Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn barnbidrag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1937-05-29 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

S2LU 1937:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn barnbidrag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1937 kl. 7 f. m.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag örn barnbidrag m. m., dels ock i ämnet

väckta motioner.

Genom en den 19 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 276, vilken hänvisats

till lagutskott och därefter tilldelats andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade, här nedan intagna

förslag till

1) lag om barnbidrag;

2) lag örn förskottering av underhållsbidrag till barn; samt

3) lag örn kommunala pensionstillskott m. m.

I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft

sju med anledning av densamma väckta motioner, nämligen motionerna

i första kammaren nr 329 av herrar Sandén och Västberg samt nr 330 och

nr 331 av friherre Lagerfelt m. fl. samt motionerna i andra kammaren nr 581

av herr Bleckström m. fl., nr 582 av herr von Seth samt nr 583 och nr 584 av

herr Petersson i Lerbäcksbyn m. fl.

I motionen I: 329 har yrkats, att utskottet måtte företaga sådana ändringar

i de i propositionen framlagda lagförslagen, att förskottering av underhållsbidrag

till barn må kunna utgå även till barn med okänd fader och att barnavårdsnämnderna

i stället för pensionsnämnderna bliva kommunala organ

även för barnbidragen.

I motionerna I: 330 och II: 583, vilka äro likalydande, har hemställts, att

riksdagen med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag till lag örn barnbidrag

måtte besluta, att ärenden rörande barnbidrag skola handläggas av barnavårdsnämnderna

och att dessa, om särskilda skäl därtill äro, må kunna föreskriva,

att bidrag huvudsakligen skall utgå in natura eller eljest utbetalas i

den ordning, som prövas vara för barnet mest gagneligt.

Motionerna I: 331 och II: 584, vilka äro likalydande, utmynna i hemställan,

I) att riksdagen måtte avslå den föreslagna lagen örn förskottering av

underhållsbidrag till barn, II) att, därest riksdagen beslutar bifalla nämnda

förslag, riksdagen måtte giva 5 § i förslaget följande ändrade lydelse:

5 §.

1 mom. Inkomst, som enligt 4 § skall läggas till grund för beräknande

av bidragsförskott, uppskattas enligt de grunder, som angivas i 7 § lagen om

folkpensionering. Härvid skall---i ortsgrupp 3.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. 2 avd. Nr 1.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

2 morn. Har barn---nämnda inkomst.

III) att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning rörande de

lämpligaste understödsformerna för sådana hjälpbehövande barn, vilka icke

komma i åtnjutande av barnbidrag, med beaktande av att försörjningspliktiges

underhållsskyldighet icke avtrubbas samt att Kungl. Maj:t måtte för

riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

I motion 11:581 har yrkats, att riksdagen måtte besluta, att 4 § 2 mom.

sista stycket lagen örn barnbidrag erhölle följande lydelse:

Då kvinna, vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag, ingår äktenskap

med man, som icke är arbetsoförmögen, indrages barnbidraget, såvida

icke särskilda omständigheter giva vid handen, att det bör bibehållas. Avlider

barnens moder, utgår barnbidrag för barn, som vårdas av styvfadern,

allenast enligt § 5 mom. 2.

Slutligen har i motion II: 582 yrkats, att riksdagen måtte besluta, att 6 §

i förslaget till lag örn barnbidrag erhölle följande ändrade lydelse:

6 §•

1 mom. Har barn, som---dess eget arbete eller från pupillförsäk
ring

(jämförlig med den försäkring, vilken enligt 7 § lagen örn folkpensionering

berättigar till undantagande från inkomstberäkningen av ett årligt belopp

intill 300 kronor) till ett årligt belopp, ej överstigande halva det i 5 §

2 mom. stadgade bidraget för ett barn och som helt---- finnes skäligt.

2 mom. Inkomst, som jämlikt---om folkpensionering.

Har barn, som---dess eget arbete eller från pupillförsäkring, som i

1 morn. sägs, skall den på detta barn---till barn.

Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet hava

omförmälda proposition och motioner hänskjutits till behandling i sammansatt

stats- och andra lagutskott.

Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda

förslagen, ävensom i fråga om de skäl, vilka motionärerna anfört till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

i detta utlåtande, hänvisa till propositionen och motionerna.

Sedan Kungl. Maj:t den 28 september 1934 bemyndigat chefen för socialdepartementet,

statsrådet Möller, att tillkalla högst fem sakkunniga för att

inom departementet biträda med utredning av frågan om understöd till obemedlade

eller mindre bemedlade personer med försörjningsplikt mot minderåriga

barn, varvid jämväl samhälleliga hjälpåtgärder åt föräldralösa barn

borde tagas under övervägande, hava den 1 oktober 1934 såsom sakkunniga

tillkallats dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare fru Vira Eklund,

generaldirektören H. Elliot, dåvarande ledamoten av riksdagens andra

kammare landshövdingen Bernh. Eriksson, ledamoten av riksdagens andra

kammare fru Olivia Nordgren samt advokaten Märta Wikström, varjämte

åt Eriksson uppdragits att vara de sakkunnigas ordförande.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen »193A års barnpensioneringssakkunniga»,

ha till fullgörande av sitt uppdrag avgivit dels den 31 januari

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 3

1936 ett betänkande med förslag rörande bidrag åt barn till änkor och vissa

invalider samt åt föräldralösa barn (statens offentliga utredningar 1936: 6)

och dels den 18 november 1936 ett betänkande med förslag rörande förskottering

av underhållsbidrag till barn utom äktenskap m. fl. (statens offentliga

utredningar 1936:47).

I det tidigare betänkandet föreslå de sakkunniga ett särskilt understöd,

s. k. barnbidrag, för barn till änkor och vissa i folkpensioneringslagens mening

till arbete varaktigt oförmögna personer samt för föräldralösa barn.

Barnbidraget, som icke medför återbetalningsskyldighet, utgår enligt förslaget

för ett barn till änka eller arbetsoförmögen med högst 240 kronor örn året

samt med proportionellt minskade belopp i den mån barnantalet är större (4

och 8 §§). För föräldralösa barn utgör barnbidraget högst 300 kronor örn

året (9 §). För barn under två år skall utgå ett tillägg med 60 kronor örn

året. Överstiger änkans eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 600 kronor,

minskas barnbidragen med 7/io av det belopp, varmed årsinkomsten överstiger

600 men ej 900 kronor, och med hela det belopp, varmed densamma

överstiger 900 kronor. Är den arbetsoförmögne gift och har han tillsammans

med sin hustru en årsinkomst överstigande 900 kronor, minskas barnbidragen

med Vid av det belopp, varmed makarnas sammanlagda årsinkomst överstiger

900 men ej 1,200 kronor, och med hela det belopp, varmed nämnda inkomst

överstiger 1,200 kronor. Inkomsten beräknas i huvudsak enligt samma

regler som den inkomst, vilken lägges till grund för beräknande av tillläggspension.

De sakkunniga framlägga även ett särskilt tilläggsförslag, innefattande

dyrortsgradering av såväl barnbidragen som inkomstgränserna.

Som organ för handhavande av barnbidragsverksamheten föreslå de sakkunniga

pensionsstyrelsen och pensionsnämnderna (3 §). Ansökan om barnbidrag

göres hos pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt, där

änkan eller den arbetsoförmögne senast blivit mantalsskriven (10 §). För

föräldralöst barn göres ansökan hos pensionsnämndens ordförande i det

pensionsdistrikt, där den sist avlidne av föräldrarna senast varit mantalsskriven

(10 §). Ärendet behandlas därefter i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som gäller för ansökan om tilläggspension (10 §). Därest kommun,

sedan ansökan om barnbidrag gjorts, förskotterat sådant bidrag, äger kommunen

uppbära det först till betalning förfallande beloppet, i vad detsamma

hänför sig till tid, för vilken förskott utgivits, och därav tillgodogöra sig förskottet

(12 §).

Kostnaderna för barnbidragen skola enligt förslaget gäldas till tre fjärdedelar

av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars pensionsniimnd

prövat ärendet (15 §).

Genom föreslagna övergångsbestämmelser upphäves 43 § lagen örn folkpensionering.

Utan hinder av att nämnda .stadgande upphäves, skall dock

enligt förslaget sådant pensionstillägg för barn, varom ansökan ingivits före

ovannämnda dag, utgå enligt vad i sagda lagrum stadgas.

Det senare betänkandet behandlar barn utom äktenskap samt barn, vilkas

föräldrar på grund av hemskillnad eller söndring leva åtskilda eller fått

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

sitt äktenskap upplöst. Enligt förslaget äger barn, vars fader enligt rättens

beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet,

att, sedan förfallodag för bidraget förflutit utan att bidraget guldits, av

allmänna medel erhålla förskott å bidraget (1 §). Detta förskott, som benämnes

bidragsförskott, skall beviljas av barnavårdsnämnden i den kommun,

där barnets moder senast blivit mantalsskriven eller, om ej sådan mantalsskrivningsort

finnes, den kommun, där barnet är mantalsskrivet eller

under året skall mantalsskrivas (3 §). Bidragsförskott utgår i huvudsak med

samma belopp, som gäller för barnbidragen, med den inskränkningen att

bidragsförskottet icke får överstiga det belopp barnets fader genom rättens

beslut eller avtal är skyldig att utgiva till dess underhåll (4 §). För rätt

till bidragsförskott gälla liksom för barnbidrag vissa inkomstgränser. Överstiger

sålunda moderns årsinkomst 900 kronor, minskas förskottet med hälften

av det inkomstbelopp, som överstiger 900 men ej 1,200 kronor och med

hela det belopp, varmed årsinkomsten överstiger 1,200 kronor (4 §). Har

moder ingått äktenskap med annan man än barnets fader, och hava makarna

en sammanlagd årsinkomst, överstigande 1,200 kronor, minskas förskottet

med hälften av det belopp, varmed sammanlagda årsinkomsten överstiger

1,200 men ej 1,500 kronor och med hela det belopp, varmed nämnda

inkomst överstiger 1,500 kronor (4 §). Den inkomst, som sålunda skall läggas

till grund för beräknande av bidragsförskott, uppskattas enligt samma

grunder som motsvarande inkomst i fråga örn barnbidrag (5 §). Bidragsförskott

beviljas varje gång för ett år, där ej rätten till förskott upphör tidigare,

samt utbetalas månadsvis (9 och 11 §§). För lämnat bidragsförskott inträder

den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet, å vederbörande kommuns

vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot fadern (17 §). Utgift

för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av barnets

fader, till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den

kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 §). Gottgörelse av

statsverket för bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden hos länsstyrelsen.

Vid ansökan skall fogas, bland annat, ingående och fullständig redogörelse

för barnets och föräldrarnas ekonomiska ställning samt redogörelse

för de åtgärder, som vidtagits för bidragsförskottets återkrävande av fadern

ävensom i fall, där tvångsmedel för ersättningsskyldighetens utkrävande

icke anlitats, uppgift om anledningen härtill (21 §).

Det senare betänkandet inrymmer därjämte dels ett tilläggsförslag, innehållande

stadganden beträffande dyrortsgradering, dels ock ett ändringsförslag

till det tidigare förslaget till lag om barnbidrag av innehåll bl a., att

barnbidrag skall utgå till alla barn, vilkas fäder avlidit, sålunda förutom

änkors barn jämväl barn utom äktenskap och barn, vilkas föräldrar vunnit

äktenskapsskillnad, då deras fäder avlidit.

Yttranden över de sakkunnigas förslag ha avgivits av socialstyrelsen, pensionsstyrelsen,

medicinalstyrelsen, statskontoret, statens inspektör för fattig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 5

vård och barnavård, Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, befolkningskommissionen,

styrelserna för svenska stadsförbundet och svenska

landskommunernas förbund samt svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.

