Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1

1937-01-28 · 11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1937:1, Konstitutionsutskottets memorial Nr 1

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 28 januari 1937 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift å vissa vilande

förslag till ändringar i grundlagarna.

Till grundlagsenlig behandling får utskottet härmed för riksdagen anmäla

följande under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen

såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar, vilka utskottet

funnit icke stå i sådant samband med övriga vilande grundlagsförslag

eller med lagstiftningsfrågor, direkt sammanhängande med vilande grundlagsförslag,

att hinder föreligga för omedelbart upptagande av dem till slutligt

avgörande.

övriga från sistförflutna fyraårsperiod vilande grundlagsförslag kommer

utskottet att anmäla i senare memorial.

Förslag

till ändringar i grundlagarna, hänskjuta till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

1) a) angående ändrad lydelse av §§ 53 och 54 regeringsformen och §§ 33,

35—37, § 38 morn. 2 samt §§ 44, 50, 75 och 78 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett statsutskott,

ett bevillningsutskott, ett bankoutskott,

två lagutskott samt ett jordbruksutskott

med den sammansättning

och de uppgifter, som i riksdagsordningen

bestämmas.

Å urtima--— förekommande

ärenden.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas

beredning tillsätta dessa utskott:

ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två lagutskott

samt ett jordbruksutskott med

den sammansättning och de uppgifter,

som i riksdagsordningen bestämmas.

Å urtima---förekommande

ärenden.

§ 54.

Vid varje riksdag skola kamrarna

utse en nämnd av sexton ledamöter

att med Kolningen rådpläga om ären
-

8 54.

Ledamöterna av riksdagens i föregående

§ omförmälda utrikesutskott

vare ock ledamöter av en nämnd med

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

den, som angå rikets förhållande till

främmande makter. Rådplägning

med denna utrikesnämnd bör i alla

utrikesärenden av större vikt äga

rum före avgörandet. Då ärende förekommer

till behandling, skola alla

tillgängliga handlingar och upplysningar

meddelas. De beslut Konungen

fattar i ärenden, som varit föremål

för rådplägning med nämnden,

varde delgivna dess ledamöter senast

vid nästa sammanträde.

Ministern för —--erhålla be
tydelse.

Nämndens ledamöter---tyst
nadspliktens

iakttagande.

(Föreslagen lydelse.)

uppgift att med Konungen rådpläga

om ärenden, som angå rikets förhållande

till främmande makter. Rådplägning

med denna utrikesnämnd

bör i alla utrikesärenden av större

vikt äga rum före avgörandet. Då

ärende förekommer till behandling,

skola alla tillgängliga handlingar och

upplysningar meddelas. De beslut

Konungen fattar i ärenden, som varit

föremål för rådplägning med

nämnden, varde delgivna dess ledamöter

senast vid nästa sammanträde.

Ministern för---erhålla be
tydelse.

Nämndens ledamöter---tyst
nadspliktens

iakttagande.

Riksdagsordningen.

§ 33.

1. Så snart---vice talman.

Närmare bestämmelser —--

beslutad stadga.

2. Innan val---levnadsåren

äldst.

3. Där talman — — — vice talman.

4. Vid samtidigt---förfallet

upphört.

§ 35.

Vardera kammaren äger utse och

förordna sin sekreterare. Den betjäning,

som vardera kammaren i övrigt

för sig under riksdagen anser nödig,

tillsättes av talmannen och några

utav kammaren därtill utsedda ledamöter,

efter samråd med sekreteraren.

§ 36.

1. Vill Konungen---omedel
bart

upplöst.

§ 33.

1. Så snart---vice talman.

Närmare bestämmelser — — —

beslutad stadga.

2. Innan val---levnadsåren

äldst.

3. Där talman — — — vice talman.

4. Vid samtidigt--— förfallet

upphört.

5. Vardera kammaren äger utse och

förordna sin sekreterare. Den betjäning,

som vardera kammaren i övrigt

för sig under riksdagen anser nödig,

tillsättes av talmannen och några

utav kammaren därtill utsedda ledamöter,

efter samråd med sekreteraren.

