Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område.
1937-04-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1937:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48-
1
Nr 48.
Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1937 kl. 5 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående
anslag till kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens
område.
(lia avd.)
I årets statsverksproposition, punkten 176, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen
förelagd, till Kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område för budgetåret
1937/1938 beräkna ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 26 februari 1937 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 149, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att till Kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet till berörda statsrådsprotokoll.
I anledning av en vid 1936 års riksdag väckt motion (lii 158) anhöll riksdagen
(skr. nr 230), under åberopande av jordbruksutskottets utlåtande nr 61,
att Kungl. Majit ville låta utreda frågan örn vidtagande och understödjande
av kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens område. Genom beslut den
29 maj 1936 anbefallde Kungl. Majit centralrådet för skogsvårdsstgrelsernas
förbund att verkställa den av riksdagen sålunda begärda utredningen samt
att därmed jämte förslag i ämnet inkomma till Kungl. Majit.
Till fullgörande av sitt uppdrag har centralrådet, efter verkställd utredning,
i skrivelse den 11 december 1936 framlagt av utredningen föranledda
förslag. Vid skrivelsen hava fogats dels en inom centralrådet upprättad promemoria
angående av skogsvårdsstyrelserna avgivna yttranden rörande nu
förevarande spörsmål, dels en redogörelse för serieprovning av redskap för
kvistning av levande träd, vilken redogörelse avgivits av en utav centralrådet
tillsatt nämnd, dels ock en sammanställning över skogsvårdsstyrelsernas yttranden
i fråga örn effektivare kontroll över insamling av tallkott.
över centralrådets skrivelse hava, efter remisser, yttranden avgivits av domänstyrelsen,
styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt,
1936 års skogsutredning, skogsägareföreningarnas riksförbund, Sveriges
skogsägareförbund samt svenska trävaruexportföreningen.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 48—50.
1
2
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
Centralrådet för skogsvårdsstyrelsernas förbund har till en början i sin
omförmälda skrivelse till behandling upptagit de närmast till hands liggande
åtgärder, som kunde ifrågakomma för att förbättra kvalitén hos
redan förefintliga skogsbestånd.
Sålunda har centralrådet framhållit, att enligt centralrådets uppfattning
— vilken även omfattades av skogsvårdsstyrelserna —-de bestånds vårdande
huggningarna vöre ett av de viktigaste medlen, som stöde
till förfogande för främjande av virkets kvalitédaning. I fråga örn enskilda
skogar krävdes härvid i främsta rummet anlitande av eller medverkan från
skogsvårdsstyrelsernas sida. För att skogsvårdsstyrelserna skulle bliva i
stånd att bättre och mera effektivt än vad hittills varit fallet bistå skogsägarna
vid skogens skötsel har centralrådet funnit det vara av vikt, att de
utrustades med sådana ekonomiska resurser, att de kunde på villkor, som
även vore överkomliga för ägare av mindre skogsområden, lämna biträde
för utsyning. En ökning av anslaget till skogsvårdens befrämjande vore
alltså erforderlig.
Till övervägande har centralrådet härefter upptagit spörsmålet om en
annan åtgärd av beskaffenhet att kunna inverka förädlande på skogens kvalité,
nämligen stamkvistning. Härom yttrar centralrådet bland annat:
Våra
yngre bestånd särskilt av tall vore i stor utsträckning av den beskaffenhet
med avseende på grenbildning eller kvistighet, att endast genom direkt
avlägsnande av kvistarna nödig kvalitéförbättring kunde åstadkommas.
Av denna anledning hade man under senare år börjat i viss utsträckning
intressera sig för möjligheterna att genom stamkvistning förbättra virkeskvalitén.
På åtskilliga håll i landet hade sålunda kvistningar kommit till
utförande, varvid man betjänat sig av olika slag av redskap.
Med hänsyn till den oklarhet, som i skilda hänseenden måste anses vidlåda
kvistningen som skogsvårdande åtgärd, hade centralrådet föranstaltat
om viss undersökning av denna fråga. Genom bidrag från skogsvårdsstyrelserna,
domänstyrelsen, svenska trävaruexportföreningen och Sveriges skogsägareförbund
hade för ändamålet hopbragts ett belopp av 7,900 kronor,
vilken summa genom bidrag jämväl från centralrådet kunnat höjas till 9,000
kronor. För utrönande av de olika kvistningsredskapens lämplighet för
sitt ändamål hade anordnats serieprovningar å Bjurfors kronopark samt andra
närbelägna skogar i Västmanlands län. Undersökningen hade i första hand
inriktats på ett studium av äldre kvistningar i tallskog för vinnande av klarhet
rörande övervallningens förlopp under olika förhållanden. För jämförelse
och till grund för bedömande av kvistningens ekonomi skulle därvid
jämväl verkställas undersökningar rörande den naturliga kvistrensningen
och -övervallningen. Undersökningen av kvistade bestånd hade koncentrerats
till mellersta Sverige, medan undersökningen av den naturliga kvistrensningen
hos tallen dels utförts å skog i denna del av landet, dels ock å
träd, vuxna i sydligaste och nordligaste delarna av landet. Den första redskapsprovning
avseende delen av undersökningen vore nu slutförd, och erredogörelse
för resultatet av densamma hade avgivits. Undersökningen i
övrigt, på sätt den med hänsyn till storleken av för ändamålet tillgängliga
medel planerats, beräknades vara slutförd våren 1937.
