Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av ifrågasatta åtgärder för snabbare tillhandahållande av de stenografiska referaten från riksdagens debatter m. m.

1937-04-23 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KBU 1937:1, Utlåtande i anledning av ifrågasatta åtgärder för snabbare tillhandahållande av de stenografiska referaten från riksdagens debatter m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 11 f. m.

Sammansatta konstitutions- och bankoutskottets utlåtande i anledning

av ifrågasatta åtgärder för snabbare tillhandahållande

av de stenografiska referaten från riksdagens

debatter m. m.

I anledning av en inom första kammaren vid 1936 års riksdag av herr Sigfrid

Hansson väckt motion (nr 296) beslöt kammaren i enlighet med av dess

första tillfälliga utskott i utlåtande nr 2 gjord hemställan att åt fullmäktige

i riksgäldskontoret uppdraga att efter samråd med kanslideputerade och kammarens

kanslipersonal verkställa utredning om i vad mån ökad skyndsamhet

i publicerandet av kammarens protokoll måtte kunna ernås samt för kammaren

framlägga de förslag, vartill denna utredning kunde giva anledning.

Vidare beslöt andra kammaren vid nämnda riksdag i anledning av en inom

kammaren av herr Björck i Kristianstad väckt motion (nr 506) och i enlighet

med hemställan av dess femte tillfälliga utskott i utlåtande nr 3 att beträffande

kammarens protokoll lämna fullmäktige i riksgäldskontoret enahanda

uppdrag.

Sedan med anledning härav fullmäktige i riksgäldskontoret för verkställande

av berörda uppdrag, efter överläggning med kanslideputerade, tillsatt en

kommitté, samt kommittén till fullmäktige inkommit med ett den 30 januari

1937 dagtecknat betänkande i ämnet, hava fullmäktige med skrivelse den 10

februari 1937 till talmännen i riksdagens kamrar överlämnat betänkandet.

Kanslideputerade hava den 24 februari 1937 på anmodan inkommit med

yttrande i ämnet till talmännen.

Sedan frågan behandlats vid ett den 12 mars 1937 hållet talmanssammanträde,

vid vilket jämväl de ständiga utskottens ordförande och riksdagens

kanslideputerade närvoro, hava talmännen i skrivelse samma dag, i enlighet

med den mening som vid nämnda sammanträde gjorde sig gällande, till konstitutionsutskottet

för vederbörlig behandling överlämnat bl. a. ifrågavarande

betänkande.

Efter överenskommelse mellan konstitutionsutskottet och bankoutskottet har

förevarande betänkande jämte en av herr Lindhagen inom första kammaren

väckt, till bankoutskottet hänvisad motion nr 200 behandlats av sammansatt

utskott.

Det av stenografkommittén avgivna förslaget till ändringar i reglementariska

föreskrifter för riksdagen, i kamrarnas ordningsstadgor samt i avlöningsbestämmelserna

för riksdagens personal återfinnes i bilaga 1 till detta

utlåtande.

I motionen 1:200 hemställes i första hand örn avslag å förslaget örn påskyn
Bihang

till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 3 avd. Nr 1. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

dat utgivande av diskussionsprotokollen samt i andra hand, därest det förra

förslaget ej bifalles, om stenografsystemets ersättande med ett system med

mekanisk ljudupptagning.

Beträffande motiveringen för förslagen får utskottet hänvisa till kommittébetänkandet

resp. motionen.

Till utskottet har överlämnats dels en till talmannen i andra kammaren

ställd skrift från ett antal stenografer i andra kammaren, dels ock en den 1

april 1937 dagtecknad, till konstitutionsutskottet ställd skrift från ett antal

stenografer i båda kamrarna.

Till utskottet har vidare inkommit en den 21 april 1937 dagtecknad skrift

från Bolinders Fabriks Aktiebolag angående telediphonanläggning i riksdagens

kamrar (Bilaga 2).

