Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
1937-04-30 · 69 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 66 av 69 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:10, Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
1
Kr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 30 april 1937 kl. 3 e. m.
Utlåtande angående regleringen för budgetåret 1937/1938 av utgifterna
under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande
anslagen till handelsdepartementet.
(lia avd.)
A. Handelsdepartementet.
l:o) Handelsdepartementet: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen (nr 1) angående statsverkets tillstånd och behov
under budgetåret 1937/1938 (punkt 1, sid. 1—3, av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 4 januari
1937), vilket förslag i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade
anslaget innebär en minskning med 3,900 kronor, avseende familjepensionsavdrag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för handelsdepartementet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöning till departementschefen...........
2. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis..............................
3. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat, för
slagsvis
................................
4. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
................................
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m... kronor 17,100
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis....... » 1,950
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis..........
kronor 24,000
» 103,200
» 7,600
» 15,700
» 19,050
» 6,550
Summa förslagsanslag kronor 176,100;
b) till Handelsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 176,100 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 10.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
2:o) Handelsdepartementet: Omkostnader. Handelsdepartementet: Utövande
av statskontroll å krigsmaterieltillverkningen. På därom av Kungl.
Majit gjorda framställningar (punkterna 2 och 3, sid. 3 och 4) och under erinran,
att för innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till Handelsdepartementet: Omkostnader ett förslagsananslag
av 30,000 kronor;
b) till Handelsdepartementet: Utövande av statskontroll d
krigsmaterieltillverkningen ett anslag av 30,000 kronor.
B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter
och kårer.
3:o) Kommerskollegium: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 4, sid. 4—13) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
kommerskollegium;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938;
dels ock till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 562,200 kronor.
I skrivelse den 19 februari 1937 till riksdagens statsutskott har departementschefen
—- under erinran att i kommerskollegii personalförteckning
vore för närvarande under rubriken Tjänstemän å övergångsstat uppförd,
bland andra, en aktuarie i lönegraden B 21 — meddelat, att nämnde
aktuarie den 3 februari 1937 avlidit, varför den å övergångsstat uppförda
aktuariebefattningen borde uteslutas ur personalförteckningen och att
som följd härav till avlöningar till övriga å övergångsstaten kvarstående
tjänstemän icke behövde beräknas högre belopp än, i avrundat tal, 12,400
kronor.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att departementschefen med hänsyn till
de nuvarande arbetsförhållandena å industribyråns administrativa sektion
funnit ådagalagt, att å sagda sektion behov förelåge av en befattningshavare
i sekreterares ställning. Departementschefen har därför ansett, att en dylik
befattning i 24:e lönegraden nu uppfördes å extra stat. Därvid förutsatte
departementschefen, med hänsyn till arten av det arbete som vore förenat
med handläggningen av de olika å byrån förekommande låneärendena, att
den blivande innehavaren av den nya befattningen skulle hava avlagt de
kunskapsprov, författningarna föreskriva för dem, som må i domarvärv
nyttjas, och även besitta praktisk erfarenhet från hithörande arbetsområden.
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 3
Under anslagsposten till avlöningar till tjänstemän å extra stat borde medel
nu beräknas för avlöning åt sagda sekreterare.
Departementschefen har härutöver i huvudsak endast föreslagit viss
mindre anslagsökning för tillgodoseende av ökat behov av amanuens- och
biträdeshjälp.
Vad departementschefen under förevarande punkt föreslagit har utskottet
ansett sig böra tillstyrka. På grund härav och med beaktande av vad departementschefen
i ovanberörda skrivelse den 19 februari 1937 till statsutskottet
meddelat, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för kommers
-
kollegium:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsregle
mentet
.................................. —
6 byråchefer .................................. B 30
1 byrådirektör och överinspektör .............. B 29
1 navigationsskoleinspektör .................... B 29
1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör . B 29
1 byrådirektör ............................... B 28
3 förste aktuarier ............................ B 24
3 förste byråingenjörer ........................ B 24
1 förste byråinspektör ......................... B 24
1 redaktör .................................. B 24
5 sekreterare ................................ B 24
1 sjöteknisk konsulent ........................ B 24
1 byråinspektör .............................. B 22
2 aktuarier .................................. B 21
2 notarier ................................... B 21
1 revisor och bokhållare ...................... B 21
1 registrator ................................. B 14
3 kansliskrivare .............................. B 11
1 förste expeditionsvakt ...................... B 7
8 kanslibiträden ............................. B 7
5 expeditionsvakter ........................... B 5
16 kontor sbiträden ............................ B 4
2 skrivbiträden ............................... B 2
Tjänstemän å övergångsstat.
1 kamrerare ................................. B 24
1 teknisk konsulent ........................... B 24
1 kansliskrivare .............................. B 11
Uts kottet.
4
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Tjänstemän å extra stat.
1 förste byråingenjör .......................... B 24
1 sekreterare ................................ B 24.
Anm. 1. Den å ordinarie stat upptagna befattningen såsom revisor och
bokhållare skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförde kamreraren
kvarstår i tjänst.
Anm. 2. En av de å ordinarie stat upptagna kontorsbiträdesbefattningarna
skall hållas obesatt, så länge den å övergångsstat uppförda kansliskrivaren
kvarstår i tjänst.:
b) godkänna följande avlöningsstat för kommerskollegium,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/
1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis..............................
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis..............................
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis.
...............................
4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit..........
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m... kronor 85,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... » 11,600
6. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis..........
kronor 394,800
» 12,400
* 16,100
> 4,000
» 96,600
» 31,100
Summa förslagsanslag kronor 555,000;
c) till Kommerskollegium: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 555,000 kronor.
4:o) Kommerskollegium: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits
förslag (punkt 5, sid. 13 och 14), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär höjning med 500 kronor, avseende reseersättningar,
och med 1,000 kronor, avseende expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kommerskollegium: Omkostnader för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 139,000
kronor.
5:o) Bergsstaten: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 6, sid. 15—23) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för bergsstaten,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938;
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
5
dels ock till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 82,900 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
94,400 kronor.
Departementschefen har erinrat därom, att Kungl. Maj:t i brev den 14 juni
1929 (sv. förf. sami. nr 205) förordnat, att från och med den 1 juli samma
år riket skall vara indelat i fem bergmästardistrikt, omfattande
Norra distriktet: Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämt
lands
län,
Gävle-Dala distrikt: Gävleborgs och Kopparbergs län,
östra distriktet: Stockholms stad och län samt Uppsala, Södermanlands,
Västmanlands och örebro län,
Västra distriktet: Värmlands, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs
län, samt
Södra distriktet: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands,
Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län.
Efter att hava erinrat örn vad som med avseende å frågan örn bergsstatens
organisation på fyra distrikt tidigare förekommit har kommerskollegium nu
framlagt förslag om rikets indelning i bergmästardistrikt och därvid förordat,
att denna distriktsindelning måtte från och med september 1937 fastställas
sålunda:
Norra bergmästardistriktet: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län,
östra bergmästardistriktet: Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Kopparbergs
och Gävleborgs län samt Stockholms stad,
Västra bergmästardistriktet: Södermanlands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs,
Skaraborgs, Värmlands och Örebro län,
Södra bergmästardistriktet: Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar,
Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Genomförandet av den redan i princip beslutade indelningen av riket i
fyra — i stället för såsom nu fem — bergmästardistrikt blir aktuellt under
senare halvåret 1937, i det att en av bergmästarna vidjngången av september
månad nämnda år efter uppnådd pensionsålder avgår ur tjänsten.
Det av kommerskollegium nu framlagda förslaget till distriktsindelning är
identiskt med det av kollegium i dess skrivelse den 31 augusti 1933 framförda,
såsom alternativ C betecknade förslaget med allenast den modifikationen,
att Södermanlands län föreslagits skola överföras till västra i stället för, såsom
i nyssnämnda alternativ ifrågasattes, östra distriktet. Med hänsyn till
vad kollegium i förevarande ämne anfört — särskilt angående bergmästarexpeditionernas
förläggning till ur bergshanteringens synpunkt lämpliga stationeringsorter
— anser jag mig böra förorda, att det av kollegium nu framlagda
förslaget lägges till grund för ifrågavarande omreglering av bergsstaten
på fyra distrikt.
Vid omorganisationens genomförande bliva en gruvingenjör och ett kontorsbiträde
övertaliga. Då detta förhållande emellertid kommer att inträda
först under loppet av budgetåret 1937/1938, torde avlöningen till dessa båda
befattningshavare böra uppföras med oförändrat belopp i staten för nämnda
6
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
budgetår. Såsom jag redan vid behandlingen av frågan om kommerskollegii
avlöningsanslag framhållit, torde nyssnämnda kontorsbiträde efter omorganisationens
genomförande kunna förflyttas till tjänstgöring i kollegium.
Vad beträffar frågan om den övertalige gruvingenjörens placering, torde
först böra avvaktas, huruvida återbesättandet av den under senare halvåret
1937 ledigblivande bergmästartjänsten i norra distriktet kan komma att föranleda
en omplacering av någon av gruvingenjörerna.
Med hänsyn härtill och då jag icke heller i övrigt har något att erinra mot
kollegii beräkning av förevarande anslag, torde detsamma böra upptagas till
det av kollegium angivna beloppet, 82,900 kronor.
Utskotta. Då Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet
hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för bergsstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ......:............. kronor 82,300
2. Särskilda löneförmåner till ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .............. » 600
Summa förslagsanslag kronor 82,900;
b) till Bergsstaten: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 82,900 kronor.
6:o) Bergsstaten: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 7, sid. 23 och 24) och under erinran, att för innevarande budgetår
anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bergsstaten: Omkostnader för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.
7:o) Sprängämnesinspektionen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 8, sid. 24—28) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
sprängämnesinspektionen;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tills vidare från och nied budgetåret 1937/
1938;
dels ock till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett förslagsanslag av 31,100 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
23,300 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
7
Departementschefen har genom vad kommerskollegium anfört rörande arbetsförhållandena
vid sprängämnesinspektionen funnit ådagalagt, att vid inspektionen
för närvarande förelåge behov av utökning av den tekniska personalen
med en speciellt kvalificerad arbetskraft. Departementschefen har
ansett sig därför böra tillstyrka kollega, av allmänna civilförvaltningens lönenämnd
biträdda förslag, att vid inspektionen å extra stat inrättades en förste
byråingenjörsbefattning i lönegraden B 24.
Departementschefens förslag i övrigt innebär allenast vissa jämkningar i
anslagsposterna.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för sprängämnesinspektionen
:
Personalförteckning.
Befattning '' Lönegrad
Tjänsteman å ordinarie stat.
1 sprängämnesinspektör .......................... B 28
Tjänstemän å extra stat.
1 förste byråingenjör .......................... B 24
1 assistent .................................... ® 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för sprängämnesinspektionen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938.
Avlöningsstat.
1. Avlöning till tjänsteman å ordinarie stat, för
slagsvis
................................. kronor 10,200
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, förslagsvis » 14,900
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m.... kronor 4,050
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ........ » 450 » 4,500
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis........... »___1.500
Summa förslagsanslag kronor 31,100;
c) till Sprängämnesinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 31,100 kronor.
Utskottet.
8
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
8.o) Sprängämnesinspektionen: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 9, sid. 28), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 1,000 kronor,
avseende reseersättningar, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sprängämnesinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
5,500 kronor.
9:o) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 10, sid 29 och 30) och under erinran, att motsvarande
anslag i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 53,800 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis..............................
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
................................
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. .. kronor 6,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis........ » 1,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis..........
Summa förslagsanslag kronor 52,400
b) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 52,400 kronor.
29.400
13,600
7,000
2.400
10:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11, sid. 30 och 31) och under erinran, att för
innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen ma till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 15,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
9
Illo) Fartygsinspektionen: Avlöningar. I överenstämmelse med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 12, sid. 31 och 32) och under erinran, att motsvarande
anslag i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 216,100 kronor,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/
1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ............................ kronor 187,000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 19,500
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis ...... » 2,100 » 21,600
3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis ........ >_3,400
Summa förslagsanslag kronor 212,000;
b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 212,000 kronor.
12 :o) Fartygsinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 13, sid. 32) och under erinran, att för innevarande budgetår
anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fartygsinspektionen: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 46,000
kronor.
13:o) Skeppsmätnings väsendet: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 14, sid. 32—34), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 7,000 kronor,
avseende anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal, vilken
post skulle överflyttas till skeppsmätningsväsendets omkostnadsanslag,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för skeppsmätningsväsendet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938:
10
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Avlöningsstat.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t:
a. Grundbelopp ........................ kronor 15,000
b. Vikariatsersättningar m. m., förslagsvis » 1,500
Summa förslagsanslag kronor 16,500;
b) till Skeppsmåtningsvåsendet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 16,500 kronor.
14 :o) Skeppsmätnings väsendet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Majrts förslag (punkt 15, sid. 34—36), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med dels 300 kronor,
avseende expenser, dels ock 7,000 kronor, avseende kostnader för kontrollmätningar
m. m., vilken sistnämnda anslagspost, som tidigare benämnts
avlöningar till icke-ordinarie personal, överflyttats från skeppsmätningsväsendets
avlöningsanslag, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Skeppsmåtningsvåsendet: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
9,800 kronor.
15:o) Torvingenjörer: Avlöningar. Torvingenjörer: Omkostnader. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 16 och 17, sid. 36 och 37)
och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp,
hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till Torvingenjörer: Avlöningar ett anslag av 6,000 kronor;
b)
till Torvingenjörer: Omkostnader ett anslag av 4,000
kronor.
16:o) Instruktör i hemslöjd: Avlöning. Instruktör i hemslöjd: Reseersättningar.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 18 och 19, sid.
37 och 38) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma
belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till Instruktör i hemslöjd: Avlöning ett anslag av 3,500
kronor;
b) till Instruktör i hemslöjd: Reseersättningar ett förslagsanslag
av 1,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
11
17:o) Navigationsskolorna: Avlöningar. Beträffande Kungl. Majts framställning
om anslag för här ifrågavarande ändamål (punkt 20, sid. 38 och 39)
kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.
18:o) Navigationsskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 21, sid. 39—41), vilket i förhållande lill det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär dels en höjning av posten till expenser
med 3,000 kronor, dels ock en minskning av de under anslaget av elevavgifter
bestående uppförda särskilda uppbördsmedlen med 1,800 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Navigationsskolorna: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 15,800
kronor.
19:o) Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt läroverk.
Praktisk utbildning av däcksbefäl för den svenska handelsflottan. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 22 och 23, sid. 41 och 42)
och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till Navigationsskolorna: Kompletteringskurs vid tekniskt
läroverk ett anslag av 2,400 kronor;
b) till Praktisk utbildning av däcksbefål för den svenska
handelsflottan ett reservationsanslag av 35,800 kronor.
C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
20:o) Statens provningsanstalt: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 24, sid 42—48) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning vid
statens provningsanstalt;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för anstalten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;
dels ock till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 298,800 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
296,700 kronor.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet.
För nästa budgetår föreslås inrättande för byggnadstekniska avdelningen
av ytterligare en befattning såsom förste avdelningsingenjör i lönegraden B 24.
Befattningen i fråga anses böra uppföras på extra stat.
I övrigt ifrågasättas inga andra förändringar än vad som betingas av familjepensionsavdragen.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för statens provningsanstalt:
-
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör .................................. A 2
5 avdelningschefer .............................. B 29
4 förste avdelningsingenjörer...................... B 24
1 kassör och räkenskapsförare.................... B 20
1 förste verkmästare ............................ B 15
1 verkmästare .................................. B 12
2 förste laboratoriebiträden ...................... B 11
2 kansliskrivare ................................ B 11
1 instrumentmakare ............................ B 10
4 laboratoriebiträden ............................ B 7
1 expeditionsvakt ................................ B 5
1 kontorsbiträde ................................ B 4
Tjänstemän å övergångsstat.
3 avdelningsingenjörer .......................... B 21
Tjänsteman å extra stat.
1 förste avdelningsingenjör ...................... B 24;
b) godkänna följande avlöningsstat för statens provningsanstalt,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 156,200
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat,
förslagsvis ........,........... » 21,700
3. Avlöning till tjänsteman å extra stat, för
slagsvis
.......................... » 8,100
4. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 1,000
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
13
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.
Grundavlöningar
m. ................ kronor 52,900
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis
.............. » 4,700 kronor 57,600
6. Avlöningar till tillfälliga biträden, för
slagsvis
.......................... » 41,000
7. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................. * 13,200
Summa förslagsanslag kronor 298,800;
c) till Statens provningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 298,800 kronor.
21 :o) Statens provningsanstalt: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 25, sid. 48 och 49), vilket i förhållande till det
för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär dels ökning med 200 kronor,
avseende publikationstryck, dels ock ökning med 500 kronor, avseende
den i anslagsposten till övriga utgifter ingående delposten till bibliotek, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
68,500 kronor.
22 :o) Statens provningsanstalt: Nyanskaffning av tekniska apparater
m. in. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 49—51)
och under erinran, att anslag för ifrågavarande ändamål icke tidigare anvisats,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens provningsanstalt: Nyanskaffning
av tekniska apparater m. m. för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
23:o) Anskaffande åt statens provningsanstalt av en s. k. utniattningsmaskin
för provning av svctsfogar m. m. I en den 29 januari 1937 dagtecknad
proposition (nr 71) har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att för anskaffande åt statens provningsanstalt av en s. k. utmattningsmaskin
för provning av svetsfogar m. m. för budgetåret 1937/1938 under
tionde huvudtiteln anvisa ett anslag av 38,000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Svetskommissionen hade i skrivelse till ingenjörsvetenskapsakademien
hemställt, att akademien måtte vidtaga åtgärder i syfte att inom landet måtte
beredas tillgång till ett par för svetsteknikens sunda utveckling inom
landet oumbärliga provningsanordningar, nämligen dels en s. k. utmattningsmaskin
till en beräknad kostnad av 35,000 kronor, dels en röntgenprovningsanläggning
till en beräknad kostnad av 30,000 kronor.
I skrivelse den 18 december 1936 hade ingenjörsvetenskapsakademien instämt
i svetskommissionens uppfattning, att en s. k. utmattningsmaskin borde
införlivas med statens provningsanstalts utrustning, där den torde komma
till nytta icke blott för provning av svetsfogar utan även för andra ändamål.
Akademien hade förvissat sig örn, att statens provningsanstalt vöre beredd
att mottaga maskinen och disponerade för densamma erforderligt utrymme.
Emellertid hade anstalten vid granskning av föreliggande anbud funnit, att
vissa inspännings- och kompletteringsanordningar till en ytterligare kostnad
av cirka 3,000 kronor erfordrades. Akademien hade därför hemställt, att
Kungl. Maj:t ville genom ett anslag av 38,000 kronor möjliggöra för statens
provningsanstalt att anskaffa en provningsmaskin av angivet slag.
