Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik.
1937-04-06 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1937:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.
5
Nr 46.
Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1937 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
till riksskogstaxering och avverkningsstatistik.
(Ira avd.)
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 175, har Kungl.
Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde
varda riksdagen förelagd, till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik
beräkna för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag av 150,000
kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 26 februari 1937 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 148, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att
1) besluta, att ny riksskogstaxering snarast möjligt må anordnas enligt i
huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen i statsrådsprotokollet förordats;
2)
besluta, att i samband med 1938 års virkestaxering till skogsaccis må
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkt förslag verkställas en provundersökning angående möjligheterna
att åstadkomma en fortlöpande avverkningsstatistik;
3) till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, hänvisas,
i den mån därför ej nedan redogöres, till det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet.
Inledning.
Vid 1923 års riksdag framlade Kungl. Majit proposition (nr 191) angående
anslag till riksskogstaxering. Sedan propositionen bifallits av riksdagen,
uppdrogs den centrala ledningen av taxeringen åt domänstyrelsen, som
redan sommaren 1923 lät igångsätta erforderliga fältarbeten. Genom beslut
den 10 oktober 1924 anförtroddes bearbetningen av det insamlade materialet
åt en särskild riksskogstaxeringsnämnd. På förslag av Kungl. Majit
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.
beslöt 1925 års riksdag, att ledningen även av fältarbetet skulle från och
med år 1925 anförtros åt riksskogstaxeringsnämnden. I 1923 års riksdagsbeslut
angavs taxeringen skola i första hand avse skogarna i Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län, men genom senare riksdagsbeslut
utvidgades taxeringen att omfatta jämväl skogarna i övriga delar av
landet. Taxeringen avslutades under år 1929. En fullständig redogörelse
för densamma avgavs år 1932 av riksskogstaxeringsnämnden (stat. off. utr.
1932: 26).
I anledning av vid 1935 års riksdag väckta motioner anhöll riksdagen
tskr. nr 274) hos Kungl. Maj:t, under åberopande av jordbruksutskottets
utlåtande nr 80, att skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som
kunde vidtagas för att höja dess bärkraft, gjordes till föremål för utredning
samt att av denna betingade förslag förelädes riksdagen.
Genom beslut den 23 juli och den 3 oktober 1936 bemyndigade Kungl.
Majit chefen för jordbruksdepartementet, bland annat, att tillkalla två utredningsmän
för att — i enlighet med av departementschefen i anförande till
statsrådsprotokollet den 23 juli 1936 angivna riktlinjer -—- verkställa utredning
och avgiva förslag rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder,
som kunde vidtagas för att höja dess bärkraft, ävensom högst sju sakkunniga
personer att med utredningsmännen deltaga i överläggningar i
ämnet.
Jämlikt dessa bemyndiganden tillkallade chefen för jordbruksdepartementet
dels den 30 juli och den 3 oktober 1936 såsom utredningsmän kanslichefen
i statens jordbruksnämnd byrådirektören N. A. E. Malmfors och ledamoten
av riksdagens andra kammare, hemmansägaren G. Strindlund i Skedom,
dels ock den 21 september 1936 såsom sakkunniga ordföranden i skogsägareföreningarnas
riksförbund, ryttmästaren N. R. Berg, juris licentiaten G. Hedlund,
direktören i Munksunds aktiebolag, jägmästaren B. Holmbäck, landstingsmannen
J. V. Jansén, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören
H. Sten samt direktören i aktiebolaget Iggesunds bruk G. Sundblad.
Utredningsmännen och de sakkunniga, vilka antagit benämningen 1936
års skogsutredning, hava med skrivelse den 2 december 1936 överlämnat utlåtande
med förslag till åtgärder för åstadkommande av en förbättrad statistik
rörande skogsproduktion och virkesuttag.
över utlåtandet hava, efter remisser, yttranden avgivits av statskontoret,
domänstyrelsen, statistiska centralbyrån, centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas
förbund, skogsägareföreningarnas riksförbund samt Sveriges skogsägareförbund.
Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har tillika
överlämnat yttranden från samtliga skogsvårdsstyrelser med undantag av
dem i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, örebro samt Västmanlands län.
.1 ordbraksutskottets utlåtande Nr 46.
7
1936 års skogsutrednings förslag.
A. Riksskogstaxering.
Utredningen har funnit sig böra förorda, att statsmakterna snarast möjligt
måtte gå i författning om att genomföra en förnyad riksskogstaxering.
På grund av de ganska omfattande förberedelser, som en dylik riksskogstaxering
krävde, har utredningen ansett, att arbetet ute i fältet icke kunde
påbörjas förrän tidigast under våren 1938.
Beträffande tid och arbetstakt för riksskogstaxeringen har
utredningen föreslagit följande.
Utredningen ansåge icke, att taxeringen under de första åren behövde
drivas i raskare takt än vad som motsvarade ett omdrev för hela landet av
sju å åtta år. Under den senare delen av taxeringsperioden, då inventeringen
borde komma att omfatta trakter, där större jämvikt rådde mellan skogsproduktion
och råvarubehov eller där skogsbruket vore av förhållandevis
mindre betydelse, torde arbetstempot kunna ytterligare nedbringas till vad
som motsvarade ett omdrev för hela landet av ungefär femton år. Detta
innebure, att ifrågavarande riksskogstaxering skulle vara avslutad efter omkring
tio år. Efter nämnda tid torde emellertid en ny undersökning av liknande
slag på sina håll vara erforderlig. Det syntes därför utredningen
vara ändamålsenligt, att taxeringsinstitutionen gåves en mera permanent karaktär,
så att Sveriges skogstillgångar skulle för framtiden inventeras genom
kontinuerliga taxeringar med ett omdrev av omkring femton år. Såvitt man
nu kunde avgöra, torde en dylik taxeringsperiod ej med fördel kunna ytterligare
förlängas, bland annat för att såväl statsmakterna som enskilda skulle
i tid erhålla kännedom örn uppenbara överdrifter i tillämpad avverkningspolitik
och vidtaga de åtgärder, som härav kunde påkallas. Härvid kunde
längre intervall tillåtas i trakter, där rådande betingelser, såsom virkesförrådets
sammansättning och avsättningsförhållandena, tillstadde ett mera stabilt
skogsbruk, under det att behovet av tätare inventering framträdde i de
fall, där till exempel brist kunde befaras uppslå genom realisation av överåriga
virkesförråd.
Utredningen har vidare föreslagit, att ledningen och handhavandet
av taxeringen tillsvidare måtte överlämnas till en direkt under jordbruksdepartementet
sorterande nämnd, vilken lämpligen borde bestå av
högst fem personer, företrädande skogstaxatorisk och statistisk sakkunskap
samt enskild och statlig skogsförvaltning. På nämnden borde ankomma dels
att snarast möjligt efter varje års utgång lämna en redogörelse för under
året utförda taxeringsarbeten samt därvid framkomna resultat, dels ock att
ärligen inför Kungl. Majit framlägga plan med kostnadsberäkning rörande
laxeringsarbetets omfattning, förläggning m. m. för nästföljande år. Denna
anordning tillämpades även vid föregående riksskogstaxering med synnerligen
gott resultat. Därest utredningens undersökningar rörande den skogliga
administrationen skulle giva vid handen, att taxeringsinstitutet lämpligen
borde sammanföras med annan statlig myndighet, torde detta kunna utan
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.
nämnvärda olägenheter genomföras. Ett dylikt provisoriskt ordnande av
taxeringsarbetets förläggning syntes ej heller böra medföra någon nämnvärd
ökning av kostnaderna, då erforderlig personal under alla förhållanden måste
anställas.
Nämnden borde tillsättas senast under hösten 1937 med uppgift att i första
hand efter hörande av vederbörande myndigheter och olika av frågan berörda
enskilda företag och personer utarbeta plan för taxeringsarbetet under år
1938.
