Sök i Ratio Lex

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21

1937-05-11 · 35 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 35 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1937:21, Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1937 kl. 4 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner

till riksdagen nied förslag till lag om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar

m. m. ävensom en i ämnet väckt motion.

Konstitutionsutskottet har till behandling i ett sammanhang förehaft de av

Kungl. Majit till riksdagen avlåtna, av båda kamrarna till utskottet den 6

mars 1937 hänvisade propositionerna nr 107 och 108 ävensom en inom första

kammaren i anledning av förstnämnda proposition väckt motion nr 230 av

herr Lindhagen.

I propositionen nr 107 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag ur statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

den 22 februari 1937, föreslagit riksdagen att, under förutsättning att av

riksdagen såsom vilande antaget förslag till ändrad lydelse av § 86 regeringsformen,

§ 38 riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen

varder slutligen godkänt, antaga vid propositionen fogat förslag till lag örn

inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar av den lydelse

nedan angives.

I propositionen nr 108 har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden den 22 februari

1937, föreslagit riksdagen att, under enahanda förutsättning som beträffande

propositionen nr 107, antaga vid propositionen fogade, här nedan intagna

förslag till

1) lag angående ändrad lydelse av 28 och 55 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 251) om kommunalstyrelse på landet;

2) lag angående ändrad lydelse av 32 och 42 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr

252) örn kommunalstyrelse i stad;

3) lag angående ändrad lydelse av 25 och 51 §§ lagen den 6 juni 1930

(nr 259) örn församlingsstyrelse;

4) lag angående ändrad lydelse av 15 § lagen den 6 juni 1930 (nr 262) örn

skolstyrelse i vissa kommuner;

5) lag angående ändrad lydelse av 34 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

örn kommunalstyrelse i Stockholm;

6) lag angående ändrad lydelse av 26 och 55 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr

260) örn församlingsstyrelse i Stockholm;

7) lag angående ändrad lydelse av 27 och 39 §§ lagen den 7 juni 1934 (nr

242) örn vägdistrikt.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 21.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

I motionen I: 230 hemställes, »att riksdagen i anledning av propositionen

nr 107 om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar ville:

1. antaga följande ändrade lydelse av lagförslagets första §:

Utlämnande av de i statsråd förda protokoll må ej förvägras annat än i

fall Konungen förordnar, att sådant protokoll ej må utlämnas förrän viss tid,

högst tjugufem år, förflutit från dess datum.

Vad — protokoll.

2. besluta den förändring i tidsbestämmelserna i 2 § första och andra

morn., att där omnämnt utlämnande ej må ske ''förrän viss tid, högst tjugufem

år, förflutit från protokollets datum’».

Beträffande motiveringen för de av Kungl. Majit framlagda lagförslagen

får utskottet hänvisa till de vid propositionerna fogade utdragen av statsrådsprotokollen

och beträffande motiveringen för de i motionen framförda

förslagen till motionen.

Till 1936 års riksdag framlades proposition (nr 140) med förslag till grundlagsändringar

avseende allmänna handlingars offentlighet. I enlighet med

konstitutionsutskottets hemställan (utlåtande nr 37) antogs förslaget med

vissa jämkningar såsom vilande för vidare grundlagsenlig behandling.

Förslagets innebörd är i huvudsak, att kommunala handlingars offentlighet

i princip blir uttryckligen fastslagen samt att de speciella undantagen från

offentlighetsgrundsatsen utbrytas ur tryckfrihetsförordningen till särskild

lag utan grundlags karaktär. Enligt det vilande förslaget stadgas sålunda i

tryckfrihetsförordningen § 2 mom. 2, att envar svensk medborgare skall äga

fri tillgång till alla hos stats- eller kommunalmyndighet förvarade allmänna

handlingar. I denna rätt skola allenast gälla de inskränkningar vilka påkallas

av hänsyn till rikets säkerhet eller dess förhållande till främmande makt,

eller för brotts förekommande eller beivrande, eller till behörigt skydd för

statens eller menigheters intresse i deras ekonomiska mellanhavanden med

varandra och med enskilda, eller av hänsyn till privatlivets helgd eller enskildas

behöriga ekonomiska intresse; och skola — heter det vidare i det

vilande grundlagsförslaget — i särskild, av Konungen och riksdagen samfällt

stiftad lag noga angivas de fall, då allmänna handlingar enligt nämnda

grunder skola hemlighållas.

Ett inom justitiedepartementet på grundval av föregången sakkunnigutredning

upprättat förslag till dylik lag — lag örn inskränkningar i rätten

att utbekomma allmänna handlingar — samt motivering till detta förslag

voro för riksdagens kännedom fogade såsom bilagor vid propositionen förra

året. Förslaget har nu efter vissa jämkningar genom förevarande proposition

nr 107 förelagts riksdagen till antagande under förutsättning att det

av riksdagen såsom vilande antagna grundlagsförslaget varder slutligen godkänt.

Tillika har i proposition nr 108 föreslagits vissa redaktionella jämkningar

i kommunallagarnas bestämmelser örn rätten att taga avskrift av vissa

kommunala organs protokoll och få avskriftens riktighet bestyrkt, vilka äro

en följd av den nya regleringen av kommunala handlingars offentlighet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

3

Utskottet. De nu gällande i tryckfrihetsförordningen upptagna undantagen

från offentlighetsregeln kunna indelas i två grupper. Den ena gruppen

kvarstår i huvudsak oförändrad från tryckfrihetsförordningens tillkomst och

har såsom föråldrad funnits i behov av revidering. Bland de undantag tillhörande

denna grupp, vilka fortfarande ha praktisk betydelse, må nämnas undantagen

beträffande statsrådsprotokoll, ministeriella handlingar och kyrkoböcker.

Den andra gruppen nuvarande undantagsbestämmelser har tillkommit

under de senaste 40 åren och avser skydd för försvarshemligheter samt för

enskildas personliga och ekonomiska förhållanden ävensom för statens intressen

vid ekonomiska mellanhavanden med enskilda. Då sistnämnda undantag

tillkommit vid skilda tidpunkter utan enhetlig plan, ofta i direkt

samband med särskilda lagstiftningsåtgärder på de sociala och ekonomiska

områdena, har följden blivit dels att en bristande överensstämmelse uppstått

mellan dessa regler inbördes och dels att beträffande många slag av

handlingar inga sekretessbestämmelser finnas, ehuru behovet därav icke synes

mindre än beträffande andra slag av handlingar vilka belagts med

sekretess. I avbidan på resultatet av det nu fullbordade revisionsarbetet på

förevarande område har under senare år iakttagits särskild återhållsamhet

med avseende å införande av nya sekretessregler, även där elen fortgående

utvecklingen av statens sociala och ekonomiska verksamhet kunnat göra sådana

regler påkallade. Överhuvud har det allmännas alltmera vidgade verksamhet,

som trängt in på områden vilka förut varit förbehållna de enskilda,

föranlett krav på betydligt flera undantag från offentlighetsregeln än tidigare.

Med genomförande av det vilande grundlagsförslaget, varigenom som

nämnts kommunala handlingars offentlighet uttryckligen fastslås, framträder

behov av undanlag från offentlighetsregeln även med avseende å sådana

handlingar.

Det föreliggande förslaget innebär en systematisering och komplettering av

sekretessreglerna i överensstämmelse med de behov som nyss antytts. De

flesta av de bestämmelser i förslaget, som sakna motvarighet i gällande rätt,

äga direkt samband med den utvidgning, som under senare tid ägt rum i fråga

örn statens sociala och ekonomiska verksamhet, och strida därför icke mot

de principer som hittills gällt för gränsdragningen mellan offentligt och hemligt.

De nya undantagen innebära sålunda i huvudsak endast en tillämpning

av tryckfrihetsförordningens principiella ståndpunkt på nu rådande förhållanden.

De föreslagna sekretessreglernas konstruktion överensstämmer med

vad som redan förekommer i tryckfrihetsförordningen. I regel föreslås direkta

förbud mot utlämnande av vissa slag av handlingar, oftast dock med

möjlighet att utlämna under vissa villkor.

Bland .statliga handlingar, vilka nu icke alls åtnjuta sekretesskydd men genom

förslaget erhålla sådant, må anmärkas följande beträffande vilka behovet

synes särskilt framträdande: handlingar rörande den allmänna ekonomiska

försvarsberedskapen, polishandlingar, domstolsprotokoll i sådana mål

rörande sedlighetssårande förbrytelser, utpressning eller omyndigförklaring

vilka handlagts inom stängda dörrar, militärt straffregister, fångvårdshand
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

lingar rörande enskilda, handlingar vid statens sinnessjukhus eller i internelingsärenden

rörande sinnessjukas förhållanden, handlingar rörande statlig

utredning, kontroll eller stödverksamhet med avseende å näringslivet såvitt

de röra enskilda företags eller sammanslutningars affärs- eller driftförhållanden,

statens kommunikationsverks handlingar angående enskildas anlitande

av samfärdsmedlet och tullverkets handlingar rörande varor som vid

verket behandlas. Vidare må anmärkas att sekretessmöjligheten vid statens

affärstransaktioner enligt förslaget åtskilligt utvidgas. I viss utsträckning

ökas även sekretesskyddet för enskildas ekonomiska förhållanden i taxerings-

och andra beskattningsärenden. Enligt förslaget skola alla uppgifter

till ledning för taxering eller eljest för beräknande av skatt erhålla skydd,

beträffande allmänna taxeringen sålunda ej blott som nu självdeklarationer

och bankuppgifter rörande ränta och innestående medel utan även

uppgifter örn utdelning från bolag, arbetsgivares uppgifter örn utbetald lön

m. m. Såvitt angår kommunala handlingar tillgodoses sekretessbehovet enligt

förslaget såväl med avseende å kommunernas ekonomiska angelägenheter

som beträffande enskildas personliga förhallanden i sociala ärenden, såsom

i ärenden rörande sjukvård, fattigvård, barnavård o. s. v.

Det må framhållas, att förevarande lagstiftning endast reglerar inskränkningar

i den medborgerliga rätten att äga tillgång till allmänna handlingai

och icke berör frågan i vad mån olika myndigheter skola hava tillgång till

sådana handlingar som enligt sekretesslagen äro undandragna offentligheten.

Nämnda fråga regleras genom administrativrättsliga bestämmelser eller genom

praxis, i vissa fall genom annan lagstiftning än den varom bär äi fråga.

Utskottet har vid granskning av Kungl. Maj:ts förslag till sekretesslag

funnit sig i allt väsentligt böra tillstyrka detsamma. Behovet av en lagstiftning

i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget torde icke kunna förnekas.

Emellertid är sekretessens rätta avvägning mot offentligheten på

åtskilliga punkter förenad med betydande svårigheter, och många olika hänsyn

göra sig därvid gällande. Utskottet har dock endast i några fall funnit

tillräckliga skäl att föreslå en viss jämkning i de föreslagna reglerna.

