Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för utveckling och stabilisering av potatisodlingen.

1937-04-23 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:71, Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för utveckling och stabilisering av potatisodlingen.

Dokumentets text

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder för utveckling

och stabilisering av potatisodlingen.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 117, av herrar De Geer i Hanaskog och Hammarlund har hemställts, att

riksdagen ville hos Kungl. Majit framhålla det önskvärda däri, att sådana åtgärder

av Kungl. Majit vidtagas, som kunna befordra en utveckling av potatisodlingen

och ett stabiliserande av denna näringsgren genom tillräckliga priser

för producenterna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet

hänvisa till motionen.

Över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande från

lantbruksstyrelsen, som vidfogat utlåtanden från hushållningssällskapens förvaltningsutskott

i Östergötlands, södra Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,

Hallands och Skaraborgs län.

I motionen framhålles potatisodlingens stora betydelse inom jordbruksnäringen

särskilt för jordbruk med sandjord samt som stöd för det mindre jordbruket.

De synpunkter, som motionärerna understryka, hänföra sig till behovet

av förbud mot införsel av potatis, vikten av en välordnad handel med

matpotatis, önskvärdheten av en förbättrad avsättning av fabrikspotatis för

stärkelse- och brännvinstillverkning, helst genom s. k. kontraktsodling, samt

slutligen angelägenheten att priset för råbrännvin så fastställes, att odlarna erhålla

skälig ersättning för sin produktion.

Lantbruksstyrelsen har i sitt yttrande till en början framhållit, att samtliga

i ärendet hörda förvaltningsutskott tillstyrkt åtgärder i det av motionärerna

angivna syftet. Flera utskott hava särskilt understrukit behovet av åtgärder,

som bättre tillgodose odlarna av fabrikspotatis.

Härefter har lantbruksstyrelsen anfört följande.

»För egen del vill lantbruksstyrelsen framhålla potatisodlingens stora betydelse

för jordbruket, framför allt i landets sandjorddistrikt. För dessa

trakter är potatisskördens storlek samt det pris, som kan uppnås för densamma,

av den största betydelse för jordbrukets ekonomi, så mycket mera

som de fördelar, som vidtagna åtgärder till främjande av vete- och socker
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

19

betsodlingen medfört, här sakna egentlig betydelse. Potatisodlingen kan här

i viss mån ersätta sockerbetsodlingen på områden med mera gynnsamma

odlingsbetingelser samt bidraga till en ekonomiskt gynnsam produktion på

jordar, som eljest i och för sig måste anses mindervärdiga. En särskild fördel,

som är förenad med potatisodling, är enligt lantbruksstyrelsens förmenande,

att denna odling, rationellt skött för högre skördars vinnande, är arbetskrävande

och passar för det mindre jordbruket, vars idkare vid denna

odling genom eget arbete kunna verksamt stärka sin ekonomi.

Vid bedömande av vilka åtgärder, som kunna vidtagas för stödjande av

potatisodlingen i landet, måste beaktas, att denna odlings produktion tages

i anspråk för tvenne olika syften, dels för direkt konsumtion som människoföda

och dels för fabriksmässig produktion, speciellt av råbrännvin och stärkelse.

Prisutvecklingen på konsumtionspotatis (matpotatis) och fabrikspotatis

har följt olika linjer. Det är emellertid icke möjligt att finna allmängiltiga

siffror för prisbildningen på området. För att i någon mån belysa

förhållandena på potatismarknaden vid olika tider har lantbruksstyrelsen

låtit upprätta följande sammanställning av prisen för matpotatis enligt

av Sveriges Allmänna Lantbruksställskap kungjort partipris i Stockholm och

för fabrikspotatis enligt Sveriges officiella statistik rörande accispliktiga nä
-

ringar för fabrikspotatis.

Mat-

Fabriks-

År

potatis

potatis

kronor per

100 kilogram

1909 ..........

—

*3: 14

1910..........

—

3: 07

1911..........

—

4:21

1912..........

—

3: 71

1913..........

—

3: 07

Medeltal 1909—

1913.........

......... 5:40

3:44

1925 ..........

......... 11:22

4: 60

1926 ..........

......... 7:03

4:39

1927 ..........

......... 9:30

7:09

1928 ..........

......... 14:08

5: 27

1929 ..........

......... 8:87

5: 36

Medeltal 1925—

1929.........

......... 8:53

5: 34

1936 december

......... 7:24

3:73.

Om medelpriset 1909—1913 sättes till 100 kronor, var det relativa medelprisläget

1925—1929 för matpotatis 187 och för fabrikspotatis 158.

Det relativa prisläget i december 1936 var för matpotatis 158 i förhållande

till medelpriset 1909—1913 och 84.5 i förhållande till medelpriset 1925—1929.

För fabrikspotatis voro motsvarande relativa tal 108.4 samt 60.9.

Av föreliggande siffror synes kunna dragas den slutledningen, att priset

å matpotatis under tiden 1925—1929 ställde sig relativt mycket högt i förhållande

till priset å fabrikspotatis. Anmärkas må kanske, att detta relativt

höga prisläge gjorde sig gällande jämväl i förhållande till andra jordbruksprodukter.

