Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område.

1937-04-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48-

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1937 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag till kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens

område.

(lia avd.)

I årets statsverksproposition, punkten 176, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, till Kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område för budgetåret

1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i en den 26 februari 1937 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 149, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att till Kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till berörda statsrådsprotokoll.

I anledning av en vid 1936 års riksdag väckt motion (lii 158) anhöll riksdagen

(skr. nr 230), under åberopande av jordbruksutskottets utlåtande nr 61,

att Kungl. Majit ville låta utreda frågan örn vidtagande och understödjande

av kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område. Genom beslut den

29 maj 1936 anbefallde Kungl. Majit centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas

förbund att verkställa den av riksdagen sålunda begärda utredningen samt

att därmed jämte förslag i ämnet inkomma till Kungl. Majit.

Till fullgörande av sitt uppdrag har centralrådet, efter verkställd utredning,

i skrivelse den 11 december 1936 framlagt av utredningen föranledda

förslag. Vid skrivelsen hava fogats dels en inom centralrådet upprättad promemoria

angående av skogsvårdsstyrelserna avgivna yttranden rörande nu

förevarande spörsmål, dels en redogörelse för serieprovning av redskap för

kvistning av levande träd, vilken redogörelse avgivits av en utav centralrådet

tillsatt nämnd, dels ock en sammanställning över skogsvårdsstyrelsernas yttranden

i fråga örn effektivare kontroll över insamling av tallkott.

över centralrådets skrivelse hava, efter remisser, yttranden avgivits av domänstyrelsen,

styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt,

1936 års skogsutredning, skogsägareföreningarnas riksförbund, Sveriges

skogsägareförbund samt svenska trävaruexportföreningen.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 48—50.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

J ordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har till en början i sin

omförmälda skrivelse till behandling upptagit de närmast till hands liggande

åtgärder, som kunde ifrågakomma för att förbättra kvalitén hos

redan förefintliga skogsbestånd.

Sålunda har centralrådet framhållit, att enligt centralrådets uppfattning

— vilken även omfattades av skogsvårdsstyrelserna —-de bestånds vårdande

huggningarna vöre ett av de viktigaste medlen, som stöde

till förfogande för främjande av virkets kvalitédaning. I fråga örn enskilda

skogar krävdes härvid i främsta rummet anlitande av eller medverkan från

skogsvårdsstyrelsernas sida. För att skogsvårdsstyrelserna skulle bliva i

stånd att bättre och mera effektivt än vad hittills varit fallet bistå skogsägarna

vid skogens skötsel har centralrådet funnit det vara av vikt, att de

utrustades med sådana ekonomiska resurser, att de kunde på villkor, som

även vore överkomliga för ägare av mindre skogsområden, lämna biträde

för utsyning. En ökning av anslaget till skogsvårdens befrämjande vore

alltså erforderlig.

Till övervägande har centralrådet härefter upptagit spörsmålet om en

annan åtgärd av beskaffenhet att kunna inverka förädlande på skogens kvalité,

nämligen stamkvistning. Härom yttrar centralrådet bland annat:
Våra

yngre bestånd särskilt av tall vore i stor utsträckning av den beskaffenhet

med avseende på grenbildning eller kvistighet, att endast genom direkt

avlägsnande av kvistarna nödig kvalitéförbättring kunde åstadkommas.

Av denna anledning hade man under senare år börjat i viss utsträckning

intressera sig för möjligheterna att genom stamkvistning förbättra virkeskvalitén.

På åtskilliga håll i landet hade sålunda kvistningar kommit till

utförande, varvid man betjänat sig av olika slag av redskap.

Med hänsyn till den oklarhet, som i skilda hänseenden måste anses vidlåda

kvistningen som skogsvårdande åtgärd, hade centralrådet föranstaltat

om viss undersökning av denna fråga. Genom bidrag från skogsvårdsstyrelserna,

domänstyrelsen, svenska trävaruexportföreningen och Sveriges skogsägareförbund

hade för ändamålet hopbragts ett belopp av 7,900 kronor,

vilken summa genom bidrag jämväl från centralrådet kunnat höjas till 9,000

kronor. För utrönande av de olika kvistningsredskapens lämplighet för

sitt ändamål hade anordnats serieprovningar å Bjurfors kronopark samt andra

närbelägna skogar i Västmanlands län. Undersökningen hade i första hand

inriktats på ett studium av äldre kvistningar i tallskog för vinnande av klarhet

rörande övervallningens förlopp under olika förhållanden. För jämförelse

och till grund för bedömande av kvistningens ekonomi skulle därvid

jämväl verkställas undersökningar rörande den naturliga kvistrensningen

och -övervallningen. Undersökningen av kvistade bestånd hade koncentrerats

till mellersta Sverige, medan undersökningen av den naturliga kvistrensningen

hos tallen dels utförts å skog i denna del av landet, dels ock å

träd, vuxna i sydligaste och nordligaste delarna av landet. Den första redskapsprovning

