Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 3 juli 1930
1937-05-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
JoU 1937:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 3 juli 1930
Dokumentets text
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
1
Nr 90.
Ankom till riksdagens kansli den 26 maj 1987 kl. 11 f. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag
till förordning angående vissa ändringar i förordningen
den 3 juli 1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor
m. m.
(lia avd.) I
I årets statsverksproposition, nionde huvudtiteln, punkterna lil och 112,
har Kungl. Maj:t hemställt, att riksdagen måtte i avbidan på den proposition
i ämnet som kunde varda riksdagen förelagd beräkna för nästa budgetår till
jordbrukets kreditkassor dels under förstnämnda punkt för revision av jordbrukskasserörelsen
m. m, ett reservationsanslag av 60,000 kronor, dels ock
under sistnämnda punkt för förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen
ett förslagsanslag av 400,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i en den 5 mars 1937 avlåten, till jordbruksutskottet
hänvisad proposition, nr 239, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
dels
att antaga vid propositionen fogade förslag till förordning angående
vissa ändringar i förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor,
dels ock att
1) till Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen m. m.
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 53,000 kronor,
2) till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 350,000 kronor.
Beträffande utredningen i ärendet hänvisar utskottet, i den mån därför
ej nedan redogöres, till statsrådsprotokollet.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 90—91.
1
2
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
Författningsförslaget är av följande lydelse:
Förslag
till
förordning angående vissa ändringar i förordningen den 8 juli
1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor.
Härigenom förordnas, dels att i förordningen den 3 juli 1930 om jordbrukets
kreditkassor1 skall införas en ny paragraf med beteckning § 35 av
den lydelse nedan sägs, dels ock att §§ 17, 36, 37 och 67 samma förordning
skola erhålla ändrad lydelse, på sätt av det följande framgår:
§ 17.
I centralkassas stadgar skola meddelas bestämmelser av det innehåll som
angives i § 18 första stycket, § 19, §§ 21—34 och § 37 andra stycket här nedan.
§ 35.
Visar sig vid uppgörande av bokslut eller eljest, att centralkassa gjort så
stora förluster, att dessa överstiga en tiondel av det belopp, vartill medlemmarnas
ansvarighet för centralkassans förbindelser sammanlagt uppgår,
åligger det styrelsen att därom ofördröjligen såväl lämna meddelande å föreningssammanträde
som underrätta länsstyrelsen, bank- och fondinspektionen
samt styrelsen för jordbrukskreditkassan.
Det åligger centralkassas styrelse att, när helst anledning yppas till antagande,
att centralkassan gjort förluster i den omfattning varom ovan förmäles,
ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska detsamma.
Hava icke senast vid det i första stycket omförmälda föreningssammanträdet
kassans förluster nedbringats under vad i samma stycke sagts, äger
länsstyrelsen, efter att hava inhämtat yttrande från bank- och fondinspektionen,
återkalla det för kassan meddelade godkännandet.
§ 36.
Nedgår antalet anslutna jordbrukskassor i godkänd centralkassa under tio,
åligger det kassans styrelse att därom ofördröjligen underrätta länsstyrelsen
och styrelsen för jordbrukskreditkassan.
Fylles ej detta antal inom två månader efter erinring om förhållandet från
länsstyrelsens sida eller iakttager centralkassan icke i vad på den ankommer 1
1 Senaste lydelse av §§ 36 och 67, se 1936:374.
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
3
föreskrifterna i denna förordning, eller ställer kassan sig icke till efterrättelse
av bank- och fondinspektionen meddelat förbud eller föreläggande, eller
handhavas eljest kassans angelägenheter på ett sätt, som är ägnat att rubba
förtroendet till kassan, kan godkännandet av länsstyrelsen återkallas.
§ 37.
Har länsstyrelsen återkallat godkännandet för centralkassa, skall genom
länsstyrelsens försorg ofördröjligen göras anmälan därom hos styrelsen för
jordbrukskreditkassan och hos bank- och fondinspektionen samt underrättelse
om förhållandet kungöras i den stads tidning, där länsstyrelsen har sitt
säte, eller, om flera tidningar där utgivas, i den av dessa, där allmänna påbud
för staden vanligen meddelas, ävensom, där kassans styrelse har sitt säte å
annan ort, i en tidning å denna ort.
