Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i författningarna rörande val till landstingen m. fl. val.
1937-03-02 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1937:8, Utlåtande i anledning av väckta motioner om viss ändring i författningarna rörande val till landstingen m. fl. val.
Dokumentets text
4
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr S.
Nr 8.
Ankom till riksdagens kansli den 4 mars 1937 kl. 4.30 e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
om viss ändring i författningarna rörande val till
landstingen m. fl. val.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 24
i första kammaren av herr Hamrin m. fl. och nr 46 i andra kammaren av
herr Andersson i Rasjön m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla örn utredning beträffande möjligheterna till sådan
ändring i författningarna rörande val till landstingen m. m., att vid mandatfördelningen
största möjliga hänsyn tages till de politiska gruppernas styrka
inom valområdet i dess helhet samt om framläggande av förslag i ämnet till
1938 års riksdag».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
I syfte att vid landstingsmannavalen åstadkomma större proportionalitet
mellan partierna vidtogos åren 1918 och 1924 sådana ändringar i de vid valsättets
införande antagna bestämmelserna örn landstingsområdes indelning i
valkretsar, att för varje valkrets därefter i regel utses minst 5 och högst 9
landstingsman mot minst 3 och, på landet, högst 6 landstingsman enligt 1909
års regler. I samma syfte hava år 1926 de för andrakammarvalens vidkommande
tidigare införda bestämmelserna om s. k. valteknisk samverkan gjorts
tillämpliga jämväl å landstingsmannavalen.
Motioner med syfte att vid landstingsmannavalen tillförsäkra de olika partierna
mandat i förhållande till deras röstetal inom landstingsområdet i dess
helhet voro föremål för de två senaste riksdagarnas prövning. Förslagen avstyrktes
av konstitutionsutskottet och avslogos av riksdagen. Utskottet hänvisade
härvid till de skäl, som anförts emot införande av ett system med ut
jämningsförfarande vid andrakammarvalen, skäl som i huvudsak ägde giltighet
även ifråga örn landstingsmannavalen.
Att göra landstingsområdet till en enda valkrets vid landstingsmannavalen
för att skapa ökad proportionell rättvisa vid dessa val skulle strida mot
den i landstingslagens 1 § angivna principen om landstinget som en representation
för »länets landsbygd och de städer i länet, som deltaga i landsting».
Att åter som motionärerna närmast tänka sig tillämpa ett system
med utjämningsförfarande vid ifrågavarande val skulle som en logisk konsekvens
medföra införandet av motsvarande valmetod även för andrakam
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8. 0
marvalen. Utskottet har emellertid redan i utlåtande nr 7 avstyrkt ett av
andra motionärer väckt förslag härom. Något behov av sådana lagändringar
att en ökad proportionalitet möjliggöres vid landstingsmannavalen har för
övrigt icke kommit till uttryck inom landstingen själva och torde icke heller
föreligga. Landstingen hava sålunda hittills icke funnit skäl att begagna
den möjlighet som enligt landstingslagen föreligger att uppdela landstingsområdet
i så litet antal valkretsar som möjligt med högsta möjliga antal
landstingsmän i varje.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 mars 1937.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: herrar Reuterskiöld, Hallén, Strömberg, Gustaf Adolf Björkman, Oscar Gottfrid
Karlsson, Stendahl*, Sandegård, Bergman, Källman, Carl Lindmark*, Nils
Andersson, Andersson i Igelboda, Lindskog*, Holmbäck, Lundqvist, Andersson
i Malmö*, Andersson i Ovanmyra*, Werner i Höjen, Fält och Sundström i
Skövde*.
* Ej närvarande vid justeringen.
Reservationer:
1) av herrar Källman och Nils Andersson beträffande motiveringen.
