Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 79 och 88 §§ lagen den 6 juni 1930

1937-04-23 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1937:16, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 79 och 88 §§ lagen den 6 juni 1930

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

79 och 88 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 251) örn kommunalstyrelse

på landet m. m.

Till konstitutionsutskottets handläggning hava båda kamrarna den 9 mars

1937 hänvisat en av Kungl. Maj:t till riksdagen avlåten proposition, nr 169,

däri Kungl. Majit under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden den 29 januari 1937 föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade, här nedan intagna förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 79 och 88 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 251) om kommunalstyrelse på landet;

2) lag angående ändrad lydelse av 74 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om

kommunalstyrelse i stad;

3) lag angående ändrad lydelse av 66 § lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om

f örsamlingsstyrelse;

4) lag angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

örn landsting;

5) lag angående ändrad lydelse av 63 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

örn kommunalstyrelse i Stockholm; och

6) lag angående ändrad lydelse av 69 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om

församlingsstyrelse i Stockholm.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för propositionen, får utskottet,

i den mån ej redogörelse därför lämnas här nedan, hänvisa till propositionen

och därvid fogat utdrag av statsrådsprotokollet.

Enligt 7 kap. 79 § lag om kommunalstyrelse på landet äger kommun rätt

att utan att beslutet underställes Kungl. Majits prövning upptaga lån, där ej

i följd av beslutet sammanlagda beloppet av kommunens utan underställning

skedda upplåning överstiger skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande

tio gånger antalet av de skattekronor och skatteören, varefter kommunalutskylder

skolat utgöras för sistförflutna året, och, å andra sidan, den

summa, som för nämnda år beslutits skola i kommunen anskaffas genom

uttaxering. Motsvarande bestämmelser återfinnas i 74 § lagen örn kommunalstyrelse

i stad och 63 § lagen om kommunalstyrelse i Stockholm och hava i

dessa lagar samma innehåll som i lagen örn kommunalstyrelse på landet

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 10.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16-

med det tillägg, att i den summa, som beslutits skola anskaffas genom uttaxering,

icke skola inräknas de belopp, som avse folkskoleväsendet. Lagarna

örn församlingsstyrelse, 66 §, och om församlingsstyrelse i Stockholm, 69 §,

bestämma, att underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda

beloppet av församlingens utan underställning skedda upplåning

överstiger hälften av den summa, som för det sistförflutna kalenderåret beslutits

skola i församlingen anskaffas genom uttaxering. Enligt nu nämnda

fem lagar skall på grund av uttryckligt stadgande under upptagande av lån

inbegripas ingående av borgen. Enligt särskilda bestämmelser i samma lagar

skola beslut avseende utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än

feni år, underställas, jämlikt lagarna örn församlingsstyrelse och örn församlingsstyrelse

i Stockholm Kungl. Maj:ts samt jämlikt övriga tre lagar

länsstyrelsens resp. överståthållarämbetets prövning. Jämlikt 54 § lagen örn

landsting erfordras Kungl. Maj:ts godkännande för att giva bindande kraft

åt beslut, som avse upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än

fem år, så ock beslut, som avse påläggande av avgifter, vilka erfordra uttaxering

för längre tid än fem år.

Uttrycklig bestämmelse saknas beträffande municipalsamhälles fria lånerätt,

men har denna utbildats i praxis. Bestämmelser finnas däremot beträffande

vägdistrikts upplåningsrätt m. m.

Dessa bestämmelser hava i huvudsak tillkommit år 1910. Före 1910 gällde

bestämmelsen i 1862 års kommunalstyrelseförordningar, att beslut örn upptagande

av lån ställda på längre återbetalningstid än två år skulle underställas

Kungl. Maj:ts prövning. För Stockholm gällde dock fem i stället för två år.

