Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn barnbidrag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
1937-05-29 · 34 sidor, varav 34 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 34 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
S2LU 1937:1, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn barnbidrag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 31 maj 1937 kl. 7 f. m.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till lag örn barnbidrag m. m., dels ock i ämnet
väckta motioner.
Genom en den 19 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 276, vilken hänvisats
till lagutskott och därefter tilldelats andra lagutskottet, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade, här nedan intagna
förslag till
1) lag om barnbidrag;
2) lag örn förskottering av underhållsbidrag till barn; samt
3) lag örn kommunala pensionstillskott m. m.
I samband med förevarande proposition har utskottet till behandling förehaft
sju med anledning av densamma väckta motioner, nämligen motionerna
i första kammaren nr 329 av herrar Sandén och Västberg samt nr 330 och
nr 331 av friherre Lagerfelt m. fl. samt motionerna i andra kammaren nr 581
av herr Bleckström m. fl., nr 582 av herr von Seth samt nr 583 och nr 584 av
herr Petersson i Lerbäcksbyn m. fl.
I motionen I: 329 har yrkats, att utskottet måtte företaga sådana ändringar
i de i propositionen framlagda lagförslagen, att förskottering av underhållsbidrag
till barn må kunna utgå även till barn med okänd fader och att barnavårdsnämnderna
i stället för pensionsnämnderna bliva kommunala organ
även för barnbidragen.
I motionerna I: 330 och II: 583, vilka äro likalydande, har hemställts, att
riksdagen med bifall i övrigt till Kungl. Maj:ts förslag till lag örn barnbidrag
måtte besluta, att ärenden rörande barnbidrag skola handläggas av barnavårdsnämnderna
och att dessa, om särskilda skäl därtill äro, må kunna föreskriva,
att bidrag huvudsakligen skall utgå in natura eller eljest utbetalas i
den ordning, som prövas vara för barnet mest gagneligt.
Motionerna I: 331 och II: 584, vilka äro likalydande, utmynna i hemställan,
I) att riksdagen måtte avslå den föreslagna lagen örn förskottering av
underhållsbidrag till barn, II) att, därest riksdagen beslutar bifalla nämnda
förslag, riksdagen måtte giva 5 § i förslaget följande ändrade lydelse:
5 §.
1 mom. Inkomst, som enligt 4 § skall läggas till grund för beräknande
av bidragsförskott, uppskattas enligt de grunder, som angivas i 7 § lagen om
folkpensionering. Härvid skall---i ortsgrupp 3.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. 2 avd. Nr 1.
1
2 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
2 morn. Har barn---nämnda inkomst.
III) att riksdagen hos Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning rörande de
lämpligaste understödsformerna för sådana hjälpbehövande barn, vilka icke
komma i åtnjutande av barnbidrag, med beaktande av att försörjningspliktiges
underhållsskyldighet icke avtrubbas samt att Kungl. Maj:t måtte för
riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.
I motion 11:581 har yrkats, att riksdagen måtte besluta, att 4 § 2 mom.
sista stycket lagen örn barnbidrag erhölle följande lydelse:
Då kvinna, vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag, ingår äktenskap
med man, som icke är arbetsoförmögen, indrages barnbidraget, såvida
icke särskilda omständigheter giva vid handen, att det bör bibehållas. Avlider
barnens moder, utgår barnbidrag för barn, som vårdas av styvfadern,
allenast enligt § 5 mom. 2.
Slutligen har i motion II: 582 yrkats, att riksdagen måtte besluta, att 6 §
i förslaget till lag örn barnbidrag erhölle följande ändrade lydelse:
6 §•
1 mom. Har barn, som---dess eget arbete eller från pupillförsäk
ring
(jämförlig med den försäkring, vilken enligt 7 § lagen örn folkpensionering
berättigar till undantagande från inkomstberäkningen av ett årligt belopp
intill 300 kronor) till ett årligt belopp, ej överstigande halva det i 5 §
2 mom. stadgade bidraget för ett barn och som helt---- finnes skäligt.
2 mom. Inkomst, som jämlikt---om folkpensionering.
Har barn, som---dess eget arbete eller från pupillförsäkring, som i
1 morn. sägs, skall den på detta barn---till barn.
Enligt överenskommelse mellan statsutskottet och andra lagutskottet hava
omförmälda proposition och motioner hänskjutits till behandling i sammansatt
stats- och andra lagutskott.
Beträffande de skäl, som ligga till grund för de i propositionen framlagda
förslagen, ävensom i fråga om de skäl, vilka motionärerna anfört till stöd
för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas
i detta utlåtande, hänvisa till propositionen och motionerna.
Sedan Kungl. Maj:t den 28 september 1934 bemyndigat chefen för socialdepartementet,
statsrådet Möller, att tillkalla högst fem sakkunniga för att
inom departementet biträda med utredning av frågan om understöd till obemedlade
eller mindre bemedlade personer med försörjningsplikt mot minderåriga
barn, varvid jämväl samhälleliga hjälpåtgärder åt föräldralösa barn
borde tagas under övervägande, hava den 1 oktober 1934 såsom sakkunniga
tillkallats dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare fru Vira Eklund,
generaldirektören H. Elliot, dåvarande ledamoten av riksdagens andra
kammare landshövdingen Bernh. Eriksson, ledamoten av riksdagens andra
kammare fru Olivia Nordgren samt advokaten Märta Wikström, varjämte
åt Eriksson uppdragits att vara de sakkunnigas ordförande.
De sakkunniga, vilka antagit benämningen »193A års barnpensioneringssakkunniga»,
ha till fullgörande av sitt uppdrag avgivit dels den 31 januari
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 3
1936 ett betänkande med förslag rörande bidrag åt barn till änkor och vissa
invalider samt åt föräldralösa barn (statens offentliga utredningar 1936: 6)
och dels den 18 november 1936 ett betänkande med förslag rörande förskottering
av underhållsbidrag till barn utom äktenskap m. fl. (statens offentliga
utredningar 1936:47).
I det tidigare betänkandet föreslå de sakkunniga ett särskilt understöd,
s. k. barnbidrag, för barn till änkor och vissa i folkpensioneringslagens mening
till arbete varaktigt oförmögna personer samt för föräldralösa barn.
Barnbidraget, som icke medför återbetalningsskyldighet, utgår enligt förslaget
för ett barn till änka eller arbetsoförmögen med högst 240 kronor örn året
samt med proportionellt minskade belopp i den mån barnantalet är större (4
och 8 §§). För föräldralösa barn utgör barnbidraget högst 300 kronor örn
året (9 §). För barn under två år skall utgå ett tillägg med 60 kronor örn
året. Överstiger änkans eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 600 kronor,
minskas barnbidragen med 7/io av det belopp, varmed årsinkomsten överstiger
600 men ej 900 kronor, och med hela det belopp, varmed densamma
överstiger 900 kronor. Är den arbetsoförmögne gift och har han tillsammans
med sin hustru en årsinkomst överstigande 900 kronor, minskas barnbidragen
med Vid av det belopp, varmed makarnas sammanlagda årsinkomst överstiger
900 men ej 1,200 kronor, och med hela det belopp, varmed nämnda inkomst
överstiger 1,200 kronor. Inkomsten beräknas i huvudsak enligt samma
regler som den inkomst, vilken lägges till grund för beräknande av tillläggspension.
De sakkunniga framlägga även ett särskilt tilläggsförslag, innefattande
dyrortsgradering av såväl barnbidragen som inkomstgränserna.
Som organ för handhavande av barnbidragsverksamheten föreslå de sakkunniga
pensionsstyrelsen och pensionsnämnderna (3 §). Ansökan om barnbidrag
göres hos pensionsnämndens ordförande i det pensionsdistrikt, där
änkan eller den arbetsoförmögne senast blivit mantalsskriven (10 §). För
föräldralöst barn göres ansökan hos pensionsnämndens ordförande i det
pensionsdistrikt, där den sist avlidne av föräldrarna senast varit mantalsskriven
(10 §). Ärendet behandlas därefter i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som gäller för ansökan om tilläggspension (10 §). Därest kommun,
sedan ansökan om barnbidrag gjorts, förskotterat sådant bidrag, äger kommunen
uppbära det först till betalning förfallande beloppet, i vad detsamma
hänför sig till tid, för vilken förskott utgivits, och därav tillgodogöra sig förskottet
(12 §).
Kostnaderna för barnbidragen skola enligt förslaget gäldas till tre fjärdedelar
av statsverket och till en fjärdedel av den kommun, vars pensionsniimnd
prövat ärendet (15 §).
Genom föreslagna övergångsbestämmelser upphäves 43 § lagen örn folkpensionering.
Utan hinder av att nämnda .stadgande upphäves, skall dock
enligt förslaget sådant pensionstillägg för barn, varom ansökan ingivits före
ovannämnda dag, utgå enligt vad i sagda lagrum stadgas.
Det senare betänkandet behandlar barn utom äktenskap samt barn, vilkas
föräldrar på grund av hemskillnad eller söndring leva åtskilda eller fått
4 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
sitt äktenskap upplöst. Enligt förslaget äger barn, vars fader enligt rättens
beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är pliktig att till fullgörande
av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag till barnet,
att, sedan förfallodag för bidraget förflutit utan att bidraget guldits, av
allmänna medel erhålla förskott å bidraget (1 §). Detta förskott, som benämnes
bidragsförskott, skall beviljas av barnavårdsnämnden i den kommun,
där barnets moder senast blivit mantalsskriven eller, om ej sådan mantalsskrivningsort
finnes, den kommun, där barnet är mantalsskrivet eller
under året skall mantalsskrivas (3 §). Bidragsförskott utgår i huvudsak med
samma belopp, som gäller för barnbidragen, med den inskränkningen att
bidragsförskottet icke får överstiga det belopp barnets fader genom rättens
beslut eller avtal är skyldig att utgiva till dess underhåll (4 §). För rätt
till bidragsförskott gälla liksom för barnbidrag vissa inkomstgränser. Överstiger
sålunda moderns årsinkomst 900 kronor, minskas förskottet med hälften
av det inkomstbelopp, som överstiger 900 men ej 1,200 kronor och med
hela det belopp, varmed årsinkomsten överstiger 1,200 kronor (4 §). Har
moder ingått äktenskap med annan man än barnets fader, och hava makarna
en sammanlagd årsinkomst, överstigande 1,200 kronor, minskas förskottet
med hälften av det belopp, varmed sammanlagda årsinkomsten överstiger
1,200 men ej 1,500 kronor och med hela det belopp, varmed nämnda
inkomst överstiger 1,500 kronor (4 §). Den inkomst, som sålunda skall läggas
till grund för beräknande av bidragsförskott, uppskattas enligt samma
grunder som motsvarande inkomst i fråga örn barnbidrag (5 §). Bidragsförskott
beviljas varje gång för ett år, där ej rätten till förskott upphör tidigare,
samt utbetalas månadsvis (9 och 11 §§). För lämnat bidragsförskott inträder
den barnavårdsnämnd, som utgivit förskottet, å vederbörande kommuns
vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag gentemot fadern (17 §). Utgift
för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas av barnets
fader, till tre fjärdedelar av statsverket och till en fjärdedel av den
kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet (20 §). Gottgörelse av
statsverket för bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden hos länsstyrelsen.
Vid ansökan skall fogas, bland annat, ingående och fullständig redogörelse
för barnets och föräldrarnas ekonomiska ställning samt redogörelse
för de åtgärder, som vidtagits för bidragsförskottets återkrävande av fadern
ävensom i fall, där tvångsmedel för ersättningsskyldighetens utkrävande
icke anlitats, uppgift om anledningen härtill (21 §).
Det senare betänkandet inrymmer därjämte dels ett tilläggsförslag, innehållande
stadganden beträffande dyrortsgradering, dels ock ett ändringsförslag
till det tidigare förslaget till lag om barnbidrag av innehåll bl a., att
barnbidrag skall utgå till alla barn, vilkas fäder avlidit, sålunda förutom
änkors barn jämväl barn utom äktenskap och barn, vilkas föräldrar vunnit
äktenskapsskillnad, då deras fäder avlidit.
Yttranden över de sakkunnigas förslag ha avgivits av socialstyrelsen, pensionsstyrelsen,
medicinalstyrelsen, statskontoret, statens inspektör för fattig
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 5
vård och barnavård, Överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, befolkningskommissionen,
styrelserna för svenska stadsförbundet och svenska
landskommunernas förbund samt svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet.