§ 35.

1. Vill Konungen---omedel
bart

upplöst.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

3

(Nuvarande lydelse.)

2. Då riksdag--— vara avslu
tad.

Vill Konungen---omedelbart

avslutad.

(Föreslagen lydelse.)

2. Då riksdag---vara avslu
tad.

Vill Konungen — — — omedelbart

avslutad.

Ärendenas beredning.

§ 37.

1. Å varje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett

statsutskott, ett bevillningsutskott,

ett bankoutskott, två lagutskott samt

ett jordbruksutskott. Dessa riksdagens

ständiga utskott skola bestå:

konstitutionsutskottet av tjugu, statsutskottet

av tjugufyra, bevillningsutskottet

av tjugu, bankoutskottet av

sexton, vartdera lagutskottet av sexton

samt jordbruksutskottet av sexton

ledamöter, vilka vardera kammaren

till halva antalet inom sig väljer;

ankommande på kamrarnas

sammanstämmande beslut att, när

sådant finnes vara av nöden, tillsätta

särskilt utskott för upptagande av

frågor, som tillhöra ständigt utskotts

behandling, så ock att, därest utskott

anmäler behov av förstärkning i ledamöternas

antal, sådant bevilja.

2. Vardera kammaren äger ock

inom sig utse suppleanter att, när utskottsledamöter

avgå eller få förfall,

i deras ställe inträda.

3. Därest i---kammaren till
sättas.

4. Å urtima---förekomman
de

ärenden.

§ 36.

1. Å varje lagtima riksdag skola,

inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett utrikesutskott, ett konstitutionsutskott,

ett statsutskott, ett

bevillningsutskott, ett bankoutskott,

två lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott

skola bestå: utrikesutskottet av

sexton, konstitutionsutskottet av tjugu,

statsutskottet av tjugufyra, bevillningsutskottet

av tjugu, bankoutskottet

av sexton, vartdera lagutskottet

av sexton samt jordbruksutskottet

av sexton ledamöter, vilka vardera

kammaren till halva antalet

inom sig väljer; ankommande på

kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara av

nöden, tillsätta särskilt utskott för

upptagande av frågor, som tillhöra

ständigt utskotts behandling, så ock

att, därest annat utskott ån utrikesutskottet

anmäler behov av förstärkning

i ledamöternas antal, sådant bevilja.

2. Vardera kammaren utser ock

inom sig suppleanter att, när utskottsledamöter

avgå eller få förfall,

i deras ställe inträda. Antalet suppleanter

i utrikesutskottet skall vara åtta

från vardera kammaren.

3. Därest i---kammaren till
sättas.

4. Å urtima —--förekomman
de

ärenden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

5. Valen till — — — beslutad

stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd

eller regeringsråd i utskott eller

val till utskott deltaga.

Ej heller---i § 39 mom. 2

förmäles.

§ 38.

(Föreslagen lydelse.)

5. Valen till — — — beslutad

stadga.

6. Ej må statsrådsledamot, justitieråd

eller regeringsråd i utskott eller

val till utskott deltaga, dock att beträffande

utrikesutskottet gäller vad i

§ 37 mom. 2 sägs.

Ej heller---i § 39 mom. 2

förmäles.

§ 37.

1. Utrikesutskottet skall meddela

utlåtanden och avgiva förslag i anledning

av dit hänvisade frågor, som

angå rikets förhållande till främmande

makter och ej tillhöra annat utskotts

behandling.

2. Då något av Konungen för

riksdagen framlagt ärende förekommer

till behandling i utskottet, skola

alla tillgängliga handlingar delgivas

utskottet.

Ministern för utrikes ärendena må

själv eller genom ämbets- eller tjänsteman

meddela utskottet muntliga

eller skriftliga upplysningar.

