Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

1937-03-02 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:27, Utlåtande angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden gjorda framställningar jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

1

Nr 27.

Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1937 kl. 7 f. m.

Utlåtande angående Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under

utgifter för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden

gjorda framställningar jämte i ämnet väckta

motioner.

(Ira avd.)

Till jordbruksutskottet hava hänvisats de i statsverkspropositionen under

avdelning utgifter för kapitalökning gjorda framställningar, som röra jordbruksärenden.

Utskottet får härigenom avgiva utlåtande med anledning av de i samma

avdelning av statsverkspropositionen framställda förslag.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet hänvisa till motsvarande

punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft åtskilliga i ämnet

väckta motioner.

Statens affärsverksamhet.

Statens reproduktionsanstalt.

l:o) Utökad maskinell utrustning. Under punkt 1 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att till utökad maskinell utrustning vid statens reproduktionsanstalt

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 67,200

kronor.

Med Kungl. Maj:ts förslag avses anslagsanvisning för kompletteringar och

nyanskaffningar beträffande den maskinella utrustningen hos anstalten enligt

följande, av direktören för statens reproduktionsanstalt gjorda framställning.

För litografiska avdelningen.

1 konditioneringsmaskin för papper .................... kronor 8,000

1 kontermaskin ...................................... s 10 000

1 slungapparat ...................................... » 4’ooO

För typografiska avdelningen.

1 sättmaskin ........................................ > 25,000

1 automatpress ...................................... » 14^000

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 27. \

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27•

För bokbinderiet.

!l häftmaskin ........................................ kronor 1,850

1 perforeringsmaskin ................................. » 1,500

1 falsmaskin ............................... > 2,800

Summa kronor 67,150.

Viskottet. Utskottet tillstyrker förevarande framställning, vilken avser att höja reproduktionsanstaltens

räntabilitet och förmåga att tillgodose beställarens krav

på snabb leverans, samt hemställer alltså,

att riksdagen må till Utökad maskinell utrustning vid statens

reproduktionsanstalt för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 67,200 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

under riksdagen avgiva förslag.

Statens allmänna fastighetsfond.

2:o) Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan. Under punkt 2 har Kungl.

Maj :t föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

Med Kungl. Maj:ts förslag avses anslagsanvisning för omändring av veterinärhögskolans

medicinska klinik till laboratorium för tuberkulosavdelningen

vid högskolan.

Departementschefen har anfört, att av vad i ärendet förekommit torde

framgå, att de lokaler, vilka stöde tuberkulosveterinären vid veterinärhögskolan

till buds för bakteriologiska undersökningar i samband med bekämpandet

av tuberkulos i smittfarlig form hos nötkreatur, icke vore tillfyllest.

Med hänsyn till betydelsen av ifrågavarande arbete vore det angeläget, att

de nuvarande missförhållandena avhjälptes. Det förslag, som härutinnan

framlagts, syntes innebära en tillfredsställande lösning av frågan.

Utskottet. Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer således,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

8,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande torde statsutskottet framdeles

under riksdagen avgiva förslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

3

3: o) Byggnadsarbeten vid statens maskin- och redskapsprovningsanstalter.

Beträffande Kungl. Maj :ts framställning under punkt 3 kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härigenom

velat för riksdagen

anmäla.

Statens utlåningsfonder.

4:o) Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras. Under punkt

4 har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Maj :t må

under budgetåret 1937/1938 från lånefonden för inköp av avelshingstar av

ardennerras bevilja lån intill ett belopp av 175,000 kronor, dels ock såsom kapitalökning

för lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 131 av

herr Mannerskantz m. fl. samt II: 281 av herr Johanson i Hallagården m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen måtte

1) medgiva att Kungl. Majit må under budgetåret 1937/1938 från lånefonden

för inköp av avelshingstar av ardennerras bevilja lån intill ett belopp av

300,000 kronor,

2) såsom kapitalökning för lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 140,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Gällande bestämmelser för lån från fonden återfinnas i kungörelsen den 12

juni 1931 (nr 217).

De utlåningsbelopp från fonden, vilka bestämts för de budgetår under

vilka fonden ägt bestånd, ävensom storleken av de anslag, vilka för samma

budgetår anvisats för kapitalökning å fonden, framgå av följande sammanställning:
-

Budgetår

1931/1932

1932/1933

1933/1934

1934/1935

1935/1936

1936/1937

Högsta med- givna utlå- ningsbelopp

Kronor

För kapital- bildning an- visat anslag

Kronor

200,000

200,000

190,000

150,000

160,000

100,000

160,000

85,000

175,000

175,000

65,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottet.

Utskottet.

Kungl. Maj.-ts framställning innefattar förslag, att högsta medgivna utlåningsbeloppet

från fonden för nästkommande budgetår bestämmes till oförändrat

belopp om 175,000 kronor, samt att såsom kapitalökning till fonden

anvisas ett belopp av 16,000 kronor att täckas av andra statsinkomster än

lånemedel.

Motionärerna avse, att högsta medgivna utlåningsbeloppet från fonden

skulle höjas till 300,000 kronor, samt att såsom kapitalökning till fonden

skulle anvisas ett belopp av 140,000 kronor att utgå av lånemedel.

Utskottet vill erinra, att Kungl. Maj:ts förslag överensstämmer med lantbruksstyrelsens

framställning i ämnet. De skäl, som motionärerna framfört

såsom stöd för sitt yrkande, synas utskottet icke vara så tvingande, att

utskottet anser sig böra förorda större kapitalinvestering i fonden än lantbruksstyrelsen

föreslagit och Kungl. Majit tillstyrkt. Utskottet, som således

ej biträder motionerna, har intet att erinra mot Kungl. Majits framställning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 131 och II: 281,

1) medgiva, att Kungl. Majit må under budgetåret 1937/

1938 från lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras

bevilja lån intill ett belopp av 175,000 kronor;

2) såsom Kapitalökning för lånefonden för inköp av avelshingstar

av ardennerras för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 16,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

5:o) Gödselvårdslånefonden. Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande av

gödselvårdslånefonden. Gällande bestämmelser för lånerörelsen äro intagna

i kungörelsen den 11 juni 1918 (nr 576) med däri genom kungörelserna nr

186/1925, 241/1927 och 132/1931 gjorda ändringar. Statslån från fonden tilldelas

hushållningssällskap för att därav utlämna lån för utförande av ändamålsenliga

gödselstäder samt sådana anordningar inom vederbörande djurstallar,

som betingas av en rationell gödselvård (gödselvårdslån).

Kungl. Maj.-ts framställning under punkt 5 innefattar hemställan om anvisande

såsom kapitalökning till fonden för budgetåret 1937/1938 av ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor, därav 850,000 kronor avses att täckas av

lånemedel och 150,000 kronor av andra statsinkomster.

Biträdande Kungl. Majlis framställning hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Kapitalökning för gödselvårdslånefonden

anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

5

6:o) Statens fruktodlingslånefond. Vid 1934 års riksdag (Ufk bil. 7,

punkt 11; R. skr. nr 183) beslöts inrättande av statens fruktodlingslånefond.

Såsom kapital för fonden anvisades för budgetåret 1934/1935 ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, att helt utgå av lånemedel. Härefter har

någon medelsanvisning till fonden icke ägt rum.

Bestämmelser rörande utlåningen från fonden äro meddelade i kungörelsen

den 24 maj 1934 (nr 196) angående allmänna villkor och bestämmelser

för lån från statens fruktodlingslånefond.

Fonden, som förvaltas av statskontoret, har till ändamål att på vissa villkor

lämna amorteringslån dels för anläggning, utvidgning eller förbättring

av fruktodling för ekonomisk drift, dels för uppförande och iordningställande

av förvaringslokaler för inom landet odlad frukt ävensom för anläggning,

avseende fruktens tillgodogörande, dels ock för utförande av anordning för

kylning av inom landet odlad frukt. Då särskilda skäl föreligga, må lån

jämväl utlämnas för inköp av maskindrivna fruktträdssprutor och redskap

för bearbetning av jord, avsedd för fruktodling, samt för anordnande av bevattningsanläggning

för fruktodling. Lån må i regel endast beviljas den,

som ådagalagt praktisk duglighet såsom fruktodlare samt innehar för fruktodling

avsedd jord, belägen å ort, där gynnsamma betingelser finnas för

ekonomiskt bärkraftig sådan odling. Dock må lån i vissa fall — bland

annat för uppförande och iordningställande av förvaringslokaler för frukt

—- jämväl beviljas ekonomisk förening av fruktodlare å dylik ort ävensom

aktiebolag. Lån må ej beviljas till högre belopp än som motsvarar 2/3 av

den beräknade och av lantbruksstyrelsen godkända kostnaden för de med

lånet avsedda åtgärderna. Ej må någon sammanlagt beviljas lån till sådan

storlek, att lånebeloppet jämte kapitaliserad ränta tillhopa överstiger 10,000

kronor. Utlämnade lån förräntas efter 4V2 procent om året från lyftningsdagen.

Högsta medgivna amorteringstid för lånen utgör 10 år.

I skrivelse den 31 augusti 1936 har lantbruksstyrelsen anfört i huvudsak

följande.

Någon utlåning från ifrågavarande fond hade ännu ej ägt rum. Att döma

av det ringa antalet förfrågningar syntes ett starkare anlitande av fonden

med nu gällande lånevillkor icke vara att förvänta. I detta sammanhang

finge erinras, att styrelsen den 19 mars 1936 avgivit utredning och förslag

i fråga om kvalitetsbestämmelser vid handeln med matpotatis, äpplen och

päron. Därest de förslag om ändrade bestämmelser för utlämnande av lån

ur fruktodlingslånefonden, som härvid framlagts, vunne Kungl. Maj:ts bifall,

vore måhända en större efterfrågan å lån ur fonden att emotse.

Emellertid torde det för budgetåret 1934/1935 anvisade anslaget, på grund

av bestämmelserna i kungörelsen den 14 juni 1928 (nr 209) med vissa bestämmelser

angående äldre reservationsanslag, vid utgången av innevarande

budgetår, i den mån anslaget icke foges i anspråk under sistnämnda budgetår,

komma att — därest icke Kungl. Maj:t medgåve att behållningen därå

eller del därav finge användas ytterligare ett budgetår — omföras till inkomsttitel

för i anspråk tagna reservationer. Anslag för ändamålet syntes

dock fortfarande böra finnas disponibelt. Eli belopp av förslagsvis 200,000

kronor torde i sådant avseende kunna anses erforderligt. Fördenskull hemställde

lantbruksstyrelsen, att Kungl. Majit måtte vidtaga åtgärder för att

å statens fruktodlingslånefond för nästa budgetår funnes tillgängligt minst

sagda belopp 200,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Lantbruksstyrelsen^ berörda förslag om ändrade bestämmelser för utlämnande

av lån ur fruktodlingslånefonden är av följande innebörd.

Enär skäl syntes tala för att ekonomisk förening av potatisodlare bereddes

möjlighet att draga nytta av fruktodlingslånefonden, i den mån därmed avsåges

lån till anordnande av förvarings- och packningslokaler för frukt och potatis

eller endera av dessa produkter, borde åtgärder vidtagas för genomförande

av detta önskemål. Vidare borde i bestämmelserna om lån från fruktodlingslånefonden

jämväl åvägabringas sådana ändringar, att 20,000 kronor

fixerades såsom högsta lånebelopp för uppförande genom odlarorganisationernas

försorg av dylika lagrings- och förpackningslokaler samt att förräntningsprocenten

för lånen sänktes från 4x/2 procent till 4 procent.

