

oell lånenämnderna för ackordslåneärenden m. in., förslagsanslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 113 gjorda

framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat

belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lån till jordbrukare för genomförande

av ackord m. m.: Centralnämnden och lånenämnderna för

ackordslåneärenden m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

114:o) Lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m.: Aekordslån

åt jordbrukare m. m. reservationsanslag. Under punkt 114 har departementschefen

uttalat, att förevarande ackordslåneverksamhet även under

nästa budgetår borde fortgå efter enahanda grunder som för närvarande

gälla. Med hänsyn till å tidigare för ändamålet anvisade anslag uppkommen

behållning erfordras emellertid icke för budgetåret 1937/1938 någon ytterligare

anvisning under anslaget, vilket utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

115:o) Förvaltningsbidrag till förmedlare av lån från statens sekundärlånefond

för jordbrukare m. m., förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj:ts under punkt 115 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvaltningsbidrag till förmedlare av

lån från statens sekundärlånefond för jordbrukare m. m.,

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 100,000

kronor.

116:o) Maskin- och redskapsprovningsanstaltcrna vid Ultuna och Alnarp,

förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Majrts under punkt 116 gjorda framställning

— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Maskin- och redskapsprovningsanstalterna

vid Ultuna och Alnarp för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 55,500 kronor.

117:o) Hidrag till jordbrukstekniska föreningen: Vcrksamlietcn i all
mänhet.

Kungl. Maj:ts under punkt 117 gjorda framställning om anslagsanvisning

för ändamålet med 15,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en ökning nied 3,000 kronor. Densamma

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

U Ulcottet.

Utulcottet.

har av departementschefen motiverats med den betydelse föreningen — vilkens

allmänna verksamhet avser att genom undersökningar, utredningar och

upplysning främja en ändamålsenlig utveckling av mekaniska hjälpmedel

och arbetsmetoder i lantbruket -—- har för det svenska jordbrukets rationalisering

och mekanisering.

Utskottet har icke något att erinra mot framställningen och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska föreningen:

Verksamheten i allmänhet för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 15,000 kronor.

118:o) Bidrag till jordbrukstekniska föreningen: Särskild forsknings
verksamhet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 118 gjorda framställning

— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till jordbrukstekniska föreningen:

Särskild forskningsverksamhet för budgetåret 1937/1938

anvisa ett anslag av 25,000 kronor.

119:o) Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag.

Till främjande av en planmässig organisation och utveckling av landsbygdens

elektrifiering har av riksdagen anvisats anslag å tillhopa 1,180,300

kronor. Senast har för budgetåret 1936/1937 för ändamålet uppförts ett reservationsanslag

av 7,800 kronor. Kungl. Maj:t har genom beslut den 5 juni

1936 fördelat nämnda belopp med 2,500 kronor till vardera av länsstyrelserna

i Jämtlands och Västerbottens län samt med 2,800 kronor till länsstyrelsen

i Norrbottens län.

Kungl. Maj: ts under punkt 119 gjorda framställning om en anslagsanvisning

för ändamålet av 13,200 kronor innebär i förhållande till anslagsanvisningen

för innevarande budgetår en ökning med 5,400 kronor. Anslaget avses

skola fördelas med 2,500 kronor för Jämtlands län, 4,700 kronor för Västerbottens

län och 6,000 kronor för Norrbottens län.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av landsbygdens elektrifiering

för budgetåret 1937,1938 anvisa ett reservationsanslag

av 13,200 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

89

120: o) Bidrag till bestridande av kostnaderna för lantbruksmöten, reservationsanslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt

120 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av kostnaderna

för lantbruksmöten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 25,000 kronor.

121 :o) Bidrag till jordbrukarungdomens förbund. Under punkt 121 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Bidrag till jordbrukarungdomens

förbund för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 90,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 180 av herrar Carlström och Hagström likalydande med II: 58 av

herr Hansson i Vännäsby, vari hemställts, att till bidrag till jordbrukarungdomens

förbund för budgetåret 1937/1938 beviljas ett anslag av 115,600 kronor;

samt

2) II: 262 av herr Barnekow m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

besluta att till bidrag till jordbrukareungdomens förbund för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag av 115,600 kronor att användas på sätt lantbruksstyrelsen

föreslagit.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Såsom bidrag till jordbrukarungdomens förbund för främjande av dess

verksamhet har från och med 1921 årligen anvisats statsmedel. I riksstaten

för budgetåret 1936/1937 är för ändamålet uppfört ett anslag av 90,000 kronor,

vilket belopp avsetts skola fördelas under kalenderåret 1936 med 30,000

kronor till förbundets centrala verksamhet och med 60,000 kronor till konsulentverksamheten.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit, att för budgetåret 1937/1938 för ändamålet

anvisades ett belopp av 115,600 kronor, därav 35,000 kronor till förbundets

centrala verksamhet och 80,600 kronor till konsulentverksamheten.

Kungl. Hafås förslag innebär anslagsanvisning med oförändrat belopp.

Motionärerna hemställa, alt anslaget bestämmes — i enlighet med lantbruksstyrelsen

förslag — till 115,600 kronor.

Utskottet anser sig icke böra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål anvisas

högre belopp än Kungl. Maj:t föreslagit eller 90,000 kronor, och hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts framställning

och med avslag å motionerna I: 180, II: 58 och II: 262,

till Bidrag till jordbrukarungdomens förbund för budgetåret

1937/1938 anvisa ett anslag liv 90,000 kronor.

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

122 :o) Bidrag till ladugårdsförbättringar, reservationsanslag. I riksstaten

för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag av 100,000

kronor till bidrag till ladugårdsförbätlringar inom vissa delar av Västerbottens

län. Anslaget disponeras av Västerbottens läns hushållningssällskap,

som äger meddela närmare bestämmelser rörande bidragsverksamheten.

Kungl. Maj:ts under punkt 122 gjorda framställning innebär beredande

av medel till belopp av 250,000 kronor för utdelning såsom statsbidrag till

ladugårdsförbättringar inom andra delar av landet än Västerbottens län.

Förslaget grundar sig på, förutom framställningar i ämnet från Göteborgs

och Bohus samt Norrbottens läns hushållningssällskap, en av 1933 års

mjölk- och mejeriutredning avgiven promemoria rörande åtgärder för ladugårdarnas

förbättring.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»De förslag angående åtgärder för åvägabringande av en upprustning av

jordbrukets ekonomibyggnader, som enligt vad jag i det föregående omförmält

framförts från olika håll, synas i hög grad värda beaktande. Av 1933

års mjölk- och mejeriutredning har vitsordats, afl ladugårdarnas beskaffenhet

runt om i landet i stor utsträckning är bristfällig. Förhållandet är ur

olika synpunkter beklagligt. För åstadkommande av en genomgripande förbättring

härutinnan skulle emellertid, enligt vad utredningen visar, erfordras

ekonomiska tillgångar av betydande mått. Frånsett det värde, som ligger i

en högre ladugårdsstandard, torde åtgärder till förbättrande av ladugårdsbeståndet

kunna, särskilt i tider av arbetslöshet, vara till gagn såsom ägnade

att bereda ökade arbetstillfällen för landsbygdens befolkning. Den av 1933

års mjölk- och mejeriutredning utarbetade promemorian jämte däröver avgivna

yttranden har därför överlämnats till 1936 års utredning angående beredskapsarbeten

för att tagas i övervägande vid fullgörandet av dess uppdrag.

Med hänsyn härtill och i betraktande av de avsevärda kostnader, som

äro förbundna med en hjälpverksamhet av förevarande slag, torde i nu rådande

läge på arbetsmarknaden icke kunna ifrågakomma, att staten engagerar

sig för denna form av förbättringsbidrag i någon större utsträckning.

Dels torde emellertid behovet av ladugårdsförbättringar i vissa delar av landet

vara mer än eljest trängande, dels synes det vara ett intresse att ifrågavarande

arbetens betydelse för motverkande eller minskande av arbetslösheten

i praktiken närmare klarlägges. Jag vill av dessa skäl förorda, att

— liksom nästföregående år visst belopp anvisades för ladugårdsförbättringar

i Västerbottens län — ett belopp nu ställes till förfogande för bidrag

till dylika arbeten å andra orter i landet. Medlen böra användas inom

sådana landsdelar, där behovet av åtgärder på området framstår såsom

störst. Såväl Norrbottens som Göteborgs och Bohus län torde av handlin

gärna att döma väl behöva den hjälp, som här kan erbjudas. Jag tillstyrker

att, förutom dessa båda län, jämväl andra län, där förhållandena äro likartade,

må under nästkommande budgetår kunna komma i åtnjutande av

statsbidrag för ändamålet. Vad angår storleken av den medelsanvisning, som

bör ifrågakomma för verksamheten, vilken, på sätt antytts, närmast bör hava

s. 91 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

91

karaktär av försök, torde anslaget kunna begränsas till 250,000 kronor. Fördelningen

av detta belopp mellan länen synes böra bero på ytterligare prövning

av Kungl. Ma,i:t. På vederbörande hushållningssällskap bör ankomma

att, på sätt som för förverkligande av det avsedda syftet finnes mest ändamålsenligt,

handhava bidragstilldelningen inom sällskapets område. Det bör

åligga sällskapen att med råd oell upplysningar tillhandagå bidragstagarna

samt att hjälpa dem vid inköp av virke och andra byggnadsvaror. Kungl.

Majit bör äga att för statsbidragets tillgodonjutande meddela de särskilda

föreskrifter, som må finnas påkallade. För att resultatet av verksamheten

skall bliva tillfredsställande icke minst ur arbetsbesparande och hygienisk

synpunkt torde vara lämpligt, att av anslaget något mindre belopp må av

Kungl. Majit disponeras för att möjliggöra utarbetande av ändamålsenliga

förslag till förbättringsarbetena.»

Utskottet vill erinra, att jordbruksutskottet vid 1936 års riksdag i anledning

av Kungl. Majits framställning om bidrag med 100,000 kronor till ladugårdsförbättringar

inom vissa delar av Västerbottens län understrukit dåvarande

departementschefens uttalande därom, att ett beslut om anslag då

ej borde innebära ett löfte om hjälp i framtiden. Berörda anslag tillkom i

första hand för att bereda jordbrukare inom Tärna och viss del av Dorotea

socken möjlighet att förbättra ladugårdsstandarden. Till följd av bristande

tillgång på lämpligt virke, långa avstånd och dåliga kommunikationer äro

ladugårdsbyggnaderna i dessa trakter som regel av undermålig beskaffenhet.

Ett avhjälpande av bristerna torde med hänsyn till kostnaderna och befolkningens

ekonomiska ställning ej kunna försiggå utan statens mellankomst.

Vid prövning av nu föreliggande anslagsäskande om 250,000 kronor har

utskottet beaktat, att bidrag främst skola utgå till lantbrukare i Norrbottens

län, vilka leva under likartade förhållanden som de i Tärna och Dorotea

socknar, samt till personer i Göteborgs och Bohus län, vilka hårt drabbats

av där rådande arbetslöshet. Ehuru utskottet ej vill motsätta sig, att, på sätt

departementschefen föreslagit, bidrag skulle kunna utgå jämväl till andra än

de sist nämnda två länen, där förhållandena äro likartade, förutsätter utskottet,

att förevarande bidragsverksamhet betraktas som tillfällig och allenast

betingad av särskilt ömmande förhållanden i vissa kommuner. Utskottet

understryker alltså ytterligare sitt föregående år^ gjorda uttalande, att ett

beslut örn anslag nu ej bör innebära löfte om hjälp i framtiden.

Gentemot Kungl. Majits förslag till disposition av anslaget har utskottet

intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ladugårds!örbåttringar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor.

XJUkoUet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grund

förbättringar m. m.

123:o) Egnahemsbildning: Statens egnahemsstyrelse: Avlöningar, för
slagsanslag.

Kungl. Maj:ts under punkt 123 gjorda framställning innefattar

— förutom hemställan till riksdagen att för statens egnahemsstyrelse godkänna

ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning för avlöningar med 09,200

kronor, vilket belopp med 3,900 kronor överstiger motsvarande anvisning för

innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar

å sammanlagt 5,600 kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 1,700

kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig 500 kronor till uppflyttning till 18 :e

lönegraden av den nu i 16:e lönegraden placerade amanuensen hos styrelsen,

4,800 kronor arvode åt en särskild kontrollant för byggnadsverksamheten på

arbetarsmåbruksrörelsens område samt 300 kronor till uppräkning av anslagspost

på grund av familjepensioneringen. Av utgiftsminskningen svara 1,400

kronor mot pensionsavdrag och 300 kronor mot familjepensionsavdrag.

Såsom skäl för anställande av en kontrollant för arbetarsmåbruksbyggnader

har egnahemsstyrelsen anfört bland annat följande:

Den på grund av 1933 års riksdagsbeslut igångsatta statsunderstödda arbetarsmåbruksverksamheten,

vars ledning handhades av egnahemsstyrelsen,

hade å vissa orter nått en betydande omfattning. Vid 1935 års slut hade sålunda

icke mindre än 2,780 arbetarsmåbrukslån beviljats, och under år 1936

torde ytterligare cirka 1,400 dylika lån hava tillkommit. Från styrelsens

sida underkastades varje ansökning om arbetarsmåbrukslån särskild granskning

rörande vederbörande lägenheters lämplighet, jordpriser och byggnadernas

omfattning m. m. För att få verksamheten mera enhetligt utformad

hade styrelsen utarbetat en särskild skrift till ledning för lånesökande samt

för de låneförmedlande kommunala nämnderna. Vid företagen inspektion

hade styrelsen beträffande byggnaderna å arbetarsmåbruken konstaterat, att

desamma i vissa fall uppförts med uppenbara brister i fråga örn själva byggnadsarbetets

utförande. För att erhålla nödig kontroll i detta hänseende hade

styrelsen anmodat nämnderna att själva eller genom sakkunnig kontrollant

tillse arbetet, vilket i flertalet fall syntes hava utfallit väl men i en del fall

lämnat otillfredsställande resultat.

Styrelsen disponerade icke arbetskraft eller anslag för att på ett effektivt

sätt kontrollera byggnadsverksamheten i de olika kommunerna men ansåge,

att sådan arbetskraft borde vara tillgänglig i form av en resande kontrollant,

som hade att besöka varje socken, särskilt i landets norra delar. Denne

kontrollant borde helst vara en duglig, praktisk byggmästare, som vid besöket

i en kommun hade att sätta sig i förbindelse med den låneförmedlande

nämnden, av denna utsedda kontrollanter och i verksamheten anlitade byggmästare

samt giva dessa nödiga praktiska råd och anvisningar, så att arbetarsmåbrukens

byggnader bleve utförda på ett fullt tillfredsställande sätt. Då

nu förekommande brister i regel torde vara beroende på okunnighet, skulle

en sådan kontrollerande och rådgivande verksamhet bliva av mycket stor

s. 93 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

93

betydelse i första hand för arbetarsmåbruksverksamheten men jämväl för

annan byggnadsverksamhet i de olika orterna.

Utskottet biträder på skäl, som anförts av egnahemsstyrelsen, förslaget att

till styrelsen knytes en särskild befattningshavare med uppgift att kontrollera

byggnadsverksamheten i de olika kommunerna på arbetarsmåbruksverksamhetens

område. Då icke heller framställningen i övrigt givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens egnahemsstyrelse,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

................................ kronor 41,500

2. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,

bestämda av Kungl.

Maj:t:

a) Arvoden till tre ledamöter

å 1,000 kronor ........ kronor 3.000

b) Dagarvoden, förslagsvis .. * 1,600

c) Arvode åt en byggnads
kontrollant

............ » 4,800 >

3. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie

personal:

a) Grundavlöningar m. m... kronor 13.200

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis ...... » 2,500 »

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjän
stemän,

förslagsvis...................... »

Summa kronor 69,200;

2) till Egnahemsbildning: Statens egnahemsstyrelse: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 69,200 kronor.

9,400

15,700

2,600

124:o) Egnahemsbildning, Statens egnahemsstyrelse: Omkostnader,

förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 124 gjorda framställning om anslagsanvisning

för ändamålet med 26,200 kronor innebär i förhållande till

anvisningen för innevarande budgetår en ökning med 5,200 kronor avseende

dagtraktamenten och resekostnader med respektive 2,400 och 2,800 kronor åt

den under föregående punkt omförmälda, lill anställande inom styrelsen förcslagne

byggnadskontrollanten för arbetarsmåbruksverksamheten.

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet. Biträdande framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Egnahemsbildning: Statens egnahemsstyrelse:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

förslagsanslag av 26,200 kronor.

125 :o) Egnahemsbildning: Förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare,

förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under

punkt 125 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet

till oförändrat belopp -— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Egnahemsbildning: Förvaltningsbidrag

till egnahemslåneförmedlare för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 1,290,000 kronor.

126:o) Egnahemsbildning: Bidrag till hushållningssällskap för jord
anskaffningsvcrksamhct,

förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under

punkt 126 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet

till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Egnahemsbildning: Bidrag till hushållningssällskap

för jordanskaffningsverksamhet för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

127:o) Egnahemsbildning: Premielån till egnahemslåntagare för nyodlings-

och nybyggnadsarbeten, reservationsanslag. Under punkt 127 har

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att till Egnahemsbildning: Premielån till

egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 136

av herr Gabrielsson m. fl. och II: 263 av herr Hansson i Vännäsby m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen till Egnahemsbildning: Premielån till egnahemslåntagare

för nyodlings- och nybyggnadsarbeten för budgetåret 1937/1938

måtte anvisa ett reservationsanslag av 1,100,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Alltsedan 1923 har riksdagen anvisat anslag för utlämnande av premielån

till egnahemslåntagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten. Anslaget, som

uppförts såsom reservationsanslag, har för budgetåret 1936/1937 upptagits

med 700,000 kronor, därvid räknats med en reservation av i runt tal 100,000

kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

95

Statens egnahemsstyrelse har beräknat medelsbehovet för kalenderåret

1938 ej understiga 1,200,000 kronor. Då å anslaget medel beräknades inflyta

till belopp för budgetår av 100,000 kronor, behövde anslaget upptagas

till 1,100,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anslagsanvisning för ändamålet till ett belopp

av 900,000 kronor.

Motionärerna hemställa, att anslaget bestämmes — i enlighet med egnahemsstyrelsens

förslag — till 1,100,000 kronor.

Utskottet vill erinra, att ett bifall till Kungl. Maj:ts anslagsäskande skulle

innebära en höjning av anslaget med 200,000 kronor. Denna höjning är

betingad dels av den nybildning av jordbrukslägenheten som kan förväntas

genom den med anslag av 1936 års riksdag igångsatta jordanskaffningsverksamheten

inom Västerbottens och Norrbottens län, dels ock av knappheten

å premielån under en följd av år. Med hänsyn till dessa omständigheter vill

utskottet icke motsätta sig, att anslaget höjes utöver föregående års. Emellertid

finner utskottet ej skäl föreligga att tillstyrka högre medelsanvisning än

Kungl. Majit föreslagit, och kan utskottet alltså ej biträda motionerna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionerna I: 136 och 11:263, till Egnahemsbildning:

Premielån till egnahemslånetagare för nyodlingsoch

nybyggnadsarbeten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 900,000 kronor.

128:o) Egnahemsbildning: Byggande av nybyggesvägar, reservations
anslag.

Kungl. Majits under punkt 128 gjorda framställning om anvisande

av anslag för ändamålet med 150,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en ökning med 50,000 kronor, betingad

bland annat av det ökade behov av nybyggesvägar, som kan föranledas av

den enligt beslut av 1936 års riksdag igångsatta jordanskaffningsverksamheten

i Västerbottens och Norrbottens län.

I enlighet med Kungl. Majits framställning, som icke givit utskottet anledning

till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Egnahemsbildning: Byggande av nybyggesvägar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

129:o) Jordanskaffningsverksaniliet inom Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, reservationsanslag. Under punkt 129

har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till jordanskaffningsverksamhet

Utskottet.

Utskottet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

inom Västerbottens och Norrbottens län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 800,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 109 av herr Domö m. fl. likalydande med 11: 218 av herr Bagge m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen såsom ett led i arbetslöshetens bekämpande

i de utsatta områdena ville under nionde huvudtiteln uppföra ett extra reservationsanslag

å 200,000 kronor att utgå till jordanskaffning i Västernorrlands

län; samt

2) II: 363 av herrar Olsson i Rödningsberg och Hedlund i Häste, vari hemställts,

att riksdagen måtte medgiva, att i motionen avsedd jordanskaffningsverksamhet

även får bedrivas inom Jämtlands län och att för ändamålet av

Kungl. Maj:t nu äskat reservationsanslag å 800,000 kronor 75,000 kronor få

användas härför inom Jämtlands län.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

För vartdera av budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 har anvisats ett reservationsanslag

av 25,000 kronor till understödjande av den utav Norrbottens

läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd sedan ett flertal år i egen

regi bedrivna jordanskaffningsverksamhet, som i stor utsträckning utövats

och även framgent beräknades komma att utövas i samarbete med statens arbetslöshetskommission.