Sedan godkännandet återkallats, skall centralkassan vara pliktig träda i
likvidation, så snart beslutet härom vunnit laga kraft.
§ 67.
Träder centralkassa eller jordbrukskassa i likvidation, äger bank- och fondinspektionen
förordna ombud, som har att närvara vid likvidatorernas sammanträden,
med rätt att yttra sig till protokollet, samt att i övrigt övervaka
likvidationen.
Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som helst inventera
centralkassans eller jordbrukskassans kassa och övriga tillgångar samt granska
kassans alla böcker, räkenskaper och andra handlingar, och må av ombudet
begärd upplysning angående förvaltningen ej av likvidatorerna förvägras.
Kassans egendom får ej avyttras under hand på andra villkor än som ombudet
godkänner. Ombudet må ej utan synnerliga skäl motsätta sig av likvidatorerna
ifrågasatt försäljning.
Bank- och fondinspektionen äger under likvidationen i avseende å likvidatorer
och föreningssammanträde enahanda befogenhet, som, innan kassan
trätt i likvidation, enligt denna förordning tillkommer inspektionen beträffande
styrelse och föreningssammanträde.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1937.
1. Fråga om skyldighet för centralkassa för jordbrukskredit att
träda i likvidation.
Jordbrukets kreditkasserörelse är i huvudsak reglerad genom dels lagen
den 26 juni 1936 (nr 373) med vissa bestämmelser örn centralkassor för
jordbrukskredit och dels förordningen den 3 juli 1930 (nr 317) örn jord
-
4
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
brukets kreditkassor med däri genom förordningar den 3 juni 1932 (nr 166),
den 22 juni 1934 (nr 324) och den 26 juni 1936 (nr 374) vidtagna ändringar.
I samband med antagandet av bland annat nämnda lag och förordningen
374/1936 hemställde riksdagen i skrivelse den 16 juni 1936 (nr 340) — under
åberopande av sammansatta banko- och jordbruksutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 1 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition den
30 april 1936 (nr 249) med förslag till förenämnda lag m. m. — att Kungl.
Maj :t måtte låta verkställa utredning angående frågan under vilka förhållanden
centralkassa skulle vara skyldig att träda i likvidation samt för 1937 års
riksdag framlägga förslag till erforderliga bestämmelser i ämnet.
Genom beslut den 26 juni 1936 uppdrog Kungl. Maj:t åt styrelsen för
svenska jordbrukskreditkassan att verkställa den av riksdagen begärda utredningen.
Med skrivelse den 16 december 1936 har styrelsen överlämnat
utredning med förslag till lagstiftning i ämnet. Över styrelsens förslag hava
yttranden avgivits den 14 januari 1937 av bank- och fondinspektionen och
den 18 februari 1937 av fullmäktige i riksgäldskontoret.
Svenska jordbrukskreditkassans styrelses förslag innebär, att rörande centralkassas
skyldighet att träda i likvidation, då större förluster drabbat kassan,
skola i huvudsak gälla följande bestämmelser.
Visar sig vid uppgörande av bokslut eller eljest, att centralkassa gjort så
stora förluster, att dessa överstiga en femtedel av det belopp, vartill medlemmarnas
ansvarighet för centralkassans förbindelser sammanlagt uppgår, skall
det åligga styrelsen att därom ofördröjligen såväl lämna meddelande å föreningssammanträde
som underrätta länsstyrelsen och styrelsen för jordbrukskreditkassan.
Det skall åligga kreditkassans styrelse att, när helst anledning
yppas till antagande, att centralkassan gjort förluster i den omfattning varom
nyss sagts, ofördröjligen upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska
detsamma. Hava icke senast vid det nyss omförmälda föreningssammanträdet
kassans förluster nedbringats under en femtedel av det belopp, vartill
medlemmars ansvarighet för kassans förbindelser sammanlagt uppgår, äger
länsstyrelsen, efter att hava inhämtat yttrande från bank- och fondinspektionen,
återkalla det för kassan meddelade godkännandet.
Dessa bestämmelser äro enligt förslaget upptagna i § 35 av 1930 års förordning,
vilken paragraf enligt förordningen 374/1936 upphörde att gälla.