Centralrådet har förklarat sig i likhet med flertalet skogsvårdsstyrelser
hysa den åsikten, att det icke borde komma i fråga att med särskilda för
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
3
ändamålet anvisade statsmedel understödja stamkvistningen, förrän av verkställda
undersökningar tydligt framgått, huruvida och under vilka förhållanden
stamkvistningen vore en ändamålsenlig skogsvårdsåtgärd. Centralrådet
har sålunda ansett, att med äskande av medel för dylikt ändamål tillsvidare
borde anstå. I den mån den nu pågående undersökningen gåve vid
handen, att torrkvistning av tall vore lämplig, torde skogsvårdsstyrelserna
ännu så länge, alltefter det intresse för saken, som kunde förefinnas, och
de ekonomiska tillgångar, som för ändamålet kunde stå till förfogande, själva
kunna understödja detta arbete. Lämpligast torde detta enligt centralrådets
förmenande böra ske på det sätt, att skogsvårdsstyrelserna ginge i författning
om att utbilda arbetsförmän, vilka, utrustade med erforderliga och lämpliga
redskap, ställdes till skogsägarnas disposition.
Däremot har centralrådet funnit det synnerligen angeläget, att staten medverkade
till att omförmälda undersökning rörande stamkvistningen måtte
kunna fortsättas. Centralrådet anför härutinnan:
Även örn man kunde våga hoppas på, att undersökningen med nuvarande
planläggning skulle medföra ett tillfyllestgörande klarläggande av förutsättningarna
för torrkvistning av tallskog, måste man med all sannolikhet räkna
med, att undersökningen även med avseende på tallskogen kunde behöva
kompletteras. Det läge sålunda nära till hands förmoda, exempelvis, att vissa
specialutredningar måste utföras för förklaring av vid undersökningen iakttagna
skadegörelser å virket i samband med kvistningen ävensom att för den
naturliga övervallningens klarläggande ytterligare material kunde behöva insamlas.
Vidare vore önskvärt, att undersökningen utsträcktes till att även
avse grönkvistning av tall. Dessutom kunde även andra trädslag ifrågakomma
till kvistning såsom granen och våra ekonomiskt betydelsefulla lövträd.
Centralrådet förmenade det sålunda vara av största vikt, att även för dessa
träd undersökning verkställdes beträffande möjligheterna att genom kvistning
förbättra virkets kvalité.
Med samma förutsättning, som gällt för tallen, d. v. s. att snarast möjligt
vinna för den skogliga praktiken erforderliga kunskaper, torde en på nu angivet
sätt planerad undersökning kunna beräknas taga en tid av ett år i anspråk
och draga en kostnad av cirka 15,000 kronor. Härvid hade för försöksledarens
lön beräknats 9,000 kronor, för hans resor 3,000 kronor samt
för biträde, räknehjälp o. d. även 3,000 kronor.
I anslutning till det sagda har centralrådet — under förmälan att statens
skogsförsöksanstalt troligen icke ägde möjligheter att under nästkommande
år verkställa ifrågavarande undersökning och att centralrådet funne det i
hög grad angeläget, att undersökningsarbetet måtte kunna fortgå utan uppehåll
— föreslagit, att av statsmedel för budgetåret 1937/1938 ett belopp av
15,000 kronor måtte ställas till centralrådets förfogande för ändamålet. De
ytterligare undersökningar på området, som härutöver kunde komma att visa
sig erforderliga och som delvis torde behöva grundas på planmässigt utlagda
serier av uppkvistningsförsök, har centralrådet däremot ansett lämpligen
böra omhänderhavas av skogsförsöksanstalten, som i sådant fall från och
med år 1938 syntes böra upptaga denna fråga på sitt undersökningsprogram.
Vidkommande härefter frågan örn skogens kvalitédaning på längre sikt har
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
centralrådet framhållit, att det i detta hänseende vore av största vikt, att
skogens föryngring ägde rum under gynnsammast möjliga betingelser. I
första hand har centralrådet understrukit värdet av ändamålsenliga f ö ryngringshuggningar
samt av åtgärder för en begränsning av
skogsbete t.