3. I den män Konungen eller utskottet

med hänsyn till rikets säkerhet

eller andra av förhållandet till

främmande makt betingade, synnerligen

viktiga skäl finner upplysningar,

som meddelas i visst ämne,

böra hemliga hållas, vare utskottets

ledamöter till tystnadsplikt förbundna.

Ledamot, så ock suppleant, skall

första gången han är närvarande

vid sammanträde med utskottet avgiva

försäkran örn tystnadspliktens

iakttagande.

§ 38.

2. Utskottet skall vidare meddela 2. Utskottet skall vidare meddela

utlåtanden och avgiva förslag i an- utlåtanden och avgiva förslag i an
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

5

(Nuvarande lydelse.)

ledning av dit hänvisade frågor, som

antingen angå stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

örn statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen, om kommandomål,

om förvärvande och förlust

av medborgarrätt, om rikets vapen

och flagga, örn allmänt kyrkomöte

och om allmän folkomröstning

i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts

behandling, eller ock röra

överenskommelser med främmande

makter i sådana ämnen.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband

med ämne, som tillhör visst ständigt

utskotts behandling, må frågan kunna

till nämnda utskott hänvisas, ändå

att den enligt föreskrifterna i §§

38—43 skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

§ 50.

Den i 54 § regeringsformen omförmälda

utrikesnämnd skall bestå av

åtta ledamöter från vardera kammaren.

De skola inom sex dagar efter

riksdagens öppnande väljas på sätt

örn val till utskott är stadgat. Sedan

valet ägt rum, skall vardera kammaren

i samma ordning utse åtta suppleanter.

Ledamot utövar sin befattning

till dess nytt val förrättas vid

nästa riksdag, dock att ledamot,

som avgår ur riksdagen innan den

tid, för vilken han blivit vald till riksdagsman,

tilländalupit, eller som utnämnes

till statsråd, ej vidare skall

(Föreslagen lydelse.)

ledning av dit hänvisade frågor, som

angå stiftande, ändring, förklaring eller

upphävande av kommunallagarna

samt av lagar och författningar

om statsrådets ansvarighet, om statsdepartementen,

örn kommandomål,

om förvärvande och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och flagga,

örn allmänt kyrkomöte och örn

allmän folkomröstning i ämnen, som

ej tillhöra annat utskotts behandling.

§ 44.

Finnes fråga äga nära samband

med ämne, som tillhör visst ständigt

utskotts behandling, må frågan kunna

till nämnda utskott hänvisas, ändå

att den enligt föreskrifterna i §§

37—43 skolat handläggas av annat

ständigt utskott.

§ 50.

Val av ledamöter och suppleanter i

utrikesutskottet, varom stadgas i §

36, gäde ock som val av ledamöter

och suppleanter till den i § 54 regeringsformen

omförmälda utrikesnämnd.

Ledamot av nämnden utövar

sin befattning till dess nytt val till

utrikesutskott förrättas, dock att ledamot,

som avgår ur riksdagen innan

den tid, för vilken han blivit vald till

riksdagsman, tilländalupit, eller som

utnämnes till statsråd, ej vidare skall

anses tillhöra nämnden. Förordnar

Konungen om nya val till båda kamrarna

eller den ena av dem, behålle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

anses tillhöra nämnden. Förordnar

Konungen om nya val till båda kamrarna

eller den ena av dem, Lehålle

utan hinder därav nämndens ledamöter

sina befattningar.

Inträffar ledighet---nämn
dens

sammanträden.

Konungen sammankallar — — —

förordnar Konungen.

Skulle minst —--nämnden

sammankallad.

Ledamot av---bestämda

grunder.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,

och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola bliva gällande,

böra vara enkla, hoprullade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas

namn som från oriktighet i anseende

till deras antal; dock skall i fråga om

val till utskott gälla, vad uti den i

37 § 5 mom. omförmälda stadga finnes

föreskrivet. Mellan personer, som

vid val undfått lika antal röster, skiljes

genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,

som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos kamrarna och utskotten

anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 37 § 5 mom.

omförmälda stadga, äger riksdagen

eller i ämne, som angår kammare enskilt,

denna kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som mot

grundlag eller annan gällande lag

strider.

