Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i grunderna för mandatfördelning vid val till riksdagens andra kammare.

1937-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

KU 1937:7, Utlåtande i anledning av väckt motion angående ändring i grunderna för mandatfördelning vid val till riksdagens andra kammare.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens»kansli den 4 mars 1937 kl. 4.30 e. m.

Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckt motion angående

ändring i grunderna för mandatfördelning vid

val till riksdagens andra kammare.

Uti en inom andra kammaren väckt, till konstitutionsutskottet hänvisad

motion, nr 8, av herr Spångberg m. fl. hemställes, »att riksdagen ville i skrivelse

till regeringen anhålla örn utredning och förslag till sådana ändringar i

gällande författningar angående val till andra kammaren, att de olika partierna

erhålla mandat i förhållande till sina inom hela landet sammanlagda

rösttal».

Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionen.

Förslag syftande till en mera proportionell mandatfördelning vid andrakammarvalen

hava vid upprepade tillfällen och senast vid 1936 års riksdag

varit föremål för prövning. Dessa förslag hava avstyrkts av konstitutionsutskottet

och avslagits av riksdagen. Utskottet har härvid bland annat framhållit,

hurusom det ursprungliga syftemålet med det år 1909 införda proportionella

valsättet var att icke blott majoriteten bland väljarna utan även

mera betydande minoriteter skulle erhålla möjlighet alt bliva företrädda i

riksdagen. Avsikten hade i första hand icke varit att erhålla en efter exakt

proportionalistiska grunder sammansatt representation utan att erhålla en

praktiskt användbar metod att förhindra ett eljest möjligt majoritetsförtryck.

Den utvidgning av valkretsarna, som genomfördes år 1921, var icke heller avsedd

att förbereda införandet av en enda riksvalkrets. Såväl denna reform

som de år 1924 införda bestämmelserna örn tre väljarbeteckningar voro emellertid

ägnade att åstadkomma en starkare proportionalitet vid fördelningen

av partiernas mandat vid valen till andra kammaren. Den över- eller underrepresentation

av det ena eller andra partiet, som skulle kunna anses föreligga,

om valresultatet för hela riket bedömdes från den matematiska proportionalismens

synpunkt, vore därför också numera jämförelsevis obetydlig

och saknade nämnvärd praktisk betydelse. Det kunde för övrigt ifrågasättas,

om den matematiskt proportionella representationen vore av den

oomtvistliga vikt, att den först och sist utan alla andra hänsyn måste tillgodoses.

Den proportionella exaktheten finge enligt utskottet icke drivas längre än

att den icke utövade en skadlig inverkan på andra värden inom det politiska

livet. De olika utvägar som anvisats för erhållande av en sådan exakt proHihang

lill riksdagens protokoll 19,''17. G saini. 2 avil. Nr 7 9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

portionalitet vid andrakammarvalen vore emellertid alla behäftade med detta

fel.

Några nya skäl för ett förändrat ståndpunktstagande från riksdagens sida

till föreliggande fråga hava icke anförts och föreligga enligt utskottets mening

ej heller. Utskottet hemställer därför,

att förevarande motion icke måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 2 mars 1937.

På konstitutionsutskottets vägnar:

C. A. REUTERSKIÖLD.

Närvarande: herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid

Karlsson, Stendahl*, Sandegård, Bergman, Kållman, Carl Lindmark*, Nils

Andersson, Andersson i Igelboda, Lindskog*, Holmbäck, Lundqvist, Andersson

i Malmö*, Andersson i Ovanmyra*, Werner i Höjen, Fält och Sundström i

Skövde.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Bergman och Holmbäck, som anfört:

»Det krav på en rättvis mandatfördelning, som i motionen framföres, är

grundat på skäl, vilka ej låta sig med verkligt fog avvisas. Redan 1918 skrev

riksdagen till Kungl. Maj:t och erinrade bl. a. örn möjligheten av ett utjämningsförfarande

i en eller annan form. Som proportionsvalsakkunniga på

sin tid uttalade, är säkerligen ett ändamålsenligt sådant förfarande möjligt

utan att något viktigt annat intresse äventyras. Exempel från andra länder,

t. ex. från Danmark, där utjämningsförfarandet tillämpas till allmän tillfredsställelse,

utgöra även bevis härför.

Den kritik, som riktar sig mot en reform i här förevarande avseende, utgår

främst från farhågor för att en mängd obetydliga smågrupper skulle uppstå

och kunna tilltvinga sig representation. Mot en befarad ökning av antalet

smågrupper kulma emellertid garantier vinnas t. ex. genom stadgande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 7.

3

örn ett visst minimiantal röster eller genom bestämmelse, att tävlan örn tillläggsmandat

ej medgives andra än de grupper eller partier, som redan i första

valomgången i vanlig ordning erhållit något mandat. Även andra möjligheter

kunna tänkas. Men att slå vakt om en bristfällig teknik, som låter ett större

antal mandat tillfalla vissa partier än som rätteligen bort tillfalla dem i enlighet

med proportionalismens princip, under det att betydelsefulla meningsriktningar

bliva underrepresenterade i förhållande till sin utbredning i landet,

kan omöjligen vara riktigt.

Vi yrka därför,

att riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn

utredning och förslag till sådana ändringar i gällande stadganden

angående val till riksdagens andra kammare, att de

olika partierna erhålla mandat i förhållande till sina för hela

landet sammanlagda röstetal.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.