Utredningen har rekommenderat ett beaktande av åtskilliga synpunkter
vid taxeringsarbetets planläggning. (Se härom propositionen
sid. 16 och 17.)
\ad beträffar kostnaderna för den föreslagna taxeringen
har utredningen förklarat sig finna det svårt att med bestämdhet yttra sig
därom, innan den detaljerade planläggningen av arbetet genomförts. Medelsbehovet
torde nämligen, framhåller utredningen, bliva direkt beroende av
de krav på linjenätets täthet och observationernas omfattning, som framkomme
vid nämndens undersökning av hithörande frågor. Utredningen yttrar
vidare:
Till en viss ledning härvidlag borde kunna tjäna de kostnader, som belöpte
å den första riksskogstaxeringen. Dessa uppginge sammanlagt till
1,423,490 kronor, varav å fältarbetet 873,710 kronor och å bearbetningen
549,780 kronor. Kostnaderna för fältarbetet belöpte sig under åren 1925-—
1929, då riksskogstaxeringsnämnden handhade ledningen av fältarbetet, å
645,465 kronor, fördelande sig med 81 %> på arvoden för ledning och kontroll
samt taxeringslag, 10 % på rese- och transportersättningar samt 9 °/o på materialkostnader.
De växlade rätt avsevärt per km. linjelängd under olika år,
beroende på transport- och väderleksförhållanden ävensom andra orsaker,
överhuvud ställde sig taxeringen dyrare per km. i norra än i södra och
mellersta delarna av landet. I genomsnitt för hela taxeringsperioden utgjorde
kostnaden per km. uppmätt längd å marken för fältarbetet 18.37 kronor
samt för km. inalles gången linjelängd 16.82 kronor. Per 100 hektar skogsproduktiv
mark kostade sagda arbete 3.77 kronor.
Därest den nu föreslagna inventeringen kunde genomföras till samma totalkostnad
som den första riksskogstaxeringen, skulle i genomsnitt per år
under det första, tioåriga taxeringsomdrevet erfordras i runt tal 150.000 kronor.
Man torde emellertid hava att räkna med tillkomsten av vissa fördyrande
moment, av vilka några i det föregående berörts. Ehuru medelsbehovet
som följd härav ej kunde närmare beräknas, hyste utredningen den uppfattningen,
att även rätt långt gående anspråk på taxeringens större fullständighet
och ökade användbarhet borde kunna tillfredsställas inom en kostnadsram
av högst 200,000 kronor per år i genomsnitt. Samtidigt som utredningen
till fullo insåge, att statsfinansiella skäl nödvändiggjorde sparsamhet
vid medelsanvisningen, måste utredningen finna tungt vägande skäl tala för
att denna ej gjordes så knapp, att de med taxeringen avsedda syftemålen ej
uppnåddes. En kostnadsreglering i besparingssyfte syntes hellre böra ske
genom en förlängning av taxeringsperioden än medelst en beskärning av arbetet
på sådant sätt, att nyttan av dess resultat därav bleve lidande.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46-
9
B. Fortlöpande avverkningsstatistik.
Utredningen bär framhållit, att en fortlöpande avverkningsstatistik under
vissa förutsättningar skulle kunna bygga på virkesdeklarationerna till skogsaccis.
Ehuru även denna metod enligt utredningens åsikt i praktiskt hänseende
erbjöde vissa svårigheter, har det likväl förefallit utredningen, som
om metoden, därest den kunde användas, erbjöde betydande fördelar framför
andra tänkbara utvägar. Fördenskull har det synts utredningen önskvärt,
att metodens användbarhet närmare utreddes. Detta torde, enligt utredningens
mening endast kunna ske genom verkställande av en provundersökning,
vilken för att erhålla sitt fulla värde borde omfatta hela
landet.
I och för provundersökningen har utredningen upprättat och till Kungl.
Maj :t överlämnat dels promemoria angående kungörelse om undersökning år
1937 av skogsavverkningen i riket, dels förslag till särskilda uppgiftsblanketter
för undersökningen, dels ock förslag till instruktion, avsedd att tjäna
taxeringsnämnder och uppgiftsskyldiga till vägledning vid undersökningens
genomförande. I anslutning härtill har utredningen förordat i huvudsak följande
plan för provundersökningen.