Enligt förslaget är icke avsett att göra ändring i övriga föreskrifter rörande
återkallande av godkännande för centralkassa, varom stadgas i § 36 första
stycket. De för närvarande i § 36 andra stycket upptagna bestämmelserna
angående anmälan och kungörande om återkallandet hava i förslaget överflyttats
såsom ett första stycke till § 37, varefter såsom ett andra stycke i denna
paragraf i nära anslutning till paragrafens nuvarande lydelse stadgats, att,
sedan godkännande återkallats, centralkassa skall vara pliktig träda i likvidation,
så snart beslutet härom vunnit laga kraft.
Rörande likvidationsförfarandet upptages i förslaget följande.
Är centralkassa eller jordbrukskreditkassa på grund av bestämmelserna i
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
5
§ 37 eller 55 pliktig att träda i likvidation, skall å föreningssammanträde en
eller flera likvidatorer väljas att verkställa likvidationen. I stadgandena må
kunna bestämmas, att en eller flera likvidatorer skola på annat sätt utses
att jämte de å föreningssammanträde valda deltaga i likvidationen. Utser
kassan ej likvidatorer, då godkännandet för kassan återkallas, ankommer
det på länsstyrelsen att utse en eller flera likvidatorer. Under tiden intill
dess sådant skett, svara de, som med vetskap om återkallandet deltaga i
beslut om fortsättande av kassans verksamhet eller handla å dess vägnar, för
uppkommande förbindelser, en för alla och alla för en, såsom för egen skuld.
Om centralkassas och jordbrukskassas likvidation skall, utöver bestämmelserna
i lagen om ekonomiska föreningar, gälla, att kassans egendom ej må
avyttras under hand på andra villkor än som det av bank- och fondinspektionen
enligt § 67 förordnade ombudet godkänt. Ombudet må ej utan synnerliga
skäl motsätta sig av likvidatorerna ifrågasatt försäljning. Nu omförmälda
stadganden rörande likvidationsförfarandet hava i förslaget upptagits i en ny
paragraf, § 59 a.
I § 67 av 1930 års förordning hava vidare rörande likvidationsförfarandet
upptagits — förutom den däri nu upptagna bestämmelsen, att bank- och
fondinspektionen äger under likvidationen i avseende å likvidatorer och föreningssammanträde
enahanda befogenhet som, innan kassan trätt i likvidation,
enligt förordningen tillkommer inspektionen beträffande styrelse- och
föreningssammanträde — bestämmelser i följande avseenden. Bank- och
fondinspektionen skall, för den händelse centralkassa eller jordbrukskassa
träder i likvidation, äga förordna ombud, som har att närvara vid likvidatorernas
sammanträden med rätt att yttra sig till protokollet samt att i övrigt
övervaka likvidationen. Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att
när sorn. helst inventera centralkassans eller jordbrukskassans kassa och
övriga tillgångar samt granska kassans alla böcker, räkenskaper och andra
handlingar. Av ombudet begärd upplysning angående förvaltningen må ej
av likvidatorerna förvägras. Ombudet skall i frågor av vikt samråda med
styrelsen för jordbrukskreditkassan eller, då fråga är om jordbrukskassas
likvidation, med styrelsen för vederbörande centralkassa.
Enligt styrelsens för jordbrukskreditkassan förslag äro de nya bestämmelserna
avsedda att träda i kraft den 1 juli 1937.
Departementschefen har efter redogörelse för de angivna yttrandena anfört
bland annat följande.
»Gällande författningar rörande jordbrukets kreditkasserörelse sakna för
närvarande bestämmelser angående skyldighet för centralkassa att träda i likvidation,
då kassans ställning i mera avsevärd grad försämrats. Med hänsyn
till att centralkassorna numera äga driva i det närmaste fullständig bankrörelse
och sålunda i viss utsträckning äro att jämställa med bankaktiebolag
och sparbanker, torde för centralkassorna i likhet med vad som gäller i fråga
örn bankerna böra upptagas närmare bestämmelser angående skyldigheten
för kassorna att likvidera, då fonderna nedgått till visst belopp eller kassor
-
6
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
na eljest lidit vissa förluster. Avsaknaden av bestämmelser i sådant hänseende
finner jag i likhet med riksdagen vara en brist i lagstiftningen rörande
kassorna som bör snarast avhjälpas. Jag förordar alltså, att förslag
till bestämmelser härutinnan nu föreläggas riksdagen.
