Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

1937-04-06 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

15

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1937 kl. 5 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare

statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag.

(lia avd.)

I en till riksdagen den 26 februari 1937 avlåten, till jordbruksutskottet

hänvisad proposition, nr 166, har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o och 2:o.

Beträffande utredningen i dessa ärenden tillåter sig utskottet, i den mån

därför ej nedan redogöres, hänvisa till statsrådsprotokollet.

l:o.

Svarthälls invallningsföretag år 1931 i Västmanlands län.

Under punkt l:o har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva, att till

Svarthälls invallningsföretag år 1931 i Västmanlands län må beviljas dels

statsbidrag från statens avdikningsanslag med högst 12,455 kronor, dels ock

lån från statens avdikningslånefond nied högst 8,775 kronor.

Den 10 juni 1932 anvisade Kungl. Majit till Svarthälls invallningsföretag

år 1931 i Kung Karls socken av Västmanlands län dels statsbidrag från statens

avdikningsanslag med 27,670 kronor enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 11 juni 1926 (nr 257) med däri genom kungörelsen den 27 juni

1929 (nr 215) gjord ändring, dels ock lån från statens avdikningslånefond med

27,680 kronor under de villkor, som stadgas i kungörelsen den 11 juni 1926

(nr 258) med däri genom kungörelsen den 14 juni 1929 (nr 166) gjorda ändringar,

varjämte Kungl. Majit fastställde arbetsplan för företagets utförande.

I en till Kungl. Majit ställd ansökning den 22 februari 1936 hava nu delägarna

i invallningsföretaget — under åberopande av ett av lantbruksingenjören

H. Welin-Berger under januari och februari 1936 uppgjort betänkande

angående företaget — på anförda skäl anhållit, att till utförande av företaget,

som åsamkats oförutsedda kostnader genom skadegörelse på grund av isbildning

med åtföljande översvämning av Arbogaån, måtte beviljas ytterligare

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

statsbidrag och lån med respektive 12,790 kronor och 12,780 kronor, varande

uti nämnda belopp jämväl inräknad beräknad ersättning för skador å växande

gröda m. m. över ansökningen hava infordrade utlåtanden avgivits av

lantbruksstyrelsen den 3 mars 1936 och av statskontoret den 21 december

1936.

Förslag till företagets utförande upprättades åren 1930 och 1931 av lantbruksingenjören

H. Welin-Berger med biträde av gode män vid syneförrättning

jämlikt vattenlagen.

Företaget omfattar en areal av 121.09 hektar, varav vid arbetsplanens fastställande

95.32 hektar utgjordes av åker samt 25.77 hektar av annan mark.

Jämväl sistnämnda mark har sedermera lagts under kultur.

I arbetsplanen har båtnaden av företaget upptagits till ett värde av 63,282

kronor 45 öre, medan kostnaderna beräknats till 63,350 kronor 15 öre, varav

55,350 kronor 15 öre belöpte på anläggningskostnad och dylikt samt 8,000

kronor utgjordes av kapitaliserad kostnad för invallningens drift. Den beräknade

kostnaden motsvarade sålunda ett belopp av omkring 520 kronor för

hektar.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande tillstyrkt beviljande av dels statsbidrag

från statens avdikningsanslag med högst 12,250 kronor, dels ock lån

från statens avdikningslånefond med högst samma belopp.

Statskontoret har i sitt utlåtande tillstyrkt dels ytterligare bidrag från statens

avdikningsanslag med högst 3,970 kronor, dels ock ytterligare lån från

avdikningslånefonden med högst 13,585 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»På grund av de betydande opåräknade omkostnader, som ifrågavarande invallningsföretag

åsamkats genom det inträffade vallgenombrottet och därav

uppkommen skadegörelse, samt de omständigheter, under vilka skadorna uppkommit,

anser jag det skäligt, att delägarna i företaget beredas ytterligare understöd

från det allmännas sida. Beträffande den form och utsträckning, vari

understödet nu bör lämnas, ansluter jag mig i princip till vad lantbruksstyrelsen

härutinnan hemställt och tillstyrker sålunda, att intressenterna jämväl

beredas någon ersättning för skador å växande gröda. De ytterligare utgifterna

för företagets utförande synas såsom statskontoret anfört böra beräknas

till 17,555 kronor. Det statsunderstöd, som nu ytterligare bör lämnas

till företagets utförande, torde få utgå till lika stora delar såsom dels bidrag

och dels lån eller, efter avrundning av förenämnda belopp till 17,550 kronor,

för vardera med j ^— = j 8,775 kronor. Pa av lantbruksstyrelsen anförda

skäl vill jag även tillstyrka, att ett belopp av 3,680 kronor må anvisas ur

statens avdikningsanslag för beredande av ersättning åt jordägarna för skador

å växande gröda, i följd varav såsom bidrag till företaget skulle utgå sammanlagt

