Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående avsättande av ett naturreservat utmed den s. k. Haverdalsbukten i i Harplinge socken m. m.

1937-05-13 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:85, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående avsättande av ett naturreservat utmed den s. k. Haverdalsbukten i i Harplinge socken m. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

Nr 85.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående avsättande av

ett naturreservat utmed den s. k. Haverdalsbukten i

i Harplinge socken m. m.

(lia avd.)

I två inom riksdagen väckta, till jordbruksutskottet hänvisade likalydande

motioner, nämligen I: 21 av herr Johansson, Johan Bernhard, m. fl. och II: 62

av herr Lindqvist m. fl., har hemställts, att riksdagen må besluta

dels att inköpa i motionerna närmare angivna Harplinge skogsallmänning,

Harplinge enskilda tångallmänning och Fjälldalens gård tillhörigt område

samt uttala, att de inköpta områdena, efter överlåtelse på kungl, domänverket,

tillsammans med Lynga kronoflygsandsfält jämte det från Vapnö fideikommiss

tillbytta av kronoparken omslutna området måtte för framtiden bilda

ett naturreservat att av kungl, domänstyrelsen efter vederbörlig fridlysning

förvaltas på i motionerna föreslaget sätt,

dels ock, att för ifrågavarande köp jämte i samband med fridlysningen stående

åtgärder anvisa för budgetåret 1937/1938 ett belopp av högst 59,000 kronor.

I fråga om de skäl, som anförts till stöd för motionerna, hänvisas till dessa.

Över motionerna har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat yttrande

från domänstyrelsen.

Områdets omfattning.

Hallands naturskyddsförening har uti en i december månad 1936 avgiven

promemoria angående frågan om avsättande av ett område utmed Haverdalsbukten

till ett naturresarvat, benämnt Haverdalsområdet — vilken promemoria

bifogats motionerna — närmare anfört åtskilliga skäl för skyddande

från bebyggelse av den c:a 1,2 mil norr om Halmstad belägna s. k. Haverdalsbukten

i Harplinge socken. Frågan väcktes första gången år 1933 av Harplinge

hembygdsförening.

Ifrågavarande område utgöres av följande fem delar:

1. Lynga kronoflygsandsfält, å ekonomiska kartan betecknad med boksta
ven

c). Areal 228.28 hektar.

2. Harplinge skogsallmänning, betecknad b), tillhörande olika gårdar i

Harplinge socken omfattande en areal av 36.69 hektar

s. 7 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

7

3. Harplinge enskilda tångallmänning, betecknad a), likaledes tillhörande

olika gårdar i socknen men ej alltid desamma, som äro delägare i

skogsallmänningen. Areal 21.75 hektar.

4. Ett Fjälldalens gård tillhörigt område, betecknat d). Areal 18.36 hektar.

5. Ett Vapnö fideikommiss tillhörigt område, betecknat e) och helt inne
slutet

i kronoparken. Areal 54.85 hektar.

Områdets naturskyddsvärde.

Beträffande områdets naturskyddsvärde har utredning verkställts genom

Hallands naturskyddsförening. Området har besiktigats av professorn Lennart

von Post, vilken därefter avgivit yttrande den 6 juli 1933. Härjämte har

svenska naturskyddsföreningens styrelse den 19 december 1935 uttalat sig i

ämnet.

Professor von Post har anfört följande.

Enligt min bestämda mening vore det synnerligen lyckligt, om denna plan

kunde realiseras. Med sin regelbundna, av den litorala sandackumulationen

bestämda strandkanten, sin praktfulla gördel av strandklitter och sina av

strandströmmarna avböjda åmynningar är Harplingebukten ett fullt representativt

och synnerligen instruktivt exempel på den strandtyp, som är utmärkande

för södra Hallands kust. Och den har såtillvida ett företräde framför de

flesta andra likartade strandsträckor i denna del av Sverige, att den hittills

icke deformerats genom bebyggelse, badanläggningar o. d. När det halländska

naturskyddsintresset önskar få en dylik strand skyddad mot mänsklig

åverkan synes mig knappast något lämpligare område kunna utväljas än

just Harplingebukten.

Det eventuella naturskyddsområdet bör enligt min mening omfatta hela

sandstrandssträckan jämte det innanför liggande flygsandsfältet t. o. m. de imponerande

vandringsdyner, som begränsa detta inåt land och som numera

gjorts stationära genom skogsplantering och tidigare anläggning av »sandgården».

