Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m.

1937-04-27 · 68 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 68 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-

1

Nr 74.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till rikets allmänna kartverk m. m.

(l:a avd.)

I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkterna 194—196, har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,

som må varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1937/1938 beräkna följande

anslag:

Rikets allmänna kartverk:

Avlöningar, förslagsanslag ............................ kronor 530,000

Expenser och publikationstryck, förslagsanslag .......... » 128,200

Kartarbeten m. m., reservationsanslag .................. » 360,900.

Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 26 februari 1937 avlåten,

till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 237, föreslagit riksdagen

att

dels besluta, att befattningen som överdirektör och chef för rikets allmänna

kartverk skall hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande

på viss tid, och förenas med arvode av 17,000 kronor;

dels för rikets allmänna kartverk fastställa viss personalförteckning;

dels godkänna viss avlöningsstat för rikets allmänna kartverk, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 584,900 kronor;

dels till Rikets allmänna kartverk: Expenser och publikationstryck för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 123,900 kronor;

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1937/

1938 anvisa ett reservationsanslag av 317,000 kronor;

dels ock till Rikets allmänna kartverk: Inventarier m. m. för budgetåret

1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån därför ej nedan

redogöres, hänvisa till statsrådsprotokollet.

Till utskottet lia från jordbruksdepartementet överlämnats två till Konungen

ställda, den 5 mars 1937 dagtecknade skrivelser i ärendet, nämligen från

1) aktiebolaget acrotransport samt

2) svensk flggtjänst aktiebolag.

Bihang till riksdagens protokoll 103T. 10 sami. Nr 74.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74•

1. Inledning.

Rikets allmänna kartverk bildades 1894 genom sammanslagning av det

topografiska och det ekonomiska kartverket under ledning av chefen för generalstabens

topografiska avdelning. Redan i början på 1900-talet gjordes

från riksdagens sida vissa erinringar beträffande ordnandet av åtskilliga

kartverket berörande förhållanden. Dessa resulterade allenast i att partiella

reformer genomfördes vid 1905 års riksdag. Under de därefter närmast

följande åren verkställdes vissa av riksdagen begärda utredningar rörande

omläggning av kartarbetena. Några definitiva beslut beträffande särskilt de

ekonomiska kartarbetenas bedrivande hava emellertid icke fattats, utan

dessa fullföljas fortfarande på grund av för varje år meddelade beslut och

i huvudsak efter de grunder, som innefattas i ett kungl, brev den 15 april

1910.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit den 29 februari 1924 har numera

expeditionschefen Erland Falk verkställt utredning rörande sättet för kartarbetenas

ordnande samt grunderna för och omfattningen av statens verksamhet

på detta område i syfte att genom en dylik utredning erhålla underlag

för bedömande av frågan örn den organisationsform, som vöre den mest

lämpliga och ändamålsenliga för verksamheten i fråga. Falk avlämnade utredning

den 22 maj 1929.

Den 24 mars 1931 anbefallde Kungl. Majit statens organisationsnämnd att

avgiva yttrande över den av Falk verkställda utredningen. Organisationsnämnden

— som vid frågans behandling haft biträde av vissa sakkunniga —

har den 16 december 1932 framlagt förslag i avseende å arbetsuppgifterna

för och organisationen av rikets landkarteverk (stat. off. utr. 1932: 38).

Med anledning av organisationsnämndens betänkande utarbetades sedermera

inom jordbruksdepartementet en promemoria (departementspromemorian)

med förslag till omorganisation av rikets allmänna kartverk, åsyftande

närmast kartverkets skiljande från generalstaben och omläggning till ett civilt

verk.

Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 16 januari 1935 tillkallade chefen

för jordbruksdepartementet samma dag såsom utredningsmän för verkställande

av utredning och avgivande av förslag rörande rikets ekonomiska

kartläggning generaldirektören i lantmäteristyrelsen O. H. Malmberg, tillika

ordförande, byråchefen i domänstyrelsen E. F. L. Lindeberg samt arbetschefen

vid rikets allmänna kartverk C. A. V. Hernlund. Utredningsmännen

avgåvo den 3 november 1936 betänkande med utredning och förslag rörande

rikets ekonomiska kartläggning och därmed sammanhängande organisationsspörsmål

angående rikets landkarteverk (stat. off. utr. 1936:42).

över betänkandet hava avgivits infordrade yttranden av kommissionen för

de allmänna kartarbetena, chefen för generalstaben, chefen för flygvapnet,

t. f. chefen för försvarsstaben, chefen för rikets allmänna kartverk, statskontoret,

allmänna civilförvaltningens lönenämnd, lantmäteristyrelsen, domänstyrelsen,

statistiska centralbyrån, centralrådet för skogsvårdsstyrelser
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

3

nas förbund, vilket även överlämnat inhämtade yttranden från skogsvårdsstyrelserna,

hushållningssällskapen efter egnahemsnämndernas hörande,

skogssällskapet samt tekniska högskolans styrelse. Därjämte hava skrivelser

i ämnet inkommit från chefen för sjökarteverket, gravörer och heliogravyrritare

vid kartverkets topografiska avdelning samt aktiebolaget kartlitografen,

ingenjören N. O. Bergqvist, Axel Eliassons konstförlag aktiebolag, Bengtssons

litografiska aktiebolag samt aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier.

2. Den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande.

a) Utredningsmännens betänkande och förslag.

Utredningsmännen hava till närmare övervägande framlagt sex olika alternativ

till kartarbetenas bedrivande, för vilka kostnadsberäkningar verkställts

med ledning av tidsåtgång för olika arbetsdetaljer vid den pågående

kartläggningen i Göteborgs och Bohus län och med iakttagande av olika

föreslagna förenklingar i arbetssättet samt med utnyttjande av förbättrade

tekniska hjälpmedel och med användning så långt möjligt av lägre kvalificerad

personal till kostnadernas nedbringande.

Vid kostnadsberäkningarna hava utredningsmännen på anförda skäl utgått

från att i stort sett hela Götaland och Svealand samt i fråga örn Norrland

delarna närmast kusten och vissa delar av Jämtland skulle ekonomiskt

kartläggas. Beträffande Värmlands och Kopparbergs län hava endast vissa

delar ansetts böra ifrågakomma till ekonomisk kartläggning. Inom återstående

delar av dessa län samt inom sådana delar av Norrland, där skogsbruket

representerade det övervägande intresset, har enbart en fotokarta synts

utredningsmännen kunna vara tillfyllest. Såväl det ekonomiska kartläggningsområdet

som fotokartområdet hava närmare angivits å betänkandet

bifogade kartbilagan 1.

För det ekonomiska kartläggningsområdet samt för större delen av fotokartområdet

har förordats kartskalan 1: 10,000 i främsta rummet med hänsyn

till dels att fotobildens detaljer skola bliva tydliga, dels att fastighetsredovisningen

å ekonomiska kartan skall kunna göras möjligast fullständig

och läsbar samt dels för att göra kartorna användbara ej enbart som översiktskartor

utan även såsom arbetskartor, särskilt för skogsbrukets allt större

behov av tillförlitligt och detaljrikt kartunderlag för skogskartors upprättande.

Inom norra och östra delarna av Värmlands län (80.5 kvmil),

norra och västra delarna av Kopparbergs län (122.9 kvmil) samt en del av

Västernorrlands län (48.7 kvmil) hava utredningsmännen funnit skalan för

fotokartan kunna nedsättas till 1: 20,000 med hänsyn till att inom dessa

delar, där skogsbruket representerade det största intresset, skogsmarken och

skogen vöre för större områden av ensartad karaktär.

Hela det till ekonomisk kartläggning föreslagna området utgör omkring

1,650 kvmil samt fotokartområdet omkring 1,034 kvmil, varav 252 kvmil förutsatts

skola kartläggas i skala 1: 20,000. De delar av landet, som i detta

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

sammanhang icke avsetts skola undergå kartläggning, utgöras av omkring

1,691 kvmil av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt omkring

63 kvmil av vattenområden i sjöarna Vänern och Vättern. Därjämte ingår

icke i kostnadsberäkningarna slutförandet av den ekonomiska kartläggningen

i Göteborgs och Bohus län, vilket beräknats kunna ske under övergångstiden

för kartverkets utbyggande till erforderlig arbetskapacitet för kartläggningens

genomförande i stort.

I enlighet med direktiven för utredningen har hela kartläggningsprogrammet

beräknats skola genomföras under en kartläggningsperiod av omkring

30 år.

Utredningsmännen hava vidare förordat, att, vilket alternativ man än

slutligen valde för kartläggningens utförande, en fotokarta borde utgöra grundval

för landets kartläggning samt att denna i allmänhet borde, liksom även

en ekonomisk karta, upprättas i skalan 1: 10,000. För fotokartans upprättande

erforderlig geodetisk punktbestämning har förutsatts utförd med vanlig

triangulering inom de områden, där rikstrianguleringens nuvarande punkttäthet

eller noggrannhet icke vöre tillfredsställande, samt i övrigt genom

punktbestämning från fotobilder, som upptagits med panoramakamera.

Terräng- och höjdförhållandena hava utredningsmännen ansett böra å

kartorna återgivas genom fotokartans bild, kompletterad med höjdpunktbestämning.

Denna förordas skola utföras dels genom avvägning med en

punkttäthet av i medeltal 25 punkter per kvadratmil samt dels genom barometerhöjdmätning

av såväl låg- som högpunkter med en punkttäthet av

omkring 100 punkter per kvadratmil.

Kartorna förutsättas skola utgivas i blad med kvadratisk bildyta örn

50 X 50 cm.

Med dessa utgångspunkter samt i betänkandet närmare angivna förutsättningar

rörande personalens avlöningsplacering m. m. skulle kostnaderna för

de behandlade olika alternativen till kartläggningens utförande — med bortseende

från kostnad för arbetsledning, lokalhyra och allmänna expenser —

uppgå till följande belopp.

Kostnader för det ekonomiska kartområdet (1,650 kvmil).

Alternativ 1. Fotokarta samt ekonomisk karta med beskrivning;

kartorna i skala 1: 40,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader:

Triangulering och panoramafotografering ............ kronor 1,491,000

Avvägning ........................................ » 680,000

Barometerhöjdmätning ............................ » 675,000

Fotokartan ....................................... » 4,307,000

Summa gemensamma kostnader .................... » 7,153,000

För alternativet speciella kostnader: .................. » 21,555,000

Totalkostnader .................................... » 28,708,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 17,400

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 957,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74. 5

Alternativ II. Fotokarta samt ekonomisk karta utan beskrivning;

kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000

För alternativet speciella kostnader .................. » 14,446,000

Totalkostnader ................................... » 21,599,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 13,100

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 720,000.

Alternativ II a. Fotokarta samt förenklad ekonomisk karta utan beskrivning

(av ägoslagen endast åker och trädgård inrekognoscerade ä kartan);

kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000

För alternativet speciella kostnader .................. » 11,044,000

Totalkostnader ................................... » 18,197,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 11,000

Årlig kostnad i medeltal under 30 år................ » 606,000.

Alternativ III a. Fotokarta med fastighetsindelning; kompletterad å fältet i

fråga örn fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och vattendrag

samt bebyggelse; kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000

För alternativet speciella kostnader .................. » 9,261,000

Totalkostnader .................................... » 16,414,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 9,900

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 547,000.

Alternativ III. Fotokarta med fastighetsindelning (utan komplettering å

fältet); kartorna i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000

För alternativet speciella kostnader .................. » 6,782,000

Totalkostnader .................................... » 13,935,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 8,400

Årlig kostnad i medeltal under 30 år .................. » 464,000.

Alternativ IV. Fotokarta i skala 1: 10,000.

För samtliga alternativ gemensamma kostnader ........ kronor 7,153,000

För alternativet speciella kostnader (för ortnamnsgransk
ning

inom 1,238 kvmil å 100 kr.) .................. » 124,000

Totalkostnader .................................... • » 7,277,000

Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 4,400

Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 243,000.

Kostnader för fotokartområdet (1,034 kvmil).

Kostnaderna tillkomma i samtliga nämnda alternativ med samma belopp,

då endast fotokarta avses skola framställas. Kartorna förutsättas skola upprättas

i skala 1: 10,000 över 782 kvmil och i skala 1: 20,000 över 252 kvmil.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Triangulering och panoramafotografering .............. kronor 822,000

Avvägning ......................................... » 538,000

Barometerhöjdmätning .............................. » 375,000

Fotokartan ........................................ » 2,675,000

Ortnamnsgranskning å 100 kr. per kvmil .............. » 103,000

Totalkostnader ..................................... » 4,513,000

Kostnader i medeltal per kvadratmil .................. » 4,400

Ärlig kostnad i medeltal under 30 år.................. » 150,000.

Utredningsmännen hava förordat, att den fortsatta ekonomiska kartläggningen

av landet skulle utföras enligt alternativet II a samt för denna sin

ståndpunkt sammanfattningsvis anfört bland annat följande.

Såsom utredningsmännen framhållit, måste vid valet av alternativ till slutlig

lösning av frågan örn den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande

hänsyn tagas till å ena sidan att kartläggningen verkligen betjänade

de ändamål, som den avsåges skola tillgodose, och å andra sidan att kostnaderna

i förhållande till kartans utnyttjande för dessa kartbehov icke bleve

oproportionerligt höga.

Beträffande de olika alternativens innebörd och användbarhet finge utredningsmännen

hänvisa till den detaljerade redogörelse, som lämnats i kap.

VIII av betänkandet. För att klarlägga karttypernas innehåll och vad av

desamma kunde utläsas hade i kartbilagorna 2—7 ett och samma område i

Bohuslän (söder örn Ljungskile) reproducerats enligt samtliga alternativ.

Av nämnda redogörelse torde framgå, att en karta enligt alternativ III

eller IV endast i ringa omfattning kunde tjäna de ändamål, som i större utsträckning

vöre i behov av kartor i relativt stor skala. Kartan enligt såväl

alternativ III som alternativ IV skulle i huvudsak bliva en stomkarta, som

endast kunde utnyttjas för specialarbeten och som för allmänheten otvivelaktigt

bleve svårläst i fråga om detaljerna (jämför kartbilagorna till betänkandet).

Det syntes därför kunna ifrågasättas, huruvida ett så omfattande

kartarbete med dock icke obetydliga kostnader — 13.9 miljoner i alternativ

III och 7.3 miljoner i alternativ IV — kunde, i förhållande till vad därmed

vunnes, anses motiverat.

o Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att inom det område,

där ekonomisk karta ansetts önskvärd, dessa alternativ endast skulle

kunna tänkas ifrågakomma såsom en förberedande åtgärd för en senare,

fullständigare kartläggning av landet. Genom en sådan åtgärd skulle man

kunna utvinna, att under en mellantid, intill dess en fullständigare karta

kunde utgivas, ett kartmaterial funnes tillgängligt till underlag för strödda

kartarbeten av speciell karaktär, särskilt för skogsbrukets del men även för

vissa tekniska arbeten och för militära ändamål. Skulle en sådan etappvis

utförd kartläggning anses böra ifrågakomma, torde under alla förhållanden

i sådant fall knappast kunna ifrågasättas annat än alternativ IV. Enligt utredningsmännens

uppfattning skulle nämligen fastighetsindelningen utan kontroll

å fältet i många fall bliva osäkert inlagd å kartan, något som arbetena

i Göteborgs och Bohus län gåve vid handen, och därjämte ofullständig med

hänsyn till att 15—20 % av fastighetsbeståndet saknade kartor och sålunda

icke kunde å fotokartan identifieras utan fältundersökning. Kostnaden i

alternativ III, som vore nära dubbelt så stor som i alternativ IV, syntes därför

alltför hög i förhållande till kartans ofullständighet och jämförelsevis

ringa användbarhet utöver den rena fotokartan enligt alternativ IV.

Framställning av en fotokarta såsom övergångsform till en framtida mera

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-

7

fullständig kartläggning syntes dock ingiva betänkligheter. Under en kartläggningsperiod

av 30 år skulle fotokartan bliva föråldrad, och därför icke

oväsentliga kompletteringar av densamma påfordras, om efter denna tidsperiod

en slutlig och mera fullständig kartläggning skulle igångsättas efter

något av övriga alternativ för åstadkommande av en ekonomisk karta över

landet. Om man, som utredningsmännen för sin del ansåge ofrånkomligt,

måste räkna med en slutlig kartläggning av mera fullständig och läsbar karaktär

än i alternativen III och IV, förefölle det därför riktigare och ur såväl

ekonomisk som teknisk synpunkt fördelaktigare att från början planlägga

arbetet efter det slutliga alternativet och hellre under mellantiden utföra

speciella kartläggningar vid uppträdande behov, allt efter som dessa

uppstode. Ansåges härvid den statliga kartverksamheten böra tillgodose

även dessa speciella behov, något som kunde vara en naturlig sak, om det

gällde arbeten för statens egen verksamhet eller av mera allmännyttig karaktär,

borde vid organisationen av det blivande kartverket hänsyn härtill

tagas, så att utöver den planmässiga verksamheten även sådana speciella arbeten

kunde utföras. Om dessa senare arbeten verkställdes enligt samma

grundläggande fotogrammetriska metod som den senare kartläggningen, kunde

dock i viss utsträckning materialet utnyttjas för denna. Vid en större organisation,

avsedd för en snabb kartläggning av landet, kunde vidare vid uppgörande

av ett kommande års arbetsplan hänsyn tagas till åtminstone mera

omfattande dylika specialarbetens förekomst och ordningsföljden i den allmänna

kartläggningen i viss utsträckning rättas härefter, exempelvis då det

gällde domänverkets eller försvarsväsendets kartbehov. På grund av det anförda

funne utredningsmännen alternativen III och IV icke böra ifrågakomma

såsom lösning av frågan örn den ekonomiska kartläggningens fortsatta

bedrivande.

Vad därefter anginge alternativ I, som skilde sig från alternativ II endast

därutinnan, att till kartan enligt sistnämnda alternativ (kartbilaga 2) hörde

en fullständig arealstatistisk beskrivning över de å kartan återgivna fastigheterna

m. m., framginge av kostnadssammandraget, att beskrivningens upprättande

medförde en kostnadsökning av omkring 7.1 miljoner kronor

(28,708,000—21,599,000) eller sålunda samma summa, som hela kostnaden

för fotokartans upprättande över samma område, inberäknat triangulering,

panoramafotografering, avvägning och barometerhöjdmätning. Vidare framginge,

att de speciella kostnaderna i alternativ I vore i det närmaste 50 °/o

högre än i alternativ II. Kostnaderna för beskrivningen syntes alltså icke

stå i rimlig proportion till övriga kostnader för den ekonomiska kartläggningen.

Därest icke särskilt starka skäl talade för behövligheten av beskrivningen,

torde den därför redan ur kostnadssynpunkt böra slopas. Av vad

anförts i detta spörsmål såväl i kap. IV som i kap. VIII av betänkandet torde

framgå, att några sådana starka skäl för beskrivningens bibehållande icke

kunde anses föreligga utan att även ur saksynpunkt kunde ifrågasättas beskrivningens

slopande. Den väsentligaste användningen skulle, såsom framginge

av kap. IV, beskrivningen hava för arealstatistiken av olika slag. De

uppgifter, som därvid vöre av särskilt intresse, torde emellertid kunna erhållas

på enklare sätt eller i mån av behov uträknas från kartan. Utredningsmännen

funne därför, alt upprättandet av beskrivning till ekonomiska kartan

borde upphöra. Därmed torde sålunda alternativ I även kunna avföras

från övervägande vid den slutliga lösningen.

Återstode därefter alternativen II, II a och III a.

För en ekonomisk karta borde enligt utredningsmännens mening ur allmän

synpunkt uppställas kraven, att kommunikationsleder, sjöar oell större

vattendrag samt bebyggelse klart och väl läsbart framträdde och att fastig
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

hetsgränser och fastighetsbeteckningar framginge med säkerhet och tydlighet

samt möjligast fullständigt. Härigenom kunde läge och allmänna betingelser

fastställas för fastigheterna, vilka utgjorde de oftast förekommande

enheterna vid sådana ekonomiska spörsmåls behandling, vid vilka en ekonomisk

karta vore av betydelse. För hostads- och industrifastigheter vore

kännedomen om dessa förhållanden det viktigaste, som kunde hämtas från

kartan. För jordbruksfastigheter erfordrades därjämte kännedomen örn

ägoslagen, i främsta rummet om den odlade jordens omfattning, samt en

god överblick av utmarkens beskaffenhet, särskilt med avseende å skogsmarken.

o Samtliga de tre återstående alternativen uppfyllde de ur allmän synpunkt

sålunda angivna kraven på en ekonomisk karta. Skillnaden mellan de tre

alternativen läge däremot i sättet för jordbruksfastigheternas klarläggande

i ägoslagshänseende. I sistnämnda del vore alternativet III a väsentligt underlägset

båda de två andra alternativen. Alternativet III a lämnade nämligen

endast upplysning örn ägoslagen i stort, i den mån fotobilden kunde

lämna ledning. Att härvid svårighet uppstode att ur kartan utläsa de olika

ägoslagen, torde lätt konstateras genom att å kartbilagan 4 söka ange exempelvis

åkerarealens detaljer och därefter jämföra med kartbilagorna 3 eller

2, å vilka efter fältrekognoscering åkerområdenas begränsning inlagts och

återgivits med heldragna linjer samt gul ytfärg. Sammanhängande större

åkeromraden framträdde visserligen såsom totalitet å kartan enligt alternativ

lil a, men avgränsningen mot andra ägoslag vore ofta svår att bestämma.

Vid starkare växling i ägoslagen vore sålunda mången gång icke möjligt,

även för en med fotobilden förtrogen fackman, att överhuvud taget avgöra,

om ett öppet område vore åker, äng, bete eller kal skogsmark. Bestämning av

begränsningslinjerna för ägoslagen vore likaledes svår att göra. En någorlunda

säker beräkning av exempelvis åkerarealen läte sig sålunda icke göra

med en karta enligt alternativ III a. Det syntes därför otvivelaktigt, att alternativet

icke vore tillfredsställande ur jordbruksintressenas synpunkt. Särskdt

torde för hushållningssällskapens verksamhet denna karttyp icke kunna

ersätta en mera fullständig ekonomisk karta.

De förenklingar i förhållande till den nuvarande ekonomiska kartan, som

karttyperna enligt alternativ II a och III a innebure, med avseende å detaljeringen

inom utmarken, torde ur allmän kartsynpunkt icke vara av större

betydelse men medförde avsevärda besparingar i kostnader och tidsåtgång

vid faltarbetena. Då därjämte av domänstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas

uttalanden framginge, att en dylik förenkling kunde genomföras utan

men för de skogliga intressena, torde åtminstone denna förenkling böra ske.

Detta skulle sålunda innebära, att mossar och kärr, vilka å karttypen enligt

alternativ II utmärkts med stackning, icke skulle särskilt utmärkas samt

vidare att mindre vattendrag (vattenhålor och bäckar), gångstigar och skogsvägar

skulle uteslutas inom utmarken, de senare dock icke när de ledde till

odling eller bebyggelse.

Efter en sådan förenkling beträffande detaljeringen i utmarken skulle

skillnaden mellan alternativ II och II a bestå däri, att i det förra vid fältarbetet

inrekognoscerats även begränsningslinjerna för slåtter- och betesäng,

vilka å kartan (kartbilaga 2) utmärkts med pricklinjer, samt angivits ägoslagsbeteckning,

varigenom särskiljande kunde ske dels mellan slåtteräng

och betesäng, dels mellan dessa ägoslag å ena sidan samt skogsmark och

övrig mark å den andra. Huruvida dessa kompletteringar i förhållande till

alternativ II a kunde innebära någon mera betydande vinst vid kartans utnyttjande,

syntes utredningsmännen tveksamt. Slåtter- och betesängens omfattning

spelade givetvis icke samma roll vid bedömande av en jordbruks
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

9

fastighets innehåll och värde som uppgiften om åkerjordens omfattning.

Därjämte torde gränsen dels mellan slåtter- och betesäng, dels mellan betesäng

och skogsmark ofta vara så flytande, att säkerligen icke sällan erinringar

kunde göras mot klassificeringen i denna del av ägoslagen på kartan, ej

minst med hänsyn till skeende förändringar i markens utnyttjning för betesändamål.

Vid jämförelse mellan kartbilagorna 2 (alternativ II) och 3 (alternativ

II a) torde också framgå, att, om begränsningen av åkerjorden utmärkts

å kartan, i de flesta fall kunde utläsas de inom den egentliga inägojorden

befintliga slåtter- och betesängsområdena, ehuru givetvis icke kunde

avgöras, huruvida det ena eller andra av dessa ägoslag förelåge. Likaså

kunde med hänsyn till belägenheten utmed sjöar och vattendrag den naturliga

ängsmarkens utbredning ganska säkert utläsas ur fotobilden i förhållande

till skogsmarken. Misstag kunde visserligen uppstå vid fotobildens

tydning, men det kunde ifrågasättas, örn vid kartans utnyttjande å rummet

dylika misstag hade någon större praktisk betydelse. Vid detaljundersökningar

på fältet kunde dessa detaljer i allmänhet utan svårighet inläggas på

kartan med hjälp av fotobilden.