Statens inspektör för fattigvård och barnavård har bifogat yttranden från
statens samtliga fattigvårds- och barnavårdskonsulenter samt Överståthållarämbetet
och länsstyrelserna från kommunala myndigheter, varjämte vissa
länsstyrelser bifogat yttranden från länens barnavårdsförbund.
A. Allmän motivering.
Den allmänna motiveringen för de i propositionen framlagda lagförslagen
har i propositionen lämnats under sex huvudrubriker, nämligen »Inledande
synpunkter», »Hjälpverksamhetens omfattning», »Barnbidragens och bidragsförskottens
maximibelopp», »Inkomstgränser och avdrag för inkomst»,
»Verksamhetens organisation» samt »Statens och kommunernas kostnader
för barnbidrag och bidragsförskott». Utskottet kommer att vid sin närmare
behandling av ifrågavarande ärende använda samma indelning.
Inledande synpunkter.
Under denna rubrik har i propositionen (sid. 31—34) redogjorts för de sakkunnigas
principiella inställning till ifrågavarande spörsmål. För vad yttrandena
härutinnan innehålla redogöres å sid. 34—46.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har under denna avdelning
anfört, bland annat:
Hittills ha ensamstående mödrar varit hänvisade till fattigvården såsom
stödorgan. Denna ordning är enligt min mening icke tillfredsställande. I
överensstämmelse med denna uppfattning uppdrogs år 1934 åt särskilt tillkallade
s. k. barnpensioneringssakkunniga att utreda frågan om andra utvägar
för ordnandet av samhällets bistånd åt ensamstående mödrar och invalider.
Den offentliga fattigvården har till uppgift att fylla behövande samhällsmedlemmars
levnadsbehov i de fall, då detta icke tillgodoses genom särskilda,
till betryggande av samhällsmedlemmarnas ekonomiska ställning avsedda
inrättningar eller anordningar. Denna definition av begreppet fattigvård,
som är hämtad ur det fattigvårdslagstiftningskommitténs betänkande, som
ligger till grund för nu gällande fattigvårdslag, framhäver tydligt fattigvårdens
subsidiära natur. Vid sidan av fattigvården lia utvecklats andra former
av samhällets hjälpverksamhet. Den viktigaste av dessa är socialförsäkringen
med dess olika grenar, såsom sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring,
invaliditets- och ålderdomsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring. Genom
socialförsäkringens fortskridande utveckling har området för fattigvårdens
hjälpverksamhet alltmera begränsats. Vissa förslag till 1937 års riksdag
komma, därest de bliva bifallna, att verka i samma riktning. De förslag
angående lag örn barnbidrag och lag om förskottering av underhållsbidrag
lill barn, som jag nu går att förorda, skola, örn de av riksdagen godkännas,
utgöra steg på samma väg.
6 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
En för barn avsedd hjälpform med understöd utgående efter fasta på förhand
bestämda normer synes hava samma naturliga grund som den allmänna
folkpensioneringen. Likaväl som den, vilken på grund av hög ålder måst
lämna förvärvsarbetet, kan lia berättigade anspråk på att icke behöva vända
sig till fattigvården, böra även de, vilka äro i behov av stöd från det allmänna
på grund av sin försörjningsskyldighet mot barn, vara berättigade till hjälp
i en form, som icke i något avseende kännes förödmjukande. Härtill kommer,
såsom förut utvecklats, att samhällets omvårdnad om barnen är förestavad
icke endast av humanitära skäl utan än mer av samhällets eget intresse
att fostra dugliga medborgare.
Om man från nu angivna ståndpunkt granskar de huvudinvändningar,
som i yttrandena rests mot de sakkunnigas förslag, synas de icke kunna tillmätas
avgörande betydelse. Det är sålunda naturligt, att för varje gång ett
nytt område avskiljes från fattigvården och liänföres till en ny hjälpform,
vissa praktiska svårigheter i fråga om gränsdragningen uppkomma. Lika
självfallet torde vara, att när en dylik utbrytning sker, vissa kvarstående
grupper måste känna sig mer eller mindre missgynnade i förhållande till
dem, som komma i åtnjutande av den nya stödformen. Att av denna anledning
motsätta sig en förbättring för sistnämnda grupp av hjälpbehövande är
dock knappast försvarligt. Den splittring av den sociala omvårdnadens organisation,
som uppstår på grund av nya gruppers avskiljande från fattigvården,
torde tillsvidare vara oundviklig. Jag överväger att låta verkställa
utredning örn en allmän översyn av bestämmelserna rörande samhällets
understödsverksamhet. Då det emellertid torde dröja en avsevärd tid, innan
resultatet av en dylik utredning kan föreligga, anser jag den nu ifrågasatta
reformen böra genomföras utan att nämnda utrednings slutförande avvaktas.
Det nyligen inrättade socialregistret torde även motverka de befarade ogynnsamma
följderna av splittringen.
En annan huvudinvändning mot de sakkunnigas förslag går ut på att detsammas
genomförande vore ägnat att minska föräldrarnas ansvarskänsla.
Motsvarande invändningar rörande den enskildes känsla av ansvar för sin
och familjens försörjning gjordes på sin tid mot tanken att införa folkpensionering
och arbetslöshetsförsäkring. I enstaka fall kan väl inträffa, att ansträngningarna
att genom eget arbete bidraga till sitt barns försörjning kunna
slappas på grund av möjligheten att från det allmänna erhålla stöd för denna
försörjning, men det stora flertalet ensamstående mödrar skulle helt säkert
av det samhälleliga stödet tvärtom känna sig uppmuntrade i sina strävanden
att bereda sina barn bästa möjliga vård och fostran.
Vad angår formen för den föreslagna hjälpverksamheten lia de sakkunniga
beträffande barnbidragen övervägt, huruvida dessa borde utgå endast till
föräldrar, som vårdade barnen i sina hem eller hade den rättsliga vårdnaden
örn barnen, men avvisat denna tanke av skäl som jag finner övertygande.
Även möjligheten av ett försäkringssystem med egna avgifter har av de
sakkunniga upptagits till övervägande. I några yttranden har uttalats missnöje
med att de sakkunniga icke ägnat detta spörsmål en mera ingående prövning.
Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att ett på försäkringsavgifter
byggt system icke är att förorda på här ifrågavarande område.
Vad härefter angår förskotteringsverksamheten, så innebär densamma, att
samhället till förmån för barnen ställer sig som garant för det underhållsbidrag,
vartill barnet civilrättsligt sett är berättigat. Fördelen med denna
form för hjälpverksamheten är framför allt, att den icke framträder som en
understödsverksamhet utan endast som ett medel att förhindra, att barnen
bli lidande på grund av den bidragspliktige faderns försummelse eller oförmåga
att bidraga.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
7
I motionerna 1: 331 och 11: 584-, vilka äro likalydande, har yrkats, att riksdagen
måtte avslå den i propositionen föreslagna lagen om förskottering av
underhållsbidrag till barn ävensom hemställts, att riksdagen hos Kungl. Majit
måtte anhålla om utredning rörande de lämpligaste understödsformerna för
sådana hjälpbeliövande barn, vilka icke komme i åtnjutande av barnbidrag,
med beaktande av att försörjningspliktiges underhållsskyldighet icke avtrubbades
samt att Kungl. Majit måtte för riksdagen framlägga de förslag, vartill
utredningen kunde föranleda.
Hjälpverksamhetens omfattning.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle barnbidrag utgå till faderlösa barn
och barn till vissa invalider samt föräldralösa barn. Däremot omfattade förslaget
icke barn till arbetsföra änklingar, varjämte vissa kategorier av barn
till invalider, bland dem barn i äktenskap, vilkas moder vore invalid, uteslutits.
Den föreslagna förskotteringen av underhållsbidrag omfattade endast
barn, som genom dom eller avtal tillförsäkrats underhållsbidrag från fadern.
Genom denna begränsning uteslöts från rätt till bidragsförskott barn med
okänd fader samt barn, örn vilka fadern hade den rättsliga vårdnaden och
vilka därför voro berättigade till underhållsbidrag från modern. De sakkunnigas
motivering för den föreslagna begränsningen av hjälpverksamheten
återfinnes å sid. 48—52 i propositionen.
Yttrandena ha, i vad de avse förenämnda fråga, återgivits å sid. 52—55.
Departementschefen har i förevarande hänseende anfört bl. a.:
I yttrandena har de sakkunnigas begränsning av det klientel, som skall
komma i åtnjutande av barnbidrag, på flera punkter mött kritik. I anslutning
till denna kritik kan framför allt ifrågasättas, huruvida icke barn till
änkling samt barn till äkta makar, av vilka hustrun är invalid, böra medtagas.
Försiktigheten torde emellertid bjuda, att rätt till barnbidrag tills
vidare begränsas i enlighet med de sakkunnigas förslag. I fråga örn barn till
invalider överensstämmer detta även i huvudsak med vad som hittills gällt
beträffande pensionstillägg för barn. Skiljaktighet föreligger därutinnan, att
under det pensionstillägg enligt 1913 års lag utgår beträffande barn utom äktenskap,
när modern är arbetsoförmögen, samt i fråga om barn till frånskilda
makar, när någon av föräldrarna är till arbete oförmögen, barnbidrag
enligt departementsförslaget utgår i motsvarande fall endast då den, som
är till arbete oförmögen, har vårdnaden örn barnet.
Vad angår den föreslagna förskotteringslagstiftningen, har i ett stort antal
yttranden anmärkts på det förhållandet, att barn med okänd fader uteslutcs
från rätt till bidragsförskott, önskemål hava framställts, att lagförslaget
måtte underkastas sådan omarbetning, att denna brist undanröjdes. För
flertalet av dem, som framställt ett dylikt yrkande, torde det ej ha stått klart,
att uteslutandet av denna grupp barn är en given följd av den form för hjälpverksamheten,
som de sakkunniga föreslagit. Frågeställningen blir därför
närmast den, huruvida fördelarna med den föreslagna formen för hjälpverksamheten
kunna anses uppväga nämnda olägenhet. Trots det synnerligen
behjärtansvärda läge, i vilket de nu ifrågavarande barnen kunna befinna sig,
anser jag emellertid icke förskolteringsformen för understödjande av utomäktenskapliga
barn oell skilsmässobarn för närvarande böra offras för att åt
8
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
ifrågavarande grupp av barn bereda understöd utan fattigvårds karaktär.
Goda skäl kunna även anföras för att utsträcka förskotteringen till fall, då
fadern har vårdnaden om barnet och modern brister i sin betalningsskyldighet.
Jag anser emellertid, att den av de sakkunniga föreslagna begränsningen
i detta avseende tillsvidare bör bibehållas. Begränsningen överensstämmer
med den föreslagna lagstiftningens karaktär av hjälp åt ensamstående
mödrar samt har beträffande barnbidragen i viss mån sin motsvarighet i det
förhållandet, att dylikt bidrag icke utgår för barn till arbetsför änkling.
1 motionen I: 329 har yrkats, att förskottering av underhållsbidrag till barn
må kunna utgå även till barn med okänd fader.
Barnbidragens och bidragsförskottens maximibelopp.
Sedan under denna rubrik i propositionen (sid. 57—59) återgivits bl. a. resultatet
av en av de sakkunniga verkställd undersökning rörande beloppet
av det månatliga fattigvårdsunderstöd, som lämnades änkor med minderåriga
barn, har redogjorts för de sakkunnigas motivering för de föreslagna
beloppens storlek. I denna motivering hava de sakkunniga uppehållit sig vid
bl. a. frågorna om reduktion av beloppen med hänsyn till barnantalet inom
en familj, om lämpligheten av beloppens dyrortsgradering, om särskilt tillägg
under barnets späda ålder samt örn begränsning av bidragsförskottets storlek
till det genom dom eller avtal fastställda beloppet.
För innehållet i yttrandena i nu angivna hänseenden redogöres å sid. 59
—67.