Dessa dynvallar äro, synes det mig, fullgoda minnesvårdar över befolkningens

kamp mot den tidigare flygsandsfaran och äga därigenom även

kulturhistoriskt intresse. Men därjämte bör i naturskyddsområdet innefattas så

mycket av de till bukten anslutande stenstränderna som möjlig är. Särskilt

bör den mot söder vettande strandsträckan av udden V. om Haverdal medtagas

ända från Skallen och österut. Här föreligger nämligen ett sällsynt väl utbildat

exempel på den strandtyp, från vilken sanden bortföres av vågor och

strandströmmar, alltifrån de av bränningarna demolerade bergpartierna ytterst

på udden och de av klappervallar och grusfält bestående partierna inemot

bukten. Man har här i själva verket en kontinuerlig serie av strandtyper, vilka

tillsammans bilda ett organiskt helt, nämligen ytterst den rena erosionsstranden,

med söndersargat berg och kvarliggande större block, därefter den

begynnande ackumulationen av rullsten och klapper, som transporterats inåt

buktens läområde, och slutligen sandstranden, som uppbyggts av den finaste

och mest lättransporterade sanden. Inom detta nordliga anslutningsparti bör

naturskyddsområdets gräns läggas vid nedre kanten av den nu odlade marken.

Inom skyddsområdet bör all åverkan å marken förhindras. Sålunda får

ingen sandtäckt eller stentäckt förekomma och inga byggnader uppföras.

»Camping» o. d. bör tillåtas endast i hittillsvarande begränsade utsträckning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 8-5.

Däremot är det önskligt att skogsvården och skogsdriften får fortsätta efter

hittills följda normer. Och likaså bör tångtäkt få ske och annat normalt

strandbruk fortfarande tillåtas.

Svenska naturskyddsföreningens styrelse har yttrat, bland annat, följande:
Enligt

styrelsens mening föreligger här en naturskyddsfråga av mycket

stor betydelse. Havssandsstränderna med deras innanför liggande dyner utgöra

en säregen och ömtålig naturtyp av stort intresse såväl ur rent vetenskaplig

som estetisk synpunkt. Till dynlandskapets uppkomsthistoria knyter

sig en rad geologiska, botaniska och kulturhistoriska problem. Den säregna

naturen, närheten till havet, sandsträndernas utmärkta badplatser locka

emellertid till bebyggelse och alltfler bli de dyn- och havsstrandsområden,

som exploaterats för en i och för sig lovvärd villabebyggelse. Under

sådana omständigheter är det av stor vikt att söka bevara några typiska och

vackra dynområden i obebyggt och orört skick. Det av Hallands naturskyddsförening

föreslagna området fyller i detta hänseende högt ställda anspråk.

Områdets förvärvande.

Hallands naturskyddsförening har föreslagit, att ovan under 2—4 angivna

markområden, Harplinge skogsallmänning, Harplinge enskilda tångallmänning

ävensom ett Fjälldalens gård tillhörigt område, inköpas av föreningen

för att sedermera utan ersättning överlämnas till domänfonden. Det Vapnö

fideikommiss tillhöriga området skulle förvärvas av kronan genom markbyte.

De sålunda förvärvade områdena skulle jämte Lynga kronoflygsandfält

förvaltas såsom naturskyddspark av domänstyrelsen.

Beträffande Harplinge skogsallmänning och enskilda tångallmänning har

upprättats en den 28 juli 1936 dagtecknad köpehandling mellan delägarna i

allmänningarna och Hallands naturskyddsförening. Enligt denna handling

har föreningen inköpt områdena, skogsallmänningen för en köpeskilling av

34,000 kronor och tångallmänningen för en köpeskilling av 9,500 kronor,

samt på följande villkor i övrigt:

Köpet skulle förfalla örn föreningen icke före utgången av år 1937 till

fullo guldit köpeskillingen eller nedsatt densamma hos länsstyrelsen. Ägarna

till stamfastigheterna hava förbehållit sig all rätt till vatten och grund

samt fiske uti Kattegatt utanför de försålda områdenas strand ävensom rätt

till tångtäkt och uppläggning av tång. Till förmån för stamfastigheterna

skulle vid avstyckningsförrättning läggas servitut, avseende dels rätt till färder

