Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m.
1937-04-27 · 68 sidor, varav 68 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 68 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1937:74, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m.
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-
1
Nr 74.
Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1937 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till rikets allmänna kartverk m. m.
(l:a avd.)
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkterna 194—196, har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som må varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1937/1938 beräkna följande
anslag:
Rikets allmänna kartverk:
Avlöningar, förslagsanslag ............................ kronor 530,000
Expenser och publikationstryck, förslagsanslag .......... » 128,200
Kartarbeten m. m., reservationsanslag .................. » 360,900.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 26 februari 1937 avlåten,
till jordbruksutskottet hänvisad proposition, nr 237, föreslagit riksdagen
att
dels besluta, att befattningen som överdirektör och chef för rikets allmänna
kartverk skall hänföras till befattningar, vilka tillsättas genom förordnande
på viss tid, och förenas med arvode av 17,000 kronor;
dels för rikets allmänna kartverk fastställa viss personalförteckning;
dels godkänna viss avlöningsstat för rikets allmänna kartverk, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;
dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 584,900 kronor;
dels till Rikets allmänna kartverk: Expenser och publikationstryck för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 123,900 kronor;
dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 317,000 kronor;
dels ock till Rikets allmänna kartverk: Inventarier m. m. för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet får utskottet, i den mån därför ej nedan
redogöres, hänvisa till statsrådsprotokollet.
Till utskottet lia från jordbruksdepartementet överlämnats två till Konungen
ställda, den 5 mars 1937 dagtecknade skrivelser i ärendet, nämligen från
1) aktiebolaget acrotransport samt
2) svensk flggtjänst aktiebolag.
Bihang till riksdagens protokoll 103T. 10 sami. Nr 74.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74•
1. Inledning.
Rikets allmänna kartverk bildades 1894 genom sammanslagning av det
topografiska och det ekonomiska kartverket under ledning av chefen för generalstabens
topografiska avdelning. Redan i början på 1900-talet gjordes
från riksdagens sida vissa erinringar beträffande ordnandet av åtskilliga
kartverket berörande förhållanden. Dessa resulterade allenast i att partiella
reformer genomfördes vid 1905 års riksdag. Under de därefter närmast
följande åren verkställdes vissa av riksdagen begärda utredningar rörande
omläggning av kartarbetena. Några definitiva beslut beträffande särskilt de
ekonomiska kartarbetenas bedrivande hava emellertid icke fattats, utan
dessa fullföljas fortfarande på grund av för varje år meddelade beslut och
i huvudsak efter de grunder, som innefattas i ett kungl, brev den 15 april
1910.
Efter bemyndigande av Kungl. Majit den 29 februari 1924 har numera
expeditionschefen Erland Falk verkställt utredning rörande sättet för kartarbetenas
ordnande samt grunderna för och omfattningen av statens verksamhet
på detta område i syfte att genom en dylik utredning erhålla underlag
för bedömande av frågan örn den organisationsform, som vöre den mest
lämpliga och ändamålsenliga för verksamheten i fråga. Falk avlämnade utredning
den 22 maj 1929.
Den 24 mars 1931 anbefallde Kungl. Majit statens organisationsnämnd att
avgiva yttrande över den av Falk verkställda utredningen. Organisationsnämnden
— som vid frågans behandling haft biträde av vissa sakkunniga —
har den 16 december 1932 framlagt förslag i avseende å arbetsuppgifterna
för och organisationen av rikets landkarteverk (stat. off. utr. 1932: 38).
Med anledning av organisationsnämndens betänkande utarbetades sedermera
inom jordbruksdepartementet en promemoria (departementspromemorian)
med förslag till omorganisation av rikets allmänna kartverk, åsyftande
närmast kartverkets skiljande från generalstaben och omläggning till ett civilt
verk.
Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 16 januari 1935 tillkallade chefen
för jordbruksdepartementet samma dag såsom utredningsmän för verkställande
av utredning och avgivande av förslag rörande rikets ekonomiska
kartläggning generaldirektören i lantmäteristyrelsen O. H. Malmberg, tillika
ordförande, byråchefen i domänstyrelsen E. F. L. Lindeberg samt arbetschefen
vid rikets allmänna kartverk C. A. V. Hernlund. Utredningsmännen
avgåvo den 3 november 1936 betänkande med utredning och förslag rörande
rikets ekonomiska kartläggning och därmed sammanhängande organisationsspörsmål
angående rikets landkarteverk (stat. off. utr. 1936:42).
över betänkandet hava avgivits infordrade yttranden av kommissionen för
de allmänna kartarbetena, chefen för generalstaben, chefen för flygvapnet,
t. f. chefen för försvarsstaben, chefen för rikets allmänna kartverk, statskontoret,
allmänna civilförvaltningens lönenämnd, lantmäteristyrelsen, domänstyrelsen,
statistiska centralbyrån, centralrådet för skogsvårdsstyrelser
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
3
nas förbund, vilket även överlämnat inhämtade yttranden från skogsvårdsstyrelserna,
hushållningssällskapen efter egnahemsnämndernas hörande,
skogssällskapet samt tekniska högskolans styrelse. Därjämte hava skrivelser
i ämnet inkommit från chefen för sjökarteverket, gravörer och heliogravyrritare
vid kartverkets topografiska avdelning samt aktiebolaget kartlitografen,
ingenjören N. O. Bergqvist, Axel Eliassons konstförlag aktiebolag, Bengtssons
litografiska aktiebolag samt aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier.
2. Den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande.
a) Utredningsmännens betänkande och förslag.
Utredningsmännen hava till närmare övervägande framlagt sex olika alternativ
till kartarbetenas bedrivande, för vilka kostnadsberäkningar verkställts
med ledning av tidsåtgång för olika arbetsdetaljer vid den pågående
kartläggningen i Göteborgs och Bohus län och med iakttagande av olika
föreslagna förenklingar i arbetssättet samt med utnyttjande av förbättrade
tekniska hjälpmedel och med användning så långt möjligt av lägre kvalificerad
personal till kostnadernas nedbringande.
Vid kostnadsberäkningarna hava utredningsmännen på anförda skäl utgått
från att i stort sett hela Götaland och Svealand samt i fråga örn Norrland
delarna närmast kusten och vissa delar av Jämtland skulle ekonomiskt
kartläggas. Beträffande Värmlands och Kopparbergs län hava endast vissa
delar ansetts böra ifrågakomma till ekonomisk kartläggning. Inom återstående
delar av dessa län samt inom sådana delar av Norrland, där skogsbruket
representerade det övervägande intresset, har enbart en fotokarta synts
utredningsmännen kunna vara tillfyllest. Såväl det ekonomiska kartläggningsområdet
som fotokartområdet hava närmare angivits å betänkandet
bifogade kartbilagan 1.
För det ekonomiska kartläggningsområdet samt för större delen av fotokartområdet
har förordats kartskalan 1: 10,000 i främsta rummet med hänsyn
till dels att fotobildens detaljer skola bliva tydliga, dels att fastighetsredovisningen
å ekonomiska kartan skall kunna göras möjligast fullständig
och läsbar samt dels för att göra kartorna användbara ej enbart som översiktskartor
utan även såsom arbetskartor, särskilt för skogsbrukets allt större
behov av tillförlitligt och detaljrikt kartunderlag för skogskartors upprättande.
Inom norra och östra delarna av Värmlands län (80.5 kvmil),
norra och västra delarna av Kopparbergs län (122.9 kvmil) samt en del av
Västernorrlands län (48.7 kvmil) hava utredningsmännen funnit skalan för
fotokartan kunna nedsättas till 1: 20,000 med hänsyn till att inom dessa
delar, där skogsbruket representerade det största intresset, skogsmarken och
skogen vöre för större områden av ensartad karaktär.
Hela det till ekonomisk kartläggning föreslagna området utgör omkring
1,650 kvmil samt fotokartområdet omkring 1,034 kvmil, varav 252 kvmil förutsatts
skola kartläggas i skala 1: 20,000. De delar av landet, som i detta
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
sammanhang icke avsetts skola undergå kartläggning, utgöras av omkring
1,691 kvmil av Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län samt omkring
63 kvmil av vattenområden i sjöarna Vänern och Vättern. Därjämte ingår
icke i kostnadsberäkningarna slutförandet av den ekonomiska kartläggningen
i Göteborgs och Bohus län, vilket beräknats kunna ske under övergångstiden
för kartverkets utbyggande till erforderlig arbetskapacitet för kartläggningens
genomförande i stort.
I enlighet med direktiven för utredningen har hela kartläggningsprogrammet
beräknats skola genomföras under en kartläggningsperiod av omkring
30 år.
Utredningsmännen hava vidare förordat, att, vilket alternativ man än
slutligen valde för kartläggningens utförande, en fotokarta borde utgöra grundval
för landets kartläggning samt att denna i allmänhet borde, liksom även
en ekonomisk karta, upprättas i skalan 1: 10,000. För fotokartans upprättande
erforderlig geodetisk punktbestämning har förutsatts utförd med vanlig
triangulering inom de områden, där rikstrianguleringens nuvarande punkttäthet
eller noggrannhet icke vöre tillfredsställande, samt i övrigt genom
punktbestämning från fotobilder, som upptagits med panoramakamera.
Terräng- och höjdförhållandena hava utredningsmännen ansett böra å
kartorna återgivas genom fotokartans bild, kompletterad med höjdpunktbestämning.
Denna förordas skola utföras dels genom avvägning med en
punkttäthet av i medeltal 25 punkter per kvadratmil samt dels genom barometerhöjdmätning
av såväl låg- som högpunkter med en punkttäthet av
omkring 100 punkter per kvadratmil.
Kartorna förutsättas skola utgivas i blad med kvadratisk bildyta örn
50 X 50 cm.
Med dessa utgångspunkter samt i betänkandet närmare angivna förutsättningar
rörande personalens avlöningsplacering m. m. skulle kostnaderna för
de behandlade olika alternativen till kartläggningens utförande — med bortseende
från kostnad för arbetsledning, lokalhyra och allmänna expenser —
uppgå till följande belopp.
Kostnader för det ekonomiska kartområdet (1,650 kvmil).
Alternativ 1. Fotokarta samt ekonomisk karta med beskrivning;
kartorna i skala 1: 40,000.
För samtliga alternativ gemensamma kostnader:
Triangulering och panoramafotografering ............ kronor 1,491,000
Avvägning ........................................ » 680,000
Barometerhöjdmätning ............................ » 675,000
Fotokartan ....................................... » 4,307,000
Summa gemensamma kostnader .................... » 7,153,000
För alternativet speciella kostnader: .................. » 21,555,000
Totalkostnader .................................... » 28,708,000
Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 17,400
Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 957,000.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74. 5
Alternativ II. Fotokarta samt ekonomisk karta utan beskrivning;
kartorna i skala 1: 10,000.
För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000
För alternativet speciella kostnader .................. » 14,446,000
Totalkostnader ................................... » 21,599,000
Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 13,100
Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 720,000.
Alternativ II a. Fotokarta samt förenklad ekonomisk karta utan beskrivning
(av ägoslagen endast åker och trädgård inrekognoscerade ä kartan);
kartorna i skala 1: 10,000.
För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000
För alternativet speciella kostnader .................. » 11,044,000
Totalkostnader ................................... » 18,197,000
Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 11,000
Årlig kostnad i medeltal under 30 år................ » 606,000.
Alternativ III a. Fotokarta med fastighetsindelning; kompletterad å fältet i
fråga örn fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och vattendrag
samt bebyggelse; kartorna i skala 1: 10,000.
För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000
För alternativet speciella kostnader .................. » 9,261,000
Totalkostnader .................................... » 16,414,000
Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 9,900
Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 547,000.
Alternativ III. Fotokarta med fastighetsindelning (utan komplettering å
fältet); kartorna i skala 1: 10,000.
För samtliga alternativ gemensamma kostnader........ kronor 7,153,000
För alternativet speciella kostnader .................. » 6,782,000
Totalkostnader .................................... » 13,935,000
Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 8,400
Årlig kostnad i medeltal under 30 år .................. » 464,000.
Alternativ IV. Fotokarta i skala 1: 10,000.
För samtliga alternativ gemensamma kostnader ........ kronor 7,153,000
För alternativet speciella kostnader (för ortnamnsgransk
ning
inom 1,238 kvmil å 100 kr.) .................. » 124,000
Totalkostnader .................................... • » 7,277,000
Kostnad i medeltal per kvadratmil .................. » 4,400
Årlig kostnad i medeltal under 30 år ................ » 243,000.
Kostnader för fotokartområdet (1,034 kvmil).
Kostnaderna tillkomma i samtliga nämnda alternativ med samma belopp,
då endast fotokarta avses skola framställas. Kartorna förutsättas skola upprättas
i skala 1: 10,000 över 782 kvmil och i skala 1: 20,000 över 252 kvmil.
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Triangulering och panoramafotografering .............. kronor 822,000
Avvägning ......................................... » 538,000
Barometerhöjdmätning .............................. » 375,000
Fotokartan ........................................ » 2,675,000
Ortnamnsgranskning å 100 kr. per kvmil .............. » 103,000
Totalkostnader ..................................... » 4,513,000
Kostnader i medeltal per kvadratmil .................. » 4,400
Ärlig kostnad i medeltal under 30 år.................. » 150,000.
Utredningsmännen hava förordat, att den fortsatta ekonomiska kartläggningen
av landet skulle utföras enligt alternativet II a samt för denna sin
ståndpunkt sammanfattningsvis anfört bland annat följande.
Såsom utredningsmännen framhållit, måste vid valet av alternativ till slutlig
lösning av frågan örn den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande
hänsyn tagas till å ena sidan att kartläggningen verkligen betjänade
de ändamål, som den avsåges skola tillgodose, och å andra sidan att kostnaderna
i förhållande till kartans utnyttjande för dessa kartbehov icke bleve
oproportionerligt höga.
Beträffande de olika alternativens innebörd och användbarhet finge utredningsmännen
hänvisa till den detaljerade redogörelse, som lämnats i kap.
VIII av betänkandet. För att klarlägga karttypernas innehåll och vad av
desamma kunde utläsas hade i kartbilagorna 2—7 ett och samma område i
Bohuslän (söder örn Ljungskile) reproducerats enligt samtliga alternativ.
Av nämnda redogörelse torde framgå, att en karta enligt alternativ III
eller IV endast i ringa omfattning kunde tjäna de ändamål, som i större utsträckning
vöre i behov av kartor i relativt stor skala. Kartan enligt såväl
alternativ III som alternativ IV skulle i huvudsak bliva en stomkarta, som
endast kunde utnyttjas för specialarbeten och som för allmänheten otvivelaktigt
bleve svårläst i fråga om detaljerna (jämför kartbilagorna till betänkandet).
Det syntes därför kunna ifrågasättas, huruvida ett så omfattande
kartarbete med dock icke obetydliga kostnader — 13.9 miljoner i alternativ
III och 7.3 miljoner i alternativ IV — kunde, i förhållande till vad därmed
vunnes, anses motiverat.
o Utredningsmännen hade kommit till den uppfattningen, att inom det område,
där ekonomisk karta ansetts önskvärd, dessa alternativ endast skulle
kunna tänkas ifrågakomma såsom en förberedande åtgärd för en senare,
fullständigare kartläggning av landet. Genom en sådan åtgärd skulle man
kunna utvinna, att under en mellantid, intill dess en fullständigare karta
kunde utgivas, ett kartmaterial funnes tillgängligt till underlag för strödda
kartarbeten av speciell karaktär, särskilt för skogsbrukets del men även för
vissa tekniska arbeten och för militära ändamål. Skulle en sådan etappvis
utförd kartläggning anses böra ifrågakomma, torde under alla förhållanden
i sådant fall knappast kunna ifrågasättas annat än alternativ IV. Enligt utredningsmännens
uppfattning skulle nämligen fastighetsindelningen utan kontroll
å fältet i många fall bliva osäkert inlagd å kartan, något som arbetena
i Göteborgs och Bohus län gåve vid handen, och därjämte ofullständig med
hänsyn till att 15—20 % av fastighetsbeståndet saknade kartor och sålunda
icke kunde å fotokartan identifieras utan fältundersökning. Kostnaden i
alternativ III, som vore nära dubbelt så stor som i alternativ IV, syntes därför
alltför hög i förhållande till kartans ofullständighet och jämförelsevis
ringa användbarhet utöver den rena fotokartan enligt alternativ IV.
Framställning av en fotokarta såsom övergångsform till en framtida mera
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-
7
fullständig kartläggning syntes dock ingiva betänkligheter. Under en kartläggningsperiod
av 30 år skulle fotokartan bliva föråldrad, och därför icke
oväsentliga kompletteringar av densamma påfordras, om efter denna tidsperiod
en slutlig och mera fullständig kartläggning skulle igångsättas efter
något av övriga alternativ för åstadkommande av en ekonomisk karta över
landet. Om man, som utredningsmännen för sin del ansåge ofrånkomligt,
måste räkna med en slutlig kartläggning av mera fullständig och läsbar karaktär
än i alternativen III och IV, förefölle det därför riktigare och ur såväl
ekonomisk som teknisk synpunkt fördelaktigare att från början planlägga
arbetet efter det slutliga alternativet och hellre under mellantiden utföra
speciella kartläggningar vid uppträdande behov, allt efter som dessa
uppstode. Ansåges härvid den statliga kartverksamheten böra tillgodose
även dessa speciella behov, något som kunde vara en naturlig sak, om det
gällde arbeten för statens egen verksamhet eller av mera allmännyttig karaktär,
borde vid organisationen av det blivande kartverket hänsyn härtill
tagas, så att utöver den planmässiga verksamheten även sådana speciella arbeten
kunde utföras. Om dessa senare arbeten verkställdes enligt samma
grundläggande fotogrammetriska metod som den senare kartläggningen, kunde
dock i viss utsträckning materialet utnyttjas för denna. Vid en större organisation,
avsedd för en snabb kartläggning av landet, kunde vidare vid uppgörande
av ett kommande års arbetsplan hänsyn tagas till åtminstone mera
omfattande dylika specialarbetens förekomst och ordningsföljden i den allmänna
kartläggningen i viss utsträckning rättas härefter, exempelvis då det
gällde domänverkets eller försvarsväsendets kartbehov. På grund av det anförda
funne utredningsmännen alternativen III och IV icke böra ifrågakomma
såsom lösning av frågan örn den ekonomiska kartläggningens fortsatta
bedrivande.
Vad därefter anginge alternativ I, som skilde sig från alternativ II endast
därutinnan, att till kartan enligt sistnämnda alternativ (kartbilaga 2) hörde
en fullständig arealstatistisk beskrivning över de å kartan återgivna fastigheterna
m. m., framginge av kostnadssammandraget, att beskrivningens upprättande
medförde en kostnadsökning av omkring 7.1 miljoner kronor
(28,708,000—21,599,000) eller sålunda samma summa, som hela kostnaden
för fotokartans upprättande över samma område, inberäknat triangulering,
panoramafotografering, avvägning och barometerhöjdmätning. Vidare framginge,
att de speciella kostnaderna i alternativ I vore i det närmaste 50 °/o
högre än i alternativ II. Kostnaderna för beskrivningen syntes alltså icke
stå i rimlig proportion till övriga kostnader för den ekonomiska kartläggningen.
Därest icke särskilt starka skäl talade för behövligheten av beskrivningen,
torde den därför redan ur kostnadssynpunkt böra slopas. Av vad
anförts i detta spörsmål såväl i kap. IV som i kap. VIII av betänkandet torde
framgå, att några sådana starka skäl för beskrivningens bibehållande icke
kunde anses föreligga utan att även ur saksynpunkt kunde ifrågasättas beskrivningens
slopande. Den väsentligaste användningen skulle, såsom framginge
av kap. IV, beskrivningen hava för arealstatistiken av olika slag. De
uppgifter, som därvid vöre av särskilt intresse, torde emellertid kunna erhållas
på enklare sätt eller i mån av behov uträknas från kartan. Utredningsmännen
funne därför, alt upprättandet av beskrivning till ekonomiska kartan
borde upphöra. Därmed torde sålunda alternativ I även kunna avföras
från övervägande vid den slutliga lösningen.
Återstode därefter alternativen II, II a och III a.
För en ekonomisk karta borde enligt utredningsmännens mening ur allmän
synpunkt uppställas kraven, att kommunikationsleder, sjöar oell större
vattendrag samt bebyggelse klart och väl läsbart framträdde och att fastig
-
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
hetsgränser och fastighetsbeteckningar framginge med säkerhet och tydlighet
samt möjligast fullständigt. Härigenom kunde läge och allmänna betingelser
fastställas för fastigheterna, vilka utgjorde de oftast förekommande
enheterna vid sådana ekonomiska spörsmåls behandling, vid vilka en ekonomisk
karta vore av betydelse. För hostads- och industrifastigheter vore
kännedomen om dessa förhållanden det viktigaste, som kunde hämtas från
kartan. För jordbruksfastigheter erfordrades därjämte kännedomen örn
ägoslagen, i främsta rummet om den odlade jordens omfattning, samt en
god överblick av utmarkens beskaffenhet, särskilt med avseende å skogsmarken.
o Samtliga de tre återstående alternativen uppfyllde de ur allmän synpunkt
sålunda angivna kraven på en ekonomisk karta. Skillnaden mellan de tre
alternativen läge däremot i sättet för jordbruksfastigheternas klarläggande
i ägoslagshänseende. I sistnämnda del vore alternativet III a väsentligt underlägset
båda de två andra alternativen. Alternativet III a lämnade nämligen
endast upplysning örn ägoslagen i stort, i den mån fotobilden kunde
lämna ledning. Att härvid svårighet uppstode att ur kartan utläsa de olika
ägoslagen, torde lätt konstateras genom att å kartbilagan 4 söka ange exempelvis
åkerarealens detaljer och därefter jämföra med kartbilagorna 3 eller
2, å vilka efter fältrekognoscering åkerområdenas begränsning inlagts och
återgivits med heldragna linjer samt gul ytfärg. Sammanhängande större
åkeromraden framträdde visserligen såsom totalitet å kartan enligt alternativ
lil a, men avgränsningen mot andra ägoslag vore ofta svår att bestämma.
Vid starkare växling i ägoslagen vore sålunda mången gång icke möjligt,
även för en med fotobilden förtrogen fackman, att överhuvud taget avgöra,
om ett öppet område vore åker, äng, bete eller kal skogsmark. Bestämning av
begränsningslinjerna för ägoslagen vore likaledes svår att göra. En någorlunda
säker beräkning av exempelvis åkerarealen läte sig sålunda icke göra
med en karta enligt alternativ III a. Det syntes därför otvivelaktigt, att alternativet
icke vore tillfredsställande ur jordbruksintressenas synpunkt. Särskdt
torde för hushållningssällskapens verksamhet denna karttyp icke kunna
ersätta en mera fullständig ekonomisk karta.
De förenklingar i förhållande till den nuvarande ekonomiska kartan, som
karttyperna enligt alternativ II a och III a innebure, med avseende å detaljeringen
inom utmarken, torde ur allmän kartsynpunkt icke vara av större
betydelse men medförde avsevärda besparingar i kostnader och tidsåtgång
vid faltarbetena. Då därjämte av domänstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas
uttalanden framginge, att en dylik förenkling kunde genomföras utan
men för de skogliga intressena, torde åtminstone denna förenkling böra ske.
Detta skulle sålunda innebära, att mossar och kärr, vilka å karttypen enligt
alternativ II utmärkts med stackning, icke skulle särskilt utmärkas samt
vidare att mindre vattendrag (vattenhålor och bäckar), gångstigar och skogsvägar
skulle uteslutas inom utmarken, de senare dock icke när de ledde till
odling eller bebyggelse.
Efter en sådan förenkling beträffande detaljeringen i utmarken skulle
skillnaden mellan alternativ II och II a bestå däri, att i det förra vid fältarbetet
inrekognoscerats även begränsningslinjerna för slåtter- och betesäng,
vilka å kartan (kartbilaga 2) utmärkts med pricklinjer, samt angivits ägoslagsbeteckning,
varigenom särskiljande kunde ske dels mellan slåtteräng
och betesäng, dels mellan dessa ägoslag å ena sidan samt skogsmark och
övrig mark å den andra. Huruvida dessa kompletteringar i förhållande till
alternativ II a kunde innebära någon mera betydande vinst vid kartans utnyttjande,
syntes utredningsmännen tveksamt. Slåtter- och betesängens omfattning
spelade givetvis icke samma roll vid bedömande av en jordbruks
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
9
fastighets innehåll och värde som uppgiften om åkerjordens omfattning.
Därjämte torde gränsen dels mellan slåtter- och betesäng, dels mellan betesäng
och skogsmark ofta vara så flytande, att säkerligen icke sällan erinringar
kunde göras mot klassificeringen i denna del av ägoslagen på kartan, ej
minst med hänsyn till skeende förändringar i markens utnyttjning för betesändamål.
Vid jämförelse mellan kartbilagorna 2 (alternativ II) och 3 (alternativ
II a) torde också framgå, att, om begränsningen av åkerjorden utmärkts
å kartan, i de flesta fall kunde utläsas de inom den egentliga inägojorden
befintliga slåtter- och betesängsområdena, ehuru givetvis icke kunde
avgöras, huruvida det ena eller andra av dessa ägoslag förelåge. Likaså
kunde med hänsyn till belägenheten utmed sjöar och vattendrag den naturliga
ängsmarkens utbredning ganska säkert utläsas ur fotobilden i förhållande
till skogsmarken. Misstag kunde visserligen uppstå vid fotobildens
tydning, men det kunde ifrågasättas, örn vid kartans utnyttjande å rummet
dylika misstag hade någon större praktisk betydelse. Vid detaljundersökningar
på fältet kunde dessa detaljer i allmänhet utan svårighet inläggas på
kartan med hjälp av fotobilden.