Departementschefen har i förevarande hänseende anfört i huvudsak följande:
Med
hänsyn till den föreslagna lagstiftningens syfte synas barnbidragens
och bidragsförskottens normalbelopp böra så avpassas, att det allmänna genom
desamma helt utfyller vad som eljest skulle komma att brista i de för
barnets uppehälle och uppfostran nödvändiga ekonomiska tillgångarna. Vid
bestämmandet av beloppens storlek får emellertid ej förbises, att den föreslagna
lagstiftningen omfattar, med undantag beträffande de föräldralösa
barnen, sådana fall, då bidrag till barnets uppehälle i en eller annan form kan
påräknas från den ena av barnets föräldrar, nämligen modern. De av de
sakkunniga föreslagna beloppen synas mig hava blivit, under iakttagande av
de omständigheter, som sålunda äro av betydelse vid bestämmandet av deras
storlek, i stort sett väl avvägda.
Vad förut anförts äger emellertid tillämpning endast under den förutsättningen,
att dyrortsgradering av beloppen genomföres. I annat fall bliva beloppen
uppenbart för små å dyrorterna. Genom proposition nr 15 har för
årets riksdag framlagts förslag innefattande dyrortsgradering av folkpensionerna.
De skäl, som anförts för dyrortsgradering därutinnan, äga tillämpning
jämväl i fråga om dyrortsgradering av nu ifrågavarande belopp.--- —
Särskild kritik har riktats mot den föreslagna relativa nedsättningen av
beloppen vid större barnantal. Av kostnadsskäl låter det emellertid knappast
tänka sig, att samma belopp skulle utgå för varje barn som nu föreslås
för ett barn. En sänkning av det för ett barn föreslagna beloppet åter skulle
innebära fara för att fattigvård måste tillskjutas i det stora antalet fall, där
endast ett till hjälp berättigat barn finnes. Liknande betänkligheter skulle
visserligen icke möta mot att bestämma beloppet med hänsyn till det faktiska
förhållandet, huruvida barnet vårdas tillsammans med sina syskon. En
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 9
sådan anordning låter sig emellertid endast med svårighet genomföra i praktiken.
Av nu anförda skäl ansluter jag mig sålunda till de sakkunnigas förslag
i förevarande hänseende.
Förslaget om högre barnbidrag för de föräldralösa barnen har icke vunnit
allmän anslutning. Det torde emellertid få anses motiverat därav, att dessa
barn för sitt uppehälle helt äro hänvisade till barnbidraget. De farhågor,
som i detta sammanhang uttalats för en allmän höjning av fosterlönerna,
kunna väl icke helt avvisas. Det bör emellertid uppmärksammas, att det åligger
barnavårdsnämnderna att vid utövandet av sin kontroll över fosterbarnsvården
i möjligaste mån tillse, att, därest fosterlönerna höjas, denna höjning
kommer barnen tillgodo genom förbättring i deras villkor.
Slutligen har den föreslagna begränsningen av bidragsförskotten till det
genom dom eller avtal bestämda beloppet klandrats i några yttranden. Det
kan icke förnekas, alt i några dock sannolikt fåtaliga fall denna begränsning
kan nödvändiggöra tillskott från fattigvården. Begränsningen är emellertid
en nödvändig följd av hjälpverksamhetens konstruktion som ett förskotterande
av visst fastställt underhållsbidrag.
I fråga örn bidragsförskotten har den avvikelsen gjorts från sakkunnigförslaget,
att tillägg under barnets späda ålder föreslås skola utgå liksom beträffande
barnbidragen.
Då det uppenbarligen i åtskilliga fall kommer att inträffa, att tillskott
måste lämnas för att utfylla otillräckliga barnbidrag och bidragsförskott,
har jag i syfte att bereda kommunerna möjlighet att lämna tillskott utan
fattigvårds karaktär till barnbidrag och bidragsförskott låtit verkställa omarbetning
av lagen om kommunala pensionstillskott m. m.
Inkomstgränser oell avdrag för inkomst.
Under denna rubrik återfinnes de sakkunnigas motivering (sid. 69 och 70)
till de föreslagna inkomstgränserna och reglerna om avdrag för försörjares
inkomst.
Yttrandena, i vad de beröra förevarande frågor, ha återgivits å sid. 70—73.
Departementschefen har i sitt anförande — under hänvisning till vissa
mindre lyckliga verkningar av sakkunnigförslagens bestämmelser i nu förevarande
hänseende — bl. a. föreslagit att inkomstgränserna bestämdes till
samma belopp för barnbidrag och bidragsförskott samt att avdragsregeln erhölle
sådan formulering, att viss kvot av den inkomst, som överstege en bestämd
minimigräns, avdroges.
Verksamhetens organisation.
De sakkunniga hava funnit pensionsnämnderna vara väl skickade att
handhava barnbidragsverksamheten, och den enda mera vägande invändning,
som enligt de sakkunnigas mening kunde riktas mot en sadan anordning,
nämligen att det ofta förflöte ganska lång tid mellan pensionsnämndernas
sammanträden, borde lämpligen kunna undanröjas genom en ändring i
för dem gällande instruktion. Därtill komme, att denna olägenhet i väsentlig
mån kunde motverkas genom den i förslaget förutsatta möjligheten till
kommunal förskottering av barnbidrag.
I fråga örn förskotteringen av underhållsbidrag hava de sakkunniga ansett
10
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
övervägande skäl tala för att anförtro verksamheten åt barnavårdsnämnderna,
med hänsyn till att dessa nämnder handhade uppsikten över de utomäktenskapliga
barnen och på grund härav vore väl förtrogna med dessa barns
levnadsförhållanden. De undersökningar rörande barnets och föräldrarnas
förhållanden, som bleve erforderliga flir prövning av ansökan örn bidragsförskott,
syntes därför, örn förskotteringen anförtroddes barnavårdsnämnderna,
i regel icke behöva bliva alltför betungande. Som stöd för sitt förslag
hava de sakkunniga vidare erinrat om att nämnderna redan nu vore väl insatta
i den indrivningsverksamhet, som förslaget pålade dem, varjämte
nämnderna i barnavårdsmännen hade en kår av funktionärer, som åtminstone
i större kommuner torde vara väl lämpad för de nya uppgifter förskotteringen
komme att medföra.
För vad yttrandena innehålla beträffande ifrågavarande spörsmål redogöres
å sid. 76—86.
Departementschefen har anfört bl. a.:
Den av de sakkunniga föreslagna organisationen av hjälpverksamheten har
mött starkt motstånd i åtskilliga yttranden, därvid ett flertal olika alternativ
föreslagits för lösning av spörsmålet. Sålunda lia önskemål framställts örn
ett gemensamt organ för de båda olika formerna för hjälpverksamheten.
Obestridligt är, att en sådan gemensam organisation skulle innebära åtskilliga
praktiska fördelar för såväl de hjälpsökande som myndigheterna. Man
får emellertid icke förbise, att barnbidragen och bidragsförskotten äro av
helt olika natur. De förra avse nämligen att bringa hjälp i ett nödläge
av stadigvarande natur, orsakat av försörjarens frånfälle eller invaliditet.
Bidragsförskotten däremot inträda vid de mera tillfälliga hjälpbehov, som
ha sin grund i barnafaderns underlåtenhet att erlägga de underhållsbidrag
han förpliktats utgiva till barnet. Denna olikhet mellan de båda hjälpformerna
undanskymmes icke av det förhållandet, att nämnda underlåtenhet
från barnafaderns sida i många fall kan bliva av stadigvarande natur. Vid
den organisatoriska utformningen av hjälpverksamheten måste hänsyn även
tagas till denna olikhet. Utgångspunkterna för barnbidragen äro i princip
till övervägande del likartade med utgångspunkterna för folkpensionerna.
Med hänsyn härtill faller det sig naturligt att anförtro liandhavandet av dessa
båda lijälpformer åt samma organ. De farhågor, som uttalats beträffande
svårigheterna att praktiskt genomföra denna tanke, böra icke överskattas.
Vad därvid särskilt angår pensionsnämndernas möjlighet att kontrollera
de hjälpbehövandes förhållanden, en synpunkt som i yttrandena
tilldelats en framskjutande roll, kan erinras om att pensionsstyrelsen och
pensionsnämnderna redan nu utöva en dylik kontroll över sitt klientel. Ett
utbyggande av denna kontroll i anslutning till pensionsväsendets övertagande
av barnbidragen torde icke möta oöverstigliga hinder.
Vad angår förskotteringen, äro pensionsstyrelsen och pensionsnämnderna,
som förut påpekats, på grund av förskotteringens natur icke lämpliga
organ för densamma. De skäl de sakkunniga anfört för sitt förslag att överlämna
förskotteringen åt barnavårdsnämnderna finner jag däremot övertygande.
Denna ståndpunkt har också i flertalet yttranden vunnit gillande.
Som i åtskilliga yttranden framhållits kommer den nya verksamheten att
vålla framför allt barnavårdsnämnderna ökat arbete. Det torde i större kommuner
även bliva nödvändigt att för verksamhetens behöriga skötsel utöka
antalet barnavardstjänstemän. Som en motvikt mot de ökade kostnader, som
bliva en följd härav, komma emellertid, som i det följande skall närmare ut
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
11
vecklas, kommunerna alt få sina kostnader för såväl barnbidrag som bidragsförskott
till en väsentlig del ersatta av statsmedel.
Den nu föreslagna organisationen kommer givetvis att medföra ytterligare
splittring av den samhälleliga hjälpverksamheten. Olägenheterna härav
kunna dock väsentligt minskas genom ett på lämpligt sätt ordnat samarbete
mellan de olika organen för samhällets hjälpverksamhet.-------
Frågan rörande organisationen av nu ifrågavarande verksamhet torde få
upptagas till förnyad prövning i samband med en allmän översyn av bestämmelserna
rörande samhällets hjälpverksamhet.
I motionen I: 329 har yrkats, att barnavårdsnämnderna i stället för pensionsnämnderna
måtte bliva kommunala organ även för barnbidragen samt
i motionerna 1: 330 och II: 583, vilka äro likalydande, att riksdagen måtte
besluta, att ärenden rörande barnbidrag skulle handläggas av barnavårdsnämnderna.
Statens och kommunernas kostnader för barnbidrag och bidragsförskott.
De sakkunniga hava motiverat den föreslagna fördelningen mellan stat
och kommun av kostnaderna för barnbidragen med den lättnad i kommunernas
fattigvårds- och barnavårdskostnader, som ett genomförande av de
föreslagna barnbidragen förväntades medföra.
De sakkunnigas motivering till den föreslagna fördelningen av kostnaderna
för förskotteringen återfinnes å sid. 88 och 89 i propositionen.
Vad yttrandena i förevarande hänseende innehålla har återgivits å sid. 89
—94.
Departementschefen har bl. a. beträffande storleken av den kommunala
andelen i kostnaderna för barnbidragen förklarat sig icke kunna helt ansluta
sig till de sakkunnigas förslag. Med hänsyn till att barnbidragen utformats
i nära anslutning till folkpensioneringen med bland annat samma
förfarande vid fastställande av rätten till barnbidrag och bestämmande av
bidragets belopp, som stadgats för tilläggspensioner, har nämligen departementschefen
ansett anledning icke föreligga att beträffande barnbidragen
ifrågasätta en annan fördelning av kostnaderna än den, som i proposition nr
15 till innevarande års riksdag föreslagits beträffande tilläggspensionerna
eller sålunda att den kommunala andelen utgjorde, för orter tillhörande
ortsgrupp 1 en åttondel, för orter tillhörande ortsgrupp 2 en femtedel samt
för orter tillhörande ortsgrupp 3 en fjärdedel; dock att, därest Stockholm
eller Göteborg hänfördes till sistnämnda ortsgrupp, stadens andel skulle utgöra
tre tiondelar.
I fråga om kostnaderna för bidragsförskotten har departementschefen ansett
den av de sakkunniga föreslagna fördelningen innebära en lämplig avvägning
med hänsyn till de olika synpunkter, som inverka på frågans bedömande.
Förevarande lagförslag utgöra ett viktigt led i arbetet på skapandet av nya
former för omvårdnaden örn det uppväxande släktet. Enligt utskottets mening
hava förslagen i allt väsentligt erhållit en tillfredsställande utformning.
Utskottet.
12 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
Såsom framgår av vad utskottet nedan anfört har utskottet i fråga om vissa
detaljer några erinringar och önskemål att framföra.
