Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m.

1937-03-11 · 21 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 21 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

3

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1937 kl. 3.30 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till förordning med vissa bestämmelser rörande till

människoföda avsedd mjölk och grädde m. m.

(2: a avd.)

I en till riksdagen den 22 januari 1937 avlåten, till jordbruksutskottet hänvisad

proposition, nr 55, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen antaga här nedan intagna förslag till förordning med vissa bestämmelser

rörande till människoföda avsedd mjölk och grädde m. m.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet,

i den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Från jordbruksdepartementet har till utskottet överlämnats en skrivelse den

25 januari 1937 från civilingenjören Helge Rost, Stocksund, innehållande

visst förslag i ämnet.

Inledning.

I skrivelse den 11 januari 1932 hemställde Sveriges allmänna lantbrukssällskap,

under åberopande av en skrivelsen bifogad, av sällskapets mejerisektion

utarbetad promemoria, bland annat, att bestämmelser måtte utfärdas

rörande pastörisering av mjölk, som salufördes i större samhällen, över

denna framställning avgåvos yttranden av medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Frågan har sedermera upptagits till behandling av 1933 års mjölkoch

mejeriutredning (ledamoten av riksdagens första kammare godsägaren

B. H. von Stockenström, tillika ordförande, professorn vid lantbrukshögskolan

P. L. Nannesson, professorn och avdelningsföreståndaren för försöksväsendet

på jordbruksområdet J. B. Platon, direktören i svenska smörprovningarna A.

R. T. Söderlund, husdjurskonsulenten C. H. Nilsson, Kristianstad, och ledamoten

av riksdagens andra kammare lantbrukaren K. A. M. Andersson, Löbbo)

i ett den 17 december 1935 avlämnat betänkande med förslag örn vissa

föreskrifter beträffande konsumtionsmjölk (stat. off. utr. 1936:3). över betänkandet

hava yttranden avgivits av medicinalstyrelsen, lantbruksstyrelsen,

styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet, kommerskollegium,

svenska mejeriernas riksförening u. p. a. och Sveriges allmänna

lantbrukssällskap. Medicinalstyrelsen har vid sitt yttrande fogat utlåtande

av näringsrådet. Till lantbruksstyrelsen yttrande lia fogats utlåtanden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

av hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Vidare har kommerskollegium

vid sitt yttrande fogat utlåtanden från samtliga handelskamrar i riket

med undantag av handelskammaren i Borås ävensom från Sveriges köpmannaförbund

och mjölkcentralen i Stockholm. Vid yttrandet från svenska mejeriernas

riksförening ha fogats utlåtanden av ett antal mejeriförbund.

I betänkandet har framlagts förslag till lag angående beskaffenheten i vissa

samhällen av till månniskoföda för direkt förbrukning avsedd mjölk och

grädde. Såsom bilaga till betänkandet har fogats en av fil. lic. Gunnar Wode

utarbetad sammanställning av utdrag ur mejerilitteraturen rörande konsumtionsmjölkens

pastörisering och därmed sammanhängande spörsmål.

Gällande lagstiftning m. m.

Departementschefen har till en början lämnat en redogörelse för den del av

nu gällande lagstiftning, som berör förevarande ämne, ävensom för andra åtgärder,

som av statsmakterna hitintills vidtagits på hithörande eller angränsande

områden.

I hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919 nr 566 är förbud stadgat mot saluförande

av mjölk och grädde från djur med viss sjukdom. Vidare föreskrives,

att noggrann renlighet skall iakttagas under arbete med mjölk och mejeriprodukter.

Mejeristadgan den 22 maj 1936 nr 174 innehåller föreskrifter rörande de

sanitära förhållandena och driften vid mejerierna.

Till förebyggande av tuberkulosens spridning genom mjölk finnas bestämmelser

i kungörelserna den 30 juni 1934 nr 403 örn åtgärder mot tuberkulos

i juvret och könsorganen hos nötkreatur och nr 402 om vissa åtgärder mot

tuberkulos hos nötkreatur.

Slutligen erinras, att enligt gällande bestämmelser angående användningen

av de medel, som inflyta genom upptagande av mjölkavgift, såsom

villkor för erhållande av prisutjämningsbidrag uppställts,

att sökande vid betalning av mottagen mjölk tillämpar de bestämmelser,

som av statens jordbruksnämnd må hava meddelats angående tilläggspris

för mjölk från kreatursbesättningar, inom vilka bekämpande av tuberkulos

äger rum. Statens jordbruksnämnd äger vidare, på framställning av svenska

mejeriernas riksförening, såsom dylikt villkor föreskriva, att sökande vid

inköp av mjölk tillämpar kvalitetsbetalning enligt av nämnden godkända

grunder.

Några lagbestämmelser om pastörisering av konsumtionsmjölk finnas för

närvarande icke. Däremot äro föreskrifer om pastörisering av till kreatursföda

avsedd mjölk meddelade i lagen den 6 juni 1925, nr 382, ändrad genom

lagen den 23 oktober 1936, nr 548. Jämligt lantbruksstvrelsens kungörelse

den 11 maj 1935 (nr 3) med särskilda föreskrifter för begagnande av svenska

smörprovningarnas varumärke för smör (runmårket) fordras vidare för

nämnda begagnade, bland annat, att grädden eller mjölken, som användes

vid smörberedningen, pastöriserats till minst 80 grader Celsius.

s. 5 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

5

Mjölk- och mejeriutredningens betänkande.

Allmänna synpunkter.

Efter att ha lämnat en översikt över bestämmelser i vissa främmande länder

beträffande konsumtionsmjölk, särskilt med hänsyn till dennas pastörisering,

har mjölk- och mejeriutredningen i sitt betänkande kommit in

på frågan, huruvida särskilda föreskrifter rörande sådan mjölk och

dess behandling kunde anses behövliga i vårt land. Härutinnan har utredningen

anfört bland annat följande.

Att mjölk kunde överföra sjukdomar från djuren och från de människor,

som vore sysselsatta vid mjölkens produktion och behandling, till konsumenterna

vore, såsom framginge av den förebragta litteraturutredningen, ovedersägligen

bevisat. Tuberkulos, undulantfeber, halsfluss, scharlakansfeber, difteri,

tyfus, paratyfus, rödsot och kolera vore sålunda sjukdomar, vilkas smittämnen

kunde spridas med mjölk. Enstaka sjukdomsfall förorsakade av hygieniskt

bristfällig mjölk och epidemier, vid vilka mjölk varit smittospridare,

hade förekommit och förekomme även i vårt land i en sådan omfattning, att

enbart detta förhållande enligt utredningens mening påkallade prohibitiva

åtgärder. Det kunde härvid påpekas, att någon statistik icke funnes i Sverige,

varur uppgifter kunde erhållas rörande smittkällorna vid alla epidemier.

De registrerade fallen av mjölkepidemier torde därför i själva verket endast

utgöra en del av dem, som verkligen förekommit.

Förutom de i och för sig beklagliga, direkta följderna av att smittämnen

förekomme i mjölk hade detta förhållande mindre önskvärda indirekta verkningar.

Det vore nämligen tydligt, att de risker, som verkligen kunde förefinnas

vid förtärandet av mjölk, bidroge att misstänkliggöra och impopularisera

mjölken och därigenom verka återhållande på konsumtionen, särskilt

då epidemier uppträdde, vilka kunde misstänkas härröra från mjölk.