Styrelsen för statens provningsanstalt hade tillstyrkt berörda framställning.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Med hänsyn till vad i ärendet anförts tillstyrker jag, att för anskaffande åt
statens provningsanstalt av en s. k. utmattningsmaskin för provning av svetsfogar
m. m. för nästkommande budgetår anvisas ett anslag till det av myndigheterna
beräknade beloppet, 38,000 kronor.
Medel för täckande av anslaget hava icke beräknats i riksstatsförslagel för
budgetåret 1937/1938 men torde enligt vad jag inhämtat av chefen för finansdepartementet
i allt fall kunna å staten beredas.
Utskottet. Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må för Anskaffande å statens provningsanstalt
av en s. k. utmattningsmaskin för provning av svetsfogar
m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av
38,000 kronor.
24:o) Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien. Ingenjörsvetenskapsakademien:
Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft- och
bränsleområdet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 27 och
28, sid. 52—56) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats
samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) såsom bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien: Akademien
ett anslag av 40,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
15
b) till Ingenjörsvetenskapsakademien: Tekniskt-vetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet ett
reservationsanslag av 90,000 kronor.
■i ''»J
25 :o) Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m. Undersöknings- och förberedande gruvarbeten
inom Västerbottens län. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkterna
29 och 30, sid. 56—62) att
dels till Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges
geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans
räkning inmutade, m. m. för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 85,000 kronor;
dels ock till Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom Västerbottens
län för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 310,000
kronor.
För innevarande budgetår hava för ifrågavarande ändamål anvisats respektive
85,000 och 400,000 kronor.
För nästa budgetår föreslås den ändringen, att anslaget till undersökningsoch
förberedande gruvarbeten inom Västerbottens län minskas med 90,000
kronor.
I fråga örn båda anslagen förutsättes — liksom tidigare — att under arbetenas
gång förskjutningar må efter beslut av Kungl. Majit kunna ske i de
olika arbetsprogrammen och i samband därmed jämkningar vidtagas i kostnadsfördelningen
mellan de olika anslagsposterna.
Kungl. Majits förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Ut- Utskottet.
skottet hemställer alltså,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som
genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller
kunna varda för kronans räkning inmutade, m. m. ett reservationsanslag
av 85,000 kronor;
b) till Undersöknings- och förberedande gruvarbeten inom
Västerbottens län ett reservationsanslag av 310,000 kronor.
26:o) Vissa kostnader för statens gruvegendom. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 31, sid. 63) och under erinran, att motsvarande anslag
i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 12,000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må för bestridande av Vissa kostnader för
statens gruvegendom för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 10,000 kronor.
16
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
27 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.
Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 32, sid. 63—67) att
dels medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium att under
budgetåret 1937/1938 utdela lärlingsunderstöd, utlärlingspenningar och
statspremier med tillämpning av de för budgetåret 1936/1937 i detta avseende
fastställda grunder och med iakttagande att nya statsunderstöd må,
vart och ett å 400 kronor, beviljas för utbildning av högst 100 lärlingar;
dels medgiva, att till understöd åt hantverksföreningar för utdelning av
lärlingspremier må under budgetåret 1937/1938 användas högst 3,000 kronor;
dels ock till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.
För innevarande budgetår hava för ifrågavarande ändamål anvisats 30,000
kronor, varav 27,000 kronor avsett statsunderstöd åt hantverksmästare för
utbildande av lärlingar jämte därmed förbundna utlärlingspenningar och
statspremier, medan återstående 3,000 kronor utgått såsom understöd till
vissa hantverksföreningar för utdelande av lärlingspremier.
För nästa budgetår beräknas 32,085 kronor bliva erforderliga för understöd
åt hantverksmästare. Samtidigt föreslås ett belopp av 3,000 kronor alt
användas till understöd åt hantverksföreningar. Vidare hemställes, att utöver
nämnda medel, tillsammans 35,085 kronor, ett belopp av 4,915 kronor
beräknas för täckande av emotsedda utgifter å föregående års anslag samt
att i samband härmed anslaget, som sålunda bör bestämmas till 40,000 kronor,
från och med nästkommande budgetår upptages som förslagsanslag.
Någon ändring i grunderna för understöd åt hantverksmästare ifrågasättes
icke.
UtskoUet. Kungl. Majits förslag har icke föranlett någon erinran från utskottets
sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må
a) medgiva, att Kungl. Majit må bemyndiga kommerskollegium
att under budgetåret 1937/1938 utdela lärlingsunderstöd,
utlärlingspenningar och statspremier med tilllämpning
av de för budgetåret 1936/1937 i detta avseende
fastställda grunder och med iakttagande att nya statsunder
stöd må, vart och ett å 400 kronor, beviljas för utbildning av
högst 100 lärlingar;
b) medgiva, att till understöd åt hantverksföreningar för
utdelning av lärlingspremier må under budgetåret 1937/1938
användas högst 3,000 kronor;
c) till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos
hantverksmästare för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 40,000 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
17
28:o) Befrämjande av hemslöjden. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 33, sid. 67—82) att till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 41,500 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
25,000 kronor.
För nästa budgetår föreslås, att anslaget till befrämjande av hemslöjden
bestämmes till 41,500 kronor att disponeras för följande ändamål:
1) till understöd åt de provinsiella hemslöjdsföreningarna .. kronor 15,000
2) till Svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbund........ » 10,000
3) till Föreningen för svensk hemslöjd .................. » 12,000
4) till Kungl. Maj:ts förfogande för olika hemslöjdsändamål
samt till bestridande av Statens hemslöjdsråds verksamhet
.......................................... » 4,500
Summa kronor 41,500.
Vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit bar utskottet ansett
sig böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Befrämjande av hemslöjden för budgetåret
1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 41,500
kronor.
29io) Befrämjande av hemslöjden inom Bohuslän. I enlighet med Kungl.
Majits förslag (punkt 34, sid. 82—84) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för Befrämjande av hemslöjden inom Bohuslän
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 30,000 kronor.
30:o) Bidrag till Svenska slöjdföreningen. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 35, sid. 84) att såsom Bidrag till Svenska slöjdföreningen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
För innevarande budgetår har under anslaget till befrämjande av hemslöjden
för här ifrågavarande ändamål anvisats ett belopp av 5,000 kronor.
Vidare har föreningen från manufakturförlagslånefondens räntemedel tilldelats
ytterligare bidrag med 5,000 kronor.
För nästa budgetår föreslås, att statsbidraget till Svenska slöjdföreningen
utgår ur ett för ändamålet i riksstaten uppfört särskilt anslag, beräknat till
10,000 kronor, varvid förutsättes att ytterligare bidrag från manufakturförlagslånefondens
räntemedel ej kommer att tilldelas föreningen i fråga.
Bihang lill riksdagens protokoll 1937. G sami. Nr 10.
Utskottet.
2
18 Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till Svenska slöjdföreningen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 10.000
kronor.
31 :o) Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om hantverk
och småindustri på landsbygden. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen
(punkt 36, sid. 84) att till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga
om hantverk och småindustri på landsbygden för budgetåret 1937/193S anvisa
ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
För att främja uppkomsten av hantverk och småindustri har sociala jordutredningen
föreslagit anordnande av en organisation på sådant sätt, att
varje hushållningssällskap skall tillsätta en särskild kommitté med uppgift
att med biträde av särskild tjänsteman (konsulent eller sekreterare) inom
hushållningssällskapets område verka i nämnda syfte, samt att för finansiering
av dessa kommittéers verksamhet årliga anslag skola anvisas ur statsmedel.
Efter ett beräknat bidrag av högst 5,000 kronor till varje hushållningssällskap
erfordrades för denna verksamhet ett årligt anslag å högst
130,000 kronor.
Departementschefen har funnit sig tilltalad av utredningens uppslag om
inrättande av en till hushållningssällskapen i länen knuten organisation i sådant
syfte, ehuru han i likhet med kommerskollegium ansett, att man tillsvidare
bör pröva sig fram rörande lämpliga anordningar i sådant hänseende.
För ändamålet har ansetts böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag
å 15,000 kronor för upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga
om hantverk och småindustri på landsbygden. Sagda belopp har av Kungl.
Majit äskats för nästa budgetår.
Utskottet. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
under förevarande punkt föreslagit, får hemställa,
att riksdagen må till Upplysnings- och organisationsverksamhet
i fråga om hantverk och småindustri på landsbygden
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
15,000 kronor.
32io) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 37, sid. 85—87) att till Resestipendier för yrkesutbildning
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats ett belopp
av 15,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
För nästa budgetår föreslås, att anslaget upptages till 40,000 kronor, varvid
förutsattes, att till stipendier för utlandsresor må ur anslaget utgå högst
12,000 kronor.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av 40,000
kronor.
33:o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 38, sid. 87—91) att såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 55,000
kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
34,000 kronor.
För nästa budgetår föreslås ett anslag av 55,000 kronor. Ökningen är beroende
på ifrågasatt utvidgning av standardiseringsarbetet.
Utskottet, som lämnat Kungl. Majrts förslag utan erinran, får hemställa,
att riksdagen må såsom Bidrag till standardiseringsverksamheten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av
55,000 kronor.
D. Sjöfart och handel.
34 :o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrelsen.
Med tillstyrkande av Kungl. Majts förslag (punkt 39, sid. 92 och 93) och
under erinran, att motsvarande anslag i riksstaten för innevarande budgetår
uppförts med 208,900 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för lotsstyrelsen, att
tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis.............................. kronor 126,600
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,
förslagsvis.............................. » 21,700
3. Avlöning till tjänsteman å extra stat, för
slagsvis
................................ » 8,100
Utskottet
Utskottet
20
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m... kronor 33,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis...... > 4,900 kronor 37,900
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.......... » 6,700
Summa förslagsanslag kronor 201,000
b) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare hos
lotsstyrelsen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 201,000 kronor.
35:o) Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten.
Kungl. Maj:t hade föreslagit riksdagen (punkt 40, sid. 93—95) att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
för budgetåret 1937/1938 till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å
lots- och fyrstaten beräkna ett förslagsanslag av 4,373,000 kronor.
Vidare hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 41, sid. 95) att i
avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd,
för budgetåret 1937/1938 till Lotsverket: Omkostnader beräkna ett förslagsanslag
av 1,197,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj:t uti en den 19 februari 1937 dagtecknad projposition
(nr 164), under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av
statsrådsprotokollet över handelsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
dels godkänna förslag till kungörelse angående ändrad lydelse i vissa
delar av avlöningsreglementet den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten av den lydelse, bilaga 10 vid ovanberörda statsrådsprotokoll
utvisar;
dels godkänna följande personalförteckning för lots- och fyrstaten:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna.
3 lotskaptener..................................................... 13
3 » 12
6 lotslöjtnanter.................................................... 11
1 distriktsfyrmästare............................................... 10
6 expeditionsbiträden............................................... 6
3 kontorsbiträden.................................................. 2
Statsutskottets utlåtande Nr 10: 21
Befattning Lönegrad
Lotspersonal.
15 överlotsar....................................................... 10
22 lotsförman....................................................... 0
19 » ....................................................... 7
30 » ....................................................... 6
290 lotsar........................................................... 6
81 » 5
Fyrpersonal.
12 fyrmästare å lia klass fyrskepp................................... 10
26 » »Ira » fyr........................................ 10
1 » » gasstation........................................... 10
6 » » 2:a klass fyrskepp................................... 8
29 » » 2:a » fyr........................................ 8
1 » » 3:e » fyrskepp................................... 6
17 » » 3:e » fyr........................................ 6
24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp................................... 5
27 » »lia » fyr........................................ 5
1 » » gasstation........................................... 5
7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp............................ 4
32 » » 2:a » 3:e » fyr................................. 4
99 fyrbiträden...................................................... 3
Personal å tjänstefartyg.
1 befälhavare...................................................... H
7 maskinister...................................................... 8
Tjänstemän å övergångsstat.
2 överlotsar....................................................... 10
2 lotsförman....................................................... 0
5 » ....................................................... 7
5 lotsar........................................................... 6.
Anm. 1. 2 lotsförmanstjänster i 9:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas endast i den
mån 2 överlotsar å övergångsstat avgå från sina befattningar.
Anm. 2. 2 lotsförmanstjänster i 7:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas endast i den
mån 2 lotsförman i 9:e lönegraden å övergångsstat avgå från sina befattningar.
Anm. 3. 5 lotsförmanstjänster i 6:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas endast i den
mån 5 lotsförman i 7:e lönegraden å övergångsstat avgå från sina befattningar.
Anm. 4. 5 lotstjänster i 5:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån 5 lotsar
i 6:e lönegraden å övergångsstat avgå från sina befattningar;
dels godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten, att tillämpas
tillsvidare från och med budgetåret 1937/1938:
22
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat, förslagsvis..
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat, förslagsvis..
3. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m., förslagsvis kronor 543,000
b. Avlöningsförhöjningar m. m.,förslagsvis.
............................. » 22,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän:
a. Lotspersonalens andel i lotspenningar,
förslagsvis................ kronor 1,103,000
b. Kost eller kostpenningar till personalen
å fyrskepp m. m., förslagsvis » 130,000
c. Ersättningar för mistsignalering, förslagsvis.
........................ » 15,000
d. Fyrskeppstillägg, förslagsvis....... » 75,000
e. Provisoriskt dyrorts tillägg, förslagsvis.
............................ » 12,000
f. Provisoriskt lönetillägg, förslagsvis. » 8,000
kronor 2,330,000
» 44,000
* 565,000
» 1,343,000
Summa förslagsanslag kronor 4,282,000;
dels besluta, att följande lotspersonal skall — med skyldighet att framdeles,
därest lämpligt tillfälle erbjuder sig, åter inträda å ordinarie stat —
från och med den 1 juli 1937 uppföras å indragningsstat under elfte huvudtiteln
med bibehållande av nu innehavande löner, utgörande efter avdrag
av pensionsavgifter:
för lotsförmannen K. R. Dahlbeck, Pukavik.................. 2,587 kronor
» » V. E. Sjöberg, Timmernabben.............. 2,667 »
» » V. J. Ternström, Tärnö.................... 2,793 »
» mästerlotsen C. W. Ekström, Dyngö..................... 2,713 »
» » A. H. Westerberg, Mönster................. 2,446 »
» » A. G. V.''Hägg, Timmernabben............. 2,446 »
» » S. H. E. Ternsjö, Tärnö.................... 2,566 » ;
dels till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 4,282,000 kronor;
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med vad av departementschefen
i ovanberörda statsrådsprotokollet anförts, utfärda taxor
å lotspenningar att från och med den 1 juli 1937 tillämpas i stället för nu
gällande, den 1 oktober 1914 fastställda taxor å lotsavgifter förutom hemvägsersättning;
dels
medgiva, att de i förstnämnda taxor upptagna avgiftsbeloppen må
fran och med den 1 juli 1937 tills vidare utgå med 50 procents förhöjning;
dels till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 1,352,000 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
23
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med i
berörda statsrådsprotokoll angivna grunder, utfärda bestämmelser angående
tjänstebåtarna vid rikets lotsplatsen
dels besluta, att en fond, benämnd lotsverkets båtlånefond, skall inrättas,
från vilken må, i huvudsaklig anslutning till av departementschefen i berörda
statsrådsprotokoll angivna grunder, utlämnas lån till lotspersonal för
anskaffande av motorbåtar för tjänstebruk eller för reparation eller ombyggnad
av sådana båtar;
dels ock såsom kapital för Lotsverkets båtlånefond för budgetåret 1937/
1938 under utgifter för kapitalökning och under rubriken fonden för förlag
till statsverket anvisa ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 300,000
kronor.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herr O. Jeppsson väckt motion (nr 458),
vari hemställts, att riksdagen, med frångående av Kungl. Maj:ts förslag i
ärendet måtte besluta bibehållandet av överlotsbefattningen vid Aspö lotsplats;
dels
en inom samma kammare av herr J. W. Mårtensson m. fl. väckt motion
(nr 467), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av
Kungl. Maj:ts förslag angående vissa anslag till lotsverket m. m. att samtliga
lotsförmän placeras i 9:e eller 10:e lönegraden och samtliga lotsar i 8:e
eller 9:e lönegraden i det för befattningshavare vid lots- och fyrstaten gällande
avlöningsreglementet, samt att lönerna för de extra befattningshavarna fastställas
i proportion härtill varvid i samband därmed den befattningshavarna
tillkommande lotslotten borde sänkas med något större procenttal än
som av Kungl. Majit föreslagits;
dels en inom samma kammare av herr R. Lundqvist m. fl., väckt motion
(nr 468), vari hemställts,
1) att riksdagen, i avvaktan på det resultat, som kan framkomma beträffande
storleken av lotslotterna vid respektive lotsplatser i anledning av dels
pågående arbetstidsutredning och därav troligen ökat antal befattningshavare
å vissa platser, dels ändrad lotsförordning och därav minskad lotspenninginkomst
vid lotsplatsen^ och med hänsyn till 1936 års lönekommittés
ännu ej avslutade utredningsarbete, måtte avslå den i Kungl. Maj:ts proposition
föreslagna ändringen i 11 § i avlöningsreglementet den 9 juni 1922 för
befattningshavare vid lots- och fyrstaten örn nedsättande av lotspersonalens
andel i lotspenningarna från fyrtio till trettiofem procent, samt
2) att riksdagen i sitt yttrande i anledning av den föreliggande propositionen
måtte hemställa, att vid fastställandet av resereglementet för lotsar
följande ändringar i det upprättade förslaget matte vidtagas nämligen
att den tid, som åtgår för inställelse till och hemresa från en och samma
lotsningsförrättning, skall betraktas såsom en resa,
att traktamentsersättningen för dag fastställes till 50 öre för varje påbörjad
timme, dock ej för resa understigande en timme och högst 8 kronor
24
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
per dag, och för natt till 60 öre för varje påbörjad timme, med rätt för lots,
som icke kunnat erhålla nattkvarter till belopp motsvarande traktamentsersättning
för natt, att mot företeende av räkning erhålla räkningens belopp
jämte sedvanlig betjäningsavgift, dock högst sammanlagt 5 kronor;
dels ock en inom samma kammare av herr C. Lovén väckt motion (nr
469), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att vederbörlig hänsyn tages
till de löneförslag, som avgivits i den reservation av byråchef A. Tydén, vilken
är intagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 164.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,
får utskottet hänvisa till motionerna.
Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att, sedan statens
organisationsnämnd i ett den 23 november 1934 avgivet betänkande (Statens
off. utredn. 1934:46) föreslagit genomförandet av vissa förändringar i fråga
om lotsverkets organisation samt yttranden över betänkandet inkommit från
vederbörande ämbetsverk, personalsammanslutningar inom lotsverket och
organisationer å sjöfartens område, dåvarande chefen för handelsdepartementet
framhöll vid föredragning inför Kungl. Majit den 22 februari 1935
av frågan angående anslag för budgetåret 1935/1936 till lotsverket, hurusom
i de inkomna yttrandena i olika avseenden sådana erinringar framställts mot
organisationsnämndens förslag, att departementschefen funnit ytterligare utredning
i ärendet vara påkallad, innan detsamma i sin helhet kunde upptagas
till slutlig prövning och avgörande. Departementschefen förklarade sig därvid
framdeles ämna hos Kungl. Majit göra framställning om en sådan utrednings
igångsättande. Jämlikt Kungl. Majits bemyndigande den 20 juni 1935
tillkallade departementschefen samma dag vissa sakkunniga att inom handelsdepartementet
verkställa ytterligare utredning rörande lotsverkets omorganisation.
Ifrågavarande sakkunniga — 1935 års lotsverkssakkunniga — hava
i ett den 20 mars 1936 dagtecknat betänkande framlagt resultaten av den
av dem verkställda utredningen.
De i betänkandet behandlade frågor, för vilkas lösning erfordras riksdagens
medverkan, hava i propositionen behandlats under särskilda rubriker
vid de anslag, från vilka medel för respektive ändamål behöva anvisas
i riksstaten. Utskottet kommer här att följa samma rubrikindelning.
Den ordinarie lotspersonalens löneställning.
Den till avlöningsreglementet den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten — ändrat i vissa delar genom kungörelserna den
12 juni 1925 (nr 244) och den 26 juni 1936 (nr 392) — hörande tjänsteförteckningen
förutsätter, att till grund för bestämmandet av lönegrad för den
ordinarie lotspersonalen företages fördelning av lotsplatserna i tre klasser
sålunda:
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
25
Befattning
Löne-
grad
Överlots (endast å l:a klass lotsplats)............ :......
10
Lotsförman å Ira klass lotsplats ........................
9
Lotsförman å 2:a klass lotsplats ........................
7
Lots å lia klass lotsplats................................
6
Lots å 2:a klass lotsplats................................
5
Lotsförman å 3:e klass lotsplats ........................
5
Lots å 3:e klass lotsplats................................
4
Var och en av förestående lönegrader motsvarar två enheter högre lönegrad
inom den i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen intagna
löneplanen, avdelning B.
Lotsverkssakkunnigas förslag gick ut på, att indelningen av lotsplatserna i
klasser upphörde och ersattes av en sådan differentiering i lönehänseende
mellan olika grupper av respektive lotsförmän och lotsar, att befattningarna
såsom sådana hänfördes till viss klass.
I fråga om lotsarnas löneställning hade de sakkunniga föreslagit vissa förändringar,
vilka sammanfattningsvis återgivas på sätt som följer
beträffande nuvarande lotsplatser av lia klass (överlotsar 10:e, lotsförmän
9:e, lotsar 6:e lönegraden), dels att överlotsbefattningarna vid Ursvikens, Lilljungfruns,
Furusunds, Aspö och Öresunds södra lotsplatser utbytas mot lotsförmansbefattningar
i 9:e lönegraden (av lotsverkssakkunniga beräknad
minskning i avlöningskostnader 1,122 kronor), dels ock att lotsförmansbefattningarna
och lotsbefattningarna vid Marstrands och Lysekils lotsplatser
nedflyttas till 7:e respektive 5:e lönegraden (kostnadsminskning 1,890 kronor);
beträffande
nuvarande lotsplatser av 2:a klass (lotsförmän 7:e, lotsar 5:e
lönegraden), dels att lotsförmansbefattningarna och lotsbefattningarna vid
Kalix och Svartklubbens lotsplatser uppflyttas till 9:e respektive 6:e lönegraden
(kostnadsökning 2,538 kronor), dels att lotsförmansbefattningen och
lotsbefattningarna vid Mälarens lotsplats omändras till överlotsbefattning
respektive lotsbefatlningar i 6:e lönegraden (kostnadsökning 2,304 kronor),
dels ock att lotsförmansbefattningarna vid Romelsö, Arholma, Häradskärs,
Havstenssunds och Nordkosters lotsplatser nedflyttas till 6:e lönegraden (kostnadsminskning
942 kronor); samt
beträffande de lotsplatser av 3:e klass (lotsförmän 5:e, lotsar 4:e lönegraden),
vilka ej av lotsverkssakkunniga föreslagits till indragning —- eller
således lotsplatserna Bergkvara, Bjuröklubb, Burgsvik, Fagervik, Falkenberg,
Figeholm, Huvudskär, Klintehamn, Kråkelund, Kylej, Käringön,
Långören, Mönsterås, Påskallavik, Ronehamn, Salmis, Simrishamn, Slite,
Stedsliolmen, Stockviken, Sävösund, Töre, Uddevalla och Väderöarna — att
26
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
därvarande lotsförmansbefattningar och lotsbefattningar uppflyttas till 6:e
respektive 5:e lönegraden (kostnadsökning 7,974 kronor).
De sakkunniga hade vidare föreslagit, att lotsförmännen, vilka skulle hänföras
till 9:e, 7:e och 6:e lönegraderna, lämpligen borde benämnas lotsförmän
av respektive Ira, 2:a och 3:e klass, samt lotsarna, vilka skulle hänföras till
6:e och 5:e lönegraderna, lotsar av l:a respektive 2:a klass.
Vid de gjorda uppskattningarna av kostnadsökningar och kostnadsminskningar
hade räknats med vederbörande lotsplats ortsgrupp i avlöningshänseende
och högsta löneklassen inom respektive lönegrader. Enligt beräkningarna
skulle det fullständiga genomförandet av förslagen medföra en nettoökning
med cirka 9,000 kronor i de årliga avlöningskostnaderna. Hänsyn
hade därvid ej tagits till dyrtids- och dyrortstillägg.
Departementschefen har beträffande lotsverkssakkunnigas förslag i förevarande
delar anfört följande:
I enlighet med vad av den förut lämnade framställningen närmare inhämtas
föreligga här till bedömande spörsmål, vilka avse såväl en omläggning i
visst principiellt hänseende av sättet för bestämmande av lönegrader för de
lotsstaten tillhörande ordinarie befattningarna som ock vidtagande av åtgärder,
innebärande förändrad lönegradsplacering för åtskilliga av nämnda befattningar.
Sålunda hava lotsverkssakkunniga föreslagit dels borttagande
av lotsplatsen^ nuvarande klassindelning såsom grund för befattningarnas
vid lotsstaten fördelning å olika lönegrader dels ock höjningar eller
sänkningar i lönegradshänseende av ett antal tjänster.
I sitt i ärendet avgivna utlåtande har allmänna civilförvaltningens lönenämnd
framhållit, alt det visserligen skulle kunna ifrågasättas, huruvida icke
vid det förhållandet, att en allmän översyn av gällande avlöningsreglementen
med därtill hörande tjänsteförteckningar ställts i utsikt inom den närmaste
framtiden, lotsverkssakkunnigas förslag rörande lotspersonalens fasta
avlöning borde upptagas till behandling först i detta sammanhang. Lönenämnden
torde härvid åsyfta det uppdrag att verkställa revision av gällande
avlöningsbestämmelser för bland annat befattningshavare vid den civila
statsförvaltningen, vilket givits åt 1936 års lönekommitté. Emellertid har
nämnden i betraktande av de skäl, de sakkunniga anfört för en förändring
i avseende å lönegradsplaceringarna, ansett någon erinran i och för sig icke
vara att framställa mot att de av de sakkunniga därutinnan framställda
förslagen omedelbart genomfördes. Under hänvisning till vad sålunda anförts
vill jag för egen del till en början framhålla, att lönekommittén enligt
sina direktiv har att verkställa en omprövning ur sakliga synpunkter av
statstjänstemännens löneställning såväl mot bakgrunden av de löner, som
tillämpas utanför statsförvaltningen, som ock med hänsyn till avvägningen
mellan olika statliga befattningshavargrupper inbördes. Lotsverkssakkunnigas
ifrågavarande förslag avse däremot endast att för ett antal befattningshavare
inom viss grupp åstadkomma en sådan placering i lönegrad, som
står i ett bättre förhållande än vad för närvarande är fallet till lönegradsplaceringen
för huvuddelen befattningshavare inom samma grupp, och lära
därför icke vara av beskaffenhet att föregripa den lönekommittén åliggande
utredningen. Tvärtom torde enligt vad jag inhämtat lönekommitténs arbete
bliva betydligt underlättat, örn förhållandet i lönegradsplacering mellan olika
befattningshavare i lotsverket nu regleras av statsmakterna. Dessutom vill
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
27
jag understryka det jämväl av lönenämnden berörda förhållandet, att de viktigaste
av de av lotsverkssakkunniga föreslagna förändringarna i fråga om
lönegradsplacering, nämligen förbättringarna av avlöningen till personalen
å nuvarande lotsplatser av 3:e klass, stå i nära samband med av lotsverkssakkunniga
framlagt förslag till viss reglering i fråga örn loispersonalens inkomst
av lotspenningar. I det följande kommer jag att i anslutning till därvid närmare
berörda omständigheter av bland annat organisatorisk natur till omedelbart
genomförande förorda sistnämnda förslag. Med hänsyn till del sålunda
framhållna och då lotsverkssakkunnigas förslag till omförmälda avlöningsförbättringar
för personalen å 3:e klass lotsplatser förutsätter upphörande
av den nuvarande klassindelningen, har jag funnit mig böra tillstyrka,
att de sakkunnigas förslag i fråga örn den fasta avlöningen nu i sin
helhet blir föremål för prövning. Jämte lönenämnden äro även de hörda
ämbetsverken av liknande mening.
Vad då först angår det av lotsverkssakkunniga framlagda förslaget, att den
nuvarande indelningen av lotsplatserna i klasser skall upphävas, har mot
detta förslag i och för sig ingen erinran i de inkomna yttrandena blivit
gjord. Förslaget har av de sakkunniga motiverats därmed, att starka skäl
syntes kunna anföras för alt avvägningarna av avlöningen till å ena sidan
lotsarna och å andra sidan förmannen vid en lotsplats skedde i viss mån
oberoende av varandra. Förmännens tjänstgöring vore nämligen av beskaffenhet
att influeras av omständigheter, som knappast i och för sig påverkade
lotsarnas arbete. Därvidlag hava de sakkunniga särskilt framhållit
personalens storlek samt beloppet av inflytande lotspenningar. Till
den sålunda anlagda synpunkten vill även jag giva min anslutning. I likhet
med de sakkunniga finner jag, att i anseende till den skillnad, som föreligger
i frågan örn arbetsuppgifterna för å ena sidan lots och å andra sidan lotsförman,
av lotsplatsernas klassindelning beroende samband mellan lönebestämningar
för dessa båda grupper befattningshavare måste anses mindre
egentligt. Klassindelningens borttagande erbjuder i ifrågavarande hänseende
en bättre anpassning efter de föreliggande förhållandena än det nuvarande
systemet. Då härtill kommer, att upphävandet av lotsplatsernas indelning
i klasser synes mig ägnat att överhuvud taget underlätta en rationell
avvägning av de fasta lönerna för lotsstatens befattningshavare, tillstyrker
jag lotsverkssakkunnigas ifrågavarande förslag.
Vidkommande härefter frågan örn placering i lönegrad av de särskilda befattningarna
vill jag till en början erinra därom, alt lotsstyrelsen i sitt utlåtande
över statens organisationsnämnds betänkande rörande lotsverket föreslagit,
att alla lotsförman skulle hänföras till en gemensam lönegrad, nämligen
den 7:e, samt alla lotsar likaledes till en och samma lönegrad, den 5:e.
Särskilt arvode skulle dessutom tilldelas lotsförmännen å mera betydande
lotsplatser såsom ersättning för det merarbete och större ekonomiska ansvar,
som åvilade dessa förmän.
Lotsverkssakkunniga hava emellertid förklarat sig ej finna anledning att
förorda fullständig enhetlighet i lönegradshänseende beträffande envar av
ifrågavarande Iva kategorier befattningshavare. Icke heller har delta föreslagits
av lönenämnden eller ämbetsverken i utlåtandena över lotsverkssakkunnigas
betänkande, även örn därvid lotsstyrelsen principiellt vidhållit sin
mening örn önskvärdheten att frångå uppdelningen i lönehänseende av lotsförmän
respektive lotsar i lönegrader.
Vad lotsverkssakkunniga anfört till stöd för sin ståndpunkt i förevarande
avseende synes mig vara förtjänt av beaktande. Från lotsstyrelsens sida hava
gjorts uttaianden av innebörd, ali utvecklingen inom sjöfarten och genomförda
inskränkningar av personalbestånden vid lotsplatser med mindre omfat
-
28
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
tande lotsning medfört, att skillnaderna mellan arbetet vid dylika lotsplatser
och tjänstgöringen vid större platser blivit i mindre grad påfallande än förut.
Dessa uttalanden lära visserligen icke kunna frånkännas fog. Därför torde
ock, såsom även lotsvcrkssakkunniga föreslagit, utjämningar i avlöningshänseende
vara motiverade. Av de sakkunniga gjorda påpekanden i fråga om
alltjämt bestående skiljaktigheter mellan olika lotsplatser, såvitt angår arbetets
art och de förhållanden, under vilka det fullgöres, synas mig dock vara
av den betydelse, att övervägande skäl måste anses tala för bibehållande tillsvidare
av vissa differentieringar i lönegradshänseende inom envar av grupperna
av lotsförmans- och loisbefattningar. Det är att märka, att även vid bifall
till vad lotsstyrelsen, i enlighet med vad jag nyss nämnt, i sitt utlåtande över
organisationsnämndens betänkande föreslagit skulle för lotsförmännens del
resultatet bliva en olikhet i avlöningsbeloppen, grundad på huvudsakligen
samma skäl som dem, vilka kunna åberopas för ett system med olika lönegrader
för dessa befattningshavare. Avlöningstekniskt sett torde emellertid
sistberörda ordning vara att föredraga. Vad lotsarna beträffar må här för
jämförelse med den av lotsstyrelsen förordade ordningen med endast en lönegrad
erinras, att enligt de sakkunnigas förslag, vartill jag ansluter mig, antalet
lönegrader för lotsar minskas från nuvarande tre till två.
I fråga örn förändringar i lönegradshänseende hava lotsverkssakkunniga
främst föreslagit, alt lotsförmansbefattningar och lotsbefattningar vid de
3:e klass lotsplatser, vilka ej av de sakkunniga förordats till indragning,
skulle uppflyttas från 5:e till 6:e lönegraden respektive från 4:c til! 5:e
lönegraden. Såsom skäl härför hava de sakkunniga framhållit bland annat,
att på grund av vidtagna personalinskränkningar arbetsbördan ökats även
vid mindre lotsplatser samt att jämväl i övrigt utvecklingen medfört större
krav å personalen därstädes. Av vad jag redan förut anfört lärer framgå, att
jag funnit synpunkter av detta innehåll tala för en förbättring av avlöningen
till personalen å lotsplatser, varom här är fråga. Vad angår omfattningen
av nämnda avlöningsförbättring synes mig den av lotsverkssakkunniga förordade
uppflyttningen en lönegrad för såväl lotsförman som lotsar vara
väl avvägd. Den av lotsstyrelsen uttryckta uppfattningen, att lotsförmansbefattningen
vid Väderöarnas 3:e klass lotsplats syntes böra, på sätt föreslagits
av organisationsnämnden och i enlighet med lotskaptenens mening, hänföras
till 7:e lönegraden eller alltså uppflyttas två lönegrader, har jag icke
funnit tillräckliga skäl att biträda. Denna ifrågasatta större avlöningsförhöjning
bar motiverats därmed, att lotsplatsen ökades i betydenhet i och med
numera verkställd indragning av Dyngö lotsplats. Emellertid har sedan lång
tid verksamheten vid såväl Dyngö som Väderöarnas lotsplats varit av ringa
omfattning. Nedläggandet av Dyngö lotsplats lärer därför icke komma att
medföra ett sådant inflytande å lotsförmansgöromålen vid Väderöarnas lotsplats,
att för lotsförmansbefattningen därstädes för närvarande skulle motiveras
en högre lönegrad än den för dylika befattningar över huvud tillämpade
lägsta lönegraden. I anslutning till det anförda tillstyrker jag alltså sådan avlöningsförbättring
för personalen vid lotsplatser av nuvarande 3:e klass, att
för ifrågavarande platser framdeles avses lotsförmansbefattningar i 6:e och
lotsbefattningar i 5:e lönegraden.
Beträffande den närmare innebörden av de av lotsverkssakkunniga framlagda
förslagen till förändringar i fråga om placering i lönegrad av befattningar
vid vissa lotsplatser av nuvarande 1 :a och 2:a klass tillåter jag mig åberopa
den förut därutinnan lämnade redogörelsen. Det synes mig, att för huvuddelen
av dessa förslag goda skäl blivit anförda. Jag tillstyrker därför, att
med utgångspunkt från förslagen vederbörliga förändringar inom de olika
befattningsgrupperna vidtagas. I ett avseende synes mig dock en avvikelse
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
29
påkallad. Sålunda torde i enlighet med lotsstyrelsens mening för Lilljungfruns
lotsplats med hänsyn till rörelsens storlek och förhållandena i övrigt
å platsen fortfarande böra avses en överlotsbefattning i stället för lotsförmansbefattning
i 9:e lönegraden, såsom lotsverkssakkunniga föreslagit.
Av det sagda framgår, att jag icke kunnat ansluta mig till lotsstyrelsens
uppfattning örn behovet av att i fortsättningen hava en överlotsbefattning
knuten till Aspö lotsplats utan att jag funnit fog för lotsverkssakkunnigas förslag,
att för denna plats i stället bör avses en lotsförmansbefattning i 9:e
lönegraden. Härvid åberopar jag de av de sakkunniga för ifrågavarande förslag
angivna skälen. Jag vill tillägga, att resultatet av särskild, på mitt föranstaltande
verkställd lokal undersökning givit vid handen, att förekommande
förbindelser mellan förmannen vid lotsplatsen och de marina myndigheterna
samt åt den förre anförtrodda uppdrag i lotsverkets allmänna tjänst
icke kunna anses vara av den art eller omfattning, att för tjänsten vid platsen,
där lotsningen är tämligen ringa, en lotsförmansbefattning ej skulle vara
tillfyllest.
Vad angår det av lotsverkssakkunniga framställda men av lotsstyrelsen
med åberopande av vederbörande lotskaptens yttrande avstyrkta förslaget
om nedflyttning av lotsförmansbefattningen vid Häradskärs lotsplats från 7 :e
till 6:e lönegraden har jag, såsom jämväl av det föregående inhämtas, i detta
avseende funnit mig böra biträda de sakkunnigas mening. Härtill har jag
föranletts vid en med förhållandena vid andra lotsplatser gjord jämförelse,
vilken, i motsats till vad fallet synes vara i lotskaptenens yttrande, ej begränsats
till blott östra lotsdistriktet.