Nuvarande organisation. Enligt § 33 riksdagsordningen tillsättes den betjäning,

som vardera kammaren förutom sekreterare för sig under riksdagen anser

nödig, av talmannen och några av kammaren därtill utsedda ledamöter,

efter samråd med sekreteraren. Till vardera kammarens kanslipersonal höra

även stenograferna, indelade i förste stenografer och stenografer. I första kammaren

äro för närvarande anställda 3 förste stenografer och 12 stenografer,

i andra kammaren är deras antal resp. 4 och 14; stenografernas antal utökas

någon gång ytterligare vid behov mot slutet av riksdagssessionen. Arvodet

för förste stenograf är 780 kr. per månad och för stenograf 648 kr. Det största

antalet av de hos riksdagen anställda stenograferna har — liksom flertalet

övriga riksdagstjänstemän — vid sidan av sin funktion i riksdagen annan

anställning, ofta i offentlig tjänst. Detta har medfört, att den tid stenograferna

varje gång tjänstgöra vid riksdagsplena gjorts jämförelsevis lång,

så att de i regel endast en gång på förmiddagen behöva vara borta från sin

ordinarie arbetsplats. I första kammaren tjänstgöra de sålunda 1 timme åt

gången, i andra kammaren 45 minuter. Stenograferna tjänstgöra parvis jämte

en förste stenograf.

De av stenograferna vid kammarplena upptecknade yttrandena av kammarledamöterna

skola enligt § 14 i kamrarnas ordningsstadgor sist tredje dagen

efter sammanträdet kl. 10 f. m. i två exemplar avlämnas i kamrarnas

kansli, där de till andra söckendagen därefter kl. 12 på dagen böra finnas för

genomläsning tillgängliga; har ledamot icke inom sagda tid justerat sitt yttrande,

anses detsamma ändock såsom av honom justerat. Kamrarnas protokoll

från ett sammanträde skola enligt samma § ordningsstadgorna föredragas

till justering å femte söckendagen därefter, om kammaren då sammanträder,

eller i motsatt händelse vid kammarens näst därefter inträffande

sammanträde.

Kammarledamöternas yttranden böra enligt § 14 i stadgorna ofördröjligen

efter justeringen med protokollet till trycket befordras. Sistnämnda stadgande

kompletterar bl. a. § 82 riksdagsordningen, enligt vilken de i kamrarna förda

protokoll och övriga riksdagshandlingar så tidigt ske kan skola i tryck

utgivas på statens bekostnad, de senare fullständigt och protokollen i den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1. 3

mån kamrarna var för sig förordna. Kanslideputerade skola enligt § 13 reglementariska

föreskrifter för riksdagen vaka däröver, att de i kamrarna förda

protokoll samt övriga riksdagshandlingar bliva med största möjliga skyndsamhet

tryckta och till kamrarnas ledamöter utdelade. Tryckningen av protokollen

tager för närvarande i allmänhet en tid av 4 dygn i anspråk.

Riksdagens kansli skall enligt 13 § reglementariska föreskrifterna — utom

de åligganden som enligt § 80 mom. 2 riksdagsordningen tillhöra detsamma

eller uppsättandet och expedieringen av vissa för båda kamrarna gemensamma

skrivelser — i princip ombesörja tryckningen av alla de handlingar, vilka

till kamrarna inkomma eller från dem utgå.

Enligt sist nämnda grundlagsstadgande står riksdagens kansli under inseende

av kanslideputerade, vilka jämväl tillika med kamrarnas talmän och

vice talmän tillkommer att utse och förordna de tjänstemän, som riksdagen

anser för detta kansli erforderliga. Riksdagens kansli omfattar för närvarande

en kansliavdelning med en sekreterare samt en tryckeriavdelning med

en föreståndare och ett antal korrekturläsare; faktiskt sorterar också sedan

åtskilliga år en maskinskrivningsbyrå under sistnämnda avdelning.

Grunddragen i stenografkommitténs förslag: Kommittén föreslår inrättandet

av ett för båda kamrarna gemensamt stenografkansli under kanslideputerades

inseende. Stenografkansliet skall förestås av en stenografchef.

Denne skall utses av kanslideputerade tillika med kamrarnas talmän och

vice talmän. Stenografpersonalen i övrigt skall utses av kanslideputerade

ensamma. Det nuvarande antalet stenografer, sammanlagt 33, skall minskas

till 24, med skyldighet för dem att tjänstgöra i båda kamrarna; en jämkning

av antalet stenografer kan emellertid befinnas erforderlig. Endast två

stenografer (en förste stenograf eller kontrollstenograf och en stenograf)

skola samtidigt tjänstgöra i kammare. Stenograferna skola tjänstgöra i kammare

10 minuter för varje gång med uppehåll mellan inställelserna av 70

minuter (kontrollstenograferna skola tjänstgöra i kammare V2 timme åt gången

med uppehåll av 1 V2 timme). Under uppehållet genomgås stenogram samt

äger kollationering med kontrollstenografen och utskrivning på maskin rum

genom en särskild maskinskrivningsavdelning med beräknat 16 maskinskriverskor

jämte vaktmästare. Utskriften av stenogrammen överföres till stencil,

sedan den av kontrollstenografen blivit reviderad, varefter stencilerat exemplar

i tillräckligt antal omedelbart skola tillhandahållas dels till pressen dels å

kamrarnas kanslier, där de till tredje dagen därefter kl. 11 förmiddagen böra

finnas tillgängliga och inom vilken tid ledamot bör justera sitt yttrande.