Statens inspektör för fattigvård och barnavård har bifogat yttranden från

statens samtliga fattigvårds- och barnavårdskonsulenter samt Överståthållarämbetet

och länsstyrelserna från kommunala myndigheter, varjämte vissa

länsstyrelser bifogat yttranden från länens barnavårdsförbund.

A. Allmän motivering.

Den allmänna motiveringen för de i propositionen framlagda lagförslagen

har i propositionen lämnats under sex huvudrubriker, nämligen »Inledande

synpunkter», »Hjälpverksamhetens omfattning», »Barnbidragens och bidragsförskottens

maximibelopp», »Inkomstgränser och avdrag för inkomst»,

»Verksamhetens organisation» samt »Statens och kommunernas kostnader

för barnbidrag och bidragsförskott». Utskottet kommer att vid sin närmare

behandling av ifrågavarande ärende använda samma indelning.

Inledande synpunkter.

Under denna rubrik har i propositionen (sid. 31—34) redogjorts för de sakkunnigas

principiella inställning till ifrågavarande spörsmål. För vad yttrandena

härutinnan innehålla redogöres å sid. 34—46.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har under denna avdelning

anfört, bland annat:

Hittills ha ensamstående mödrar varit hänvisade till fattigvården såsom

stödorgan. Denna ordning är enligt min mening icke tillfredsställande. I

överensstämmelse med denna uppfattning uppdrogs år 1934 åt särskilt tillkallade

s. k. barnpensioneringssakkunniga att utreda frågan om andra utvägar

för ordnandet av samhällets bistånd åt ensamstående mödrar och invalider.

Den offentliga fattigvården har till uppgift att fylla behövande samhällsmedlemmars

levnadsbehov i de fall, då detta icke tillgodoses genom särskilda,

till betryggande av samhällsmedlemmarnas ekonomiska ställning avsedda

inrättningar eller anordningar. Denna definition av begreppet fattigvård,

som är hämtad ur det fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande, som

ligger till grund för nu gällande fattigvårdslag, framhäver tydligt fattigvårdens

subsidiära natur. Vid sidan av fattigvården lia utvecklats andra former

av samhällets hjälpverksamhet. Den viktigaste av dessa är socialförsäkringen

med dess olika grenar, såsom sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring,

invaliditets- och ålderdomsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring. Genom

socialförsäkringens fortskridande utveckling har området för fattigvårdens

hjälpverksamhet alltmera begränsats. Vissa förslag till 1937 års riksdag

komma, därest de bliva bifallna, att verka i samma riktning. De förslag

angående lag örn barnbidrag och lag om förskottering av underhållsbidrag

lill barn, som jag nu går att förorda, skola, örn de av riksdagen godkännas,

utgöra steg på samma väg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

En för barn avsedd hjälpform med understöd utgående efter fasta på förhand

bestämda normer synes hava samma naturliga grund som den allmänna

folkpensioneringen. Likaväl som den, vilken på grund av hög ålder måst

lämna förvärvsarbetet, kan lia berättigade anspråk på att icke behöva vända

sig till fattigvården, böra även de, vilka äro i behov av stöd från det allmänna

på grund av sin försörjningsskyldighet mot barn, vara berättigade till hjälp

i en form, som icke i något avseende kännes förödmjukande. Härtill kommer,

såsom förut utvecklats, att samhällets omvårdnad om barnen är förestavad

icke endast av humanitära skäl utan än mer av samhällets eget intresse

att fostra dugliga medborgare.

Om man från nu angivna ståndpunkt granskar de huvudinvändningar,

som i yttrandena rests mot de sakkunnigas förslag, synas de icke kunna tillmätas

avgörande betydelse. Det är sålunda naturligt, att för varje gång ett

nytt område avskiljes från fattigvården och liänföres till en ny hjälpform,

vissa praktiska svårigheter i fråga om gränsdragningen uppkomma. Lika

självfallet torde vara, att när en dylik utbrytning sker, vissa kvarstående

grupper måste känna sig mer eller mindre missgynnade i förhållande till

dem, som komma i åtnjutande av den nya stödformen. Att av denna anledning

motsätta sig en förbättring för sistnämnda grupp av hjälpbehövande är

dock knappast försvarligt. Den splittring av den sociala omvårdnadens organisation,

som uppstår på grund av nya gruppers avskiljande från fattigvården,

torde tillsvidare vara oundviklig. Jag överväger att låta verkställa

utredning örn en allmän översyn av bestämmelserna rörande samhällets

understödsverksamhet. Då det emellertid torde dröja en avsevärd tid, innan

resultatet av en dylik utredning kan föreligga, anser jag den nu ifrågasatta

reformen böra genomföras utan att nämnda utrednings slutförande avvaktas.

Det nyligen inrättade socialregistret torde även motverka de befarade ogynnsamma

följderna av splittringen.

En annan huvudinvändning mot de sakkunnigas förslag går ut på att detsammas

genomförande vore ägnat att minska föräldrarnas ansvarskänsla.

Motsvarande invändningar rörande den enskildes känsla av ansvar för sin

och familjens försörjning gjordes på sin tid mot tanken att införa folkpensionering

och arbetslöshetsförsäkring. I enstaka fall kan väl inträffa, att ansträngningarna

att genom eget arbete bidraga till sitt barns försörjning kunna

slappas på grund av möjligheten att från det allmänna erhålla stöd för denna

försörjning, men det stora flertalet ensamstående mödrar skulle helt säkert

av det samhälleliga stödet tvärtom känna sig uppmuntrade i sina strävanden

att bereda sina barn bästa möjliga vård och fostran.

Vad angår formen för den föreslagna hjälpverksamheten lia de sakkunniga

beträffande barnbidragen övervägt, huruvida dessa borde utgå endast till

föräldrar, som vårdade barnen i sina hem eller hade den rättsliga vårdnaden

örn barnen, men avvisat denna tanke av skäl som jag finner övertygande.

Även möjligheten av ett försäkringssystem med egna avgifter har av de

sakkunniga upptagits till övervägande. I några yttranden har uttalats missnöje

med att de sakkunniga icke ägnat detta spörsmål en mera ingående prövning.

Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att ett på försäkringsavgifter

byggt system icke är att förorda på här ifrågavarande område.

Vad härefter angår förskotteringsverksamheten, så innebär densamma, att

samhället till förmån för barnen ställer sig som garant för det underhållsbidrag,

vartill barnet civilrättsligt sett är berättigat. Fördelen med denna

form för hjälpverksamheten är framför allt, att den icke framträder som en

understödsverksamhet utan endast som ett medel att förhindra, att barnen

bli lidande på grund av den bidragspliktige faderns försummelse eller oförmåga

att bidraga.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

7

I motionerna 1: 331 och 11: 584-, vilka äro likalydande, har yrkats, att riksdagen

måtte avslå den i propositionen föreslagna lagen om förskottering av

underhållsbidrag till barn ävensom hemställts, att riksdagen hos Kungl. Majit

måtte anhålla om utredning rörande de lämpligaste understödsformerna för

sådana hjälpbeliövande barn, vilka icke komme i åtnjutande av barnbidrag,

med beaktande av att försörjningspliktiges underhållsskyldighet icke avtrubbades

samt att Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill

utredningen kunde föranleda.

Hjälpverksamhetens omfattning.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle barnbidrag utgå till faderlösa barn

och barn till vissa invalider samt föräldralösa barn. Däremot omfattade förslaget

icke barn till arbetsföra änklingar, varjämte vissa kategorier av barn

till invalider, bland dem barn i äktenskap, vilkas moder vore invalid, uteslutits.

Den föreslagna förskotteringen av underhållsbidrag omfattade endast

barn, som genom dom eller avtal tillförsäkrats underhållsbidrag från fadern.

Genom denna begränsning uteslöts från rätt till bidragsförskott barn med

okänd fader samt barn, örn vilka fadern hade den rättsliga vårdnaden och

vilka därför voro berättigade till underhållsbidrag från modern. De sakkunnigas

motivering för den föreslagna begränsningen av hjälpverksamheten

återfinnes å sid. 48—52 i propositionen.

Yttrandena ha, i vad de avse förenämnda fråga, återgivits å sid. 52—55.

Departementschefen har i förevarande hänseende anfört bl. a.:

I yttrandena har de sakkunnigas begränsning av det klientel, som skall

komma i åtnjutande av barnbidrag, på flera punkter mött kritik. I anslutning

till denna kritik kan framför allt ifrågasättas, huruvida icke barn till

änkling samt barn till äkta makar, av vilka hustrun är invalid, böra medtagas.

Försiktigheten torde emellertid bjuda, att rätt till barnbidrag tills

vidare begränsas i enlighet med de sakkunnigas förslag. I fråga örn barn till

invalider överensstämmer detta även i huvudsak med vad som hittills gällt

beträffande pensionstillägg för barn. Skiljaktighet föreligger därutinnan, att

under det pensionstillägg enligt 1913 års lag utgår beträffande barn utom äktenskap,

när modern är arbetsoförmögen, samt i fråga om barn till frånskilda

makar, när någon av föräldrarna är till arbete oförmögen, barnbidrag

enligt departementsförslaget utgår i motsvarande fall endast då den, som

är till arbete oförmögen, har vårdnaden örn barnet.

Vad angår den föreslagna förskotteringslagstiftningen, har i ett stort antal

yttranden anmärkts på det förhållandet, att barn med okänd fader uteslutcs

från rätt till bidragsförskott, önskemål hava framställts, att lagförslaget

måtte underkastas sådan omarbetning, att denna brist undanröjdes. För

flertalet av dem, som framställt ett dylikt yrkande, torde det ej ha stått klart,

att uteslutandet av denna grupp barn är en given följd av den form för hjälpverksamheten,

som de sakkunniga föreslagit. Frågeställningen blir därför

närmast den, huruvida fördelarna med den föreslagna formen för hjälpverksamheten

kunna anses uppväga nämnda olägenhet. Trots det synnerligen

behjärtansvärda läge, i vilket de nu ifrågavarande barnen kunna befinna sig,

anser jag emellertid icke förskolteringsformen för understödjande av utomäktenskapliga

barn oell skilsmässobarn för närvarande böra offras för att åt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

ifrågavarande grupp av barn bereda understöd utan fattigvårds karaktär.

Goda skäl kunna även anföras för att utsträcka förskotteringen till fall, då

fadern har vårdnaden om barnet och modern brister i sin betalningsskyldighet.

Jag anser emellertid, att den av de sakkunniga föreslagna begränsningen

i detta avseende tillsvidare bör bibehållas. Begränsningen överensstämmer

med den föreslagna lagstiftningens karaktär av hjälp åt ensamstående

mödrar samt har beträffande barnbidragen i viss mån sin motsvarighet i det

förhållandet, att dylikt bidrag icke utgår för barn till arbetsför änkling.

1 motionen I: 329 har yrkats, att förskottering av underhållsbidrag till barn

må kunna utgå även till barn med okänd fader.

Barnbidragens och bidragsförskottens maximibelopp.

Sedan under denna rubrik i propositionen (sid. 57—59) återgivits bl. a. resultatet

av en av de sakkunniga verkställd undersökning rörande beloppet

av det månatliga fattigvårdsunderstöd, som lämnades änkor med minderåriga

barn, har redogjorts för de sakkunnigas motivering för de föreslagna

beloppens storlek. I denna motivering hava de sakkunniga uppehållit sig vid

bl. a. frågorna om reduktion av beloppen med hänsyn till barnantalet inom

en familj, om lämpligheten av beloppens dyrortsgradering, om särskilt tillägg

under barnets späda ålder samt örn begränsning av bidragsförskottets storlek

till det genom dom eller avtal fastställda beloppet.

För innehållet i yttrandena i nu angivna hänseenden redogöres å sid. 59

—67.