Icke enbart den eventuella förekomsten av smittämnen vore avgörande för

mjölkens lämplighet och värde som födoämne. Flertalet arter av de icke

direkt patogena mikroorganismer, vilka förekomme i mjölk i större eller

mindre antal, kunde på ett eller annat sätt inverka menligt på mjölkens

värde ur olika synpunkter. Då det gällde dessa bakterier vore den allmänna

hygienen vid mjölkens produktion av den allra största betydelse. Genom tillfälligheter,

såsom plötsligt uppträdande digestionsrubbningar hos djuren,

kunde emellertid även mjölk från en som regel mycket välskött ladugård

komma att innehålla ett så stort antal bakterier, att mjölken därav toge direkt

skada och bleve mer eller mindre onjutbar. Det vore tyvärr ännu icke ovanligt,

att den av producenterna till mejerierna levererade eller till konsumenterna

direkt försålda mjölken vore av i hög grad bristfällig allmän bakteriologisk

beskaffenhet, ehuru förhållandena helt visst efter hand förbättrats tack

vare åtgärder av olika slag. På mjölk avsedd för direkt konsumtion måste

emellertid även i detta avseende ställas alldeles särskilt stora fordringar, helst

som avsevärd tid kunde förflyta, innan mjölken verkligen förtärdes eller användes

i hushållet, oftast betydligt längre tid än det i regel dröjde från produktionen

och till mjölkens förarbetning i mejeriet.

De hittills gällande lagliga bestämmelserna beträffande beskaffenheten hos

försåld mjölk, vilka vore begränsade lill hälsovårdsstadgans fordringar, hade

sålunda enligt utredningens mening icke visat sig vara till fyllest, särskilt när

det gällde den för direkt konsumtion avsedda mjölken. Det borde härvid

framhållas, att det vid sidan av försäljningen av kontrollmjölk och mjölk, som

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29-

varit föremål för pastörisering, även i mycket stor utsträckning förekomme

försäljning av konsumtionsmjölk, som icke behövde vara underkastad någon

särskild behandling och ej heller, med undantag för ett fåtal samhällen, vore

föremål för annan kontroll än den, som tillsynen över hälsovårdsstadgans efterlevnad

förutsatte. Ifrågavarande kontroll, som endast utövades genom

mera sporadiskt förekommande provtagningar och undersökningar, måste

betraktas såsom i hög grad otillräcklig för att garantera en hygieniskt någorlunda

tillfredsställande mjölk. Den allra största delen av försåld konsumtionsmjölk

torde för övrigt icke vara underkastad någon som helst kontroll

av här ifrågavarande slag.

Rörande de olika åtgärder, som från samhällets sida kunna ifrågakomma

för erhållande av hygieniskt tillfredsställande konsumtionsmjölk, och dessa

åtgärders praktiska genomförbarhet har utredningen anfört i huvudsak

följande.

Då det gällde att minska eller helt eliminera mjölkens smittfarlighet hade

man två vägar att välja. Antingen måste man söka förhindra smittämnets inkommande

i mjölken eller också genom en eller annan behandling av densamma

befria den från eller förstöra eventuellt inkomna smittämnen. I förra

fallet bleve det alltså frågan om en produktionskontroll av bl. a. medicinsk

och veterinärmedicinsk art omfattande dels de personer, som sysselsattes vid

mjölkens produktion och behandling, dels de mjölkproducerande djuren

ävensom de övriga djur, som eventuellt vore uppställda i det stall, vari mjölken

producerades. Det sade sig självt, att genomförandet av en fullt effektiv

kontroll av denna art och vidtagandet av sådana åtgärder, som kunde

garantera produktionen av en absolut smittfri mjölk vid alla de ladugårdar,

som levererade mjölk till direkt konsumtion, måste medföra mycket stora

svårigheter och dryga kostnader.

Effekten i skvddshänseende av en sådan kontroll vore givetvis beroende

av bland annat tätheten av inspektionerna, men så länge den icke hade formen

av en mera direkt och ständig övervakning, som dock måste anses praktiskt

ogenomförbar i stort, kunde helt naturligt sjukdomsfall hos människor

och djur ävensom andra förändringar inträda emellan inspektionerna. Personalens

omdömesförmåga, vaksamhet, kunnighet, ärlighet och andra svårkontrollerbara

faktorer spelade därvid en stor roll för förändringens upptäckande

på ett så tidigt stadium, att ogynnsamma konsekvenser av densamma

kunde förhindras.

Ehuru sålunda även en relativt omfattande produktionskontroll icke syntes

kunna erbjuda säkra garantier emot smitta genom mjölk, vore därmed givetvis

ingalunda sagt, att produktionskontroll vore utan värde såsom skydd

mot sådan smitta. Tvärtom bidroge den helt naturligt även i sina enklare

former till att åstadkomma förbättrade förhållanden i fråga om mjölkens

hygieniska beskaffenhet. Det vore emellertid utredningens uppfattning, att

det måste bereda stora svårigheter att enbart på denna väg inom överskådlig

tid nå fram till ett i allmänhet mera tillfredsställande tillstånd beträffande

den till direkt konsumtion försålda mjölkens beskaffenhet i berörda avseende.

Det syntes utredningen självfallet, att en behandling, varigenom eventuella

smittämnen ävensom mikroorganismer över huvud taget förstördes i varje

försålt parti mjölk, i och för sig skulle erbjuda en säkrare garanti för en

hygieniskt klanderfri mjölk än vilken som helst i praktiken genomförbar

form av produktionskontroll. Sedan länge hade man också tillämpat värmebehandling

av konsumtionsmjölk i avsikt att göra densamma smittfri ävensom

mera hållbar, och pastöriseringen, som vore en relativt billig behand
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29

7

lingsform, hade vunnit och vunne alltmera terräng även i fall där regleringar

i denna riktning genom tvångsbestämmelser i en eller annan form icke förekomme.

I vad mån och till vilken utsträckning en sådan behandling borde

föreskrivas för konsumtionsmjölk i syfte att åstadkomma förbättrade förhållanden

inom denna viktiga gren av vårt folks livsmedelsförsörjning måste

emellertid bliva beroende av ett flertal betydelsefulla faktorer, vilka utredningen

i det följande ville söka bedöma.

Genom upphettning av mjölk till en tillräckligt hög temperatur under viss

tid kunde den med säkerhet befrias från smittämnen. Enär emellertid genom

dylik behandling vissa av mjölkens värdefulla originära beståndsdelar eller

egenskaper kunde röna ogynnsam påverkan i olika riktningar, varigenom

mjölkens värde såsom födoämne nedsattes, vore möjligheterna beträffande

tid och temperatur för värmebehandlingen begränsade. Såsom resultat av

strävandena att finna ett behandlingssätt med betryggande hygienisk effekt

men minsta inverkan i övrigt på mjölken hade för konsumtionsmjölkens vidkommande

tvenne metoder framkommit, vilka fått en mera vidsträckt praktisk

användning. Under några decennier hade den s. k. långtidspastöriseringen

varit i bruk, varvid mjölken upphettades till 60 å 63° C. under 20 ä

30 minuter. Denna form av pastörisering, som ur rena driftssynpunkter hade

väsentliga nackdelar, hade under de senare åren alltmera ersatts av en annan

behandlingsmetod, som benämndes ^pastörisering och vilken innebure en

upphettning till obetydligt över 70° C. under relativt mycket kort tid. Denna

behandling hade gentemot långtidspastöriseringen bland andra de praktiska

fördelarna, att den krävde mindre utrymme och toge kortare tid i

anspråk. Samma apparat kunde vidare användas för såväl konsumtionsmjölkens

som produktmjölkens pastörisering.

Av den sammanställning av utdrag ur mejerilitteraturen rörande konsumtionsmjölkens

pastörisering, vilken såsom bilaga åtföljde betänkandet, syntes

otvetydigt framgå, att båda metoderna under vissa förutsättningar kunde

fylla mycket högt ställda anspråk såväl i hygieniskt avseende som i fråga

om bevarandet av mjölkens ursprungliga egenskaper i fysiologiskt avseende.

Av tillgängliga undersökningsresultat kunde man icke draga annan slutsats

än den att en riktigt utförd pastörisering i lämpliga apparater ifråga

örn flertalet smittämnen erbjöde en absolut garanti och i fråga örn alla smittämnen

medförde nära nog riskfrihet. Pastöriseringsmetodernas tillförlitlighet

i hygieniskt avseende vid den praktiska tillämpningen vore dock helt

naturligt beroende av de därvid använda apparaternas konstruktion och

därav betingade arbetssätt.