Efter vidtagande av utav mig här tillstyrkta lönegradsförändringar skulle
de lotsstaten tillhörande ordinarie befattningarna komma att utgöras av överlotsar
i 10:e (såsom nu), lotsförmän i 9:e, 7:e eller 6:e (nu 9:e, 7:e eller 5:e)
samt lotsar i 6:e eller 5:e (nu 6:e, 5:e eller 4:e) lönegraden. Hänförande av
de särskilda lotsförmans- och lotsbefattningarna till viss klass, på sätt lotsverkssakkunniga
föreslagit, synes mig ej behövligt.
Semester för ordinarie lotspersonal och vissa andra befattningshavare
vid lotsverket.
Enligt 19 § 1 mom. avlöningsreglementet för befattningshavare vid lotsoch
fyrstaten må semester, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, under i författningsrummet angivna antal dagar årligen åtnjutas
av tjänsteman å fyr, fyrskepp och gasstation, distriktsfyrmästare, maskinist,
expeditionsbiträde och kontorsbiträde. I 2 mom. av samma paragraf
stadgas, att annan än i 1 mom. avsedd ordinarie tjänsteman må, i den mån
sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång och utan kostnad
för statsverket, kunna medgivas tjänstfrihet under högst följande antal dagar
inom ett och samma kalenderår, nämligen lotskapten och lotslöjtnant 40
dagar samt befälhavaren å lotsverkets ångfartyg Vega, Överlots, lotsförman
och lots 30 dagar. Dessa tjänstemän äga således icke rätt till semester i
egentlig mening.
Under sålunda nämnd tjänstfrihet utgår oavkortad lön i likhet med vad
fallet är under semester. — Enligt 11 § avlöningsreglementet skall av de vederbörande
lotsplats tillfallande lotspenningar den vid platsen tjänstgörande
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
lotspersonalen jämlikt Kungl. Maj:ts bestämmande äga åtnjuta viss andel;
därefter återstående lotspenningar skola ingå till statsverket. Av den personalen
sålunda tillkommande andelen i Iotspenningarna äger jämlikt sistnämnda
paragraf och 3 § Kungl. Maj:ts brev till lotsstyrelsen den 30 november 1922
med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet vid tjänstgöring Överlots,
lotsförman och i lotsningstur intagen ordinarie och icke-ordinarie lots att
utfå lotslott. I 11 § avlöningsreglementet är dessutom medgivet, att lotslott
må åtnjutas jämväl under i 19 § omförmäld tjänstfrihet.
Lotsverkssakkunniga hade funnit starka skäl tala för att åt lotspersonalen
bereddes semester. Jämväl lotskapten, lotslöjtnant och befälhavare å tjänstefartyg
borde enligt de sakkunnigas mening komma i åtnjutande av enahanda
förmån.
Vid införande av semester för lotspersonalen påkallade den omständigheten,
framhöllo de sakkunniga, att för närvarande avlöningen till såväl ordinarie
överlotsar, lotsförman och lotsar som ock vikarier å sådana tjänster delvis
utginge i form av lotslott, särskild uppmärksamhet. Samtliga lotslottsberättigade
befattningshavare vid viss lotsplats ägde uppbära lotslott med enahanda
belopp, vilket med andra ord ville säga, att den personalen tillkommande
andelen i Iotspenningarna fördelades lika mellan ifrågavarande tjänstemän,
i förekommande fall dock först efter avdrag av lotslärling eller viss annan
lotsande tillkommande lotspenningbelopp. Överlotsar, lotsförmän och
lotsar ägde åtnjuta lotslott jämväl under dem beviljad sådan tjänstfrihet, som
tor närvarande ersatte semester. Skillnaden mellan semester och tjänstfrihet
för ifrågavarande personal hestode, uttalade de sakkunniga, huvudsakligen
däri, att vid semester vikarie eller tillfälliga biträden förutsattes skola förordnas,
när så av behovet påkallades, medan detta icke finge ske för beredande
av möjlighet till tjänstfrihet. Vid den nuvarande tjänstfriheten, i den mån
sådan uttoges, påverkades alltså icke lotslotternas storlek. Detta skulle däremot,
med bibehållande av nu gällande bestämmelser örn lotslott, i åtskilliga
lall bliva förhållandet vid semester. Enär nämligen semestervikarie å ordinarie
befattning komme att äga lika del som andra i de lotspersonalen tilli
allande Iotspenningarna, skulle, när sådan vikarie förordnades, såväl befattningshavare,
vilken åtnjöte semester med rätt till lotslott, som övriga lotslottsberättigade
tjänstemän vid platsen komma att lida minskning i sina lotslotter.
Lotsverkssakkunniga hade emellertid uttalat sig för att lotspersonalen under
semester icke skulle åsamkas någon minskning i sina inkomster. I sådant
avseende hade de sakkunniga föreslagit, att befattningshavare under semester
skulle få uppbära till honom eljest utgående lotslott och att eventuell vikarie
skulle i stället för lotslott av statsmedel erhålla ersättning motsvarande viss
del en fjärdedel — av vad vid lotsplatsen tjänstgörande ordinarie befattningshavare
varit berättigad att under tiden för vikariatet uppbära i lotslott.
De sakkunniga förordade, att bestämmelser av nu avsett innehåll borde vinna
tillämpning utom i vissa fall, såsom då ordinarie tjänsteman förordnades
å annan lotsplats eller dylik tjänsteman förordnades å högre befattning samt
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
31
i fråga om icke-ordinarie tjänstemän — vid vikariat å Överlots-, lotsförmanseller
lotsbefattningar och vid förordnanden å lediga sådana tjänster.
En följd av förevarande förslag borde enligt de sakkunniga bliva, att då
till lotslott eljest berättigad ordinarie befattningshavare åtnjöte ledighet från
sin befattning under sådan omständigheter, att han icke ägde uppbära lotslott,
eller då ordinarie befattning vore vakant, den å befattningen belöpande
lotslotten skulle inlevereras till statsverket.
Beträffande härefter frågan om semestertidens längd hade lotsverkssakkunniga
föreslagit, att för den ordinarie lotspersonalen semestern bestämdes efter
i huvudsak samma grunder som för skogsstatspersonalen, eller till fem dagar
kortare tid än semestern för ordinarie befattningshavare i motsvarande lönegrader
inom civilförvaltningen i allmänhet. Samma grund borde tillämpas
beträffande tiden för semester för lotskapten, lotslöjtnant och befälhavare å
lotsverkets tjänstefartyg.
Lotsverkssakkunnigas förslag om semester och därmed sammanhängande
förslag om vissa tillförordnade tjänstemäns avlönande samt inlevererande till
statsverket i vissa fall av lotslotter skulle enligt av de sakkunniga verkställda
beräkningar kunna beräknas medföra en årlig nettoutgift för statsverket av
omkring 70,000 kronor.
Departementschefen har beträffande de sakkunnigas förslag i här berörda
delar anfört följande.
Då jag nu går att för egen del yttra mig i frågan om införande av semester
i vanlig mening för lotspersonalen och vissa andra befattningshavare vid lotsverket,
vill jag till en början fästa uppmärksamheten därå, att i förhållande
till tidigare skeden en förskjutning numera torde hava inträtt i den allmänna
uppfattningen rörande behovet för personal med tjänstgöring huvudsakligen
förlagd till det fria att komma i åtnjutande av särskild, årlig ledighet för rekreation.
En illustration härtill kan utvecklingen i förevarande hänseende beträffande
skogsstatens personal sägas utgöra. Längre tillbaka ansågs sålunda,
att tjänstgöringen vid den lokala skogsförvaltningen med hänsyn till de
förhållanden, varunder den fullgjordes, icke påkallade ledighet för här ifrågavarande
ändamål. Sedermera har emellertid beredande av semester jämväl
för skogsstatspersonalen funnits vara med rättvisa och billighet överensstämmande.
Denna personal åtnjuter också alltsedan 1921 semesterrätt.
Jämväl för lotspersonalens vidkommande har dess avsaknad av semesterförmån
motiverats därmed, att tjänstgöringen i och för sig vore av sådan beskaffenhet,
att den icke kunde anses i allmänhet medföra behov av ledighet
för rekreation. Även kostnadssynpunkter lära hava spelat roll. Den nyligen
av mig berörda förändrade uppfattningen inom det område, varom bär är
fråga, synes emellertid vara av natur att böra leda till åtgärder för tillförsäkrande
jämväl åt lotspersonalen av ledighet som nyss nämnts, detta särskilt i
betraktande därav att under senare år undan för undan företagna personalinskränkningar
medfört större bundenhet i arbetet än förut för en stor del
av den nuvarande lotspersonalen. Jag finner mig kunna i huvudsak instämma
i vad 1928 års lönekommitté anfört därom, att även för lotspersonalen
behov får anses förefinnas att komma bort någon tid årligen från det vanliga
arbetet och den vanliga miljön samt att vikariatskostnaderna icke bör
tillmätas större betydelse vid bestämmande av semesterförmånens omfatt
-
32
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
ning för här berörda befattningshavare än för flertalet övriga tjänstemän.
Utredningen i ärendet bar givit vid banden, att den tjänstfrihet, som lotspersonalen
för närvarande kan medgivas under villkor, att det kan ske utan
kostnad för statsverket, till följd av bland annat personalreduceringarna åtminstone
under senare år i allmänhet icke kunnat annat än ofullständigt utnyttjas.
I anseende till vad sålunda i olika hänseenden framhållits vill jag
giva min anslutning till lotsverkssakkunnigas, av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd och de hörda ämbetsverken tillstyrkta förslag, att lotspersonalen
kommer i åtnjutande av semester i gängse mening i stället för den nyssnämnda
villkorliga tjänstfriheten. Enahanda förmån torde jämväl höra beviljas
lotskapten, lotslöjtnant och befälhavare å lotsverkets tjänstefartyg.
I ärendet hava gjorts vissa uttalanden angående dels tiden för semesterförmånens
utnyttjande av personalen vid de i övre Norrland liggande lotsplatsen^,
där sjöfarten pågår endast viss del av året och iir inställd tidvis
under vintern, dels ock omfattningen av förordnande av vikarier vid semester
för lotspersonal. Jag förutsätter, att lotsstyrelsen tillser, att i förevarande
hänseenden kommer att förfaras på sätt, varigenom under vederbörligt beaktande
av kravet å tjänstens vid lotsplatserna behöriga upprätthållande
statsverkets och personalens intressen bliva i skälig mån tillgodosedda.
Jag övergår härefter till vissa semester för lotspersonalen berörande specialfrågor.
Ben lotspersonalen vid varje särskild lotsplats tillkommande andelen i de
lotsplatsen tillfallande lotspenningarna uppdelas i lotslotter å platsens Överlots
eller lotsförman samt lotsar, därvid i princip delas efter huvudtalet. För
närvarande omfattar fördelningen jämväl vikarie å ordinarie befattning. Vid
bibehållande av nuvarande ordning skulle, i den mån under semester för
ordinarie lotspersonal vikarie förordnades och antalet lotslottsberättigade
befattningshavare vid lotsplatsen därigenom ökades -— semester åtnjutande
personal tager givetvis jämväl del i lotspenningarna — storleken av lotslotterna
komma att minskas i motsvarande grad. I vissa fall skulle denna
minskning komma att bliva tämligen avsevärd. Efter i detta hänseende från
personalhåll gjord erinran hava lotsverkssakkunniga i avsikt att vid förordnanden
av semestervikarier undgå påverkan av lotslotternas storlek framställt
förslag av innebörd, att vikarier å ordinarie befattningar vid lotsplatserna
skola erhålla, i stället för lotslott, viss ersättning av statsmedel. Denna
regel skulle därvid gälla icke blott vikariat vid semester utan i fråga om
vikariat överhuvud taget å Överlots-, lotsförmans- eller lotsbefattningar ävensom
förordnanden å lediga sådana tjänster. Dock skulle regeln ej äga tilliämpning
å ordinarie tjänsteman, som förordnades å högre befattning vid
den egna lotsplatsen; han skulle alltså därvid alltjämt åtnjuta lotslott. I
fråga örn ersättningens storlek skulle gälla, att örn ordinarie tjänsteman förordnades
å befattning, tillhörande annan lotsplats, ersättningen till honom
skulle utgå med belopp, motsvarande vad han skulle uppburit i lotslott, örn
han varit ordinarie innehavare av den befattning, å vilken han förordnats.
För icke-ordinaric tjänsteman däremot skulle, utom i vissa fall, ersättningen
bestämmas till belopp motsvarande en fjärdedel av vad vid lotsplatsen tjänstgörande
ordinarie befattningshavare varit berättigad att under tiden för vikariatet
uppbära i lotslott.
Med hänsyn till den förmån, som införande av semester innebär för den
ordinarie lotspersonalen, skulle det kanske knappast framstå såsom obilligt,
örn pei sonalen under dylik ledighet finge vidkännas sådan beskärning av
lotslotterna. som skulle bliva en följd av vikaries rätt till andel i lotspenningarna.
Det synes mig dock, att övervägande skäl få anses tala för den i
ärendet allmänt omfattade meningen, att den ordinarie personalen på grund
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
33
av semester icke bör på detta sätt få lida minskning i sina inkomster. Jämväl
jag ansluter mig till denna uppfattning, därvid jag särskilt vill erinra om
semesterförmånens principiella natur av ledighet med bibehållna avlöningsförmåner.
Vad angår sättet för ernående av att uttagande av semester sålunda icke
kommer att medföra någon försämring i ekonomiskt hänseende för personalen
synes det mig, att det av lotsverkssakkunniga framlagda förslaget, att
tillförordnade tjänstemän å ordinarie befattningar vid lotsplatsen^ i allmänhet
icke skola — oavsett anledningen till förordnandet — deltaga i delningen
av lotspenningarna utan i stället erhålla viss ersättning av statsmedel, innebär
en lämplig lösning av förevarande spörsmål. Härvid skulle för lckeordinarie
tjänstemäns vidkommande ersättningen i åtskilliga fall komma att
motsvara endast en del av ordinarie befattningshavares lotslott. Detta synes
mig vara väl förenligt med i allmänhet tillämpade vikariatsersättningsregler
beträffande nyreglerade verk. Jag tillåter mig hänvisa till vad lotsverkssakkunniga
härutinnan närmare framhållit. Den ersättning till icke-ordinarie
befattningshavare, varom här är fråga, skall emellertid givetvis, såsom
ock lotsverkssakkunniga förutsatt, särskilt vid förordnanden av längre varaktighet,
kunna bestämmas till högre belopp än eljest. Dessutom är att
framhålla, att genom införande av .semester tillfällen till vikariat komma ak*
erbjuda sig för den icke-ordinarie personalen i långt större utsträckning än
vad hittills varit fallet. Slutligen må i detta sammanhang nämnas, att jag
bär för avsikt att i det följande föreslå beviljande av medel för beredande av
möjlighet till någon förbättring i lönegradshänseende för lotsplatsen^ ickeordinarie
personal.
En regel av innebörd bland annat, att tillförordnad befattningshavare icke
äger taga del i lotspenningarna, skulle givetvis medföra att, om t. ex. förordnande
meddelats å ordinarie lotsbefattning, beträffande vilken av någon
anledning lotslott till ordinarie innehavare av befattningen ej utgår,
tjänstgörande lottslottsberättigade befattningshavare skulle komma att
uppbära högre lottslotter än dem rätteligen borde tillkomma. Dem ensamma
skulle nämligen därvid tillfalla även på nämnda ordinarie befattning
belöpande lotspenningbelopp. Med hänsyn härtill hava lotsverkssakkunniga
föreslagit, att då till lotslott eljest berättigad ordinarie befattningshavare åtnjöte
ledighet från sin befattning under sådana omständigheter, att han icke
ägde uppbära lotslott, eller då ordinarie befattning vöre vakant, den å befattningen
belöpande lotslotten sknlle inlevereras till statsverket. Lotsstyrelsen
har funnit dylik inleverering icke böra äga rum i sådana fall, då ej
annan tjänsteman förordnats uppehålla befattningen i fråga eller ej tillfälligt
biträde i stället anställts. I dessa fall bomme nämligen göromålen att ökas
för den i tjänst varande personalen, som följaktligen borde vara berättigad
att til! delning erhålla hela personalandelen av lotspenningarna. Vad
lotsstyrelsen sålunda anfört synes mig stå i full överensstämmelse med grunden
för de sakkunnigas förslag. Då detta i övrigt synes ändamålsenligt, biträder
jag detsamma med den jämkning, som däri föranledes av lotsstyrelsens
berörda erinran.
Vidare omfattar jag lotsstyrelsens mening, att tjänsteman, vilken uppehåller
förordnande å befattning, som ej är förenad med rätt till lotslott, skall -—
i stället för alt, såsom lotsverkssakkunniga förordat, uppbära till honom
eljest utgående lotslott — erhålla ersättning av statsmedel med belopp motsvarande
lotslotten. Åberopande vad lotsstyrelsen härutinnan närmare anfört
vill jag erinra örn, att vad styrelsen sålunda tillstyrkt överensstämmer
med nuvarande ordning i förevarande hänseende. Lika med lotsstyrelsen
ansluter jag mig till lotsverkssakkunnigas förslag, att i andra fall, där er
Bihang
till riksdagens protokoll 1937. G sinni. Xr 10. .''i
34
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
sättning för mistad lotslott nu utgår, vederbörande befattningshavare i stället
bör uppbära sin lotslott.
Vad härefter angår frågan om längden av semester för den personal, som
enligt föreliggande förslag avses skola komma i åtnjutande av sådan förmån,
^ hava lotsverkssakkunniga förordat en avkortning med fem dagar i
förhållande till vad som gäller för i lönehänseende jämförliga befattningar
inom civilförvaltningen i allmänhet. Som anledning till en dylik förkortning
av semestern hava de sakkunniga hänvisat till lotspersonalens i viss
mån skiftande och till stor del till det fria förlagda tjänstgöring. Lotsstyrelsen
däremot har efter framställningar från personalhåll påyrkat, att semestern
skulle utgå med lika antal dagar som semestern för ordinarie befattningshavare
i motsvarande lönegrader inom civilförvaltningen i allmänhet.
Jag har med hänsyn till vad lotsstyrelsen beträffande ifrågavarande
spörsmål anfört tunnit övervägande skäl tala för den av styrelsen intagna
ståndpunkten, till vilken jag alltså ansluter mig.
