Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lag om obligatorisk tjurkontroll.

1937-05-10 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:80, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lag om obligatorisk tjurkontroll.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80-

1

Nr 80.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1937 kl. 11 f. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående lag om obligatorisk

tjurkontroll.

(2:a avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 129 av herr Ekströmer och herr Svensson, Martin, samt

11:277 av herr Nolin m. fl., har hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Maj :t anhålla, det Kungl. Maj :t ville efter närmare utredning förelägga

riksdagen förslag till lag örn obligatorisk tjurkontroll i huvudsak enligt

de grunder, som i motionerna angivits.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna framställning, får utskottet

hänvisa till motionerna.

Utskottet har i vederbörlig ordning införskaffat yttrande över motionerna

från lantbruksstyrelsen, som bifogat utlåtanden från samtliga förvaltningsutskott

hos hushållningssällskapen med undantag av Gävleborgs läns ävensom

från avelsföreningarna för svensk röd och vit boskap, för svensk låglandsboskap,

för röd kullig svensk lantras samt för fjällras.

Frågan om tjurkontroll i form av tjurbesiktning har tidigare varit föremål

för statsmakternas övervägande.

I skrivelse den 29 september 1920 hemställde sålunda hushållningssällskapens

ombud, att Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning beträffande

möjligheterna för genomförande av tjurbesiktningstvång. I ärendet avgav

lantbruksstyrelsen utlåtande den 23 februari 1922, därvid fogats ett av styrelsen

utarbetat förslag till lag om tjurbesiktningstvång; och hemställde styrelsen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Framställningen föranledde emellertid icke någon Kungl. Majits åtgärd.

1 proposition (nr 188) till 1930 års riksdag föreläde sedermera Kungl.

Majit riksdagen ett förslag till lag om tjurbesiktningstvång, vilket i huvudsak

anslöt sig till omförmälda av lantbruksstyrelsen upprättade lagförslag. Jordbruksutskottet

(utlåtande nr 69) biträdde förslaget och hemställde hos riksdagen

örn bifall till detsamma. Första kammaren biföll utskottets hemställan,

under det att andra kammaren avslog propositionen (riksdagens skrivelse

nr 275).

De nu föreliggande motionerna utmynna i en hemställan örn utredning

och förslag till lag örn obligatorisk tjurkontroll enligt grunder, som angivits

i motionerna. Tjurkontrollen skulle enligt dessa grunder icke, såsom fallet

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 80—81. J

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80-

är ifråga om kontroll över hingstar och fargaltar, vara förbunden med obligatorisk

besiktning utan i huvudsak bestå i härstamningskontroll. För att

tjur skulle få upplåtas till användning för andra djur än tjurägarens egna

skulle bland annat fordras, att han hämtats från en reaktionsfri besättning,

som vore underkastad fullständig avkastningskontroll (A-kontroll), samt att

tjurens fader och morfader vore stamboksförda och att dess moder, mormoder

och farmoder lämnat en kontrollerad fettavkastning under i medeltal

för tre år av minst samma mängd och med samma fetthalt, som svarade emot

medeltalen för närmast liggande kontrollföreningar. Tjurkontrollen skulle

emellertid vara fakultativ, det vill säga dess genomförande inom visst område

skulle vara beroende av beslut av vederbörande hushållningssällskap

och landsting.

Av de inkomna yttrandena över motionerna framgår, att avelsföreningen

för svensk låglandsboskap ävensom förvaltningsutskotten hos Malmöhus,

Värmlands, Örebro, Västmanlands och Västerbottens läns hushållningssällskap

ställa sig direkt avvisande mot en kontroll av föreslagen art. I övriga

yttranden från förvaltningsutskotten tillstyrkes en utredning av frågan, varvid

dock i vissa fall erinringar framställts mot de föreslagna villkoren för

tjurs godkännande. I flera fall är tillstyrkandet av utredning i frågan förbundet

med ett uttalande, att tjurkontroll av föreslagen art icke lämpligen

kunde genomföras inom det egna området. Avelsföreningarna för svensk

röd och vit boskap samt för röd kullig svensk lantras finna den av motionärerna

föreslagna tjurkontrollen vara ett steg i rätt riktning samt erbjuda

en framkomlig väg för en bättre ordnad tjurhållning. Avelsföreningen för

fjällras ävensom Jämtlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

föreslå, att i stället för den i motionerna föreslagna tjur kontrollen obligatorisk

tjurbesiktning i enlighet med vad som föreslagits i proposition till

1930 års riksdag måtte genomföras.

