Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ett sammanförande till gemensam valdag av valen till riksdagens andra kammare och till landstingen.

1937-02-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1937:6, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ett sammanförande till gemensam valdag av valen till riksdagens andra kammare och till landstingen.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

3

Nr 6.

Ankom till riksdagens kansli den 25 februari 1937 kl. 1 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner

angående ett sammanförande till gemensam valdag

av valen till riksdagens andra kammare och till landstingen.

Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 25

i första kammaren av herr Hamrin m. fl. och nr 45 i andra kammaren av

herr Andersson i Rasjön m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit begära utredning rörande sättet för ett sammanförande av

valen till riksdagens andra kammare och valen till landstingen till gemensam

valdag samt framläggande av förslag i ämnet till 1938 års riksdag».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.

Vid de strävanden att nedbringa antalet valrörelser, som ledde till utformningen

av gällande regler om att ordinarie andrakammarval skola förrättas

omväxlande med de kommunala valen med två års mellanrum, övervägdes

jämväl frågan om sammanförande till hösten ett och samma år av

andrakammarvalen och landstingsmannavalen. Denna väg avvisades emellertid

såsom mindre lämplig. Samma ståndpunkt har även härefter vidhållits

av riksdagen, som senast år 1935 avslagit inom densamma väckta

förslag om sammanförande av landstingsmannavalen med ordinarie andrakammarval

till en förrättning vart fjärde år. Konstitutionsutskottet framhöll

då i sitt till grund för riksdagens beslut liggande utlåtande (nr 7) i

ämnet, att vissa av de synpunkter, som anförts till stöd för förslaget, icke

torde kunna frånkännas betydelse. Emellertid kunde enligt utskottets mening

avgörande erinringar resas däremot. I viss omfattning gjorde sig sålunda

även andra synpunkter gällande vid landstingsmannavalen än vid

andrakammarvalen. Sannolikhet förelåge för att denna olikhet skulle försvinna

genom ett sammanförande av de båda slagen av val till en gemensam

valförrättning. Vidare kunde en viss tillfällig folkstämning göra sig

gällande och trycka sin prägel på ett val, vilket kunde vara mindre lyckligt

redan då det gällde ett enda val. Detta bleve i ännu högre grad fallet,

då det vore fråga om samtliga de val, som direkt eller indirekt vore utslagsgivande

för riksdagens sammansättning. Förslagets realiserande skulle

vidare medföra den olägenheten, att den förskjutning inom väljarkåren,

som under loppet av fyra år kunde inträffa, icke utan en upplösning av

andra kammaren med säkerhet kunde konstateras under hela denna tid.

Det vore enligt utskottets mening också av värde, att urväljarna till riksda
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

gen icke alltför sällan sattes i tillfälle att deltaga i val av rikspolitisk betydelse.

Eljest förelåge fara för att hos dem skapades likgiltighet för det politiska

livet, ett förhållande som icke kunde vara till gagn för ett demokratiskt

statsskick. Ett sammanförande av landstingsmannavalen med andrakammarvalen

skulle dessutom kunna leda till att första kammarens konstitutionella

ställning undergrävdes. Detta kunde inträffa i viss omfattning redan

genom att landstingsmannavalen förlorade sin särprägel i förhållande till

andrakammarvalen, men i ännu högre grad genom att principen om första

kammarens successiva förnyelse allvarligt skulle kunna rubbas. En regering,

som haft framgång vid de samtidigt förrättade valen, skulle nämligen

kunna frestas att upplösa första kammaren i syfte att stärka sitt parlamentariska

underlag.

Motionärerna hava visserligen anfört vissa beaktansvärda synpunkter till

stöd för sitt förslag om landstingsmannavalens sammanförande med ordinarie

andrakammarval. Men vägande erinringar kunna, såsom utskottet år

1935 framhöll, också resas däremot. Den ståndpunkt, utskottet då intog i

den föreliggande frågan, äger därför fortfarande fog för sig. Vissa nya omständigheter

kunna nu också anföras emot förslaget. Sålunda infördes så

sent som föregående år bestämmelser i kommunallagarna om obligatoriskt

sammanförande av landstingsmannavalen och stadsfullmäktigevalen i samtliga

städer till en och samma dag. Denna reform har ännu icke prövats till

sina praktiska verkningar. Vidare antog förra årets riksdag såsom vilande

förslag till grundlagsändringar, enligt vilket elektorsinstitutionen skall avskaffas