Vad angår lagförslagets uppställning har utskottet haft under övervägande,

huruvida icke lagen borde indelas i kapitel under särskilda rubriker och

med paragrafnumrering inom varje kapitel för sig. Därest en sådan anordning

kunnat genomföras, hade lagen blivit mera överskådlig och vid införande

av nya sekretessbestämmelser hade nya paragrafer kunnat tillfogas

utan rubbning av den gällande paragrafordningen. Emellertid har utskottet

funnit, att med hänsyn till den ofta mångsidiga betydelsen av de särskilda

sekretessreglerna, då dessa exempelvis i ett stor antal fall samtidigt skydda

statens och enskildas intressen eller samtidigt avse personliga och ekonomiska

förhållanden, någon lämplig och vägledande kapitelindelning icke kunnat

göras, varför utskottet måst avstå härifrån.

Beträffande statsrådsprotokoll har av Kungl. Majit föreslagits, att sekretesstiden

skall sänkas från 50 till 2 år, där ej fråga är örn rikets förhållande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

5

till främmande makt eller Konungen annorlunda förordnar. Det i motionen

I: 230 framförda förslaget innebär, att statsrådsprotokoll omedelbart skola

bli offentliga, om ej Konungen annorlunda förordnar. Utskottet finner dock

övervägande skäl tala för en viss sekretesstid med avseende å vanliga statsrådsprotokoll

och tillstyrker i detta avseende Kungl. Maj:ts förslag. Motionärens

förslag att sekretesstiden för statsrådsprotokoll, vilka Konungen finner

böra hemlighållas, och för protokoll vid riksdagens kamrars sammanträden

inom lyckta dörrar icke skulle få överstiga 25 år torde visserligen

vara värt beaktande så tillrida, att behov av sekretess ofta icke finnes för

längre tid. I vissa fall lärer dock den nu gällande sekretesstiden av 50 år

vara behövlig, varför någon annan maximitid icke torde böra sättas i lagen.

Däremot synes det önskvärt att i den historiska forskningens intresse under - sökes, huruvida icke Kungl. Maj:t kunde i betydande utsträckning använda

sin rätt att göra statsrådsprotokoll och utrikeshandlingar tillgängliga före 50- årstidens utgång.

Såsom antytts laar utskottet funnit några mindre jämkningar i Kungl

Maj:ts förslag erforderliga. Beträffande 6 § föreslår utskottet en omformulering,

som bland annat otvetydigt hänför sådana rättssubjekt som universiteten

till dem vilkas intressen skyddas i lagrummet. Utskottet vill framhålla,

att lagrummet givits en sådan utformning, att redan offentliga handlingar

icke skola kunna hemlighållas på den grund att de infordrats av en

myndighet för någon rättstvist. I 9, 34 och 38 §§ ha vidtagits jämkningar

i anslutning till jämkningen i 6 §.

Med avseende å 7 § föreslås att slutorden utgå, då det synes överflödigt

att i lagen ge någon uttrycklig anvisning om det syfte, i vilket Kungl. Majit

skall kunna förordna om sekretess å handlingar av ifrågavarande slag.

I 19 § första stycket föreslår utskottet en redaktionell jämkning, varigenom

uttryckligen angives att i detta stycke åsyftas allenast handlingar i

ärenden rörande försäkring för olycksfall i arbete och för yrkessjukdomar.

Efter en sådan jämkning behöver paragrafen icke undergå någon ytterligare

ändring för den händelse Kungl. Majits förslag till innevarande års riksdag

om arbetarskvddsärendens överflyttning till riksförsäkringsanstalten skulle

bifallas.

I lagförslagets 28 § stadgas örn sekretess för bland andra kommunikations

verkens handlingar rörande samfärdseln, såvitt de angå deras angelägen

heter som anlita verken. Enligt paragrafens andra stycke skall sekretessen

icke gälla beslut, varigenom avgift för samfärdsmedels begagnande fastställts.

Detta stadgande står i överensstämmelse med järnvägstrafikstadgan 7 §, enligt

vilken beslut örn avgiftsnedsättningar, såväl vid statens som enskilda

järnvägar, skola offentliggöras. Då sistnämnda bestämmelse åtminstone med

avseende å enskilda järnvägar icke alltid torde efterföljas, och då vid

verkställda utredningar örn konkurrensen mellan olika trafikmedel ifrågasatts

att modifiera bestämmelsen, synes utskottet lämpligast att icke nu lagfästa

ovillkorlig offentlighet för beslut örn avgifters fastställande utan över
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

lämna åt de fortsatta utredningarna rörande kommunikationsväsendet att

taga ståndpunkt till förevarande fråga. Utskottet föreslår alltså att andra

stycket i lagförslagets 28 § utgår. En sådan bestämmelse som den berörda

i .järnvägstrafikstadgan synes likväl förenlig med förevarande lagförslag, enär

Konungen enligt 38 § i förslaget skall kunna i vissa fall förordna om eljest

hemliga handlingars utlämnande.

Utskottet föreslår vidare, att jämväl tredje stycket av 28 § i Kungl. Maj:ts

förslag, vilket stycke endast innehåller en hänvisning till de båda följande

paragraferna, såsom överflödigt utgår.

I 43 § har i utskottets förslag insatts en erinran örn att den däri förekommande

definitionen av mvndighetsbegreppet står i överensstämmelse med

myndighetsbegreppet i tryckfrihetsförordningens stadganden om allmänna

handlingar.

Slutligen har en övergångsbestämmelse befunnits erforderlig med avseende

å handlingar och protokoll i äktenskapsmål, mål om faderskap och underhållsskyldighet

till barn utom äktenskap samt mål örn äktenskaplig börd,

vilka vid underrätten handlagts inom stängda dörrar. Enligt gällande tryckfrihetsförordning

må handlingar och protokoll i sådana mål ej utan parternas

tillstånd utlämnas till annan förrän 50 år efter deras död. Enligt den

nu föreslagna lagen, 36 §, kunna handlingar och protokoll i alla mål som handlagts

inom stängda dörrar hållas hemliga, men såvitt angår tid efter det underrätten

skiljer sig från målet endast om domstolen särskilt förordnar därom.

Med hänsyn härtill synes äldre rätt fortfarande böra äga tillämpning

beträffande handlingar och protokoll i sådana mål av förutnämnda slag, som

anhängiggjorts före den nya lagstiftningens ikraftträdande.

I övrigt vill utskottet i anledning av sekretesslagförslagets detaljbestämmelser

framhålla ett par frågor. Enligt 15 § skola överförmyndares handlingar

angående enskildas ekonomiska förhållanden icke utlämnas i vidare mån

än i lagen om förmynderskap föreskrines. I sistnämnda lag stadgas i 10 kap.

6 § rätt för omyndig, som fyllt 16 år, samt för omyndigs make och närmaste

fränder att taga del av överförmyndarens handlingar rörande förmynderskapet.

Uskottet vill ifrågasätta, örn icke kretsen av de personer som sålunda

äga taga del av dessa handlingar är väl snävt begränsad och om icke under

vissa förutsättningar utlämnande borde kunna ske även till andra än i lagen

direkt angivna personer. Frågorna härom synas lämpligen kunna komma

under övervägande vid den översyn av förmynderskapslagstiftningen, varom

innevarande riksdag gjort framställning.

Enligt 22 § av sekretesslagförslaget skola handlingar rörande virkesmätning

ej kunna utlämnas i vidare mån än som följer av lagen om virkesmätning.

Av denna lag framgår, att mätbesked över verkställd mätning skola

utlämnas till sakägarna. Har mätning skett för bestämmande av pris å köpvirke,

äga sålunda köpare och säljare utbekomma mätbesked, men däremot

icke huggare och virkeskörare, även örn deras avlöning skall utgå efter

virkesmängden sådan den bestämts genom mätning. Utskottet erinrar, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

7

enligt vad som utsäges i förarbetena till virkesmätningslagen skogsarbetare,

vilkas avlöning enligt avtal skall utgå efter den virkesmängd varmed de tagit

befattning, böra anses genom avtalet lia erhållit rätt att hos arbetsgivaren

taga del av mätbeskeden för utövande av kontroll att avlöningen riktigt beräknats.

Det torde emellertid kunna ifrågasättas huruvida icke skogsarbetare

som nu sagts borde hos virkesmätningsnämnden äga taga del av mätbeskeden,

om de visa sin rätt vara därav beroende. Skulle med gällande regler

i praktiken friktioner visa sig uppstå på denna punkt, lärer åtgärder härutinnan

i annan ordning kunna komma under övervägande.

Proposition nr 108 får utskottet tillstyrka. Den innebär, som nämnts, endast

redaktionella följdändringar i anledning av den nya lagstiftningen om

allmänna handlingar. Utskottet vill emellertid i detta sammanhang framhålla

önskvärdheten av att rätt att få avskrifters riktighet bestyrkt regleras

även på andra punkter än för närvarande är fallet. Dessutom synes frågan

om införande i kommunallagarna eller annorstädes av bestämmelser om

skyldighet åtminstone i viss utsträckning för kommunala myndigheter att

tillhandahålla handlingar i avskrift böra upptagas till utredning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen, under förutsättning att av riksdagen såsom

vilande antaget förslag till ändrad lydelse av § 86 regeringsformen,

§ 38 riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen

varder slutligen godkänt,

1) med förklarande att Kungl. Maj:ts proposition nr 107

icke kunnat av riksdagen i oförändrad form antagas och

med avslag å motionen I: 230, i anledning av sagda proposition

för sin del måtte antaga följande

Förslag

till

Lag

om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I statsrådet förda protokoll i ärenden vilka angå rikets förhållande till

främmande makt, så ock protokoll i kommandomål, må icke utan Konungens

tillstånd utlämnas tidigare än femtio år efter protokollets datum.

Andra i statsrådet förda protokoll än i första stycket sägs må ej utan

Konungens tillstånd utlämnas tidigare än två år efter protokollets datum;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Konungen obetaget att förordna, att sådant protokoll ej må utlämnas förrän

viss längre tid, högst femtio år, förflutit från dess datum.

Vad i 2—36 §§ stadgas örn handlingars hemlighållande har ej avseende å

ovan omförmälda protokoll.

2 §•

Riksdagens kamrars protokoll vid sammanträde inom lyckta dörrar enligt

56 § riksdagsordningen må ej utan Konungens och kammarens tillstånd utlämnas

tidigare än femtio år efter protokollets datum.

Sammanträder kammare i annat fall än i första stycket sägs inom lyckta

dörrar, äger kammaren besluta, att därvid fört protokoll ej må utan kammarens

tillstånd utlämnas förrän viss tid, högst femtio år, förflutit från protokollets

datum.

