Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik.

1937-04-06 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkningsstatistik.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

5

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1937 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till riksskogstaxering och avverkningsstatistik.

(Ira avd.)

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkten 175, har Kungl.

Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik

beräkna för budgetåret 1937/1938 ett reservationsanslag av 150,000

kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en till riksdagen den 26 februari 1937 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 148, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

1) besluta, att ny riksskogstaxering snarast möjligt må anordnas enligt i

huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen i statsrådsprotokollet förordats;
2)

besluta, att i samband med 1938 års virkestaxering till skogsaccis må

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkt förslag verkställas en provundersökning angående möjligheterna

att åstadkomma en fortlöpande avverkningsstatistik;

3) till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret 1937/1938

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för Kungl. Maj:ts förslag, hänvisas,

i den mån därför ej nedan redogöres, till det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet.

Inledning.

Vid 1923 års riksdag framlade Kungl. Majit proposition (nr 191) angående

anslag till riksskogstaxering. Sedan propositionen bifallits av riksdagen,

uppdrogs den centrala ledningen av taxeringen åt domänstyrelsen, som

redan sommaren 1923 lät igångsätta erforderliga fältarbeten. Genom beslut

den 10 oktober 1924 anförtroddes bearbetningen av det insamlade materialet

åt en särskild riksskogstaxeringsnämnd. På förslag av Kungl. Majit

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

beslöt 1925 års riksdag, att ledningen även av fältarbetet skulle från och

med år 1925 anförtros åt riksskogstaxeringsnämnden. I 1923 års riksdagsbeslut

angavs taxeringen skola i första hand avse skogarna i Jönköpings,

Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län, men genom senare riksdagsbeslut

utvidgades taxeringen att omfatta jämväl skogarna i övriga delar av

landet. Taxeringen avslutades under år 1929. En fullständig redogörelse

för densamma avgavs år 1932 av riksskogstaxeringsnämnden (stat. off. utr.

1932: 26).

I anledning av vid 1935 års riksdag väckta motioner anhöll riksdagen

tskr. nr 274) hos Kungl. Maj:t, under åberopande av jordbruksutskottets

utlåtande nr 80, att skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder, som

kunde vidtagas för att höja dess bärkraft, gjordes till föremål för utredning

samt att av denna betingade förslag förelädes riksdagen.

Genom beslut den 23 juli och den 3 oktober 1936 bemyndigade Kungl.

Majit chefen för jordbruksdepartementet, bland annat, att tillkalla två utredningsmän

för att — i enlighet med av departementschefen i anförande till

statsrådsprotokollet den 23 juli 1936 angivna riktlinjer -—- verkställa utredning

och avgiva förslag rörande skogsbrukets ekonomiska läge och de åtgärder,

som kunde vidtagas för att höja dess bärkraft, ävensom högst sju sakkunniga

personer att med utredningsmännen deltaga i överläggningar i

ämnet.

Jämlikt dessa bemyndiganden tillkallade chefen för jordbruksdepartementet

dels den 30 juli och den 3 oktober 1936 såsom utredningsmän kanslichefen

i statens jordbruksnämnd byrådirektören N. A. E. Malmfors och ledamoten

av riksdagens andra kammare, hemmansägaren G. Strindlund i Skedom,

dels ock den 21 september 1936 såsom sakkunniga ordföranden i skogsägareföreningarnas

riksförbund, ryttmästaren N. R. Berg, juris licentiaten G. Hedlund,

direktören i Munksunds aktiebolag, jägmästaren B. Holmbäck, landstingsmannen

J. V. Jansén, ledamoten av riksdagens första kammare, redaktören

H. Sten samt direktören i aktiebolaget Iggesunds bruk G. Sundblad.

Utredningsmännen och de sakkunniga, vilka antagit benämningen 1936

års skogsutredning, hava med skrivelse den 2 december 1936 överlämnat utlåtande

med förslag till åtgärder för åstadkommande av en förbättrad statistik

rörande skogsproduktion och virkesuttag.