Departementschefen har i förevarande hänseende anfört i huvudsak följande:
Med

hänsyn till den föreslagna lagstiftningens syfte synas barnbidragens

och bidragsförskottens normalbelopp böra så avpassas, att det allmänna genom

desamma helt utfyller vad som eljest skulle komma att brista i de för

barnets uppehälle och uppfostran nödvändiga ekonomiska tillgångarna. Vid

bestämmandet av beloppens storlek får emellertid ej förbises, att den föreslagna

lagstiftningen omfattar, med undantag beträffande de föräldralösa

barnen, sådana fall, då bidrag till barnets uppehälle i en eller annan form kan

påräknas från den ena av barnets föräldrar, nämligen modern. De av de

sakkunniga föreslagna beloppen synas mig hava blivit, under iakttagande av

de omständigheter, som sålunda äro av betydelse vid bestämmandet av deras

storlek, i stort sett väl avvägda.

Vad förut anförts äger emellertid tillämpning endast under den förutsättningen,

att dyrortsgradering av beloppen genomföres. I annat fall bliva beloppen

uppenbart för små å dyrorterna. Genom proposition nr 15 har för

årets riksdag framlagts förslag innefattande dyrortsgradering av folkpensionerna.

De skäl, som anförts för dyrortsgradering därutinnan, äga tillämpning

jämväl i fråga om dyrortsgradering av nu ifrågavarande belopp.--- —

Särskild kritik har riktats mot den föreslagna relativa nedsättningen av

beloppen vid större barnantal. Av kostnadsskäl låter det emellertid knappast

tänka sig, att samma belopp skulle utgå för varje barn som nu föreslås

för ett barn. En sänkning av det för ett barn föreslagna beloppet åter skulle

innebära fara för att fattigvård måste tillskjutas i det stora antalet fall, där

endast ett till hjälp berättigat barn finnes. Liknande betänkligheter skulle

visserligen icke möta mot att bestämma beloppet med hänsyn till det faktiska

förhållandet, huruvida barnet vårdas tillsammans med sina syskon. En

s. 9 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 9

sådan anordning låter sig emellertid endast med svårighet genomföra i praktiken.

Av nu anförda skäl ansluter jag mig sålunda till de sakkunnigas förslag

i förevarande hänseende.

Förslaget om högre barnbidrag för de föräldralösa barnen har icke vunnit

allmän anslutning. Det torde emellertid få anses motiverat därav, att dessa

barn för sitt uppehälle helt äro hänvisade till barnbidraget. De farhågor,

som i detta sammanhang uttalats för en allmän höjning av fosterlönerna,

kunna väl icke helt avvisas. Det bör emellertid uppmärksammas, att det åligger

barnavårdsnämnderna att vid utövandet av sin kontroll över fosterbarnsvården

i möjligaste mån tillse, att, därest fosterlönerna höjas, denna höjning

kommer barnen tillgodo genom förbättring i deras villkor.

Slutligen har den föreslagna begränsningen av bidragsförskotten till det

genom dom eller avtal bestämda beloppet klandrats i några yttranden. Det

kan icke förnekas, alt i några dock sannolikt fåtaliga fall denna begränsning

kan nödvändiggöra tillskott från fattigvården. Begränsningen är emellertid

en nödvändig följd av hjälpverksamhetens konstruktion som ett förskotterande

av visst fastställt underhållsbidrag.

I fråga örn bidragsförskotten har den avvikelsen gjorts från sakkunnigförslaget,

att tillägg under barnets späda ålder föreslås skola utgå liksom beträffande

barnbidragen.

Då det uppenbarligen i åtskilliga fall kommer att inträffa, att tillskott

måste lämnas för att utfylla otillräckliga barnbidrag och bidragsförskott,

har jag i syfte att bereda kommunerna möjlighet att lämna tillskott utan

fattigvårds karaktär till barnbidrag och bidragsförskott låtit verkställa omarbetning

av lagen om kommunala pensionstillskott m. m.

Inkomstgränser oell avdrag för inkomst.

Under denna rubrik återfinnes de sakkunnigas motivering (sid. 69 och 70)

till de föreslagna inkomstgränserna och reglerna om avdrag för försörjares

inkomst.

Yttrandena, i vad de beröra förevarande frågor, ha återgivits å sid. 70—73.

Departementschefen har i sitt anförande — under hänvisning till vissa

mindre lyckliga verkningar av sakkunnigförslagens bestämmelser i nu förevarande

hänseende — bl. a. föreslagit att inkomstgränserna bestämdes till

samma belopp för barnbidrag och bidragsförskott samt att avdragsregeln erhölle

sådan formulering, att viss kvot av den inkomst, som överstege en bestämd

minimigräns, avdroges.

Verksamhetens organisation.

De sakkunniga hava funnit pensionsnämnderna vara väl skickade att

handhava barnbidragsverksamheten, och den enda mera vägande invändning,

som enligt de sakkunnigas mening kunde riktas mot en sadan anordning,

nämligen att det ofta förflöte ganska lång tid mellan pensionsnämndernas

sammanträden, borde lämpligen kunna undanröjas genom en ändring i

för dem gällande instruktion. Därtill komme, att denna olägenhet i väsentlig

mån kunde motverkas genom den i förslaget förutsatta möjligheten till

kommunal förskottering av barnbidrag.

I fråga örn förskotteringen av underhållsbidrag hava de sakkunniga ansett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

övervägande skäl tala för att anförtro verksamheten åt barnavårdsnämnderna,

med hänsyn till att dessa nämnder handhade uppsikten över de utomäktenskapliga

barnen och på grund härav vore väl förtrogna med dessa barns

levnadsförhållanden. De undersökningar rörande barnets och föräldrarnas

förhållanden, som bleve erforderliga flir prövning av ansökan örn bidragsförskott,

syntes därför, örn förskotteringen anförtroddes barnavårdsnämnderna,

i regel icke behöva bliva alltför betungande. Som stöd för sitt förslag

hava de sakkunniga vidare erinrat om att nämnderna redan nu vore väl insatta

i den indrivningsverksamhet, som förslaget pålade dem, varjämte

nämnderna i barnavårdsmännen hade en kår av funktionärer, som åtminstone

i större kommuner torde vara väl lämpad för de nya uppgifter förskotteringen

komme att medföra.

För vad yttrandena innehålla beträffande ifrågavarande spörsmål redogöres

å sid. 76—86.

Departementschefen har anfört bl. a.:

Den av de sakkunniga föreslagna organisationen av hjälpverksamheten har

mött starkt motstånd i åtskilliga yttranden, därvid ett flertal olika alternativ

föreslagits för lösning av spörsmålet. Sålunda lia önskemål framställts örn

ett gemensamt organ för de båda olika formerna för hjälpverksamheten.

Obestridligt är, att en sådan gemensam organisation skulle innebära åtskilliga

praktiska fördelar för såväl de hjälpsökande som myndigheterna. Man

får emellertid icke förbise, att barnbidragen och bidragsförskotten äro av

helt olika natur. De förra avse nämligen att bringa hjälp i ett nödläge

av stadigvarande natur, orsakat av försörjarens frånfälle eller invaliditet.

Bidragsförskotten däremot inträda vid de mera tillfälliga hjälpbehov, som

ha sin grund i barnafaderns underlåtenhet att erlägga de underhållsbidrag

han förpliktats utgiva till barnet. Denna olikhet mellan de båda hjälpformerna

undanskymmes icke av det förhållandet, att nämnda underlåtenhet

från barnafaderns sida i många fall kan bliva av stadigvarande natur. Vid

den organisatoriska utformningen av hjälpverksamheten måste hänsyn även

tagas till denna olikhet. Utgångspunkterna för barnbidragen äro i princip

till övervägande del likartade med utgångspunkterna för folkpensionerna.

Med hänsyn härtill faller det sig naturligt att anförtro liandhavandet av dessa

båda lijälpformer åt samma organ. De farhågor, som uttalats beträffande

svårigheterna att praktiskt genomföra denna tanke, böra icke överskattas.

Vad därvid särskilt angår pensionsnämndernas möjlighet att kontrollera

de hjälpbehövandes förhållanden, en synpunkt som i yttrandena

tilldelats en framskjutande roll, kan erinras om att pensionsstyrelsen och

pensionsnämnderna redan nu utöva en dylik kontroll över sitt klientel. Ett

utbyggande av denna kontroll i anslutning till pensionsväsendets övertagande

av barnbidragen torde icke möta oöverstigliga hinder.

Vad angår förskotteringen, äro pensionsstyrelsen och pensionsnämnderna,

som förut påpekats, på grund av förskotteringens natur icke lämpliga

organ för densamma. De skäl de sakkunniga anfört för sitt förslag att överlämna

förskotteringen åt barnavårdsnämnderna finner jag däremot övertygande.

Denna ståndpunkt har också i flertalet yttranden vunnit gillande.

Som i åtskilliga yttranden framhållits kommer den nya verksamheten att

vålla framför allt barnavårdsnämnderna ökat arbete. Det torde i större kommuner

även bliva nödvändigt att för verksamhetens behöriga skötsel utöka

antalet barnavardstjänstemän. Som en motvikt mot de ökade kostnader, som

bliva en följd härav, komma emellertid, som i det följande skall närmare ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

11

vecklas, kommunerna alt få sina kostnader för såväl barnbidrag som bidragsförskott

till en väsentlig del ersatta av statsmedel.

Den nu föreslagna organisationen kommer givetvis att medföra ytterligare

splittring av den samhälleliga hjälpverksamheten. Olägenheterna härav

kunna dock väsentligt minskas genom ett på lämpligt sätt ordnat samarbete

mellan de olika organen för samhällets hjälpverksamhet.-------

Frågan rörande organisationen av nu ifrågavarande verksamhet torde få

upptagas till förnyad prövning i samband med en allmän översyn av bestämmelserna

rörande samhällets hjälpverksamhet.

I motionen I: 329 har yrkats, att barnavårdsnämnderna i stället för pensionsnämnderna

måtte bliva kommunala organ även för barnbidragen samt

i motionerna 1: 330 och II: 583, vilka äro likalydande, att riksdagen måtte

besluta, att ärenden rörande barnbidrag skulle handläggas av barnavårdsnämnderna.

Statens och kommunernas kostnader för barnbidrag och bidragsförskott.

De sakkunniga hava motiverat den föreslagna fördelningen mellan stat

och kommun av kostnaderna för barnbidragen med den lättnad i kommunernas

fattigvårds- och barnavårdskostnader, som ett genomförande av de

föreslagna barnbidragen förväntades medföra.

De sakkunnigas motivering till den föreslagna fördelningen av kostnaderna

för förskotteringen återfinnes å sid. 88 och 89 i propositionen.

Vad yttrandena i förevarande hänseende innehålla har återgivits å sid. 89

—94.

Departementschefen har bl. a. beträffande storleken av den kommunala

andelen i kostnaderna för barnbidragen förklarat sig icke kunna helt ansluta

sig till de sakkunnigas förslag. Med hänsyn till att barnbidragen utformats

i nära anslutning till folkpensioneringen med bland annat samma

förfarande vid fastställande av rätten till barnbidrag och bestämmande av

bidragets belopp, som stadgats för tilläggspensioner, har nämligen departementschefen

ansett anledning icke föreligga att beträffande barnbidragen

ifrågasätta en annan fördelning av kostnaderna än den, som i proposition nr

15 till innevarande års riksdag föreslagits beträffande tilläggspensionerna

eller sålunda att den kommunala andelen utgjorde, för orter tillhörande

ortsgrupp 1 en åttondel, för orter tillhörande ortsgrupp 2 en femtedel samt

för orter tillhörande ortsgrupp 3 en fjärdedel; dock att, därest Stockholm

eller Göteborg hänfördes till sistnämnda ortsgrupp, stadens andel skulle utgöra

tre tiondelar.

I fråga om kostnaderna för bidragsförskotten har departementschefen ansett

den av de sakkunniga föreslagna fördelningen innebära en lämplig avvägning

med hänsyn till de olika synpunkter, som inverka på frågans bedömande.