Konstitutionsutskottets handlingar rörande granskning av statsrådsprotokoll

och protokoll i kommandomål må ej utan utskottets tillstånd utlämnas

innan protokollen få offentliggöras.

3 §•

Handlingar i ärenden vilka angå rikets förhållande till främmande makt

må allenast i de fall och i den ordning Konungen bestämmer utlämnas tidigare

än femtio år efter handlingens datum.

Handlingar i ärenden, vilka, utan att vara av beskaffenhet som i första

stycket sägs, angå svensk myndighets förbindelser med främmande makts

myndigheter eller undersåtar eller eljest röra främmande makt eller dess

förhållanden, må ej utan tillstånd av den myndighet som handlägger ärendet

utlämnas tidigare än femtio år efter handlingens datum, med mindre det

är uppenbart att handlingens innehållande icke påkallas av hänsyn till rikets

säkerhet eller av internationella hänsyn.

4 §•

Beträffande handlingar, som röra krigsmaktens mobilisering, sammandragning

eller verksamhet under krigstid eller vid krigsfara, dess mobiliseringsförråd

och mobiliseringsutrustning, rikets fästningsverk och övriga fasta försvarsanstalter,

örlogsstationer samt för krigsmakten avsedda varv och fartyg,

militära flygstationer samt för krigsmakten avsedda flygverkstäder och luftfartyg,

militära positioner och minförsvar, annan för krigsbruk avsedd materiels

tekniska byggnad och beskaffenhet, för militärt ändamål avsedda

kommunikations- och förbindelseleder, experiment och uppfinningar, det civila

luftskyddets planläggning eller ock den allmänna ekonomiska försvarsberedskapen,

äger Konungen, såframt handlingarnas offentliggörande kan

medföra våda för rikets säkerhet eller uppenbart kan skada dess försvar, förordna,

att de ej må utlämnas förrän viss tid från handlingens datum förflutit,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

9

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dock högst femtio år, där ej särskilda förhållanden påkalla hemlighållande

under längre tid.

5 §■

Protokoll hållna hos riksdagens eller allmänt kyrkomötes utskott, så ock

statliga kommittéers protokoll, må ej utan utskottets eller kommitténs samtycke

utlämnas förrän det ärende protokollen avse hos utskottet eller kommittén

slutförts. Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning i fråga

om kommunalmyndighets protokoll i ärenden som av myndigheten allenast

för beredning handhavas.

Riksdagens revisorers protokoll må ej utlämnas, innan den berättelse vartill

de höra offentliggjorts.

6 §•

Handlingar som av myndighet upp- Handlingar som upprättats eller anrättats

eller anskaffats för kronans skaffats för myndighets räkning till

eller menighets räkning till utredning utredning i någon dess rättstvist må

i rättstvist må ej utlämnas utan till- ej utan myndighetens tillstånd utlåmstånd

av den myndighet som har att nas förrän saken blivit slutligen avföra

talan i saken, förrän densamma gjord eller tjugu år förflutit från

blivit slutligen avgjord eller tjugu dr handlingens datum,

förflutit från handlingens datum.

7 §•

Beträffande handlingar, upprättade Beträffande handlingar, upprättaför

myndighets gransknings- eller in- de för myndighets gransknings- eller

spektionsverksamhet eller för anord- inspektionsverksamhet eller för annande

av kunskapsprov under myn- ordnande av kunskapsprov under

dighets inseende, äger Konungen för- myndighets inseende, äger Konungen

ordna, att de ej må utlämnas före den förordna, att de ej må utlämnas före

avsedda granskningen, inspektionen den avsedda granskningen, inspektioeller

prövningen, så framt dennas syf- nen eller prövningen.

te skulle motverkas genom dylikt bekantgörande.

8 §•

Hos myndighet upprättade handlingar i ärende angående uppgörande av

ny eller ändrad stadsplan må ej utan tillstånd av myndighet som handlägger

ärendet utlämnas, förrän förslag till stadsplan blivit tillgängligt för granskning

enligt vad därom särskilt är stadgat. Såvitt angår hos myndighet i dylikt

ärende upprättade handlingar med beräkningar av fastighetsvärden, äger

myndighet som handlägger ärendet besluta, att sådan handling ej heller efter

nämnda tidpunkt må utan myndighetens tillstånd utlämnas; dock att hand
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ling ej må hemlighållas längre än till dess stadsplanen blivit genomförd eller

tjugu år förflutit från handlingens datum.

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande

stomplan, så ock med avseende å utomplansbestämmelser för städer

och stadsliknande samhällen på landet.

9 §•

Handlingar innefattande redogörelse

för utredningar, experiment eller

prov av naturvetenskaplig eller teknisk

art, som myndighet låtit verkställa

för statens eller menighets räkning,

må ej utan myndighetens tillstånd

utlämnas tidigare än tjugu år

efter handlingens datum.

Handlingar innefattande redogörelse

för utredningar, experiment eller

prov av naturvetenskaplig eller teknisk

art, som myndighet låtit verkställa

för det allmännas räkning, må

ej utan myndighetens tillstånd utlämnas

tidigare än tjugu år efter

handlingens datum.

10 §.

Handlingar rörande polismyndighets, tullmyndighets eller allmän åklagares

verksamhet till förekommande eller beivrande av brott må ej utlämnas,

såvida skäligen kan befaras, att utlämnande skulle motverka brotts upptäckande

eller brottmåls utredning eller åtgärder till förekommande av brott

eller ock vara menligt för rikets säkerhet eller för enskild person; dock må

handling ej i något fall hemlighållas längre tid än sjuttio år från dess datum,

och vare Konungen obetaget att, där särskilda omständigheter det påkalla,

medgiva utlämnande utan hinder av vad ovan stadgas.

11 §•

Uppgifter och anteckningar som tillhöra det i riket inrättade straffregistret

må ej utlämnas i annat fall eller annan ordning än i lagen om straffregister

sägs.

Utslag eller underrättelser, avseende svensk undersåte i utlandet ådömt

straff, vilka enligt överenskommelse med främmande makt överlämnats till

svensk myndighet, så ock därom förda anteckningar, må ej utlämnas i annat

fall eller annan ordning än Konungen bestämmer.

Föres hos myndighet särskilt register angående straff och tillrättavisningar,

som ådömts eller tilldelats underlydande personal, gäde om uppgifter

och anteckningar tillhörande sådant register vad i andra stycket sägs.

12 §.

Hos myndighet vid fångvårdsanstalt, allmän uppfostringsanstalt eller

tvångsarbetsanstalt upprättade handlingar rörande å anstalten intagen person

må ej i andra fall eller annan ordning än Konungen bestämmer utlämnas

tidigare än sjuttio år efter deras datum.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

11

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Vad i första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämpning med avseende

å handlingar, upprättade av dem, som handhava övervakning eller

tillsyn över brottslingar eller lösdrivare, vilka icke äro intagna å anstalt som

i första stycket sägs, där handlingarna röra någon som är underkastad övervakning

eller tillsyn.

13 §.

Anteckningar i kyrkoböcker, folkregister och mantalsböcker ävensom

handlingar, vilka eljest röra kyrko- eller folkbokföringen, själavården eller

kyrkotukten, må, i den mån de innehålla upplysning om enskilds personliga

förhållanden, icke utan hans samtycke till annan utlämnas förrän sjuttio år

förflutit från anteckningens eller handlingens datum, såvida icke, med hänsyn

till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i

övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas

till skada eller förklenande för den enskilde som avses eller för hans nära

anhöriga. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

14 §.

Handlingar vilka av läkare eller hos medicinalstyrelsen eller på läkares eller

styrelsens föranstaltande upprättats till utredning i mål eller ärende hos

domstol eller i ärende som avses i giftermålsbalken; handlingar i ärenden

rörande hälsovård, sjukvård, fattigvård, understöd vid barnsbörd, samhällets

barnavård och ungdomsskydd eller eljest barnavårdsnämnds och barnavårdsmäns

verksamhet, rätt för enskilda alt inköpa alkoholhaltiga drycker, behandling

av alkoholister eller eljest nykterhetsnämnds verksamhet, folkpensionering

eller eljest pensionsstyrelsens eller pensionsnämnds verksamhet, försäkring

för olycksfall i arbete eller eljest riksförsäkringsanstaltens eller försäkringsrådets

verksamhet, tillsyn å understödsföreningar, hjälpverksamhet

vid arbetslöshet; så ock handlingar i ärenden rörande kontroll å utlänningar,

som här i riket vistas eller hit söka tillträde, må, i vad de angå enskilds personliga

förhållanden, icke utan hans samtycke till annan utlämnas tidigare

än sjuttio år efter handlingens datum. Även utan sådant samtycke skall dock

handling som nu sagts utlämnas, om, med hänsyn till det ändamål för vilket

utlämnande åstundas och omständigheterna i övrigt, trygghet kan anses vara

för handen, att det ej kommer att missbrukas till skada eller förklenande för

den vilkens personliga förhållanden i handlingen avses eller för hans nära anhöriga.

Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

Angår handling, som i första stycket avses, någons intagning, vård eller

behandling å anstalt eller inrättning eller någons vård eller behandling av

läkare annorstädes än å anstalt, och finnes grundad anledning antaga att

genom handlingens utlämnande ändamålet med vården eller behandlingen

skulle motverkas eller någons personliga säkerhet sättas i fara, må utlämnande

vägras, ändock att enligt bestämmelserna i första stycket utlämnande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

bort ske. Likaledes må utbekommande av handling, utvisande vem som

gjort anmälan i ärende rörande samhällets barnavård eller ungdomsskydd

eller rörande behandling av alkoholister eller vem som eljest lämnat upplysningar

i sådant ärende, vägras, om grundad anledning finnes att antaga att

den, om vilken anmälan gjorts eller upplysningarna lämnats, skulle missbruka

kännedom i berörda hänseende till skada för annan person.

Vad i denna paragraf stadgas har icke avseende å myndighets beslut som

särskilt utfärdats eller i protokoll upptagits, där fråga ej är örn barnavårdsnämnds

eller nykterhetsnämnds beslut eller beslut i ärende som rör tilllämpning

av lagen angående åtgärder mot utbredning av könssjukdomar.

Uppgifter och anteckningar, vilka tillhöra de i kommunerna förda socialregistren,

må ej utlämnas i vidare mån än som följer av lagen om socialregister.

15 §.

Till överförmyndare eller förmyndarkammaren i Stockholm inkomna handlingar

må, i vad de angå enskildas ekonomiska förhållanden, icke tidigare

än tjugu år efter handlingens datum utlämnas i vidare mån än i lagen örn

förmynderskap föreskrives.

16 §.