Avsikten med dessa sistnämnda bestämmelser, som gällde före 1910, var

att all kommunernas upplåning skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning

med undantag av sådana lån på kort återbetalningstid, som kommunerna

behövde upptaga för att täcka tillfälliga behov. Emellertid utnyttjade kommunerna

denna sin fria lånerätt på annat sätt än som torde hava avsetts och

täckte sålunda ofta behov, som måste anses vara av stadigvarande beskaffenhet,

genom lån på kort tid, vilka därefter omsattes. Genom ett sådant tillvägagångssätt

blev Kungl. Maj:ts prövningsrätt illusorisk, och för att råda

bot härpå föreslog Kungl. Majit i proposition nr 86 till 1910 års riksdag inskränkning

i kommunernas fria lånerätt. I propositionen framhölls, att

kommunernas fria lånerätt borde begränsas med hänsyn till deras ekonomiska

bärkraft, och såsom lämplig mätare på densamma föreslogs dels den

beskattningsbara inkomsten inom kommunerna, dels ock den beslutade uttaxeringens

belopp. Uti ifrågavarande propositioner hade föreslagits införande

av bestämmelser i huvudsak i enlighet med vad som nu gäller, därvid

dock hänsyn ej tagits till det förhållandet, att i vissa städer folkskoleväsendet

överflyttats till den borgerliga kommunen, varvid utdebiteringen för detta

ändamål komme att ske i den borgerliga kommunen, som sålunda därigenom

finge sin fria lånerätt begränsad. För att råda bot härför införde riksdagen

i förordningarna örn kommunalstyrelse i stad och om kommunalstyrelse i

Stockholm tillägg, att i den summa, som betecknade gränsen för den under
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16. 3

ställningsträ lånerätten, icke skulle inräknas de belopp, som avsåge folkskoleväsendet.

Vid 1930 års riksdag antogos nya kommunallagar för land och stad samt

lag örn iörsamlingsstyrelse m. m. Någon förändring beträffande kommunernas

fria lånerätt vidtogs ej. Stadgande infördes endast att ställande av

borgen skulle likställas med upptagande av lån beträffande frågan örn underställning.

Men därjämte beslöt riksdagen att skolärendena skulle, med vissa

undantag, obligatoriskt överflyttas till den borgerliga kommunen såväl i stad

som på landet. Någon ändring företogs emellertid icke beträffande landskommunernas

fria lånerätt, som således genom skolärendenas överflyttning

minskades.

För att få till stånd ändring beträffande sagda förhållande väcktes vid

1932 års riksdag motion, vilken föranledde beslut av riksdagen om skrivelse

i frågan. I denna skrivelse, nr 42, yttrade riksdagen bland annat: Riksdagen

ansåge att i fråga om den fria lånerätten full likställighet borde råda mellan

samtliga kommuner och således även mellan stads- och landskommuner.

Riksdagen funne det alltså önskvärt, att bestämmelserna angående lands- och

stadskommunernas fria lånerätt snarast möjligt bringades i överensstämmelse

med varandra. Enär det emellertid ej utan vidare vore klart, huruledes

denna likställighet borde åvägabringas, och hänsyn torde få tagas till

kommunernas bärkraft och upplåningsbehov, funne riksdagen en närmare

utredning böra äga rum beträffande genomförandet av likställigheten. Med

hänsyn härtill funne riksdagen det för det dåvarande ej möjligt att för sin

del antaga någon ändring av lagen. På grund därav anhöll riksdagen, att

Kungl. Maj:t måtte låta skyndsamt verkställa utredning på vad sätt bestämmelserna

örn lands- och stadskommunernas fria upplåningsrätt bolde bringas

till överensstämmelse med varandra samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen föranledde.

Sedan skrivelsen utsänts på remiss till olika myndigheter samt inom finansdepartementets

skatteberedning utarbetats en promemoria angående

ändring av bestämmelserna rörande kommunernas underställningsfria lånerätt,

har departementschefen tillstyrkt föreliggande proposition i huvudsaklig

anslutning till vad som i promemorian ifrågasattes.

