Sök i Ratio Lex

Memorial med uppgift å vissa vilande förslag till ändringar i grundlagarna.

1937-05-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1937:1c, Memorial med uppgift å vissa vilande förslag till ändringar i grundlagarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

1

Nr 1 c.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1937 kl. 11 f. m.

Konstitutionsutskottets memorial med uppgift å vissa vilande förslag

till ändringar i grundlagarna.

I sitt memorial nr 1 den 28 januari 1937 till innevarande riksdag anmälde

konstitutionsutskottet de under sistförflutna fyraårsperiod jämlikt § 64 riksdagsordningen

såsom vilande antagna förslag till ändringar i rikets grundlagar,

vilka utskottet funnit icke stå i sådant samband med övriga vilande

grundlagsförslag eller med lagstiftningsfrågor, direkt sammanhängande med

vilande grundlagsförslag, att hinder förelåg för omedelbart upptagande av dem

till slutligt avgörande; i sitt memorial nr 1 a den 9 mars 1937 anmälde utskottet,

sedan utskottet inhämtat, att första lagutskottet beslutat utlåtande i

anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 2, till riksdagen med förslag till

lag med vissa bestämmelser om rättegång i tryckfrihetsmål, ett vid 1936 års

lagtima riksdag såsom vilande antaget förslag till ändrad lydelse av §§ 1, 4

och 5 tryckfrihetsförordningen; och i sitt memorial nr 1 b den 20 april 1937

anmälde utskottet, sedan utskottet beslutat utlåtande till riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 182 till riksdagen med förslag till lag

angående ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen och nr 183

med förslag till lag angående ändrad lydelse av 5 och 6 §§ samt 8 § 1 mom.

lagen örn landsting m. m., vid 1936 års lagtima riksdag såsom vilande antagna

förslag till ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen samt §

6 mom. 10 samma grundlag.

Sedan nyssnämnda förslag till ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen

numera slutligen godkänts, får utskottet härmed för riksdagen

anmäla följande vid 1936 års lagtima riksdag såsom vilande antagna förslag

till ändrad lydelse av § 6 moni 10 och §§ 16 och 26 riksdagsordningen samt

§ 1 4:o och § 2 4:o elfte stycket tryckfrihetsförordningen ävensom förslag till

ändrad lydelse av § 6 mom. 10 och § 26 riksdagsordningen.

Förslag

till ändringar i grundlagarna, hänskjutna till grundlagsenlig behandling

vid nu pågående riksdag:

1) a) angående ändrad lydelse av

«) § 6 mom. 10 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 6. § 6.

10. Till elektor må endast den ut- 10. Till elektor må endast den utBihang

till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 1 c.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

(Nuvarande lydelse.)

ses, som själv vid elektorsvalet äger

rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den, som står under förmynderskap

eller som är i konkurstillstånd;

den, som är förklarad ovärdig att

i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket

ännu icke vunnit laga kraft, år dömd

till straffpåföljd, varom sist förmåns,

eller den, som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd;

den, som är förklarad ovårdig att

inför råtta föra andras talan.

För valbarhet till suppleant erfordras

samma egenskaper som för valbarhet

till elektor.

(Föreslagen lydelse.)

ses, som själv vid elektorsvalet äger

rösträtt. Elektor kan den ej vara som

står under förmynderskap eller som

är i konkurstillstånd. För valbarhet

till suppleant erfordras samma egenskaper

som för valbarhet till elektor.

Vad i allmän eller särskild lag

stadgas därom att i vissa fall den

som dömes till straff skall dömas förlustig

allmän befattning eller vara

obehörig att inträda i sådan befattning

skall även äga tillämpning å befattning

såsom elektor eller suppleant

för elektor.

/?) §§ 16 och 26 riksdagsordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 16.

Valrätt tillkommer — — — års

ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den, som står under förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den, som är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig

försörjning;

c) den, som år från valrätten utesluten

på grund av ddömd straffpåföljd.

Till efterrättelse---valet in
träffar.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan —

— —- medborgare utövas,

(Föreslagen lydelse.)

§ 16.

Valrätt tillkommer — — — års

ålder.

Valrätt må dock ej utövas av:

a) den som står under förmynderskap

eller

som är i konkurstillstånd;

b) den som är av allmänna fattigvården

omhändertagen för varaktig

försörjning.

Till efterrättelse---valet in
träffar.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan —

—- medborgare utövas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

3

(Nuvarande lydelse.)

Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)

den som står under förmynderskap;
b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den som är förklarad ovärdig

att i rikets tjänst vidare nyttjas eller

eljest på grund av honom ddömd

straffpåföljd icke md utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket

ännu icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles,

eller den som är ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig

att inför rätta föra andras talan;

e) den som blivit förvunnen att

hava vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåvor sökt värva röster,

eller mot vedergällning avgivit sin

röst, eller genom våld eller hot stört

valfriheten.

(Föreslagen lydelse.)

Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)

den som står under förmynderskap;
b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den som blivit förvunnen att

hava vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåvor sökt värva röster,

eller mot vedergällning avgivit sin

röst, eller genom våld eller hot stört

valfriheten

Vad i allmän eller särskild lag

stadgas därom att i vissa fall den

som dömes till straff skall dömas

förlustig allmän befattning eller vara

obehörig att inträda i sådan befattning

skall även äga tillämpning

å riksdagsmannabefattning.

b) angående ändrad lydelse av

a) § 1 4:o tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

§ 1.

§ 1.

4:o. Utgivare av dagblad eller periodiska

skrifter anmäle sig, jämte

titeln och tryckningsorten, hos chefen

för justitiedepartementet, med

vilken i denna lag förstås chefen

för det departement, vartill justitieärendena

höra. Denne äger att, såvida

sökanden ej blivit förklarad

ovårdig föra andras talan, meddela

bevis, att intet hinder emot skriftens

utgivande förekommer.

4:o. Utgivare av dagblad eller periodiska

skrifter anmäle sig, jämte

titeln och tryckningsorten, hos chefen

för justitiedepartementet, med

vilken i denna lag förstås chefen

för det departement, vartill justitieärendena

höra. Denne äger meddela

bevis, att intet hinder emot skriftens

utgivande förekommer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

fl § 2 4:o elfte stycket tryckfrihetsförordningen.

(Nuvarande lydelse.)

§ 2.

(Föreslagen lydelse.)

§ 2.

4:o.--------—

Att ingen må tillåtas att, i andra

fall än allmänna lagen och gällande

författningar utstaka, meddela eller

till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker

eller av andra själavården

och kyrkodisciplinen rörande handlingar,

i vad de innehålla upplysning,

huruvida enskild person ådragit sig

straffpåföljd, vilken utestänger från

behörighet och rättigheter, som omförmälas

i 2 kap. 19 § strafflagen, eller

örn enskild persons leverne och

seder i övrigt, såvitt de lända honom

till skada eller förklenande. Den

häremot bryter, bote trettiotre riksdaler

sexton skillingar.

4:o. —- —- —-----—

Att ingen må tillåtas att, i andra

fall än allmänna lagen och gällande

författningar utstaka, meddela eller

till tryck utlämna utdrag av kyrkoböcker

eller av andra själavården

och kyrkodisciplinen rörande handlingar,

i avseende på enskilda personers

leverne och seder, såvitt de

lända dem till skada eller förklenande.

Den häremot bryter, bote trettiotre

riksdaler sexton skillingar.

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 191 till 1936 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 40 år 1936.

Första kammarens protokoll den 6 juni 1936.

Andra kammarens protokoll den 6 juni 1936.

Anmärkning: Det under den förevarande punkten 1) a) upptagna av Kungl.

Maj:t framlagda grundlagsändringsförslaget har av riksdagen i oförändrad

form antagits såsom vilande.

Propositionen nr 191 till 1936 års riksdag var en konsekvens av i

propositionen nr 190 till samma riksdag framlagt och av riksdagen

antaget förslag till ändringar i strafflagen m. fl. lagar, innebärande

hl. a. avskaffande av påföljden enligt 2 kap. 19 § strafflagen samt

påföljderna ovärdighet att i rikets tjänst vidare nyttjas och ovärdighet

att föra andras talan inför rätta.

Sedan det vid 1936 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till

ändrad lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen numera slutligen

godkänts, varigenom bl. a. elektorsinstitutionen avskaffats, lärer det

under förevarande punkt 1 a) a) upptagna förslaget till ändrad lydelse

av § 6 mom. 10 riksdagsordningen böra anses hava förfallit.

Sedan vidare det vid 1936 års riksdag såsom vilande antagna förslaget

till ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 5 tryckfrihetsförordningen numera

likaledes slutligen godkänts, lärer det under förevarande punkten

1) b) a) upptagna förslaget till ändrad lydelse av § 1 mom. 4 tryckfrihetsförordningen

— vilket förslag av konstitutionsutskottet fram

lades för 1936 års riksdag till antagande såsom vilande endast därför,

att det då icke kunde avgöras, om det förra förslaget skulle komma att

slutligt genomföras — böra anses hava förfallit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

5

2) angående ändrad lydelse av § 6

(Nuvarande lydelse.)