Anslagen avsågos att användas såsom bidrag till

dels kostnaderna för verksamhetens centrala ledning och administration,

dels ock exploateringskostnaden vid Kassa jordförmedlingsföretag i Pajala

socken, Tärendö jordförmedlingsföretag i Tärendö socken samt Salt- och

Fetmyrans jordförmedlingsföretag i Arvidsjaurs socken.

För budgetåret 1936/1937 har 1936 års riksdag (prop. nr 46; R. skr. nr

194) till jordanskaffningsverksamhet inom Västerbottens och Norrbottens

län anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kronor. Därvid förutsattes, att

från berörda anslag borde i skälig utsträckning utgå medel jämväl till omförmälda

av Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd i egen

regi bedrivna jordanskaffningsverksamhet.

Närmare bestämmelser rörande den av 1936 års riksdag beslutade jordanskaffningsverksamheten

hava meddelats i kungörelsen den 29 maj 1936

(nr 212) angående särskild jordanskaffningsverksamhet i Västerbottens och

Norrbottens län. (Se prop. sid. 268.)

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Den med innevarande budgetår igångsatta statliga jordanskaffningsverksamheten

inom Västerbottens och Norrbottens län torde — enligt samma

grunder som hittills — böra uppehållas jämväl under budgetåret 1937/1938.

Beräkningen av medelsbehovet för ändamålet möter givetvis, innan någon

egentlig erfarenhet vunnits på området, svårigheter. Anledning torde emellertid

näppeligen föreligga att bestämma medelsanvisningen för nästa budgetår

till högre belopp än det för budgetåret 1936/1937 fastställda. Jag för
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

97

ordar, att anslag för ändamålet uppföres med oförändrat belopp, 800,000

kronor. Till vilken del detta anslag skall få tagas i anspråk för administrationskostnader

torde böra bliva beroende på prövning av Kungl. Majit.

Från anslaget torde liksom för innevarande budgetår få bestridas jämväl

kostnader för den av Norrbottens läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd

i egen regi bedrivna jordanskaffningsverksamheten.»

Motionerna 1:109 och 11:218 åsyfta, att verksamheten utsträckes jämväl

till Västernorrlands län, samt att därför anvisas 200,000 kronor.

Motionen II: 363 åsyftar, att verksamheten utsträckes jämväl till Jämtlands

län, samt att därför anvisas, utav det av Kungl. Maj :t äskade beloppet 800,000

kronor, 75,000 kronor.

Utskottet vill i likhet nied motionärerna vitsorda, att skäl för en utsträckning

av statens jordanskaffningsverksamhet jämväl till Västernorrlands och

Jämtlands län föreligga. Härvid torde emellertid böra beaktas, att hela frågan

om det allmännas jordanskaffningsverksamhet är under utredning av 1936

års egnahemsutredning. Innan resultaten av denna utredning föreligga, torde

det vara mindre lämpligt att i alltför stor omfattning utsträcka ifrågavarande

verksamhet. Vad särskilt Västernorrlands län angår, lära möjligheterna att

där anskaffa jord till bildande av nya jordbruk icke vara lika goda som i de

tre nordligare länen. Därest emellertid behov av medel för jordanskaffning i

Västernorrlands och Jämtlands län under nästa budgetår skulle uppstå, anser

utskottet ändamålet så behj är tans värt, att möjligheter för Kungl. Majit

att, örn det med hänsyn till föreliggande omständigheter prövas önskvärt, tillgodose

detsamma icke bör saknas. Det av Kungl. Majit för verksamheten

i de bägge nordligaste länen äskade beloppet, 800,000 kronor, torde vara så

beräknat, att jämväl Västernorrlands läns och Jämtlands läns behov synas

kunna tillgodoses inom ramen för ett sådant anslag. Utskottet tillstyrker

alltså, att för jordanskaffningsverksamhet inom de fyra nordligaste länen

för nästa budgetår anvisas ett belopp av 800,000 kronor. Därest detta anslag

skulle visa sig för knappt beräknat, torde möjligheter föreligga för

Kungl. Majit att hos nästa års riksdag begära erforderliga medel för ändamålet.

Genom ett bifall till vad utskottet nu anfört torde motionärernas

önskemål bliva vederbörligen beaktade.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

samt motionerna I: 109, lii 218 och lii 363, till Jordanskaffningsverksamliet

inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 800,000 kronor.

130:o) Kolonisation: Statens kolonisationsnämnder. I enlighet med Kungl.

Majits under punkt 130 gjorda framställning — innebärande en minskning

av anslagsanvisningen för ändamålet med 800 kronor — hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 saini. Nr 1.

Utskottet.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

att riksdagen må till Kolonisation: Statens kolonisationsnämnder

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av

23,000 kronor.

131 :o) Kolonisation: Understödjande av kolonisation å vissa kronoparken,

reservationsanslag. Medelsbehovet för ändamålet har för nästa budgetår

uppskattats till ett i runt tal (113,400—103,800 =) 9,600 kronor lägre

belopp än för innevarande budgetår. Med hänsyn till å tidigare för ändamålet

anvisade anslag förefintlig reservation har emellertid anslagsäskandet

under punkt 131 begränsats till 86,600 kronor, innebärande i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med (86,600—77,800 =)

8,800 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av kolonisation

å vissa kronoparker för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 86,600 kronor.

132 :o) Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamheten å

Alträsks koionisationsområde, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts

under punkt 132 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för

ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kolonisation: Understödjande av kolonisationsverksamheten

d Alträsks koionisationsområde för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 3,800 kronor.

133:o) Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. fl., förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

under punkt 133 — innebärande i förhållande till innevarande budgetår en

med hänsyn till belastningen å anslaget med 50,000 kronor minskad anvisning

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kolonisation: Odlings- och byggnadshjälp

åt innehavare av odlingslägenheter m. fl. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

134:o). Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag, förslagsanslag.

Under punkt 134 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att Kungl. Majit må under budgetåret 1937/1938 bevilja statsbidrag från statens

avdikningsanslag å tillhopa högst 3,800,000 kronor; dels medgiva att

s. 99 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

99

till undersökningar rörande vissa torrläggningsföretag i norra Uppland må

från statens avdikningsanslag av Kungl. Majit anvisas erforderliga belopp;

dels ock under titel Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 4,000,000 kronor.

För understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av

sådana torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos

mark med hänsyn till dess utnyttjande såsom åker eller ständig slåtter- eller

betesvall, hava sedan åtskilliga år tillbaka medel upptagits i riksstaten under

titeln statens avdikningsanslag. Riksdagen plägar årligen dels bestämma det

belopp, intill vilket statsbidrag ur anslaget må av Kungl. Majit för det nästkommande

budgetåret beviljas, dels ock anvisa visst anslagsbelopp för finansieringen

av erforderliga utbetalningar av bidrag. Av följande tabell framgå

för ett vart av budgetåren 1930/1931—1936/1937 den bestämda bidragssumman

och de anvisade anslagsbeloppen:

Budgetår

1930/1931

1931/1932

1932/1933

1933/1934

1934/1935

1935/1936

1936/1937

Av riksdagen

bestämd

bidragssumma

Anvisat

anslag

kronor 4,000,000

3,800,000

» 3,300,000

3,800,000

» 3,000,000

3,000,000

» 2,500,000

2,500,000

» 2,200,000

3,000,000

» 5,400,000

3,700,000

» 3,300,000

3,700,000.

I nära samband med avdikningsanslaget står statens avdikningslånefond,

som är avsedd att medelst lån tillgodose samma syfte som avdikningsanslaget.

Högst hälften av kostnaderna för avdikningsföretag får bestridas genom

statsbidrag. Till hjälp med återstoden av kostnaderna kan lån utgå från

lånefonden.

För vartdera av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 anvisade riksdagen

vidare under utgifter för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett

reservationsanslag av 4,000,000 kronor till torrläggningsföretag, ägnade att

motverka arbetslösheten.

Departementschefen har efter redogörelse för lantbruksstyrelsen framställning

i ärendet anfört följande:

»En jämförelse mellan lantbruksstyrelsen uppgifter nu och i samband med

äskandet under förevarande anslag nästföregående år utvisar, att balansen av

antalet oavgjorda ansökningar om bidrag från statens avdikningsanslag nedgått

från 465, avseende ett sammanlagt belopp av 1,850,000 kronor, den 1 juli

1935 till 138, representerande ett belopp av 670,000 kronor, den 1 juli 1936. I

likhet med lantbruksstyrelsen finner jag önskvärt, att bidragsansökningarna

kunna avgöras utan alltför stort dröjsmål. Med hänsyn till den nedgång i ba

lansen, som sålunda skett, synes emellertid kunna ifrågasättas om så stor

bidragstilldelning, som lantbruksstyrelsen föreslagit (5,400,000 kr.), erford
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

ras för nästa budgetår. Jag förordar, att bidragstilldelningen bestämmes med

utgångspunkt från en medelsanvisning under anslaget av 4,000,000 kronor,

vilket innebär en ökning av anslagsbeloppet, jämfört med innevarande budgetår,

av 300,000 kronor. Enligt statskontorets utlåtande skulle med ett anslag

av denna storlek statsbidrag kunna beviljas intill ett belopp av 3,800,000

kronor. Jag tillstyrker framställning till riksdagen i anslutning till denna

bera kningsgrund.

Med anledning av riksdagens anhållan örn utredning rörande frågan om

torrläggning av mark m. m. i de gamla bruksbygderna har, såsom i det föregående

erinrats, Kungl. Maj:t låtit igångsätta en förberedande undersökning,

avseende vissa marker i norra delarna av Uppsala län. I avsikt att påskynda

ärendets behandling har tillsvidare förordnats, alt kostnaderna intill ett belopp

av högst 28,500 kronor skola bestridas av nionde huvudtitelns anslag till

kommittéer och utredningar genom sakkunniga. På sätt framgår av lantbruksstyrelsens

yttranden torde emellertid de sammanlagda utredningskostnaderna

uppgå till sådant belopp, att särskilda anordningar böra vidtagas

för deras gäldande. Rimligt synes härvid vara, att statens avdikningsanslag

tages i anspråk för ändamålet. I fortsättningen torde sålunda kostnaderna

få bestridas från sistnämnda anslag. Därest riksdagen beslutar i

överensstämmelse med detta förslag, torde vidare Kungl. Maj:t äga förordna,

att från avdikningsanslaget skall ersättas nionde huvudtitelns kommittéanslag

vad från detta utgått till undersökningarna i fråga. Jag förutsätter, att utredningskostnaderna

icke skola medräknas i det bidragsbelopp, som Kungl.

Maj:t enligt riksdagens medgivande äger från avdikningsanslaget bevilja för

visst år. Då den bidragstilldelning från sagda anslag, som tidigare av mig

förordats för nästa budgetår, synes beräknad i underkant i förhållande till

den för samma budgetår tillstyrkta anslagsanvisningen, torde nu föreslagna

anordning icke behöva föranleda någon höjning av anslagets belopp.»

Utskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning och

hemställer alltså,

att riksdagen må

1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1937/

1938 bevilja statsbidrag från statens avdikningsanslag å tillhopa

högst 3,800,000 kronor;

2) medgiva att till undersökningar rörande vissa torrläggningsföretag

i norra Uppland må från statens avdikningsanslag

av Kungl. Majit anvisas erforderliga belopp;

3) under titel Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

4,000,000 kronor.

135:o) Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning

och jordkörning å ofullständiga jordbruk, förslagsanslag. Under

punkt 135 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att 1) medgiva, att Kungl.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

101

Majit må under 1938 bevilja statsanslag intill 1,950,000 kronor för utlämnande

av statsbidrag till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning

å ofullständiga jordbruk; 2) till Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring,

stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,950,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) nr 21 av herr Herou m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att det i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln punkt 135 föreslagna

anslaget, för utlämnande av statsbidrag till nyodling, betesförbättring,

stenröjning och jordkörning, må höjas till 3,500,000 kronor;

2) nr 22 av herr Herou m. fl., vari hemställts, att § 3 i Kungl. Maj:ts kungörelse

angående statsbidrag till jordförbättring å ofullständiga jordbruk må

erhålla följande lydelse:

§ 3.

■»Morn. 1. Nyodlingsbidrag må kunna uppgå till högst två tredjedelar av

den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 300 kronor för hektar av

den jord, som är avsedd att nyodlas.

Vid beräkning av kostnad, som nu sagts, upptages kostnaden såväl för själva

odlingsarbetet som ock för sådan erforderlig dikning, vartill statsbidrag

under form av lån eller anslag förut icke utgått.

Mom 2. Stenröjningsbidrag må kunna uppgå till högst två tredjedelar av

den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 250 kronor för hektar av den

areal, som är avsedd att röjås.

I kostnad, varom här är fråga, inräknas kostnad för brytning och bortförande

av sten ävensom, i förekommande fall, för inköp av sprängämne och

för borrning.

Mom. 3. Jordkörningsbidrag må kunna uppgå till högst två tredjedelar av

den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 200 kronor för hektar av

den jord, som är avsedd att förbättras.

I kostnad, som här avses, inräknas kostnad för jordkörning intill 400 kubikmeter

för hektar samt för utbredning av jorden, men ej kostnad för nedbrukning

av densamma.

Mom. 4. Betesförbättringsbidrag må kunna uppgå till högst två tredjedelar

av den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 175 kronor för hektar

av den för förbättring avsedda arealen.

Vid beräkning av kostnad, —--fortfarande äro för handen.»; samt

3) nr 57 av herr Sandberg m. fl., vari hemställts,

1) att riksdagen måtte medgiva, att Kungl. Majit må under år 1938 bevilja

statsanslag intill 3,000,000 kronor för utlämnande av statsbidrag till nyodling,

betesförbättring, stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk;
2)

till Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring, stenröj
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

ning och jordkörning å ofullständiga jordbruk för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 3,000,000 kronor; samt

3) att riksdagen måtte besluta de ändringar i grunderna för bidragstilldelningen

som angivits i motionen.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Från och med 1927 har riksdagen varje år anvisat anslag till nyodling och

betesförbättring å ofullständiga jordbruk. Sedan 1931 har anslaget fått tagas

i anspråk jämväl för stenröjning, och sedan 1935 har även bidrag till

jordkörning kunnat utgå från anslaget.

Anslaget, som förut varit av reservationsanslags natur, betecknas från och

med budgetåret 1934/1935 såsom förslagsanslag. För ett vart av budgetåren

1935/1936 och 1936/1937 har anslaget uppförts med 1,500,000 kronor.

Kungl. Majit har den 17 april 1936 för sistnämnda år bestämt bidragstilldelningen

sålunda: till nyodling 800,000 kronor, till betesförbättring 500,000

kronor, till stenröjning 100,000 kronor och till jordkörning 100,000 kronor.

Gällande bestämmelser angående villkoren för erhållande av ifrågavarande

statsbidrag äro meddelade i kungörelsen den 12 oktober 1934 (nr 498) angående

statsbidrag till jordförbättring å ofullständiga jordbruk.

§ 3 mom. 1—3, mom. 4 första stycket och mom. 5 i kungörelsen är av följande

lydelse:

»Mom. 1. Nyodlingsbidrag må kunna uppgå till högst hälften av den beräknade

kostnaden, dock icke till mer än 250 kronor för hektar av den jord,

som är avsedd att nyodlas.

Vid beräkning av kostnad, som nu sagts, upptages kostnaden såväl för

själva odlingsarbetet som ock för sådan erforderlig dikning, vartill statsbidrag

under form av lån eller anslag förut icke utgått.

Mom. 2. Stenröjningsbidrag må kunna uppgå till högst hälften av den

beräknade kostnaden, dock icke till mer än 250 kronor för hektar av den

areal, som är avsedd att röjas.

I kostnad, varom här är fråga, inräknas kostnad för brytning och bortförande

av sten ävensom, i förekommande fall, för inköp av sprängämne

och för borrning.

Mom. 3. Jordkörningsbidrag må kunna uppgå till högst hälften av den

beräknade kostnaden, dock icke till mer än 200 kronor för hektar av den

jord, som är avsedd att förbättras.

I kostnad, som här avses, inräknas kostnad för jordkörning intill 400

kubikmeter för hektar samt för utbredning av jorden, men ej kostnad för

nedbrukning av densamma.

Mom. i. Betesförbättringsbidrag må kunna uppgå till högst hälften av

den beräknade kostnaden, dock icke till mer än 125 kronor för hektar av

den för förbättring avsedda arealen. —-----------

Morn. 5. Nyodlings-, stenröjnings-, jordkörnings- och betesförbättringsbidrag

må icke på en gång tilldelas en och samma person med högre belopp

än tillhopa 500 kronor.»

s. 103 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

103

Efterfrågan av de för nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning

anvisade medlen belyses av följande tabell.

Å r

Sökta

b

d r a g s b

e 1 o p p

Nyodling

kronor

Betesförbätt-

ring

kronor

Stenröjning

kronor

Jordkör-

ning

kronor

Summa

kronor

1928

1,583,828

290,147

1,873,975

_

1929

1,768,238

50

396,275

—

—

—

2,159,513

50

1930

1,462,776

25

462,019

25

—

—

1,924,795

50

1931

1,439,856

—

578,816

—

150,317

—

2,168,989

—

1932

1,486,151

—

723,928

—

328,393

—

2,538,472

—

1933

1,583,521

—

786,322

—

416,074

—

2,785,917

—

1934

1,810,627

50

1,037,962

—

592,913

—

3,441,502

50

1935

1,803,957

50

1,172,290

50

596,930

140,800

3.713,978

—

1936

1,739,004

—

1,327,565

—

628,150

114,240

3,808,959

—

I skrivelse den 30 september 1936 hava hushållningssällskapens ombud

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen, att såsom bidrag till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1937/1938 amasä ett förslagsanslag av

3,000,000 kronor, att besluta sådan ändring av gällande bestämmelser i ämnet,

att dels maximibidraget för hektar höjdes, för nyodling och stenröjning

från 250 kronor till 300 kronor samt för betesförbättring från 125 kronor till

200 kronor, dels ock det högsta medgivna sammanlagda bidragsbelopp, som

på en gång finge tilldelas en och samma person, höjdes från 500 kronor till

750 kronor, samt att hushållningssällskapen måtte tilldelas skäligt förvaltningsbidrag

till ifrågavarande verksamhet.

Departementschefen har i ärendet anfört huvudsakligen följande.

»Behovet av ifrågavarande verksamhet är enligt vad som framgår av lantbruksstyrelsen

uppgifter angående inkomna ansökningar örn bidragstilldelning

mycket stort. Såsom redan nämnts hava under 1936 disponerats till

nyodling 800,000 kronor, till betesförbättring 500,000 kronor, till stenröjning

100,000 kronor och till jordkörning 100,000 kronor eller tillhopa 1,500,000

kronor. För 1937 är samma belopp tillgängligt. Det synes önskvärt, att

statens insatser på förevarande område ökas, då denna verksamhet ur social

synpunkt måste tillmätas icke ringa värde såsom ett led i strävandena

att bereda de mindre jordbruken större bärkraft. Härvid synes det vara

av särskild vikt, att större anslag ställas till förfogande för åtgärder, som

äro avsedda att öka de ofullständiga jordbrukens förmåga av självförsörjning.

Jag vill i detta syfte tillstyrka, att bidragstilldelningen för 1938 fastställes

till ett ej oväsentligt högre belopp än det hittills bestämda. Med

hänsyn till de delar av landet, som lida brist på för nyodling tjänlig mark,

anser jag att bidragstilldelningen för stenröjning, som hittills uppgått till ett

jämförelsevis lågt belopp, i främsta rummet bör höjas för att bättre motsvara

behovet och hemställer därför, att bidragstilldelningen för stenröjning under

1938 höjes med förslagsvis 300,000 kronor. Jag tillstyrker vidare lantbruksstyrelsens

förslag, att till betesförbättringsbidrag beräknas ett 100,000 kro
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

nor högre belopp än tidigare. Slutligen synes bidragstilldelningen för nyodling

kunna höjas något, förslagsvis med 50,000 kronor. Vid bifall till vad

jag sålunda förordat skulle förslagsvis få användas 850,000 kronor till nyodling,

600,000 kronor till betesförbättringar, 400,000 kronor till stenröjning

och 100,000 kronor till jordkörning eller tillhopa 1,950,000 kronor. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:! att med hänsyn till föreliggande behov och

gjorda ansökningar verkställa den slutliga fördelningen. Med en bidragstilldelning

under 1938 av 1,950,000 kronor, torde utbetalningarna under

budgetåret 1937/1938 kunna beräknas uppgå till enahanda belopp. Anslaget

bör sålunda upptagas till detta belopp.

De av hushållningssällskapens ombud framförda förslagen örn ändrade bestämmelser

rörande de särskilda bidragens storlek samt om förvaltningsbidrag

till hushållningssällskapen för ifrågavarande verksamhet kan jag icke

tillstyrka.»