Promemorians förslag kan sammanfattas i följande huvudpunkter:

Beträffande de borgerliga primärkommunerna föreslås — lika för landsom

stadskommuner — en uppdelning av den fria lånerätten i en av utdebiteringen

oberoende del, närmast avsedd att tillgodose kommunernas behov

av kassaförlag, och en av utdebiteringen beroende del. För de städer,

vilka icke deltaga i landsting, föreslås en något vidare fri lånerätt än för

övriga borgerliga primärkommuner. Förslaget innebär vidare, i nära anslutning

till vad som gäller för församlingarna, en reglering av municipalsamhällenas

fria lånerätt. Beträffande den tid, för vilken lån må av församling

upptagas utan underställning, föreslås viss begränsning. Vidkommande landstingen

ifrågasättes, att — liksom redan förut gäller för övriga kommunbildningar

— ingående av borgen skall likställas med upptagande av lån. I

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

promemorian föreslås ytterligare att, därest Kungl. Maj:t beviljat kommun lån

av statsmedel, kommunen därigenom skall anses hava erhållit tillstånd att

upptaga lånet, varjämte i densamma behandlas jämväl frågan om kontroll

över bestämmelsernas iakttagande.

Enligt det i propositionen framlagda förslaget skola landskommuner och

stadskommuner äga att utan Konungens tillstånd upptaga dels lån, ställda på

högst ett års återbetalningstid, intill ett sammanlagt belopp motsvarande en

uttaxering av tre kronor — städer utanför landsting fyra kronor — för varje

skattekrona, å vilken enligt 67 § allmän kommunalskatt för löpande året

skolat uttaxeras, dels ock lån, ställda att återbetalas inom fem år, intill en

sammanlagd summa motsvarande för varje skattekrona som nyss sagts en

uttaxering av det belopp, varmed uttaxeringen för det löpande året understiger,

i kommun som omhänderhar folkskoleväsendet tio och i annan kommun

nio kronor, dock högst tre kronor för varje skattekrona.

Departementschefen framhåller bl. a. att folkskoleväsendets inverkan på

skattetrycket vore ojämn, och att full hänsyn ej kunde tagas till denna

inverkan, då man måste eftersträva en enkel regel, som gåve ett i huvudsak

riktigt utslag. Departementschefen har därför funnit den nu föreslagna regeln

innebära en tillfredsställande lösning.

Departementschefen anför vidare:

»Det kunde ifrågasättas, att, såsom i några yttranden påyrkats, användningen

av den utav utdebiteringens storlek oberoende fria lånerätten uttryckligen

begränsades till att gälla kassaförlag. Tillräckliga skäl till en sådan

inskränkning torde emellertid icke föreligga, utan tidsbegränsningen till

ett år samt vikten för kommunerna av att icke genom lånerättens användning

för andra ändamål beröva sig sin för kassaförlag erforderliga fria lånerätt

synas mig utgöra tillräckligt skydd mot en mindre lämplig användning.

Jag har jämväl övervägt, huruvida icke någon bestämmelse borde givas

till förhindrande av att kommuner med användande av sin utav utdebiteringen

beroende lånerätt upptaga fleråriga lån, som skola till allra största delen

återbetalas först det sista året av lånetiden, medan föregående års återbetalningar

avse blott obetydliga andelar av lånesummorna. Det är uppenbart

att en dylik upplåning icke vore överensstämmande med lagstiftningens anda.

Att kräva lika stora årliga avbetalningar vore å andra sidan för strängt —

vanliga annuitetslån innebära stigande kapitalavbetalningar. Det torde vara

svårt att finna en för alla fall lämplig regel för avbetalningarnas storlek, varför

man synes få nöja sig med ett allmänt stadgande att, örn lånetiden är

mer än ett år, lånet skall var ställt att årligen avbetalas. Det torde kunna

förväntas att en dylik regel skall lända till efterrättelse enligt sitt syfte. Skulle

missbruk uppkomma, lärer det emellertid bliva nödvändigt att återkomma

till frågan.»