över utlåtandet hava, efter remisser, yttranden avgivits av statskontoret,

domänstyrelsen, statistiska centralbyrån, centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas

förbund, skogsägareföreningarnas riksförbund samt Sveriges skogsägareförbund.

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har tillika

överlämnat yttranden från samtliga skogsvårdsstyrelser med undantag av

dem i Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, örebro samt Västmanlands län.

s. 7 Kontrollera mot PDF

.1 ordbraksutskottets utlåtande Nr 46.

7

1936 års skogsutrednings förslag.

A. Riksskogstaxering.

Utredningen har funnit sig böra förorda, att statsmakterna snarast möjligt

måtte gå i författning om att genomföra en förnyad riksskogstaxering.

På grund av de ganska omfattande förberedelser, som en dylik riksskogstaxering

krävde, har utredningen ansett, att arbetet ute i fältet icke kunde

påbörjas förrän tidigast under våren 1938.

Beträffande tid och arbetstakt för riksskogstaxeringen har

utredningen föreslagit följande.

Utredningen ansåge icke, att taxeringen under de första åren behövde

drivas i raskare takt än vad som motsvarade ett omdrev för hela landet av

sju å åtta år. Under den senare delen av taxeringsperioden, då inventeringen

borde komma att omfatta trakter, där större jämvikt rådde mellan skogsproduktion

och råvarubehov eller där skogsbruket vore av förhållandevis

mindre betydelse, torde arbetstempot kunna ytterligare nedbringas till vad

som motsvarade ett omdrev för hela landet av ungefär femton år. Detta

innebure, att ifrågavarande riksskogstaxering skulle vara avslutad efter omkring

tio år. Efter nämnda tid torde emellertid en ny undersökning av liknande

slag på sina håll vara erforderlig. Det syntes därför utredningen

vara ändamålsenligt, att taxeringsinstitutionen gåves en mera permanent karaktär,

så att Sveriges skogstillgångar skulle för framtiden inventeras genom

kontinuerliga taxeringar med ett omdrev av omkring femton år. Såvitt man

nu kunde avgöra, torde en dylik taxeringsperiod ej med fördel kunna ytterligare

förlängas, bland annat för att såväl statsmakterna som enskilda skulle

i tid erhålla kännedom örn uppenbara överdrifter i tillämpad avverkningspolitik

och vidtaga de åtgärder, som härav kunde påkallas. Härvid kunde

längre intervall tillåtas i trakter, där rådande betingelser, såsom virkesförrådets

sammansättning och avsättningsförhållandena, tillstadde ett mera stabilt

skogsbruk, under det att behovet av tätare inventering framträdde i de

fall, där till exempel brist kunde befaras uppslå genom realisation av överåriga

virkesförråd.

Utredningen har vidare föreslagit, att ledningen och handhavandet

av taxeringen tillsvidare måtte överlämnas till en direkt under jordbruksdepartementet

sorterande nämnd, vilken lämpligen borde bestå av

högst fem personer, företrädande skogstaxatorisk och statistisk sakkunskap

samt enskild och statlig skogsförvaltning. På nämnden borde ankomma dels

att snarast möjligt efter varje års utgång lämna en redogörelse för under

året utförda taxeringsarbeten samt därvid framkomna resultat, dels ock att

ärligen inför Kungl. Majit framlägga plan med kostnadsberäkning rörande

laxeringsarbetets omfattning, förläggning m. m. för nästföljande år. Denna

anordning tillämpades även vid föregående riksskogstaxering med synnerligen

gott resultat. Därest utredningens undersökningar rörande den skogliga

administrationen skulle giva vid handen, att taxeringsinstitutet lämpligen

borde sammanföras med annan statlig myndighet, torde detta kunna utan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

nämnvärda olägenheter genomföras. Ett dylikt provisoriskt ordnande av

taxeringsarbetets förläggning syntes ej heller böra medföra någon nämnvärd

ökning av kostnaderna, då erforderlig personal under alla förhållanden måste

anställas.

Nämnden borde tillsättas senast under hösten 1937 med uppgift att i första

hand efter hörande av vederbörande myndigheter och olika av frågan berörda

enskilda företag och personer utarbeta plan för taxeringsarbetet under år

1938.