Utredningsmännen ansåge därför, att, om man ur kostnadssynpunkt ville

förenkla den ekonomiska kartan så långt möjligt utan att borttaga kartans

viktigaste uppgifter och sedan den i Göteborgs och Bohus län tillämpade

karttypen tillkommit med fotobilden bibehållen på den ekonomiska kartan,

kunde redovisningen i ägoslagshänseende ske, genom att åker och trädgård

åskådliggjordes å kartan efter inrekognoscering och att i övrigt ägoslagsdetaljerna

finge utläsas av fotobilden. Detta innebure sålunda en karta av

den typ, som upptoges i alternativ II a (kartbilaga 3). Även ur kostnadssynpunkt

torde detta alternativ i förhållande till användbarheten giva det

bästa utbytet. Den beräknade kostnaden per kvadratmil (11,000 kronor)

överstege nämligen endast med 1,100 kronor kvadratmilskostnaden i alternativ

lil a men understege med 2,100 kronor kvadratmilskostnaden i alternativ

II. För merkostnaden av 1,100 kronor per kvadratmil eller 11 öre per

hektar utvunnes alltså, dels att åker och trädgård bleve fullständigt och tydligt

redovisade å kartan, dels att övriga ägoslag i inägojorden väsentligt lättare

kunde utläsas av fotobilden.

Utredningsmännen finge därför för sin del förorda, att den ekonomiska

kartläggningen för framtiden utfördes enligt alternativ II a.

b) Departementschefens yttrande.

»Fotokartans framställning och rikstrianguleringen.

Det av utredningsmännen framlagda förslaget till den ekonomiska kartläggningens

fortsatta bedrivande innebär, såsom av det anförda framgår, att

kartläggningen skulle grundas på en genom fotografering från luften åstadkommen

fotokarta. För att så långt möjligt nedbringa kostnaderna för fotokartans

framställning hava utredningsmännen vidare föreslagit olika tekniska

åtgärder. Fotograferingen skulle ske från särskilda, för ändamålet

lämpade lätta flygmaskiner, som skulle anskaffas för kartverkets räkning.

Härigenom skulle drifts- och underhållskostnaderna kunna väsentligt nedbringas

i förhållande till vad hittills under försöksarbetena varit fallet. Fotograferingen

skulle vidare utföras med mindre övertäckning samt i skala

1:20,000 i stället för i allmänhet tidigare 1:12,000—1:15,000, varigenom

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

bildantalet per arealenhet och därmed kostnaderna skulle betydligt minskas.

Det till stöd för kartframställningen erforderliga punktmaterialet skulle så

vitt möjligt bestämmas ur bilder, tagna vid s. k. panoramafotografering,

varigenom de geodetiska fältarbetena avsåges kunna inskränkas, arbeten

som för närvarande droge relativt höga kostnader vid kartläggningen.

I de avgivna yttrandena hava vissa detaljerinringar gjorts mot de framlagda

tekniska principerna för fotokartframställningen.

Sålunda har påyrkats, att övertäckningen vid fotograferingen alltid borde

vara så stor, att stereoskopiskt utnyttjande av bilderna kunde ske för olika

ändamål. Då utredningsmännen räknat med en övertäckning i medeltal

av 60 % i flygled, torde denna fordran vara fylld. I trakter med större höjddifferenser

avses större övertäckning skola användas och endast i flacka områden

har sålunda en mindre övertäckning avsetts. I sådana områden lär

emellertid ej heller det stereoskopiska utnyttjandet av bildmaterialet vara

av större intresse.

Beträffande sättet för punktbestämningen till stöd för kartframställningen

har från lantmäteristyrelsen framhållits, att detta torde komma att innebära

en inskränkning av rikstrianguleringen, vilken ej blott utnyttjades

för kartverkets arbeten utan även vid lantmäteriets samt städers och andra

samhällens mätningar. Styrelsen har därvid hänvisat till de bestämmelser,

som återfinnas i 1920 års mätningsförordning, att lokala triangelmätningar,

då så kunde ske, böra anslutas till rikstrianguleringen. Denna bestämmelse

har på sin tid, såsom framgår av 1917 års lantmäterikommissions betänkande,

i främsta rummet tillkommit för att det för lokalt ändamål efter

specialtriangulering framställda punktmaterialet samt de med stöd därav

upprättade kartorna skulle kunna utnyttjas på bästa sätt för de allmänna

kartarbetena, då kartläggningen grundades på framställning av stomkartor,

sammansatta av tillgängliga lantmäteri- och andra kartor. Med det förslag,

som nu framlagts till kartläggningens ordnande, saknar bestämmelsen

ur denna synpunkt egentlig betydelse. För de olika lokaltrianguleringarnas

utförande utgör anslutningen till rikstrianguleringen en viss fördel, dock

mången gång ej utnyttjad även där så kunde ske, men icke något oeftergivligt

krav för vinnande av erforderlig noggrannhet. Såsom lantmäteristyrelsen

framhållit, torde också flertalet städer och andra samhällen redan

hava övergått att utföra sina stommätningar genom triangel- och polygonmätning.

Det torde därför vara föga antagligt, att där dessa utförts och

beräknats i fristående koordinatsystem någon anslutning till rikstrianguleringen

därefter skulle äga rum med åtföljande fullständig omräkning av

koordinater för ej blott triangel- och polygonpunkter utan även alla koordinatbestämda

gränspunkter m. m. Rikstrianguleringen, utförd såsom hittills

skett med högst 4—6 punkter per kvadratmil, inbjuder ej heller till

anslutning till densamma av lantmäteriets mätningar, som numera till övervägande

delen bestå av sådana med relativt ringa omfattning. Därtill är

punkttätheten alltför liten. Då utredningsmännens förslag innebär väsentliga

kostnadsbesparingar — omkring 2 millioner kronor — därest metoden

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

11

med punktbestämning från fotobilder, som upptagits med panoramakamera,

kan utnyttjas i den omfattning som avsetts, synes ingen erinran böra göras

emot att vid fotokartläggningen nämnda metod prövas samt att, om metoden

visar sig lämplig med hänsyn till de svenska terrängförhållandena, övergång

till densamma äger rum. Med anledning av vad kartverkschefen

anfört angående i Tyskland använd annan ny metod för sådan punktbestämning,

vilken metod ur andra synpunkter skulle kunna bliva av betydelse, särskilt

för höjdpunktsbestämning, torde emellertid båda metoderna böra prövas,

innan slutlig ståndpunkt tages till inköp av erforderlig instrumentutrustning

för ändamålet. Även utredningsmännen hava i fråga om panoramakamerametoden

ansett detta böra ske. Då det är av största vikt för det fortsatta arbetet

med fotokartläggningen, att dessa försök utföras snarast möjligt under

den övergångsperiod, som erfordras för kartverkets organiserande för en

snabbare och omfattande kartläggning, har jag för avsikt att i det följande

framlägga förslag örn anslag redan för nästkommande budgetår för dessa

försöksarbetens utförande.

Den ekonomiska kartläggningens utförande och omfattning.

Jag övergår härefter till frågan örn sättet för de ekonomiska kartarbetenas

fortsatta bedrivande.

Utredningsmännen hava — såsom redan framhållits — framlagt sex olika

alternativ till den ekonomiska kartläggningens utförande och däribland förordat

alternativet II a, som avser utgivning dels av fotokartan, dels av en

förenklad ekonomisk karta. Den senare skulle framställas genom fotokartans

komplettering med fastighetsgränser och registerbeteckningar — gränsinläggningen

kontrollerad i samband med fältarbetet — samt inrekognoscering å

fältet av bebyggelse, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag, kraftledningar

(ej ortsnätet), fornlämningar samt av ägoslagen åker och trädgård.

Inom utmarken skulle inrekognosceras endast vägar, som ledde till odling

eller bebyggelse. Höjdpunkter skulle inläggas å kartan till ett antal av omkring

125 per kvadratmil. I motsats till för närvarande skulle någon beskrivning

till kartan icke utgivas.

Såsom framgår av de avgivna yttrandena, för vilka jag nyss redogjort, har

utredningsmännens förslag i allmänhet mottagits med tillfredsställelse och

i princip tillstyrkts såsom en god lösning av den ekonomiska kartfrågan.

Å andra sidan har i flera yttranden understrukits, att en enklare typ av

ekonomisk karta såsom enligt alternativen III eller IV vore otillfredsställande

särskilt ur jordbrukets synpunkt. I en del yttranden från hushållningssällskap

och skogsvårdsstyrelser har påyrkats, att kartan skulle utföras enligt

alternativ II, emedan utmarkens detaljerade redovisning å kartan medförde

stora fördelar ur dessa institutioners arbetssynpunkt.

Kartverkschefen har i sitt yttrande framlagt förslag till en ny karttyp, som

han ansett böra upptagas till prövning såsom en tänkbar lösning. Denna

karttyp är i huvudsak en mellanform till utredningsmännens alternativ III a

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-

och III, ehuru i ritavseende något förändrad för att göra fastighetsindelningen

och vägar mera framträdande å kartan. Ehuru flera skäl kunna anföras

mot den senast framlagda karttypen, synes anledning saknas att närmare

ingå härpå, enär kartverkschefen själv framhållit, att karttypen måste

lämnas ur räkningen, i händelse kravet på åkerjordens detaljerade redovisning

ansåges vara av den vikt, att den icke kunde eftergivas. Såväl av vad

utredningsmännen i denna del i betänkandet anfört som av de avgivna yttrandena

torde klart framgå, att detta krav särskilt ur jordbrukets och hushållningssällskapens

synpunkt vore ett minimikrav på en ekonomisk karta,

som skulle fylla sin uppgift. Därutöver torde blott böra betonas, att framställningen

av åker och trädgård i särskild färg samt uppritningen av bebyggelsen

å kartan enligt alternativ II a gör denna karttyp så väsentligt

överskådligare och mera lättläst än en karta enligt det av kartverkschefen

framlagda förslaget, att även ur denna synpunkt utredningsmännens alternativ

synes mig bestämt vara att föredraga. Den högre kostnaden för detta

alternativ i förhållande till kartverkschefens — av kartverkschefen beräknad

till omkring 2,900 kronor per kvadratmil — torde vara väl motiverad genom

att kartan får en betydligt större användbarhet. Å andra sidan synes den

mera detaljerade kartan enligt alternativ II icke medföra så stora fördelar,

att densamma med hänsyn till kostnadsökningen kan anses motiverad.

På de skäl, som av utredningsmännen anförts, finner jag mig sålunda böra

föreslå, att den ekonomiska kartan skall upprättas i huvudsaklig överensstämmelse

med den av utredningsmännen i alternativ II a framlagda karttypen.

De önskemål, som i vissa yttranden framställts rörande kartans förtydligande

i tekniska detaljer och på vilka jag ansett mig här icke böra

ingå, torde inom kartverket böra göras till föremål för ytterligare undersökning.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att slutligt fastställa

karttypen i fråga om sådana tekniska detaljer och kartans trycktekniska utförande.

För Göteborgs och Bohus län, där den ekonomiska kartläggningen

nu fortskridit över mer än halva länet, torde kartarbetena böra slutföras

efter enahanda grunder som tidigare eller sålunda med detaljerad ägoslagsredovisning

å utmarken och med utgivande av beskrivning till kartan. Förutom

med hänsyn till önskemålet att kartan över länet bör i sin helhet utgivas

i samma typ, torde länets speciella karaktär göra detta önskvärt, varjämte

den bristande kännedomen om länets fördelning i ägoslag torde tala

för beskrivnings utgivande även över återstående delar av länet.

Utredningsmännen hava närmare angivit det område, inom vilket ekonomisk

kartläggning synts främst böra ifrågakomma, och avgränsat detta

att omfatta Götaland och Svealand, utom vissa delar av Värmlands och

Kopparbergs län, samt av Norrland de närmast kusten belägna delarna jämte

ett område av Jämtlands län, huvudsakligen trakten öster om Storsjön. Sammanlagt

skulle enligt förslaget — med bortseende från det under kartläggning

varande Göteborgs och Bohus län — 1,650 kvadratmil av landet undergå

ekonomisk kartläggning, över de häri icke ingående delarna av Värmlands

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

13

och Kopparbergs län samt över ytterligare vissa delar av Norrland, där

skogsbruket representerar det största intresset, hava utredningsmännen av

kostnadsskäl ansett sig böra föreslå en enklare karttyp samt för dessa områden

förordat upprättande av enbart fotokarta. Denna skulle dock giva

en allmän överblick över förhållandena samt kunna utnyttjas som underlagskarta

vid upprättande av skogskartor m. m.

Uti de från hushållningssällskapen, egnahemsnämnderna och skogsvårdsstyrelserna

inkomna yttrandena från de län, där enbart fotokarta sålunda

skulle komma att upprättas för vissa delar, har emellertid framhållits, dels

att enligt dessa ortsrepresentanters mening området för den ekonomiska

kartläggningen för respektive län vore mindre lämpligt avgränsat med hänsyn

till föreliggande behov och borde utvidgas på sätt i de tidigare återgivna

yttrandena närmare angivits, dels att inom det återstående fotokartområdet

å kartorna borde inläggas åtminstone fastighetsindelningen. Utan fastighetsgränser

ansåges nämligen kartornas värde för nämnda institutioners verksamhet

bliva relativt obetydligt. Därjämte har från Norrbottens län framhållits

nödvändigheten av att kartområdet utvidgades att omfatta i huvudsak

hela kustlandet på grund av den starka utveckling, som därstädes vore

för handen, och de stora odlingsmöjligheter, som där förelåge. Även inom

Norrbottens lappmark hava vissa delar av betydelse ur jordbrukssynpunkt

ansetts böra kartläggas.

Då de framförda önskemålen synts vara av vägande art och av väsentlig

betydelse för ifrågavarande län, har jag låtit verkställa ytterligare utredning

i berörda spörsmål. Jag har därvid inhämtat, att även utredningsmännen

över vägt ett alternativ till de olika kartområdenas avgränsning och karttvperna

inom desamma, vilket i väsentliga delar sammanfaller med de nu

från länen anförda önskemålen, men ur kostnadssynpunkt stannat för det

framlagda förslaget. Med ledning härav och de från länen framförda specialsynpunkterna

har jag låtit upprätta ett förslag till kartläggningens utvidgning

inom berörda län.

De skäl, som anförts för att fastighetsindelningen bör inläggas å kartor

av här ifrågavarande slag, synas mig vara av den vägande art, att kostnadsökningen,

ehuru betydande, måste anses motiverad med hänsyn till kartans

ökade värde, särskilt för hushållningssällskap, egnahemsnämnder och skogsvårdsstyrelser.

Härigenom kunna nämligen läge och allmänna betingelser

fastställas för de olika fastigheterna, vilka utgöra de oftast förekommande

enheterna vid sådana ekonomiska spörsmåls behandling, vid vilka kartan är

av betydelse. Även ett annat skäl, som framförts av chefen för rikets allmänna

kartverk i hans yttrande, synes tala för fastighetsgränsernas inläggande

på fotokartorna i de fall, där ekonomisk karta icke skulle utgivas. Kartverkschefen

har nämligen framhållit, att svårigheten att finna sig till rätta

och taga sig fram efter en fotokarta utan fastighetsindelning bomme att

bliva stor, icke blott för allmänheten utan även för fackmannen, i fråga

örn kartblad över vida sammanhängande skogsområden, där fattigdomen

på konturer och enformigheten i övrigt icke lämnade tillräckligt stöd för

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

orienteringen. Dessa synpunkter torde särskilt hava sitt berättigande inom

de delar av landet, där enbart fotokarta avsetts skola upprättas.

Jag anser sålunda, att inom områden, som föreslås skola ingå i kartläggningen

men över vilka ekonomisk karta icke avses skola upprättas, fastighetsindelningen

bör inläggas på fotokartan, med undantag för de endast storskiftade

delarna av Kopparbergs län, varest på grund av rådande fastighetsförhållanden

gränsinläggning icke kan genomföras utan synnerligen vidlyftigt

och dyrbart fältarbete. I sistnämnda fall torde dock kunna framdeles

övervägas, huruvida önskemålet om åtminstone skifteslagsgränsernas inläggande

kan utan större kostnadsökning tillgodoses.

Med utgångspunkt från att fastighetsindelningen kommer att inläggas å

fotokartorna på nyss angivet sätt torde ortsintressenas huvudönskemål bliva

tillgodosedda. Den utvidgning av den ekonomiska kartläggningen, som påyrkats,

torde därför kunna i någon mån inskränkas i förhållande till de av

ortsrepresentanterna framställda kraven utan att mera betydande intressen

bliva trädda för nära. Vid den verkställda ytterligare undersökningen lia

— med hänsyn till de framförda erinringarna — i främsta rummet ansetts

böra ifrågasättas vissa utvidgningar av det ekonomiska kartområdet inom

Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och

Norrbottens län. En förteckning över de socknar eller sockendelar inom

nämnda län, som härvid avses, torde få biläggas statsrådsprotokollet. Bland

ifrågavarande till ekonomisk kartläggning föreslagna områden hava icke

upptagits de i yttrandet från hushållningssällskapet i Kopparbergs län till

sådan kartläggning föreslagna jordbruksbygderna kring Väster- och österdalälven,

enär inläggandet av fastighetsindelning därstädes med nuvarande

fastighetsförhållanden skulle bliva synnerligen tidskrävande och dyrbart.

Med hänsyn till den betydelse, dessa områden äga, synes emellertid, då kartläggningen

av länet kommer till stånd, böra övervägas, huruvida icke inom

dessa delar å fotokartblad, som upptaga mera utpräglad jordbruksbygd,

övriga detaljer såsom åkerjord, bebyggelse m. m. böra inläggas på sådana

kartblad på samma sätt som å den föreslagna ekonomiska kartan.

Jag förordar, att de områden, som i bilagan angivas, intagas i planen

för den ekonomiska kartläggningen utöver de av utredningsmännen föreslagna

områdena.

Vidare vill jag, på skäl som anförts av hushållningssällskapet, egnahemsnämnden

och skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län, tillstyrka, att även den

nordligaste delen av länets kustland intages i planen för fotokartläggningen,

utom vad beträffar Muonionalustas kapellförsamling.

Det från nämnda län framförda förslaget om utvidgning av kartläggningen

till vissa delar av lappmarken har jag däremot icke ansett mig böra upptaga,

då det gäller uppgörande av planen för kartläggningen under en 30- årsperiod. I den mån utvecklingen inom lappmarken visar sig ytterligare

intensifieras, torde denna fråga böra framdeles upptagas till prövning, sedan

det nu tänkta kartläggningsprogrammet genomförts.

Uti kartverkschefens yttrande har bland annat framhållits möjligheten av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

15

att fotokartläggning inom vissa områden av landet med särskilt stora relativa

höjdskillnader skulle kunna komma att visa sig omöjlig att utföra med

erforderlig noggrannhet för en karta i skala 1: 10,000. Även utredningsmännen

hava i sitt betänkande erinrat örn att sådana svårigheter kunna uppstå

på grund av terrängförhållandena men dock ansett fotobildens stora

värde vid kartans utnyttjande härvid böra föranleda, att hellre något större

lokala fel i kartbilden godtoges än att inom dessa områden en övergång till

annan karttyp skulle ske. Med hänsyn till nämnda förhållanden har jag,

ehuru jag biträder utredningsmännens nyss angivna uppfattning, här funnit

mig böra framhålla, att den av mig framlagda planen för kartläggningens

omfattning givetvis endast avser de stora dragen och att mindre jämkningar

i planen av nyss anförda eller av andra anledningar kunna under arbetets

gång och på grund av därvid gjorda erfarenheter bliva erforderliga. Det

torde därför böra ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om sådana detaljer

i arbetena.

Till jämförelse mellan utredningsmännens, länsrepresentanternas och av

mig förordade förslag torde följande uppgifter böra sammanfattningsvis

lämnas rörande kartläggningens omfattning i här berörda delar, sättet för utförandet

och kostnaderna för de olika förslagen.

Kartläggningens omfattning (arealerna i kvadratmil).

Utredningsmännens

förslag

Länsrepresentanternas

förslag

Departementschefens

förslag

Län

fotokarta

i skala

1:10,000

fotokarta

i skala

1 :20,000

ekon. karta

enl. alt. lia

i skala

1:10,000

fotokarta

enl. alt. III

i skala

1 :10,000

ekon. karta

enl. alt. lia

i skala

1:10,000

fotokarta

enl. alt. III

i skala

1:10,000

Värmlands

Kopparbergs

Gävleborgs

län......

>......

52.3

144.1

80.5

122.9

132.8

19.6

247.4

76.5

19.6

56.3

1247.4

140.4

140.4

83.9

56.5

»......

159.3

48.7

f helst ut- \

\ vidgat J

f helst ut-1

l vidgat J

helst 105.7

208.0

79.6

128.4

Jämtlands

90.5

90.6

90.5

»......

105.7

_

47.5

58.2

>......

89.G

13.3

2 76.3

13.3

76.3

i

» (nytt)

—

—

114.3

—

114.3

Summa

781.9

252.1

411.8

736.5

320.4

827.9

Totalsumma

1,034.0

1,148.3

1,148.3

1 Fotokarta utan fastighetsgränser. — 2 Helst hela området ekonomiskt kartlagt.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-

Beräknad kostnad.

Län

Utredningsmännens

förslag

Länsrepresentanternas

förslag

Dep artementschef ens

förslag

fotokarta

i skala

1:10,000

fotokarta

i skala

1:20,000

ekon. karta

enl. alt. lia

i skala

1:10,000

fotokarta

enl. alt. III

i skala

1:10,000

ekon. karta

enl. alt. lia

i skala

1 : 10,000

fotokarta

enl. alt. III

i skala

1: 10,000

Värmlands

län......

227,000

352,000

1,262,000

812,000

393,000

Kopparbergs

»......

628,000

537,000

208,000

2,039,000

208,000

''1,051,000

Gävleborgs

>......

611,000

—

1,257,000

—

750,000

410,000

Västernorrlands

>......

697,000

212,000

—

1,612,000

779,000

994,000

Jämtlands

>......

395,000

—

—

612,000

—

612,000

Västerbottens

>......

462,000

—

858,000

—

385,000

394,000

Norrbottens

> ......

392,000

—

119,000

555,000

119,000

555,000

>

> (nytt)

—

—

—

838,000

—

838,000

Summa

3,412,000

1,101,000

3,704,000

5,656,000

3,053,000

5,247,000

Totalsumma

4,513,000

9,360,000

8,300,000

Av här anförda kostnadssiffror framgår, att det av mig förordade förslaget

skulle medföra en överslagsvis beräknad kostnadsökning utöver utredningsmännens

förslag av omkring 3.8 miljoner kronor. Med utgångspunkt

från de av utredningsmännen i betänkandet beräknade årliga totalkostnaderna

för den ekonomiska kartläggningen och fotokartläggningen under den

30-åriga kartläggningsperioden skulle genomförandet av deras förslag draga

en kostnad av omkring 28.3 miljoner kronor. Denna kostnadssumma skulle

alltså med de av mig förordade utvidgningarna i planen för kartläggningen

komma att stiga till omkring 32.1 miljoner kronor. Den beräknade kostnadsökningen

fördelar sig på följande sätt.

Utgivning av vissa fotokartor i skala 1: 10,000 i stället för

i 1: 20,000........................................ kronor 40,000

Utvidgningen av den ekonomiska kartläggningen........ j> 1,560,000

Fastighetsindelningens inläggande på övriga fotokartor. ... » 1,350,000

Utvidgning av kartläggningen i Norrbottens läns kustland » 840,000

Summa kronor 3,790,000.

Kartornas skala.

Vid nyss berörda kostnadsberäkningar har jag utgått från att samtliga

kartor såväl ekonomiska kartor som fotokartor skola utgivas i skalan

1:10,000. Utredningsmännen hava föreslagit skalan 1:20,000 för fotokartorna

inom vissa områden av Värmlands, Kopparbergs och Västernorrlands

län, vilka med hänsyn till skogens och skogsmarkens mera ensartade be
-

1 Fotokarta utan fastighetsgränser.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

17

skaffenhet ansetts kunna vara betjänade med kartor i den mindre skalan.

Då emellertid härvid förutsatts, att flygfotograferingen skulle utföras på sådant

sätt, att kartor vid behov kunde sammansättas i skala 1: 10,000 även

över dessa områden, blir den beräknade kostnadsskillnaden endast 150 kronor

per kvadratmil eller sammanlagt omkring 40,000 kronor, örn även kartorna

inom berörda områden skulle utgivas i skalan 1: 10,000. Från såväl

Värmlands som Västernorrlands län hava erinringar gjorts mot den mindre

skalan för nämnda områden. Härvid har hänvisats till bland annat fördelen

vid utnyttjandet av kartorna att en och samma skala förelåge för samtliga

kartblad. Även lärarkollegiet vid tekniska högskolan har förordat användning

av enbart skalan 1: 10,000 för hela kartområdet.

Uti de avgivna yttrandena har i allmänhet förordats skalan 1: 10,000 och

ytterligare understrukits de av utredningsmännen framhållna fördelarna av

nämnda skala ej minst med hänsyn till såväl jordbrukets som skogsbrukets

kartbehov. En avvikande mening härutinnan har dock framförts från dels

kommissionen för de allmänna kartarbetena, dels chefen för rikets allmänna

kartverk. I båda dessa yttranden har ifrågasatts lämpligheten av

att statsmakterna från början bunde sig för viss kartskala samt förordats,

att i fråga om kartskalan endast borde fastställas, att fotokartan skulle utgivas

i högst skalan 1: 10,000 och lägst skalan 1: 20,000 men att även en

mellanskala, förslagsvis 1: 15,000, skulle kunna ifrågakomma. Sistnämnda

skala har därvid angivits vara väl läsbar även beträffande de fotografiska

detaljerna.