avseende delen av undersökningen vore nu slutförd, och erredogörelse

för resultatet av densamma hade avgivits. Undersökningen i

övrigt, på sätt den med hänsyn till storleken av för ändamålet tillgängliga

medel planerats, beräknades vara slutförd våren 1937.

Centralrådet har förklarat sig i likhet med flertalet skogsvårdsstyrelser

hysa den åsikten, att det icke borde komma i fråga att med särskilda för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

3

ändamålet anvisade statsmedel understödja stamkvistningen, förrän av verkställda

undersökningar tydligt framgått, huruvida och under vilka förhållanden

stamkvistningen vore en ändamålsenlig skogsvårdsåtgärd. Centralrådet

har sålunda ansett, att med äskande av medel för dylikt ändamål tillsvidare

borde anstå. I den mån den nu pågående undersökningen gåve vid

handen, att torrkvistning av tall vore lämplig, torde skogsvårdsstyrelserna

ännu så länge, alltefter det intresse för saken, som kunde förefinnas, och

de ekonomiska tillgångar, som för ändamålet kunde stå till förfogande, själva

kunna understödja detta arbete. Lämpligast torde detta enligt centralrådets

förmenande böra ske på det sätt, att skogsvårdsstyrelserna ginge i författning

om att utbilda arbetsförmän, vilka, utrustade med erforderliga och lämpliga

redskap, ställdes till skogsägarnas disposition.

Däremot har centralrådet funnit det synnerligen angeläget, att staten medverkade

till att omförmälda undersökning rörande stamkvistningen måtte

kunna fortsättas. Centralrådet anför härutinnan:

Även örn man kunde våga hoppas på, att undersökningen med nuvarande

planläggning skulle medföra ett tillfyllestgörande klarläggande av förutsättningarna

för torrkvistning av tallskog, måste man med all sannolikhet räkna

med, att undersökningen även med avseende på tallskogen kunde behöva

kompletteras. Det läge sålunda nära till hands förmoda, exempelvis, att vissa

specialutredningar måste utföras för förklaring av vid undersökningen iakttagna

skadegörelser å virket i samband med kvistningen ävensom att för den

naturliga övervallningens klarläggande ytterligare material kunde behöva insamlas.

Vidare vore önskvärt, att undersökningen utsträcktes till att även

avse grönkvistning av tall. Dessutom kunde även andra trädslag ifrågakomma

till kvistning såsom granen och våra ekonomiskt betydelsefulla lövträd.

Centralrådet förmenade det sålunda vara av största vikt, att även för dessa

träd undersökning verkställdes beträffande möjligheterna att genom kvistning

förbättra virkets kvalité.

Med samma förutsättning, som gällt för tallen, d. v. s. att snarast möjligt

vinna för den skogliga praktiken erforderliga kunskaper, torde en på nu angivet

sätt planerad undersökning kunna beräknas taga en tid av ett år i anspråk

och draga en kostnad av cirka 15,000 kronor. Härvid hade för försöksledarens

lön beräknats 9,000 kronor, för hans resor 3,000 kronor samt

för biträde, räknehjälp o. d. även 3,000 kronor.

I anslutning till det sagda har centralrådet — under förmälan att statens

skogsförsöksanstalt troligen icke ägde möjligheter att under nästkommande

år verkställa ifrågavarande undersökning och att centralrådet funne det i

hög grad angeläget, att undersökningsarbetet måtte kunna fortgå utan uppehåll

— föreslagit, att av statsmedel för budgetåret 1937/1938 ett belopp av

15,000 kronor måtte ställas till centralrådets förfogande för ändamålet. De

ytterligare undersökningar på området, som härutöver kunde komma att visa

sig erforderliga och som delvis torde behöva grundas på planmässigt utlagda

serier av uppkvistningsförsök, har centralrådet däremot ansett lämpligen

böra omhänderhavas av skogsförsöksanstalten, som i sådant fall från och

med år 1938 syntes böra upptaga denna fråga på sitt undersökningsprogram.

