Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av frågan om det kommunala revisionsväsendet. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 196 av herrar Lundqvist och Hagberg i Malmö samt nr 380 av herr Dahlbäck.
1937-04-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1937:18, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utredning av frågan om det kommunala revisionsväsendet. Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de inom andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 196 av herrar Lundqvist och Hagberg i Malmö samt nr 380 av herr Dahlbäck.
Dokumentets text
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18-
1
Nr 18.
Ankom till riksdagens kansli den 29 april 1937 kl. 4 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående utredning av frågan om det kommunala revisionsväsendet.
Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de
inom andra kammaren väckta, till utskottet hänvisade motionerna nr 196
av herrar Lundqvist och Hagberg i Malmö samt nr 380 av herr Dahlbäck.
I motionen II: 196 hemställes, »att riksdagen ville besluta att i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla dels om skyndsam utredning angående införande i
kommunallagarna av bestämmelser örn skärpta kvalifikationer hos de personer,
som utses att revidera kommunernas räkenskaper, dels om framläggande
för riksdagen av de förslag, vartill utredningen kan giva anledning».
I motionen II: 380 hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl.
Maj :t anhålla, det Kungl. Maj :t måtte med särskilt beaktande av i motionen
anförda synpunkter föranstalta om en allsidig utredning av den kommunala
revisionsfrågan samt om framläggande av förslag i ämnet för riksdagen».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till vederbörande motioner.
I 1930 års kommunallagar upptogos vissa nya bestämmelser angående
den kommunala medelsförvaltningen och revisionen. Sålunda infördes i
fråga örn medelsförvaltningen stadganden om att penningar eller värdehandlingar,
som för kommuns räkning innehavas av kommunalnämnd eller drätselkammare,
skola så förvaras att de icke sammanblandas med andra penningar
eller värdehandlingar. Vidare föreskrevs, att penningmedel, som ej
erfordras för verkställande av nära förstående utbetalningar, skola för kommunens
räkning insättas hos bank eller å postgirokonto. Möjlighet öppnades
då också för landskommuner med fullmäktigesystem att i analogi med
vad som redan tidigare varit möjligt för stad centralisera medelsförvaltningen
under kommunalnämndens inseende med anlitande av anställda tjänstemän;
denna centralisering kan efter år 1931 vidtagna lagändringar icke
blott omfatta den kommunalnämnd eller drätselkammare åliggande medelsförvaltningen
utan även andra kommunala organs medelsförvaltning. I
fråga om den kommunala revisionen infördes år 1930 stadganden örn att
revisorerna skola utses i förväg för granskning av det efterföljande årets
förvaltning. Vidare fingo revisorerna rätt att när som helst inventera kommunernas
kassor och övriga tillgångar samt att taga del av handlingar och
andra räkenskaper, som beröra förvaltningen. Revisor bereddes då också
Bihang till riksdagens protokoll 19.17. 5 sami. 2 avd. Nt 18.
1
2
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
möjlighet att vid granskningen inför fullmäktige av den av honom avgivna
revisionsberättelsen närvara vid sammanträdet och deltaga i överläggningen,
ändå att han icke är fullmäktig.
Några regler om särskilda kvalifikationer hos revisorerna infördes emellertid
icke i 1930 års kommunallagar. I propositionen härom till 1930 års
riksdag framhöll föredragande departementschefen, att han icke kunde tillstyrka
införandet av skyldighet för kommunerna att anlita auktoriserade
revisorer eller att till revisorer utse bokföringskunniga personer. På vissa
håll kunde nämligen auktoriserade revisorer icke vara att tillgå, och anställandet
av sådana revisorer skulle för många kommuner vara förenat med
allt för stora kostnader. En föreskrift, att revisorerna eller någon av dem
skall vara bokföringskunnig, skulle med hänsyn till vanskligheten att närmare
precisera nämnda behörighetsvillkor också bereda svårigheter till tillämpningen.