Departementschefen har efter redogörelse för infordrat remissutlåtande

från statskontoret anfört följande.

»Lika med statskontoret biträder jag lantbruksstyrelsens förslag, i vad detsamma

avser att bereda möjlighet att från fruktodlingslånefonden erhålla

lån till anordnande av packnings- och lagringslokaler för potatis. Förslaget

att i samband med denna utvidgning av låneverksamheten höja maximibeloppet

för lånen till 20,000 kronor föranleder ej heller någon erinran från min

sida. Vidtagandet av de ändringar i gällande bestämmelser för fonden, som

påkallas av vad jag sålunda tillstyrkt, torde få ankomma på Kungl. Majit, sedan

riksdagens beslut i ärendet meddelats. Vad angår den ifrågasatta sänkningen

av låneräntan erinrar jag, att chefen för finansdepartementet denna

dag vid anmälan av förslag om nedsättning av räntan för lån från vissa utlåningsfonder

tillstyrkt, att räntefoten för lån från fruktodlingslånefonden på

vissa villkor sänkes från 4 V2 till 4 procent.

Då jag förutsätter, att Kungl. Majit kommer att medgiva, att erforderligt

belopp — enligt lantbruksstyrelsens beräkningar 200,000 kronor — av det

för budgetåret 1934/1935 såsom kapitalökning för fruktodlingslånefonden

anvisade reservationsanslaget får tagas i anspråk jämväl under budgetåret

1937/1938, torde anvisande för sistnämnda budgetår av särskilt anslag för

ändamålet ej vara behövligt.»

Utskottet. Departementschefens förestående yttrande har icke föranlett någon erinran

från utskottets sida, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

7:o) Statens mejerilånefond. Vid 1930 års riksdag (prop. nr 266, p. 11;

R. skr. nr 377, p. 11) inrättades statens mejerilånefond, i vilken den dåvarande

norrländska andelsmejerifonden skulle uppgå, samt anvisades såsom

kapital för fonden för budgetåret 1930/1931 2,000,000 kronor. Norrländska

andelsmejerifonden uppgick vid sagda tid till omkring 400,000 kronor. Såsom

kapitalökning för mejerilånefonden har riksdagen vidare anvisat för ett

vart av budgetåren 1931/1932 och 1933/1934 ett reservationsanslag av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27. <

2,000,000 kronor samt för budgetåret 1934/1935 ett dylikt anslag av 1,000,000

kronor.

Utlåningen från fonden är reglerad genom kungörelse den 12 september

1930 (nr 339) med ändringar däri genom kungörelserna nr 125/1931 och 266/

1933.

Departementschefen har efter redogörelse för framställning från lantbruksstyrelsen

i ärendet anfört följande.

»I likhet med lantbruksstyrelsen finner jag ej osannolikt, att någon ökning

i efterfrågan på lån ur mejerilånefonden kan, med hänsyn särskilt till de

krav på mejeriernas beskaffenhet, som ställas enligt den nya mejeristadgan,

vara att emotse. Ehuru den kontanta behållningen i fonden jämte inflytande

amorteringsbelopp, tillhopa 1,100,000 kronor, måhända torde förslå för tillgodoseende

av lånebehovet under nästa budgetår, torde försiktigheten bjuda,

att ytterligare något belopp avses för ändamålet. Sistnämnda belopp torde

emellertid kunna begränsas till förslagsvis 500,000 kronor. Jag förutsätter,

att Kungl. Majit i sinom tid medgiver, att av behållningen å det för budgetåret

1934/1935 beviljade kapitalökningsanslaget ett belopp av 500,000 kronor

får disponeras för lånerörelsen jämväl under budgetåret 1937/1938. Något

nytt anslag för ifrågavarande ändamål lärer sålunda icke behöva äskas

av 1937 års riksdag. För att emellertid bereda riksdagen tillfälle att taga

del av anslagsfrågans läge har jag här velat anmäla ärendet.»

Departementschefens förestående yttrande har icke föranlett någon erinran

från utskottets sida, vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

8: o) Statens sekundärlånefond för jordbrukare. Vid 1935 års riksdag

(prop. nr 187; R. skr. nr 244) beslöts inrättande av statens sekundärlånefond

för jordbrukare. Såsom kapital för fonden har för vartdera av budgetåren

1935/1936 och 1936/1937 anvisats ett reservationsanslag av 20,000,000 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1936 har lånenåmnden för sekundär jordbrukskredit

rörande medelsbehovet för nästkommande budgetår anfört följande.

Av det för budgetåret 1935/1936 anvisade anslaget hade under budgetåret

för utlämnande av lån tagits i anspråk endast 3,457,300 kronor, varför av

anslaget vid budgetårets utgång kvarstode odisponerat ett belopp av

16,542,700 kronor. Den omfattning, som utlåningsverksämheten under innevarande

budgetår komme att taga, kunde icke med säkerhet för närvarande

beräknas. Därest medelsåtgången skulle beräknas med ledning av utlåningen

under föregående budgetår måste nämligen tagas i betraktande, att

nyssnämnda belopp av 3,457,300 kronor, enär verksamheten efter förberedande

organisationsarbete kunnat igångsättas först omkring den 1 november

1935, endast belöpte på en tid av omkring sju månader. Vidare

måste hänsyn tagas till den utvidgning av rörelsen, som sannolikt bleve en

följd av att såsom låneförmedlare komme att anlitas jämväl ett flertal

sparbanker. Man torde emellertid kunna räkna med att utlåningen under

Uisicottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottet.

Utskottet.

innevarande budgetår icke komme att överstiga 10,000,000 kronor. Den kapitalbehållning

å anslagen till sekundärlånefonden, som vid utgången av

innevarande budgetår kunde väntas föreligga, torde enligt nu angivna grunder

kunna beräknas till omkring 25,000,000 kronor, vilket belopp torde väl

förslå till långivningens fortsättande under nästföljande budgetår.

För ^^verksamheten, som nämnden funne böra fortgå jämväl under

budgetåret 1937/1938 med bibehållande av nu gällande bestämmelser i huvudsakligen

oförändrat skick, torde sålunda särskilt kapitalökningsanslag

till fonden för nämnda budgetår icke vara erforderligt.

Departementschefen har yttrat att, ehuru anvisande av nytt kapital till fonden

ej torde vara erforderligt för budgetåret 1937/1938, han velat redogöra

för ärendet, på det att anslagsfrågans läge finge bringas till riksdagens kännedom.

Vad sålunda i ärendet förekommit har ej föranlett något utskottets uttalande,

vilket utskottet härigenom velat för riksdagen

omförmäla.

9:o) Statens slakterilånefond. Vid 1933 års riksdag (prop. nr 262; R.

skr. nr 314) beslöts inrättande av statens slakterilånefond och anvisades

för budgetåret 1933/1934 såsom kapital till fonden ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor. För budgetåren 1934/1935—1936/1937 har icke anvisats

något anslag för ändamålet. Gällande allmänna villkor och bestämmelser för

lån från staten slakterilånefond äro meddelade i kungörelse den 26 juni 1933

(nr 386).

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 9 innebär, att såsom kapitalökning

för statens slakterilånefond skulle för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag

av 500,000 kronor att täckas av lånemedel.

Då utskottet icke har något att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Kapitalökning för statens slakterilånefond

anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

10:o) Egnahemslånefonden. Under punkt 10 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att Kungl. Majit må för 1938 bevilja statslån

från egnahemslånefonden intill ett belopp av 22,000,000 kronor, därav

14,500,000 kronor för jordbrukslägenheter och 7,500,000 kronor för bostadslägenheter,

med rätt dock för Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

9

därtill giva anledning och i den män så utan förfång för lånerörelsen för

jordbruksändamål kan ske, för bostadslägenheter taga i anspråk större belopp

än det sist angivna; dels såsom kapitalökning för egnahemslånefonden

anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag av 5,500,000 kronor;

dels medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna riktlinjer under budgetåret 1937/1938 uppskov till ett sammanlagt

belopp av 200,000 kronor må kunna beviljas nied erläggande av ränta och

amortering å lån från egnahemslånefonden och dels medgiva, att beträffande

lån, som efter ingången av 1920 beviljats från egnahemslånefonden, den årliga

räntan å stående del av lånen må under tiden 1937—1939 utgå efter 3.6

procent för jordbrukslån och 4 procent för bostadslån.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta, till utskottet hänvisade motioner, nämligen

1) I: 43 av herr Sandén likalydande med II: 70 av herr Norling m. fl., vari

hemställts, att beträffande lån, som efter ingången av år 1920 beviljats från

egnahemslånefonden, den årliga räntan må under tiden 1937—1939 utgå efter

3.6 procent;

2) I: 79 av herr Björck, John, m. fl. likalydande med II: 183 av herr Åqvist

m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte medgiva, att beträffande lån, som

efter ingången av 1920 beviljats från egnahemslånefonden, den årliga räntan

för såväl jordbrukslån som bostadslån må under tiden 1937—1939 utgå efter

3.6 procent;

3) II: 36 av herr Bräde fors m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att räntan å samtliga egnahemslån måtte sänkas, så att densamma icke

i något fall kommer att överstiga 3 %; samt

4) II: 278 av herr De Geer i Hanaskog m. fl., vari hemställts, att riksdagen

ville besluta för treårsperioden 1937—1939 vidtaga en temporär räntesänkning

å den stående delen av egnahemslån, som beviljats efter ingången av år

1920 samt att därvid för nyssberörda tidsperioden räntan nedsättes till 3

procent för jordbrukslån och 3.6 procent för bostadslån.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Gällande bestämmelser för lån från egnahemslånefonden äro intagna i

kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217) angående allmänna grunder för den

statsunderstödda egnahemsverksamheten, ändrad genom kungörelserna nr

169/1933 och 124/1934, samt i kungörelsen nämnda dag (nr 218) med reglementariska

föreskrifter rörande den statsunderstödda egnahemslåne- och

premielåneverksamheten, ändrad genom kungörelserna nr 249/1932 och

170/1933. (Jfr ock kungörelserna nr 173/1933 och 126/1934 ävensom kungörelsen

nr 219/1928, ändrad genom kungörelserna nr 178/1929 och 125/1934.)

Beträffande egnahemslåneräntans storlek och lånens återbetalning gälla

olika regler för 1905—1919 års lån, å ena, samt senare lån, å andra sidan.

Lån, som beviljats under år 1919 eller tidigare, förräntas och återbetalas sålunda:
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27-

Räntan utgör 3.6 procent. Lånet delas i två lika delar, en amorteringsdel

och en stående del. Återbetalningsskyldigheten beträffande amorteringsdelen

inträder med fjärde året efter utgången av det kalenderår, under vilket

lånet från statskontoret utbekommits, och fullgöres å lån för jordbrukslägenheter

med en annuitet av 6 procent och å lån för bostadslägenheter

med en annuitet av 7 procent. Lånets stående del skall vara återbetald inom

fem år från det sista inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras.