Vidkommande härefter frågan örn skogens kvalitédaning på längre sikt har

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

centralrådet framhållit, att det i detta hänseende vore av största vikt, att

skogens föryngring ägde rum under gynnsammast möjliga betingelser. I

första hand har centralrådet understrukit värdet av ändamålsenliga f ö ryngringshuggningar

samt av åtgärder för en begränsning av

skogsbete t.

För åstadkommandet av bättre och mera ändamålsenliga huggningar

krävdes, att skogsvårdsstyrelserna vore i tillfälle att på för skogsägarna överkomliga

villkor lämna det biträde, som erfordrades. Även med hänsyn till

önskvärdheten av att skogen föryngrades på ett sätt, som skapade förutsättningar

för en god kvalitativ utveckling, var det alltså av betydelse, att

den ekonomiska grundvalen för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet stärktes,

vilket lämpligast skedde genom en ökning av anslaget till skogsvårdens befrämjande.

För ett främjande i kvalitativt hänseende av våra skogars avkastning vore

av synnerlig vikt, att åtgärder vidtoges för en avveckling i största möjliga

utsträckning av skogsbetet, varvid i främsta rummet borde tillses, att betet

av får och getter å skogsmarken bragtes att upphöra. En objektiv utredning

borde komma till stånd angående storleken av de värden, som under

olika förhållanden spolierades genom skogsbetet. Det syntes centralrådet,

som om det borde vara en för svenska betes- och vallföreningen lämplig

uppgift att i samarbete med hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser

verkställa en dylik undersökning.

Slutligen har centralrådet funnit, att tiden nu vore inne för att genom

åvägabringandet av en effektiv kontroll över skogsfröinsamlin

gen höja frömaterialets kvalité med hänsyn till arvsanlagen.

Rörande det lämpligaste tillvägagångssättet för anordnandet av en dylik

skärpt kontroll har centralrådet till en början meddelat, att centralrådet i

detta hänseende upprättat ett preliminärt förslag, gående i huvudsak ut på

att genom de olika skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän skulle verkställas en

inventering av de bästa tallbestånden, varefter insamling av mogen tallkott

skulle utföras under kontroll av kompetenta personer. Centralrådet har

emellertid uppgivit, att skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet i yttranden

över berörda förslag — alltefter de förhållanden, varunder nämnda myndigheter

arbetade — uttalat olika meningar rörande behovet av detsammas genomförande.

I fråga örn betydelsen av och möjligheterna att genomföra en

kontroll av angiven art har centralrådet ytterligare anfört väsentligen följande.

Centralrådet funne läget kräva, att skogsvårdsstyrelserna, som praktiskt

sett svarade för all skogsfröinsamling i landet, mera aktivt än vad hittills varit

fallet sökte bidraga till att åvägabringa förhållanden, som så långt möjligt

erbjöde säkerhet för att det skogsfrö, som komme till användning, ur härstamnings-

och andra synpunkter vöre av bästa möjliga beskaffenhet. Av

särskild vikt vöre härvid, att det frö, som komme till användning i plantskolorna,

vore av bästa möjliga beskaffenhet. Då vid plantering plantantalet

per arealenhet alltid bleve jämförelsevis ringa och därmed även urvalsmöjligheterna,

vore det dessutom av synnerlig betydelse, att de planterade träden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

5

vöre av god typ. För detta ändamål föresloge centralrådet, att följande åtgärder

skulle vidtagas. Inom fem skogsvårdsstyrelseområden, förslagsvis

Norrbottens, Västernorrlands, Uppsala, Östergötlands och Kronobergs län,

skulle med isärhållande av de olika zoner, som behövde ifrågakomma, verkställas

en undersökning av tallskogen med avseende på rasbildning och kvalitativ

utveckling. De bestånd eller skogsområden, som därvid med hänsyn

till belägenhet, omfattning, trädens tekniska utveckling och reproduktionsförmåga

m. m. ansåges uppfylla vissa för deras användning i föryngringssyfte

uppställda fordringar, skulle beskrivas och inläggas å karta. En förutsättning

härför borde dock vara, att med vederbörande ägare, de allmänna

skogarna härvid inberäknade, kunde på för skogsvårdsstyrelsen antagbara

villkor träffas överenskommelse om att bestånden i fråga finge av styrelsen

användas för kottinsamling. Sedan ifrågavarande inventering kommit till

utförande, skulle de skogsvårdsstyrelser, inom vilkas verksamhetsområden

detta skett, söka att så långt möjligt tillgodose fröbehovet från de för detta

ändamål utvalda bestånden. På detta sätt kunde för olika delar av landet

erfarenheter vinnas, av vilka man så småningom borde kunna få stöd för de

ytterligare åtgärder, som kunde erfordras, ävensom bedöma, huruvida det

använda tillvägagångssättet borde tillämpas för landet i dess helhet. Centralrådet

förutsatte härvid, att även övriga skogsvårdsstyrelser ägnade dessa

spörsmål sin uppmärksamhet.