(Föreslagen lydelse.)

utan hinder därav nämndens ledamöter

sina befattningar.

Inträffar ledighet — — — nämndens

sammanträden.

Konungen sammankallar---

förordnar Konungen.

Skulle minst —--nämnden

sammankallad.

Ledamot av — — — bestämda

grunder.

§ 75.

Alla val skola ske med slutna sedlar,

och iakttages därvid, att namnsedlarna,

så framt de skola bliva gällande,

böra vara enkla, hoprullade,

omärkta och fria såväl från all tvetydighet

i anseende till personernas

namn som från oriktighet i anseende

till deras antal; dock skall i fråga om

val till utskott gälla, vad uti den i

36 § 5 mom. omförmälda stadga finnes

föreskrivet. Mellan personer, som

vid val undfått lika antal röster, skiljes

genom lottning, när så erfordras.

§ 78.

De reglementariska föreskrifter,

som för riksdagsgöromålen och ordningen

hos kamrarna och utskotten

anses nödiga till iakttagande jämte

grundlagarna och den i 36 § 5 mom.

omförmälda stadga, äger riksdagen

eller i ämne, som angår kammare enskilt,

denna kammare att fastställa.

Ej må något däri införas, som mot

grundlag eller annan gällande lag

strider.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

7

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

b) angående ändrad lydelse av § 2 4:o tredje stycket tryckfrihetsförordningen.

§ 2. § 2.

4:o----------

Att protokoll, hållna hos Konungen

i ministeriella ärenden och kommandomål,

eller statsrådets protokoll

och handlingar, eller riksståndens, eller

utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets,

rörande statsrådet eller

rörande upplysningar, som prövats

böra hemliga hållas, eller banko-

och riksgäldsverkens, eller banko-

och statsutskottens, eller revisorers

över banko- och riksgäldsverken,

rörande samma verks hemliga ärenden,

icke kunna före femtio år efter

protokollets eller handlingens datum

till tryckning fordras, eller, utan vederbörandes

tillstånd, utbekommas.

Utgivas sådana--— icke uppen
bara.

4:o----------

Att protokoll, hållna hos Konungen

i ministeriella ärenden och kommandomål,

eller statsrådets protokoll och

handlingar, eller riksståndens, eller

utrikesnämndens, eller konstitutionsutskottets,

rörande statsrådet eller utrikes-

och konstitutionsutskottens rörande

upplysningar, som prövats böra

hemliga hållas, eller banko- och

riksgäldsverkens, eller banko- och

statsutskottens, eller revisorers över

banko- och riksgäldsverken, rörande

samma verks hemliga ärenden, icke

kunna före femtio år efter protokollets

eller handlingens datum till

tryckning fordras, eller, utan vederbörandes

tillstånd, utbekommas. Utgivas

sådana — -—- — icke uppenbara.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 36 år 1936 i anledning av

en inom riksdagen väckt motion.

Första kammarens protokoll den 27 maj 1936.

Andra kammarens protokoll den 27 maj 1936.

2) angående ändrad lydelse av § 60 regeringsformen.

(Föreslagen lydelse.)

(Nuvarande lydelse.)

§ 60.

Till bevillningar räknas tull- och

accismedlen, postmedlen, chartae-sigillataeavgiften,

husbehovsbrännerimedlen

samt vad varje riksdag dessutom

särskilt såsom bevillning sig

åtager. Ej må några allmänna avgifter,

av vad namn och beskaffenhet

som helst, utan riksdagens samtycke

kunna förhöjas, tullen å inkommande

och utgående spannmål allena

§ 60.