För åstadkommandet av bättre och mera ändamålsenliga huggningar
krävdes, att skogsvårdsstyrelserna vore i tillfälle att på för skogsägarna överkomliga
villkor lämna det biträde, som erfordrades. Även med hänsyn till
önskvärdheten av att skogen föryngrades på ett sätt, som skapade förutsättningar
för en god kvalitativ utveckling, var det alltså av betydelse, att
den ekonomiska grundvalen för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet stärktes,
vilket lämpligast skedde genom en ökning av anslaget till skogsvårdens befrämjande.
För ett främjande i kvalitativt hänseende av våra skogars avkastning vore
av synnerlig vikt, att åtgärder vidtoges för en avveckling i största möjliga
utsträckning av skogsbetet, varvid i främsta rummet borde tillses, att betet
av får och getter å skogsmarken bragtes att upphöra. En objektiv utredning
borde komma till stånd angående storleken av de värden, som under
olika förhållanden spolierades genom skogsbetet. Det syntes centralrådet,
som om det borde vara en för svenska betes- och vallföreningen lämplig
uppgift att i samarbete med hushållningssällskap och skogsvårdsstyrelser
verkställa en dylik undersökning.
Slutligen har centralrådet funnit, att tiden nu vore inne för att genom
åvägabringandet av en effektiv kontroll över skogsfröinsamlin
gen höja frömaterialets kvalité med hänsyn till arvsanlagen.
Rörande det lämpligaste tillvägagångssättet för anordnandet av en dylik
skärpt kontroll har centralrådet till en början meddelat, att centralrådet i
detta hänseende upprättat ett preliminärt förslag, gående i huvudsak ut på
att genom de olika skogsvårdsstyrelsernas tjänstemän skulle verkställas en
inventering av de bästa tallbestånden, varefter insamling av mogen tallkott
skulle utföras under kontroll av kompetenta personer. Centralrådet har
emellertid uppgivit, att skogsvårdsstyrelserna och skogssällskapet i yttranden
över berörda förslag — alltefter de förhållanden, varunder nämnda myndigheter
arbetade — uttalat olika meningar rörande behovet av detsammas genomförande.
I fråga örn betydelsen av och möjligheterna att genomföra en
kontroll av angiven art har centralrådet ytterligare anfört väsentligen följande.
Centralrådet funne läget kräva, att skogsvårdsstyrelserna, som praktiskt
sett svarade för all skogsfröinsamling i landet, mera aktivt än vad hittills varit
fallet sökte bidraga till att åvägabringa förhållanden, som så långt möjligt
erbjöde säkerhet för att det skogsfrö, som komme till användning, ur härstamnings-
och andra synpunkter vöre av bästa möjliga beskaffenhet. Av
särskild vikt vöre härvid, att det frö, som komme till användning i plantskolorna,
vore av bästa möjliga beskaffenhet. Då vid plantering plantantalet
per arealenhet alltid bleve jämförelsevis ringa och därmed även urvalsmöjligheterna,
vore det dessutom av synnerlig betydelse, att de planterade träden
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
5
vöre av god typ. För detta ändamål föresloge centralrådet, att följande åtgärder
skulle vidtagas. Inom fem skogsvårdsstyrelseområden, förslagsvis
Norrbottens, Västernorrlands, Uppsala, Östergötlands och Kronobergs län,
skulle med isärhållande av de olika zoner, som behövde ifrågakomma, verkställas
en undersökning av tallskogen med avseende på rasbildning och kvalitativ
utveckling. De bestånd eller skogsområden, som därvid med hänsyn
till belägenhet, omfattning, trädens tekniska utveckling och reproduktionsförmåga
m. m. ansåges uppfylla vissa för deras användning i föryngringssyfte
uppställda fordringar, skulle beskrivas och inläggas å karta. En förutsättning
härför borde dock vara, att med vederbörande ägare, de allmänna
skogarna härvid inberäknade, kunde på för skogsvårdsstyrelsen antagbara
villkor träffas överenskommelse om att bestånden i fråga finge av styrelsen
användas för kottinsamling. Sedan ifrågavarande inventering kommit till
utförande, skulle de skogsvårdsstyrelser, inom vilkas verksamhetsområden
detta skett, söka att så långt möjligt tillgodose fröbehovet från de för detta
ändamål utvalda bestånden. På detta sätt kunde för olika delar av landet
erfarenheter vinnas, av vilka man så småningom borde kunna få stöd för de
ytterligare åtgärder, som kunde erfordras, ävensom bedöma, huruvida det
använda tillvägagångssättet borde tillämpas för landet i dess helhet. Centralrådet
förutsatte härvid, att även övriga skogsvårdsstyrelser ägnade dessa
spörsmål sin uppmärksamhet.
