Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändring i gällande bestämmelser örn val av vägståmmoombud.
1937-03-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
KU 1937:9, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående ändring i gällande bestämmelser örn val av vägståmmoombud.
Dokumentets text
8
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den i mars 1937 kl. 4.3# e. m.
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av väckta motioner
angående ändring i gällande bestämmelser örn val av
vägståmmoombud.
Uti de likalydande, till konstitutionsutskottet hänvisade motionerna nr 46
i första kammaren av herr Anderberg m. fl. och nr 63 i andra kammaren av
herr Andersson i Höör m. fl. hemställes, »att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Majit anhålla örn förslag till sådan ändring i lagen om vägdistrikt,
att val av vägstämmoombud skall förrättas enligt de grunder och på sätt
Kungl. Majit föreslog i till 1934 års riksdag i ämnet avlåten proposition».
Beträffande motiveringen får utskottet hänvisa till motionerna.
I den av Kungl. Majit till 1934 års riksdag avlåtna propositionen (nr 21)
med förslag till lag om allmänna vägar m. lii. föreslogs, att vägdistrikts beslutanderätt
skulle utövas av ombud, vilka skulle väljas å kommunalstämma
eller, i kommun, där kommunalfullmäktige funnes, av dessa. Enligt propositionen
skulle sålunda de vanliga kommunala rösträttsgrunderna komma
att gälla. Vid propositionens behandling i riksdagen åberopade det särskilda
utskott, till vilket propositionen remitterats, i sitt av riksdagen godkända
utlåtande vad 1929 års vägsakkunniga anfört beträffande föreliggande fråga.
De sakkunniga hade bl. a. framhållit, att landstingens samt de borgerliga
och kyrkliga primärkommunernas arbetsuppgifter till övervägande delen vore
av social eller kulturell art, något som icke vore fallet med vägkommunens;
i fråga om vägväsendet gjorde sig i främsta rummet gällande synpunkter
av ekonomisk och teknisk natur; med hänsyn till att väghållningen i så
hög grad vore en ekonomisk angelägenhet, syntes det rimligt att låta endast
dem öva inflytande på vägväsendet, vilka deltoge i väghållningskostnadernas
bestridande, d. v. s. dels staten, dels ock de vägskatteskyldiga. I överensstämmelse
härmed vidtog riksdagen ändringar i det i propositionen framlagda
förslaget, vilka ändringar godkändes av Kungl. Majit. Enligt den sålunda
antagna lagen om vägdistrikt tillkommer rösträtt å kommunalstämma
för val av ombud en var i kommunens gemensamma angelägenheter röstberättigad
man eller kvinna, som jämlikt näst föregående årets taxeringslängder
är skyldig att erlägga vägskatt till distriktet. Varje röstberättigad äger
cn röst. Rösträtt får icke utövas av den, vilken häftar för skatt, som nyss
nämnts och som förfallit till betalning under de tre sistförflutna kalender
-
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9.
9
åren. Lasén om vägdistrikt trädde i sin helhet i kraft den 1 januari 1937.
Val av ombud med tillämpning av lagens rösträttsbestämmelser hava dock
jämlikt övergångsbestämmelserna företagits redan under hösten 1935.
Vid 1936 års riksdag väcktes motioner (II: 33, 395 och 396) i samma syfte
som de nu föreliggande, nämligen att de i Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition
till 1934 års riksdag föreslagna grunderna för rösträtt vid val av
vägstämmoombud skulle ersätta de nu gällande. Konstitutionsutskottet avstyrkte
dessa motioner (utlåtande nr 21), vilka också avslogos av riksdagen.
Några bärande skäl till ett förändrat ståndpunktstagande kunna enligt utskottets
mening icke anses föreligga. Därest såsom motionärerna antyda vid
redan hållna valförrättningar vissa svårigheter yppats eller valproceduren
blivit omständlig, beror detta icke på lagstadgandets principiella innehåll,
och missförhållandet kan avhjälpas genom införande i lagen av särskilda
föreskrifter om valförrättningens anordnande. Utskottet saknar dock anledning
att nu upptaga denna fråga till omprövning. Utskottet får alltså hemställa,
att förevarande motioner icke måtte till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 2 mars 1937.
På konstitutionsutskottets vägnar:
C. A. REUTERSKIÖLD.
Närvarande: Herrar Reuterskiöld, Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman,
Carl Lindmark*, Hagström, Härdin, Carlström, Anderberg, Elon Andersson,
Fast, Bengtsson, Lundqvist, Andersson i Ovanmyra*, Nordström i Torsby,
Hällgren, Fält, Arnemark och Nilsson i Steneberg.
* Ej närvarande vid justeringen.
2
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 3 sahil. 2 avd. Nr 7—9.
10
Konstitutionsutskottets utlåtande Nr 9-
Reservation
av herrar Hallén, Oscar Gottfrid Karlsson, Sandegård, Källman, Härdin,
Anderberg, Fast, Nordström, Hällgren och Fält, som ansett, att utskottets utlåtande
bort hava följande lydelse:
»I den —--— hösten 1935.
Vid 1936 års riksdag väcktes motioner i samma syfte som de nu föreliggande,
nämligen att de i Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition till 1934 års
riksdag föreslagna grunderna för rösträtt vid val av vägstämmoombud skulle
ersätta de nu gällande. Konstitutionsutskottet avstyrkte dessa motioner (utlåtande
nr 21), vilka avslogos av riksdagens första kammare medan andra
kammaren biföll en vid utskottets utlåtande fogad reservation, vari yrkades,
att riksdagen i anledning av då föreliggande motioner måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t anhålla om förslag till sådan ändring i lagen örn vägdistrikt,
att val av vägstämmoombud skall förrättas enligt de grunder och på sätt
Kungl. Maj:t föreslog i den till 1934 års riksdag i ämnet avlåtna propositionen.
På skäl som i föreliggande motioner och i ovanberörda reservation anförts
finner utskottet, att i lagen om vägdistrikt bör företagas sådana ändringar,
som i motionerna föreslagits. Det är icke blott stora och oförvitliga
medborgargrupper, som utestängas från medinflytande på vägärenden, utan
jämväl den nu gällande valordningen för val av vägstämmoombud har visat
så stora bristfälligheter, att lagen snarast bör i berörda syften omarbetas,
och hemställer utskottet,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit anhålla
om förslag till sådan ändring i lagen örn vägdistrikt, att val
av vägstämmoombud skall förrättas enligt de grunder och
på sätt Kungl. Majit föreslog i till 1934 års riksdag i ämnet
avlåten proposition.»
377602. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.