För statlig eller kommunal statistik lämnade uppgifter, som avse namngivna

enskilda personer, bolag eller andra enskilda samfälligheter, må ej

utlämnas förrän tjugu år från uppgiftens datum förflutit, därest ej den som

däri avses samtycker till ett tidigare utlämnande, eller ock, med hänsyn till

uppgiftens natur eller det ändamål för vilket den åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att utlämnandet ej kommer

att missbrukas till hans skada. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll

göras.

17 §•

Till myndighet avlämnade uppgifter till ledning för taxering, som avses i

taxeringsförordningen, eller eljest för beräknande av skatt må ej i andra

fall än i vederbörande skatteförfattning stadgas utan den skattskyldiges samtycke

utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter uppgiftens datum.

18 §.

Handlingar som inkommit till eller upprättats hos tillsynsmyndighet över

banker, sparbanker, andra penninginrättningar eller försäkringsanstalter, i

vad handlingarna röra enskildas förhållanden till dylik inrättning, ävensom

handlingar vilka inkommit till eller upprättats hos tillsynsmyndigheten över

fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet, i vad de röra vederbörande

yrkesutövares enskilda affärer eller andra personers ekonomiska förhållanden,

må icke utlämnas tidigare än tjugu år efter handlingens datum, därest icke

s. 13 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

13

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vederbörande tillsynsmyndighet för fullgörande av sin uppgift så prövar

nödigt.

19 §.

Till riksförsäkringsanstalten eller

försäkringsrådet inkomna och där

upprättade handlingar i ärenden angående

försäkring för olycksfall i arbete

och för yrkessjukdomar må, såvitt

de avse arbetet i arbetsgivares rörelse,

företag eller verksamhet eller

de förhållanden, under vilka arbetet

bedrives, eller arbetarnas antal, arbetstid

och avlöningsförhållanden,

icke utan arbetsgivarens samtycke till

annan utlämnas tidigare än tjugu år

efter handlingens datum, där ej, med

hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande

åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan anses vara

för handen, att det ej kommer att

missbrukas till arbetsgivarens skada.

Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll

göras.

Handlingar i ärenden angående arbetarskydd eller arbetstidens reglering

eller angående arbetstillstånd för utlänning må, såvitt de röra arbetsgivares

yrkeshemlighet eller eljest innehålla sådana upplysningar örn driftanordning

eller affärsförhållande, vilkas offentliggörande kan lända arbetsgivare

till skada, icke i vidare mån än som kan följa av de i nämnda ämnen

gällande lagar utlämnas utan arbetsgivarens samtycke förrän tjugu år från

handlingens datum förflutit.

Till riksförsäkringsanstalten eller

försäkringsrådet inkomna och där

upprättade handlingar må, såvitt

de avse arbetet i arbetsgivares rörelse,

företag eller verksamhet eller

de förhållanden, under vilka arbetet

bedrives, eller arbetarnas antal, arbetstid

och avlöningsförhållanden,

icke utan arbetsgivarens samtycke till

annan utlämnas tidigare än tjugu år

efter handlingens datum, där ej, med

hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande

åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan anses vara

för handen, att det ej kommer att

missbrukas till arbetsgivarens skada.

Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll

göras.

20 §.

Handlingar vilka inkommit till eller upprättats hos undersökningsmyndighet,

varom förmäles i lagen om undersökning angående monopolistiska företag

och sammanslutningar, må ej utlämnas i andra fall eller annan ordning

än i nämnda lag sägs.

21 §.

Beträffande handlingar, vilka i andra fall än eljest i denna lag sägs röra

statlig utredning, kontroll eller stödverksamhet med avseende å produktion,

handel, bankrörelse, försäkringsrörelse eller transportverksamhet eller eljest

med avseende å näringslivet, äger Konungen, i den mån de innefatta sådana

upplysningar örn enskilda företags eller sammanslutningars affärs- eller

driftförhållanden, vilkas offentliggörande kan lända vederbörande företag

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

eller sammanslutning till men, förordna, att handlingarna ej må utlämnas

förrän viss tid, högst tjugu år, förflutit från deras datum.

22 §.

Handlingar i ärenden rörande mätningsförrättning eller mätningsutgifter

enligt lagen om virkesmätning må ej utlämnas i vidare mån än som följer av

nämnda lag.

23 §.

Handlingar i ärenden angående ansökning örn patent må, i vad de angå

uppfinning därå ej patent beviljats, icke utan sökandens samtycke till annan

utlämnas i vidare mån än som föranledes av förordningen angående patent.

24 §.

Handling i ärende, som avses i lagen om medling i arbetstvister, må, i den

mån myndighet som handlägger ärendet så beslutar eller förbehåll enligt

7 § nämnda lag gjorts med avseende å handlingen, icke utlämnas tidigare

än tjugu år efter dess datum.

25 §.

Handlingar i ärenden rörande offentlig arbetsförmedling, vilka till anstalt

för sådan förmedling inkommit eller där upprättats, må ej i vidare mån än

som erfordras för förmedlingsverksamhetens behöriga bedrivande utlämnas

förrän tjugu år från handlingens datum förflutit, såvida icke, med hänsyn

till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna i övrigt,

trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas

till arbetsgivares eller arbetssökandes skada eller förklenande. Vid utlämnande

böra erforderliga förbehåll göras.

26 §.

Handlingar som till offentlig rättshjälpsanstalt inkommit eller där upprättats

angående rättshjälp åt enskilda, så ock handlingar i ärenden hos notarius

publicus rörande sådant som blivit honom såsom hemligt anförtrott

eller eljest ej bör bliva obehöriga kunnigt, må ej tidigare än sjuttio år efter

handlingens datum utlämnas i vidare mån än handlingens ändamål kräver

eller den, som i ärendet anlitat anstalten eller notarius publicus, därtill samtycker.

Beträffande handlingar i sådana ärenden angående rättshjälp åt enskilda,

som handläggas hos annan myndighet än i första stycket sägs, äger Konungen

förordna, att handlingarna ej må utlämnas i andra fall eller annan ordning

än Konungen bestämmer förrän viss tid, högst sjuttio år, förflutit från deras

datum.

27 §.

Med avseende å handlingar, vilka angå myndighets verksamhet för införskaffande

eller meddelande av upplysningar till enskildas tjänst, eller vilka

s. 15 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

15

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

till myndighet inkommit eller där upprättats för utredningar eller undersökningar

som myndigheten utför för enskilds räkning, äger Konungen förordna,

att de ej må utlämnas i andra fall eller annan ordning än Konungen bestämmer.

28 §.

Till statlig eller kommunal anstalt för samfärdsel inkomna och där upprättade

handlingar avseende samfärdseln, så ock till tullverket inkomna och

där upprättade handlingar rörande varor som vid verket behandlas, må,

såvitt de angå deras angelägenheter som anlita eller eljest träda i beröring

med anstalten eller verket, icke utan samtycke av dem handlingen sålunda

angår utlämnas till annan tidigare än tjugu år efter dess datum, där ej, med

hänsyn till det ändamål för vilket utlämnande åstundas och omständigheterna

i övrigt, trygghet kan anses vara för handen, att det ej kommer att missbrukas

till deras skada. Vid utlämnande böra erforderliga förbehåll göras.

Vad i första stycket sågs gäller ej

beslut varigenom avgift för samfärdsmedels

begagnande fastställts.

Beträffande vissa handlingar tillhörande

post- och telegrafverkens rörelse

är särskilt stadgat i 29 och 30 §§.

29 §.

Till post- eller telegrafverket inkomna och där upprättade handlingar, som

lämna upplysning om särskilda postförsändelser, telegram eller telefonsamtal,

må icke utlämnas till annan än postförsändelsens avsändare eller mottagare

eller telegrammets avsändare eller adressat eller någon av dem som växlat

telefonsamtalet eller äro innehavare av de vid samtalet använda telefonapparaterna.

30 §.

Handling, av vilken enskilds förhållande till postsparbanken eller postgirorörelsen

framgår, må ej utan dennes samtycke till annan utlämnas tidigare

än tjugu år efter handlingens datum, där ej Konungen för särskilt fall annorlunda

förordnar.

31 §.

Handlingar i ärenden, örn vilkas hemlighållande stadgas i lagen för Sveriges

riksbank, må ej utan tillstånd av fullmäktige i riksbanken eller av riksdagens

bankoutskott eller revisorer utlämnas tidigare än femtio år efter

handlingens datum.

32 §.

Beträffande andra handlingar än i 30 och 31 §§ sägs rörande utlåning

av medel, som stå under myndighets förvaltning, äger Konungen, i vad handlingarna

angå lånsökandes, låntagares eller borgesmans förhållanden, för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ordna, att handlingarna icke utan samtycke av dem, vilkas förhållanden sålunda

beröras, må till annan utlämnas förrän viss tid, högst tjugu år, förflutit

från handlingens datum. Vad nu är sagt gäller dock ej myndighets beslut

om beviljande av lån.

33 §.

Myndighet som har att ombesörja upptagande av lån äger besluta, att handlingar

som hänföra sig till upplåningsverksamheten ej må utan myndighetens

tillstånd utlämnas förrän viss tid, högst tjugu år, förflutit från handlingens

datum.

34 §.

Handlingar i ärenden angående för- Handlingar i ärenden angående förvärv,

avyttrande eller upplåtelse av värv, avyttrande eller upplåtelse avegendom

eller annat, som myndighet egendom eller annat, som myndighet

äger förvalta, eller angående utföran- äger förvalta, eller angående utförande

av arbete för statens eller menighets de av arbete för myndighets behov

behov annorledes än genom statens el- annorledes än genom dess egen eller

ler menighetens egen personal må icke, annan myndighets personal må icke,

utan tillstånd av den myndighet som utan tillstånd av den myndighet som

handlägger ärendet, utlämnas innan handlägger ärendet, utlämnas innan

avtal slutits eller ärendet eljest slutförts.

Angår ärendet upphandling eller

utförande av arbete för statens

räkning eller försäljning av staten till
-

avtal slutits eller ärendet eljest slutförts.

Angår ärendet upphandling eller

utförande av arbete för statens

räkning eller försäljning av staten till
-

hörig lös egendom, skall likväl iakt- horig lös egendom, skall likväl iakttagas,

att i stadgad ordning införd- tagas, att i stadgad ordning infordrade

och inkomna anbud, så ock and- rade och inkomna anbud, så ock andra

handlingar som kunna tjäna till ra handlingar som kunna tjäna till

upplysning i vad mån anbud i åren- upplysning i vad mån anbud i ärendet

infordrats eller avgivits eller som det infordrats eller avgivits eller som

eljest avse dylika anbud, icke före eljest avse dylika anbud, icke före

nämnda tidpunkt må utlämnas i vi- nämnda tidpunkt må utlämnas i vidare

mån än för prövning av anbud dare mån än för prövning av anbud

finnes nödvändigt eller begäran örn finnes nödvändigt eller begäran om

anbuds utbekommande framställes av anbuds utbekommande framställes av

anbudsgivaren.

anbudsgivaren.