Förslagen omfatta vissa bestämda kategorier barn. Vad sålunda angår
bidragsförskott skall sådan hjälp utgå endast till barn, som genom dom eller
avtal tillförsäkrats underhållsbidrag från fadern. Härigenom uteslutas från
rätten till bidragsförskott de barn, för vilka faderskapet icke kunnat i laga
ordning fastställas. Då denna grupp omfattar ett betydande antal barn och
dessa befinna sig i ett ur flera synpunkter särskilt behjärtansvärt läge, vill
utskottet giva uttryck åt den förhoppningen, att frågan om hjälp i lämplig
form för dessa barn snarast måtte upptagas till prövning.
Under ärendets beredning hava skilda meningar framkommit rörande den
lämpligaste organisationen av den ifrågasatta hjälpverksamheten. Enligt
nu ifrågavarande förslag skola ärenden rörande barnbidrag handhavas av
pensionsnämnderna och pensionsstyrelsen samt ärenden rörande bidragsförskott
av barnavårdsnämnderna. Utskottet vill i detta sammanhang erinra,
att andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 50 föreslagit riksdagen att hos Kungl.
Majit anhålla örn en översyn av lagstiftningen rörande samhällets hjälpverksamhet,
därvid frågan örn en rationell organisation av denna verksamhet
borde ägnas särskild uppmärksamhet. Obestridligt är, såsom departementschefen
framhållit, att den nu förslagna organisationen kommer att
medföra ytterligare splittring inom socialvården. Då utskottet nu tillstyrker
den av Kungl. Majit föreslagna organisationen av barnbidragsverksamheten,
sker detta under förutsättning, att vid den allmänna översyn, som kan
förväntas, denna fråga underkastas förnyad prövning, därvid lämpligheten
att anförtro barnavårdsnämnderna denna verksamhet bör övervägas. Enligt
utskottets mening måste det nämligen anses vara av stor vikt, att barnavårdsnämnderna
anförtros sådana uppgifter att deras verksamhet anpassas
till den utveckling på familje- och barnavårdens område, i vilken
den nu föreslagna reformen utgör ett betydelsefullt led.
Genom ett på lämpligt sätt ordnat samarbete mellan olika organ för samhällets
hjälpverksamhet torde emellertid de olägenheter i form av ökad splittring,
som äro en följd av den nu föreslagna organisationen, kunna, såsom departementschefen
framhållit, icke oväsentligt minskas. Vad sålunda angår
ärenden rörande barnbidrag är det av vikt, alt samarbete kommer till stånd
mellan pensionsnämnder och barnavårdsnämnder. Till främjande av detta
samarbete har utskottet ansett sig böra föreslå visst tillägg till 9 § i förslaget
till lag om barnbidrag. Utskottet återkommer till detta spörsmål vid den
särskilda behandlingen av denna paragraf.
Utskottet vill även erinra, att ärenden rörande barnbidrag i allmänhet äro
av brådskande beskaffenhet. Enligt förslaget till lag om barnbidrag skola
dessa frågor handläggas i samma ordning som ärenden rörande tilläggspension.
För att säkerställa ett snabbare avgörande av frågor örn barnbidrag
torde pensionsnämnderna böra åläggas att hålla tätare sammanträden än
vad för närvarande finnes stadgat.
Vad slutligen angår frågan om fördelningen mellan stat och kommun av
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
13
kostnaderna för den ifrågavarande hjälpverksamheten finner utskottet övervägande
skäl tala för den av Kungl. Majit föreslagna fördelningen.
Utskottet övergår härefter till en detaljgranskning av lagförslagen. I den
mån de särskilda bestämmelserna icke i det följande beröras, hava de av
utskottet lämnats utan erinran.
B. Specialmotivering.
I. Förslaget till lag om barnbidrag.
4 § 2 mom.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle barnbidraget indragas då kvinna, vars
barn erhölle barnbidrag, inginge äktenskap.
Som motivering för bestämmelsen, såvitt densamma avsåge barn till änka,
hava de sakkunniga anfört:
Förutsättningen för samhällets ekonomiska bistånd, nämligen det nödläge,
som huvudförsörjarens frånfälle vållat, har ju i dylika fall i allmänhet blivit
undanröjd. Vidare bör beaktas den omständigheten, att mannen i det nya
äktenskapet jämlikt lagen om makes underhållsskyldighet mot andra makens
barn är pliktig bidraga till underhållet för änkans barn i det förra giftet.
Gentemot dessa omständigheter, som tala för ett indragande av barnbidraget
vid änkans omgifte, kan såsom grund för ett motsatt förfarande åberopas, att
risken att förlora barnbidrag troligen i åtskilliga fall skulle medföra en stark
benägenhet hos änkor i förevarande situation att leva i fria förbindelser i
stället för att gifta om sig. Trots denna icke önskvärda konsekvens hava de
sakkunniga ansett sig böra föreslå, att då änka ingår nytt äktenskap, barnbidraget
indrages.
Såsom grund för bestämmelsen i fråga om barn till invalid kvinna hava
de sakkunniga framhållit, att barnbidrag enligt förslaget icke skulle utgå för
barn till invalid kvinna, som vore gift med arbetsför man.
Sedan modern avlidit, blir barnet enligt förslaget att betrakta som föräldralöst
barn och berättigat till det högre bidrag som enligt 5 § 1 mom.
förslaget till lag örn barnbidrag tillkommer sådant barn.
I yttrandena har statens inspektör för fattigvård och barnavård förklarat
sig anse, att någon form borde utfinnas, som berättigade styvbarn att efter
individuell prövning eller på annat sätt fortfarande uppbära barnbidrag.
Fattigvårdsstyrelserna i Malmö och Hälsingborg ha framför allt påpekat
olämpligheten av ifrågavarande bestämmelse för det fall, att barnen vöre utackorderade
och mannen icke hade möjlighet att mottaga dem i det nya
hemmet eller bekosta underhållsbidrag för dem samt yrkat, att bestämmelsen
måtte mildras.
Departementschefen har anfört:
Bestämmelsen att barnbidraget skall indragas, när kvinna, vars barn erhåller
dylikt bidrag, gifter sig, har naturligt nog mött en del kritik. Obestridligt
är att stadgandet örn makes underhållsskyldighet mot andra makens
barn ofta vållat slitningar och förvecklingar. Så länge emellertid denna
grundsats är gällande, torde den jämväl i en lagstiftning som den föreslagna
14
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
Utskottet.
böra iakttagas. Även om i åtskilliga fall det nödläge, som vållats av mannens
död, icke avsevärt förbättrats genom det nya giftermålet och det sålunda
med hänsyn härtill kunde synas befogat att låta barnbidraget fortfara,
skulle det dock framstå som en oegentlighet, örn barnbidrag utginge
till styvbarnen, medan makarnas egna barn, som ha lika stort behov därav,
icke erhålla bidrag. I fråga om barn till invalid kvinna betingas stadgandet
av att barnbidrag icke utgår till sådan kvinna, som är gift med arbetsför
man.
T motionen 11: 581 har yrkats, att 4 § 2 mom. sista stycket i förslaget till
lag om barnbidrag måtte erhålla följande lydelse:
Då kvinna, vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag, ingår äktenskap
med man, som icke är arbetsoförmögen, indrages barnbidraget, såvida
icke särskilda omständigheter giva vid handen, att det bör bibehållas. Avlider
barnens moder, utgår barnbidrag för barn, som vårdas av styvfadern,
allenast enligt § 5 mom. 2.
Enligt gällande lag har make, så länge äktenskapet består, underhållsskyldighet
mot andra makens barn, om vilka denne har vårdnaden. I anslutning
härtill skall enligt förslaget till lag om barnbidrag sådant bidrag
upphöra att utgå, då barnets moder gifter sig nied en man, som icke är arbetsoförmögen.
Med hänsyn till förstnämnda bestämmelse örn makes underhållsskyldighet
mot andra makens barn, finner sig utskottet icke kunna
tillstyrka bifall till det i ovan omförmälda motion framställda yrkandet örn
jämkning i nu ifrågavarande stadgande.
Motionärerna hava tillika hemställt, att därest moder till barn avlider, barnbidrag
för barn, som vårdas av styvfader, skall utgå enligt 5 § 2 mom. i förslaget
och sålunda ej med det högre belopp, förslaget tillerkänner föräldralöst
barn. Då emellertid makes underhållsskyldighet mot andra makens
barn är begränsad till tiden för äktenskapets bestånd och styvfadern sålunda
efter makans död lagligen icke är underhållsskyldig mot styvbarnen, synes
det enligt utskottets mening vara befogat att låta barnbidrag till dessa barn
utgå med det högre beloppet även örn barnen vårdas av styvfadern. Utskottet
kan sålunda ej heller i denna del tillstyrka bifall till motionen.
6 §.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle, därest barn hade inkomst, som ej
härrörde från dess eget arbete, den på barnet belöpande andelen av barnbidraget
minskas med nämnda inkomst. I fråga om föräldralöst barn gällde
dock, att, därest sådant barn hade inkomst, som ej härrörde från dess eget
arbete och som helt eller i mera väsentlig mån kunde anses täcka kostnaden
för dess uppehälle och uppfostran, barnbidrag antingen ej skulle utgå
eller ock nedsättas efter vad som funnes skäligt.
I sin motivering hade de sakkunniga ifrågasatt att begränsa ovannämnda
avdragsregel i fråga om sådana inkomster, som hade karaktär av pupillförsäkring,
periodiskt understöd och dylikt, för att icke eljest motverka benägenheten
hos enskilda att på dylikt sätt sörja för sina barns framtida uppehälle
och hos släktingar och vänner att understödja ensamställda barn. Gentemot
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
15
dessa i och för sig beaktansvärda synpunkter syntes dock de sakkunniga den
grundsatsen böra fasthållas, att det allmänna icke borde träda emellan i andra
fall än då det förefintliga behovet icke kunde tillgodoses på annat sätt, och
de sakkunniga hade därför icke ansett sig böra frångå den regeln, att ett barns
inkomst, som ej härrörde från dess eget arbete, skulle avdragas å den på detta
barn belöpande andelen av barnbidraget
Redogörelse för vad yttrandena innehålla rörande denna fråga återfinnes
å sid. 112 och 113 i propositionen.
Departementschefen har med hänsyn till den ringa praktiska betydelsen
av den ifrågasatta privilegieringen av vissa inkomster ansett önskemålen härom
icke böra föranleda någon ändring i de sakkunnigas förslag.
I motionen II: 582 har yrkats, att 6 § i förslaget till lag örn barnbidrag
måtte erhålla följande ändrade lydelse:
6 §.
1 mom. Har barn, som---dess eget arbete eller från pupillförsäkring
(jämförlig med den försäkring, vilken enligt 7 § lagen örn folkpensionering
berättigar till undantagande från inkomstberäkningen av ett årligt belopp
intill 300 kronor) till ett årligt belopp, ej överstigande halva det i 5 § 2 mom.
stadgade bidraget för ett barn och som helt---finnes skäligt.
2 mom. Inkomst, som jämlikt---örn folkpensionering.
Har barn, som---dess eget arbete eller från pupillförsäkring, som i
1 mom. sägs, skall den på detta barn —•--till barn.
De av motionären anförda synpunkterna kunna icke frånkännas visst berättigande.
Enligt utskottets mening föreligga emellertid icke tillräckliga
skäl för den i motionen ifrågasatta avvikelsen från Kungl. Maj :s förslag, varför
utskottet ej ansett sig böra tillstyrka motionen.
9 § 2 mom.
Detta stadgande saknar motsvarighet i Kungl. Maj:ts förslag.
I åtskilliga yttranden (sid. 80 och 81 i propositionen) lia efterlysts bestämmelser
om samarbete mellan olika kommunala myndigheter med hänsyn till
barnbidragen.
Departementschefen har icke ansett det lämpligt tillmötesgå kravet på särskilda
bestämmelser rörande formerna för ifrågavarande samarbete, innan
praxis givit anvisning på den lämpligaste av de olika möjligheter, som därutinnan
kunde ifrågakomma.
Utskottet har i den allmänna motiveringen betonat vikten av att samarbete
kommer till stånd mellan pensionsnämnd och barnavårdsnämnd vid behandlingen
av ärenden rörande barnbidrag. Departementschefen, som beaktat
behovet av en samverkan mellan olika hjälporgan, bär såsom sin mening
uttalat, att föreskrifter rörande formerna för ett dylikt samarbete icke
borde meddelas, förrän praxis givit anvisning på den lämpligaste av de
olika möjligheter, som kunde ifrågakomma. Enligt utskottets mening bör
emellertid genom en särskild bestämmelse framhållas vikten av att samarbete
mellan pensionsnämnd och barnavårdsnämnd kommer till stånd. Vid
Utskottet.