Det vore därför lämpligt att kommunerna erhölle frihet att till revisorer
utse de personer, de ansågo bäst skickade för uppdraget. En värdefull
hjälp för kommunerna skulle kunna erhållas, örn de kommunala förbunden
ställde till förfogande kvalificerade personer, som kunde biträda
med revisionen. — I samma fråga uttalade konstitutionsutskottet år 1935
(utlåtande nr 17) i anledning av väckt motion, att det visserligen skulle vara
till fördel för den kommunala förvaltningen om fackmässig revision i större
utsträckning lcomme till användning, men att en sådan utveckling bäst
främjades på frivillighetens väg, varför det kunde förväntas att kommunerna
själva under medverkan av de kommunala förbunden sökte finna den
lösning, som bäst lämpade sig för deras särskilda förhållanden.
Den ståndpunkt, som konstitutionsutskottet intog år 1935, finner utskottet
alltjämt riktig. Att i kommunallagarna införa bestämmelser örn särskilda
kvalifikationer för revisorerna synes icke vara en framkomlig väg.
Icke heller anser sig utskottet böra tillstyrka den i motionerna framförda
tanken, att vederbörande länsstyrelse skulle utse en av kommunens revisorer.
Ett sådant förfarande skulle knappast stå i god överensstämmelse
med den kommunala självstyrelseprincipen. Det kan jämväl ifrågasättas
örn en dylik anordning skulle vara ägnad att skapa en effektivare kommunal
revision. Utskottet finner det önskvärt, att en mera fackkunnig revision
kunde komma till stånd men finner alltjämt, att utvecklingen härtill
bör ske på frivillighetens väg och genom samarbete mellan kommunerna
och deras sammanslutningar.
Enligt vad utskottet inhämtat pågå för närvarande förhandlingar mellan
svenska stadsförbundet och landskommunernas förbund om ett samarbete i
revisionsfrågan, syftande till inrättandet av ett kommunalt revisionsinstitut.
Den egentliga revisionsverksamheten tänkes ombesörjd av distriktsvis anskaffade
revisorer med olika kvalifikationsgrad, auktoriserade revisorer, godkända
granskningsmän etc., alla med kommunal erfarenhet. Kostnaderna
för kommunerna för anlitandet av erfarna revisorer skulle genom en sådan
organisation kunna nedbringas högst väsentligt samtidigt som det vid flera
tillfällen framställda kravet på särskilda kvalifikationer hos någon av revi
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18.
3
sorenia faktiskt kunde bliva tillgodosett. En dylik revision skulle kunna
bliva så mycket effektivare, som den skulle komma att företagas självständigt
och vid olika tider under året.
Att en förbättring åstadkommes i fråga örn den kommunala revisionen
är icke blott av vikt för kommunerna själva utan jämväl för staten med
hänsyn till de betydande belopp, som denna utbetalar till kommunerna.
Del är därför önskvärt, att de kommunala strävandena på förevarande område
kompletteras genom lagstiftningsåtgärder eller på andra sätt stödjas. I
vilken omfattning en mera fackmässig revision kan komma att införas i de
olika kommunerna, är givetvis bl. a. beroende på huruvida och i vilken utsträckning
staten ekonomiskt medverkar till en sådan förbättring. En närmare
utredning är emellertid erforderlig för att finna de lämpligaste vägarna
för undanröjande av berörda missförhållanden. Redan den skillnad
i omfattning, som föreligger mellan kommunalförvaltningen i exempelvis
en stor stad och en liten landskommun, reser binder för en enhetlig mera
detaljerad reglering av förhållandena. Medan i en stor kommun en omfattande
bokföring och ett därmed sammanhängande omfattande kontrollsystem
äro nödvändiga, erfordras icke sådana anordningar i en liten kommun.