Innan den nu ifrågasatta undersökningen eller inventeringen kunde utföras,
måste vissa förundersökningar verkställas samt noggranna anvisningar
utarbetas. Detta kunde endast ske under medverkan av på området sakkunniga
personer. Sedan erforderliga anvisningar färdigställts, torde emellertid
själva inventeringen kunna utföras av vederbörande skogsvårdsstyreiser.
Bortsett från den fördyring av kottinsamlingen^ ett genomförande av ifrågavarande
förslag kunde komma att medföra, mäste utarbetandet av anvisningar
samt inventeringsarbetet komma att vara förenat med vissa icke oväsentliga
kostnader. Centralrådet beräknade dessa till ett belopp av 15,000
kronor enligt följande kalkyl:
för inventering av Norrbottens län........ 3,000 kronor
» » » Västernorrlands län .... 3,000 i
> > Uppsala län .......... 1,000 »
» i » Östergötlands län...... 1,500 »
x x » Kronobergs län........ 1,500 »
summa 10,000 kronor,
vartill komme ett belopp av 5,000 kronor för förundersökningar och utarbetande
av anvisningar. Framhållas finge, att dessa anvisningar, även om de
direkt toge sikte på förhållandena i nu nämnda län, dock borde kunna i viss
utsträckning komma till användning vid en eventuell undersökning av tallskogen
i andra delar av landet.
Centralrådet har förklarat sig anse, att det för angivna ändamål såsom
erforderligt beräknade beloppet, 15,000 kronor, måtte utgå av statsmedel.
Nämnas må ock i detta sammanhang, att centralrådet framhållit önskvärdheten
av att frågan om arvsanlagens och miljöns relativa betydelse för skogens
kvalitativa utveckling måtte upptagas på skogsförsöksanstaltens program,
därvid anstalten måhända kunde behöva komma i åtnjutande av särskilt
statsanslag för ändamålet.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 48.
Under förmälan slutligen att enligt centralrådets uppfattning i de med
ifrågavarande skrivelse avsedda hänseenden några särskilda åtgärder från
statsmakternas sida för närvarande icke vore påkallade utöver vad i det föregående
föreslagits har centralrådet hemställt, att Kungl. Majit måtte för budgetåret
1937/1938 till centralrådets förfogande anvisa dels 15,000 kronor för
fortsatt undersökning av stamkvistningen, dels ock 15,000 kronor för vissa
åtgärder till åvägabringande av ett rationellare tillvägagångssätt vid insamling
av tallkott.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Med hänsyn till skogsbrukets stora betydelse inom vårt lands näringsliv
finner jag lika med centralrådet det vara av vikt, att åtgärder vidtagas, ägnade
att inverka förbättrande på virkets kvalitet. De förslag rörande statens
medverkan i ekonomiskt hänseende till vinnande av detta syfte, som av centralrådet
framlagts och som tillstyrkts i samtliga remissyttranden, synas mig
vara ändamålsenliga. På grund härav finner jag mig böra giva min anslutning
— även i avseende å storleken av begärt statsunderstöd — till sagda förslag.
I enlighet härmed torde alltså för nästa budgetår böra till kvalitetsfrämjande
åtgärder på skogsvårdens område anvisas ett anslag å tillhopa
30,000 kronor — eller samma belopp, som i statsverkspropositionen
beräknats för ändamålet — att på sätt av centralrådet föreslagits
användas med 15,000 kronor för fortsatt undersökning av stamkvistningen
samt med 15,000 kronor för vissa åtgärder till åvägabringande av ett
rationellare tillvägagångssätt vid insamling av tallkott. Anslaget torde böra
givas karaktär av reservationsanslag. Närmare föreskrifter rörande anslagets
disposition torde i sinom tid få meddelas av Kungl. Majit.»
Utskottet. Utskottet vill erinra, att förevarande framställning föranletts av begäran
från 1936 års riksdag, att Kungl. Majit ville låta utreda frågan om vidtagande
och understödjande av kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens
område. Då de av centralrådet föreslagna och i remissyttrandena tillstyrkta
åtgärderna i kvalitetsfrämjande syfte synas väl avvägda, biträder utskottet
det äskade anslaget.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kvalitetsfrämjande åtgärder på skogsvårdens
område för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
Stockholm den 6 april 1937.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Närvarande: se utlåtande nr 45.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:160 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående disponerande av avkastningen av statens hästavelsfond. s. 2 i texten