Särskilda bestämmelser har givits för gäld intecknad i fastighet, som av

kommun förvärvas, ävensom beträffande rätt för kommuner att upplåna belopp

från kommunen tillhörig fond.

Utskottet finner den föreslagna lagstiftningen i huvudsak tillgodose de

önskemål beträffande kommunernas fria upplåningsrätt, som riksdagen i

sin ovannämnda skrivelse år 1932 framlagt. Sådan denna fria upplåningsrätt

reglerats enligt propositionen innebär den i de flesta fall en icke obetyd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

5

lig utvidgning av densamma. Då denna utvidgning emellertid avser att tillgodose

kommunens behov av kassaförlag synes den väl berättigad. I övrigt

avser förslaget att reglera de förhållanden, som beträffande ifrågavarande

område kunna anses osäkra eller där praxis synes vara vacklande. Beträffande

bestämmelsernas formella utformning har utskottet emellertid ansett i 79 § 2

mom. lagen om kommunalstyrelse på landet och motsvarande lagrum i

övriga lagar, införda uttrycket »varje skattekrona, å vilken enligt 67 § allmän

kommunalskatt för löpande året skolat uttaxeras» icke vara tillfredsställande.

Utskottet föreslår därför den ändringen, att antalet skattekronor i

detta sammanhang bör beräknas på samma sätt som skett vid fastställandet

av den kommunalskatt, som för löpande året uttaxeras, nämligen enligt senast

fastställda taxeringslängd. Härigenom behöver sålunda icke hänsyn

tagas till eventuella fel eller oriktigheter i vederbörande längd. Då sådana

eventuella fel emellertid föga inverka på resultatet synes ur praktisk synpunkt

den av utskottet nu föreslagna formuleringen vara att föredraga, då härigenom

storleken av den underställningsfria lånerätten blir fullt bestämd, varjämte

lagtextens innebörd klarare framträder.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, måtte för sin del antaga följande:

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 79 och 88 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 251) om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 79 och 88 §§ lagen den 6 juni 19301 örn kommunalstyrelse

på landet skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

79 §.

1 mom. För att---sådan fastighet;

b) upptagande av lån eller ingående av borgen i andra fall än i 2 mom. avses;

eller

c) nya eller---till Konungen.

1 Senaste lydelse av 79 §, se SFS 1936:283.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

2 mom. Kommun äger, utan att

Konungens fastställelse å beslut därom

erfordras, upptaga lån, ställda

på högst ett års återbetalningstid, intill

ett sammanlagt belopp motsvarande

en uttaxering av tre kronor för

varje skattekrona, å vilken enligt 67

§ allmän kommunalskatt för löpande

året skolat uttaxeras.

(Utskottets förslag.)

2 mom. Kommun äger, utan att

Konungens fastställelse å beslut därom

erfordras, upptaga lån, ställda

på högst ett års återbetalningstid, intill

ett sammanlagt belopp motsvarande

en uttaxering av tre kronor för

varje d kommunen belöpande skattekrona

enligt den under nästföregående

år fastställda taxering slängden.

Utöver vad i föregående stycke är medgivet äger kommun, utan att Konungens

fastställelse å beslut därom erfordras, upptaga lån intill en sammanlagd

summa motsvarande för varje skattekrona som nyss sagts en uttaxering av

det belopp, varmed uttaxeringen för det löpande året understiger, i kommun

som omhänderhar folkskoleväsendet tio och i annan kommun nio kronor,

dock högst tre kronor för varje skattekrona. Lån, som avses i detta stycke,

skall vara ställt att återbetalas inom fem år och, därest lånetiden är mer än

ett år, att årligen avbetalas; dock må kommun vid förvärv av intecknad egendom

övertaga betalningsansvar även för sådan i egendomen intecknad gäld,

som är ställd att betalas inom längre tid eller i annan ordning.

Lån, som enligt uttryckligt beslut skall upptagas för att gälda äldre lån

och återbetalas inom de betalningsterminer som gälla för det äldre lånet,

skall vid bedömande, huruvida underställning av beslutet erfordras, ej anses

utgöra nytt lån.