Genom kungörelse borde Kungl. Majit föreskriva, att i samband med 1937
års virkestaxering till skogsaccis skulle anordnas en hela riket omfattande
undersökning rörande det under beskattningsåret (kalenderåret 1936 eller
närmast jämförliga skogsbokföringsår) avverkade salu- och ^''byggnadsvirke!.
Därjämte borde statistiska centralbyrån anbefallas att handhava undersökningen
och verkställa bearbetning av de för denna insamlade uppgifterna.
För ändamålet finge centralbyrån tillfälligt anställa skoglig fackman och
i övrigt anlita den sakkunskap, som kunde befinnas erforderlig. Å särskilda
blanketter skulle genom taxeringsnämnderna samtidigt med skogsaccisdeklarationerna
insamlas uppgifter rörande det avverkade virkets myckenhet,
fördelning på sortiment och rotvärde från samtliga de avverkare, som
under beskattningsåret verkställt avverkning till avsalu eller nybyggnadsändamål
å vederbörande fastigheter. Det torde böra ankomma på statistiska
centralbyrån att fastställa formulär till ifrågavarande blankett. Uppgift
skulle avgivas jämväl för enligt lagen om skogsaccis den 28 september
1928 (nr 377) accisfritt salu- eller nybyggnadsvirke (under 100 kronors rotvärde)
. Sedan taxeringsnämnderna kontrollerat, att inkomna blanketter behörigen
ifyllts, att uppgifterna ej innehölle uppenbara fel eller oegentligheter
samt, där jämförelse kunde ske, stöde i överensstämmelse med avgivna
virkesdeklarationer, ävensom i de fall, där avverkningsuppgift ej inom utsatt
tid avlämnats, genom anmaning eller på annat sätt införskaffat dylik uppgift,
skulle blanketterna ofördröjligen insändas till statistiska centralbyrån. På
denna skulle ankomma att, sedan komplettering i mån av behov ägt rum,
skyndsammast möjligt bearbeta och sammanställa materialet samt avgiva
redogörelse över därvid gjorda rön och vunna resultat.
Sedan provundersökningen verkställts, torde enligt utredningens mening
med ledning av därvid gjorda rön omedelbart kunna uppdragas riktlinjer för
en fortlöpande avverkningsstatistik.
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.
Såsom organ för sagda statistik har utredningen förordat det
organ, som erhölte Kungl. Maj:ts uppdrag att leda och övervaka riksskogstaxeringen.
Utredningen har såsom sin mening uttalat, att medelsbehovet för
provundersökningen torde bliva avsevärt större än vad man tidigare
räknat med. Sålunda syntes det bliva nödvändigt att utgiva ersättning för det
arbete med insamling och granskning av uppgiftsblanketterna, vilket skulle
nedläggas inom taxeringsnämnderna. Arbetsåtgången för den centrala verksamheten
torde även bliva jämförelsevis stor, särskilt då det som i detta fall
vore fråga om en helt ny undersökning. Med ledning av tidigare erfarenhet
och i samråd med statistiska centralbyrån har utredningen, vid en som skälig
ansedd ersättning av 15 öre per blankett, uppskattat kostnaden för primärmaterialets
insamlande till 25,000 kronor. Då vidare den centrala bearbetningen
enligt utredningens mening kunde beräknas kosta ungefär lika mycket,
skulle följaktligen totalkostnaden uppgå till 50,000 kronor.
Vad åter angår k o s t n a d e n för den årliga avverkningsstat
i s t i k e n har utredningen påpekat, att det givetvis ej vore möjligt att nu
verkställa några beräkningar häröver. Då sagda kostnad bleve helt beroende
av den omfattning och utformning statistiken erhölle vid omprövning
av provundersökningens resultat, borde det i stället ankomma på den för riksskogstaxeringen
föreslagna nämnden att i samband med denna prövning
framlägga kostnadskalkyler och äska för ändamålet erforderliga medel. Utredningen
har hållit före, att den fortlöpande statistiken kunde genomföras
till ej obetydligt lägre kostnad än vad provundersökningen beräknats draga.