Lantbruksstyrelsen erinrar till en början, att det för 1930 års riksdag

framlagda förslaget icke var förbundet med preciserade krav i fråga om

tjurs härstamning m. m. Fastmer överlämnades åt vederbörande besiktningsman

eller besiktningsnämnd att avgöra, huruvida tjuren ifråga lämpligen

borde godkännas för upplåtande eller icke. Härigenom åsyftades större frihet

att anpassa kraven efter föreliggande förhållanden på tjurens tjänstgöringsort.

Vidare anför lantbrukstyrelsen.

»Det bärande i nu föreliggande förslag synes vara, att tjuren skall härstamma

från reaktionsfri besättning, samt att hans föräldrar i tvenne led skola

med gott resultat hava varit underkastade fullständig avkastningskontroll.

Att fordra att en avelstjur för att få tjänstgöra utanför djurägarens egen besättning

skall vara uppfödd inom reaktionsfri sådan, torde knappast annat

än i undantagsfall vara försvarligt. Om det också är av den allra största

betydelse, att tjur, som är uppställd inom en av tuberkulos icke infekterad

ladugård eller eljest användes för betäckning av för tuberkulos reaktionsfria

djur, själv är fri från tuberkulos och för säkerställande härav uppfödd inom

reaktionsfri besättning, synes det vara ett onödigt krav att ställa samma

fordran på tjur, som insättes i en besättning, där tuberkulos förekommer. Det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80■ 3

torde till och med icke vara uteslutet, att en sådan bestämmelse kan lända till

direkt skada, då inom reaktionsfri besättning uppfödd tjur kan tänkas besitta

mindre motståndskraft mot tuberkulos än tjur, som uppfötts inom eller

härstammar från besättning, där sjukdomen förekommer.

Jämväl kravet på att godkänd avelstjurs anmödrar i viss utsträckning

skola hava varit underkastade fullständig avkastningskontroll (A-kontroll)

är av den art, att det icke utan mycket stora svårigheter kan genomföras

annat än inom starkt begränsade områden. För hela norra Sverige bleve

ett sådant villkor för närvarande helt omöjligt att uppfylla. I stora delar

av södra och mellersta Sverige är A-kontroll likaledes införd i så ringa utsträckning,

att ett genomförande av detta krav torde vara så gott som otänkbart.

Det skulle nämligen förutsätta, att varje avelstjur anskaffades från annan

ort.

Även örn lantbruksstyrelsen finner det i motionerna framförda syftet gott,

synes under sålunda rådande förhållanden en utredning av ifrågasatt ari

för närvarande knappast kunna tänkas leda till ett godtagbart förslag i

ämnet.»

Liksom motionärerna finner utskottet det vara ett viktigt led i åtgärderna

för främjande av nötboskapsaveln, att lämpliga tjurar komma till användning

i största möjliga utsträckning. Emellertid är det för närvarande allenast

en mindre del av landets tjurbestånd, som underkastas kontroll med avseende

på lämpligheten såsom avelsdjur. Inom de av staten understödda

tjurföreningarnas områden utövas flerstädes genom mindervärdiga tjurar en

hämmande konkurrens, som försvårar föreningarnas arbete och hindrar dem

att få önskvärd utbredning. I viss mån torde detta förhållande sammanhänga

med nuvarande knappa tillgång på stamboksförda tjurar. Den ändring

i reglerna för stamboksföring, som åsyftas med Kungl. Maj:ts proposition

nr 262 till årets riksdag angående anslag till befrämjande i allmänhet av

nötboskapsaveln, torde emellertid komma att avsevärt öka antalet registrerade

tjurar och underlätta möjligheterna att till billigare priser anskaffa

goda tjurar. Innan ännu erfarenhet av denna reform vunnits, synes därför

enligt utskottets mening böra tillsvidare anstå med övervägandet av särskilda

åtgärder för att söka åstadkomma en reglerad tjurhållning i den riktning,

motionärerna och tidigare Kungl. Maj:t föreslagit. I likhet med lantbruksstyrelsen

ifrågasätter dessutom utskottet, huruvida med nu förordade tjurkontroll

kan vinnas en mera godtagbar lösning av frågan än genom det förslag

om tjurbesiktningstvång, som förelädes 1930 års riksdag. De invändningar,

som då gjordes i fråga om svårigheterna för djurägarna, framförallt småbrukarna,

i avseende å efterlevnaden av dylika bestämmelser, torde alltjämt förtjäna

beaktande. Föreliggande motioner torde följaktligen för närvarande

icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

Utskottat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4: Jordbruksutskottets utlåtande Nr 80.

att motionerna I: 129 samt 11:277 icke

gon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 10 maj 1937.

.rf”! ;

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 81.

♦

å föranleda nå
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.