över tångallmänningen till och efter stranden (även med automobil),

dels rätt till landning för ortsbefolkningens mindre båtar med utrymme för

torkning av fiskredskap och dylikt, dels ock rätt till framdragande av för nu

befintlig bebyggelse oundgängligen nödvändiga kraftledningar med rätt till

underhåll därav, därvid dock skulle tillses, att allmänningens område i minsta

möjliga mån toges i anspråk. -— Områdena skulle i största möjliga utsträckning,

bevaras i sitt naturliga skick och fridlysning sökas enligt lagen

örn naturminnesmärkens fredande. Fridlysning borde avse förbud mot bebyggelse

såväl å land som vatten, sten- eller sandtäkt, uppgörande av eld

och varje ingrepp, som kunde inverka störande å naturen. Områdena skulle

s. 9 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

9

vara tillgängliga för allmänheten. Badning skulle vara tillåten, häri inbegripet

solbadning å dynerna.

Kyrkoherdebostället 1 mantal krono Harplinge nr 1 Prästgård och klockarbostället

1ji mantal krono Harplinge nr 2 Klockargård i Harplinge socken

hava andelar i Harplinge tångallmänning, kyrkoherdebostället örn 6.14

procent och klockarbostället örn 2.21 procent.

Kronoegendomen “/12 mantal Skee nr 1 i Harplinge socken äger en andel

örn 9.4 procent i Harplinge tångallmännning.

I fråga om området under Fjälldalens gård har upprättats en den 1 oktober

1936 dagtecknad köpehandling, genom vilken Bertil von Segebaden och

Anna Lisa von Segebaden till Hallands naturskyddsförening försålt ett område

om cirka 18.36 hektar av fastigheterna Lynga l5 och 24 för en köpeskilling

av 12,000 kronor samt på följande villkor i övrigt:

Köpet förfölle, därest föreningen icke före utgången av år 1937 tillfullo

guldit köpeskillingen eller på annat sätt deponerat densamma. Området

skulle tillträdas den 1 januari 1938. Säljarna förbehölle sig dels rätt att begagna

nu befintlig väg till en bredd av fyra meter till torpet Åkroken dels

väg över området från detta torp till ägor å andra sidan det försålda området,

och dels jakträtt å området under 25 år från tillträdesdagen. — Området,

som borde vara tillgängligt för allmänheten, skulle i största möjliga utsträckning

bevaras i sitt ursprungliga skick och fridlysning sökas enligt lagen

om naturminnesmärkens fredande. Fridlysningen borde avse förbud

mot bebyggelse, sten- och sandtäkt, uppgörande av eld och varje ingrepp,

som kunde inverka störande på naturen.

Anslag säskandet fördelar sig sålunda:

Likvid för köp av:

Tångallmänningen ...................... kronor 9,500

Skogsallmänningen ...................... » 34,000

Fjälldalsområdet ........................ » 12,000 kronor 55,500

Naturskyddsföreningens kostnader:

För värdering av allmänningen, avstyckningsförrättning, lagfarter,

juridiskt biträde, frigörande av de förvärvade områdena

från inteckningar, stämpelavgifter och annonser vid

fridlysningen, vetenskapliga undersökningar, utredningar,

växtinventering m. m................................. kronor 3,025

Oförutsedda utgifter .................................. 475

Summa kronor 59,000.

Domänstyrelsens yttrande.

»Efter framställning av Hallands naturskyddsförening uppdrog styrelsen

den 4 november 1936 åt jägmästaren i Hallands revir att jämte vederbörande

domänintendent verkställa värdering av dels det inom Lynga kronoflygsandsfält

belägna området av Vapnö fideikommissegendom, dels ock ett omBihang

till riksdagens protokoll 1937. 10 saini. Nr SI—85. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

råde av Fammarps kronoflygsandsfält, lämpligt att gå i utbyte mot förstnämnda

område.