Nyttjar kommun jämlikt lagen om kommunal fondbildning medel från annan

kommunen tillhörig fond än kassaförlagsfond i stället för belopp som

kommunen äger upplåna, skall kommunens lånerätt anses därigenom tagen

i anspråk; dock må kommun utan hinder av denna bestämmelse besluta att

använda sin lånerätt för att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Med lån avses i detta mom. även borgen.

Av Konungen meddelat beslut att bevilja kommun lån av statsmedel skall

anses innefatta jämväl tillstånd att upptaga lånet.

88 §.

För municipalsamhälle skall i avseende å dess särskilda ordnings- och hushållningsangelägenheter

vad i denna lag är stadgat äga motsvarande tillämpning,

med iakttagande dock av följande:

a) i stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige och kommunalnämnd

träda inom municipalsamhälle municipalstämma, municipalfullmäktige

och municipalnämnd;

b) indelning i valkretsar för val av municipalfullmäktige skall icke i något

fall företagas;

c) beträffande rätt för municipalsamhälle att utan underställning upptaga

lån gäller i stället för stadgandena i 79 § 2 mom. första och andra styckena:
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

7

(Kungl. Maj:ts förslag.)

att municipalsamhälle äger, utan

att Konungens fastställelse å beslut

därom erfordras, upptaga lån motsvarande

sammanlagt den summa, som

för löpande året beslutits skola i

samhället anskaffas genom uttaxering,

dock högst ett belopp motsvarande

en uttaxering av en krona för

varje skattekrona, d vilken enligt

denna lag allmän kommunalskatt till

samhället för löpande året skolat uttaxeras;
-

(Utskottets förslag.)

att municipalsamhälle äger, utan

att Konungens fastställelse å beslut

därom erfordras, upptaga lån motsvarande

sammanlagt den summa, som

för löpande året beslutits skola i

samhället anskaffas genom uttaxering,

dock högst ett belopp motsvarande

en uttaxering av en krona för

varje å samhället belöpande skattekrona

enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringslängden;

att, där synnerliga skäl äro, Konungen må på ansökan av municipalsamhälle

för ett eller flera, högst fem, år fastställa annan grund för beräkning av

samhällets underställningsfria lånerätt; samt

att lån, som municipalsamhälle utan Konungens särskilda tillstånd upptager,

skall vara ställt att återbetalas inom två år, municipalsamhälle obetaget

att vid förvärv av intecknad egendom övertaga betalningsansvar även för sådan

i egendomen intecknad gäld, som är ställd att betalas inom längre tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

Beträffande lån, som före lagens ikraftträdande upptagits utan Konungens

tillstånd, gäller vid tillämpning av 79 § 2 mom. att, om lånen upptagits för

en tid överstigande ett år, de skola i första hand avräknas å den i sagda mom.

andra stycket omförmälda lånerätten och i andra hand å den i samma mom.

första stycket medgivna lånerätten, samt att, örn lånen upptagits för kortare

tid, de skola i första hand avräknas å den i sagda mom. första stycket omförmälda

lånerätten och i andra hand å den i samma mom. andra stycket medgivna

lånerätten.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 74 § lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att 74 § lagen den 6 juni 19301 örn kommunalstyrelse

i stad skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

74 §.

t mom. För att---sådan fastighet;

b) upptagande av lån eller ingående av borgen i andra fall än i 2 mom.

avses; eller

1 Senaste lydelse, se SFS 1936: 284.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. Maj:ts förslag.)

c) nya eller —-----

(Utskottets förslag.)

till Konungen.

2 mom. Stad äger, utan att Konungens

fastställelse å beslut därom

erfordras, upptaga lån, ställda på

högst ett års återbetalningstid, intill

ett sammanlagt belopp motsvarande

för varje skattekrona, å vilken enligt

62 § allmän kommunalskatt för löpande

året skolat uttaxeras, en uttaxering

av fyra kronor, såvitt angår

i landsting ej deltagande stad, och en

uttaxering av tre kronor, såvitt angår

annan stad.

