Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående återbetalning genom förbättringsarbete av vissa stödlån åt jordbrukare.

1937-05-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

JoU 1937:89, Utlåtande i anledning av väckt motion angående återbetalning genom förbättringsarbete av vissa stödlån åt jordbrukare.

Dokumentets text

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

Nr 89.

Ankom till riksdagens kansli den 13 maj 1937 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående återbetalning genom

förbättringsarbete av vissa stödlån åt jordbrukare.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren väckt, till jordbruksutskottet hänvisad motion,

nr 365, av herr Olsson i Staxäng m. fl. har hemställts, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att de stödlåntagare, vilka tidigare icke erhållit

tillstånd att återbetala dem beviljade stödlån medelst utförande av förbättringsarbete,

snarast måtte beredas tillfälle därtill.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för motionen, får utskottet hänvisa

till denna.

över motionen har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat utlåtande

från centralnämnden för ackordslåneärenden m. m., som i tillämpliga delar

åberopat innehållet uti nämndens skrivelse den 18 mars 1937 till chefen för

jordbruksdepartementet angående åtskilliga frågor örn återbetalning av stödlån.

Vid 1932, 1933 och 1934 års riksdagar hava anvisats anslag för utlämnande

av ackords- och stödlån till jordbrukare, vilka på grund av rådande jordbrukskris

kommit i ekonomiska svårigheter och varit i trängande behov av

ekonomiskt bistånd. För ifrågavarande låneverksamhet hava gällt de bestämmelser,

som meddelats i kungörelserna nr 366/1932, 135/1933, 54/1934 och

97/1935. Sedan vid 1935 års riksdag fattats beslut örn en omläggning av

låneverksamheten (prop. nr 187; r. skr. nr 244) — innebärande bland annat

en fortsatt anslagsanvisning för utlämnande av ackordslån men ett övergivande

av stödlånesystemet — har den 7 juni 1935 utfärdats kungörelse (nr 277)

om lån till jordbrukare för genomförande av ackord m. m. I kungörelsen,

som trätt i kraft den 1 juli 1935, har vidtagits viss ändring genom kungörel

sen nr 102/1936. Av de i ämnet gällande bestämmelserna må här endast

erinras om följande.

Genom kungörelsen den 5 april 1935, nr 97, vilken föranleddes av riksdagens

skrivelse nr 96 samma år, förordnade Kungl. Majit följande.

1. Jordbrukare, som erhållit stödlån enligt någon av kungörelserna örn

ackordslån och stödlån till jordbrukare den 30 juni 1932 (nr 366), den 21

april 1933 (nr 135) samt den 23 mars 1934 (nr 54) och som skall helt eller

delvis kontant återbetala lånet men ännu icke fullgjort sådan återbetalning,

s. 29 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

29

må under iakttagande av vad nedan stadgas av vederbörande låuenämnd medgivas

att i stället utföra förbättringarbete å den av låntagaren brukade fastigheten

till ett mot det oguldna beloppet svarande värde.

2. Medgivande, som under 1 avses, må lämnas allenast under förutsättning,

att låntagaren finnes förtjänt och på grund av sina ekonomiska förhållanden

i behov därav,

att det oguldna beloppet icke understiger etthundra kronor, samt

att ansökan om medgivandet jämte plan och kostnadsberäkning för tilltänkt

förbättringsarbete ingives till vederbörande lånenämnd före den 15 juni

1935.

3. I övrigt skall beträffande medgivande, som här avses, iakttagas,

att, i fråga örn lån som beviljats enligt kungörelsen den 30 juni 1932, medgivandet

icke må avse högre belopp än att detta jämte belopp, vilket enligt

tidigare beslut skall anses guldet genom förbättringsarbete, icke överstiger

sjuhundrafemtio kronor,

att den tid, inom vilken förbättringsarbete skall vara slutfört, icke utsträckes

utöver två år från medgivandets lämnande, samt

att beträffande förbättringsarbetet i övrigt skola lända till efterrättelse de i

förenämnda kungörelse den 23 mars 1934 angående sådant arbete meddelade

’ bestämmelserna.

Med de nu väckta motionerna avses att bereda de jordbrukare, som fortfarande

lia att kontant återbetala stödlån, ny ansökningstid för att erhålla medgivande

att i stället återbetala dylikt lån genom utförande av förbättringsarbete.

Centralnämnden har i omförmälda skrivelse anfört följande i föreliggande

fråga.

»Av 67,979 låntagare har det helt övervägande antalet, eller 61,471 st., erhållit

medgivande att till fullo återbetala lånen genom utförande av förbättringsarbete.

Av återstående låntagare, 6,508 st., lia flertalet, eller 4,045 st.,

att gälda en del av resp. lånebelopp kontant och en del genom förbättringsarbete.

