Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av lättnader i de årliga avgifterna å vissa egnahemslån.

1937-04-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:70, Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av lättnader i de årliga avgifterna å vissa egnahemslån.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åvägabringande av

lättnader i de årliga avgifterna å vissa egnahemslån.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 135 av herr Nilsson, Bernhard, m. fl. samt 11:261 av

herr Barnekow m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte besluta i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa om utredning och förslag för åvägabringande av

lättnader i de årliga avgifterna å egnahemslån från högkonjunkturen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet

hänvisa till motionerna.

över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande

från statens egnahemsstyrelse.

Vid 1904 års riksdag beslöts inrättande av egnahemslånefonden. Gällande

bestämmelser för lånerörelsen äro intagna i kungörelsen den 8 juni 1928 (nr

217) angående allmänna grunder för den statsunderstödda egnahemsverksamheten,

ändrad genom kungörelserna nr 169/1933 och 124/1934, samt i

kungörelsen nämnda dag (nr 218) med reglementariska föreskrifter rörande

den statsunderstödda egnahemslåne- och premielåneverksamheten, ändrad

genom kungörelserna nr 249/1932 och 170/1933. (Jfr ock kungörelsen nr

219/1928, ändrad genom kungörelserna nr 178/1929 och 125/1934.)

Beträffande egnahemslåneräntans storlek och lånens återbetalning gälla

olika regler för 1905—1919 års lån, å ena, samt senare lån, å andra sidan.

Lån, som beviljats under år 1919 eller tidigare, förräntas och återbetalas

sålunda:

Räntan utgör 3.6 procent. Lånet delas i två lika delar, en amorteringsdel

och en stående del. Återbetalningsskyldigheten beträffande amorteringsdelen

inträder med fjärde året efter utgången av det kalenderår, under vilket

lånet från statskontoret utbekommits, och fullgöres å lån för jordbrukslägenheter

med en annuitet av 6 procent och å lån för bostadslägenheter

med en annuitet av 7 procent. Lånets stående del skall vara återbetald inom

fem år från det sista inbetalningen å amorteringsdelen bort fullgöras.

För 1920 och senare års lån fastställdes vid 1934 års riksdag följande —

beträffande 1920—1934 års lån dock endast efter frivillig övergång tillämpliga

— grunder för förräntning och återbetalning:

Lånet delas i en amorteringsdel, utgörande z/5 av utbekommet lånebelopp,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

15

och en stående del, utgörande 3/5 av samma belopp. Å amorteringsdelen

erlägges, intill dess densamma blivit till fullo gulden, vid statslån, som utlämnats

till beredande av egnahemslån för jordbrukslägenheter, en annuitet

av fem och sex tiondels procent, och vid statslån, som utlämnats till beredande

av egnahemslån för bostadslägenheter, en annuitet av sex och en halv

procent. Därvid räknas såsom ränta i förra fallet tre och sex tiondels procent

och i senare fallet fyra procent, allt å oguldet kapitalbelopp av amorteringsdelen.

Amorteringsskyldigheten inträder, då fråga är örn statslån, som

utlämnats till beredande av egnahemslån för jordbrukslägenheter, med sjätte

året efter utgången av det kalenderår, för vilket lånet beviljats, samt, då

fråga är om statslån, som utlämnats till beredande av egnahemslån för bostadslägenheter,

med fjärde året efter utgången av det kalenderår, för vilket

lånet beviljats. Intill dess kapitalavbetalningen börjar, erlägges å statslånets

hela belopp endast ränta efter tre och sex tiondels procent örn året

vid statslån, som utlämnats till beredande av egnahemslån för jordbrukslägenheter,

och efter fyra procent om året vid statslån, som utlämnats till

beredande av egnahemslån för bostadslägenheter. Därefter erlägges, jämte

annuiteten å amorteringsdelen, ränta å statslånets stående del, intill dess

jämväl denna lånedel till fullo inbetalts, efter fyra procent om året vid

statslån, som utlämnats till beredande av egnahemslån för jordbrukslägenheter,

och efter fyra och en halv procent om året vid statslån, som utlämnats

till beredande av egnahemslån för bostadslägenheter.

1937 års riksdag har medgivit, att beträffande lån, som efter ingången av

1920 beviljats från egnahemslånefonden, den årliga räntan å stående del av

lånen må under tiden 1937—1939 utgå efter 3.6 procent för jordbrukslån och

4 procent för bostadslån. (Jordbruksutskottets utlåtande nr 27; riksdagens

skrivelse nr 93.)

Årsutldningen från fonden har för ett vart av kalenderåren 1929—1937

bestämts till 20,000,000 kronor, varav 14,500,000 kronor för jordbrukslägenheter

och 5,500,000 kronor för bostadslägenheter. Beträffande fördelningen

de båda ändamålen emellan har vid bestämmande av utlåningsbeloppet för

åren 1932—1937 medgivits, att, därest förhållandena skulle därtill giva anledning,

större andel av årsutlåningsbeloppet än den nyss angivna finge tagas

i anspråk för bostadsändamål, i den mån så kunde ske utan förfång för

lånerörelsen för jordbruksändamål. För 1938 har utlåningsbeloppet höjts

till 22,000,000 kronor, därav 14,500,000 kronor för jordbrukslägenheter och

7,500,000 kronor för bostadslägenheter.