Motionerna 11:21 och 11:22 innebära en höjning av anslaget till 3,500,000

kronor samt i anslutning därtill ändringar i bestämmelserna angående statsbidrag

till jordförbättring å ofullständiga jordbruk. Såväl nyodlingsbidrag,

stenröjningsbidrag, jordkörningsbidrag som betesförbättringsbidrag skulle

sålunda kunna uppgå till högst två tredjedelar av den beräknade kostnaden

mot nu gällande högst hälften av kostnaden. Vidare föreslås nyodlingsbidragets

absoluta maximum höjt från nuvarande 250 kronor till 300 kronor och

betesförbättringsbidragets maximum höjt från nuvarande 125 kronor till 175

kronor.

Motionen II: 57 innebär höjning av anslaget till 3,000,000 kronor samt ändringar

i bestämmelserna angående statsbidrag på sätt hushållningssällskapens

ombud hemställt.

Utskottet. Utskottet erinrade vid föregående års riksdag, att den medgivna bidragstilldelningen

tidigare höjts med hänsyn till den betydelse förevarande verksamhet

äger såsom medel mot arbetslöshet. Särskilt med hänsyn härtill ansåg

sig utskottet då icke kunna tillstyrka en medelsanvisning till ändamålen utöv.

er 1,500,000 kronor. Såsom av den föregående framställningen framgår

är emellertid efterfrågan å bidragen avsevärt mycket större än den nu medgivna

högsta bidragstilldelningen. På grund härav vill utskottet icke motsätta

sig, att till ändamålen anvisas det av Kungl. Majit föreslagna beloppet

1,950,000 kronor. Utskottet kan däremot icke tillstyrka motionärernas förslag

om ytterligare medelsanvisning.

Vad härefter angår frågan örn ändrade bestämmelser rörande de särskilda

bidragens storlek skulle ett bifall därtill nödvändiggöra ett väsentligen ökat

anslag. Med nu gällande bestämmelser har, såsom utskottet erinrat, tillgängliga

medel icke varit tillfyllest för att till fullo tillgodose samtliga ansökningar

om bidrag. En begränsning av bidragstilldelningen i förhållande till

vad författningen medgiver har därför måst vidtagas. Att under sådana förhållanden

genomföra förändringar i bestämmelserna i den riktning, motionärerna

föreslagit, kan utskottet ej biträda.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

105

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och

med avslag å motionerna II: 21, II: 22 och II: 57,

1) medgiva, att Kungl. Majit må under 1938 bevilja statsanslag

intill 1,950,000 kronor för utlämnande av statsbidrag

till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning

å ofullständiga jordbruk;

2) till Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring,

stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

1,950,000 kronor.

136:o) Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar, reservationsan
slag.

Under punkt 136 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Grundförbättringar:

Bidrag till täckdikningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 178 av herr Carlström, vari hemställts, att riksdagen för budgetåret

1937/1938 måtte till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar anvisa ett

reservationsanslag av 1,000,000 kronor; samt

2) II: 60 av herr Hansson i Vännäsby, vari hemställts, att riksdagen för

budgetåret 1937/1938 måtte till Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

I enlighet med vad särskilda utskottet i sina utlåtanden nr 17 (sid. 137)

och nr 22 (sid. 3) föreslagit anvisade 1933 års riksdag, under utgifter

för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, till bidrag till täckdikningar

för budgetåret 1933/1934 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Avsikten med anslagets anvisande var, bland annat, att, i den mån så lämpligen

kunde ske, genom utförande av täckdikningsarbeten söka lindra eller

motverka arbetslösheten.

Med hänsyn till rådande läge å arbetsmarknaden och behovet av stödåtgärder

för jordbruket hava anslag för ifrågavarande ändamål anvisats jämväl

följande budgetår. Anslaget, som upptagits för budgetåret 1934/1935

under utgifter för kapitalökning samt därefter under nionde huvudtiteln,

har utgjort under ett vart av budgetåren 1934/1935 och 1935/1936 1,500,000

kronor. För innevarande budgetår är anslaget nedsatt till 1,000,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Den vid 1936 års riksdag beslutade nedsättningen av det för ifrågavarande

bidragsverksamliet utgående anslagsbeloppet från 1,500,000 kronor, vartill

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

anslaget under närmast föregående budgetår varit upptaget, med en tredjedel

till 1,000,000 kronor, bottnade i uppfattningen att förevarande verksamhet,

vilken tillkommit såsom led i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande,

borde avvecklas. Med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden torde

man nu böra fortsätta på den väg, på vilken sålunda slagits in. Jag förordar,

att medelsanvisningen för nästa budgetår bestämmes till 500,000 kronor.

Liksom hittills torde Kungl. Maj:t få ur anslaget anvisa bidrag till hushållningssällskap

till bestridande av kostnaderna för den extra arbetskraft, sällskapen

nödgas anlita för verksamheten.»

Motionärerna åsyfta, att anslaget bibehålies vid 1,000,000 kronor.

Utskottet. Utskottet uttalade redan vid föregående års riksdag sin anslutning till dåvarande

departementschefens uppfattning, att ifrågavarande bidragsverksamliet,

vilken tillkommit såsom led i åtgärderna för arbetslöshetens bekämpande,

skulle avvecklas. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke nu böra tillstyrka

högre anslagsanvisning än Kungl. Majit föreslagit eller 500,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits framställning

och med avslag å motionerna I: 178 och II: 60, till

Grundförbättringar: Bidrag till täckdikningar anvisa för budgetåret

1937/1938 ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

137 :o) Jordbrukskommissioner, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Majlis under punkt 137 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukskommissioner för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

138:o) Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 138 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

10,000 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

107

I. Fiskeriväsendet.

139:o) Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket: Avlöningar,

förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 139 gjorda framställning

innefattar — förutom hemställan till riksdagen att godkänna ändrad avlöningsstat

för undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket — anslagsanvisning

för avlöningar med 26,500 kronor, vilket belopp med 300 kronor

överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda

belopp utgör skillnaden mellan å ena sidan utgiftsökningar å sammanlagt

1,100 kronor och å andra sidan en utgiftsminskning för familjepensionsavdrag

av 800 kronor. Av utgiftsökningen avse 850 kronor anställande vid

anstalten av ett laboratoriebiträde, 200 kronor uppräkning i anledning av

familjepensioneringen samt 50 kronor avrundning av anslaget.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för undersöknings- och

försöksanstalten för sötvattensfisket, att tillämpas tillsvidare

från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

................................kronor 17,900

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.....kronor 7,800

b) Avlöningsförhöjningar m. m.

förslagsvis................. » 600 » 8,400

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjän
stemän,

förslagsvis ...................... » 200

Summa kronor 26,500

2) till Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket:

Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 26,500 kronor.

140:o) Undersöknings- och försöksanstalten för sötvattensfisket: Omkostnader,

förslagsanslag. Med biträdande av Kungl. Maj:ts förslag under

punkt 140 — innebärande ett i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår med 500 kronor förhöjt anslagsbelopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undersöknings- och försöksanstalten

för sötvattensfisket: Omkostnader för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 17,700 kronor.

Utskottet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

141 :o) Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen. Kungl. Maj:ts

under punkt 141 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan till

riksdagen att för svenska hydrografisk-biologiska kommissionen godkänna

ändrad stat — anslagsanvisning med 80,700 kronor, vilket belopp med 6,000

kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda

belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt 8,100

kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 2,100 kronor. Av utgiftsökningen

hänföra sig 3,500 kronor till anställande på heltid av förste assistenten å havsfiskelaboratoriets

biologiska avdelning. Denne åtnjuter f. n. arvode med

4,200 kronor, samtidigt som han i egenskap av fiskeristipendiat från lantbruksstyrelsen

uppbär 3,500 kronor. För att assistentens arbetskrafter helt

skola kunna utnyttjas av kommissionen föreslås, att till nuvarande innehavaren

av befattningen må tills vidare i avbidan på blivande lönereglering

utgå tillägg till arvodet från kommissionen nied 3,500 kronor. Härvid

förutsättes, att befattningen som fiskeristipendiat frånträdes. Av utgiftsökningen

åbelöpa vidare 1,900 kronor posten laboratoriekostnader, 300 kronor

posten reseersättningar samt (1,700 + 200 + 500=) 2,400 kronor ökade

underhållskostnader för byggnader, bryggor, båtar m. m. Av utgiftsminskningen

svara 2,000 kronor mot ett för innevarande budgetår för anskaffande

av båtmotor anvisat belopp samt 100 kronor mot minskning i beloppet för

redskap, analytiskt arbete m. m.

Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må

1) godkänna följande stat för svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1937/1938:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
da

av Kungl. Majit...................... kronor 32,200

2. Avlöningar till övrig icke-ordi
narie

personal:

a) Grundavlöningar m. m. .. kronor 11,860

b) Avlöningsförhöjningar

m. m....................»__ 590 » 12,450

Summa kronor 44,650;

Anm. Därest vaktmästaren vid havsfiskelaboratoriet anvisas bostadslägenhet,

som disponeras av kommissionen, skall, efter kommissionens bestämmande,

för lägenheten erläggas skälig ersättning i enlighet med vad i sådant

avseende gäller för motsvarande befattningshavare i statens tjänst.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 109

Omkostnader.

1. Gemensamma för samtliga avdelningar . . kronor 4,800

2. Hydrografiska avdelningen ............ » 8,750

3. Havsfiskelaboratoriet .................. » 19,000

4. Fyrskeppsobservationer ................ » 3,500

Summa kronor 36,050;

2) till Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen för

budgetaret 1937/1938 anvisa ett anslag av 80,700 kronor.

142 :o) Statens fartyg för fiskeundersökningar: Avlöningar, förslagsanslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 142 gjorda

framställning — innebärande i vad avser anslagsäskandet en ökning i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår med 400 kronor, därav

till förhöjning av radiotelegrafistens samt kockens å fartyget Skagerak avlöningar

300 respektive 60 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens fartyg för

fiskeundersökningar, alt tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

Statens undersöknings- och bevaknings fartyg för havsfiskets

behov.

1. Avlöning till tjänsteman å extra

stat, förslagsvis............ kronor 7,700

2. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,

bestämda av Kungl.

Maj:t...................... » 16,200

3. Avlöningar till övrig icke
ordinarie

personal, förslagsvis » 17,700

4. Särskild löneförmån till tjänste
man

å extra stat .......... » 750 kronor 42,350

Statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.

1. Arvode, bestämt av Kungl.

Maj:t:

a. Grundbelopp kronor 2,000

b. Sjötillägg .. »__975 kronor 2,975

2. Avlöningar till övrig icke
ordinarie

personal, förslagsvis » 4,375 kronor 7,350

Summa kronor 49,700;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

2) till Statens fartyg för fiskeundersökningar: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 49,700

kronor.

143 :o) Statens fartyg för fiskeundersökningar: Underhålls- och driftkostnader,

reservationsanslag. För ändamålet är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört ett reservationsanslag av 48,800 kronor. För nämnda

budgetår räknades emellertid därjämte med en reservation av 11,900 kronor å

det för budgetåret 1935/1936 uppförda reservationsanslaget till statens fartyg

för fiskeundersökningar. I beslut den 5 juni 1936 lämnade Kungl. Maj:t,

bland annat, föreskrifter angående den fördelning av sålunda tillgängliga

anslagsmedel — tillhopa 60,700 kronor — som i huvudsak borde gälla under

budgetåret 1936/1937. Av sistnämnda belopp beräknades därvid 56,040

kronor för statens undersöknings- och bevakningsfartyg för havsfiskets behov

samt 4,660 kronor för statens undersökningsfartyg för fiskeriadministrationen.

Medelsbehovet under anslaget har för budgetåret 1937/1938 enligt Kungl.

Maj:ts framställning under punkt 143 uppskattats till ett 9,460 kronor högre

belopp än för innevarande budgetår. Härav avses 8,000 kronor till bestridande

av sådana med byggandet av det nya undersökningsfartyget för fiskeriadministrationen

förenade kostnader, vilka med hänsyn till stegrade

byggnadskostnader icke kunna täckas av de medel för byggandet, som av

fjolårets riksdag ställdes till förfogande för ändamålet. Av ökningen avse

vidare 700 kronor förhöjning i den för det nu för samma administration använda

gamla fartyget upptagna anslagsposten vinterförläggning, vårutrustning

m. m. samt 760 kronor förhöjning av omkostnaderna för undersöknings-

och bevakningsfartyget för havsfiskets behov.

Utskottet. Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför

utskottet i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer,

att riksdagen må till Statens fartyg för fiskeundersökningar:

Underhålls- och driftkostnader för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 69,100 kronor.

144: o) Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag.

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 144 om anvisande för ändamålet

av 127,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en ökning med 10,000 kronor. Härav avses 5,000 kronor för en

effektivare fiskeribevakning vid Göteborgs och Bohus samt Malmöhus läns

kuster genom insättande av patrullbåtar samt likaledes 5,000 kronor till

höjning av fiskeritjänstemännens löner i syfte att ekonomiskt något underlätta

hushållningssällskapens arbete på fiskets främjande i landet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

lil

Framställningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Fiskets befrämjande i de särskilda orterna

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 127,000 kronor.

145:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag.

Till befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen är i riksstaten för innevarande

budgetår uppfört ett reservationsanslag å 65,000 kronor, därvid

räknas med en reservation av i runt tal 2,000 kronor. Jämlikt Kungl. Maj:ts

brev den 24 april 1936 skola av nämnda belopp dels 15,000 kronor användas

för bestridande av kostnader för av svenska ostkustfiskarnas centralförbund

eller under dess ledning bedrivet organisationsarbete bland strömmingsfiskarena,

dels 5,000 kronor användas för bestridande av kostnader för övervakandet

av efterlevnaden av bestämmelserna i kungörelsen samma dag (nr

156) angående beredning och inläggning m. m. av salt strömming, därav

högst 2,500 kronor till arvode åt i kungörelsen omförmäld av lantbruksstyrelsen

förordnad kontrollör, högst 700 kronor till inköp av prov för kontrollundersökning

samt högst 1,800 kronor till resekostnads- och traktamentsersättning

åt kontrollören, dels 22,000 kronor utgå såsom bidrag till södra

Sveriges fiskeriförening, därav såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

6,750 kronor och såsom bidrag till föreningens fiskeribiologiska

undersöknings-, försöks- och fiskodlingsverksamhet 15,250 kronor, dels ock

återstoden eller 25,000 kronor stå till Kungl. Maj:ts disposition för att möjliggöra

för Kungl. Majit att för olika ändamål inom fiskerinäringens område

efter uppkommande behov och efter eget beprövande anvisa medel.

Kungl. Maj:ts under punkt 145 gjorda framställning om anvisande för

ändamålet av 75,000 kronor innebär sålunda i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en ökning med 10,000 kronor. Härav motsvara

2,000 kronor reservationstillgång för innevarande budgetår samt 8,000 kronor

ökade utgifter. I sistnämnda hänseende föreslås en ökning med

3,250 kronor av bidraget till södra Sveriges fiskeriförening med hänsyn

till föreslagen omorganisation av utbildningen av länsfiskeritjänstemän

samt föreståndare för fiskodlings- och fiskförsöksanstalter samt en

förhöjning med 4,750 kronor av det till Kungl. Maj:ts omedelbara disposition

för fiskerinäringens främjande avsedda beloppet, därav 2,500 kronor i avsikt

att möjliggöra ökad undervisning för saltvattensfiskare samt 2,250 kronor

till förstärkning i övrigt av dessa hårt anlitade anslagsmedel.

Anslagsberäkningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför

utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

146:o) Befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten, reservationsanslag.

Med hänsyn till å tidigare för ifrågavarande ändamål anvisade anslag förefintlig

reservation erfordrades för 1936 icke någon anslagsanvisning för ända

målet.

Medelsbehovet för 1937 har enligt Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 146 beräknats, liksom för 1936, till 45,000 kronor. Som härav 20,000

kronor kunna bestridas av förberörda behållning å anslaget, har anvisningen

för nästa budgetår begränsats till 25,000 kronor.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av fiske på avlägsna fiskevatten

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

147 :o) Premier för deltagande i sillfiske vid Island, förslagsanslag. Under

punkt 147 har Kungl. Ma.j:t föreslagit riksdagen att till Premier för deltagande

i sillfiske vid Island för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 75,000 kronor.

För utbetalning av premier till fiskare, som deltagit i sillfiske vid Island,

har Kungl. Maj:t under åren 1933—1936 ställt vissa belopp till länsstyrelsens

i Göteborgs och Bohus län förfogande. Sålunda har Kungl. Maj:t i dylikt syfte,

dels den 9 juni 1933 och den 24 maj 1934 anvisat högst respektive 50,000

kronor och 150,000 kronor att utgå från femte huvudtitelns reservationsanslag

till bekämpande av arbetslösheten, dels den 12 april 1935 och den 18

september 1936 medgivit, att vad av sistberörda belopp icke tagits i anspråk

finge användas för ändamålet även under åren 1935 respektive 1936, dels

ock sistnämnda dag anvisat ytterligare högst 20,000 kronor att utgå från

femte huvudtitelns reservationsanslag till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet

m. m. av de medel, som Kungl. Majit jämlikt riksdagens medgivande

finge använda till främjande av företagsverksamhet.

I samband med omförmälda beslut har Kungl. Majit angivit de grunder,

enligt vilka premieutbetalningen skulle ske. Från och med 1934 hava följande

grunder för utbetalningen tillämpats.

Till i Sverige hemmahörande fiskefartyg, som under år 1934 idkat sillfiske

vid Island, skulle av statsmedel för varje tunna saltad eller kryddad av fiskefartyget

fångad islandssill av fullgod beskaffenhet, som av fartyget hemförts

till Sverige, eller för varje kvantitet färsk av fartyget fångad islandssill, som

åtginge till en tunna ombordsaltad eller -kryddad sill och som levererats till

svenskt fartyg för saltning eller kryddning ombord å detta, utbetalas premie

med

till fartyg, varå fisket bedreves med drivgarn, tre kronor för de första 300,

två kronor för de följande 100 och en krona för de följande tunnorna eller

däremot svarande kvantitet färsk sill, samt

till fartyg, varå fisket bedreves med snörpvad, tre kronor för de första

1,000, två kronor för de följande 1,000 och en krona för de följande tunnorna

eller däremot svarande kvantitet färsk sill. Därest flera fartyg fiskat gemen
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

113

samt, skulle premien beräknas efter det antal tunnor eller däremot svarande

kvantitet, som vid lika fördelning dem emellan av hela fångsten folie på varje

fartyg. Med tunna avsåges fullpackad tunna av vanlig storlek.

För erhållande av premie krävdes, att besättningen å fiskefartyget varit

svensk; dock skulle premie utgå i fall, då en utlänning medföljt fartyget för

vård av utländsk fiskredskap, som för fiskets bedrivande varit förhyrd,

men skulle i sådant fall premie ej utbetalas till denne och premiebeloppet

avkortas med det belopp, som tillkommit honom, därest han varit svensk.

Premiebeloppet skulle fördelas mellan fartyg, redskap och besättning efter

samma grunder, som följdes i fråga om fördelning av inkomsten av fisket.

Därest utlänning, på sätt nyss sagts, medföljt fartyget, skulle andelarna beräknas

så som om denne varit svensk och premiebeloppet utgått oavkortat.

Premiebeloppet skulle utbetalas till fiskefartygets befälhavare, som hade att

vederbörligen styrka sig vara berättigad till dess lyftande och ansvara för

beloppets fördelning enligt nyss angivna grunder. Ansökan om premie skulle

ingivas till länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som hade att ombesörja

utbetalningen av premier.

På länsstyrelsen skulle ankomma att meddela de närmare bestämmelser

i ämnet, vilka befunnes erforderliga.

Lantbruksstyrelsen har hemställt att för ändamålet måtte för budgetåret

1937/1938 anvisas ett särskilt förslagsanslag av 75,000 kronor.

Departementschefen bar i ärendet anfört följande.

»Ifrågavarande premieringsverksamhet torde, särskilt under tider då fiskarenas

utkomstmöjligheter äro mindre goda, vara av sådan betydelse, att skäl

tala för dess bibehållande under de närmaste åren. Med hänsyn till att

ett mera stadigvarande behov av statsbidrag sålunda föreligger, har jag efter

samråd nied chefen för socialdepartementet funnit det riktigast, att bidragen

i fortsättningen icke bestridas ur arbetslöshetsanslag under femte huvudtiteln

utan att, såsom lantbruksstyrelsen också föreslagit, å riksstaten under

nionde huvudtiteln upptages ett särskilt anslag för ändamålet. Anslaget torde,

på skäl lantbruksstyrelsen anfört, böra erhålla natur av förslagsanslag.