§ 6.

10. Till elektor — — — äger rösträtt.

Elektor kan ej vara:

den, som står under förmynderskap

eller som är i konkurstillstånd;

den, som är förklarad ovärdig att i

rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu icke

vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd,

varom sist förmäles, eller den,

som är ställd under framtiden för

brott, vilket kan medföra sådan påföljd;
den,

som är förklarad ovärdig att

inför rätta föra andras talan.

För valbarhet---till elektor.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan —

--medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)

den som står under förmynderskap;
b)

den som är i konkurstillstånd;

c) den som är förklarad ovärdig

att i rikets tjänst vidare nyttjas eller

eljest på grund av honom ådömd

straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu

icke vunnit laga kraft, är dömd

till straffpåföljd, varom sist förmäles,

eller den som är ställd under framtiden

för brott, vilket kan medföra sådan

påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig

att inför rätta föra andras talan;

Bihang till riksdagens protokoll 1937 5 st

mom. 10 och § 26 riksdagsordningen

(Föreslagen lydelse.)

§ 6.

10. Till elektor--— äger röst
rätt.

Elektor kan ej vara:

den som står under förmynderskap

eller som är i konkurstillstånd;

den som är förklarad ovärdig att i

rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu icke

vunnit laga kraft, är dömd till straffpåföljd,

varom sist förmäles;

den som är förklarad ovärdig att

inför rätta föra andras talan.

För valbarhet---till elektor.

§ 26.

Riksdagsmannabefattning kan —

— — medborgare utövas.

Ej må såsom riksdagsman godkännas:
a)

den som står under förmynderskap;

,

b) den som är i konkurstillstånd;

c) den som är förklarad ovärdig att

i rikets tjänst vidare nyttjas eller eljest

på grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, vilket ännu

icke vunnit laga kraft, är dömd till

straffpåföljd, varom sist förmäles;

d) den som är förklarad ovärdig

att inför rätta föl a andras talan;

nl. 2 avd. Nr 1 c.

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets memorial Nr 1 c.

(Nuvarande lydelse.)

e) den som blivit förvunnen att hava

vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåvor sökt värva röster, eller

emot vedergällning avgivit sin röst, eller

genom våld eller hot stört valfriheten.

(Föreslagen lydelse.)

e) den som blivit förvunnen att hava

vid riksdagsmannaval med penningar

eller gåvor sökt värva röster, eller

emot vedergällning avgivit sin röst,

eller genom våld eller hot stört valfriheten.

Hänvisning: Kungl. Maj:ts proposition nr 6 till 1934 års riksdag.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1 år 1934.

Första kammarens protokoll den 21 februari 1934.

Andra kammarens protokoll den 21 februari 1934.

Anmärkning: Det av Kungl. Majit framlagda grundlagsändringsförslaget har

av riksdagen i oförändrad form antagits såsom vilande.

Propositionen nr 6 till 1934 års riksdag var en konsekvens av i propositionen

nr 5 till samma riksdag framlagt och av riksdagen antaget

förslag till lag örn upphävande av 17 kap. 32 § första punkten rättegångsbalken,

innebärande bl. a. borttagande av möjligheten att under

vissa omständigheter ställa brottmål på framtiden.

Antager riksdagen det under punkten 1) a) P) upptagna förslaget

till ändrad lydelse av §§ 16 och 26 riksdagsordningen, lärer, sedan

det vid 1936 års riksdag såsom vilande antagna förslaget till ändrad

lydelse av §§ 6 och 19 riksdagsordningen numera slutligen godkänts,

det under förevarande punkt 2) upptagna förslaget till ändrad lydelse

av § 6 mom. 10 och § 26 riksdagsordningen böra anses hava förfallit.

Stockholm den 5 maj 1937.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,

Stendahl, Bargman, Källman, Karl Bodin, Anders Andersson, Härdin,

Fast, Vougt, Andersson i Malmö, Andersson i Ovanmyra, Nordström i Torsby,

Fält, Arnemark, och Johansson i Tväråselet

Slockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

372164

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1937:272 Skrivelse till Konungen angående tillgodoseende av behovet av allmänna samlingslokaler. s. 4 i texten
  2. Rskr. 1937:273 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 6 mom. 10 och § 26 riksdagsordningen. a1 i texten