Förrättningsmännen hava dels meddelat, att bytesområdet av Vapnö fideikommissegendom

omfattade en areal av omkring 51.8 ha, att bytesområdet

av Fammarps kronoflygsandsfält borde förläggas i flygsandsfältets västra

del — området har med röd kant inramats å två handlingarna i ärendet

bilagda kartor —, att båda områdena utgjordes av huvudsakligen impediment

med värde som tomtmark, att det erbjöde stora svårigheter att värdesätta

områdena, och att — per ytenhet räknat — värdet av Vapnödelen av Lyngalaltet

beräknades utgöra 40 %> av värdet av berörda del av Fammarpsfältet,

dels ock — med hänsyn till att kronan komme att efter bytet i sin ägo bibehålla

omkring 30 ha av den närmast Tylösands badort belägna, värdefullaste

delen av Fammarpsfältet och på i övrigt angivna skäl — tillstyrkt, att

Vapnöområdet av Lyngafältet måtte utbytas mot ett hälften så stort område

av Fammarpsfältet eller 25.9 lia.

Innehavaren av Vapnö fideikommissegendom bar förklarat sig icke hava

något att erinra mot ifrågasatt markbyte i enlighet med förrättningsmännens

förslag.

Överlantmätaren har uttalat, att det Vapnö fideikommissegendom tillhörande

området vid Lynga omfattade fastigheterna Villshärad 26 och Villshärad

35 i Söndrums socken, att det kronan tillhöriga bytesområdet utgjorde

del av fastigheten Onsjö kronoflygsandsfält l1 i nämnda socken, att sistnämnda

fastighet utlagts vid den 19 december 1891 fastställt laga skifte, att

för Fammarps och Onsjö byars gemensamma behov vid skiftet avsatts dels

en remsa vid havet, utgörande själva strandbildningen, dels mindre tånguppläggningsplatser

och dels vissa vägar, att vid bestämmande av ägovidden

av det kronan tillhöriga området borde uppmärksammas, att berörda

samfälligheter — i den mån de vore belägna inom områdets gränser — utelämnades,

att binder ej mötte mot områdets avstyckning och att vid avstyckningsförrättningen

borde avgöras, huruvida för avstyckningslotten eller

för stamfastigheten ytterligare vågrätt erfordrades utöver den som kunde

tillgodoses genom anlitande av förefintliga samfällda vägar.

Därest den ifrågasatta fridlysningen anses böra genomföras, bär styrelsen

icke något att erinra mot ett utbyte av mark enligt förrättningsmännens förslag.

Fideikommissinnehavaren bör därvid svara för kostnaderna för erforderlig

avstyckning av kronans bytesområde samt vara skyldig respektera

jordägarna i Fammarps och Onsjö byar medgivna förbehåll angående befrielse

från hägnadsskyldighet, rätt till tånghämtning vid havsstranden, rätt

att begagna tångväg genom flygsandsfältet, rätt att använda upplagsplatser

för tången och rätt till hämtning av sten, allt enligt avhandling den 11 september

1858 på sätt närmare framgår av nådigt brev den 27 juli 1860 till

landshövdingen i Hallands län angående flygsandsfälten inom Halmstads,

Tönnersjö och Höks härader av berörda län.

Enligt år 1930 verkställd uppskattning omfattar Lynga kronoflygsandsfält,

beläget inom Harplinge och Söndrums socknar, en sammanlagd areal

av 225.05 lia, varav 5.14 lia inägor, 112.25 lia skogsmark, 107.07 ha fastmarksimpediment

och 0.59 lia vattenområde. Virkesförrådet har uppskattats till

inalles 6,841 m3 fast mått på bark. Invid den genom flygsandsfältet flytande

ån Skintan å ömse sidor av ån finnes en mindre jordbrukslägenhet, som

förr använts som boställe åt kronojägare. Lägenheten nied därå befintliga

byggnader, vilka tillhöra kronan, är med en areal av 6.05 lia, varav 1.66 ha

åker, numera upplåten på arrende för tiden till den 14 mars 1957. Två

mindre områden om 25 m2 och 300 m2, belägna i en utkant av flygsandsfältets

sydvästra del, hava upplåtits på arrende för tiden till den 14 mars 1941

s. 11 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

11

respektive den 1 maj 1941. Å det mindre området finnes ett badhus och

å det andra området har uppförts en sportstuga. Byggnaderna tillhöra arrendatorerna.

Jakträtten å flygsandsfåltet är utarrenderad till den 16 maj

1939. I övrigt beröres ej flygsandsfåltet av några nyttjanderättsupplåtelser.

Vid eventuell fridlysning synas förbehåll böra göras beträffande förenämnda

upplåtelser samt befintliga byggnader tillåtas tillsvidare kvarstå och

nyttjas för de ändamål, vartill de nu användas.