Ihågkommas bör också, att en stor del av de kommunala förvaltningsuppgifterna
handhavas av valda förtroendemän, som endast under åberopande
av särskilda skäl kunna avsäga sig dylika uppdrag. Redan med hänsyn
till dessa omständigheter synes det betänkligt att i kommunallagarna meddela
vittgående allmänna bestämmelser i ämnet, särskilt då intet bokföringsellcr
kontrollsystem kan helt omöjliggöra otillåtna åtgärder med kommunernas
medel. I sista hand kommer den ekonomiska förvaltningen alltid att
bliva beroende av valet av de personer, som utses till de kommunala förvaltnings-
och kontrolluppdragen. Att vid dessa val hänsyn bör tagas även till
personernas kunskaper och erfarenhet i kommunala frågor är uppenbart.
En huvudpunkt i den ifrågasatta utredningen bör vara frågan om en
bättre organisation av den inre kommunala medelsförvaltningen och kassakontrollen.
Den fortlöpande kassakontrollen — som revisorerna också äga
företaga enligt de nya kommunallagarna — är lika viktig som den efterföljande
revisionen i egentlig mening. Under själva förvaltningsåret behöver
den för förvaltningen ansvariga myndigheten kunna räkna med en fortlöpande
inre kontroll för alt vara i görligaste mån skyddad. Denna löpande inre
övervakning bör kunna ordnas genom bestämmelser i vederbörande kommunala
reglementen därigenom, att de som bära ansvaret för viss del av den
kommunala förvaltningen, såsom kommunalnämnd och drätselkammare, åläggas
att genom utsedda kontrollanter, siffergranskare eller dyl. under året följa
förvaltningen. Emellertid kunna för närvarande för de mindre landskommunerna
utan fullmäktige icke utfärdas reglementen för kommunalnämnderna.
Dessa kommuner äga icke heller möjlighet att genomföra den leir en
effektiv kassakontroll betydelsefulla centralisering av medelsförvaltningen,
sorn möjliggjorts genom lagstiftning åren 1930 och 1931. Emellertid kunna
även kommuner med 1,500 invånare eller därunder uppdraga sin besluta!!-
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 18-
derätt åt fullmäktige, och efter dylikt beslut kan reglemente utfärdas för kommunalnämnden
och medelsförvaltningen centraliseras. En utveckling i denna
riktning skulle kunna främjas antingen genom en sänkning av det invånarantal,
vid vilket fullmäktige i den borgerliga kommunen skola obligatoriskt
införas, eller genom att lagstiftningen medger att även i kommuner
utan fullmäktige reglementen utfärdas för kommunalnämnden.
För ernående av en mera effektiv kontroll, det må vara fråga örn en fortlöpande
kontroll eller en efterföljande revision, är det vidare av vikt att kommunernas
räkenskaper äro ändamålsenligt uppställda. De strävanden att
ernå förbättringar i det kommunala räkenskapsväsendet, som utgått från
de kommunala förbunden, hava i viss omfattning krönts med framgång. Att
dock ytterligare åtgärder kunna vara påkallade visar den skrivelse med begäran
örn utredning och förslag angående landskommunernas räkenskapsväsen,
som beslöts av 1934 års riksdag (skrivelse nr 298). Denna skrivelse har
ännu icke föranlett någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit i anledning av
motionerna II: 196 och 380 ville hemställa örn verkställande
av utredning och framläggande för riksdagen av de förslag,
vartill utredningen må föranleda, såväl angående sådan komplettering
av kommunallagarnas bestämmelser om revision
att pågående kommunala strävanden till en mera effektiv
kommunal revision underlättas, som ock angående en förbättrad
organisation av den inre kommunala medelsförvaltningen.
Stockholm den 29 april 1937.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,
Stendahl, Källman*, Nils Andersson, Hagström, Härdin, Anderberg, Elon
Andersson*, Andersson i Igelboda, Lindskog, Fast, Holmbäck, Lundqvist,
Werner i Höjen samt Sundström i Skövde.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) av herr Sundström i Skövde;
2) av herrar Gustaf Adolf Björkman, Stendahl, Hagström, Lindskog och
Lundqvist beträffande vissa delar av utskottets motivering.
Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.
372094
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:266 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner angående utredning av frågan om det kommunala revisionsväsendet. a1 i texten