Utredningsmännen ansåge därför, att, om man ur kostnadssynpunkt ville
förenkla den ekonomiska kartan så långt möjligt utan att borttaga kartans
viktigaste uppgifter och sedan den i Göteborgs och Bohus län tillämpade
karttypen tillkommit med fotobilden bibehållen på den ekonomiska kartan,
kunde redovisningen i ägoslagshänseende ske, genom att åker och trädgård
åskådliggjordes å kartan efter inrekognoscering och att i övrigt ägoslagsdetaljerna
finge utläsas av fotobilden. Detta innebure sålunda en karta av
den typ, som upptoges i alternativ II a (kartbilaga 3). Även ur kostnadssynpunkt
torde detta alternativ i förhållande till användbarheten giva det
bästa utbytet. Den beräknade kostnaden per kvadratmil (11,000 kronor)
överstege nämligen endast med 1,100 kronor kvadratmilskostnaden i alternativ
lil a men understege med 2,100 kronor kvadratmilskostnaden i alternativ
II. För merkostnaden av 1,100 kronor per kvadratmil eller 11 öre per
hektar utvunnes alltså, dels att åker och trädgård bleve fullständigt och tydligt
redovisade å kartan, dels att övriga ägoslag i inägojorden väsentligt lättare
kunde utläsas av fotobilden.
Utredningsmännen finge därför för sin del förorda, att den ekonomiska
kartläggningen för framtiden utfördes enligt alternativ II a.
b) Departementschefens yttrande.
»Fotokartans framställning och rikstrianguleringen.
Det av utredningsmännen framlagda förslaget till den ekonomiska kartläggningens
fortsatta bedrivande innebär, såsom av det anförda framgår, att
kartläggningen skulle grundas på en genom fotografering från luften åstadkommen
fotokarta. För att så långt möjligt nedbringa kostnaderna för fotokartans
framställning hava utredningsmännen vidare föreslagit olika tekniska
åtgärder. Fotograferingen skulle ske från särskilda, för ändamålet
lämpade lätta flygmaskiner, som skulle anskaffas för kartverkets räkning.
Härigenom skulle drifts- och underhållskostnaderna kunna väsentligt nedbringas
i förhållande till vad hittills under försöksarbetena varit fallet. Fotograferingen
skulle vidare utföras med mindre övertäckning samt i skala
1:20,000 i stället för i allmänhet tidigare 1:12,000—1:15,000, varigenom
10
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
bildantalet per arealenhet och därmed kostnaderna skulle betydligt minskas.
Det till stöd för kartframställningen erforderliga punktmaterialet skulle så
vitt möjligt bestämmas ur bilder, tagna vid s. k. panoramafotografering,
varigenom de geodetiska fältarbetena avsåges kunna inskränkas, arbeten
som för närvarande droge relativt höga kostnader vid kartläggningen.
I de avgivna yttrandena hava vissa detaljerinringar gjorts mot de framlagda
tekniska principerna för fotokartframställningen.
Sålunda har påyrkats, att övertäckningen vid fotograferingen alltid borde
vara så stor, att stereoskopiskt utnyttjande av bilderna kunde ske för olika
ändamål. Då utredningsmännen räknat med en övertäckning i medeltal
av 60 % i flygled, torde denna fordran vara fylld. I trakter med större höjddifferenser
avses större övertäckning skola användas och endast i flacka områden
har sålunda en mindre övertäckning avsetts. I sådana områden lär
emellertid ej heller det stereoskopiska utnyttjandet av bildmaterialet vara
av större intresse.
Beträffande sättet för punktbestämningen till stöd för kartframställningen
har från lantmäteristyrelsen framhållits, att detta torde komma att innebära
en inskränkning av rikstrianguleringen, vilken ej blott utnyttjades
för kartverkets arbeten utan även vid lantmäteriets samt städers och andra
samhällens mätningar. Styrelsen har därvid hänvisat till de bestämmelser,
som återfinnas i 1920 års mätningsförordning, att lokala triangelmätningar,
då så kunde ske, böra anslutas till rikstrianguleringen. Denna bestämmelse
har på sin tid, såsom framgår av 1917 års lantmäterikommissions betänkande,
i främsta rummet tillkommit för att det för lokalt ändamål efter
specialtriangulering framställda punktmaterialet samt de med stöd därav
upprättade kartorna skulle kunna utnyttjas på bästa sätt för de allmänna
kartarbetena, då kartläggningen grundades på framställning av stomkartor,
sammansatta av tillgängliga lantmäteri- och andra kartor. Med det förslag,
som nu framlagts till kartläggningens ordnande, saknar bestämmelsen
ur denna synpunkt egentlig betydelse. För de olika lokaltrianguleringarnas
utförande utgör anslutningen till rikstrianguleringen en viss fördel, dock
mången gång ej utnyttjad även där så kunde ske, men icke något oeftergivligt
krav för vinnande av erforderlig noggrannhet. Såsom lantmäteristyrelsen
framhållit, torde också flertalet städer och andra samhällen redan
hava övergått att utföra sina stommätningar genom triangel- och polygonmätning.
Det torde därför vara föga antagligt, att där dessa utförts och
beräknats i fristående koordinatsystem någon anslutning till rikstrianguleringen
därefter skulle äga rum med åtföljande fullständig omräkning av
koordinater för ej blott triangel- och polygonpunkter utan även alla koordinatbestämda
gränspunkter m. m. Rikstrianguleringen, utförd såsom hittills
skett med högst 4—6 punkter per kvadratmil, inbjuder ej heller till
anslutning till densamma av lantmäteriets mätningar, som numera till övervägande
delen bestå av sådana med relativt ringa omfattning. Därtill är
punkttätheten alltför liten. Då utredningsmännens förslag innebär väsentliga
kostnadsbesparingar — omkring 2 millioner kronor — därest metoden
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
11
med punktbestämning från fotobilder, som upptagits med panoramakamera,
kan utnyttjas i den omfattning som avsetts, synes ingen erinran böra göras
emot att vid fotokartläggningen nämnda metod prövas samt att, om metoden
visar sig lämplig med hänsyn till de svenska terrängförhållandena, övergång
till densamma äger rum. Med anledning av vad kartverkschefen
anfört angående i Tyskland använd annan ny metod för sådan punktbestämning,
vilken metod ur andra synpunkter skulle kunna bliva av betydelse, särskilt
för höjdpunktsbestämning, torde emellertid båda metoderna böra prövas,
innan slutlig ståndpunkt tages till inköp av erforderlig instrumentutrustning
för ändamålet. Även utredningsmännen hava i fråga om panoramakamerametoden
ansett detta böra ske. Då det är av största vikt för det fortsatta arbetet
med fotokartläggningen, att dessa försök utföras snarast möjligt under
den övergångsperiod, som erfordras för kartverkets organiserande för en
snabbare och omfattande kartläggning, har jag för avsikt att i det följande
framlägga förslag örn anslag redan för nästkommande budgetår för dessa
försöksarbetens utförande.
Den ekonomiska kartläggningens utförande och omfattning.
Jag övergår härefter till frågan örn sättet för de ekonomiska kartarbetenas
fortsatta bedrivande.
Utredningsmännen hava — såsom redan framhållits — framlagt sex olika
alternativ till den ekonomiska kartläggningens utförande och däribland förordat
alternativet II a, som avser utgivning dels av fotokartan, dels av en
förenklad ekonomisk karta. Den senare skulle framställas genom fotokartans
komplettering med fastighetsgränser och registerbeteckningar — gränsinläggningen
kontrollerad i samband med fältarbetet — samt inrekognoscering å
fältet av bebyggelse, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag, kraftledningar
(ej ortsnätet), fornlämningar samt av ägoslagen åker och trädgård.
Inom utmarken skulle inrekognosceras endast vägar, som ledde till odling
eller bebyggelse. Höjdpunkter skulle inläggas å kartan till ett antal av omkring
125 per kvadratmil. I motsats till för närvarande skulle någon beskrivning
till kartan icke utgivas.
Såsom framgår av de avgivna yttrandena, för vilka jag nyss redogjort, har
utredningsmännens förslag i allmänhet mottagits med tillfredsställelse och
i princip tillstyrkts såsom en god lösning av den ekonomiska kartfrågan.
Å andra sidan har i flera yttranden understrukits, att en enklare typ av
ekonomisk karta såsom enligt alternativen III eller IV vore otillfredsställande
särskilt ur jordbrukets synpunkt. I en del yttranden från hushållningssällskap
och skogsvårdsstyrelser har påyrkats, att kartan skulle utföras enligt
alternativ II, emedan utmarkens detaljerade redovisning å kartan medförde
stora fördelar ur dessa institutioners arbetssynpunkt.
Kartverkschefen har i sitt yttrande framlagt förslag till en ny karttyp, som
han ansett böra upptagas till prövning såsom en tänkbar lösning. Denna
karttyp är i huvudsak en mellanform till utredningsmännens alternativ III a
12
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-
och III, ehuru i ritavseende något förändrad för att göra fastighetsindelningen
och vägar mera framträdande å kartan. Ehuru flera skäl kunna anföras
mot den senast framlagda karttypen, synes anledning saknas att närmare
ingå härpå, enär kartverkschefen själv framhållit, att karttypen måste
lämnas ur räkningen, i händelse kravet på åkerjordens detaljerade redovisning
ansåges vara av den vikt, att den icke kunde eftergivas. Såväl av vad
utredningsmännen i denna del i betänkandet anfört som av de avgivna yttrandena
torde klart framgå, att detta krav särskilt ur jordbrukets och hushållningssällskapens
synpunkt vore ett minimikrav på en ekonomisk karta,
som skulle fylla sin uppgift. Därutöver torde blott böra betonas, att framställningen
av åker och trädgård i särskild färg samt uppritningen av bebyggelsen
å kartan enligt alternativ II a gör denna karttyp så väsentligt
överskådligare och mera lättläst än en karta enligt det av kartverkschefen
framlagda förslaget, att även ur denna synpunkt utredningsmännens alternativ
synes mig bestämt vara att föredraga. Den högre kostnaden för detta
alternativ i förhållande till kartverkschefens — av kartverkschefen beräknad
till omkring 2,900 kronor per kvadratmil — torde vara väl motiverad genom
att kartan får en betydligt större användbarhet. Å andra sidan synes den
mera detaljerade kartan enligt alternativ II icke medföra så stora fördelar,
att densamma med hänsyn till kostnadsökningen kan anses motiverad.
På de skäl, som av utredningsmännen anförts, finner jag mig sålunda böra
föreslå, att den ekonomiska kartan skall upprättas i huvudsaklig överensstämmelse
med den av utredningsmännen i alternativ II a framlagda karttypen.
De önskemål, som i vissa yttranden framställts rörande kartans förtydligande
i tekniska detaljer och på vilka jag ansett mig här icke böra
ingå, torde inom kartverket böra göras till föremål för ytterligare undersökning.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att slutligt fastställa
karttypen i fråga om sådana tekniska detaljer och kartans trycktekniska utförande.
För Göteborgs och Bohus län, där den ekonomiska kartläggningen
nu fortskridit över mer än halva länet, torde kartarbetena böra slutföras
efter enahanda grunder som tidigare eller sålunda med detaljerad ägoslagsredovisning
å utmarken och med utgivande av beskrivning till kartan. Förutom
med hänsyn till önskemålet att kartan över länet bör i sin helhet utgivas
i samma typ, torde länets speciella karaktär göra detta önskvärt, varjämte
den bristande kännedomen om länets fördelning i ägoslag torde tala
för beskrivnings utgivande även över återstående delar av länet.
Utredningsmännen hava närmare angivit det område, inom vilket ekonomisk
kartläggning synts främst böra ifrågakomma, och avgränsat detta
att omfatta Götaland och Svealand, utom vissa delar av Värmlands och
Kopparbergs län, samt av Norrland de närmast kusten belägna delarna jämte
ett område av Jämtlands län, huvudsakligen trakten öster om Storsjön. Sammanlagt
skulle enligt förslaget — med bortseende från det under kartläggning
varande Göteborgs och Bohus län — 1,650 kvadratmil av landet undergå
ekonomisk kartläggning, över de häri icke ingående delarna av Värmlands
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
13
och Kopparbergs län samt över ytterligare vissa delar av Norrland, där
skogsbruket representerar det största intresset, hava utredningsmännen av
kostnadsskäl ansett sig böra föreslå en enklare karttyp samt för dessa områden
förordat upprättande av enbart fotokarta. Denna skulle dock giva
en allmän överblick över förhållandena samt kunna utnyttjas som underlagskarta
vid upprättande av skogskartor m. m.
Uti de från hushållningssällskapen, egnahemsnämnderna och skogsvårdsstyrelserna
inkomna yttrandena från de län, där enbart fotokarta sålunda
skulle komma att upprättas för vissa delar, har emellertid framhållits, dels
att enligt dessa ortsrepresentanters mening området för den ekonomiska
kartläggningen för respektive län vore mindre lämpligt avgränsat med hänsyn
till föreliggande behov och borde utvidgas på sätt i de tidigare återgivna
yttrandena närmare angivits, dels att inom det återstående fotokartområdet
å kartorna borde inläggas åtminstone fastighetsindelningen. Utan fastighetsgränser
ansåges nämligen kartornas värde för nämnda institutioners verksamhet
bliva relativt obetydligt. Därjämte har från Norrbottens län framhållits
nödvändigheten av att kartområdet utvidgades att omfatta i huvudsak
hela kustlandet på grund av den starka utveckling, som därstädes vore
för handen, och de stora odlingsmöjligheter, som där förelåge. Även inom
Norrbottens lappmark hava vissa delar av betydelse ur jordbrukssynpunkt
ansetts böra kartläggas.
Då de framförda önskemålen synts vara av vägande art och av väsentlig
betydelse för ifrågavarande län, har jag låtit verkställa ytterligare utredning
i berörda spörsmål. Jag har därvid inhämtat, att även utredningsmännen
över vägt ett alternativ till de olika kartområdenas avgränsning och karttvperna
inom desamma, vilket i väsentliga delar sammanfaller med de nu
från länen anförda önskemålen, men ur kostnadssynpunkt stannat för det
framlagda förslaget. Med ledning härav och de från länen framförda specialsynpunkterna
har jag låtit upprätta ett förslag till kartläggningens utvidgning
inom berörda län.
De skäl, som anförts för att fastighetsindelningen bör inläggas å kartor
av här ifrågavarande slag, synas mig vara av den vägande art, att kostnadsökningen,
ehuru betydande, måste anses motiverad med hänsyn till kartans
ökade värde, särskilt för hushållningssällskap, egnahemsnämnder och skogsvårdsstyrelser.
Härigenom kunna nämligen läge och allmänna betingelser
fastställas för de olika fastigheterna, vilka utgöra de oftast förekommande
enheterna vid sådana ekonomiska spörsmåls behandling, vid vilka kartan är
av betydelse. Även ett annat skäl, som framförts av chefen för rikets allmänna
kartverk i hans yttrande, synes tala för fastighetsgränsernas inläggande
på fotokartorna i de fall, där ekonomisk karta icke skulle utgivas. Kartverkschefen
har nämligen framhållit, att svårigheten att finna sig till rätta
och taga sig fram efter en fotokarta utan fastighetsindelning bomme att
bliva stor, icke blott för allmänheten utan även för fackmannen, i fråga
örn kartblad över vida sammanhängande skogsområden, där fattigdomen
på konturer och enformigheten i övrigt icke lämnade tillräckligt stöd för
14
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
orienteringen. Dessa synpunkter torde särskilt hava sitt berättigande inom
de delar av landet, där enbart fotokarta avsetts skola upprättas.
Jag anser sålunda, att inom områden, som föreslås skola ingå i kartläggningen
men över vilka ekonomisk karta icke avses skola upprättas, fastighetsindelningen
bör inläggas på fotokartan, med undantag för de endast storskiftade
delarna av Kopparbergs län, varest på grund av rådande fastighetsförhållanden
gränsinläggning icke kan genomföras utan synnerligen vidlyftigt
och dyrbart fältarbete. I sistnämnda fall torde dock kunna framdeles
övervägas, huruvida önskemålet om åtminstone skifteslagsgränsernas inläggande
kan utan större kostnadsökning tillgodoses.
Med utgångspunkt från att fastighetsindelningen kommer att inläggas å
fotokartorna på nyss angivet sätt torde ortsintressenas huvudönskemål bliva
tillgodosedda. Den utvidgning av den ekonomiska kartläggningen, som påyrkats,
torde därför kunna i någon mån inskränkas i förhållande till de av
ortsrepresentanterna framställda kraven utan att mera betydande intressen
bliva trädda för nära. Vid den verkställda ytterligare undersökningen lia
— med hänsyn till de framförda erinringarna — i främsta rummet ansetts
böra ifrågasättas vissa utvidgningar av det ekonomiska kartområdet inom
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och
Norrbottens län. En förteckning över de socknar eller sockendelar inom
nämnda län, som härvid avses, torde få biläggas statsrådsprotokollet. Bland
ifrågavarande till ekonomisk kartläggning föreslagna områden hava icke
upptagits de i yttrandet från hushållningssällskapet i Kopparbergs län till
sådan kartläggning föreslagna jordbruksbygderna kring Väster- och österdalälven,
enär inläggandet av fastighetsindelning därstädes med nuvarande
fastighetsförhållanden skulle bliva synnerligen tidskrävande och dyrbart.
Med hänsyn till den betydelse, dessa områden äga, synes emellertid, då kartläggningen
av länet kommer till stånd, böra övervägas, huruvida icke inom
dessa delar å fotokartblad, som upptaga mera utpräglad jordbruksbygd,
övriga detaljer såsom åkerjord, bebyggelse m. m. böra inläggas på sådana
kartblad på samma sätt som å den föreslagna ekonomiska kartan.
Jag förordar, att de områden, som i bilagan angivas, intagas i planen
för den ekonomiska kartläggningen utöver de av utredningsmännen föreslagna
områdena.
Vidare vill jag, på skäl som anförts av hushållningssällskapet, egnahemsnämnden
och skogsvårdsstyrelsen i Norrbottens län, tillstyrka, att även den
nordligaste delen av länets kustland intages i planen för fotokartläggningen,
utom vad beträffar Muonionalustas kapellförsamling.
Det från nämnda län framförda förslaget om utvidgning av kartläggningen
till vissa delar av lappmarken har jag däremot icke ansett mig böra upptaga,
då det gäller uppgörande av planen för kartläggningen under en 30- årsperiod. I den mån utvecklingen inom lappmarken visar sig ytterligare
intensifieras, torde denna fråga böra framdeles upptagas till prövning, sedan
det nu tänkta kartläggningsprogrammet genomförts.
Uti kartverkschefens yttrande har bland annat framhållits möjligheten av
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
15
att fotokartläggning inom vissa områden av landet med särskilt stora relativa
höjdskillnader skulle kunna komma att visa sig omöjlig att utföra med
erforderlig noggrannhet för en karta i skala 1: 10,000. Även utredningsmännen
hava i sitt betänkande erinrat örn att sådana svårigheter kunna uppstå
på grund av terrängförhållandena men dock ansett fotobildens stora
värde vid kartans utnyttjande härvid böra föranleda, att hellre något större
lokala fel i kartbilden godtoges än att inom dessa områden en övergång till
annan karttyp skulle ske. Med hänsyn till nämnda förhållanden har jag,
ehuru jag biträder utredningsmännens nyss angivna uppfattning, här funnit
mig böra framhålla, att den av mig framlagda planen för kartläggningens
omfattning givetvis endast avser de stora dragen och att mindre jämkningar
i planen av nyss anförda eller av andra anledningar kunna under arbetets
gång och på grund av därvid gjorda erfarenheter bliva erforderliga. Det
torde därför böra ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om sådana detaljer
i arbetena.
Till jämförelse mellan utredningsmännens, länsrepresentanternas och av
mig förordade förslag torde följande uppgifter böra sammanfattningsvis
lämnas rörande kartläggningens omfattning i här berörda delar, sättet för utförandet
och kostnaderna för de olika förslagen.
Kartläggningens omfattning (arealerna i kvadratmil).
Utredningsmännens
förslag
Länsrepresentanternas
förslag
Departementschefens
förslag
Län
fotokarta
i skala
1:10,000
fotokarta
i skala
1 :20,000
ekon. karta
enl. alt. lia
i skala
1:10,000
fotokarta
enl. alt. III
i skala
1 :10,000
ekon. karta
enl. alt. lia
i skala
1:10,000
fotokarta
enl. alt. III
i skala
1:10,000
Värmlands
Kopparbergs
Gävleborgs
län......
>......
52.3
144.1
80.5
122.9
132.8
19.6
247.4
76.5
19.6
56.3
1247.4
140.4
140.4
83.9
56.5
»......
159.3
48.7
f helst ut- \
\ vidgat J
f helst ut-1
l vidgat J
helst 105.7
208.0
79.6
128.4
Jämtlands
90.5
90.6
90.5
»......
105.7
_
47.5
58.2
>......
89.G
13.3
2 76.3
13.3
76.3
i
» (nytt)
—
—
114.3
—
114.3
Summa
781.9
252.1
411.8
736.5
320.4
827.9
Totalsumma
1,034.0
1,148.3
1,148.3
1 Fotokarta utan fastighetsgränser. — 2 Helst hela området ekonomiskt kartlagt.
16
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-
Beräknad kostnad.
Län
Utredningsmännens
förslag
Länsrepresentanternas
förslag
Dep artementschef ens
förslag
fotokarta
i skala
1:10,000
fotokarta
i skala
1:20,000
ekon. karta
enl. alt. lia
i skala
1:10,000
fotokarta
enl. alt. III
i skala
1:10,000
ekon. karta
enl. alt. lia
i skala
1 : 10,000
fotokarta
enl. alt. III
i skala
1: 10,000
Värmlands
län......
227,000
352,000
1,262,000
812,000
393,000
Kopparbergs
»......
628,000
537,000
208,000
2,039,000
208,000
''1,051,000
Gävleborgs
>......
611,000
—
1,257,000
—
750,000
410,000
Västernorrlands
>......
697,000
212,000
—
1,612,000
779,000
994,000
Jämtlands
>......
395,000
—
—
612,000
—
612,000
Västerbottens
>......
462,000
—
858,000
—
385,000
394,000
Norrbottens
> ......
392,000
—
119,000
555,000
119,000
555,000
>
> (nytt)
—
—
—
838,000
—
838,000
Summa
3,412,000
1,101,000
3,704,000
5,656,000
3,053,000
5,247,000
Totalsumma
4,513,000
9,360,000
8,300,000
Av här anförda kostnadssiffror framgår, att det av mig förordade förslaget
skulle medföra en överslagsvis beräknad kostnadsökning utöver utredningsmännens
förslag av omkring 3.8 miljoner kronor. Med utgångspunkt
från de av utredningsmännen i betänkandet beräknade årliga totalkostnaderna
för den ekonomiska kartläggningen och fotokartläggningen under den
30-åriga kartläggningsperioden skulle genomförandet av deras förslag draga
en kostnad av omkring 28.3 miljoner kronor. Denna kostnadssumma skulle
alltså med de av mig förordade utvidgningarna i planen för kartläggningen
komma att stiga till omkring 32.1 miljoner kronor. Den beräknade kostnadsökningen
fördelar sig på följande sätt.
Utgivning av vissa fotokartor i skala 1: 10,000 i stället för
i 1: 20,000........................................ kronor 40,000
Utvidgningen av den ekonomiska kartläggningen........ j> 1,560,000
Fastighetsindelningens inläggande på övriga fotokartor. ... » 1,350,000
Utvidgning av kartläggningen i Norrbottens läns kustland » 840,000
Summa kronor 3,790,000.
Kartornas skala.
Vid nyss berörda kostnadsberäkningar har jag utgått från att samtliga
kartor såväl ekonomiska kartor som fotokartor skola utgivas i skalan
1:10,000. Utredningsmännen hava föreslagit skalan 1:20,000 för fotokartorna
inom vissa områden av Värmlands, Kopparbergs och Västernorrlands
län, vilka med hänsyn till skogens och skogsmarkens mera ensartade be
-
1 Fotokarta utan fastighetsgränser.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
17
skaffenhet ansetts kunna vara betjänade med kartor i den mindre skalan.
Då emellertid härvid förutsatts, att flygfotograferingen skulle utföras på sådant
sätt, att kartor vid behov kunde sammansättas i skala 1: 10,000 även
över dessa områden, blir den beräknade kostnadsskillnaden endast 150 kronor
per kvadratmil eller sammanlagt omkring 40,000 kronor, örn även kartorna
inom berörda områden skulle utgivas i skalan 1: 10,000. Från såväl
Värmlands som Västernorrlands län hava erinringar gjorts mot den mindre
skalan för nämnda områden. Härvid har hänvisats till bland annat fördelen
vid utnyttjandet av kartorna att en och samma skala förelåge för samtliga
kartblad. Även lärarkollegiet vid tekniska högskolan har förordat användning
av enbart skalan 1: 10,000 för hela kartområdet.
Uti de avgivna yttrandena har i allmänhet förordats skalan 1: 10,000 och
ytterligare understrukits de av utredningsmännen framhållna fördelarna av
nämnda skala ej minst med hänsyn till såväl jordbrukets som skogsbrukets
kartbehov. En avvikande mening härutinnan har dock framförts från dels
kommissionen för de allmänna kartarbetena, dels chefen för rikets allmänna
kartverk. I båda dessa yttranden har ifrågasatts lämpligheten av
att statsmakterna från början bunde sig för viss kartskala samt förordats,
att i fråga om kartskalan endast borde fastställas, att fotokartan skulle utgivas
i högst skalan 1: 10,000 och lägst skalan 1: 20,000 men att även en
mellanskala, förslagsvis 1: 15,000, skulle kunna ifrågakomma. Sistnämnda
skala har därvid angivits vara väl läsbar även beträffande de fotografiska
detaljerna.