Justeringstiden för kammarprotokollen föreslås förkortad till tredje dagen

efter ett plenum, om kammaren då sammanträder.

I syfte att vid omläggning av stenograf tjänstgöringen inom riksdagen trygga

fortbeståndet och rekryteringen av en kompetent stenografkår, har kommittén

föreslagit en mot den därav föranledda intensifieringen och ökningen av

arbetet svarande höjning av den till stenograferna utgående avlöningen. Slenografehefen

skall enligt förslaget erhålla ett arvode av 1,380 kr. per månad,

kontrollstenograf, motsvarande nuvarande förste stenograf, 1,200 kr.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

per månad samt förste stenograf och andre stenograf (motsvarande nuvarande

stenografer, som uppdelats i två klasser, beroende på skicklighet, rutin

och erfarenhet m. m.) resp. 1,020 och 810 kr. Till maskinskriverska skall enligt

förslaget utgå fast arvode med 150 kr. per månad samt särskild ersättning

för varje tjänstgöringstimme med 2 kr. eller 2 kr. 50 öre, beroende på

vid vilken tid arbetet utföres.

Merkostnaderna för omorganisationen av stenografförhållandena beräknas

till cirka 41,500 kr., vartill skulle komma engångskostnader på cirka

10,000 kr. för anskaffande av apparater till maskinskrivningsbyrån samt ett

särskilt arvode på 1,500 kr. för stenograf chef en under en övergångsperiod.

Kommittén har även undersökt frågan om en snabbare tryckning av riksdagsprotokollen.

En begränsning av tryckningstiden till 48 timmar skulle

medföra en beräknad kostnadsökning på 2,000 kr. och till endast 24 timmar

på 10,000 kr., frånsett ev. kostnader för korrekturläsning.

Utskottet. Det väsentliga i kommitténs förslag är, att det lägger större

vikt vid ett tidigt tillhandahållande av kammarledamöternas yttranden

än vid ett påskyndande av protokollens tryckning. Och kommitterade antaga

att, örn dessa yttranden kunde så gott som omedelbart tillhandahållas

pressen, detta också skulle medföra ett starkare intresse hos pressen för ett

exakt återgivande av debatterna. Utskottet har icke kunnat helt övertygas örn

riktigheten av detta antagande och finner av de avgivna yttrandena från

pressrepresentanter, att pressen knappast kan komma att bereda större utrymme

än nu är fallet åt riksdagens överläggningar. Utskottet håller också

före, att referaten från debatterna fortfarande komma att uppgöras omedelbart

av pressens egna referenter utan att dessa invänta, granska och sammandraga

de officiella utskrifterna av hållna anföranden, och att i sådana

undantagsfall, då man önskar exakt veta huru ett yttrande fallit, man såsom

hittills antingen erhåller det manuskript, som möjligen använts, eller

med vederbörligt tillstånd får del av stenogrammet. Någon större vinning

synes ej vara att förvänta av förslagets genomförande.

Härtill kommer att för ett sådant genomförande kommitterade själva förklarat

det vara ett oundgängligt villkor att även ojusterade yttranden göras

tillgängliga. Vid överläggningen härom hava inom utskottet framförts

principiella betänkligheter mot denna del av kommittéförslaget. Sålunda

har framhållits, att en jämförelse mellan förhållandena i vårt land och i

främmande länder, där ojusterade yttranden understundom utlämnades,

icke vöre möjlig med hänsyn till den i vår riksdag i motsats till i andra länder

praktiskt taget obegränsade yttranderätten. Genom utlämnande av o justerade

yttranden från kamrarnas kanslier skulle dessa, i trots av att justering

icke ägt rum, likvisst få en i viss mån officiell prägel och för den stora allmänheten