Större delen av sistnämnda grupp återfinnes bland 1932 års låntagare,

vilket till stor del förklaras därutav att enligt då gällande lånekungörelse

lån kunde beviljas upp till 1,500 kronor medan däremot medgivande att

gälda lånet genom förbättringsarbete icke kunde avse högre belopp än 750

kronor. Endast 2,463 låntagare, eller cirka 31/, %> ha att gälda hela lånen

kontant. Över hälften av dessa låntagare redovisas inom ett fåtal län, nämligen

Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands och Gävleborgs

län. Av hela det för utlämnande av stödlån disponerade beloppet,

27,959,802 kronor 5 öre, skall endast 2,314.354 kronor 88 öre, eller drygt 8 %,

återbetalas kontant.

Det är alltså, såsom av ovanstående framgår, med avseende på såväl antalet

låntagare som lånebeloppens storlek i relativt ringa utsträckning, som

skyldighet att kontant återbetala stödlån föreligger. Man kan emellerid icke

antaga att alla de, för vilka skyldigheten att kontant gälda lånen alltjämt

kvarstår, verkligen föredraga kontantbetalningen framför en återbetalning

genom förbättringsarbete. Även om detta i enstaka fall kan tänkas vara förhållandet,

är anledningen till att förbättringsarbeten icke föreskrivits för nu

avsedda kategori av låntagare säkerligen oftast att söka i andra omständigheter.

Främst kan därvid nämnas dels låntagarnas oföretagsamhet och bristande

förtrogenhet med gällande bestämmelser örn förbättringsarbetenas art

och omfattning i förening med den ganska skiftande tillämpningen av dessa

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89-

bestämmelser inom olika län. Den härovan lämnade statistiska redogörelsen

samt centralnämndens erfarenheter i övrigt ger otvivelaktigt stöd för antagandet

att ärenden av hithörande art inom vissa lånenämnder behandlats

mera rigoröst än inom andra särskilt beträffande materialbestämmelserna.

Stödlåntagarna utgöras genomgående av jordbrukare med svag ekonomi

och små resurser. För flertalet gäller att de endast med svårighet äro i stånd

att fullgöra föreskrivna betalningar å stödlånen. I en del fall skulle indrivning

av lånen säkerligen för låntagarna medföra sådant men, t. ex. i händelse

fastighet eller inventarier utmättes, att deras möjligheter att i fortsättningen

reda sig väsentligen minskades. Härigenom skulle ju syftet med stödlånet

förfelas. Behov av att även för nu kvarstående kontantbetalare bereda möjlighet

till lånens gäldande medelst förbättringsarbete anser centralnämnden

för sin del föreligga. Härtill kommer att återbetalning genom förbättringsarbete

torde vara den enklaste och för statens myndigheter minst arbetskrävande

formen för stödlånens avveckling, en synpunkt som då det ju gäller

ett stort antal lån på små belopp förtjänar visst beaktande. Slutligen lärer

det slå i god överensstämmelse med det statens intresse för förbättringar å

mindre jordbruk, som tagit sig uttryck i bidrag till desammas utförande, att

genom medgivande till återbetalning av stödlån medelst förbättringsarbete på

ett enkelt sätt föranleda dylika förbättringar. Arbeten, lämpliga att godtagas,

såsom betalning av lånen, torde så gott som alltid erbjuda sig på de fastigheter

varom nu är fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts tillstyrker centralnämnden att

tillfälle ytterligare beredes de stödlåntagare, vilka hava att helt eller delvis

kontant gälda lånen, att inkomma med ansökningar örn lånens gäldande genom

förbättringsarbete, samt att kungörelse i ämnet utfärdas av Kungl.

Majit i huvudsaklig överensstämmelse med härvid fogade förslag. Förslaget

ansluter sig till tidigare tillämpad motsvarande kungörelse nr 97/1935. På

vissa viktiga punkter innefattar dock förslaget avvikelser från förut gällande

principer. Sålunda bör enligt centralnämndens mening i fråga om lån

enligt 1932 års kungörelse medgivande till förbättringsarbete kunna lämnas

jämväl för återbetalning av lånebelopp överstigande 750 kronor. Om, såsom

centralnämnden anser troligt, svårigheter komma att yppa sig vid utkrävandet

av låntagarnas betalningsskyldighet, synes såväl denna omständighet som

den eftersträvade enkelheten och smidigheten vid lånens avveckling tala för

att den i 1932 års lånekungörelse satta gränsen för återbetalning genom förbättringsarbete

icke vidare bibehålies. Vidare synes det centralnämnden

önskvärt att tidigare gällande bestämmelser rörande förbättringsarbetenas

art och omfattning uppmjukas på sådant sätt, att föreslagna arbeten i viss

utsträckning kunna godtagas även örn låntagaren för deras utförande nödgas

vidkännas kontanta utlägg utöver förut gällande maximum i detta avseende

eller arbetets omfattning överstiger lånebeloppet. Sådana arbeten böra kunna

godtagas om såsom fallet ofta är, det föreslagna arbetet är för jordbruksdriften

nödvändigt och under alla förhållanden inom den närmaste tiden

måste komma till utförande. Det bör överlämnas åt lånenämnderna att med

hänsyn till föreliggande omständigheter pröva huruvida ett arbete, för vilket

erfordras material till över 100 kronors kostnad eller som till värde och omfattning

överstiger lånebeloppet, i dylika fall det oaktat bör godkännas till

gäldande av stödlån. Låntagarens egna uppgifter om arbetets trängande beskaffenhet

böra därvid icke i och för sig tillmätas avgörande betydelse. —

Redan utförda arbeten böra däremot icke godtagas, utan fordringen å att arbetet

skall utföras enligt i förväg uppgjord och godkänd plan med kostnadsberäkning

upprätthålles.