Att vid nu ifrågavarande kartläggning olika skalor skulle utnyttjas över
olika områden, vilka alltid måste i viss utsträckning angränsa varandra,
synes mig vara till betydande nackdel vid kartans utnyttjande, särskilt som
underlag för andra kartarbeten men även i övrigt. Detta gäller givetvis
särskilt en karta utgiven i sammanhängande kartbladsindelning, där sålunda
lätt samma administrativa område eller en och samma fastighet skulle
till viss del komma att kartläggas i en skala och angränsande del i en annan.
En möjlighet är visserligen att utgiva samtliga blad, som ligga intill begränsningslinjerna
för de olika skalområdena, i båda skalorna. Ju mera områdena
för olika skalor komme att uppdelas, desto fler blad skulle erfordras
utgivna i båda skalorna. Vinsten ur kostnadssynpunkt bleve då
problematisk. Det torde böra erinras om att i fråga om den topografiska
kartan olika skalor — 1: 100,000 och 1: 200,000 -—■ i viss utsträckning använts
inom Norrland och att erinringar från såväl myndigheter som andra
kartkonsumenter just gjorts mot detta förhållande med hänsyn till svårigheterna
vid kartans utnyttjande. Även kartverkskommissionen har tidigare
i samband med yttrande över organisationsnämndens betänkande framhållit
nackdelarna av olika skalor för den ekonomiska kartan. Detsamma gäller
givetvis fotokartan, diir denna avses skola ersiitta den ekonomiska kartan.
Vid planläggningen av den omfattande kartläggning av landet, som nu
föreslås, synes därför böra fastställas en enhetsskala för arbetets utförande.
Vid valet av denna enhetsskala synes ingen tvekan böra råda, att den av
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 74. 2
18
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
utredningsmännen föreslagna skalan 1: 10,000 bäst tillgodoser kartläggningens
syften. Även ur läsbarhetens synpunkt torde denna skala vara erforderlig
med hänsyn till karttypen, som bygger på att fotobildens detaljer
skola i stor utsträckning kunna ersätta en schematiserad kartas uppritade
och därför lättare läsbara detaljer. Detta utgör förutsättningen för att
kunna vinna de förenklingar och därmed de kostnadsminskningar vid kartläggningen,
som utredningsmännen räknat med. Av det kartprov på en fotokarta
i skala 1: 15,000, som kartverkschefen bifogat sitt yttrande, framgår
även, att denna skala ur läsbarhetens och detaljstudiets synpunkt är betydligt
underlägsen skalan 1: 10,000. För en icke fackman torde en fotokarta i
mindre skala än 1: 10,000 vara mycket svårtydd. Då härtill kommer, att
bildmaterialet, såsom utredningsmännen betonat, under alla förhållanden bör
framställas på sådant sätt, att kartor i skala 1: 10,000 kunna vid behov upprättas
även över områden, där utgivningen eventuellt skulle ske i en mindre
skala, torde såsom redan framhållits kostnadsskillnaden bliva så ringa, att
någon anledning att frångå enhetsskalan 1: 10,000 icke synes föreligga. I
den mån kartor i mindre skala, exempelvis 1:20,000, skulle visa sig behövliga
för översiktsändamål, kunna, såsom utredningsmännen påpekat, sådana
kartor lätt framställas genom förminskning av kartan i skala 1: 10,000.
Utgivning av dylika kartor torde kunna ske för en kostnad av omkring 100
kronor per kvadratmil.
Jag får sålunda föreslå, att skalan för den ekonomiska kartan och fotokartan
fastställes till 1: 10,000 med rätt för Kungl. Majit att besluta om utgivning
även av kartor i skala 1: 20,000, där särskilda skäl härför anses
föreligga.
I detta sammanhang torde även böra erinras om de önskemål, som framställts
i yttranden från tekniska högskolans lärarkollegium, skogssällskapet
och hushållningssällskapet i Jämtlands län, att genom kartverkets medverkan
kunna för specialbehov erhålla fotokartor i större skala än 1:10,000,
exempelvis i skala 1: 5,000. Skogssällskapets uttalande gäller härvid i första
hand möjligheten att i samband med kartverkets arbeten få specialfotografering
verkställd i större skala inom ett område vid exempelvis planläggning
för samhällsbildning eller för kartläggning av viss egendom e. d. I
den mån detta kan ske med tillgänglig personal och materielutrustning, synes
något hinder icke böra möta mot en sådan anordning i enstaka fall, under
förutsättning, såsom skogssällskapet avsett, att vederbörande beställare bestrider
kostnaderna. Skulle en sådan verksamhet visa sig erforderlig i större
omfattning, torde man emellertid få räkna med en särskild organisation för
ändamålet inom kartverket vid sidan av den allmänna kartläggningen, så
att kartarbetena ej bliva fördröjda av sådana specialarbeten. Det torde dock
för närvarande saknas anledning att närmare ingå på frågan om anordnandet
av en sådan affärsverksamhet inom kartverket. Den av tekniska högskolans
lärarkollegium samt hushållningssällskapet i Jämtlands län berörda
frågan avser däremot möjligheten att utnyttja det för den allmänna kartläggningen
tagna fotomaterialet för framställning av kartor i större skala
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
19
genom förstoring av detta bildmaterial eller eventuellt även av negativen
till fotokartorna. Här är frågan huvudsakligen av teknisk-fotografisk art
och är beroende av huruvida negativmaterialet medger en förstoring till den
önskade skalan med tillräcklig skärpa. I den mån detta kan ske utan att
öka fotograferingsskalan för den allmänna kartläggningen med därav följande
ökade kostnader, synes kartverket mot ersättning böra äga att utföra
sådana arbeten. Detsamma gäller även bildmaterialets användning för andra
ändamål såsom exempelvis för framställning av stereobilder o. d. Det
synes mig nämligen vara ett intresse för statsverket, att bildmaterialet kommer
till största möjliga användning. Därest verksamheten framdeles skulle
bliva av större omfattning, kan härigenom även utvinnas en viss inkomst
för statsverket.
Beskrivning till ekonomiska kartan.
Såsom redan omnämnts, ingår i utredningsmännens förslag till de ekonomiska
kartläggningsarbetenas bedrivande icke någon beskrivning till den
ekonomiska kartan. Tidigare har sådan beskrivning utgivits sockenvis, varvid
i de senast kartlagda fyra länen i södra Sverige beskrivningen upptagit
fastigheterna med uppgift om arealen av olika ägoslag inom desamma så
långt kartskalan medgivit sådan detaljerad redovisning. Frågan örn beskrivningens
bibehållande eller icke har av utredningsmännen ingående behandlats.
Med hänsyn till de stora kostnaderna för upprättande och utgivning av beskrivningen
har förordats, att densamma slopas men att kartverket på begäran
av myndigheter eller enskilda skulle till självkostnadspris från kartan
uträkna arealer för fastigheter.
I de avgivna yttrandena hava flera hushållningssällskap och egnahemsnämnder
samt vissa skogsvårdsstyrelser uttalat önskvärdheten av att beskrivningen
åtminstone i någon förenklad form kunde utgivas, då därmed kartans
värde väsentligt skulle ökas för dessa institutioners verksamhet genom kännedomen
om fastigheternas arealer. Beskrivningens betydelse för jordbruksstatistiken
och fastighetstaxeringen har därjämte framhållits. Sistnämnda
synpunkter hava även framförts av statistiska centralbyrån, som ställt sig
mycket tveksam till beskrivningens slopande särskilt med tanke på jordbruksstatistiken.
Om emellertid beskrivningen av kostnadsskäl måste slopas,
har centralbyrån påkallat, att med hänsyn till befolkningsstatistiken åtminstone
uppgifter å totalareal land rörande rikets olika indelningar skulle
tillhandahållas centralbyrån från kartverket allt efter som kartarbetena fortskrede.
Då erinringarna mot beskrivningens slopande framförts särskilt från de
län, där beskrivning tidigare funnits utgiven samt dess värde och användning
för olika praktiska ändamål prövats och vitsordats, har det synts mig böra
undersökas, huruvida möjlighet skulle kunna föreligga att i någon form och
till rimlig kostnad utgiva beskrivningen även i fortsättningen. Med den karttyp
enligt utredningsmännens alternativ II a, som jag förordat för den ekonomiska
kartan, skulle under alla förhållanden en beskrivning icke kunna
20
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-
utföras på det detaljerade sätt, som hittills skett. Från kartan skulle kunna
uträknas en fastighets totalareal samt däri ingående dels areal åker och trädgård,
dels areal av sjöar och större vattendrag. En beskrivning, utgiven sockenvis,
skulle sålunda kunna upptaga fastigheterna jämte nyssberörda arealuppgifter.
En dylik beskrivning skulle givetvis draga en väsentligt lägre kostnad
än den nuvarande fullständiga beskrivningen, som enligt utredningsmännens
kostnadsberäkningar i medeltal skulle draga en kostnad av omkring
4,100 kronor per kvadratmil eller med den omfattning av den ekonomiska
kartläggningen, som jag förordat, omkring 8 miljoner kronor för hela området.
Någon exakt beräkning av vad en förenklad beskrivning av nyss antydd
art skulle komma att kosta är icke möjlig att göra utan direkta försöksarbeten.
Uppskattningsvis har emellertid en dylik beskrivning beräknats
draga omkring en tredjedel av kostnaden för den nuvarande beskrivningen.
Totalkostnaden skulle då bliva omkring 2.7 miljoner kronor. Storleksordningen
av denna summa synes mig visa, att även i denna form en beskrivning icke
gärna kan ifrågakomma, utan att behovet av densamma ur statlig synpunkt
kan starkt motiveras och anses allmänt föreligga. De skäl, som utredningsmännen
anfört för beskrivningens slopande, synas mig giva vid handen, att detta
icke är fallet, även om det givetvis mången gång är ur arbetssynpunkt fördelaktigt
att hava tillgängliga arealuppgifter och ett register över alla fastigheter
i beskrivningsform. Även för hushållningssällskapen torde dock icke
föreligga större svårigheter att vid behov låta uträkna erforderliga arealuppgifter
från kartan, då denna i den föreslagna skalan 1: 10,000 i allmänhet
kommer att redovisa åtminstone alla jordbruksfastigheter var för sig. I viss
utsträckning kunna också arealuppgifter erhållas från jordregistret.
Från Södermanlands läns hushållningssällskap har framförts tanken på
att en förenklad beskrivning till kartan skulle kunna utgivas av lokala organ,
som kunde vara villiga bekosta en sådan beskrivning. Därest intresse
för en sådan anordning visar sig förefinnas, synas hinder icke föreligga,
att kartverket medverkar till realiserande av ett sådant önskemål på samma
sätt som tidigare skett med kartutgivningen, då kostnaderna härför utgingo
av medel, anslagna av landsting eller hushållningssällskap. Om medel
för ändamålet ställdes till förfogande från länen och dessa omhänder - hade försäljningen av beskrivningarna, skulle kartverket kunna kostnadsfritt
tillhandahålla sitt material av uppgifter rörande fastigheterna till underlättande
av beskrivningens upprättande samt förmedla utförandet av de erforderliga
arealberäkningarna, konceptbeskrivningens sammanställning och
tryckningen av densamma samt övervaka arbetets genomförande. Detta
skulle i viss mån endast innebära en utvidgning av den verksamhet, som
utredningsmännen tänkt sig skola utövas vid kartverket, sedan beskrivningen
slopats, med tillhandahållande av arealuppgifter på begäran mot ersättning
till självkostnadspris.
På grund av vad jag sålunda anfört ansluter jag mig till utredningsmännens
förslag, att beskrivning till ekonomiska kartan för framtiden icke skall
utgivas genom statens försorg. Det torde, på sätt statistiska centralbyrån på
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
21
yrkat, böra åligga kartverket att tillhandahålla uppgifter rörande totalarealen
för socknar, städer och andra samhällen, allteftersom nykartläggningen fortskrider.
Kartläggning speriodens längd.
Uti direktiven för den verkställda utredningen rörande rikets ekonomiska
kartläggning har dåvarande departementschefen framhållit, att det synts uppenbart,
att, därest en ekonomisk kartläggning skulle för landet i dess helhet
bliva av betydelse, densamma måste genomföras på en relativt kort tidsperiod.
Utredningen skulle därför verkställas med utgångspunkt från att
kartläggningen bleve slutförd över hela Götaland och Svealand samt Norrlands
kustland och odlingsbygder under en tidrymd av trettio år, räknat från
det arbetet enligt de nya grunderna igångsattes.
Utredningsmännen hava utgått härifrån vid de i utredningen gjorda beräkningarna
samt uttalat, att arbetena enligt det av dem uppgjorda förslaget,
sedan den nya organisationen för kartverket till fullo utbyggts under en femårsperiod,
borde kunna slutföras inom den i direktiven angivna tiden av trettio
år, vilken även måste ur olika synpunkter anses lämpligt avvägd med hänsyn
å ena sidan till kartbehovet och å andra sidan till de tekniska möjligheterna
för kartläggningens genomförande.
I de avgivna yttrandena har, särskilt från de olika länsorganisationerna,
betonats vikten och önskvärdheten av att de planerade kartarbetena snarast
igångsattes och snabbt genomfördes med hänsyn till den föreliggande bristen
på erforderliga kartor. Härvid har ifrågasatts en ännu kortare kartläggningsperiod
än trettio år.
Det kan visserligen synas möjligt att förkorta kartläggningsperiodens längd
genom att organisationen i erforderlig mån utökas och de årliga anslagen i
överensstämmele härmed höjas. I praktiken torde emellertid ganska stora
svårigheter uppstå att organisatoriskt och tekniskt lösa en så omfattande arbetsuppgift
som den här ifrågavarande på en alltför sammanträngd tidsperiod.
I betraktande av föreliggande förhållanden och den utökning av kartläggningsprogrammet,
som jag föreslagit, torde den angivna trettioårsperioden
vara ett minimum för programmets realiserande. Det gäller nämligen
att kartlägga ett område av omkring 2,800 kvadratmil eller sålunda i medeltal
under en trettioårsperiod omkring 93 kvadratmil (930,000 hektar) per år.
Såväl av denna anledning som med hänsyn lill de årliga kostnaderna kan jag
icke tillstyrka en ytterligare förkortning av kartläggningsperioden. Å andra
sidan framgår av de avgivna yttrandena, att perioden om möjligt ej bör sättas
längre än som av angivna skäl synes nödigt. De för ifrågavarande kartarbetens
genomförande under en tidsperiod av omkring trettio år beräknade
anslagen, till vilka jag i det följande återkommer, skulle komma att i medeltal
uppgå till omkring 1.1 miljon kronor årligen. Med beaktande av fördelarna
av arbetets snabba genomförande synes mig denna kostnadsram vara
godtagbar. Jag ansluter mig därför till förslaget, att kartläggningsperioden
beräknas till trettio år och att organisation och anslag avvägas i förhållande
härtill.
22
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
I anslutning till utredningsmännens förslag och vad jag i övrigt anfört
skulle planen för ifrågavarande kartläggningsarbete innebära,
att den ekonomiska kartläggningen av landet skall för framtiden utföras i
huvudsaklig överensstämmelse med det av utredningsmännen såsom alternativ
II a framlagda förslaget, dock att i planen för denna kartläggning skola
upptagas, utöver de områden, som angivas å kartbilaga 1 till utredningsmännens
betänkande, de socknar eller delar därav, som i den till detta protokoll
fogade bilagan närmare angivas,
att fotokarta i skala 1: 10,000 med därå inlagd fastighetsindelning beräknas
därutöver skola upprättas i fråga om övriga delar av Värmlands, Gävleborgs
och Västernorrlands län och av kustlandet i Västerbottens och
Norrbottens län, utom området motsvarande Muonionalustas kapellförsamling,
samt de delar av Jämtlands län, varöver fotokarta enligt kartbilaga 1 till
utredningsmännens betänkande avsetts skola upprättas,
att fotokarta i skala 1: 10,000 utan fastighetsindelning beräknas skola upprättas
över de delar av Kopparbergs län, som icke ingå i planen för den ekonomiska
kartläggningen, samt
att de sålunda angivna kartarbetena beräknas skola genomföras under en
kartläggningsperiod av omkring 30 år, efter det kartverkets organisation för
ändamålet upprättats.
Därest riksdagen icke har något att erinra mot det av mig tillstyrkta förslaget,
torde det böra ankomma på Kungl. Majit att besluta om ordningen för
kartarbetenas genomförande samt örn de allmänna föreskrifter, som kunna
erfordras för arbetets bedrivande.»
3. Kartornas revidering och ajourhållning.
Utredningsmännen ha beträffande frågan om de ekonomiska kartornas
revidering och ajourhållning anfört bland annat följande.
De olika ändamålen, som den ekonomiska kartan skulle tjäna, ställde också
helt olika krav på kartans ajourhållning. I flera fall kunde den speciella
ajourhållningen för visst ändamål ske utan nyutgivning av kartan
och på tillfredsställande sätt delvis utföras utan kartverkets medverkan.
Beträffande exempelvis den för befolkningsstatistiken erforderliga ajourhållningen
av kartan i fråga om gränserna för socknar, städer och andra
samhällen kunde ett exemplar av den utgivna kartan ständigt hållas ajour
hos kartverket och erforderliga arealuträkningar rörande indelningsändringarna
härifrån utföras och delgivas statistiska centralbyrån. För den centrala
förvaltningen funnes på detta sätt även tillgängligt en i denna del ständigt
ajourhållen karta, som vid behov kunde giva ledning vid spörsmål angående
rikets indelning.
För länsstyrelsernas del kunde på motsvarande sätt ett exemplar av kartan
ajourhållas för varje län vid vederbörande lantmäterikontor, för vars
verksamhet ändock givetvis vore av betydelse att hava tillgång till dessa
uppgifter samlade å en karta. Alla ändringar i gränser eller registerbeteckningar
borde därvid på lantmäterikontorets exemplar införas med rött, så att
de lätt framträdde i förhållande till det ursprungliga trycket. Genom samarbete
mellan lantmäteristyrelsen och kartverket torde en dylik ajourhållning
av ett exemplar av ekonomiska kartan å respektive lantmäterikontor
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
23
kunna ordnas på lämpligt sätt, så att ajourhållningen kunde bliva till lättnad
även för nyutgivningen av den ekonomiska kartan.
För vägväsendet torde ajourhållningen speciellt lätt kunna ske, örn, såsom
utredningsmännen ifrågasatt, vid nya vägförslags genomförande dessa till sin
plansträckning inlades på ett exemplar av den ekonomiska kartan. En sammanställning
av de nytillkomna vägarna kunde då lätt göras på ett dylikt
exemplar av kartan hos vägingenjören och därigenom hållas tillgänglig för
länsstyrelsen och i övrigt vid förekommande behov.
Vad beträffade gränserna för nytillkomna plan- och föreskriftsområden,
torde med hänsyn till dessa gränsers betydelse för jorddelningen även dessa
komma att inläggas på lantmäterikontorens ovannämnda ajourhållna exemplar
och uppgifter därom sålunda kunna finnas lätt tillgängliga.
Såväl hushållningssällskapen som skogsvårdsstyrelserna torde för sin verksamhet
från lantmäterikontoren kunna erhålla behövliga uppgifter angående
förändringar i fastighetsindelningen.
Genom en ständig ajourhållning av den ekonomiska kartan, på sätt angivits,
av vederbörande huvudintressenter själva kunde givetvis kravet på en
ofta upprepad nyutgivning av den ekonomiska kartan i reviderat skick väsentligt
minskas och härigenom kostnaden för revidering och ajourhållning
av kartan hållas inom rimliga gränser. Dels kunde nyutgivningen ske med
längre mellanrum, varigenom reproduktions- och tryckningskostnaderna kunde
hållas nere, dels kunde arbetet vid nyutgivningen betydligt underlättas
och därmed kostnaderna nedbringas.
Utredningsmännen hava funnit, att en revidering och ajourhållning under
den föreslagna 30-åriga nykartläggningsperioden icke erfordrades för de
därunder framställda kartorna. Med hänsyn till direktiven för utredningen
hava utredningsmännen dock sökt överslagsvis beräkna kostnaderna för en
blivande revidering av kartan efter denna tid med utgångspunkt från att
sådan revidering framdeles skulle ske vart 20:e eller vart 30:e år. Utredningsmännen
hava därvid påpekat, att en beräkning av erforderlig organisation
och kostnader för ett arbete, som skulle igångsättas först efter trettio
år, torde bliva synnerligen osäker. Det syntes även vara uppenbart, att utvecklingen
i arbetsmetoder och på det tekniska området i övrigt samt andra
krav på kartornas uppgift kunna under en så lång tidsperiod helt förändra
förutsättningarna för arbetets utförande.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Utredningsmännens uppfattning, att någon revidering i stort icke bör
igångsättas förrän efter den föreslagna nykartläggningsperiodens slut, torde
vara väl grundad. Frågan synes emellertid ånyo böra upptagas till närmare
prövning mot slutet av nämnda period, då även mera ingående erfarenheter
vunnits örn den nya kartans användning för olika ändamål.
De åtgärder för fortlöpande ajourhållning av exemplar av den ekonomiska
kartan beträffande ändringar i den administrativa indelningen, fastighetsindelningen,
vägnät m. m., vilka utredningsmännen — som nyss nämnts —
förordat, hava tillstyrkts i de avgivna yttrandena såsom ägnade att underlätta
arbetet för myndigheter, hushållningssällskap, egnahemsnämnder och
skogsvårdsstyrelser. Därvid har särskilt betonats fördelen av att å vederbörande
lantmäterikontor funnes ett med avseende å fastighetsindelningen
24
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
ajourhållet exemplar av kartan över länet. Jag delar denna uppfattning
och finner åtgärderna även kunna underlätta en blivande revidering och
nyutgivning av kartorna. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda
erforderliga föreskrifter om sådan ajourhållning av kartan i olika avseenden
vid kartverket, lantmäterikontoren och hos vägingenjörerna. Förslag
till bestämmelser torde böra uppgöras av kartverket efter samråd med
lantmäteristyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.»
4. Frågan om fotokartläggningens utförande i statens regi eller
genom enskilt företag.
Aktiebolaget Sveriges litografiska tryckerier (Esselte) har till utredningsmännen
ingivit ett anbud på framställning av fotokartan, för den händelse
en sådan skulle komma att beslutas som underlag för landets ekonomiska
kartläggning. Esselte vore villigt att bilda ett särskilt aktiebolag för ändamålet,
vilket bolag skulle bedriva sin verksamhet i intimt samarbete med
kartverket och med ständig kontrollant från detsamma. Bolaget skulle framställa
och till kartverket överlämna ett originalexemplar av fotokartan i
skala 1: 10,000 till ett pris av 3,140 kronor per kvadratmil, om flygfotograferingen
skulle verkställas ungefär i skala 1: 12,500, och till ett pris av 2,630
kronor per kvadratmil, om flygfotograferingen skulle utföras i ungefär
skala 1: 20,000. I båda fallen skulle övertäckningen vid fotograferingen vara
60 °/o i flygled och 40 % i sidled.
I skrivelse den 18 februari 1937 har Esselte erbjudit sig att i samarbete
med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget utföra den ifrågasatta fotokartläggningen
på 15 högst 20 år till tidigare angivet pris per kvadratmil.
Utredningsmännen hava förordat, att fotokartläggningen verkställdes i
statens regi.
Departementschefen har i denna del anfört följande.
»Det föreliggande spörsmålet har ur statens synpunkt givetvis sitt intresse
med hänsyn till att kostnaderna för fotokartläggningen att döma av det föreliggande
anbudet möjligen skulle kunna ytterligare nedbringas. Emellertid är
utredningsmännens kostnadsuppgift för fotokartframställningen — omkring
2,600 kronor per kvadratmil — ej direkt jämförbar med anbudets kostnadssiffra,
2,630 kronor per kvadratmil. Å ena sidan ingår icke i anbudet kostnaden
för fotokartans reproduktion och tryckning, beräknad till 449 kronor
per kvadratmil, vilken däremot inräknats i utredningsmännens uppgift, och
å andra sidan inkluderas i anbudet men icke i utredningsmännens nyssnämnda
summa dels den erforderliga punktbestämningen ur panoramakamerabilder
till stöd för fotokartframställningen, dels kostnaden för arbetsledning,
lokalhyra och allmänna expenser samt för personalens pensionering. För
nämnda punktbestämning har kostnaden beräknats till 525 kronor per kvadratmil,
och vid en årlig arbetsprodukt av omkring 90 kvadratmil örn året
torde kostnaden för arbetsledning m. m. — utom pensioneringskostnaderna
— enligt utredningsmännens beräkningar komma att uppgå till omkring 350
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
25
kronor per kvadratmil. Utredningsmännens i tabell 9 till betänkandet angivna
kostnad, 2,624 kronor per kvadratmil, skall sålunda ökas med 875 kronor till
3,499 kronor för att angiva totalkostnaden för fotokartframställningen och
fotokartans utgivning. Å andra sidan skall anbudets kostnad — 2,630 kronor
per kvadratmil — höjas med tryckningskostnaden 449 kronor till 3,079
kronor för att angiva totalkostnaden i detta fall. Anbudet skulle sålunda utvisa
en möjlig kostnadsminskning per kvadratmil av omkring 400 kronor för
fotokartans framställning. Det är emellertid härvid att märka, att i utredningsmännens
kostnadssumma inberäknats 217 kronor per kvadratmil, motsvarande
flygvapnets avlöningskostnader m. m. under flygfotograferingen.