Förevarande lagförslag utgöra ett viktigt led i arbetet på skapandet av nya

former för omvårdnaden örn det uppväxande släktet. Enligt utskottets mening

hava förslagen i allt väsentligt erhållit en tillfredsställande utformning.

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Såsom framgår av vad utskottet nedan anfört har utskottet i fråga om vissa

detaljer några erinringar och önskemål att framföra.

Förslagen omfatta vissa bestämda kategorier barn. Vad sålunda angår

bidragsförskott skall sådan hjälp utgå endast till barn, som genom dom eller

avtal tillförsäkrats underhållsbidrag från fadern. Härigenom uteslutas från

rätten till bidragsförskott de barn, för vilka faderskapet icke kunnat i laga

ordning fastställas. Då denna grupp omfattar ett betydande antal barn och

dessa befinna sig i ett ur flera synpunkter särskilt behjärtansvärt läge, vill

utskottet giva uttryck åt den förhoppningen, att frågan om hjälp i lämplig

form för dessa barn snarast måtte upptagas till prövning.

Under ärendets beredning hava skilda meningar framkommit rörande den

lämpligaste organisationen av den ifrågasatta hjälpverksamheten. Enligt

nu ifrågavarande förslag skola ärenden rörande barnbidrag handhavas av

pensionsnämnderna och pensionsstyrelsen samt ärenden rörande bidragsförskott

av barnavårdsnämnderna. Utskottet vill i detta sammanhang erinra,

att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 50 föreslagit riksdagen att hos Kungl.

Majit anhålla örn en översyn av lagstiftningen rörande samhällets hjälpverksamhet,

därvid frågan örn en rationell organisation av denna verksamhet

borde ägnas särskild uppmärksamhet. Obestridligt är, såsom departementschefen

framhållit, att den nu förslagna organisationen kommer att

medföra ytterligare splittring inom socialvården. Då utskottet nu tillstyrker

den av Kungl. Majit föreslagna organisationen av barnbidragsverksamheten,

sker detta under förutsättning, att vid den allmänna översyn, som kan

förväntas, denna fråga underkastas förnyad prövning, därvid lämpligheten

att anförtro barnavårdsnämnderna denna verksamhet bör övervägas. Enligt

utskottets mening måste det nämligen anses vara av stor vikt, att barnavårdsnämnderna

anförtros sådana uppgifter att deras verksamhet anpassas

till den utveckling på familje- och barnavårdens område, i vilken

den nu föreslagna reformen utgör ett betydelsefullt led.

Genom ett på lämpligt sätt ordnat samarbete mellan olika organ för samhällets

hjälpverksamhet torde emellertid de olägenheter i form av ökad splittring,

som äro en följd av den nu föreslagna organisationen, kunna, såsom departementschefen

framhållit, icke oväsentligt minskas. Vad sålunda angår

ärenden rörande barnbidrag är det av vikt, alt samarbete kommer till stånd

mellan pensionsnämnder och barnavårdsnämnder. Till främjande av detta

samarbete har utskottet ansett sig böra föreslå visst tillägg till 9 § i förslaget

till lag om barnbidrag. Utskottet återkommer till detta spörsmål vid den

särskilda behandlingen av denna paragraf.

Utskottet vill även erinra, att ärenden rörande barnbidrag i allmänhet äro

av brådskande beskaffenhet. Enligt förslaget till lag om barnbidrag skola

dessa frågor handläggas i samma ordning som ärenden rörande tilläggspension.

För att säkerställa ett snabbare avgörande av frågor örn barnbidrag

torde pensionsnämnderna böra åläggas att hålla tätare sammanträden än

vad för närvarande finnes stadgat.

Vad slutligen angår frågan om fördelningen mellan stat och kommun av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

13

kostnaderna för den ifrågavarande hjälpverksamheten finner utskottet övervägande

skäl tala för den av Kungl. Majit föreslagna fördelningen.

Utskottet övergår härefter till en detaljgranskning av lagförslagen. I den

mån de särskilda bestämmelserna icke i det följande beröras, hava de av

utskottet lämnats utan erinran.

B. Specialmotivering.

I. Förslaget till lag om barnbidrag.

4 § 2 mom.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle barnbidraget indragas då kvinna, vars

barn erhölle barnbidrag, inginge äktenskap.

Som motivering för bestämmelsen, såvitt densamma avsåge barn till änka,

hava de sakkunniga anfört:

Förutsättningen för samhällets ekonomiska bistånd, nämligen det nödläge,

som huvudförsörjarens frånfälle vållat, har ju i dylika fall i allmänhet blivit

undanröjd. Vidare bör beaktas den omständigheten, att mannen i det nya

äktenskapet jämlikt lagen om makes underhållsskyldighet mot andra makens

barn är pliktig bidraga till underhållet för änkans barn i det förra giftet.

Gentemot dessa omständigheter, som tala för ett indragande av barnbidraget

vid änkans omgifte, kan såsom grund för ett motsatt förfarande åberopas, att

risken att förlora barnbidrag troligen i åtskilliga fall skulle medföra en stark

benägenhet hos änkor i förevarande situation att leva i fria förbindelser i

stället för att gifta om sig. Trots denna icke önskvärda konsekvens hava de

sakkunniga ansett sig böra föreslå, att då änka ingår nytt äktenskap, barnbidraget

indrages.

Såsom grund för bestämmelsen i fråga om barn till invalid kvinna hava

de sakkunniga framhållit, att barnbidrag enligt förslaget icke skulle utgå för

barn till invalid kvinna, som vore gift med arbetsför man.

Sedan modern avlidit, blir barnet enligt förslaget att betrakta som föräldralöst

barn och berättigat till det högre bidrag som enligt 5 § 1 mom.

förslaget till lag örn barnbidrag tillkommer sådant barn.

I yttrandena har statens inspektör för fattigvård och barnavård förklarat

sig anse, att någon form borde utfinnas, som berättigade styvbarn att efter

individuell prövning eller på annat sätt fortfarande uppbära barnbidrag.

Fattigvårdsstyrelserna i Malmö och Hälsingborg ha framför allt påpekat

olämpligheten av ifrågavarande bestämmelse för det fall, att barnen vöre utackorderade

och mannen icke hade möjlighet att mottaga dem i det nya

hemmet eller bekosta underhållsbidrag för dem samt yrkat, att bestämmelsen

måtte mildras.

Departementschefen har anfört:

Bestämmelsen att barnbidraget skall indragas, när kvinna, vars barn erhåller

dylikt bidrag, gifter sig, har naturligt nog mött en del kritik. Obestridligt

är att stadgandet örn makes underhållsskyldighet mot andra makens

barn ofta vållat slitningar och förvecklingar. Så länge emellertid denna

grundsats är gällande, torde den jämväl i en lagstiftning som den föreslagna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Utskottet.

böra iakttagas. Även om i åtskilliga fall det nödläge, som vållats av mannens

död, icke avsevärt förbättrats genom det nya giftermålet och det sålunda

med hänsyn härtill kunde synas befogat att låta barnbidraget fortfara,

skulle det dock framstå som en oegentlighet, örn barnbidrag utginge

till styvbarnen, medan makarnas egna barn, som ha lika stort behov därav,

icke erhålla bidrag. I fråga om barn till invalid kvinna betingas stadgandet

av att barnbidrag icke utgår till sådan kvinna, som är gift med arbetsför

man.

T motionen 11: 581 har yrkats, att 4 § 2 mom. sista stycket i förslaget till

lag om barnbidrag måtte erhålla följande lydelse:

Då kvinna, vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag, ingår äktenskap

med man, som icke är arbetsoförmögen, indrages barnbidraget, såvida

icke särskilda omständigheter giva vid handen, att det bör bibehållas. Avlider

barnens moder, utgår barnbidrag för barn, som vårdas av styvfadern,

allenast enligt § 5 mom. 2.

Enligt gällande lag har make, så länge äktenskapet består, underhållsskyldighet

mot andra makens barn, om vilka denne har vårdnaden. I anslutning

härtill skall enligt förslaget till lag om barnbidrag sådant bidrag

upphöra att utgå, då barnets moder gifter sig nied en man, som icke är arbetsoförmögen.

Med hänsyn till förstnämnda bestämmelse örn makes underhållsskyldighet

mot andra makens barn, finner sig utskottet icke kunna

tillstyrka bifall till det i ovan omförmälda motion framställda yrkandet örn

jämkning i nu ifrågavarande stadgande.

Motionärerna hava tillika hemställt, att därest moder till barn avlider, barnbidrag

för barn, som vårdas av styvfader, skall utgå enligt 5 § 2 mom. i förslaget

och sålunda ej med det högre belopp, förslaget tillerkänner föräldralöst

barn. Då emellertid makes underhållsskyldighet mot andra makens

barn är begränsad till tiden för äktenskapets bestånd och styvfadern sålunda

efter makans död lagligen icke är underhållsskyldig mot styvbarnen, synes

det enligt utskottets mening vara befogat att låta barnbidrag till dessa barn

utgå med det högre beloppet även örn barnen vårdas av styvfadern. Utskottet

kan sålunda ej heller i denna del tillstyrka bifall till motionen.

6 §.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle, därest barn hade inkomst, som ej

härrörde från dess eget arbete, den på barnet belöpande andelen av barnbidraget

minskas med nämnda inkomst. I fråga om föräldralöst barn gällde

dock, att, därest sådant barn hade inkomst, som ej härrörde från dess eget

arbete och som helt eller i mera väsentlig mån kunde anses täcka kostnaden

för dess uppehälle och uppfostran, barnbidrag antingen ej skulle utgå

eller ock nedsättas efter vad som funnes skäligt.

I sin motivering hade de sakkunniga ifrågasatt att begränsa ovannämnda

avdragsregel i fråga om sådana inkomster, som hade karaktär av pupillförsäkring,

periodiskt understöd och dylikt, för att icke eljest motverka benägenheten

hos enskilda att på dylikt sätt sörja för sina barns framtida uppehälle

och hos släktingar och vänner att understödja ensamställda barn. Gentemot

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

15

dessa i och för sig beaktansvärda synpunkter syntes dock de sakkunniga den

grundsatsen böra fasthållas, att det allmänna icke borde träda emellan i andra

fall än då det förefintliga behovet icke kunde tillgodoses på annat sätt, och

de sakkunniga hade därför icke ansett sig böra frångå den regeln, att ett barns

inkomst, som ej härrörde från dess eget arbete, skulle avdragas å den på detta

barn belöpande andelen av barnbidraget

Redogörelse för vad yttrandena innehålla rörande denna fråga återfinnes

å sid. 112 och 113 i propositionen.

Departementschefen har med hänsyn till den ringa praktiska betydelsen

av den ifrågasatta privilegieringen av vissa inkomster ansett önskemålen härom

icke böra föranleda någon ändring i de sakkunnigas förslag.

I motionen II: 582 har yrkats, att 6 § i förslaget till lag örn barnbidrag

måtte erhålla följande ändrade lydelse:

6 §.

1 mom. Har barn, som---dess eget arbete eller från pupillförsäkring

(jämförlig med den försäkring, vilken enligt 7 § lagen örn folkpensionering

berättigar till undantagande från inkomstberäkningen av ett årligt belopp

intill 300 kronor) till ett årligt belopp, ej överstigande halva det i 5 § 2 mom.

stadgade bidraget för ett barn och som helt---finnes skäligt.

2 mom. Inkomst, som jämlikt---örn folkpensionering.

Har barn, som---dess eget arbete eller från pupillförsäkring, som i

1 mom. sägs, skall den på detta barn —•--till barn.

De av motionären anförda synpunkterna kunna icke frånkännas visst berättigande.

Enligt utskottets mening föreligga emellertid icke tillräckliga

skäl för den i motionen ifrågasatta avvikelsen från Kungl. Maj :s förslag, varför

utskottet ej ansett sig böra tillstyrka motionen.

9 § 2 mom.