komma att framstå som fullt officiella. Kommittéförslagets realiserande

skulle därför medföra fara för att ledamöterna av riksdagen ansåge

sig tvungna att under pågående arbetsplena avlägsna sig från plenisalarna

för att taga del av sina upptecknade yttranden och företaga en preli
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1. 5

minär justering av dessa före deras utlämnande. Detta skulle emellertid

kunna inverka menligt på kamrarnas arbete. Det har vidare framhållits, att

ojusterade protokoll enligt grunderna för § 76 riksdagsordningen icke lämpligen

böra utlämnas, enligt vilket stadgande kammaren med talarens medgivande

kan utesluta viss del av dennes uttryck och även överläggning, som

därav följt. Utskottet anser sig med hänsyn till de anförda betänkligheterna

icke böra tillstyrka förslaget om tillhandahållande av ojusterade yttranden.

Stenograf kommittén har emellertid själv framhållit att genom ett uteslutande

av den föreslagna bestämmelsen härom skulle den bärande tanken i kommittéförslaget

bortfalla. Den avsevärda kostnadsökning, som kommittéförslagets

genomförande skulle medföra, kan då icke heller tillräckligt motiveras.

Härtill kommer lokalfrågan för stenografkåren, vilken för att kommittéförslaget

skall kunna genomföras måste lösas på ett tillfredsställande sätt, då

det eljest, såsom kommittén själv understrukit, är att befara att omläggningen

av stenografförhållandena skulle i hög grad försvåras. Utskottet hänvisar i

denna fråga till det nyligen avgivna betänkandet av riksdagshuskommittén,

där även fråga om ändrade lokalförhållanden för stenograferna dryftats och

ett förslag i ämnet framlagts.

Utskottet har i detta sammanhang haft under prövning frågan, om icke en

annan lösning av det föreliggande spörsmålet under en snar framtid kan anses

möjlig. Utskottet syftar härmed på stenografsystemets ersättande med

ett system med mekanisk ljudupptagning, kompletterat med nödigt antal stenografer.

Kommittén har visserligen avvisat tanken härpå. Utskottet har

emellertid vid de förfrågningar, som utskottet låtit göra angående försök

med dylik ljudupptagning av förhandlingarna i Stockholms stadsfullmäktige

och i norska stortinget, samt efter den demonstration av en telediphonappavat,

som ägt ruin inför utskottet av Bolinders fabriksaktiebolag, därvid en viss

del av utskottets förhandlingar upptagits på mekanisk väg, kommit till det

resultat, att frågan om mekanisk upptagning av kamrarnas förhandlingar synes

böra närmare övervägas och prövas. Även om tekniken ännu icke skulle

vara fullt färdig, har utskottet fått den uppfattning, att det tekniska problemet

i huvudsak är löst och att det inom en nära framtid bör vara så utexperimenterat,

att riksdagen borde kunna reflektera på detsamma. Riksgäldsfullmäktige

böra därför med uppmärksamhet följa den tekniska utvecklingen

på förevarande område, så att riksdagen genom deras initiativ till

bankoutskottet så snart som möjligt må komma i tillfälle att pröva frågan

om mekanisk ljudupptagning av kamrarnas förhandlingar. Enligt de upplysningar

utskottet erhållit, skulle anskaffandet av apparater för mekanisk

ljudupptagning även med så långt gående säkerhetsanordningar som deras

dubblering icke ställa sig särdeles dyrt. (Se Bil. 2.) Tvärtom har utskottet

anledning antaga, alt den stenografkår, som kan erfordras i reserv genom

införandet av dylika apparater, skulle kunna så väsentligt nedskäras, att de

totala kostnaderna för uppteckning av kammardebatterna icke endast skulle

kunna bliva lägre än de av kommittén beräknade utan även lägre än de nu
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

varande och likväl ett snabbare och mera tillförlitligt återgivande av kammardebatterna

än enligt kommittéförslaget bliva möjligt.

Ehuru utskottet alltså avstyrker kommittéförslaget anser sig utskottet i

anledning av detsamma böra göra vissa uttalanden om smärre jämkningar

i den nuvarande stenograforganisationen, vilka torde kunna genomföras utan

några ändringar i avlöningsbestämmelserna för riksdagens personal, i de

reglementariska föreskrifterna för riksdagen eller i kamrarnas ordningsstadgor.