och första kammarens ledamöter åter väljas jämväl av stadsfullmäktige

i de städer, som icke deltaga i landsting. Detta förslag har ännu

icke gjorts till föremål för förnyad prövning av riksdagen. Skulle emellertid

den här åsyftade grundlagsreformen genomföras och landstingsmannavalen,

men också endast dessa, på sätt i motionerna föreslagits sammanföras med

andrakammarvalen, bleve följden, att stadsfullmäktigevalen i de större städerna,

vilka alltså komme att få betydelse för första kammarens sammansättning,

förfarande komme att förrättas annat år än de till en valförrättning

sammanförda landstingsmanna- och andrakammarvalen. Motionärernas

syftemål skulle alltså icke fullständigt nås utan att även dessa primärkommunala

val komme att omfattas av reformen och sålunda frigjordes

från sitt nuvarande samband med övriga sådana val.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 26 februari 1937.

På konstitutionsutskottets vägnar:

HARALD HALLÉN.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6-

5

Närvarande: Herrar Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid Karlsson,

Sandegård, Källman, Carl Lindmark, Karl Bodin, Nils Andersson, Anton Pettersson,

Elon Andersson, Andersson i Igelboda, Lindskog*, Bengtsson, Vougt*,

Holmbäck, Lundqvist, Andersson i Malmö, Fält och Johansson i Tväråselet.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Elon Andersson och Holmbäck, som anfört:

»Enligt vår uppfattning är det nödvändigt att undersöka möjligheterna att

hindra en alltför stark politisering av de kommunala valen och samtidigt inskränka

antalet stora politiska kraftmätningar. Om landstingsmannavalen

förläggas i samband med riksdagsmannavalen, torde både på landsbygden

och i flertalet städer kommunalvalen komma att förrättas under en vida lugnare

stämning och rent kommunala synpunkter få göra sig gällande i högre

grad än nu är fallet. Partiernas riksledningar skulle knappast anse det löna

mödan att uppbringa en stor apparat för rent kommunala val. Både det kommunala

och det politiska livet skulle vinna därpå och de nu så betungande

valkostnaderna kunna avsevärt begränsas.

De väsentliga av de skäl, som av konstitutionsutskottet anförts för avstyrkande

av motionerna ha redan bemötts, dels av herrar Bergman och Olsson

i Mora i deras reservation till utskottets utlåtande nr 7 vid 1935 års riksdag,

dels i nu föreliggande motioner, till vilkas motivering vi hänvisa. Gentemot

utskottets anmärkning att landstingsmanna- och riksdagsmannavalen förete

åtskilliga olikheter, vilja vi understryka, att frågan gäller, huruvida landstingsmannavalen

med hänsyn till sin reella karaktär stå närmast de i särskild

grad politiska eller de kommunala valen, och med vilka de följaktligen böra

förenas. För vår del finna vi som nämnts starka grunder för ett sammanförande

av landstingsmanna- och riksdagsmannavalen. Ej heller de nya

skäl, utskottet i år anfört, kunna anses bärande. Att man ännu ej hunnit erfara

de praktiska verkningarna av den 1936 införda regeln örn sammanförande

av landstingsmanna- och stadsfullmäktigevalen i samtliga städer till

en och samma dag, kan icke vara ett skäl mot en utredning i det syfte, motionerna

avse. Detta sammanförande var motiverat av andra skäl än att söka

minska den politiska spänningen kring de kommunala valen och kan icke

leda till att de kommunala valrörelserna få en politiskt sett lugnare karaktär.

Ej heller kan avskaffandet av elektorsinstitutionen vara till hinder för en sådan

utredning, då genom nämnda institutions avskaffande spänningen kring

de kommunala valen omöjligen kan lia minskats. Huruvida stadsfullmäktigevalen

i de städer, vilkas fullmäktige bliva valmän till första kammaren, böra

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 5 sami. 2 avd. Nr 5—6. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 6.

äga ruin samtidigt med riksdagsmans- eller landstingsmannavalen, är ett

spörsmål som det tillkommer den blivande utredningen att lösa.

Vi hemställa därför att riksdagen ville besluta

att med bifall till föreliggande motioner hos Kungl. Maj:t

begära utredning rörande sättet för ett sammanförande av

valen till riksdagens andra kammare och valen till landstingen

till gemensam valdag samt framläggande av förslag i

ämnet till 1938 års riksdag.»

377463. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.