Då jag ej har något att erinra mot lantbruksstyrelsen beräkning av medelsbehovet

för budgetåret 1937/1938, torde anslaget för sagda budgetår böra

uppföras med 75,000 kronor. För premiernas utbetalande torde i huvudsak

böra gälla enahanda grunder som tillämpats under de senaste tre åren och

för vilka i det föregående redogjorts. På Kungl. Majit torde få ankomma

att besluta de jämkningar i berörda grunder, som må finnas erforderliga.»

Utskottet biträder på de skäl departementschefen anfört Kungl. Maj :ts Utskottet.

förslag att under nionde huvudtiteln uppföra ett särskilt anslag för ifrågavarande

premieringsverksamhet. Gentemot lantbruksstyrelsens av Kungl. Majit

godkända beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår har utskottet intet

att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Premier för deltagande i sillfiske vid

Island för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

75,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utskottet.

148:o) Omplantering av rödspätta, reservationsanslag. Medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål har enligt Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 148 beräknats, liksom för innevarande budgetår, till 15,000 kronor.

Med hänsyn till å tidigare anslag för ändamålet förefintlig reservation har

emellertid anslagsäskandet begränsats till 10,000 kronor, innebärande i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med (10,000

— 8,500=) 1,500 kronor.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Omplantering av rödspätta för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

149:o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.

Jämlikt förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin

och motorsprit, ändrad genom förordningarna nr 64/1932, 86/1932 och

307/1933 ävensom kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 122) med vissa bestämmelser

om särskild skatt å bensin, ändrad genom kungörelserna nr 91/

1932 och 308/1933, skall skatt å bensin, som med eller utan tillsats av annat

ämne användes för framdrivande av motorbåt vid yrkesmässigt utövande

av fiske, återbäras på det sätt, att årligen ett belopp, motsvarande en

tredjedels procent av de under nästförutgångna budgetår enligt förordningen

influtna medel, dock högst 90,000 kronor, ställes till lantbruksstyrelsens

förfogande att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande användas för fiskerinäringens

befrämjande. De genom bensinskatten inflytande medlen redovisas

på riksstatens inkomstsida under den för flera liknande skatteinkomster

gemensamma rubriken Automobilskattemedel. Å utgiftssidan upptages under

nionde huvudtiteln såsom särskilt anslag ett belopp motsvarande det,

som under budgetåret må enligt vad nyss sagts användas för fiskerinäringens

främjande.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under punkt

149 — innebärande oförändrad anslagsanvisning för ändamålet att utgå enligt

oförändrade grunder — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till fiskerinäringen för av

dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 90,000 kronor, att utgå av automobilskattemedel.

150:o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m., förslagsanslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 150 gjorda

framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat

belopp — hemställer utskottet, . .ui.oiv. u>, ...

</. .ilmi* (H Ar.lU UoAo\oiq ».nuttite/ir, pnnrtiSl

s. 115 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

115

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad

fiskerätt m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 75,000 kronor.

151 :o) Avsättning till statens fiskrcdskapsfond. Av 1935 års riksdag

(prop. nr 77; R. skr. nr 94) anvisades för budgetåret 1935/1936 45,000

kronor såsom bestämt anslag till »Avsättning till statens fiskredskapsfond».

Jämväl för innevarande budgetår har skett en medelsanvisning av enahanda

storlek för ändamålet. Fonden förvaltas av statskontoret. Enligt i propositionen

nr 77 angivna av riksdagen godkända grunder för fondens användning

kan fiskare, som genom förlust av eller skada å fiskredskap råkat

i nödställd belägenhet, efter ansökan hos Kungl. Majit ur fonden utfå ersättning

med visst belopp, under förutsättning att förlusten eller skadan

icke är att hänföra till försummelse eller vårdslöshet från sökandens sida.

För sådan skada eller förlust, som normalt sammanhänger med redskapens

användning, bör icke utgå ersättning. Såsom regel bör ej heller ersättning

utgå, därest förlustens eller skadans värde understiger 50 kronor. Ersättningens

belopp bör bestämmas till högst två tredjedelar av värdet, och av

sagda belopp bör regelmässigt högst hälften lämnas såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet

samt återstoden utgå såsom räntefritt lån med en amorteringstid

av åtta år. Från dessa grunder, vilka blivit fastställda i författningsform,

äger Kungl. Majit medgiva de avvikelser, vartill förhållandena

kunna föranleda.

Kungl. Maj :ts framställning under punkt 151 innebär en ökning av anslaget

för ändamålet med 5,000 kronor, ökningen har av departementschefen

motiverats med angelägenheten av att framställningar örn ersättning ur ifrågavarande

fond, vilka efter prövning finnas förtjänta av bifall, icke skola

behöva avvisas av brist på medel.

Mot Kungl. Majits framställning har utskottet intet att erinra, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Avsättning till statens fiskredskapsfond

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 50,000

kronor.

152:o) Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m., reservationsanslag.

Under punkt 152 bär Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till

Främjande av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 77 av herr Nilsson, Theodor, likalydande med lii 173 av herr Johansson

i Öckerö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att för främ
-

D Motte*.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

jande av beredning och avsättning av fisk m. m. anvisa ett förslagsanslag av

350.000 kronor, att fördelas på sätt Kungl. Majit finner lämpligt; samt

2) II: 260 av herrar Olsson i Staxäng och Wallerius, vari hemställts, att

riksdagen ville besluta höja det i statsverkspropositionens nionde huvudtitel

under punkt 152 begärda reservationsanslaget från 250,000 kronor till 300,000

kronor, varav 150,000 kronor ställas till regeringens förfogande för statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet samt återstoden må användas till lån åt

fiskerisammanslutningar.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Vid 1934 års riksdag (prop. nr 173; R. skr. nr 186) anvisades under utgifter

för kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, ett reservationsanslag

av 700,000 kronor att användas för utlämnande av lån till sammanslutningar

av fiskare för främjandet av beredning och avsättning av fisk

m. m. För budgetåret 1935/1936 har för ändamålet under nionde huvudtiteln

uppförts ett reservationsanslag av 500,000 kronor och för innevarande

budgetår har upptagits ett reservationsanslag av 300,000 kronor. Enligt riksdagens

beslut skola av ettvart av sistnämnda båda anslagsbelopp förslagsvis

100.000 kronor stå till Kungl. Maj:ts förfogande för utlämnande till fiskerinäringens

stödjande av statsbidrag utan återbetalningsskyldighet samt återstoden

användas till lån till sammanslutningar av fiskare för främjande av

beredning och avsättning av fisk m. m. enligt samma grunder som gällde

för användningen av det för budgetåret 1934/1935 beviljade anslaget för ändamålet.

Berörda grunder innefattas i en kungörelse den 11 maj 1934 (nr

138).

Departementschefen har efter redogörelse för lantbruksstyrelsen förslag

till anslagsanvisning -— 300,000 kronor — i ärendet anfört följande.

»Enligt inom jordbruksdepartementet verkställda beräkningar funnos omkring

den 1 december 1936 å de för budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 anvisade

anslagen följande belopp disponibla, nämligen av de för utlämnande av

bidrag avsedda medlen i runt tal 80,000 kronor samt av övriga — för långivningen

avsedda — medel i runt tal 185,000 kronor. Anmärkas bör dock

i fråga örn förstnämnda belopp, att vissa förberedande åtgärder träffats varigenom

beloppet i sin helhet inom den närmaste tiden torde komma att tagas

i anspråk.

I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag angeläget, att medel för ifrågavarande

ändamål ställas till förfogande även under nästkommande budgetår.

Av vad nyss anförts framgår, att efterfrågan å de från anslaget utgående

statsbidragen är mycket stor. Det för innevarande budgetår för bidragstilldelning

avdelade beloppet, 100,000 kronor, torde sålunda vara snävt tilltaget.

Med hänsyn härtill förordar jag, att för budgetåret 1937/1938 för

bidragsverksamheten beräknas ett till förslagsvis 150,000 kronor förhöjt belopp.

Å andra sidan torde — av medelsåtgången att döma — för långivning

enligt bestämmelserna i kungörelsen den 11 maj 1934 (nr 138) ett belopp av

s. 117 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

117

100,000 kronor få anses tillräckligt. En anslagsanvisning av 250,000 kronor

skulle alltså vara erforderlig under nästa budgetår.»

Motionerna I: 77 och 11:113 innebära förslag om anslagets bestämmande

till 350,000 kronor.

Motionen II: 260 innebär, att anslaget borde — i enlighet med lantbruksstyrelsen

förslag — bestämmas till 300,000 kronor.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att medel för ifrågavarande

ändamål böra ställas till förfogande även under nästkommande budgetår.

Beträffande medelsbehovet ansluter sig utskottet till departementschefens

beräkning, att 250,000 kronor äro tillfyllest för ändamålet. Mot Kungl.

Maj:ts förslag till disposition av anslaget har utskottet icke något att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 77, II: 173 och II: 260, till Främjande

av beredning och avsättning av fisk m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

153:o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, reservationsanslag.

Under förevarande anslagsrubrik hava de senare årens riksdagar

anvisat medel till underhåll och drift av fiskefyrar eller andra sjösäkerhetsanstalter

för fiskets behov samt för vidtagande av ombyggnad och förbättring

å dylika fyrar och anstalter. Sålunda hava under tionde huvudtiteln

för budgetåren 1932/1933—1935/1936 för dylika ändamål anvisats respektive

10,000, 1,000, 5,000 och 5,600 kronor. Vid 1936 års riksdag beslöts att

den närmaste handläggningen av ärenden rörande ifrågavarande verksamhet

skulle överflyttas från lotsstyrelsen till lantbruksstyrelsen. Tillika anvisade

riksdagen under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag av 8,500

kronor, varav avsågos 1,045 kronor såsom bidrag till underhåll och drift

av sjutton fiskefyrar samt återstoden till inrättande av en mistsignalanläggning

vid inloppet till hamnen i Simrishamn.

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 153 om anvisande för ändamålet

av 29,600 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår

ett med 21,100 kronor ökat anslagskrav. Av den föreslagna anvisningen

avses ett belopp av 2,800 kronor till underhåll och drift av fiskefyrar. Då

för detta ändamål för innevarande budgetår anvisats 1,045 kronor, innebär

anslagsäskandet i denna del en ökning med 1,755 kronor, beroende på ökat

antal fiskefyrar. Återstoden av anvisningen eller 26,800 kronor avser andra

utgiftsändamål än de med anslaget för innevarande budgetår avsedda. Sålunda

föreslås 22,800 kronor skola anvisas för anordnande av två nya fiskefyrar

samt en lysboj i Gävleborgs län samt 4,000 kronor för anbringande av

en fyr å Bilskaten i Älvkarleby socken av Uppsala län.

Utskottet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

118 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet har icke något att erinra mot det begärda anslaget och hemställer

alltså,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för

fiskefartyg för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 29,600 kronor.

J. Skogsväsendet.

154 :o) Skogshögskolan: Avlöningar, förslagsanslag. Vid 1936 års riks
dag

beslöts viss omorganisation av skogshögskolan (prop. nr 136; R. skr. nr

247). Beslutet innebär bland annat, att utbildningen vid högskolan, som för

närvarande sker på två linjer: en jägmästarkurs och en forstmästarkurs, skall

koncentreras till en enda linje, som leder fram till civiljägmästarexamen. Studierna

skola, på samma sätt som nu sker vid jägmästarkursen, fördelas på

dels en förberedande kurs vid Garpenberg, dels en huvudkurs i Stockholm.

Efter avlagd civiljägmästarexamen kunna fortsatta skogsvetenskapliga studier

bedrivas, vilka avslutas med skoglig licentiatexamen.

I fråga om antalet befattningshavare och deras löneställning har beslutats

inrättande av två nya professurer, en i skoglig marklära och en i skogsekonomi.

Vidare har föreskrivits, att kamrerarbefattningen skall upptagas å ordinarie

stat i lönegraden B 20, att de båda nuvarande lektorerna å ordinarie

stat skola överföras till övergångsstat, att en assistentbefattning vid förberedande

kursen skall utbytas mot befattning å extra stat som biträdande lärare

i lönegraden B 24 samt att den nu å extra stat uppförde överassistentbefattningen

skall erhålla benämningen föreståndare, övriga helårsassistenter,

nämligen en vid förberedande kursen och en i skogsuppskattning och skogsindelning

vid huvudkursen, vilka för närvarande hava anställning som extra

befattningshavare, skola upptagas som extra ordinarie tjänstemän i 21 :a lönegraden.

Slutligen skola nyanställas ett extra kanslibiträde vid förberedande

kursen i 7:e lönegraden samt en telefonist och maskinskriverska vid skogshögskolan

i Stockholm under nio månader med ett arvode av 1,400 kronor,

varjämte avlöningen till den vid Garpenberg anställda gårdskarlen fastställts

till 2,074 kronor.

Organisationsförändringarna hava avsetts skola träda i kraft med verksamhetsåret

1937—1938, därvid dock beträffande de två nya professorsbefattningarna

erinrats, att undervisningen enligt den nya studieplanen komme

att taga sin början i skoglig marklära först i oktober 1938 och i skogsekonomi

först i oktober 1939. Antagning av elever till forstmästarkursen äger rum

sista gången till årskursen 1937/1938.

Kungl. Maj:ts under punkt 154 gjorda framställning innefattar — förutom

hemställan till riksdagen att för skogshögskolan fastställa ändrad personalförteckning

och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning till avlö
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1. 119

ningar med 172,300 kronor. I förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär äskandet en ökning med 1,300 kronor. Beloppet utgör

skillnaden mellan utgiftsökningar å tillhopa 13,565 kronor och utgiftsminskningar

å sammanlagt 12,265 kronor. I enlighet med den beslutade

omorganisationsplanen upptagas sålunda ökningar med belopp av tillhopa

12,905 kronor, därav (7,000 — 4,758=) 2,242 kronor för överförande av

kamrerarbefattningen till ordinarie stat, 7,100 kronor för utbyte av en assistentbefattning

vid förberedande kursen mot en befattning å extra stat som

biträdande lärare vid Garpenberg i 24:e lönegraden, 2,019 respektive 1,400

kronor för nyanställning av ett extra kanslibiträde vid förberedande kursen i

7 :e lönegraden samt en telefonist och maskinskriverska vid högskolan i Stockholm

under nio månader, samt (2,070 — 1,926=) 144 kronor till förhöjning

av avlöningen till den vid Garpenberg anställde gårdskarlen. Vidare upptagas

ökningar dels med 150 kronor för beredande av gratifikation åt nuvarande

port- och planteringsvakten, vilken befattningshavare under sin tjänstgöring

vid högskolan kommit att tilldelas mera kvalificerade göromål än som ursprungligen

varit avsedda, dels med (1,200 — 800=) 400 kronor till förhöjning

av arvodet åt biträdet åt vaktmästaren-maskinisten, och dels med 110

kronor till uppräkning av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän. Av utgiftsminskningen å 12,265 kronor hänföra

sig till omorganisationsplanen minskningar med tillhopa 7,765 kronor

och för reducering av beloppet för tillfällig personal m. m. 83 kronor. Återstående

delen av utgiftsminskningen (12,265 — 7,848=) i runt tal 4,400 kronor

avse de å befattningarna belöpande familjepensionsavdragen.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må

1) för skogshögskolan fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

4 professorer........................................ B 30

1 kamrerare........................................ B 20

1 trädgårdsmästare och preparator.................... B 10

1 kanslibiträde...................................... B 7

1 vaktmästare och maskinist......................... B 7

1 port- och planteringsvakt.......................... B 5

Tjänstemän å övergångsstat.

Utskottet.

2 lektorer

B 26

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å extra stat.

1 lektor............................................ B 26

1 föreståndare...................................... B 26

1 biträdande lärare.................................. B 24

2) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan att

tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................. kronor 64,600

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis............................. » 18,700

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis

............................... » 23,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit....................... » 15,490

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. kronor 43,800

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis..... » 2,000 » 45,800

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......... » 4,210

Summa kronor 172,300;

3) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 172,300 kronor.

155:o) Skogshögskolan: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under

punkt 155 gjorda framställning om anvisande under anslaget för nästa

budgetår av 63,200 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår, 63,300 kronor, skenbart ett med 100 kronor minskat anslagskrav.

Då emellertid av anvisningen för innevarande budgetår dels till 7,000

kronor beräknade utgifter för bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek

samt till 3,500 kronor upptagna utgifter till stipendier föreslås skola i

anslutning till gällande grunder för riksstatens uppställning utbrytas ur anslaget

och å riksstaten uppföras såsom särskilda anslag, dels ock de till studieunderstöd

för vetenskaplig forskning och till specialkurs för meddelande av

kompetens som syneförrättare vid skogsdikning upptagna beloppen av 500

respektive 1,000 kronor icke vidare skola utgå — samt från årets anslag således

avföras utgifter av tillhopa (7,000 + 3,500 + 500 + 1,000 =) 12,000 kronor

— innebär Kungl. Maj :ts framställning reellt en ökning av anslagsmedlen under

anslaget med [63,200—(63,300 — 12,000 =) 51,300 =] 11,900 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

121

Av sistnämnda belopp hänföra sig 2,600 kronor till posten reseersättningar,

3.000 kronor till posten expenser — därav 500 kronor för bränsle och 2,500

kronor för ökade kostnader för underhåll av inventarier och vissa byggnader

—, 4,300 konor till praktiska övningar för elever vid forstmästarkursen samt

2.000 kronor för anordnande av telefonväxel vid högskolan.

Framställningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 63,200 kronor.

156:o) Skogshögskolan: Materiel m. m., reservationsanslag. Kungl.

Maj:ts under punkt 156 gjorda framställning avser medelsanvisning dels med

8,800 kronor för att sätta skogshögskolan i stånd att i större omfattning än

hittills kunnat ske tillhandahålla eleverna för undervisningens tillgodogörande

erforderlig instrumentutrustning, dels ock med 1,500 kronor för anskaffande

av kompendier att tillhandahållas eleverna vid högskolan till skäligt

pris.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 10,300

kronor.

157:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek, reservationsanslag. I enlighet nied Kungl. Maj:ts förslag under

punkt 157 — vilket innebär, att till ett särskilt anslag för bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek utbrutits och nied oförändrat belopp upp

förts de nu under högskolans omkostnadsstat upptagna utgifterna till bokinköp

samt bindning av böcker m. m. — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

158:o) Skogshögskolan: Stipendier. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 158 — vilken innebär, att till ett

särskilt anslag till stipendier utbrutits de nu under högskolans omkostnadsstat

upptagna utgifterna till resestipendier åt lärare och till stipendier åt elever,

vilka utgifter nu uppgått till 3,500 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Stipendier för bud

getåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 5,000 kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

159:o) Statens skogsförsöksansalt: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl.

Maj:ts under punkt 159 gjorda framställning innefattar — förutom hemställan

till riksdagen att för statens skogsförsöksanstalt godkänna ändrad avlöningsstat

— anslagsanvisning för avlöningar med 162,100 kronor, vilket belopp

med 1,800 kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande

budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt

6,800 kronor och utgiftsminskningar å tillhopa 5,000 kronor. Av

utgiftsökningen hänföra sig 1,700 kronor till bearbetning av serieobservationsmaterial

samt 3,000 kronor till försatt undersökning medelst ingående

biologiska experiment och statistiska studier rörande den utav märgborren å

skogarna i stora delar av Norrland förorsakade skadegörelsen, en undersökning

vartill Kungl. Majit från det för budgetåret 1934/1935 under utgifter för

kapitalökning, fonden för förlag till statsverket, upptagna reservationsanslaget

till vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m. den 26 juni 1936

anvisat ett belopp av 6,590 kronor. Vidare åbelöpa 1,000 kronor ökning med

hänsyn till verkliga behovet av anslagsmedlen till avlöningsförhöjningar

m. m. till icke-ordinarie personal samt 1,100 kronor uppräkning på grund av

familjepensioneringen. Av utgiftsminskningen avse 3,700 kronor familjepensionsavdrag

och 1,300 kronor minskning med hänsyn till verkliga medelsåtgången

av beloppet för provisoriskt dyrortstillägg.

Då utskottet icke funnit anledning till erinran mot framställningen, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsförsöksanstalt,

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ kronor

2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis.

............................... »

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ...................... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. kronor 68,400

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis...... » 10,000 »

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........ »

49,100

26,800

900

78,400

6,900

Summa kronor 162,100;

2) till Statens skogsförsöksanstalt: Avlöningar för bud
getåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 162,100 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

123

160:o) Statens skogsförsöksanstalt: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl.

Maj:ts framställning under punkt 160 om anvisande för ändamålet av 69,900

kronor innebär i förhållande till motsvarande anvisning för innevarande budgetår

ett med 4,200 kronor ökat anslagskrav. Av ökningen hänföra sig 1,200

kronor till ökat behov av resemedel vid anstaltens naturvetenskapliga och

entomologiska avdelningar, 1,500 kronor till stegring av expensbehovet samt

likaledes 1,500 kronor till den under föregående punkt omförmälda undersökningen

rörande märgborrens skadegörelse m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skogsförsöksanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

69,900 kronor.