Såsom argument mot införandet av obligatorisk pastörisering hade framhållits,

att särskilt sådan mjölk, som producerats under mindre goda hygieniska

förhållanden, ofta efter pastöriseringen erhölle mindre önskvärda egenskaper.

vilket skulle bero på att mjölken, i stället för att såsom obehandlad

mjölk surna, skulle undergå en förruttnelseprocess på grund av att mjölksyrabakterierna

dödats vid pastöriseringen. Härutinnan ville utredningen

erinra, att i de allra flesta fall även en låg- eller långtidspastöriserad mjölk

så småningom surnade, men att det vore otvivelaktigt, att pastöriseringen

särskilt i en före värmebehandlingen dåligt behandlad mjölk i för surnandet

ogynnsam riktning kunde förskjuta förhållandet mellan syrabildande och

andra bakterier, särskilt sporbildande. Den surnade, pastöriserade mjölken

finge därför ofta icke samma goda smak och andra egenskaper som en surnad

opastöriserad mjölk. Härvid vore dock att märka, att en dåligt behandlad

mjölk, även örn den icke värmobehandlats, sid förvaring ofta efter kort

tid erhölle mindre önskvärda egenskaper. I vilken riktning en mjölk förändrades

vid förvaring hos konsumenterna vore för övrigt i hög grad beroende

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

av de förhållanden, under vilka mjölken förvarades. Det vore ett ofrånkomligt

faktum, att mjölk, vare sig den vore rå eller pastöriserad, vore ett mycket

ömtåligt födoämne, som icke under några förhållanden borde förvaras längre

tid. I fråga om mjölk, som skulle drickas som »söt mjölk» eller såsom sådan

användas i hushållet, erbjöde pastöriseringen den obestridliga fördelen, att

mjölkens hållbarhet därigenom förlängdes.

Vad beträffade pastöriseringens inverkan på mjölkens egenskaper i kemiskt

och fysiologiskt hänseende, syntes denna icke vara av den omfattning

eller betydelse, att den kunde anföras som vägande skäl emot föreskrifter om

pastörisering av konsumtionsmjölk.

Utredningen har sålunda funnit, att vägande betänkligheter icke anförts

eller för närvarande kunde anföras emot tvångsföreskrifter rörande pastörisering

av konsumtionsmjölk enligt härför lämpliga metoder nämligen långtids-

och lågpastörisering. Såvitt utredningen kunde bedöma, hade man tvärtom

i en dylik pastörisering ett hjälpmedel, som i många fall kunde vara av

utomordentlig betydelse, när det gällde att säkerställa en tillfredsställande

hygienisk beskaffenhet hos mjölken. Emellertid ansåge utredningen, att vissa

skäl kunde anföras mot en tvångsvis föreskriven pastörisering av ail saluförd

konsumtionsmjölk med undantag för s. k. kontrollmjölk, i den mening

detta begrepp i allmänhet fattades. Dessa skäl bottnade i praktiska svårigheter

i samband med en dylik åtgärds genomförande och i vissa betänkligheter

beträffande dess konsekvenser i andra avseenden än de rent hygieniska.

Utredningen har härutinnan anfört följande.

Skulle ett samhälle kunna förses med pastöriserad mjölk, förutsatte detta

befintligheten av ett mejeri eller en pastöriseringsanläggning i själva samhället

eller dess omedelbara närhet. Det måste nämligen anses strida mot fundamentala

lämplighetssynpunkter, att ett samhälles mjölkförsörjning på grund

av tvångsföreskrifter måste omhänderhavas av ett mer eller mindre avlägset

liggande mejeri. I vårt land förekomme många samhällen, där mejerianläggning

saknades, och nämnda förhållande skulle därför icke bliva sällsynt,

såvida icke dispens från tvångsåtgärdernas giltighet i dylika fall beviljades.

Dispensförfarande syntes emellertid i ett fall som detta vara mindre lämpligt,

helst örn förhållandena skulle tvinga till ett flertal undantag från en

eventuel] förordnings giltighet. Det syntes nämligen mindre rationellt att göra

tillämpningen av vissa genom lag fastställda tvångsföreskrifter, som avsåge

att tillförsäkra konsumenterna en hygieniskt tillfredsställande mjölk, beroende

av huruvida på orten funnes mejerianläggning. Det vore givet, att en

epidemi genom de konsekvenser, den kunde få, vore en betydligt allvarligare

företeelse i ett större än i ett mindre samhälle, och det syntes därför väl berättigat,

att vissa hälsovården berörande föreskrifter vore strängare i förra

fallet än i senare, något som också enligt gällande hälsovårdsstadga redan

nu i vissa fall förekomme. I flertalet av våra större städer och andra samhällen

funnes visserligen mejerier, men många tättbebyggda orter med betydande

invånarantal saknade, som nämnts, dylika anläggningar. Det skulle

därför, örn dispensförfarande tillämpades i fråga om orter, där mejeri saknades,

icke sällan inträffa, att bestämmelserna örn obligatorisk pastörisering

skulle vinna tillämpning på en plats, medan befolkningen i en annan ort av

liknande typ och storlek bleve utan några som helst skyddsåtgärder av det

slag, pastöriseringen avsåge att utgöra.

Att den pastöriserade mjölkens fördelar framför den opastöriserade i allmänhet

uppskattades av konsumenterna bevisades av den mycket stora och

s. 9 Kontrollera mot PDF

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

9

alltjämt ökade utbredning pastörisering av konsumtionsmjölk fått i vårt land.

Knappast något mejeri, som bedreve försäljning av konsumtionsmjölk i större

omfattning, torde numera underlåta att pastörisera densamma, och tillämpandet

av en sådan behandling hade ofta visat sig vara en god hjälp i konkurrensen

i sådana fall, då flera företag på en plats tävlat om konsumenterna.

Enligt en inom svenska mejeriernas riksförening gjord sammanställning

skulle av de 730 berörda mejerierna under 1933 ha försålts 325.3 millioner

kg konsumtionsmjölk. Av denna kvantitet hade 249.2 millioner kg

eller 76.6 % uppgivits vara pastöriserad.

Det torde emellertid å andra sidan icke kunna förnekas, att vissa personer

av smakskäl eller ur andra synpunkter bestämt föredroge rå mjölk framför

pastöriserad. Även om de föregivna skälen i många fall helt säkert vöre

ogrundade, förcfölle det utredningen icke lämpligt, att försäljningen av rå

mjölk i vissa fall försvårades, så att praktiskt taget förbud däremot skulle

föreligga, eller att konsumenterna på vissa platser men icke på andra på en

gång genom lagbestämmelser skulle avskäras från möjligheterna att välja

mellan rå och pastöriserad vara vid tillgodoseendet av sitt behov av konsumtionsmjölk.

På grund av de anförda synpunkterna ansåge utredningen, att det skulle

vara mindre lämpligt, om på en gång vidtoges en så genomgripande åtgärd,

som ett lagstadgat pastöriseringstvång för all konsumtionsmjölk med undantag

för så kallad kontrollmjölk skulle innebära. Såsom tidigare framhållits,

ansåge emellertid utredningen, att åtgärder för säkerställandet av en

bättre hygienisk kvalitet särskilt hos den mjölk, som opastöriserad försåldes

till direkt konsumtion, vore i hög grad påkallade. Andra utvägar hade därför

övervägts, vilka utan att medföra allt för långt gående och mindre önskvärda

konsekvenser kunde tänkas medföra väsentligt förbättrade förhållanden.

Utredningen hade därvid utgått från den uppfattningen, att det från vissa

synpunkter kunde anses önskvärt, att såväl pastöriserad som rå mjölk av försvarlig

hygienisk beskaffenhet kunde saluföras till väsentligen samma pris.

De kvalitetsförbättrande åtgärderna borde därför icke medföra sådan höjning

av priset på opastöriserad mjölk, att den bleve av nämnvärd ekonomisk betydelse

för någon, som önskade tillgodose sitt behov av konsumtionsmjölk

med dylik vara. Fordringarna på den i rått tillstånd försålda konsumtionsmjölken

borde sålunda visserligen ställas högre, än vad som för närvarande

vore fallet, men å andra sidan icke så högt, att deras tillgodoseende skulle

innebära så stor merkostnad, som exempelvis produktionen av kontrollmjölk

droge. Någon mera omfattande produktionskontroll kunde under sådana förhållanden

icke nu tänkas komma i fråga.