Hinder föreligger icke att redan för närvarande med bibehållande av två

stenografkårer, en för vardera kammaren, stenograferna anställas på villkor

att de då så erfordras även tjänstgöra i medkammaren. Ett dylikt åläggande

kan för övrigt om så skulle vara av behovet påkallat redan träffas vid denna

riksdag, då anställningen endast gäller tillsvidare och icke för hel riksdag.

Gällande bestämmelser äro också tillräckligt smidigt utformade för att utan

några ändringar medgiva såväl en utökning som en begränsning av stenografernas

antal. En viss ökning av stenografernas tjänstgöringsskyldighet

synes också praktiskt genomförbar utan någon höjning av de nuvarande

avlöningarna. Enligt den av 1932 års besparingskommitté gjorda utredningen

skulle stenograferna vid nämnda riksdag hava haft ett effektivt arvode

per arbetstimme -— d. v. s. tid för stenograferingen i kammaren och för stenogrammets

utskrivning — av omkring 9 kronor. Visserligen har stenografantalet

härefter något minskats och avlöningarna undergått en mindre jämkning,

men då kammarprotokollens omfång också minskats under de senaste

riksdagarna, jämfört med vid 1932 års riksdag, torde stenografernas effektiva

arvode per arbetstimme dock knappast ligga lägre nu än då. Kanslipersonalen

inom utskotten torde för övrigt för ett ofta vida mer krävande arbete icke

hava en motsvarande ersättning. Skulle stenografernas tjänstgöring kunna

ordnas på sätt nyss berörts, skulle den i ordningsstadgorna fastställda tiden för

avlämnandet av de upptecknade yttrandena kunna begränsas. I så fall torde

även protokollens justering kunna ske tidigare än vad nu är fallet. Men även

oberoende härav synes det utskottet, som örn vissa åtgärder kunde vidtagas för

snabbare tryckning av protokollen. För det första torde utkastet till protokollen

samt ledamöternas yttranden, sedan dessa justerats av vederbörande, men innan

protokollsjusteringen verkställts i kammaren, kunna sändas till tryckning

i korrektur. Självfallet bör dock detta korrektur icke utlämnas till allmänheten

före justeringen. För det andra synes kommitténs förslag att begränsa

tryckningstiden från i regel 4 dagar efter protokollsjusteringen till 2 dagar, vilket

endast skulle medföra en obetydlig kostnadsökning på omkring 2,000

kronor, värt beaktande. Med hänsyn till att anslaget för tryckning av riksdagsprotokollen

har karaktären av förslagsanslag — en anslagsfråga, som

ännu icke prövats av riksdagen för nästa budgetår — och till att det hör till

kanslideputerades uppgift att vaka över att protokollen med skyndsamhet

tryckas, lärer ett formligt beslut av riksdagen i denna fråga icke nu behöva

fattas.

Utskottet anser sig till sist i anledning av kommitténs uttalande om riksdagens

förhållande till pressen böra framhålla möjligheten av att repre
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions-- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

7

sentanter för Tidningarnas Telegrambyrå, då så önskas, erhålla tillträde direkt

till kamrarnas plenisalar för att bättre än från läktarna kunna uppfatta

anföranden under kammardebatter.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte såvitt angår föreslagna ändringar i

reglementariska föreskrifter för riksdagen och därmed förenade

stenografkostnader avslå kommitténs förslag;

2) att riksdagen vid bifall till vad utskottet under 1) hemställt

måtte uppdraga åt utskottet att överlämna till fullmäktige

i riksgäldskontoret ett exemplar av förevarande utlåtande;
3)

att motion I: 200 måtte anses besvarad genom vad utskotten

ovan under 1) och 2) hemställt.

Stockholm den 23 april 1937.

På sammansatta konstitutions- och bankoutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: från konstitutionsutskottet: herrar Reuterskiöld, Strömberg, Gustaf Adolf

Björkman, Källman, Lindskog, Fast, Holmbäck* och Vougt; samt

från bankoutskottet: herrar Åkerberg*, Leffler, Ström* i Lidköping, Holmgren,

Andersson i Falkenberg, Gustavson i Västerås*, Osberg och Bodin i

Visby.

1) av herr Åkerberg.