161 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för statens

skogsskolor m. m., förslagsanslag. 1936 års riksdag (prop. nr 136; R. skr.

nr 247) godkände vissa av Kungl. Maj:t framlagda förslag angående skogsundervisningens

omorganisation samt anvisade, bland annat, såsom ersättning

till statens domäners fond för utgifter för statens skogsskolor m. m.

för budgetåret 1936/1937 ett förslagsanslag av 133,500 kronor. Omorganisationen

innebär för den lägre skogsundervisningens del, att skogsskolorna

vid Hällnäs i Västerbottens län, Bispgården i Jämtlands län, Bjurfors

i Västmanlands län och Kolleberga i Kristianstads län skola bibehållas med

från och med den 1 oktober 1937 i vissa hänseenden omorganiserad och

förbättrad undervisning under det att fortsättningsskolan vid Kloten skall

upphöra med det läsår, som slutar den 30 september 1937. För inträde vid

skogsskola skall bland annat fordras genomgången kurs vid kolarskola.

Kungl. Maj :ts under punkt 161 gjorda framställning om anslagsanvisning

för ändamålet med 156,700 kronor innebär i förhållande till anvisningen för

innevarande budgetår en ökning med 23,200 kronor. Beräkningen av anslagsbehovet,

fördelat på de olika ändamålen, framgår av följande uppställning,

därvid som jämförelse medtagils motsvarande belopp i anslagsberäkningen

för budgetåret 1936/1937:

tätens skogsskolor:

1937/1938

1936/1937

1.

Avlöningar ..................

kronor 50,200

48,800

2.

Dyrtidstillägg................

5,700

5,300

3.

Övriga utgifter:

expenser och underhåll......

21,000

16,000

elevstipendier å högst 250

kronor ..................

17,500

17,500

domänstyrelsens inspektion . .

500

—

rese- och traktamentsersätt- ning för Övningslärare ....

»

1,000

1,000

kostnader för underhåll av

byggnader m. in.........

»

26,125

122.025 9-500

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

1937/1938

1936/1937

Fortsä11ningssk o 1 an vid

Kloten:

1. Avlöningar m. m.:

avlöningar m. m...........

kronor 11,850

14,000

inspektörens rese- och trakta-

mentsersättning..........

250

250

elevstipendier ..............

2,815

3,750

2. Dyrtidstillägg................

3. Övriga utgifter:

» 1,260

1,200

expenser och underhåll......

» 4,000

4,300

byggnads- och reparationsar-

beten...............

O

o

c©

20,975 1,000

Kolarskolor.................. kronor_13,700_10,900

Summa kronor 156,700 133,500.

Vidkommande de olika utgiftsposterna må anmärkas följande:

Statens skogsskoler: Anslagsposten för avlöningar och dyrtidstillägg

ansluter sig till den av 1936 års riksdag godkända planen för omorganisation

av den lägre skogsundervisningen. Posten expenser och underhåll

har dels ökats med 5,000 kronor för inköp av undervisningsmateriel, nyanskaffning

till elevlogement m. m. i samband med omorganisationen samt

med 500 kronor för bestridande av kostnaderna för hantlangning vid elevernas

övningsarbeten och för deras studieresor, dels ock minskats med ett till

avlöningsposten överfört belopp av 500 kronor avseende kostnaderna för anordnande

vid skolorna av kurser i enklare sjukvård. Posten underhåll av

byggnader m. m. har ökats med 16,625 kronor. Av anvisningen under posten

avses 6,325 kronor till iordningställande av bostaden för biträdande läraren

vid Bjurfors skogsskola samt 19,800 kronor mot för innevarande budgetår

9,500 kronor lill underhåll av byggnader m. m.

Fortsätt ningsskolan vid Kloten: Minskningen å de olika

posterna hänför sig till att skolan skall avvecklas med utgången av läsåret

1936/1937 eller den 30 september 1937.

Kolarskolor: Posten har ökats med 2,800 kronor, varav 1,325 kronor

till förstärkning av för närvarande utgående medelsanvisning, 400 kronor

för bestridande av kostnader för domänstyrelsens inspektion av skolorna

samt 1,075 kronor för elevstipendier vid den av Jernkontoret anordnade

kolarskolan vid Gammelkroppa.

Utskottet. Framställningen föranleder icke någon utskottets erinran, och hemställer

utskottet alltså,

att riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för statens skogsskolor m. m. för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 156,700 kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

125

162 :o) Ersättning till statens domäners fond för byggnadskostnader vid

vissa skogsskolor, reservationsanslag. För innevarande budgetår är i riksstaten

uppfört ett anslag å 63,200 kronor för ersättning till statens domäners

fond för byggnadskostnader vid Bispgårdens och Kolleberga skogsskolor.

Kungl. Maj:ts under punkt 162 gjorda framställning avser anvisande av

ytterligare 24,000 kronor för ändamålet, beroende i huvudsak på det ändrade

läge å byggnadsmarknaden, som inträtt sedan entreprenadanbuden avgåvos.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till ersättning till statens domäners fond

för byggnadskostnader vid vissa skogsskolor för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 24,000 kronor.

163 :o) Ersättning till statens domäners fond för utgifter för övertalig

personal, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 163

gjorda framställning — innebärande en med 1,100 kronor minskad anslagsanvisning

för ändamålet — hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Ersättning till statens domäners fond

för utgifter för övertalig personal för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 291,400 kronor.

164 :o) Skogsvård m. m.: Ersättning till statens domäners fond för utgifter

för tillsyn å kronohemmans skogar samt husbehovsskogar, förslagsanslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 164 — innebärande en med 2,000 kronor ökad anslagsanvisning för

ändamålet — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Ersättning till statens

domäners fond för utgifter för tillsyn å kronohemmans

skogar samt husbehovsskogar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 34,000 kronor.

165:o) Skogsvård m. m.: Ersättning till statens domäners fond för utgifter

för tillsyn å skyddsskogar, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts

framställning under punkt 165 — innebärande en med 8,200 kronor minskad

anslagsanvisning för ändamålet — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Ersättning till statens

domäners fond för utgifter för tillsyn å skyddsskogar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 62,600

kronor.

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

166:o) Skogsvård m. m.: Understödjande av skogsvård å kronohem
man

skogar samt husbehovsskogar, reservationsanslag. Enligt vad departementschefen

under punkt 166 anfört, behöver på grund av förefintlig reservation

anslag för ifrågavarande ändamål icke av riksdagen anvisas för

budgetåret 1937/1938, vilket utskottet härigenom får för riksdagen

omförmäla.

167 :o) Skogsvård m. m.: Skogsvårdens befrämjande, reservationsanslag.

Under punkt 167 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Skogsvård

m. m.: Skogsvårdens befrämjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 1,660,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 371, av herr Lövgren

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att under titeln Skogsvård

m. m.: Skogsvårdens befrämjande anvisa ett anslag av 1,790,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

Till skogsvårdens befrämjande, att i mån av förefallande behov fördelas

mellan skogsvårdsstyrelserna, har under senare år anvisats, för budgetåret

1927/1928 500,000 kronor, för budgetåret 1928/1929 750,000 kronor,

för budgetåret 1929/1930 800,000 kronor, för ett vart av budgetåren 1930/1931

—1933/1934 830,000 kronor, för budgetåret 1934/1935 1,680,000 kronor, för

budgetåret 1935/1936 1,630,000 kronor samt för innevarande budgetår

1.500.000 kronor. För de tre senaste budgetåren avse respektive 850,000,

800.000 och 670,000 kronor ersättning till skogsvårdsstyrelserna i Västerbottens,

Norrbottens och Kopparbergs läns landstingsområden för kostnader,

föranledda av ikraftträdandet den 1 januari 1934 av lagen den 10 juni 1932

(nr 180) om vård av vissa skogar inom Västerbottens och Norrbottens läns

lappmarker med flera områden. För verksamheten i övrigt är anslaget sålunda

under vart och ett av budgetåren 1930/1931—1936/1937 beräknat till

830.000 kronor.

Departementschefen har, efter redogörelse för centralrådets för skogsvårdsstyrelsernas

förbund framställning, i ärendet anfört följande:

»Av utredningen framgår, alt skogsvårdsstyrelserna genom ökade skogsvårdsavgifter

beräknas komma att under 1937 tillföras mellan 200,000 och

300.000 kronor större inkomst än under 1936. Med hänsyn till denna förbättring

av deras ekonomiska ställning kunde skäl synas tala för att nästa

budgetår icke anvisa högre anslag av statsmedel för skogsvårdsstyrelsernas

allmänna verksamhet än som under senare tid årligen utgått eller 830,000

kronor. Såsom centralrådet framhållit torde emellertid till följd av otillräcklig

medelstillgång arbetet på skogsvårdens befrämjande under flera år

icke kunnat bedrivas i den utsträckning som ur olika synpunkter varit

önskligt. Givetvis är det av vikt att skogsvårdsstyrelserna förses med erfor
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

127

derliga medel för att kunna på bästa sätt fullfölja sin betydelsefulla uppgift.

Den verksamhet, som på grund av minskad inkomst av skogsvårdsavgifter

måst eftersättas, kräver, då förhållandena sådant medgiva, ökad

uppmärksamhet. Från denna utgångspunkt synes intet vara i och för sig

att erinra mot centralrådets förslag. Jag vill därför också för egen del tillstyrka,

att anslagsanvisningen för ändamålet under nästkommande budgetår

höjes. En anslagsökning av den storlek, centralrådet förordat (230,000 kronor),

anser jag mig dock icke kunna biträda. Jag hemställer, att densamma

begränsas till 100,000 kronor och alltså för skogsvårdsstyrelsernas allmänna

verksamhet under budgetåret 1937/1938 avses ett belopp av 930,000 kronor.

Vad angår de ökade kostnader, som 1932 års lappmarkslag föranleder för

skogsvårdsstyrelserna i Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens län, torde

till bestridande av sagda kostnader böra i överensstämmelse med centralrådets

förslag för nästa budgetår avses ett belopp av 730,000 kronor. Hela

anslaget till skogsvårdens befrämjande under nämnda budgetår torde sålunda

böra upptagas till (930,000 + 730,000 =) 1,660,000 kronor.

Någon erinran torde ej vara att göra mot att, på sätt skogsvårdsstyrelsen i

Norrbottens län hemställt, visst över skottsbelopp vid 1936 års utgång å de

för lappmarksskogama avsedda medlen av skogsvårdsstyrelsen användas för

att utfylla uppkommen brist i den för kustlandet avsatta kassafonden. Den

av centralrådet i angivna hänseende tillstyrkta omplaceringen av medlen

torde sålunda böra medgivas.»

Motionärerna anse, att anslaget skulle — på sätt centralrådet föreslagit

— betämmas till 1,790,000 kronor.

Utskottet vill icke motsätta sig, att statsanslaget för skogsvårdsstyrelsernas

allmänna verksamhet för nästa budgetår höjes utöver vad tidigare utgått.

Emellertid anser sig utskottet icke hunna tillstyrka, att anslaget bestämmes

annorlunda än Kungl. Majit föreslagit eller höjes från 830,000 kronor till

930,000 kronor. Gentemot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har utskottet intet

att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 371, till Skogsvård m. m.: Skogsvårdens

befrämjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,660,000 kronor.

168:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsutdikningsanslag, reservation.sanslag.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av torrläggningsföretag, vilka avse höjande av alstringsförmågan hos

mark med hänsyn till dess utnyttjande för skogsbörd, har riksdagen (se

1927: prop. nr 156; R. skr. nr 235) under benämning statens skogsutdikningsanslag

anvisat reservationsanslag för ett vart av budgetåren 1927 1928—

1936/1937 med respektive 200,000, 300,000. 500,000, 700,000, 800,000,

Utskottet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

U tekottet.

1,000,000, ,750,000, 750,000, 900,000 oell 900,000 kronor. Av det för innevarande

budgetår anvisade anslaget må enligt riksdagens medgivande 70,000

kronor användas för besiktning av vissa äldre dikningsföretag.

Kungl. Ma,j:ts framställning under punkt 168 innebär ett i förhållande till

anvisningen för innevarande budgetår med 200,000 kronor minskat anslagskrav.

Efter redogörelse för centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund

i ärendet ingivna framställning har departementschefen i fråga örn anslagsbehovet

för nästa budgetår anfört följande:

»Lika med centralrådet anser jag, att något sådant anslag till tillfälliga

skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar, som det vilket tidigare utgått för

arbetslöshetens bekämpande, icke under nästkommande budgetår behöver

anvisas. Å föregående anslag för ändamålet finnes — sedan det för skogsvårdsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län avsedda beloppet å 30,000 kronor

frånräknats — en behållning av i runt tal 115,000 kronor. Denna behållning

torde jämväl under budgetåret 1937/1938 böra kunna av Kungl. Maj:t

disponeras i det med ifrågavarande anslag avsedda syftet.

Vad angår frågan om medelsanvisningen under statens skogsutdikningsanslag

och grunderna för bidragstilldelning från detta anslag kan jag icke

biträda det av centralrådet förordade förslaget örn sådan utvidgning av bidragsrätten,

att denna skulle komma jämväl aktiebolag och häradsallmänningar

till del. Förut omförmälda anslag till vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder

å enskildas skogar ingick, på sätt redan framhållits, såsom ett led i

åtgärderna till arbetslöshetens bekämpande. Den omständigheten, att sistberörda

anslag på grund av det förbättrade läget å arbetsmarknaden icke vidare

behöver anvisas, torde ej motivera, att de regler, som gällde för detsamma,

nu utsträckas att avse skogsutdikningsanslaget. En dylik utvidgning

av grunderna för tilldelning ur sistnämnda anslag skulle, såsom framgår av

centralrådets beräkningar, medföra en avsevärd kostnadsökning för statsverket.

Ehuru ett genomförande av centralrådets förslag ur flera synpunkter

kunde vara av värde, torde någon allvarligare olägenhet ej föranledas av

ett bibehållande av gällande bestämmelser. Jag förordar alltså oförändrade

grunder för bidragstilldelningen. Under denna förutsättning torde anslagsbehovet

för nästa budgetår i överensstämmelse med vad centralrådet anfört

böra beräknas till 680,000 kronor, vilket belopp synes kunna avrundas till

700,000 kronor.

På samma sätt som medgivits beträffande anslaget för innevarande budgetår

torde av medelstilldelningen för budgetåret 1937/1938 visst belopp få

användas för bestridande av kostnader för besiktning av redan utförda dikningsföretag.

Jag tillstyrker att i överensstämmelse med centralrådets förslag

50,000 kronor avses för ändamålet.»

Varken departementschefens uttalande eller Kungl. Maj:ts framställning

har givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må under titeln Skogsvård m. m.: Statens

skogsutdikningsanslag för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 700,000 kronor.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

129

169:o) Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag, reservationsanslag.

Under punkt 169 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att under titeln

Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, lill utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) 1:81 av herr Hagström m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring av bestämmelserna rörande användningen av statens

skogsodlingsanslag, att skogsvårdsstyrelse beredes möjlighet att lämna bidrag

till röjningsgallring jämväl i tätväxande, till s. k. stavaskog ej hänförlig

ungskog, samt att detta anslag för budgetåret 1937/1938 höjes till 600,000

kronor; ävensom

2) II: 370 av herr Lövgren m. fl., vari hemställts, dels att riksdagen måtte

besluta den ändring i villkoren för erhållande av bidrag från statens skogsodlingsanslag

att bidrag jämväl måtte kunna utgå till röjningsgallringar i de

norrländska länen och Kopparbergs län i tätväxande ungskogsbestånd, vilka

ej äro hänförliga till s. k. stavaskog, dels ock att riksdagen i anslutning

härtill måtte besluta att under titeln Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 600,000

kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av

företag, avseende skogsodling eller annan åtgärd för vinnande av ändamålsenlig

skogsproduktion å vissa marker med otillfredsställande skogsbestånd,

har riksdagen (se 1930: prop. nr 134; R. skr. nr 324) under benämning

statens skogsodlingsanslag för budgetåren 1930/1931—1936/1937

anvisat reservationsanslag med respektive 600,000, 400,000, 350,000, 350,000,

350,000, 500,000 och 350,000 kronor.

Bestämmelser örn anslagets användning hava meddelats i kungörelsen den

27 juni 1930 (nr 270) angående villkoren för statsbidrag från statens skogsodlingsanslag

med däri genom kungörelsen nr 582/1933 gjord ändring. Vidare

har Kungl. Majit nämnda dag utfärdat cirkulär (nr 271) till samtliga

skogsvårdsstyrelser och skogssällskapet med vissa föreskrifter rörande

tillämpningen av sagda kungörelse, vilket cirkulär ändrats i viss del genom

cirkulär den 30 april 1931 (nr 78).

I skrivelse den 20 augusti 1936 har centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund hemställt örn anvisande för ifrågavarande ändamål under budgetåret

1937/1938 av ett anslag å 600,000 kronor.

Vidare har centralrådet i särskild skrivelse samma dag gjort framställning

örn vissa ändringar i de för bidrag från förevarande anslag gällande bestämmelser.

Centralrådet har härutinnan — under förmälan att centralrådet,

på samma sätt som skett beträffande de ifrågasatta ändringarna av bestämmelserna

för skogsutdikningsanslaget, berett samtliga skogsvårdsstyrel
Bihang

till riksdagens protokoll 19,‘I7. 10 sand. Nr 1. 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

ser ävensom skogssällskapet tillfälle att inkomma med förslag till sådana

ändringar, som kunde anses påkallade för mest ändamålsenliga bedrivande

av bidragsverksamheten — i huvudsak anfört följande.

De skogsvårdsstyrelser, som förordat att aktiebolag borde medgivas rätt

till bidrag från statens skogsutdikningsanslag, hade i allmänhet och på i huvudsak

samma skäl även ansett, att dylik rätt borde utverkas för bolag med

avseende på statens skogsodlingsanslag. Detsamma vore förhållandet i fråga

örn häradsallmänningar. Centralrådet kunde i princip helt ansluta sig till

denna uppfattning. Med nuvarande läge på arbetsmarknaden ansåge centralrådet

det dock naturligt och riktigt att möjligheterna att erhålla bidrag

av statsmedel till olika åtgärder inom näringslivet överhuvud taget hölles

inom jämförelsevis snäva gränser. Att döma av från skogsvårdsstyrelsema

inkomna uppgifter skulle, till skillnad mot vad vore förhållandet i fråga örn

skogsdikning, en aktiebolagen medgiven bidragsrätt komma att medföra sådana

ökade krav på statsmedel för de ändamål, som vore avsedda att understödjas

med bidrag från statens skogsodlingsanslag, att denna verksamhei

skulle komma att i väsentlig grad vidgas utöver den ram, varinom den tidigare

hållits. Örn centralrådet sålunda nied hänsyn till de gynnsamma förhållandena

på arbetsmarknaden icke för närvarande funne en dylik utvidgning

av den statliga bidragsverksamheten på området lämplig, kunde även

andra synpunkter anföras, som talade för att tillsvidare finge anstå med den

ifrågasatta utvidgningen av bidragsrätten till anslaget ifråga. Viktigast av

dessa vore, att bidragsrättens nuvarande begränsning icke kunde — till

skillnad mot vad som vore fallet i fråga örn statens skogsutdikningsanslag

— sägas medföra några tekniska svårigheter med avseende på planläggningsarbetet.

Vidare skulle bolagens bidragsanspråk — för det stora antalet smärre

bolag i södra och mellersta delarna av landet samt för häradsallmänningarna

saknade frågan i stort sett praktisk betydelse — i huvudsak komma att

koncentreras till Norrland och där framförallt avse mark, som innehades avvåra

största träindustriföretag. Centralrådet holle före, att dessa bolag, i

den mån arbetskraft stöde till förfogande och skogsvården det krävde, skulle

särskilt under nuvarande för skogsbruket jämförelsevis gynnsamma konjunkturer

finna det med sin egen fördel förenligt att utan statens bistånd taga

sådan vård örn sina skogar, att det allmännas intresse bleve i nu ifrågavarande

avseende i fullt skälig utsträckning tillgodosett. Ifrågavarande bolags

skogsförvaltningar torde även till skillnad mot många enskilda skogsägare

väl inse betydelsen och det ekonomiskt fördelaktiga av att i erforderlig utsträckning

verkställa röjningar och hyggesrensningar. Aven på nu anförda

grunder förmenade alltså centralrådet att tillsvidare borde anstå med att tillerkänna

aktiebolag och häradsallmänningar bidragsrätt till anslaget ifråga.