Enligt vad lotsverkssakkunniga framhållit skulle den, som vid tiden för
semesterförmånens införande innehar ordinarie befattning, och för vilken semestertiden
understiger tiden för honom nu i 19 § 2 mom. avlöningsreglementet
medgiven tjänstfrihet, med hänsyn till gällande övergångsbestämmelser
till reglementet vara berättigad att, på hittills i nämnda moment föreskrivna
villkor, erhålla tjänstfrihet under högst så lång tid årligen, som
semestern understiger förstberörda tjänstfrihetstid. Lotsverkssakkunniga hava
anfört, att under sålunda avsedd tjänstfrihet tjänsteman icke skulle äga rätt
uppbära lotslott. Om emellertid än skyldighet att underkasta sig dylik inskränkning
må kunna åläggas enligt gällande bestämmelser, finner jag dock,
i likhet med lotsstyrelsen, det vara skäligt, att vederbörande under ifrågavarande,
utöver semestern medgiven tjänstfrihetstid får uppbära lotslott som
hittills.
Till slut återstår den av lotsstyrelsen upptagna frågan örn förlängning
av semestern för vissa befattningshavare vid fyrväsendet. Fyrmästare å
1-a klass fyr och å gasstation samt distriktsfyrmästare, vilka tillhöra 10:e
lönegraden i avlöningsreglementet för befattningshavare vid lots- och fyrstaten,
äro sålunda för närvarande berättigade till semester under allenast
20 dagar intill det år, under vilket tjänstemannen fyller 40 år, och 30 dagar
under tiden därefter. Semestern för befattningshavare inom motsvarande
lönegrad (12:e) i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen uppgår
däremot till 25 respektive 35 dagar. I överensstämmelse med den ståndpunkt,
jag nyss intagit i fråga örn semestertidens längd, biträder jag lotsstyrelsen
uppfattning att ifrågavarande tjänstemän vid fyrväsendet skäligen
böra få sin semester utökad till samma dagantal som semestern för berörda
befattningshavare inom civilförvaltningen i allmänhet.
Lotsavgiftssystemet och lotspersonalens andel i lotspenningar.
Enligt kungörelsen den 27 november 1896 (nr 88) angående lotsavgifternas
beräknande skola för lotsning av fartyg erläggas lotsavgifter i form av dels
lotspenningar dels ock hemvägsersättning.
Lotspenningarna utgå enligt lotstaxor. Förutom särskilda taxor för två
lotsplatser — Öresunds södra och norra lotsplatser — finnas för närvarande
fem lotstaxor, vilka hava fastställts av Kungl. Majit genom beslut den 1
oktober 1914 att gälla från och med den 1 januari 1915. Jämlikt Kungl.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
35
Maj:ts förordnande den 10 juni 1921 utgå emellertid de i sistberörda taxor
upptagna avgifterna från och med den 1 juli 1921 tillsvidare med 50 procents
förhöjning. I var och en av ifrågavarande taxor äro lotspenningar^ beräknade
i förhållande till fartygens avgiftspliktiga dräktighet och den lotsade
vägens längd.
Jämlikt 11 § i avlöningsreglementet för befattningshavare vid lots- och fyrstaten
samt 3 § i tilläggsbestämmelserna till nämnda reglemente skall av de
lotsplats tillfallande lotspenningarna den vid platsen tjänstgörande lotspersonalen
äga tills vidare och intill dess annorledes varder förordnat åtnjuta
40 procent; och skola alltså återstående 60 procent ingå till statsverket.
Vad angår grunderna för hemvägsersättningens utgående, kommer redogörelse
därför att lämnas i samband med behandlingen av spörsmålet om
ändrad ordning i fråga om lotsarnas båthållning och resor.
Lotsverkssakkunniga hade framhållit, att grunden för den från och med
den 1 juli 1921 vidtagna förhöjningen av lotspenningarna hade utgjorts av
den allmänna prisstegringen. Med hänsyn till den senare hade sålunda anledning
ansetts föreligga att genom ett procentuellt tillägg till taxebeloppen
åstadkomma höjning av lotspersonalens lotslotter, samtidigt som statsverket
bereddes ökade inkomster från sjöfarten. Levnadskostnadsindex hade vid
tiden för taxeförhöjningen utgjort 236 men hade sedermera nedgått till 158.
Trots den prissänkning, som sedan tiden för taxeförhöjningen ägt rum,
hade ingen ändring vidtagits i det ursprungligen fastställda procenttalet
för förhöjningen.^ Med fog syntes lotsverkssakkunniga sålunda den meningen
kunna göras gällande, att sedan åtskillig tid tillbaka från sjöfarten uttagits
lotspenningar med högre belopp än som kunde anses stå i överensstämmelse
med grunden för det procentuella tilläggets tillkomst. Från sjöfartsnäringens
målsmän hade framhållits och av olika myndigheter vere
även omvittnat, att med hänsyn till sjöfartens och näringslivets i övrigt intressen
ett starkt behov förelåge av lättnad i sjöfartens avgiftsbörda. Välgrundad
anledning till en beskärning av lotspersonalens inkomster måste
även anses föreligga. Därvid anslöte sig lotsverkssakkunniga, i likhet med
kommerskollegium och lotsstyrelsen, i huvudsak till vad statens organisationsnämnd
i sitt betänkande rörande lotsverket anfört därom att lotspersonalen,
för vars vidkommande taxeförhöjningen inneburit en av dyrtidsförhållanden
betingad reglering av avlöningsförmånerna, genom att procenttalet
kvarstått orubbat icke fått vidkännas reducering i det sålunda utgående
dyrtidstillägget trots en inträdd betydande sänkning av levnadskostnaderna.
Kommerskollegium och lotsstyrelsen hade båda i sina över organisationsnämndens
ovanberörda betänkande avgivna utlåtanden föreslagit en nedsättning
av det nu med 50 procent utgående tillägget å lotstaxornas avgiftsbelopp,
därvid kommerskollegium tillstyrkt en minskning till 25, eventuellt
framdeles 20 procent, medan lotsstyrelsen stannat för ett procentuellt tilllägg
av 30 procent. Även lotsverkssakkunniga anslöte sig till den meningen,
att i och för sig starka skäl för en nedsättning av det procentuella lotspen
-
36
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
ningtillägget förelåge Lotsverkssakkunniga holle närmast före, att en sänkning
till 30 procent vore lämpligt avvägd. Genom en dylik sänkning skulle
sjöfarten beredas lindring i sin avgiftsbörda, samtidigt som lotspersonalens
berättigade intressen att erhålla inkomst av lotspenningar måste anses skäligt
tillgodosedda.
Emellertid vore att beakta, att lotsverkssakkunniga komme att förorda
bifall till lotsförfattningssakkunnigas förslag om hemvägsersättningens borttagande.
I stället borde enligt lotsverkssakkunnigas mening sjöfarten bidraga
till lotspersonalens rese- och båthållningskostnader — vilka skulle bestridas
av statsmedel —- genom erläggande av lotspenningar. Då emellertid
icke avsåges att nu åvägabringa en slutlig lösning av spörsmålet örn lotsavgiftssystemet,
syntes de lotsverkssakkunniga mindre lämpligt att för ifrågavarande
ändamål verkställa en omräkning av beloppen i lotstaxorna.
Med hänsyn till det anförda hade lotsverkssakkunniga i första hand förordat,
att den lindring i sjöfartens avgiftsbörda, varom här vore fråga, bereddes
på det sättet, att bemvägsersättningen borttoges utan ändring av vare
sig själva taxebeloppen eller det procentuella tillägget. De sakkunniga anförde
därvid, att enligt tidigare framhållna synpunkter skulle en sänkning av ifrågavarande
tillägg grundas bland annat därpå, att i anseende till minskade levnadskostnader
en reglering nedåt av lotspersonalens lotspenninginkomst borde
äga rum. Då efter hemvägsersättningens upphörande lotspersonalen komme
att av statsverket erhålla gottgörelse för de kostnader, vilka nu bestredes
med hemvägsersättningen, borde lotspersonalen enligt de sakkunnigas mening
givetvis icke få draga fördel av den omständigheten, att till följd av hemvägsersättningens
slopande en nedsättning av det procentuella lotspenningtillägget
icke komme till stånd. För att lotspersonalen, som nu åtnjöte 40 procent
av inflytande lotspenningar, icke skulle få högre lotspenninginkomst än
här förut avsetts, nämligen efter 40 procent å lotspenningarna enligt nuvarande
taxor, höjda med 30 procent, borde enligt de sakkunnigas mening en sänkning
av förstnämnda procentsats företagas.
Sedan emellertid hemvägsersättningen borttagits, borde enligt de sakkunnigas
mening vid oförändrade taxebelopp och oförändrat procentuellt tillägg å
lotstaxorna personalens andel i inflytande lotspenningar utgöra 35 procent.
Ehuru denna minskning vore redan nu i sin helhet motiverad av inträdd nedgång
i levnadskostnaderna, syntes dock lotsverkssakkunniga skäligt, att densamma
genomfördes successivt, förslagsvis med 1 procent vid början av vart
och ett av de närmaste fem åren.
Efter att hava lämnat en redogörelse för myndigheternas över lotsverkssakkunnigas
förslag i här berörda delar avgivna yttranden har departementschefen
för egen del härutinnan anfört följande.
Av den av mig lämnade redogörelsen inhämtas, att åtskilliga förslag till
förändringar i fråga om den nuvarande ordningen för lotspenningarnas utgående
och disponerande framkommit. Sålunda hava dylika förslag avgivits
av 1928 års lotsförfattningssakkunniga, statens organisationsnämnd samt
Statsutskottets utlåtande Nr 10
37
lotsverkssakkunniga. Medan i yttranden över lotsförfattningssakkunnigas
och organisationsnämndens ifrågavarande förslag därifrån avvikande meningar
i stor utsträckning gjort sig gällande, har vad lotsverkssakkunniga i ämnet
föreslagit rönt i huvudsak anslutning från de hörda statsorganens sida.
Vad de föreliggande spörsmålen angå vill jag erinra därom, att av lotsförfattningssakkunniga
i två särskilda hänseenden avgivna förslag måste anses
för närvarande sakna aktualitet. Jag syftar därvid på förslagen om
dels övergång från det nuvarande systemet att beräkna lotspenningarna å
fartygets nettodräktighet till en beräkning efter den s. k. bruttodräktigheten,
dels ock avgiftsberäkning till en del på fartygets dräktighet (tonnageavgift)
och till återstående del på den vid varje särskilt tillfälle lossade eller
lastade lastens kvantitet (lastavgift). En avgiftsberäkning som den sist avsedda
har dock icke ifrågasatts för de egentliga lotspenningarna utan endast för
en fyr- och båkavgilten tillagd avgift till lotsinrättningen, därest lotspenningarna
komme att till någon del ersättas av en dylik allmän lotsavgift. I
överensstämmelse med vad dåvarande chefen för handelsdepartementet anfört
till statsrådsprotokollet den 20 juni 1935 rörande sjöfartsavgifter i allmänhet
bör tillsvidare jämväl beträffande lotspenningarna nettodräktigheten
bibehållas som beräkningsgrund och bör ej heller i fråga om avgift till
lotsinrättningen — örn uppdelning av lotspenningarna som nyss sagts skulle
ske — införas en form, innebärande en förening av tonnageavgift och lastavgift.
Denna utgångspunkt hava även lotsverkssakkunniga intagit vid sitt
bedömande av lotsavgiftsspörsmålet.
Den av lotsverkssakkunniga i främsta rummet föreslagna förändringen angående
lotspenningarna sammanhänger särskilt med den omständigheten, att
i jämförelse med förhållandena för ett antal år tillbaka en allmän prissänkning
inom landet ägt rum. Grunden till att lotstaxorna från och med den 1
juli 1921 höjdes med ej mindre än 50 procent utgjordes av den vid tiden för
höjningen inträdda stegringen i prisnivån. Till belysande av den prisutveckling,
som sedan dess skett, må i detta sammanhang endast erinras därom,
att det genom socialstyrelsens försorg uträknade levnadskostnadsindex, som
den 1 juli 1921 utgjorde 236, numera nedgått till 158. Trots prissänkningen
har likväl det ursprungligen fastställda procenttalet för lotspenningarnas
förhöjning kvarstått orubbat.
Lotsverkssakkunniga hava funnit, att med hänsyn till berörda förhållande
sedan åtskillig tid tillbaka från sjöfarten uttagits lotspenningar med högre
belopp, än som kunde anses stå i överensstämmelse med grunden för det
procentuella tilläggets tillkomst. Riktigheten härav synes mig icke kunna
jävas. Från sjöfartens sida har också vid olika tillfällen framhållits, att
förhållandena krävde, att lindring i dess avgiftshörda komme till stånd.
Bland annat må härvidlag erinras örn det av kommerskollegium gjorda uttalandet,
att i de till kollegium inkomna yttrandena över lotsförfattningssakkunnigas
betänkande i det närmaste allmänt understrukits behovet av nedskärning
av lotsavgifterna. Statskontoret, kommerskollegium och lotsstyrelsen
hava alla vid olika tillfällen, senast i sina utlåtanden över lotsverkssakkunnigas
förslag, givit uttryck för liknande uppfattning. Statskontoret har
därvid yttrat, alt en siinkning av de allmänna sjöfartsavgifterna, bland annat
lotspenningarna, vore önskvärd och med hänsyn lill inom sjöfartsnäringen
rådande förhållanden och näringslivets intressen i övrigt påkallad,
.hillivid för egen del vill jag i anslutning till det anhilda förorda, att en lättnad
nu herodes sjöfarten i dess lotsavgiftsskyldighet.
Att i samband nied dylik lättnad i lotsavgiftsplikten lotspersonalens inkomster
av lotspenningar något beskäras torde stä i lull överensstämmelse
nied 1921 års taxeförhöjnings karaktär av en av dyrtidsförhållandena för
-
38
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
anledd avlöningsförbättring. De avlöningsförmåner, lotspersonalen vid de
större lotsplatserna åtnjutit, torde visserligen till en del kunna försvaras
därmed att lotspersonalen vid jämförelse med andra statens befattningshavare
har en i viss mån mera bunden samt vad själva lotsningsarbetet angår
jämväl särskilt ansvarsfull tjänstgöring. Sedan levnadskostnaderna nedgått,
bär lotspersonalen emellertid, liven med hänsyn tagen till berörda omständigheter,
i jämförelse med statliga befattningshavare, vilkas hela ersättning
utgår som fast lön med därå belöpande dyrtidstillägg, under flera år intagit
en i löneavseende gynnad ställning. I belysning av det sagda finner jag mig
böra tillstyrka en viss, huvudsakligen på minskning i levnadskostnaderna
grundad justering nedåt liv lotspersonalens lotspenninginkomst. Meningen om
det belogade i en dylik åtgärd har även omfattats av, förutom organisationsnämnden
och lotsverkssakkunniga, såväl allmänna civilförvaltningens lönenämnd
som de tre i frågan hörda ämbetsverken, nämligen statskontoret, kommerskollegium
och lotsstyrelsen.
I detta sammanhang synes mig böra bringas i erinran, att vid tillkomsten
år 1921 av tillägget å lotstaxorna införandet av detsamma av dåvarande chefen
för handelsdepartementet betecknades såsom en provisorisk åtgärd, sammanhängande
med det förhållandet, att någon definitiv lönereglering för lotspersonalen
icke kunde genomföras nämnda år. Redan år 1922 fattades emellertid
beslut om sådan reglering. Det oaktat förblev då taxetillägget oförändrat.
^ Mare må nämnas, att i samband med omförmälda lönereglering år 1922
anslaget lör det därpå närmast följande året till lotspersonalens andel i lotspenningar
nied hänsyn till beräknad total lotspenninguppbörd upptogs till
600,000 kronor. Efter tiden för löneregleringen har emellertid personalens
lotspenningandel städse varit högst avsevärt större. Densamma har nämligen
lör år växlat mellan belopp, som med mer än 50 procent överstigit
600,000 kronor, och belopp, som överstigit angivna summa med mer än 100
procent. Närmare upplysningar härutinnan kunna hämtas ur organisationsnämndens
lotsverksbetänkande i dess av mig här förut återgivna del. Vad
där anförts rörande utvecklingen under gångna år av de särskilda befattningshavarnas
lotspenninginkomst tillåter jag mig även i detta sammanhang
hänvisa till. Det är sant, att den berörda beräkningen av personalandelen
år 1922 gjordes ur budgetär synpunkt och för budgetärt ändamål. Givetvis
var även en förutsättning, att personalens lotspenninginkomst skulle komma
att växla med sjöfartskonjunkturerna. Men det nu framhållna synes mig
dock utgöra fog för det av allmänna civilförvaltningens lönenämnd gjorda
uttalandet, att personalens andel i lotspenningarna under årens lopp i hög
grad överskridit de belopp, varmed man räknat vid 1922 års lönereglering.
Då grunden till att lotsavgifterna och personalens lotspenninginkomst
ansetts böra bliva föremål för någon nedsättning närmast är den, att det
procentuella tillägget å lotstaxorna trots inträdd prissänkning fått förbliva
i oförändrat skick, ligger det givetvis nära till hands att åstadkomma berörda
nedsättning genom sänkning av sagda tillägg. Med hänsyn härtill hava även
lotsverkssakkunniga förklarat sig anse, att i och för sig starka skäl för en
nedsättning av det procentuella lotspenningstillägget förelåge. Därvid hava
de sakkunniga hållit före, att en sänkning till 30 procent vore lämpligt avvägd.
Aven jag är böjd att i princip giva min anslutning till den meningen,
att genom en dylik reducering lotspenningarna skulle i stort sett erhålla en
nivå, som med hänsyn till nu förhandenvarande omständigheter kunde ur
skilda synpunkter betecknas som skälig. Såväl statsverkets som sjöfartens
och lotspersonalens intressen synas mig därigenom komma att vinna vederbörligt
beaktande. Emellertid hava lotsverkssakkunniga i annat samman
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
39
hang föreslagit borttagande av hemvägsersättningen, som för närvarande utgör
sjöfartens bidrag till lotspersonalens rese- och båthållningskostnader. I
stället bör enligt de sakkunnigas mening sjöfarten bidraga till dessa kostnader,
vilka framdeles helt skulle bestridas av statsmedel, genom erläggande av
lotspenningar. I anslutning härtill och med hänsyn till den genomsnittliga,
ungefärliga överensstämmelsen mellan å ena sidan de belopp, varmed vid ett
till 30 nedsatt procentuellt tillägg å lotstaxorna lotspenningarna komrae att
minskas, och å andra sidan de belopp, vartill inflytande hemvägsersättningar
numera torde kunna beräknas, hava lotsverkssakkunniga i första hand
förordat, att den lindring i sjöfartens avgiftsbörda, varom fråga vore, bereddes
på det sättet, att hemvägsersättningen borttoges utan att det procentuella
lotstaxetillägget ändrades. Jag har för avsikt att i det följande biträda lotsverkssakkunnigas
förslag om hemvägsersättningens borttagande, därvid sjöfartens
bidrag till lotspersonalens rese- och båthållningskostnader skulle uttagas
i form av lotspenningar. Vid sådant förhållande och på skäl, som av
det nyss anförda framgår, synes det även mig lämpligt, att den nedsättning,
som skulle företagas i det procentuella lotspenningtillägget, och den höjning i
lotspenningarna, som hemvägsersättningens borttagande borde föranleda, få
utjämna varandra. Jag tillstyrker således det därutinnan framlagda förslaget.