(8,775 + 3,680=) 12,455 kronor. Ersättningsbeloppet för skador å

växande gröda torde, sedan riksdagens beslut i ärendet fattats, få fördelas

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

17

av Kungl. Majit efter förslag av lantbruksstyrelsen. Understödsbeloppen

torde icke böra inräknas i de belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens

medgivande äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för användningen

av statens avdikningsanslag och avdikningslånefond. För åtgärdernas

vidtagande bör riksdagens medgivande inhämtas.»

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Majits förslag och hemställer

alltså,

att riksdagen medgiver, att till Svarthälls invallningsföretag

år 1931 i Västmanlands län må beviljas dels statsbidrag från

statens avdikningsanslag med högst 12,455 kronor, dels ock

lån från statens avdikningslånefond med högst 8,775 kronor.

2io.

Harmångersåns och Kyrksjöns rensnings- och sänkningsföretag i Gävleborgs

län.

Under punkt 2:o har Kungl. Majit föreslagit riksdagen medgiva dels att

till avskrivning av vissa andelar av det till Harmångersåns och Kyrksjöns

rensnings- och sänkningsföretag i Gävleborgs län den 19 juni 1914 beviljade

lån från odlingslånefonden må från statens avdikningsanslag till företaget

anvisas ett statsbidrag av 28,150 kronor 88 öre, dels ock att statens

avdikningslånefonds fordran för å samma låneandelar upplupen ränta må

avskrivas.

Den 19 juni 1914 anvisade Kungl. Majit till sänkning av Harmångers

Kyrksjö samt reglering av Harmångersån m. m. för torrläggning och delvis

odling av vattenskadade marker inom byarna Forssa, Rösta, Nordanå, Stocka,

Edsäter, Stering, Backen, Bringsta, Hånick och Skarvtjärn, samt Harmångers

kyrkoherdeboställe i Harmångers socken av Gävleborgs län dels lån från

odlingslånefonden med 71,310 kronor enligt bestämmelserna i kungörelsen

den 14 juni 1901 (nr 44 s. 1) med däri genom kungörelsen den 31 december

1912 (nr 425) gjorda ändringar, dels ock statsbidrag från norrländska avdikningsanslaget

med 37,400 kronor under de i kungörelsen den 31 december

1912 (nr 424) stadgade villkor.

Tillika beviljade Kungl. Majit den 13 april 1922 till samma företags utförande

ett tilläggslån från odlingslånefonden å 48,560 kronor.

Vidare har på grund av bestämmelserna i kungörelsen den 29 juni 1921

(nr 350) angående ytterligare bestämmelser för tilläggsbidrag till med statsbidrag

från norrländska avdikningsanslaget understödda företag dylikt tillläggsbidrag

utgått till företaget med 10,250 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 27 september 1935 medgivit

dels anstånd under ett år med erläggande av envar av de annuiteter, som

för vissa i företaget deltagande fastigheter från och med år 1935 förfölle till

lii hang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 48—00. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50-

betalning å de till företaget beviljade lånen, dels ock räntefrihet under uppskovstiden

å samma fastigheters andelar i oguldna kapitalskulden å samma

lån.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 mars 1936, nr 84, anmält sitt bifall till

Kungl. Maj:ts i proposition den 17 januari 1936, nr 27, därom framlagda förslag,

har Kungl. Maj:t genom beslut den 27 mars 1936 beviljat företaget

ytterligare statsbidrag från statens avdikningsanslag med 30,000 kronor att

användas för nedskrivning med motsvarande belopp av det till företaget den

13 april 1922 beviljade lånet från odlingslånefonden. I detta bidragsbelopp

har i företaget ingående Harmångers kyrkoherdeboställe (Prästgården l3) icke

erhållit någon del.

Med utlåtande den 2 november 1936 har länsstyrelsen i Gävleborgs län

med bifogande av yttrande av landsfiskalen i Harmångers distrikt överlämnat

en till Kungl. Majit ställd framställning från Greta Hulén, född Nilsson,

med flera intressenter i ifrågavarande företag om befrielse från skyldigheten

att återbetala sina andelar i till företaget beviljade lån från odlingslånefonden.