Att vid nu ifrågavarande kartläggning olika skalor skulle utnyttjas över

olika områden, vilka alltid måste i viss utsträckning angränsa varandra,

synes mig vara till betydande nackdel vid kartans utnyttjande, särskilt som

underlag för andra kartarbeten men även i övrigt. Detta gäller givetvis

särskilt en karta utgiven i sammanhängande kartbladsindelning, där sålunda

lätt samma administrativa område eller en och samma fastighet skulle

till viss del komma att kartläggas i en skala och angränsande del i en annan.

En möjlighet är visserligen att utgiva samtliga blad, som ligga intill begränsningslinjerna

för de olika skalområdena, i båda skalorna. Ju mera områdena

för olika skalor komme att uppdelas, desto fler blad skulle erfordras

utgivna i båda skalorna. Vinsten ur kostnadssynpunkt bleve då

problematisk. Det torde böra erinras om att i fråga om den topografiska

kartan olika skalor — 1: 100,000 och 1: 200,000 -—■ i viss utsträckning använts

inom Norrland och att erinringar från såväl myndigheter som andra

kartkonsumenter just gjorts mot detta förhållande med hänsyn till svårigheterna

vid kartans utnyttjande. Även kartverkskommissionen har tidigare

i samband med yttrande över organisationsnämndens betänkande framhållit

nackdelarna av olika skalor för den ekonomiska kartan. Detsamma gäller

givetvis fotokartan, diir denna avses skola ersiitta den ekonomiska kartan.

Vid planläggningen av den omfattande kartläggning av landet, som nu

föreslås, synes därför böra fastställas en enhetsskala för arbetets utförande.

Vid valet av denna enhetsskala synes ingen tvekan böra råda, att den av

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 74. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

utredningsmännen föreslagna skalan 1: 10,000 bäst tillgodoser kartläggningens

syften. Även ur läsbarhetens synpunkt torde denna skala vara erforderlig

med hänsyn till karttypen, som bygger på att fotobildens detaljer

skola i stor utsträckning kunna ersätta en schematiserad kartas uppritade

och därför lättare läsbara detaljer. Detta utgör förutsättningen för att

kunna vinna de förenklingar och därmed de kostnadsminskningar vid kartläggningen,

som utredningsmännen räknat med. Av det kartprov på en fotokarta

i skala 1: 15,000, som kartverkschefen bifogat sitt yttrande, framgår

även, att denna skala ur läsbarhetens och detaljstudiets synpunkt är betydligt

underlägsen skalan 1: 10,000. För en icke fackman torde en fotokarta i

mindre skala än 1: 10,000 vara mycket svårtydd. Då härtill kommer, att

bildmaterialet, såsom utredningsmännen betonat, under alla förhållanden bör

framställas på sådant sätt, att kartor i skala 1: 10,000 kunna vid behov upprättas

även över områden, där utgivningen eventuellt skulle ske i en mindre

skala, torde såsom redan framhållits kostnadsskillnaden bliva så ringa, att

någon anledning att frångå enhetsskalan 1: 10,000 icke synes föreligga. I

den mån kartor i mindre skala, exempelvis 1:20,000, skulle visa sig behövliga

för översiktsändamål, kunna, såsom utredningsmännen påpekat, sådana

kartor lätt framställas genom förminskning av kartan i skala 1: 10,000.

Utgivning av dylika kartor torde kunna ske för en kostnad av omkring 100

kronor per kvadratmil.

Jag får sålunda föreslå, att skalan för den ekonomiska kartan och fotokartan

fastställes till 1: 10,000 med rätt för Kungl. Majit att besluta om utgivning

även av kartor i skala 1: 20,000, där särskilda skäl härför anses

föreligga.

I detta sammanhang torde även böra erinras om de önskemål, som framställts

i yttranden från tekniska högskolans lärarkollegium, skogssällskapet

och hushållningssällskapet i Jämtlands län, att genom kartverkets medverkan

kunna för specialbehov erhålla fotokartor i större skala än 1:10,000,

exempelvis i skala 1: 5,000. Skogssällskapets uttalande gäller härvid i första

hand möjligheten att i samband med kartverkets arbeten få specialfotografering

verkställd i större skala inom ett område vid exempelvis planläggning

för samhällsbildning eller för kartläggning av viss egendom e. d. I

den mån detta kan ske med tillgänglig personal och materielutrustning, synes

något hinder icke böra möta mot en sådan anordning i enstaka fall, under

förutsättning, såsom skogssällskapet avsett, att vederbörande beställare bestrider

kostnaderna. Skulle en sådan verksamhet visa sig erforderlig i större

omfattning, torde man emellertid få räkna med en särskild organisation för

ändamålet inom kartverket vid sidan av den allmänna kartläggningen, så

att kartarbetena ej bliva fördröjda av sådana specialarbeten. Det torde dock

för närvarande saknas anledning att närmare ingå på frågan om anordnandet

av en sådan affärsverksamhet inom kartverket. Den av tekniska högskolans

lärarkollegium samt hushållningssällskapet i Jämtlands län berörda

frågan avser däremot möjligheten att utnyttja det för den allmänna kartläggningen

tagna fotomaterialet för framställning av kartor i större skala

s. 19 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

19

genom förstoring av detta bildmaterial eller eventuellt även av negativen

till fotokartorna. Här är frågan huvudsakligen av teknisk-fotografisk art

och är beroende av huruvida negativmaterialet medger en förstoring till den

önskade skalan med tillräcklig skärpa. I den mån detta kan ske utan att

öka fotograferingsskalan för den allmänna kartläggningen med därav följande

ökade kostnader, synes kartverket mot ersättning böra äga att utföra

sådana arbeten. Detsamma gäller även bildmaterialets användning för andra

ändamål såsom exempelvis för framställning av stereobilder o. d. Det

synes mig nämligen vara ett intresse för statsverket, att bildmaterialet kommer

till största möjliga användning. Därest verksamheten framdeles skulle

bliva av större omfattning, kan härigenom även utvinnas en viss inkomst

för statsverket.

Beskrivning till ekonomiska kartan.

Såsom redan omnämnts, ingår i utredningsmännens förslag till de ekonomiska

kartläggningsarbetenas bedrivande icke någon beskrivning till den

ekonomiska kartan. Tidigare har sådan beskrivning utgivits sockenvis, varvid

i de senast kartlagda fyra länen i södra Sverige beskrivningen upptagit

fastigheterna med uppgift om arealen av olika ägoslag inom desamma så

långt kartskalan medgivit sådan detaljerad redovisning. Frågan örn beskrivningens

bibehållande eller icke har av utredningsmännen ingående behandlats.

Med hänsyn till de stora kostnaderna för upprättande och utgivning av beskrivningen

har förordats, att densamma slopas men att kartverket på begäran

av myndigheter eller enskilda skulle till självkostnadspris från kartan

uträkna arealer för fastigheter.

I de avgivna yttrandena hava flera hushållningssällskap och egnahemsnämnder

samt vissa skogsvårdsstyrelser uttalat önskvärdheten av att beskrivningen

åtminstone i någon förenklad form kunde utgivas, då därmed kartans

värde väsentligt skulle ökas för dessa institutioners verksamhet genom kännedomen

om fastigheternas arealer. Beskrivningens betydelse för jordbruksstatistiken

och fastighetstaxeringen har därjämte framhållits. Sistnämnda

synpunkter hava även framförts av statistiska centralbyrån, som ställt sig

mycket tveksam till beskrivningens slopande särskilt med tanke på jordbruksstatistiken.

Om emellertid beskrivningen av kostnadsskäl måste slopas,

har centralbyrån påkallat, att med hänsyn till befolkningsstatistiken åtminstone

uppgifter å totalareal land rörande rikets olika indelningar skulle

tillhandahållas centralbyrån från kartverket allt efter som kartarbetena fortskrede.

Då erinringarna mot beskrivningens slopande framförts särskilt från de

län, där beskrivning tidigare funnits utgiven samt dess värde och användning

för olika praktiska ändamål prövats och vitsordats, har det synts mig böra

undersökas, huruvida möjlighet skulle kunna föreligga att i någon form och

till rimlig kostnad utgiva beskrivningen även i fortsättningen. Med den karttyp

enligt utredningsmännens alternativ II a, som jag förordat för den ekonomiska

kartan, skulle under alla förhållanden en beskrivning icke kunna

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-

utföras på det detaljerade sätt, som hittills skett. Från kartan skulle kunna

uträknas en fastighets totalareal samt däri ingående dels areal åker och trädgård,

dels areal av sjöar och större vattendrag. En beskrivning, utgiven sockenvis,

skulle sålunda kunna upptaga fastigheterna jämte nyssberörda arealuppgifter.

En dylik beskrivning skulle givetvis draga en väsentligt lägre kostnad

än den nuvarande fullständiga beskrivningen, som enligt utredningsmännens

kostnadsberäkningar i medeltal skulle draga en kostnad av omkring

4,100 kronor per kvadratmil eller med den omfattning av den ekonomiska

kartläggningen, som jag förordat, omkring 8 miljoner kronor för hela området.

Någon exakt beräkning av vad en förenklad beskrivning av nyss antydd

art skulle komma att kosta är icke möjlig att göra utan direkta försöksarbeten.

Uppskattningsvis har emellertid en dylik beskrivning beräknats

draga omkring en tredjedel av kostnaden för den nuvarande beskrivningen.

Totalkostnaden skulle då bliva omkring 2.7 miljoner kronor. Storleksordningen

av denna summa synes mig visa, att även i denna form en beskrivning icke

gärna kan ifrågakomma, utan att behovet av densamma ur statlig synpunkt

kan starkt motiveras och anses allmänt föreligga. De skäl, som utredningsmännen

anfört för beskrivningens slopande, synas mig giva vid handen, att detta

icke är fallet, även om det givetvis mången gång är ur arbetssynpunkt fördelaktigt

att hava tillgängliga arealuppgifter och ett register över alla fastigheter

i beskrivningsform. Även för hushållningssällskapen torde dock icke

föreligga större svårigheter att vid behov låta uträkna erforderliga arealuppgifter

från kartan, då denna i den föreslagna skalan 1: 10,000 i allmänhet

kommer att redovisa åtminstone alla jordbruksfastigheter var för sig. I viss

utsträckning kunna också arealuppgifter erhållas från jordregistret.

Från Södermanlands läns hushållningssällskap har framförts tanken på

att en förenklad beskrivning till kartan skulle kunna utgivas av lokala organ,

som kunde vara villiga bekosta en sådan beskrivning. Därest intresse

för en sådan anordning visar sig förefinnas, synas hinder icke föreligga,

att kartverket medverkar till realiserande av ett sådant önskemål på samma

sätt som tidigare skett med kartutgivningen, då kostnaderna härför utgingo

av medel, anslagna av landsting eller hushållningssällskap. Om medel

för ändamålet ställdes till förfogande från länen och dessa omhänder - hade försäljningen av beskrivningarna, skulle kartverket kunna kostnadsfritt

tillhandahålla sitt material av uppgifter rörande fastigheterna till underlättande

av beskrivningens upprättande samt förmedla utförandet av de erforderliga

arealberäkningarna, konceptbeskrivningens sammanställning och

tryckningen av densamma samt övervaka arbetets genomförande. Detta

skulle i viss mån endast innebära en utvidgning av den verksamhet, som

utredningsmännen tänkt sig skola utövas vid kartverket, sedan beskrivningen

slopats, med tillhandahållande av arealuppgifter på begäran mot ersättning

till självkostnadspris.

På grund av vad jag sålunda anfört ansluter jag mig till utredningsmännens

förslag, att beskrivning till ekonomiska kartan för framtiden icke skall

utgivas genom statens försorg. Det torde, på sätt statistiska centralbyrån på
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

21

yrkat, böra åligga kartverket att tillhandahålla uppgifter rörande totalarealen

för socknar, städer och andra samhällen, allteftersom nykartläggningen fortskrider.

Kartläggning speriodens längd.

Uti direktiven för den verkställda utredningen rörande rikets ekonomiska

kartläggning har dåvarande departementschefen framhållit, att det synts uppenbart,

att, därest en ekonomisk kartläggning skulle för landet i dess helhet

bliva av betydelse, densamma måste genomföras på en relativt kort tidsperiod.

Utredningen skulle därför verkställas med utgångspunkt från att

kartläggningen bleve slutförd över hela Götaland och Svealand samt Norrlands

kustland och odlingsbygder under en tidrymd av trettio år, räknat från

det arbetet enligt de nya grunderna igångsattes.

Utredningsmännen hava utgått härifrån vid de i utredningen gjorda beräkningarna

samt uttalat, att arbetena enligt det av dem uppgjorda förslaget,

sedan den nya organisationen för kartverket till fullo utbyggts under en femårsperiod,

borde kunna slutföras inom den i direktiven angivna tiden av trettio

år, vilken även måste ur olika synpunkter anses lämpligt avvägd med hänsyn

å ena sidan till kartbehovet och å andra sidan till de tekniska möjligheterna

för kartläggningens genomförande.

I de avgivna yttrandena har, särskilt från de olika länsorganisationerna,

betonats vikten och önskvärdheten av att de planerade kartarbetena snarast

igångsattes och snabbt genomfördes med hänsyn till den föreliggande bristen

på erforderliga kartor. Härvid har ifrågasatts en ännu kortare kartläggningsperiod

än trettio år.

Det kan visserligen synas möjligt att förkorta kartläggningsperiodens längd

genom att organisationen i erforderlig mån utökas och de årliga anslagen i

överensstämmele härmed höjas. I praktiken torde emellertid ganska stora

svårigheter uppstå att organisatoriskt och tekniskt lösa en så omfattande arbetsuppgift

som den här ifrågavarande på en alltför sammanträngd tidsperiod.

I betraktande av föreliggande förhållanden och den utökning av kartläggningsprogrammet,

som jag föreslagit, torde den angivna trettioårsperioden

vara ett minimum för programmets realiserande. Det gäller nämligen

att kartlägga ett område av omkring 2,800 kvadratmil eller sålunda i medeltal

under en trettioårsperiod omkring 93 kvadratmil (930,000 hektar) per år.

Såväl av denna anledning som med hänsyn lill de årliga kostnaderna kan jag

icke tillstyrka en ytterligare förkortning av kartläggningsperioden. Å andra

sidan framgår av de avgivna yttrandena, att perioden om möjligt ej bör sättas

längre än som av angivna skäl synes nödigt. De för ifrågavarande kartarbetens

genomförande under en tidsperiod av omkring trettio år beräknade

anslagen, till vilka jag i det följande återkommer, skulle komma att i medeltal

uppgå till omkring 1.1 miljon kronor årligen. Med beaktande av fördelarna

av arbetets snabba genomförande synes mig denna kostnadsram vara

godtagbar. Jag ansluter mig därför till förslaget, att kartläggningsperioden

beräknas till trettio år och att organisation och anslag avvägas i förhållande

härtill.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

I anslutning till utredningsmännens förslag och vad jag i övrigt anfört

skulle planen för ifrågavarande kartläggningsarbete innebära,

att den ekonomiska kartläggningen av landet skall för framtiden utföras i

huvudsaklig överensstämmelse med det av utredningsmännen såsom alternativ

II a framlagda förslaget, dock att i planen för denna kartläggning skola

upptagas, utöver de områden, som angivas å kartbilaga 1 till utredningsmännens

betänkande, de socknar eller delar därav, som i den till detta protokoll

fogade bilagan närmare angivas,

att fotokarta i skala 1: 10,000 med därå inlagd fastighetsindelning beräknas

därutöver skola upprättas i fråga om övriga delar av Värmlands, Gävleborgs

och Västernorrlands län och av kustlandet i Västerbottens och

Norrbottens län, utom området motsvarande Muonionalustas kapellförsamling,

samt de delar av Jämtlands län, varöver fotokarta enligt kartbilaga 1 till

utredningsmännens betänkande avsetts skola upprättas,

att fotokarta i skala 1: 10,000 utan fastighetsindelning beräknas skola upprättas

över de delar av Kopparbergs län, som icke ingå i planen för den ekonomiska

kartläggningen, samt

att de sålunda angivna kartarbetena beräknas skola genomföras under en

kartläggningsperiod av omkring 30 år, efter det kartverkets organisation för

ändamålet upprättats.

Därest riksdagen icke har något att erinra mot det av mig tillstyrkta förslaget,

torde det böra ankomma på Kungl. Majit att besluta om ordningen för

kartarbetenas genomförande samt örn de allmänna föreskrifter, som kunna

erfordras för arbetets bedrivande.»

3. Kartornas revidering och ajourhållning.

Utredningsmännen ha beträffande frågan om de ekonomiska kartornas

revidering och ajourhållning anfört bland annat följande.

De olika ändamålen, som den ekonomiska kartan skulle tjäna, ställde också

helt olika krav på kartans ajourhållning. I flera fall kunde den speciella

ajourhållningen för visst ändamål ske utan nyutgivning av kartan

och på tillfredsställande sätt delvis utföras utan kartverkets medverkan.

Beträffande exempelvis den för befolkningsstatistiken erforderliga ajourhållningen

av kartan i fråga om gränserna för socknar, städer och andra

samhällen kunde ett exemplar av den utgivna kartan ständigt hållas ajour

hos kartverket och erforderliga arealuträkningar rörande indelningsändringarna

härifrån utföras och delgivas statistiska centralbyrån. För den centrala

förvaltningen funnes på detta sätt även tillgängligt en i denna del ständigt

ajourhållen karta, som vid behov kunde giva ledning vid spörsmål angående

rikets indelning.

För länsstyrelsernas del kunde på motsvarande sätt ett exemplar av kartan

ajourhållas för varje län vid vederbörande lantmäterikontor, för vars

verksamhet ändock givetvis vore av betydelse att hava tillgång till dessa

uppgifter samlade å en karta. Alla ändringar i gränser eller registerbeteckningar

borde därvid på lantmäterikontorets exemplar införas med rött, så att

de lätt framträdde i förhållande till det ursprungliga trycket. Genom samarbete

mellan lantmäteristyrelsen och kartverket torde en dylik ajourhållning

av ett exemplar av ekonomiska kartan å respektive lantmäterikontor

s. 23 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

23

kunna ordnas på lämpligt sätt, så att ajourhållningen kunde bliva till lättnad

även för nyutgivningen av den ekonomiska kartan.

För vägväsendet torde ajourhållningen speciellt lätt kunna ske, örn, såsom

utredningsmännen ifrågasatt, vid nya vägförslags genomförande dessa till sin

plansträckning inlades på ett exemplar av den ekonomiska kartan. En sammanställning

av de nytillkomna vägarna kunde då lätt göras på ett dylikt

exemplar av kartan hos vägingenjören och därigenom hållas tillgänglig för

länsstyrelsen och i övrigt vid förekommande behov.

Vad beträffade gränserna för nytillkomna plan- och föreskriftsområden,

torde med hänsyn till dessa gränsers betydelse för jorddelningen även dessa

komma att inläggas på lantmäterikontorens ovannämnda ajourhållna exemplar

och uppgifter därom sålunda kunna finnas lätt tillgängliga.

Såväl hushållningssällskapen som skogsvårdsstyrelserna torde för sin verksamhet

från lantmäterikontoren kunna erhålla behövliga uppgifter angående

förändringar i fastighetsindelningen.

Genom en ständig ajourhållning av den ekonomiska kartan, på sätt angivits,

av vederbörande huvudintressenter själva kunde givetvis kravet på en

ofta upprepad nyutgivning av den ekonomiska kartan i reviderat skick väsentligt

minskas och härigenom kostnaden för revidering och ajourhållning

av kartan hållas inom rimliga gränser. Dels kunde nyutgivningen ske med

längre mellanrum, varigenom reproduktions- och tryckningskostnaderna kunde

hållas nere, dels kunde arbetet vid nyutgivningen betydligt underlättas

och därmed kostnaderna nedbringas.

Utredningsmännen hava funnit, att en revidering och ajourhållning under

den föreslagna 30-åriga nykartläggningsperioden icke erfordrades för de

därunder framställda kartorna. Med hänsyn till direktiven för utredningen

hava utredningsmännen dock sökt överslagsvis beräkna kostnaderna för en

blivande revidering av kartan efter denna tid med utgångspunkt från att

sådan revidering framdeles skulle ske vart 20:e eller vart 30:e år. Utredningsmännen

hava därvid påpekat, att en beräkning av erforderlig organisation

och kostnader för ett arbete, som skulle igångsättas först efter trettio

år, torde bliva synnerligen osäker. Det syntes även vara uppenbart, att utvecklingen

i arbetsmetoder och på det tekniska området i övrigt samt andra

krav på kartornas uppgift kunna under en så lång tidsperiod helt förändra

förutsättningarna för arbetets utförande.

Departementschefen har i denna del anfört följande.

»Utredningsmännens uppfattning, att någon revidering i stort icke bör

igångsättas förrän efter den föreslagna nykartläggningsperiodens slut, torde

vara väl grundad. Frågan synes emellertid ånyo böra upptagas till närmare

prövning mot slutet av nämnda period, då även mera ingående erfarenheter

vunnits örn den nya kartans användning för olika ändamål.

De åtgärder för fortlöpande ajourhållning av exemplar av den ekonomiska

kartan beträffande ändringar i den administrativa indelningen, fastighetsindelningen,

vägnät m. m., vilka utredningsmännen — som nyss nämnts —

förordat, hava tillstyrkts i de avgivna yttrandena såsom ägnade att underlätta

arbetet för myndigheter, hushållningssällskap, egnahemsnämnder och

skogsvårdsstyrelser. Därvid har särskilt betonats fördelen av att å vederbörande

lantmäterikontor funnes ett med avseende å fastighetsindelningen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

ajourhållet exemplar av kartan över länet. Jag delar denna uppfattning

och finner åtgärderna även kunna underlätta en blivande revidering och

nyutgivning av kartorna. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda

erforderliga föreskrifter om sådan ajourhållning av kartan i olika avseenden

vid kartverket, lantmäterikontoren och hos vägingenjörerna. Förslag

till bestämmelser torde böra uppgöras av kartverket efter samråd med

lantmäteristyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.»

4. Frågan om fotokartläggningens utförande i statens regi eller

genom enskilt företag.

Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier (Esselte) har till utredningsmännen

ingivit ett anbud på framställning av fotokartan, för den händelse

en sådan skulle komma att beslutas som underlag för landets ekonomiska

kartläggning. Esselte vore villigt att bilda ett särskilt aktiebolag för ändamålet,

vilket bolag skulle bedriva sin verksamhet i intimt samarbete med

kartverket och med ständig kontrollant från detsamma. Bolaget skulle framställa

och till kartverket överlämna ett originalexemplar av fotokartan i

skala 1: 10,000 till ett pris av 3,140 kronor per kvadratmil, om flygfotograferingen

skulle verkställas ungefär i skala 1: 12,500, och till ett pris av 2,630

kronor per kvadratmil, om flygfotograferingen skulle utföras i ungefär

skala 1: 20,000. I båda fallen skulle övertäckningen vid fotograferingen vara

60 °/o i flygled och 40 % i sidled.

I skrivelse den 18 februari 1937 har Esselte erbjudit sig att i samarbete

med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget utföra den ifrågasatta fotokartläggningen

på 15 högst 20 år till tidigare angivet pris per kvadratmil.

Utredningsmännen hava förordat, att fotokartläggningen verkställdes i

statens regi.

Departementschefen har i denna del anfört följande.

»Det föreliggande spörsmålet har ur statens synpunkt givetvis sitt intresse

med hänsyn till att kostnaderna för fotokartläggningen att döma av det föreliggande

anbudet möjligen skulle kunna ytterligare nedbringas. Emellertid är

utredningsmännens kostnadsuppgift för fotokartframställningen — omkring

2,600 kronor per kvadratmil — ej direkt jämförbar med anbudets kostnadssiffra,

2,630 kronor per kvadratmil. Å ena sidan ingår icke i anbudet kostnaden

för fotokartans reproduktion och tryckning, beräknad till 449 kronor

per kvadratmil, vilken däremot inräknats i utredningsmännens uppgift, och

å andra sidan inkluderas i anbudet men icke i utredningsmännens nyssnämnda

summa dels den erforderliga punktbestämningen ur panoramakamerabilder

till stöd för fotokartframställningen, dels kostnaden för arbetsledning,

lokalhyra och allmänna expenser samt för personalens pensionering. För

nämnda punktbestämning har kostnaden beräknats till 525 kronor per kvadratmil,

och vid en årlig arbetsprodukt av omkring 90 kvadratmil örn året

torde kostnaden för arbetsledning m. m. — utom pensioneringskostnaderna

— enligt utredningsmännens beräkningar komma att uppgå till omkring 350

s. 25 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

25

kronor per kvadratmil. Utredningsmännens i tabell 9 till betänkandet angivna

kostnad, 2,624 kronor per kvadratmil, skall sålunda ökas med 875 kronor till

3,499 kronor för att angiva totalkostnaden för fotokartframställningen och

fotokartans utgivning. Å andra sidan skall anbudets kostnad — 2,630 kronor

per kvadratmil — höjas med tryckningskostnaden 449 kronor till 3,079

kronor för att angiva totalkostnaden i detta fall. Anbudet skulle sålunda utvisa

en möjlig kostnadsminskning per kvadratmil av omkring 400 kronor för

fotokartans framställning. Det är emellertid härvid att märka, att i utredningsmännens

kostnadssumma inberäknats 217 kronor per kvadratmil, motsvarande

flygvapnets avlöningskostnader m. m. under flygfotograferingen.