Av samtliga norrländska skogsvårdsstyrelser med undantag för skogsvårdsstyrelsen

i Gävleborgs län hade framhållits angelägenheten av att sådan ändring

vidtoges i bestämmelserna för statens skogsodlingsanslag, att möjlighet

bereddes skogsvårdsstyrelse att, på sätt som varit fallet, då det gällt att med

statsbidrag understödja vissa tillfälliga skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar,

lämna bidrag till röjningsgallring i tätväxande, till s. k. stavaskog ej hänförlig

ungskog. Betydelsen för skogsvården av en dylik ändring vitsordades

jämväl av skogsvårdsstyrelsen i Kopparbergs län. Som viktigaste argument

för ifrågavarande förslag bade anförts, att stora svårigheter förefunnes att

utan bidrag kunna förmå skogsägarna att utföra sagda för skogens utveckling

synnerligen betydelsefulla åtgärder. Härvid borde beaktas, att skogsskiftena

i Norrland och Dalarna ofta vore avsides belägna från själva gårdar
-

s. 131 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottcts utlåtande Nr 1.

131

na, vilket i sin mån bidroge till att motverka intresset för sådana genomhuggningar

av skogsbestånden, som endast medförde kostnader. Vissa skogsvårdsstyrelser

hade även framhållit, att stora svårigheter förefunnes att draga

en gräns mellan den trögväxande ungskogen och den s. k. stavaskogen, för

vars röjning bidrag kunde utgå från statens skogsodlingsanslag.

Då det ur skogsvårdssynpunkt vore av synnerligen stor betydelse, att ifrågavarande

ungskogar i rätt tid bleve föremål för genomhuggning och skogsägarnas

intresse för vidtagandet av dylika åtgärder alltjämt torde behöva

stimuleras med bidrag, ansåge centralrådet sig böra föreslå, att en ändring

av nu angivna innebörd vidtoges i villkoren för statens skogsodlingsanslag.

Liksom fallet varit i fråga örn anslaget till understödjande av vissa tillfälliga

skogsvårdsåtgärder å enskildas skogar syntes emellertid ifrågavarande

bidragsmöjlighet böra begränsas att endast avse de norrländska länen samt

Kopparbergs län.

I likhet med vad som vore förhållandet beträffande statens skogsutdikningsanslag

hade ett antal skogsvårdsstyrelser framhållit önskvärdheten av,

att bidragsansökningar med avseende på statens skogsodlingsanslag alltefter

företagens planläggning kunde i och för prövning ingivas i fortlöpande följd

under året. På samma skäl och under samma förutsättning, som anförts i

fråga om statens skogsutdikningsanslag ville centralrådet för sin del förorda,

att ändring av dylik innebörd vidtoges i för statens skogsodlingsanslag gällande

bestämmelser.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»I överensstämmelse med vad jag anfört beträffande statens skogsutdikningsanslag

tillstyrker jag jämväl i fråga örn skogsodlingsanslaget sådan

ändring i de för bidragstilldelning gällande grunderna, att ansökningar örn

bidrag från sistnämnda anslag må kunna ingivas i fortlöpande följd under

året. Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan riksdagens beslut meddelats,

utfärda de föreskrifter i ämnet, som därav må föranledas.

Förslaget om utökning av de ändamål, för vilka bidrag från skogsodlingsanslaget

må beviljas, till att inbegripa röjningsgallring i tätväxande, till

stavaskog ej hänförlig ungskog finner jag mig — i överensstämmelse med

mitt ståndpunktstagande till den föreslagna utvidgningen av bidragstilldelningen

från skogsutdikningsanslaget — icke kunna tillstyrka. Vad jag såsom

grund för mitt ståndpunktstagande beträffande sistnämnda anslag anfört

torde äga motsvarande tillämpning å det nu förevarande förslaget, vars genomförande

enligt centralrådets beräkningar skulle medföra en kostnadsökning

för statsverket under nästa budgetår av omkring 200,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts och då medelsbehovet under ifrågavarande

anslag vid oförändrade bidragsvillkor i anslutning till vad centralrådet

upplyst torde begränsas till i runt tal 400,000 kronor, förordar jag, att

anslaget för budgetåret 1937/1938 uppföres i riksstaten med sistnämnda

belopp.»

Motionärerna påyrka, att anslaget — på sätt centralrådet förelagit — bestämmes

till 600,000 kronor, samt att bestämmelserna för bidrag från anslaget

ändras på sätt centralrådet föreslagit.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet. Utskottet ansluter sig till departementschefens uttalande, att en utökning

av de ändamål, för vilka bidrag från skogsodlingsanslaget må beviljas, ej

nu torde böra genomföras. På grund härav kan utskottet ej heller tillstyrka

högre medelsanvisning för ändamålet än Kungl. Maj:t föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:81 och 11:370, under titeln

Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

170:o) Skogsvård in. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas förbund.

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 170 örn en anslagsanvisning för

ändamålet av 36,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en ökning av anslaget med 3,000 kronor. Anslagsökningen

beror dels därpå, att för lokalhyra m. m. räknats med ett från 3,500

till 4,500 kronor förhöjt belopp, dels ock därpå, att för täckande av kostnaderna

för 1937 års förbundsstämma upptagits en utgiftspost å 2,000 kronor

Utskottet. Framställningen har icke föranlett någon utskottets erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas

förbund för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 36,000 kronor.

171:o) Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar. Med tillstyrkande

av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 171 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Bidrag till vissa föreningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 13,400

kronor.

172:o) Skogsvård m. m.: Släckning av skogseld, förslagsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 172 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogsvård m. m.: Släckning av skogseld

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

20,000 kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

133

173:o) Vissa åtgärder på skogshushållningens område m. m., reservationsanslag.

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 173, vilken avser medelsanvisning

till belopp av 100,000 kronor för pannbyten m. m., innebär en

i betraktande av medelsåtgången och behållningen å tidigare anslag för ändamålet

med 200,000 minskad anslagsanvisning.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning föranleder icke någon utskottets

erinran liksom utskottet ej heller har något att invända mot att, såsom departementschefen

ifrågasatt, av det belopp, som av det för budgetåret 1934/

1935 anvisade reservationsanslaget till vissa åtgärder på skogshushållningens

område m. m. avsetts att stå till Kungl. Maj:ts förfogande för tillgodoseende

av sådana behov å sagda område, för vilkas tillgodoseende medel i övrigt ej

finnas tillgängliga eller lämpligen kunna användas, må till kaptenen G. E.

O. A. Drangel för exploaterandet av en utav honom uppfunnen kuberingsmaskin,

benämnd Cubus, utgå förslagsvis 10,000 kronor såsom bidrag till

byggandet av provmaskin och 20,000 kronor att tilldelas i form av lån för

uppfinningens vidare exploatering, därest provmaskinen motsvarar förhoppningarna.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa åtgärder på skogshushållningens

område m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

174:o) Merkostnader vid användning av inhemskt bränsle vid statens

stationära värmeanläggningar, förslagsanslag. I anledning av propositionen

nr 189 vid 1933 års riksdag och vissa i ämnet väckta motioner beslöt riksdagen

(särskilda utskottets uti. nr 3; R. skr. nr 283), bland annat, att för bugetåret

1933/1934 å nionde huvudtiteln uppföra dels ett extra förslagsanslag av

300,000 kronor till täckande av merkostnader vid användning av inhemskt

vedbränsle vid statens stationära värmeanläggningar, dels ock ett extra reservationsanslag

av 170,000 kronor till täckande av merkostnader vid användning

av inhemskt vedbränsle vid vissa kommunala och enskilda anläggningar.

För budgetåret 1934/1935 uppfördes anslag för samma ändamål

med respektive 170,000 och 70,000 kronor. För budgetåren 1935/1936 och

1936/1937 hava anslag till merkostnader vid användning av inhemskt bränsle

vid statens stationära värmeanläggningar uppförts med respektive 170,000

och 150,000 kronor, varemot, till följd av behållning å de tidigare anslagen,

någon anvisning till merkostnader vid kommunala och enskilda anläggningar

ej skett.

Departementschefen har efter redogörelse för framställning från byggnadsstyrelsen

örn anvisning för ändamålet med 150,000 kronor i ärendet anfört

följande.

»Då det synes önskvärt att ifrågavarande bidragsverksamhet fortsättes i

Utskottet.

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Utskottet.

nuvarande omfattning jämväl under nästa budgetår, biträder jag byggnadsstyrelsens

förslag till medelsanvisning. Erforderliga författningsbestämmelser

torde i sinom tid få meddelas av Kungl. Majit.

Någon anvisning av medel för bestridande av merkostnader vid kommunala

och enskilda anläggningar torde ej behöva ske med hänsyn till förefintlig

reservation å tidigare för ändamålet anvisade anslag. Reservationen den

1 juli 1936 uppgick till över 220,000 kronor.»

Utskottet, som biträder departementschefens uttalande, att bidragsverksamheten

fortsättes jämväl nästa budgetår, tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts

anslagsäskande. Emellertid synes det utskottet angeläget, att en viss försiktighet

iakttages vid anläggande av värmeanläggningar, vilka uteslutande

kunna användas för vedeldning, i trakter, där tillgången å ved är knapp.

Enligt vad utskottet inhämtat ha allmänna inrättningar i sådana trakter i

brist på ved nödgats utbyta eller omändra nyligen anskaffade anläggningar

för vedeldning för att möjliggöra eldning med koks.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Merkostnader vid användning av inhemskt

bränsle vid statens stationära värmeanläggningar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 150,000

kronor.

175:o) Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag.

Beträffande Kungl. Maj :ts framställning under punkt 175 kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

anmäla.

176:o) Kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område, reservationsanslag.

Beträffande Kungl. Maj :ts framställning under punkt 176 kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

anmäla.

177.-o) Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag. I enlighet med

Kungl. Majrts under punkt 177 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Belöningar för rovdjurs dödande för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kro
-

nor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

135

K. Lantmäteriväsendet.

178:o) Lantmäteristyreisen: Avlöningar, förslagsanslag. Vid 1936 års

riksdag beslöts viss omorganisation av lantmäteristyrelsen, föranledd därav

att de uppgifter, som tidigare ankommit på fastighetsregisterkommissionen

skulle övertagas av lantmäteristyrelsen (prop. nr 138; R. skr. nr 341). Till

avlöningar för den sålunda omorganiserade lantmäteristyrelsen är i riksstaten

för innevarande budgetår upptaget ett förslagsanslag av 261,200 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 178 innefattar — förutom hemställan

till riksdagen om godkännande av ändrad stat för lantmäteristyrelsen

— anslagsanvisningen för avlöningar med 254,700 kronor, vilket belopp med

6,500 kronor understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår.

Anslagsbehovet för budgetåret 1937/1938 har beräknats till enahanda belopp

som det i nu gällande stat upptagna med de jämkningar allenast, som föranledas

av 1936 års riksdagsbeslut rörande familjepensioneringen.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 184,900

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat,

förslagsvis .................... » 7,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m.............kronor 44,300

b) Avlöningsförhöj
ningar

m. m., förslagsvis

.......... » 2,600 > 46,900

4. Särskilda löneförmåner

till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän:

a) Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis kronor 4,500

Utskottet.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

b) Provisoriskt dyr
ortstillägg,

förslagsvis

.............. kronor 10,800

c) Provisoriskt lönetill
lägg,

förslagsvis ... » 400 kronor 15,700

Summa kronor 254,700;

2) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 254,700 kronor.

179:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

framställning under punkt 179 om en anslagsanvisning för ändamålet av

77,500 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår

en minskning med 5,000 kronor, som hänför sig till en beräknad minskning

ajv kostnaderna för anskaffning av stålhyllor och dylikt till styrelsens

arkiv.

Utskottet. I enlighet med framställningen, som icke föranlett någon utskottets erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 77,500

kronor.

180 :o) Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar, förslagsanslag. Under

punkt 180 har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för lantmäterikontoren i

länen fastställa ändrad personalförteckning och godkänna ändrad avlöningsstat

samt till Lantmäterikontoren i länen: Avlöningar för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 878,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren väckt, till utskottet hänvisad motion, nr 174, av herr Baeckström

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att anslaget till lantmäterikontoren

i länen ökas med 4,800 kronor till 882,800 kronor (nionde huvudtiteln

nr 180).

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionen, hänvisas till

denna.

Kungl. Maj.ts förslag innefattar en anslagsanvisning, som med 112,000

kronor överstiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda

belopp utgör skillnaden mellan utgiftsökningar å sammanlagt

137,000 kronor och en utgiftsminskning för familjepensionsavdrag om 24,900

kronor. Av utgiftsökningen avses ett belopp av [(78,700 — 27,700=) 51,000

+ 67,100=] 118,100 kronor till förstärkning — med hänsyn dels till den

efter jorddelningslagens ikraftträdande inträdda stegringen i arbetsuppgifter
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

137

na vid kontoren och dels behovet av avverkning av inneliggande balanserade

ärenden — av såväl den fackutbildade som icke fackutbildade extra personalen

vid kontoren. Enligt förslaget skulle anställas utöver nuvarande å extra

stat uppförda 3 förste assistenter i lönegraden B 24 och 10 assistenter i lönegraden

B 21 ytterligare 6 förste assistenter och 7 assistenter. Som följd härav

kan anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl.

Majit — från vilken post bestridas arvoden till extra assistenter och biträdande

överlantmätare — nedsättas med 27,700 kronor, vadan den av tjänsternas

inrättande betingade kostnadsökningen reduceras till (78,700—27,700

= ) 51,000 kronor. För anställande av ytterligare personal utan fackutbildning

upptages ett belopp av 67,100 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig

vidare 15,000 kronor till anställande av arbetskraft för konservering av lantmäterikontorens

i största utsträckning helt oersättliga kartmaterial — den totala

kostnaden härför beräknas till 125,000 å 150,000 kronor — samt 3,900

kronor till uppräkning av anslagsmedlen under posten särskilda löneförmåner

till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän, därav till följd av antalet

nyinrättade tjänster 1,100 kronor och på grund av familjepensioneringen

2,800 kronor.

Motionärerna påyrka, att anslag anvisas för anställande i Västerbottens län

av en biträdande överlantmätare.

Utskottet vitsordar, att arbetsförhållandena vid lantmäterikontoren för närvarande

äro otillfredsställande samt att åtgärder måste vidtagas för att tillföra

kontoren ökad personal. Med hänsyn härtill har utskottet intet att erinra

mot Kungl. Maj:ts förslag att å extra stat anställa ytterligare 6 förste assistenter

och 7 assistenter samt att bereda tillfälle för utökning av den icke fackutbildade

personalen med 40 tjänstemän. Ej heller Kungl. Maj:ts anslagsäskande

i övrigt har föranlett någon erinran från utskottets sida.

Vad slutligen angår motionärernas yrkande örn anställande av en biträdande

överlantmätare i Västerbottens län torde den omfattande personalutökningen

vid lantmäterikontoren, som Kungl. Majit föreslagit och utskottet

tillstyrkt, åtminstone för närvarande vara tillfyllest för att nöjaktigt tillgodose

föreliggande personalbehov. Utskottet kan alltså icke biträda motionen.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionen II: 174,

1) för lantmäterikontoren i länen fastställa följande

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

9 överlantmätare (Stockholms, Älvsborgs, Värmlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län) ........ B 30

Utskottet.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Befattning Lönegrad

14 överlantmätare (övriga län utom Gotlands län) .. B 29

28 kanslibiträden ................................ B 7

6 kontorsbiträden .............................. B 4

Tjänstemän å extra stat.

9 förste assistenter ............................ B 24

17 assistenter .................................. B 21;

2) godkänna följande avlöningsstat för lantmäterikontoren

i länen att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ kronor 336,600

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat:

a) Lön, tjänstgöringspenningar

och, i förekommande

fall, ortstillägg..........kronor 26,450

Lön

Tjänst-

görings-

pen-

ningar

Orts-

till-

lägg

Titel

An-

tal

Kronor

Summa

kronor

5,000

2,500

—

Överlantmäta- ren i Gotlands

län.........

i

7,500

11,550

7,400

7,500

2,200

1,500

150

Assistenterna i

Västernorr- lands (2) och

Jämtlands län

(1)..........

3

2,200

1,500

—

Annan assistent

2

18,950

Summa kronor

26,450

Antti. 1. Överlantmätaren åtnjuter ett ålderstillägg till

lönen å 600 kronor efter 5 år.

Anin. 2. Assistent åtnjuter tre ålderstillägg till lönen å

500 kronor efter resp. 5, 10 och 15 år.

b) Ålderstillägg, förslagsvis kronor 4,550

c) Fyllnadsarvoden åt vikarier,

förslagsvis.........■>___500 , 31,500

I

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis

................................

148,000

s. 139 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

139

4. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda

av Kungl. Majit:

a) Grundbelopp.......... kronor 57,300

b) Tillfällig löneförbättring

till extra assistenter, för
-

slagsvis ..............

5. Avlöningar till övrig icke-ordi- narie personal:

a) Grundavlöningar m. m.,

» 5,000

kronor 62,300

förslagvis ............

b) Avlöningsförhöjningar

kronor 265,700

m. m., förslagsvis......

» 20,000

» 285,700

6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke- ordinarie tjänstemän:

a) Tillfällig löneförbättring,

förslagsvis ............

b) Avlöningsförstärkning åt

överlantmätaren i Köp-

kronor 5,200

parbergs län..........

c) Provisoriskt dyrortstill-

» 900

lägg, förslagsvis .......

d) Provisoriskt lönetillägg,

» 5,000

förslagsvis ............

» 2,800

> 13,900

summa kronor 878,000;

3) till Lantmöterikontoren i lånen: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 878,000 kronor.

181 :o) Lantmäterikontoren i länen: Omkostnader, förslagsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 181 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lantmäterikontoren i lånen: Omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

189,500 kronor.

182 :o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar, förslagsanslag.

Under punkt 182 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att

1) för distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. godkänna viss ändrad

avlöningsstat;

2) förklara,

a) att under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 må till distriktslantmätare

och extra lantmätare med arvode, utöver dyrtidstillägg på grund av lön eller

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

arvode, av statsmedel utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete

enligt gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare till 4,000

kronor, för extra lantmätare med arvode om 2,000 kronor till 3,200 kronor

och för extra lantmätare med arvode om 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400

kronor, allt för år räknat,

b) att för samma tid må till extra lantmätare utan arvode av statsmedel

utgå tillskott till inkomster för arbete enligt lantmäteritaxan, motsvarande

dyrtidstillägg å 2,400 kronor för år,

c) att vad under b) sägs angående extra lantmätare skall i tillämpliga delar

även gälla aspirant vid lantmäteristaten,

d) att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående dyrtidstillägg för

motsvarande tid gällande bestämmelser skola i tillämpliga delar lända till

efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som kunna vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser,

e) att Kungl. Majit må äga att, med tillämpning i den mån så kan ske av

de angående dyrtidstillägg gällande grunder, för samma tid medgiva tillskott

av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,

som fortfarande utöva praktisk verksamhet;

3) till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 1,284,300 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) II: 104 av herr Pettersson i Hällbacken m. fl., vari hemställts, att riksdagen

dels måtte besluta höja den i statsverkspropositionen föreslagna löneförbättringen

för i motionen nämnda tekniska biträden till 900 kronor per år

för dem som tjänstgjort i minst sex år och till 1,200 för dem som tjänstgjort

i minst nio år med lantinäteristyrelsens förordnande, dels uttala att vid beräkning

av tjänsteår de grunder som föreslagits av de sakkunniga skola äga

tillämpning; samt

2) II: 273 av herr Holmbäck, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att lantmäteridistriktens antal ökas med 16, att i enlighet härmed å lönestaten

för distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl. utöver i statsverkspropositionen

föreslagna 209 distriktslantmätare upptagas 6 distriktslantmätare

med lön av 3,000 kronor, samt att det föreslagna antalet arvoden å 2,000

kronor för extra lantmätare till följd härav minskas med samma antal, d. v.

s. att anslaget för detta ändamål sänkes med 12,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Kungl. Maj.ts förslag innebär en anslagshöjning av 112,000 kronor.

Ökningen avser att möjliggöra en snabbare handläggning av

lantmäteriförrättningarna, i vilket ämne departementschefen

efter redogörelse för framställning från lantmäteristyrelsen anfört följande:

»Såsom lantmäteristyrelsen anfört torde härför erfordras en förstärkning

av antalet på eget ansvar arbetande lantmätare. Beträffande förslaget om

s. 141 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

141

utökning i detta sylte av antalet lantmäteridistrikt hava olika meningar gjort

sig gällande. För egen del har jag av den förebragta utredningen kommit

till den uppfattningen, att det nuvarande antalet distriktslantmätartjänster

icke är tillräckligt, örn allmänhetens berättigade krav på behandling utan

alltför stort dröjsmål av ärendena skall kunna tillgodoses. I frågans nuvarande

läge är jag dock icke beredd att tillstyrka en så kraftig ökning av distriktens

antal som den varom lantmäteristyrelsen hemställt. Jag förordar, att

tillsvidare högst 10 nya distrikt inrättas. Det bör ankomma på Kungl. Majit

att efter förslag av lantmäteristyrelsen vidtaga den ändring i nuvarande distriktsindelning,

som härav föranledes.

Förutom distriktslantmätarna torde såsom lantmäteristyrelsen framhållit

föreligga ett behov av självständigt verkande lantmätare, vilka ej äro bundna

till visst distrikt. Ifrågavarande befattningshavare böra åtnjuta arvode

enligt de grunder, som för närvarande gälla beträffande extra lantmätare.