2) av herr Vougt, som ansett att utskottets motivering bort erhålla följande

lydelse:

»Utskottet. Utskottet anser ett snabbare tillhandahållande av riksdagsprotokollen

vara ett önskemål, som riksdagen ej längre kan underlåta att taga

hänsyn till. De opinionsyttringar, som i pressen framkommit för en sådan

reform i samband med att Publicistklubbens ordförande och Svenska Journalistföreningens

ordförande vid 1936 års riksdag väckte sina motioner, vittna

tydligt om tidningarnas intresse för saken. Vid omprövningen av stenografkommitténs

förslag har utskottet emellertid ej kunnat förvissa sig örn att den

jämförelsevis dyrbara stenografkår, som enligt detta förslag skulle nu rekryteras

efter nya linjer, verkligen bleve i stånd att åstadkomma tillförlitliga

protokoll med den åsyftade snabbheten. Utan att ingå på frågan huruvida

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservationer:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

utlämnandet av ojusterade utskrifter i annan ordning än genom vederbörande

talare själva är förenligt med grunderna för § 76 riksdagsordningen — en

fråga, som torde kunna dryftas då ärendet någon av de närmaste riksdagarna

åter kan komma upp till behandling -— har utskottet ansett sig böra taga under

övervägande huruvida icke genom en övergång till mekanisk upptagning

av anförandena i kamrarna ett påskyndande av protokollens tillhandahållande

kan ske.

Kommittén har visserligen avvisat tanken härpå. Utskottet har emellertid

---(= utskottet å sid. 5 f.)---bliva möjligt.

Då utskottet sålunda känner sig förvissat örn möjligheten att verkställa en

omläggning enligt ovannämnda grunder finner utskottet icke anledning att

föreslå sådana ändrade dispositioner beträffande stenograforganisationen,

stenografernas tjänstgöringsskyldighet m. m., som eljest kunde företagas

inom den nuvarande organisationens ram. Dock borde redan nu kunna tagas

under övervägande att utkastet till protokollen samt ledamöternas yttranden,

sedan dessa justerats av vederbörande, men innan protokollsjusteringen

verkställts i kammaren, kunna sändas till tryckning i korrektur.

Utskottet anser sig till sist---(= utskottet å sid. 7)---under

kammardebatter.»

3) av herr Holmbäck, som anfört:

I likhet med utskottets majoritet anser jag att icke för närvarande så ingående

åtgärder böra vidtagas som föreslagits av kommittén. Däremot bör

man enligt min uppfattning under nästa riksdag göra försök med den av

kommittén framlagda regeln örn omedelbar utskrift av stenogrammen. Någon

svårighet att anordna ett dylikt försök torde icke möta, om riksdagen

lämnar de stenografer, som på grund av försöket med det nya systemet under

någon tid icke kunna uppehålla sina andra befattningar, skälig ersättning

därför. Under försöket torde man kunna dels pröva den av kommittén

föreslagna grundsatsen att utskrifterna av stenogrammen omedelbart i stencil

tillställas pressen, dels den danska regeln, att utskriften omedelbart färdigställes

i »fortryk», som utlämnas till talarna att av dem eventuellt överlämnas

till pressen, och dels det engelska systemet, att utskrifterna omedelbart

tryckas för att redan dagen efter debatten publiceras med rätt för talarna

att till ett följande definitivt tryck göra de rättelser, de önska.

Jag hemställer alltså,

att riksdagen ville giva riksgäldsfullmäktige i uppdrag att

vid början av 1938 års riksdag inkomma med förslag till

försöksåtgärder i enlighet med vad ovan angivits för snabbare

tillhandahållande av de stenografiska referaten från

riksdagens debatter.

4) av herrar Gustaf Adolf Björkman och Lindskog, som yrkat bifall till

i kommitterades betänkande framlagda förslag.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

9

Bilaga l.

Förslag

till

ändringar i Avlöningsbestämmelser för personal hos riksdagens kamrar,

utskott och kansli m. m.

1 §•

Avlöningen utgår--— för månad:

Kamrarna:

Sekreterare .......................................... kr. 1 260: —

Notarie (stomnotarie) .................................. » 780: —

Förste kanslist ........................................ » 648: —

Riksdagens kansli:

Riksdagens stenografkansli:

Kontrollstenograf .............................

Förste stenograf ..............................

Andre stenograf ..............................

Skrivbiträde .................................

kr. 1 200: —

» 1 020: —

» 810: —

» 150: —

Till skrivbiträde utgår härjämte särskild ersättning med 2 kronor eller,

därest tjänstgöring äger rum å tid efter kl. 7 e. m., kronor 2:50 för var

tjänstgöringstimme.