Utskottet.
16
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
Utskottet.
övervägandet av olika möjligheter att ordna en dylik samverkan har utskottet
ansett sig böra föreslå att, då ärende rörande barnbidrag skall förekomma
vid pensionsnämnds sammanträde, det åligger nämndens ordförande att,
såvitt möjligt i god tid före sammanträdet, därom underrätta ordföranden i
barnavårdsnämnden i den kommun, där barnet stadigvarande vistas. Denne
eller annan, av barnavårdsnämnden därtill utsedd ledamot, skall äga rätt
att vid handläggningen av ärende rörande barnbidrag deltaga i överläggningarna
men ej i besluten samt att få sin mening antecknad till protokollet. Utskottet
vill erinra att en liknande bestämmelse upptagits i de förslag till lag
om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. och om ändring i epidemilagen,
som genom proposition nr 40 framlagts för innevarande års riksdag.
10 §.
Som motivering till förevarande stadgande hava de sakkunniga anfört:
Den som är ett barns förmyndare, antingen det är en av föräldrarna eller
en särskilt förordnad person, har att förvalta barnets ekonomi och med tillgängliga
medel sörja för dess uppehälle och uppfostran. Det är då självfallet,
att barnbidrag i regel bör utbetalas till förmyndaren. Emellertid kan
det tydligen finnas fall, då en sådan åtgärd är mindre lämplig antingen på
grund av förhållanden, som sammanhänga med förmyndarens person, eller
av andra orsaker. För att skapa en utväg att undvika olägenheter av dylik
art hava de sakkunniga föreslagit, att utbetalning av barnbidragsbelopp icke
ovillkorligen skall behöva ske till förmyndaren utan att, om skäl därtill äro,
utbetalningen må kunna göras till barnavårdsnämnd eller annan. Beslut örn
sådan avvikelse från regeln om förmyndaren såsom betalningsmottagare skall
enligt förslaget fattas av pensionsstyrelsen, varigenom tillräckliga garantier
torde förefinnas för bestämmelsens behöriga handhavande. Den som sålunda
erhåller förfallna belopp skall givetvis utgiva dem för barnets räkning på
lämpligt sätt.
I yttrande av statens inspektör för fattigvård och barnavård har påpekats,
att oklarhet vidlådde förevarande stadgande därutinnan, att det ej franninge,
huruvida barnavårdsnämnd, om den medgåves rätt att uppbära barnbidrag,
kunde låta bidraget huvudsakligen komma föräldrarna till godo in natura,
då föräldrarna visade sig sakna förmåga att handha kontanter.
Departementschefen har icke uttalat sig i förevarande fråga.
I motionerna I: 330 och II: 583 har uppmärksamheten riktats på förevarande
spörsmål.
Med anledning av vad som anförts rörande detta stadgande, vill utskottet
som sin mening uttala att detsamma bör tolkas på det sätt, att såväl barnavårdsnämnden
som annan, till vilken enligt pensionsstyrelsens föreskrift utbetalning
av barnbidrag skall ske, äger rätt att, där så finnes lämpligt, använda
bidraget till anskaffande av för barnets räkning erforderliga förnödenheter.
II. Förslaget till lag om förskottering av underhållsbidrag till barn.
5 § 1 mom.
Departementschefen har ifråga örn förevarande stadgande anfört bl. a.:
Enligt de sakkunnigas förslag skulle inkomstberäkningen för fastställande
av rätten såväl till barnbidrag som till bidragsförskott ske efter samma grun
-
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
17
der som inkomstberäkningen för fastställande av rätten till tilläggspension.
Att samma regler böra gälla för inkomstberäkningen i fråga örn barnbidragen
som beträffande tilläggspensionerna synes lämpligt, helst som dessa understöd
skola handhavas av samma organ. Det synes emellertid ej vara nödvändigt,
att samma regler gälla för fastställandet av inkomsten, då det är fråga
om bidragsförskotten. Ur olika synpunkter är det önskvärt, att därvid så
enkel metod som möjligt användes för beräknandet av sökandens inkomst.
Mest ändamålsenligt torde det vara att såsom inkomst godtaga det senast
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet Denna inkomstuppskattning
blir visserligen schematisk framför allt såtillvida, som
vid prövning av ansökan örn bidragsförskott hänsyn icke kan tagas till ef ter
taxeringen inträffade förändringar i vederbörandes ekonomiska förhållanden.
Härvid bör emellertid ihågkommas, att då bidragsförskott endast beviljas
för ett år i sänder, årlig omprövning i nämnda hänseende kommer att
äga rum.
Sorn i den allmänna motiveringen omförmälts bar den för rätten till bidragsförskott
avgörande inkomstgränsen sänkts till samma belopp som föreslagits
i fråga om barnbidragen. När emellertid inkomstgränsen för rätten
till bidragsförskott sålunda sänkes, måste man taga hänsyn till den stora
gruppen kvinnliga yrkesutövare, vilkas lön huvudsakligen utgår i form av
naturaförmåner. Dessa kvinnor kunna vanligen icke ha sitt barn hos sig
utan måste utackordera detsamma. Kontantlönen räcker emellertid sällan
till för att betala fosterlegan för barnet. Då löneförmånerna för denna
kategori mödrar emellertid taxeras till tämligen högt belopp, skulle med
den nu föreslagna låga inkomstgränsen ett stort antal av dessa mödrar, som
vore i behov av samhällets stöd för beredande av uppehälle och uppfostran
åt sina barn, uteslutas från rätt till bidragsförskott eller få vidkännas avsevärd
minskning av sådant förskott. Till motverkande av denna följd a\
inkomstgränsens sänkning föreslås, att värdet av förmån, bestående av fri
kost och fri bostad, vid inkomstens beräkning icke må uppskattas till högre
belopp än, i ortsgrupp 1 200 kronor, i ortsgrupp 2 300 kronor samt i ortsgrupp
3 400 kronor.
I motionerna I: 331 och II: 584 har yrkats att, därest riksdagen bifölle nu
ifrågavarande lagförslag, 5 § i förslaget måtte erhålla följande lydelse:
5 §■
1 mom. Inkomst, som enligt 4 § skall läggas till grund för beräknande av
bidragsförskott, uppskattas enligt de grunder, som angivas i 7 § lagen örn
folkpensionering. Härvid skall---i ortsgrupp 3.
2 mom. Har barn---nämnda inkomst.
Ehuru den föreslagna bestämmelsen kan inge vissa betänkligheter, har utskottet
likväl ansett övervägande skäl tala för att stadgandet lämnas utan
erinran. Skulle erfarenheterna vid lagtillämpningen giva vid handen, att
bestämmelsen erhållit en mindre tillfredsställande utformning, böra statsmakterna
givetvis taga ifrågavarande spörsmål under omprövning. Med
anledning av andra punkten i momentet vill utskottet emellertid lramhålla,
alt enligt utskottets mening särskilda föreskrifter böra meddelas eller åtgärder
eljest vidtagas med syfte att underlätta tillämpningen av denna bestämmelse.
Särskild uppmärksamhet torde böra ägnas ifrågavarande stadgande
vid utarbetandet av formulär till ansökning enligt 6 § samt anvisningar
till sådant formulär. Sålunda kunde exempelvis i nämnda anvisningar
omnämnas möjligheten för barnavårdsnämnden alt efter sökandens
medgivande taga del av dennes självdeklaration för vinnande av en säkrare
uppfattning örn sökandens ekonomiska förhållande!!.
Bihang lill riksdagens protokoll 19H7. ö samt. 2 avd. Nr 1.
Utskottet.
2
18
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
Utskottet.
Utskottet.
21 §.
Utskottet vill framhålla, att lämpliga formulär böra fastställas för i detta
stadgande omförmälda ansökningar och övriga handlingar.
lil. Förslaget till lag om kommunala pensionstillskott m. m.
Utskottet har vid granskning av förevarande förslag icke funnit anledning
till någon erinran, varför utskottet får tillstyrka förslaget.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad i del föregående anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen, med förklarande att det i propositionen
framlagda förslaget till lag om barnbidrag icke kunnat i oförändrat
skick antagas, måtte för sin del antaga följande
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Lag
om barnbidrag.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
I de fall, som nedan i denna lag angivas, skall av allmänna medel särskilt
bidrag (barnbidrag) utgå till uppehälle och uppfostran åt barn, vars föräldrar,
adoptivföräldrar, fader, adoptant eller adoptants make avlidit, eller vars
fader, styvfader, moder, adoptant eller adoptants make är arbetsoförmögen.
För barn, som är adopterat, utgår barnbidrag allenast därest barnet i sin
egenskap av adoptivbarn enligt 4 § är berättigat till sådant bidrag.
Såsom arbetsoförmögen anses i denna lag den, som på grund av varaktig
oförmåga till arbete är berättigad till folkpension enligt lagen örn folkpensionering.
2 §.
Rätt till barnbidrag tillkommer endast barn, som är svensk medborgare
och stadigvarande vistas här i riket; dock äger Konungen, under förutsättning
av ömsesidighet, träffa överenskommelse med främmande stat i fråga
om tillämpning av denna lag å dess undersåtar.
Barnbidrag utgår icke för längre tid än till och med den månad, under
vilken barnet fyller sexton år.
3 §•
Ärenden rörande barnbidrag handläggas av pensionsstyrelsen och pensionsnämnderna.
4 §•
1 mom. Barnbidrag utgår, där ej annat följer av vad eljest i denna lag
stadgas, för barn, vars föräldrar eller, då barnet adopterats, vars adoptant
eller adoptivföräldrar avlidit. Har någon adopterat sin makes barn, utgår
barnbidrag enligt detta moment dock först då båda makarna avlidit.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
19
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
2 mom. Barnbidrag utgår jämväl, där ej annat följer av vad eljest i denna
lag stadgas,
för barn, vars fader avlidit, samt för adoptivbarn till makar och hustruns
före eller under äktenskapet antagna adoptivbarn, då mannen avlidit;
för barn och adoptivbarn till makar, då mannen är arbetsoförmögen;
för arbetsoförmögen änklings barn och adoptivbarn i äktenskapet med
den avlidna hustrun; samt
för arbetsoförmögen frånskild makes barn och adoptivbarn i det upplösta
äktenskapet, då denne har vårdnaden om barnet.
Har i annat fall än i första stycket sägs hustru till arbetsoförmögen man
barn eller adoptivbarn, som står under hennes vårdnad, eller har arbetsoförmögen
man, ogift kvinna, änka eller frånskild hustru annat adoptivbarn än
förut sagts, eller har arbetsoförmögen ogift kvinna, änka eller frånskild hustru
barn utom äktenskap, som står under hennes vårdnad, skall, där ej annat
följer av vad eljest i denna lag sägs, barnbidrag utgå jämväl för sådant
barn.
Barnbidrag för adoptivbarn till arbetsoförmögen utgår icke, där adoptionen
skett senare än två år före den dag, då den arbetsoförmögne i anledning
av arbetsoförmågan gjort ansökning, som medfört folkpension, såvida ej på
grund av särskilda omständigheter barnbidrag finnes böra utgå, oaktat adoptionen
skett senare än nu sagts.
Då kvinna, vars barn eller adoptivbarn erhåller barnbidrag, ingår äktenskap
med man, som icke är arbetsoförmögen, indrages barnbidraget.
5 §.
1 mom. Barnbidrag enligt 4 § 1 morn. utgår, där ej nedan annorlunda
stadgas, med följande årliga belopp, nämligen 300 kronor i ortsgrupp 1,
360 kronor i ortsgrupp 2 och 420 kronor i ortsgrupp 3.
Barnbidraget utgår efter den i lagen örn folkpensionering avsedda ortsgrupp,
dit den ort hänförts, å vilken barnet stadigvarande vistas; dock att
efter flyttning till ort i dyrare ortsgrupp barnet skall hava tillhört sådan
ortsgrupp tre år, innan barnbidrag må utgå enligt de för denna gällande
reglerna, såvida icke på grund av omständigheterna prövas skäligt i särskilt
fall medgiva undantag.