Detta stadgande saknar motsvarighet i Kungl. Maj:ts förslag.

I åtskilliga yttranden (sid. 80 och 81 i propositionen) lia efterlysts bestämmelser

om samarbete mellan olika kommunala myndigheter med hänsyn till

barnbidragen.

Departementschefen har icke ansett det lämpligt tillmötesgå kravet på särskilda

bestämmelser rörande formerna för ifrågavarande samarbete, innan

praxis givit anvisning på den lämpligaste av de olika möjligheter, som därutinnan

kunde ifrågakomma.

Utskottet har i den allmänna motiveringen betonat vikten av att samarbete

kommer till stånd mellan pensionsnämnd och barnavårdsnämnd vid behandlingen

av ärenden rörande barnbidrag. Departementschefen, som beaktat

behovet av en samverkan mellan olika hjälporgan, bär såsom sin mening

uttalat, att föreskrifter rörande formerna för ett dylikt samarbete icke

borde meddelas, förrän praxis givit anvisning på den lämpligaste av de

olika möjligheter, som kunde ifrågakomma. Enligt utskottets mening bör

emellertid genom en särskild bestämmelse framhållas vikten av att samarbete

mellan pensionsnämnd och barnavårdsnämnd kommer till stånd. Vid

Utskottet.

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Utskottet.

övervägandet av olika möjligheter att ordna en dylik samverkan har utskottet

ansett sig böra föreslå att, då ärende rörande barnbidrag skall förekomma

vid pensionsnämnds sammanträde, det åligger nämndens ordförande att,

såvitt möjligt i god tid före sammanträdet, därom underrätta ordföranden i

barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet stadigvarande vistas. Denne

eller annan, av barnavårdsnämnden därtill utsedd ledamot, skall äga rätt

att vid handläggningen av ärende rörande barnbidrag deltaga i överläggningarna

men ej i besluten samt att få sin mening antecknad till protokollet. Utskottet

vill erinra att en liknande bestämmelse upptagits i de förslag till lag

om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. och om ändring i epidemilagen,

som genom proposition nr 40 framlagts för innevarande års riksdag.

10 §.

Som motivering till förevarande stadgande hava de sakkunniga anfört:

Den som är ett barns förmyndare, antingen det är en av föräldrarna eller

en särskilt förordnad person, har att förvalta barnets ekonomi och med tillgängliga

medel sörja för dess uppehälle och uppfostran. Det är då självfallet,

att barnbidrag i regel bör utbetalas till förmyndaren. Emellertid kan

det tydligen finnas fall, då en sådan åtgärd är mindre lämplig antingen på

grund av förhållanden, som sammanhänga med förmyndarens person, eller

av andra orsaker. För att skapa en utväg att undvika olägenheter av dylik

art hava de sakkunniga föreslagit, att utbetalning av barnbidragsbelopp icke

ovillkorligen skall behöva ske till förmyndaren utan att, om skäl därtill äro,

utbetalningen må kunna göras till barnavårdsnämnd eller annan. Beslut örn

sådan avvikelse från regeln om förmyndaren såsom betalningsmottagare skall

enligt förslaget fattas av pensionsstyrelsen, varigenom tillräckliga garantier

torde förefinnas för bestämmelsens behöriga handhavande. Den som sålunda

erhåller förfallna belopp skall givetvis utgiva dem för barnets räkning på

lämpligt sätt.

I yttrande av statens inspektör för fattigvård och barnavård har påpekats,

att oklarhet vidlådde förevarande stadgande därutinnan, att det ej franninge,

huruvida barnavårdsnämnd, om den medgåves rätt att uppbära barnbidrag,

kunde låta bidraget huvudsakligen komma föräldrarna till godo in natura,

då föräldrarna visade sig sakna förmåga att handha kontanter.

Departementschefen har icke uttalat sig i förevarande fråga.

I motionerna I: 330 och II: 583 har uppmärksamheten riktats på förevarande

spörsmål.

Med anledning av vad som anförts rörande detta stadgande, vill utskottet

som sin mening uttala att detsamma bör tolkas på det sätt, att såväl barnavårdsnämnden

som annan, till vilken enligt pensionsstyrelsens föreskrift utbetalning

av barnbidrag skall ske, äger rätt att, där så finnes lämpligt, använda

bidraget till anskaffande av för barnets räkning erforderliga förnödenheter.

II. Förslaget till lag om förskottering av underhållsbidrag till barn.

5 § 1 mom.

Departementschefen har ifråga örn förevarande stadgande anfört bl. a.:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle inkomstberäkningen för fastställande

av rätten såväl till barnbidrag som till bidragsförskott ske efter samma grun
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

17

der som inkomstberäkningen för fastställande av rätten till tilläggspension.

Att samma regler böra gälla för inkomstberäkningen i fråga örn barnbidragen

som beträffande tilläggspensionerna synes lämpligt, helst som dessa understöd

skola handhavas av samma organ. Det synes emellertid ej vara nödvändigt,

att samma regler gälla för fastställandet av inkomsten, då det är fråga

om bidragsförskotten. Ur olika synpunkter är det önskvärt, att därvid så

enkel metod som möjligt användes för beräknandet av sökandens inkomst.

Mest ändamålsenligt torde det vara att såsom inkomst godtaga det senast

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet Denna inkomstuppskattning

blir visserligen schematisk framför allt såtillvida, som

vid prövning av ansökan örn bidragsförskott hänsyn icke kan tagas till ef ter

taxeringen inträffade förändringar i vederbörandes ekonomiska förhållanden.

Härvid bör emellertid ihågkommas, att då bidragsförskott endast beviljas

för ett år i sänder, årlig omprövning i nämnda hänseende kommer att

äga rum.

Sorn i den allmänna motiveringen omförmälts bar den för rätten till bidragsförskott

avgörande inkomstgränsen sänkts till samma belopp som föreslagits

i fråga om barnbidragen. När emellertid inkomstgränsen för rätten

till bidragsförskott sålunda sänkes, måste man taga hänsyn till den stora

gruppen kvinnliga yrkesutövare, vilkas lön huvudsakligen utgår i form av

naturaförmåner. Dessa kvinnor kunna vanligen icke ha sitt barn hos sig

utan måste utackordera detsamma. Kontantlönen räcker emellertid sällan

till för att betala fosterlegan för barnet. Då löneförmånerna för denna

kategori mödrar emellertid taxeras till tämligen högt belopp, skulle med

den nu föreslagna låga inkomstgränsen ett stort antal av dessa mödrar, som

vore i behov av samhällets stöd för beredande av uppehälle och uppfostran

åt sina barn, uteslutas från rätt till bidragsförskott eller få vidkännas avsevärd

minskning av sådant förskott. Till motverkande av denna följd a\

inkomstgränsens sänkning föreslås, att värdet av förmån, bestående av fri

kost och fri bostad, vid inkomstens beräkning icke må uppskattas till högre

belopp än, i ortsgrupp 1 200 kronor, i ortsgrupp 2 300 kronor samt i ortsgrupp

3 400 kronor.

I motionerna I: 331 och II: 584 har yrkats att, därest riksdagen bifölle nu

ifrågavarande lagförslag, 5 § i förslaget måtte erhålla följande lydelse:

5 §■

1 mom. Inkomst, som enligt 4 § skall läggas till grund för beräknande av

bidragsförskott, uppskattas enligt de grunder, som angivas i 7 § lagen örn

folkpensionering. Härvid skall---i ortsgrupp 3.

2 mom. Har barn---nämnda inkomst.

Ehuru den föreslagna bestämmelsen kan inge vissa betänkligheter, har utskottet

likväl ansett övervägande skäl tala för att stadgandet lämnas utan

erinran. Skulle erfarenheterna vid lagtillämpningen giva vid handen, att

bestämmelsen erhållit en mindre tillfredsställande utformning, böra statsmakterna

givetvis taga ifrågavarande spörsmål under omprövning. Med

anledning av andra punkten i momentet vill utskottet emellertid lramhålla,

alt enligt utskottets mening särskilda föreskrifter böra meddelas eller åtgärder

eljest vidtagas med syfte att underlätta tillämpningen av denna bestämmelse.

Särskild uppmärksamhet torde böra ägnas ifrågavarande stadgande

vid utarbetandet av formulär till ansökning enligt 6 § samt anvisningar

till sådant formulär. Sålunda kunde exempelvis i nämnda anvisningar

omnämnas möjligheten för barnavårdsnämnden alt efter sökandens

medgivande taga del av dennes självdeklaration för vinnande av en säkrare

uppfattning örn sökandens ekonomiska förhållande!!.

Bihang lill riksdagens protokoll 19H7. ö samt. 2 avd. Nr 1.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

Utskottet.

Utskottet.

21 §.

Utskottet vill framhålla, att lämpliga formulär böra fastställas för i detta

stadgande omförmälda ansökningar och övriga handlingar.

lil. Förslaget till lag om kommunala pensionstillskott m. m.

Utskottet har vid granskning av förevarande förslag icke funnit anledning

till någon erinran, varför utskottet får tillstyrka förslaget.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad i del föregående anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen, med förklarande att det i propositionen

framlagda förslaget till lag om barnbidrag icke kunnat i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Lag

om barnbidrag.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I de fall, som nedan i denna lag angivas, skall av allmänna medel särskilt

bidrag (barnbidrag) utgå till uppehälle och uppfostran åt barn, vars föräldrar,

adoptivföräldrar, fader, adoptant eller adoptants make avlidit, eller vars

fader, styvfader, moder, adoptant eller adoptants make är arbetsoförmögen.

För barn, som är adopterat, utgår barnbidrag allenast därest barnet i sin

egenskap av adoptivbarn enligt 4 § är berättigat till sådant bidrag.

Såsom arbetsoförmögen anses i denna lag den, som på grund av varaktig

oförmåga till arbete är berättigad till folkpension enligt lagen örn folkpensionering.

2 §.

Rätt till barnbidrag tillkommer endast barn, som är svensk medborgare

och stadigvarande vistas här i riket; dock äger Konungen, under förutsättning

av ömsesidighet, träffa överenskommelse med främmande stat i fråga

om tillämpning av denna lag å dess undersåtar.

Barnbidrag utgår icke för längre tid än till och med den månad, under

vilken barnet fyller sexton år.

3 §•

Ärenden rörande barnbidrag handläggas av pensionsstyrelsen och pensionsnämnderna.

4 §•

1 mom. Barnbidrag utgår, där ej annat följer av vad eljest i denna lag

stadgas, för barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars adoptant

eller adoptivföräldrar avlidit. Har någon adopterat sin makes barn, utgår

barnbidrag enligt detta moment dock först då båda makarna avlidit.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

19

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. Barnbidrag utgår jämväl, där ej annat följer av vad eljest i denna

lag stadgas,

för barn, vars fader avlidit, samt för adoptivbarn till makar och hustruns

före eller under äktenskapet antagna adoptivbarn, då mannen avlidit;

för barn och adoptivbarn till makar, då mannen är arbetsoförmögen;

för arbetsoförmögen änklings barn och adoptivbarn i äktenskapet med

den avlidna hustrun; samt

för arbetsoförmögen frånskild makes barn och adoptivbarn i det upplösta

äktenskapet, då denne har vårdnaden om barnet.

Har i annat fall än i första stycket sägs hustru till arbetsoförmögen man

barn eller adoptivbarn, som står under hennes vårdnad, eller har arbetsoförmögen

man, ogift kvinna, änka eller frånskild hustru annat adoptivbarn än

förut sagts, eller har arbetsoförmögen ogift kvinna, änka eller frånskild hustru

barn utom äktenskap, som står under hennes vårdnad, skall, där ej annat

följer av vad eljest i denna lag sägs, barnbidrag utgå jämväl för sådant

barn.