Förslaget till ny lagstiftning.

De synpunkter, som av mjölk- och mejeriutredningen sålunda framhållits,

lia varit vägledande vid utarbetandet av det utav utredningen framlagda

lagförslaget. I huvudsak innebär detta förslag följande.

Såsom av lagens rubrik framgår gäller lagen endast sådan mjölk och grädde,

som iir avsedd att direkt förbrukas lill människoföda. Lagen föreslås

skola tillämpas i städer, köpingar och municipalsamhällen. Efter framställning

av vederbörande kommunala myndighet eller av medicinalstyrelsen

skall dock Kungl. Majit äga förordna örn lagens tillämpning jämväl inom

annat samhälle eller del därav. Lagförslaget inrymmer å andra sidan befo
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

genhet för Kungl. Majit att på grund av särskilda skäl meddela dispens från

lagens tillämpning. I förslaget stadgas, att inom område, varå lagen äger

tillämpning, må försäljas allenast mjölk eller grädde, vilken, på sätt Kungl.

Majit föreskriver, undergått värmebehandling, eller, efter särskilt tillstånd

av hälsovårdsnämnden, mjölk eller grädde, vilken härrör från viss i tillståndet

angiven nötkreatursbesättning. Sådant tillstånd skall avse viss tid ej

överstigande ett år och må ej lämnas med mindre, på sätt medicinalstyrelsen

skall äga föreskriva, styrkts, antingen att besättningen i sin helhet är att anse

såsom reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos eller att hela besättningen

eller den del därav, som icke är att anse såsom reaktionsfri i nämnda bemärkelse,

är ansluten till det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i

smittfarlig form hos nötkreatur. Det skall åligga hälsovårdsnämnd att återkalla

lämnat tillstånd, så snart nämnden erhållit kännedom om att förutsättningarna

för detsamma icke längre äro för handen. Lagförslaget upptager

därjämte vissa ordningsföreskrifter. Förbrytelse mot lagen föreslås skola

beläggas med dagsböter.

Yttrandena.

I de över betänkandet avgivna yttrandena har behovet av en lagstiftning av

den art, varom nu är fråga, i allmänhet vitsordats.

Departementschefens anförande.

»Jag delar uppfattningen angående vikten av att försäljning av konsumtionsmjölk,

som icke ur hygieniska och i övrigt sanitära synpunkter är av

fullgod beskaffenhet, förhindras. De huvudsakliga åtgärder, som härvid

kunna komma i fråga, äro, såsom utredningen framhållit, anordnande av

kontroll över de förhållanden, under vilka mjölken produceras, samt införande

av pastöriseringstvång. Med hänsyn till de betydande kostnader,

som torde vara förbundna med en produktionskontroll av sådan omfattning,

att den utgör garanti mot tillhandahållandet av konsumtionsmjölk, som

icke är hygieniskt fullt tillfredsställande, anser jag i likhet med utredningen,

att införande av pastöriseringstvång i första hand bör tagas i övervägande.

Mot en sådan åtgärd har invänts, bland annat, att mjölkens näringsvärde genom

pastöriseringen nedsättes. Av den förebragta utredningen torde emellertid

framgå, att man numera lyckats utfinna pastöriseringsmetoder, vilka ej

nämnvärt påverka mjölkens näringsfysiologiska egenskaper. Sålunda har

näringsrådet framhållit, att den s. k. lågpastöriseringen medför ett ur praktiska

synpunkter tillräckligt avdödande av bakterier i mjölken, utan att dennas

viktiga beståndsdelar i nämnvärd grad skadas. En mera tungt vägande

invändning mot ett pastöriseringstvång utgöra måhända svårigheterna att

åvägabringa en fullt effektiv kontroll över ett sådant tvångs efterlevnad. Det

synes mig dock, sorn örn en invändning av denna art icke bör få tillmätas avgörande

betydelse för lösningen av en i sanitärt avseende så viktig fråga som

den förevarande. Av vad utredningen anfört beträffande de olika kontrollmöjligheter,

som stå till buds, torde för övrigt framgå, att svårigheterna icke

äro oövervinnliga. På grund av det anförda och då utredningen synes hava

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

11

på ett tillfredsställande sätt bemött de invändningar, som i andra hänseenden

riktats mot en tvångsvis genomförd pastörisering av mera allmän omfattning,

anser jag, att utredningens förslag om förbud mot försäljning av

opastöriserad konsumtionsmjölk inom vissa samhällen bör genomföras.

Jag är ense med utredningen därom, att det av flera skäl ej är lämpligt att

göra förbudet ovillkorligt, utan att vederbörande samhälles hälsovårdsnämnd

bör äga att medgiva undantag därifrån. Att dylikt undantag medgives beträffande

s. k. kontrollmjölk synes naturligt. Några betänkligheter torde ej

heller möta att tillåta försäljning av opastöriserad mjölk härrörande från

reaktionsfri besättning. Mera tveksamt ställer det sig i fråga om mjölk från

besättning, som är ansluten till den statliga tuberkuloskampen enligt den kliniska

metoden. Då emellertid, såsom utredningen anfört, inom betydande

delar av vårt land endast ett relativt fåtal reaktionsfria besättningar förekomma,

synes det knappast tillrådligt att för närvarande begränsa hälsovårdsnämndernas

befogenhet i förevarande avseende till mjölk från sådana

besättningar. Med hänsyn till de vidsträckta undantag, som jag sålunda förutsätter

kunna medgivas från det ifrågasatta förbudet, torde dock böra stadgas,

att medgivande till försäljning av opastöriserad mjölk överhuvud icke

må lämnas med mindre det styrkts, att de hygieniska förhållandena vid mjölkens

framställning äro tillfredsställande. Ett dylikt stadgande har också förordats

i ett flertal av de inkomna remissutlåtandena. Angående de fordringar,

som i berörda hänseende böra uppställas, torde det få ankomma på medicinalstyrelsen

att utfärda närmare bestämmelser.

Örn jag sålunda, allmänt taget, funnit mig böra biträda utredningens ståndpunkt

att låta på hälsovårdsnämndernas prövning bero, om försäljning skall

få äga rum av mjölk härrörande från besättning, som är ansluten till den

statliga tuberkuloskampen, anser jag å andra sidan anledning icke föreligga

att tillåta försäljning av dylik mjölk å ort, där det finns tillräcklig tillgång på

mjölk från reaktionsfria besättningar. På grund härav vill jag föreslå, att

åt Kungl. Majit inrymmes befogenhet att förordna, att inom område, där förhållandena

sådant tillåta, undantag från förbudet må medgivas endast beträffande

mjölk från reaktionsfri besättning. Sådant förordnande torde dock

ej böra träda i kraft, förrän två år förflutit från dess meddelande.

Beträffande de ifrågasatta bestämmelsernas giltighetsområde är jag i huvudsak

ense med utredningen. Det förefaller dock som örn de synpunkter,

vilka varit vägledande för utredningens ställningstagande härutinnan, bättre

skulle tillgodoses, därest bestämmelserna göras tillämpliga inom varje område,

där hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad gälla. Man torde i allmänhet

vara berättigad antaga, att dylikt område i avseende å bebyggelse

och befolkningstäthet är av sådan beskaffenhet, att särskilda åtgärder till förekommande

av smittsamma sjukdomar där äro av behovet påkallade. Örn

giltighetsområdet avgränsas på sätt nu sagts, inneslutes däri endast stadsplanelagt

område samt sådant område utom det planlagda, vilket enligt beslut,

fattat i den ordning 30 § hälsovårdsstadgan angiver, i avseende å den allmänna

hälsovården skall betraktas såsom planlagt. Vidare komma bestämmelserna

automatiskt att bliva gällande i ort, beträffande vilken förordnande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

meddelas, att hälsovårdsstadgans stadsbestämmelser där skola tillämpas. En

sådan automatisk utsträckning av giltighetsområdet synes mig vara att förorda.