2 mom. Stad äger, utan att Konungens

fastställelse å beslut därom

erfordras, upptaga lån, ställda på

högst ett års återbetalningstid, intill

ett sammanlagt belopp motsvarande

för varje å staden belöpande skattekrona

enligt den under nästföregående

år fastställda taxeringslängden en

uttaxering av fyra kronor, såvitt angår

i landsting ej deltagande stad,

och en uttaxering av tre kronor, såvitt

angår annan stad.

Utöver vad i föregående stycke är medgivet äger stad, utan att Konungens

fastställelse å beslut därom erfordras, upptaga lån intill en sammanlagd summa

motsvarande för varje skattekrona som nyss sagts en uttaxering av det

belopp, varmed uttaxeringen för det löpande året understiger, i stad som omhänderhar

folkskoleväsendet tio och i annan stad nio kronor, dock högst tre

kronor för varje skattekrona. Lån, som avses i detta stycke, skall vara ställt

att återbetalas inom fem år och, därest lånetiden är mer än ett år, att årligen

avbetalas; dock må stad vid förvärv av intecknad egendom övertaga betalningsansvar

även för sådan i egendomen intecknad gäld, som är ställd att

betalas inom längre tid eller i annan ordning.

Lån, som enligt uttryckligt beslut skall upptagas för att gälda äldre lån

och återbetalas inom de betalningsterminer som gälla för det äldre lånet, skall

vid bedömande, huruvida underställning av beslutet erfordras, ej anses utgöra

nytt lån.

Nyttjar stad jämlikt lagen om kommunal fondbildning medel från annan

staden tillhörig fond än kassaförlagsfond i stället för belopp som staden äger

upplåna, skall stadens lånerätt anses därigenom tagen i anspråk; dock må

stad utan hinder av denna bestämmelse besluta att använda sin lånerätt för

att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Med lån avses i detta mom. även borgen.

Av Konungen meddelat beslut att bevilja stad lån av statsmedel skall anses

innefatta jämväl tillstånd att upptaga lånet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

Beträffande lån, som före lagens ikraftträdande upptagits utan Konungens

tillstånd, gäller vid tillämpning av 74 § 2 mom. att, örn lånen upptagits för

en tid överstigande ett år, de skola i första hand avräknas å den i sagda

mom. andra stycket omförmälda lånerätten och i andra hand å den i samma

mom. första stycket medgivna lånerätten, samt att, örn lånen upptagits för

kortare tid, de skola i första hand avräknas å den i sagda mom. första stycket

omförmälda lånerätten och i andra hand å den i samma mom. andra

stycket medgivna lånerätten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

9

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 66 § lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 66 § lagen den 6 juni 19301 om församlingsstyrelse

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

66 §.

1 mom. För att---sådan fastighet;

b) upptagande av lån eller ingående av borgen i andra fall än i 2 mom.

avses; eller

c) utgifter, som---till Konungen.

2 mom. Församling äger, utan att Konungens fastställelse å beslut därom

erfordras, upptaga lån motsvarande sammanlagt hälften av den summa,

som för det löpande kalenderåret beslutits skola i församlingen anskaffas

genom uttaxering. Lån, som här avses, skall vara ställt att återbetalas

inom fem år och, därest lånetiden är mer än ett år, att årligen avbetalas;

dock må församling vid förvärv av intecknad egendom övertaga betalningsansvar

även för sådan i egendomen intecknad gäld, som är ställd att betalas

inom längre tid eller i annan ordning.

Lån, som enligt uttryckligt beslut skall upptagas för att gälda äldre lån

och återbetalas inom de betalningsterminer som gälla för det äldre lånet,

skall vid bedömande, huruvida underställning av beslutet erfordras, ej anses

utgöra nytt lån.