Barnbidrag för adoptivbarn till arbetsoförmögen utgår icke, där adoptionen

skett senare än två år före den dag, då den arbetsoförmögne i anledning

av arbetsoförmågan gjort ansökning, som medfört folkpension, såvida ej på

grund av särskilda omständigheter barnbidrag finnes böra utgå, oaktat adoptionen

skett senare än nu sagts.

Då kvinna, vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag, ingår äktenskap

med man, som icke är arbetsoförmögen, indrages barnbidraget.

5 §.

1 mom. Barnbidrag enligt 4 § 1 morn. utgår, där ej nedan annorlunda

stadgas, med följande årliga belopp, nämligen 300 kronor i ortsgrupp 1,

360 kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3.

Barnbidraget utgår efter den i lagen örn folkpensionering avsedda ortsgrupp,

dit den ort hänförts, å vilken barnet stadigvarande vistas; dock att

efter flyttning till ort i dyrare ortsgrupp barnet skall hava tillhört sådan

ortsgrupp tre år, innan barnbidrag må utgå enligt de för denna gällande

reglerna, såvida icke på grund av omständigheterna prövas skäligt i särskilt

fall medgiva undantag.

2 mom. Barnbidrag enligt 4 § 2 mom. utgår, där ej nedan annorlunda

stadgas, med följande årliga belopp i nedan angivna ortsgrupper:

Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 2 Ortsgrupp 3

för ett barn................................. 240 kr. 300 kr. 360 kr

» två » 420 » 525 » 630 »

» tre » 600 * 750 » 900 »

och för varje barn däröver ytterligare......... 120 » 150 » 180 »

överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 600 kronor i

ortsgrupp 1, 800 kronor i ortsgrupp 2 och 1,000 kronor i ortsgrupp 3, eller

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin hustru

en årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1,125 kronor i ortsgrupp

2 och 1,350 kronor i ortsgrupp 3, minskas barnbidraget med sju tiondelar av

årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.

Barnbidrag, varom förmäles i detta moment, utgår efter den i lagen om

folkpensionering avsedda ortsgrupp, dit den ort hänförts, å vilken modern

eller den arbetsoförmögne senast blivit mantalsskriven. Finnes ej sådan

mantalsskrivningsort, utgår barnbidraget efter den ortsgrupp, dit den ort hänförts,

å vilken barnet stadigvarande vistas, eller, då modern eller den arbetsoförmögne

har flera barn och dessa stadigvarande vistas å orter, som hänförts

till olika ortsgrupper, efter den billigaste av dessa. Moder, arbetsoförmögen

eller barn, som flyttat till ort i dyrare ortsgrupp, skall dock hava

tillhört sådan ortsgrupp tre år, innan barnbidrag må utgå enligt de för denna

gällande reglerna, såvida icke på grund av omständigheterna prövas skäligt

i särskilt fall medgiva undantag.

Vistas barn stadigvarande å ort, som tillhör billigare ortsgrupp än moderns

eller den arbetsoförmögnes mantalsskrivningsort, skall på detta barn

belöpande andel av barnbidrag med hänsyn därtill nedsättas.

3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,

jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen om folkpensionering förordnat

örn förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven

inom visst intill gränsen liggande område, äger Konungen på därom av vederbörande

kommun gjord framställning förordna, att barnbidrag, som beräknas

med hänsyn till mantalsskrivning eller vistelse inom området, skall

förhöjas med hälften av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, vartill

bidraget skulle uppgå, om mantalsskrivningen skett eller vistelsen ägt rum å

orten i den högre ortsgruppen, samt å andra sidan det belopp, vartill bidraget

uppgår å orten i den lägre ortsgruppen.

Vad i 1 mom. andra stycket, 2 mom. tredje stycket sista punkten samt 7 §

andra stycket och fjärde stycket tredje punkten stadgas angående barnbidrag

ävensom vad i 6 § 3 mom. tredje stycket lagen om folkpensionering

stadgas angående pensionsförhöjning skall äga motsvarande tillämpning å

förhöjning, som avses i detta moment.

4 morn. För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två

år, ökas barnbidraget med ett årligt belopp av 60 kronor.

6 §•

1 mom. Har barn, som avses i 4 § 1 morn., inkomst, som ej härrör från

dess eget arbete och som helt eller i mera väsentlig mån kan anses täcka

kostnaden för dess uppehälle och uppfostran, skall barnbidrag till sådant

barn antingen ej utgå eller ock nedsättas efter vad som finnes skäligt.

2 mom. Inkomst, som jämlikt 5 § 2 mom. andra stycket skall läggas till

grund för beräknande av barnbidrag enligt 4 § 2 morn., uppskattas i överensstämmelse

med de grunder, som angivas i 7 § lagen örn folkpensionering.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

21

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Har barn, som avses i 4 § 2 morn., inkomst, som ej härrör fran dess eget

arbete, skall den på detta barn belöpande andelen av barnbidraget minskas

med nämnda inkomst. Vid uppskattning av sådan inkomst, som nu sagts,

skall avkastning av fastighet och kapital höjas med 3 procent av det belopp,

varmed sammanlagda behållna värdet av fastighet och kapital ma överstiga

2,000 kronor. Såsom inkomst skall jämväl räknas bidragsförskott, vartill

barnet må vara berättigat enligt lagen örn förskottering av underhållsbidrag

till barn.

7 §•

Har inkomst, efter vilken barnbidrag blivit bestämt, sedermera ökats till

sådant belopp, att rätt till barnbidrag ej längre föreligger, indrages barnbidraget.

Sker eljest mera väsentlig ändring i den inkomst, efter vilken barnbidrag

blivit bestämt, må barnbidraget i enlighet därmed ökas eller minskas.

Flyttar barn, moder eller arbetsoförmögen, vars vistelse- eller mantalsskrivningsort

ligger till grund för beräkningen av barnbidrag, till ort i annan

ortsgrupp, eller överföres den ort, där vederbörande vistas eller är mantalsskriven,

till annan ortsgrupp, skall barnbidraget jämkas eller bortfalla

enligt reglerna för den senare ortsgruppen; dock att efter flyttning till ort i

dyrare ortsgrupp höjning av barnbidraget må ske endast efter ansökan och

med tillämpning av vad i 5 § 1 mom. andra stycket eller 2 mom. tredje stycket

sista punkten stadgats.

Befinnes barn, för vilket barnbidrag utgår, icke vidare vara svensk medborgare

eller stadigvarande vistas här i riket, skall barnbidraget indragas,

såvida icke detta med hänsyn till omständigheterna prövas oskäligt.

Den, för vars eget eller hustrus barn eller adoptivbarn utgår barnbidrag,

är pliktig att vid väsentlig förbättring i sina egna, hustruns eller barnets ekonomiska

förhållanden utan oskäligt dröjsmål anmäla detta till pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt, där han senast blivit mantalsskriven,

eller, om han icke är mantalsskriven i riket, till pensionsnämndens ordförande

i det pensionsdistrikt, där barnet stadigvarande vistas. Har barn särskilt förordnad

förmyndare, åligger det denne att göra sadan anmälan vid väsentlig

förbättring i barnets ekonomiska förhållanden. Enahanda anmälningsskyldighet,

som nyss sagts, åligger barnets moder, den arbetsoförmögne eller förmyndaren,

örn modern eller den arbetsoförmögne mantalsskrives a annan

ort än tillförne och denna ort räknas till billigare ortsgrupp än den förra

mantalsskrivningsorten, eller örn barnet flyttar till ort, som tillhör billigare

ortsgrupp. Har kvinna, vars barn eller adoptivbarn åtnjuter barnbidrag,

ingått äktenskap, åligger henne jämväl anmälningsskyldighet som nyss sagts.

8 §•

Har moder eller arbetsoförmögen utan vederlag eller mot uppenbarligen

otillräckligt vederlag avhänt sig eller barnet egendom i sådan myckenhet, att

avhändelsen avsevärt inverkar vid beräkning av barnbidrag, ehuru det bort

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

förutses, att avhändelsen skulle föranleda behov av dylikt bidrag, eller har

särskilt förordnad förmyndare låtit sådant förfarande komma sig till last med

avseende å myndlingens egendom, eller

har oriktig uppgift av beskaffenhet att påverka rätten till barnbidrag åberopats,

ehuru skäligen kunnat fordras att uppgiften varit riktig,

skall ansökning om barnbidrag avslås eller redan beviljat barnbidrag indragas;

dock att, där annat ej finnes påkallat, viss tid skall bestämmas, efter vars

förlopp den omständighet, som föranlett beslutet, icke skall utgöra hinder mot

bifall till ansökning om barnbidrag.

Har i 7 § fjärde stycket föreskriven anmälningsskyldighet försummats, må,

örn försummelsen inverkat på rätten till barnbidrag eller beloppet därav och

försummelsen icke kan anses ursäktlig, barnbidraget indragas som ovan

stadgats.

9 §•

Ansökning örn barnbidrag enligt 4 §

1 mom. göres av barnets förmyndare

hos pensionsnämndens ordförande i

det pensionsdistrikt, där den sist avlidne

av barnets föräldrar eller, om

barnet varit adopterat, där adoptanten

eller den sist avlidne av adoptivföräldrarna

senast varit mantalsskriven.

Ansökning om barnbidrag enligt 4 §

2 mom. göres av barnets förmyndare

hos pensionsnämndens ordförande i

det pensionsdistrikt, där barnets moder

eller, då fråga är om barn eller

adoptivbarn till arbetsoförmögen

man, där denne senast blivit mantalsskriven.

Finnes ej mantalsskrivningsort, som

förut i denna paragraf sägs, skall

ansökning göras hos pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt,

där barnet stadigvarande

vistas.

Om ansökning och dess behandling

samt om minskning eller indragning

av barnbidrag skall i tillämpliga delar

gälla vad som stadgas i 28—32

§§ lagen örn folkpensionering i fråga

örn tilläggspension. Föreskrifterna i

9 §.

1 mom. Ansökning om barnbidrag

enligt 4 § 1 mom. göres av barnets

förmyndare hos pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt, dälden

sist avlidne av barnets föräldrar,

eller, örn barnet varit adopterat, där

adoptanten eller den sist avlidne av

adoptivföräldrarna senast varit mantalsskriven.

Ansökning om barnbidrag enligt 4 §

2 mom. göres av barnets förmyndare

hos pensionsnämndens ordförande i

det pensionsdistrikt, där barnets moder

eller, då fråga är om barn eller

adoptivbarn till arbetsoförmögen

man, där denne senast blivit mantalsskriven.

Finnes ej mantalsskrivningsort, som

förut i denna paragraf sägs, skall

ansökning göras hos pensionsnämndens

ordförande i det pensionsdistrikt,

där barnet stadigvarande

vistas.

Örn ansökning och dess behandling

samt om minskning eller indragning

av barnbidrag skall i tillämpliga delar

gälla vad som stadgas i 28—32

§§ lagen om folkpensionering i fråga

örn tilläggspension. Föreskriftelma i

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

23

(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

33 och 34 §§ nämnda lag skola äga 33 och 34 §§ nämnda lag skola äga

motsvarande tillämpning beträffande motsvarande tillämpning beträffande

barnbidrag. barnbidrag.

2 mom. Då ärende rörande barnbidrag

skall förekomma vid pensionsnämnds

sammanträde, åligger det

nämndens ordförande att, såvitt möjligt

i god tid före sammanträdet, därom

underrätta ordföranden i barnavårdsnämnden

i den kommun, där

barnet stadigvarande vistas; och äger

denne eller annan, av barnavårdsnämnden

därtill utsedd ledamot rått

att vid handläggningen av sådant

ärende deltaga i överläggningarna

men ej i besluten samt att få sin mening

antecknad till protokollet.

10 §.

Barnbidrag utbetalas till barnets förmyndare; dock må, örn särskilda skäl

därtill äro, pensionsstyrelsen föreskriva, att utbetalning skall ske till barnavårdsnämnd

eller annan, med skyldighet för den, som sålunda erhåller förfallna

belopp, att utlämna dessa i den ordning, som prövas vara för barnet

mest gagneligt.