Dessa kostnader, som upptagits för att kostnadsberäkningarna mellan olika
arbetssätt skola bliva jämförbara, hava dock hittills icke ersatts av kartverket
och belasta ej statsverkets utgifter, därest flygvapnet skulle kunna utföra
arbetet med flygfotograferingen med oförändrade lönestater. Chefen för
flygvapnet har dock, såsom jag i det följande kommer att närmare beröra i
samband med organisationsfrågorna, ansett arbetet påfordra en utökning av
flygvapnets stater. Under alla förhållanden torde, såsom utredningsmännen
i sitt betänkande framhållit, icke vara uteslutet att med ytterligare förenklingar
och tekniska förbättringar i arbetssättet kostnaderna för fotokartframställningen
även i statens regi kunna komma att nedgå. Den beräknade
kostnadsskillnaden i förhållande till det avgivna anbudet synes mig
därför knappast vara av den storleksordning, att den kan uppväga olägenheten
av att lösbryta denna grundläggande del av kartverksamheten från
kartverkets direkta ledning. Såsom utredningsmännen framhållit, skulle
även kontrollen av arbetets kvalitativa utförande försvåras. Såväl denna omständighet
som nödvändigheten av att fotokartframställningen utföres med
hänsyn tagen särskilt till den ekonomiska kartläggningen och i intim samverkan
med dess ledning, torde ytterligare tala mot fotokartläggningens förläggande
till ett enskilt företag. Härtill kommer, såsom cheferna för generalstaben
och försvarsstaben i sina yttranden framhållit, att en dylik åtgärd kan
ingiva vissa betänkligheter ur militär synpunkt. I likhet med vad som framhållits
i de avgivna yttrandena anser jag ej heller lämpligt, att staten avhänder
sig ägande- och nyttjanderätten till bildmaterialet, på sätt bolaget i sitt
anbud förutsatt. Det synes mig nämligen vara svårt att nu överskåda, i vilken
utsträckning bildmaterialet kan komma att bliva användbart även för
andra ändamål än fotokartans framställning. Materialets användning i merkantilt
hänseende torde likaledes kunna ske i statens regi.
Beträffande Esseltes senaste förslag att ytterligare nedsätta tidsperioden för
fotokartläggningens utförande får jag hänvisa till vad jag redan anfört i fråga
örn kartläggningsperiodens längd. Därutöver torde endast böra framhållas,
att ett utförande av fotokartläggningen väsentligt snabbare än den ekonomiska
kartläggningen skulle, såsom utredningsmännen anfört, menligt inverka
på den senare. Då därjämte i de avgivna yttrandena en icke bearbetad
fotokarta ansetts vara av ringa värde för de ändamål, som den ekonomiska
26
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
kartan skulle tjäna, torde vara lämpligast, att de båda slagen av kartor utföras
jämsides.
På grund av vad jag sålunda anfört tillstyrker jag, att arbetet med fotokartans
upprättande utföres i statens egen regi vid det blivande kartverket,
varvid medverkan förutsättes från flygvapnets sida vid flygfotograferingens
verkställande.»
5. Kartverkskommissionens ombildande till en rådgivande styrelse
för kartverket.
Utredningsmännen hava liksom tidigare organisationsnämnden förordat,
att kommissionen för de allmänna kartarbetena ombildades till ett rådgivande
organ beträffande alla mera betydelsefulla frågor rörande de vid kartverket
utförda kartarbetenas allmänna bedrivande samt angående förändrade
grunder för kartframställningen.
Befattningen med den direkta ledningen av kartverkets arbeten borde däremot
endast tillkomma verkets chef med de olika byråernas chefer såsom
föredragande var och en inom sitt verksamhetsområde. Det rådgivande organet
borde benämnas kartverkskommissionen. Kommissionens uppgift avsåges
i första hand vara att åstadkomma erforderlig kontakt mellan kartverket
och de viktigaste grupperna bland kartkonsumenterna, så att deras synpunkter
på kartornas framställningssätt och kartverkets arbetsplaner i möjligaste
mån kunde beaktas. Med hänsyn härtill syntes vid kommissionens
sammansättning i främsta rummet böra upptagas en representant för jordbruket
och därvid närmast för hushållningssällskapens verksamhet, en för
skogsbruket, närmast för domänstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas verksamhet,
en för lantmäteristyrelsen, en för kommunkationsväsendet, närmast
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt representanter för försvarsväsendet.
Dessa sistnämnda militära ledamöter borde, enligt vad utredningsmännen
inhämtat, med hänsyn till den nya försvarsorganisationen utgöras av chefen
för armén, chefen för försvarsstaben samt chefen för flygvapnet. Med hänsyn
till tidigare framställda önskemål i ämnet förordades, att jämväl chefen
för Sveriges geologiska undersökning skulle ingå i kommissionen, varigenom
vunnes kontakt med denna kartläggande institution och samtidigt med de vetenskapsgrenar,
som hade intresse av kartverksamheten. För ledamöterna
borde personliga ersättare utses. I kommissionen borde kartverkschefen
vara ledamot och föredragande. Såsom sekreterare kunde någon tjänsteman
vid kartverket fungera, varigenom kommissionens verksamhet kunde bedrivas
utan särskild kostnad, med undantag för resekostnads- och traktamentsersättning
till ledamot, som eventuellt icke hade sin verksamhet i Stockholm.
I samband med ombildningen av den nuvarande kartverkskommissionen
borde den uppgift, som denna kommission från början avsetts skola hava,
att verka för ett samarbete mellan de kartläggande verken till undvikande av
dubbelarbete tillgodoses genom sådana bestämmelser i instruktionerna för
kartverket, sjökarteverket och Sveriges geologiska undersökning, att sådant
samarbete komme till stånd. Bestämmelserna borde upptaga skyldighet för
nämnda verks chefer att årligen sammanträda för överläggning rörande arbetsplaner
och andra frågor, som kunde öva inflytande å de andra kartverkens
arbeten.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
27
Departementschefen har härom yttrat följande.
»Såsom utredningsmännen framhållit, torde det vara angeläget, att en närmare
kontakt finnes mellan kartverket och de viktigaste grupperna av kartkonsumenter,
så att dessas synpunkter på frågorna om kartornas framställningssätt
och kartverkets arbetsplaner kunna i möjligaste mån beaktas. I
överensstämmelse härmed torde den nuvarande kommissionen för de allmänna
kartarbetena böra ombildas till ett rådgivande organ beträffande alla
mera betydelsefulla frågor rörande kartarbetenas allmänna bedrivande.
Representanter för jordbruket, skogsbruket, lantmäteristyrelsen, kommunikationsväsendet,
försvarsväsendet samt Sveriges geologiska undersökning synas
böra ingå i nämnda rådgivande organ, som lämpligen torde kunna benämnas
kartverkskommissionen. Kommissionen torde i övrigt böra sammansättas
och dess uppgifter fastställas i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens
förslag. Anledning torde saknas att för de fall, då marinen
kan hava särskilda önskemål att framföra på kartverkets arbeten, insätta
en särskild representant i kommissionen. I sådana fall torde hinder
icke möta att genom chefens för försvarsstaben förmedling särskild sakkunnig
tillkallas för att inför kommissionen framlägga dessa specialfrågor. Det
torde böra ankomma på Kungl. Majit att utfärda närmare bestämmelser i
ämnet samt att utse kommissionens ledamöter och deras ersättare.»
6. Kartverkets organisation,
a) Utredningsmännens förslag.
Arbetena vid kartverket äro uppdelade på tre avdelningar, nämligen avdelningen
för ekonomiska arbeten och stomkartearbeten, topografiska avdelningen
och geodetiska avdelningen.
Utredningsmännen, liksom tidigare organisationsnämnden, hava tillstyrkt
bibehållande av en sådan indelning efter arbetenas art. Den stora omfattning,
som fotokartläggningen skulle få enligt förslaget, krävde emellertid, att
en särskild byrå eller avdelning inrättades för denna nya och speciella verksamhet.
För kartarbetenas utförande skulle alltså erfordras fyra byråer (avdelningar).
Med hänsyn till arbetsuppgifternas art borde de lämpligen benämnas
byrån för ekonomiska kartor, byrån för fotokartor, byrån för topografiska
kartor och översiktskartor samt byrån för geodetiska arbeten. 1
samband med omorganisationen borde verkets namn lämpligen ändras till
rikets landkarteverk.
Med utgångspunkt från att det i betänkandet framlagda förslaget till fotokartläggningens
och den ekonomiska kartläggningens utförande skulle genomföras
på trettio år hava utredningsmännen beräknat personalbehovet för
de olika byråerna. I likhet med organisationsnämnden hava utredningsmännen
funnit lämpligt, att samtliga avvägningsarbeten, vilka hittills ut
-
28
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
förts dels å topografiska avdelningen, dels å ekonomiska avdelningen, förläggas
till byrån för geodetiska arbeten, då den geodetiska avdelningen redan
omhänderhar landets precisionsavvägning. Utredningsmännen hava därvid
förutsatt på sätt organisationsnämnden föreslagit, att den statstopograf på
övergångsstat, som i många år ombesörjt avvägningsarbetet för topografiska
kartan, därvid skulle överflyttas -till byrån för geodetiska arbeten. Därest
precisionsavvägningen, såsom ansetts önskvärt, skulle komma att förnyas
och kompletteras, borde detta arbete utföras genom en tillfälligt utökad organisation.
Då det icke ingått i utredningsmännens uppdrag att framlägga förslag rörande
de topografiska kartarbelena och deras organisation, hava utredningsmännen
beträffande byrån för topografiska kartor och översiktskartor upptagit
personalbehovet i enlighet med det förslag, som framlagts av kartverkschefen
i yttrande över 1934 års departementspromemoria angående kartverkets
omorganisation, med vissa mindre jämkningar i enlighet med under
hand från kartverkschefen erhållna uppgifter. För att giva en överblick
över det blivande kartverkets organisation hava utredningsmännen upprättat
ett sammandrag över erforderlig personal under nyss angivna förutsättningar.
Därvid hava befattningarna i allmänhet angivits i ordinarie lönegrad,
ehuru detta icke bleve fallet under hela trettioårsperioden. Utredningsmännen
hava nämligen, såsom framgår av tabell 13 i betänkandet, räknat
med att nyanställd personal som regel skall före ordinarie anställning tjänstgöra
i icke-ordinarie ställning 4—6 år. De ordinarie befattningarnas
antal ansåge utredningsmännen under tiden för organisationens utbyggande
årligen böra regleras med hänsyn till nyrekrytering m. m. Ifrågavarande
sammandrag över organisationen upptar följande personal:
Befattning Lönegrad
Chef.
1 överdirektör (arvode 17,000 kronor).
Byrån för ekonomiska kartor.
1 byråchef ............................................... B 30
4 förste statskartografer.................................... B 24
14 statskartografer ......................................... B 21
17 tekniska biträden........................................ B 11
2 förste ritare (kvinnliga) .................................. B 11
8 ritare (kvinnliga) ........................................ B 7
4 ritbiträden (kvinnliga) ................................... B 4.
Byrån för fotokartor.
1 byråchef ............................................... B 30
1 förste statskartograf ..................................... B 24
9 statskartografer1 ........................................ B 21
5 flygfotografer .........#................................. B 15
2 fotografbiträden .......*................................. B 11
2 förste ritare (kvinnliga) .................................. B 11
4 ritbiträden (kvinnliga) ................................... B 4.
1 En del av dessa statskartografer skulle möjligen komma att utbytas mot lägre kvalificerad
arbetskraft.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
29
Befattning Lönegrad
Byrån för topografiska kartor och översiktskartor.
1 byråchef ............................................... B 30
2 förste statstopografer .................................... B 24
3 statstopografer .......................................... B 21
12 gravörer ............................................... B 15
2 ritare .................................................. B 11
1 ritare (kvinnlig) ......................................... B 7.
1 e. statstopograf (16)
1 e. gravör (11)
2 gravöraspiranter (9)
1 e. o. ritare (7) (kvinnlig)
2 ritelever
2 officerare å övergångsstat (särskild ersättning)
4 officerare i reserven (särskild ersättning)
3 underofficerare i reserven (särskild ersättning)
15 officerare och underofficerare inkommenderade från armén un
-
der fältarbetet.
Byrån för geodetiska arbeten.
1 byråchef och professor.................................... B 30
2 observatörer ............................................ B 26
1 förste statsgeodet ........................................ B 24
9 statsgeodeter ........................................... B 21
5 tekniska biträden........................................ B 11.
Utom byråerna.
1 redogörare och registrator, arvodesbefattning (3,600 kronor)
1 kansliskrivare och bokförare (kvinnlig) .................... B 11
1 förste expeditionsvakt.................................... B 7
2 expeditionsvakter ....................................... B 5
1 kontorsbiträde (kvinnligt) ................................ B 4.
Utredningsmännen hava i sitt betänkande även behandlat frågan om kartverkets
uppgifter och ställning i förhållande till försvarsväsendet och i ämnet
samrått med t. f. chefen för armén, generallöjtnanten Nygren, som tilllika
är chef för generalstaben. De spörsmål, som därvid särskilt ansetts
böra erhålla sin lösning i samband med kartverkets omorganisation, hava
utredningsmännen sammanfattat i följande punkter.
1. Arméns behov av kartor i fredstid borde på tillfredsställande sätt tillgodoses.
2. Militärt inflytande på bedrivandet av kartarbetena, i den mån dessa
vore av betydelse för försvarsväsendet, borde säkerställas.
3. Arméns behov av rent militära kartor, då detta behov framträdde vid
krig eller vid fara för krig, måste tillgodoses, varvid erforderliga kartläggningsformationer
borde ställas till arméns förfogande. Kartverkets ställning
till försvarsväsendet i krig måste därför klarläggas.
Vad anginge den första punkten hade framhållits betydelsen av att för
krigsmakten tjänliga topografiska kartor och översiktskartor förefunnes samt
att fotografiska eldledningskartor (artillerikartor) upprättades för vissa delar
av landet. Därjämte hade ansetts nödvändigt att även vid andra upp
-
30
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
kommande behov i fråga om framställning av kartor för militärt ändamål
kartverket kunde medverka vid dessa arbetens utförande.
Någon ändring i planen för den topografiska kartläggningen eller för översiktskartors
upprättande hade icke avsetts. Det framlagda förslaget om
fotokartans framställning till underlag för den ekonomiska kartläggningen
innebure upprättande av fotokartor långt utöver vad ur militär synpunkt
ifrågasatts. Utredningsmännen hade även förutsatt, att så långt möjligt kartkonsumenternas
intressen borde tillgodoses vid uppgörande av planen för
arbetenas bedrivande, exempelvis vid aktuella behov av kartors upprättande
för domänverkets eller försvarsväsendets räkning. Den möjligheten stöde
därjämte alltid öppen att med utnyttjande av kartverkets utrustning för
ändamålet och till kartverket inkommenderad lämplig militär personal
utföra särskilt brådskande militära kartarbeten. Dylika arbeten förutsattes
skola ske med anslag från militär stat, som ställdes till kartverkets
förfogande. Med hänsyn till sådana speciella militära kartarbetens
sporadiska karaktär vore det varken ur organisatorisk eller ekonomisk
synpunkt lämpligt att för tillgodoseende av dessa behov anställa
särskild civil personal. En lämplig organisatorisk anordning funne
utredningsmännen vara, att den i den nya försvarsorganisationen till tjänstgöring
vid kartverket avsedde regementsofficeren på arméstabens stat genom
bestämmelser i kartverkets blivande instruktion bleve föredragande i alla
sådana speciella militära kartfrågor och därmed representerade den militära
byrå inom kartverket, som kunde vid behov genom inkommenderad militär
personal svälla ut för tillgodoseende av ifrågavarande kartarbeten. Under
sådan kommendering borde den militära personalen vara underställd kafvel
kschefen, liksom även arbetena borde sta under hans ledning men med
den militäre föredraganden såsom arbetsledare i detalj.
I fråga om punkten 2 funne utredningsmännen, att det militära inflytandet
vore tillgodosett genom att i den rådgivande kartverkskommissionen föreslagits
skola ingå chefen för armén, chefen för försvarsstaben och chefen
för flygvapnet. De årliga arbetsplanerna och eventuella ändringar av betydelse
i kartframställningen förutsattes nämligen skola prövas av kommissionen
och fastställas av Kungl. Maj:t. Örn därjämte i kartverkets instruktion
föreskreves, att den militäre föredraganden skulle deltaga i behandling
av ärenden, som avsåge de för militära ändamål särskilt betydelsefulla kartai
betena, syntes det militära önskemålet örn inflytande på kartverksamheten
bliva säkerställt.
Vad slutligen anginge punkten 3 syntes det utredningsmännen kunna tagas
för givet, att det blivande kartverket i händelse av krig måste för ändamålet
stå till förfogande, då detta verk beträffande såväl personal som utrustning
komme att vara försvarsväsendets egentliga tillgång på detta fackområde.
Bestämmelser härom borde införas i kartverkets instruktion. Den närmare
planläggningen av verkets organisation i händelse av krig borde uppgöras
av vederbörande militära myndighet i samråd med kartverkschefen.
Utredningsmännen hava även i detta sammanhang berört frågan om anordnandet
av det avsedda samarbetet mellan kartverket och flygvapnet för
flygfotograferingens verkställande samt därvid förutsatt, att erforderliga bestämmelser
härom samt angående grunderna för den ersättning, som skulle
utgå till flygvapnet vid arbetenas utförande, skulle utfärdas av Kungl. Majit
och inflyta i instruktionerna för flygstyrelsen och kartverket. Förslag till
bestämmelser borde gemensamt framläggas av chefen för flygvapnet och
kartverkschefen.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
31
b) Departementschefens yttrande.
>Kartverkets uppgifter och ställning i förhållande till försvarsuäsendet.
Innan jag ingår på frågorna om den för de olika byråerna erforderliga
personalen och dennas lönegradsplacering, torde böra upptagas de spörsmål,
som framförts av de hörda militära myndigheterna och som sammanhöra
med organisationen av kartverket.
Utredningsmännens framlagda förslag rörande ordnandet av samarbetet
mellan det blivande civila kartverket och de militära myndigheterna synes
mig å ena sidan tillgodose försvarsväsendets önskemål och intressen vid
kartverksamhetens bedrivande och å andra sidan säkerställa planmässigheten
vid den allmänna kartläggningen ur andra kartkonsumentgruppers
synpunkt. Emellertid hava chefen för generalstaben, t. f. chefen för försvarsstaben
samt chefen för flygvapnet i sina senast avgivna yttranden framfört
vissa nya önskemål i fråga örn kartverkets såväl organisation som verksamhet.
De två förstnämnda cheferna hava påyrkat, att byråchefen på den topografiska
byrån alltid skulle vara officer och att befattningen skulle besättas
med den regementsofficer vid generalstabskåren, som enligt 1936 års
försvarsbeslut upptagits vid arméstaben för tjänstgöring vid kartverket
för att där mera direkt representera de militära intressena. Fördelen med
denna anordning ur militär synpunkt har angivits vara, att härigenom ledningen
av arbetena med den topografiska kartläggningen och översiktskartornas
framställning skulle omhänderhavas av en officer, som ständigt
vore väl orienterad i sådana militära frågor, vilka handläggas inom försvarsväsendets
ledning, och därigenom kunde vid planläggningen av arbetena
lättare tillgodose de uppkommande militära kartbehoven inom aktuella delar
av landet. För att uppfylla dessa krav på befattningens innehavare har
förutsatts, att ombyte på platsen med icke alltför stora tidsmellanrum skulle
ske, något som givetvis även ur militär synpunkt vore nödvändigt, om ifrågavarande
officer skulle kunna åter användas i militär tjänstgöring.
Förslaget skulle sålunda innebära, att byråchefen på den topografiska
byrå, som avses skola ingå i det blivande kartverket, ständigt skulle ombytas,
enligt vad jag inhämtat med tidsintervall på 3—5 år. Redan av
denna anledning synes förslaget mindre lämpligt med hänsyn till planmässigheten
i byråns verksamhet. Då härtill kommer, att generalstabskårens
officerare givetvis måste utväljas ur helt andra synpunkter än med
hänsyn till den topografiska kartverksamheten samt den nya försvarsordningen
icke förutsätter någon utbildning av dessa officerare vid de topografiska
kartläggningsarbetena, torde man icke med säkerhet kunna räkna
med erforderlig teknisk sakkunskap på kartverksamhetens område hos en
därifrån till topografiska byrån såsom byråchef förflyttad officer. Med de
förutsatta täta ombytena på befattningens innehavare skulle därigenom de
topografiska kartarbetena kunna komma att ställas under en med arbetenas
32
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
bedrivande oerfaren chef. Detta skulle givetvis inverka ofördelaktigt både
på arbetsresultatet vid byrån och på chefens ställning till personalen.
Enligt min mening tillgodoses både kartverkets och försvarsväsendets intressen
bäst, om byråchefen på topografiska byrån utses med hänsyn till
vederbörandes kvalifikationer på det kartografiska och reproduktionstekniska
området samt såsom arbetsledare. De speciella militära synpunkterna och
önskemålen på verksamheten böra å andra sidan, såsom utredningsmännen
föreslagit, företrädas av den vid kartverket tjänstgörande regementsofficeren
å generalstabskårens stat såsom föredragande i militära frågor. Det av
chefen för försvarsstaben framhållna önskemålet örn täta ombyten av militär
representant vid kartverket för uppehållande av bästa kontakt med försvarsväsendets
ledning och dess intentioner kan då också genomföras utan olägenhet
för den allmänna kartverksamheten.
Det militära inflytandet på planläggningen av de för försvarsväsendet betydelsefulla
kartarbetena, vare sig det gäller revidering och ajourhållning av
den topografiska kartan och översiktskartorna eller fotokartläggningen, tillgodoses
dels genom den militäre föredragandens möjlighet att framföra förslag
till kartverkschefen vid uppgörandet av de årliga arbetsplanerna eller
i övrigt, dels genom att dessa arbetsplaner liksom hittills avses skola fastställas
av Kungl. Maj:t. Jag förutsätter nämligen, att den militäre föredraganden
liksom de civila byråcheferna skall äga att resexvationsvis framföra
en eventuellt avvikande mening i de ärenden, i vilkas handläggning han
instruktionsenligt skall deltaga. En ytterligare säkerhet för att försvarsväsendets
synpunkter skola komma till Kungl. Maj:ts kännedom, när det
gäller kartverkets arbetsplaner, ligger däri, att den av mig tidigare förordade
rådgivande kartverkskommissionen bland annat kommer att hava till uppgift
att yttra sig över kartverkets arbetsplaner för att tillgodose kartkonsumenternas
intressen samt att i denna kommission föreslagits skola såsom
repi''esentanter för försvarsväsendet ingå chefen för armén, chefen för försvarsstaben
och chefen för flygvapnet.
Slutligen vill jag framhålla, att mitt avstyrkande av förslaget om en militär
byråchef för topografiska byrån icke innebär, att icke en officer kan
ifrågakomma såsom chef för nämnda byrå. Tvärtom torde, såsom utredningsmännen
påpekat, vid tillsättandet av denna tjänst vara lämpligt att till
befattningen förvärva en därtill lämplig officer, som är förtrogen med de
topografiska kartarbetena. Men det bör förutsättas, att vederbörande har
erforderlig utbildning vid kartverket och för framtiden vill ägna sig helt åt
kartverksamheten.
Vad därefter angår de av chefen för flygvapnet i hans yttrande framställda
yrkandena avse dessa, dels att kartverkets arbetsuppgifter skulle utökas
att omfatta även framställning av för flygvapnet erforderliga kartor
samt att, då dessa arbeten komme att bliva ganska betydande, en härför
lämpad organisation med sakkunnig personal borde ordnas inom kartverket,
dels att för det vid flygfotograferingen förutsatta samarbetet mellan flygvapnet
och kartverket en utökning av flygvapnets stater borde ske.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-
33
Den av chefen för flygvapnet upptagna första frågan är helt ny, och någon
närmare utredning om arbetets omfattning och lämpliga organisation saknas.
På grund härav och då frågan icke direkt sammanhänger med kartverkets
nu planerade omorganisation utan närmast berör framställningen av ett nytt
slag av militära specialkartor, anser jag mig i detta sammanhang icke närmare
böra ingå på frågan. Det synes mig emellertid riktigt, att det blivande
kartverket, liksom vid tillgodoseendet av arméns kartbehov, bör biträda även
vid framställningen av erforderliga kartor för flygvapnets verksamhet. I den
mån därvid kartorna kunna anses erforderliga även för andra ändamål än
de rent militära, såsom exempelvis för flygtrafiken, torde kunna ifrågasättas,
att de nya kartorna upptagas bland dem, som kartverket bör utgiva, men i
övrigt torde ifrågavarande kartbehov böra tillgodoses — liksom då det gäller
speciella militära kartor för armén — med anslag från försvarsväsendets
stat och till kartverket inkommenderad militär personal, i detta fall sålunda
med anslag och personal från flygvapnet. Det torde ankomma på flygvapnets
chef att i samråd med det omorganiserade kartverkets chef verkställa
den utredning och framlägga de förslag, som den väckta frågan kan anses
kräva.
Vad beträffar den av chefen för flygvapnet upptagna frågan örn erforderlig
militär personal för medverkan från flygvapnets sida vid den för kartläggningen
behövliga flygfotograferingen, torde det efter närmare utredning
angående behovet av en utökning av flygvapnets stater för här nämnda ändamål
ankomma på chefen för försvarsdepartementet att framlägga de eventuella
förslag, som därav kunna föranledas. Det torde emellertid böra framhållas,
att även om en utökning av flygvapnets personal skulle visa sig nödvändig
det likväl synes ur både kartvexkets och flygvapnets synpunkt fördelaktigast,
att den för flygfotograferingen behövliga personalen, utom i
fråga om fotografer, tillhandahålles av flygvapnet. Då någon flygfotografering,
såsom jag i det följande kommer att beröra, icke erfordras för kartverkets
räkning under sommaren 1937 utöver vissa försöksarbeten, torde
under alla förhållanden en eventuell utökning av flygvapnets personal icke
vara nödvändig under nästkommande budgetår.