2 mom. Barnbidrag enligt 4 § 2 mom. utgår, där ej nedan annorlunda
stadgas, med följande årliga belopp i nedan angivna ortsgrupper:
Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 2 Ortsgrupp 3
för ett barn................................. 240 kr. 300 kr. 360 kr
» två » 420 » 525 » 630 »
» tre » 600 * 750 » 900 »
och för varje barn däröver ytterligare......... 120 » 150 » 180 »
överstiger moderns eller den arbetsoförmögnes årsinkomst 600 kronor i
ortsgrupp 1, 800 kronor i ortsgrupp 2 och 1,000 kronor i ortsgrupp 3, eller
20
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
har den arbetsoförmögne, därest han är gift, tillsammans med sin hustru
en årsinkomst överstigande 900 kronor i ortsgrupp 1, 1,125 kronor i ortsgrupp
2 och 1,350 kronor i ortsgrupp 3, minskas barnbidraget med sju tiondelar av
årsinkomsten, i vad den överstiger sagda belopp.
Barnbidrag, varom förmäles i detta moment, utgår efter den i lagen om
folkpensionering avsedda ortsgrupp, dit den ort hänförts, å vilken modern
eller den arbetsoförmögne senast blivit mantalsskriven. Finnes ej sådan
mantalsskrivningsort, utgår barnbidraget efter den ortsgrupp, dit den ort hänförts,
å vilken barnet stadigvarande vistas, eller, då modern eller den arbetsoförmögne
har flera barn och dessa stadigvarande vistas å orter, som hänförts
till olika ortsgrupper, efter den billigaste av dessa. Moder, arbetsoförmögen
eller barn, som flyttat till ort i dyrare ortsgrupp, skall dock hava
tillhört sådan ortsgrupp tre år, innan barnbidrag må utgå enligt de för denna
gällande reglerna, såvida icke på grund av omständigheterna prövas skäligt
i särskilt fall medgiva undantag.
Vistas barn stadigvarande å ort, som tillhör billigare ortsgrupp än moderns
eller den arbetsoförmögnes mantalsskrivningsort, skall på detta barn
belöpande andel av barnbidrag med hänsyn därtill nedsättas.
3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre ortsgrupp,
jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen om folkpensionering förordnat
örn förhöjning av tilläggspension till pensionstagare, vilken är mantalsskriven
inom visst intill gränsen liggande område, äger Konungen på därom av vederbörande
kommun gjord framställning förordna, att barnbidrag, som beräknas
med hänsyn till mantalsskrivning eller vistelse inom området, skall
förhöjas med hälften av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, vartill
bidraget skulle uppgå, om mantalsskrivningen skett eller vistelsen ägt rum å
orten i den högre ortsgruppen, samt å andra sidan det belopp, vartill bidraget
uppgår å orten i den lägre ortsgruppen.
Vad i 1 mom. andra stycket, 2 mom. tredje stycket sista punkten samt 7 §
andra stycket och fjärde stycket tredje punkten stadgas angående barnbidrag
ävensom vad i 6 § 3 mom. tredje stycket lagen om folkpensionering
stadgas angående pensionsförhöjning skall äga motsvarande tillämpning å
förhöjning, som avses i detta moment.
4 morn. För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två
år, ökas barnbidraget med ett årligt belopp av 60 kronor.
6 §•
1 mom. Har barn, som avses i 4 § 1 morn., inkomst, som ej härrör från
dess eget arbete och som helt eller i mera väsentlig mån kan anses täcka
kostnaden för dess uppehälle och uppfostran, skall barnbidrag till sådant
barn antingen ej utgå eller ock nedsättas efter vad som finnes skäligt.
2 mom. Inkomst, som jämlikt 5 § 2 mom. andra stycket skall läggas till
grund för beräknande av barnbidrag enligt 4 § 2 morn., uppskattas i överensstämmelse
med de grunder, som angivas i 7 § lagen örn folkpensionering.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
21
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Har barn, som avses i 4 § 2 morn., inkomst, som ej härrör fran dess eget
arbete, skall den på detta barn belöpande andelen av barnbidraget minskas
med nämnda inkomst. Vid uppskattning av sådan inkomst, som nu sagts,
skall avkastning av fastighet och kapital höjas med 3 procent av det belopp,
varmed sammanlagda behållna värdet av fastighet och kapital ma överstiga
2,000 kronor. Såsom inkomst skall jämväl räknas bidragsförskott, vartill
barnet må vara berättigat enligt lagen örn förskottering av underhållsbidrag
till barn.
7 §•
Har inkomst, efter vilken barnbidrag blivit bestämt, sedermera ökats till
sådant belopp, att rätt till barnbidrag ej längre föreligger, indrages barnbidraget.
Sker eljest mera väsentlig ändring i den inkomst, efter vilken barnbidrag
blivit bestämt, må barnbidraget i enlighet därmed ökas eller minskas.
Flyttar barn, moder eller arbetsoförmögen, vars vistelse- eller mantalsskrivningsort
ligger till grund för beräkningen av barnbidrag, till ort i annan
ortsgrupp, eller överföres den ort, där vederbörande vistas eller är mantalsskriven,
till annan ortsgrupp, skall barnbidraget jämkas eller bortfalla
enligt reglerna för den senare ortsgruppen; dock att efter flyttning till ort i
dyrare ortsgrupp höjning av barnbidraget må ske endast efter ansökan och
med tillämpning av vad i 5 § 1 mom. andra stycket eller 2 mom. tredje stycket
sista punkten stadgats.
Befinnes barn, för vilket barnbidrag utgår, icke vidare vara svensk medborgare
eller stadigvarande vistas här i riket, skall barnbidraget indragas,
såvida icke detta med hänsyn till omständigheterna prövas oskäligt.
Den, för vars eget eller hustrus barn eller adoptivbarn utgår barnbidrag,
är pliktig att vid väsentlig förbättring i sina egna, hustruns eller barnets ekonomiska
förhållanden utan oskäligt dröjsmål anmäla detta till pensionsnämndens
ordförande i det pensionsdistrikt, där han senast blivit mantalsskriven,
eller, om han icke är mantalsskriven i riket, till pensionsnämndens ordförande
i det pensionsdistrikt, där barnet stadigvarande vistas. Har barn särskilt förordnad
förmyndare, åligger det denne att göra sadan anmälan vid väsentlig
förbättring i barnets ekonomiska förhållanden. Enahanda anmälningsskyldighet,
som nyss sagts, åligger barnets moder, den arbetsoförmögne eller förmyndaren,
örn modern eller den arbetsoförmögne mantalsskrives a annan
ort än tillförne och denna ort räknas till billigare ortsgrupp än den förra
mantalsskrivningsorten, eller örn barnet flyttar till ort, som tillhör billigare
ortsgrupp. Har kvinna, vars barn eller adoptivbarn åtnjuter barnbidrag,
ingått äktenskap, åligger henne jämväl anmälningsskyldighet som nyss sagts.
8 §•
Har moder eller arbetsoförmögen utan vederlag eller mot uppenbarligen
otillräckligt vederlag avhänt sig eller barnet egendom i sådan myckenhet, att
avhändelsen avsevärt inverkar vid beräkning av barnbidrag, ehuru det bort
22 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
förutses, att avhändelsen skulle föranleda behov av dylikt bidrag, eller har
särskilt förordnad förmyndare låtit sådant förfarande komma sig till last med
avseende å myndlingens egendom, eller
har oriktig uppgift av beskaffenhet att påverka rätten till barnbidrag åberopats,
ehuru skäligen kunnat fordras att uppgiften varit riktig,
skall ansökning om barnbidrag avslås eller redan beviljat barnbidrag indragas;
dock att, där annat ej finnes påkallat, viss tid skall bestämmas, efter vars
förlopp den omständighet, som föranlett beslutet, icke skall utgöra hinder mot
bifall till ansökning om barnbidrag.
Har i 7 § fjärde stycket föreskriven anmälningsskyldighet försummats, må,
örn försummelsen inverkat på rätten till barnbidrag eller beloppet därav och
försummelsen icke kan anses ursäktlig, barnbidraget indragas som ovan
stadgats.
9 §•
Ansökning örn barnbidrag enligt 4 §
1 mom. göres av barnets förmyndare
hos pensionsnämndens ordförande i
det pensionsdistrikt, där den sist avlidne
av barnets föräldrar eller, om
barnet varit adopterat, där adoptanten
eller den sist avlidne av adoptivföräldrarna
senast varit mantalsskriven.
Ansökning om barnbidrag enligt 4 §
2 mom. göres av barnets förmyndare
hos pensionsnämndens ordförande i
det pensionsdistrikt, där barnets moder
eller, då fråga är om barn eller
adoptivbarn till arbetsoförmögen
man, där denne senast blivit mantalsskriven.
Finnes ej mantalsskrivningsort, som
förut i denna paragraf sägs, skall
ansökning göras hos pensionsnämndens
ordförande i det pensionsdistrikt,
där barnet stadigvarande
vistas.
Om ansökning och dess behandling
samt om minskning eller indragning
av barnbidrag skall i tillämpliga delar
gälla vad som stadgas i 28—32
§§ lagen örn folkpensionering i fråga
örn tilläggspension. Föreskrifterna i
9 §.
1 mom. Ansökning om barnbidrag
enligt 4 § 1 mom. göres av barnets
förmyndare hos pensionsnämndens
ordförande i det pensionsdistrikt, dälden
sist avlidne av barnets föräldrar,
eller, örn barnet varit adopterat, där
adoptanten eller den sist avlidne av
adoptivföräldrarna senast varit mantalsskriven.
Ansökning om barnbidrag enligt 4 §
2 mom. göres av barnets förmyndare
hos pensionsnämndens ordförande i
det pensionsdistrikt, där barnets moder
eller, då fråga är om barn eller
adoptivbarn till arbetsoförmögen
man, där denne senast blivit mantalsskriven.
Finnes ej mantalsskrivningsort, som
förut i denna paragraf sägs, skall
ansökning göras hos pensionsnämndens
ordförande i det pensionsdistrikt,
där barnet stadigvarande
vistas.
Örn ansökning och dess behandling
samt om minskning eller indragning
av barnbidrag skall i tillämpliga delar
gälla vad som stadgas i 28—32
§§ lagen om folkpensionering i fråga
örn tilläggspension. Föreskriftelma i
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
23
(Kungl. May.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
33 och 34 §§ nämnda lag skola äga 33 och 34 §§ nämnda lag skola äga
motsvarande tillämpning beträffande motsvarande tillämpning beträffande
barnbidrag. barnbidrag.
2 mom. Då ärende rörande barnbidrag
skall förekomma vid pensionsnämnds
sammanträde, åligger det
nämndens ordförande att, såvitt möjligt
i god tid före sammanträdet, därom
underrätta ordföranden i barnavårdsnämnden
i den kommun, där
barnet stadigvarande vistas; och äger
denne eller annan, av barnavårdsnämnden
därtill utsedd ledamot rått
att vid handläggningen av sådant
ärende deltaga i överläggningarna
men ej i besluten samt att få sin mening
antecknad till protokollet.
10 §.
Barnbidrag utbetalas till barnets förmyndare; dock må, örn särskilda skäl
därtill äro, pensionsstyrelsen föreskriva, att utbetalning skall ske till barnavårdsnämnd
eller annan, med skyldighet för den, som sålunda erhåller förfallna
belopp, att utlämna dessa i den ordning, som prövas vara för barnet
mest gagneligt.
11 §•
Har kommun, sedan ansökning örn barnbidrag gjorts, förskotterat sådant
bidrag, äger kommunen uppbära det först till betalning förfallande beloppet,
i vad detsamma hänför sig till tid, för vilken förskott utgivits, och därav tillgodogöra
sig förskottet.
12 §.
Barnbidrag utgår icke för tid, under vilken barn är intaget å allmän uppfostringsanstalt
eller straffanstalt.
Barnbidrag, som belöper å tid, under vilken barn är omhändertaget för
skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på allmän bekostnad vårdas å anstalt
i andra fall än förut i denna paragraf avses, utbetalas till det kommunala
organ, som svarar för vårdkostnaden. Av vad sålunda utbetalas
må nämnda kostnad täckas, varvid densamma skall beräknas efter de grunder,
som angivas i 51 § lagen örn fattigvården.
13 §.
Rätt till barnbidrag kan ej överlåtas och må förty icke tagas i mät för
gäld.
24
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
14 §.
Kostnaderna för barnbidrag bestridas av staten och av kommunerna.