I all synnerhet borde detta bliva förhållandet, örn det årliga uppgiftsinsamlandet
funnes kunna begränsas till att omfatta enbart med accis belagt virke.
C. Fortlöpande statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika
brukarekategorier.
I syfte att belysa sambandet mellan jordbruk och skogsbruk i skilda delar
av landet har utredningen slutligen föreslagit, att en fortlöpande statistik rörande
skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier anordnas. Härvid
har utredningen framhållit, att för sagda statistik behövliga uppgifter
torde kunna direkt erhållas ur det primärmaterial, som infordrades för de
allmänna jordbruksräkningarna, vilka ägde rum i samband med fastighetstaxeringarna
vart femte år. Vid den centrala bearbetningen av jordbruksräkningens
material borde ur arbetsteknisk och kostnadssynpunkt med fördel
kunna utarbetas ifrågavarande arealsammanställningar. På grund av
det nära sambandet med jordbruksförhållandena och önskvärdheten av att
infoga hithörande uppgifter i regelmässig, med jämna mellanrum framlagd
officiell statistik å jordbruksområdet förelåg enligt utredningens mening
jämväl skäl för att i redogörelserna för jordbruksräkningens resultat
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.
11
hädanefter inrymdes en avdelning för sagda uppgifter. Utredningen har
ansett, att statistiska centralbyrån borde erhålla i uppdrag att vid uppgörande
av plan för ifrågavarande räkningar taga hänsyn härtill.
D. Utredningens hemställan.
I sista avsnittet av sitt utlåtande har utredningen — efter att hava lämnat
en sammanfattning av sina i det föregående omförmälda förslag till åtgärder
för åstadkommande av en förbättrad statistik rörande skogsproduktion och
virkesuttag — framhållit, att utredningen icke ansett sig nu böra utarbeta någon
mera detaljerad plan för skogstaxeringsarbetets bedrivande, på grund
varav utredningen icke heller kunnat framlägga detaljerade beräkningar för
kostnaderna för ifrågavarande arbete. Enligt utredningens uppfattning borde
dock dessa hållas inom en ram av högst 200,000 kronor för år. Kostnaderna
för den föreslagna provundersökningen rörande myckenheten avverkat virke
hava av utredningen uppskattats till högst 50,000 kronor. Då denna undersökning
vore avsedd att äga rum under år 1937 och förra hälften av år 1938,
under vilken tid taxeringsarbetet torde få jämförelsevis ringa omfattning och
till stor del inskränkas till utarbetande av planer samt till vissa förberedande
undersökningar, har utredningen icke ansett erforderligt, att för budgetåret
1937/1938 högre anslag än 150,000 kronor anvisades för bestridande
av kostnaderna för taxeringsarbetets planläggning och påbörjande samt för
genomförande av förberörda provundersökning. Anslaget har av utredningen
föreslagits skola utgå i form av reservationsanslag. Kostnaderna för
upprättande av den förordade statistiken över skogsmarksarealen m. m. torde
enligt utredningens mening böra bestridas av de medel, som kunde komma
att anvisas för genomförande av den allmänna jordbruksräkningen år 1937.
Något särskilt anslag för täckande av ifrågavarande utgifter syntes därför
icke behövligt..
Utredningen har med hänsyn till det nu sagda hemställt dels om utfärdande
av kungörelse angående avgivande av statistiska uppgifter rörande avverkat
virke, dels ock om anvisande för budgetåret 1937/1938 av ett reservationsanslag
av 150,000 kronor för bestridande av kostnaderna för planläggning
och igångsättande under år 1938 av inventering av landets skogar samt
för bearbetning m. m. av genom nyssnämnda kungörelse införskaffade uppgifter.
Departementschefens yttrande.