Jag får sålunda tillstyrka, att samarbetet mellan försvarsväsendet och det
blivande kartverket ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med utredningsmännens
förslag och att, såsom därvid förutsatts, det må ankomma på
Kungl. Majit att utfärda erforderliga instruktionsbestämmelser i ämnet. Jag
förutsätter, att förslag till dylika bestämmelser skall framläggas gemensamt
av chefen för armén, chefen för flygvapnet samt chefen för kartverket.
Byråindelning och personalorganisation.
I likhet med utredningsmännen anser jag, att kartverket bör organiseras
på fyra byråer. Med hänsyn till vad kartverkschefen framhållit om önskvärdheten
av kortare benämningar på de olika byråerna än de av utredningsmännen
föreslagna förordar jag, att byråerna i huvudsaklig överensIiihang
till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 74. 3
34
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
stämmelse med kartverkschefens förslag benämnas ekonomiska kartbyrån,
topografiska kartbyrån, fotogrammetriska byrån samt geodetiska byrån.
Ordningsföljden mellan byråerna har jag därvid angivit med utgångspunkt
från att de båda byråer, som hava huvudkartornas utgivning till arbetsuppgift,
böra först upptagas samt därefter de båda subsidiärt verksamma byråerna
med specialuppgifter. I enlighet med utredningsmännens förslag, till
vilket jag ansluter mig, skulle arbetsuppgifterna fördelas på de olika byråerna
på följande sätt.
Ekonomiska kartbyrån skall hava till uppgift att upprätta och utgiva den
ekonomiska kartan samt de över vissa områden avsedda fotokartorna med
fastighetsindelning. Även ombesörjandet av utgivningen av fotokartan skulle
tillhöra denna byrå med hänsyn till denna kartas användning såsom underlag
för byråns kartframställning.
Topografiska kartbyrån skall handhava arbetet med den topografiska
kartans revidering och utgivning samt upprättande, revidering och utgivning
av erforderliga översiktskartor.
Fotogrammetriska byrån skall handhava alla arbeten, som erfordras för
fotokartans upprättande, med undantag av den till stöd för fotokartan erforderliga
numeriska punktbestämningen. Därjämte böra arbeten, som avse
bildmaterialets utnyttjande även för andra ändamål, åvila denna byrå.
Geodetiska byrån skall liksom hittills utföra de med rikstrianguleringen
sammanhängande geodetiska arbetena samt därjämte alla avvägnings- och
övriga höjdmätningsarbeten ävensom numerisk punktbestämning för fotokartan
vare sig denna utföres genom triangulering, polygonmätning eller ur
bildmaterialet.
Utredningsmännens förslag, att chefen för kartverket bör givas överdirektörs
ställning och att befattningen hänföres till sådan tjänst, som omhandlas
i avlöningsreglementets 5 § 1 morn., med ett arvode av 17,000 kronor,
har jag ansett mig böra biträda. En lägre tjänsteställning än motsvarande
överdirektör i lönegraden A 2 synes mig icke böra ifrågasättas med hänsyn
till verkets omfattning och arbetsuppgifter, och då jag delar utredningsmännens
och lönenämndens uppfattning, att befattningen bör hänföras till förordnandetjänst,
torde sålunda arvodet i enlighet med utredningsmännens
förslag böra fastställas till 17,000 kronor.
Beträffande den för arbetsledningen på byråerna erforderliga personalen
anser jag i likhet med utredningsmännen, att cheferna för byråerna med
hänsyn till arbetsuppgifternas krävande art och omfattning böra givas byråchefs
ställning och sålunda uppföras i lönegrad B 30 samt att övrig personal
för arbetsledning bör placeras i lönegrad B 24. Härvid förutsätter jag emellertid,
dels att professorn vid generalstaben, som tillhör lönegraden B 30 och
redan förestår den nuvarande geodetiska avdelningen vid kartverket, med i
huvudsak oförändrade arbetsuppgifter placeras såsom byråchef å geodetiska
byrån, dels att de å den nuvarande geodetiska avdelningen upptagna
två observatörerna, vilka på grund av dem åvilande arbetsuppgifter och härför
uppställda högre utbildningsfordringar äro placerade i lönegraden B 26,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
35
alltjämt skola bibehållas i samma lönegrad och i viss utsträckning biträda
vid arbetsledningen. Övriga högre kvalificerade tjänstemän förutsättas liksom
hittills skola uppföras i lönegrad B 21.
Vad angår den lägre kvalificerade personalen å byråerna har placeringen i
lönegrader av utredningsmännen föreslagits i förhållande till nuvarande lönegrader
för redan förefintliga befattningar. Av de nytillkomna grupperna
befattningshavare, nämligen flygfotografer och fotografbiträden å den fotogrammetriska
byrån samt tekniska biträden å den ekonomiska kartbyrån
och geodetiska byrån, hava de förstnämnda jämställts med gravörerna på
den topografiska byrån samt övriga föreslagits skola placeras i lönegrad
B 11, i vilken lönegrad enligt kartverkschefens förslag även upptagits två nya
gravyrritare vid topografiska kartbyrån. Beträffande flygfotografernas löneplacering
har kartverkschefen ansett denna vara för låg och att de med
hänsyn till den ansvarsfulla och riskbetonade tjänstgöringen samt till de utbildningskrav
för anställning i flygtjänst och fotografi, som på dem måste
ställas, borde uppföras i lönegraden B 19. Å andra sidan har statskontoret
gjort gällande, att placeringen av såväl flygfotografer som fotografbiträden
vore onödigt hög vid jämförelse med andra i motsvarande lönegrader placerade
befattningshavare i statens tjänst. I förhållande till de nu i lönegrad
B 15 vid kartverket uppförda gravörerna och heliogravyrritarna, vilka helt
erhålla sin utbildning vid kartverket, synes mig lägre placering än den av
utredningsmännen föreslagna knappast kunna ifrågakomma för de här berörda
befattningshavargrupperna, vilka även hava att utföra ett tekniskt precisionsarbete,
på vilket kartarbetenas kvalitet i hög grad är beroende. Vad
kartverkschefen anfört rörande flygfotografernas riskbetonade tjänstgöring,
vilket givetvis äger sin riktighet, synes mig närmast böra influera på den
särskilda ersättningen till flygfotograferna under flygtjänst men icke på deras
lönegradsplacering. Enligt vad jag inhämtat hava utredningsmännen beträffande
rekryteringen av flygfotograferna räknat med möjligheten, att underbefäl
från flygvapnet skulle komma att söka dylik anställning, sedan
grundläggande utbildning i fotografi erhållits. I viss utsträckning måste utbildningen
med hänsyn till de speciella förhållandena vid fotokartframställningen
alltid ske vid verket. Även med hänsyn till dessa förhållanden torde
lönegradsplaceringen icke behöva beräknas högre än vad utredningsmännen
föreslagit. Jag ansluter mig därför även i detta fall till utredningsmännens
förslag.
Jag vill i detta sammanhang även beröra den framställning, som gjorts
av gravörer och heliogravyrritare vid kartverkets topografiska avdelning
dels örn införande av vissa tjänster i lönegrad B 17 för dessa tjänstemän för
att bereda dem befordringsmöjligheter, dels örn bibehållande av samtliga
övriga befattningar såsom gravörer och heliogravyrritare i lönegraden B 15.
Av vad jag nyss anfört rörande lönegradsplaceringen för övriga likartade
personalgrupper torde redan framgå, att någon anledning till uppflyttning i
lönegrad av nu ifrågavarande befattningshavare knappast kan anses motiverad.
Möjligen skulle kunna ifrågasättas, att de två gravörer, som mot
36
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
särskilt arvode hava att fullgöra vissa arbetsuppgifter utöver gravörtjänsten,
den ene såsom biträde vid rit- och gravyrarbetenas tillsyn och ledning samt
vid utbildningen, den andre såsom biträde vid tillsynen och vården av det
topografiska kartarkivet m. m., skulle erhålla en från övriga gravörer avvikande
högre lönegradsplacering. Uti tidigare avgivet yttrande över 1934
års departementspromemoria, i vilken två befattningar upptagits för sistnämnda
ändamål under benämningen förste gravörer i lönegraden B 17, har
kartverkschefen ansett mindre lämpligt att förvandla nu utgående arvoden
till fyllnadsavlöning till två befattningar i lönegrad B 17, då det icke vore
givet att till nämnda uppdrag förordnade under hela sin tjänstetid bevarade
för uppdraget erforderliga egenskaper. Kartverkschefen ansåg därför arvodesprincipen
vara att föredraga. På grund härav och då en motsvarande
anordning med befattningar i mellangrad mellan den högre och lägre kvalificerade
personalen på övriga byråer icke från något håll ifrågasatts, anser
jag, att den nuvarande anordningen med särskilt arvode för berörda uppdrag
bör bibehållas. Å andra sidan synes det mig önskvärt, i den mån särskild
högskole- eller universitetsutbildning icke med nödvändighet erfordras
för de högre kvalificerade befattningarna vid verket, att öppna möjlighet
för tjänstemän, som, utan att hava genomgått dylik utbildning, visa sig
särskilt dugliga i arbetet och i övrigt därtill lämpliga, att ifrågakomma vid
befordran till befattning, som eljest närmast avsetts för högre kvalificerad
arbetskraft. Jag återkommer härtill i samband med frågan angående de
särskilda kompetensfordringar, som böra uppställas för de olika slagen avbefattningar.
Den andra frågan, som berörts i framställningen, avser kartverkschefens
av utredningsmännen upptagna förslag örn inrättande av två nya befattningar
såsom ritare (gravyrritare) i lönegrad B 11 vid topografiska byrån. Då
det ur arbetssynpunkt torde vara lämpligt, att befattningshavare för gravyroch
gravyrritningsarbetena före ordinarie anställning utbildas såsom gravörer,
synas skäl tala för att samtliga hithörande ordinarie befattningar upptagas
i lönegrad B 15 såsom gravörtjänster. Det torde emellertid hava avsetts, att
de två föreslagna nya ordinarie befattningarna i lönegrad Bil skulle besättas
med ännu icke gravörutbildad personal. Med hänsyn härtill torde dessa
befattningar icke böra upptagas såsom ordinarie gravörtjänster i lönegrad
B 15 utan böra ersättas av två icke-ordinarie befattningar som gravyrritare,
avsedda såsom rekryteringstjänster för gravörpersonal. Jag kommer vid
beräkning av personalstat för topografiska byrån att upptaga tjänsterna på
nyssnämnda sätt.
Innan jag ingår på beräkningarna av det för arbetenas utförande erforderliga
antalet befattningar på de olika byråerna, torde böra beröras frågan angående
fortsatt rekrytering från armén av personal för de topografiska
kartarbetena samt för arbetet med översiktskartornas upprättande. Vid
olika tillfällen har ifrågasatts att övergå till användning av enbart civil personal
även för dessa kartarbeten. Skälen härför hava närmast varit att
söka vinna bättre kontinuitet i arbetena, då den militära, till kartverket in
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
37
kommenderade personalen icke kunnat beräknas tjänstgöra under längre,
sammanhängande perioder. Följden härav har nämligen blivit, att ny personal
måst utbildas för fältarbetena med korta mellanrum. För arméns vidkommande
hava också de ständigt återkommande kommenderingarna till
kartverket av ett relativt stort antal officerare oell underofficerare särskilt under
sommarmånadernas fältarbete varit ägnade att medföra vissa svårigheter
i fråga om tjänstgöringens ordnande vid truppförbanden. Ur försvarsväsendets
synpunkt torde dock vara önskvärt, att i viss om också minskad omfattning
aktiv personal från armén även i fortsättningen utbildas vid kartverket
i topografiskt arbete. Det hittillsvarande systemet bär även baft vissa
fördelar för kartverket på grund av möjligheten dels att vid de topografiska
fältarbetena personalstyrkan kunnat ökas eller minskas allt efter behovet,
dels att sådan vid fältarbetena tidigare använd personal kunnat efter uppnådd
pensionsålder (i allmänhet vid fyllda 50 år) utnyttjas vid kartverkets
arbeten mera kontinuerligt mot en relativt låg tilläggsersättning till den utgående
statspensionen. Då båda systemen — med helt civil personal eller
med delvis militär, delvis civil personal — hava sina fördelar, har det synts
mig lämpligast, att det nuvarande systemet med inkommenderad personal får
ytterligare prövas inom det blivande såsom civilt omorganiserade kartverket
och att därvid ytterligare erfarenheter kunna samlas rörande den
lämpligaste formen för personalens rekrytering för den topografiska byrån.
Ett skäl att tillsvidare i viss utsträckning anlita militär personal för dessa
arbeten ligger även däri, att det måste vara av vikt för kartverket att få taga
i anspråk den tidigare vid de topografiska kartarbetena utbildade personalen.
Den tid, som skulle åtgå att utbilda nya civila fältmätare, lärer för övrigt
göra det omöjligt att åtminstone för närvarande avvara den militära personalen
under fältarbetsperioden.
I ett avseende synes emellertid redan nu böra beslutas en utvidgning av
den civila personalen på topografiska byrån i förhållande till den i utredningsmännens
betänkande beräknade. Uti den förutberörda framställningen
från gravörer och heliogravyrritare har framhållits, att deras arbetskraft i
mycket ringa utsträckning tages i anspråk vid de topografiska fältarbetena,
ehuru de även utbildats härför. Det har därvid bland annat betonats, att
byråarbetet med gravyr och reproduktionsritning är i hög grad påfrestande
och att det därför även av denna anledning vore ett önskemål, att personalen
finge det ombyte och den kroppsliga rekreation, som fältarbetet medförde.
Tidigare har denna personal utnyttjats mer i fältarbete än vad fallet
är för närvarande, då dessa befattningshavare i allmänhet endast var
fjärde sommar utföra fältarbete. Orsaken härtill torde i främsta rummet
hava varit brist på kompetent personal för gravyrarbetena, sedan arbetet
nied revidering av äldre tryckplåtar blivit alltmer omfattande. Gravörerna
hava därför måst i första hand användas för byråarbetet. Denna utveckling
synes mig varken ur verkets eller personalens synpunkt vara önskvärd.
Då utbildning av gravörer torde taga omkring 5—6 år i anspråk och då,
innan ny sådan arbetskraft erhållits, en utvidgning av fältarbetstiden för
38
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
nämnda personalgrupp endast i ringa omfattning torde kunna genomföras,
synes det önskvärt, att beslut snarast fattas om en utökning av nämnda
personal, så att erforderlig nyrekrytering och utbildning kunna igångsättas.
Enligt vad jag under hand inhämtat skulle för att utan inskränkning i arbetsplanen
varje år under omkring fyra månader bereda fältarbete åt halva
antalet gravörer och heliogravyrritare erfordras ytterligare 2 gravörer utöver
vad i utredningsmännens betänkande angivits. Kostnadsökningen på
kartverkets stat skulle härigenom framdeles komma att uppgå till omkring
11,500 kronor. Då emellertid avlöning i högsta löneklassen icke utgår
mer än under en del av tjänstgöringstiden samt den inkommenderade
militära personalen samtidigt torde kunna minskas vid fältarbetena med
sex officerare och traktamentsersättningen under fältarbetet är lägre för gravörerna
än för inkommenderade officerare, torde kostnadsökningen på kartverkets
stat kunna i medeltal beräknas uppgå till omkring 9,000 kronor
per år. Det är emellertid då att märka, att sex officerare under fyra sommarmånader
årligen frigöras för arméns behov, vilkas avlöning överstiger
kostnadsökningen vid kartverket. I verkligheten medför sålunda anordningen
ett förbilligande av kartarbetena, örn de vid kartverket tjänstgörande
officerarnas avlöning å militär stat medräknas.
För genomförandet på trettio år av det i utredningsmännens betänkande
avsedda kartläggningsprogrammet har beräknats det antal befattningshavare
å byråerna, som jag tidigare angivit. Med hänsyn till de av mig förordade
utvidgningarna i kartläggningsprogrammet dels i fråga om det ekonomiska
kartläggningsområdets omfång med omkring 320 kvmii, dels i
fråga om fotokartområdet med omkring 114 kvmii samt dels genom den
föreslagna inläggningen av fastighetsindelningen å fotokartorna inom sistnämnda
område, erfordras vissa utökningar i den beräknade personalstaten
för att arbetet skall medhinnas under trettioårsperioden. Beräkningen härav
har skett efter samma grunder, som i utredningsmännens betänkande. Det
erforderliga antalet befattningar av olika slag torde i likhet med vad som
skett i utredningsmännens betänkande böra i den beräknade personalstaten
upptagas såsom ordinarie, ehuru detta icke blir fallet under hela kartläggningsperioden
på grund av nyrekryteringen, förutsatt provtjänstgöring för
nyanställd personal m. m. I likhet med utredningsmännen finner jag nämligen
nödvändigt, att under tiden för utbyggandet av organisationen personalförteckningen
rörande tjänstemän å ordinarie stat årligen regleras, så att å
ena sidan icke upptages större antal ordinarie befattningar, än till vilka
fullt utbildad personal beräknas finnas tillgänglig, och å andra sidan ordinarie
tjänst kan påräknas av den nyrekryterade personalen inom rimlig tid,
vilken i utredningsmännens betänkande tabell 13 angivits till 4—6 år för olika
slag av befattningshavare. Om det senare ej bleve fallet, torde möjligheten
att åstadkomma en fullgod rekrytering äventyras och därmed också hela
planen för den snabbare kartläggningen. Lönesättningen är nämligen i allmänhet
relativt låg i förhållande till vad motsvarande teknisk arbetskraft
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
39
på andra områden skulle kunna erhålla och befordringsmöjligheterna likaledes
mycket begränsade. Detta förhållande avses skola i någon mån kunna
kompenseras med den ordinarie anställningsformen.
Personalen å den ekonomiska kartbyrån har med utgångspunkt från det
utvidgade kartläggningsprogrammet beräknats behöva ökas utöver utredningsmännens
förslag med 4 statskartografer i lönegraden B 21, 3 tekniska biträden
i lönegraden B 11, 2 förste ritare i lönegraden B 11, 2 ritare i lönegraden
B 7 och 3 ritbiträden i lönegraden B 4. Byråns personal skulle då komma
att utgöras av en byråchef (B 30), 4 förste statskartografer (B 24), 18
statskartografer (B 21), 20 tekniska biträden (B 11), 4 förste ritare (B 11),
10 ritare (B 7) samt 7 ritbiträden (B 4).
Å den topografiska kartbyrån skulle i enlighet med utredningsmännens beräkningar
och den av mig förut förordade ändringen av antalet gravörer och
gravyrritare den civila personalen komma att bestå av en byråchef (B 30), 2
förste statstopografer (B 24), 3 statstopografer (B 21), 14 gravörer (B 15), 1
ritare (B 7) samt viss icke ordinarie rekryteringspersonal, beräknad till 1 e.
statstopograf (16), 3 e. gravyrritare (11), 2 gravöraspiranter (9), 1 e. o. ritare
(7) samt ritelever. Härtill skulle komma militär personal dels för årskommendering
6 officerare och 3 underofficerare på stat, övergångsstat eller i
reserven, dels under fältarbetena inkommenderad ytterligare militär personal,
vilken sedan antalet gravörer blivit utökat torde kunna beräknas till i medeltal
9 officerare och underofficerare från armén. För speciella militära kartarbeten,
vare sig för armén eller flygvapnet, beräknas såsom tidigare framhållits
särskild inkommenderad militär personal komma att ställas till förfogande
från armén och flygvapnet allt efter uppkommande behov.
Vad angår den fotogrammetriska byrån Ira i utredningsmännens förslag
upptagits bl. a. 9 statskartografer i lönegrad B 21, varvid emellertid angivits,
att en del av dessa statskartografer möjligen skulle kunna utbytas mot lägre
kvalificerad arbetskraft, därest det efter de föreslagna försöksarbetena visar
sig, att förenklingar i bildtrianguleringsarbetet kunna genomföras. Även kartverkschefen
har i sitt yttrande framhållit, att för rutinarbetet å denna byrå
icke erfordrades högskoleutbildning och att under förutsättning att arbetsledningen
vore högkvalificerad å det fotogrammetriska området statskartograferna
torde kunna ersättas av delvis tekniska biträden och delvis flygfotografer,
vilka nått den levnadsålder, då 1’lygtjänst icke längre borde ifrågakomma.
Den högre kvalificerade personalen måste förutsättas skola hava högskoleutbildning,
och nyrekryteringen torde i huvudsak icke kunna ske annat än
genom nyutbildning av personal vid tekniska högskolan. Denna utbildning
torde draga omkring fyra år för examens avläggande från vederbörlig fackavdelning
vid högskolan. För att ej fördröja erforderlig rekrytering torde
därför vara nödvändigt att snarast fastställa det antal statskartografer, sorn
kommer att behövas, då eljest planen för fotokartläggningen kan bliva förskjuten
och därmed också planen för den ekonomiska kartläggningen. Under
hänsynstagande till den utvidgning i kartläggningsprogrammet, som jag tidigare
förordat, har jag låtit ytterligare undersöka, vilket minimum av högre
40
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
kvalificerad arbetskraft som skulle erfordras, om förenklingarna i arbetsmetoderna
i huvudsak kunde genomföras. Beräkningarna hava givit till resultat,
att fem statskartografer skulle erfordras samt att fyra skulle kunna utbytas
mot 2 flygfotografer och 2 tekniska biträden. Under dessa förutsättningar
skulle personalen å byrån komma att utgöras av en byråchef (B 30),
1 förste statskartograf (B 24), 5 statskartografer (B 21), 7 flygfotografer
(B 15), 2 tekniska biträden (B 11), 2 fotografbiträden (B 11), 2 förste ritare
(B 11) samt 4 ritbiträden (B 4). De jämkningar, som efter försöksarbetenas
verkställande möjligen kunna visa sig önskvärda i fördelningen av befattningarna
på flygfotografer och tekniska biträden, kunna sedermera ske, enär
byråns personal endast successivt bör anställas under den femårsperiod, som
beräknas åtgå för kartverkets utbyggande.
I fråga om den geodetiska byråns personal har kartverkschefen, såsom tidigare
nämnts, ansett, att densamma även för gymnsamt tänkbara fall torde
vara knappt beräknad i utredningsmännens betänkande. Föreståndaren för
den nuvarande geodetiska avdelningen, professorn vid generalstaben, har i
sitt till kartverkschefen avgivna yttrande i frågan ansett en ökning utöver
den av utredningsmännen föreslagna personalen med fyra statsgeodeter sannolikt
bliva erforderlig, om tidsschemat för kartläggningen skulle med säkerhet
kunna hållas. Med hänsyn till de gjorda uttalandena samt den ytterligare
arbetsbelastning för geodetiska byrån, som den av mig föreslagna utvidgningen
i kartläggningsprogrammet innebär beträffande såväl triangulering
som avvägning, synes ytterligare en statsgeodet böra anställas, så att
särskilt i början av kartläggningsperioden de geodetiska arbetena vinna erforderligt
försprång. Skulle framdeles en minskning visa sig möjlig, kan reglering
ske i samband med nuvarande personals avgång med pension. På
grund av vad kartverkschefen anfört angående den ifrågasatta försöksverksamheten
med multiplexapparat vid fotokartframställningen och de möjligheter
till höjdpunktbestämning, som därigenom skulle kunna yppas och
medföra, att barometerhöjdmätning skulle bliva överflödig, synas för närvarande
icke böra upptagas några tekniska biträden å geodetiska byrån. De
planerade försöksarbetena torde få bliva avgörande för huruvida framdeles
sådana arbetskrafter böra anställas eller huruvida arbetskrafterna på fotogrammetriska
byrån kunna behöva något utökas för höjdpunktsmaterialets
bestämning. Den geodetiska byråns personal skulle under här framlagda utgångspunkter
bliva en byråchef (B 30), 2 observatörer (B 26), 1 förste statsgeodet
(B 24) och 10 statsgeodeter (B 21). Med hänsyn till de vetenskapliga
kvalifikationer, som böra uppställas på innehavaren av byråchefsbefattningen
på denna byrå, samt byråchefens ställning som ledare av även de mera
vetenskapliga geodetiska arbetena samt det därvid ofta ifrågakommande internationella
samarbetet torde, såsom utredningsmännen föreslagit, befattningens
innehavare böra benämnas byråchef och professor. Ett ytterligare skäl
härför synes föreligga däri, att befattningen i realiteten ersätter den nuvarande
befattningen såsom professor vid generalstaben.