Dessa kostnader, som upptagits för att kostnadsberäkningarna mellan olika

arbetssätt skola bliva jämförbara, hava dock hittills icke ersatts av kartverket

och belasta ej statsverkets utgifter, därest flygvapnet skulle kunna utföra

arbetet med flygfotograferingen med oförändrade lönestater. Chefen för

flygvapnet har dock, såsom jag i det följande kommer att närmare beröra i

samband med organisationsfrågorna, ansett arbetet påfordra en utökning av

flygvapnets stater. Under alla förhållanden torde, såsom utredningsmännen

i sitt betänkande framhållit, icke vara uteslutet att med ytterligare förenklingar

och tekniska förbättringar i arbetssättet kostnaderna för fotokartframställningen

även i statens regi kunna komma att nedgå. Den beräknade

kostnadsskillnaden i förhållande till det avgivna anbudet synes mig

därför knappast vara av den storleksordning, att den kan uppväga olägenheten

av att lösbryta denna grundläggande del av kartverksamheten från

kartverkets direkta ledning. Såsom utredningsmännen framhållit, skulle

även kontrollen av arbetets kvalitativa utförande försvåras. Såväl denna omständighet

som nödvändigheten av att fotokartframställningen utföres med

hänsyn tagen särskilt till den ekonomiska kartläggningen och i intim samverkan

med dess ledning, torde ytterligare tala mot fotokartläggningens förläggande

till ett enskilt företag. Härtill kommer, såsom cheferna för generalstaben

och försvarsstaben i sina yttranden framhållit, att en dylik åtgärd kan

ingiva vissa betänkligheter ur militär synpunkt. I likhet med vad som framhållits

i de avgivna yttrandena anser jag ej heller lämpligt, att staten avhänder

sig ägande- och nyttjanderätten till bildmaterialet, på sätt bolaget i sitt

anbud förutsatt. Det synes mig nämligen vara svårt att nu överskåda, i vilken

utsträckning bildmaterialet kan komma att bliva användbart även för

andra ändamål än fotokartans framställning. Materialets användning i merkantilt

hänseende torde likaledes kunna ske i statens regi.

Beträffande Esseltes senaste förslag att ytterligare nedsätta tidsperioden för

fotokartläggningens utförande får jag hänvisa till vad jag redan anfört i fråga

örn kartläggningsperiodens längd. Därutöver torde endast böra framhållas,

att ett utförande av fotokartläggningen väsentligt snabbare än den ekonomiska

kartläggningen skulle, såsom utredningsmännen anfört, menligt inverka

på den senare. Då därjämte i de avgivna yttrandena en icke bearbetad

fotokarta ansetts vara av ringa värde för de ändamål, som den ekonomiska

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

kartan skulle tjäna, torde vara lämpligast, att de båda slagen av kartor utföras

jämsides.

På grund av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att arbetet med fotokartans

upprättande utföres i statens egen regi vid det blivande kartverket,

varvid medverkan förutsättes från flygvapnets sida vid flygfotograferingens

verkställande.»

5. Kartverkskommissionens ombildande till en rådgivande styrelse

för kartverket.

Utredningsmännen hava liksom tidigare organisationsnämnden förordat,

att kommissionen för de allmänna kartarbetena ombildades till ett rådgivande

organ beträffande alla mera betydelsefulla frågor rörande de vid kartverket

utförda kartarbetenas allmänna bedrivande samt angående förändrade

grunder för kartframställningen.

Befattningen med den direkta ledningen av kartverkets arbeten borde däremot

endast tillkomma verkets chef med de olika byråernas chefer såsom

föredragande var och en inom sitt verksamhetsområde. Det rådgivande organet

borde benämnas kartverkskommissionen. Kommissionens uppgift avsåges

i första hand vara att åstadkomma erforderlig kontakt mellan kartverket

och de viktigaste grupperna bland kartkonsumenterna, så att deras synpunkter

på kartornas framställningssätt och kartverkets arbetsplaner i möjligaste

mån kunde beaktas. Med hänsyn härtill syntes vid kommissionens

sammansättning i främsta rummet böra upptagas en representant för jordbruket

och därvid närmast för hushållningssällskapens verksamhet, en för

skogsbruket, närmast för domänstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas verksamhet,

en för lantmäteristyrelsen, en för kommunkationsväsendet, närmast

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt representanter för försvarsväsendet.

Dessa sistnämnda militära ledamöter borde, enligt vad utredningsmännen

inhämtat, med hänsyn till den nya försvarsorganisationen utgöras av chefen

för armén, chefen för försvarsstaben samt chefen för flygvapnet. Med hänsyn

till tidigare framställda önskemål i ämnet förordades, att jämväl chefen

för Sveriges geologiska undersökning skulle ingå i kommissionen, varigenom

vunnes kontakt med denna kartläggande institution och samtidigt med de vetenskapsgrenar,

som hade intresse av kartverksamheten. För ledamöterna

borde personliga ersättare utses. I kommissionen borde kartverkschefen

vara ledamot och föredragande. Såsom sekreterare kunde någon tjänsteman

vid kartverket fungera, varigenom kommissionens verksamhet kunde bedrivas

utan särskild kostnad, med undantag för resekostnads- och traktamentsersättning

till ledamot, som eventuellt icke hade sin verksamhet i Stockholm.

I samband med ombildningen av den nuvarande kartverkskommissionen

borde den uppgift, som denna kommission från början avsetts skola hava,

att verka för ett samarbete mellan de kartläggande verken till undvikande av

dubbelarbete tillgodoses genom sådana bestämmelser i instruktionerna för

kartverket, sjökarteverket och Sveriges geologiska undersökning, att sådant

samarbete komme till stånd. Bestämmelserna borde upptaga skyldighet för

nämnda verks chefer att årligen sammanträda för överläggning rörande arbetsplaner

och andra frågor, som kunde öva inflytande å de andra kartverkens

arbeten.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

27

Departementschefen har härom yttrat följande.

»Såsom utredningsmännen framhållit, torde det vara angeläget, att en närmare

kontakt finnes mellan kartverket och de viktigaste grupperna av kartkonsumenter,

så att dessas synpunkter på frågorna om kartornas framställningssätt

och kartverkets arbetsplaner kunna i möjligaste mån beaktas. I

överensstämmelse härmed torde den nuvarande kommissionen för de allmänna

kartarbetena böra ombildas till ett rådgivande organ beträffande alla

mera betydelsefulla frågor rörande kartarbetenas allmänna bedrivande.

Representanter för jordbruket, skogsbruket, lantmäteristyrelsen, kommunikationsväsendet,

försvarsväsendet samt Sveriges geologiska undersökning synas

böra ingå i nämnda rådgivande organ, som lämpligen torde kunna benämnas

kartverkskommissionen. Kommissionen torde i övrigt böra sammansättas

och dess uppgifter fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens

förslag. Anledning torde saknas att för de fall, då marinen

kan hava särskilda önskemål att framföra på kartverkets arbeten, insätta

en särskild representant i kommissionen. I sådana fall torde hinder

icke möta att genom chefens för försvarsstaben förmedling särskild sakkunnig

tillkallas för att inför kommissionen framlägga dessa specialfrågor. Det

torde böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare bestämmelser i

ämnet samt att utse kommissionens ledamöter och deras ersättare.»

6. Kartverkets organisation,

a) Utredningsmännens förslag.

Arbetena vid kartverket äro uppdelade på tre avdelningar, nämligen avdelningen

för ekonomiska arbeten och stomkartearbeten, topografiska avdelningen

och geodetiska avdelningen.

Utredningsmännen, liksom tidigare organisationsnämnden, hava tillstyrkt

bibehållande av en sådan indelning efter arbetenas art. Den stora omfattning,

som fotokartläggningen skulle få enligt förslaget, krävde emellertid, att

en särskild byrå eller avdelning inrättades för denna nya och speciella verksamhet.

För kartarbetenas utförande skulle alltså erfordras fyra byråer (avdelningar).

Med hänsyn till arbetsuppgifternas art borde de lämpligen benämnas

byrån för ekonomiska kartor, byrån för fotokartor, byrån för topografiska

kartor och översiktskartor samt byrån för geodetiska arbeten. 1

samband med omorganisationen borde verkets namn lämpligen ändras till

rikets landkarteverk.

Med utgångspunkt från att det i betänkandet framlagda förslaget till fotokartläggningens

och den ekonomiska kartläggningens utförande skulle genomföras

på trettio år hava utredningsmännen beräknat personalbehovet för

de olika byråerna. I likhet med organisationsnämnden hava utredningsmännen

funnit lämpligt, att samtliga avvägningsarbeten, vilka hittills ut
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

förts dels å topografiska avdelningen, dels å ekonomiska avdelningen, förläggas

till byrån för geodetiska arbeten, då den geodetiska avdelningen redan

omhänderhar landets precisionsavvägning. Utredningsmännen hava därvid

förutsatt på sätt organisationsnämnden föreslagit, att den statstopograf på

övergångsstat, som i många år ombesörjt avvägningsarbetet för topografiska

kartan, därvid skulle överflyttas -till byrån för geodetiska arbeten. Därest

precisionsavvägningen, såsom ansetts önskvärt, skulle komma att förnyas

och kompletteras, borde detta arbete utföras genom en tillfälligt utökad organisation.

Då det icke ingått i utredningsmännens uppdrag att framlägga förslag rörande

de topografiska kartarbelena och deras organisation, hava utredningsmännen

beträffande byrån för topografiska kartor och översiktskartor upptagit

personalbehovet i enlighet med det förslag, som framlagts av kartverkschefen

i yttrande över 1934 års departementspromemoria angående kartverkets

omorganisation, med vissa mindre jämkningar i enlighet med under

hand från kartverkschefen erhållna uppgifter. För att giva en överblick

över det blivande kartverkets organisation hava utredningsmännen upprättat

ett sammandrag över erforderlig personal under nyss angivna förutsättningar.

Därvid hava befattningarna i allmänhet angivits i ordinarie lönegrad,

ehuru detta icke bleve fallet under hela trettioårsperioden. Utredningsmännen

hava nämligen, såsom framgår av tabell 13 i betänkandet, räknat

med att nyanställd personal som regel skall före ordinarie anställning tjänstgöra

i icke-ordinarie ställning 4—6 år. De ordinarie befattningarnas

antal ansåge utredningsmännen under tiden för organisationens utbyggande

årligen böra regleras med hänsyn till nyrekrytering m. m. Ifrågavarande

sammandrag över organisationen upptar följande personal:

Befattning Lönegrad

Chef.

1 överdirektör (arvode 17,000 kronor).

Byrån för ekonomiska kartor.

1 byråchef ............................................... B 30

4 förste statskartografer.................................... B 24

14 statskartografer ......................................... B 21

17 tekniska biträden........................................ B 11

2 förste ritare (kvinnliga) .................................. B 11

8 ritare (kvinnliga) ........................................ B 7

4 ritbiträden (kvinnliga) ................................... B 4.

Byrån för fotokartor.

1 byråchef ............................................... B 30

1 förste statskartograf ..................................... B 24

9 statskartografer1 ........................................ B 21

5 flygfotografer .........#................................. B 15

2 fotografbiträden .......*................................. B 11

2 förste ritare (kvinnliga) .................................. B 11

4 ritbiträden (kvinnliga) ................................... B 4.

1 En del av dessa statskartografer skulle möjligen komma att utbytas mot lägre kvalificerad

arbetskraft.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

29

Befattning Lönegrad

Byrån för topografiska kartor och översiktskartor.

1 byråchef ............................................... B 30

2 förste statstopografer .................................... B 24

3 statstopografer .......................................... B 21

12 gravörer ............................................... B 15

2 ritare .................................................. B 11

1 ritare (kvinnlig) ......................................... B 7.

1 e. statstopograf (16)

1 e. gravör (11)

2 gravöraspiranter (9)

1 e. o. ritare (7) (kvinnlig)

2 ritelever

2 officerare å övergångsstat (särskild ersättning)

4 officerare i reserven (särskild ersättning)

3 underofficerare i reserven (särskild ersättning)

15 officerare och underofficerare inkommenderade från armén un
-

der fältarbetet.

Byrån för geodetiska arbeten.

1 byråchef och professor.................................... B 30

2 observatörer ............................................ B 26

1 förste statsgeodet ........................................ B 24

9 statsgeodeter ........................................... B 21

5 tekniska biträden........................................ B 11.

Utom byråerna.

1 redogörare och registrator, arvodesbefattning (3,600 kronor)

1 kansliskrivare och bokförare (kvinnlig) .................... B 11

1 förste expeditionsvakt.................................... B 7

2 expeditionsvakter ....................................... B 5

1 kontorsbiträde (kvinnligt) ................................ B 4.

Utredningsmännen hava i sitt betänkande även behandlat frågan om kartverkets

uppgifter och ställning i förhållande till försvarsväsendet och i ämnet

samrått med t. f. chefen för armén, generallöjtnanten Nygren, som tilllika

är chef för generalstaben. De spörsmål, som därvid särskilt ansetts

böra erhålla sin lösning i samband med kartverkets omorganisation, hava

utredningsmännen sammanfattat i följande punkter.

1. Arméns behov av kartor i fredstid borde på tillfredsställande sätt tillgodoses.

2. Militärt inflytande på bedrivandet av kartarbetena, i den mån dessa

vore av betydelse för försvarsväsendet, borde säkerställas.

3. Arméns behov av rent militära kartor, då detta behov framträdde vid

krig eller vid fara för krig, måste tillgodoses, varvid erforderliga kartläggningsformationer

borde ställas till arméns förfogande. Kartverkets ställning

till försvarsväsendet i krig måste därför klarläggas.

Vad anginge den första punkten hade framhållits betydelsen av att för

krigsmakten tjänliga topografiska kartor och översiktskartor förefunnes samt

att fotografiska eldledningskartor (artillerikartor) upprättades för vissa delar

av landet. Därjämte hade ansetts nödvändigt att även vid andra upp
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

kommande behov i fråga om framställning av kartor för militärt ändamål

kartverket kunde medverka vid dessa arbetens utförande.

Någon ändring i planen för den topografiska kartläggningen eller för översiktskartors

upprättande hade icke avsetts. Det framlagda förslaget om

fotokartans framställning till underlag för den ekonomiska kartläggningen

innebure upprättande av fotokartor långt utöver vad ur militär synpunkt

ifrågasatts. Utredningsmännen hade även förutsatt, att så långt möjligt kartkonsumenternas

intressen borde tillgodoses vid uppgörande av planen för

arbetenas bedrivande, exempelvis vid aktuella behov av kartors upprättande

för domänverkets eller försvarsväsendets räkning. Den möjligheten stöde

därjämte alltid öppen att med utnyttjande av kartverkets utrustning för

ändamålet och till kartverket inkommenderad lämplig militär personal

utföra särskilt brådskande militära kartarbeten. Dylika arbeten förutsattes

skola ske med anslag från militär stat, som ställdes till kartverkets

förfogande. Med hänsyn till sådana speciella militära kartarbetens

sporadiska karaktär vore det varken ur organisatorisk eller ekonomisk

synpunkt lämpligt att för tillgodoseende av dessa behov anställa

särskild civil personal. En lämplig organisatorisk anordning funne

utredningsmännen vara, att den i den nya försvarsorganisationen till tjänstgöring

vid kartverket avsedde regementsofficeren på arméstabens stat genom

bestämmelser i kartverkets blivande instruktion bleve föredragande i alla

sådana speciella militära kartfrågor och därmed representerade den militära

byrå inom kartverket, som kunde vid behov genom inkommenderad militär

personal svälla ut för tillgodoseende av ifrågavarande kartarbeten. Under

sådan kommendering borde den militära personalen vara underställd kafvel

kschefen, liksom även arbetena borde sta under hans ledning men med

den militäre föredraganden såsom arbetsledare i detalj.

I fråga om punkten 2 funne utredningsmännen, att det militära inflytandet

vore tillgodosett genom att i den rådgivande kartverkskommissionen föreslagits

skola ingå chefen för armén, chefen för försvarsstaben och chefen

för flygvapnet. De årliga arbetsplanerna och eventuella ändringar av betydelse

i kartframställningen förutsattes nämligen skola prövas av kommissionen

och fastställas av Kungl. Maj:t. Örn därjämte i kartverkets instruktion

föreskreves, att den militäre föredraganden skulle deltaga i behandling

av ärenden, som avsåge de för militära ändamål särskilt betydelsefulla kartai

betena, syntes det militära önskemålet örn inflytande på kartverksamheten

bliva säkerställt.

Vad slutligen anginge punkten 3 syntes det utredningsmännen kunna tagas

för givet, att det blivande kartverket i händelse av krig måste för ändamålet

stå till förfogande, då detta verk beträffande såväl personal som utrustning

komme att vara försvarsväsendets egentliga tillgång på detta fackområde.

Bestämmelser härom borde införas i kartverkets instruktion. Den närmare

planläggningen av verkets organisation i händelse av krig borde uppgöras

av vederbörande militära myndighet i samråd med kartverkschefen.

Utredningsmännen hava även i detta sammanhang berört frågan om anordnandet

av det avsedda samarbetet mellan kartverket och flygvapnet för

flygfotograferingens verkställande samt därvid förutsatt, att erforderliga bestämmelser

härom samt angående grunderna för den ersättning, som skulle

utgå till flygvapnet vid arbetenas utförande, skulle utfärdas av Kungl. Majit

och inflyta i instruktionerna för flygstyrelsen och kartverket. Förslag till

bestämmelser borde gemensamt framläggas av chefen för flygvapnet och

kartverkschefen.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

31

b) Departementschefens yttrande.

>Kartverkets uppgifter och ställning i förhållande till försvarsuäsendet.

Innan jag ingår på frågorna om den för de olika byråerna erforderliga

personalen och dennas lönegradsplacering, torde böra upptagas de spörsmål,

som framförts av de hörda militära myndigheterna och som sammanhöra

med organisationen av kartverket.

Utredningsmännens framlagda förslag rörande ordnandet av samarbetet

mellan det blivande civila kartverket och de militära myndigheterna synes

mig å ena sidan tillgodose försvarsväsendets önskemål och intressen vid

kartverksamhetens bedrivande och å andra sidan säkerställa planmässigheten

vid den allmänna kartläggningen ur andra kartkonsumentgruppers

synpunkt. Emellertid hava chefen för generalstaben, t. f. chefen för försvarsstaben

samt chefen för flygvapnet i sina senast avgivna yttranden framfört

vissa nya önskemål i fråga örn kartverkets såväl organisation som verksamhet.

De två förstnämnda cheferna hava påyrkat, att byråchefen på den topografiska

byrån alltid skulle vara officer och att befattningen skulle besättas

med den regementsofficer vid generalstabskåren, som enligt 1936 års

försvarsbeslut upptagits vid arméstaben för tjänstgöring vid kartverket

för att där mera direkt representera de militära intressena. Fördelen med

denna anordning ur militär synpunkt har angivits vara, att härigenom ledningen

av arbetena med den topografiska kartläggningen och översiktskartornas

framställning skulle omhänderhavas av en officer, som ständigt

vore väl orienterad i sådana militära frågor, vilka handläggas inom försvarsväsendets

ledning, och därigenom kunde vid planläggningen av arbetena

lättare tillgodose de uppkommande militära kartbehoven inom aktuella delar

av landet. För att uppfylla dessa krav på befattningens innehavare har

förutsatts, att ombyte på platsen med icke alltför stora tidsmellanrum skulle

ske, något som givetvis även ur militär synpunkt vore nödvändigt, om ifrågavarande

officer skulle kunna åter användas i militär tjänstgöring.

Förslaget skulle sålunda innebära, att byråchefen på den topografiska

byrå, som avses skola ingå i det blivande kartverket, ständigt skulle ombytas,

enligt vad jag inhämtat med tidsintervall på 3—5 år. Redan av

denna anledning synes förslaget mindre lämpligt med hänsyn till planmässigheten

i byråns verksamhet. Då härtill kommer, att generalstabskårens

officerare givetvis måste utväljas ur helt andra synpunkter än med

hänsyn till den topografiska kartverksamheten samt den nya försvarsordningen

icke förutsätter någon utbildning av dessa officerare vid de topografiska

kartläggningsarbetena, torde man icke med säkerhet kunna räkna

med erforderlig teknisk sakkunskap på kartverksamhetens område hos en

därifrån till topografiska byrån såsom byråchef förflyttad officer. Med de

förutsatta täta ombytena på befattningens innehavare skulle därigenom de

topografiska kartarbetena kunna komma att ställas under en med arbetenas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

bedrivande oerfaren chef. Detta skulle givetvis inverka ofördelaktigt både

på arbetsresultatet vid byrån och på chefens ställning till personalen.

Enligt min mening tillgodoses både kartverkets och försvarsväsendets intressen

bäst, om byråchefen på topografiska byrån utses med hänsyn till

vederbörandes kvalifikationer på det kartografiska och reproduktionstekniska

området samt såsom arbetsledare. De speciella militära synpunkterna och

önskemålen på verksamheten böra å andra sidan, såsom utredningsmännen

föreslagit, företrädas av den vid kartverket tjänstgörande regementsofficeren

å generalstabskårens stat såsom föredragande i militära frågor. Det av

chefen för försvarsstaben framhållna önskemålet örn täta ombyten av militär

representant vid kartverket för uppehållande av bästa kontakt med försvarsväsendets

ledning och dess intentioner kan då också genomföras utan olägenhet

för den allmänna kartverksamheten.

Det militära inflytandet på planläggningen av de för försvarsväsendet betydelsefulla

kartarbetena, vare sig det gäller revidering och ajourhållning av

den topografiska kartan och översiktskartorna eller fotokartläggningen, tillgodoses

dels genom den militäre föredragandens möjlighet att framföra förslag

till kartverkschefen vid uppgörandet av de årliga arbetsplanerna eller

i övrigt, dels genom att dessa arbetsplaner liksom hittills avses skola fastställas

av Kungl. Maj:t. Jag förutsätter nämligen, att den militäre föredraganden

liksom de civila byråcheferna skall äga att resexvationsvis framföra

en eventuellt avvikande mening i de ärenden, i vilkas handläggning han

instruktionsenligt skall deltaga. En ytterligare säkerhet för att försvarsväsendets

synpunkter skola komma till Kungl. Maj:ts kännedom, när det

gäller kartverkets arbetsplaner, ligger däri, att den av mig tidigare förordade

rådgivande kartverkskommissionen bland annat kommer att hava till uppgift

att yttra sig över kartverkets arbetsplaner för att tillgodose kartkonsumenternas

intressen samt att i denna kommission föreslagits skola såsom

repi''esentanter för försvarsväsendet ingå chefen för armén, chefen för försvarsstaben

och chefen för flygvapnet.

Slutligen vill jag framhålla, att mitt avstyrkande av förslaget om en militär

byråchef för topografiska byrån icke innebär, att icke en officer kan

ifrågakomma såsom chef för nämnda byrå. Tvärtom torde, såsom utredningsmännen

påpekat, vid tillsättandet av denna tjänst vara lämpligt att till

befattningen förvärva en därtill lämplig officer, som är förtrogen med de

topografiska kartarbetena. Men det bör förutsättas, att vederbörande har

erforderlig utbildning vid kartverket och för framtiden vill ägna sig helt åt

kartverksamheten.

Vad därefter angår de av chefen för flygvapnet i hans yttrande framställda

yrkandena avse dessa, dels att kartverkets arbetsuppgifter skulle utökas

att omfatta även framställning av för flygvapnet erforderliga kartor

samt att, då dessa arbeten komme att bliva ganska betydande, en härför

lämpad organisation med sakkunnig personal borde ordnas inom kartverket,

dels att för det vid flygfotograferingen förutsatta samarbetet mellan flygvapnet

och kartverket en utökning av flygvapnets stater borde ske.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-

33

Den av chefen för flygvapnet upptagna första frågan är helt ny, och någon

närmare utredning om arbetets omfattning och lämpliga organisation saknas.

På grund härav och då frågan icke direkt sammanhänger med kartverkets

nu planerade omorganisation utan närmast berör framställningen av ett nytt

slag av militära specialkartor, anser jag mig i detta sammanhang icke närmare

böra ingå på frågan. Det synes mig emellertid riktigt, att det blivande

kartverket, liksom vid tillgodoseendet av arméns kartbehov, bör biträda även

vid framställningen av erforderliga kartor för flygvapnets verksamhet. I den

mån därvid kartorna kunna anses erforderliga även för andra ändamål än

de rent militära, såsom exempelvis för flygtrafiken, torde kunna ifrågasättas,

att de nya kartorna upptagas bland dem, som kartverket bör utgiva, men i

övrigt torde ifrågavarande kartbehov böra tillgodoses — liksom då det gäller

speciella militära kartor för armén — med anslag från försvarsväsendets

stat och till kartverket inkommenderad militär personal, i detta fall sålunda

med anslag och personal från flygvapnet. Det torde ankomma på flygvapnets

chef att i samråd med det omorganiserade kartverkets chef verkställa

den utredning och framlägga de förslag, som den väckta frågan kan anses

kräva.

Vad beträffar den av chefen för flygvapnet upptagna frågan örn erforderlig

militär personal för medverkan från flygvapnets sida vid den för kartläggningen

behövliga flygfotograferingen, torde det efter närmare utredning

angående behovet av en utökning av flygvapnets stater för här nämnda ändamål

ankomma på chefen för försvarsdepartementet att framlägga de eventuella

förslag, som därav kunna föranledas. Det torde emellertid böra framhållas,

att även om en utökning av flygvapnets personal skulle visa sig nödvändig

det likväl synes ur både kartvexkets och flygvapnets synpunkt fördelaktigast,

att den för flygfotograferingen behövliga personalen, utom i

fråga om fotografer, tillhandahålles av flygvapnet. Då någon flygfotografering,

såsom jag i det följande kommer att beröra, icke erfordras för kartverkets

räkning under sommaren 1937 utöver vissa försöksarbeten, torde

under alla förhållanden en eventuell utökning av flygvapnets personal icke

vara nödvändig under nästkommande budgetår.