Då anledning därtill föreligger, äger vederbörande myndighet besluta, att

handlingar, som i första stycket avses, även efter där angiven tidpunkt ej må

utan myndighetens tillstånd utlämnas. Beträffande andra handlingar än sådana

som angiva villkoren i slutna avtal må dylikt beslut avse en tid av

högst tjugu år från nämnda tidpunkt. Vad angår handlingar, som angiva villkoren

i slutna avtal rörande myndighets leverans av elektrisk kraft, gas, vatten

eller dylikt eller rörande försäljning av varor med vilka myndighet driver

handel i affärsmässiga former, må beslut meddelas högst för tiden till

s. 17 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

17

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dess två år förflutit från det avtalet fullgjorts eller upphört att gälla. Med

avseende å handlingar, som angiva villkoren i slutna avtal i andra ärenden,

må beslut meddelas för en tid av högst två år från det avtalet slöts.

Beslut, vilka enligt andra stycket meddelas av annan statsmyndighet än

sådan som hör till eller lyder under riksdagen, skola, där de icke gälla allenast

genom myndighetens försorg upprättade kostnadsberäkningar eller prisbestämningar

eller ock tjänsteutlåtanden som avse sådana, för varje statsregleringsår,

inom en månad efter dess utgång, anmälas till Konungen, som

låter riksdagens revisorer därav undfå del.

Kommunalmyndighet har att be- Kommunalmyndighet har att beträffande

tillämpningen av denna pa- träffande tillämpningen av denna pa
-

ragraf ställa sig till efterrättelse föreskrifter,

vilka må hava meddelats av

den myndighet som utövar menighetens

beslutanderätt.

ragraf ställa sig till efterrättelse föreskrifter,

vilka må hava meddelats av

den myndighet som utövar den kommunala

beslutanderätten.

Vad i denna paragraf stadgas har ej avseende å auktionsprotokoll.

35 §.

Handlingar innefattande domstols beslut i där anhängiggjort mål eller

ärende samt protokoll och anteckningar, som förts vid fattande av sådant beslut,

må ej utlämnas förrän beslutet är i vederbörlig ordning avkunnat eller

expedierat.

36 §.

Har allmän underrätt, polisdomstol eller krigsrätt handlagt mål inom

stängda dörrar, eller har förhör inom stängda dörrar hållits inför hovrätt,

må protokoll över sådan handläggning samt därvid till domstolen ingivna

handlingar icke utan dess tillstånd utlämnas, innan målet blivit skilt från

domstolens handläggning. Näf domstolen skiljer målet från sig, äger den

förordna, att dylika protokoll och ingivna handlingar ej heller därefter må

utlämnas förrän viss tid, i intet fall längre än sjuttio år, förflutit från dagen

för förordnandet; därvid må dock, om det med hänsyn till målets beskaffenhet

finnes lämpligt, föreskrivas, att utlämnande före den sålunda bestämda

tidpunkten må ske med enskilda parters samtycke.

Fullföljes till hovrätt mål, i vilket underrätt meddelat förordnande som i

första stycket sägs, må till hovrätten ingivna och där upprättade handlingar

i målet icke utan hovrättens tillstånd utlämnas, innan målet blivit skilt från

dess handläggning; ankommande på hovrätten att vid handläggningens avslutande

ej mindre pröva det av underrätten meddelade förordnandet än

även, örn anledning därtill finnes, meddela motsvarande förordnande med

avseende å hovrättens handlingar i målet.

Fullföljes hos Konungen mål, däri förordnande som ovan sagts gäller, må

till nedre justitierevisionen ingivna samt där och hos högsta domstolen upprättade

handlingar i målet icke utan högsta domstolens tillstånd utlämnas,

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 21.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

innan målet blivit skilt från dess handläggning; ankommande på domstolen

att vid handläggningens avslutande ej mindre pröva underrätts och hovrätts

ifrågavarande förordnanden än även, om anledning därtill finnes, meddela

motsvarande förordnande med avseende å nedre justitierevisionens och högsta

domstolens handlingar i målet.

över förordnande, som av domstol jämlikt denna paragraf meddelats, må

ej föras särskild klagan.

Protokoll i mål vid domstol, som i denna paragraf sägs, må ej hemlighållas

på grund av andra stadganden i denna lag i vidare mån än som följer av

35 §.

37 §.

Där enligt Konungens jämlikt denna lag meddelade förordnande eller enligt

beslut, vilket jämlikt bemyndigande i denna lag meddelats av annan statsmyndighet

än sådan som hör till eller lyder under riksdagen, handlingar ej

må utlämnas, så ock där enligt denna lag för handlingars utlämnande erfordras

tillstånd av dylik myndighet, äger Konungen utan hinder därav förordna

om utlämnande.

38 §.

Där det finnes erforderligt för till- Där det finnes erforderligt för tillvaratagande

av kronans, menighets varatagande av allmän eller enskild

eller enskilds rätt, må utan hinder av rätt, må utan hinder av vad eljest i

vad eljest i denna lag stadgas Konun- denna lag stadgas Konungen förordgen

förordna örn handlingars utläm- na om handlingars utlämnande,

nande.

39 §.

Vad i denna lag stadgas länder ej i annat fall än i 12 § första stycket eller

14 § andra stycket sägs till inskränkning i sökandes, klagandes och andra

parters rätt att i mål och ärenden hos domstol eller annan myndighet utbekomma

protokoll och andra handlingar.

40 §.

Vad i denna lag stadgas utgör ej hinder för offentliggörande av handlingar

i ärenden hos riksdagen eller allmänna kyrkomötet eller hos kommunal

stämma eller representation, där myndighet som handlägger ärendet

finner sådant erforderligt för ärendets behandling.

41 §.

Utlämnar någon handling i strid mot föreskrifterna i denna lag eller mot

förbud som jämlikt densamma meddelats, eller bryter någon mot förbehåll

som gjorts vid handlings utlämnande, straffes, där gärningen är att anse

som brott i ämbete eller tjänst eller eljest är i annan lag belagd med straff,

enligt vad där sägs. I andra fall vare straffet dagsböter; dock att vid brott

s. 19 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

19

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

med avseende å handlingar, varom i 1—4, 20 och 36 §§ sägs, fängelse må

ådömas.

Böter som ådömas enligt denna lag tillfalla kronan. Saknas tillgång till

böternas gäldande, skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

42 §.

Örn åtal för förbrytelse mot denna lag och om laga domstol gälle vad i allmän

lag och annan författning stadgas angående brottmål.

43

Med myndighet förstås i denna lag

dels statsdepartementen och kommandoexpeditionerna,

riksdagen och

allmänna kyrkomötet, deras avdelningar,

utskott, nämnder, deputerade och

revisorer, domstolar och ämbetsverk

samt övriga till statens förvaltning

hörande myndigheter och inrättningar,

nämnder, kommissioner och

kommittéer (statsmyndighet),

dels ock alla till kommunal styrelse

eller förvaltning hörande stämmor

och representationer, myndigheter,

styrelser, kollegier, nämnder, råd,

kommissioner, revisorer, utskott och

kommittéer jämte underlydande verk

och inrättningar (kommunalmyndighet).

Denna lag träder i kraft då Konungen

låtit i riksdagen uppläsa öppet

brev, att kungörelse utfärdats örn

ändrad lydelse av § 86 regeringsformen,

§ 38 riksdagsordningen samt §§

1 och 2 tryckfrihetsförordningen;

dock att hos Konungen hållna protokoll

i ministeriella ärenden samt statsrådets

protokoll och handlingar för

tiden dessförinnan, i enlighet med vad

hittills gällt, icke må utan Konungens

tillstånd utlämnas förrän femtio år

förflutit från protokollets eller handlingens

datum.

§•

I följd av vad i § 2 tryckfrihetsförordningen

är stadgat skall i denna lag

med myndighet förstås

dels statsdepartementen och kommandoexpeditionerna,

riksdagen och

allmänna kyrkomötet, deras avdelningar,

utskott, nämnder, deputerade och

revisorer, domstolar och ämbetsverk

samt övriga till statens förvaltning

hörande myndigheter och inrättningar,

nämnder, kommissioner och

kommittéer (statsmyndighet),

dels ock alla till kommunal styrelse

eller förvaltning hörande stämmor

och representationer, myndigheter,

styrelser, kollegier, nämnder, råd,

kommissioner, revisorer, utskott och

kommittéer jämte underlydande verk

och inrättningar (kommunalmyndighet).

Denna lag träder i kraft då Konungen

låtit i riksdagen uppläsa öppet

brev, att kungörelse utfärdats om

ändrad lydelse av § 86 regeringsformen,

§ 38 riksdagsordningen samt §§

1 och 2 tryckfrihetsförordningen;

dock att, i enlighet med vad hittills i

tryckfrihetsförordningen stadgats,

1) hos Konungen hållna protokoll

i ministeriella ärenden samt statsrådets

protokoll och handlingar för tiden

före denna lags ikraftträdande ej

må utan Konungens tillstånd utlämnas

förrän femtio år förflutit från

protokollets eller handlingens datum,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

2) handlingar och protokoll i äktenskapsmål,

mål om faderskap och

underhållsskylaighet till barn utom

äktenskap samt mål örn äktenskaplig

börd, vilka vid underrätten handlagts

inom stängda dörrar och vilka anhängiggjorts

före denna lags ikraftträdande,

ej må utan parternas tillstånd

utlämnas till annan förrän femtio

år efter deras död.

2) med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 108 måtte

antaga följande

a) Lag

angående ändrad lydelse av 28 och 55 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 251)

om kommnualstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att 28 och 55 §§ lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse

på landet skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

28 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kommunalstämmans justerade protokoll

tillstädes kommunalnämnden eller de andra styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av stämmans beslut uppdraga.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av kommunalstämmans protokoll äger att utan avgift få avskriftens

riktighet bestyrkt.

55 §.

Vid kommunalnämndens---föra protokoll.

Justering av---nästa sammanträde.

Tillkännagivande örn---föreskrivna ordningen.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av kommunalnämndens protokoll äger att utan avgift få avskriftens

riktighet bestyrkt.

Denna lag träder i kraft då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev

att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38

riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen.

b) Lag

angående ändrad lydelse av 32 och 42 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att 32 och 42 §§ lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse

i stad skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

21

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen delgivas

magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av stadsfullmäktiges protokoll äger att få avskriftens riktighet bestyrkt.

42 §.

Magistraten eller---föra protokoll.

Protokollet skall---omröstning företagits.

Protokollet justeras---rådstugan upplöses.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av protokollet äger att få avskriftens riktighet bestyrkt.

Protokollen med---dessa bestämt.