Härefter hava K. F. Andersson med flera delägare i företaget i skrivelse

den 23 november 1936 gjort framställning om enahanda befrielse;

och har därmed befrielse från skyldighet att återbetala ifrågavarande lån

sökts för samtliga i företaget deltagande fastigheter med undantag för Harmångers

kyrkoherdeboställe och de fastigheter, som tillhöra Ströms Bruks aktiebolag.

Till följd av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 8 januari 1937

av lantbruksstyrelsen och den 5 februari 1937 av statskontoret.

Torrläggningsföretaget, som berör omkring 70 fastigheter, omfattar:

åker .............................. 129.27 hektar

äng och odlingsmark................ 126.56 »

annan jord ........................ 23.15 »

Summa 278.98 hektar.

Av denna areal komma på bidrags- och låntagarnas andel 235.24 hektar,

varav 113.54 hektar åker, 106.46 hektar äng och odlingsmark samt 15.24 hektar

annan jord.

Företaget är slutfört. Arbetena hava godkänts av lantbruksstyrelsen den

13 december 1922.

Kostnaderna för de låne- och bidragssökandes andelar i företaget beräknades

år 1914 till 142,600 kronor och år 1920 till 244,050 kronor.

Den genom vattenavledningen uppkommande markförbättringen uppskattades

år 1914 till 148,600 kronor 60 öre.

Såsom förut nämnts har staten för företagets utförande beviljat:

i statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

tillhopa ............................ kronor 47,650

i lån tillhopa.......................... » 119,870 kronor 167,520

i statsbidrag för nedskrivning av lån .................. » 30,000

Summa kronor 197,520.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

19

Den verkliga kostnaden för företagets utförande har uppgått till i runt tal

393,000 kronor, utgörande fördelad på den areal företaget omfattar omkring

1,410 kronor för hektar.

Det till företaget beviljade statsbidraget har utgjort omkring 54 procent

av den år 1914 beräknade kostnaden för företaget.

Lånet å 71,310 kronor skall amorteras under åren 1922—1947 och lånet

å 48,560 kronor under åren 1929—1954.

Efter redogörelse för bland annat infordrade utlåtanden från lantbruksstyrelsen

och statskontoret har departementschefen anfört följande.

»Det kan, såsom lantbruksstyrelsen och statskontoret anfört, förefalla tveksamt,

huruvida ytterligare statsunderstöd bör beredas ifrågavarande torrläggningsföretag.

Av utredningen i ärendet torde emellertid framgå, att de

oförutsedda stora kostnader, som företaget kommit att draga, bero på omständigheter,

över vilka delägarna i företaget icke kunnat råda. Härtill kommer,

att den vunna markförbättringen får anses understiga vad som normalt

borde svara mot de nedlagda kostnaderna. På grund härav och då flertalet

av intressenterna äga blott mindre jordbruk samt befinna sig i tryckta ekonomiska

omständigheter, finner jag skäligt, att för lättande av intressenternas

skuldbörda ytterligare statsunderstöd beredes företaget. Angående den

utsträckning, vari detta bör ske, ansluter jag mig till lantbruksstyrelsens av

statskontoret förordade förslag. Jag tillstyrker sålunda, att bidraget skall

motsvara de andelar uti 1914 års lån, som efter erläggandet av 1935 års annuiteter

å lånet belöpa å i företaget ingående fastigheter eller 28,150 kronor

88 öre, varvid ytterligare bidrag icke må beräknas för Harmångers kyrkoherdeboställe

eller för fastigheter, tillhöriga Ströms Bruks aktiebolag.

Tillika förordar jag, att avdikningslånefondens fordran för upplupen ränta

å samma låneandelar må avskrivas. Härtill bör emellertid riksdagens medgivande

inhämtas. Bidragsbeloppet, som av Kungl. Maj :t torde få fördelas

mellan i företaget ingående fastigheter, bör utgå ur statens avdikningsanslag

och icke inräknas i det belopp, som Kungl. Majit enligt riksdagens medgivande

äger för visst år bevilja jämlikt gällande bestämmelser för anslagets

användning.»

Utskottet biträder Kungl. Majits framställning och hemställer således,

att riksdagen medgiver

dels att till avskrivning av vissa andelar av det till Harmångersåns

och Kyrksjöns rensnings- och sänkningsföretag i

Gävleborgs län den 19 juni 1914 beviljade lån från odlingslånefonden

må från statens avdikningsanslag till företaget

anvisas ett statsbidrag av 28,150 kronor 88 öre,

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 50.

dels ock att statens avdikningslånefonds fordran för å sam

ma låneandelar upplupen ränta må avskrivas.

Stockholm den 6 april 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 45.

377702. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare statsunderstöd till vissa torrläggningsföretag. a1 i texten