Utredningen har rekommenderat ett beaktande av åtskilliga synpunkter

vid taxeringsarbetets planläggning. (Se härom propositionen

sid. 16 och 17.)

\ad beträffar kostnaderna för den föreslagna taxeringen

har utredningen förklarat sig finna det svårt att med bestämdhet yttra sig

därom, innan den detaljerade planläggningen av arbetet genomförts. Medelsbehovet

torde nämligen, framhåller utredningen, bliva direkt beroende av

de krav på linjenätets täthet och observationernas omfattning, som framkomme

vid nämndens undersökning av hithörande frågor. Utredningen yttrar

vidare:

Till en viss ledning härvidlag borde kunna tjäna de kostnader, som belöpte

å den första riksskogstaxeringen. Dessa uppginge sammanlagt till

1,423,490 kronor, varav å fältarbetet 873,710 kronor och å bearbetningen

549,780 kronor. Kostnaderna för fältarbetet belöpte sig under åren 1925-—

1929, då riksskogstaxeringsnämnden handhade ledningen av fältarbetet, å

645,465 kronor, fördelande sig med 81 %> på arvoden för ledning och kontroll

samt taxeringslag, 10 % på rese- och transportersättningar samt 9 °/o på materialkostnader.

De växlade rätt avsevärt per km. linjelängd under olika år,

beroende på transport- och väderleksförhållanden ävensom andra orsaker,

överhuvud ställde sig taxeringen dyrare per km. i norra än i södra och

mellersta delarna av landet. I genomsnitt för hela taxeringsperioden utgjorde

kostnaden per km. uppmätt längd å marken för fältarbetet 18.37 kronor

samt för km. inalles gången linjelängd 16.82 kronor. Per 100 hektar skogsproduktiv

mark kostade sagda arbete 3.77 kronor.

Därest den nu föreslagna inventeringen kunde genomföras till samma totalkostnad

som den första riksskogstaxeringen, skulle i genomsnitt per år

under det första, tioåriga taxeringsomdrevet erfordras i runt tal 150.000 kronor.

Man torde emellertid hava att räkna med tillkomsten av vissa fördyrande

moment, av vilka några i det föregående berörts. Ehuru medelsbehovet

som följd härav ej kunde närmare beräknas, hyste utredningen den uppfattningen,

att även rätt långt gående anspråk på taxeringens större fullständighet

och ökade användbarhet borde kunna tillfredsställas inom en kostnadsram

av högst 200,000 kronor per år i genomsnitt. Samtidigt som utredningen

till fullo insåge, att statsfinansiella skäl nödvändiggjorde sparsamhet

vid medelsanvisningen, måste utredningen finna tungt vägande skäl tala för

att denna ej gjordes så knapp, att de med taxeringen avsedda syftemålen ej

uppnåddes. En kostnadsreglering i besparingssyfte syntes hellre böra ske

genom en förlängning av taxeringsperioden än medelst en beskärning av arbetet

på sådant sätt, att nyttan av dess resultat därav bleve lidande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46-

9

B. Fortlöpande avverkningsstatistik.

Utredningen bär framhållit, att en fortlöpande avverkningsstatistik under

vissa förutsättningar skulle kunna bygga på virkesdeklarationerna till skogsaccis.

Ehuru även denna metod enligt utredningens åsikt i praktiskt hänseende

erbjöde vissa svårigheter, har det likväl förefallit utredningen, som

om metoden, därest den kunde användas, erbjöde betydande fördelar framför

andra tänkbara utvägar. Fördenskull har det synts utredningen önskvärt,

att metodens användbarhet närmare utreddes. Detta torde, enligt utredningens

mening endast kunna ske genom verkställande av en provundersökning,

vilken för att erhålla sitt fulla värde borde omfatta hela

landet.

I och för provundersökningen har utredningen upprättat och till Kungl.