Nyttjar församling jämlikt lagen örn kommunal fondbildning medel från

annan församlingen tillhörig fond än kassaförlagsfond i stället för belopp

som församlingen äger upplåna, skall församlingens lånerätt anses därigenom

tagen i anspråk; dock må församling utan hinder av denna bestämmelse

besluta att använda sin lånerätt för att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Med lån avses i detta mom. även borgen.

Av Konungen meddelat beslut att bevilja församling lån av statsmedel skall

anses innefatta jämväl tillstånd att upptaga lånet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

1 Senaste lydelse, se SFS 1936: 285.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 16.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 54 § lagen den 20 juni 1924 (nr [349)

om landsting.

Härigenom förordnas, att 54 § lagen den 20 juni 19241 om landsting skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

54 §.

Konungens godkännande---längre tid än fem år;

b) upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än fem år, skolande

såsom upptagande av lån även anses ingående av borgen;

c) försäljning, pantförskrivning — — — av landstingsmän.

Av Konungen meddelat beslut att bevilja landsting lån av statsmedel

skall anses innefatta jämväl tillstånd att upptaga lånet.

Hurusom beslut — — — kommunal fondbildning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 63 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 63 § lagen den 15 juni 19352 örn kommunalstyrelse

i Stockholm skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

63 §.

1 morn. För att---sådan fastighet;

b) upptagande av lån eller ingående av borgen i andra fall än i 2 mom,

avses; eller

1 Senaste lydelse, se SFS 1936:286.

* Senaste lydelse, se SFS 1936: 287.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

11

(Kungl. Maj:ts förslag.)

c) nya eller---till Konungen.

(Utskottets förslag.)

2 mom. Staden äger, utan att Konungens

fastställelse å beslut därom

erfordras, upptaga lån, ställda på

högst ett års återbetalningstid, intill ett

sammanlagt belopp motsvarande en

uttaxering av fyra kronor för varje

skattekrona, å vilken enligt 54 § allmän

kommunalskatt för löpande året

skolat uttaxeras.

2 mom. Staden äger, utan att Konungens

fastställelse å beslut därom

erfordras, upptaga lån, ställda på

högst ett års återbetalningstid, intill ett

sammanlagt belopp motsvarande en

uttaxering av fyra kronor för varje

å staden belöpande skattekrona enligt

den under nästföregående år fastställda

taxering slängden.

Utöver vad i föregående stycke är medgivet äger staden, utan att Konungens

fastställelse å beslut därom erfordras, upptaga lån intill en sammanlagd

summa motsvarande för varje skattekrona som nyss sagts en uttaxering av

det belopp, varmed uttaxeringen för det löpande året understiger tio kronor,

dock högst tre kronor för varje skattekrona. Lån, som avses i detta stycke,

skall vara ställt att återbetalas inom fem år och, därest lånetiden är mer

än ett år, att årligen avbetalas; dock må staden vid förvärv av intecknad

egendom övertaga betalningsansvar även för sådan i egendomen intecknad

gäld, som är ställd att betalas inom längre tid eller i annan ordning.

Lån, som enligt uttryckligt beslut skall upptagas för att gälda äldre lån

och återbetalas inom de betalningsterminer som gälla för det äldre lånet,

skall vid bedömande, huruvida underställning av beslutet erfordras, ej anses

utgöra nytt lån.

Nyttjar staden jämlikt lagen örn kommunal fondbildning medel från annan

staden tillhörig fond än kassaförlagsfond i stället för belopp som staden

äger upplåna, skall stadens lånerätt anses därigenom tagen i anspråk; dock

må staden utan hinder av denna bestämmelse besluta att använda sin lånerätt

för att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Med lån avses i detta mom. även borgen.

Av Konungen meddelat beslut att bevilja staden lån av statsmedel skall

anses innefatta jämväl tillstånd att upptaga lånet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

Beträffande lån, som före lagens ikraftträdande upptagits utan Konungens

tillstånd, gäller vid tillämpning av 63 § 2 mom. att, om lånen upptagits för

en tid överstigande ett år, de skola i första hand avräknas å den i sagda mom.

andra stycket omförmälda lånerätten och i andra hand å den i samma mom.

första stycket medgivna lånerätten, samt att, om lånen upptagits för kortare

tid, de skola i första hand avräknas å den i sagda mom. första stycket omförmälda

lånerätten och i andra hand å den i samma mom. andra stycket

medgivna lånerätten.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 69 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260)

om församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 69 § lagen den 6 juni 19301 om församlingsstyrelse

i Stockholm skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

69 §.