Varje kommun tillskjuter i nästföljande stycke föreskriven andel i kostnaderna
för barnbidrag till barn, som efter prövning av dess pensionsnämnd
förklarats äga rätt till sådant bidrag; dock att, där barnbidrag blivit ökat,
den kommun, vars pensionsnämnd prövat ärendet rörande ökningen, skall
tillskjuta nämnda andel av ökningen. Är pensionsnämnd gemensam för två
eller flera kommuner, avgöres dessa kommuner emellan frågan örn betalningsskyldigheten
med hänsyn till vederbörandes mantalsskrivningsort eller,
där sådan ej finnes, vistelseort vid det tillfälle, då barnbidraget eller ökningen
söktes. Minskas barnbidrag, till vilket två eller flera kommuner lämna
tillskott, skola dessa kommuners andelar i återstående belopp bestämmas
efter förhållandet mellan deras förutvarande tillskott. Varje kommuns tillskott
uträknas av pensionsstyrelsen.
I föregående stycke nämnd andel i kostnaden för barnbidrag eller ökning
därav skall utgöra:
för orter tillhörande ortsgrupp 1 en åttondel;
för orter tillhörande ortsgrupp 2 en femtedel;
för orter tillhörande ortsgrupp 3 en fjärdedel; dock att, därest Stockholm
eller Göteborg hänföres till denna ortsgrupp, stadens andel skall utgöra tre
tiondelar.
Återstående kostnad bestrides av staten.
15 §.
Vad i denna lag sägs örn moder till barn skall, då fråga är om adoptivbarn
till makar eller hustru, avse hustrun.
16 §.
De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga
för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.
Har pensionstillägg, som avses i lagen den 1937 (nr ) angående
upphävande av 43 § lagen den 28 juni 1935 (nr 434) örn folkpensionering,
utbetalats för tid, för vilken barnbidrag bestämmes skola utgå, skall barnbidraget
minskas med belopp, motsvarande det sålunda utbetalade pensionstillägget.
B) att riksdagen måtte antaga Kungl. Maj:ts i propositionen
framlagda, nedan intagna förslag till
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
25
;i) Lag
om förskottering av underhållsbidrag till barn.
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Barn, vars fader enligt rättens beslut eller skriftligt, av två personer bevittnat
avtal är pliktig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet
utgiva underhållsbidrag till barnet, äger att, sedan förfallodag för bidraget
förflutit utan att bidraget guldits, med belopp och under villkor som nedan
sägs av allmänna medel erhålla förskott å bidraget (bidragsförskott).
Vad sålunda stadgats skall icke äga tillämpning i fråga örn barn, vars
moder sammanbor med barnets fader.
2 §.
Rätt till bidragsförskott tillkommer endast barn, som är svensk medborgare
och stadigvarande vistas här i riket; dock äger Konungen, under förutsättning
av ömsesidighet, träffa överenskommelse med främmande stat i fråga
om tillämpning av denna lag å dess undersåtar.
Bidragsförskott utgår icke för längre tid än till och med den månad, under
vilken barnet fyller sexton år.
3 §.
Bidragsförskott beviljas av barnavårdsnämnden i den kommun, där barnets
moder senast blivit mantalsskriven eller, om sådan mantalsskrivningsort
ej finnes, den kommun, där barnet stadigvarande vistas.
4 §•
1 mom. Bidragsförskott utgår, där ej nedan annorlunda stadgas, med
ett årligt belopp av 240 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp 2 och
360 kronor i ortsgrupp 3 eller, där moder har vårdnaden om två eller flera
till bidragsförskott berättigade barn, med följande årliga belopp i nedan angivna
ortsgrupper:
Ortsgrupp 1 Ortsgrupp 2 Ortsgrupp 3
för två barn........................ 420 kronor 525 kronor 630 kronor
för tre barn........................ 600 » 750 » 900 >
och för varje barn däröver ytterligare.. 120 » 150 » 180 »
För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas
bidragsförskottet med ett årligt belopp av 60 kronor.
Överstiger moderns årsinkomst 600 kronor i ortsgrupp 1, 800 kronor i
ortsgrupp 2 och 1,000 kronor i ortsgrupp 3, eller har modern, därest hon är
gift, tillsammans med sin make en årsinkomst överstigande 900 kronor i orts
-
26
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
grupp 1, 1,125 kronor i ortsgrupp 2 och 1,350 kronor i ortsgrupp 3, minskas
bidragsförskottet med sju tiondelar av årsinkomsten, i vad den överstiger
sagda belopp. Hava makar som nyss sagts alt försörja barn under sexton år,
som icke är berättigat till vare sig barnbidrag enligt vad därom särskilt stadgas
eller bidragsförskott, skall det för vederbörande ortsgrupp sist angivna
inkomstbeloppet ökas med 100 kronor för varje sådant barn.
2 mom. Bidragsförskott utgår efter den i lagen örn folkpensionering avsedda
ortsgrupp, dit den ort hänförts, å vilken modern senast blivit mantalsskriven.
Finnes ej sådan mantalsskrivningsort, utgår bidragsförskottet efter
den ortsgrupp, dit den ort hänförts, å vilken barnet stadigvarande vistas, eller,
då modern har vårdnaden örn flera till bidragsförskott berättigade barn och
dessa vistas å orter, som hänförts till olika ortsgrupper, efter den billigaste
av dessa. Moder eller barn, som flyttat till ort i dyrare ortsgrupp, skall dock
hava tillhört sådan ortsgrupp tre år, innan bidragsförskott må utgå enligt de
för denna gällande reglerna, såvida icke på grund av omständigheterna prövas
skäligt i särskilt fall medgiva undantag.
Vistas barn stadigvarande å ort, som tillhör billigare ortsgrupp än moderns
mantalsskrivningsort, skall på detta barn belöpande andel av bidragsförskott
med hänsyn därtill nedsättas.
3 mom. Där Konungen i fråga örn ort, vilken gränsar till ort i högre
ortsgrupp, jämlikt 6 § 3 mom. första stycket lagen om folkpensionering
förordnat om förhöjning av tilläggspension till pensionstagare,
vilken är mantalsskriven inom visst intill gränsen liggande område,
äger Konungen på därom av vederbörande kommun gjord framställning
förordna, att bidragsförskott, som beräknas med hänsyn till mantalsskrivning
eller vistelse inom området, skall förhöjas med hälften av skillnaden
mellan å ena sidan det belopp, vartill bidragsförskottet skulle uppgå, om
mantalsskrivningen skett eller vistelsen ägt rum å orten i den högre ortsgruppen,
samt å andra sidan det belopp, vartill bidragsförskottet uppgår å orten i
den lägre ortsgruppen.
Vad i 2 mom. första stycket sista punkten stadgas angående bidragsförskott
ävensom vad i 6 § 3 mom. tredje stycket lagen örn folkpensionering
stadgas angående pensionsförhöjning skall äga motsvarande tillämpning å
förhöjning, som avses i detta moment.
U mom. Bidragsförskott må icke utgå med högre belopp än barnets fader
enligt rättens beslut eller avtal är skyldig att utgiva till barnets underhåll.
Har underhållsbidrag delvis erlagts, skall det först till betalning förfallna
bidragsförskottet minskas med det sålunda erlagda beloppet.
Bidragsförskott skall icke utgå, därest beloppet av detsamma icke uppgår
till 60 kronor för år räknat.
5 §■
1 mom. Såsom inkomst, vilken enligt 4 § skall läggas till grund för beräknande
av bidragsförskott, anses det för vederbörande senast till statlig
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
27
inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. Härvid skall emellertid
iakttagas, att därest i detta belopp inräknats värdet av fri kost och fri
lastad, sammanlagda värdet av dessa förmåner icke må vid inkomstens beräkning
uppskattas högre än till 200 kronor i ortsgrupp 1, 300 kronor i ortsgrupp
2 och 400 kronor i ortsgrupp 3.
2 mom. Har barn inkomst, som ej härrör från dess eget arbete, skall den
på detta barn belöpande andelen av bidragsförskottet minskas med nämnda
inkomst.
6 §.
Ansökning om bidragsförskott göres hos ordföranden i vederbörande barnavårdsnämnd
av barnets moder eller, där särskilt förordnad förmyndare finnes,
av denne. I fråga om barn utom äktenskap må ansökning göras jämväl
av barnavårdsmannen.
Ansökning, som avfattas enligt fastställt formulär, skall innehålla nödiga
upplysningar för utredande av barnets rätt till bidragsförskott ävensom en av
sökanden på heder och samvete avgiven förklaring, att de lämnade upplysningarna
äro med sanningen överensstämmande. Är sökanden ur stånd att
själv avgiva sådan förklaring, skall riktigheten av upplysningarna intygas av
två trovärdiga, med barnets och moderns förhållanden förtrogna personer.
Vid ansökningen skola fogas prästbevis enligt fastställt formulär ävensom i
huvudskrift eller styrkt avskrift rättens beslut eller avtal som i 1 § sägs, därest
dessa handlingar icke annorledes äro tillgängliga för barnavårdsnämnden.
7 §•
Sedan bidragsförskott sökts, skall, därest den underhållsskyldiges postadress
är känd eller kan utrönas, omedelbart med allmänna posten till honom
avsändas meddelande om ansökningen med föreläggande att inom viss kort
tid muntligen eller skriftligen yttra sig med anledning av densamma.
8 §•
Bidragsförskott må ej beviljas, där den underhållsskyldige betalar förfallet
belopp och tillika antingen ställer av barnavårdsnämnden godkänd pant eller
borgen för underhållsskyldighetens fullgörande under tid, som barnavårdsnämnden
finner skälig, eller visar sannolika skäl att han skall fullgöra sin
underhållsskyldighet.
9 §•
Bidragsförskott beviljas varje gång för ett år, där ej rätten till förskott
upphör tidigare, samt utgår ej för längre tid tillbaka än två månader före den
månad, under vilken förskottet söktes.
För tid, under vilken barn är intaget å allmän uppfostringsanstalt eller
straffanstalt, utgår icke bidragsförskott.
28
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Bidragsförskott, som belöper å tid, under vilken barn är omhändertaget för
skyddsuppfostran eller samhällsvård eller på allmän bekostnad vårdas å anstalt
i andra fall än förut i denna paragraf avses, utbetalas till det kommunala
organ, som svarar för vårdkostnaden. Av vad sålunda utbetalas må
nämnda kostnad täckas, varvid densamma skall beräknas efter de grunder,
som angivas i 51 § lagen om fattigvården.
10 §.
Sedan bidragsförskott beviljats, skall, därest den underhållsskyldiges postadress
är känd eller kan utrönas, genom rekommenderat brev eller eljest
bevisligen tillställas honom skriftligt meddelande härom, därvid underrättelse
tillika skall lämnas örn stadgandet i 18 § sista punkten.
11 §■
Bidragsförskott utbetalas månadsvis och må, förutom i det fall, som
avses i 9 § tredje stycket, lyftas av barnets moder eller, där särskilt förordnad
förmyndare finnes, av denne; dock äger barnavårdsnämnden, därest
barnet vistas hos annan än modern eller förmyndaren, att, då särskilda skäl
därtill äro, förordna, att bidragsförskott skall utbetalas till den, hos vilken
barnet vistas, eller till annan lämplig person.
Belopp, som ej lyftats inom tre månader efter den månad, under vilken detsamma
förfallit till betalning, vare förverkat.
12 §.
Befinnes barn, för vilket bidragsförskott utgår, icke vidare vara svensk
medborgare eller stadigvarande vistas här i riket, skall förskottet indragas,
såvida icke detta med hänsyn till omständigheterna prövas oskäligt.
13 §.
Har moder utan vederlag eller mot uppenbarligen otillräckligt vederlag
avhänt sig eller barnet egendom i sådan myckenhet, att avhändelsen avsevärt
inverkar vid beräkning av bidragsförskott, ehuru hon bort förutse, att
avhändelsen skulle föranleda behov av dylikt förskott, eller har särskilt förordnad
förmyndare låtit sådant förfarande komma sig till last med avseende
å myndlingens egendom, eller
har i fråga om moderns eller barnets inkomst eller egendom eller eljest
åberopats oriktig uppgift av beskaffenhet att påverka rätten till bidragsförskott,
ehuru skäligen kunnat fordras att uppgiften varit riktig,
skall ansökning om bidragsförskott avslås eller redan beviljat förskott indragas;
dock att, där annat ej finnes påkallat, viss tid skall bestämmas,
efter vars förlopp den omständighet, som föranlett beslutet, icke skall utgöra
hinder mot bifall till ansökning örn bidragsförskott.
