Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av en lånefond för rationalisering av mindre jordbruk.

1937-03-16 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:36, Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av en lånefond för rationalisering av mindre jordbruk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

1

Nr 36.

Ankom till riksdagens kansli den 16 mars 1937 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av en

lånefond för rationalisering av mindre jordbruk.

(lia avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 134 av herr Björkman, Gustaf, m. fl. samt II: 177 av

herr Janson i Frändesta m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att upprätta en lånefond, förslagsvis benämnd »Rationaliseringsfonden för

mindre lantbruk» och till fondens förfogande ställa ett belopp av 500,000

kronor att utgå av lånemedel samt att till gäldande av med fondens verksamhet

förenade omkostnader anslå ett reservationsanslag å 10,000 kronor.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för denna framställning, hänvisas

till motionerna.

Jämlikt. Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 januari 1937 har chefen för

jordbruksdepartementet den 6 februari 1937 till utredningsmän för att

verkställa utredning och avgiva förslag rörande vissa åtgärder till lättande

av arbetsförhållandena inom det mindre jordbruket tillkallat professorn vid

lantbrukshögskolan P. L. Nanneson, Ultuna, tillika ordförande, ingenjören

Nils Henrik Berglund, Ultuna, ledamoten av riksdagens första kammare,

lantbrukaren Alfred Andersson, Bussjö, ledamoten av riksdagens andra kammare,

agronomen Stig Janson, Sparreholm, samt lantbrukaren Fritiof Karlsson,

Nöttja.

Ur direktiven till denna utredning må här återgivas följande.

Det torde förhålla sig så, att i flertalet fall brukaren av mindre jordbruk

och dennes familj — i stor utsträckning till följd av avsaknaden av arbetsbesparande

maskiner och redskap — hade att bedriva sin verksamhet under

strävsamma och tyngande förhållanden. Med hänsyn härtill syntes det departementschefen

önskvärt, att jämväl denna kategori av jordbrukare bereddes

möjlighet att komma i åtnjutande av de fördelar, som användandet

av dylika maskiner och redskap erbjöde. Departementschefen ansåge, att

staten icke borde undandraga sig att därutinnan lämna sin medverkan i en

eller annan form. En utväg i sådant avseende syntes vara, att staten inrättade

en särskild lånefond, varifrån lån på lämpliga villkor tillhandahölles

åt sådana sammanslutningar av brukare utav mindre jordbruk, vilka sammanslutningar

bildats med ändamål att åstadkomma inköp för gemensamt

bruk av lantbruksmaskiner. Därvid avsåges närmast maskiner och redskap

för jordbearbetning, sådd och skörd. En förutsättning för låns erhållande

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 36—39. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 36.

ansåge departementschefen böra vara, att föreningarna organiserades efter

vissa särskilda regler.

I samband härmed borde även undersökas, örn och i vad mån åtgärder

borde vidtagas i syfte att underlätta åvägabringandet av förbättrade förhållanden

inom det mindre jordbruket även i andra hänseenden. Departementschefen

syftade därvid närmast på att bostaden till det mindre jordbruket

många gånger icke möjliggjorde tillgodoseende av vissa enkla hygieniska och

sanitära krav, något som torde vara ägnat att göra särskilt det kvinnliga

arbetet i hemmet onödigt betungande och mindre trivsamt. Främst gjorde

sig därvid avsaknaden av vatten- och avloppsledningar gällande. Men det

påtalade förhållandet sammanhängde även med själva bostadsinredningens

beskaffenhet. I ena som andra avseendet torde erfordras förbättringsåtgärder,

som det i allmänhet icke läge i småbrukarnas förmåga att utan någon

hjälp realisera. Detta skulle ock gälla i fråga örn ladugårdarnas ändamålsenliga

anordnande.

Utskottet. Utskottet delar motionärernas uppfattning, att åtskilligt torde kunna vidtagas

från det allmännas sida för att rationalisera det mindre jordbruket.

Som av det föregående framgår, är denna fråga numera föremål för utredning.

I samband härmed torde jämväl lämpligheten av de åtgärder, motionärerna

föreslagit, prövas. Innan resultaten av utredningen föreligga, anser

sig utskottet emellertid ej böra tillstyrka särskild åtgärd från riksdagens

sida till främjande av förevarande syfte.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att motionerna I: 134 och II: 177 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 mars 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Alfred

Andersson, Jacob Hansson, Hakon Sylvan och Gottfrid Karlsson; samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Uddenberg, Hedlund i Häste,

Olsson i Rödningsberg, Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Carlström och Gustafson

i Kasenberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.