För 1920 och senare års lån fastställdes vid 1934 års riksdag följande —

beträffande 1920—1934 års lån dock endast efter frivillig övergång tillämpliga

— grunder för förräntning och återbetalning:

Lånet delas i en amorteringsdel, utgörande 2/s av utbekommet lånebelopp,

och en stående del, utgörande 3/s av samma belopp. Å amorteringsdelen

erlägges, intill dess densamma blivit till fullo gulden, vid statslån, som utlämnats

till beredande av egnahemslån för jordbrukslägenheten en annuitet

av fem och sex tiondels procent, och vid statslån, som utlämnats till beredande

av egnahemslån för bostadslägenheter, en annuitet av sex och en halv

procent. Därvid räknas såsom ränta i förra fallet tre och sex tiondels procent

och i senare fallet fyra procent, allt å oguldet kapitalbelopp av amorteringsdelen.

Amorteringsskyldigheten inträder, då fråga är örn statslån, som

utlämnats till beredande av egnahemslån för jordbrukslägenheter, med sjätte

året efter utgången av det kalenderår, för vilket lånet beviljats, samt, då

fråga är om statslån, som utlämnats till beredande av egnahemslån för bostadslägenheter,

med fjärde året efter utgången av det kaldenderår, för vilket

lånet beviljats. Intill dess kapitalavbetalningen börjar, erlägges å statslånets

hela belopp endast ränta efter tre och sex tiondels procent örn året

vid statslån, som utlämnats till beredande av egnahemslån för jordbrukslägenheter,

och efter fyra procent örn året vid statslån, som utlämnats till

beredande av egnahemslån för bostadslägenheter. Därefter erlägges, jämte

annuiteten å amorteringsdelen, ränta å statslånets stående del, intill dess

jämväl denna lånedel till fullo inbetalts, efter fyra procent örn året vid

statslån, som utlämnats till beredande av egnahemslån för jordbrukslägenheter,

och efter fyra och en halv procent om året vid statslån, som utlämnats

till beredande av egnahemslån för bostadslägenheter.

Årsutldningen till fonden har för ett vart av kalenderåren 1929—1937

bestämts till 20,000,000 kronor, varav 14,500,000 kronor för jordbrukslägenheter

och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter. Beträffande fördelningen

de båda ändamålen emellan har vid bestämmande av utlåningsbeloppet för

åren 1932—1937 medgivits, att, därest förhållandena skulle därtill giva anledning,

större andel av årsutlåningsbeloppet än den nyss angivna finge tagas

i anspråk för bostadsändamål, i den mån så kunde ske utan förfång för

lånerörelsen för jordbruksändamål. Såsom kapitalökning till egnahemslånefonden

för budgetåret 1936/1937, avseende utlåningen under 1937, anvisade

riksdagen 2,300,000 kronor.

Statens egnahemsstyrelse har beträffande räntan å lån från egnahemslånefonden

bland annat anfört följande.

Egnahemsstyrelsen hade vid olika tillfällen övervägt frågan om nedsättning

av räntan å egnahemslånen. Styrelsen hade emellertid förväntat initiativ

härvidlag från 1936 års egnahemsutredning, i vars arbetsprogram jämväl

räntefrågan inginge. Då enligt vad styrelsen erfarit räntefrågan icke torde

komma att upptagas till prövning av egnahemsutredningen förrän i samband

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27-

11

med övriga å utredningen ankommande spörsmål, hade styrelsen ansett sig

icke kunna uraktlåta att göra framställning i ämnet.

Vid övervägande av förevarande fråga hade dryftats olika alternativ till

dess lösande. Sålunda hade förslag förelegat örn sänkande av räntan till 3.6

procent för såväl jordbrukslån som bostadslån (alternativ I) samt om sänkande

av räntan å stående delen för jordbrukslån till 3.6 procent och å stående

delen av bostadslån till 4 procent (alternativ II). Av en inom styrelsen

verkställd beräkning av egnahemslånefondens ränteförlust under budgetåret

1937/1938, därest de lägre räntesatserna komme att tillämpas från och med

den 1 januari 1937, framginge, att nämnda ränteförlust skulle utgöra, vid

alternativ I 745,290 kronor och vid alternativ II 446,380 kronor.

I valet mellan de båda alternativen till räntesänkning hade styrelsen stannat

för alternativ II. Låntagarna erhölle härigenom viss lättnad i de årliga

utgifterna utan att amorteringsplanerna för lånen förrycktes. Med hänsyn till

blivande förslag från 1936 års egnahemsutredning holle styrelsen före, att nu

föreslagna räntenedsättning borde bliva tillfällig och omfatta åren 1937—

1939. Styrelsen förordade sålunda, att räntesatserna å lån, beviljade efter

ingången av år 1920 och därefter, under tiden 1937—1939 sattes så, att räntan

utginge å jordbrukslån efter 3.6 procent och å bostadslån efter 4 procent.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Vad först angår egnahemsstyrelsens hemställan om sänkning av räntan å

lån från statens egnahemslånefond vill jag, med hänsyn till vad härutinnan

i ärendet framkommit, tillstyrka, att — i avvaktan på de förslag rörande

hithörande spörsmål, som må komma att framläggas av 1936 års egnahemsutredning

— en temporär räntesänkning genomföres, avseende treårsperioden

1937—1939, på sätt egnahemsstyrelsen förordat. Räntan å den stående

delen av egnahemslån, beviljade efter ingången av år 1920, torde sålunda

nedsättas att under nyssberörda tidsperiod utgå efter 3.6 procent beträffande

jordbrukslån samt efter 4 procent beträffande bostadslån. Därest riksdagen

bifaller detta förslag, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela de

föreskrifter, som må befinnas erforderliga för anordningen.

På skäl, som av egnahemsstyrelsen åberopats, tillstyrker jag vidare, att den

under de fyra senaste åren tillämpade uppskovsanordningen beträffande ifrågavarande

lån bibehålies även under nästa budgetår, dock endast i den begränsade

utsträckning — eller intill ett sammanlagt belopp av 200,000 kronor

— som egnahemsstyrelsen föreslagit. Under budgetåret 1937/1938 torde alltså

uppskovet böra omfatta ränta och amortering för år 1937 ävensom restantier

till belopp, motsvarande, jämte tidigare erhållet uppskovsbelopp, högst

12 procent av det ursprungliga lånebeloppet. Dock torde, med hänsyn till

vad jag i det föregående föreslagit beträffande viss sänkning av räntan å

egnahemslån, en motsvarande nedsättning böra ske jämväl i avseende å räntesatserna

för uppskovsbeloppen.

Vidkommande det högsta belopp, till vilket utlåningen från egnahemslånefonden

under år 1938 bör sättas, biträder jag egnahemsstyrelsens härutinnan

framlagda förslag (22,000,000 kronor, därav 14,500,000 kronor för jordbrukslägenheter

och 7,500,000 kronor för bostadslägenheter). I enlighet med

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottet.

vad statskontoret anfört torde fonden böra för budgetåret 1937/1938 tillföras

nytt kapital med 5,500,000 kronor.»

Motionerna I: 43 och II: 70 samt I: 79 och II: 183 avse, att beträffande lån,

som efter ingången av 1920 beviljats från egnahemslånefonden, den årliga

räntan å stående del av såväl jordbrukslån som bostadslån under tiden 1937

—1939 skulle utgå efter 3.6 procent.

Motionen II: 36 avser, att räntan å lånen från egnahemslånefonden sänktes

till högst 3 procent.

Motionen 11:278 avser, att beträffande lån, som efter ingången av 1920

beviljats från egnahemslånefonden, den årliga räntan å stående del av lånen

under tiden 1937—1939 skulle utgå efter 3 procent för jordbrukslån och

3.5 procent för bostadslån.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning rörande utlåning

från fonden under år 1938, anvisning av kapitalökning till fonden

samt beviljande av uppskov med viss ränta och amortering till fonden under

budgetåret 1937/1938.

Vad härefter angår frågan om räntan å lån från egnahemslånefonden vill

utskottet erinra därom, att detta spörsmål upptagits till behandling i samband

med pågående utredning rörande egnahemsverksamheten och andra

med statens verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande frågor

(1936 års egnahemsutredning). Med hänsyn bland annat härtill avstyrkte

jordbruksutskottet vid 1936 års riksdag då väckta motioner örn

sänkning av räntan å lån från förevarande fond. På de skäl egnahemsstyrelsen

anfört anser sig utskottet emellertid nu kunna förorda, att i avbidan

på resultaten av utredningen en temporär sänkning av räntan genomföres.

Inom utskottet har övervägts, huruvida i detta sammanhang räntan å bostadslån

— på sätt i motionerna I: 43 och II: 70 samt I: 79 och II: 183 föreslagits

— borde jämställas med räntan å jordbrukslån. Då jämväl den

principiella frågan, huruvida olikheten i räntehänseende mellan dessa båda

lånetyper skall bibehållas, torde komma att upptagas till behandling av 1936

års egnahemsutredning, anser sig utskottet ej nu böra taga slutlig ställning

till spörsmålet. Med hänsyn härtill förordar utskottet, att räntan under förevarande

tidsperiod bibehålies, på sätt Kungl. Maj :t föreslagit, olika å jordbrukslån

och bostadslån. Utskottet kan ej heller tillstyrka en längre gående

sänkning av räntan å lånen än som innefattas i Kungl. Maj:ts framställning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må,

A) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

1) medgiva, att Kungl. Majit må för 1938 bevilja statslån

från egnahemslånefonden intill ett belopp av 22,000,000 kronor,

därav 14,500,000 kronor för jordbrukslägenheter och

7,500,000 kronor för bostadslägenheter, med rätt dock för

Kungl. Majit att, därest förhållandena skulle därtill giva an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

13

ledning och i den män så utan förfång för lånerörelsen för

.jordbruksändamål kan ske, för bostadslägenheter taga i anspråk

större belopp än det sist angivna;

2) såsom Kapitalökning för egnahemslånefonden anvisa

för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag av 5,500,000

kronor;

3) medgiva, att i huvudsaklig överensstämmelse med av

departementschefen angivna riktlinjer under budgetåret

1937/1938 uppskov till ett sammanlagt belopp av 200,000

kronor må kunna beviljas med erläggande av ränta och

amortering å lån från egnahemslånefonden; ävensom

B) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna I: 43 och II: 70, I: 79 och II: 183, II: 36 ävensom

II: 278 medgiva, att beträffande lån, som efter ingången

av 1920 beviljats från egnahemslånefonden, den årliga räntan

å stående del av lånen må under tiden 1937—1939 utgå

efter 3.6 procent för jordbrukslån och 4 procent för bostadslån.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

ll:o) Jordförmedlingsfonden. Vid 1907 års riksdag inrättades jordförmedlingsfonden.

De närmare bestämmelser, vilka reglera utlåningen från

fonden, återfinnas dels i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 217) angående

allmänna grunder för den statsunderstödda egnahemsverksamheten, ändrad

genom kungörelserna nr 169/1933 och 124/1934, dels i kungörelsen den 8

juni 1928 (nr 219) med reglementariska föreskrifter rörande den statsunderstödda

jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamheten, ändrad genom

kungörelserna nr 178/1929 och 125/1934, dels ock i kungörelsen den 14

juni 1933 (nr 331) angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet,

ändrad genom kungörelsen nr 234/1934. Den statsunderstödda arbetarsmåbruksverksamheten,

som förut begränsats till Norrland och vissa delar av

Dalarna och Värmland, har genom kungörelsen nr 234/1934 utsträckts att

omfatta rikets samtliga landskommuner.