Arvode till extra lantmätare utgår med lägst 1,000 och högst 2,000 kronor

för år, vartill komma dyrtidstillägg och tillskott till dyrtidstillägg. Under

förutsättning att antalet distriktslantmätartjänster utökas på sätt av mig föreslagits

torde, enligt lantmäteristyrelsens uppgifter, för nästa budgetår komina

att finnas 124 extra lantmätare och 16 aspiranter, vilka enligt gällande

bestämmelser skulle vara berättigade till arvode av ifrågavarande slag. Vid

genomförande av den under en föregående punkt (ISO) föreslagna utökningen

av lantmäterikontorens personal med 6 förste assistenter och 7 assistenter

å extra stat, skulle antalet arvodesberättigade extra lantmätare och aspiranter

minskas till 127. På skäl, som av lantmäteristyrelsen anförts, tillstyrker

jag, att för nästa budgetår medel anvisas till belopp, som möjliggör utdelning

av arvoden till sistnämnda antal. Med hänsyn till behovet av självständigt

verkande lantmätare torde arvodena böra fördelas på 46 arvoden å

2,000 kronor, 40 arvoden å 1,500 kronor och 41 arvoden å 1,000 kronor. Till

aspirant torde böra utgå allenast arvode av den minsta storleken. Aspirant

bör, på sätt lantmäteristyrelsen föreslagit, icke vara berättigad att jämte dylikt

arvode uppbära tillskott till dyrtidstillägg.»

Kungl. Maj:ts förslag innefattar jämväl förslag till förbättring

av vissa av de tekniska biträdenas anställningsförhållanden.

Härom har departementschefen till statsrådsprotokollet anfört

följande:

»Förslaget att genom åldertillägg till de tekniska biträdena förbättra dessas

ställning synes behjärtansvärt. Med hänsyn till det samband, denna

fråga’ äger med den föreslagna löneregleringen för distriktslantmätarna, vill

jag icke nu taga slutlig ståndpunkt till densamma. Billighetsskäl synas emellertid

tala för att man, i avbidan på ett slutgiltigt bedömande av spörsmålet,

söker finna en provisorisk lösning av detsamma. Mest angeläget är givetvis,

att en avlöningsförbättring kommer sådana befattningshavare till del,

som varit någon längre tid i tjänst. Jag vill sålunda såsom ett provisorium

förorda, att avlöningsförbättring av statsmedel må utgå till tekniska biträden,

som under sex år eller mera efter förordnande av lantmäteristyrel
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

sen innehaft dylik tjänst. Avlöningsförbättringen synes skäligen kunna bestämmas

till 450 kronor. Det bör ankomma på lantmäteristyrelsen att avgöra,

om förutsättningarna för åtnjutande av ifrågavarande lönetillskott äro

för handen, därvid styrelsen bör hava uppmärksamheten på att de av vederbörande

distriktslantmätare utgående löneförmånerna icke tillmätas oskäligt

lågt. Närmare bestämmelser torde, i den mån så kan finnas erforderligt,

få meddelas av Kungl. Majit.»

Motionen II: 104 innebär förslag, att den för de tekniska biträdena föreslagna

löneförhöjningen bestämdes till 900 kronor för år för dem, som tjänstgjort

i minst sex år, och till 1,200 kronor för år för dem, som tjänstgjort i

minst nio år.

Motionen II: 273 innebär förslag örn utökning av antalet distriktslantmätare

till 6 utöver Kungl. Majits förslag samt minskning av antalet extra lantmätare

med samma antal, varför skulle erfordras en anslagsökning med 6,000

kronor.

UtekoUet. Utskottet finner i likhet med departementschefen behov föreligga att vidtaga

särskilda åtgärder för en snabbare handläggning av lantmäteriförrättningarna.

Med hänsyn härtill torde en utvidgning av antalet lantmäteridistrikt

kunna förordas. Emellertid anser sig utskottet icke böra tillstyrka

större utökning av antalet distrikt än Kungl. Majit föreslagit eller med tio.

Utskottet biträder således icke motionen 11:273.

Vidkommande förslaget att genom ålderstillägg till de tekniska biträdena

hos distriktslantmätarna förbättra dessas ställning vill utskottet understryka

behovet av att åtgärder härutinnan vidtagas. Ehuru utskottet finner de skäl,

som åberopats till stöd för framställningen i motionen lii 104, behjärtansvärda,

vill utskottet icke — med hänsyn till förestående lönereglering för distriktslantmätarna

— förorda, att de provisoriska ålderstillägg, som nu föreslagits

skola utgå, bestämmas annorlunda än Kungl. Majit föreslagit. Härvid

vill utskottet understryka departementschefens uttalande därom, att det borde

ankomma på lantmäteristyrelsen att avgöra, örn förutsättningarna för åtnjutande

av ifrågavarande lönetillskott vöre för handen, därvid styrelsen

borde hava uppmärksamheten på att de av vederbörande distriktslantmätare

utgående löneförmånerna icke tillmättes oskäligt lågt.

Under åberopande av det anförda och då Kungl. Majits framställning i

övrigt icke föranlett någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionerna lii 104 och lii 273,

1) godkänna följande avlöningsstat för distriktslantmätare

och extra lantmätare m. fl., att tillämpas tillsvidare

från och med budgetåret 1937/1938:

s. 143 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

143

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat:

a) Lön och, i förekommande

fall, ortstillägg kronor 629,800

Lön

Orts-

till-

lägg

Titel

An-

tal

Kro-

nor

3,000

400

Distriktslant- mätare. sta- tionerad i

Stockholm .

7

23,800

3,000

Annan di- striktslant- mätare ____

202

606,000

Summa

209

629,800

Aran. Distriktslantmätare åtnjuter

tre ålderstillägg till lönen å 500 kronor

efter resp. 5, 10 och 15 år.

b) Ålderstillägg, förslagsvis » 170,000 kronor 799,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestäm
da

av Kungl. Maj:t:

a) Arvoden till extra lantmätare

och aspiranter kronor 193,000

b) Avlöningsförbättring

åt tekniska biträden,

förslagsvis ...........» 31,500 » 224,500

3. Tillskott till dyrtidstillägg till vissa lant
mätare,

förslagsvis.................... » 260,000

Summa kronor 1,284,300;

2) förklara,

a) att under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 må till distriktslantmätare

och extra lantmätare med arvode, utöver

dyrtidstillägg på grund av lön eller arvode, av statsmedel

utgå tillskott därtill på grund av inkomster för arbete enligt

gällande lantmäteritaxa, beräknade för distriktslantmätare

till 4,000 kronor, för extra lantmätare med arvode örn

2,000 kronor till 3,200 kronor och för extra lantmätare med

arvode örn 1,500 eller 1,000 kronor till 2,400 kronor, allt för

år räknat,

b) att för samma tid må till extra lantmätare utan arvode

av statsmedel utgå tillskott till inkomster för arbete enligt

lantmäteritaxan, motsvarande dyrtidstillägg å 2,400 kronor

för år,

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

c) att vad under b) sägs angående extra lantmätare skall

i tillämpliga delar även gälla aspirant vid lantmäteristaten,

d) att beträffande tillskott, som nu nämnts, de angående

dyrtidstillägg för motsvarande tid gällande bestämmelser

skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse, med rätt för

Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter, som kun

na vara erforderliga för tillämpning av dessa bestämmelser,

e) att Kungl. Majit må äga att, med tillämpning i den mån

så kan ske av de angående dyrtidstillägg gällande grunder,

för samma tid medgiva tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare

och vice kommissionslantmätare, som

fortfarande utöva praktisk verksamhet;

3) till Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Avlöningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 1,284,300 kronor.

183 :o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Reseersättningar,

förslagsanslag. Kungl. Maj:ts under punkt 183 gjorda framställning om

anvisande för ändamålet av 870,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår ett med 70,000 kronor ökat anslagskrav.

Anslagsökningen har motiverats dels till belopp av 20,000 kronor med nuvarande

belastning, dels till belopp av 40,000 kronor därmed att gällande inskränkning

i rätten till resekostnader och traktamentsersättning för tekniska

biträden föreslagits skola upphävas, dels ock till belopp av 10,000 kronor

med behov av flyttningsersättning åt extra lantmätare.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Med hänsyn till angelägenheten av att utnyttjandet av de tekniska biträdena

icke hämmas genom för snävt angivande av den tid, under vilken resekostnads-

och traktamentsersättning av statsmedel årligen må kunna utgå

till dylika biträden, tillstyrker jag lantmäteristyrelsens hemställan om ändring

i nu gällande bestämmelser i ämnet. Ur kontrollsynpunkt synes en viss tidsbegränsning

av ersättningsrätten vara att förorda. Tiden bör emellertid, såsom

lantmäteristyrelsen framhållit, tillmätas så riklig, att en rationell arbetsfördelning

med anlitande av tekniska biträden möjliggöres å lantmäteridistrikten.

I anslutning till vad lantmäteristyrelsen anfört förordar jag, att

den tidsperiod, under vilken ersättning av statsmedel må åtnjutas, bestämmes

till 25,000 dygn om året. Ifrågavarande anslag torde på grund härav

i enlighet med lantmäteristyrelsens beräkningar böra höjas med 40,000 kronor.

Då frågan örn flyttningsersättning åt extra lantmätare senast var föremål

för statsmakternas prövning, torde man hava räknat med, att lantmätarelönesakkunnigas

förslag till lönereglering skulle kunna upptagas till prövning

i sådan tid, att proposition i ämnet kunde föreläggas 1937 års riksdag.

Av skäl, som i annat sammanhang anförts, måste löneregleringsspörsmålen

s. 145 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

145

tillsvidare anstå. Om också vissa principiella betänkligheter kunna hysas

mot en fristående lösning av frågan om flyttningsersättning åt den kategori

av oreglerade befattningshavare, som de extra lantmätarna utgöra, synas mig

dock starka billighetsskäl kunna åberopas för att avgörandet av detta, för

därav berörda personer synnerligen betydelsefulla spörsmål icke längre undanskjutes.

Jag förordar att, i avvaktan på slutligt ställningstagande till det

komplex av frågor, som innefattas i lantmätarelönesakkunnigas betänkande,

förevarande ersättningsfråga provisoriskt löses. Det synes härvid lämpligt

att utgå från det förslag i ämnet, som innehålles i lantmäteristyrelsens omförmälda

skrivelse den 18 september 1935. Flyttningsersättning till extra

lantmätare bör sålunda utbetalas enligt bestämmelserna i 21 § 2 kungörelsen

den 15 juni 1935 (nr 397) med avlöningsbestämmelser för icke-ordinarie befattningshavare

vid nyreglerade verk inom allmänna civilförvaltningen, dock

att ersättningen för varje flyttning bör maximeras till 600 kronor. Närmare

bestämmelser torde få i sinom tid meddelas av Kungl. Majit. Den vid bifall

till detta förslag föranledda ökade kostnaden för statsverket kan i överensstämmelse

med lantmäteristyrelsens beräkning upptagas till 10,000 kronor,

med vilket belopp alltså nu ifrågavarande anslag bör ökas.

Förutom angivna ökade utgifter under anslaget, (40,000 + 10,000 =)

50,000 kronor, torde belastningen under senare år böra föranleda en uppräkning

av anslaget med 20,000 kronor. Anslaget torde alltså för nästa

budgetår beräknas till (800,000 + 50,000 + 20,000 =) 870,000 kronor.»

Mot anslagsberäkningen sådan densamma av departementschefen motiverats

har utskottet intet att erinra, varför utskottet i enlighet med Kungl. Maj :ts

framställning hemställer,

att riksdagen må till Distriktslantmätare och extra lantmätare

m. fl.: Reseersättningar för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett förslagsanslag av 870,000 kronor.

184:o) Distriktslantmätare och extra lantmätare m. fl.: Ersättning för

publik renovation, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Majits under punkt

184 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet till

oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Distriktslantmätare och extra lantmätare

m fl.: Ersättning för publik renovation för budget
året

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

185 :o) Understöd åt jorddclningsväscndet m. lii.: Bidrag till jorddelningsförrättningar,

förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Majits framställning

under punkt 185 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en av förväntad ökad användning av anslaget betingad förhöjning

med 20,000 kronor — hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1. 10

Utskottet.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsvåsendet

m. m.: Bidrag till jorddelningsförråttningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 260,000 kronor.

186 :o) Understöd åt jorddelningsväsendct m. m.: Bidrag till utflyttnings-,

väganläggnings- och odlingskostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 186 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en minskning med hänsyn till medelsåtgången under sistförflutna

budgetåren med 50,000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och odlingskostnader

i sammanhang med skiften för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

187:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bestridande i vissa

fall med allmänna medel av kostnader, förenade med inlösen av under

nyttjanderätt upplåtet område, förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts

under punkt 187 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för

ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader,

förenade med inlösen av under nyttjanderätt upplåtet

område, för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

175,000 kronor.

188:o) Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.: Bidrag till förrättningar

enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag. Med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj :ts under punkt 188 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt jorddelningsväsendet

m. m.: Bidrag till förrättningar enligt lagen örn enskilda vägar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

5,000 kronor.

189 :o) Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upprättande av

fastighetsregister m. m., förslagsanslag. I enlighet med Kungl. Maj:ts under

punkt 189 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning för ändamålet

till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

s. 147 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

147

att riksdagen må till Bidrag till städer och vissa andra samhällen

för upprättande av fastighetsregister m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

190 :o) Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrättningar, förslagsanslag.

Till bestridande av de kostnader för mantalssättningar och avstyckningsförrättningar,

som skola gäldas av statsmedel, hava från och med budgetåret

1932/1933 medel upptagits å riksstaten under femte huvudtiteln. För

innevarande budgetår är anvisat ett förslagsanslag för ändamålet å 7,000 kronor

(V: F. 4). Utgifterna från anslaget hava under budgetåret 1935/1936 utgjort

13,467 kronor 8 öre.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag under punkt 190 skola de för ifrågavarande

ändamål erforderliga medlen i fortsättningen anvisas under nionde huvudtiteln

i samband med anslagen för lantmäteriväsendet. Förslaget härutinnan

har framförts av lantmäteristyrelsen under följande motivering:

Genom en överflyttning av ifrågavarande anslag till nionde huvudtiteln

skulle^ på ett ställe samlas alla anslag till statens kostnader för jorddelning

och sålunda en samlad överblick erhållas. De flesta förrättningar, för vilka

kostnader utginge från anslaget, avsåge fastighetsdelningar, som blivit en

följd av införlivning med städerna av jord från landet eller utbrytning av

fastighetsregistersamhällen. Då numera uppsikten över jorddelningen i städer

och samhällen hörde under lantmäteristyrelsen, läge däri en ytterligare

anledning till att anslaget fördes under lantmäteriväsendet. Slutligen vore att

märka, att de mantalssättningsförrättningar, för vilka anslaget avsåges, numera,

sedan jordeboken upphört att föras, avsåge uteslutning ur jordregistret,

som fördes å lantmäterikontoren.

Beräkningen av det av Kungl. Maj:t för nästa budgetår äskade anslagsbeloppet

av 20,000 kronor ansluter sig likaledes till förslag av lantmäteristyrelsen,

som — med ledning av från överlantmätarna infordrade uppgifter rörande

pågående och ifrågasatta förrättningar — anmält, att medelsåtgången

för budgetåret beräknades icke komma att understiga sagda belopp av 20,000

kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot framställningen och

hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa avstgcknings- och mantalssättningsförrättningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 20,000 kronor.

191:o) Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark, förslagsanslag.

I enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 191 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

Utskottet.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

att riksdagen må till Tilläggsavvittring i Västerbottens läns

lappmark för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 25,000 kronor.

192 :o) Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag under punkt 192 — innebärande i förhållande till anvisningen

för innevarande budgetår en minskning med 15,000 kronor — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ströängars indragande till kronan för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

193:o) Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag. Med

tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 193 gjorda framställning

— innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår

en minskning med hänsyn till medelsåtgången under sistförflutna budgetåret

med 100,000 kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för provskiften i Kopparbergs

län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 150,000 kronor.

L. Rikets allmänna kartverk, Sveriges geologiska undersökning

och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

194 :o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar, förslagsanslag. Beträf
fande

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 194 kommer utskottet att

framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat

för riksdagen

anmäla.

195 :o) Rikets allmänna kartverk: Expenser och publikationstryck, förslagsanslag.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 195 kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet

härigenom velat för riksdagen

anmäla.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

149

196:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m., reservationsan
slag.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 196 kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

anmäla.

197 :o) Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar, förslagsanslag.

Kungl. Maj:ts under punkt 197 gjorda framställning innefattar, — förutom

hemställan till riksdagen att för Sveriges geologiska undersökning fastställa

ändrad personalförteckning och godkänna ändrad avlöningsstat, — anslagsanvisning

för avlöningar med 200,600 kronor, vilket belopp med 3,300 kronor

understiger motsvarande anvisning för innevarande budgetår. Sistnämnda

belopp utgör skillnaden mellan å ena sidan en utgiftsminskning på grund

av familjepensionsavdrag med 5,850 kronor och å andra sidan utgiftsökningar

till sammanlagt belopp av 2,550 kronor. Av sistnämnda belopp avse

(14,850 — 11,100 — 2,300=) 1,450 kronor beredande av medel för överförande

å ordinarie stat av följande extra ordinarie befattningshavare, nämligen

en kansliskrivare och en ritare, båda i lönegraden Bil, en preparator i

lönegraden B 10 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4, samt 1,100 kronor

uppräkning på grund av familjepensioneringen.

Utskottet har intet att erinra mot framställningen och hemställer alltså,

att riksdagen må

1) för Sveriges geologiska undersökning fastställ^ följande

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör.................................... A 1

8 statsgeologer.................................... B 26

1 sekreterare..................................... B 26

1 museiföreståndare............................... B 26

1 kemist......................................... B 26

1 kansliskrivare................................... B 11

1 ritare.......................................... B 11

1 preparator...................................... B 10

1 förste expeditionsvakt........................... B 7

2 expeditionsvakter............................... B 5

1 kontorsbiträde.................................. B 4

2) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges geologiska

undersökning, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1937/1938:

Utskottet.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis............................. kronor 138,900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m. kronor 46,000

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis..... » 6,300 ,> 52,300

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie

tjänstemän, förslagsvis......... » 9,400

Summa kronor 200,600;

3) till Sveriges geologiska undersökning: Avlöningar för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 200,600

kronor.

198:o) Sveriges geologiska undersökning: Omkostnader, förslagsanslag.

Kungl. Maj:ts under punkt 198 gjorda framställning örn anvisande för ändamålet

av 113,300 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en ökning med 3,200 kronor. Härav hänföra sig 2,000 kronor

till förhöjning av anslagsposten till övriga expenser för tillgodoseende av

laboratoriernas behov av utensilier och successiv nyanskaffning av apparatur

ävensom för underhållet av verkets inventarier samt 1,200 kronor till förhöjning

av anslagsposten övriga utgifter för erforderlig nyanskaffning och

underhål^av instrumentutrustningen.

•

Utskottet. Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 113,300 kronor.

199:o) Sveriges geologiska undersökning: Magnetiska undersökningar

av Sveriges fastland, reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 199 gjorda framställning — innebärande i förhållande

till anvisningen för innevarande budgetår en minskning med 4,500

kronor, som föregående år anvisats för tryckning av resultaten av den magnetiska

kartläggning, som utförts under åren 1928—1934 — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges geologiska undersökning:

Magnetiska undersökningar av Sveriges fastland för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 6,200 kronor.

s. 151 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

151

200:o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i

allmänhet: Avlöningar, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställning under

punkt 200 innefattar — förutom hemställan till riksdagen att för statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt fastställa ändrad personalförteckning

och godkänna ändrad avlöningsstat — anslagsanvisning för avlöningar med

237,200 kronor, vilket belopp med 5,600 kronor överstiger motsvarande anvisning

för innevarande budgetår. Sistnämnda belopp utgör skillnaden mellan

utgiftsökningar å sammanlagt 13,771 kronor och utgiftsminskningar å

tillhopa 8,171 kronor. Av utgiftsökningen avses visst belopp — i syfte att avlägsna

nuvarande disproportion mellan ordinarie och icke-ordinarie tjänster

vid anstaltens meteorologiska avdelning — till överförande å ordinarie stat

av dels en extra ordinarie statsmeteorolog i lönegraden B 21, dels två extra

ordinarie radiotelegrafister, den ene såsom assistent och radioförestandare i

lönegraden B 13 samt den andre såsom assistent i lönegraden B 12, dels ock

fem extra ordinarie kontorsbiträden med placering i lönegraden B 4. Da

enligt hittills tillämpade regler för avlöningar till angivna nya ordinarie befattningshavare

upptages ett belopp av 30,754 kronor men samtidigt anslagsposten

till grundavlöningarna till icke-ordinarie personal undergår en minskning

med 21,783 kronor, innebär förslaget om tjänsternas omföring en reell

kostnadsökning av 8,971 kronor. Av utgiftsökningen hänföra sig vidare

2,100 kronor till anställande av en extra expeditionsvakt, 700 kronor till bekostande

av utgifterna för en tidig väderleksrapport — motsvarande belopp

inbetalas till anstalten av Aktiebolaget Radiotjänst — samt 2,000 kronor

till uppräkning av anslagsposten särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän dels på grund av postens belastning med 1,000

kronor och dels med hänsyn till familjepensioneringen med likaledes 1,000

kronor. Av utgiftsminskningen avse 6,200 kronor familjepensionsavdrag.