De av styrelsen för jordbrukskreditkassan föreslagna föreskrifterna i ämnet,
vilka i viss utsträckning ansluta sig till de stadganden rörande skyldighet att
vid mera omfattande förluster träda i likvidation, som gälla för bankaktiebolag,
finner jag mig i stort sett kunna biträda. Den förordade föreskriften,
att de förluster, som skola föranleda likvidalionsförfarande, sättas i relation
till medlemmarnas i kassan ansvarighetsbelopp torde få anses fullt godtagbar.
Någon lämpligare beräkningsgrund lärer för övrigt såsom också framgår av
yttrandena knappast stå att finna.
Vad härefter angår frågan till vilken storlek centralkassas förluster skola
uppgå för att likvidationstvång skall inträda, anser jag i likhet med bankoch
fondinspektionen samt fullmäktige i riksgäldskontoret försiktigheten bjuda,
att det till likvidation ledande förfarandet bör tillgripas redan då centralkassas
förluster motsvara en tiondel av det belopp, vartill medlemmarnas ansvarighet
sammanlagt uppgår. Genom att ifrågavarande relationstal sättes
till en tiondel av medlemmarnas ansvarighetsbelopp i stället för en femtedel
såsom i förslaget förordats, torde kassans insättare och ansvariga medlemmars
intressen bliva på ett mera tillfredsställande sätt tillgodosedda. Å
andra sidan torde bestämmelsen i fråga icke komma att bliva alltför sträng
för centralkassorna och onödigtvis framtvinga likvidationsförfarande. Såsom
av den av bank- och fondinspektionen verkställda utredningen framgår
torde vid maximiinlåning regeln komma att verka i stort sett som motsvarande
bestämmelse i banklagen vid dess tillämpning å mindre bankaktiebolag.
Det av bank- och fondinspektionen framställda önskemålet, att i likvidationsbestämmelserna
upptages en föreskrift därom, att även inspektionen
skall underrättas, när sådan förlust, som föranleder tvångslikvidation, inträffar,
torde böra vinna beaktande.
Styrelsen för jordbrukskreditkassan har i sitt förslag beträffande förfarandet
sedan likvidationsskyldighet inträtt upptagit vissa föreskrifter, som avvika
från de nu enligt lagen om ekonomiska föreningar i sådant avseende
gällande bestämmelserna. Sålunda har styrelsen ansett det böra ankomma
på länsstyrelsen i stället för rätten att vid tredska från föreningens sida utse
likvidatorer. Styrelsen har i sammanhang härmed i sitt förslag uteslutit
den i föreningslagen förekommande föreskriften att, därest förening skulle
tredskas att träda i likvidation, oaktat likvidationsanledning föreligger, rätten
skall på ansökan av föreningsmedlem eller styrelseledamot och efter
föreningens hörande förklara, att föreningen skall träda i likvidation. En
bestämmelse i detta avseende torde emellertid även böra finnas, då fråga
är örn centralkassas likvidation. Med hänsyn härtill och då några vägande
skäl för det föreslagna överflyttandet till länsstyrelsen av rättens funktion
att vid tredska från centralkassas sida utse likvidatorer knappast torde före
-
J ordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
7
ligga, finner jag mig böra föreslå, att i förevarande hänseende alltjämt
föreningslagens föreskrifter i ämnet skola förbliva gällande.
Vad angår de av styrelsen för jordbrukskreditkassan föreslagna bestämmelserna
rörande rätt för bank- och fondinspektionen att förordna ombud
att övervaka likvidationen samt angående likvidatorernas skyldighet gentemot
ombudet ävensom stadgandet angående ombudets godkännande vid underhandsförsäljning
av kassans egendom torde dessa föreskrifter i huvudsak
vara ändamålsenliga. Dock torde på sätt bank- och fondinspektionen förordat
föreskriften, att ombudet i vissa fall skall rådgöra med styrelsen för
jordbrukskreditkassan respektive vederbörande centralkassa, såsom överflödig
kunna utgå.