Jämlikt kungörelsen nr 217/1928 må statslån från jordförmedlingsfonden

utlämnas dels såsom jordanskaffningslån åt hushållningssällskap för användande,

under vissa villkor, till inköp av viss fastighet, lämplig att helt eller

delvis användas för bildande av egna hem, huvudsakligen för jordbruksändamål,

samt till bestridande av de för fastighetens exploatering i dylikt

syfte förenade kostnader, dels ock såsom förlagslån åt i samma kungörelse

omförmälda låneförmedlande aktiebolag och föreningar för användande såsom

rörelsekapital vid inköp och exploatering av fastighet av nyss nämnd

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27-

art. Enligt kungörelsen nr 331/1933 äger Kungl. Majit jämväl tilldela kommun

förlagslån till främjande av sådan jordförmedlings- och jordanskaffningsverksamhet,

som omförmäles i kungörelsen.

Vad beträffar storleken av de belopp, som under 1937 få användas för

de nyssnämnda båda lånetyperna, må erinras, att 1936 års riksdag medgav,

dels att statens egnahemsstyrelse finge av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning

till jordanskaffningslån disponera under 1937 tillhopa högst så

stort belopp, att vad som utestode i beviljade jordanskaffningslån icke vid

något tillfälle under sagda år överstege 1,500,000 kronor, dels ock att den

del av jordförmedlingsfondens till ny utlåning disponibla kapitaltillgång,

som ej anvisades såsom jordanskaffningslån, finge av Kungl. Majit under

1937 användas för utlämnande av förlagslån åt kommuner, aktiebolag och

föreningar.

Statens egnahemsstyrelse har i skrivelse den 20 augusti 1936 anfört bland

annat följande.

Enligt gällande bestämmelser vore lån från jordförmedlingsfonden avsett

att användas vid inköp och exploatering av fastighet, lämplig att helt eller

delvis användas för bildande av egnahem, huvudsakligen för jordbruksändamål

(§§ 26 och 32 kungörelsen nr 217/1928). Möjlighet att använda fonden

för inköp av fastighet för styckning till tomter för bostadsändamål förefunnes

icke. Bristen på möjlighet i nu ifrågavarande avseende hade varit kännbar

och förorsakat svårigheter för låneförmedlare, som i avsikt att få till

stånd nedsatt tomtpris önskat förvärva jordområde, avsett att upplåtas till

bostadslägenheter. Egnahemsstyrelsen ville fördenskull föreslå sådan ändring

av gällande bestämmelser, att nu berörda olägenhet avhjälptes.

Kungl. Maj:ts framställning under punkt 11 avser, att ett motsvarande

medgivande, som på sätt ovan nämnts lämnats Kungl. Majit för år 1937,

skall lämnas jämväl beträffande år 1938, samt att gällande bestämmelser angående

den statsunderstödda egnahemsverksamheten ändras, på sätt egnahemsstyrelsen

föreslagit, så att lån från ifrågavarande fond må utlämnas även

för inköp och exploatering av fastighet, lämplig att användas för bildande av

egnahem för bostadsändamål. Någon kapitalökning till fonden för nästa

budgetår har icke ansetts erforderlig.

Diskottet. Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits framställning och

hemställer därför,

att riksdagen må medgiva,

1) att av jordförmedlingsfondens kapitalbehållning må

under 1938 till jordanskaffningslån åt hushållningssällskap

av statens egnahemsstyrelse disponeras tillhopa högst så

stort belopp, att vad som utestår i beviljade jordanskaffningslån

icke vid något tillfälle under sagda år må överstiga

1,500,000 kronor;

2) att den del av jordförmedlingsfondens för ny utlåning

disponibla kapitaltillgång, som ej anvisas såsom jord
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

15

anskaffningslån, må under 1938 av Kungl. Maj:t användas

för utlämnande av förlagslån åt kommuner, aktiebolag och

föreningar;

3) att lån från jordförmedlingsfonden må utlämnas även

för inköp och exploatering av fastighet, lämplig för bildande

av bostadsegnahem.

12:o) Arrendeegnahemsfonden. Vid 1934 års riksdag (prop. nr 268; R.

skr. nr 349) beslöts inrättande av arrendeegnahemsfonden. Fonden förvaltas

av statskontoret. I fonden skola ingå fastigheter, avsedda att upplåtas

till obemedlade eller mindre bemedlade i syfte att skapa stadigvarande arbetstillfällen

för självförsörjning. Till fonden får enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

från statens domäners fond överföras jordbruksegendomar, lämpliga

att användas för det med arrendeegnahemsfonden avsedda ändamålet.

Därjämte kan, likaledes efter beslut av Kungl. Maj:t, jord i enskild ägo inköpas

av kronan att tilläggas fonden. De i fonden ingående fastigheterna

skola uppdelas i lägenheter av sådan storlek, att brukaren därav kan erhålla

sin huvudsakliga bärgning utan nämnvärt anlitande av lejd arbetskraft. De

skola genom statens försorg bebyggas och iordningställas. Dessa lägenheter,

vilka benämnas arrendeegnahem, upplåtas på arrende med rätt för arrendatorn

att i sinom tid inlösa till honom upplåten lägenhet. Verksamheten

handhaves av en särskild nämnd, statens jordnämnd. Närmare bestämmelser

rörande den med fondens medel bedrivna arrendeegnahemsverksamheten äro

meddelade i kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 279) örn arrendeegnahem samt

i instruktionen den 30 juni 1934 (nr 435) för statens jordnämnd.

Såsom kapitalökning för arrendeegnahemsfonden har riksdagen för budgetåren

1934/1935—1936/1937 anvisat respektive 1,200,000 kronor, 1,800,000

kronor och 2,700,000 kronor. Beträffande sistnämnda anslag medgavs Kungl.

Majit rätt att före ingången av innevarande budgetår av anslaget disponera

högst 900,000 kronor, vilket belopp vore att anse såsom ett förlagskapital för

ifrågavarande verksamhet (1936: prop. nr 89; jordbr, utsk. uti. nr 51; R. skr.

nr 152). Kostnaderna för jordnämndens verksamhet och övriga med organisationsarbetet

förenade utgifter bestridas från fondens medel.

I skrivelse den 21 augusti 1936 har statens jordnämnd hemställt om anvisande

för budgetåret 1937/1938 av ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor

såsom kapitalökning för arrendeegnahemsfonden. Härvid har nämnden anfört

bland annat följande.

Vad beträffade frågan om de antagna arrendatorernas möjligheter att slå

sig fram, hade försökstiden ännu varit för kort för att det skulle vara möjligt

att härå lämna något bestämt svar. Självfallet vore, att den lantman,

som startade eget företag med ringa kapital, vore ytterst beroende av påkommande

ogynnsamma omständigheter. Om ett års gröda på grund av tillfälliga

orsaker bleve dålig eller örn det misslyckades med husdjuren, kunde

omedelbart ekonomiska svårigheter av allvarlig art uppkomma. Visserligen

hade samtliga de 49 första arrendatorerna varit i stånd att vederbörligen gälda

första årets arrendeavgifter, men därmed vore ej säkert, att så bleve för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

hållandet i fortsättningen. Nämnden borde hava möjlighet att, då så prövades

erforderligt och skäligt, meddela arrendatorer uppskov med erläggande

av arrendeavgifter eller i övrigt meddela oundgänglig lindring i arrendevillkoren.

Nämnden kunde nämligen ej finna det riktigt att skilja en innehavare

från arrendet, om han rent oförskyllt råkat i tillfälliga ekonomiska svårigheter.

Nämnden hemställde därför, att nämnden, som hade att bestämma

arrendevillkoren, uttryckligen tillerkändes befogenhet att i mån av behov

förfara på nu antytt sätt.

Nämnden ville emellertid framhålla, att arrendeegnahemsverksamheten

trots vissa då och då uppträdande störningar i stort sett fungerat tillfredsställande

och att åtminstone flertalet av de antagna arrendatorerna syntes

kunna gå i land med sina företag. Nämnden ansåge sålunda, att, under förutsättning

att byggnadskostnaderna kunde hållas vid skälig nivå, verksamheten

borde uppehållas även under nästa budgetår. Den torde då böra

fortgå i ungefär samma omfattning som under löpande budgetår. Med hänsyn

härtill torde anslagsbehovet kunna uppskattas till 1,800,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Jag anser mig böra tillstyrka ett fortsättande även under budgetåret 1937/

1938 av ifrågavarande verksamhet. För verksamheten torde böra gälla enahanda

grunder som under innevarande budgetår. Mot nämndens beräkning

av anslagsbehovet till 1,800,000 kronor har jag intet att erinra. Kostnaderna

för nämndens verksamhet och övriga med organisationsarbetet förenade utgifter

torde även under nästa budgetår få bestridas av fondens medel.

Vad beträffar nämndens anhållan om bemyndigande att i mån av behov

meddela arrendator av arrendeegnahem uppskov med erläggande av arrendeavgift

eller medgiva i övrigt erforderlig lindring i arrendevillkoren finner

jag denna framställning väl motiverad. En föreskrift av sådan innebörd

torde, därest erinran från riksdagens sida ej möter, kunna av Kungl. Majit

meddelas i den för nämnden gällande instruktionen.»

Beträffande kostnaderna för de 49 arrendeegnahem, som kunnat tagas i

bruk under år 1935, hänvisar utskottet till 1936 års jordbruksutskotts utlåtande

nr 51 (sid. 12—13).

Rörande kostnaderna för de 82 arrendeegnahem, som utarrenderats under

år 1936, har utskottet från statens jordnämnd inhämtat följande uppgifter:

Basebo (8 arrendeegnahem):

Överfört värde..........

Avgår: 1) huvudgård. ...

2) grustag.......

Byggnadskostnader......

Brunnar och vägar......

Dikning................

Elektrifiering...........

Övriga kostnader........

...... 73,000

17.000

15.000 32,000

...... 937000

...... 2,000

...... 53,000

...... 3,200

...... 7,800

Summa kronor

Arrendeavgifter 6,650.

Förräntningsprocent 3.33.

Totalkostnad per lägenhet kronor 25,000.

41,000

159,000

200,000.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

17

Biskopstorp (6 arrendeegnahem):

Överfört värde...................................... 93,000

Avgår: huvudgård................................... 42,000

Byggnadskostnader.................................. 66,000

Brunnar och vägar................................... 3,700

Dikning............................................ 4,000

Elektrifiering....................................... 3,800

Övriga kostnader.................................... 11,500

Summa kronor

Arrendeavgifter 5,400.

Förräntningsprocent 3.86.

Totalkostnad per lägenhet kronor 23,300.

Flatebyn (7 arrendeegnahem):

Inköpspris.......................................... 75,000

Avgår: tomt och bostadslägenhet..................... 3,600

Byggnadskostnader.................................. 90,000

Brunnar och vägar.................................. 4,200

Övriga kostnader.................................... 9,400

Avgår: skogsvärde

Kronor

Summa kronor

Arrendeavgifter 4,200.

Förräntningsprocent 2.80.

Totalkostnad per lägenhet 25,000 kronor.