Jag får sålunda tillstyrka, att samarbetet mellan försvarsväsendet och det

blivande kartverket ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens

förslag och att, såsom därvid förutsatts, det må ankomma på

Kungl. Majit att utfärda erforderliga instruktionsbestämmelser i ämnet. Jag

förutsätter, att förslag till dylika bestämmelser skall framläggas gemensamt

av chefen för armén, chefen för flygvapnet samt chefen för kartverket.

Byråindelning och personalorganisation.

I likhet med utredningsmännen anser jag, att kartverket bör organiseras

på fyra byråer. Med hänsyn till vad kartverkschefen framhållit om önskvärdheten

av kortare benämningar på de olika byråerna än de av utredningsmännen

föreslagna förordar jag, att byråerna i huvudsaklig överensIiihang

till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 74. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

stämmelse med kartverkschefens förslag benämnas ekonomiska kartbyrån,

topografiska kartbyrån, fotogrammetriska byrån samt geodetiska byrån.

Ordningsföljden mellan byråerna har jag därvid angivit med utgångspunkt

från att de båda byråer, som hava huvudkartornas utgivning till arbetsuppgift,

böra först upptagas samt därefter de båda subsidiärt verksamma byråerna

med specialuppgifter. I enlighet med utredningsmännens förslag, till

vilket jag ansluter mig, skulle arbetsuppgifterna fördelas på de olika byråerna

på följande sätt.

Ekonomiska kartbyrån skall hava till uppgift att upprätta och utgiva den

ekonomiska kartan samt de över vissa områden avsedda fotokartorna med

fastighetsindelning. Även ombesörjandet av utgivningen av fotokartan skulle

tillhöra denna byrå med hänsyn till denna kartas användning såsom underlag

för byråns kartframställning.

Topografiska kartbyrån skall handhava arbetet med den topografiska

kartans revidering och utgivning samt upprättande, revidering och utgivning

av erforderliga översiktskartor.

Fotogrammetriska byrån skall handhava alla arbeten, som erfordras för

fotokartans upprättande, med undantag av den till stöd för fotokartan erforderliga

numeriska punktbestämningen. Därjämte böra arbeten, som avse

bildmaterialets utnyttjande även för andra ändamål, åvila denna byrå.

Geodetiska byrån skall liksom hittills utföra de med rikstrianguleringen

sammanhängande geodetiska arbetena samt därjämte alla avvägnings- och

övriga höjdmätningsarbeten ävensom numerisk punktbestämning för fotokartan

vare sig denna utföres genom triangulering, polygonmätning eller ur

bildmaterialet.

Utredningsmännens förslag, att chefen för kartverket bör givas överdirektörs

ställning och att befattningen hänföres till sådan tjänst, som omhandlas

i avlöningsreglementets 5 § 1 morn., med ett arvode av 17,000 kronor,

har jag ansett mig böra biträda. En lägre tjänsteställning än motsvarande

överdirektör i lönegraden A 2 synes mig icke böra ifrågasättas med hänsyn

till verkets omfattning och arbetsuppgifter, och då jag delar utredningsmännens

och lönenämndens uppfattning, att befattningen bör hänföras till förordnandetjänst,

torde sålunda arvodet i enlighet med utredningsmännens

förslag böra fastställas till 17,000 kronor.

Beträffande den för arbetsledningen på byråerna erforderliga personalen

anser jag i likhet med utredningsmännen, att cheferna för byråerna med

hänsyn till arbetsuppgifternas krävande art och omfattning böra givas byråchefs

ställning och sålunda uppföras i lönegrad B 30 samt att övrig personal

för arbetsledning bör placeras i lönegrad B 24. Härvid förutsätter jag emellertid,

dels att professorn vid generalstaben, som tillhör lönegraden B 30 och

redan förestår den nuvarande geodetiska avdelningen vid kartverket, med i

huvudsak oförändrade arbetsuppgifter placeras såsom byråchef å geodetiska

byrån, dels att de å den nuvarande geodetiska avdelningen upptagna

två observatörerna, vilka på grund av dem åvilande arbetsuppgifter och härför

uppställda högre utbildningsfordringar äro placerade i lönegraden B 26,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

35

alltjämt skola bibehållas i samma lönegrad och i viss utsträckning biträda

vid arbetsledningen. Övriga högre kvalificerade tjänstemän förutsättas liksom

hittills skola uppföras i lönegrad B 21.

Vad angår den lägre kvalificerade personalen å byråerna har placeringen i

lönegrader av utredningsmännen föreslagits i förhållande till nuvarande lönegrader

för redan förefintliga befattningar. Av de nytillkomna grupperna

befattningshavare, nämligen flygfotografer och fotografbiträden å den fotogrammetriska

byrån samt tekniska biträden å den ekonomiska kartbyrån

och geodetiska byrån, hava de förstnämnda jämställts med gravörerna på

den topografiska byrån samt övriga föreslagits skola placeras i lönegrad

B 11, i vilken lönegrad enligt kartverkschefens förslag även upptagits två nya

gravyrritare vid topografiska kartbyrån. Beträffande flygfotografernas löneplacering

har kartverkschefen ansett denna vara för låg och att de med

hänsyn till den ansvarsfulla och riskbetonade tjänstgöringen samt till de utbildningskrav

för anställning i flygtjänst och fotografi, som på dem måste

ställas, borde uppföras i lönegraden B 19. Å andra sidan har statskontoret

gjort gällande, att placeringen av såväl flygfotografer som fotografbiträden

vore onödigt hög vid jämförelse med andra i motsvarande lönegrader placerade

befattningshavare i statens tjänst. I förhållande till de nu i lönegrad

B 15 vid kartverket uppförda gravörerna och heliogravyrritarna, vilka helt

erhålla sin utbildning vid kartverket, synes mig lägre placering än den av

utredningsmännen föreslagna knappast kunna ifrågakomma för de här berörda

befattningshavargrupperna, vilka även hava att utföra ett tekniskt precisionsarbete,

på vilket kartarbetenas kvalitet i hög grad är beroende. Vad

kartverkschefen anfört rörande flygfotografernas riskbetonade tjänstgöring,

vilket givetvis äger sin riktighet, synes mig närmast böra influera på den

särskilda ersättningen till flygfotograferna under flygtjänst men icke på deras

lönegradsplacering. Enligt vad jag inhämtat hava utredningsmännen beträffande

rekryteringen av flygfotograferna räknat med möjligheten, att underbefäl

från flygvapnet skulle komma att söka dylik anställning, sedan

grundläggande utbildning i fotografi erhållits. I viss utsträckning måste utbildningen

med hänsyn till de speciella förhållandena vid fotokartframställningen

alltid ske vid verket. Även med hänsyn till dessa förhållanden torde

lönegradsplaceringen icke behöva beräknas högre än vad utredningsmännen

föreslagit. Jag ansluter mig därför även i detta fall till utredningsmännens

förslag.

Jag vill i detta sammanhang även beröra den framställning, som gjorts

av gravörer och heliogravyrritare vid kartverkets topografiska avdelning

dels örn införande av vissa tjänster i lönegrad B 17 för dessa tjänstemän för

att bereda dem befordringsmöjligheter, dels örn bibehållande av samtliga

övriga befattningar såsom gravörer och heliogravyrritare i lönegraden B 15.

Av vad jag nyss anfört rörande lönegradsplaceringen för övriga likartade

personalgrupper torde redan framgå, att någon anledning till uppflyttning i

lönegrad av nu ifrågavarande befattningshavare knappast kan anses motiverad.

Möjligen skulle kunna ifrågasättas, att de två gravörer, som mot

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

särskilt arvode hava att fullgöra vissa arbetsuppgifter utöver gravörtjänsten,

den ene såsom biträde vid rit- och gravyrarbetenas tillsyn och ledning samt

vid utbildningen, den andre såsom biträde vid tillsynen och vården av det

topografiska kartarkivet m. m., skulle erhålla en från övriga gravörer avvikande

högre lönegradsplacering. Uti tidigare avgivet yttrande över 1934

års departementspromemoria, i vilken två befattningar upptagits för sistnämnda

ändamål under benämningen förste gravörer i lönegraden B 17, har

kartverkschefen ansett mindre lämpligt att förvandla nu utgående arvoden

till fyllnadsavlöning till två befattningar i lönegrad B 17, då det icke vore

givet att till nämnda uppdrag förordnade under hela sin tjänstetid bevarade

för uppdraget erforderliga egenskaper. Kartverkschefen ansåg därför arvodesprincipen

vara att föredraga. På grund härav och då en motsvarande

anordning med befattningar i mellangrad mellan den högre och lägre kvalificerade

personalen på övriga byråer icke från något håll ifrågasatts, anser

jag, att den nuvarande anordningen med särskilt arvode för berörda uppdrag

bör bibehållas. Å andra sidan synes det mig önskvärt, i den mån särskild

högskole- eller universitetsutbildning icke med nödvändighet erfordras

för de högre kvalificerade befattningarna vid verket, att öppna möjlighet

för tjänstemän, som, utan att hava genomgått dylik utbildning, visa sig

särskilt dugliga i arbetet och i övrigt därtill lämpliga, att ifrågakomma vid

befordran till befattning, som eljest närmast avsetts för högre kvalificerad

arbetskraft. Jag återkommer härtill i samband med frågan angående de

särskilda kompetensfordringar, som böra uppställas för de olika slagen avbefattningar.

Den andra frågan, som berörts i framställningen, avser kartverkschefens

av utredningsmännen upptagna förslag örn inrättande av två nya befattningar

såsom ritare (gravyrritare) i lönegrad B 11 vid topografiska byrån. Då

det ur arbetssynpunkt torde vara lämpligt, att befattningshavare för gravyroch

gravyrritningsarbetena före ordinarie anställning utbildas såsom gravörer,

synas skäl tala för att samtliga hithörande ordinarie befattningar upptagas

i lönegrad B 15 såsom gravörtjänster. Det torde emellertid hava avsetts, att

de två föreslagna nya ordinarie befattningarna i lönegrad Bil skulle besättas

med ännu icke gravörutbildad personal. Med hänsyn härtill torde dessa

befattningar icke böra upptagas såsom ordinarie gravörtjänster i lönegrad

B 15 utan böra ersättas av två icke-ordinarie befattningar som gravyrritare,

avsedda såsom rekryteringstjänster för gravörpersonal. Jag kommer vid

beräkning av personalstat för topografiska byrån att upptaga tjänsterna på

nyssnämnda sätt.

Innan jag ingår på beräkningarna av det för arbetenas utförande erforderliga

antalet befattningar på de olika byråerna, torde böra beröras frågan angående

fortsatt rekrytering från armén av personal för de topografiska

kartarbetena samt för arbetet med översiktskartornas upprättande. Vid

olika tillfällen har ifrågasatts att övergå till användning av enbart civil personal

även för dessa kartarbeten. Skälen härför hava närmast varit att

söka vinna bättre kontinuitet i arbetena, då den militära, till kartverket in
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

37

kommenderade personalen icke kunnat beräknas tjänstgöra under längre,

sammanhängande perioder. Följden härav har nämligen blivit, att ny personal

måst utbildas för fältarbetena med korta mellanrum. För arméns vidkommande

hava också de ständigt återkommande kommenderingarna till

kartverket av ett relativt stort antal officerare oell underofficerare särskilt under

sommarmånadernas fältarbete varit ägnade att medföra vissa svårigheter

i fråga om tjänstgöringens ordnande vid truppförbanden. Ur försvarsväsendets

synpunkt torde dock vara önskvärt, att i viss om också minskad omfattning

aktiv personal från armén även i fortsättningen utbildas vid kartverket

i topografiskt arbete. Det hittillsvarande systemet bär även baft vissa

fördelar för kartverket på grund av möjligheten dels att vid de topografiska

fältarbetena personalstyrkan kunnat ökas eller minskas allt efter behovet,

dels att sådan vid fältarbetena tidigare använd personal kunnat efter uppnådd

pensionsålder (i allmänhet vid fyllda 50 år) utnyttjas vid kartverkets

arbeten mera kontinuerligt mot en relativt låg tilläggsersättning till den utgående

statspensionen. Då båda systemen — med helt civil personal eller

med delvis militär, delvis civil personal — hava sina fördelar, har det synts

mig lämpligast, att det nuvarande systemet med inkommenderad personal får

ytterligare prövas inom det blivande såsom civilt omorganiserade kartverket

och att därvid ytterligare erfarenheter kunna samlas rörande den

lämpligaste formen för personalens rekrytering för den topografiska byrån.

Ett skäl att tillsvidare i viss utsträckning anlita militär personal för dessa

arbeten ligger även däri, att det måste vara av vikt för kartverket att få taga

i anspråk den tidigare vid de topografiska kartarbetena utbildade personalen.

Den tid, som skulle åtgå att utbilda nya civila fältmätare, lärer för övrigt

göra det omöjligt att åtminstone för närvarande avvara den militära personalen

under fältarbetsperioden.

I ett avseende synes emellertid redan nu böra beslutas en utvidgning av

den civila personalen på topografiska byrån i förhållande till den i utredningsmännens

betänkande beräknade. Uti den förutberörda framställningen

från gravörer och heliogravyrritare har framhållits, att deras arbetskraft i

mycket ringa utsträckning tages i anspråk vid de topografiska fältarbetena,

ehuru de även utbildats härför. Det har därvid bland annat betonats, att

byråarbetet med gravyr och reproduktionsritning är i hög grad påfrestande

och att det därför även av denna anledning vore ett önskemål, att personalen

finge det ombyte och den kroppsliga rekreation, som fältarbetet medförde.

Tidigare har denna personal utnyttjats mer i fältarbete än vad fallet

är för närvarande, då dessa befattningshavare i allmänhet endast var

fjärde sommar utföra fältarbete. Orsaken härtill torde i främsta rummet

hava varit brist på kompetent personal för gravyrarbetena, sedan arbetet

nied revidering av äldre tryckplåtar blivit alltmer omfattande. Gravörerna

hava därför måst i första hand användas för byråarbetet. Denna utveckling

synes mig varken ur verkets eller personalens synpunkt vara önskvärd.

Då utbildning av gravörer torde taga omkring 5—6 år i anspråk och då,

innan ny sådan arbetskraft erhållits, en utvidgning av fältarbetstiden för

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

nämnda personalgrupp endast i ringa omfattning torde kunna genomföras,

synes det önskvärt, att beslut snarast fattas om en utökning av nämnda

personal, så att erforderlig nyrekrytering och utbildning kunna igångsättas.

Enligt vad jag under hand inhämtat skulle för att utan inskränkning i arbetsplanen

varje år under omkring fyra månader bereda fältarbete åt halva

antalet gravörer och heliogravyrritare erfordras ytterligare 2 gravörer utöver

vad i utredningsmännens betänkande angivits. Kostnadsökningen på

kartverkets stat skulle härigenom framdeles komma att uppgå till omkring

11,500 kronor. Då emellertid avlöning i högsta löneklassen icke utgår

mer än under en del av tjänstgöringstiden samt den inkommenderade

militära personalen samtidigt torde kunna minskas vid fältarbetena med

sex officerare och traktamentsersättningen under fältarbetet är lägre för gravörerna

än för inkommenderade officerare, torde kostnadsökningen på kartverkets

stat kunna i medeltal beräknas uppgå till omkring 9,000 kronor

per år. Det är emellertid då att märka, att sex officerare under fyra sommarmånader

årligen frigöras för arméns behov, vilkas avlöning överstiger

kostnadsökningen vid kartverket. I verkligheten medför sålunda anordningen

ett förbilligande av kartarbetena, örn de vid kartverket tjänstgörande

officerarnas avlöning å militär stat medräknas.

För genomförandet på trettio år av det i utredningsmännens betänkande

avsedda kartläggningsprogrammet har beräknats det antal befattningshavare

å byråerna, som jag tidigare angivit. Med hänsyn till de av mig förordade

utvidgningarna i kartläggningsprogrammet dels i fråga om det ekonomiska

kartläggningsområdets omfång med omkring 320 kvmii, dels i

fråga om fotokartområdet med omkring 114 kvmii samt dels genom den

föreslagna inläggningen av fastighetsindelningen å fotokartorna inom sistnämnda

område, erfordras vissa utökningar i den beräknade personalstaten

för att arbetet skall medhinnas under trettioårsperioden. Beräkningen härav

har skett efter samma grunder, som i utredningsmännens betänkande. Det

erforderliga antalet befattningar av olika slag torde i likhet med vad som

skett i utredningsmännens betänkande böra i den beräknade personalstaten

upptagas såsom ordinarie, ehuru detta icke blir fallet under hela kartläggningsperioden

på grund av nyrekryteringen, förutsatt provtjänstgöring för

nyanställd personal m. m. I likhet med utredningsmännen finner jag nämligen

nödvändigt, att under tiden för utbyggandet av organisationen personalförteckningen

rörande tjänstemän å ordinarie stat årligen regleras, så att å

ena sidan icke upptages större antal ordinarie befattningar, än till vilka

fullt utbildad personal beräknas finnas tillgänglig, och å andra sidan ordinarie

tjänst kan påräknas av den nyrekryterade personalen inom rimlig tid,

vilken i utredningsmännens betänkande tabell 13 angivits till 4—6 år för olika

slag av befattningshavare. Om det senare ej bleve fallet, torde möjligheten

att åstadkomma en fullgod rekrytering äventyras och därmed också hela

planen för den snabbare kartläggningen. Lönesättningen är nämligen i allmänhet

relativt låg i förhållande till vad motsvarande teknisk arbetskraft

s. 39 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

39

på andra områden skulle kunna erhålla och befordringsmöjligheterna likaledes

mycket begränsade. Detta förhållande avses skola i någon mån kunna

kompenseras med den ordinarie anställningsformen.

Personalen å den ekonomiska kartbyrån har med utgångspunkt från det

utvidgade kartläggningsprogrammet beräknats behöva ökas utöver utredningsmännens

förslag med 4 statskartografer i lönegraden B 21, 3 tekniska biträden

i lönegraden B 11, 2 förste ritare i lönegraden B 11, 2 ritare i lönegraden

B 7 och 3 ritbiträden i lönegraden B 4. Byråns personal skulle då komma

att utgöras av en byråchef (B 30), 4 förste statskartografer (B 24), 18

statskartografer (B 21), 20 tekniska biträden (B 11), 4 förste ritare (B 11),

10 ritare (B 7) samt 7 ritbiträden (B 4).

Å den topografiska kartbyrån skulle i enlighet med utredningsmännens beräkningar

och den av mig förut förordade ändringen av antalet gravörer och

gravyrritare den civila personalen komma att bestå av en byråchef (B 30), 2

förste statstopografer (B 24), 3 statstopografer (B 21), 14 gravörer (B 15), 1

ritare (B 7) samt viss icke ordinarie rekryteringspersonal, beräknad till 1 e.

statstopograf (16), 3 e. gravyrritare (11), 2 gravöraspiranter (9), 1 e. o. ritare

(7) samt ritelever. Härtill skulle komma militär personal dels för årskommendering

6 officerare och 3 underofficerare på stat, övergångsstat eller i

reserven, dels under fältarbetena inkommenderad ytterligare militär personal,

vilken sedan antalet gravörer blivit utökat torde kunna beräknas till i medeltal

9 officerare och underofficerare från armén. För speciella militära kartarbeten,

vare sig för armén eller flygvapnet, beräknas såsom tidigare framhållits

särskild inkommenderad militär personal komma att ställas till förfogande

från armén och flygvapnet allt efter uppkommande behov.

Vad angår den fotogrammetriska byrån Ira i utredningsmännens förslag

upptagits bl. a. 9 statskartografer i lönegrad B 21, varvid emellertid angivits,

att en del av dessa statskartografer möjligen skulle kunna utbytas mot lägre

kvalificerad arbetskraft, därest det efter de föreslagna försöksarbetena visar

sig, att förenklingar i bildtrianguleringsarbetet kunna genomföras. Även kartverkschefen

har i sitt yttrande framhållit, att för rutinarbetet å denna byrå

icke erfordrades högskoleutbildning och att under förutsättning att arbetsledningen

vore högkvalificerad å det fotogrammetriska området statskartograferna

torde kunna ersättas av delvis tekniska biträden och delvis flygfotografer,

vilka nått den levnadsålder, då 1’lygtjänst icke längre borde ifrågakomma.

Den högre kvalificerade personalen måste förutsättas skola hava högskoleutbildning,

och nyrekryteringen torde i huvudsak icke kunna ske annat än

genom nyutbildning av personal vid tekniska högskolan. Denna utbildning

torde draga omkring fyra år för examens avläggande från vederbörlig fackavdelning

vid högskolan. För att ej fördröja erforderlig rekrytering torde

därför vara nödvändigt att snarast fastställa det antal statskartografer, sorn

kommer att behövas, då eljest planen för fotokartläggningen kan bliva förskjuten

och därmed också planen för den ekonomiska kartläggningen. Under

hänsynstagande till den utvidgning i kartläggningsprogrammet, som jag tidigare

förordat, har jag låtit ytterligare undersöka, vilket minimum av högre

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

kvalificerad arbetskraft som skulle erfordras, om förenklingarna i arbetsmetoderna

i huvudsak kunde genomföras. Beräkningarna hava givit till resultat,

att fem statskartografer skulle erfordras samt att fyra skulle kunna utbytas

mot 2 flygfotografer och 2 tekniska biträden. Under dessa förutsättningar

skulle personalen å byrån komma att utgöras av en byråchef (B 30),

1 förste statskartograf (B 24), 5 statskartografer (B 21), 7 flygfotografer

(B 15), 2 tekniska biträden (B 11), 2 fotografbiträden (B 11), 2 förste ritare

(B 11) samt 4 ritbiträden (B 4). De jämkningar, som efter försöksarbetenas

verkställande möjligen kunna visa sig önskvärda i fördelningen av befattningarna

på flygfotografer och tekniska biträden, kunna sedermera ske, enär

byråns personal endast successivt bör anställas under den femårsperiod, som

beräknas åtgå för kartverkets utbyggande.

I fråga om den geodetiska byråns personal har kartverkschefen, såsom tidigare

nämnts, ansett, att densamma även för gymnsamt tänkbara fall torde

vara knappt beräknad i utredningsmännens betänkande. Föreståndaren för

den nuvarande geodetiska avdelningen, professorn vid generalstaben, har i

sitt till kartverkschefen avgivna yttrande i frågan ansett en ökning utöver

den av utredningsmännen föreslagna personalen med fyra statsgeodeter sannolikt

bliva erforderlig, om tidsschemat för kartläggningen skulle med säkerhet

kunna hållas. Med hänsyn till de gjorda uttalandena samt den ytterligare

arbetsbelastning för geodetiska byrån, som den av mig föreslagna utvidgningen

i kartläggningsprogrammet innebär beträffande såväl triangulering

som avvägning, synes ytterligare en statsgeodet böra anställas, så att

särskilt i början av kartläggningsperioden de geodetiska arbetena vinna erforderligt

försprång. Skulle framdeles en minskning visa sig möjlig, kan reglering

ske i samband med nuvarande personals avgång med pension. På

grund av vad kartverkschefen anfört angående den ifrågasatta försöksverksamheten

med multiplexapparat vid fotokartframställningen och de möjligheter

till höjdpunktbestämning, som därigenom skulle kunna yppas och

medföra, att barometerhöjdmätning skulle bliva överflödig, synas för närvarande

icke böra upptagas några tekniska biträden å geodetiska byrån. De

planerade försöksarbetena torde få bliva avgörande för huruvida framdeles

sådana arbetskrafter böra anställas eller huruvida arbetskrafterna på fotogrammetriska

byrån kunna behöva något utökas för höjdpunktsmaterialets

bestämning. Den geodetiska byråns personal skulle under här framlagda utgångspunkter

bliva en byråchef (B 30), 2 observatörer (B 26), 1 förste statsgeodet

(B 24) och 10 statsgeodeter (B 21). Med hänsyn till de vetenskapliga

kvalifikationer, som böra uppställas på innehavaren av byråchefsbefattningen

på denna byrå, samt byråchefens ställning som ledare av även de mera

vetenskapliga geodetiska arbetena samt det därvid ofta ifrågakommande internationella

samarbetet torde, såsom utredningsmännen föreslagit, befattningens

innehavare böra benämnas byråchef och professor. Ett ytterligare skäl

härför synes föreligga däri, att befattningen i realiteten ersätter den nuvarande

befattningen såsom professor vid generalstaben.