De av mig nu förordade bestämmelserna rörande skyldighet för centralkassa
att likvidera torde i enlighet med vad styrelsen för jordbrukskreditkassan
föreslagit lämpligen böra upptagas såsom § 35 i förordningen örn jordbrukets
kreditkassor i stället för den genom 1936 års förordning upphävda
paragrafen. I samband med införandet av nu ifrågavarande bestämmelser
torde de av styrelsen för jordbrukskreditkassan föreslagna omredigeringarna
av bestämmelserna i §§ 36 och 37 böra vidtagas för vinnande av bättre sammanhang
mellan de nya och de gamla bestämmelserna. Dessa omredigeringar
föranleda även en mindre jämkning i § 17. Föreskrifterna rörande bankoch
fondinspektionens ombud torde böra upptagas i § 67.
På sätt i förslaget förordats torde de nya bestämmelserna böra träda i
kraft den 1 juli 1937.»
Anslagsfrågor.
I riksstaten för innevarande budgetår äro uppförda för revision av jordbrukskasserörelsen
m. m. ett reservationsanslag av 100,000 kronor samt för
förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen ett förslagsanslag av 375,000
kronor.
Här må erinras örn att Kungl. Maj:t i en den 5 mars 1937 avlåten, till
statsutskottet hänvisad proposition, nr 252, föreslagit riksdagen att å riksstaten
för budgetåret 1937/1938 under sjunde huvudtiteln anvisa dels till
Jordbrukskassetillsynen: Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond ett anslag
av 12,000 kronor; dels ock till Jordbrukskassetillsynen: Förstärkning av
jordbrukskassetillsynens fond ett anslag av 48,000 kronor.
Chefen för finansdepartementet har i det vid berörda proposition fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden anfört bland annat följande:
»Beträffande
frågan om grunderna för jordbrukskasserörelsens deltagande
i kostnaderna för bank- och fondinspektionen har jag i likhet med statskontoret
funnit, att med ett slutligt ståndpunktstagande härutinnan bör anstå
i avbidan på ytterligare prövning av de av styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan
samt bank- och fondinspektionen framlagda förslagen i ämnet.
Emellertid synes jordbrukskasserörelsen, utan hinder av alt den
slutliga regleringen av bidragsskyldigheten sålunda uppskjutes, redan
8
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
för nästkommande budgetår böra åläggas att med egna medel lämna
visst bidrag till kostnaderna för jordbrukskassetillsynen. Detta
bidrag, som alltså förutsättes skola erläggas utan att jordbrukskasserörelsen
beredes kompensation härför genom motsvarande höjning av
till densamma utgående statsbidrag, finner jag i likhet med statskontoret
skäligen kunna bestämmas till 12,000 kronor samt förordar, att
sagda belopp i sin helhet uttages av jordbrukskreditkassan, som bör hava
att själv pröva, på vilket sätt de för ändamålet erforderliga medlen skola
anskaffas. Åläggandet för jordbrukskreditkassan att inbetala beloppet torde
lämpligen böra givas den formen, att beloppets erläggande föreskrives såsom
ett villkor för utbetalning till kassan av de medel, som kunna komma att
ställas till dess förfogande från det under nionde huvudtiteln uppförda anslaget
till revision av jordbrukskasserörelsen m. m.
Det bidrag till kostnaderna för jordbrukskassetillsynen, som enligt vad jag
nu förordat skall lämnas av jordbrukskasserörelsen, bör i överensstämmelse
med vad som föreslagits i statsverkspropositionen redovisas å inkomsttiteln
bidrag till bank- och fondinspektionen samt över det av mig inledningsvis
omnämnda anslaget till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond tillföras
denna fond. Beträffande täckningen av vad som härefter återstår av
tillsynskostnaderna vill jag i anslutning till vad som tillämpas vid anvisning
av medel till skatteutjämningsmedlens fond förorda, att det för ändamålet
erforderliga beloppet anvisas å ett härför under sjunde huvudtiteln
särskilt uppfört anslag till förstärkning av jordbrukskassetillsynens fond. I
enlighet härmed skulle för nästkommande budgetår under sjunde huvudtiteln
anvisas dels ett anslag å 12,000 kronor till avsättning till jordbrukskassetiilsynens
fond och dels ett anslag å 48,000 kronor till förstärkning av
nämnda fond. Dessa anslag torde båda böra uppföras såsom obetecknade
anslag.