Forsvik (6 arrendeegnahem):

Inköpspris.......................................... 73,000

Avgår: huvudgård................................... 20,500

Byggnadskostnader............................. 80,000

Brunnar och vägar.................................. 5,000

Dikning............................................ 32,000

Elektrifiering........................................ 5,000

Övriga kostnader................................... 9,500

Kronor

Avgår: skogsvärde............................................

Summa kronor

Arrendeavgifter 3,900.

Förräntningsprocent 2.38.

Totalkostnad per lägenhet 30,600 kronor.

Jälla (12 arrendeegnahem):

Inköpspris.............

Avgår: 1) huvudgård. ..

2) tomt........

Byggnadskostnader.....

Brunnar och vägar.....

Dikning...............

Elektrifiering...........

Övriga kostnader........

...... 194,000

87,000

2,500 89,500

...... 190,000

...... 17,000

...... 9,000

...... 18,000

...... 18,500

Kronor

Avgår: skogsvärde

Summa kronor

Arrendeavgifter 9,675.

Förräntningsprocent 2.96.

Totalkostnad per lägenhet 29,700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 27.

51,000

89,000

140,000.

71,400

103,600

175,000

25,000

150,000.

52,500

131,500

184,000

20,000

164,000.

104,500

252,500

357,000''

30,000

327,000.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Kusta (8 arrendeegnahem):

Inköpspris.......................................... 90,000

Byggnadskostnader.................................. 127,000

Brunnar och vägar.................................. 6,000

Dikning............................................ 6,000

Elektrifiering........................................ 5,000

Övriga kostnader.................................... 16,000

Avgår: skogsvärde

Summa kronor

Arrendeavgifter 6,350.

Förräntningsprocent 2.90.

Totalkostnad per lägenhet 31,200 kronor.

250,000

30,000

220,000.

Ludvigsberg (7 arrendeegnahem):

Inköpspris.......................................... 72,000

Byggnadskostnader.................................. 107,000

Brunnar och vägar.................................. 8,000

Dikning............................................ 13,000

Övriga kostnader.................................... 17,000

Avgår: skogsvärde

Summa kronor

Arrendeavgifter 6,050.

Förräntningsprocent 3.18.

Totalkostnad per lägenhet 31,000 kronor.

217,000

27,000

190,000.

Norra Kocklanda (3 arrendeegnahem):

Överfört värde...................................... 25,000

Byggnadskostnader.................................. 40,000

Brunnar och vägar.................................. 2,000

Dikning............................................ 18,000

Elektrifiering........................................ 3,500

Övriga kostnader................................... 3,500

Avgår: skogsvärde

Summa kronor

Arrendeavgifter 2,200.

Förräntningsprocent 2.62.

Totalkostnad per lägenhet 30,700 kronor.

92,000

8,000

84,000.

Ryk (1 arrendeegnahem):

Överfört värde.......

Byggnadskostnader...

Brunnar och vägar...

Övriga kostnader.....

Avgår: skogsvärde....

..... 8,700

..... 12,000

..... 1,800

.... 1,500 24,000

.............. 2,000

Summa kronor 22,000

Arrendeavgift 800.

Förräntningsprocent 3.64.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27. 19

Rännenäs (14 arrendeegnahem):

Inköpspris.......................................... 250,000

Avgår: byggn, till bortfl. o. försålda områden.......... 45,000 205,000

Byggnadskostnader.................................. 168,000

Brunnar och vägar.................................. 8,000

Dikning............................................ 14,000

Elektrifiering........................................ 11,000

Övriga kostnader.................................... 9,000 210*000

Summa kronor 415,000.

Arrendeavgifter 13,750.

Förräntningsprocent 3.31.

Totalkostnad per lägenhet 29,600 kronor.

Rönö (5 arrendeegnahem):

Överfört värde.........

Avgår: 1) huvudgård. ..

2) annat område

Byggnadskostnader.....

Brunnar och vägar.....

Dikning...............

Övriga kostnader.......

Summa kronor 90,000.

Arrendeavgifter 3,800.

Förräntningsprocent 4.20.

Totalkostnad per lägenhet 18,000 kronor.

....... 54,500

40,000

_50Q- 40,500 14,000

...... 65,000

...... 4,000

...... 2,500

...... 4,500 76.000

Vrine (1 arrendeegnahem):

Överfört värde............................................... 6,000

Byggnadskostnader........................................... 12,000

Brunnar och vägar.......................................... 1,000

Övriga kostnader............................................. 2,000

Summa kronor 21,000.

Arrendeavgift 800.

Förräntningsprocent 3.80.

Hageby Ödegård (2 arrendeegnahem):

Överfört värde............................................... 12,000

Byggnadskostnader.......................................... 30,500

Brunnar och vägar........................................... 2,000

Övriga kostnader............................................. 1,500

Summa kronor 46,000.

Arrendeavgifter 1,300.

Förräntningsprocent 2.83.

Totalkostnad per lägenhet 23,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27-

Örby (2 arrendeegnahem):

Överfört värde...................................... 25,000

Byggnadskostnader.................................. 30,000

Brunnar och vägar.................................. 1,600

Elektrifiering........................................ 3,000

Övriga kostnader.................................... 2,400

Skogsvärde

62,000

7,000

Summa kronor 55,000.

Arrendeavgifter 1,700.

Förräntningsprocent 3.09.

Totalkostnad per lägenhet 31,000 kronor.

Anmärkning: I de fall, där skog finnes å ifrågavarande styckade områden,

har jämväl den skogbärande marken uppdelats å de olika lotterna. Arrendatorerna

äga emellertid endast avverka för husbehov efter utstämpling. Värdet

å skogsmarken har icke medtagits vid beräkning av de angivna förräntningsprocenttalen.

Däremot ingår skogsvärdet i totalkostnaderna per lägenhet.

Utskälla. Utskottet vill i likhet med Kungl. Majit tillstyrka, att ifrågavarande verksamhet

fortsättes även under budgetåret 1937/1938. Jämväl Kungl. Maj:ts

anslagsäskande för ändamålet, 1,800,000 kronor, biträdes av utskottet.

Emellertid vill utskottet erinra om att arrendeegnahemsverksamheten ännu

befinner sig på försöksstadiet. Utskottets uttalande föregående år — att

den erfarenhet, som hittills vunnits av verksamheten, vore för obetydlig att

giva möjlighet att bedöma, huruvida denna form av jordanskaffning borde

få fortgå i huvudsakligen den utformning, verksamheten nu tagit — äger

alltjämt sin tillämpning. Härtill kommer, att resultaten av nu pågående

utredning om statens verksamhet på det sociala jordområdet genom 1936

års egnahemsutredning torde avvaktas, innan slutlig ställning bör tagas till

formerna för statens jordanskaffningsverksamhet. Under föregående års utskottsbehandling

påvisades, att kostnaderna för bebyggelse och iordningställande

i övrigt av arrendelägenhet blivit avsevärt högre än som vid verksamhetens

igångsättande beräknats. Ett studium av kostnadstablåerna för de

under åren 1935 och 1936 i bruk tagna arrendeegnahemmen giver vid handen,

att kostnaderna för år 1936 i flera fall stigit i förhållande till år 1935. Denna

kostnadsökning sammanhänger -— såsom av statens jordnämnd framhållits —

med höjda utgifter för lotternas bebyggande.

Vidkommande frågan om bemyndigande för statens jordnämnd att i mån

av behov meddela arrendator av arrendeegnahem uppskov med erläggande

av arrendeavgift eller medgiva i övrigt erforderlig lindring i arrendevillkoren

har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Kapitalökning för arrendeegnahemsfonden

anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag

av 1,800,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

21

13:o) Arrendelåncfonden. Under punkt 13 har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att såsom kapitalökning för arrendelånefonden anvisa för budgetåret

1937/1938 ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 80

av herr Andersson, Alfred och II: 23 av herr Eriksson i Sandby m. fl., vari

hemställts, dels att riksdagen måtte besluta sådan utvidgning av arrendelånefondens

verksamhet att räntefria lån ur fonden må på enahanda villkor

och till samma belopp som gälla beträffande de statliga arrendeegnahemmen

beviljas även obemedlad arrendator eller köpare av mindre jordbruk

oavsett att detta sker annorstädes än genom statens försorg, dels att

såsom särskild kapitalökning för arrendelånefonden i anledning av ovanstående

anvisas för budgetåret 1937/1938 ett särskilt reservationsanslag av

100,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Vid 1934 års riksdag (prop. nr 268; R. skr. nr 349) beslöts i samband med

igångsättandet av arrendeegnahemsverksamheten inrättande av arrendelånefonden,

från vilken fond s. k. arrendelån för anskaffande av jordbruksinventarier

m. m. skulle kunna utlämnas till de personer, som antagas till arrendatorer

av arrendeegnahem. Såsom kapital för fonden hava för budgetåren

1934/1935—1936/1937 under utgifter för kapitalökning anvisats reservationsanslag

av respektive 300,000 kronor, 300,000 kronor och 175,000 kronor, att

i sin helhet utgå av skattemedel. Anmärkas må, att sistnämnda belopp beräknades

med hänsyn till en reservation av omkring 125,000 kronor å tidigare

anslag. Fonden förvaltas av statskontoreet. Låneverksamheten handhaves

av statens jordnämnd. Närmare föreskrifter om arrendelån återfinnas i

kungörelsen den 15 juni 1934 (nr 279) om arrendeegnahem.

I skrivelse den 21 augusti 1936 har statens jordnämnd — under förmälan

att hittills för ändamålet anslagna medel beräknades vara i huvudsak förbrukade

med innevarande budgetårs utgång — hemställt örn anvisande för

budgetåret 1937/1938 av ett reservationsanslag av 300,000 kronor såsom kapitalökning

till arrendelånefonden.

Sedan svenska kvinnors vänsterförbund och Sveriges socialdemokratiska

kvinnoförbund erbjudit sig att till kronan med äganderätt överlåta ett jordområde,

innehållande omkring 45.9 hektar åker och 4.9 hektar hagmark under

Fogelstad med underlydande fastigheter i Julita socken av Södermanlands

län, lia statsmakterna vid 1934 års riksdag antagit erbjudandet. Kungl.

Majit bar sedermera den 28 juni 1935, bland annat, förordnat, att området

efter lotternas avstyckning och lagfarande skulle ställas under domänstvrelsens

vård och förvaltning, samt att lotterna med av domänstyrelsen

föreslagna arealer skulle från och med den 14 mars 1936 upplåtas såsom

åbolägenheter jämlikt bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. till i jord
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottet.

bruksarbete kunniga arbetslösa eller medellösa personer utan rätt för åbo

att inlösa sin lott.

Innehavarna av omförmålda åbolotter hava i skrivelse den 23 november

1936 hemställt att komma i åtnjutande av lån för anskaffande av nödiga

inventarier m. m. för jordbruksdriften. I skrivelsen uppgives, att sökandena

från egnahemsnämnden i Södermanlands län var och en erhållit 9,000 kronor

i egnahemslån och 1,500 kronor i premielån. Med dessa medel hade

bestritts byggnadskostnaden, vilken uppgått till 9,200 kronor för brukningsdel.

I detta belopp inginge dock ej hela målningskostnaden och ej någon

del av kostnaderna för anläggande av vatten- och avloppsledningar samt för

röjningsarbeten och bortförande av matjorden från byggnadsplatsen, upptagande

av brunn, uppförande av hemlighus m. m. Sökandena befunne sig

därför i total avsaknad av medel för anskaffande av för driftens upptagande

erforderliga levande och döda inventarier jämte utsäde för 1937 års gröda.