I fråga örn personal utom byråerna hava utredningsmännen upptagit en
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
41
arvodestjänst såsom redogörare och registrator med ett arvode av 3,600 kronor
och avsedd att besättas med pensionerad officer, en kansliskrivare och
bokförare i lönegraden B 11, en förste expeditionsvakt i lönegrad B 7, 2 expeditionsvakter
i lönegrad B 5 samt ett kontorsbiträde i lönegrad B 4. Härvid
har förutsatts, att redogöraren även skulle biträda kartverkschefen med erforderlig
sekreterarhjälp. Såsom framgår av de tidigare omnämnda yttrandena
från statskontoret och allmänna civilförvaltningens lönenämnd har viss
tveksamhet yppats om lämpligheten av inrättandet av den föreslagna redogörarbefattningen
samt uppdelningen av bok- och räkenskapsföringen på redogöraren
och en kansliskrivare. Lönenämnden har ifrågasatt, huruvida icke
i stället borde inrättas en befattning såsom kassör och registrator i lönegrad
B 14 och att sekreterargöromålen anförtroddes en halvtidsamanuens, förslagsvis
i lönegrad 18. Jag biträder lönenämndens förslag beträffande upprättande
av en befattning som kassör och registrator i lönegrad B 14 för bokförings-,
kassa- och registratorsgöromålen såsom mera överensstämmande med
sättet för dylika arbetens ordnande inom de civila verken. Beträffande sekreterarhjälp
till kartverkschefen torde däremot i ett verk av kartverkets tekniska
natur sekreterargöromålen närmast avse — förutom vissa tekniska
frågor, för vilka personal vid byråerna torde kunna utnyttjas — en del enklare
expeditionsgöromål samt biträde för arbetsstatistiska ändamål, upprättande
av översikter över arbetets fortgång i olika detaljer m. m. för att giva
kartverkschefen möjlighet att följa arbetsekonomien i olika arbetssätt och
personalens lämpligaste utnyttjande o. d. Det synes mig därför, att tillsvidare
och intill dess större erfarenhet vunnits om lämpligaste formen för ordnandet
av biträde åt kartverkschefen i anslaget till icke-ordinarie arbetskraft bör
upptagas ett belopp, som möjliggör anställande av ett väl kvalificerat kvinnligt
biträde för ändamålet. Beloppet torde kunna beräknas såsom för extra
tjänsteman i lönegrad 11. Härigenom vinnes också, att vid förfall för kassören
och registratorn, såsom under semester, sjukdom e. d., inom kartverkets
organisation finnes åtminstone någon, som kan vid behov vikariera å nämnda
befattning. I likhet med lönenämnden finner jag även erforderligt, att för
skrivgöromål beräknas något extra biträde utöver det av utredningsmännen
föreslagna ordinarie kontorsbiträdet.
Beträffande antalet expeditionsvakter har kartverkschefen i sitt yttrande
framhållit, att det av utredningsmännen föreslagna antalet knappast kunde
förslå efter genomförandet av den avsedda utsvällningen av organisationen.
Även utredningsmännen hava delat denna uppfattning men ansett, att tillsvidare
kunde räknas med extra arbetskraft för ändamålet. Hänsyn härtill
torde få tagas vid beräkning av anslagsmedel till icke-ordinarie tjänstemän.
Av den tidigare lämnade redogörelsen rörande det avsedda samarbetet mellan
kartverket och försvarsväsendet framgår, att de militära intressena härvid
mera direkt skola representeras av den regementsofficer vid generalstabskåren,
som i den nya försvarsorganisationen beräknats skola tjänstgöra vid
kartverket. I försvarsbeslutet upptogs emellertid, intill dess den beräknade
nyorganisationen av kartverket skulle äga rum, inom arméstaben för en to
-
42
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
pografisk avdelning — förutom nämnde regementsofficer vid generalstabskåren
samt en professor, vilken såsom redan nämnts beräknas skola överflyttas
såsom byråchef till kartverkets geodetiska byrå — en för pensionerad
officer avsedd befattning med arvode av 3,180 kronor. I samband med framläggande
av 1937 års statsverksproposition har chefen för försvarsdepartementet
uttalat, att i och med genomförandet av den omorganisation av rikets
allmänna kartverk, varom proposition avsåges skola framläggas till årets
riksdag, komme den nuvarande topografiska avdelningens arbetsuppgifter
att överflyttas till det nya, helt under jordbruksdepartementet lydande kartverket,
varför medel för den för dessa uppgifter behövliga personalen vid
sådant förhållande icke längre borde upptagas under fjärde huvudtiteln. Rubriken
»Topografiska avdelningen» och den därunder upptagna personalen
hade därför avförts ur den föreslagna staten för arméstaben. Med hänsyn
härtill och då nyssnämnda arvodesbefattning torde avsetts för vissa militära
uppgifter inom kartverket och den vid kartverket tjänstgörande regementsofficeren
otvivelaktigt för honom åvilande arbetsuppgifter torde behöva någon
till sitt biträde, synes för ändamålet en befattning för pensionerad officer
med ett arvode av 3,180 kronor böra upptagas på kartverkets stat. Det torde
härvid vara tänkbart, att på denna befattning skulle framdeles kunna placeras
en officer i flygvapnets reserv, varigenom såväl armén som flygvapnet
bleve representerade vid kartverkets arbeten, på sätt chefen för flygvapnet
ansett önskvärt med hänsyn till flygvapnets kartbehov.
I enlighet med de av mig sålunda framlagda förslagen rörande personalorganisationen
vid kartverket, efter det utbyggnaden till avsedd full arbetskapacitet
genomförts, skulle denna personalorganisation bliva av följande
omfattning.
Befattning Lönegrad
Chef.
1 överdirektör (arvode 17,000 kronor).
Ekonomiska kartbyrån.
1 byråchef ............................................... B 30
4 förste statskartografer.................................... B 24
18 statskaftografer ......................................... B 21
20 tekniska biträden ........................................ B lt
4 förste ritare ............................................ B 11
10 ritare .................................................. B 7
7 ritbiträden .............................................. B 4
Topografiska kart by rån.
1 byråchef ................................................ B 30
2 förste statstopografer .................................... B 24
3 statstopografer ........................................... B 21
14 gravörer ................................................ B 15
1 ritare ................................................... B 7
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74. 43
Befattning Lönegrad
Icke ordinarie civil personal:
1 e. statstopograf ............................................ 16
3 e. gravyrritare ............................................ 11
2 gravöraspiranter .......................................... 9
1 e. o. ritare .............................................. 7
ritelever
Militär personal med arvode (i medeltal):
6 officerare å stat, övergångsstat eller i reserven
3 underofficerare å stat, övergångsstat eller i reserven
9 officerare och underofficerare under fältarbetet.
Fotogrammetriska byrån.
1 byråchef .............................................. B 30
1 förste statskartograf .................................... B 24
5 statskartografer ........................................ B 21
7 flygfotografer .......................................... B 15
2 tekniska biträden ...................................... B 11
2 fotografbiträden .......................................... B 11
2 förste ritare .......................................... B 11
4 ritbiträden .............................................. B 4
Geodetiska byrån.
1 byråchef och professor .................................. B 30
2 observatörer ............................................ B 26
1 förste statsgeodet ...................................... B 24
10 statsgeodeter .......................................... B 21
Utom byråerna.
1 kassör och registrator .................................. B 14
1 förste expeditionsvakt .................................. B 7
2 expeditionsvakter ...................................... B 5
1 kontorsbiträde ........................................... B 4
Icke ordinarie personal:
1 e. kansliskrivare .......................................... 11
1 e. expeditionsvakt ........................................ 5
1 e. kontorsbiträde .......................................... 4
Militär personal:
1 officer i reserven med ett arvode av 3,180 kronor.
44
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Beträffande de ordinarie befattningarna är att märka, att desamma under
utbyggande av organisationen samt vid nyrekrytering i viss utsträckning
komma att ersättas med icke-ordinarie personal under provtjänstgöring
och under utbildningstiden. Personalförteckning avses därför skola fastställas
för varje budgetår, allt efter som fullt utbildad personal finnes tillgänglig.
Vidare ingår icke personal för barometerhöjdmätning, då sådan
personals anställning blir beroende av ytterligare försöksarbeten.
Med nyssnämnda personalorganisation skulle en blivande avlöningsstat
för kartverket få ungefärligen följande uppställning, varvid ersättningar
till militär personal, som inkommenderats till kartverket — av skäl, som i
det följande komma att beröras — hava upptagits under avlöning till ickeordinarie
personal, ehuru dessa ersättningar för närvarande utgå från anslaget
till kartarbeten m. m.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis . .
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj :t ..........................................
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar m. m.........kronor 62,300
b) Avlöningsförhöjningar m. m., för
slagsvis
.................... » 2,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis............................
kronor 723,900
» 2,000
» 64,300
» 40,600
Summa kronor 830,800.
Frågan om ändring av kartverkets namn.
Utredningsmännen hava ansett lämpligt, att i samband med kartverkets
omorganisation verkets namn ändrades från rikets allmänna kartverk till
rikets landkarteverk.
Någon anledning att på grund av det blivande verkets föreslagna arbetsuppgifter
verkställa en namnändring synes mig knappast föreligga. Förslaget
torde också närmast hava föranletts av en önskan att tillskapa en kortare
benämning. Då emellertid verket i dagligt tal alltid torde benämnas enbart
kartverket och någon förväxling därvid knappast torde behöva befaras med
sjökarteverket, torde det officiella namnets längd knappast medföra större
olägenheter. Då däremot, såsom kartverkskommissionen och kartverkschefen
anfört, vissa praktiska olägenheter skulle bliva en följd av namnändringen,
anser jag mig böra förorda bibehållandet av verkets numera hävdvunna
namn.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
45
7. Med organisationen sammanhängande spörsmål.
Kompetensfordringar för olika befattningar.
Uti gällande instruktion för kartverket är stadgat, att för anställning såsom
observator, statsgeodet eller statskartograf erfordras förutom provtjänstgöring
vid verket viss examen, nämligen för observator filosofie licentiatexamen
med ettdera av ämnena astronomi eller geodesi, för statsgeodet filosofisk
ämbetsexamen eller filosofie kandidatexamen, vardera nied minst betyget
med beröm godkänd i ettdera av ämnena astronomi, geodesi eller matematik,
samt för statskartograf lantmäteriexamen.
Organisationsnämnden har endast föreslagit sådan ändring, att sistnämnda
examen skulle berättiga till anställning även såsom statsgeodet.
Uti till kartverkschefen avgivet yttrande år 1934 över departementspromemorian
har professorn vid generalstaben tillstyrkt nämnda ändringsförslag
med det tillägget, att i ämnet geodesi skulle erfordras minst betyget med beröm
godkänd, samt framhållit, att chefen för byrån för geodetiska arbeten
borde innehava professorskompetens.
Utredningsmännen hava för sin del förordat, att beträffande olika befattningar
å geodetiska byrån kompetensfordringarna uppställdes enligt nuvarandebestämmelser
men med de tillägg professorn vid generalstaben tillstyrkt.
Vad beträffade den högre kvalificerade personalen på ekonomiska kartbyrån
och fotogrammetriska byrån borde nuvarande bestämmelser rörande
statskartograf alltjämt tillämpas. Dock syntes även avlagd examen vid annan
avdelning än fackskolan för lantmäteri vid tekniska högskolan, vid Chalmers
tekniska instituts högre avdelning eller skogshögskolans jägmästarkurs
böra berättiga till anställning som statskartograf under förutsättning, att vederbörande
styrkt sig äga erforderliga kunskaper inom fastighetsbildningens
eller fotogrammetriens områden. Vad byråchefsbefattningarna på nämnda
byråer beträffade, borde viss examen ej uppställas såsom kompetensvillkor
utan vid befattningarnas tillsättande i främsta rummet hänsyn tagas till vederbörandes
kvalifikationer såsom arbetsledare samt teoretiska och praktiska
utbildning på kartverkets arbetsområden och därmed sammanhängande tekniska
frågor. För de tekniska biträdena ansåges någon bestämd utbildning
icke böra föreskrivas, utan borde hänsyn närmast tagas till vederbörandes
vana vid fältarbete och fallenhet för ritarbete. Utbildnings- och provtjänstgöringsåren
vid kartverket finge härvid vara utslagsgivande. Utredningsmännen
funne dock önskvärt, att sökande förvärvat en viss utbildning utöver
vanlig folkskola, såsom realexamen, examen från teknisk skola, fran
underofficersskola e. d. För anställning som flygfotograf borde uppställas
fordran på såväl flygutbildning som fotografisk utbildning. Beträffande
övriga icke nämnda “befattningar funne utredningsmännen icke direkt bora
uppställas speciella kompetensfordringar, dock att för befattningar i lönegrad
B 21 eller högre grad i allmänhet borde erfordras avlagd studentexamen samt
praktisk erfarenhet på arbetsområdet.
Departementschefen bär härom anfört följande.
»Vid fastställande av de speciella kompetensfordringarna för den högre
kvalificerade personalen synes mig böra beaktas, att så vilt möjligt dessa
46
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
fordringar uppställas på sådant sätt, att personalen kan förflyttas mellan
de olika byråerna, varigenom å ena sidan bättre befordringsmöjligheter skapas
inom verket och å andra sidan arbetskraft från en byrå kan utnyttjas
även å en annan, då arbetsanhopning kräver detta. Härigenom kan det totala
personalbehovet lättare hållas inom den beräknade organisationsramen.
Det torde böra ankomma på kartverkschefen att i denna del på för arbetet
lämpligaste sätt verkställa en dylik disposition av arbetskrafterna.
Den examen, som bäst motsvarar fordringarna på en allsidig användning
av personalen vid kartverkets arbeten, torde otvivelaktigt vara lantmäteriexamen
eller numera avgångsexamen från fackskolan för lantmäteri vid tekniska
högskolan. Denna examen omfattar bland annat den kunskap i fastighetsbildning,
som erfordras för statskartograferna vid den ekonomiska kartläggningen,
samt den utbildning i högre geodesi och fotogrammetri, som bör
föreligga saväl för nämnda statskartografer som för dem, som tjänstgöra vid
fotokartframställningen. Om i sistnämnda ämne minst betyget med beröm
godkänd erhållits vid berörda examen, föreligga även förutsättningarna för
tjänstgöring såsom statsgeodet. Denna examen synes mig sålunda böra uppställas
som den vanliga kompetensfordran för statskartografer och statsgeodeter.
Med tanke på rekryteringen för de delvis vetenskapligt betonade observatorsbefattningarna
torde emellertid även avlagd filosofie ämbets- eller kandidatexamen
med minst betyget med beröm godkänd i ett av ämnena astronomi
eller geodesi fortfarande böra berättiga till anställning som statsgeodet.
Det kunde visserligen ifrågasättas, huruvida icke i dylikt fall samma kompetensfordringar
som för observator borde uppställas. Detta synes dock icke
nödvändigt, da det visat sig, att i flera fall statsgeodeter efter anställning vid
kartverket avlagt filosofie licentiatexamen för att erhålla kompetens för observatorsbefattning.
Likaså torde vara lämpligt med tanke på de fotogrammetriska arbetena
och utvecklingen av arbetsmetoderna vid fotokartläggningen, att avlagd examen
från fackskolan för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan
med specialstudier i fotogrammetri, minst motsvarande betyget med beröm
godkänd i ämnet högre geodesi med fotogrammetri vid fackskolan för lantmäteri,
må berättiga till anställning som statskartograf vid den fotogrammetriska
byrån.
I övrigt synas, såsom föreslagits, kompetensfordringarna för nu nämnda
befattningar böra utformas så, att även avlagd examen vid annan fackskola
vid tekniska högskolan, vid Chalmers tekniska institut eller vid skogshögskolans
jägmästarkurs må berättiga till anställning som statskartograf under
förutsättning att vederbörande såsom specialelev vid tekniska högskolan
avlagt tentamen i ämnet jorddelningsrätt eller högre geodesi med fotogrammetri
vid fackskolan för lantmäteri.
Beträffande kompetensfordringama för observator synes, på sätt lärarkollegiet
vid tekniska högskolan framhållit, förutom filosofie licentiatexa
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
47
men i astronomi eller geodesi även teknisk doktorsgrad i geodesi böra berättiga
till sådan anställning.
I fråga om byråcheferna torde, såsom utredningsmännen förordat, icke
böra — utom för byråchefen å geodetiska byrån — fastställas viss avlagd
examen, utan böra vid deras tillsättning i främsta rummet vederbörandes
kvalifikationer såsom arbetsledare samt teoretiska och praktiska utbildning
på kartverkets arbetsområden vara avgörande. För byråchefen å geodetiska
byrån torde, på sätt lärarkollegiet vid tekniska högskolan tillstyrkt, därutöver
böra uppställas fordran på filosofie eller teknisk doktorsgrad i
geodesi.
Frånsett vad utredningsmännen anfört i fråga örn fordringarna för anställning
såsom flygfotograf, torde beträffande övriga av mig icke särskilt
omnämnda befattningar några speciella kompetenskrav icke böra uppställas.
Icke heller synes det mig lämpligt att binda sig vid några generella regler,
enligt vilka sökande till dessa befattningar skola dokumentera sig besitta det
mått av allmänbildning, som i ena eller andra fallet erfordras.
På sätt jag tidigare anfört, synes möjlighet böra beredas tjänsteman vid
kartverket att, ehuru han icke i allo fyller därför uppställda fordringar,
kunna erhålla befordran till högre kvalificerad tjänst, därest han i sitt arbete
visat framstående duglighet och i övrigt befinnes därtill lämplig. En sådan
möjlighet synes mig ägnad att verka sporrande på intresset för den med rutinarbetet
sysselsatta personalen.
Det torde ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med utfärdande av
instruktionen för det omorganiserade kartverket närmare fastställa bestämmelserna
rörande de av mig sålunda förordade kompetensfordringarna
och ifrågasatta dispensmöjligheterna.»
Förslaget om upprättande i krigsarkivet av en kartcentral för moderna
utländska topografiska kartor.
I samband med kartverkets organisationsfrågor hava utredningsmännen i
sitt betänkande även berört ett från krigsarkivet till utredningen framlagt
förslag om inrättandet inom nämnda arkiv av en kartcentral för moderna,
utländska topografiska kartor.
Förslaget innebär att åstadkomma ett offentligt arkiv av moderna, utländska
topografiska kartor till vetenskapligt och praktiskt gagn genom att komplettera
och successivt fullständiga de i krigsarkivet redan förefintliga samlingarna
av utländska kartor. I krigsarkivet torde nämligen finnas den största
samlingen av sådana kartor inom landet, sedan generalstabens topografiska
avdelning och rikets allmänna kartverk därstädes deponerat sina samlingar
av sådana kartor. Depositionen har skett på förslag av 1930 års arkivsakkunniga
för att göra samlingarna mera åtkomliga och lättare utnyttjningsbara
för forskning av olika slag.
Utredningsmännen hava upptagit spörsmålet närmast med hänsyn till
frågan, huruvida kartverkets samlingar av berörda kartor alltjämt borde för
-
48
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
varas hos krigsarkivet eller örn det blivande kartverket självt borde omhänderhava
ett dylikt kartarkiv.
Utredningsmännen hade därvid funnit, att såväl ur ekonomisk synpunkt
som med hänsyn till samlingarnas utnyttjande den nuvarande ordningen vore
att föredraga. I samband med omorganisationen av kartverket borde därför
erforderliga instruktionsbestämmelser utfärdas, som stadfäste den nuvarande
ordningen för kartsamlingarnas förvaring samt för framtiden ordnade
samarbetet i denna del mellan kartverket och krigsarkivet. Uti krigsarkivets
skrivelse hade emellertid även ifrågasatts, att då det i främsta rummet skulle
gälla genom kartverkets förmedling erhållna kartor, för vilkas vård kartverket
eljest skulle hava att draga försorg, kostnaderna för vården och anskaffningen
borde påföras kartverkets stat. Den årliga kostnaden beräknades
uppgå till omkring 4,300 kronor, varav 2,300 kronor för en lialvtidsamanuens
och 2,000 kronor för inköp av kartor och därmed sammanhängande
utgifter. Ehuru utredningsmännen funne det tveksamt, huruvida icke ett
eventuellt anslag för ändamålet borde uppföras direkt å arméstabens stat,
å vilken krigsarkivet uppförts, syntes dock de av krigsarkivet anförda skälen
och arkivets utnyttjande även av andra än militära forskare kunna tala för
att, då krigsarkivet i övrigt skulle komma att kostnadsfritt för kartverket
ombesörja vården av kartsamlingarna, det ifrågavarande anslaget upptoges
på kartverkets stat. Med hänsyn till det allmänkulturella intresse den väckta
frågan ägde samt till de fördelar, som därigenom erbjöde sig att för framtiden
vårda kartverkets samlingar av utländska kartor, tillstyrkte utredningsmännen
förslaget i dess huvudprinciper men förutsatte, att planen för kartarkivets
omfattning borde underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Departementschefen har i denna del yttrat följande.
»Av de skäl, utredningsmännen anfört, synes den föreslagna anordningen
rörande förvaringen och vården av kartverkets utländska kartsamling vara
lämplig och medföra fördelar såväl ur kostnadssynpunkt som ur allmänhetens
synpunkt vid samlingens utnyttjande för olika slags forskning.
Då det här gäller en uppgift, som närmast torde få anses tillhöra kartverksamheten,
och då genom anordningen kartverket i övrigt befrias från utgifter
för kartsamlingens förvaring, synes det ifrågasatta anslaget till samlingarnas
komplettering och vård böra utgå från medel anvisade å kartverkets
stat såsom bidrag till krigsarkivets ifrågavarande verksamhet. På samma
sätt som vid flygvapnets medverkan vid flygfotograferingen ersättning utgått
och avses skola utgå från kartverkets stat från anslaget till kartarbeten m. m.,
torde vara lämpligast, att medel för nu ifrågavarande ändamål beräknas från
samma anslag och tillhandahållas krigsarkivet mot räkning. Såväl ändamålet
som den omständigheten, att vederbörande biträde vid vården av kartsamlingen
icke är tjänstgörande vid kartverket, synes mig i detta fall tala
för att beloppet ej uppdelas i dels avlöningsmedel, dels omkostnader.
Då det föreslagna beloppet synes skäligt, tillstyrker jag sålunda, att vid
beräkning av anslag för det omorganiserade kartverket medel för ändamålet
upptagas på nyss angivet sätt. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att
meddela närmare föreskrifter om det blivande samarbetet mellan kartverket
och krigsarkivet samt örn medlens användning.»
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
49
8. Kostnaderna för kartläggningsarbetenas genomförande enligt
det förordade förslaget.
Departementschefen har beträffande kostnaderna för kartläggningsarbetenas
genomförande anfört följande.
»Uti den av utredningsmännen gjorda kostnadsberäkningen för den ekonomiska
kartläggningen enligt det av dem framlagda och av mig tillstyrkta
alternativet II a har kostnaden för det av utredningsmännen till ekonomisk
kartläggning föreslagna området, omkring 1,650 kvmil, beräknats uppgå till
omkring 18,200,000 kronor. Med den utvidgning av det ekonomiska kartläggningsområdet,
som jag funnit mig böra föreslå beträffande Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens
län med tillsammans omkring 320 kvmil, skulle kostnaden för den ekonomiska
kartläggningen, såsom förut angivits, komma att ökas med omkring
3.050.000 kronor till omkring 21,250,000 kronor, varvid denna kartläggning
skulle komma att omfatta omkring 1,970 kvmil av landet.
Utredningsmännen hava vidare förordat, att utöver den av dem föreslagna
ekonomiska kartläggningen skulle upprättas fotokarta över ett område
på omkring 1,034 kvmil för en beräknad kostnad av omkring 4,510,000
kronor. Efter nyssberörda utvidgning av det ekonomiska kartläggningsområdet
skulle av nämnda fotokartområde återstå 714 kvmil. Enligt det av
mig förordade förslaget skulle över detta område upprättas fotokarta med
fastighetsindelning enligt alternativ III i utredningsmännens betänkande.
Kostnaden härför har beräknats uppgå till omkring 4,410,000 kronor. Slutligen
har jag tillstyrkt, att fotokarta med fastighetsindelning upprättas
över den norra delen av Norrbottens läns kustland, som icke upptagits i utredningsmännens
förslag, med undantag av Muonionalustas kapellförsamling.
Detta nya område utgör omkring 114 kvmil och kostnaden för kartläggningens
utförande på angivet sätt har beräknats uppgå till omkring
840.000 kronor.
Sammanlagda kostnaden skulle alltså enligt de gjorda beräkningarna för den
ekonomiska kartläggningen samt upprättande av fotokarta med fastighetsindelning
uppgå till omkring (21,250,000 + 4,410,000 + 840,000 =)
26.500.000 kronor. Under den föreslagna kartläggningsperioden av 30 år
skulle den årliga kostnaden i medeltal för dessa arbeten alltså bliva omkring
883.000 kronor. I denna kostnad ingår emellertid icke kostnaden för arbetsledning,
lokal och allmänna expenser. Dessa kostnader hava utredningsmännen
beräknat komma att uppgå till omkring 184,000 kronor årligen
för ekonomiska kartbyrån samt fotogrammetriska och geodetiska byråerna.
Denna summa torde med hänsyn till den av mig förutsatta utökade
karlverksamheten böra avrundas uppåt till 190,000 kronor. Sammanlagda
totalkostnaden för arbetena vid nyssnämnda tre byråer skulle då kunna beräknas
uppgå till (883,000 + 190,000 =) 1,073,000 kronor om året i medeltal
under 30-årsperioden.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 74.
4
50
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
För den topografiska byråns verksamhet hava utredningsmännen beräknat
en årskostnad av omkring 325,000 kronor. Med den utökning av gravörpersonalen,
som jag föreslagit, torde denna årliga medelkostnad böra höjas
till 334,000 kronor.
Slutligen utgör årliga kostnaden för avlöning till kartverkschefen, kassören,
kansli- och kontorsbiträden och militärassistentens biträde 32,700 kronor
samt för bidrag till den av mig i det föregående omnämnda kartcentralen
i krigsarkivet 4,300 kronor.