Denna lag träder i kraft då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev

att kungörelse utfärdats örn ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38

riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen.

c) Lag

angående ändrad lydelse av 25 och 51 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 259)

om församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas, att 25 och 51 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

25 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkostämmans justerade protokoll

tillställes kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet

av stämmans beslut uppdragits.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av kyrkostämmans protokoll äger att utan avgift få avskriftens riktighet

bestyrkt.

51 §.

Vid kyrkorådets---föra protokoll.

Justering av--— nästa sammanträde.

Sedan protokollet--— särskilt utfärdas.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll äger att utan avgift få avskriftens

riktighet bestyrkt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

Denna lag träder i kraft då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev

att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38

riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen.

d) Lag

angående ändrad lydelse ar 15 § lagen den 6 juni 1930 (nr 262) om

skolstyrelse i vissa kommuner.

Härigenom förordnas, att 15 § lagen den 6 juni 1930 om skolstyrelse i vissa

kommuner skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

15 §.

Vid folkskolestyrelsens---föra protokoll.

Justering av---nästa sammanträde.

Sedan protokollet---hos styrelsen.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av folkskolestyrelsens protokoll äger att utan avgift få avskriftens

riktighet bestyrkt.

Denna lag träder i kraft då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev

att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38

riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen.

e) Lag

angående ändrad lydelse av 34 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) örn

kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 34 § lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse

i Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse:

34 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen delgivas

Överståthållarämbetet.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av stadsfullmäktiges protokoll äger att få avskriftens riktighet bestyrkt.

Denna lag träder i kraft då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev

att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38

riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

23

f) Lag

angående ändrad lydelse av 26 oell 55 §§ lagen den 6 juni 1930 (nr 260)

om församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 26 och 55 §§ lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

i Stockholm skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

26 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkofullmäktiges justerade protokoll

tillstädes kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse eller de andra

styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet av fullmäktiges beslut

uppdragits.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av kyrkofullmäktiges protokoll äger att utan avgift få avskriftens

riktighet bestyrkt.

55 §.

Vid kyrkorådets---skall besörjas.

Justering av--—- nästa sammanträde.

Sedan protokollet---dagliga tidningar.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll äger att utan avgift få

avskriftens riktighet bestyrkt.

Denna lag träder i kraft då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev

att kungörelse utfärdats örn ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38

riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen.

g) Lag

angående ändrad lydelse av 27 och 39 §§ lagen den 7 juni 1934 (nr 242)

örn vägd i strikt.

Härigenom förordnas, att 27 och 39 §§ lagen den 7 juni 1934 örn vägdistrikt

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

27 §.

Ordföranden skall tillse, att avskrift av vägstämmans justerade protokoll

tillställes länsstyrelsen och vägstyrelsen.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av vägstämmans protokoll äger att utan avgift få avskriftens riktighet

bestyrkt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

39 §.

Vid vägstyrelsens — — — föra protokoll.

Justering av---närvarande ledamöter.

Därest någon i sammanträdet deltagande ledamot eller ock vägingenjören

det yrkar, skall avskrift av det justerade protokollet ofördröjligen insändas

till länsstyrelsen.

Den som med begagnande av sin rätt enligt tryckfrihetsförordningen tagit

avskrift av vägstyrelsens protokoll äger att utan avgift få avskriftens riktighet

bestyrkt.

Denna lag träder i kraft då Konungen låtit i riksdagen uppläsa öppet brev

att kungörelse utfärdats om ändrad lydelse av § 86 regeringsformen, § 38

riksdagsordningen samt §§ 1 och 2 tryckfrihetsförordningen.

Stockholm den 11 maj 1937.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid

Karlsson, Sandegård, Nils Andersson, Anders Andersson, Hagström,

Carlström*, Elon Andersson, Fast, Holmbäck, Andersson i Ovanmyra*, Nordström

i Torsby, Werner i Höjen, Fält, Arnemark, Norén och Hellberg*.

Ej närvarande vid justeringen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

25

Reservation

vid punkten 1 i utskottets hemställan:

av herr Reuterskiöld, som ansett

A) beträffande förslaget i dess helhet, att utskottet bort hemställa om dess

överarbetande till nästa riksdag och i samband därmed föreslå uppskov även

med slutprövningen av det vilande grundlagsförslaget samt i anslutning härtill

avgiva följande utlåtande:

»Utskottet vill till en början erinra därom, att det vilande grundlagsförslag,

vartill nu föreliggande proposition anknyter, skiljer sig från gällande

rätt i tre huvudpunkter.

Först däri, att det vilande förslaget inför ett rent formellt begrepp ''allmänna

handlingar’ i stället för gällande rätts rent materiella begrepp ’offentliga

handlingar’. Såsom ''allmänna handlingar’ betecknar det vilande

förslaget alla till något däri såsom ''stats- eller kommunalmyndighet’ betecknat

— statligt eller kommunalt organ inkomna eller därifrån utfärdade eller

där förda eller upprättade handlingar, oavsett deras innehåll, under det att

i gällande rätt med offentliga handlingar förstås sådana handlingar, vilkas

innehåll angår allmänna ärenden, oavsett var de upprättats, varifrån de utgått

eller vart de inkommit. Följden härav har blivit att, då alla ''allmänna

handlingar’ enligt det vilande förslaget principiellt skola vara offentliga,

även när de angå enskilda ärenden och förhållanden, antalet undantag från

offentlighetsregeln måst ansenligt ökas och nya eller utvidgade regler rörande

handlingars hemlighållande för medborgare i allmänhet uppställas.

För det andra framträder skillnaden mellan gällande rätt och det vilande

grundlagsförslaget däri, att enligt gällande rätt ansvaret för vägran att utlämna

offentlig handling liksom för utlämnande av handling, som jämlikt

grundlagen skall vara undantagen från utlämnande, uteslutande lagts å den

tjänsteman, som har handlingen under sin vård, varemot enligt det vilande

förslaget detta ansvar överflyttats på den s. k. myndighet, hos vilken sagda

tjänsteman må vara anställd. Härmed följa två ting: dels att, när någon

medborgare begär en viss handlings utfående, tjänstemannen för närvarande

icke har någon verklig prövningsrätt, utan blott en skyldighet att konstatera,

huruvida något grundlagshinder mot utlämnande föreligger — även om i vissa

fall detta konstaterande förutsätter ett bedömande av omständigheterna —

under det att enligt det vilande förslaget medborgaren måste göra en formlig

framställning som, även örn den kan vara muntlig, därefter skall prövas av

myndigheten särskilt med hänsyn till ett möjligen medgivet hemlighållande

eller ett utlämnande med förbehåll; dels att för närvarande ingen rekurseller

bcsvärsrätt finnes i anledning av tjänstemans vägran, utan blott anmälan

vanligen hos justitie- eller militieombudsmannen, som enligt instruktion

är skyldig att ägna dylika anmälanden en särskild uppmärksamhet och

i regel också snabbt och omedelbart ingriper, när rättelse av honom finnes

nödig, varvid åtal ingalunda alltid är nödigt, under det att enligt det vilande

förslaget justitie- och militicombudsmännens ingripande faktiskt måste för
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

dröjas och till sist möjligen utebli, då dessa torde avvakta utgången av det

nya besvärsförfarande, som samma förslag stadgat och som slutar hos regeringsrätten,

oavsett om det gäller ett rätts- eller ett lämplighetsbedömande.

Den tredje huvudskillnaden slutligen ligger däri, att katalogen över de

undantagsfall, då hinder skola möta mot utlämnande av handlingar, som i

och för sig äro offentliga, finnes och måste finnas i grundlagen själv, under

det att det vilande förslaget hänvisat dessa fall till en särskild förvaltningsråttslig

lag utan grundlags karaktär, vilken skall kunna ändras oberoende av

grundlagen, vilken därför kommer att innehålla endast vissa allmänna och

vagt avfattade grundstadganden, medan detaljerna och specialfallen regleras

i den särskilda lagen, vars syfte är att reglera inskränkningarna i rätten att

utbekomma allmänna handlingar och alltså blir en lag om hemlighållande

av handlingar i olika fall. Härmed har huvudintresset överflyttats från offentlighetsprincipens

hävdande till hemlig hållandets garanterande i de särskilda

fallen.

När utskottet nu granskat det i propositionen nr 107 framlagda förslaget

till lag örn dylika inskränkningar, har utskottet funnit, beträffande förslagets

uppställning och allmänna utformning, att den brist på överskådlighet, som

kännetecknar den nu gällande tryckfrihetsförordningens katalog, i väsentlig

grad bibehållits i förslaget. Inom utskottet har ifrågasatts, om ej denna

brist kunde avhjälpas genom en uppdelning av lagen i särskilda kapitel med

olika sammanfattande rubriker, varvid även kunde vinnas den fördel att

särskild paragrafnumrering inom varje kapitel möjliggjordes. Visserligen

har utskottet i regel avvisat liknande förslag i andra fall, men beträffande

föreliggande lag, som med ali säkerhet kommer att underkastas ständiga

förändringar, finner utskottet en fortlöpande paragrafering olämplig

med hänsyn till önskvärdheten att icke ständigt behöva antingen bryta densamma

eller införa en momentindelning av de gamla paragraferna, vilken

snart kunde bliva lika otymplig som i nu gällande tryckfrihetsförordning.

Emellertid har utskottet ansett betänkligt att självt föreslå en kapitelindelning,

som emellertid torde kunna utan större svårighet verkställas vid en

överarbetning genom Kungl. Majit av det nu framlagda förslaget. Till belysning

bifogar utskottet, utan att nu taga ställning till detsamma, ett utkast

till sådan kapitel- och paragrafindelning och har i samma utkast också

— med samma förbehåll — infört ifrågasatta ändringar i anledning av här

nedan berörda erinringar (bil. 1). Utskottet finner därjämte önskvärt att

vid en överarbetning nödigt beaktande gives åt allmänt förvaltningsrättsliga

begrepp mera än som i det framlagda förslaget skett, vilket synes vara utformat

snarare efter privaträttsliga än efter förvaltningsrättsliga regler och

grunder.