Enligt en reservant inom lotsstyrelsen borde det lotstaxetillägg, som vöre
avsett att svara mot hemvägsersättningen, uttagas såsom ett särskilt tillägg på
taxorna och redovisas för sig för att i sin helhet ingå till statsverket. Emellertid
avses efter hemvägsersättningens upphörande kostnaderna för personalens
resor och båthållning skola gäldas av statsverket i full överensstämmelse
med vad fallet är beträffande övriga kostnader för lotsinrättningen.
Tillräcklig anledning har därför synts mig saknas att, såsom reservantens
förslag innebär, jämväl i fortsättningen hålla sjöfartens bidrag till nämnda
två ändamål avskilt från dess bidrag till kostnaderna i allmänhet för lotsinrättningen.
Lotspersonalens andel i lotspenningarna utgör för närvarande 40 procent.
Den av mig tillstyrkta beskärningen av lotspenninginkomsten med
belopp, motsvarande vad som skvdle följa vid en nedsättning av lotstaxetilllägget
från 50 till 30 procent, får givetvis, därest såsom nyss föreslagits dylik
nedsättning, på grund av hemvägsersättningens inläggande i lotspenningarna,
ej sker, verkställas i annan ordning. Lotspersonalen bör — eftersom
gottgörelse för den borttagna hemvägsersättningen skall lämnas av statsmedel
— principiellt icke hava någon del i det hemvägsersättningen motsvarande
lotspenningbeloppet. Vid ett lotstaxetillägg, som i anledning av
hemvägsersättningens överförande till lotspenningarna ej nedsättes till ett
eljest såsom skäligt ansett tal av 30 utan bibehålies vid 50, bör alltså procentsatsen
för personalens lotspenningandel sänkas till ett tal, vilket för lotspersonalen
giver ungefär samma inkomst som skulle erhållas efter nuvarande
andel av 40 procent vid ett procentuellt taxetillägg av blott 30. Enligt
verkställda beräkningar skulle ifrågavarande syfte vinnas, därest lotspersonalens
andel .i lotspenningarna fastställes till 35 procent. Jag tillstyrker ett
beslut av denna innebörd.
Härigenom skulle lotslotterna komma att minskas med 12.5 procent i jämförelse
med de grunder, varefter desamma utgått under hela tiden elter
tillkomsten år 1921 av lotstaxetillägget å 50 procent. Allmänna civilförvaltningens
lönenämnd har anfört, att med hänsyn till den avsevärda nedgång i
levnadskostnaderna, som inträtt sedan tiden för taxeförhöjningen, nämnden
för sin del icke kunnat undgå att finna, att en nedsättning av lotspersonalens
andel från 40 till 35 procent vore väl ringa. Särskilt med hänsyn till att
lotslotterna å åtskilliga lotsplatser uppgå till avsevärda belopp synes mig
40
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
denna mening val försvarbar. Emellertid har jag icke funnit mig för närvarande
böra påyrka en större nedsättning än nyss sagts. En viss återhållsamhet
i det hänseende, varom här är fråga, är betingad bland annat därav,
att de tillämnade lotspliktsbestämmelserna i en ny lotsförordning förutsättas
komma att vid en del lotsplatser medföra någon minskning, ehuru i
allmänhet av blott ringa grad, i lotsningsfrekvensen. Härtill kommer, att den
pågående arbetstidsutredningen kan tänkas resultera däri, att, särskilt på
platser med stor andel i lotspenningar, nya befattningar böra inrättas, varvid
de enskilda lotsarnas lötsätter kunna ytterligare nedgå.
Emellertid är jag ense med lönenämnden därom, att det icke kan anses av
omständigheterna påkallat, att förevarande beskärning genomföres, såsom
lotsverkssakkunniga ansett sig böra förorda, allenast successivt under en flerårig
övergångsperiod. I likhet med lönenämnden och på sätt för övrigt även
lotsstyrelsen ifrågasatt, finner jag således nedsättningen böra på en gång träda
> kraft. Jag erinrar, att jämväl lotsverkssakkunniga funnit minskningen redman
nu i sin helhet motiverad av inträdd nedgång i levnadskostnaderna. Därtill
kommer, att, enligt vad jag i det följande vill föreslå, statsverket redan
från tiden för hemvägsersättningens upphörande skall helt övertaga kostnaderna
för lotspersonalens resor och båtar.
Lotsförbundet bär anfört, att förrän de förslag till lättnader i den nuvarande
lotsplikten, vilka syntes komma att ingå i lotsverkssakkunnigas förslag
till ny lotsförordning,
för lotsarnas vidkommande blivit utredd, åtgärder icke borde beslutas angående
sänkning av lotsarnas andel i lotspenningar^. Med föranledande härav
anser jag mig böra framhålla följande.
Såsom jag tidigare nämnt hava lotsverkssakkunniga numera avgivit förslag
till lotsförordning. Jag har för avsikt att i sinom tid för Kungl. Majit
anmäla frågan örn utfärdande av ny sådan förordning i huvudsaklig enlighet
med lotsverkssakkunnigas förslag i ämnet. I förslaget hava förordats
vissa lindringar i den nuvarande lotsplikten. Av verkställd undersökning
framgår, att den totala minskningen av lotspenningarna kunde, örn ifrågavarande
lättnader varit genomförda år 1934, antagas hava uppgått till ett sammanlagt
belopp av omkring 110,000 kronor, varav enligt gällande grunder för
beräkning av lotsarnas andel i lotspenningarna 66,000 kronor skulle belöpt
å staten och 44,000 kronor å lotspersonalen. Hade personalandelen varit
blott 35 procent, såsom nu föreslagits, skulle sistberörda båda belopp i stället
hava utgjort 71,500 respektive 38,500 kronor.
Av den förut omförmälda, av lotsstyrelsen verkställda undersökningen
beträffande lotspersonalens sammanlagda löneförmåner under vissa olika
förutsättningar kan naturligen icke exakt utläsas den minskning i personalens
inkomst, som kan beräknas uppstå vid ett antal lotsplatser genom nedsättningen
av personalens andel i lotspenningarna och lindringarna i lotsplikten.
Men utredningarna i fråga giva dock en ungefärlig bild i förevarande
hänseende. Jag tinner vad därvid framkommit icke utgöra hinder mot genomförande
av förslaget om reducering av personalens lotspenningandel.
Vad beträffar frågan örn eventuell kompensation till lotspersonalen vill jag
framhålla att, såsom ock lotsstyrelsen ansett, den minskning i lotspenninginkomsten,
som blir en följd av reducering av personalens andel däri och vartill
hänsyn tagits vid uträknandet i den refererade jämförande utredningen
av procenttalen för inkomstminskning, givetvis icke kan bliva föremål för
ersättande från statsverkets sida. Spörsmålet om och i vad mån detta skäligen
pia bliva fallet i fråga örn inkomstminskning till följd av vissa lindringai
i den nuvarande lotsplikten kan, i överensstämmelse med lotsstyrelsen
mening, icke tillförlitligen bedömas, förrän ifrågavarande ändrade lotsplikts
-
41
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
bestämmelser varit i kraft. Denna fråga får alltså tagas under övervägande
längre fram.
Vidkommande det av statens organisationsnämnd framställda förslaget,
att personalens andel i lotspenningar från lotsfria men avgiftspliktiga fartyg,
som icke anlitade lots, skulle beräknas efter ett väsentligt lägre procenttal
än det för beräkningen av personalens lotspenninginkomst i övrigt gällande.
torde, såsom lotsverkssakkunniga och lotsstyrelsen förordat, jämväl med
ståndpunktstagande därtill tillsvidare få anstå.
Vad angår de av lotsverkssakkunniga framlagda detaljförslagen rörande
lotstaxorna hava de sakkunniga främst förordat, att till de nu gällande
taxorna, enligt vilka alla fartyg om 8,000 ton och däröver äro, såvitt angår
hänsynstagande till storleken, i avseende å avgiftsberäkningen likställda,
skulle utfärdas av de sakkunniga utarbetade tilläggstaxor, omfattande åtta
storleksgrupper från 8,000 intill 20,000 ton. Förslaget har biträtts av lotsstyrelsen.
Jämväl jag finner med hänsyn till den under senare år inträdda
ökningen i fartygsstorleken övervägande skäl tala för en dylik utbyggnad av
de nuvarande taxorna. Därvid synes lämpligen böra förfaras på det sätt, att
de lotstaxor, som fogas vid den tillämnade nya lotsförordningen, sammanställas
av nuvarande taxor — med uteslutande av storleksgruppen 8,000 ton
och däröver — samt de upprättade tilläggstaxorna.
Vidare hava lotsverkssakkunniga förordat meddelande av vissa föreskrifter
angående beräkning av lotspenningar dels för fartyg över 20,000 ton, dels ock
för lotsad distans över 75 latitudminuter. Det synes mig lämpligt, att bestämmelser
i huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda föreslagits meddelas
i anslutning till taxorna vid den nya lotsförordningen.
I de för lotsverkssakkunniga utfärdade direktiven framhölls såsom önskvärt,
att frågan örn den framtida utformningen av lotsavgiftssystemet i sin
helhet bragtes till lösning. Efter erinran härom hava lotsverkssakkunniga
anfört, att ovissheten örn fyr- och båkavgiftens framtida storlek vore ägnad
att utgöra hinder för de sakkunniga att framlägga slutliga förslag i vissa lotsavgiftssystemet
rörande hänseenden. Härvid åsyfta lotsverkssakkunniga den
av lotsförfattningssakkunniga upptagna frågan örn ett mera definitivt fastställande
av storleken av sjöfartens bidrag till lotsinrättningen ävensom det
från skilda håll framförda spörsmålet örn uttagande av sjöfartens bidrag till
lotsinrättningen i form av dels en allmän, utan samband med lotsning utgående
avgift, sammanslagen med fyr- och båkavgiften, dels ock lotspenningar
såsom ersättning för utförd lotsning.
Beträffande förstberörda fråga vill jag endast framhålla, att jag för närvarande
icke är beredd att tillstyrka en större lättnad i sjöfartens lotsavgiftsbörda
än vad jag nu gjort. Vad angår spörsmålet om de nuvarande lotspenningarnas
uppdelning å två avgifter har, såsom lotsverkssakkunniga
framhållit, förslaget därom uppkommit med hänsyn till ifrågasatt införande
av lotsfrihet. Det svnes mig, att vid bibehållande av systemet med lotsplikt
i princip skälen för en dylik avgiftsuppdelning blivit i sådan grad försvagade,
att med en eventuell åtgärd av ifrågavarande slag i varje fall bör tillsvidare
lämpligen anstå.
Personalförteckning, avlöningsstat och indragningsstat.
Departementschefen har inledningsvis erinrat därom, att lotsstyrelsen i
skrivelser den 31 augusti 1936 och — efter särskild, med hänsyn till av departementschefen
förut tillstyrkta ändringsförslag i fråga örn lotspersonalens
löneställning och semester för vissa befattningshavare, gjord anmodan — den
42
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
12 januari 1937 avgivit förslag till personalförteckning, avlöningsstat och
indragningsstat för lots- och fyrstaten för tiden efter innevarande budgetårs
utgång.
Vad personalförteckningen angår innebär förslaget bland annat, att från
den nuvarande förteckningen avföras — dels på grund av indragning av
Dyngö 2:a klass lotsplats, Arpö, Borgholms, Degerhamns, Mönsters, Pukaviks,
Timmernabbens och Tärnö 3:e klass lotsplatser samt Inlängans upppassningsställe
under Långörens 3:e klass lotsplats, dels ock på grund av
efter hand företagen vakanssättning — följande befattningar, nämligen: 1
lotsförmansbefattning å 2:a klass lotsplats, 4 lotsbefattningar å Ira klass
lotsplats, 3 lotsbefattningar å 2:a klass lotsplats, 7 lotsförmansbefattningar
å 3:e klass lotsplats, 7 lotsbefattningar å 3:e klass lotsplats, 1 fyrmästarbefattning
å 3:e klass fyr samt 2 fyrvaktarbefattningar å 2:a och 3:e klass fyr.
Av den indragna ordinarie lotspersonalen hade, anför styrelsen, en del
kunnat beredas anställning vid andra lotsplatser. Så hade dock icke kunnat
ske beträffande mästerlotsen C. W. Ekström, Dyngö, lotsförmännen K. R.
Dahlbeck, Pukavik, V. E. Sjöberg, Timmernabben, och V. J. Ternström,
Tärnö, samt mästerlotsarna A. H. Westerberg, Mönster, A. G. V. Hägg, Timmernabben,
och S. H. E. Ternsjö, Tärnö. Dessa befattningshavare borde
därför överflyttas till indragningsstat under elfte huvudtiteln med bibehållande
av nu innehavande löner men med skyldighet att låta sig återflytta till
ordinarie stat. Ifrågavarande löner utgjorde, efter vederbörliga avdrag av
pensionsavgifter, för Ekström 2,713 kronor, Dahlbeck 2,587 kronor, Sjöberg
2,667 kronor, Ternström 2,793 kronor, Westerberg 2,446 kronor, Hägg 2,446
kronor och Ternsjö 2,566 kronor.
Vidare skiljer sig lotsstyrelsens förslag till personalförteckning från den
nuvarande i så måtto, att ändringar, föranledda av borttagandet av lotsplatsernas
klassindelning och av departementschefen tidigare förordade uppflyttningar
eller nedflyttningar i lönegrad av vissa befattningar, vidtagits.
I enlighet med vad här anförts har i den nya personalförteckningen, såvitt
angår lotspersonal å ordinarie stat, dels antalet överlotsar minskats
från 18 till 15, dels antalet lotsförman i 9:e lönegraden ökats från 18 till
22, dels antalet lotsförman i 7:e lönegraden minskats från 26 till 19, dels i
en för lotsförman ny lönegrad, den 6:e, upptagits 30 befattningshavare,
dels antalet lotsar i 6:e lönegraden ökats från 280 till 290, dels ock antalet
lotsar i 5:e lönegraden ökats från 71 till 81. Nuvarande 5;e lönegraden för
lotsförman och 4:e lönegraden för lotsar hava utgått. Enär vissa av de befattningar,
vilka nedflyttats till lägre lönegrad, äro besatta med ordinarie
innehavare, har personalförteckningen föreslagits utökad med en övergångsstat,
varå uppförts 2 överlotsar, 2 lotsförman i 9:e lönegraden, 5 lotsförman
i 7:e lönegraden samt 5 lotsar i 6:e lönegraden.
Vad den föreslagna avlöningsstaten beträffar skulle enligt lotsstyrelsens
förslag posten till avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat uppgå till
2,330,000 kronor eller 105,000 kronor mindre än för löpande budgetår. I
anslutning till vad förut nämnts har i lotsstyrelsens förslag nyuppförts en
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
43
post lill avlöningar till tjänstemän å övergångsstat å förslagsvis 44,000
kronor. Beträffande härefter anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal: a. grundavlöningar m. m. skulle densamma enligt styrelsens
förslag uppföras med 503,000 kronor, innebärande en nettominskning med
12.000 kronor i förhållande till innevarande budgetår. Posten till avlöningar
till icke-ordinarie personal: b. avlöningsförhöjningar m. m. föreslås oförändrad
till 22,000 kronor. I sin helhet skulle alltså enligt styrelsen anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal, nu 537,000 kronor, komma
att för nästkommande budgetår minskas med 12,000 kronor till 525,000
kronor. I fråga örn de i anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän ingående delposterna har styrelsen föreslagit
dels höjning med hänsyn till belastningen av posten till fyrskeppstillägg
från 65,000 kronor till 75,000 kronor, dels ock upptagande av en
post å förslagsvis 8,000 kronor till provisoriskt lönetillägg, avseende ersättningar
för familjepensionsavdrag.
Departementschefen har beträffande nu föreliggande förslag för egen del
anfört följande:
Såsom av det föregående framgår har anslagsposten till avlöningar till
tjänstemän å ordinarie stat ansetts böra höjas med bland annat ett belopp
av 36,000 kronor, utgörande på ett halvt år belöpande kostnadsökning i anledning
av införandet av semesterrätt för vissa befattningshavare. Beträffande
denna kostnadsökning har det av lotsverkssakkunniga beräknade beloppet
50.000 kronor för helt år av lotsstyrelsen förslagits höjt till 60,000
kronor. Härav har för första halvåret 1938 å nu ifrågavarande anslagspost
uppförts 20,000 kronor — 10,000 kronor komma för samma tid på
vederbörande anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal — vartill
lagts 10,000 kronor eller hälften av den för helt år till 20,000 kronor
uppskattade kostnaden för ersättning av statsmedel för lotslott till vissa
vid semester förordnade befattningshavare, varefter sammanlagda beloppet,
30.000 kronor, höjts med 20 procent till 36,000 kronor i anledning av lotsstyrelsen,
av mig biträdda förslag angående semester åt personalen i samma
utsträckning som åt personal tillhörande den civila statsförvaltningen.
Ytterligare utgifter under denna anslagspost äro att förvänta i samband
med kostnader för avlönande av tillförordnade tjänstemän i andra fall än
vid vikariat i anledning av semester, varom någon närmare beräkning dock
icke kunnat utföras. Emot dessa förväntade utgifter kan emellertid, i den
mån frånträdda lotslotter komma att ingå till statsverket, beräknas svara
någon minskning av den under särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän upptagna anslagsposten till lotspersonalens andel
i lotspenningar.
Med införandet av semesterrätt har ock, såsom framgår, erfordrats en höjning
av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal: a. grundavlöningar
m. m. med 12,000 kronor (10,000 för halvt år + 20 procent av
10,000).