Maj :t överlämnat dels promemoria angående kungörelse om undersökning år

1937 av skogsavverkningen i riket, dels förslag till särskilda uppgiftsblanketter

för undersökningen, dels ock förslag till instruktion, avsedd att tjäna

taxeringsnämnder och uppgiftsskyldiga till vägledning vid undersökningens

genomförande. I anslutning härtill har utredningen förordat i huvudsak följande

plan för provundersökningen.

Genom kungörelse borde Kungl. Majit föreskriva, att i samband med 1937

års virkestaxering till skogsaccis skulle anordnas en hela riket omfattande

undersökning rörande det under beskattningsåret (kalenderåret 1936 eller

närmast jämförliga skogsbokföringsår) avverkade salu- och ^''byggnadsvirke!.

Därjämte borde statistiska centralbyrån anbefallas att handhava undersökningen

och verkställa bearbetning av de för denna insamlade uppgifterna.

För ändamålet finge centralbyrån tillfälligt anställa skoglig fackman och

i övrigt anlita den sakkunskap, som kunde befinnas erforderlig. Å särskilda

blanketter skulle genom taxeringsnämnderna samtidigt med skogsaccisdeklarationerna

insamlas uppgifter rörande det avverkade virkets myckenhet,

fördelning på sortiment och rotvärde från samtliga de avverkare, som

under beskattningsåret verkställt avverkning till avsalu eller nybyggnadsändamål

å vederbörande fastigheter. Det torde böra ankomma på statistiska

centralbyrån att fastställa formulär till ifrågavarande blankett. Uppgift

skulle avgivas jämväl för enligt lagen om skogsaccis den 28 september

1928 (nr 377) accisfritt salu- eller nybyggnadsvirke (under 100 kronors rotvärde)

. Sedan taxeringsnämnderna kontrollerat, att inkomna blanketter behörigen

ifyllts, att uppgifterna ej innehölle uppenbara fel eller oegentligheter

samt, där jämförelse kunde ske, stöde i överensstämmelse med avgivna

virkesdeklarationer, ävensom i de fall, där avverkningsuppgift ej inom utsatt

tid avlämnats, genom anmaning eller på annat sätt införskaffat dylik uppgift,

skulle blanketterna ofördröjligen insändas till statistiska centralbyrån. På

denna skulle ankomma att, sedan komplettering i mån av behov ägt rum,

skyndsammast möjligt bearbeta och sammanställa materialet samt avgiva

redogörelse över därvid gjorda rön och vunna resultat.

Sedan provundersökningen verkställts, torde enligt utredningens mening

med ledning av därvid gjorda rön omedelbart kunna uppdragas riktlinjer för

en fortlöpande avverkningsstatistik.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

Såsom organ för sagda statistik har utredningen förordat det

organ, som erhölte Kungl. Maj:ts uppdrag att leda och övervaka riksskogstaxeringen.

Utredningen har såsom sin mening uttalat, att medelsbehovet för

provundersökningen torde bliva avsevärt större än vad man tidigare

räknat med. Sålunda syntes det bliva nödvändigt att utgiva ersättning för det

arbete med insamling och granskning av uppgiftsblanketterna, vilket skulle

nedläggas inom taxeringsnämnderna. Arbetsåtgången för den centrala verksamheten

torde även bliva jämförelsevis stor, särskilt då det som i detta fall

vore fråga om en helt ny undersökning. Med ledning av tidigare erfarenhet

och i samråd med statistiska centralbyrån har utredningen, vid en som skälig

ansedd ersättning av 15 öre per blankett, uppskattat kostnaden för primärmaterialets

insamlande till 25,000 kronor. Då vidare den centrala bearbetningen

enligt utredningens mening kunde beräknas kosta ungefär lika mycket,

skulle följaktligen totalkostnaden uppgå till 50,000 kronor.

Vad åter angår k o s t n a d e n för den årliga avverkningsstat

i s t i k e n har utredningen påpekat, att det givetvis ej vore möjligt att nu

verkställa några beräkningar häröver. Då sagda kostnad bleve helt beroende

av den omfattning och utformning statistiken erhölle vid omprövning

av provundersökningens resultat, borde det i stället ankomma på den för riksskogstaxeringen

föreslagna nämnden att i samband med denna prövning

framlägga kostnadskalkyler och äska för ändamålet erforderliga medel. Utredningen

har hållit före, att den fortlöpande statistiken kunde genomföras

till ej obetydligt lägre kostnad än vad provundersökningen beräknats draga.