Återstående belopp, 1,971 kronor, hänför sig till förslag att en ledigbliven

statshydrografbefattning skall indragas och därigenom besparade medel

7,455 kronor, delvis eller till belopp av 5,484 kronor användas till avlönande

av viss icke-ordinarie personal, vadan härigenom föranledes en utgiftsminskning

till sagda belopp av 1,971 kronor.

Anslagsberäkningen föranleder icke någon utskottets erinran, varför ut- UukoUei.

skottet hemställer,

att riksdagen må

1) för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt fastställa

följande

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

1 överdirektör .........

2 byrådirektörer .......

2 förste statsmeteorologer

Lii negrad

A 1

B 28

B 24

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Befattning Lönegrad

2 förste statshydrografer.......................... B 24

3 statsmeteorologer .............................. B 21

1 statshydrograf ................................ B 21

1 assistent och radioföreståndare.................. B 13

1 assistent ..................................... B 12

1 kansliskrivare ................................ B 11

2 förste expeditionsvakter ........................ B 7

5 kanslibiträden ................................ B 7

9 kontorsbiträden .............................. B 4;

2) godkänna följande avlöningsstat för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, att tillämpas tillsvidare från och

med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,

förslagsvis ............................ kronor 155,200

2. Avlöningar till icke-ordinarie

personal:

a) Grundavlöningar m. m. kronor 59,000

b) Avlöningsförhöjningar

m. m., förslagsvis .... > 9,000 » 68,000

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie

tjänstemän, förslagsvis ........ » 14,000

Summa kronor 237,200;

3) till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten

i allmänhet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 237,200 kronor.

201 :o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:

Observatörer, reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till

Kungl. Maj:ts under punkt 201 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt: Verksamheten i allmänhet: Observatörer för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 83,000 kronor.

202:o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet:

Telegramkostnader m. m., förslagsanslag. I enlighet med Kungl.

Maj:ts under punkt 202 gjorda framställning — innebärande anslagsanvisning

för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer utskottet,

s. 153 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

153

att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt: Verksamheten i allmänhet: Telegramkostnader

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

105,000 kronor.

203 :o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i

allmänhet: Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 203 gjorda framställning örn en anslagsanvisning för ändamålet

av 20,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en ökning med 2,000 kronor, avseende att möjliggöra ett livligare

deltagande från Sveriges sida i de på internationellt samarbete byggda undersökningarna

rörande lågtryckens uppkomst och utveckling m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer

m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 20,000 kronor.

204 :o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i

allmänhet: övriga omkostnader, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts framställ
ning

under punkt 204 om anvisande för ändamålet av 76,200 kronor innebär

i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår en ökning med

25,700 kronor. Härav avse 1,500 kronor ökning av beloppet till reseersättningar

samt 500 kronor medelsanvisning för underhåll och förnyelse av inventarier

och maskiner m. m. Återstoden av utgiftsökningen eller 23,700

kronor åbelöper utgifter i anledning av anstaltens förflyttning till nya lokaler.

Beloppet fördelar sig med 1,700 kronor till ökade kostnader för renhållning

och städning, 6,000 kronor till direkta flyttningskostnader, 8,000

kronor till anskaffning och reparation av gardiner, möbler och andra inventarier

m. m. samt 8,000 kronor för anskaffning av verkstadsutrustning, bestående

av en svarv, en fräsmaskin och en borrmaskin jämte tillbehör.

Med tillstyrkande av bifall till framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt: Verksamheten i allmänhet: övriga omkostnader

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 76,200

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

205:o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda undersökningar:

Geofysiska undersökningar i Riksgränsen, reservationsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 205 gjorda framställning — innebä
-

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

rande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt: Särskilda undersökningar: Geofgsiska undersökningar

i Riksgränsen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

206:o) Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Särskilda undersökningar:

Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag. Kungl. Maj:ts

under punkt 206 gjorda framställning örn en anslagsanvisning för ändamålet

av 158,000 kronor innebär i förhållande till anvisningen för innevarande budgetår

en ökning med 8,000 kronor. Härav avses 6,000 kronor till ökade

kostnader för väderlekstjänsten till följd av utvidgning av flygtrafiken samt

2,000 kronor till bestridande av kostnaderna för tillhandahållande av särskilda

sträckrapporter för privata flygningar.

Utskottet. Framställningen har icke givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt: Särskilda undersökningar: Väderlekstjänst för luftfarten

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

158,000 kronor.

207 :o) Bidrag till seismologiska och magnetiska iakttagelser i Abisko,

reservationsanslag. Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts framställning

under punkt 207 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en i syfte av anslagets avrundning till jämnt hundratal kronor

med 50 kronor ökad anvisning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till seismologiska och magnetiska

iakttagelser i Abisko för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett reservationsanslag av 9,200 kronor.

M. Diverse.

208: o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond, förslagsanslag.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställning under punkt 208 kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

anmäla.

s. 155 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

155

209:o) Internationella lantbruksinstitutet i Rom, förslagsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts under punkt 209 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Internationella lantbruksinstitutet i

Rom för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

10,000 kronor.

210:o) Internationella frysinstitutet i Paris, förslagsanslag. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag under punkt 210 — innebärande i förhållande till

anvisningen för innevarade budgetår en minskning med 100 kronor — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Internationella frysinstitutet i Paris

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 2,000

kronor.

211:o) Internationell hydrografisk-biologisk anstalt, förslagsanslag. I

enlighet med Kungl. Maj:ts under punkt 211 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Internationell hydrografisk-biologisk

anstalt för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

10,000 kronor.

212:o) Internationella meteorologiska sekretariatet, förslagsanslag. Med

tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts under punkt 212 gjorda framställning

— innebärande anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp

— hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationella meteorologiska sekretariatet

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

1,200 kronor.

213:o) Internationella kommissionens för undersökning av de högre

luftlagren internationella publikation. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

under punkt 213 — innebärande i förhållande till anvisningen för innevarande

budgetår en ökning med 80 kronor motiverad med önskvärdheten av

att anslaget upptages till jämt hundratal kronor — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Internationella kommissionens för undersökning

av de högre luftlagren internationella publikation

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 800 kronor.

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

214:o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar, förslagsanslag.

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 214 innefattar förslag

att, i enlighet med framställning av riksräkenskapsverket, under nionde

huvudtiteln skulle uppföras ett särskilt anslag med natur av förslagsanslag,

å vilket skulle — i den mån särskilt anslag icke anvisades för ändamålet —

redovisas huvudsakligen kostnader för:

syner och besiktningar å kronans hus och byggnader;

besiktningar enligt 27 kap. 1 § byggningabalken;

syner och besiktningar å sådana boställen, hemman och lägenheter, som

av ämbets- och tjänstemän på lön innehades;

syneförrättningar enligt 10 kap. vattenlagen; samt

andra syner och liknande förrättningar, vilka enligt hittills gällande bestämmelser

skolat redovisas å allmänt rese- och traktamentsanslag.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Med biträdande av riksräkenskapsverkets förslag förordar jag, att för de

av ämbetsverket angivna ändamålen ett särskilt anslag, benämnt »ersättningar

för vissa besiktningar och syneförrättningar», uppföres å riksstaten

för nästkommande budgetår. Anslaget, som bör erhålla karaktär av förslagsanslag,

torde med hänsyn till medelsåtgången under budgetåret 1935/

1936 böra upptagas till 6,000 kronor. Vad angår de kostnader för nu ifrågavarande

syner och besiktningar, som på sätt riksräkenskapsverket omför - mält under budgetåren 1935/1936 och 1936/1937 redovisats eller komma

att redovisas å förskottstitel, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att

medgiva länsstyrelserna rätt att avföra sagda kostnader från förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter.»

UtskoUet. I enlighet med förslaget hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar

och syneförrättningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 6,000 kronor.

215:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Till bestridande av kostnaderna för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga har under nionde huvudtiteln för vart och ett av budgetåren

1934/1935—1936/1937 anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Anslaget

för budgetåret 1935/1936 har enligt beslut av 1936 års riksdag förstärkts

med 100,000 kronor från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

(prop. nr 5; R. skr. nr 19).

Kungl. Maj:ts under 215 gjorda framställning om en anvisning för nästa

budgetår, som med 50,000 kronor överstiger anvisningsbeloppet för innevarande

budgetår, har av departementschefen motiverats sålunda:

»Inom jordbruksdepartementet har under de senaste åren igångsatts ett betydande

antal utredningar, därav vissa av tämligen omfattande art. Flera

hava tillkommit med anledning av framställningar från riksdagens sida. Enligt

preliminära beräkningar torde kostnaderna under budgetåret 1936/1937,

s. 157 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

157

därest utredningsarbetet framskrider normalt, snarare över- än understiga

350.000 kronor, därvid jag ej medräknar de från anslaget förskotterade utgifterna

för en förberedande undersökning rörande torrläggning av vissa

marker i Uppsala läns bruksbygder. Jag ser mig på grund härav nödsakad

att begära förstärkning av kommittéanslaget även för sistnämnda budgetår.

Framställning härom kommer att göras i annat sammanhang. Då en del utredningar

slutföras under året, torde kunna förväntas att för nästkommande

budgetår kostnaderna skola nedgå. Att begränsa desamma inom ramen av ett

anslag av nuvarande storleksordning lärer emellertid icke låta sig göra utan

eftersättande av kravet på en lösning inom rimlig tid av betydelsefulla frågor.

Såvitt nu kan bedömas skulle en medelsanvisning för budgetåret 1937/1938 av

250.000 kronor vara erforderlig. Anslag för ändamålet torde sålunda böra

uppföras i riksstaten med detta belopp.»

Med biträdande av framställningen hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

216:o) Extra utgifter, reservationsanslag. Beträffande Kungl. Maj:ts

framställning under punkt 216 kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

anmäla.

217 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag.

Beträffande Kungl. Majrts framställning under punkt 217 kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

anmäla.

218:o) Reglering av vissa kursförluster, förslagsanslag. Med tillstyrkande

av bifall till Kung. Maj:ts under punkt 218 gjorda framställning — innebärande

anslagsanvisning för ändamålet till oförändrat belopp — hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 22,000

kronor.

Stockholm den 23 februari 1937.

Utskottet.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från f ö r s t a kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Tjällgren,

Alfred Andersson, von Stockenström och Jacob Hansson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Hedlund i Häste,

Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström och Gustafson

i Kasenberg;

med undantag därav att vid behandling av punkterna:

1—126 herr Andersson i Tungelsta deltagit i stället för herr Uddenberg;

85 herr Sjögren i stället för herr Gustafson i Kasenberg;

87 och 170—218 herr Mannerskantz i stället för herr Gabrielsson;

127—135 herr Hilding i stället för herr Carlström;

127—218 herr Andersson i Tungelsta i stället för herr Andersson i Löbbo; samt

136—169 herr Hagström i stället för herr Gabrielsson.

Reservationer:

Under punkt 87 (Befrämjande av mindre jordbruk: Höjande av det

mindre jordbruket) av herrar Sederholm, Mannerskantz och Gustafson i Kasenberg,

vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

»Utskottet har icke något att erinra mot departementschefens uttalande

därom, att för undervisning under verksamhetsåret 1937 borde beräknas ett

belopp av tillhopa 77,000 kronor.

Vad härefter angår medelsbehovet för premiering har Kungl. Maj:t räknat

med ett belopp av 5,000 kronor, medan det i motionen II: 282 föreslagits

att återupptaga småbrukspremieringen i större omfattning och därför anvisa

sammanlagt 250,000 kronor. Då — såsom departementschefen framhållit

— frågan om nya grunder för premiering av mindre jordbruk alltjämt

är under utredning, torde det bliva nödvändigt att låta frågan anstå

ännu ett år. Med hänsyn härtill anser sig utskottet icke böra tillstyrka högre

anvisning för ändamålet än av Kungl. Majit föreslagna 5,000 kronor. Utskottet

kan alltså icke biträda motionen II: 282.

Vidkommande medelsbehovet för studieresor har Kungl. Majit ansett detta

utgöra oförändrat 5,000 kronor. I motionerna I: 20 och II: 64 begäres däremot,

att denna år 1932 i väsentliga delar nedlagda verksamhet skall återupptagas

samt att anslaget för ändamålet måtte bestämmas till 25,000 kronor.

Utskottet finner de av motionärerna framförda synpunkterna värda beaktande.

Det skäl, vilket föranledde verksamhetens inskränkande — då rådande

svåra ekonomiska läge —, torde icke längre i samma grad föreligga.

På grund härav vill utskottet föreslå, att till studieresor må beviljas ett anslag

av 25,000 kronor, att disponeras enligt bestämmelser, som gällde före år 1932.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

159

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 20 och II: 64 ävensom nied avslag å motionen

II: 282, till Befrämjande av mindre jordbruk: Höjande av det

mindre jordbruket för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 92,000 kronor.»

Under punkt 105 (Bidrag till gödselvårdsanläggningar) av herrar Sederholm,

Gabrielsson, von Stockenström, Hedlund i Häste, Carlström och Gustafson

i Kasenberg, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:
Ȁven

om ifrågavarande anslag, som under budgetåren 1933/1934 och 1934/

1935 utgått med 700,000 kronor samt under budgetåren 1935/1936 och 1936/

1937 med 350,000 kronor, främst tillkommit såsom ett led för arbetslöshetens

bekämpande, är dock syftet i andra hand, främjandet av en god gödselvård,

av sådan betydelse, att utskottet oavsett de förbättrade förhållandena på arbetsmarknaden

finner det angeläget att i fortsättningen stödja denna verksamhet

med icke allt för ringa anslag.

Vid föregående års riksdag föreslog dåvarande departementschefen en ytterligare

sänkning av anslaget till 200,000 kronor, men på grund av från

skilda jordbrukarhåll framförda motioner beslöt riksdagen anslå 350,000

kronor även för innevarande budgetår. Utskottet anser i likhet med årets motionärer,

att skäl alltjämt föreligga för bibehållande av samma anslagssumma

som förra årets, varjämte utskottet ytterligare understryker de erinringar

i fråga örn reglerna för bidragets beviljande, som då anfördes av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 179, II: 61 och II: 103, till Bidrag till gödselvårdsanläggningar

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 350,000 kronor.»

Under punkt 121 (Bidrag till jordbrukarungdomens förbund) av herrar

Sederholm, Gabrielsson, von Stockenström, Hedlund i Häste, Carlström och

Gustafson i Kasenberg, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande

lydelse:

»Med hänsyn till den gagnande verksamhet, som jordbrukarungdomens

förbund obestridligen utför i avseende på att väcka och vidmakthålla landsbygdsungdomens

intresse och kärlek till jordbruket, finner utskottet väl motiverat,

att statsmakterna genom bidrag stödja densamma.

Icke minst i denna tid, då ropet örn landsbygdens avfolkning gör sig allt

starkare hörbart, bör det vara angeläget att främja varje åtgärd som kan bidraga

till att skapa mera lust hos ungdomen att stanna kvar vid modernä
-

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1,

ringen. Därjämte är att märka, att en mycket stor del av landsbygdsungdomen

på grund av ekonomiska och andra förhållanden alltjämt saknar

möjlighet att i lantmanna- och folkhögskolor få del av den undervisning, som

där bedrives och som kan anses välbehövlig för ungdomen under brytningsåren.

För just denna del av det unga släktet kan jordbrukarungdomens förbund

genom sitt arbete vara till stort gagn.

Utskottet finner sig därför böra biträda den förhöjning av ifrågavarande

anslag, som av lantbruksstyrelsen föreslagits och varom hemställts i motionerna

I: 180 och II: 58 samt II: 262.

På grund av det anförda hemställer utskottet alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionerna I: 180 och II: 58 samt II: 262, till Bidrag till jordbrukarungdomens

förbund för budgetåret 1937/1938 anvisa

ett anslag av 115,000 kronor.»

%

Under punkt 127 (Egnahemsbildning: Premielån till egnahemslåntagare

för nyodlings- och nybyggnadsarbeten) av herrar Sederholm, Gabrielsson,

von Stockenström, Hedlund i Häste, Gustafson i Kasenberg och Hilding, vilka

ansett, att utskottets utlåtande bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill erinra, att statens egnahemsstyrelse i ärendet framhållit, att

hittills för ifrågavarande premielån anvisade medel varit otillräckliga för

ändamålet. Under åren 1923—1935 ha de av egnahemsnämnderna utlämnade

premielånen sålunda i medeltal icke uppgått till högre belopp än 280 kronor,

medan enligt författningen i ämnet högsta medgivna lånebelopp utgör

1,500 kronor. I de fyra nordligaste länen, där nybildningen av jordbruk varit

livligast, ha de utlämnade premielånen emellertid varit något högre eller

i medeltal 347 kronor.

Som egnahemslånetagaren är skyldig att gälda ränta å hela det upplånade

kapitalet från lyftningsdagen, blir det stöd, han erhåller från staten, av

ringa betydelse i jämförelse med den hjälp, som lämnas innehavare av statens

arrendeegnahem och arbetarsmåbrukslånetagarna. Särskilt villkoren

för arbetarsmåbrukslånen äro ju synnerligen förmånliga. Det synes utskottet

emellertid lika angeläget, att — för åstadkommande av nya jordbruk —

staten bispringer dem, som genom sparsamhet förfoga över ett mindre kapital

och på grund därav ej kunna komma i fråga att erhålla lån från arbetarsmåbrukslånefonden.

Med hänsyn härtill anser utskottet, att så stort belopp

bör anvisas för ändamålet, att sådana egnahemslånetagare, vilka börja nya

jordbruk, kunna, där så prövas skäligt, erhålla premielån till det belopp,

som författningen medgiver. Anslaget under denna punkt torde alltså böra

bestämmas till det av egnahemsstyrelsen och motionärerna föreslagna beloppet,

1,100,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna I: 136 och II: 263, till Egnahemsbildning: Pre
-

s. 161 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 1.

161

mielån till egnahemslånetagare för nyodlings- och nybyggnadsarbeten

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 1,100,000 kronor.

Under punkt 135 ( Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring,

stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk) av herr Hilding,

som yttrat:

»Med allt erkännande åt den ganska kraftiga höjning av anslaget under

denna punkt, som Kungl. Maj:t föreslagit och som utskottet för sin del tillstyrkt,

anser jag dock, att ett betydligt större anslag av årets riksdag bör

beviljas för ifrågavarande ändamål. Detta för att möjliggöra, att den stora

balans av ansökningar, som år efter år förefunnits och icke kunnat beviljas

i brist på medel, äntligen kunde i huvudsak avverkas. Det torde icke heller

tidigare under den tid, ifrågavarande anslag funnits till, hava förelegat så pass

stora möjligheter statsfinansiellt sett som för närvarande att bestämma anslaget

för bidrag till nyodlingsverksamheten m. m. någorlunda i nivå med

behovet. Yrkandet i motionen II: 57 har också kraftigt stöd i framställningar

till Kungl. Majit såväl från de fem norrländska hushållningssällskapen

som från hushållningssällskapens senaste ombudsmöte.

Ehuru jag anser, att det i motionen II: 57 begärda beloppet, 3,000,000 kronor,

är väl behövligt, har jag dock i förhoppning att därigenom vinna större

anslutning till yrkandet örn ökat anslag begränsat mig till att föreslå att riksdagen

måtte besluta att till ändamålen anvisa ett belopp av 2,500,000 kronor,

att av Kungl. Majit fördelas mellan de olika länen med hänsyn till rådande

behov.

Vad härefter angår frågan om ändrade bestämmelser rörande de särskilda

bidragens storlek är jag ense med utskottets övriga ledamöter.

Under åberopande av det anförda hemställer jag,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och

motionen II: 57 samt med avslag å motionerna II: 21 och

II: 22,

1) medgiva, att Kungl. Majit må under 1938 bevilja statsanslag

intill 2,500,000 kronor för utlämnande av statsbidrag

till nyodling, betesförbättring, stenröjning och jordkörning

å ofullständiga jordbruk;

2) till Grundförbättringar: Bidrag till nyodling, betesförbättring,

stenröjning och jordkörning å ofullständiga jordbruk

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

2,500,000 kronor.»

Under punkt 169 (Skogsvård m. m.: Statens skogsodlingsanslag) av herr

Hagström.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 1.

11

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:9 Skrivelse till Konungen angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdep s. 1 i texten