Enligt föreskrift i 1935 års kungörelse (nr 97) kunde medgivande till la
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89-

31

nets återbetalning genom förbättringsarbete lämnas endast under förutsättning

bland annat att det för återbetalning genom sådant arbete avsedda beloppet

icke understeg 100 kronor. Denna begränsning av möjligheterna till

lånets gäldande genom arbete är i viss mån ägnad att motverka de önskemål,

vilka enligt vad centralnämnden härovan anfört ligga till grund för förslaget

i dess helhet. Centralnämnden har därför ansett någon föreskrift av motsvarande

innebörd icke böra upptagas i den nya kungörelsen, om sådan

kommer till stånd.

Medgivande att gälda stödlån genom förbättringsarbete bör icke få avse till

betalning förfallen (gulden eller ogulden) del av lånet. De restförda låntagarna

böra icke i förvarande avseende komma i en bättre ställning än de,

som i behörig ordning erlagt förfallna belopp. — Den tid, inom vilken ansökningar

av ifrågavarande slag böra till vederbörande lånenämnder inkomma,

bör ej tillmätas alltför knappt. En tid av minst fyra månader efter det

att kungörelse i ämnet träder i kraft vill centralnämnden för sin del förorda.

»

Centralnämndens åberopade kungörelseförslag är av följande lydelse.

“Förslag

till kungörelse om återbetalning av stödlån genom förbättringsarbete.

1) Jordbrukare, som erhållit stödlån enligt någon av kungörelserna örn

ackordslån och stödlån till jordbrukare den 30 juni 1932 (nr 366), den 21

april 1933 (nr 135) samt den 23 mars 1934 (nr 54) och som skall helt eller

delvis kontant återbetala lånet, må under iakttagande av vad nedan stadgas

av vederbörande lånenämnd medgivas att i stället utföra förbättringsarbete

å den av låntagaren brukade fastigheten.

2) Medgivande, som under 1) avses, må icke omfatta sådan del av stödlån,

som, då ansökning därom inkommer till lånenämnden, är till betalning

förfallen, och må lämnas allenast under förutsättning,

att låntagaren finnes förtjänt och på grund av sina ekonomiska förhållanden

i behov därav, samt

att ansökan om medgivandet jämte plan och kostnadsberäkning för tilltänkt

förbättringsarbete ingives till vederbörande lånenämnd före den 1 oktober

1937.

3) I övrigt skall beträffande medgivande, som här avses, iakttagas

att den tid, inom vilken förbättringsarbete skall vara slutfört, icke utsträckes

utöver två år från medgivandets lämnande

alt vid beräkningen av kostnaden för arbetet låntagaren, där särskilda omständigheter

därtill föranleda, för redskap och material må tillgodoräknas

jämväl högre belopp än 100 kronor, samt

att beträffande förbättringsarbetet i övrigt skola lända till efterrättelse de

i förenämnda kungörelse den 23 mars 1934 angående sådant arbete meddelade

bestämmelserna.»

I likhet med motionärerna och centralnämnden anser utskottet, att tillfälle

ånyo bör beredas de jordbrukare, vilka lia att helt eller delvis kontant gälda

erhållna stödlån, att efter ansökan i stället återbetala lånen genom utförande

av förbättringsarbete. Utskottet hyser nämligen den uppfattningen,

att möjlighet nu bör öppnas, varigenom denna hjälpverksamhet kan med

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Jordbruksutskottets utlåtande Nr 89.

det snaraste helt avvecklas. De närmare bestämmelser härutinnan, som centralnämnden

föreslagit, synas taga sikte härpå och vara i övrigt välfunna.

Utskottet tillstyrker sålunda, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller

om utfärdande av kungörelse i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse

med centralnämndens förslag därtill.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av motionen II: 365 i skri''

velse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit med beaktande

av vad utskottet här ovan anfört ville utfärda bestämmelser

för tillgodoseende av det i motionen angivna syftet.

Stockholm den 13 maj 1937.

På jordbruksutskottets vägnar:

C. J. JOHANSSON.

Närvarande: se utlåtande nr 86.

378044. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:337 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion angående återbetalning genom förbättringsarbete av vissa stödlån åt jordbrukare. s. 1 i texten