Anm. Till kontrollstenograf, vilken tillika förordnats att vara stenograf chef, utgår ett

särskilt arvode av 180 kronor för månad. Arvodet upphör, sedan stenografchef vid påföljande

riksdag blivit utsedd.

2 §•

3 §.

Arvodena upphöra:

för kamrarnas sekreterare och notarien samt två kanslister---av
slutande

tilländagå^,

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 3 avd. Nr 1.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

Förslag

till

ändringar i Reglementariska föreskrifter för riksdagen samt i kamrarnas

ordningsstadgor.

Reglementariskalföreskrifter.

§ 13.

Utom de —--ledamöter utdelas.

De ledamöter, vilka hava inseende över riksdagens kansli (kanslideputerade),

böra vaka---ledamöter utdelas.

§ 13 a.

Uppteckning och utskrift av yttranden, som ledamöter vid kammares

sammanträde avgiva, besörjes genom ett särskilt riksdagens stenograf kansli

under inseende av kanslideputerade, vilka jämväl tillkommer att utse och

förordna de tjänstemän, som för detta kansli anses erforderliga.

Stenografkansliet förestås av en stenografchef, vilken utses av kanslideputerade

tillika med kamrarnas talmän och vice talmän.

Erforderliga föreskrifter rörande tjänstgöringen inom stenografkansliet

meddelas av kanslideputerade efter stenografchefens hörande.

Ordningsstadgorna.

§ 14.

l:o. Vid kammarens---kammarens beslut. Detta protokoll skall

å tredje dagen därefter, örn kammaren — — — anteckning därom.

Justering av---eljest meddelas.

2:o. Yttranden, som ledamöter vid kammarens sammanträde avgiva,

skola, så vitt ske kan, ordagrant av de för sådant ändamål å riksdagens stenografkansli

anställda tjänstemännen upptecknas och samma dag, försedda

med uppsättarens namnteckning, för justering tillställas respektive ledamöter

ävensom i tillräckligt antal exemplar överlämnas till kammarens kansli,

där de till tredje dagen därefter kl. 11 förmiddagen böra finnas tillgängliga.

Ledamot, som före utgången av nämnda tid justerar sitt yttrande, bör därom

göra anteckning å det honom tillställda exemplaret, vilket därefter skall till

kammarens kansli överlämnas; dock vare annan ledamot obetaget att påkalla

särskild justering av yttrandet inför kammaren vid det i 1 mom. omförmälda

tillfälle. Har ledamot icke inom stadgad tid justerat sitt yttrande,

anses detsamma ändock såsom av honom justerat. Yttrandena böra därefter

med protokollet ofördröjligen till trycket befordras.

3:o. Hålles sammanträde---därvid yttrats.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

11

Bilaga 2.

Till Ordföranden i Sammansatta Konstitutions- och Bankoutskottet.

I anslutning till den praktiska demonstration av en Telediphoneanläggning,

som vi bereus tillfälle utföra vid utskottets sammanträde fredagen den

9 ds., bedja vi härmed vördsamt få framlägga några synpunkter på frågan

örn mekanisk upptagning av förhandlingarna i riksdagens kamrar.

Vid det utförda provet i utskottet påbörjades förhandlingarna kl. 11 och

avslutades omkring kl. 13, varvid sammanlagt 18 vaxrullar, motsvarande c:a

18,000 ord upptogos. Utskrivningen härav ombesörjdes av 3 st. maskinskriverskor

och förelåg fullt färdig och duplicerad kl. 18, varför utskrivningen

inkl. lunchuppehåll för maskinskriverskorna i detta fall krävde 5 timmar

längre tid än förhandlingarna.

Härvid bör hänsyn tagas till att två av dessa maskinskriverskor icke tidigare

använt Ediphone och den tredje icke tidigare sysslat med riksdagsreferat

och därför ej var tillräckligt insatt i de avhandlade frågorna. Utskrivningen

bör därför med vältränad personal, som är tillräckligt insatt i avhandlade

ärenden, kunna gå avsevärt snabbare. Dessutom hade vi kalkylerat med 7

maskinskriverskor för att hålla jämna steg med förhandlingarna, men provet

skedde av kostnadsskäl endast med 3. Örn med samma skrivhastighet

7 st. maskinskriverskor hade ombesörjt utskriften hade denna förelegat klar

omkring kl. 14, alltså inom 1 timme efter förhandlingarnas slut.