»Lika med 1930 års skogsutrcdning oell på av denna anförda skäl anser
jag, att, för vinnande och vidmakthållande av tillfredsställande kännedom örn
rikets skogar, ett starkt behov förefinnes av inventering av dessa genom
fortlöpande taxeringar. Jag vill härutinnan främst betona vikten av ett undanröjande
snarast möjligt av den ovisshet, som ostridigt råder, när det
12
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 46-
gäller att bedöma skogstillgångarnas omfattning och beskaffenhet framförallt
i Norrland. Jag tillstyrker därför, att åtgärder nu vidtagas för ifrågavarande
taxeringars igångsättande. Taxeringsarbetet synes mig böra genomföras
enligt i huvudsak de riktlinjer, som angivits av utredningen. Mest ändamålsenligt
torde vara, att åt Kungl. Majit överlämnas att — efter den ytterligare
utredning rörande planläggningen och utformningen av riksskogstaxeringen,
som Kungl. Majit må finna erforderlig — vidtaga förberedande
åtgärder för taxeringens påbörjande.
Även för anordnandet av en fortlöpande avverkningsstatistik finner jag
utredningen hava andragit bärande skäl. Behovet av en avverkningsstatistik
har för övrigt vitsordats i nära nog samtliga remissyttranden. Då det tillvägagångssätt,
som av utredningen förordats, synes erbjuda de största möjligheterna
att utfinna den lämpligaste formen för en dylik statistik, biträder
jag utredningens förslag om anordnande i detta syfte av en hela riket omfattande
försöksundersökning i anslutning till virkestaxeringen till skogsaccis.
Såsom i ett flertal yttranden framhållits torde denna provundersökning emellertid
icke kunna äga rum under innevarande år utan böra uppskjutas till
nästa år och alltså företagas i samband med 1938 års virkestaxering till
skogsaccis. På Kungl. Majit torde få ankomma att dessförinnan meddela erforderliga
föreskrifter rörande provundersökningens närmare gestaltning i
huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Med stöd av erfarenheterna
från provundersökningen torde sedermera få tagas under förnyat
övervägande frågan om sättet för upprättandet av en årlig avverkningsstatistik.
Vidkommande härefter förslaget om anordnande, på grundval av det vid
de allmänna jordbruksräkningarna infordrade primärmaterialet, av en fortlöpande
statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier
finner jag med hänsyn till vad härutinnan i ärendet anförts sagda förslag
i hög grad värt beaktande. Jag vill fördenskull tillstyrka detsammas genomförande.
Redan i samband med den allmänna jordbruksräkning, som är
avsedd att anordnas under hösten 1937 och varom förslag förut denna dag
framlagts, torde sålunda det införskaffade materialet böra underkastas bearbetning
i syfte att erhålla en statistik av ifrågavarande art.
För bestridande av kostnaderna för riksskogstaxeringens planläggning och
påbörjande samt för genomförande av förenämnda provundersökning har
1936 års skogsutredning föreslagit anvisande för budgetåret 1937/1938 av ett
reservationsanslag å (100,000 + 50,000 =) 150,000 kronor. Det förhållandet,
att, såsom jag i det föregående förordat, provundersökningen torde få uppskjutas
ett år, synes mig icke böra medföra någon ändring i utredningens
beräkning av medelsbehovet för sagda undersökning. Visserligen torde undersökningen
genom uppskovet komma att delvis överskjutas till budgetåret
1938/1939, men med hänsyn till att det här ej gäller något mera avsevärt belopp
förefaller det mig mest lämpligt att på en gång anvisa hela det för provundersökningen
behövliga beloppet, 50,000 kronor. Då emellertid de erforderliga
förberedelserna för riksskogstaxeringen icke torde hinna avslutas så
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.
13
tidigt, att taxeringen kan igångsättas redan under nästa budgetår, synes det
av skogsutredningen föreslagna beloppet kunna begränsas till 50,000 kronor.
Jag föreslår alltså, att medelsanvisningen till ifrågavarande båda ändamål
för nästa budgetår bestämmes till 100,000 kronor, vilket belopp med 50,000
kronor understiger vad i statsverkspropositionen beräknats för ändamålet.