Statens egnahemsstyrelse och egnahemsnämnden i Södermanlands län

hava tillstyrkt framställningen.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Mot jordnämndens beräkning av kapitalökningsbehovet för arrendelånefonden

har jag ej något att erinra.

Det donerade området av Fogelstad i Julita socken har, enligt vad i ärendet

framgår, efter styckning upplåtits i fem lotter under åborätt på sätt med

donationen varit avsett. Den av åborna nu gjorda framställningen om lån

för anskaffande av inventarier och utsäde förefaller behjärtansvärd. En nära

till hands liggande utväg för lösande av inventariefrågan synes vara, att

åborna medgives rätt till lån ur arrendelånefonden på motsvarande villkor

som de för arrendeegnahemsinnehavarna stadgade. Jag tillstyrker att så

sker, därvid jag förutsätter, att de genom arrendelånen erhållna medlen användas

jämväl för inlösen av förbindelser, som vederbörande åbor på annat

håll må hava iklätt sig för inventarieanskaffning. Närmare bestämmelser

torde, därest erinran från riksdagens sida ej möter, få meddelas av Kungl.

Maj:t.»

Motionärerna avse, att obemedlade arrendatorer och köpare av mindre

jordbruk, även om förvärvet skedde utan statens medverkan, skulle erhålla

rätt till lån från arrendelånefonden på samma villkor som för arrendatorerna

å de statliga arrendeegnahemmen, samt att arrendelånefonden i anledning

därav tillfördes — utöver av Kungl. Majit föreslagna 300,000 kronor —

ytterligare 100,000 kronor.

Utskottet vill -— vad först angår motionärernas yrkande om utvidgning av

arrendelånefondens verksamhetsområde — ej förneka, att syftet med detsamma

är behjärtansvärt. Förevarande fond har emellertid tillkommit för att

tillgodose lånebehov för arrendatorerna å de statliga arrendeegnahemmen.

Då statens jordanskaffningsverksamhet för närvarande är föremål för utredning

(1936 års egnahemsutredning), synes det utskottet mindre ändamålsenligt

att — i varje fall innan riktlinjerna för statens framtida verksamhet å

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

23

detta område blivit klarlagda — utsträcka lånemöjligheterna från fonden till

områden, som ligga vid sidan av statens jordanskaffningsverksamhet. Utskottet

kan alltså ej tillstyrka motionerna.

Gentemot Kungl. Majrts anslagsäskande har utskottet intet att erinra.

Med hänsyn till föreliggande ömmande omständigheter vill utskottet ej

motsätta sig, att framställningen från åborna å området av Fogelstad i Julita

socken örn lån bifalles på sätt departementschefen föreslagit.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 80 och II: 23, såsom Kapitalökning

för arrendelånefonden anvisa för budgetåret 1937/1938

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

14 :o) Arbctarsmåbrukslånefonden. Vid 1933 års riksdag (prop. nr

181; R. skr. nr 280) beslöts inrättande av arbctarsmåbrukslånefonden, från

vilken fond lån skulle utlämnas i ändamål att giva skogsarbetare eller därmed

likställd arbetare tillfälle att förvärva mindre lägenhet, ägnad att bereda

innehavaren utkomst genom jordbruk, drivet vid sidan av annan verksamhet.

Verksamhetens tillämpningsområde begränsades till Norrland samt

norra delarna av Dalarna och Värmland med möjlighet för Kungl. Maj:t

att i särskilda fall utsträcka verksamheten till andra delar av riket. I anslutning

till riksdagens beslut utfärdades kungörelse den 14 juni 1933 (nr 331)

angående statsunderstödd arbetarsmåbruksverksamhet. Sedan genom beslut

av 1934 års riksdag låneverksamheten utsträckts att omfatta hela landet, har

härav föranledd ändring i sagda kungörelse verkställts genom kungörelse

den 7 juni 1934 (nr 234).

Såsom kapital för arbctarsmåbrukslånefonden anvisade 1933 års riksdag

för budgetåret 1933/1934 under rubriken fonden för förlag till statsverket

ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor. Å tilläggsstat till riksstaten för

samma budgetår anvisade 1934 års riksdag såsom kapitalökning för fonden

ytterligare ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor. Såsom kapitalökning

för fonden har vidare för vartdera av budgetåren 1934/1935 och 1935/1936

uppförts ett reservationsanslag av 5,000,000 kronor samt för budgetåret 1936/

1937 ett reservationsanslag av 4,400,000 kronor. Anslagsanvisningen har

skett för budgetåret 1934/1935 fortfarande såsom förlag till statsverket men

från och med budgetåret 1935/1936 under rubriken statens utlåningsfonder.

Utlåningen från fonden har bestämts för kalenderåret 1936 till högst

10,000,000 kronor samt för kalenderåret 1937 till högst 12,000,000 kronor.

Jämlikt beslut av 1936 års riksdag må av utlåningsbeloppet för 1936 högst

200,000 kronor användas för möjliggörande av viss förhöjning av redan

beviljade arbetarsmåbrukslån. Bestämmelser rörande sådan förhöjning hava

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

meddelats i kungörelse den 17 april 1936 (nr 100). Har arbetarsmåbrukslån

under år 1933 och 1934 beviljats till belopp understigande det, varmed

sådant lån högst må utgå — 6,000 kronor — och finnes för vinnande av det

med lånet avsedda syftet förhöjning av det beviljade lånebeloppet böra ske,

må enligt sagda bestämmelser för möjliggörande av sådan förhöjning arbetarsmåbruksstatslån

kunna tilldelas kommun, som därom ansökt senast den

30 juni 1936. Av Kungl. Maj.t beviljat dylikt lån skall hos statskontoret lyftas

senast den 31 december 1936. Vid förhöjning av beviljat arbetarsmåbrukslån

skall iakttagas, att lånet i sin helhet icke därigenom kommer att

överstiga 6,000 kronor.

Statens egnahemsstyrelse har förklarat, att utlåningsbeloppet för år 1938

borde bestämmas till samma belopp som år 1937 eller 12,000,000 kronor, samt

att utbetalningarna från fonden för budgetåren 1936/1937 och 1937/1938 borde

beräknas till 10,000,000 kronor för vartdera budgetåret.

Statskontoret har med denna utgångspunkt beräknat det för budgetåret

1937/1938 erforderliga kapitalökningsanslaget för arbetarsmåbrukslånefonden

till 10,000,000 kronor.

Vidare har statens egnahemsstyrelse hemställt, att Kungl. Maj:t ville hos

riksdagen föreslå, att av det för 1937 till 12,000,000 kronor fastställda utlåningsbeloppet

från arbetarsmåbrukslånefonden ett belopp av intill 300,000

kronor måtte få användas för möjliggörande av behövliga förhöjningar av i

första hand under år 1935 men även under åren 1933 och 1934 beviljade

a rbetarsmåbrukslån.

Departementschefen har i ärendet anfört huvudsakligen följande.

»Jag förordar, att 300,000 kronor av det för 1937 medgivna utlåningsbeloppet

från arbetarsmåbrukslånefonden må användas för möjliggörande av erforderliga

låneförhöjningar till 1933, 1934 och 1935 års låntagare, enligt enahanda

grunder som de vilka tillämpats vid motsvarande av 1936 års riksdag

medgivna förhöjningar. Närmare bestämmelser i ämnet torde i sinom tid få

meddelas av Kungl. Maj:t i anslutning till egnahemsstyrelsens förslag.

Beträffande utlåningen från fonden tor 1938 torde densamma, i överensstämmelse

med vad egnahemsstyrelsen föreslagit, böra bestämmas till högst

12,000,000 kronor. Såsom kapitalökning till fonden skulle enligt de beräkningar,

statskontoret med ledning av egnahemsstyrelsens uppgifter verkställt,

för nästa budgetår erfordras 10,000,000 kronor. Jag tillstyrker medelsanvisning

till detta belopp. I likhet med vad som skett under sistförflutna och

innevarande budgetår torde beloppet läjmpligen böra utgå av andra statsinkomster

än lånemedel.

Såsom framhölls vid arbetarsmåbrukslånefondens inrättande kunna inom

vissa kommuner förhållandena vara sådana, att arbetarsmåbruksverksamhet

därstädes icke lämpligen bör förekomma. Särskilt är att märka, att arbetarsmåbruk

ej böra bildas i större utsträckning än att de därå bosatta arbetarna

kunna påräknas skola under tider med normal arbetstillgång erhålla nödig

kontantinkomst. Vederbörande kommun torde själv bäst känna till arbetsmöjligheterna

å orten, men jag förutsätter, att egnahemsstyrelsen dessutom

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

25

har sin uppmärksamhet riktad på detta förhållande, som är av avgörande

betydelse för resultatet av arbetarsmåbruksverksamheten.»

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning.

I likhet med departementschefen vill utskottet understryka vad som framhölls

vid arbetarsmåbrukslånefondens inrättande, nämligen att arbetarsmåbruk

ej borde bildas i större utsträckning än att de därå bosatta arbetarna

kunde påräknas skola under tider med normal arbetstillgång erhålla nödig

kontantinkomst. Utskottet instämmer jämväl i departementschefens yttrande

därom, att han förutsatte, att egnahemsstyrelsen hade sin uppmärksamhet

riktad på detta förhållande, som vore av avgörande betydelse för resultatet av

arbetarsmåbruksverksamheten.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva, att av det belopp å 12,000,000 kronor, inom

vilket statslån från arbetarsmåbrukslånefonden må för år

1937 av Kungl. Maj:t beviljas, högst 300,000 kronor må användas

för möjliggörande av förhöjning av redan beviljade

arbetarsmåbrukslån;

2) medgiva, att Kungl. Maj:t må för år 1938 bevilja statslån

från arbetarsmåbrukslånefonden intill ett belopp av

12.000. 000 kronor;

3) såsom Kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden

anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag av

10.000. 000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning avsedda medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

15:o) Statens avdikningslånefond. Statens avdikningslånefond är avsedd

för utlämnande av lån till utförande av sådana torrläggningsföretag,

vilka avse höjande av alstringsförmågan hos mark med hänsyn till dess utnyttjande

såsom åker eller ständig slåtter- eller betesvall. Gällande villkor

för lån från statens avdikningslånefond äro meddelade i kungörelsen den 11

juni 1926 (nr 258) med däri genom kungörelserna nr 166/1929 och 300/1933

gjorda ändringar.

Jämlikt riksdagens beslut har det belopp, vartill lån ur fonden fått för

år högst beviljas, uppgått till för ett vart av budgetåren 1930/1931 och

1931/1932 3,000,000 kronor, för budgetåret 1932/1933 2,900,000 kronor, tor

vartdera av budgetåren 1933/1934 och 1934/1935 5,000,000 kronor, för budgetåret

1935/1936 3,800,000 kronor samt för budgetåret 1936/1937 3,000,000

kronor.