I fråga örn personal utom byråerna hava utredningsmännen upptagit en

s. 41 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

41

arvodestjänst såsom redogörare och registrator med ett arvode av 3,600 kronor

och avsedd att besättas med pensionerad officer, en kansliskrivare och

bokförare i lönegraden B 11, en förste expeditionsvakt i lönegrad B 7, 2 expeditionsvakter

i lönegrad B 5 samt ett kontorsbiträde i lönegrad B 4. Härvid

har förutsatts, att redogöraren även skulle biträda kartverkschefen med erforderlig

sekreterarhjälp. Såsom framgår av de tidigare omnämnda yttrandena

från statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd har viss

tveksamhet yppats om lämpligheten av inrättandet av den föreslagna redogörarbefattningen

samt uppdelningen av bok- och räkenskapsföringen på redogöraren

och en kansliskrivare. Lönenämnden har ifrågasatt, huruvida icke

i stället borde inrättas en befattning såsom kassör och registrator i lönegrad

B 14 och att sekreterargöromålen anförtroddes en halvtidsamanuens, förslagsvis

i lönegrad 18. Jag biträder lönenämndens förslag beträffande upprättande

av en befattning som kassör och registrator i lönegrad B 14 för bokförings-,

kassa- och registratorsgöromålen såsom mera överensstämmande med

sättet för dylika arbetens ordnande inom de civila verken. Beträffande sekreterarhjälp

till kartverkschefen torde däremot i ett verk av kartverkets tekniska

natur sekreterargöromålen närmast avse — förutom vissa tekniska

frågor, för vilka personal vid byråerna torde kunna utnyttjas — en del enklare

expeditionsgöromål samt biträde för arbetsstatistiska ändamål, upprättande

av översikter över arbetets fortgång i olika detaljer m. m. för att giva

kartverkschefen möjlighet att följa arbetsekonomien i olika arbetssätt och

personalens lämpligaste utnyttjande o. d. Det synes mig därför, att tillsvidare

och intill dess större erfarenhet vunnits om lämpligaste formen för ordnandet

av biträde åt kartverkschefen i anslaget till icke-ordinarie arbetskraft bör

upptagas ett belopp, som möjliggör anställande av ett väl kvalificerat kvinnligt

biträde för ändamålet. Beloppet torde kunna beräknas såsom för extra

tjänsteman i lönegrad 11. Härigenom vinnes också, att vid förfall för kassören

och registratorn, såsom under semester, sjukdom e. d., inom kartverkets

organisation finnes åtminstone någon, som kan vid behov vikariera å nämnda

befattning. I likhet med lönenämnden finner jag även erforderligt, att för

skrivgöromål beräknas något extra biträde utöver det av utredningsmännen

föreslagna ordinarie kontorsbiträdet.

Beträffande antalet expeditionsvakter har kartverkschefen i sitt yttrande

framhållit, att det av utredningsmännen föreslagna antalet knappast kunde

förslå efter genomförandet av den avsedda utsvällningen av organisationen.

Även utredningsmännen hava delat denna uppfattning men ansett, att tillsvidare

kunde räknas med extra arbetskraft för ändamålet. Hänsyn härtill

torde få tagas vid beräkning av anslagsmedel till icke-ordinarie tjänstemän.

Av den tidigare lämnade redogörelsen rörande det avsedda samarbetet mellan

kartverket och försvarsväsendet framgår, att de militära intressena härvid

mera direkt skola representeras av den regementsofficer vid generalstabskåren,

som i den nya försvarsorganisationen beräknats skola tjänstgöra vid

kartverket. I försvarsbeslutet upptogs emellertid, intill dess den beräknade

nyorganisationen av kartverket skulle äga rum, inom arméstaben för en to
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

pografisk avdelning — förutom nämnde regementsofficer vid generalstabskåren

samt en professor, vilken såsom redan nämnts beräknas skola överflyttas

såsom byråchef till kartverkets geodetiska byrå — en för pensionerad

officer avsedd befattning med arvode av 3,180 kronor. I samband med framläggande

av 1937 års statsverksproposition har chefen för försvarsdepartementet

uttalat, att i och med genomförandet av den omorganisation av rikets

allmänna kartverk, varom proposition avsåges skola framläggas till årets

riksdag, komme den nuvarande topografiska avdelningens arbetsuppgifter

att överflyttas till det nya, helt under jordbruksdepartementet lydande kartverket,

varför medel för den för dessa uppgifter behövliga personalen vid

sådant förhållande icke längre borde upptagas under fjärde huvudtiteln. Rubriken

»Topografiska avdelningen» och den därunder upptagna personalen

hade därför avförts ur den föreslagna staten för arméstaben. Med hänsyn

härtill och då nyssnämnda arvodesbefattning torde avsetts för vissa militära

uppgifter inom kartverket och den vid kartverket tjänstgörande regementsofficeren

otvivelaktigt för honom åvilande arbetsuppgifter torde behöva någon

till sitt biträde, synes för ändamålet en befattning för pensionerad officer

med ett arvode av 3,180 kronor böra upptagas på kartverkets stat. Det torde

härvid vara tänkbart, att på denna befattning skulle framdeles kunna placeras

en officer i flygvapnets reserv, varigenom såväl armén som flygvapnet

bleve representerade vid kartverkets arbeten, på sätt chefen för flygvapnet

ansett önskvärt med hänsyn till flygvapnets kartbehov.

I enlighet med de av mig sålunda framlagda förslagen rörande personalorganisationen

vid kartverket, efter det utbyggnaden till avsedd full arbetskapacitet

genomförts, skulle denna personalorganisation bliva av följande

omfattning.

Befattning Lönegrad

Chef.

1 överdirektör (arvode 17,000 kronor).

Ekonomiska kartbyrån.

1 byråchef ............................................... B 30

4 förste statskartografer.................................... B 24

18 statskaftografer ......................................... B 21

20 tekniska biträden ........................................ B lt

4 förste ritare ............................................ B 11

10 ritare .................................................. B 7

7 ritbiträden .............................................. B 4

Topografiska kart by rån.

1 byråchef ................................................ B 30

2 förste statstopografer .................................... B 24

3 statstopografer ........................................... B 21

14 gravörer ................................................ B 15

1 ritare ................................................... B 7

s. 43 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74. 43

Befattning Lönegrad

Icke ordinarie civil personal:

1 e. statstopograf ............................................ 16

3 e. gravyrritare ............................................ 11

2 gravöraspiranter .......................................... 9

1 e. o. ritare .............................................. 7

ritelever

Militär personal med arvode (i medeltal):

6 officerare å stat, övergångsstat eller i reserven

3 underofficerare å stat, övergångsstat eller i reserven

9 officerare och underofficerare under fältarbetet.

Fotogrammetriska byrån.

1 byråchef .............................................. B 30

1 förste statskartograf .................................... B 24

5 statskartografer ........................................ B 21

7 flygfotografer .......................................... B 15

2 tekniska biträden ...................................... B 11

2 fotografbiträden .......................................... B 11

2 förste ritare .......................................... B 11

4 ritbiträden .............................................. B 4

Geodetiska byrån.

1 byråchef och professor .................................. B 30

2 observatörer ............................................ B 26

1 förste statsgeodet ...................................... B 24

10 statsgeodeter .......................................... B 21

Utom byråerna.

1 kassör och registrator .................................. B 14

1 förste expeditionsvakt .................................. B 7

2 expeditionsvakter ...................................... B 5

1 kontorsbiträde ........................................... B 4

Icke ordinarie personal:

1 e. kansliskrivare .......................................... 11

1 e. expeditionsvakt ........................................ 5

1 e. kontorsbiträde .......................................... 4

Militär personal:

1 officer i reserven med ett arvode av 3,180 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Beträffande de ordinarie befattningarna är att märka, att desamma under

utbyggande av organisationen samt vid nyrekrytering i viss utsträckning

komma att ersättas med icke-ordinarie personal under provtjänstgöring

och under utbildningstiden. Personalförteckning avses därför skola fastställas

för varje budgetår, allt efter som fullt utbildad personal finnes tillgänglig.

Vidare ingår icke personal för barometerhöjdmätning, då sådan

personals anställning blir beroende av ytterligare försöksarbeten.

Med nyssnämnda personalorganisation skulle en blivande avlöningsstat

för kartverket få ungefärligen följande uppställning, varvid ersättningar

till militär personal, som inkommenderats till kartverket — av skäl, som i

det följande komma att beröras — hava upptagits under avlöning till ickeordinarie

personal, ehuru dessa ersättningar för närvarande utgå från anslaget

till kartarbeten m. m.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . .

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t ..........................................

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar m. m.........kronor 62,300

b) Avlöningsförhöjningar m. m., för
slagsvis

.................... » 2,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis............................

kronor 723,900

» 2,000

» 64,300

» 40,600

Summa kronor 830,800.

Frågan om ändring av kartverkets namn.

Utredningsmännen hava ansett lämpligt, att i samband med kartverkets

omorganisation verkets namn ändrades från rikets allmänna kartverk till

rikets landkarteverk.

Någon anledning att på grund av det blivande verkets föreslagna arbetsuppgifter

verkställa en namnändring synes mig knappast föreligga. Förslaget

torde också närmast hava föranletts av en önskan att tillskapa en kortare

benämning. Då emellertid verket i dagligt tal alltid torde benämnas enbart

kartverket och någon förväxling därvid knappast torde behöva befaras med

sjökarteverket, torde det officiella namnets längd knappast medföra större

olägenheter. Då däremot, såsom kartverkskommissionen och kartverkschefen

anfört, vissa praktiska olägenheter skulle bliva en följd av namnändringen,

anser jag mig böra förorda bibehållandet av verkets numera hävdvunna

namn.»

s. 45 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

45

7. Med organisationen sammanhängande spörsmål.

Kompetensfordringar för olika befattningar.

Uti gällande instruktion för kartverket är stadgat, att för anställning såsom

observator, statsgeodet eller statskartograf erfordras förutom provtjänstgöring

vid verket viss examen, nämligen för observator filosofie licentiatexamen

med ettdera av ämnena astronomi eller geodesi, för statsgeodet filosofisk

ämbetsexamen eller filosofie kandidatexamen, vardera nied minst betyget

med beröm godkänd i ettdera av ämnena astronomi, geodesi eller matematik,

samt för statskartograf lantmäteriexamen.

Organisationsnämnden har endast föreslagit sådan ändring, att sistnämnda

examen skulle berättiga till anställning även såsom statsgeodet.

Uti till kartverkschefen avgivet yttrande år 1934 över departementspromemorian

har professorn vid generalstaben tillstyrkt nämnda ändringsförslag

med det tillägget, att i ämnet geodesi skulle erfordras minst betyget med beröm

godkänd, samt framhållit, att chefen för byrån för geodetiska arbeten

borde innehava professorskompetens.

Utredningsmännen hava för sin del förordat, att beträffande olika befattningar

å geodetiska byrån kompetensfordringarna uppställdes enligt nuvarandebestämmelser

men med de tillägg professorn vid generalstaben tillstyrkt.

Vad beträffade den högre kvalificerade personalen på ekonomiska kartbyrån

och fotogrammetriska byrån borde nuvarande bestämmelser rörande

statskartograf alltjämt tillämpas. Dock syntes även avlagd examen vid annan

avdelning än fackskolan för lantmäteri vid tekniska högskolan, vid Chalmers

tekniska instituts högre avdelning eller skogshögskolans jägmästarkurs

böra berättiga till anställning som statskartograf under förutsättning, att vederbörande

styrkt sig äga erforderliga kunskaper inom fastighetsbildningens

eller fotogrammetriens områden. Vad byråchefsbefattningarna på nämnda

byråer beträffade, borde viss examen ej uppställas såsom kompetensvillkor

utan vid befattningarnas tillsättande i främsta rummet hänsyn tagas till vederbörandes

kvalifikationer såsom arbetsledare samt teoretiska och praktiska

utbildning på kartverkets arbetsområden och därmed sammanhängande tekniska

frågor. För de tekniska biträdena ansåges någon bestämd utbildning

icke böra föreskrivas, utan borde hänsyn närmast tagas till vederbörandes

vana vid fältarbete och fallenhet för ritarbete. Utbildnings- och provtjänstgöringsåren

vid kartverket finge härvid vara utslagsgivande. Utredningsmännen

funne dock önskvärt, att sökande förvärvat en viss utbildning utöver

vanlig folkskola, såsom realexamen, examen från teknisk skola, fran

underofficersskola e. d. För anställning som flygfotograf borde uppställas

fordran på såväl flygutbildning som fotografisk utbildning. Beträffande

övriga icke nämnda “befattningar funne utredningsmännen icke direkt bora

uppställas speciella kompetensfordringar, dock att för befattningar i lönegrad

B 21 eller högre grad i allmänhet borde erfordras avlagd studentexamen samt

praktisk erfarenhet på arbetsområdet.

Departementschefen bär härom anfört följande.

»Vid fastställande av de speciella kompetensfordringarna för den högre

kvalificerade personalen synes mig böra beaktas, att så vilt möjligt dessa

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

fordringar uppställas på sådant sätt, att personalen kan förflyttas mellan

de olika byråerna, varigenom å ena sidan bättre befordringsmöjligheter skapas

inom verket och å andra sidan arbetskraft från en byrå kan utnyttjas

även å en annan, då arbetsanhopning kräver detta. Härigenom kan det totala

personalbehovet lättare hållas inom den beräknade organisationsramen.

Det torde böra ankomma på kartverkschefen att i denna del på för arbetet

lämpligaste sätt verkställa en dylik disposition av arbetskrafterna.

Den examen, som bäst motsvarar fordringarna på en allsidig användning

av personalen vid kartverkets arbeten, torde otvivelaktigt vara lantmäteriexamen

eller numera avgångsexamen från fackskolan för lantmäteri vid tekniska

högskolan. Denna examen omfattar bland annat den kunskap i fastighetsbildning,

som erfordras för statskartograferna vid den ekonomiska kartläggningen,

samt den utbildning i högre geodesi och fotogrammetri, som bör

föreligga saväl för nämnda statskartografer som för dem, som tjänstgöra vid

fotokartframställningen. Om i sistnämnda ämne minst betyget med beröm

godkänd erhållits vid berörda examen, föreligga även förutsättningarna för

tjänstgöring såsom statsgeodet. Denna examen synes mig sålunda böra uppställas

som den vanliga kompetensfordran för statskartografer och statsgeodeter.

Med tanke på rekryteringen för de delvis vetenskapligt betonade observatorsbefattningarna

torde emellertid även avlagd filosofie ämbets- eller kandidatexamen

med minst betyget med beröm godkänd i ett av ämnena astronomi

eller geodesi fortfarande böra berättiga till anställning som statsgeodet.

Det kunde visserligen ifrågasättas, huruvida icke i dylikt fall samma kompetensfordringar

som för observator borde uppställas. Detta synes dock icke

nödvändigt, da det visat sig, att i flera fall statsgeodeter efter anställning vid

kartverket avlagt filosofie licentiatexamen för att erhålla kompetens för observatorsbefattning.

Likaså torde vara lämpligt med tanke på de fotogrammetriska arbetena

och utvecklingen av arbetsmetoderna vid fotokartläggningen, att avlagd examen

från fackskolan för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan

med specialstudier i fotogrammetri, minst motsvarande betyget med beröm

godkänd i ämnet högre geodesi med fotogrammetri vid fackskolan för lantmäteri,

må berättiga till anställning som statskartograf vid den fotogrammetriska

byrån.

I övrigt synas, såsom föreslagits, kompetensfordringarna för nu nämnda

befattningar böra utformas så, att även avlagd examen vid annan fackskola

vid tekniska högskolan, vid Chalmers tekniska institut eller vid skogshögskolans

jägmästarkurs må berättiga till anställning som statskartograf under

förutsättning att vederbörande såsom specialelev vid tekniska högskolan

avlagt tentamen i ämnet jorddelningsrätt eller högre geodesi med fotogrammetri

vid fackskolan för lantmäteri.

Beträffande kompetensfordringama för observator synes, på sätt lärarkollegiet

vid tekniska högskolan framhållit, förutom filosofie licentiatexa
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

47

men i astronomi eller geodesi även teknisk doktorsgrad i geodesi böra berättiga

till sådan anställning.

I fråga om byråcheferna torde, såsom utredningsmännen förordat, icke

böra — utom för byråchefen å geodetiska byrån — fastställas viss avlagd

examen, utan böra vid deras tillsättning i främsta rummet vederbörandes

kvalifikationer såsom arbetsledare samt teoretiska och praktiska utbildning

på kartverkets arbetsområden vara avgörande. För byråchefen å geodetiska

byrån torde, på sätt lärarkollegiet vid tekniska högskolan tillstyrkt, därutöver

böra uppställas fordran på filosofie eller teknisk doktorsgrad i

geodesi.

Frånsett vad utredningsmännen anfört i fråga örn fordringarna för anställning

såsom flygfotograf, torde beträffande övriga av mig icke särskilt

omnämnda befattningar några speciella kompetenskrav icke böra uppställas.

Icke heller synes det mig lämpligt att binda sig vid några generella regler,

enligt vilka sökande till dessa befattningar skola dokumentera sig besitta det

mått av allmänbildning, som i ena eller andra fallet erfordras.

På sätt jag tidigare anfört, synes möjlighet böra beredas tjänsteman vid

kartverket att, ehuru han icke i allo fyller därför uppställda fordringar,

kunna erhålla befordran till högre kvalificerad tjänst, därest han i sitt arbete

visat framstående duglighet och i övrigt befinnes därtill lämplig. En sådan

möjlighet synes mig ägnad att verka sporrande på intresset för den med rutinarbetet

sysselsatta personalen.

Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med utfärdande av

instruktionen för det omorganiserade kartverket närmare fastställa bestämmelserna

rörande de av mig sålunda förordade kompetensfordringarna

och ifrågasatta dispensmöjligheterna.»

Förslaget om upprättande i krigsarkivet av en kartcentral för moderna

utländska topografiska kartor.

I samband med kartverkets organisationsfrågor hava utredningsmännen i

sitt betänkande även berört ett från krigsarkivet till utredningen framlagt

förslag om inrättandet inom nämnda arkiv av en kartcentral för moderna,

utländska topografiska kartor.

Förslaget innebär att åstadkomma ett offentligt arkiv av moderna, utländska

topografiska kartor till vetenskapligt och praktiskt gagn genom att komplettera

och successivt fullständiga de i krigsarkivet redan förefintliga samlingarna

av utländska kartor. I krigsarkivet torde nämligen finnas den största

samlingen av sådana kartor inom landet, sedan generalstabens topografiska

avdelning och rikets allmänna kartverk därstädes deponerat sina samlingar

av sådana kartor. Depositionen har skett på förslag av 1930 års arkivsakkunniga

för att göra samlingarna mera åtkomliga och lättare utnyttjningsbara

för forskning av olika slag.

Utredningsmännen hava upptagit spörsmålet närmast med hänsyn till

frågan, huruvida kartverkets samlingar av berörda kartor alltjämt borde för
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

varas hos krigsarkivet eller örn det blivande kartverket självt borde omhänderhava

ett dylikt kartarkiv.

Utredningsmännen hade därvid funnit, att såväl ur ekonomisk synpunkt

som med hänsyn till samlingarnas utnyttjande den nuvarande ordningen vore

att föredraga. I samband med omorganisationen av kartverket borde därför

erforderliga instruktionsbestämmelser utfärdas, som stadfäste den nuvarande

ordningen för kartsamlingarnas förvaring samt för framtiden ordnade

samarbetet i denna del mellan kartverket och krigsarkivet. Uti krigsarkivets

skrivelse hade emellertid även ifrågasatts, att då det i främsta rummet skulle

gälla genom kartverkets förmedling erhållna kartor, för vilkas vård kartverket

eljest skulle hava att draga försorg, kostnaderna för vården och anskaffningen

borde påföras kartverkets stat. Den årliga kostnaden beräknades

uppgå till omkring 4,300 kronor, varav 2,300 kronor för en lialvtidsamanuens

och 2,000 kronor för inköp av kartor och därmed sammanhängande

utgifter. Ehuru utredningsmännen funne det tveksamt, huruvida icke ett

eventuellt anslag för ändamålet borde uppföras direkt å arméstabens stat,

å vilken krigsarkivet uppförts, syntes dock de av krigsarkivet anförda skälen

och arkivets utnyttjande även av andra än militära forskare kunna tala för

att, då krigsarkivet i övrigt skulle komma att kostnadsfritt för kartverket

ombesörja vården av kartsamlingarna, det ifrågavarande anslaget upptoges

på kartverkets stat. Med hänsyn till det allmänkulturella intresse den väckta

frågan ägde samt till de fördelar, som därigenom erbjöde sig att för framtiden

vårda kartverkets samlingar av utländska kartor, tillstyrkte utredningsmännen

förslaget i dess huvudprinciper men förutsatte, att planen för kartarkivets

omfattning borde underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Departementschefen har i denna del yttrat följande.

»Av de skäl, utredningsmännen anfört, synes den föreslagna anordningen

rörande förvaringen och vården av kartverkets utländska kartsamling vara

lämplig och medföra fördelar såväl ur kostnadssynpunkt som ur allmänhetens

synpunkt vid samlingens utnyttjande för olika slags forskning.

Då det här gäller en uppgift, som närmast torde få anses tillhöra kartverksamheten,

och då genom anordningen kartverket i övrigt befrias från utgifter

för kartsamlingens förvaring, synes det ifrågasatta anslaget till samlingarnas

komplettering och vård böra utgå från medel anvisade å kartverkets

stat såsom bidrag till krigsarkivets ifrågavarande verksamhet. På samma

sätt som vid flygvapnets medverkan vid flygfotograferingen ersättning utgått

och avses skola utgå från kartverkets stat från anslaget till kartarbeten m. m.,

torde vara lämpligast, att medel för nu ifrågavarande ändamål beräknas från

samma anslag och tillhandahållas krigsarkivet mot räkning. Såväl ändamålet

som den omständigheten, att vederbörande biträde vid vården av kartsamlingen

icke är tjänstgörande vid kartverket, synes mig i detta fall tala

för att beloppet ej uppdelas i dels avlöningsmedel, dels omkostnader.

Då det föreslagna beloppet synes skäligt, tillstyrker jag sålunda, att vid

beräkning av anslag för det omorganiserade kartverket medel för ändamålet

upptagas på nyss angivet sätt. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att

meddela närmare föreskrifter om det blivande samarbetet mellan kartverket

och krigsarkivet samt örn medlens användning.»

s. 49 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

49

8. Kostnaderna för kartläggningsarbetenas genomförande enligt

det förordade förslaget.

Departementschefen har beträffande kostnaderna för kartläggningsarbetenas

genomförande anfört följande.

»Uti den av utredningsmännen gjorda kostnadsberäkningen för den ekonomiska

kartläggningen enligt det av dem framlagda och av mig tillstyrkta

alternativet II a har kostnaden för det av utredningsmännen till ekonomisk

kartläggning föreslagna området, omkring 1,650 kvmil, beräknats uppgå till

omkring 18,200,000 kronor. Med den utvidgning av det ekonomiska kartläggningsområdet,

som jag funnit mig böra föreslå beträffande Värmlands,

Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens

län med tillsammans omkring 320 kvmil, skulle kostnaden för den ekonomiska

kartläggningen, såsom förut angivits, komma att ökas med omkring

3.050.000 kronor till omkring 21,250,000 kronor, varvid denna kartläggning

skulle komma att omfatta omkring 1,970 kvmil av landet.

Utredningsmännen hava vidare förordat, att utöver den av dem föreslagna

ekonomiska kartläggningen skulle upprättas fotokarta över ett område

på omkring 1,034 kvmil för en beräknad kostnad av omkring 4,510,000

kronor. Efter nyssberörda utvidgning av det ekonomiska kartläggningsområdet

skulle av nämnda fotokartområde återstå 714 kvmil. Enligt det av

mig förordade förslaget skulle över detta område upprättas fotokarta med

fastighetsindelning enligt alternativ III i utredningsmännens betänkande.

Kostnaden härför har beräknats uppgå till omkring 4,410,000 kronor. Slutligen

har jag tillstyrkt, att fotokarta med fastighetsindelning upprättas

över den norra delen av Norrbottens läns kustland, som icke upptagits i utredningsmännens

förslag, med undantag av Muonionalustas kapellförsamling.

Detta nya område utgör omkring 114 kvmil och kostnaden för kartläggningens

utförande på angivet sätt har beräknats uppgå till omkring

840.000 kronor.

Sammanlagda kostnaden skulle alltså enligt de gjorda beräkningarna för den

ekonomiska kartläggningen samt upprättande av fotokarta med fastighetsindelning

uppgå till omkring (21,250,000 + 4,410,000 + 840,000 =)

26.500.000 kronor. Under den föreslagna kartläggningsperioden av 30 år

skulle den årliga kostnaden i medeltal för dessa arbeten alltså bliva omkring

883.000 kronor. I denna kostnad ingår emellertid icke kostnaden för arbetsledning,

lokal och allmänna expenser. Dessa kostnader hava utredningsmännen

beräknat komma att uppgå till omkring 184,000 kronor årligen

för ekonomiska kartbyrån samt fotogrammetriska och geodetiska byråerna.

Denna summa torde med hänsyn till den av mig förutsatta utökade

karlverksamheten böra avrundas uppåt till 190,000 kronor. Sammanlagda

totalkostnaden för arbetena vid nyssnämnda tre byråer skulle då kunna beräknas

uppgå till (883,000 + 190,000 =) 1,073,000 kronor om året i medeltal

under 30-årsperioden.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 74.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

För den topografiska byråns verksamhet hava utredningsmännen beräknat

en årskostnad av omkring 325,000 kronor. Med den utökning av gravörpersonalen,

som jag föreslagit, torde denna årliga medelkostnad böra höjas

till 334,000 kronor.

Slutligen utgör årliga kostnaden för avlöning till kartverkschefen, kassören,

kansli- och kontorsbiträden och militärassistentens biträde 32,700 kronor

samt för bidrag till den av mig i det föregående omnämnda kartcentralen

i krigsarkivet 4,300 kronor.

För hela kartverkets framtida verksamhet under den avsedda 30-årsperioden

torde sålunda årskostnaden kunna beräknas komma att uppgå till i

medeltal omkring (1,073,000 + 334,000 + 32,700 + 4,300 =) 1,444,000 kronor

mot enligt utredningsmännens förslag 1,302,000 kronor. I såväl utredningsmännens

som av mig anförda kostnadsberäkningar ingå vissa kostnader,

som emellertid icke komma att upptagas å kartverkets stat, nämligen

dels beräknat dyrtidstillägg å personalens avlöningar, vilken kostnad

med den beräknade personalstaten torde uppgå till omkring 80,000 kronor,

samt beräknad kostnad för vid flygfotograferingen tjänstgörande militär personals

avlöning m. m. omkring 20,000 kronor. På kartverkets stat skulle

sålunda sammanlagda beloppet kunna beräknas till 1,344,000 kronor, varav

såsom tidigare nämnts 830,800 kronor på avlöningsstaten.