Fabrikspotatis synes härvid mera hava följt den allmänna prisutvecklingen

för jordbruksprodukter vid denna tid. Ser man åter på det nu

gällande prisläget, sådant detta framgår av priset under december 1936, har

priset å matpotatis, om hänsyn tages till det relativt höga prisläget 1925—1929,

i det närmaste följt prisutvecklingen för andra jordbruksprodukter, under

det att fabrikspotatisen hållits vid ett pris, som endast uppgår till cirka 60

1 Priset galler tillverkningsåret 1909—1910, 1910—1911 etc.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

UUlcottet.

procent av priset 1925—1929 och i det närmaste sammanfaller med prisläget

före världskriget. Ett så lågt pris synes lantbruksstyrelsen knappast skäligt

och icke ägnat att bereda jordbrukare, som äro hänvisade till potatisodling,

ett ekonomiskt läge, motsvarande det, som statsmakterna sökt åstadkomma

för jordbruket i övrigt.

Det synes lantbruksstyrelsen därför, som om åtgärder i första hand äro

av nöden i syfte att åstadkomma ett förbättrat prisläge för fabrikspotatis.

Då detta prisläge är beroende av de priser, som betalas för råbrännvin och

stärkelse, har Kungl. Majit i sin hand att här vidtaga de jämkningar, som

kunna befinnas erforderliga, för att denna potatis skall kunna avsättas till

skäligt pris.

Ifråga om matpotatis synes, såvitt läget kan bedömas av partipriset i Stockholm,

mindre anledning föreligga att nu vidtaga särskilda åtgärder. Matpotatis

är emellertid en vara, för vilken prisläget på olika orter växlar betydligt.

Kunna åtgärder vidtagas i syfte att mera allmänt skapa tillfredsställande avsättningsförhållanden

för denna vara, är detta givetvis önskvärt.

o Motionärerna framhålla önskvärdheten av importförbud för potatis. Ett

sådant förbud torde dock kunna få betydelse endast för avsättningsförhållandena

för matpotatis, ity att importpotatis icke tages i anspråk för industriändamål

och prisläget här för närvarande regleras av staten. Då emellertid

potatisimport på grund av bestämmelserna till skydd mot potatiskräftan

i allmänhet förhindras, torde förbud mot import av denna vara egentligen

få betydelse allenast för marknaden för s. k. tidig potatis. Detta slag av

potatis, som nära sammanhänger med trädgårdsprodukterna, åtnjuter ett

visst skydd genom införandet av säsongtullar. Ur svensk synpunkt torde

emellertid ett importförbud knappast vålla egentliga svårigheter, då den inhemska

produktionen torde kunna tillgodose behovet. Huruvida ett importförbud

bör genomföras eller icke, synes därför närmast vara beroende av internationella

förhållanden.

Vidare hava motionärerna ifrågasatt åtgärder för skapande av en organisation,

som toge partihandeln med potatisen om hand. Att här stora svårigheter

möta, framhålles emellertid. Så är också enligt lantbruksstyrelsens

förmenande fallet. Erinras må emellertid, att styrelsen i skrivelse den 19

mars 1936 på grund av begäran utav 1935 års riksdag och därav föranlett

uppdrag till Kungl. Majit avgivit utredning och förslag ifråga om kvalitetsbestämmelser

vid handel med matpotatis m. m., och att styrelsen i samband

därmed meddelat närmare uppgifter angående en organisation, som vore avsedd

att taga hand om den kvalificerade handeln med matpotatis. Det synes

lantbruksstyrelsen, som örn skäl förelåge att avvakta resultatet av den

sålunda redan igångsatta verksamheten, innan åtgärder vidtagas för tillskapande

av ny organisation för ändamålet.

Av vad lantbruksstyrelsen sålunda anfört framgår, att styrelsen finner

skäl tillstyrka bifall till ifrågavarande motion, särskilt i vad den avser att

genom skäliga priser för fabrikspotatis stabilisera potatisodlingen.»

Utskottet delar motionärernas mening, att potatisodlingen bör komma i

åtnjutande av det stöd från statsmakternas sida, som är möjligt att lämna.

Såsom lantbruksstyrelsen meddelat, äro avsättningsförhållandena ganska olika

i vad gäller matpotatis eller fabrikspotatis.

En förbättrad avsättning av matpotatis torde i främsta rummet vara beroende

av att en ändamålsenlig organisation av partihandeln med denna vara

kan åstadkommas. Enligt vad utskottet har sig bekant, ha numera veder
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 71.

21

börande producentsammanslutningar sökt omhändertaga denna angelägenhet.

Resultatet av detta organisationsarbete genom jordbrukarnas egna organ

synes böra avvaktas, innan frågan om särskilda åtgärder från statsmakternas

sida tagas under övervägande. Emellertid kan utskottet icke bortse

från den inverkan på potatishandeln, som hänför sig till införseln av utländsk

potatis. Ehuru denna import, huvudsakligen från Estland, endast

omfattar jämförelsevis ringa partier, utan någon egentlig betydelse för handelsutbytet

mellan Sverige och Estland, synes den dock under vissa tider av

året väsentligt försvåra en stabilisering av prissättningen å matpotatis. Det

vill därför synas utskottet önskvärt, att en importreglering av potatis kan

genomföras i den riktning, att en skälig prisnivå inom landet kan upprätthållas.

Vad så beträffar fabrikspotatis, ligger det i Kungl. Maj:ts hand att vidtaga

de anstalter, som kunna befinnas erforderliga för att denna potatis skall

kunna avsättas till skäligt pris. Utskottet har inhämtat, att en viss höjning

av priset på potatis till brännvins- och stärkelsefabrikerna ägt rum för instundande

kampanj. Denna prishöjning uppgår till cirka 20 procent av senast

gällande pris.

Under åberopande av det anförda och då utskottet förutsätter, att Kungl.

Majit har sin uppmärksamhet riktad på saken, finner utskottet icke anledning

biträda motionärernas förevarande framställning utan hemställer,

att motionen II: 117 må anses besvarad med vad utskottet

anfört.

Stockholm den 23 april 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 69.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.