I all synnerhet borde detta bliva förhållandet, örn det årliga uppgiftsinsamlandet

funnes kunna begränsas till att omfatta enbart med accis belagt virke.

C. Fortlöpande statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika

brukarekategorier.

I syfte att belysa sambandet mellan jordbruk och skogsbruk i skilda delar

av landet har utredningen slutligen föreslagit, att en fortlöpande statistik rörande

skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier anordnas. Härvid

har utredningen framhållit, att för sagda statistik behövliga uppgifter

torde kunna direkt erhållas ur det primärmaterial, som infordrades för de

allmänna jordbruksräkningarna, vilka ägde rum i samband med fastighetstaxeringarna

vart femte år. Vid den centrala bearbetningen av jordbruksräkningens

material borde ur arbetsteknisk och kostnadssynpunkt med fördel

kunna utarbetas ifrågavarande arealsammanställningar. På grund av

det nära sambandet med jordbruksförhållandena och önskvärdheten av att

infoga hithörande uppgifter i regelmässig, med jämna mellanrum framlagd

officiell statistik å jordbruksområdet förelåg enligt utredningens mening

jämväl skäl för att i redogörelserna för jordbruksräkningens resultat

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

11

hädanefter inrymdes en avdelning för sagda uppgifter. Utredningen har

ansett, att statistiska centralbyrån borde erhålla i uppdrag att vid uppgörande

av plan för ifrågavarande räkningar taga hänsyn härtill.

D. Utredningens hemställan.

I sista avsnittet av sitt utlåtande har utredningen — efter att hava lämnat

en sammanfattning av sina i det föregående omförmälda förslag till åtgärder

för åstadkommande av en förbättrad statistik rörande skogsproduktion och

virkesuttag — framhållit, att utredningen icke ansett sig nu böra utarbeta någon

mera detaljerad plan för skogstaxeringsarbetets bedrivande, på grund

varav utredningen icke heller kunnat framlägga detaljerade beräkningar för

kostnaderna för ifrågavarande arbete. Enligt utredningens uppfattning borde

dock dessa hållas inom en ram av högst 200,000 kronor för år. Kostnaderna

för den föreslagna provundersökningen rörande myckenheten avverkat virke

hava av utredningen uppskattats till högst 50,000 kronor. Då denna undersökning

vore avsedd att äga rum under år 1937 och förra hälften av år 1938,

under vilken tid taxeringsarbetet torde få jämförelsevis ringa omfattning och

till stor del inskränkas till utarbetande av planer samt till vissa förberedande

undersökningar, har utredningen icke ansett erforderligt, att för budgetåret

1937/1938 högre anslag än 150,000 kronor anvisades för bestridande

av kostnaderna för taxeringsarbetets planläggning och påbörjande samt för

genomförande av förberörda provundersökning. Anslaget har av utredningen

föreslagits skola utgå i form av reservationsanslag. Kostnaderna för

upprättande av den förordade statistiken över skogsmarksarealen m. m. torde

enligt utredningens mening böra bestridas av de medel, som kunde komma

att anvisas för genomförande av den allmänna jordbruksräkningen år 1937.

Något särskilt anslag för täckande av ifrågavarande utgifter syntes därför

icke behövligt..

Utredningen har med hänsyn till det nu sagda hemställt dels om utfärdande

av kungörelse angående avgivande av statistiska uppgifter rörande avverkat

virke, dels ock om anvisande för budgetåret 1937/1938 av ett reservationsanslag

av 150,000 kronor för bestridande av kostnaderna för planläggning

och igångsättande under år 1938 av inventering av landets skogar samt

för bearbetning m. m. av genom nyssnämnda kungörelse införskaffade uppgifter.

Departementschefens yttrande.