11 §•

Har kommun, sedan ansökning örn barnbidrag gjorts, förskotterat sådant

bidrag, äger kommunen uppbära det först till betalning förfallande beloppet,

i vad detsamma hänför sig till tid, för vilken förskott utgivits, och därav tillgodogöra

sig förskottet.

12 §.

Barnbidrag utgår icke för tid, under vilken barn är intaget å allmän uppfostringsanstalt

eller straffanstalt.

Barnbidrag, som belöper å tid, under vilken barn är omhändertaget för

skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på allmän bekostnad vårdas å anstalt

i andra fall än förut i denna paragraf avses, utbetalas till det kommunala

organ, som svarar för vårdkostnaden. Av vad sålunda utbetalas

må nämnda kostnad täckas, varvid densamma skall beräknas efter de grunder,

som angivas i 51 § lagen örn fattigvården.

13 §.

Rätt till barnbidrag kan ej överlåtas och må förty icke tagas i mät för

gäld.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

14 §.

Kostnaderna för barnbidrag bestridas av staten och av kommunerna.

Varje kommun tillskjuter i nästföljande stycke föreskriven andel i kostnaderna

för barnbidrag till barn, som efter prövning av dess pensionsnämnd

förklarats äga rätt till sådant bidrag; dock att, där barnbidrag blivit ökat,

den kommun, vars pensionsnämnd prövat ärendet rörande ökningen, skall

tillskjuta nämnda andel av ökningen. Är pensionsnämnd gemensam för två

eller flera kommuner, avgöres dessa kommuner emellan frågan örn betalningsskyldigheten

med hänsyn till vederbörandes mantalsskrivningsort eller,

där sådan ej finnes, vistelseort vid det tillfälle, då barnbidraget eller ökningen

söktes. Minskas barnbidrag, till vilket två eller flera kommuner lämna

tillskott, skola dessa kommuners andelar i återstående belopp bestämmas

efter förhållandet mellan deras förutvarande tillskott. Varje kommuns tillskott

uträknas av pensionsstyrelsen.

I föregående stycke nämnd andel i kostnaden för barnbidrag eller ökning

därav skall utgöra:

för orter tillhörande ortsgrupp 1 en åttondel;

för orter tillhörande ortsgrupp 2 en femtedel;

för orter tillhörande ortsgrupp 3 en fjärdedel; dock att, därest Stockholm

eller Göteborg hänföres till denna ortsgrupp, stadens andel skall utgöra tre

tiondelar.

Återstående kostnad bestrides av staten.

15 §.

Vad i denna lag sägs örn moder till barn skall, då fråga är om adoptivbarn

till makar eller hustru, avse hustrun.

16 §.

De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

Har pensionstillägg, som avses i lagen den 1937 (nr ) angående

upphävande av 43 § lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering,

utbetalats för tid, för vilken barnbidrag bestämmes skola utgå, skall barnbidraget

minskas med belopp, motsvarande det sålunda utbetalade pensionstillägget.

B) att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts i propositionen

framlagda, nedan intagna förslag till

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

25

;i) Lag

om förskottering av underhållsbidrag till barn.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Barn, vars fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat

avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet

utgiva underhållsbidrag till barnet, äger att, sedan förfallodag för bidraget

förflutit utan att bidraget guldits, med belopp och under villkor som nedan

sägs av allmänna medel erhålla förskott å bidraget (bidragsförskott).

Vad sålunda stadgats skall icke äga tillämpning i fråga örn barn, vars

moder sammanbor med barnets fader.

2 §.

Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk medborgare

och stadigvarande vistas här i riket; dock äger Konungen, under förutsättning

av ömsesidighet, träffa överenskommelse med främmande stat i fråga

om tillämpning av denna lag å dess undersåtar.

Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till och med den månad, under

vilken barnet fyller sexton år.

3 §.

Bidragsförskott beviljas av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnets

moder senast blivit mantalsskriven eller, om sådan mantalsskrivningsort

ej finnes, den kommun, där barnet stadigvarande vistas.

4 §•

1 mom. Bidragsförskott utgår, där ej nedan annorlunda stadgas, med

ett årligt belopp av 240 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp 2 och

360 kronor i ortsgrupp 3 eller, där moder har vårdnaden om två eller flera

till bidragsförskott berättigade barn, med följande årliga belopp i nedan angivna

ortsgrupper:

Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 2 Ortsgrupp 3

för två barn........................ 420 kronor 525 kronor 630 kronor

för tre barn........................ 600 » 750 » 900 >

och för varje barn däröver ytterligare.. 120 » 150 » 180 »

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas

bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60 kronor.

Överstiger moderns årsinkomst 600 kronor i ortsgrupp 1, 800 kronor i

ortsgrupp 2 och 1,000 kronor i ortsgrupp 3, eller har modern, därest hon är

gift, tillsammans med sin make en årsinkomst överstigande 900 kronor i orts
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

grupp 1, 1,125 kronor i ortsgrupp 2 och 1,350 kronor i ortsgrupp 3, minskas

bidragsförskottet med sju tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger

sagda belopp. Hava makar som nyss sagts alt försörja barn under sexton år,

som icke är berättigat till vare sig barnbidrag enligt vad därom särskilt stadgas

eller bidragsförskott, skall det för vederbörande ortsgrupp sist angivna

inkomstbeloppet ökas med 100 kronor för varje sådant barn.

2 mom. Bidragsförskott utgår efter den i lagen örn folkpensionering avsedda

ortsgrupp, dit den ort hänförts, å vilken modern senast blivit mantalsskriven.

Finnes ej sådan mantalsskrivningsort, utgår bidragsförskottet efter

den ortsgrupp, dit den ort hänförts, å vilken barnet stadigvarande vistas, eller,

då modern har vårdnaden örn flera till bidragsförskott berättigade barn och

dessa vistas å orter, som hänförts till olika ortsgrupper, efter den billigaste

av dessa. Moder eller barn, som flyttat till ort i dyrare ortsgrupp, skall dock

hava tillhört sådan ortsgrupp tre år, innan bidragsförskott må utgå enligt de

för denna gällande reglerna, såvida icke på grund av omständigheterna prövas

skäligt i särskilt fall medgiva undantag.

Vistas barn stadigvarande å ort, som tillhör billigare ortsgrupp än moderns

mantalsskrivningsort, skall på detta barn belöpande andel av bidragsförskott

med hänsyn därtill nedsättas.

3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre

ortsgrupp, jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen om folkpensionering

förordnat om förhöjning av tilläggspension till pensionstagare,

vilken är mantalsskriven inom visst intill gränsen liggande område,

äger Konungen på därom av vederbörande kommun gjord framställning

förordna, att bidragsförskott, som beräknas med hänsyn till mantalsskrivning

eller vistelse inom området, skall förhöjas med hälften av skillnaden

mellan å ena sidan det belopp, vartill bidragsförskottet skulle uppgå, om

mantalsskrivningen skett eller vistelsen ägt rum å orten i den högre ortsgruppen,

samt å andra sidan det belopp, vartill bidragsförskottet uppgår å orten i

den lägre ortsgruppen.

Vad i 2 mom. första stycket sista punkten stadgas angående bidragsförskott

ävensom vad i 6 § 3 mom. tredje stycket lagen örn folkpensionering

stadgas angående pensionsförhöjning skall äga motsvarande tillämpning å

förhöjning, som avses i detta moment.

U mom. Bidragsförskott må icke utgå med högre belopp än barnets fader

enligt rättens beslut eller avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll.

Har underhållsbidrag delvis erlagts, skall det först till betalning förfallna

bidragsförskottet minskas med det sålunda erlagda beloppet.

Bidragsförskott skall icke utgå, därest beloppet av detsamma icke uppgår

till 60 kronor för år räknat.

5 §■

1 mom. Såsom inkomst, vilken enligt 4 § skall läggas till grund för beräknande

av bidragsförskott, anses det för vederbörande senast till statlig

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

27

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. Härvid skall emellertid

iakttagas, att därest i detta belopp inräknats värdet av fri kost och fri

lastad, sammanlagda värdet av dessa förmåner icke må vid inkomstens beräkning

uppskattas högre än till 200 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp

2 och 400 kronor i ortsgrupp 3.

2 mom. Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall den

på detta barn belöpande andelen av bidragsförskottet minskas med nämnda

inkomst.

6 §.

Ansökning om bidragsförskott göres hos ordföranden i vederbörande barnavårdsnämnd

av barnets moder eller, där särskilt förordnad förmyndare finnes,

av denne. I fråga om barn utom äktenskap må ansökning göras jämväl

av barnavårdsmannen.

Ansökning, som avfattas enligt fastställt formulär, skall innehålla nödiga

upplysningar för utredande av barnets rätt till bidragsförskott ävensom en av

sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade upplysningarna

äro med sanningen överensstämmande. Är sökanden ur stånd att

själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna intygas av

två trovärdiga, med barnets och moderns förhållanden förtrogna personer.

Vid ansökningen skola fogas prästbevis enligt fastställt formulär ävensom i

huvudskrift eller styrkt avskrift rättens beslut eller avtal som i 1 § sägs, därest

dessa handlingar icke annorledes äro tillgängliga för barnavårdsnämnden.

7 §•

Sedan bidragsförskott sökts, skall, därest den underhållsskyldiges postadress

är känd eller kan utrönas, omedelbart med allmänna posten till honom

avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att inom viss kort

tid muntligen eller skriftligen yttra sig med anledning av densamma.

8 §•

Bidragsförskott må ej beviljas, där den underhållsskyldige betalar förfallet

belopp och tillika antingen ställer av barnavårdsnämnden godkänd pant eller

borgen för underhållsskyldighetens fullgörande under tid, som barnavårdsnämnden

finner skälig, eller visar sannolika skäl att han skall fullgöra sin

underhållsskyldighet.

9 §•

Bidragsförskott beviljas varje gång för ett år, där ej rätten till förskott

upphör tidigare, samt utgår ej för längre tid tillbaka än två månader före den

månad, under vilken förskottet söktes.

För tid, under vilken barn är intaget å allmän uppfostringsanstalt eller

straffanstalt, utgår icke bidragsförskott.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Bidragsförskott, som belöper å tid, under vilken barn är omhändertaget för

skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på allmän bekostnad vårdas å anstalt

i andra fall än förut i denna paragraf avses, utbetalas till det kommunala

organ, som svarar för vårdkostnaden. Av vad sålunda utbetalas må

nämnda kostnad täckas, varvid densamma skall beräknas efter de grunder,

som angivas i 51 § lagen om fattigvården.

10 §.

Sedan bidragsförskott beviljats, skall, därest den underhållsskyldiges postadress

är känd eller kan utrönas, genom rekommenderat brev eller eljest

bevisligen tillställas honom skriftligt meddelande härom, därvid underrättelse

tillika skall lämnas örn stadgandet i 18 § sista punkten.

11 §■

Bidragsförskott utbetalas månadsvis och må, förutom i det fall, som

avses i 9 § tredje stycket, lyftas av barnets moder eller, där särskilt förordnad

förmyndare finnes, av denne; dock äger barnavårdsnämnden, därest

barnet vistas hos annan än modern eller förmyndaren, att, då särskilda skäl

därtill äro, förordna, att bidragsförskott skall utbetalas till den, hos vilken

barnet vistas, eller till annan lämplig person.

Belopp, som ej lyftats inom tre månader efter den månad, under vilken detsamma

förfallit till betalning, vare förverkat.

12 §.

Befinnes barn, för vilket bidragsförskott utgår, icke vidare vara svensk

medborgare eller stadigvarande vistas här i riket, skall förskottet indragas,

såvida icke detta med hänsyn till omständigheterna prövas oskäligt.

13 §.