I staten för budgetåret 1936/1937 äro anslagen till rikets allmänna kartverk

upptagna till ett sammanlagt belopp av (426,900 + 87,300 + 230,500 = )

744,700 kronor. Kostnadsökningen i förhållande till denna stat skulle alltså

bliva omkring 600,000 kronor per år vid genomförd utbyggnad av det

omorganiserade kartverket. Härav belöpa omkring 76,000 kronor på vissa

befattningars upptagande såsom civila tjänster från att tidigare hava varit

upptagna på militär stat eller tillkommit genom kartverkets skiljande från

generalstaben, omkring 36,000 kronor på föreslagen utökning av topografiska

byrån, 9,000 kronor på överförande av generalstabens översiktskarta från

generalstabens till kartverkets stat samt 4,000 kronor i anslag till kartcentral

i krigsarkivet. Återstoden eller (600,000 — 76,000 — 36,000 — 9,000 —

4,000 =) 475,000 kronor skulle alltså belöpa på den ekonomiska kartläggningens

och fotokartläggningens snabbare bedrivande för genomförande av dessa

kartläggningsarbeten på 30 år.

Det torde här böra framhållas, att med nuvarande organisation och arbetssätt

den ekonomiska kartläggningen fortskrider med en arbetsprodukt av omkring

10 kvmil kartlagd areal om året. Vid genomförandet av det av mig föreslagna

kartläggningsprogrammet beräknas medhinnas per år i medeltal 66

kvmil ekonomiskt kartlagd areal — enligt beräkning motsvarande omkring

40 kvmil kartlagd areal av den svårighetsgrad, som nuvarande årlig arbetsprodukt

avser — samt därutöver omkring 27.6 kvmil, över vilka fotokarta

med inlagd fastighetsindelning skall upprättas. Genom ökningen i de årliga

anslagen för den ekonomiska kartläggningen och fotokartläggningen, vilken

ökning i stort sett utgör en fördubbling mot nuvarande anslag, utvinnes som

arbetsprodukt en årligen kartlagd areal, som kan uppskattas till flerdubbelt

s. 51 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

51

större än den nuvarande. En väsentlig minskning i kostnaderna per kartlagd

areal har alltså möjliggjorts genom den av utredningsmännen föreslagna

förenklingen i sättet för den ekonomiska kartläggningens utförande

och utnyttjande av de fotogrammetriska kartläggningsmetoderna. Kostnadsminskningen

torde per ekonomiskt kartlagd areal enligt utredningsmännens

beräkningar kunna uppskattas till mer än 50 % i förhållande till även den

tidigare ekonomiska kartläggningen i skala 1: 20,000. Kartläggningen av endast

det område, som föreslagits skola ekonomiskt kartläggas, skulle med tidigare

arbetssätt och organisation draga omkring 120 år. Med nuvarande

årskostnader för de ekonomiska, fotogrammetriska och geodetiska arbetena

eller sammanlagt omkring 514,000 kronor skulle arbetet med den ekonomiska

kartläggningen av nyssnämnda område alltså kunna beräknas kosta

(120 X 514,000 =) 61,680,000 kronor och därvid skulle fotokartområdet dock

fortfarande sakna kartläggning. För det av mig föreslagna kartläggningsprogrammets

fullständiga genomförande på 30 år skulle kostnaden efter

samma beräkningsgrunder bliva (30 X 1,073,000 =) 32,190,000 kronor. Vinsten

av den fyra gånger snabbare och betydligt utökade kartläggningen samt

den det oaktat väsentligt nedbringade totalkostnaden synes mig vara så betydande,

att de högre årskostnaderna äro väl motiverade.

Jag vill emellertid i likhet med utredningsmännen betona, att de här angivna

kostnadsberäkningarna, såsom grundade på begränsade erfarenheter

från det ekonomiska kartläggningsarbetet inom Göteborgs och Bohus län samt

uppskattning av svårighetsgraden för arbetet inom övriga län med hänsyn

till folktäthet, fastighetsuppdelning och omfattning av odlad jord givetvis

äro behäftade med vissa osäkerhetsmoment, som icke kunna undvikas. Det

sätt, varpå beräkningarna verkställts, torde dock giva en så noggrann uppfattning

av kostnadernas storleksordning, som det är möjligt att åstadkomma,

och under alla förhållanden lämna en i allt väsentligt riktig bild av relationen

mellan tidigare och blivande kartläggningskostnader. Det synes ej

heller uteslutet, att genom ytterligare förenklingar i de tekniska metoderna

samt möjligheten att inom en större organisation kunna rationalisera arbetet

besparingar kunna åstadkommas, till vilka hänsyn icke nu kunnat tågås.?

9. Anslagsfrågor.

Avlöning sanslag.

Utredningsmännen hava med skrivelse den 12 november 1936 inkommit

med ett av dem utarbetat förslag till avlöningsstat för budgetåret 1937/1938,

upprättat under förutsättning, att omorganisationen av kartverket och arbetssättet

vid de ekonomiska kartarbetena skulle fr. o. m. den 1 juli 1937

komma att genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad i utredningsmännens

betänkande föreslagits. Utredningsmännen hava därvid funnit,

att avlöningsanslaget borde för budgetåret 1937/1938 beräknas till

544,550 kronor, samt härom framhållit bland annat följande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Vid statförslagets upprättande hade utredningsmännen utgått från att

själva stommen till den nya organisationen borde upprättas redan under

budgetåret 1937/1938. Däremot kunde organisationens utbyggande till den

omfattning, som erfordrades för den väsentligt utvidgade framtida kartverksamheten

icke genomföras annat än successivt i mån av utbildning av erforderlig

personal och anskaffande av behövlig utrustning för fotokartframställningen.

Personalen för arbetsledningen borde omedelbart anställas, så

att densamma snarast insattes i sina blivande uppgifter och att under övergångsåren

förarbetena till den vidgade verksamheten kunde planeras och

igångsättas. Förarbetena såväl för den ekonomiska kartläggningen som för

fotokartframställningen måste nämligen äga 2 å 3 års försprång framför

fältarbetet, om planen för den utvidgade verksamheten skulle kunna genomföras.

Med hänsyn härtill borde upptagas följande nya ordinarie befattningar:

1 överdirektör och chef med arvode av 17,000 kronor, 3 byråchefer

i lönegrad B 30, varav en ersatte nuvarande arbetschefsbefattningen i lönegrad

B 28, 1 byråchef och professor i lönegrad B 30, motsvarande överflyttning

av befattningen såsom professor vid generalstaben i lönegrad B 30 från

generalstabens till kartverkets stat, samt 5 förste statskartografer, 1 förste

statstopograf och 1 förste statsgeodet i lönegrad B 24.

Departementschefen har härom anfört följande:

»Utbyggandet av den i det föregående behandlade organisationen av det

blivande kartverket synes mig böra genomföras så snart omständigheterna

det medge med hänsyn till rekrytering och utbildning av ny personal för

verkställande av den snabbare och utvidgade ekonomiska kartläggningen och

fotokartläggningen. I likhet med utredningsmännen anser jag därför vara

av vikt vid omorganisationen av kartverket såsom civilt verk, att stommen till

den nya organisationen uppsättes redan under budgetåret 1937/1938, så att

planeringen och organiserandet av den vidgade verksamheten omedelbart

kunna igångsättas.

Jag biträder därför utredningsmännens förslag, att för nästkommande

budgetår upptagas, förutom befattningen såsom överdirektör och chef, samtliga

för arbetsledningen å byråerna avsedda befattningar. Vid genomförandet

av den civila organisationen torde från början även den topografiska

kartbyråns civila arbetsledning böra utses i den omfattning, som förutsatts

i den slutliga utbyggnaden av kartverket. Jag anser därför, att utöver de

av utredningsmännen upptagna befattningarna även den förutsatta andra

befattningen som förste statstopograf bör uppföras för nästkommande budgetår.

Beträffande de ordinarie tjänstemännen i övrigt på byråerna torde utöver

vad utredningsmännen föreslagit organisationen icke kunna uppsättas, då

för samtliga blivande ordinarie befattningar förutsättas provtjänstgöring och

utbildning vid verket under 4—6 år i icke-ordinarie ställning. Jag biträder

därför utredningsmännens förslag i denna del men avser att under anslagsposten

för avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän föreslå ytterligare vissa

belopp för möjliggörande av nyrekryteringens påbörjande under nästkommande

budgetår i något större utsträckning än utredningsmännen föreslagit.

Vad angår den utom byråerna upptagna personalen har jag redan tidi
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

53

gare förordat, att vid omorganisationen skulle inrättas en befattning som

kassör och registrator i lönegrad B 14 för kassa-, bokförings- och registratorsgöromålen.

Denna befattning bör sålunda uppföras i stället för den av

utredningsmännen föreslagna arvodesbefattningen som redogörare och registrator

samt kansliskrivarbefattningen i lönegrad B 11. Å andra sidan bör,

såsom jag likaledes tidigare anfört, under posten för avlöningar till icke-ordinarie

tjänstemän upptagas ett belopp för anställning av en extra kansliskrivare

i lönegrad 11 till biträde åt kartverkschefen och avsedd att kunna användas

som vikarie för kassören vid förfall för denne befattningshavare vid

sjukdom, under semester o. d. samt ett extra kontorsbiträde i lönegrad 4

och en extra expeditionsvakt i lönegrad 5. Den sistnämnde torde dock icke

erfordras förrän under senare hälften av budgetåret.

Av skäl, som jag i samband med organisationsfrågorna redan berört, torde

å geodetiska byrån böra tillsvidare uppföras en statsgeodet mer än som

förutsatts i utredningsmännens betänkande. Då det är av särskild vikt, att

de geodetiska arbetena, såväl triangulering som avvägning, erhålla erforderligt

försprång före fotokartläggningen, för att ej planmässigheten i dennas

utförande skall äventyras, anser jag nödvändigt, att en extra statsgeodet i

lönegrad 16 anställes under nästkommande budgetår för provtjänstgöring

och utbildning. Vidare torde vara erforderligt, att åtminstone två flygfotografer

finnas tillgängliga för flygtjänst. Utöver den av utredningsmännen

föreslagne ordinarie flygfotografen i lönegrad B 15 torde därför böra upptagas

en extra flygfotograf för provtjänstgöring och utbildning. Härför erforderligt

belopp torde böra beräknas enligt lönegrad 15 såsom extra tjänsteman,

då förutvarande extra arbetskraft med anställning vid fotokartarbetena

möjligen kan ifrågakomma till denna befattning. Jag har även inhämtat,

att vid kartverket numera tjänstgör ett extra fotografbiträde till

hjälp vid de fotografiska arbetena. Då något belopp för avlöning till detta

biträde icke beräknats i utredningsmännens statförslag, torde för detta biträde

i enlighet med utredningsmännens betänkande (tabell 13) böra beräknas

avlöning såsom extra tjänsteman i lönegrad 6 under nästkommande

budgetår. I övrigt biträder jag utredningsmännens förslag.

Med iakttagande av de sålunda föreslagna ändringarna i utredningsmännens

statförslag skulle personalen vid kartverket under budgetåret 1937/1938

komma att utgöras av de befattningshavare, som upptagas i följande sammanställning,

i vilken till jämförelse även nuvarande organisation medtagits.

Nuvarande organisation: Föreslagen organisation:

Chef.

överste på generalstabens stat.

Chef.

1 överdirektör med arvode 17,000

kronor.

Ekonomiska avdelningen:

1 arbetschef i B 28

Ekonomiska kartbyrån.

1 byråchef i B 30

4 förste statskartografer i B 24

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

18 statskartografer i B 21

2 e. statskartografer i 16

3 ritare i B 11

5 ritbiträde:! i B 7

1 e.o. ritbiträde i 7

1 e. ritbiträde i 7

1 e. ritbiträde i 4

1 e.o. tekniskt biträde i 11

2 e. tekniska biträden i 11

2 e. tekniska biträden i 9

Topografiska avdelningen.

1 regementsofficer vid generalstaben

1 kapten vid generalstaben

3 statstopografer i B 21 på övergångsstat
12

gravörer och heliogravyrritare i

B 15

1 e.o. ritbiträde i 7

1 e. gravör i 15

1 e. ritare i 11

1 ritaraspirant i 9

3 ritelever

militär personal med arvoden:

6 officerare å övergångsstat eller i

reserven

3 underofficerare i reserven

vid fältarbetena inkommenderade officerare

och underofficerare

1 e. flygfotograf i 14 (under flygfotografering

i 19)

1 underofficer i reserven

1 e. fotografbiträde (timlön)

14 statskartografer i B 21

2 förste ritare i B 11

2 e. statskartografer i 16

5 ritare i B 7

1 ritbiträde i B 4

1 e.o. ritbiträde i 4

1 e. ritbiträde i 4

2 tekniska biträden i B 11

2 e.o. tekniska biträden i 11

6 e. tekniska biträden i 6

Topografiska kartbgrån.

1 byråchef i B 30

2 förste statstopografer i B 24

2 statstopografer i B 21

12 gravörer i B 15

1 ritare i B 7

1 e.o. gravyrritare i 11

3 ritaraspiranter i 9

3 ritelever

militär personal med arvoden:

6 officerare å stat, övergångsstat eller

i reserven

3 underofficerare å stat, övergångsstat

eller i reserven

vid fältarbetena inkommenderade officerare

och underofficerare

Fotogrammetriska byrån.

1 byråchef i B 30

1 förste statskartograf i B 24

1 flygfotograf i B 15

1 underofficer i reserven (arvode

3,000)

1 e. flygfotograf i 15

1 e. fotografbiträde i 6

Överflyttade från ekonomiska avdelningen:
1

förste ritare i B 11

1 ritare i B 7

s. 55 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

55

Geodetiska avdelningen.

1 professor vid generalstaben i B 30

2 observatörer i B 26

8 statsgeodeter i B 21

Utom byråerna.

1 redogörare tillsammans med generalstaben
1

e. kansliskrivare tillsammans med

generalstaben

3 expeditionsvakter i B 5

Geodetiska byrån.

1 byråchef o. professor i B 30

2 observatörer i B 26

1 förste statsgeodet i B 24

9 statsgeodeter i B 21,

därav 1 statstopograf i B 21

å övergångsstat överflyttad,

le. statsgeodet i 16

Utom byråerna.

1 kassör och registrator i B 14

1 e. kansliskrivare i 11

1 kontorsbiträde i B 4

1 e. kontorsbiträde i 4

1 förste expeditionsvakt i B 7

2 expeditionsvakter i B 5

1 e. expeditionsvakt i 5

Under sålunda angivna förhållanden skulle personalförteckningen för budgetåret

1937/1938 upptaga följande ordinarie befattningar.

Befattning

1 överdirektör med arvode 17,000 kronor

3 byråchefer .......................

1 byråchef och professor ...........

2 observatörer .....................

5 förste statskartografer .............

2 förste statstopografer .............

1 förste statsgeodet .................

14 statskartografer .................

2 statstopografer ...................

9 statsgeodeter .....................

12 gravörer .........................

1 flygfotograf .....................

1 kassör och registrator .............

2 tekniska biträden .................

3 förste ritare .....................

7 ritare ...........................

1 förste expeditionsvakt .............

2 expeditionsvakter .................

1 ritbiträde .........................

1 kontorsbiträde ...................

Lönegrad

B 30

B 30

B 26

B 24

B 24

B 24

B 21

B 21

B 21

B 15

B 15

B 14

B 11

B 11

B 7

B 7

B 5

B 4

B 4.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

I utredningsmännens statförslag har anslagsposten till avlöningar till

tjänstemän å ordinarie stat beräknats till 464,400 kronor. Med det förslag

jag förordat skall dels den i utredningsmännens stat upptagna kansliskrivarbefattningen

i lönegrad B 11 utbytas mot den av mig föreslagna

kassörs- och registratorsbefattningen i lönegrad B 14, dels uppföras ytterligare

en förste statstopografbefattning i lönegrad B 24. Från den av utredningsmännen

beräknade anslagssumman skall alltså å ena sidan fråndragas

avlöningen för befattningen i lönegrad B 11, 4,020 kronor, jämte

familjepensionsavdragen för övriga i statförslaget ingående befattningar,

14,685 kronor, å andra sidan tilläggas avlöningen för en befattning i lönegrad

B 24, 8,496 kronor, och en i lönegrad B 14, 5,028 kronor. Posten för

avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör sålunda upptagas till (464,400

— 4,020 — 14,685 + 8,496 + 5,028 =) 459,200 kronor.

Delposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.t,

har av utredningsmännen upptagits till 9,650 kronor. Av de häri ingående

beräknade arvodena bortfaller arvodet till en redogörare, 3,600 kronor, vid

den av mig förordade kassörsbefattningens inrättande. Med anledning av

statskontorets förslag, att samtliga till den militära personalen utgående

arvoden och andra tilläggsersättningar under tjänstgöring vid kartverket

borde upptagas under avlöningsanslaget och ej såsom tidigare under anslaget

till kartarbeten m. m., synas dessa kostnader böra uppföras å posten

avlöningar till icke-ordinarie personal, varigenom större frihet vinnes för

kartverkets ledning att utnyttja sagda post på lämpligaste sätt för behövlig

icke-ordinarie arbetskraft, vare sig militär eller civil. Särskilt i samband med

övergången till den nya organisationen torde detta vara av betydelse. På

grund härav torde det av utredningsmännen under nu förevarande anslagspost

beräknade arvodet av 3,000 kronor till en underofficer i reserven för

tjänstgöring å fotogrammetriska byrån ävenledes böra överföras till posten

för avlöningar till icke-ordinarie personal. Beträffande övriga under ifrågavarande

anslagspost avsedda arvoden torde böra framhållas, att förmansarvoden

vid de ekonomiska och geodetiska fältarbetena endast beräknats för

arbetena under sommaren 1937, då därefter den nya personalen för arbetsledning

avses skola övertaga de uppgifter, som föranlett införande av dessa

förmansarvoden. Den nu ifrågavarande delposten i avlöningsanslaget torde

med frånräknande av förut nämnda båda arvoden å sammanlagt 6,600 kronor

böra i övrigt upptagas enligt utredningsmännens förslag med 3,050 kronor.

Delposten avlöningar till icke-ordinarie personal har i utredningsmännens

statförslag upptagits med 44,600 kronor till grundavlöningar m. m. samt

med 1,000 kronor till avlöningsförhöjningar m. m. Vid bifall till det av mig

framlagda förslaget erfordras, att förstnämnda summa höjes dels med 15,500

kronor, motsvarande avlöning till 1 extra statsgeodet i lönegrad 16, 1 extra

flygfotograf i lönegrad 15, 1 extra kansliskrivare i lönegrad 11, 1 extra fotografbiträde

i lönegrad 6, 1 extra expeditionsvakt i lönegrad 5, 1 extra kontorsbiträde

i lönegrad 4 samt 2 ritelever efter avdrag av i utredningsmännens

förslag upptagna 2,000 kronor till biträde vid expeditionsvaktgöromål,

s. 57 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

57

dels med 34,400 kronor till arvoden och ersättningar till militär personal.

Sistnämnda belopp motsvarar beräknade ersättningar till 6 officerare

och 3 underofficerare å stat, övergångsstat eller i reserven för tjänstgöring

vid topografiska byrån (28,200 kronor), 1 underofficer i reserven

med arvode av 3,000 kronor med tjänstgöring vid fotogrammetriska byrån,

samt en pensionerad officer med tjänstgöring som biträde hos militärassistenten

vid kartverket (3,180 kronor). Av de nämnda beloppen äro

28,200 kronor överförda från anslaget till kartarbeten m. m., vilket sålunda

skall minskas med samma belopp, 3,000 kronor, som nyss nämnts,

överförda från posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, samt 3,180 kronor överförda till kartverkets stat från arméstabens

stat. Slutligen böra från det av utredningsmännen beräknade beloppet

till grundavlöningar m. m. fråndragas 450 kronor, motsvarande familjepensionsavdrag

för extra ordinarie personal, vilket sistnämnda belopp i stället

överföres till anslagsposten särskilda löneförmåner. För grundavlöningar m.

m. böra sålunda, under angivna förhållanden, upptagas i avrundat tal (44,600

+ 15,500 + 34,400 — 450 =) 94,000 kronor samt för avlöningsförhöjningar

m. m. 1,000 kronor.

Posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän

torde med hänsyn till den av mig förordade personalorganisationen

böra beräknas till (27,200 + 450 =) 27,650 kronor mot 24,900 kronor i utredningsmännens

statförslag.

Avlöningsstaten för det omorganiserade kartverket skulle alltså under

budgetåret 1937/1938 vid bifall till av mig tillstyrkta förslag böra beräknas

på följande sätt.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 459,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t .......................................... » 3,050

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a. Grundavlöningar m. m...........kronor 94,000

b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis

........................ » 1,000 , 95,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis ............................ » 27,650

Summa kronor 584,900.

För nästkommande budgetår skulle i enlighet härmed anslaget till avlöningar

komma att höjas med (584,900 — 426,900 =) 158,000 kronor i förhållande

till staten för innevarande budgetår.»

Anslag till expenser och publikationst ryck.

Utredningsmännen hava vid överlämnande av sitt förslag till utgiftsstat

framhållit följande.

Ehuru redan under budgetåret 1937/1938 skulle påkallas ökade lokaler åtminstone

i någon utsträckning, erfordrades sannolikt icke höjning i delposten

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

till bränsle, lyse och vatten, enär anslaget för budgetåret 1936 1937 överstege

kostnaden under budgetåret 1935/1936 med 1,000 kronor och lokalutvidgningen

icke torde kunna påräknas förrän omkring nyåret 1938. Delposten till

övriga expenser borde dels höjas i vissa delar, dels förändras med hänsyn till

tryckningen av fotokartor. Sistnämnda tryckningskostnader hade under försöksarbetena

i Göteborgs och Bohus län påförts expensanslaget eller anslaget

kartarbeten m. m. under delposten utgivnings- och byråarbeten. Under budgetåret

1935/1936 hade tryckningskostnaderna, utöver från expensanslaget, utgått

med 3,300 kronor från anslaget till utgivnings- och byråarbeten. Örn

hela tryckningskostnaden skulle utgå från expensanslaget, borde detta för

budgetåret 1937/1938 höjas med dels ett belopp av 2,600 kronor såsom kartverkschefen

föreslagit, dels med nämnda 3,300 kronor. Enligt utredningsmännens

mening borde tryckningskostnaderna för fotokartan emellertid nu

överföras till stattiteln publikationstryck. Beräknades, såsom i kartverkschefens

skrivelse angivits, 60 fotokartblad komma att utgivas och att medelkostnaden

utgjorde 160 kronor per kartblad, borde alltså expensanslaget

minskas med 9,600 kronor och anslaget till publikationstryck ökas med motsvarande

belopp. Expensanslaget skulle då i förhållande till innevarande

års stat i denna del minskas med 3,700 kronor (9,600 — 2,600 — 3,300).

Kostnaden för telefoner beräknades öka med 2,000 kronor dels på grund av

utvidgningen i organisationen, dels emedan kartverkschefens expedition, räkenskapsavdelningen

och topografiska avdelningen förut varit anslutna till

generalstabens växel och kostnaden därför tidigare varit särskilt låg. Den

större organisationen samt utökningen i fotokartframställning krävde anslagets

ökande med, lågt räknat, 1,000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten

av trianguleringsarbetenas påskyndande funne utredningsmännen behövligt,

att ytterligare en teodolit till en kostnad av 2,717 kronor anskaffades

utöver vad kartverkschefen föreslagit. För att i någon mån begränsa nyanskaffningsanslagen

syntes anskaffningen av nya signalapparater kunna uppdelas

på två år, så att 4 inköptes först under budgetåret 1938/1939. Härigenom

skulle en minskning i denna kostnad med 2,100 kronor kunna ske.

Såsom av utredningsmännens betänkande framginge, erfordrades för den

utökade framtida ekonomiska kartläggningen anskaffning av 10 nya pantografer

för transporteringsarbetena. Av dessa erfordrades minst 5 under budgetåret

1937/1938. Kostnaden härför beräknades till 4,000 kronor. För kostnader

vid topografiska avdelningens flyttning samt för inventarieanskaffning

vid verkets nyorganisation hade i betänkandet beräknats 30,000 kronor, varav

under budgetåret 1937/1938 torde bliva erforderliga 20,000 kronor. Med

hänsyn till anslagets natur syntes dock anslaget icke böra upptagas såsom

förslagsanslag utan som reservationsanslag, som finge tagas i anspråk i mån

av organisationens genomförande. Utredningsmännen hade därför upptagit

beloppet såsom särskild delpost under anslaget till kartarbeten m. m. Anslaget

till övriga expenser utgjorde för budgetåret 1936/1937 43,400 kronor.

Fråndroges ett häri ingående engångsanslag av 6,000 kronor, skulle för expenser

i övrigt återstå 37,400 kronor. Anslaget för budgetåret 1937/1938

skulle under angivna förutsättningar bliva (37,400 — 3,700 + 2,000 + 1,000

+ 8,151 + 2,717 + 8,400 + 4,725 — 2,100 + 500 + 4,000 =) 63,093 eller

avrundat 63,000 kronor.