Innan den nu ifrågasatta undersökningen eller inventeringen kunde utföras,

måste vissa förundersökningar verkställas samt noggranna anvisningar

utarbetas. Detta kunde endast ske under medverkan av på området sakkunniga

personer. Sedan erforderliga anvisningar färdigställts, torde emellertid

själva inventeringen kunna utföras av vederbörande skogsvårdsstyreiser.

Bortsett från den fördyring av kottinsamlingen^ ett genomförande av ifrågavarande

förslag kunde komma att medföra, mäste utarbetandet av anvisningar

samt inventeringsarbetet komma att vara förenat med vissa icke oväsentliga

kostnader. Centralrådet beräknade dessa till ett belopp av 15,000

kronor enligt följande kalkyl:

för inventering av Norrbottens län........ 3,000 kronor

» » » Västernorrlands län .... 3,000 i

> > Uppsala län .......... 1,000 »

» i » Östergötlands län...... 1,500 »

x x » Kronobergs län........ 1,500 »

summa 10,000 kronor,

vartill komme ett belopp av 5,000 kronor för förundersökningar och utarbetande

av anvisningar. Framhållas finge, att dessa anvisningar, även om de

direkt toge sikte på förhållandena i nu nämnda län, dock borde kunna i viss

utsträckning komma till användning vid en eventuell undersökning av tallskogen

i andra delar av landet.

Centralrådet har förklarat sig anse, att det för angivna ändamål såsom

erforderligt beräknade beloppet, 15,000 kronor, måtte utgå av statsmedel.

Nämnas må ock i detta sammanhang, att centralrådet framhållit önskvärdheten

av att frågan om arvsanlagens och miljöns relativa betydelse för skogens

kvalitativa utveckling måtte upptagas på skogsförsöksanstaltens program,

därvid anstalten måhända kunde behöva komma i åtnjutande av särskilt

statsanslag för ändamålet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.

Under förmälan slutligen att enligt centralrådets uppfattning i de med

ifrågavarande skrivelse avsedda hänseenden några särskilda åtgärder från

statsmakternas sida för närvarande icke vore påkallade utöver vad i det föregående

föreslagits har centralrådet hemställt, att Kungl. Majit måtte för budgetåret

1937/1938 till centralrådets förfogande anvisa dels 15,000 kronor för

fortsatt undersökning av stamkvistningen, dels ock 15,000 kronor för vissa

åtgärder till åvägabringande av ett rationellare tillvägagångssätt vid insamling

av tallkott.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Med hänsyn till skogsbrukets stora betydelse inom vårt lands näringsliv

finner jag lika med centralrådet det vara av vikt, att åtgärder vidtagas, ägnade

att inverka förbättrande på virkets kvalitet. De förslag rörande statens

medverkan i ekonomiskt hänseende till vinnande av detta syfte, som av centralrådet

framlagts och som tillstyrkts i samtliga remissyttranden, synas mig

vara ändamålsenliga. På grund härav finner jag mig böra giva min anslutning

— även i avseende å storleken av begärt statsunderstöd — till sagda förslag.

I enlighet härmed torde alltså för nästa budgetår böra till kvalitetsfrämjande

åtgärder på skogsvårdens område anvisas ett anslag å tillhopa

30,000 kronor — eller samma belopp, som i statsverkspropositionen

beräknats för ändamålet — att på sätt av centralrådet föreslagits

användas med 15,000 kronor för fortsatt undersökning av stamkvistningen

samt med 15,000 kronor för vissa åtgärder till åvägabringande av ett

rationellare tillvägagångssätt vid insamling av tallkott. Anslaget torde böra

givas karaktär av reservationsanslag. Närmare föreskrifter rörande anslagets

disposition torde i sinom tid få meddelas av Kungl. Majit.»

Utskottet. Utskottet vill erinra, att förevarande framställning föranletts av begäran

från 1936 års riksdag, att Kungl. Majit ville låta utreda frågan om vidtagande

och understödjande av kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens

område. Då de av centralrådet föreslagna och i remissyttrandena tillstyrkta

åtgärderna i kvalitetsfrämjande syfte synas väl avvägda, biträder utskottet

det äskade anslaget.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens

område för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Stockholm den 6 april 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 45.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond. s. 2 i texten