Rörande dispositionen av sagda belopp, 100,000 kronor, torde föreskrift i
sinom tid få meddelas av Kungl. Maj:t.
Vad angår de med riksskogstaxeringens fortsatta bedrivande förenade kostnaderna
synes mig utredningens preliminära kostnadsberäkning kunna i stort
sett godtagas. Emellertid förutsätter jag, att, innan arbetet igångsättes, ett
i möjligaste mån detaljerat kostnadsförslag uppgöres och underställes Kungl.
Maj :t.
Vidkommande slutligen kostnaderna för den av mig förordade statistiken
angående skogsmarkens fördelning på skilda brukaregrupper anser jag lika
med utredningen, att sagda kostnader böra bestridas av de medel, som framdeles
komma att anvisas för genomförandet av 1937 års allmänna jordbruksräkning.
»
Utskottet vill i likhet med 1936 års skogsuf edning samt de hörda myndigheterna
och korporationerna understryka vikten av att omfattningen och beskaffenheten
av rikets skogstillgångar bliva tid efter annan någorlunda säkert
fastställda. Värdet av skogens och därpå grundade förädlingsindustriers
avkastning motsvarar i runt tal en femtedel av landets nationalinkomst.
Nära hälften av Sveriges samlade utförsel består av trävaror, pappersmassa
ävensom papp och papper. Skogen kan därför sägas uppbära en ansenlig
del av det välstånd, som för närvarande kännetecknar det svenska folkhushållet.
Med hänsyn härtill är det självfallet av synnerlig betydelse att äga
tillfredsställande kännedom om rikets skogar. Utskottet vill alltså förorda
det framlagda förslaget örn inventering av skogarna genom fortlöpande taxeringar.
Det framlagda förslaget om taxeringsarbetets igångsättande och fortsatta
bedrivande har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.
Jämväl framställningen om anordnandet av en fortlöpande avverkningsstalistik
tillstyrkes av utskottet. Det av utredningen framlagda förslaget att
genom en hela riket omfattande försöksundersökning i anslutning till virkeslaxeringen
till skogsaccis utfinna den lämpligaste formen för en dylik statistik
torde måhända icke kunna genomföras så, att fullt tillfredsställande
resultat erhållas. Primärmaterialet synes lätt komma att lida av vissa brister
till följd av oförmåga hos många skogsägare att på ett riktigt sätt lämna
erforderliga uppgifter. Felaktigheter i primärmaterialet torde emellertid i
stor utsträckning kunna undvikas genom en lämplig planering av undersökningen.
Av särskild vikt härvidlag är givetvis, att de enskilda icke avkrävas
flera och mera komplicerade uppgifter än som är oundgängligen nödvändigt.
Då utskottet icke kan anvisa bättre anordning för den provundersökning,
sorn å detta område torde erfordras, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts
förslag, att den föreslagna provundersökningen må verkställas i samband
Utskottet.
14
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 46.
med 1938 års virkestaxering till skogsaccis. Utskottet förutsätter självfallet,
att undersökningen bedrives på sådant sätt, att dess resultat bli så tillförlitliga
som möjligt.
Kungl. Maj:ts förslag om anordnande, på grundval av det vid de allmänna
jordbruksräkningarna infordrade primärmaterialet, av en fortlöpande statistik
rörande skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier biträdes av utskottet.
Gentemot Kungl. Maj.ts anslagsåskande har utskottet intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
1) besluta, att ny riksskogstaxering snarast möjligt må anordnas
enligt i huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen
i statsrådprotokollet förordats;
2) besluta, att i samband med 1938 års virkestaxering till
skogsaccis må i huvudsaklig överenstämmelse med av departementschefen
i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag verkställas
en provundersökning angående möjligheterna att åstadkomma
en fortlöpande avverkningsstatistik;
3) till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000
kronor.
Stockholm den 6 april 1937.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 45.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkning sstatistik. s. 1 i texten