Enligt 34 § hälsovårdsstadgan må dylikt förordnande givas i fråga om köping,

hamn, fiskläge eller annat ställe med större sammanträngd befolkning.

Beslut därom fattas av länsstyrelsen efter vederbörandes hörande och skall

underställas Konungens prövning.

Vad utredningen anfört rörande tillståndsgivningens tekniska anordnande

föranleder från min sida endast en detaljanmärkning. Utredningen avser, att

tillstånd skall sökas av den person eller det företag, som försäljer opastöriserad

mjölk direkt till konsument. En sådan anordning skulle säkerligen medföra

åtskilliga praktiska olägenheter, särskilt inom större samhällen. J

Stockholm skulle således varje återförsäljare av mjölkcentralens kontrollmjölk

vara skyldig att söka tillstånd. Då nämnda mjölk härrör från ett

flertal besättningar, som i antal variera vid olika tidpunkter, skulle mycket

besvär förorsakas såväl den enskilde återförsäljaren som hälsovårdsnämnden.

Det torde vara tillräckligt fordra, att den eller de besättningar, från

vilka den saluförda mjölken härrör, godkänts av hälsovårdsnämnden i vederbörlig

ordning. Vem som tagit initiativet till dylikt godkännande synes

vara av underordnad betydelse. De av utredningen framhållna kontrollsynpunkterna

torde skäligen bliva tillgodosedda, därest det föreskrives,

att i lokal, där opastöriserad mjölk hålles till salu, bestyrkt avskrift av vederbörande

hälsovårdsnämnds tillståndsbevis skall finnas anslagen och att

kärl, i vilket mjölk, pastöriserad eller opastöriserad, transporteras eller utbjudes,

skall vara tydligt märkt med namnet å den gård eller det mejeri,

varifrån varan levererats.

Såsom utredningen föreslagit bör den ifrågasatta lagstiftningen avse ej

endast mjölk, som av konsumenterna direkt förbrukas, utan även mjölk,

som försäljes till bagerier, restauranter och liknande inrättningar. All mjölk,

som ej är att hänföra till s. k. produktmjölk, kommer således att omfattas

av lagstiftningen. Självfallet böra bestämmelserna avse även grädde. Av

skäl som anförts av näringsrådet och medicinalstyrelsen synes emellertid

under lagstiftningen böra falla jämväl visst slag av produktmjölk (grädde),

nämligen sådan som användes till beredning av glass och färskost. Ur praktiska

synpunkter torde hinder häremot ej möta. Vid den glass- och osttillverkning,

som äger rum vid mejeri, torde redan nu i stor utsträckning

pastöriserad mjölk och grädde komma till användning.

Utredningens allmänna uttalanden rörande pastöriseringens utförande och

kontrollen över bestämmelsernas efterlevnad föranleda från min sida ingen

erinran. Såsom utredningen framhållit torde det få ankomma på Kungl. Majit

att utfärda närmare föreskrifter härutinnan. Frågan, huru kontrollkostnaderna

skola bestridas, torde efter närmare utredning få upptagas till behandling

i annat sammanhang.

I anslutning till vad sålunda anförts har inom jordbruksdepartementet

utarbetats förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda

avsedd mjölk och grädde m. m. Jag övergår till en redogörelse för

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

13

detta förslags särskilda bestämmelser, i den mån deras innehåll icke redan

blivit av mig berört.

1 §•

Av vad i det föregående anförts torde framgå, att förordningen endast skall

tillämpas å komjölk och härav erhållen grädde. Bestämmelse härom har

upptagits under förevarande paragraf.

2 §.

Beträffande stadgandena under denna paragraf torde jag få hänvisa till

vad jag i den allmänna motiveringen anfört.

Av andra styckets formulering torde framgå, att till färskost endast skall

hänföras ost av sådan typ, som ej brukar undergå lagring i mejeriteknisk

mening. Begreppet omfattar således icke ost, som brukar lagras i kvalitetsförbättrande

syfte. Den som försäljer sådan vara i olagrat tillstånd är

alltså ej underkastad bestämmelserna i detta stycke.

Det ligger i sakens natur, att de i förslaget uppställda fordringarna på

mjölk och grädde, som försäljes eller utbjudes inom område, varå förordningen

skall äga tillämpning, icke kunna hava avseende å leverans till mejeri.

Detsamma torde böra gälla i fråga om ost och glass. Bestämmelse

härom har upptagits i tredje stycket.

3 §•

I denna paragraf återfinnas de förut behandlade reglerna rörande tillståndsgivningen.

De föreslagna villkoren äro att betrakta såsom minimifordringar, vilka

kunna av hälsovårdsnämnd skärpas. Tydligt torde å andra sidan vara,

att hälsovårdsnämnden icke godtyckligt äger vägra tillstånd beträffande

mjölk från viss besättning. Till förhindrande av att å hithörande ärenden

anläggas för lagstiftningen främmande synpunkter bör hälsovårdsnämnds

beslut kunna överklagas. Föreskrifter härom hava upptagits under 3 mom.

Av skäl som anförts av medicinalstyrelsen och styrelsen för centralanstalten

för försöksväsendet på jordbruksområdet har stadgats, att medgivande

till försäljning av opastöriserad mjölk från kreatursbesättning, som är

ansluten till det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i smittfarlig

form hos nötkreatur, ej må meddelas, med mindre viss tid — sex månader

— förflutit från anslutningen. De av nämnda myndigheter anförda

synpunkterna torde härigenom bliva tillgodosedda.

I några av de inkomna yttrandena har gjorts gällande, att den av utredningen

föreslagna anordningen med årlig tillståndsprövning vöre onödig

och alltför betungande. Med hänsyn härtill har ifrågasatts, att tillstånd

skulle få meddelas för längre tid än ett år eller tills vidare. Då emellertid

det av mig förordade villkoret, att de hygieniska förhållandena

vid mjölkens produktion skola vara tillfredsställande, torde förutsätta en

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

regelbunden, ej alltför sällan återkommande inspektion av den ladugård,

vari vederbörande kreatursbesättning är uppställd, har jag ej ansett mig

böra frångå utredningens förslag i denna del.

4 §.

I det av utredningen framlagda lagförslaget har upptagits ett stadgande,

enligt vilket det skulle åligga innehavare av mejeri att låta mjölk och grädde,

som jämlikt hälsovårdsnämnds medgivande finge försäljas utan föregående

pastörisering, förvaras och hanteras i kärl och apparater, vilka icke användas

för annan mjölk eller grädde. Handelskammaren i Malmö, till vars uppfattning

kommerskollegium anslutit sig, har funnit detta stadgande alltför

strängt. Handelskammaren har framhållit, att örn stadgandet lagfästes ett

mejeri, som anskaffat särskild maskin för flaskmjölk, skulle vara nödsakat

att för behandling av olika slags mjölk för betydande kostnader inköpa nya

sådana maskiner samt vidtaga eventuella nybyggnader, trots att hinder icke

mötte att efter sterilisering eller annan liknande åtgärd på ett hygieniskt fullt

betryggande sätt utföra tappningen av skilda mjölkslag på samma apparat.

På samma sätt lade förslaget hinder i vägen för användning av samma flaskor

ömsom för pastöriserad och ömsom för tuberkelkontrollerad mjölk, varigenom

driften onödigtvis komme att försvåras. Liknande synpunkter hava

framhållits av hushållningssällskapens förvaltningsutskott i örebro och

Gävleborgs län. Sistnämnda utskott har anfört, att då mejeriernas utrymme

i allmänhet icke medgåve dubbel uppsättning av kärl och apparater, mejerierna,

örn stadgandet lagfästes, nödgades värmebehandla all konsumtionsmjölk.