»Lika med 1930 års skogsutrcdning oell på av denna anförda skäl anser

jag, att, för vinnande och vidmakthållande av tillfredsställande kännedom örn

rikets skogar, ett starkt behov förefinnes av inventering av dessa genom

fortlöpande taxeringar. Jag vill härutinnan främst betona vikten av ett undanröjande

snarast möjligt av den ovisshet, som ostridigt råder, när det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 46-

gäller att bedöma skogstillgångarnas omfattning och beskaffenhet framförallt

i Norrland. Jag tillstyrker därför, att åtgärder nu vidtagas för ifrågavarande

taxeringars igångsättande. Taxeringsarbetet synes mig böra genomföras

enligt i huvudsak de riktlinjer, som angivits av utredningen. Mest ändamålsenligt

torde vara, att åt Kungl. Majit överlämnas att — efter den ytterligare

utredning rörande planläggningen och utformningen av riksskogstaxeringen,

som Kungl. Majit må finna erforderlig — vidtaga förberedande

åtgärder för taxeringens påbörjande.

Även för anordnandet av en fortlöpande avverkningsstatistik finner jag

utredningen hava andragit bärande skäl. Behovet av en avverkningsstatistik

har för övrigt vitsordats i nära nog samtliga remissyttranden. Då det tillvägagångssätt,

som av utredningen förordats, synes erbjuda de största möjligheterna

att utfinna den lämpligaste formen för en dylik statistik, biträder

jag utredningens förslag om anordnande i detta syfte av en hela riket omfattande

försöksundersökning i anslutning till virkestaxeringen till skogsaccis.

Såsom i ett flertal yttranden framhållits torde denna provundersökning emellertid

icke kunna äga rum under innevarande år utan böra uppskjutas till

nästa år och alltså företagas i samband med 1938 års virkestaxering till

skogsaccis. På Kungl. Majit torde få ankomma att dessförinnan meddela erforderliga

föreskrifter rörande provundersökningens närmare gestaltning i

huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag. Med stöd av erfarenheterna

från provundersökningen torde sedermera få tagas under förnyat

övervägande frågan om sättet för upprättandet av en årlig avverkningsstatistik.

Vidkommande härefter förslaget om anordnande, på grundval av det vid

de allmänna jordbruksräkningarna infordrade primärmaterialet, av en fortlöpande

statistik rörande skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier

finner jag med hänsyn till vad härutinnan i ärendet anförts sagda förslag

i hög grad värt beaktande. Jag vill fördenskull tillstyrka detsammas genomförande.

Redan i samband med den allmänna jordbruksräkning, som är

avsedd att anordnas under hösten 1937 och varom förslag förut denna dag

framlagts, torde sålunda det införskaffade materialet böra underkastas bearbetning

i syfte att erhålla en statistik av ifrågavarande art.

För bestridande av kostnaderna för riksskogstaxeringens planläggning och

påbörjande samt för genomförande av förenämnda provundersökning har

1936 års skogsutredning föreslagit anvisande för budgetåret 1937/1938 av ett

reservationsanslag å (100,000 + 50,000 =) 150,000 kronor. Det förhållandet,

att, såsom jag i det föregående förordat, provundersökningen torde få uppskjutas

ett år, synes mig icke böra medföra någon ändring i utredningens

beräkning av medelsbehovet för sagda undersökning. Visserligen torde undersökningen

genom uppskovet komma att delvis överskjutas till budgetåret

1938/1939, men med hänsyn till att det här ej gäller något mera avsevärt belopp

förefaller det mig mest lämpligt att på en gång anvisa hela det för provundersökningen

behövliga beloppet, 50,000 kronor. Då emellertid de erforderliga

förberedelserna för riksskogstaxeringen icke torde hinna avslutas så

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 40.

13

tidigt, att taxeringen kan igångsättas redan under nästa budgetår, synes det

av skogsutredningen föreslagna beloppet kunna begränsas till 50,000 kronor.

Jag föreslår alltså, att medelsanvisningen till ifrågavarande båda ändamål

för nästa budgetår bestämmes till 100,000 kronor, vilket belopp med 50,000

kronor understiger vad i statsverkspropositionen beräknats för ändamålet.