För hela kartverkets framtida verksamhet under den avsedda 30-årsperioden
torde sålunda årskostnaden kunna beräknas komma att uppgå till i
medeltal omkring (1,073,000 + 334,000 + 32,700 + 4,300 =) 1,444,000 kronor
mot enligt utredningsmännens förslag 1,302,000 kronor. I såväl utredningsmännens
som av mig anförda kostnadsberäkningar ingå vissa kostnader,
som emellertid icke komma att upptagas å kartverkets stat, nämligen
dels beräknat dyrtidstillägg å personalens avlöningar, vilken kostnad
med den beräknade personalstaten torde uppgå till omkring 80,000 kronor,
samt beräknad kostnad för vid flygfotograferingen tjänstgörande militär personals
avlöning m. m. omkring 20,000 kronor. På kartverkets stat skulle
sålunda sammanlagda beloppet kunna beräknas till 1,344,000 kronor, varav
såsom tidigare nämnts 830,800 kronor på avlöningsstaten.
I staten för budgetåret 1936/1937 äro anslagen till rikets allmänna kartverk
upptagna till ett sammanlagt belopp av (426,900 + 87,300 + 230,500 = )
744,700 kronor. Kostnadsökningen i förhållande till denna stat skulle alltså
bliva omkring 600,000 kronor per år vid genomförd utbyggnad av det
omorganiserade kartverket. Härav belöpa omkring 76,000 kronor på vissa
befattningars upptagande såsom civila tjänster från att tidigare hava varit
upptagna på militär stat eller tillkommit genom kartverkets skiljande från
generalstaben, omkring 36,000 kronor på föreslagen utökning av topografiska
byrån, 9,000 kronor på överförande av generalstabens översiktskarta från
generalstabens till kartverkets stat samt 4,000 kronor i anslag till kartcentral
i krigsarkivet. Återstoden eller (600,000 — 76,000 — 36,000 — 9,000 —
4,000 =) 475,000 kronor skulle alltså belöpa på den ekonomiska kartläggningens
och fotokartläggningens snabbare bedrivande för genomförande av dessa
kartläggningsarbeten på 30 år.
Det torde här böra framhållas, att med nuvarande organisation och arbetssätt
den ekonomiska kartläggningen fortskrider med en arbetsprodukt av omkring
10 kvmil kartlagd areal om året. Vid genomförandet av det av mig föreslagna
kartläggningsprogrammet beräknas medhinnas per år i medeltal 66
kvmil ekonomiskt kartlagd areal — enligt beräkning motsvarande omkring
40 kvmil kartlagd areal av den svårighetsgrad, som nuvarande årlig arbetsprodukt
avser — samt därutöver omkring 27.6 kvmil, över vilka fotokarta
med inlagd fastighetsindelning skall upprättas. Genom ökningen i de årliga
anslagen för den ekonomiska kartläggningen och fotokartläggningen, vilken
ökning i stort sett utgör en fördubbling mot nuvarande anslag, utvinnes som
arbetsprodukt en årligen kartlagd areal, som kan uppskattas till flerdubbelt
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
51
större än den nuvarande. En väsentlig minskning i kostnaderna per kartlagd
areal har alltså möjliggjorts genom den av utredningsmännen föreslagna
förenklingen i sättet för den ekonomiska kartläggningens utförande
och utnyttjande av de fotogrammetriska kartläggningsmetoderna. Kostnadsminskningen
torde per ekonomiskt kartlagd areal enligt utredningsmännens
beräkningar kunna uppskattas till mer än 50 % i förhållande till även den
tidigare ekonomiska kartläggningen i skala 1: 20,000. Kartläggningen av endast
det område, som föreslagits skola ekonomiskt kartläggas, skulle med tidigare
arbetssätt och organisation draga omkring 120 år. Med nuvarande
årskostnader för de ekonomiska, fotogrammetriska och geodetiska arbetena
eller sammanlagt omkring 514,000 kronor skulle arbetet med den ekonomiska
kartläggningen av nyssnämnda område alltså kunna beräknas kosta
(120 X 514,000 =) 61,680,000 kronor och därvid skulle fotokartområdet dock
fortfarande sakna kartläggning. För det av mig föreslagna kartläggningsprogrammets
fullständiga genomförande på 30 år skulle kostnaden efter
samma beräkningsgrunder bliva (30 X 1,073,000 =) 32,190,000 kronor. Vinsten
av den fyra gånger snabbare och betydligt utökade kartläggningen samt
den det oaktat väsentligt nedbringade totalkostnaden synes mig vara så betydande,
att de högre årskostnaderna äro väl motiverade.
Jag vill emellertid i likhet med utredningsmännen betona, att de här angivna
kostnadsberäkningarna, såsom grundade på begränsade erfarenheter
från det ekonomiska kartläggningsarbetet inom Göteborgs och Bohus län samt
uppskattning av svårighetsgraden för arbetet inom övriga län med hänsyn
till folktäthet, fastighetsuppdelning och omfattning av odlad jord givetvis
äro behäftade med vissa osäkerhetsmoment, som icke kunna undvikas. Det
sätt, varpå beräkningarna verkställts, torde dock giva en så noggrann uppfattning
av kostnadernas storleksordning, som det är möjligt att åstadkomma,
och under alla förhållanden lämna en i allt väsentligt riktig bild av relationen
mellan tidigare och blivande kartläggningskostnader. Det synes ej
heller uteslutet, att genom ytterligare förenklingar i de tekniska metoderna
samt möjligheten att inom en större organisation kunna rationalisera arbetet
besparingar kunna åstadkommas, till vilka hänsyn icke nu kunnat tågås.?
9. Anslagsfrågor.
Avlöning sanslag.
Utredningsmännen hava med skrivelse den 12 november 1936 inkommit
med ett av dem utarbetat förslag till avlöningsstat för budgetåret 1937/1938,
upprättat under förutsättning, att omorganisationen av kartverket och arbetssättet
vid de ekonomiska kartarbetena skulle fr. o. m. den 1 juli 1937
komma att genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad i utredningsmännens
betänkande föreslagits. Utredningsmännen hava därvid funnit,
att avlöningsanslaget borde för budgetåret 1937/1938 beräknas till
544,550 kronor, samt härom framhållit bland annat följande.
52
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Vid statförslagets upprättande hade utredningsmännen utgått från att
själva stommen till den nya organisationen borde upprättas redan under
budgetåret 1937/1938. Däremot kunde organisationens utbyggande till den
omfattning, som erfordrades för den väsentligt utvidgade framtida kartverksamheten
icke genomföras annat än successivt i mån av utbildning av erforderlig
personal och anskaffande av behövlig utrustning för fotokartframställningen.
Personalen för arbetsledningen borde omedelbart anställas, så
att densamma snarast insattes i sina blivande uppgifter och att under övergångsåren
förarbetena till den vidgade verksamheten kunde planeras och
igångsättas. Förarbetena såväl för den ekonomiska kartläggningen som för
fotokartframställningen måste nämligen äga 2 å 3 års försprång framför
fältarbetet, om planen för den utvidgade verksamheten skulle kunna genomföras.
Med hänsyn härtill borde upptagas följande nya ordinarie befattningar:
1 överdirektör och chef med arvode av 17,000 kronor, 3 byråchefer
i lönegrad B 30, varav en ersatte nuvarande arbetschefsbefattningen i lönegrad
B 28, 1 byråchef och professor i lönegrad B 30, motsvarande överflyttning
av befattningen såsom professor vid generalstaben i lönegrad B 30 från
generalstabens till kartverkets stat, samt 5 förste statskartografer, 1 förste
statstopograf och 1 förste statsgeodet i lönegrad B 24.
Departementschefen har härom anfört följande:
»Utbyggandet av den i det föregående behandlade organisationen av det
blivande kartverket synes mig böra genomföras så snart omständigheterna
det medge med hänsyn till rekrytering och utbildning av ny personal för
verkställande av den snabbare och utvidgade ekonomiska kartläggningen och
fotokartläggningen. I likhet med utredningsmännen anser jag därför vara
av vikt vid omorganisationen av kartverket såsom civilt verk, att stommen till
den nya organisationen uppsättes redan under budgetåret 1937/1938, så att
planeringen och organiserandet av den vidgade verksamheten omedelbart
kunna igångsättas.
Jag biträder därför utredningsmännens förslag, att för nästkommande
budgetår upptagas, förutom befattningen såsom överdirektör och chef, samtliga
för arbetsledningen å byråerna avsedda befattningar. Vid genomförandet
av den civila organisationen torde från början även den topografiska
kartbyråns civila arbetsledning böra utses i den omfattning, som förutsatts
i den slutliga utbyggnaden av kartverket. Jag anser därför, att utöver de
av utredningsmännen upptagna befattningarna även den förutsatta andra
befattningen som förste statstopograf bör uppföras för nästkommande budgetår.
Beträffande de ordinarie tjänstemännen i övrigt på byråerna torde utöver
vad utredningsmännen föreslagit organisationen icke kunna uppsättas, då
för samtliga blivande ordinarie befattningar förutsättas provtjänstgöring och
utbildning vid verket under 4—6 år i icke-ordinarie ställning. Jag biträder
därför utredningsmännens förslag i denna del men avser att under anslagsposten
för avlöningar till icke-ordinarie tjänstemän föreslå ytterligare vissa
belopp för möjliggörande av nyrekryteringens påbörjande under nästkommande
budgetår i något större utsträckning än utredningsmännen föreslagit.
Vad angår den utom byråerna upptagna personalen har jag redan tidi
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
53
gare förordat, att vid omorganisationen skulle inrättas en befattning som
kassör och registrator i lönegrad B 14 för kassa-, bokförings- och registratorsgöromålen.
Denna befattning bör sålunda uppföras i stället för den av
utredningsmännen föreslagna arvodesbefattningen som redogörare och registrator
samt kansliskrivarbefattningen i lönegrad B 11. Å andra sidan bör,
såsom jag likaledes tidigare anfört, under posten för avlöningar till icke-ordinarie
tjänstemän upptagas ett belopp för anställning av en extra kansliskrivare
i lönegrad 11 till biträde åt kartverkschefen och avsedd att kunna användas
som vikarie för kassören vid förfall för denne befattningshavare vid
sjukdom, under semester o. d. samt ett extra kontorsbiträde i lönegrad 4
och en extra expeditionsvakt i lönegrad 5. Den sistnämnde torde dock icke
erfordras förrän under senare hälften av budgetåret.
Av skäl, som jag i samband med organisationsfrågorna redan berört, torde
å geodetiska byrån böra tillsvidare uppföras en statsgeodet mer än som
förutsatts i utredningsmännens betänkande. Då det är av särskild vikt, att
de geodetiska arbetena, såväl triangulering som avvägning, erhålla erforderligt
försprång före fotokartläggningen, för att ej planmässigheten i dennas
utförande skall äventyras, anser jag nödvändigt, att en extra statsgeodet i
lönegrad 16 anställes under nästkommande budgetår för provtjänstgöring
och utbildning. Vidare torde vara erforderligt, att åtminstone två flygfotografer
finnas tillgängliga för flygtjänst. Utöver den av utredningsmännen
föreslagne ordinarie flygfotografen i lönegrad B 15 torde därför böra upptagas
en extra flygfotograf för provtjänstgöring och utbildning. Härför erforderligt
belopp torde böra beräknas enligt lönegrad 15 såsom extra tjänsteman,
då förutvarande extra arbetskraft med anställning vid fotokartarbetena
möjligen kan ifrågakomma till denna befattning. Jag har även inhämtat,
att vid kartverket numera tjänstgör ett extra fotografbiträde till
hjälp vid de fotografiska arbetena. Då något belopp för avlöning till detta
biträde icke beräknats i utredningsmännens statförslag, torde för detta biträde
i enlighet med utredningsmännens betänkande (tabell 13) böra beräknas
avlöning såsom extra tjänsteman i lönegrad 6 under nästkommande
budgetår. I övrigt biträder jag utredningsmännens förslag.
Med iakttagande av de sålunda föreslagna ändringarna i utredningsmännens
statförslag skulle personalen vid kartverket under budgetåret 1937/1938
komma att utgöras av de befattningshavare, som upptagas i följande sammanställning,
i vilken till jämförelse även nuvarande organisation medtagits.
Nuvarande organisation: Föreslagen organisation:
Chef.
överste på generalstabens stat.
Chef.
1 överdirektör med arvode 17,000
kronor.
Ekonomiska avdelningen:
1 arbetschef i B 28
Ekonomiska kartbyrån.
1 byråchef i B 30
4 förste statskartografer i B 24
54
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
18 statskartografer i B 21
2 e. statskartografer i 16
3 ritare i B 11
5 ritbiträde:! i B 7
1 e.o. ritbiträde i 7
1 e. ritbiträde i 7
1 e. ritbiträde i 4
1 e.o. tekniskt biträde i 11
2 e. tekniska biträden i 11
2 e. tekniska biträden i 9
Topografiska avdelningen.
1 regementsofficer vid generalstaben
1 kapten vid generalstaben
3 statstopografer i B 21 på övergångsstat
12
gravörer och heliogravyrritare i
B 15
1 e.o. ritbiträde i 7
1 e. gravör i 15
1 e. ritare i 11
1 ritaraspirant i 9
3 ritelever
militär personal med arvoden:
6 officerare å övergångsstat eller i
reserven
3 underofficerare i reserven
vid fältarbetena inkommenderade officerare
och underofficerare
1 e. flygfotograf i 14 (under flygfotografering
i 19)
1 underofficer i reserven
1 e. fotografbiträde (timlön)
14 statskartografer i B 21
2 förste ritare i B 11
2 e. statskartografer i 16
5 ritare i B 7
1 ritbiträde i B 4
1 e.o. ritbiträde i 4
1 e. ritbiträde i 4
2 tekniska biträden i B 11
2 e.o. tekniska biträden i 11
6 e. tekniska biträden i 6
Topografiska kartbgrån.
1 byråchef i B 30
2 förste statstopografer i B 24
2 statstopografer i B 21
12 gravörer i B 15
1 ritare i B 7
1 e.o. gravyrritare i 11
3 ritaraspiranter i 9
3 ritelever
militär personal med arvoden:
6 officerare å stat, övergångsstat eller
i reserven
3 underofficerare å stat, övergångsstat
eller i reserven
vid fältarbetena inkommenderade officerare
och underofficerare
Fotogrammetriska byrån.
1 byråchef i B 30
1 förste statskartograf i B 24
1 flygfotograf i B 15
1 underofficer i reserven (arvode
3,000)
1 e. flygfotograf i 15
1 e. fotografbiträde i 6
Överflyttade från ekonomiska avdelningen:
1
förste ritare i B 11
1 ritare i B 7
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
55
Geodetiska avdelningen.
1 professor vid generalstaben i B 30
2 observatörer i B 26
8 statsgeodeter i B 21
Utom byråerna.
1 redogörare tillsammans med generalstaben
1
e. kansliskrivare tillsammans med
generalstaben
3 expeditionsvakter i B 5
Geodetiska byrån.
1 byråchef o. professor i B 30
2 observatörer i B 26
1 förste statsgeodet i B 24
9 statsgeodeter i B 21,
därav 1 statstopograf i B 21
å övergångsstat överflyttad,
le. statsgeodet i 16
Utom byråerna.
1 kassör och registrator i B 14
1 e. kansliskrivare i 11
1 kontorsbiträde i B 4
1 e. kontorsbiträde i 4
1 förste expeditionsvakt i B 7
2 expeditionsvakter i B 5
1 e. expeditionsvakt i 5
Under sålunda angivna förhållanden skulle personalförteckningen för budgetåret
1937/1938 upptaga följande ordinarie befattningar.
Befattning
1 överdirektör med arvode 17,000 kronor
3 byråchefer .......................
1 byråchef och professor ...........
2 observatörer .....................
5 förste statskartografer .............
2 förste statstopografer .............
1 förste statsgeodet .................
14 statskartografer .................
2 statstopografer ...................
9 statsgeodeter .....................
12 gravörer .........................
1 flygfotograf .....................
1 kassör och registrator .............
2 tekniska biträden .................
3 förste ritare .....................
7 ritare ...........................
1 förste expeditionsvakt .............
2 expeditionsvakter .................
1 ritbiträde .........................
1 kontorsbiträde ...................
Lönegrad
B 30
B 30
B 26
B 24
B 24
B 24
B 21
B 21
B 21
B 15
B 15
B 14
B 11
B 11
B 7
B 7
B 5
B 4
B 4.
56
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
I utredningsmännens statförslag har anslagsposten till avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat beräknats till 464,400 kronor. Med det förslag
jag förordat skall dels den i utredningsmännens stat upptagna kansliskrivarbefattningen
i lönegrad B 11 utbytas mot den av mig föreslagna
kassörs- och registratorsbefattningen i lönegrad B 14, dels uppföras ytterligare
en förste statstopografbefattning i lönegrad B 24. Från den av utredningsmännen
beräknade anslagssumman skall alltså å ena sidan fråndragas
avlöningen för befattningen i lönegrad B 11, 4,020 kronor, jämte
familjepensionsavdragen för övriga i statförslaget ingående befattningar,
14,685 kronor, å andra sidan tilläggas avlöningen för en befattning i lönegrad
B 24, 8,496 kronor, och en i lönegrad B 14, 5,028 kronor. Posten för
avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat bör sålunda upptagas till (464,400
— 4,020 — 14,685 + 8,496 + 5,028 =) 459,200 kronor.
Delposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.t,
har av utredningsmännen upptagits till 9,650 kronor. Av de häri ingående
beräknade arvodena bortfaller arvodet till en redogörare, 3,600 kronor, vid
den av mig förordade kassörsbefattningens inrättande. Med anledning av
statskontorets förslag, att samtliga till den militära personalen utgående
arvoden och andra tilläggsersättningar under tjänstgöring vid kartverket
borde upptagas under avlöningsanslaget och ej såsom tidigare under anslaget
till kartarbeten m. m., synas dessa kostnader böra uppföras å posten
avlöningar till icke-ordinarie personal, varigenom större frihet vinnes för
kartverkets ledning att utnyttja sagda post på lämpligaste sätt för behövlig
icke-ordinarie arbetskraft, vare sig militär eller civil. Särskilt i samband med
övergången till den nya organisationen torde detta vara av betydelse. På
grund härav torde det av utredningsmännen under nu förevarande anslagspost
beräknade arvodet av 3,000 kronor till en underofficer i reserven för
tjänstgöring å fotogrammetriska byrån ävenledes böra överföras till posten
för avlöningar till icke-ordinarie personal. Beträffande övriga under ifrågavarande
anslagspost avsedda arvoden torde böra framhållas, att förmansarvoden
vid de ekonomiska och geodetiska fältarbetena endast beräknats för
arbetena under sommaren 1937, då därefter den nya personalen för arbetsledning
avses skola övertaga de uppgifter, som föranlett införande av dessa
förmansarvoden. Den nu ifrågavarande delposten i avlöningsanslaget torde
med frånräknande av förut nämnda båda arvoden å sammanlagt 6,600 kronor
böra i övrigt upptagas enligt utredningsmännens förslag med 3,050 kronor.
Delposten avlöningar till icke-ordinarie personal har i utredningsmännens
statförslag upptagits med 44,600 kronor till grundavlöningar m. m. samt
med 1,000 kronor till avlöningsförhöjningar m. m. Vid bifall till det av mig
framlagda förslaget erfordras, att förstnämnda summa höjes dels med 15,500
kronor, motsvarande avlöning till 1 extra statsgeodet i lönegrad 16, 1 extra
flygfotograf i lönegrad 15, 1 extra kansliskrivare i lönegrad 11, 1 extra fotografbiträde
i lönegrad 6, 1 extra expeditionsvakt i lönegrad 5, 1 extra kontorsbiträde
i lönegrad 4 samt 2 ritelever efter avdrag av i utredningsmännens
förslag upptagna 2,000 kronor till biträde vid expeditionsvaktgöromål,
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
57
dels med 34,400 kronor till arvoden och ersättningar till militär personal.
Sistnämnda belopp motsvarar beräknade ersättningar till 6 officerare
och 3 underofficerare å stat, övergångsstat eller i reserven för tjänstgöring
vid topografiska byrån (28,200 kronor), 1 underofficer i reserven
med arvode av 3,000 kronor med tjänstgöring vid fotogrammetriska byrån,
samt en pensionerad officer med tjänstgöring som biträde hos militärassistenten
vid kartverket (3,180 kronor). Av de nämnda beloppen äro
28,200 kronor överförda från anslaget till kartarbeten m. m., vilket sålunda
skall minskas med samma belopp, 3,000 kronor, som nyss nämnts,
överförda från posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, samt 3,180 kronor överförda till kartverkets stat från arméstabens
stat. Slutligen böra från det av utredningsmännen beräknade beloppet
till grundavlöningar m. m. fråndragas 450 kronor, motsvarande familjepensionsavdrag
för extra ordinarie personal, vilket sistnämnda belopp i stället
överföres till anslagsposten särskilda löneförmåner. För grundavlöningar m.
m. böra sålunda, under angivna förhållanden, upptagas i avrundat tal (44,600
+ 15,500 + 34,400 — 450 =) 94,000 kronor samt för avlöningsförhöjningar
m. m. 1,000 kronor.
Posten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie tjänstemän
torde med hänsyn till den av mig förordade personalorganisationen
böra beräknas till (27,200 + 450 =) 27,650 kronor mot 24,900 kronor i utredningsmännens
statförslag.
Avlöningsstaten för det omorganiserade kartverket skulle alltså under
budgetåret 1937/1938 vid bifall till av mig tillstyrkta förslag böra beräknas
på följande sätt.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 459,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t .......................................... » 3,050
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m...........kronor 94,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m., förslagsvis
........................ » 1,000 , 95,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ............................ » 27,650
Summa kronor 584,900.
För nästkommande budgetår skulle i enlighet härmed anslaget till avlöningar
komma att höjas med (584,900 — 426,900 =) 158,000 kronor i förhållande
till staten för innevarande budgetår.»
Anslag till expenser och publikationst ryck.
Utredningsmännen hava vid överlämnande av sitt förslag till utgiftsstat
framhållit följande.
Ehuru redan under budgetåret 1937/1938 skulle påkallas ökade lokaler åtminstone
i någon utsträckning, erfordrades sannolikt icke höjning i delposten
58
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
till bränsle, lyse och vatten, enär anslaget för budgetåret 1936 1937 överstege
kostnaden under budgetåret 1935/1936 med 1,000 kronor och lokalutvidgningen
icke torde kunna påräknas förrän omkring nyåret 1938. Delposten till
övriga expenser borde dels höjas i vissa delar, dels förändras med hänsyn till
tryckningen av fotokartor. Sistnämnda tryckningskostnader hade under försöksarbetena
i Göteborgs och Bohus län påförts expensanslaget eller anslaget
kartarbeten m. m. under delposten utgivnings- och byråarbeten. Under budgetåret
1935/1936 hade tryckningskostnaderna, utöver från expensanslaget, utgått
med 3,300 kronor från anslaget till utgivnings- och byråarbeten. Örn
hela tryckningskostnaden skulle utgå från expensanslaget, borde detta för
budgetåret 1937/1938 höjas med dels ett belopp av 2,600 kronor såsom kartverkschefen
föreslagit, dels med nämnda 3,300 kronor. Enligt utredningsmännens
mening borde tryckningskostnaderna för fotokartan emellertid nu
överföras till stattiteln publikationstryck. Beräknades, såsom i kartverkschefens
skrivelse angivits, 60 fotokartblad komma att utgivas och att medelkostnaden
utgjorde 160 kronor per kartblad, borde alltså expensanslaget
minskas med 9,600 kronor och anslaget till publikationstryck ökas med motsvarande
belopp. Expensanslaget skulle då i förhållande till innevarande
års stat i denna del minskas med 3,700 kronor (9,600 — 2,600 — 3,300).
Kostnaden för telefoner beräknades öka med 2,000 kronor dels på grund av
utvidgningen i organisationen, dels emedan kartverkschefens expedition, räkenskapsavdelningen
och topografiska avdelningen förut varit anslutna till
generalstabens växel och kostnaden därför tidigare varit särskilt låg. Den
större organisationen samt utökningen i fotokartframställning krävde anslagets
ökande med, lågt räknat, 1,000 kronor. Med hänsyn till nödvändigheten
av trianguleringsarbetenas påskyndande funne utredningsmännen behövligt,
att ytterligare en teodolit till en kostnad av 2,717 kronor anskaffades
utöver vad kartverkschefen föreslagit. För att i någon mån begränsa nyanskaffningsanslagen
syntes anskaffningen av nya signalapparater kunna uppdelas
på två år, så att 4 inköptes först under budgetåret 1938/1939. Härigenom
skulle en minskning i denna kostnad med 2,100 kronor kunna ske.
Såsom av utredningsmännens betänkande framginge, erfordrades för den
utökade framtida ekonomiska kartläggningen anskaffning av 10 nya pantografer
för transporteringsarbetena. Av dessa erfordrades minst 5 under budgetåret
1937/1938. Kostnaden härför beräknades till 4,000 kronor. För kostnader
vid topografiska avdelningens flyttning samt för inventarieanskaffning
vid verkets nyorganisation hade i betänkandet beräknats 30,000 kronor, varav
under budgetåret 1937/1938 torde bliva erforderliga 20,000 kronor. Med
hänsyn till anslagets natur syntes dock anslaget icke böra upptagas såsom
förslagsanslag utan som reservationsanslag, som finge tagas i anspråk i mån
av organisationens genomförande. Utredningsmännen hade därför upptagit
beloppet såsom särskild delpost under anslaget till kartarbeten m. m. Anslaget
till övriga expenser utgjorde för budgetåret 1936/1937 43,400 kronor.
Fråndroges ett häri ingående engångsanslag av 6,000 kronor, skulle för expenser
i övrigt återstå 37,400 kronor. Anslaget för budgetåret 1937/1938
skulle under angivna förutsättningar bliva (37,400 — 3,700 + 2,000 + 1,000
+ 8,151 + 2,717 + 8,400 + 4,725 — 2,100 + 500 + 4,000 =) 63,093 eller
avrundat 63,000 kronor.