1 mom. För att---sådan fastighet;

b) upptagande av lån eller ingående av borgen i andra fall än i 2 mom.

avses; eller

c) utgifter, som---till Konungen.

2 mom. Församling äger, utan att Konungens fastställelse å beslut därom

erfordras, upptaga lån motsvarande sammanlagt hälften av den summa, som

för det löpande kalenderåret beslutits skola i församlingen anskaffas genom

uttaxering. Lån, som här avses, skall vara ställt att återbetalas inom fem år

och, därest lånetiden är mer än ett år, att årligen avbetalas; dock må församling

vid förvärv av intecknad egendom övertaga betalningsansvar även

för sådan i egendomen intecknad gäld, som är ställd att betalas inom längre

tid eller i annan ordning.

Lån, som enligt uttryckligt beslut skall upptagas för att gälda äldre lån

och återbetalas inom de betalningsterminer som gälla för det äldre lånet,

skall vid bedömande, huruvida underställning av beslutet erfordras, ej anses

utgöra nytt lån.

Nyttjar församling jämlikt lagen örn kommunal fondbildning medel från

annan församlingen tillhörig fond än kassaförlagsfond i stället för belopp

som församlingen äger upplåna, skall församlingens lånerätt anses därigenom

tagen i anspråk; dock må församling utan hinder av denna bestämmelse

besluta att använda sin lånerätt för att ersätta sålunda nyttjade fondmedel.

Med lån avses i detta mom. även borgen.

Av Konungen meddelat beslut att bevilja församling lån av statsmedel skall

anses innefatta jämväl tillstånd att upptaga lånet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

1 Senaste lydelse, se SFS 1936:288.

Stockholm den 23 april 1937.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 16.

13

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén*, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,

Stendahl, Sandegård*, Källman, Anders Andersson*, Hagström*, Härdin,

Elon Andersson, Andersson i Igelboda, Holmbäck*, Lundqvist, Andersson i

Ovanmyra, Nordström i Torsby, Werner i Höjen, Fält*, Arnemark och Sundström

i Skövde*.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herr Hagström, som anfört: Rörande underställningsfri lånerätt före
kommer

i de uti kungl, propositionen föreslagna ändringarna av hithörande

lagar följande stadgande: »Lån, som avses i detta stycke, skall vara ställt att

återbetalas inom fem år och, därest lånetiden är mer än ett år, att årligen avbetalas.

» Bestämmelsen örn årliga avbetalningar torde ha tillkommit för att

förhindra att avbetalningen i sin helhet uppskjutes till sista året. Då emellertid

någon bestämmelse angående storleken av de årliga avbetalningarna ej

gives, skulle det föreslagna stadgandet lätt kunna kringgås genom helt obetydliga

amorteringar eller rent av skenamorteringar. För att förebygga detta

föreslår jag, att förslaget till ändrad lydelse av 79 § mom. 2, 2:a stycket,

2:a punkten lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse på landet, ävensom

motsvarande lagrum i lagarna om ändrad lydelse av 74 § lagen den 6 juni

1930 örn kommunalstyrelse i stad, 66 § lagen om församlingsstyrelse, 63 §

lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm och 69 § lagen om församlingsstyrelse

utformas sålunda:

»Lån, som avses i detta stycke, skall vara ställt att återbetalas inom fem

år och, därest lånetiden är mer än ett år, att årligen avbetalas med minst så

stor del av lånsumman, som motsvarar det antal år lånetiden avser; dock

må —---».

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd.

Nr 16.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:233 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 79 och 88 §§ lagen den 6 juni 1930 s. 1 i texten