Till bevillningar räknas tull- och

accismedlen, postmedlen, cliartae-sigillataeavgiften,

husbehovsbrännerimedlen

samt vad varje riksdag dessutom

särskilt såsom bevillning sig

åtager. Ej må några allmänna avgifter,

av vad namn och beskaffenhet

som helst, utan riksdagens samtycke

kunna förhöjas, tullen å inkommande

och utgående spannmål allena

opaginerad Kontrollera mot PDF

.8

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

undantagen. Ej heller må Konungen

statens inkomster förpakta eller, till

vinning för Sig och kronan eller enskilda

personer och korporationer,

några monopolier fastställa.

(Föreslagen lydelse.)

undantagen. Ej heller må statens inkomster

förpaktas eller, till vinning

för kronan eller enskilda personer

och korporationer, några monopolier

fastställas utan genom lag stiftad av

Konung och riksdag samfällt i den

ordning § 87 stadgar.

Hänvisning: Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32 år 1936 i anledning av

inom riksdagen väckta motioner.

Första kammarens protokoll den 28 mars 1936.

Andra kammarens protokoll den 28 mars 1936.

, 3) angående ändrad lydelse av § 44 regeringsformen och § 5 successionsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

Regeringsformen.

§ 44.

Ingen prins av det konungsliga

huset, det vare sig kronprins, arvfurste

eller furste, må gifta sig utan

Konungens vetskap och samtycke.

Sker det ändock; havé han förverkat

arvsrätt till riket både för sig, barn

och efterkommande.

§ 44.

Ingen prins av det konungsliga

huset, det vare sig kronprins, arvfurste

eller furste, må gifta sig, med

mindre Konungen, sedan statsrådets

tankar inhämtats, därtill lämnat samtycke.

Sker det ändock; havé han

förverkat arvsrätt till riket både för

sig, barn och efterkommande.

Successionsordningen.

§ 5.

Prins av det kungl, huset må ej

gifta sig utan Konungens vetskap och

samtycke. Sker det ändock, havé han

förverkat arvsrätt till riket för sig,

barn och efterkommande. Lag samma

vare, örn han, med eller utan

Konungens vetskap och samtycke,

tager till gemål enskild svensk eller

utländsk mans dotter. Dock vare honom

ej förment, att med Konungens

vetskap och samtycke taga gemål av

svenska konungahuset, inom, i

svensk lag, ej förbudna leder.

§ 5.

Prins av det kungl, huset må ej

gifta sig, med mindre Konungen, sedan

statsrådets tankar inhämtats, därtill

lämnat samtycke. Sker det ändock,

havé han förverkat arvsrätt till

riket för sig, barn och efterkommande.

Lag samma vare, om han, med

eller utan sådant samtycke, tager till

gemål enskild svensk mans dotter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

9

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 261 till 1936 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 35 år 1936.

Första kammarens protokoll den 27 maj 1936.

Andra kammarens protokoll den 27 maj 1936.

Anmärkning: Det av Kungl. Maj:t framlagda grundlagsändringsförslaget har

av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.

4) angående ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen.

(nuvarande lydelse.)

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad

än den, som vid valtillfålle

personligen sig inställer; dock att dels

sådan valberättigad, som genom

frånvaro från valdistriktet till följd av

yrkes- eller tjänsteförpliktelse är förhindrad

att personligen inställa sig

vid valtillfället, må, i den utsträckning

och under de villkor, som stadgas

i vallagen, utan sådan inställelse

avgiva valsedel, dels ock make må, i

den ordning, som stadgas i nyssnämnda

lag, avgiva valsedel genom andra

maken, därest denna är röstberättigad.

(Föreslagen lydelse.)

§ 24.

Rösträtt må ej utövas av annan valberättigad

än den som, på sått i vallagen

sägs, vid valförrättning personligen

sig inställer; dock att dels sådan

valberättigad, som till följd av vistelse

utom riket eller yrkes- eller tjänsteförpliktelse

är förhindrad att iakttaga

sådan inställelse, må, i den utsträckning

och under de villkor som

stadgas i nyssnämnda lag, före valet

avgiva valsedel, dels ock make må, i

den ordning som stadgas i samma

lag, avgiva valsedel genom andra

maken, därest denna är röstberättigad.