Skall en upptagning av riksdagsreferaten per Telediphone ske bör maskinanläggningen

vara dubbel i bägge kamrarna för att erhålla full säkerhet mot

driftsavbrott. Anskaffningskostnaderna härför bliva alltså:

4 st. Telediphoner modell 24, dubbelapparater,

å kronor 4,950:— .................... kronor 19,800:—-

16 » Pro-technic Ediphone sekreterareapparater,

å kronor 1,390:— .................... » 22,240: —

C:a 225 » Mikrofoner ........................ . . c:a » 45,000: —

c:a kronor 87,000: —

Hår ovan har kalkylerats med en mikrofon i varje dubbelbänk.

Skulle den reformen kunna genomföras, att alla anföranden hållas från

kamrarnas talarstolar, kan antalet mikrofoner reduceras till max. 5 st. per

kammare. Härvid har tänkts en mikrofon för talmannen, en st. till vardera

talarstol samt event, två till statsrådens förfogande. — Kostnaderna för en

dylik anläggning blir då:

4 st. Telediphoner modell 24 dubbelapparater, å kronor

4,950:— ................................ kronor 19,800: —

16 » Pro-technic Ediphone sekreterareapparater, å kronor

1,390:—................................ » 22,240: —

10 » Mikrofoner .............................. c:a » 3,000:—-

c:a

kronor 45,000

Å ovanstående priser har icke räknats några kvantitetsrabatter utan hava

i stället installationskostnaderna inkluderats. För utskrivningen har beräknats

8 st. maskinskriverskor med var sin avlyssningsapparat per kammare,

alltså en i reserv i vardera kammaren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt konstitutions- och bankoutskotts utlåtande Nr 1.

För skötseln av apparaterna ävensom vid alt. I in- och urkoppling av

mikrofonerna för de olika talarna erfordras en vaktmästare per kammare.

För att övervaka utskrivningen samt läsa korrektur på de första referaten

erfordras tre justeringsmän per kammare, vilka alternerande äro närvarande

vid debatterna.

Amorteras Telediphone-anläggningen på 5 år blir den årliga amorteringen

i alternativ I kronor 17,400: — samt i alternativ II kronor 9,000: —- eller med

tillägg av kostnaderna för event, reparationer, underhåll av maskinerna,

strömförbrukning samt vaxrullar i alternativ I c:a kronor 20,000:— och i

alternativ II c:a kronor 11,500:—. Anläggningens livslängd kommer visserligen

att bliva avsevärt större, men bör den ju amorteras på ganska kort tid

för att därefter, om så skulle vara önskvärt, kunna ersättas med modernare

apparatur.

Av priset på den i alternativ I föreslagna anläggningen torde endast c:a

25 % behöva gå till utlandet medan resten kommer svenska företag till godo.

Vid provet i utskottet voro av praktiska skäl samtliga mikrofoner hela

tiden inkopplade, varför alla ljud i rummet uppfångades av dem. Dessutom

bade på grund av ett för litet antal mikrofoner en del talare placerats väl

långt ifrån dessa.

Skulle systemet däremot genomföras i kamrarna är det möjligt att inmontera

en mikrofon i varje dubbelbänk (alternativ I) och kommer då endast

talaren vid varje tillfälle att hava sin mikrofon inkopplad, varför inga andra

ljud från kammaren uppfångas och registreras.

En ofta långt ifrån talaren sittande referent torde många gånger hava

skärare att uppfånga ett anförande, då han ju samtidigt även hör allt sorl

från kammaren medan mikrofonerna ju alltid befinna sig omedelbart intill

talaren. Dessa mikrofoner kunna utföras så att de icke uppfånga några ljud

på större avstånd från mikrofonen än c:a lVs å 2 meter. Ett utskrivet referat

kan ju även vid tveksamma fall avlyssnas ånyo för att vinna full klarhet

om vad som verkligen sagts.

Genom att övergå till en mekanisk upptagning av debatterna med hjälp

av en Telediphone-anläggning är det möjligt erhålla ett lika snabbt referat

som genom kommitténs förslag till avsevärt lägre kostnader och torde kostnaderna

t. o. m. avsevärt komma att understiga de nuvarande. Ett referat

genom mekanisk upptagning torde dessutom vara kvalitativt jämnställt om

ej ännu tillförlitligare.

Stockholm den 21 april 1937.

BOLINDERS FABRIKS AKTIEBOLAG.

B. Dahlen.

Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

371914

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.