Rörande dispositionen av sagda belopp, 100,000 kronor, torde föreskrift i

sinom tid få meddelas av Kungl. Maj:t.

Vad angår de med riksskogstaxeringens fortsatta bedrivande förenade kostnaderna

synes mig utredningens preliminära kostnadsberäkning kunna i stort

sett godtagas. Emellertid förutsätter jag, att, innan arbetet igångsättes, ett

i möjligaste mån detaljerat kostnadsförslag uppgöres och underställes Kungl.

Maj :t.

Vidkommande slutligen kostnaderna för den av mig förordade statistiken

angående skogsmarkens fördelning på skilda brukaregrupper anser jag lika

med utredningen, att sagda kostnader böra bestridas av de medel, som framdeles

komma att anvisas för genomförandet av 1937 års allmänna jordbruksräkning.

»

Utskottet vill i likhet med 1936 års skogsuf edning samt de hörda myndigheterna

och korporationerna understryka vikten av att omfattningen och beskaffenheten

av rikets skogstillgångar bliva tid efter annan någorlunda säkert

fastställda. Värdet av skogens och därpå grundade förädlingsindustriers

avkastning motsvarar i runt tal en femtedel av landets nationalinkomst.

Nära hälften av Sveriges samlade utförsel består av trävaror, pappersmassa

ävensom papp och papper. Skogen kan därför sägas uppbära en ansenlig

del av det välstånd, som för närvarande kännetecknar det svenska folkhushållet.

Med hänsyn härtill är det självfallet av synnerlig betydelse att äga

tillfredsställande kännedom om rikets skogar. Utskottet vill alltså förorda

det framlagda förslaget örn inventering av skogarna genom fortlöpande taxeringar.

Det framlagda förslaget om taxeringsarbetets igångsättande och fortsatta

bedrivande har icke föranlett någon erinran från utskottets sida.

Jämväl framställningen om anordnandet av en fortlöpande avverkningsstalistik

tillstyrkes av utskottet. Det av utredningen framlagda förslaget att

genom en hela riket omfattande försöksundersökning i anslutning till virkeslaxeringen

till skogsaccis utfinna den lämpligaste formen för en dylik statistik

torde måhända icke kunna genomföras så, att fullt tillfredsställande

resultat erhållas. Primärmaterialet synes lätt komma att lida av vissa brister

till följd av oförmåga hos många skogsägare att på ett riktigt sätt lämna

erforderliga uppgifter. Felaktigheter i primärmaterialet torde emellertid i

stor utsträckning kunna undvikas genom en lämplig planering av undersökningen.

Av särskild vikt härvidlag är givetvis, att de enskilda icke avkrävas

flera och mera komplicerade uppgifter än som är oundgängligen nödvändigt.

Då utskottet icke kan anvisa bättre anordning för den provundersökning,

sorn å detta område torde erfordras, tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts

förslag, att den föreslagna provundersökningen må verkställas i samband

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 46.

med 1938 års virkestaxering till skogsaccis. Utskottet förutsätter självfallet,

att undersökningen bedrives på sådant sätt, att dess resultat bli så tillförlitliga

som möjligt.

Kungl. Maj:ts förslag om anordnande, på grundval av det vid de allmänna

jordbruksräkningarna infordrade primärmaterialet, av en fortlöpande statistik

rörande skogsmarkens fördelning på olika brukarekategorier biträdes av utskottet.

Gentemot Kungl. Maj.ts anslagsåskande har utskottet intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

1) besluta, att ny riksskogstaxering snarast möjligt må anordnas

enligt i huvudsak de riktlinjer, som av departementschefen

i statsrådprotokollet förordats;

2) besluta, att i samband med 1938 års virkestaxering till

skogsaccis må i huvudsaklig överenstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet tillstyrkt förslag verkställas

en provundersökning angående möjligheterna att åstadkomma

en fortlöpande avverkningsstatistik;

3) till Riksskogstaxering och avverkningsstatistik för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 100,000

kronor.

Stockholm den 6 april 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 45.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:158 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till riksskogstaxering och avverkning sstatistik. s. 1 i texten