Mot vad lotsstyrelsen föreslagit rörande personalförteckning, avlöningsstat
och indragningsstat för lots- och fyrstaten för nästkommande budgetår
har jag i huvudsak intet att erinra. Emellertid får jag i detta sammanhang
anmäla en från ett antal extralotsar inkommen skrivelse den 1 februari 1937
44
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
med hemställan örn åtgärder för beredande åt icke-ordinarie befattningshavare
vid lotsplatserna av någon förbättring i lönehänseende. Skrivelsen har
remitterats till lotsstyrelsen för yttrande. Ehuru svar å remissen ännu ej
hunnit ingå, har det dock vid en förberedande prövning av framställningen
förefallit mig, som om de synpunkter, vilka däri kommit till uttryck, vore i
åtminstone någon grad förtjänta av beaktande. Nuvarande avlöning, frånsett
dyrtids- och dyrortstillägg, för ifrågavarande befattningshavare utgör,
beroende på vederbörandes lönegrads- och ortsplacering, för extralotsar
lägst 1,620 kronor och högst 2,286 kronor samt för båtbiträden lägst 1,320
kronor och högst 1,782 kronor. Ett bifall till förevarande hemställan skulle
medföra en löneförbättring av för extralotsar 250 å 450 kronor och för båtbiträden
400 å 500 kronor. Det slutliga ståndpunktstagandet till frågan
torde bliva beroende på den fortsatta utredningen. En överslagsberäkning
har givit vid handen, att tillgodoseende av de framställda önskemålen skulle
föranleda en årlig kostnadsökning av omkring 40,000 kronor. Föreskrifter
rörande ifrågavarande befattningshavares ställning i lönehänseende ankommer
på lotsstyrelsen att meddela inom ramen av för ändamålet tillgängliga
medel. Det synes önskvärt att, därest en löneförbättring finnes böra komma
till stånd, denna kan givas tillämpning redan under nästkommande budgetår.
Ehuru det vid den slutliga prövningen av ärendet måhända befinnes.
att kostnadsökningen skäligen kan begränsas till lägre belopp än det nyss
sagda, anser jag försiktigheten bjuda, att delposten till grundavlöningar
m. m. för icke-ordinarie personal, i lotsstvrelsens förslag upptagen till
503.000 kronor höjes till förslagsvis 543,000 kronor. Anslagsposten i sin
helhet till avlöningar till icke-ordinarie personal skulle således beräknas till
565.000 kronor.
Då lotspenninguppbörden för nästa budgetår beräknats till 3,150,000 kronor
samt personalens lotspenningandel föreslagits till 35 procent, bör delposten
till lotspersonalens andel i lotspenningar upptagas till 1,103,000 kronor
i avrundat tal I enlighet med vad nyss nämnts lärer någon hänsyn icke
behöva tagas till den mindre inverkan å posten, som må kunna föranledas
av statsverket tillfallande lotslotter.
Anslagsposten till särskilda löneförmåner till ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän skulle härvid komma att i sin helhet uppgå till 1,343,000 kronor
mot 1,342,000 kronor för löpande budgetår.
Jämlikt det sagda skulle avlöningsstatens slutsumma för budgetåret 1937/
1938 bliva (2,330,000 + 44,000 +565,000 + 1,343,000 =) 4,282,000 kronor.
Motsvarande belopp för innevarande budgetår är 4,314,000 kronor, varför
staten alltså skulle komma att minskas med 32,000 kronor.
Lotspersonalens båthållning och resor.
För lotsningens utförande äro lotsarna i stor utsträckning nödgade att
med olika slag av färdmedel förflytta sig såväl till lands som till vatten. De
skola från sina uppassningsplatser inställa sig å fartygen, och efter slutad
lotsning skola de återvända till samma uppassningsplatser. Inställelserna
ske väl oftast i närhet av den egna platsen, därvid lotsarna för ankommande
fartygs mötande och även i allmänhet eljest använda tjänstebåtar — antingen
dem själva eller ock kronan tillhöriga -— men det förekommer ock i viss utsträckning,
särskilt i Norrland, att lotsarna hava att begiva sig till fartyg, vilka
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
45
befinna sig på ansenligt avstånd från lotsens stationsort. I den män tjänstebåt
därvid icke kommer till användning, har lotsen att lita till de allmänna samfärdsmedel,
som stå till buds. Jämväl vid återresorna från lotsningarna
begagnas antingen tjänstebåtar eller andra trafikmedel.
I 39 § av instruktionen för lotsverket den 24 november 1923 (nr 404) stadgas,
att å varje lotsplats skola lotsarna vara försedda med sådana båtar jämte
inventarier, som, med avseende å lotsplatsen läge och lotsledernas beskaffenhet,
äro för tjänstgöringen lämpliga.
De utgifter, som för lotsarna äro förenade med hållandet av båtar och
med resor, skola bestridas medelst de till lotsplatserna i samband med lotsningarna
inflytande hemvägsersättningarna, om vilka närmare stadgas i
kungörelsen den 27 november 1896 (nr 88) angående lotsavgifternas beräknande.
Hemvägsersättning utgår vid lotsning genom lotsled med det belopp,
som under rubrik »hemvägsersättning» finnes i gällande lotsledsförteckning
upptaget för leden, samt vid distanslotsning — d. v. s. lotsning som verkställes
genom del av lotsled eller genom farled, vilken icke finnes upptagen
i lotsledsförteckningen, eller genom lotsled tillika med annan farled — med
belopp, beräknat efter 50 öre för varje avstånd av två latitudminuter eller
del av detta avstånd, som lotsen nödgas färdas från sin stationsort för lotsningens
fullgörande samt efter slutad lotsning åter till stationsorten.
De belopp, som sålunda skola utgå vid olika förrättningar, hava emellertid
visat sig icke vara tillräckliga för bestridande av de kostnader, för vilka
de äro avsedda. Från och med år 1915 har årligen anvisats ett förslagsanslag
å lotsverkets omkostnadsstat, ursprungligen å 60,000 kronor samt —
efter höjning under dyrtiden —■ nu å 50,000 kronor, till bidrag till lotsbåtar,
genom vilket anslag lotsstyrelsen är satt i tillfälle att lämna bidrag till båtkostnaderna.
Men även de allmänna resekostnaderna stego så under världskriget,
att hemvägsersättningsbeloppen icke på långt när voro tillfyllest.
Alltsedan år 1918 har Kungl. Majit ock årligen, efter förslag av lotsstyrelsen,
meddelat föreskrifter om provisorisk förhöjning av hemvägsersättningen.
För närvarande utgå sålunda procentuella tillägg å hemvägsersättningarna
vid lotsledslotsning vid de flesta av rikets lotsplatsen Hemvägsersättningen
vid distanslotsning är även provisoriskt förhöjd genom procentuellt tillägg.
Tilldelandet till lotsplatserna av bidragen har skett på grundval av utredningar,
som årligen infordrats genom lotskaptenerna och innefattat uppgifter
från lotsarna vid envar lotsplats å deras utgifter under det sistförflutna
kalenderåret för resor med vivre samt för amortering, drift och underhåll
beträffande båtarna. I den mån dessa kostnader överstiga beloppet av vid
en plats influten hemvägsersättning, erhålles bidrag för skillnaden. Uppkommer
åter å hemvägsersättningen överskott, tillfaller sådant lotsarna.
I fråga örn den framtida ordningen för lotsarnas båthållning och ersättande
av deras resekostnader må här erinras, alt 1928 års lotsförfattningssakkunniffa
vid behandlingen av förevarande ämnen förordat båthållningens vid
lotsverket ordnande genom införande i enlighet nied närmare angivna grun
-
46
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
der av ett legosystem. Frågan om ersättning för lotsarnas resekostnader
skulle göras till en lotsverkets inre angelägenhet, och dessa kostnader skulle
således i första hand ersättas av statsverket. Vid lotsning skulle hemvägsersättning
från fartygen alltså ej längre utgå. Den ökade kostnad, som härigenom
skulle åsamkas statsverket, skulle enligt lotsförfattningssakkunniga kompenseras
såtillvida, som de sakkunniga vid de beräkningar av kostnaderna för
lotsinrättningen, vilka skulle ligga till grund för fastslående av det belopp,
som skulle ersättas genom avgifter från sjöfarten, inräknat ett belopp, ungefärligen
svarande mot den genomsnittliga summan av årligen utgående hemvägsersättningar.
Lotsförfattningssakkunniga hade avgivit förslag till dels kungörelse angående
tjänstebåtarna vid rikets lotsplatser, dels ock reglemente angående
resekostnads- och traktamentsersättning till statens lotspersonal vid resor i
samband med lotsning och därmed likställd förrättnig.
Statens organisationsnåmnd hade i sitt betänkande rörande lotsverket i
här förevarande avseende ej funnit anledning att förorda vare sig statlig
båthållning såsom allmän regel eller lotsförfattningssakkunnigas förslag örn
hemvägsersättningens utbytande mot andra former av ersättning till lotsarna
för deras utgifter för båthållning och resor.
Lotsverkssakkunniga hade uttalat, att de sakkunniga vid granskningen av
den ordning, som tillämpades för lotsarnas båthållning och resor, funnit, att
det nuvarande systemet ingalunda vöre rationellt. Lotsverkssakunniga hade
tillstyrkt en nyordning på området i huvudsaklig överensstämmelse med vad
lotsförfattningssakkunniga föreslagit och på grundval av nämnda sakkunnigas
förslag i ämnena utarbetat förslag till dels kungörelse angående tjänstebåtarna
vid rikets lotsplatser, dels ock reglemente angående resekostnadsoch
traktamentsersättning till lotspersonal vid resor i samband med lotsning
m. m. (resereglemente för lotsar). Lotsverkssakkunnigas ifrågavarande förslag
hava såsom bilagor 8 och 9 fogats till statsrådsprotokollet.
Efter att hava redogjort för de särskilda bestämmelserna i berörda förslag
till kungörelse angående tjänstebåtarna vid rikets lotsplatser har departementschefen
för egen del i ärendet anfört följande.
Den avgift, som sjöfarten vid lotsning har att erlägga i form av hemvägsersättning,
är avsedd att tillgodose två ändamål. Med densamma skola sålunda
bestridas kostnaderna för dels lotsarnas båthållning, dels ock deras
resor i samband med lotsning.
Såsom av utredningen i ärendet framgår har berörda ordning befunnits
mindre rationell och ägnad att medföra ej oväsentliga olägenheter. Detta
sammanhänger med den olika karaktären hos de båda slagen av kostnader,
varom fråga är. Resekostnadernas storlek varierar helt i anslutning till lotsningsfrekvensen.
Båthållningskostnaderna däremot äro ej på långt när i
sådan grad beroende av lotsningens omfattning, i det att utgifterna för förräntning
och amortering ej alls och utgifterna för underhåll i endast tämligen
liten utsträckning sjunka eller stiga med lotsningsfrekvensen. En följd
av dessa förhållanden har blivit, att medan på vissa håll hemvägsersättningen
— som följer växlingarna i lotsningsfrekvensen — är otillräcklig för
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
47
bestridandet av båthållningskostnaderna, varför felande belopp måst fyllas
med statsmedel, nämnda avgift på andra håll visar överskott, som får behållas
av lotspersonalen. Att undvika dylika ojämnheter synes med det nuvarande
systemet svårligen låta sig göra.
Särskilt med hänsyn till det sålunda anförda vill jag ansluta mig till den
meningen, att medelstilldelningen till båthållningen lämpligen bör frigöras
från sambandet med ersättningen för lotsarnas resor. Icke lotsningsfrekvensen
utan det faktiska behovet lärer böra vara i princip avgörande för
medelstilldelningen till båthållningen.
I likhet med lotsförfattningssakkunniga med flera och på i huvudsak av
samma sakkunniga anförda skäl är jag av den uppfattningen, att båthållning
genom lotsarna är att, såsom hittills, även i fortsättningen tillsvidare föredraga
framför en rent statlig båthållning. Härvid avser jag naturligen ingen ändring
i det hittillsvarande förhållandet, att i vissa fall båtar av större och dyrbarare
typer hållas av statsverket. Avgörande härutinnan torde jämväl framdeles
få träffas från fall till fall.
Vad angår utformningen av den framtida ordningen för utgivande av ersättning
till lotsarna för deras båthållning hava lotsförfattningssakkunniga
föreslagit införande av ett legosystem. Detta innebär, att ersättningen för
båthållningen skall bestridas i sin helhet från statsverket efter en förhandsberäkning
av kostnaderna. Mot ett system med medelstilldelning i efterskott
för de verkligen havda utgifterna har därvid anförts särskilt, att en sådan ordning
skulle, med hänsyn till erforderliga prövningar av utgifternas befogenhet
och lämplighet, avgjort stå i strid medlen förenkling i förvaltningsförfarandet,
både för lotspersonalen och kontrollerande myndighet, som åsyftades med
båthållningen genom lotsarna. Denna synpunkt synes mig äga fog. Jag anser
mig därför böra giva min anslutning till det förordade legosystemet, som för
övrigt står i nära överensstämmelse med det sedan länge vid tullverket tillämpade.
Emellertid finner jag mig böra framhålla angelägenheten av att vid
legornas bestämmande omsorg nedlägges därå, att desamma komma att i möjligaste
mån motsvara de utgifter, som äro avsedda att därmed bestridas.
Vad dessa utgifter beträffar har föreslagits, att lega skall så bestämmas,
att den täcker amortering och förräntning av båtens anskaffningsvärde under
den beräknade tiden för båtens tjänstduglighet ävensom lämnar tillgång
till nödiga utgifter för underhåll och reparationer. Det synes mig riktigt, att
genom Egorna nu berörda utgiftsändamål bliva vederbörligen tillgodosedda.
Vidare har föreslagits, att utöver legan skall utgå ersättning för de utgifter,
legotagare visar sig hava haft för båtens drift i tjänsten. Driftkostnaderna
skulle alltså icke inräknas i legan utan som regel ersättas efter räkning.
Dock skulle lotsstyrelsen äga bestämma, att denna ersättning i stället
skulle utgå med visst belopp för år räknat. På de av lotsförfattningssakkunniga
framhållna skälen för meddelande av regler om driftskostnadernas
ersättande i enlighet med det nu anförda biträder jag ifrågavarande förslag.
Jämväl vid tullverkets kustbevakning råder en ordning med förevarande
kostnaders ersättande efter räkning.
Beträffande ordningen för ersättande av lotsarnas kostnader för resor i
samband med lotsning synes det mig, att goda skäl blivit anförda för det
av lotsförfattningssakkunniga därutinnan framlagda förslaget. Enligt detta
skulle av fartygen i samband med lotsning upptagas endast en avgift, nämligen
lotspenningar. Sättet för ersättande av lotsarnas reseutgifter skulle
bliva en lotsverkets inre angelägenhet, därvid förordats en anordning med
rese- och traktamentsersättning i huvudsaklig överensstämmelse med de regler,
som gälla för statstjänstemän i allmänhet. Då det förefaller, som örn genom
detta systern vissa påtalade olägenheter med den nuvarande hemvägs
-
48
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
ersättningen skulle kunna helt undanröjas och åtskilliga fördelar ernås, tillstyrker
jag, att detsamma bringas i tillämpning. Mot vad i ärendet anförts
därom, att emellertid i vissa fall fasta ersättningsbelopp borde utgå, synes
mig intet väsentligt vara att erinra.
Såsom skäl mot lotsförfattningssakkunnigas förslag örn hemvägsersättningens
utbytande mot andra former av ersättning till lotsarna för deras utgifter
för båthållning och resor har statens organisationsnämnd framhållit
särskilt, att därigenom skulle för statsverket uppstå avsevärt ökade kostnader.
Häremot vill jag, i likhet med lotsverkssakkunniga, erinra därom, att
sistnämnda sakkunnigas —- av mig tillstyrkta •— förslag rörande lotsavgiftssystemet
och lotspersonalens andel i lotspenningarna så avpassats, att kostnaderna
för lotspersonalens resor och båthållning beräknats bliva, genom
hemvägsersättningens inläggande i lotspenningarna, ersatta statsverket av
sjöfarten.
Med anledning av uttryckta farhågor för uppkommande merarbete vid
genomförande av här ifrågavarande förslag må hänvisas till vad lotsverkssakkunniga
beträffande detta spörsmål anfört.
Lotsverkssakkunnigas förslag till kungörelse angående tjänstebåtarna vid
rikets lotsplatser avser att till en av Kungl. Maj:t utfärdad författning sammanföra
de väsentliga stadganden, som böra reglera förhållandet mellan
statsverket och de enskilda befattningshavarna i fråga om båthållningen vid
lotsplatserna. Beträffande lotsverkssakkunnigas förslag till resereglemente för
lotsar må framhållas, att säreget för lotsarnas resor i samband med lotsning
är, att resorna i regel äro korta samt att det är fråga blott om förflyttning, ej
därjämte förrättning, under den tid, för vilken rese- och traktamentsersättning
skall utgå. Särskilt dessa omständigheter hava befunnits möjliggöra
åtskilliga förenklingar i resereglementet för lotsarna i förhållande till det
allmänna resereglementet. Mot innehållet i de båda författningsförslagen, i
den mån jag ej redan förut givit uttryck för min mening därutinnan, synes
mig i huvudsak ej vara något att erinra. Till de fåtaliga, i vissa detaljfrågor
framställda erinringarna mot föreskrifterna lärer ett närmare ställningstagande
icke vara erforderligt, förrän i samband med författningarnas utfärdande.
Vad angår båthållningen förordar jag, att riksdagens bemyndigande utverkas
för Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med det av lotsverkssakkunnniga
framlagda förslaget till kungörelse angående tjänstebåtarna vid
rikets lotsplatser utfärda bestämmelser i ämnet.
Omkostnadsstat.
Beträffande denna stat har departementschefen till en början omnämnt,
att lotsstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1936 angående anslag till lotsverket
för budgetåret 1937/1938 föreslagit höjning dels av anslagsposten till
expenser med 5,000 kronor, dels ock av anslagsposten till diverse och extra
utgifter med likaledes 5,000 kronor.
Vidare har departementschefen erinrat därom, att lotsverkssakkunnigas
av departementschefen tillstyrkta förslag om nyordning beträffande lotsarnas
båthållning och resor i samband med lotsning skulle föranleda vissa
förändringar i omkostnadsstaten. Innebörden av nämnda förändringar återgives
i departementschefens uttalande här nedan.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
49
Departementschefen har i nu förevarande avseende anfört följande.
Med hänsyn till vad lotsstyrelsen anfört till stöd för föreslagna höjningar
med 5,000 kronor av envar av posterna till expenser samt till diverse och
extra utgifter giver jag min anslutning därtill.
Likaså biträder jag lotsverkssakkunnigas, av lotsstyrelsen utan erinran
lämnade förslag, att med hänsyn till ändrad ordning i fråga om lotspersonalens
båthållning och resor å omkostnadsstaten skola nyuppföras en post å
125.000 kronor till legor för lotsbåtar, en post å 55,000 kronor till drift av
lotsbåtar samt en post å 140,000 kronor till resor i samband med lotsning,
samtliga poster förslagsvis beräknade och upptagna under den nuvarande
rubriken övriga utgifter.
För närvarande är i omkostnadsstaten under nämnda rubrik upptagen
en post å 50,000 kronor till bidrag till lotsbåtar. Dessa bidrag utbetalas för
kalenderår i efterskott. I omkostnadsstaten för budgetåret 1937/1938 bör
därför upptagas medel till dylika bidrag för tiden 1 januari—30 juni 1937.