Vid bifall till vad jag nu föreslagit bör det i statsverkspropositionen under
nionde huvudtiteln beräknade anslaget till förvaltningsbidrag till iord^rukskasserorelsen
begränsas till att allenast avse förvaltningsbidrag enligt
nuvarande grunder; förslag härom kommer att senare i dag framläggas av
chefen lor jordbruksdepartementet. Härjämte blir det erforderligt att vidtaga
viss jämkning i beräkningen av inkomsttiteln bidrag till bank- och fondmspektionen,
i vilket avseende förslag senare torde få framläggas.»
Chefen för jordbruksdepartementet har anfört följande:
»Såsom framgår av den förut denna dag framlagda propositionen angående
anslag till avsättning till jordbrukskassetillsynens fond m. m. blir den
av mig beräknade höjningen av det av styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan
till förvaltningsbidrag äskade beloppet icke erforderlig. Anslaget till
förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen torde vid sådant förhållande
och då någon erinran icke torde vara att göra mot det av styrelsen för jordbrukskreditkassan
föreslagna beloppet böra bestämmas till 350,000 kronor.
Vad angår anslaget till revision av jordbrukskasserörelsen m. m. torde detta,
med hänsyn till att från detsamma ersättning till allmänna ombud icke
vidare torde komma att utgå, kunna sänkas med i runt tal 7,000 kronor. Jag
forordar alltså, att ifrågavarande anslag bestämmes till 53,000 kronor. Beträffande
anslagets användning avses, på sätt närmare framgår av nyssnämnda
proposition, skola gälla, att de medel, som från anslaget ställas till
svenska jordbrukskreditkassans förfogande, må utbetalas först sedan jord
-
Jordbruksutskottets utlåtande Nr 90.
9
brukskreditkassan till statsverket inlevererat det belopp, som kassan kan
bliva ålagd att erlägga såsom bidrag till bank- och fondinspektionens kostnader
för jordbrukskassetillsynen.»
Utskottet vill erinra, att föreslagna bestämmelser om skyldighet för centralkassa
att träda i likvidation tillkommit efter hemställan från 1936 års riksdag.
Då utskottet icke har något att erinra emot det av Kungl. Maj:t framlagda
förslaget till ändringar i förordningen om jordbrukets kreditkassa,
vill utskottet tillstyrka, att detsamma antages av riksdagen.
Kungl. Maj:ts anslagsäskande biträdes av utskottet. Såsom departementschefen
anfört torde såsom villkor för utbetalning till jordbrukskreditkassan
av de medel, som kunna ställas till dess förfogande från anslaget till revision
av jordbrukskasserörelsen m. m., gälla, att medlen må utbetalas
först sedan jordbrukskreditkassan till statsverket inlevererat det belopp, som
kassan kan bliva ålagd att erlägga såsom bidrag till bank- och fondinspektionens
kostnader för jordbrukskassetillsynen.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag,
dels antaga det vid propositionen fogade förslaget till förordning
angående vissa ändringar i förordningen den 3 juli
1930 (nr 317) om jordbrukets kreditkassor,
dels ock
1) till Jordbrukets kreditkassor: Revision av jordbrukskasserörelsen
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 53,000 kronor,
2) till Jordbrukets kreditkassor: Förvaltningsbidrag till
jordbrukskasserörelsen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 350,000 kronor.
Stockholm den 26 maj 1937.
På jordbruksutskottets vägnar:
C. J. JOHANSSON.
Vid detta ärendes slutbehandling hava närvarit:
från första kamlmaren: herrar Sederholm, Carl Eriksson, Granath, Gabrielsson, Alfred
Andersson, von Stockenström, Jacob Hansson och Hakon Sylvan samt
från andra kammaren: herrar Johansson i Uppmälby, Hedlund i Häste, Olsson i Rödingsberg,
Gustafson i Vimmerby, Andersson i Löbbo, Andersson i Tungelsta, Hilding och
Persson i Grytterud.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 10 sami. Nr 90—91.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:427 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 3 juli 1930 s. 8 i texten