Har moder utan vederlag eller mot uppenbarligen otillräckligt vederlag

avhänt sig eller barnet egendom i sådan myckenhet, att avhändelsen avsevärt

inverkar vid beräkning av bidragsförskott, ehuru hon bort förutse, att

avhändelsen skulle föranleda behov av dylikt förskott, eller har särskilt förordnad

förmyndare låtit sådant förfarande komma sig till last med avseende

å myndlingens egendom, eller

har i fråga om moderns eller barnets inkomst eller egendom eller eljest

åberopats oriktig uppgift av beskaffenhet att påverka rätten till bidragsförskott,

ehuru skäligen kunnat fordras att uppgiften varit riktig,

skall ansökning om bidragsförskott avslås eller redan beviljat förskott indragas;

dock att, där annat ej finnes påkallat, viss tid skall bestämmas,

efter vars förlopp den omständighet, som föranlett beslutet, icke skall utgöra

hinder mot bifall till ansökning örn bidragsförskott.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

29

14 §.

Hava förfallna underhållsbidrag guldits, och ställer den underhållsskyldige

pant eller borgen, som i 8 § sägs, eller visar sannolika skäl, att han

skall fullgöra sin underhållsskyldighet, skall bidragsförskott upphöra att

utgå.

Sedan underhållsskyldigheten upphört, skall bidragsförskott ej vidare utgå.

15 §.

Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer

barnet till godo.

16 §.

Rätt till bidragsförskott kan ej överlåtas och må förty icke tagas i mät

för gäld.

17 §.

För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit

förskottet, å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag

gentemot fadern.

Rätten att återkräva bidragsförskott må av barnavårdsnämnden eftergivas,

där den underhållsskyldige genom att återbetala förskottet eller någon

del därav kan antagas komma att sakna nödiga medel till underhåll för

sig och de sina.

18 §.

Sedan den underhållsskyldige erhållit meddelande, som i 10 § sägs, har

han att, så länge bidragsförskott utgår, till barnavårdsnämnden erlägga å

förskottet belöpande andel av underhållsbidragen, allt eftersom dessa förfalla

till betalning. Gentemot barnavårdsnämnden må icke åberopas betalning

av underhållsbidrag, som erlagts annorledes än nu sagts.

19 §.

Barnavårdsnämnden bör bereda modern eller annan, som äger föra talan

för barnet, tillfälle att i samband med återkrävandet av bidragsförskott utkräva

den del av oguldna underhållsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets

belopp.

20 §.

Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas

av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till en

fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

21 §.

Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden

hos länsstyrelsen. Ansökning, avseende nämndens kostnader

under visst kalenderår, skall göras före utgången av kalenderåret näst efter

det, då förskottet utgivits, där ej länsstyrelsen dessförinnan medgivit, att

i fråga om förskott för visst barn ansökning må göras senare.

Vid ansökningen skola fogas följande handlingar:

a) uppgift beträffande varje barn om namn, födelsedag och vistelseort

samt föräldrarnas namn och vistelseort;

b) specificerad uppgift å nämndens kostnader för bidragsförskott med angivande

särskilt för varje barn av förskottets belopp och tidpunkten för

dess utbetalande; där uppgiften ej åtföljes av behöriga verifikationer, skall

den vara till riktigheten styrkt av ordföranden och annan ledamot i nämnden

eller, då kassaförvaltare finnes, av denne jämte ytterligare en ledamot;

c) fullständig redogörelse för barnens och deras föräldrars ekonomiska

ställning; samt

d) redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för bidragsförskottens återkrävande,

jämte härutinnan meddelade utslag eller beslut ävensom, i fall där

tvångsmedel mot den underhållsskyldige icke anlitats, uppgift om anledningen

härtill.

De under c) och d) omförmälda redogörelserna skola vara till riktigheten

styrkta av barnavårdsnämndens ordförande.

Sedan länsstyrelsen granskat ansökningen samt genom sökanden införskaffat

eller själv låtit införskaffa den ytterligare utredning, som må vara

behövlig, har länsstyrelsen att meddela beslut i ärendet samt att utanordna

beviljat belopp.

22 §.

Har barnavårdsnämnden, efter det nämnden mottagit gottgörelse av statsverket

för bidragsförskott, av den underhållsskyldige uppburit ersättning

för förskottet, åligger det nämnden att i samband med den ansökning örn sådan

gottgörelse, som näst därefter göres, till statsverket redovisa tre fjärdedelar

av den uppburna ersättningen.

23 §.

Har barnets moder ingått äktenskap med annan än barnets fader, skall,

därest fadern avlidit, vad i denna lag sägs om fader gälla maken.

Hava makar eller någon av dem adoptivbarn, skall vid tillämpningen av

denna lag med barnets fader avses mannen och med barnets moder hustrun.

24 §.

över barnavårdsnämnds beslut i ärende rörande beviljande eller indragning

av bidragsförskott eller rörande eftergivande av rätten att återkräva

s. 31 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

31

sådant förskott må den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen

inom trettio dagar från det han av beslutet erhållit del.

25 §.

Klagan över länsstyrelses beslut i ärende enligt denna lag föres hos Konungen

i vederbörande statsdepartement före klockan tolv å trettionde dagen

efter den, då klaganden erhöll del av beslutet.

26 §.

De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.

2) Lag

om kommunala pensionstillskott m. m.

Härigenom förordnas som följer:

Till beredande dels av understöd (kommunala pensionstillskott), i penningar

eller naturaförmåner, åt personer, vilka uppbära folkpension enligt

lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering och icke jämlikt 9 § 1—3 styckena

samma lag äro uteslutna från tilläggspension, men ändock finnas vara

i behov av fattigvård, dels av understöd (kommunala tillskott till invalidunderstöd

eller till blindhetsersättning) av enahanda slag åt personer, vilka

finnas vara i behov av fattigvård, oaktat de uppbära understöd enligt förordningen

den 28 juni 1935 örn invalidunderstöd eller ersättning enligt förordningen

den 20 april 1934 om blindhetsersättning, dels av understöd (kommunala

tillskott till barnbidrag eller till bidragsförskott) av enahanda slag åt

barn, vilka finnas vara i behov av fattigvård, oaktat för dem utgå barnbidrag

enligt lagen den om barnbidrag eller bidragsförskott

enligt lagen den om förskottering av underhållsbidrag

till barn, dels ock av bidrag (kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande,

gemensamt med pensionsstyrelsen, av kostnader för åtgärder till förebyggande

eller hävande av arbetsoförmåga, må fattigvårdssamhälle ställa medel

till fattigvårdsstyrelsens förfogande med föreskrift, att tillskott och bidrag,

som utdelas av dessa medel, icke skola vara att anse såsom fattigvård. Sådana

tillskott och bidrag må icke tilldelas andra personer än dem, som äro

mantalsskrivna inom fattigvårdssamhället och där äga hemortsrätt i fråga

om fattigvård. I övrigt äger samhället bestämma de grunder, som för beviljande

av tillskott och bidrag böra av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har

sådant bestämmande ej skett, ankommer på styrelsen att bevilja tillskott och

bidrag i den mån styrelsen prövar nödigt. Tillskott må efter omständigheterna

jämkas eller indragas.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938, då lagen den 15 maj 1936 (nr

144) om kommunala pensionstillskott m. m. skall upphöra att gälla.

C) att motionerna I: 330, II: 581, II: 582 och II: 583 måtte

anses besvarade genom vad utskottet under A) hemställt;

D) att motionen I: 329 måtte anses besvarad genom vad

utskottet under A) och B) hemställt; samt

E) att motionerna I: 331 och II: 584, i den mån de icke

blivit besvarade genom vad utskottet under B) hemställt, icke

måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 29 maj 1937.

På sammansatta stats- och andra lagutskottets vägnar:

SIGFRID HANSSON.

Vid ärendets behandling hava närvarit:

från statsutskott et: herrar Strindlund, J. B. Johansson, Hansén, Asplundx, Andersson

i Prästbol, Sandén2, Johanson i Faleberg, Persson i Tidaholm och Erlander; samt

från andra lagutskottet: herrar Sigfrid Hansson, Heiding, Hage, Skoglund, Wistrand

och Myrdal, fru Nordgren samt fröken Hesselgren.

1 Närvarande endast vid behandlingen av 5—21 §§ lagen om förskottering av underhållsbidrag

till barn.

2 Ej närvarande vid behandlingen av de under 1 omförmälda paragraferna.

Reservationer:

A. Beträffande den allmänna motiveringen till lagförslagen:

av herrar Strindlund, Andersson i Prästbol, Erlander, Hage och fru Nordgren,

vilka ansett, att utskottets yttrande å sid. 11—13 bort hava följande lydelse:

»Förevarande lagförslag---särskild uppmärksamhet. Utskottet för
utsätter

att jämväl ifrågavarande spörsmål därvid vederbörligen beaktas.

Genom ett----föreslagna fördelningen.»

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 33

B. Beträffande förslaget till lag om barnbidrag:

'';j '' '' Vid 4 §: ''

av fröken Hesselgren.

Vid 5 §:

av herrar J. B. Johansson, Johanson i Faleberg, Skoglund och Wistrand angående

ortsgrupperingen. ; ......

C. Beträffande lagen örn försbottering av underhållsbidrag till barn:

I fråga om förslaget i dess helhet:

av herrar Skoglund och Wistrand, vilka ansett, att utskottet med hänsyn

till den i flera avseenden otillfredsställande utformningen av lagförslaget och

föreliggande svårigheter att under den korta tid, som stått utskottet till buds

för granskning av detsamma, bort avstyrka den ifrågasatta lagstiftningen.

Vid 4 §:

av herrar J. B. Johansson och Johanson i Faleberg beträffande ortsgrupperingen,

vilken särskilt till denna lagstiftning medfört väsentliga olägenheter

och ojämnhet i tillämpningen.

Vid 3 § :

av herrar J. B. Johansson och Johanson i Faleberg, vilka med hänsyn till

såväl den tekniskt otillfredsställande anordningen av inkomstprövningen som

därav följande stora praktiska olägenheter ansett, att paragrafens första moment

bort erhålla följande lydelse:

5 §.

1 mom. Inkomst, som enligt 4 § skall läggas till grund för beräknande av

bidragsförskott, uppskattas enligt de grunder, som angivas i 7 § lagen om

folkpensionering. Härvid skall---i ortsgrupp 3.

Vid 20 och 22 §§:

av herrar J. B. Johansson, Hansén, Johanson i Faleberg och Hage, vilka

anfört:

»Uti flera av de avgivna yttrandena har ansetts, att staten borde helt övertaga

kostnaden för bidragsförskotten eller att den kommunala andelen icke

borde sättas högre än till Vs- Som skäl för en sänkning av den kommunala

andelen till Vs kan anföras bl. a., att det här är ett lämpligt tillfälle att, låt

vara i mindre omfattning, förverkliga skatteutjämningsintentionerna. Varje

ekonomisk börda, som generellt lägges på primärkommunerna, kommer att

hårdast drabba de mest skattetyngda, fattigaste kommunerna. En dylik sänkning

torde icke innebära någon risk med hänsyn till att förskotten äro bundna

vid vissa bestämda inkomstgränser och underkastade sträng statlig kontroll.

Vi hava därför inom utskottet yrkat sådan ändring av 20 och 22 §§ i

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. 2 avd. Nr 1.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.

lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn, som betingas av kommunandelens

sänkning till */», och föreslå därför, att nämnda paragrafer erhålla

följande ändrade lydelse:

20 §.

Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas

av den underhållsskyldige, till sju åttondelar av statsverket och till en åttondel

av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet.

22 §.

Har barnavårdsnämnden, efter det nämnden mottagit gottgörelse av statsverket

för bidragsförskott, av den underhållsskyldige uppburit ersättning för

förskottet, åligger det nämnden att i samband med den ansökning om sådan

gottgörelse, som näst därefter gores, till statsverket redovisa sju åttondelar av

den uppburna ersättningen.»

Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Sönéf.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.