Beträffande vidare i detta sammanhang förslagets bestämmelser om sådana

handlingars hemlighållande, vilka hittills såsom privaträttsliga ej varit

offentliga, men nu skola bli allmänna, har utskottet funnit sig icke kunna nu

helt överblicka deras möjliga verkningar och därför ansett en överarbetning

av dem särskilt erforderlig. Förslaget har här i huvudsak följt principen att

blott hänvisa till vad i resp. särskilda lagstiftning stadgats. Redan principi
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

27

ellt måste denna anordning väcka betänkligheter, då däri ligger att icke blott

först regeringsformen hänvisat till tryckfrihetsförordningen och sedan denna

till annan lag utan därefter denna lag i sin tur hänvisar till en tredje

lag; utflyttningen av katalogen över handlingar, som skola hemliga hållas,

ur grundlagen kan icke försvaras, om icke den lag, till vilken utflyttningen

sker, blir exklusiv och uttömmande. Motsatsen skulle innebära, att

principerna för handlingars hemlighållande kunde bliva betydligt växlande

och att det riksdagens organ — konstitutionsutskoltet — som har att

pröva nya frågor om hemlighållande skulle helt avkopplas från denna prövning

i alla de fall, då regleringen skedde genom en tredje lag, vilken icke

läge under sagda organs prövning. Härtill kommer med avseende å de handlingar,

varom nu närmast är fråga, att den lag, till vilken hänvisats, i regel

ingenting innehåller angående den medborgerliga rätten att taga del av däri

berörda handlingar, utan endast reglerar privaträttsliga förhållanden i detta

stycke. Ett särskilt belysande exempel ger förslagets § 22, som lyder: ''Handlingar

i ärenden rörande mätningsförrättning eller mätningsutgifter enligt lagen

om virkesmätning må ej utlämnas i vidare mån än som följer av nämnda

lag.’ Hittills hava dessa handlingar bort anses som enskilda, men enligt

det vilande grundlagsförslaget bli de formellt allmänna så vitt fråga är om

virkesmätningsnämnds handlingar; hänvisningen i lagen om inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar till virkesmätningslagen av 20

juni 1935 kan emellertid omöjligen förvandla 1935 års lags privaträttsliga

bestämmelser till offentligrättsliga, utan dessa bestämmelser bibehålla även

efter hänvisningsstadgandets antagande sin tidigare karaktär, varav följer,

att mätbesked och andra handlingar endast skola tillhandahållas dem, som enligt

lagen äro sakägare, d. v. s. i regel köpare och säljare av virket, men varken

huggare, körare eller andra, — oavsett vad i lagmotiven må hava sagts,

vilket icke binder domstol eller myndighet — även om exempelvis mätbeskedet

är för deras rätt av betydelse, och att enskilds förhållande till virkesmätningsnämnd

ej må i oträngt mål yppas (§§ 13, 45) — om någon medborgerlig

rätt att taga del av handlingarna såsom ''allmänna'' eller om begränsningar

i en sådan rätt saknas varje bestämmelse i lagen, och hänvisningen blir därför

verkningslös i delta avseende. Det synes utskottet vara riktigare att i stället

för hänvisningen direkt i den offentligrättsliga lagen införa ett stadgande av

innebörd att handlingar enligt virkesmätningslagen ej må utlämnas till annan

än den som styrker att hans rätt kan vara beroende av dessa handlingar. Väl

kompletteras härigenom virkesmätningslagen till förmån för sådana som icke

äro sakägare i lagens mening, men denna komplettering blir intet annat än en

naturlig och, örn antydda avfattning av texten införes, behörigen begränsad

reglering av ifrågavarande handlingars, genom tryckfrihetsförordningens ändrade

inställning, förändrade natur; att kompletteringsbestämmelsens riktiga

plats icke heller är i virkesmätningslagen, utan just i lagen örn inskränkningar

i rätten att utbekomma allmänna handlingar, synes utskottet vara uppenbart.

Alldeles likartade äro de fall, som beröras i förslagets §§ 15 (hänvisning till

lagen örn förmynderskap), 20 (hänvisning till lag örn undersökning ang.

monopolistiska företag m. m.), och 23 (hänvisning till patentförordningen); i

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

viss mån men icke helt likartade äro de i förslaget berörda fallen enligt §§11

(hänvisning till lag om straffregister), 17 (hänvisning till skatteförfattningar),

19 (hänvisning till arbetarskydds- och arbetstidslagar m. m.), och 24 (hänvisning

till lag örn medling i arbetstvister). I samtliga dessa fall synes ett

direkt stadgande i stället för hänvisningen vara både riktigare och klarare,

örn man blott fasthåller vad med stadgandet verkligen åsyftas. Vid en överarbetning

av förslaget böra dessa spörsmål närmare undersökas.

Vad härefter angår de i förslaget ofta återkommande bestämmelserna

om diskretionär prövning av framställningar om utfående av allmänna handlingar,

som äro offentliga, men må hemlighållas, vill utskottet, under erinran

att dylika bestämmelser varit oundvikliga i grundlagstexten, som icke

kunnat avse till särskilda fall, starkt understryka att de däremot bort undvikas

i den särskilda tillämpning slag, varom nu är fråga. Den motsättning,

som hittills bestått mellan svensk och exempelvis dansk rätt på detta

område, har främst kommit till uttryck däri, att i dansk rätt fri diskretionär

prövning är regel, enär enligt denna ingen rätt för enskild medborgare

att utfå allmän handling finnes, under det att i svensk rätt, som principiellt

erkänner en sådan rätt, den fria diskretionära prövningen varit ej blott undantag,

utan ett undantag mot vars missbruk starka garantier givits i grundlag,

liksom i justitieombudsmannainslruktionen. När nu det formella begreppet

''allmän handling’ skall införas i stället för det materiella ''offentlig

handling’, och därmed en mängd nya fall uppkomma, där hemlighållande

anses önskligt, ligger det i sakens natur, att den fria diskreiionära prövningen

måste väsentligt utvidgas. Men samtidigt böra krävas väsentligt

ökade garantier mot missbruk av prövningsmakten. Förslaget utgår härvid

från antagandet att en tillräcklig sådan garanti skulle ligga i det nya besvärsinstitutet

och regeringsrättens kontroll i sista hand över den fria diskretionära

prövningens tillämpning i praxis. Utskottet kan dock icke, såsom

ovan också antytts, dela denna uppfattning så vitt fråga är om lämplighetsprövning

och icke om rättsprövning. Skulle den väsentliga kontrollen även

över lämplighetsprövning genom myndigheter ligga blott i regeringsrättens

hand, blir faran stor att även denna snart får ett sken av rättsprövning, vilket

alldeles kan förrycka medborgarnas allmänna rätt att utan styrkande av

något eget intresse i saken erhålla del av allmänna handlingar i alla normala

fall. Att förslagets stadganden i detta stycke — se §§ 3, 7, 10, 13, 14, 16,

19, 25, 28 -— tillstyrkts av praktiskt taget alla hörda myndigheter är självklart:

den myndighet lärer icke finnas, som icke anser sig själv och vilken

som helst annan myndighet kunna fullt tillfredsställande utöva en fri diskretionär

prövning, men detta är ingalunda liktydigt därmed, att sagda prövningsrätts

utövning också blivit omgärdad med alla nödiga garantier. Den

enda tänkbara garantien av detta slag synes utskottet vara att lägga den fria

diskretionära prövningen i Konungens händer under vanligt konstitutionellt

ansvar. Häremot har i allmänhet invänts att på detta sätt skulle skapas

omgång och hinder för en snabb och smidig tillämpning, men utskottet vill

erinra att, när det gäller garantier mot missbruk, som i avsaknad av sådana

s. 29 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

29

ofta och lätt inrotas till sedvänjor vilka sedan anses ofrånkomliga, det måste

läggas större vikt vid säkerheten än vid snabbheten, samt att även en konstitutionell

prövning numera kan ske både med snabbhet och smidighet. Utskottet

finner det därför nödvändigt att frågan om den diskretionära prövningens

överflyttning till Konungen — såsom i bilaga 1 närmare utförts i

textutkast — blir föremål för en förnyad och sakkunnig utredning just ur

konstitutionell och administrativt juridisk synpunkt.

I samband med nu berörda spörsmål står frågan örn s. k. hemligstämpling

av handlingar. Utskottet erinrar, att i gällande tryckfrihetsförordning hemligstämpling

kan — utan att grundlagen använder denna term — ske endast

av vissa militära handlingar enligt Konungens beslut, men att i praxis ett

missbruk inrotats, att hemligstämpling användes även i andra fall och utan

Konungens beslut. Detta förhållande brukar förklaras därmed, att en dylik

hemligstämpling icke har några verkliga rättsföljder, utan allenast utgör en

minnesanteckning om försiktighet vid handlingens utlämnande. Utskottet

erkänner gärna att denna förklaring är teoretiskt hållbar, men hemligstämplingens

praktiska verkan blir oftast en helt annan. Det synes utskottet

därför önskvärt både att termen ''hemligstämpling’ införes i lagen och

att detta instituts användning där regleras och begränsas i all synnerhet när

framdeles den fria diskretionära prövningen måste utvidgas. I bil. 1 har i

de paragrafer, som motsvara förslagets §§ 4, 14, 19, 21, textutkastet avfattats

i enlighet härmed.

Slutligen vill utskottet uttala vissa tvivel beträffande förslagets bestämmelser

örn den tid hemlighållandet av handlingar bär äga bestånd. Särskilt

finner utskottet de i vissa fall föreslagna 70 åren böra nedsättas till 50,

då i regel de förhållanden, som skola under denna tid skyddas, knappast

uppstått förrän vederbörande nått en ålder av 16 å 20 år. Även övriga tidsbestämmelser

böra efter utskottets mening bli föremål för förnyat övervägande.

Jämlikt RO § 64 kan vilande grundlagsförslags slutliga prövning uppskjutas

till en följande riksdag i löpande andrakammarvalperiod. Och härav har

också tidigare riksdagen begagnat sig, exempelvis då ett framlagt förslag

till kompletteringslag icke ansetts böra omedelbart godtagas. Det synes utskottet,

som borde riksdagen också i nu förevarande fall begagna denna utväg

att få det framlagda förslaget översett och förbättrat, innan det slutligen antages.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

proposition nr 107 icke kunnat av riksdagen nu antagas,

dels hos Kungl. Majit anhålla örn framläggande för nästa

riksdag av ett under beaktande av vad ovan anförts omarbetat

förslag till lag örn inskränkningar i rätten alt utbekomma

allmänna handlingar,

dels för sin del besluta att till samma riksdag uppskjuta

den slutliga prövningen av vilande förslag till ändringar i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

tryckfrihetsförordningens bestämmelser om offentliga handlingar;
b)

att motionen I: 230 måtte anses besvarad genom vad utskottet

ovan under a) hemställt.»

B) beträffande förslagets särskilda §§ — därest riksdagen avvisar uppskovsyrkandet

— att utskottet bort hemställa örn sådan lydelse av dessa paragrafer,

som av bil. 1 framgår, samt anfört:

»Endast i fråga om några av ovan berörda ändringsförslag torde, då motion

därom ej föreligger, enskild reservant äga möjlighet att framställa yrkande.

Med hänsyn härtill har jag nödgats begränsa mig till reservationsyrkanden

i följande punkter:

§ 1 andra stycket: ''Övriga i statsrådet förda protokoll må icke utlämnas

tidigare än 25 år efter protokollets datum, Konungen obetaget att, oavsett vilka

ärenden i protokollet omförmälas, förordna örn ett tidigare utlämnande.