Huvudsakliga värdet av Lynga kronoflygsandsfält ligger i dess lämplighet

för bebyggelse och användbarhet för upplåtelser till tomtändamål. I jämförelse

härmed har skogen å flygsandsfåltet ett obetydligt värde. Omkring

halva arealen utgöres av impediment och den i fältets inre delar belägna

produktiva skogsmarken är av svag beskaffenhet. Skogen har i viss mån

natur av skyddsskog, varför avverkningarna måste ske med stor försiktighet.

Vad nu anförts gäller i stort sett jämväl Harplinge skogsallmänning och

Fjälldalsområdet. Harplinge tångallmänning och det Vapnö fideikommissegendom

tillhörande området utgöras av impediment. Den föreslagna fridlysningen,

som skulle avse förbud mot bebyggelse, mot att hämta sand och

sten, m. m., under det att skogsbruk fortfarande skulle vara tillåtet, skulle

— med hänsyn till inskränkningen i rätten att utnyttja områdena på ekonomiskt

mest fördelaktiga sätt — för domänverkets vidkommande innebära en

minskad inkomst av ej obetydlig omfattning och offrande av ur ekonomisk

synpunkt stora framtida värden. Då allmänheten skall äga fritt tillträde till

hela området och badning tillåtas i obegränsad omfattning, blir tillsyn, renhållning

m. m. erforderlig, vilket kommer att medföra kostnader. Naturskyddsföreningen

har ansett, att nämnda kostnader, vilka beräknades bliva

ganska ringa, borde bestridas av skogsförsäljningsmedel. Anställandet sommartid

av en särskild vakt torde emellertid bliva ofrånkomligt. Kostnaderna

härför kunna ej bliva oväsentliga. Då fridlysningen i och för sig skulle innebära

en avsevärd uppoffring för domänverket, anser styrelsen, att de

medel, som komma att erfordras för tillsyn, renhållning m. m„ böra ställas

till styrelsens förfogande av Hallands naturskyddsförening. Mot anvisandet

av begärt belopp för ifrågasatt inköp m. m. har styrelsen intet att erinra.

Styrelsen tillåter sig att i samband härmed framhålla, att enligt styrelsens

bestämda mening medel ur domänverkets markinköpsfond ej böra för ändamålet

disponeras.

För den händelse den ifrågasatta fridlysningen kan anses vara av ett större

allmänt intresse, anser sig styrelsen ej böra motsätta sig i motionerna föreslagna

åtgärder, avseende dels inköp av vissa fastigheter, dels utbyte av mark

mellan kronan och Vapnö fideikommissegendom, dels ock avsättande som

naturreservat av de inköpta och tillbytta områdena jämte Lynga kronoflygsandsfält,

allt att, efter vederbörlig fridlysning, förvaltas av domänstyrelsen.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att i ärendet föreskriva de närmare

villkor, som kunna befinnas påkallade.»

Utskottet har företagit besök vid förevarande, til! naturreservat avsedda UtsMiet.

områden vid Harplingebukten i Hallands län. I likhet med svenska naturskyddsföreningens

styrelse hyser utskottet den uppfattningen, att havsstränderna

omkring bukten med deras innanför liggande dyner utgöra en säregen

och ömtålig naturtyp av stort intresse såväl ur rent vetenskaplig som estetisk

synpunkt. Till dynlandskapets uppkomsthistoria knyter sig en råd geologiska,

botaniska och kulturhistoriska problem. På grund härav finner utskottet

det angeläget, ali hela området kring Harplingebukten skyddas från

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

bebyggelse. Däremot torde det knappast vara erforderligt, att området helt

fridlyses. Det synes med fördel kunna användas, bland annat, som allmän

badplats.