Utöver till fonden inflytande kapitalinbetalningar har fonden under nämnda

budgetår tillförts följande anslag för kapitalökning:

U tskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

för budgetåret 1930/1931 2,000,000

» » 1931/1932 2,000,000

» > 1932/1933 1,300,000

> » 1933/1934 4,000,000

* » 1934/1935 3,000,000

» » 1935/1936 2,000,000

» » 1936/1937 — ,

I detta sammanhang må erinras alt efter beslut av riksdagen under senare

år i vissa fall beviljats anstånd med erläggande av annuiteter

å lån från odlingslånefonden och statens avdikningslånefond.

Med bifall till därom av Kungl. Majit i proposition nr 113

framställt förslag medgav 1933 års riksdag (skr. nr 122), att Kungl. Majit

finge för beredande av erforderligt rådrum åt intressenterna i ett i trångmål

varande torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande omständigheter

rörande varje särskilt företag, under tiden till och med den 30 juni 1934

medgiva dylikt anstånd. Genom beslut av 1934 års riksdag (prop. nr. 25;

R. skr. nr 61) förlängdes bemyndigandet för en tid av ett år. Vid 1935 års

riksdag (prop. nr 35; R. skr. nr 167) förlängdes bemyndigandet ytterligare

för tiden 1 juli 1935—30 juni 1936, därvid dess avfattning sålunda jämkades,

att det skulle avse rätt för Kungl. Majit att medgiva anstånd, varom här

är fråga, för beredande av erforderligt rådrum åt i trångmål varande intressenter

i torrläggningsföretag, efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter.

Genom beslut av 1936 års riksdag (Ufk bil. 7, punkt 12; R.

skr. nr 83) har sistnämnda bemyndigande förlängts för en tid av ett år.

Kungörelse i ämnet har av Kungl. Majit utfärdats den 17 april 1936 (nr 101).

Med stöd av ifrågavarande bemyndiganden har Kungl. Majit under tiden

till den 1 december 1936 medgivit betalningsanstånd ävensom i vissa fall

räntefrihet under uppskovstiden beträffande 30 företag i deras helhet med

annuiteter å sammanlagt omkring 204,930 kronor. Vidare har Kungl.

Majit medgivit vissa intressenter i 32 företag anstånd med annuiteter å tillhopa

omkring 168,980 kronor. Av 45 företag gjorda ansökningar om lindring

i lånevillkoren hava ej föranlett någon Kungl. Majits åtgärd.

I skrivelse den 18 november 1936 har lantbruksstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte hos riksdagen göra framställning örn förlängning av

ifrågavarande bemyndigande för tiden till och med den 30 juni 1938. Till

stöd härför har styrelsen anfört, att även om den tidigare rådande jordbrukskrisen

knappast med samma skäl som tillförne torde kunna åberopas

för ifrågavarande anstånd, det ändock icke torde vara uteslutet att till följd

av krisens efterverkningar svårigheter kunde uppstå för återbetalningen av

erhållna lån vid en del torrläggningsföretag jämväl under nästa budgetår.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens förslag, att lån från avdikningslånefonden under budgetåret

1937/1938 må beviljas intill ett belopp av 2,900,000 kronor giver

mig icke anledning till någon erinran. Enligt statskontorets beräkningar

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27-

27

torde en utlåning av denna storlek ej föranleda, att nytt kapital behöver

tillföras fonden.

Trots de förbättrade konjunkturerna torde såsom lantbruksstyrelsen framhållit

jämväl under nästa budgetår svårigheter kunna uppstå för återbetalning

av erhållna lån vid vissa torrläggningsföretag. Understundom torde

de svårigheter, vari intressenterna råkat, bero på ett mindre gott planläggande

eller utförande av företagen. Jag finner skäl tala för att sådana anordningar

träffas, att uppskov med erläggande av annuiteter å lån för torrläggningsföretag

må kunna enligt samma grunder som de för närvarande tilllämpade

beviljas jämväl efter utgången av det nu gällande bemyndigandets

giltighetstid. Nytt bemyndigande för Kungl. Majit torde sålunda böra utverkas

för tiden till och med den 30 juni 1938.»

Utskottet, som biträder Kungl. Majits framställning, hemställer,

att riksdagen må medgiva,

1) att Kungl. Majit må under budgetåret 1937/1938 från

statens avdikningslånefond bevilja lån å tillhopa högst

2,900,000 kronor;

2) att Kungl. Majit må, för beredande av erforderligt rådrum

åt i trångmål varande intressenter i torrläggningsföretag,

efter prövning av föreliggande särskilda omständigheter,

under tiden 1 juli 1937—30 juni 1938 medgiva anstånd med

erläggande av annuiteter å lån från odlingslånefonden och

statens avdikningslånefond.

16:o) Täckdikningslånefonden. Vid 1913 års riksdag beslöts inrättande

av täckdikningslånefonden. Nu gällande villkor för lån ur fonden äro

meddelade i kungörelsen den 22 juni 1920 (nr 332) med däri genom kungörelserna

nr 358/1921, 239/1922, 84/1930 och 306/1933 gjorda ändringar.

Genom kungörelsen den 28 juli 1932 (nr 375) hava vidare meddelats bestämmelser

om viss amorteringsfrihet beträffande lån från täckdikningslånefonden.

Den genom kungörelsen nr 306/1933 gjorda ändringen i lånevillkoren,

vilken ändring tillkommit i enlighet med beslut vid 1933 års riksdag

(skr. nr 236), innefattar i huvudsak, att tiden för sådant låns innehavande

räntefritt och utan amortering utsträckts från två till tre år samt att amorteringstiden

förlängts från sju till tolv år.

Vidare har riksdagen (skr. nr 356/1933) till bidrag till täckdikningar för

budgetåret 1933/1934 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor. Ytterligare

hava lill sådant bidrag anvisats för vartdera av budgetåren 1934/

1935 och 1935/1936 1,500,000 kronor samt för budgetåret 1936/1937 1,000,000

kronor. I kungörelse den 30 juni 1933 (nr 434) har Kungl. Majit meddelat

närmare bestämmelser i ämnet.

Jämlikt beslut av 1920 års riksdag (skr. nr 346) får ur ifrågavarande fond

beviljas lån intill ett belopp av 2,000,000 kronor årligen. Riksdagen har se
-

tz tslcottél.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

U tskottrt.

nast för budgetåret 1936/1937 anvisat ett reservationsanslag av 700,000 kronor

såsom kapitalökning för fonden.

Kungl. Maj.ts framställning under punkt 16 innefattar hemställan, att för

tillgodoseende av ett lånebehov för 1937 av oförändrat 2,000,000 kronor fonden

skulle tillföras ett kapitalökningsanslag för nästa budgetår av 800,000

kronor.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen må såsom Kapitalökning för täckdikningslånefonden

anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag

av 800,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

17 :o) Fiskerilånefonden. Under punkt 17 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom kapitalökning för fiskerilånefonden anvisa för budgetåret

1937/1938 ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, till utskottet hänvisade likalydande motioner, nämligen I: 78 av

herr Nilsson, Theodor, och herr Gustavson, John, samt II: 172 av herr Johansson

i Öckerö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte fastställa räntan

å lån från fonden för fiskerinäringens befrämjande till 2.5 procent.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för motionerna, hänvisas till

dessa.

Gällande bestämmelser för fiskerilånefonden, vilken inrättades år 1891 för

fiskerinäringens befrämjande, återfinnas i kungörelsen den 7 augusti 1907

(nr 61) med däri genom kungörelserna nr 359/1921, 130/1928, 298/1930 och

112/1932 gjorda ändringar. Från fonden utlämnas genom förmedling av

hushållningssällskap eller landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar,

motorer för sådana båtar, fiskredskap eller för fisktransport avsedda

fordon, smärre båtar eller andra smärre inrättningar eller för anläggande

av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling av fiskets produkter

eller för utförande av fiskodling. Hushållningssällskap eller landsting,

som önskar erhålla statslån för utlämnande av ifrågavarande låneunderstöd,

må därom göra skriftlig ansökan för Göteborgs och Bohus län hos länsstyrelsen

i länet och för rikets övriga län hos lantbruksstyrelsen. Länsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen äga att, efter prövning av sålunda gjorda framställningar,

inom av Kungl. Maj:t bestämt belopp bevilja hushållningssällskap

eller landsting statslån. Dylikt lån må innehavas amorteringsfritt under

två år från lyftningsdagen. Därefter skall lånet återbetalas inom högst tio

år med lika kapitalbelopp varje år jämte upplupen ränta. Räntefrihet åt
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

29

njutes likaledes under två år från lyftningsdagen, varefter lånet skall förräntas

med 3.6 procent om året. Därest förfallet kapitalbelopp icke inom föreskriven

tid inbetalas, skall å det förfallna erläggas 6 procent årlig ränta.

Motsvarande bestämmelser skola gälla för lån, som utlämnas av hushållningssällskap

eller landsting till de enskilda låntagarna. Lån, som utlämnas

av hushållningssällskap eller landsting, får utgöra högst 25,000 kronor.

Genom beslut av 1921 års riksdag är högsta medgivna årsutlåningen bestämd

till 1,800,000 kronor.

Såsom kapitalökning för fonden anvisade 1921 års riksdag ett reservationsanslag

av 900,000 kronor, varav dock endast 300,000 kronor togos i anspråk

för ändamålet. Sedermera hava såsom kapitalökning för fonden anvisats

för vartdera av budgetåren 1931/1932 och 1933/1934 400,000 kronor samt

för budgetåret 1934/1935 600,000 kronor.

Utlåningen från fonden har under kalenderåren 1926—1935 uppgått till

respektive 882,925, 1,032,965, 934,695, 942,205, 903,400, 1,059,260, 1,249,950,

1,199,650, 1,076,520 och 1,092,640 kronor. Den 30 december 1935 har

Kungl. Majit föreskrivit, bland annat, att ifrågavarande fond finge tillsvidare

under år 1936, i mån av tillgång, tagas i anspråk av länsstyrelsen i Göteborgs

och Bohus län för detta län intill ett belopp av 800,000 kronor och av lantbruksstyrelsen

för övriga län intill ett belopp av 300,000 kronor.

Kungl. Maj.ts framställning innebär förslag om beviljande av ett kapitalökningsanslag

till fonden om 300,000 kronor, därav 225,000 kronor avses att

täckas av lånemedel och 75,000 kronor av andra statsinkomster.

Motionärerna avse, att räntan å lån från fonden nedsättes från 3.6 procent

till 2.5 procent.

Utskottet har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning.

Vad härefter angår motionärernas förslag om nedsättning av räntan å lån

från fonden vill utskottet erinra, att framställningar i enahanda syfte blivit

avslagna av 1935 års och 1936 års riksdagar. Såsom skäl för avslagsbeslutet

vid 1935 års riksdag anfördes, att den effektiva medelräntan för statens upplåning,

som för budgetåret 1933/1934 utgjorde 4.42 procent, icke kunde beräknas

för nästa budgetår sjunka med mer än omkring en tiondels procent.