2) av herrar Bergman och Holmbäck, som anfört:
»De skäl, som anförts för avslag på motionerna, synas oss allt annat än
bärande. Ett system, som exempelvis i ett län vid senaste landstingsmannaval
kunde låta ett parti erhålla sex mandat och ett annat två, under det bägge
partiernas röstetal inom länet voro ungefär lika stora, eller som i ett annat
län gjorde ett parti fullständigt orepresenterat, ehuru det vid en verkligt proportionell
mandatfördelning bort få fyra mandat — ett sådant system kan
omöjligen anses rättvist.
opaginerad Kontrollera mot PDF
G
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr S
-
Vi yrka i anslutning till motionerna nr 24 i första kammaren av herr Hani
i in m. fl. och nr 46 i andra kammaren av herr Andersson i Rasjön lii. fl
samt under hänvisning i tillämpliga delar till vad som anföres i vår reservation
till utskottets utlåtande nr 7 rörande mandatfördelningen vid andrakammarvalen,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
utredning beträffande möjligheterna till sådan ändring i författningarna
rörande val till landstingen m. m., att vid mandatfördelningen
största möjliga hänsyn tages till de politiska
gruppernas styrka inom valområdet i dess helhet samt om
framläggande av förslag i ämnet till 1938 års riksdag.»
3) av herrar Lindskog och Lundqvist, vilka ansett att utskottets utlåtande
holde ha haft följande lydelse:
»I syfte att —--jämväl å landstingsmannavalen.
Motioner med syfte----i fråga om landstingsmannavalen.
Att, som motionärerna närmast tänkt sig, vid val till landsting tillämpa ett
system med utjämningsförfarande skulle som en logisk konsekvens medföra
införandet av motsvarande valmetod även för andrakammarvalen. Utskottet
har emellertid redan i utlåtande nr 7 avstyrkt ett av andra motionärer väckt
förslag härom.
I ett hänseende anser utskottet emellertid, att en revision av gällande bestämmelser
angående val till landsting bör tagas i övervägande.
Enligt 1924 års lag om landsting skola valkretsarna utmätas så, att antalet
landstingsmän i varje valkrets skall utgöra lägst 5 och högst 9, försåvitt
icke särskilda omständigheter kunna föranleda fastställande av valkretsar
med lägre mandattal.
Vid senaste landstingsval hade av 189 kretsar 26 en lägre mandatsiffra än
det av lagen som normalt fastställda minimum. I övrigt valde 39 kretsar 5
landstingsmän, 57 G, 36 7, 21 8 och 10 kretsar 9 landstingsmän.
Även om flertalet kretsar alltså väljer minst sex landstingsmän, kan det
dock icke förnekas, att förekomsten av så stort antal valkretsar med endast
fyra, fem och sex representanter knappast gör det möjligt att få en landstingsrepresentation
som i önskvärd utsträckning avspeglar och ger proportionell
rättvisa åt de bland väljarna utbredda olika uppfattningarna. Beaktas
bör härvid jämväl, att folkminskningen på den rena landsbygden redan
visat sig innebära en tendens till reducering av valkretsarnas mandatsiffra,
en tendens, som man nog även i fortsättningen måste räkna med, så länge
den nuvarande kretsindelningen upprätthålles.
Sant är visserligen, att man redan inom den nuvarande lagstiftningens
ram bör kunna åstadkomma sådana jämkningar uppåt av kretsarnas storlek,
att de till fördelning förekommande mandaten bättre än hittills tillgodose
kraven på proportionell rättvisa. Det synes dock utskottet, som örn en
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 8-
7
omprövning vore motiverad, huruvida icke hänsynen till en rättvis mandatfördelning
borde föranleda vissa lagändringar med bl. a. höjning av såväl
den normalt lägsta som den högsta gränsen för antalet landstingsman inom
en valkrets, önskvärt synes vara, att möjlighet skapas att utan de nuvarande
kretsarnas sprängning på lämpligt sätt hopslå tvenne nuvarande mindre
kretsar.
Därest riksdagen i år uttalar sig för en utredning om större landstingsvalkretsar
och därom begär lagförslag till nästa års riksdag, synes det icke
böra vara uteslutet, att landstingen redan till 1938 års val kunde genomföra
den nya valkretsindelningen.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen i anledning av motionerna 1:24 och 11:46
måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning
angående möjligheterna att för ernående av rättvisare mandatfördelning
öka storleken av valkretsarna vid landstingsmannaval
samt om framläggande om möjligt redan för 1938
års riksdag av det förslag, som därav kan föranledas.»
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.