Vidare må erinras, att i anledning av proposition (nr 140) 1933 års riksdag

(skr. nr 149) medgav, att under budgetåret 1933/1934 uppskov med erläggande

av ränta och amortering å län frän egnahemslånefonden finge beviljas

till ett sammanlagt belopp av 2,000,000 kronor. Kungörelse i ämnet utfärdades

den 21 april 1933 (nr 173). För budgetåret 1934/1935 medgav riksdagen

(skr. nr 120/1934) uppskov till enahanda belopp som för budgetåret

1933/1934. Kungörelse i ämnet utfärdades den 4 maj 1934 (nr 126). För

budgetåret 1935/1936 gav riksdagen (skr. nr 166/1935) sitt samtycke till beviljande

av uppskov till ett belopp av 1,000,000 kronor. Kungörelse utfärdades

den 17 maj 1935 (nr 161). För budgetåret 1936/1937 har riksdagen

(skr. nr 83/1936) medgivit beviljande av uppskov till ett belopp av 300,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70.

Utskottet.

kronor. Kungörelse utfärdades den 17 april 1936 (nr 99). För budgetåret

1937/1938 har riksdagen medgivit beviljande av uppskov till ett belopp av

200,000 kronor. Dylikt uppskov må omfatta ränta och amortering för år

1937 ävensom restantier till belopp, motsvarande, jämte tidigare erhållet

uppskovsbelopp, högst 12 procent av det ursprungliga egnahemslånebeloppet.

Å uppskovsbelopp gäldas samma ränta som å stående del av egnahemslån.

I detta sammanhang antecknas, att egnahemslåneförmedlarna åtnjuta årliga

statsbidrag till bestridande av de med egnahemsverksamheten förenade

förvaltningskostnader och d egnahemslånerörelsen uppkommande förluster.

Detta förvaltningsbidrag har för år 1937 beräknats till 1,290,000 kronor.

Låneförmedlarnas fonderade bidrag för mötande av förluster uppgingo vid utgången

av år 1935 till 2,978,001 kronor.

Slutligen må här omnämnas, att egnahemslåntagare med jordbrukslägenheter

liksom andra jordbrukare kunnat erhålla del av de ackords- och stödlån,

vartill anslag anvisats vid 1932, 1933 och 1934 års riksdagar för jordbrukare,

som på grund av rådande jordbrukskris kommit i ekonomiska svårigheter

och varit i trängande behov av ekonomiskt bistånd. Sedan vid 1935 års

riksdag fattats beslut om en omläggning av ifrågavarande låneverksamhet —

innebärande bland annat en fortsatt anslagsanvisning för utlämnande av ackordslön

med ett övergivande av stödlånesystemet -— har den 7 juni 1935 utfärdats

kungörelsen nr 277 om lån till jordbrukare för genomförande av ackord

m. m., i vilken kungörelse vidtagits viss ändring genom kungörelsen nr

102 år 1936. Jämlikt nu gällande kungörelsen må jordbrukare, som är i

trängande behov av ekonomiskt bistånd, beviljas lån för genomförande av

ackord samt för förekommande av exekutiv försäljning av gäldenärens fastighet

eller hans för jordbruket nödiga inventarier.

Egnahemsstyrelsen har i ärendet avgivit följande yttrande.

»Då enligt vad egnahemsstyrelsen inhämtat spörsmålet om åstadkommande

av lättnader för egnahemslåntagare, som befinna sig i svårigheter på grund

av omständigheter, varöver de ej kunnat råda, kommer att upptagas till övervägande

av 1936 års egnahemsutredning, torde hemställan till Kungl. Maj:t

örn särskild utredning i det av motionärerna angivna syftet ej vara erforderlig.

»

1936 års egnahemsutredning, som utsågs den 30 december 1935, har att

verkställa utredning rörande egnahemsverksamheten och andra med statens

verksamhet på det sociala jordområdet sammanhängande frågor.

Enligt vad egnahemsstyrelsen anfört kommer spörsmålet om åstadkommande

av lättnader för egnahemslåntagare, som befinna sig i ekonomiska

svårigheter, att upptagas till övervägande av 1936 års egnahemsutredning.

Med hänsyn härtill och då följaktligen jämväl den löntagargrupp, som motionärerna

avse, torde bliva föremål för undersökning i förevarande hänseende,

finner utskottet icke anledning att nu föreslå någon åtgärd från riksdagens

sida på grund av motionerna. Utskottet hemställer alltså,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 70. 17

att motionerna I: 135 samt II: 261 icke må föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 23 april 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 69.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 69—73.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.