Anslaget till publikationstryck vore i staten för budgetåret 1936,1937 upptaget
till 35,000 kronor och hade i kartverkschefens budgetberäkning upptagits
till 47,500 kronor, varav 8,000 kronor för tryckning av ett blad av höjdkartan
och vissa topografiska kartor samt 39,500 kronor för utgivning av ekonomiska
kartor och beskrivningar. Utgivning av beskrivningar till ekonomiska
kartan över Kristianstads län beräknades slutförd under inne\ arande
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
59
budgetår. På grund härav syntes anslaget kunna minskas i förhållande till
kartverkschefens beräkningar med 5,100 kronor. Å andra sidan påfordrades
genom den av utredningsmännen föreslagna överföringen av kostnaden för
tryckning av fotokartan från expensanslaget till ifrågavarande anslag, en ökning
av 9,600 kronor. För budgetåret 1937/1938 skulle då anslaget till publikationstryck
bliva (47,500 — 5,100 + 9,600 =) 52,000 kronor, motsvarande
en höjning i förhållande till innevarande budgetårs stat med 17,000 kronor.
Utredningsmännen finge vidare föreslå, att på sätt i betänkandet närmare
motiverats ett anslag å 4,300 kronor upptoges för upprättandet inom krigsarkivet
av en kartcentral för moderna, utländska topografiska kartor, vilket
belopp syntes böra uppföras såsom särskild delpost under anslaget till expenser
och publikationstryck.
Departementschefen har härom anfört bland annat följande.
»De inköp av instrument m. m., vilka av statskontoret ifrågasatts kunna
ske i etapper, avse dels anskaffning av i huvudsak teodoliter och räknemaskiner
för geodetiska byrån, dels anskaffning av nya pantografer för ekonomiska
kartbyrån. Den förutsatta väsentligt utvidgade verksamheten med
trianguleringens utförande, vilken avses skola igångsättas redan under nästkommande
budgetår, påfordrar givetvis underlättande genom användning
av tidsbesparande instrument- och räknemaskinutrustning. Då erforderligt
försprång måste föreligga i de geodetiska arbetena, om den framlagda planen
för fotokartläggningen skall kunna programenligt genomföras, anser
jag icke tillrådligt att uppskjuta någon del av anskaffningen. Vad beträffar
anskaffningen av pantografer till ekonomiska kartbyrån utgör denna en förutsättning
för att den föreslagna nya personalen av tekniska biträden skall
kunna utnyttjas på ett rationellt sätt vid byråarbetena för påskyndande av
förberedelsearbetena för den vidgade ekonomiska kartläggningen. Ett uppskjutande
av denna instrumentanskaffning torde sålunda icke heller kunna
ifrågakomma.
I anslutning till vad utredningsmännen föreslagit i fråga om anslagsposterna
till expenser och publikationstryck tillstyrker jag sålunda, att för
nästa budgetår anslagsposten till expenser höjes med 19,600 kronor till
71,900 kronor samt anslagsposten till publikationstryck med 17,000 kronor
till 52,000 kronor. Anslaget torde sålunda böra beräknas enligt följande
uppställning:
1. Expenser:
a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 8,900
b) övriga expenser................. » 63,000 kronor 71,900
2. Publikationstryck, förslagsvis ...................... » 52,000
Summa kronor 123,900.
Anslagsposten till publikationstryck torde icke få överskridas utan Kungl.
Maj:ts medgivande.»
60
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
Anslag till kartarbeten m. m.
Utredningsmännen hava i sitt statförslag beräknat erforderligt anslag under
denna anslagsrubrik till 360,900 kronor samt härom anfört i huvudsak
följande.
Med hänsyn till att såväl triangulering av andra ordningen som avvägningen
måste bedrivas under full fältarbetstid av fem månader för att punktkoordinater
och avvägningsresultat skulle erhållas i tid för fotokartans
framställning, måste för geodetiska fältarbeten beräknat anslag höjas med
50,000 kronor. Då fältarbetsanslagen till övriga arbeten icke kunde minskas
utan en nedsättning i arbetsprodukten, vilken med omorganisationen
avsåges skola ökas, erfordrades en höjning av delposten till fältarbeten med
50,000 kronor till 200,000 kronor. I utredningsmännens betänkande förutsattes,
att efter Göteborgs och Bohus län skulle Gotlands län först ekonomiskt
kartläggas, enär flygfotografering där redan vöre verkställd och materialet
borde utnyttjas, innan det bleve för mycket föråldrat. Under denna
förutsättning erfordrades ingen flygfotografering under budgetåret 1937/
1938. Förslag hade emellertid i betänkandet framlagts örn utförande av
försök med panoramakamerafotografering. Med hänsyn till de möjligheter
till väsentliga kostnadsbesparingar denna metod beräknats kunna medföra
för kartläggningsarbetena, syntes önskvärt, att försöken snarast möjligt finge
genomföras inom ett lämpligt område, förslagsvis om 100 kvmil. Kostnaden
härför beräknades till 80,000 kronor. Anslaget till flygfotografering
borde därför upptagas till denna summa. Anslagsposten till utgivningsoch
byråarbeten, som av kartverkschefen upptagits till 62,000 kronor, syntes
böra minskas dels med 2,340 kronor, motsvarande nuvarande arvode till
den underofficer, vars arvode av utredningsmännen upptagits under avlöningsanslaget,
dels med de 3,300 kronor som utredningsmännen upptagit
under expensanslaget från att tidigare hava utgått från ifrågavarande anslagspost.
Anslagsposten kunde sålunda upptagas till 56,400 kronor. Då
anslagsposten till ortnamnsgranskning icke vore tillräcklig för den mera omfattande
utgivning av fotokartor och ekonomiska kartor, som numera ägde
rum, borde densamma höjas till 4.000 kronor. I övrigt förordades kartverkschefens
förslag. Utredningsmännen upptoge därjämte under denna
anslagsrubrik det anslag, som tidigare berörts och vore erforderligt för flyttningskostnader
och inventarieanskaffning vid kartverkets omorganisation,
med för nästkommande budgetår 20,000 kronor.
Departementschefen har härom anfört följande.
»Såsom jag redan vid behandlingen av frågorna om anslag till avlöningar
och till expenser framhållit, är det av vikt för genomförande av det avsedda
kartläggningsprogrammet, att de geodetiska arbetena snarast möjligt igångsättas
i full utsträckning. Jag tillstyrker därför utredningsmännens förslag
örn höjning av den beräknade delposten till fältarbeten med 50,000 kronor
till 200,000 kronor.
Likaledes har jag tidigare betonat önskvärdheten av att de avsedda försöken
med nya metoder för fotokartframställningen — såväl de av utredningsmännen
föreslagna försöken med panoramakamerafotografering som
de av kartverkschefen alternativt föreslagna försöken med multiplexappa
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
61
rat — snarast finge prövas under övergångstiden till kartverkets slutliga utbyggnad.
Jag tillstyrker sålunda, att medel anvisas för nämnda försöksarbeten
med det av utredningsmännen föreslagna beloppet 80,000 kronor men förutsätter
därvid, att området för panoramakamerafotograferingen inskränkes
på sådant sätt, att försök med multiplexapparat i erforderlig utsträckning
kunna genomföras inom ramen av sistnämnda belopp.
I enlighet med statskontorets därom framförda förslag har jag under avlöningsanslaget
å posten för avlöningar till icke-ordinarie personal beräknat
ett belopp av 28,200 kronor till arvoden och tilläggsersättningar till den vid
kartverket tjänstgörande militära personalen, i den mån dessa ersättningar
eljest skulle utgått från anslagsposten till utgivnings- och byråarbeten. Den
av utredningsmännen beräknade summan för sistnämnda anslagspost torde
sålunda böra minskas från 56,400 kronor till 28,200 kronor.
Såsom jag vid behandlingen av expensanslaget erinrat torde under här
ifrågavarande anslagstitel såsom särskild delpost böra beräknas det bidrag
till upprättande av en kartcentral i krigsarkivet för moderna topografiska
kartor, vilket utredningsmännen beräknat under anslaget till expenser och
publikationstryck. Jag tillstyrker i enlighet med utredningsmännens förslag
ett belopp för ändamålet för nästa budgetår av 4,300 kronor.
Beträffande den föreslagna anslagsposten å 20,000 kronor för under nästkommande
budgetår beräknad del av de kostnader å 30,000 kronor, som av
utredningsmännen i deras betänkande beräknats till inventarieanskaffning
och flyttningskostnader i samband med kartverkets omorganisation, kan såsom
statskontoret framhållit möjligen ifrågasättas, att anslagsposten borde
uppföras såsom särskild delpost under expensanslaget. En sådan överflyttning
under ett anslag av förslagsanslags natur torde emellertid omöjliggöra,
att posten i fråga finge på sätt utredningsmännen föreslagit tagas i anspråk
allt eftersom omorganisationen genomfördes. Den ännu svävande frågan örn
ordnandet av kartverkets blivande lokaler, vilken fråga är föremål för utredning
av byggnadsstyrelsen, samt svårigheten att för närvarande beräkna
tidpunkten för de blivande lokalernas tillträdande synas mig likaledes
tala för att ifrågavarande anslagspost inrymmes under ett anslag av
reservationsanslags natur, så att icke i ett följande budgetårs stat posten
till viss del ånyo måste upptagas. Med hänsyn till ändamålets engångsnatur
anser jag emellertid, att beloppet bör upptagas såsom ett reservationsanslag
under särskild rubrik. Jag tillstyrker därför, att under rubriken Inventarier
m. m. upptages ett reservationsanslag av 20,000 kronor för inventarieanskaffning
och flyttningskostnader vid kartverkets omorganisation.
Beträffande övriga anslagsposter har jag ingen erinran mot utredningsmännens
förslag.
Anslaget till kartarbeten m. m. för nästa budgetår torde sålunda böra beräknas
med ett i förhållande till utredningsmännens statförslag med (28,200
— 4,300 + 20,000 =) 43,900 kronor sänkt belopp och upptagas till (360,900
— 43,900 =) 317,000 kronor, beräknat enligt följande fördelning:
62
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
1. Fältarbeten ...................................... kronor 200,000
2. Flygfotografering och försöksarbeten ................ » 80,000
3. Utgivnings- och byråarbeten ........................ » 28,200
4. Ortnamnsgranskning .............................. » 4,000
5. Kostnader för upplåtelse av kartverkets längdbas på
Öland till jämförelsebas för de till den baltisk-geode
tiska
kommissionen anslutna länderna ............ » 500
6. Bidrag till kartcentral inom krigsarkivet för moderna to
pografiska
kartor................................. kronor 4,300
Summa kronor 317,000.
I förhållande till staten för innevarande budgetår skulle alltså anslaget höjas
med (317,000 — 230,500 =) 86,500 kronor, varjämte under den av mig
förordade nya rubriken Inventarier m. m. tillkommer ett engångsanslag av
20,000 kronor.»
Utskottets utlåtande.
Med avsende å den ekonomiska kartläggningens fortsatta bedrivande innebär
Kungl. Maj:ts förslag, att densamma för framtiden skall utföras i
huvudsaklig överensstämmelse med det av utredningsmännen såsom alternativ
II a framlagda förslaget (förenklad ekonomisk karta).
Kartläggningen skall grundas på en genom fotografering från luften åstadkommen
fotokarta i skala 1: 10,000. Å fotokartan inläggas efter fältarbeten
fastighetsindelning, kommunikationsleder, sjöar och större vattendrag, bebyggelse
viktigare kraftledningar, fornlämningar samt av ägoslagen åker och
trädgård. Beskrivning över den ekonomiska kartan är ej avsedd att utarbetas.
I planen för den ekonomiska kartläggningen upptagas enligt utredningsmännen
hela Götaland, Svealand utom vissa delar av Värmland och Kopparbergs
län samt av Norrland de närmast kusten belägna delarna jämte ett
område av Jämtlands län, huvudsakligen trakten öster om Storsjön. Dessa
områden angivas närmare å kartbilaga 1 till utredningsmännens förslag.
Härutöver har Kungl. Majit föreslagit viss utvidgning av det ekonomiska
kartområdet inom Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Förteckning över de socknar eller sockendelar
inom nämnda län, som härvid avses, bilägges detta utlåtande.
I fråga örn övriga delar av Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands
län och av kustlandet i Västerbottens och Norrbottens län, utom området motsvarande
Muonionalustas kapellförsamling, samt delar av Jämtlands län,
varöver fotokarta enligt kartbilaga 1 till utredningsmännens betänkande avsetts
skola upprättas, iordningställes fotokarta i skala 1:10,000 med
därå inlagd fastighetsindelning. Sådan fotokarta skulle närmast
vara avsedd till skogsbrukets tjänst.
över de delar av Kopparbergs län, som icke ingå i planen för den ekonomiska
kartläggningen, upprättas fotokarta i skala 1: 10,000 utan
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
63
fastighetsindelning. Med hänsyn till rådande fastighetsförhållanden
inom detta län torde fastighetsgränserna icke kunna inläggas utan synnerligen
kostbart och tidsödande arbete å marken.
Enligt gjorda kostnadsberäkningar, som bland annat grunda sig å de
verkliga utgifterna för den nu pågående ekonomiska kartläggningen genom
fotokartor av Göteborgs och Bohus län, skulle kostnaden för den ekonomiska
kartläggningen av här föreslagna områden, tillhopa omkring 1,970
k vmil, uppgå till omkring 21,250,000 kronor. Kostnaden för upprättande
av fotokarta med fastighetsindelning över angivna områden om sammanlagt
vid pass 828 kvmil tiar beräknats till 5,250,000 kronor. Totala kostnaden
för den ekonomiska kartläggningen samt upprättande av fotokarta med fastighetsindelning
skulle alltså uppgå till 26,500,000 kronor. Under en föreslagen
kartläggningsperiod av 30 år skulle den årliga kostnaden för dessa
arbeten i medeltal bliva omkring 883,000 kronor. I denna kostnad ingå emellertid
ej utgifterna för arbetsledning, lokal och allmänna expenser, vilka beräknats
till 190,000 kronor årligen. Tilläggas kostnaderna för framställning
av topografiska kartor och översiktskartor samt allmänna kostnader, skulle
kartverkets stat sammanlagt kunna beräknas till 1,344,000 kronor. Kostnadsökningen
i förhållande till staten för budgetåret 1936/1937 blir i runt tal
600,000 kronor för år, varav 475,000 kronor belöpa på den ekonomiska kartläggningens
och fotokartläggningens snabbare bedrivande för genomförande
av dessa kartläggningsarbeten på 30 år.
Den nu pågående ekonomiska kartläggningen skulle med tidigare arbetssätt
och organisation draga omkring 120 år. Arbetet fortskrider med en arbetsprodukt
av omkring 10 kvmil kartlagd areal örn året. Enligt förslaget
skulle i medeltal årligen medhinnas 66 kvmil ekonomiskt kartlagd areal samt
därutöver 27.6 kvmil, över vilka fotokarta med inlagd fastighetsindelning
skall upprättas. Den beräknade kostnaden för kvmil kartlagd areal uppgår
enligt förslaget till 12,000 kronor, medan kostnaden enligt den äldre kartläggningsmetoden
i medeltal kan beräknas till 34,000 kronor för kvmil.
Full enighet torde råda därom, att en kartläggning, som drager en tid av
omkring 120 år, icke är tillfredsställande. Såsom av förut lämnade framställning
framgår, har frågan örn den ekonomiska kartläggningens omorganisation
sedan lång tid varit under utredning. Det nu av Kungl. Majit framlagda
förslaget till den ekonomiska kartläggningens bedrivande synes utskottet
väl avvägt. Önskvärt vöre givetvis, att kartläggningen kunde omfatta örn
möjligt hela landet. Då detta av ekonomiska skäl ej torde låta sig göra,
synes anordningen med upprättande av fotokarta med fastighetsindelning
inom vissa områden med glesare befolkning och utan egentligt jordbruk vara
en väl funnen lösning. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj :ts förslag i nu
berörda delar.
Såsom utredningsmännen och departementschefen understrukit, äro dc angivna
kostnadsberäkningarna, såsom grundade på begränsade erfarenheter
från det ekonomiska kartläggningsarbetet inom Göteborgs och Bohus län
samt uppskattning av svårighetsgraden för arbetet inom övriga län med hän
-
64
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
syn till folktäthet, fastighetsuppdelning och omfattning av odlad jord, givetvis
behäftade med vissa osäkerhetsmoment, som icke kunna undvikas. Beräkningarna
torde emellertid under alla förhållanden lämna en i allt väsentligt
riktig bild av relationen mellan tidigare och blivande kartläggningskostnader.
Ytterligare förenklingar i de tekniska metoderna samt möjligheten
att inom en större organisation kunna rationalisera arbetet synas även kunna
åstadkomma besparingar, till vilka hänsyn nu icke kunnat tagas.
Departementschefens uttalande rörande förslaget beträffande kartornas
revidering och ajourhållning föranleder ingen utskottets erinran.
I propositionen har jämväl till behandling upptagits frågan om fotokartläggningens
utförande i statens regi eller genom enskilt företag. För ett
antagande av föreliggande anbud att låta ett enskilt aktiebolag under statlig
kontroll framställa fotokartan talar huvudsakligen den omständigheten,
att en sådan framställning torde ställa sig cirka 400 kronor billigare för
kvmil än om arbetet utfördes i statens regi. Vidare skulle bolaget kunna
färdigställa hela fotokartläggningen under en tidrymd av 15 högst 20 år i
stället för eljest 30 år. Emot en framställning av fotokarta i enskild regi
talar framförallt svårigheten att utöva effektiv kontroll över framställningen.
Metoden med fotokarta kräver stor noggrannhet vid kartans sammansättning,
och i kartan införda fel äro svåra att upptäcka utan markundersökningar.
I statens regi sker arbetet på tjänstemannaansvar och kan lättare
följas i detalj av kartverkets ledning. Härjämte förtjänar anmärkas,
att ett förläggande av fotokartläggningen till ett enskilt företag kan ingiva
vissa betänkligheter ur militär synpunkt. Om arbetet med fotokartläggningen
utföres på kortare tid, exempelvis på 15 år, bliva de årliga kostnaderna
för staten väsentligt ökade, då kartproduktionen därvid fördubblas från 93
till 186 kvmil om året. Någon större fördel för de ändamål, som skola betjänas
av den ekonomiska kartan, torde icke uppstå med utgivning av enbart
fotokartan på kort tid. En fotokarta utan fastighetsgränser torde nämligen
sakna egentligt värde för vederbörandes verksamhet. Skulle emellertid
fotokartan även förses med fastighetsgränser, stiga de årliga kostnaderna
med omkring 70 procent. En dylik koncentration av fotokartarbetena till första
hälften av den 30-åriga kartläggningsperioden är ej heller önskvärd ur organisatorisk
synpunkt. Den skulle innebära en betydande ökning i personalorganisationen
under dessa 15 år bland annat för de geodetiska arbetena.
Därefter måste organisationen häftigt minskas för att under senare hälften
av den 30-åriga kartläggningsperioden endast motsvara behovet för den
fortsatta ekonomiska kartläggningen. För arbetet med den ekonomiska kartan,
som särskilt ur jordbruksintressenas synpunkt torde vara den enda
karttyp av verkligt värde, skulle en forcering av fotokartläggningen medföra
icke obetydliga olägenheter. Fotokartorna skulle i stor utsträckning bliva
15—20 år gamla och sålunda föråldrade, innan den ekonomiska kartläggningen
komme att utföras med stöd av desamma. Inom områden med
egentlig utveckling skulle fotomaterialet sannolikt då vara föga användbart
för detaljkartläggningen å fältet. Med hänsyn till nu anförda synpunkter
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74.
65
vill utskottet i likhet med Kungl. Majit föreslå, att arbetet med fotokartans
upprättande utföres i statens egen regi vid kartverket.
Kungl. Majits förslag, att kartverkskommissionen ombildas till en rådgivande
styrelse för kartverket, tillstyrkes av utskottet.
Det framlagda förslaget till kartverkets organisation och därmed sammanhängande
spörsmål har ej heller föranlett någon utskottets erinran. Utskottet
vill endast understryka departementschefens uttalande därom, att under
tiden för utbyggandet av organisationen personalförteckningen rörande tjänstemän
å ordinarie stat årligen regleras, så att å ena sidan icke upptagas större
antal ordinarie befattningar, än till vilka fullt utbildad personal beräknas
finnas tillgänglig, och å andra sidan ordinarie tjänst kan paräknas av
den nyrekryterade personalen inom rimlig tid, eller till 4—6 ar för olika befattningshavare.
I detta sammanhang vill utskottet erinra örn de förut omnämnda skrivelserna
från aktiebolaget aerotransport och svensk flygtjänst aktiebolag, vilka
innehålla anhållan att få utföra de i samband med kartograferingen erforderliga
flygningarna. Kungl. Majit har förutsatt, att dessa flygningar
skola utföras med kartverket tillhöriga maskiner och med personal från
flygvapnet. Flygningarnas verkställande av civila flygare torde medföra
den fördelen, att samma personal kunde användas under betydligt längre
tid än om militärer anlitades. Å andra sidan torde det för flygvapnet vara
av visst värde att erhålla personal, som blivit specialutbildad för flygfotografering.
Såsom av departementschefens yttrande närmare framgår, erfordras
emellertid för kartverkets räkning icke någon flygfotografering under
sommaren 1937 utöver vissa försöksarbeten. Slutlig ställning till denna
fråga torde alltså icke behöva tagas förrän i samband med behandlingen av
anslagen för budgetåret 1938/1939.
Gentemot Kungl. Majits anslag säskande för budgetåret 193711938 har utskottet
intet att erinra.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må
dels besluta, att befattningen som överdirektör och chef
för rikets allmänna kartverk skall hänföras till befattningar,
vilka tillsättas genom förordnande på viss tid, och förenas
med arvode av 17,000 kronor;
dels för rikets allmänna kartverk fastställa följande
Personalförteckning.
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning
Lönegrad
1 överdirektör och chef, arvode enligt 5 § avlönings
-
reglementet
3 byråchefer
B 30
Bihang till riksdagens protokoll 1937.
10 sami. Nr 74.
66
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74-
Befattning Lönegrad
1 byråchef och professor........................ B 30
2 observatörer ................................ B 26
5 förste statskartografer ........................ B 24
2 förste statstopografer......................... B 24
1 förste statsgeodet ........................... B 24
14 statskartografer ....................*......... B 21
2 statstopografer .............................. B 21
9 statsgeodeter ................................ B 21
12 gravörer .................................... B 15
1 flygfotograf ................................ B 15
1 kassör och registrator ........................ B 14
2 tekniska biträden ............................ B 11
3 förste ritare.................................. B 11
7 ritare ...................................... B 7
1 förste expeditionsvakt ........................ B 7
2 expeditionsvakter ....................... B 5
1 ritbiträde .................................. B 4
1 kontorsbiträde .............................. B 4;
dels godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis.................... kronor 459,200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit.............. » 3,050
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a) Grundavlöningar
m. m............. kronor 94,000
b) Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis
.............. > 1,000 » 95,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis .. » 27,650
Summa kronor 584,900;
dels till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 584,900 kronor;
dels till Rikets allmänna kartverk: Expenser och publikationst
ryck för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 123,900 kronor;
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 47.
67
dels till Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 317,000
kronor;
dels ock till Rikets allmänna kartverk: Inventarier m. m.
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
20,000 kronor.
Stockholm den 27 april 1937.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson,
Tjällgren, von Stockenström, Jacob Hansson och Lindbärg samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Olsson i Rödningsberg,
Andersson i Löbbo, Karlsson i Munkedal, Hilding, Persson i Grytterud och Pettersson
i Dahl.
68
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 74~
Bilaga.
Kommunområden
som enligt departementschefens förslag skola ingå i ekonomiska kartlägg
ningsområdet
utöver de i betänkandet 1936: 42 å kartbilaga 1 angivna.
Värmlands län: Holmedal, Töcksmark, Östervallskog, Glava, Sillerud,
Karlanda, Järnskog, Skillingmark, Svanskog, Långserud, Köla, Eda, Bogen,
Gunnarskog, Ny, Älgå, Mangskog, Sunne, Sunne köping, Gräsmark, Lysvik,
Norra Råda, Sunnemo, Filipstad, Rämen, Gåsborn, Nordmark, Färnebo,
Brattfors samt Gustaf Adolf, sammanlagt 76.5 kvmil.
Kopparbergs lån: Söderbärke, Norrbärke, Ludvika, Grangärde samt Sundborn,
sammanlagt 19.6 kvmil.
Gävleborgs lån: Ockelbo, Järbo, Ovansjö, Storviks köping, Hofors, Torsåker,
Österfärnebo, Segersta, Hanebo, Bollnäs, Bollnäs köping, Björkhamre
köping, Alfta, Ovanåker, Arbrå, Undersvik, Järvsö, Ljusdal, Ljusdals köping,
Färila-Kårböle, Bjuråker, Norrbo samt Delsbo, sammanlagt 83.9 kvmil.
Västernorrlands lån: Torp, Stöde, Sättna, Attmar, Indal, Indals-Liden,
Ljustorp, Viksjö, Styrnäs, Boteå, Överlännäs, Sånga, Torsåker, Dal, Multrå,
Sollefteå, Ed, Långsele, Graninge, Skorped, Sidensjö, Mo, Gideå, Trehörningsjö
samt Sollefteå stad, sammanlagt 79.6 kvmil.
Västerbottens län: Vännäs och Vännäs köping samt delar av Degerfors
(40 %), Burträsk (50 %), Norsjö (50 %) och Jörn (60 %), sammanlagt
47.5 kvmil.
Norrbottens lån: Överluleå, 13.3 kvmil.
877878. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:287 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk m. m. s. 1 i texten