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 216 till 1934 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 16 år 1934.

Första kammarens protokoll den 12 maj 1934.

Andra kammarens protokoll den 12 maj 1934.

Anmärkning: Det av Kungl. Maj:t framlagda grulndlagsändringsförslaget

har av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.

1934 års riksdag har under förutsättning och villkor, att det under

förevarande punkt 4) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 24 riksdagsordningen

blir slutligt genomfört, antagit Lag om ändring i vissa

delar av lagen den 26 november 1920 örn val till riksdagen, innebärande

införande av institutet röstning å annan ort.

5) angående ändrad lydelse av § 3 tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 3.

(Föreslagen lydelse.)

§ 3.

8:o. Smädliga uttryck örn rikets 8:o. Smädliga uttryck örn den

ämbets- och tjänstemän, i och för som innehar ämbete, tjänst eller anBihanq

till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. Nr 1. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

(Nuvarande lydelse.)

ämbetet; brottet skall straffas efter

allmän lag.

9:o. Smädliga, förgripliga---

kunna konfiskeras.

(Föreslagen lydelse.)

nan allmän befattning, i och för befattningen;

brottet skall straffas enligt

allmän lag.

Falska rykten eller lögnaktiga uttalanden,

ägnade att framkalla fara

för den allmänna ordningen eller att

väcka förakt för offentlig myndighet

eller annat organ som äger besluta i

offentliga angelägenheter; brottet

skall straffas med fängelse från och

med en månad till och med två år

eller med böter från och med trettiotre

riksdaler sexton skillingar till och

med ettusen riksdaler, och skriften

konfiskeras.

9:o. Smädliga, förgripliga — —

— kunna konfiskeras.

Falska rykten eller lögnaktiga uttalanden,

ägnade att framkalla fara

för rikets säkerhet; brottet straffes

med straffarbete från och med två

månader till och med två år eller

med fängelse från och med en månad

till och med två år eller, där omständigheterna

äro synnerligen mildrande,

med böter från och med trettiotre

riksdaler sexton skillingar till och

med ettusen riksdaler, och skriften

konfiskeras.

12 :o. Lögnaktiga uppgifter och

vrängda framställningar till allmänhetens

förvillande och förledande;

brotten umgällas med böter från trettiotre

riksdaler sexton skillingar till

och med etthundra riksdaler, och

skriften konfiskeras; skolande med

böter till enahanda belopp beläggas

inbjudningar till deltagande uti inländskt

lotteriföretag, som ej tillåtet

är, ävensom i utländskt lotteri.

12 :o. Lögnaktiga uppgifter och

vrängda framställningar till allmänhetens

förvillande och förledande i

andra fall än ovan i denna paragraf

är sagt; brottet umgålles med böter

från och med trettiotre riksdaler sexton

skillingar till och med ettusen

riksdaler, och skriften konfiskeras;

skolande med böter till enahanda belopp

beläggas inbjudningar till deltagande

uti inländskt lotteriföretag,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1.

11

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

som ej tillåtet är, ävensom i utländskt

lotteri.

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 235 till 1936 års riksdag, i vad den

avsåg § 3 tryckfrihetsförordningen.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 44 år 1936.

Första kammarens protokoll den 16 juni 1936.

Andra kammarens protokoll den 16 juni 1936.

Anmärkning: Det av Kungl. Majit framlagda förslaget till ändrad lydelse

av § 3 tryckfrihetsförordningen har av riksdagen i oförändrad form antagits

såsom vilande.

Stockholm den 28 januari 1937.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Gustaf Adolf Börkman, Stendahl, Källman,

Fredrik Ström, Västberg, Karl Bodin, Nils Andersson, Andersson i Igelboda,

Fast, Bengtsson, Vougt, Andersson i Malmö, Nordström i Torsby, Wallerius,

Werner i Höjen, Mosesson och Hellberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:16 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1937:17 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar. a1 i texten
  3. Rskr. 1937:18 Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar. s. 7 i texten