En sänkning av räntan då skulle nödvändiggöra dels att vid nya kapitalinvesteringar

i fonderna anvisa en större del därav än för närvarande av

skattemedel, dels ock att med skattemedel ersätta en del av det hittills i fonderna

investerade lånemedelskapitalet. Dessa skäl torde alltjämt i viss utsträckning

vara tillämpliga. Emellertid befinner sig fiskerinäringen för närvarande

i sådant läge, alt åtgärder från det allmännas sida till dess stöd äro

ofrånkomliga. Med hänsyn härtill vill utskottet förorda, att en sänkning av

räntan å lånen från fiskerilånefonden genomföres från och med den 1 juli

1937, men anser sig utskottet icke kunna tillstyrka, att räntan sänkes lägre

än till tre procent. Enligt vad utskottet inhämtat torde en sådan räntesänkning

medföra minskning i de beräknade inkomsterna från .statens produktiva

fonder: fiskerilånefonden med i runt tal 22,000 kronor eller från 130,000

UtekoUel.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

kronor till 108,000 kronor. Vidare bör, vid bifall till utskottets förslag om

räntesänkning, av den nu föreslagna kapitalinvesteringen, 300,000 kronor, ett

belopp, som med 45,000 kronor överstiger vad Kungl. Majit avsett, eller

120,000 kronor, täckas av andra statsinkomster än lånemedel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må,

A) med bifall till Kungl. Majits förslag såsom Kapitalökning

för fiskerilånefonden anvisa för budgetåret 1937/1938

ett reservationsanslag av 300,000 kronor;

B) i anledning av motionerna I: 78 och II: 172 medgiva,

att räntan å lån från fiskerilånefonden från och med den 1

juli 1937 må utgå efter tre procent.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning avsedda medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.

18:o) Kommunskogslånefonden. Under punkt 18 har Kungl Majit —

under förmälan att en befintlig behållning i kommunskogslånefonden örn

50,000 kronor i sin helhet vore för ändamålet tillgänglig jämväl under budgetåret

1937/1938 — förklarat, att anvisande av nytt kapital till fonden för

närvarande icke vöre erforderligt, vilket utskottet velat för riksdagen

omförmäla.

Stockholm den 2 mars 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Tjällgren, Alfred Andersson,

von Stockenström, Jacob Hansson, Mannerskantz och Lindbärg; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Carlström, Andersson i Tungelsta,

Ericsson i Sörsjön, Liedberg, Karlsson i Munkedal, Pettersson i Dahl och Sjögren.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

31

Reservationer:

Under punkt 4 (lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras)

av herrar Sederholm, Mannerskantz och Sjögren, vilka ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

»Utskottet har bemärkt, att ansökningarna om lån ur denna fond under

senaste året starkt ökat så, att deras sammanlagda belopp i november 1936

utgjorde 618,550 kronor. Även örn det kan finnas fog för avslag å eller minskning

av vissa låneansökningar, är det dock enligt utskottets uppfattning icke

riktigt, att denna nedskärning skall behöva ske i den utsträckning, Kungl.

Maj:ts förslag örn totala lånebeloppets bibehållande vid 175,000 kronor skulle

nödvändiggöra. Lånebehovet torde vara ett naturligt uttryck för uppfödarnas

strävan att tillgodose föreliggande efterfrågan på hästar inom landet. Då

härtill kommer, att villkoren för lån ur fonden äro ägnade att gynnsamt påverka

kvaliteten hos hästmaterialet, vill utskottet icke motsätta sig den utökning

av fonden, motionärerna föreslagit. Såsom ytterligare skäl för bifall

till motionerna talar även det förhållandet, att under senare år betydande belopp

av de s. k. totalisatormedlen använts till andra ändamål än främjandet av

landets hästavel.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

motionerna 1:131 och 11:281,

1) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1937/

1938 från lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras

bevilja lån intill ett belopp av 300,000 kronor;

2) såsom Kapitalökning för lånefonden för inköp av avelshingstar

av ardennerras för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 140,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning tillstyrkta medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.»

Under punkt 12 (arrendeegnahemsfonden) av herrar Sederholm, Mannerskantz,

Liedberg och Sjögren, vilka ansett, att utskottets motivering

bort hava följande lydelse:

»Utskottet vill i likhet med Kungl. Maj:t tillstyrka, att ifrågavarande verksamhet

fortsättes även under budgetåret 1937/1938. Jämväl Kungl. Maj:ts

anslagsäskande för ändamålet, 1,800,000 kronor, biträdes av utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

Utskottet uttalade föregående år, att arrendeegnahemsverksamheten ännu

befunne sig på försöksstadiet, och att den erfarenhet, som dittills vunnits av

verksamheten, vore för obetydlig att giva möjlighet att bedöma, huruvida denna

form av jordanskaffning borde få fortgå i huvudsakligen den utformning

verksamheten då tagit. Visserligen finner sig utskottet alltjämt icke böra taga

definitiv ställning till frågan, huruvida denna form av egnahemsbildning kan

anses ändamålsenlig, men kan icke underlåta att påpeka, att kostnaderna för

iordningställande av arrendeegnahem, jämfört med ursprungligen beräknade

belopp, successivt avsevärt ökats såväl beträffande år 1935 och 1936 utarrenderade

som — enligt uppgift från statens jordnämnd — för tillträde våren

1937 färdigblivna arrendeegnahem. Även örn kostnadsökningen till betydande

del hänfört sig till den allmänna prisstegringen, särskilt beträffande

byggnadsverksamheten, måste den faktiska ökningen minska utsikterna för

ifrågavarande arrendatorer icke blott att förränta erhållna lån och erlägga

fastställda arrendeavgifter utan även att efterhand förmå förvärva äganderätt

till sina jordbruk. Då arrendatorernas möjlighet att friköpa av dem brukade

fastigheter torde vara en faktor av grundläggande betydelse för hela

verksamheten, måste också ett undanskjutande härav väcka tvivelsmål om

huruvida de medel, som på detta sätt av staten disponeras för skapande av

jordbruksegnahem, äro använda på ett bättre eller lika gott sätt som om de

anvisats till främjande av bildande av större eller mindre jordbruksegnahem

under andra former. Utskottet förutsätter emellertid, att nu pågående utredning

om statens verksamhet på det sociala jordområdet genom 1936 års

egnahemsutredning — med särskilt beaktande av vad utskottet nu anfört —

tager frågan under allsidig prövning, samt att statens jordnämnd vid sin fortsatta

verksamhet särskilt beaktar önskvärdheten, att byggnadskostnaderna

hållas vid skälig nivå.

Vidkommande frågan örn bemyndigande för statens jordnämnd att i mån

av behov meddela arrendator av arrendeegnahem uppskov med erläggande

av arrendeavgift eller medgiva i övrigt erforderlig lindring i arrendevillkoren

har utskottet intet att erinra mot Kungl. Maj:ts framställning.»

Under punkt 14 (arbetarsmåbrukslånefonden) av herrar Sederholm, Mannerskantz,

Liedberg och Sjögren, vilka ansett, att utskottets utlåtande bort

hava följande lydelse:

»Utskottet biträder Kungl. Maj:ts framställning därom, att av det belopp,

inom vilket statslån från arbetarsmåbrukslånefonden må för år 1937 av

Kungl. Maj:t beviljas, högst 300,000 kronor må användas för möjliggörande

av förhöjning av redan beviljade arbetarsmåbrukslån.

I fråga om utlåningen från fonden för år 1938 har utskottet intet att erinra

mot att densamma, i överensstämmelse med egnahemsstyrelsens av

Kungl. Maj:t biträdda förslag, bestämmes till högst 12,000,000 kronor. Såsom

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27.

33

kapitalökning till fonden skulle enligt Kungl. Maj:ts framställning anslås

10,000,000 kronor. Förslaget härutinnan grundar sig å beräkningar, verkställda

i september 1936 av statskontoret med ledning av egnahemsstyrelsens

uppgifter. Statskontoret har därvid understrukit, att enär egnahemsstyrelsen

ansett, att under budgetåret 1936/1937 borde räknas med utbetalningar

av lån med ett belopp ej understigande 10,000,000 kronor, nämnvärda reserverade

medel ej vore att påräkna vid utgången av detta budgetår. Av egnahemsstyrelsens

framställning i ämnet framgår emellertid, att de kommuner,

som äro engagerade i lånerörelsen, béräknat utbetalningarna från fonden för

budgetåret 1936/1937 till 7,600,000 kronor. Enligt denna beräkning skulle

alltså vid slutet av budgetåret 1936/1937 föreligga en behållning i fonden örn

2,400,000 kronor. Vidare ha samma kommuner beräknat utbetalningarna

från fonden för budgetåret 1937/1938 till 6,200,000 kronor, medan egnahemsstyrelsen

kalkylerat med utbetalningar under samma tid till ett belopp av

10,000,000 kronor. Egnahemsstyrelsen har med hänsyn till viss ofullständighet

och osäkerhet i kommunernas kalkyler således ansett en marginal —

i förhållande till kommunernas beräkning — örn sammanlagt (2,400,000 +

+ 3,800,000 =) 6,200,000 kronor erforderlig. Enligt vad utskottet inhämtat

har under början av innevarande år till fonden från kommunerna återlevererats

ett belopp av 515,313 kronor, vilken tillgång icke kunnat tagas i beräkning

vare sig av myndigheterna eller av Kungl. Maj:t. Härjämte har utskottet

inhämtat, att inom föreskriven tid inkomna ansökningar örn bidrag

från fonden för år 1937 uppgå till i runt tal 7,500,000 kronor. Detta belopp

torde vara lägre än vad vid statbehandlingen förutsattes. Vad utskottet nu

anfört giver vid handen, att behovet av kapitalinvestering i fonden väsentligen

understiger vad Kungl. Maj:t ansett erforderligt. Utskottet vill emellertid

i detta sammanhang understryka, att medel givetvis böra finnas tillgängliga

i fonden för att helt tillgodose föreliggande lånebehov. A andra sidan

måste, då förevarande anslag helt skall utgå av andra statsinkomster än lånemedel,

all nödig sparsamhet iakttagas. Den marginal örn 6,200,000 kronor,

som egnahemsstyrelsen räknat med, torde utan risk kunna beskäras.

Med hänsyn härtill och till de nya, förut berörda omständigheter, som inträffat

efter statbehandlingen, anser utskottet, att kapitalökningsanslagct bör

bestämmas till ett belopp, som med 1,000,000 kronor understiger vad Kungl.

Majit äskat, eller till 9,000,000 kronor.

I likhet med departementschefen vill utskottet understryka vad som framhölls

vid arbetarsmåbrukslånefondens inrättande, nämligen att arbetarsmåbruk

ej borde bildas i större utsträckning än alt de därå bosatta arbetarna

kunde påräknas skola under tider med normal arbetstillgång erhålla nödig

kontantinkomst. Utskottet instämmer jämväl i departementschefens yttrande

därom, att han förutsatte, att egnahemsstyrelsen hade sin uppmärksamhet

riktad på detta förhållande, som vore av avgörande betydelse för resultatet

av arbetarsmåbruksverksamheten.

Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr ?.7.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 27•

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) medgiva, att av det belopp å 12,000,000 kronor, inom

vilket statslån från arbetarsmåbrukslånefonden må för år

1937 av Kungl. Maj:t beviljas, högst 300,000 kronor må användas

för möjliggörande av förhöjning av redan beviljade

arbetarsmåbrukslån;

2) medgiva, att Kungl. Majit må för år 1938 bevilja statslån

från arbetarsmåbrukslånefonden intill ett belopp av

12.000. 000 kronor; #

3) såsom Kapitalökning för arbetarsmåbrukslånefonden

anvisa för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag av

9.000. 000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av de till kapitalökning avsedda medlen

torde statsutskottet framdeles under riksdagen avgiva förslag.»

977418. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.