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
29
14 §.
Hava förfallna underhållsbidrag guldits, och ställer den underhållsskyldige
pant eller borgen, som i 8 § sägs, eller visar sannolika skäl, att han
skall fullgöra sin underhållsskyldighet, skall bidragsförskott upphöra att
utgå.
Sedan underhållsskyldigheten upphört, skall bidragsförskott ej vidare utgå.
15 §.
Barnavårdsnämnden har att noga vaka över att bidragsförskott kommer
barnet till godo.
16 §.
Rätt till bidragsförskott kan ej överlåtas och må förty icke tagas i mät
för gäld.
17 §.
För lämnat bidragsförskott inträder den barnavårdsnämnd, som utgivit
förskottet, å vederbörande kommuns vägnar i barnets rätt till underhållsbidrag
gentemot fadern.
Rätten att återkräva bidragsförskott må av barnavårdsnämnden eftergivas,
där den underhållsskyldige genom att återbetala förskottet eller någon
del därav kan antagas komma att sakna nödiga medel till underhåll för
sig och de sina.
18 §.
Sedan den underhållsskyldige erhållit meddelande, som i 10 § sägs, har
han att, så länge bidragsförskott utgår, till barnavårdsnämnden erlägga å
förskottet belöpande andel av underhållsbidragen, allt eftersom dessa förfalla
till betalning. Gentemot barnavårdsnämnden må icke åberopas betalning
av underhållsbidrag, som erlagts annorledes än nu sagts.
19 §.
Barnavårdsnämnden bör bereda modern eller annan, som äger föra talan
för barnet, tillfälle att i samband med återkrävandet av bidragsförskott utkräva
den del av oguldna underhållsbidrag, som må överskjuta bidragsförskottets
belopp.
20 §.
Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas
av den underhållsskyldige, till tre fjärdedelar av statsverket och till en
fjärdedel av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet.
30
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
21 §.
Gottgörelse av statsverket för utgivna bidragsförskott sökes av barnavårdsnämnden
hos länsstyrelsen. Ansökning, avseende nämndens kostnader
under visst kalenderår, skall göras före utgången av kalenderåret näst efter
det, då förskottet utgivits, där ej länsstyrelsen dessförinnan medgivit, att
i fråga om förskott för visst barn ansökning må göras senare.
Vid ansökningen skola fogas följande handlingar:
a) uppgift beträffande varje barn om namn, födelsedag och vistelseort
samt föräldrarnas namn och vistelseort;
b) specificerad uppgift å nämndens kostnader för bidragsförskott med angivande
särskilt för varje barn av förskottets belopp och tidpunkten för
dess utbetalande; där uppgiften ej åtföljes av behöriga verifikationer, skall
den vara till riktigheten styrkt av ordföranden och annan ledamot i nämnden
eller, då kassaförvaltare finnes, av denne jämte ytterligare en ledamot;
c) fullständig redogörelse för barnens och deras föräldrars ekonomiska
ställning; samt
d) redogörelse för de åtgärder, som vidtagits för bidragsförskottens återkrävande,
jämte härutinnan meddelade utslag eller beslut ävensom, i fall där
tvångsmedel mot den underhållsskyldige icke anlitats, uppgift om anledningen
härtill.
De under c) och d) omförmälda redogörelserna skola vara till riktigheten
styrkta av barnavårdsnämndens ordförande.
Sedan länsstyrelsen granskat ansökningen samt genom sökanden införskaffat
eller själv låtit införskaffa den ytterligare utredning, som må vara
behövlig, har länsstyrelsen att meddela beslut i ärendet samt att utanordna
beviljat belopp.
22 §.
Har barnavårdsnämnden, efter det nämnden mottagit gottgörelse av statsverket
för bidragsförskott, av den underhållsskyldige uppburit ersättning
för förskottet, åligger det nämnden att i samband med den ansökning örn sådan
gottgörelse, som näst därefter göres, till statsverket redovisa tre fjärdedelar
av den uppburna ersättningen.
23 §.
Har barnets moder ingått äktenskap med annan än barnets fader, skall,
därest fadern avlidit, vad i denna lag sägs om fader gälla maken.
Hava makar eller någon av dem adoptivbarn, skall vid tillämpningen av
denna lag med barnets fader avses mannen och med barnets moder hustrun.
24 §.
över barnavårdsnämnds beslut i ärende rörande beviljande eller indragning
av bidragsförskott eller rörande eftergivande av rätten att återkräva
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
31
sådant förskott må den, som beslutet rörer, anföra besvär hos länsstyrelsen
inom trettio dagar från det han av beslutet erhållit del.
25 §.
Klagan över länsstyrelses beslut i ärende enligt denna lag föres hos Konungen
i vederbörande statsdepartement före klockan tolv å trettionde dagen
efter den, då klaganden erhöll del av beslutet.
26 §.
De närmare föreskrifter, som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga
för lagens tillämpning, meddelas av Konungen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938.
2) Lag
om kommunala pensionstillskott m. m.
Härigenom förordnas som följer:
Till beredande dels av understöd (kommunala pensionstillskott), i penningar
eller naturaförmåner, åt personer, vilka uppbära folkpension enligt
lagen den 28 juni 1935 om folkpensionering och icke jämlikt 9 § 1—3 styckena
samma lag äro uteslutna från tilläggspension, men ändock finnas vara
i behov av fattigvård, dels av understöd (kommunala tillskott till invalidunderstöd
eller till blindhetsersättning) av enahanda slag åt personer, vilka
finnas vara i behov av fattigvård, oaktat de uppbära understöd enligt förordningen
den 28 juni 1935 örn invalidunderstöd eller ersättning enligt förordningen
den 20 april 1934 om blindhetsersättning, dels av understöd (kommunala
tillskott till barnbidrag eller till bidragsförskott) av enahanda slag åt
barn, vilka finnas vara i behov av fattigvård, oaktat för dem utgå barnbidrag
enligt lagen den om barnbidrag eller bidragsförskott
enligt lagen den om förskottering av underhållsbidrag
till barn, dels ock av bidrag (kommunala sjukvårdsbidrag) till bestridande,
gemensamt med pensionsstyrelsen, av kostnader för åtgärder till förebyggande
eller hävande av arbetsoförmåga, må fattigvårdssamhälle ställa medel
till fattigvårdsstyrelsens förfogande med föreskrift, att tillskott och bidrag,
som utdelas av dessa medel, icke skola vara att anse såsom fattigvård. Sådana
tillskott och bidrag må icke tilldelas andra personer än dem, som äro
mantalsskrivna inom fattigvårdssamhället och där äga hemortsrätt i fråga
om fattigvård. I övrigt äger samhället bestämma de grunder, som för beviljande
av tillskott och bidrag böra av fattigvårdsstyrelsen iakttagas. Har
sådant bestämmande ej skett, ankommer på styrelsen att bevilja tillskott och
bidrag i den mån styrelsen prövar nödigt. Tillskott må efter omständigheterna
jämkas eller indragas.
32
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande nr 1.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1938, då lagen den 15 maj 1936 (nr
144) om kommunala pensionstillskott m. m. skall upphöra att gälla.
C) att motionerna I: 330, II: 581, II: 582 och II: 583 måtte
anses besvarade genom vad utskottet under A) hemställt;
D) att motionen I: 329 måtte anses besvarad genom vad
utskottet under A) och B) hemställt; samt
E) att motionerna I: 331 och II: 584, i den mån de icke
blivit besvarade genom vad utskottet under B) hemställt, icke
måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 29 maj 1937.
På sammansatta stats- och andra lagutskottets vägnar:
SIGFRID HANSSON.
Vid ärendets behandling hava närvarit:
från statsutskott et: herrar Strindlund, J. B. Johansson, Hansén, Asplundx, Andersson
i Prästbol, Sandén2, Johanson i Faleberg, Persson i Tidaholm och Erlander; samt
från andra lagutskottet: herrar Sigfrid Hansson, Heiding, Hage, Skoglund, Wistrand
och Myrdal, fru Nordgren samt fröken Hesselgren.
1 Närvarande endast vid behandlingen av 5—21 §§ lagen om förskottering av underhållsbidrag
till barn.
2 Ej närvarande vid behandlingen av de under 1 omförmälda paragraferna.
Reservationer:
A. Beträffande den allmänna motiveringen till lagförslagen:
av herrar Strindlund, Andersson i Prästbol, Erlander, Hage och fru Nordgren,
vilka ansett, att utskottets yttrande å sid. 11—13 bort hava följande lydelse:
»Förevarande lagförslag---särskild uppmärksamhet. Utskottet för
utsätter
att jämväl ifrågavarande spörsmål därvid vederbörligen beaktas.
Genom ett----föreslagna fördelningen.»
Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1. 33
B. Beträffande förslaget till lag om barnbidrag:
'';j '' '' Vid 4 §: ''
av fröken Hesselgren.
Vid 5 §:
av herrar J. B. Johansson, Johanson i Faleberg, Skoglund och Wistrand angående
ortsgrupperingen. ; ......
C. Beträffande lagen örn försbottering av underhållsbidrag till barn:
I fråga om förslaget i dess helhet:
av herrar Skoglund och Wistrand, vilka ansett, att utskottet med hänsyn
till den i flera avseenden otillfredsställande utformningen av lagförslaget och
föreliggande svårigheter att under den korta tid, som stått utskottet till buds
för granskning av detsamma, bort avstyrka den ifrågasatta lagstiftningen.
Vid 4 §:
av herrar J. B. Johansson och Johanson i Faleberg beträffande ortsgrupperingen,
vilken särskilt till denna lagstiftning medfört väsentliga olägenheter
och ojämnhet i tillämpningen.
Vid 3 § :
av herrar J. B. Johansson och Johanson i Faleberg, vilka med hänsyn till
såväl den tekniskt otillfredsställande anordningen av inkomstprövningen som
därav följande stora praktiska olägenheter ansett, att paragrafens första moment
bort erhålla följande lydelse:
5 §.
1 mom. Inkomst, som enligt 4 § skall läggas till grund för beräknande av
bidragsförskott, uppskattas enligt de grunder, som angivas i 7 § lagen om
folkpensionering. Härvid skall---i ortsgrupp 3.
Vid 20 och 22 §§:
av herrar J. B. Johansson, Hansén, Johanson i Faleberg och Hage, vilka
anfört:
»Uti flera av de avgivna yttrandena har ansetts, att staten borde helt övertaga
kostnaden för bidragsförskotten eller att den kommunala andelen icke
borde sättas högre än till Vs- Som skäl för en sänkning av den kommunala
andelen till Vs kan anföras bl. a., att det här är ett lämpligt tillfälle att, låt
vara i mindre omfattning, förverkliga skatteutjämningsintentionerna. Varje
ekonomisk börda, som generellt lägges på primärkommunerna, kommer att
hårdast drabba de mest skattetyngda, fattigaste kommunerna. En dylik sänkning
torde icke innebära någon risk med hänsyn till att förskotten äro bundna
vid vissa bestämda inkomstgränser och underkastade sträng statlig kontroll.
Vi hava därför inom utskottet yrkat sådan ändring av 20 och 22 §§ i
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. 2 avd. Nr 1.
3
34 Sammansatt stats- och andra lagutskotts utlåtande Nr 1.
lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn, som betingas av kommunandelens
sänkning till */», och föreslå därför, att nämnda paragrafer erhålla
följande ändrade lydelse:
20 §.
Utgift för bidragsförskott bestrides, i den mån ersättning ej kunnat uttagas
av den underhållsskyldige, till sju åttondelar av statsverket och till en åttondel
av den kommun, vars barnavårdsnämnd beviljat förskottet.
22 §.
Har barnavårdsnämnden, efter det nämnden mottagit gottgörelse av statsverket
för bidragsförskott, av den underhållsskyldige uppburit ersättning för
förskottet, åligger det nämnden att i samband med den ansökning om sådan
gottgörelse, som näst därefter gores, till statsverket redovisa sju åttondelar av
den uppburna ersättningen.»
Stockholm 1937. Kungl. Boktryckeriet, P. Å. Norstedt & Sönéf.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.