Även jag anser, att det av utredningen föreslagna stadgandet är alltför

strängt. Det torde vara tillräckligt föreskriva, att mjölk eller grädde, varom

här är fråga, icke må förvaras eller hanteras i kärl och apparater, vilka

använts för annan mjölk eller grädde, med mindre de efteråt blivit noggrant

rengjorda. Detsamma torde böra gälla beträffande till försäljning

avsedd pastöriserad mjölk och grädde. I anslutning till det anförda och

med beaktande av att skäl torde saknas att inskränka giltigheten av de av

mig förordade bestämmelserna till mejeri har förevarande paragraf i departementsförslaget

avfattats.

5 §•

Denna paragraf upptager av mig förut delvis berörda föreskrifter örn märkning

av kärl, vari mjölk eller grädde transporteras eller utbjudes. Liknande

bestämmelser hava förordats av utredningen men endast beträffande

opastöriserad vara. Enligt utredningens förslag skulle mjölk eller grädde,

som icke undergått föreskriven värmebehandling, försäljas i eller från kärl,

tydligt märkt med orden »opastöriserad mjölk (grädde)» ävensom med namnet

antingen på den gård, varifrån varan härrörde, eller på den som försålde

varan. Förslaget har från olika håll rönt skarpa gensagor. Man har fram
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

15

hållit, att, därest detsamma genomfördes, den råa mjölken Romme att

på visst sätt deklasseras, trots att den måhända i det speciella fallet

utgjordes av kontrollmjölk och vore den pastöriserade mjölken i alla avseenden

överlägsen. Örn föreskrifter örn märkning över huvud ansåges böra

ifrågakomma, borde dessa gälla antingen endast värmebehandlad eller ock

båda slagen mjölk.

De sålunda gjorda invändningarna hava beaktats i departementsförslaget.

Beträffande märkningens utförande har utredningen uttalat, att det ej

syntes nödvändigt att meddela preciserade bestämmelser härom. Vederbörande

borde hava frihet att välja exempelvis mellan att instansa erforderliga ord

eller att förse kärlet med påklistrad eller vidhängd etikett. Häri kan jag

instämma.

6 och 7 §§.

De i dessa paragrafer upptagna stadgandena avse att underlätta kontrollen

över förordningens efterlevnad. I fråga om innehållet i 6 § må hänvisas till

vad jag i den allmänna motiveringen anfört. En bestämmelse motsvarande

den i 7 § upptagna återfinnes i 10 § 7 mom. hälsovårdsstadgan.

8—12 §§.

Dessa paragrafer innehålla ansvarsbestämmelser.

Förseelse mot märkningsföreskrifterna har i utredningens förslag belagts

med dagsböter. Kommerskollegium och handelskammaren i Göteborg ha ifrågasatt,

huruvida en dylik förseelse vore av sådan beskaffenhet, att dagsböter

å densamma borde tillämpas. Handelskammaren har framhållit, att

en bristande etikettering ofta kunde bero på förbiseende eller slarv av underordnade

eller också därpå, att ett anbragt löst märke fallit av under transporten.

Vad sålunda anförts har jag funnit värt beaktande. För ifrågavarande

slag av förseelse ha därför i departementsförslaget endast stadgats

penningböter.

Stadgandena i 9 och 10 §§ överensstämma i huvudsak med förslag av utredningen.

Beträffande 10 § föreligger dock den skiljaktigheten, att enligt

utredningens förslag för straffbarhet förutsättes full bevisning rörande husbondes

vetskap örn den gärning, varom fråga är.

13 §.

Beträffande bestämmelserna under denna paragraf, som avser frågan om

utsträckning i vissa fall av förordningens tillämpningsområde, torde jag få

åberopa vad utredningen anfört till motivering av motsvarande stadganden

i det av utredningen framlagda förslaget. Då det ej synes uteslutet, att tilllämpning

av förordningen är påkallad inom icke stadsplanelagt område i

stad, där på grund av särskilda omständigheter hälsovårdsstadgans stadsbestämmelser

ej anses böra gälla, har stadgandet i första stycket erhållit en

därefter lämpad avfattning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

UUkottet.

14 §.

Denna paragraf innehåller bemyndigande för Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga kontrollföreskrifter.

Förordningens ikraftträdande.

Enligt vad utredningen anfört torde de föreslagna bestämmelserna komma

att medföra vissa tidskrävande åtgärder inom ett stort antal nötkreatursbesättningar

samt nyanskaffningar och omändringar i en del mejerier, varför

det vore nödvändigt med en relativt lång tid mellan bestämmelsernas promulgering

och ikraftträdande. Utredningen har för sin del härutinnan föreslagit

två år. I anslutning härtill har i departementsförslaget ikraftträdandet angivits

till den 1 juli 1939.»

Utskottet vill till en början framhålla vikten av att åtgärder vidtagas, ägnade

att skapa bättre garantier för att endast sådan mjölk och grädde saluföres,

som ur hygieniska och i övrigt sanitära synpunkter är av bästa beskaffenhet.

Liksom 1933 års mjölk- och mejeriutredning finner utskottet de hittills

gällande bestämmelserna härutinnan, vilka innefattas uti hälsovårdsstadgan,

ej vara tillfredsställande. Vad beträffar de skilda anordningar, som från

samhällets sida kunna ifrågakomma för erhållande av en god konsumtionsmjölk,

och dessas genomförbarhet vill utskottet ansluta sig till Kungl. Maj:ts

föreliggande förslag, vilket i huvudsak överensstämmer med utredningens. En

anordning, som i främsta rummet bygger på pastöriseringstvång, synes nämligen

utskottet vara lättare att genomföra än en med huvudvikten lagd på

endast produktionskontroll, vilken sistnämnda, för att bliva fullt effektiv,

säkerligen skulle ställa sig alltför dyrbar samt svår att organisera och kontrollera.

Av praktiska och organisatoriska skäl synes det emellertid vara

nödvändigt att begränsa ett förbud mot saluförande av opastöriserad konsumtionsmjölk

till att gälla endast städer och vissa andra tättbebyggda samhällen;

den egentliga landsbygden torde alltså åtminstone tillsvidare undantagas

från denna lagstiftning. Ej heller synes det vara lämpligt att göra förbudet

ovillkorligt inom tillämpningsområdet, utan bör möjlighet vara öppen att

under vissa förutsättningar i avseende å produktionen medgiva försäljning

även av mjölk, som icke pastöriserats.

Vad angår den närmare innebörden av Kungl. Maj :ts förslag till förordning

med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och

grädde m. m. får utskottet anföra följande.

I 2 § har Kungl. Majit givit lagstiftningens giltighetsområde en i viss mån

annan omfattning än som föreslagits av utredningsmännen. Dessa hade tänkt

sig pastöriseringstvång för städer, köpingar och municipalsamhällen. Enligt

propositionen göres förordningen tillämplig inom område, där hälsovårdsstadgans

föreskrifter rörande stad gälla. Detta innebär i förhållande till utredningens

förslag för vissa fall en begränsning, för andra åter en utvidgning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

17

Städernas stundom stora, icke stadsplanelagda områden falla nämligen enligt

Kungl. Maj :ts förslag utom räckvidden för förordningen, därest ej genom

särskilt beslut av stadsfullmäktige hälsovårdsstadgans stadsbestämmelser

utsträckts till att omfatta även sådant område. Jämväl finnas vissa mindre

köpingar och municipalsamhällen, där bestämmelserna rörande hälsovården

bibehållits såsom på landsbygden. Å andra sidan komma förordningens

bestämmelser att vinna tillämpning även å sådan ort, som utan att vara hänförlig

till köping eller municipalsamhälle genom särskilt förordnande av länsstyrelsen

blivit i hälsovårdshänseende jämställd med stad. Genom den salunda

upptagna huvudregeln synes förordningen få en smidig anknytning

till den gränsdragning mellan mera tättbebyggda samhällen och den egentliga

landsbygden, som eljest är för handen i fråga om den allmänna hälsovården.