— Grunden till detta yrkande är den, att en förkortning till 2 år från 50 lätt

leder till upptagande av frågan örn avskaffande av KU:s dechargegranskning,

vilken dock är av större värde för rättssäkerheten inom administrationen än

protokollens offentlighet, och i intet fall bör på denna indirekta väg tvingas

fram till debatt.

§ 1 tredje stycket bör såsom vilseledande utgå.

§ 3 andra stycket: Slutmeningen ''med mindre---hänsyn’ bör såsom

praktiskt betydelselös men principiellt betänklig utgå.

§ 5: Den i bil. 1 upptagna texten bör tagas, då ett protokoll i regel omfattar

flera ärenden och ej bör samtidigt behandlas olika i fråga om dessa, när de

vid olika tider bli slutbehandlade. Beredningsmyndigheters protokoll behöva

överhuvud icke hållas tillgängliga.

§ 6: Texten i bil. 1 bör tagas såsom riktigare avfattad.

§ 7: Sista meningen ’så framt---bekantgörande’ är överflödig och

bör utgå.

§ 11 första stycket: Den i bil. 1 upptagna texten, som blott överflyttar

straffregisterlagens egna ord till denna lag, bör här införas.

§ 15: Bifall yrkas till texten enligt bil. 1.

§ 22: Likaså.

§ 24: Likaså.

§ 34: Likaså.

§§ 39, 40, 41 böra utgå såsom dels överflödiga, dels vilseledande.

§ 43: Bifall yrkas till texten enligt bil. 1, då ett upprepande av den i och

för sig felaktiga och blott i tryckfrihetsförordningen och denna lag använda

terminologien endast bidrager att ytterligare understryka felaktigheten.

I slutbestämmelsen torde ett förtydligande tillägg, som ehuru självklart redan

under utskottsbehandlingen visat sig vara behövligt, böra intagas och erhålla

följande lydelse:

''Denna lag, som icke avser riksdagens utskotts och revisorers rätt att för

kännedom eller granskning utbekomma allmänna handlingar ej heller förhållandena

mellan myndigheter inbördes i avseende å allmänna handlingars

tillhandahållande, träder i kraft etc. (= utskottet).’»

s. 31 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

31

Bil. 1.

U t k a s t

till

reyiderat förslag till lag om inskränkningar i rätten att utbekomma

allmänna handlingar.1

§ 1.

Inga andra inskränkningar i svensk medborgares rätt att, jämlikt RF § 86

och TFF § 2, utfå och i tryck utgiva allmänna handlingar skola gälla ån i

denna lag stadgas.

Denna lag avser icke riksdagens utskotts och revisorers rätt att för kännedom

eller granskning utbekomma allmänna handlingar, vare sig de enligt

denna lag äro undandragna offentlighet eller icke, ej heller förhållandena

mellan myndigheter inbördes i avseende å allmänna handlingars tillhandahållande.

I. Om statsråds- och vissa andra protokoll.

§2 (: § 1).

I statsrådet förda protokoll så ock protokoll i kommandomål må icke utlämnas

tidigare än 25 år efter protokollets datum, Konungen obetaget att,

oavsett vilka ärenden i protokollen omförmälas, förordna örn tidigare utlämnande.

§ 3 = § 2.

§4 (: §5).

Protokoll--— utskott eller hos riksdagens revisorer må ej utan ut
skottets

eller revisorernas samtycke utlämnas förrän riksdagen eller kyrkomötet

åtskilts eller revisorernas arbete avslutats. Lag samma vare örn statlika

kommittéers protokoll. Protokoll hos kommunalmyndighet i ärenden,

som allenast handhavas för beredning, må ej utan myndighetens medgivande

utlämnas.

II. Handlingar rörande myndighets verksamhet i offentligt intresse;

§ 1 (: 8 3).

Handlingar —---datum.

Handlingar---må ej utan Konungens tillstånd utlämnas tidigare än

50 år efter handlingens datum.

§ 2 (: § 4).

Beträffande---att de skola hemligstämplas och förty ej må---

tid.

§ 3 (: § 6).

Handlingar — — — kronans, myndigheters eller kommuners räkning

---datum.

8 4 (: § 7).

Beträffande — — — prövningen, (resten utgår.)

1 Paragrafsiffrorna inom parentes avse det i prop. 107 framlagda förslagets paragrafer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

§5 (: §8).

Hos---besluta att sådan handling ej må utan myndighetens tillstånd

utlämnas förrän stadsplanen blivit slutligt fastställd, eller, efter myndighetens

beprövande, viss tid högst 10 år förflutit efter fastställandet.

Vad--- — på landet.

§ 6 = § 9.

§ 7 (: § 10).

Handlingar---ej utlämnas utan Konungens samtycke; dock må

handling---datum, ej heller anhållen eller häktad person förvägras

taga del av dess innehåll i vad handlingen rör orsakerna till anhållandet eller

häktningen.

Ht. Handlingar rörande enskildas personliga förhållanden.

§ 1 (: § ID
Uppgifter---straffregistret

eiler utdrag ur detsamma må ej utlämnas

till enskild, där han icke med intyg av KB, underrätt, häradshövding, borgmästare,

svensk beskickning eller svenskt konsulat styrker att hans rätt kan

vara beroende av upplysning genom sådant utdrag. Utslag---be
stämmer.

Föres---sägs.

§ 2 = § 12.

§ 3 (: § 13).

Anteckningar---datum eller Konungens medgivande erhålles.

§ 4 (: § 14).

Handlingar---datum, där ej Konungen för visst fall annorlunda för
ordnar.

Angår---i fara, må Konungen förordna om hemligstämplmg och utlämnande

---bort ske. Likaledes---vägras, där Konungen för
ordnat

örn hemlig stämpling.

Vad---könssjukdomar.

Uppgifter---må ej utlämnas till enskild.

IV. Handlingar rörande enskildas ekonomiska förhållanden.

§ 1 (: § 15).

Till___utlämnas till annan enskild än omyndig som fyllt 16 år

samt omyndigs make och närmaste fränder.

§ 2 (: § 16).

För---i övrigt, Konungen sådant medgiver.

§ 3 (: § 17).

Till___skatt må ej till enskild utan---utlämnas tidigare

---datum.

§ 4 = § 18.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

33

§ 5 (::§ 19).

Till---samtycke till enskild utlämnas---datum, där Konungen

förordnat om hemligstämpling.

Handlingar---icke utlämnas till enskild utan---förflutit.

§ 6 (: § 20).

Handlingar----må ej utan Konungens medgivande utlämnas till en
skild.

§ 7 (: § 21).

Beträffande---att handlingarna hemligstämplas och ej må---

datum.

V. Handlingar i andra ärenden av ekonomisk natur.

§ 1 (: 8 22).

Handlingar---må ej utlämnas till annan enskild ån den, som styrker

att hans rått kan vara beroende av dessa handlingar.

§ 2 (: § 23).

Handlingar---samtycke till enskild utlämnas.

§ 3 (: § 24).

Handling —--eller förbehåll gjorts av den som går förlikningsman

tillhanda med avseende---datum.

§ 4 (: § 25).

Handlingar — — — utlämnas till enskild förrän---förflutit eller

Konungen annorlunda förordnat.

§ 5 = § 26.

§ 6 = § 27.

§ 7 (: § 28).

Till - utlämnas till enskild tidigare---där ej Konungen an
norlunda

förordnat (resten utgår).

§ 8 (: § 29).

Till--— utlämnas till enskild, som icke år postförsändelsens-----

telefonapparaterna.

§ 9 = § 30.

§ 10 = § 31.

(§ 32 utgår.)

§ 11 = § 33.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 21.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

§ 12 (: § 34).

Handlingar---statens, myndighets eller kommuns behov —---

genom vederbörandes egen personal--— ärendet, till enskild utlämnas

---anbudsgivaren.

Då ---— slöts.

Beslut---del.

Kommunal myndighet--— som utövar den kommunala beslutande
rätten.

Vad ---— auktionsprotokoll.

VI. Allmänna bestämmelser.

§ 1 = § 35.

§ 2 = § 36.

§ 3 = § 37.

§ 4 (: § 38).

Där — -— -— tillvaratagande av allmän eller enskild rätt må---ut
lämnande.

(§ 39 utgår.)

(§ 40 utgår.)

(§ 41 utgår.)

§ 5 = § 42.

§ 6 (: § 43).

Med myndighet förstås i denna lag vad i TFF § 2 mom. 1 betecknats som

statsmyndighet och kommunalmyndighet.

Denna lag---tryckfrihetsförordningen, dock att, i enlighet med vad

hittills i tryckfrihetsförordningen stadgats,

1) hos Konungen hållna protokoll i ministeriella ärenden samt statsrådets

protokoll och handlingar för tiden före denna lags ikraftträdande ej må utan

Konungens tillstånd utlämnas förrän femtio år förflutit från protokollets eller

handlingens datum,

2) handlingar och protokoll i äktenskapsmål, mål om faderskap och underhållsskyldighet

till barn utom äktenskap samt mål om äktenskaplig börd,

vilka handlagts inom stängda dörrar och vilka anhängiggjorts före denna

lags ikraftträdande, ej må utan parternas tillstånd utlämnas förrän femtio

år efter deras död.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 21.

35

vid punkten 2 i utskottets hemställan:

av hr Reuterskiöld, som ansett, att utskottet bort, oavsett vilket beslut fattas

rörande prop. nr 107, avstyrka prop. nr 108 och därvid anföra följande:

»Utskottet, som visserligen delar departementschefens uttalande, att i

kommunallagarna icke böra lämnas direkta föreskrifter om rätten att taga

avskrift av däri omförmälda protokoll, kan dock icke anse det framlagda

förslaget tillfredsställande.

I och för sig skulle ett bifall till förslaget innebära en åtminstone formell

begränsning av sagda, hittills obeskurna rätt, som knappast kan anses motiverad.

Men därjämte skulle, då bestämmelser av motsvarande innehåll

icke föreslagits till införande vare sig i landstingslagen, som för närvarande

saknar föreskrifter i dessa stycken, eller i den kommunalrättsliga delen av

fattigvård slagen och övriga därmed likartade författningar, lätt den föreställning

väckas, att den olikformighet som härigenom uppstår och som får

en annan innebörd, när det materiella begreppet ''offentliga handlingar’ ersättes

med det formella ''allmänna handlingar’, också skulle innebära sakliga

olikheter. Utskottet, som finner önskvärt, att alla de frågor, som beträffande

kommunallagarna kunna erfordra en lösning i samband med detta

nya begrepps lagfästande, upptagas till lösning i ett sammanhang och icke,

såsom nu föreslagits, partiellt och successivt, har därför funnit sig böra för

närvarande avstyrka Kungl. Maj:ts förslag och hemställer sålunda,

att riksdagen måtte avslå proposition nr 108.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:314 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts propositioner till riksdagen med förslag till lag om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlin s. 1 i texten