Den säregna naturen, närheten till havet och sandsträndernas utmärkta

badplatser locka emellertid till bebyggelse. Efter vad utskottet iakttagit lia

flera kringliggande dyn- och havsstrandsområden exploaterats för villa- och

sportstugebebyggelse. För ernående av områdets fredande från bebyggelse

synes därför, enligt utskottets uppfattning, erfordras, att kronan förvärvar

här ovan närmare angivna Harplinge skogsallmänning, ett Fjälldalens gård

tillhörigt område om 21.75 hektar samt ett Vapnö fideikommiss tillhörigt,

inom Lynga kronoflygsandsfält beläget område. Huruvida jämväl Harplinge

enskilda tångallmänning, för tillgodosende av det av utskottet angivna önskemålet,

måste förvärvas av kronan, synes utskottet tveksamt. Därest fara för

bebyggelse av området anses föreligga, torde kronan även böra förvärva detta

område. Samtliga de områden, som kronan kommer att förvärva, torde jämte

Lynga kronoflygsandsfält böra förvaltas av domänstyrelsen enligt av

Kungl. Maj:t närmare angivna föreskrifter. Det borde ankomma på domänstyrelsen

att freda hela området från bebyggelse. Likaledes torde sten- och

grustäkt ej få förekomma. Skogsavverkning skulle däremot vara tillåten, i

den mån sådan enligt eljest gällande regler må förekomma.

Beträffande förvärvandet av de kronan icke tillhöriga områdena vill utskottet

tillstyrka, att, i enlighet med vad domänstyrelsen anfört, det ifrågasatta

markbytet mellan Vapnö fideikommiss tillhörigt område om 51.8 hektar

inom Lynga kronoflygsandsfält och ett område örn 25.9 hektar av Farnmarps

kronoflygsandsfält kommer till stånd. I fråga örn de övriga tre områdena ha

motionärerna avsett, att de förvärvas av Hallands naturskyddsförening för att

sedermera av föreningen utan gottgörelse överlåtas å domänstyrelsen. För

inköpen erforderliga medel skulle emellertid anvisas föreningen av riksdagen.

Då förevarande inköp alltså helt måste finansieras av allmänna medel, torde

kronan lämpligast böra inköpa områdena. Utskottet vill i anslutning härtill

hemställa om riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit att dels genom markbyte

förvärva det Vapnö fideikommiss tillhöriga området inom Lynga kronoflygsandsfält,

dels ock genom köp förvärva Harplinge skogsallmänning,

Harplinge enskilda tångallmänning och det Fjälldalens gård tillhöriga

området. Såsom utskottet redan berört, torde Kungl. Majit härvid taga

under omprövning, huruvida Harplinge enskilda tångallmänning lämpligen

bör ingå i köpet. För inköpen erforderliga medel torde böra anvisas i

form av reservationsanslag under nionde huvudtiteln. För bestämmande av

storleken av detta anslag torde kunna beräknas, att områdena komma att betinga

de pris, som angivas i de med Hallands naturskyddsförening upprättade

köpehandlingarna, eller för Harplinge skogsallmänning 34,000 kronor,

för Harplinge enskilda tångallmänning 9,500 kronor och för Fjälldalsområdet

12,000 kronor. Av köpeskillingen för tångallmänningen kommer 9.4 procent,

eller i runt tal 890 kronor, att tillfalla kronan såsom ägare till n/iä mantal

Skee nr 1 i Harplinge socken. Då vissa medel torde böra ställas till Kungl.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85.

13

Maj:ts förfogande för övriga med inköpen till äventyrs förenade kostnader,

vill utskottet föreslå, att anslaget bestämmes till (34,000 4- 9,500 + 12,000 =)

55,500 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:21 och II: 62,

1) bemyndiga Kungl. Maj:t att i överensstämmelse med vad

utskottet anfört

a) verkställa markbyte mellan ett kronan tillhörigt område

örn 25.9 hektar av Fammarps kronoflygsandsfält eller Onsjö

kronoflygsandsfält l1 och ett Vapnö fideikommiss tillhörigt,

inom Lynga kronoflygsandsfält beläget område om 51.8 hektar

— Villshärad 26 och Villshärad 35 — allt i Söndrums

socken,

b) inköpa Harplinge skogsallmänning, Harplinge enskilda

tångallmänning och ett Fjälldalens gård tillhörigt område örn

18.36 hektar, allt i Harplinge socken;

2) till inköp av sistnämnda tre områden m. m. för budgetåret

1937/1938 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 55,500 kronor.

Stockholm den 13 maj 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:

från första kammaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Jacob

Hansson, Sten, Hakon Sylvan och Gottfrid Karlsson samt

från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Olsson i

Rödningsberg, Carlström, Andersson i Tungelsta, Ericsson i Sörsjön, Liedberg och Pettersson

i Dahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 84—85.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:334 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående avsättande av ett naturreservat utmed den s. k. Hav er dalsbukten i Harplinge socken m. m. s. 6 i texten