Såsom villkor för erhållande av medgivande till försäljning av opastöriserad

mjölk eller grädde från viss nötkreatursbesättning stadgas i 3 § bland

annat, att sådant tillstånd ej må lämnas med mindre, på sätt medicinalstyrelsen

föreskrivit, styrkts, att de hygieniska förhållandena vid varans framställning

äro tillfredsställande. Utskottet vill härtill göra det uttalandet, att detta

villkor för att bliva verksamt dock icke bör utformas strängare än att det kan

efterföljas utan att bliva oskäligt betungande för djurägarna. De för öviigt

rätt varierande krav, som på skilda orter uppställas pa s. k. kontrollmjölk,

torde icke böra göras obligatoriska för all ej pastöriserad konsumtionsmjölk,

åtminstone icke inom den närmaste framtiden. Utskottet vill ifrågasätta,

huruvida icke medicinalstyrelsen bör jämte dessa föreskrifter av tvingande

natur meddela allmänna råd och anvisningar av mera upplysande

och vägledande art i syfte att främja en önskvärd utveckling på området.

Måhända kan det ock vara lämpligt att under samverkan med lokala myndigheter

utfärda olika föreskrifter för skilda delar av landet. De svårigheter,

som härvidlag uppenbarligen möta, synas så småningom kunna övervinnas

genom att medicinalstyrelsen, allteftersom erfarenhet vinnes och djurägarnas

förståelse väckes, tager under förnyad omprövning bestämmelsernas

innehåll och därför till att börja med prövar sig fram med nödig varsamhet.

I såväl utredningsmännens som departementschefens förslag finnas föreskrifter

örn märkning av kärl, vari mjölk eller grädde transporteras eller utbjudes.

Jämlikt 5 § i förordningen skall dylikt kärl vara tydligt märkt med

namnet å den gård eller det mejeri, varifran varan levereiats, samt, da flaga

är örn pastöriserad mjölk eller grädde, därjämte nied ordet »påstötiseiad».

Utredningen hade i stället förordat märkningstvång för allenast opastöriserad

vara, vilken skulle angivas nied orden »opastöriserad mjölk (grädde)» ävensom

förses nied ursprungsbeteckning. Med hänsyn till framförda gensagor

därom att den råa mjölken enligt detta förslag komme att på visst sätt deklasseras,

trots att den måhända i det speciella fallet utgjordes av kontrollmjölk

och vore deli pastöriserade mjölken överlägsen, har departementschefen

ansett sig böra frångå utredningens ståndpunkt. Utskottet hyser för sin del

den uppfattningen, all märkningen näppeligen kan sägas verka vare sig de
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 28—34.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

klasserande eller premierande. Denna synpunkt synes emellertid utskottet icke

böra vara utslagsgivande. Frågan örn sättet, varpå det bör bringas till konsumenternas

kännedom, huruvida varan blivit värmebehandlad eller icke, synes

utskottet böra bedömas såsom en praktisk-organisatorisk angelägenhet, som

bör så ordnas att handeln med mjölk och grädde icke onödigt försvåras. Enligt

vad utskottet inhämtat torde för närvarande inom rikets tre största städer

blott cirka 5 % av all konsumtionsmjölk försäljas opastöriserad. För övriga

större städer och samhällen torde motsvarande tal mera sällan överstiga

10 %. Vid detta förhållande synes det utskottet vara riktigast att så reglera

förevarande detalj, att handeln med den stora mängden mjölk och grädde

icke belägges med detta ytterligare märkningstvång, utan bör det tillkomma

den, som handlar med opastöriserad vara, att särskilt utmärka detta. Utskottet

vill i överensstämmelse med det anförda föreslå, att kärl med opastöriserad

vara åsättes någon neutralt upplysande beteckning såsom orden »ej

pastöriserad». Givetvis föreligger intet hinder att enligt hälsovårdsstadgan

med hälsovårdsnämndens medgivande angiva varans beskaffenhet med någon

ytterligare beteckning, exempelvis »kontrollmjölk» eller »från reaktionsfri

besättning».

Ännu ett spörsmål finner utskottet anledning att närmare beröra i detta

sammanhang. Begreppet mejeri har i 1936 års mejeristadga givits den innebörden,

att därmed avses »varje lägenhet med därtill hörande lokaler, där

mjölk eller grädde från två eller flera producenter eller ock till en myckenhet

uppgående till i medeltal för tre månader minst 3,000 kilogram mjölk

eller motsvarande mängd grädde i månaden beredes till produkter för försäljning

eller eljest undergår yrkesmässig maskinell behandling». Då nu

jämlikt förevarande paragraf i förordningen på kärlen skall angivas namnet

å det mejeri, varifrån varan levererats, kan det måhända i vissa fall bliva

föremål för tvekan, huruvida därvid avses det mejeri, där mjölken först uppsamlats

och undergått behandling, eller det mejeriförtag, eventuellt sammanslutning

av flera mejerier (t. ex. Mjölkcentralen i Stockholm), som handhar

distributionen av mjölken. Utskottet är av den meningen, att stadgandet

bör givas den senare tolkningen jämväl för den händelse sammanslutningen

närmast är att anse som en försäljningsorganisation. Eljest skulle dylika

sammanslutningar nödgas hålla skilda kärl för olika mejerier, vilket förvisso

skulle medföra stora nackdelar, utan att erbjuda konsumenterna ökad trygghet.

I de fall, varom nu är fråga, synas alltså kärlen böra märkas med

namnet å mejerisammanslutningen, även örn mjölken av denna försäljes till

utminutering utan att på försäljningsorten hava underkastats någon som

helst behandling. En förutsättning i dylika fall är dock, att sammanslutningen

driver egen mejerirörelse i mejeristadgans bemärkelse.

Slutligen föreslår utskottet, att innehållet uti 13 § första stycket förtydligas

genom att utsäga, att med myndighet i detta fall avses stadsfullmäktige

motsvarande myndighet på landet.

Med stöd av det anförda och då utskottet i övrigt icke har någon erinran

mot Kungl. Maj:ts förslag, får utskottet hemställa,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

19

att riksdagen, med förklarande att det genom propositionen

framlagda förslaget till förordning ej kunnat av riksdagen

i oförändrat skick godkännas, må för sin del antaga följande
-

(Kungl. Maj:ts förslag.)

(Utskottets förslag.)

Förordning

nied vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk

och grädde m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Med mjölk och grädde förstås i denna förordning komjölk och därav erhållen

grädde.

2 §•

Inom område i stad eller å landet, där hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande

stad gälla, må till människoföda avsedd mjölk och grädde ej försäljas

eller utbjudas, med mindre varan, på sätt Konungen föreskriver, undergått

värmebehandling (pastörisering) eller medgivande till varans försäljning enligt

3 § lämnats.

Ej heller må inom sådant område försäljas ost, avsedd att förtäras utan

föregående lagring (färskost), eller glass, om vid varans beredning använts

mjölk eller grädde, som enligt vad ovan sagts icke må försäljas inom området.

Vad i denna paragraf stadgas avser icke försäljning till mejeri.

3 §.

1 mom. Hälsovårdsnämnd äger medgiva, att mjölk och grädde, som i

denna förordning avses, utan föregående pastörisering må försäljas inom i

2 § angivet område.

Sådant medgivande må allenast avse mjölk och grädde från viss nötkreatursbesättning

och icke lämnas med mindre, på sätt medicinalstyrelsen föreskriver,

styrkts, att de hygieniska förhållandena vid varans framställning äro

tillfredsställande, samt

antingen att besättningen i sin helhet är att anse såsom reaktionsfri med

hänsyn till tuberkulos

eller ock att besättningen eller den del därav, som icke är att anse såsom

reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos, sedan en tid av minst sex månader

är ansluten till det statsunderstödda bekämpandet av tuberkulos i smittfarlig

form hos nötkreatur.

Medgivandet skall avse viss tid ej överstigande ett år.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Erhåller hälsovårdsnämnd kännedom om att förutsättningarna för lämnat

medgivande icke längre äro förhanden, skall medgivandet av nämnden återkallas.

2 mom. Konungen äger förordna, att inom visst i 2 § angivet område

medgivande, som i 1 mom. avses, må, sedan minst två år förflutit från förordnandet,

lämnas allenast beträffande besättning, som i sin helhet är att anse

såsom reaktionsfri med hänsyn till tuberkulos.