Anslaget till publikationstryck vore i staten för budgetåret 1936,1937 upptaget

till 35,000 kronor och hade i kartverkschefens budgetberäkning upptagits

till 47,500 kronor, varav 8,000 kronor för tryckning av ett blad av höjdkartan

och vissa topografiska kartor samt 39,500 kronor för utgivning av ekonomiska

kartor och beskrivningar. Utgivning av beskrivningar till ekonomiska

kartan över Kristianstads län beräknades slutförd under inne\ arande

s. 59 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

59

budgetår. På grund härav syntes anslaget kunna minskas i förhållande till

kartverkschefens beräkningar med 5,100 kronor. Å andra sidan påfordrades

genom den av utredningsmännen föreslagna överföringen av kostnaden för

tryckning av fotokartan från expensanslaget till ifrågavarande anslag, en ökning

av 9,600 kronor. För budgetåret 1937/1938 skulle då anslaget till publikationstryck

bliva (47,500 — 5,100 + 9,600 =) 52,000 kronor, motsvarande

en höjning i förhållande till innevarande budgetårs stat med 17,000 kronor.

Utredningsmännen finge vidare föreslå, att på sätt i betänkandet närmare

motiverats ett anslag å 4,300 kronor upptoges för upprättandet inom krigsarkivet

av en kartcentral för moderna, utländska topografiska kartor, vilket

belopp syntes böra uppföras såsom särskild delpost under anslaget till expenser

och publikationstryck.

Departementschefen har härom anfört bland annat följande.

»De inköp av instrument m. m., vilka av statskontoret ifrågasatts kunna

ske i etapper, avse dels anskaffning av i huvudsak teodoliter och räknemaskiner

för geodetiska byrån, dels anskaffning av nya pantografer för ekonomiska

kartbyrån. Den förutsatta väsentligt utvidgade verksamheten med

trianguleringens utförande, vilken avses skola igångsättas redan under nästkommande

budgetår, påfordrar givetvis underlättande genom användning

av tidsbesparande instrument- och räknemaskinutrustning. Då erforderligt

försprång måste föreligga i de geodetiska arbetena, om den framlagda planen

för fotokartläggningen skall kunna programenligt genomföras, anser

jag icke tillrådligt att uppskjuta någon del av anskaffningen. Vad beträffar

anskaffningen av pantografer till ekonomiska kartbyrån utgör denna en förutsättning

för att den föreslagna nya personalen av tekniska biträden skall

kunna utnyttjas på ett rationellt sätt vid byråarbetena för påskyndande av

förberedelsearbetena för den vidgade ekonomiska kartläggningen. Ett uppskjutande

av denna instrumentanskaffning torde sålunda icke heller kunna

ifrågakomma.

I anslutning till vad utredningsmännen föreslagit i fråga om anslagsposterna

till expenser och publikationstryck tillstyrker jag sålunda, att för

nästa budgetår anslagsposten till expenser höjes med 19,600 kronor till

71,900 kronor samt anslagsposten till publikationstryck med 17,000 kronor

till 52,000 kronor. Anslaget torde sålunda böra beräknas enligt följande

uppställning:

1. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 8,900

b) övriga expenser................. » 63,000 kronor 71,900

2. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 52,000

Summa kronor 123,900.

Anslagsposten till publikationstryck torde icke få överskridas utan Kungl.

Maj:ts medgivande.»

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

Anslag till kartarbeten m. m.

Utredningsmännen hava i sitt statförslag beräknat erforderligt anslag under

denna anslagsrubrik till 360,900 kronor samt härom anfört i huvudsak

följande.

Med hänsyn till att såväl triangulering av andra ordningen som avvägningen

måste bedrivas under full fältarbetstid av fem månader för att punktkoordinater

och avvägningsresultat skulle erhållas i tid för fotokartans

framställning, måste för geodetiska fältarbeten beräknat anslag höjas med

50,000 kronor. Då fältarbetsanslagen till övriga arbeten icke kunde minskas

utan en nedsättning i arbetsprodukten, vilken med omorganisationen

avsåges skola ökas, erfordrades en höjning av delposten till fältarbeten med

50,000 kronor till 200,000 kronor. I utredningsmännens betänkande förutsattes,

att efter Göteborgs och Bohus län skulle Gotlands län först ekonomiskt

kartläggas, enär flygfotografering där redan vöre verkställd och materialet

borde utnyttjas, innan det bleve för mycket föråldrat. Under denna

förutsättning erfordrades ingen flygfotografering under budgetåret 1937/

1938. Förslag hade emellertid i betänkandet framlagts örn utförande av

försök med panoramakamerafotografering. Med hänsyn till de möjligheter

till väsentliga kostnadsbesparingar denna metod beräknats kunna medföra

för kartläggningsarbetena, syntes önskvärt, att försöken snarast möjligt finge

genomföras inom ett lämpligt område, förslagsvis om 100 kvmil. Kostnaden

härför beräknades till 80,000 kronor. Anslaget till flygfotografering

borde därför upptagas till denna summa. Anslagsposten till utgivningsoch

byråarbeten, som av kartverkschefen upptagits till 62,000 kronor, syntes

böra minskas dels med 2,340 kronor, motsvarande nuvarande arvode till

den underofficer, vars arvode av utredningsmännen upptagits under avlöningsanslaget,

dels med de 3,300 kronor som utredningsmännen upptagit

under expensanslaget från att tidigare hava utgått från ifrågavarande anslagspost.

Anslagsposten kunde sålunda upptagas till 56,400 kronor. Då

anslagsposten till ortnamnsgranskning icke vore tillräcklig för den mera omfattande

utgivning av fotokartor och ekonomiska kartor, som numera ägde

rum, borde densamma höjas till 4.000 kronor. I övrigt förordades kartverkschefens

förslag. Utredningsmännen upptoge därjämte under denna

anslagsrubrik det anslag, som tidigare berörts och vore erforderligt för flyttningskostnader

och inventarieanskaffning vid kartverkets omorganisation,

med för nästkommande budgetår 20,000 kronor.

Departementschefen har härom anfört följande.

»Såsom jag redan vid behandlingen av frågorna om anslag till avlöningar

och till expenser framhållit, är det av vikt för genomförande av det avsedda

kartläggningsprogrammet, att de geodetiska arbetena snarast möjligt igångsättas

i full utsträckning. Jag tillstyrker därför utredningsmännens förslag

örn höjning av den beräknade delposten till fältarbeten med 50,000 kronor

till 200,000 kronor.

Likaledes har jag tidigare betonat önskvärdheten av att de avsedda försöken

med nya metoder för fotokartframställningen — såväl de av utredningsmännen

föreslagna försöken med panoramakamerafotografering som

de av kartverkschefen alternativt föreslagna försöken med multiplexappa
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

61

rat — snarast finge prövas under övergångstiden till kartverkets slutliga utbyggnad.

Jag tillstyrker sålunda, att medel anvisas för nämnda försöksarbeten

med det av utredningsmännen föreslagna beloppet 80,000 kronor men förutsätter

därvid, att området för panoramakamerafotograferingen inskränkes

på sådant sätt, att försök med multiplexapparat i erforderlig utsträckning

kunna genomföras inom ramen av sistnämnda belopp.

I enlighet med statskontorets därom framförda förslag har jag under avlöningsanslaget

å posten för avlöningar till icke-ordinarie personal beräknat

ett belopp av 28,200 kronor till arvoden och tilläggsersättningar till den vid

kartverket tjänstgörande militära personalen, i den mån dessa ersättningar

eljest skulle utgått från anslagsposten till utgivnings- och byråarbeten. Den

av utredningsmännen beräknade summan för sistnämnda anslagspost torde

sålunda böra minskas från 56,400 kronor till 28,200 kronor.

Såsom jag vid behandlingen av expensanslaget erinrat torde under här

ifrågavarande anslagstitel såsom särskild delpost böra beräknas det bidrag

till upprättande av en kartcentral i krigsarkivet för moderna topografiska

kartor, vilket utredningsmännen beräknat under anslaget till expenser och

publikationstryck. Jag tillstyrker i enlighet med utredningsmännens förslag

ett belopp för ändamålet för nästa budgetår av 4,300 kronor.

Beträffande den föreslagna anslagsposten å 20,000 kronor för under nästkommande

budgetår beräknad del av de kostnader å 30,000 kronor, som av

utredningsmännen i deras betänkande beräknats till inventarieanskaffning

och flyttningskostnader i samband med kartverkets omorganisation, kan såsom

statskontoret framhållit möjligen ifrågasättas, att anslagsposten borde

uppföras såsom särskild delpost under expensanslaget. En sådan överflyttning

under ett anslag av förslagsanslags natur torde emellertid omöjliggöra,

att posten i fråga finge på sätt utredningsmännen föreslagit tagas i anspråk

allt eftersom omorganisationen genomfördes. Den ännu svävande frågan örn

ordnandet av kartverkets blivande lokaler, vilken fråga är föremål för utredning

av byggnadsstyrelsen, samt svårigheten att för närvarande beräkna

tidpunkten för de blivande lokalernas tillträdande synas mig likaledes

tala för att ifrågavarande anslagspost inrymmes under ett anslag av

reservationsanslags natur, så att icke i ett följande budgetårs stat posten

till viss del ånyo måste upptagas. Med hänsyn till ändamålets engångsnatur

anser jag emellertid, att beloppet bör upptagas såsom ett reservationsanslag

under särskild rubrik. Jag tillstyrker därför, att under rubriken Inventarier

m. m. upptages ett reservationsanslag av 20,000 kronor för inventarieanskaffning

och flyttningskostnader vid kartverkets omorganisation.

Beträffande övriga anslagsposter har jag ingen erinran mot utredningsmännens

förslag.

Anslaget till kartarbeten m. m. för nästa budgetår torde sålunda böra beräknas

med ett i förhållande till utredningsmännens statförslag med (28,200

— 4,300 + 20,000 =) 43,900 kronor sänkt belopp och upptagas till (360,900

— 43,900 =) 317,000 kronor, beräknat enligt följande fördelning:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

1. Fältarbeten ...................................... kronor 200,000

2. Flygfotografering och försöksarbeten ................ » 80,000

3. Utgivnings- och byråarbeten ........................ » 28,200

4. Ortnamnsgranskning .............................. » 4,000

5. Kostnader för upplåtelse av kartverkets längdbas på

Öland till jämförelsebas för de till den baltisk-geode
tiska

kommissionen anslutna länderna ............ » 500

6. Bidrag till kartcentral inom krigsarkivet för moderna to
pografiska

kartor................................. kronor 4,300

Summa kronor 317,000.

I förhållande till staten för innevarande budgetår skulle alltså anslaget höjas

med (317,000 — 230,500 =) 86,500 kronor, varjämte under den av mig

förordade nya rubriken Inventarier m. m. tillkommer ett engångsanslag av

20,000 kronor.»

Utskottets utlåtande.

Med avsende å den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande innebär

Kungl. Maj:ts förslag, att densamma för framtiden skall utföras i

huvudsaklig överensstämmelse med det av utredningsmännen såsom alternativ

II a framlagda förslaget (förenklad ekonomisk karta).

Kartläggningen skall grundas på en genom fotografering från luften åstadkommen

fotokarta i skala 1: 10,000. Å fotokartan inläggas efter fältarbeten

fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag, bebyggelse

viktigare kraftledningar, fornlämningar samt av ägoslagen åker och

trädgård. Beskrivning över den ekonomiska kartan är ej avsedd att utarbetas.

I planen för den ekonomiska kartläggningen upptagas enligt utredningsmännen

hela Götaland, Svealand utom vissa delar av Värmland och Kopparbergs

län samt av Norrland de närmast kusten belägna delarna jämte ett

område av Jämtlands län, huvudsakligen trakten öster om Storsjön. Dessa

områden angivas närmare å kartbilaga 1 till utredningsmännens förslag.

Härutöver har Kungl. Majit föreslagit viss utvidgning av det ekonomiska

kartområdet inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län. Förteckning över de socknar eller sockendelar

inom nämnda län, som härvid avses, bilägges detta utlåtande.

I fråga örn övriga delar av Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands

län och av kustlandet i Västerbottens och Norrbottens län, utom området motsvarande

Muonionalustas kapellförsamling, samt delar av Jämtlands län,

varöver fotokarta enligt kartbilaga 1 till utredningsmännens betänkande avsetts

skola upprättas, iordningställes fotokarta i skala 1:10,000 med

därå inlagd fastighetsindelning. Sådan fotokarta skulle närmast

vara avsedd till skogsbrukets tjänst.

över de delar av Kopparbergs län, som icke ingå i planen för den ekonomiska

kartläggningen, upprättas fotokarta i skala 1: 10,000 utan

s. 63 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

63

fastighetsindelning. Med hänsyn till rådande fastighetsförhållanden

inom detta län torde fastighetsgränserna icke kunna inläggas utan synnerligen

kostbart och tidsödande arbete å marken.

Enligt gjorda kostnadsberäkningar, som bland annat grunda sig å de

verkliga utgifterna för den nu pågående ekonomiska kartläggningen genom

fotokartor av Göteborgs och Bohus län, skulle kostnaden för den ekonomiska

kartläggningen av här föreslagna områden, tillhopa omkring 1,970

k vmil, uppgå till omkring 21,250,000 kronor. Kostnaden för upprättande

av fotokarta med fastighetsindelning över angivna områden om sammanlagt

vid pass 828 kvmil tiar beräknats till 5,250,000 kronor. Totala kostnaden

för den ekonomiska kartläggningen samt upprättande av fotokarta med fastighetsindelning

skulle alltså uppgå till 26,500,000 kronor. Under en föreslagen

kartläggningsperiod av 30 år skulle den årliga kostnaden för dessa

arbeten i medeltal bliva omkring 883,000 kronor. I denna kostnad ingå emellertid

ej utgifterna för arbetsledning, lokal och allmänna expenser, vilka beräknats

till 190,000 kronor årligen. Tilläggas kostnaderna för framställning

av topografiska kartor och översiktskartor samt allmänna kostnader, skulle

kartverkets stat sammanlagt kunna beräknas till 1,344,000 kronor. Kostnadsökningen

i förhållande till staten för budgetåret 1936/1937 blir i runt tal

600,000 kronor för år, varav 475,000 kronor belöpa på den ekonomiska kartläggningens

och fotokartläggningens snabbare bedrivande för genomförande

av dessa kartläggningsarbeten på 30 år.

Den nu pågående ekonomiska kartläggningen skulle med tidigare arbetssätt

och organisation draga omkring 120 år. Arbetet fortskrider med en arbetsprodukt

av omkring 10 kvmil kartlagd areal örn året. Enligt förslaget

skulle i medeltal årligen medhinnas 66 kvmil ekonomiskt kartlagd areal samt

därutöver 27.6 kvmil, över vilka fotokarta med inlagd fastighetsindelning

skall upprättas. Den beräknade kostnaden för kvmil kartlagd areal uppgår

enligt förslaget till 12,000 kronor, medan kostnaden enligt den äldre kartläggningsmetoden

i medeltal kan beräknas till 34,000 kronor för kvmil.

Full enighet torde råda därom, att en kartläggning, som drager en tid av

omkring 120 år, icke är tillfredsställande. Såsom av förut lämnade framställning

framgår, har frågan örn den ekonomiska kartläggningens omorganisation

sedan lång tid varit under utredning. Det nu av Kungl. Majit framlagda

förslaget till den ekonomiska kartläggningens bedrivande synes utskottet

väl avvägt. Önskvärt vöre givetvis, att kartläggningen kunde omfatta örn

möjligt hela landet. Då detta av ekonomiska skäl ej torde låta sig göra,

synes anordningen med upprättande av fotokarta med fastighetsindelning

inom vissa områden med glesare befolkning och utan egentligt jordbruk vara

en väl funnen lösning. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag i nu

berörda delar.

Såsom utredningsmännen och departementschefen understrukit, äro dc angivna

kostnadsberäkningarna, såsom grundade på begränsade erfarenheter

från det ekonomiska kartläggningsarbetet inom Göteborgs och Bohus län

samt uppskattning av svårighetsgraden för arbetet inom övriga län med hän
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

syn till folktäthet, fastighetsuppdelning och omfattning av odlad jord, givetvis

behäftade med vissa osäkerhetsmoment, som icke kunna undvikas. Beräkningarna

torde emellertid under alla förhållanden lämna en i allt väsentligt

riktig bild av relationen mellan tidigare och blivande kartläggningskostnader.

Ytterligare förenklingar i de tekniska metoderna samt möjligheten

att inom en större organisation kunna rationalisera arbetet synas även kunna

åstadkomma besparingar, till vilka hänsyn nu icke kunnat tagas.

Departementschefens uttalande rörande förslaget beträffande kartornas

revidering och ajourhållning föranleder ingen utskottets erinran.

I propositionen har jämväl till behandling upptagits frågan om fotokartläggningens

utförande i statens regi eller genom enskilt företag. För ett

antagande av föreliggande anbud att låta ett enskilt aktiebolag under statlig

kontroll framställa fotokartan talar huvudsakligen den omständigheten,

att en sådan framställning torde ställa sig cirka 400 kronor billigare för

kvmil än om arbetet utfördes i statens regi. Vidare skulle bolaget kunna

färdigställa hela fotokartläggningen under en tidrymd av 15 högst 20 år i

stället för eljest 30 år. Emot en framställning av fotokarta i enskild regi

talar framförallt svårigheten att utöva effektiv kontroll över framställningen.

Metoden med fotokarta kräver stor noggrannhet vid kartans sammansättning,

och i kartan införda fel äro svåra att upptäcka utan markundersökningar.

I statens regi sker arbetet på tjänstemannaansvar och kan lättare

följas i detalj av kartverkets ledning. Härjämte förtjänar anmärkas,

att ett förläggande av fotokartläggningen till ett enskilt företag kan ingiva

vissa betänkligheter ur militär synpunkt. Om arbetet med fotokartläggningen

utföres på kortare tid, exempelvis på 15 år, bliva de årliga kostnaderna

för staten väsentligt ökade, då kartproduktionen därvid fördubblas från 93

till 186 kvmil om året. Någon större fördel för de ändamål, som skola betjänas

av den ekonomiska kartan, torde icke uppstå med utgivning av enbart

fotokartan på kort tid. En fotokarta utan fastighetsgränser torde nämligen

sakna egentligt värde för vederbörandes verksamhet. Skulle emellertid

fotokartan även förses med fastighetsgränser, stiga de årliga kostnaderna

med omkring 70 procent. En dylik koncentration av fotokartarbetena till första

hälften av den 30-åriga kartläggningsperioden är ej heller önskvärd ur organisatorisk

synpunkt. Den skulle innebära en betydande ökning i personalorganisationen

under dessa 15 år bland annat för de geodetiska arbetena.

Därefter måste organisationen häftigt minskas för att under senare hälften

av den 30-åriga kartläggningsperioden endast motsvara behovet för den

fortsatta ekonomiska kartläggningen. För arbetet med den ekonomiska kartan,

som särskilt ur jordbruksintressenas synpunkt torde vara den enda

karttyp av verkligt värde, skulle en forcering av fotokartläggningen medföra

icke obetydliga olägenheter. Fotokartorna skulle i stor utsträckning bliva

15—20 år gamla och sålunda föråldrade, innan den ekonomiska kartläggningen

komme att utföras med stöd av desamma. Inom områden med

egentlig utveckling skulle fotomaterialet sannolikt då vara föga användbart

för detaljkartläggningen å fältet. Med hänsyn till nu anförda synpunkter

s. 65 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.

65

vill utskottet i likhet med Kungl. Majit föreslå, att arbetet med fotokartans

upprättande utföres i statens egen regi vid kartverket.

Kungl. Majits förslag, att kartverkskommissionen ombildas till en rådgivande

styrelse för kartverket, tillstyrkes av utskottet.

Det framlagda förslaget till kartverkets organisation och därmed sammanhängande

spörsmål har ej heller föranlett någon utskottets erinran. Utskottet

vill endast understryka departementschefens uttalande därom, att under

tiden för utbyggandet av organisationen personalförteckningen rörande tjänstemän

å ordinarie stat årligen regleras, så att å ena sidan icke upptagas större

antal ordinarie befattningar, än till vilka fullt utbildad personal beräknas

finnas tillgänglig, och å andra sidan ordinarie tjänst kan paräknas av

den nyrekryterade personalen inom rimlig tid, eller till 4—6 ar för olika befattningshavare.

I detta sammanhang vill utskottet erinra örn de förut omnämnda skrivelserna

från aktiebolaget aerotransport och svensk flygtjänst aktiebolag, vilka

innehålla anhållan att få utföra de i samband med kartograferingen erforderliga

flygningarna. Kungl. Majit har förutsatt, att dessa flygningar

skola utföras med kartverket tillhöriga maskiner och med personal från

flygvapnet. Flygningarnas verkställande av civila flygare torde medföra

den fördelen, att samma personal kunde användas under betydligt längre

tid än om militärer anlitades. Å andra sidan torde det för flygvapnet vara

av visst värde att erhålla personal, som blivit specialutbildad för flygfotografering.

Såsom av departementschefens yttrande närmare framgår, erfordras

emellertid för kartverkets räkning icke någon flygfotografering under

sommaren 1937 utöver vissa försöksarbeten. Slutlig ställning till denna

fråga torde alltså icke behöva tagas förrän i samband med behandlingen av

anslagen för budgetåret 1938/1939.

Gentemot Kungl. Majits anslag säskande för budgetåret 193711938 har utskottet

intet att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

dels besluta, att befattningen som överdirektör och chef

för rikets allmänna kartverk skall hänföras till befattningar,

vilka tillsättas genom förordnande på viss tid, och förenas

med arvode av 17,000 kronor;

dels för rikets allmänna kartverk fastställa följande

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

Lönegrad

1 överdirektör och chef, arvode enligt 5 § avlönings
-

reglementet

3 byråchefer

B 30

Bihang till riksdagens protokoll 1937.

10 sami. Nr 74.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-

Befattning Lönegrad

1 byråchef och professor........................ B 30

2 observatörer ................................ B 26

5 förste statskartografer ........................ B 24

2 förste statstopografer......................... B 24

1 förste statsgeodet ........................... B 24

14 statskartografer ....................*......... B 21

2 statstopografer .............................. B 21

9 statsgeodeter ................................ B 21

12 gravörer .................................... B 15

1 flygfotograf ................................ B 15

1 kassör och registrator ........................ B 14

2 tekniska biträden ............................ B 11

3 förste ritare.................................. B 11

7 ritare ...................................... B 7

1 förste expeditionsvakt ........................ B 7

2 expeditionsvakter ....................... B 5

1 ritbiträde .................................. B 4

1 kontorsbiträde .............................. B 4;

dels godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna

kartverk, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret

1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis.................... kronor 459,200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit.............. » 3,050

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:

a) Grundavlöningar

m. m............. kronor 94,000

b) Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis

.............. > 1,000 » 95,000

4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. » 27,650

Summa kronor 584,900;

dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 584,900 kronor;

dels till Rikets allmänna kartverk: Expenser och publikationst

ryck för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 123,900 kronor;

s. 67 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.

67

dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för

budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 317,000

kronor;

dels ock till Rikets allmänna kartverk: Inventarier m. m.

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

20,000 kronor.

Stockholm den 27 april 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson,

Tjällgren, von Stockenström, Jacob Hansson och Lindbärg samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Olsson i Rödningsberg,

Andersson i Löbbo, Karlsson i Munkedal, Hilding, Persson i Grytterud och Pettersson

i Dahl.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74~

Bilaga.

Kommunområden

som enligt departementschefens förslag skola ingå i ekonomiska kartlägg
ningsområdet

utöver de i betänkandet 1936: 42 å kartbilaga 1 angivna.

Värmlands län: Holmedal, Töcksmark, Östervallskog, Glava, Sillerud,

Karlanda, Järnskog, Skillingmark, Svanskog, Långserud, Köla, Eda, Bogen,

Gunnarskog, Ny, Älgå, Mangskog, Sunne, Sunne köping, Gräsmark, Lysvik,

Norra Råda, Sunnemo, Filipstad, Rämen, Gåsborn, Nordmark, Färnebo,

Brattfors samt Gustaf Adolf, sammanlagt 76.5 kvmil.

Kopparbergs lån: Söderbärke, Norrbärke, Ludvika, Grangärde samt Sundborn,

sammanlagt 19.6 kvmil.

Gävleborgs lån: Ockelbo, Järbo, Ovansjö, Storviks köping, Hofors, Torsåker,

Österfärnebo, Segersta, Hanebo, Bollnäs, Bollnäs köping, Björkhamre

köping, Alfta, Ovanåker, Arbrå, Undersvik, Järvsö, Ljusdal, Ljusdals köping,

Färila-Kårböle, Bjuråker, Norrbo samt Delsbo, sammanlagt 83.9 kvmil.

Västernorrlands lån: Torp, Stöde, Sättna, Attmar, Indal, Indals-Liden,

Ljustorp, Viksjö, Styrnäs, Boteå, Överlännäs, Sånga, Torsåker, Dal, Multrå,

Sollefteå, Ed, Långsele, Graninge, Skorped, Sidensjö, Mo, Gideå, Trehörningsjö

samt Sollefteå stad, sammanlagt 79.6 kvmil.

Västerbottens län: Vännäs och Vännäs köping samt delar av Degerfors

(40 %), Burträsk (50 %), Norsjö (50 %) och Jörn (60 %), sammanlagt

47.5 kvmil.

Norrbottens lån: Överluleå, 13.3 kvmil.

877878. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m. s. 1 i texten