3 mom. Mot beslut, som hälsovårdsnämnd enligt denna paragraf meddelar,

äger den, som anser sin rätt därav förnärmad eller obehörigen inskränkt,

att hos länsstyrelsen anföra besvär inom trettio dagar från det klaganden

erhöll del av beslutet.

I länsstyrelsens beslut må ändring sökas hos Konungen i jordbruksdepartementet

inom den lid, som för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är bestämd.

4 §•

Pastöriserad mjölk eller grädde, avsedd att till människoföda försäljas

inom område, som i 2 § sägs, må ej förvaras eller hanteras i kärl och apparater,

vilka använts för mjölk eller grädde av annat slag, med mindre de efteråt

blivit noggrant rengjorda. Vad nu sagts örn pastöriserad mjölk och grädde

äger ock tillämpning beträffande sådan mjölk och grädde, som jämlikt hälsovårdsnämnds

medgivande må försäljas utan föregående pastörisering.

5 §•

Kärl, vari mjölk eller grädde som

i 4 § avses transporteras eller utbjudes,

skall vara tydligt märkt med

namnet å den gård eller det mejeri,

varifrån varan levererats, samt, då

fråga är örn pastöriserad mjölk eller

grädde, därjämte med ordet »pastöriserad

».

5 §•

Kärl, vari mjölk eller grädde som

i 4 § avses transporteras eller utbjudes,

skall vara tydligt märkt med

namnet å den gård eller det mejeri,

varifrån varan levererats, samt, då

fråga är örn opastöriserad mjölk eller

grädde, därjämte med orden »ej pastöriserad».

6 §•

Är lokal, där mjölk eller grädde hålles till salu, belägen inom område,

som i 2 § sägs, skall ett exemplar av denna förordning vara anslaget å för

allmänheten väl synlig plats i lokalen. Saluhålles opastöriserad mjölk eller

grädde, skall på enahanda sätt vara anslagen bestyrkt avskrift av hälsovårdsnämndens

medgivande till försäljningen.

7 §•

Den som inom område, som i 2 § sägs, försäljer färskost eller glass är

skyldig att på anmodan av hälsovårdsnämnden meddela upplysning om vem

som till honom levererat varan eller i densamma ingående beståndsdelar.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

21

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

8 §•

1 mom. Bryter någon mot 2, 4 eller 7 § straffes med dagsböter.

Visar tilltalad, då fråga är om förseelse mot 2 §, att han haft skälig anledning

antaga, att vara, som åtalet avser, uppfyllt i samma paragraf givna

föreskrifter, vare från ansvar fri.

2 mom. Förseelse mot 5 eller 6 § straffes med böter fran och med fem

till och med trehundra kronor.

9 §•

Den som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse mot denna

förordning, fortsätter samma förseelse, skall för varje gång åtal därför anhängiggöres

fällas till särskilt ansvar.

Ej må straff enligt denna förordning tillämpas, där förseelsen enligt allmänna

strafflagen är belagd med strängare straff.

10 §.

Husbonde ansvarar för förseelse mot denna förordning, som begås av hans

husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore förseelsen begången av

honom själv, såframt ej omständigheterna göra sannolikt, att förseelsen skett

utan hans vetskap och vilja.

11 §•

Åtal för förseelse mot denna förordning anhängiggöres vid allmän domstol

och utföres av allmän åklagare.

12 §.

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän lag.

13 §.

Efter framställning av stadsfullmäktige

eller däremot svarande myndighet

eller av medicinalstyrelsen

äger Konungen förordna, att vad i

denna förordning är föreskrivet beträffande

område, som i 2 § sägs,

även skall äga tillämpning för visst

område, där hälsovårdsstadgans bestämmelser

rörande landet gälla.

13 §.

Efter framställning av stadsfullmäktige

eller däremot svarande myndighet

på landet eller av medicinalstyrelsen

äger Konungen förordna, att

vad i denna förordning är föreskrivet

beträffande område, som i 2 § sägs,

även skall äga tillämpning för visst

område, där hälsovårdsstadgans bestämmelser

rörande landet gälla.

Då särskilda skäl därtill föranleda, må Konungen förordna, att föreskrifterna

i denna förordning icke skola tillämpas beträffande visst i 2 § angivet

område.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

(Kungl. Maj.-ts förslag.) (Utskottets förslag.)

14 §.

Föreskrifter om anordnande av tillsyn å efterlevnaden av denna förordning

och om bestridande av kostnaderna för tillsynen meddelas av Konungen.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1939.

Stockholm den 11 mars 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 28.

Reservationer:

1) av herrar Johansson i Uppmälby och Granath, vilka ansett, att utskottets

utlåtande bort hava följande lydelse:

»Utskottet har efter behandling av förevarande proposition ej ansett sig

böra tillstyrka det framlagda förslaget. I propositionen anföres blott ett skäl

för den ifrågasatta lagstiftningen, nämligen hygieniska. Huruvida även

andra motiv förefunnits, har utskottet ej kunnat bedöma, då intet annat motiv

angivits av föredragande departementschefen. Anledning finnes emellertid

att antaga, att mejerisammanslutningarna hava intresse av denna lagstiftningsåtgärd.

Härom finnes icke något nämnt i propositionen.

Sedan mejeriorganisationerna numera själva kommit så långt å förevarande

område, att av den konsumtionsmjölk, som salufördes av de år 1933

till svenska mejeriernas riksförening anslutna 370 mejerierna, 73.6 procent

uppgives vara pastöriserad samt av konsumtionsmjölken i vissa större städer

90 å 95 procent är pastöriserad, synes ej heller något egentligt behov av lagstiftning

för att åstadkomma ett pastöriseringstvång föreligga.

Örn emellertid faran för smitta genom överförande medelst mjölk av kreaturstuberkulos

till människor verkligen är så stor, som i propositionen an
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 29.

23

gives, bör enligt utskottets uppfattning genom lagstiftning skydd även beredas

landsbygdens innevånare. Jämväl i fråga om städer och andra samhällen torde

med samma utgångspunkt förslaget vara att anse såsom otillräckligt. Enligt

förslaget är det för en lantbrukare, vilkens kreatursbesättning ej är kliniskt

undersökt, förbjudet att till städer och andra samhällen införa och försälja

mjölk annorledes än till mejeri. Däremot kommer det att stå innevånarna

i städer och samhällen fritt att å landet inköpa obehandlad och

okontrollerad mjölk och införa den i samhälle, där pastöriseringstvång förefinnes.

Utskottet är ej heller förvissat örn att all mjölk från kliniskt undersökta

besättningar är absolut fri från smittämnen. Erfarenheterna från det bekanta

Horredsfallet tala ett annat språk.

Pastörisering av mjölk kan vara önskvärd i större städer, där moderna

apparater finnas. I dessa städer är emellertid redan större delen av konsumtionsmjölken

pastöriserad. För landsbygdens barn blir lagen emellertid i

varje fall fullständigt värdelös.

Slutligen må här erinras vad lantbruksstyrelsen säger beträffande pastöriserad

mjölk: ’De vetenskapliga auktoriteterna syntes icke vara eniga om betydelsen

ur olika synpunkter av pastörisering av mjölk. Sålunda syntes olika

meningar råda örn långtids- och lågpastöriseringens effektivitet i fråga om

dödandet av skadliga mikroorganismer och smittoämnen. I allt fall torde

det vara ovedersägligt, att mjölken genom pastöriseringen förlorar en del för

den mänskliga organismen synnerligen värdefulla beståndsdelar.’

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att förevarande proposition ej må av riksdagen bifallas.»

2) av herrar Alfred Andersson, Jacob Hansson, Carlström och Gustafson i

Kasenberg — beträffande lydelsen av 5 §i förslaget till förordning —

vilka ansett, att denna paragraf bör erhålla den lydelse, som föreslagits av

Kungl. Maj:t.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:134 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning med vissa bestämmelser rörande till människoföda avsedd mjölk och g a1 i texten