Den härför erforderliga anslagspostens storlek synes böra bestämmas till
något mer än hälften av nämnda belopp å 50,000 kronor, beroende på de
på sagda halvår belöpande större kostnaderna i anledning av båtarnas vårutrustning.
Med hänsyn härtill torde i omkostnadsstaten för nästkommande
budgetår lämpligen böra beräknas en post å 35,000 kronor till bidrag till lotsbåtar
eller således 15,000 kronor mindre än som för samma ändamål har
upptagits för löpande budgetår.
Omkostnadsstaten för sistnämnda budgetår slutar å ett belopp av 1,037,000
kronor. Vid bifall till vad jag här förordat skulle motsvarande belopp för
budgetåret 1937/1938 bliva (1,037,000 + 5,000 “i- 5,000 + 125,000 + 55,000
+ 140,000 — 15,000 =) 1,352,000 kronor, innebärande en nettoökning med
315.000 kronor. Av bruttoökningen, 330,000 kronor, hänför sig ett belopp
av sammanlagt 320,000 kronor till den omständigheten, att i och med liemvägsersättningens
upphörande statsverket skall övertaga kostnaderna för lotspersonalens
båthållning och resor i samband med lotsning. Ett ungefärligen
häremot svarande belopp borde alltså uttagas av sjöfarten genom höjning
av lotspenningarna. I enlighet med vad tidigare närmare anförts är anledningen
till sådan höjnings uteblivande den, att i och för sig skäl ansetts föreligga
för en sänkning av det nuvarande procentuella lotstaxetillägget. Vad
angår statsverkets framtida kostnader å omkostnadsstaten för båthållning
och resor, som alltså i omkostnadsstaten för det närmaste budgetåret beräknats
til! 320,000 kronor jämte visst på innevarande budgetår belöpande
belopp till bidrag till lotsbåtar, är att märka, att från och med budgetåret
1938/1939 posten till bidrag till lotsbåtar, under flera år upptagen till
50.000 kronor, kommer att i sin helhet utgå. Därefter återstående kostnader
för statsverket för här ifrågavarande ändamål kompenseras delvis genom
sänkningen från 40 till 35 procent av lotspersonalens andel i lotspenninguppbörden.
Genom denna sänkning, grundande sig på skäl, för vilka av mig
tidigare närmare redogjorts, kommer statsverkets inkomst av lotspenningar
att ökas med en tolftedel eller således 8.33 procent.
Departementschefen har vidare erinrat därom, att lotsverkssakkunniga i
anslutning till vad de i det föregående tillstyrkt föreslagit vissa ändringar i avlöningsreglementet
tor befattningshavare vid lots- oell fyrstaten. litt på
grundval härav upprättat förslag till kungörelse angående lindlad lydelse i
vissa delar av ifrågavarande avlöningsreglemcntc har såsom bilaga fogats till
statsrådsprotokollet. Beträffande de i kungörelseförslaget innefattade föränd
Bihang
lill riksdagens protokoll 1037. C sami. Kr 10.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet.
ringarna i förhållande till nuvarande författningsbestämmelser hänvisas till
departementschefens redogörelse härför å sid. 109 och 110 i statsrådsprotokollet.
Departementschefen har slutligen till behandling upptagit frågan örn inrättande
av en lotsverkets båtlånefond och vad därmed äger samband.
Beträffande detta spörsmål kommer en redogörelse att lämnas i annat
sammanhang.
Utskottet, som först behandlar avlöningsanslaget, har beträffande den ordinarie
lotspersonalens löneställning funnit goda skäl tala för departementschefens
förslag om upphävande av den nuvarande indelningen av lotsplatserna
i skilda klasser. Vidkommande frågan om inplaceringarna i lönegrad
av de särskilda befattningarna har utskottet med hänsyn till de synnerligen
skiftande förhållandena vid de olika lotsplatserna funnit övervägande skäl
föreligga för bibehållande tills vidare av ett system med viss avlöningsdifferentiering.
Utskottet ansluter sig alltså till lotsverkssakkunnigas av departementschefen
tillstyrkta förslag härutinnan.
I motionen II: 467 har emellertid yrkats, att samtliga lotsförmän skulle
placeras i 9:e eller 10 :e lönegraden och samtliga lotsar i 8:e eller 9:e lönegraden,
mot det att lotslotten sänktes med något större belopp än som av
Kungl. Maj:t föreslagits. En sådan lönegradsplacering anser sig utskottet på
ovan anförda skäl ej kunna förorda. Utskottet finner sig alltså böra avstyrka
motionen i fråga.
Med anledning av departementschefens förslag rörande jämkningar i lönegradsplaceringen
för vissa lotsar och lotsförmän har i motionen II: 458 yrkats,
att överlotsbefattningen vid Aspö lotsplats, som enligt vad departementschefen
föreslagit skulle utbytas mot en lotsförmansbefattning, borde
bibehållas. Vad lotsverkssakkunniga och departementschefen anfört i denna
fråga, synes utskottet giva vid handen, att behov icke kan anses föreligga
att i fortsättningen hava en överlotsbefattning knuten till nämnda lotsplats.
På grund härav och då i motionen icke framlagts några nya omständigheter
eller anförts synpunkter, som tala mot Kungl. Maj:ts förslag, avstyrker
utskottet motionen.
Ej heller i övrigt har utskottet funnit anledning till erinran mot de av
departementschefen förordade förändringarna med avseende å löneställningen
för här avsedda befattningar vid lotsverket.
Departementschefens förslag örn beredande av semester åt lotspersonalen,
vilken hittills varit berättigad att erhålla allenast tjänstfrihet, när så kunde
ske utan kostnad för statsverket, har utskottet — då principen om semester
numera måste anses vara allmänt erkänd — funnit sig böra tillstyrka. Det
härmed sammanhängande förslaget örn vissa tillförordnade tjänstemäns avlönande
samt inlevererande till statsverket i vissa fall av lotslotter finner
utskottet välgrundat och förordar jämväl detta.
Vidkommande frågan om lotsavgiftssystemet och lotspersonalens andel i
lotspenningar innebär departementschefens förslag, att med bibehållande av
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
51
nuvarande sedan juli månad 1921 utgående procentuella tillägg å lotstaxorna
lotspersonalens andel i lotspenningarna skulle sänkas från 40 till 35 procent.
I samband härmed har förutsatts hemvägsersättningens borttagande,
därvid lotsarnas rese- och båthållningskostnader skulle övertagas av statsverket.
Med hänsyn till den avsevärda nedgång i den allmänna prisnivån, som inträtt
sedan 1921 års taxeförhöjning — vilken var en av dyrtidsförhållandena
föranledd avlöningsförbättring för lotspersonalen — anser utskottet det motiverat,
att en nedsättning kan ske av lotspersonalens andel i lotspenningarna,
utan att denna personals berättigade intressen därigenom åsidosättas. Erinras
må, att såväl allmänna civilförvaltningens lönenämnd som de i ärendet
hörda ämbetsverken hava tillstyrkt en dylik nedsättning. Även utskottet ansluter
sig härtill.
Vad beträffar det i motionen II: 468 gjorda yrkandet, att med den föreslagna
nedsättningen av lotspersonalens andel i lotspenningarna borde anstå
med hänsyn till vissa pågående utredningar må erinras därom, att, såsom
departementschefen framhållit, hänsyn härtill tagits i så måtto, att i anseende
till ifrågavarande förhållande av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordad
ytterligare nedsättning av personalens andel i lotspenningarna icke ansetts
böra äga rum. Vad beträffar att en eventuell arbetstidsreglering kan
tänkas medföra någon utökning av lotspersonalen på en eller annan plats
med åtföljande minskning av lotslotten, må erinras därom, att lotspersonalens
storlek aldrig ansetts böra inverka på frågan om förhållandet mellan
personalens och statens andel i lotspenningarna. Så t. ex. har, trots att under
de senaste 15 åren personalstaterna minskats med omkring 130 befattningar,
varigenom lotslotterna i motsvarande grad ökats, någon nedsättning av personalens
procenttal icke ägt ruin; av denna minskning i personalstaterna hänför
sig endast en mycket liten del till det förhållandet, att ett antal lotsplatser
indragits. Vad beträffar spörsmålet om i vad mån inkomstminskningen till
följd av vissa lindringar i den nuvarande lotsplikten möjligen kan bliva föremål
för ersättande från statsverkets sida torde, såsom departementschefen
framhållit, denna fråga icke tillförlitligen kunna bedömas, förrän de ändrade
lotspliktsbestämmelserna varit i kraft, och får alltså tagas under övervägande
längre fram. På grund härav och under åberopande av vad departementschefen
i övrigt anfört i fråga örn lotsförbundets över lotsverkssakkunnigas
betänkande avgivna utlåtande, på vilket motionen i denna del i huvudsak
bygger, saknar utskottet anledning tillstyrka det i motionen upptagna förslaget.
Av det ovan anförda torde också framgå, att utskottet icke kunnat ansluta
sig till det i motionen II: 469 framställda yrkandet.
Det av departementschefen framlagda förslaget till kungörelse angående
ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den 9 juni 1922 (nr
379) för befattningshavare vid lots- och fyrstaten har icke givit utskottet
anledning till erinran.
Departementschefens förslag i övrigt under avlöningsanslaget har utskottet
funnit sig höra tillstyrka.
52
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet övergår härefter att behandla omkostnadsanslaget. Vad då först
beträffar frågan om lotspersonalens båthållning och resor innebär departementschefens
förslag härutinnan, såsom redan ovan antytts, ett borttagande
av hemvägsersättningen. Frågan om ersättning för lotsarnas resekostnader
skulle göras till en lotsverkets inre angelägenhet, och dessa kostnader skulle
i första hand ersättas av statsverket. För utgivande av ersättning till lotsarna
för deras båthållning skulle införas ett legosystem, utformat i enlighet
med i propositionen närmare angivna grunder. Vad departementschefen
anfört till stöd för de ifrågavarande reformförslagen har synts utskottet övertygande,
varför utskottet tillstyrker desammas genomförande.
Ej heller har utskottet haft något i princip att erinra mot det framlagda
förslaget till kungörelse angående tjänstebåtarna vid rikets lotsplatsen Utskottet
får alltså tillstyrka riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med det föreliggande förslaget utfärda bestämmelser
i ämnet.
I ovanberörda motion II: 468 hava även påyrkats vissa ändringar i ett av
lotsverkssakkunniga uppgjort vid propositionen såsom bilaga fogat utkast
till resereglemente för lotsar. Då ifrågavarande reglemente har karaktär av
besparingsreglemente och hemställan från Kungl. Maj:t om riksdagens bemyndigande
att utfärda bestämmelser i ämnet icke föreligger, saknar utskottet
anledning att ingå på prövning av reglementet i fråga. Härav följer,
att utskottet icke finner sig böra närmare ingå på det i motionen gjorda yrkandet.
Departementschefens förslag i övrigt under omkostnadsanslaget har icke
givit utskottet anledning till erinran. Beträffande nu nämnda anslag kommer
utskottet att göra hemställan under närmast efterföljande punkt.
Vad slutligen angår det i den föreliggande propositionen nr 164 framlagda
förslaget om inrättande av en lotsverkets båtlånefond (sid. 105—108) och
vad därmed äger samband avgiver utskottet denna dag särskilt utlåtande
härom.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får utskottet under denna punkt
hemställa,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och
med avslag å motionerna 11:458, 11:467, 11:468, i vad sistnämnda
motion avser avlöningsanslaget, samt II: 469,
a) godkänna vid statsrådsprotokollet över handelsärenden
för den 19 februari 1937 fogat förslag till kungörelse angående
ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet
den 9 juni 1922 (nr 379) för befattningshavare vid lots- och
fyrstaten;
b) godkänna följande personalförteckning för lots- och
fyrstaten:
Statsutskottets utlåtande Nr 10. 53
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
Distriktsbefäl och personal å distriktsexpeditionerna.
3 lotskaptener....................................... 13
3 » ........................................ 12
6 lotslöjtnanter..................................... 11
1 distriktsfyrmästare................................. 10
6 expeditionsbiträden................................ 6
3 kontorsbiträden.................................... 2
Lotspersonal.
15 överlotsar......................................... 10
22 lotsförman........................................ 9
19 »> 7
30 )> 6
290 lotsar............................................. 6
81 » ............................................. 5
Fyrpersonal.
12 fyrmästare å l:a’ klass fyrskepp..................... 10
26 » »lia » fyr.......................... 10
1 » » gasstation............................ 10
6 d » 2:a klass fyrskepp..................... 8
29 » » 2:a » fyr.......................... 8
1 fyrmästare å 3:e klass fyrskepp..................... 6
17 » » 3:e » fyr.......................... 6
24 fyrvaktare » l:a » fyrskepp..................... 5
27 » » l:a » fyr.......................... 5
1 » » gasstation............................ 5
7 » » 2:a och 3:e klass fyrskepp............. 4
32 » » 2:a » 3:e » fyr.................. 4
99 fyrbiträden........................................ 3
Personal å tjänstefartyg.
1 befälhavare........................................ 11
7 maskinister........................................ 8
Tjänstemän å övergångsstat.
2 överlotsar......................................... 10
2 lotsförman........................................ 9
5 » ........................................ 7
5 lotsar............................................. 6.
Anni. 1. 2 lotsförmanstjänster i 9:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas
endast i den mån 2 överlotsar å övergångsstat avgå från sina befattningar.
54
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Anm. 2. 2 lotsförmanstjänster i 7:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas
endast i den mån 2 lotsförman i 9:e lönegraden å övergångsstat avgå
från sina befattningar.
Anm. 3. 5 lotsförmanstjänster i 6:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas
endast i den mån 5 lotsförman i 7:e lönegraden å övergångsstat avgå
från sina befattningar.
Anm. 4. 5 lotstjänster i 5:e lönegraden å ordinarie stat må tillsättas endast
i den mån 5 lotsar i 6:e lönegraden å övergångsstat avgå från sina befattningar;
-
c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis ...........................
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stats,
förslagsvis......................
3. Avlöningar till icke-ordi
narie
personal:
a. Grundavlöningar m.m.,
förslagsvis..........kronor 543,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m., förslagsvis____ » 22,000
4. Särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän:
a. Lotspersonalens andel i
lotspenningar, förslags
-
vis ................ » 1,103,000
b. Kost eller kostpennin
gar
till personalen å
fyrskepp m. m., förslagsvis
............. » 130,000
c. Ersättningar för mist
signalering,
förslagsvis » 15,000
d. Fyrskeppstillägg, förslagsvis
............. » 75,000
e. Provisoriskt dyrorts
tillägg,
förslagsvis____ » 12,000
f. Provisoriskt lönetill
lägg,
förslagsvis...... »_8,000
kronor 2,330,000
» 44,000
565,000
» 1,343,000
Summa förslagsanslag kronor 4,282,000;
d) besluta, att följande lotspersonal skall — med skyldighet
att framdeles, därest lämpligt tillfälle erbjuder sig, åter inträda
å ordinarie stat — från och med den 1 juli 1937 uppföras
å indragningsstat under elfte huvudtiteln med bibehålian
-
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
55
de av nu innehavande löner, utgörande efter avdrag av pensionsavgifter:
för
lotsförmannen K. R. Dahlbeck, Pukavik . .. 2,587 kronor
» » V. E. Sjöberg, Timmernabben 2,667 »
» » V. J. Ternström, Tärnö 2,793 »
» mästerlotsen C. W. Ekström, Dyngö...... 2,713 »
» » A. H. Westerberg, Mönster .. 2,446 »
» » A. G. V. Hägg, Timmernabben 2,446 »
» » S. H. E. Ternsjö, Tärnö 2,566 » ;
e) till Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare d lotsoch
fyrstaten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 4,282,000 kronor;
f) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i överensstämmelse med
vad i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 19
februari 1937 anförts, utfärda taxor å lotspenningar att från
och med den 1 juli 1937 tillämpas i stället för nu gällande,
den 1 oktober 1914 fastställda taxor å lotsavgifter förutom
hemvägsersättning;
g) medgiva, att de i förstnämnda taxor upptagna avgiftsbeloppen
må från och med den 1 juli 1937 tills vidare utgå
med 50 procents förhöjning.
36:o) Lotsverket: Omkostnader. Under hänvisning till vad utskottet under
närmast föregående punkt anfört, får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må
a) till Lotsverket: Omkostnader för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 1,352,000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den
19 februari 1937 angivna grunder, utfärda bestämmelser angående
tjänstebåtarna vid rikets lotsplatsen
II. att motionen II: 468, i den del varom här är fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.
37 ;o) Lotsverket: Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Beträffande Kungl.
Maj :ts ifrågavarande förslag (punkt 42, sid. 95—114) har riksdagen redan
fattat beslut; varom härmed
erinras.
38:o) Sjöhistoriska museet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 43, sid. 114—120) att
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöhistoriska
museet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;
56
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Utskottet.
dels ock till sjöhistoriska museet: Avlöningar för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 32,400 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
25,900 kronor.
För nästa budgetår föreslås, att vid museet nyanställes ett extra ordinarie
kvinnligt biträde i 4:e lönegraden. Vidare beräknas ett belopp av 4,300 kronor
för museets bevakning under öppethållandet och nattetid. I övrigt föreslås
inga andra förändringar än som betingas med hänsyn till familjepensionsavdragen.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt,
får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för sjöhistoriska museet,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1937/
1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis .......................... kronor 11,700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t.............. > 7,800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal:
a.
Grundavlöningar m. m. kronor 10,800
b. Avlöningsförhöjningar
m. mförslagsvis .. » 1,000 » 11,800
4. Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .............. » 1,100
Summa förslagsanslag kronor 32,400;
b) till Sjöhistoriska museet: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 32,400 kronor.
39:o) Sjöhistoriska museet: Omkostnader. Sjöhistoriska museet: Uppordnande
av samlingarna. Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning
m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 44—46, sid.
120—124) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma
belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till Sjöhistoriska museet: Omkostnader ett förslagsanslag
av 8,700 kronor;
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
57
b) till Sjöhistoriska museet: Uppordnande av samlingarna
ett reservationsanslag av 10,000 kronor;
c) till Sjöhistoriska museet: Monterutrustning och inredning
m. m. ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
40:o) Sjöhistoriska museet: Underhåll av samlingarna. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47, sid. 124 och 125) och under erinran,
att anslag för ifrågavarande ändamål icke tidigare anvisats, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Sjöhistoriska museet: Underhåll av
samlingarna för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 2,700 kronor.
41 :o) Drift- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 125 och 126) och under erinran,
att för innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till bestridande av Drift- och underhållskostnader
för statens isbrytarfartyg för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 225,000 kronor.
42 :o) Ersättning åt sjömanshusen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 49, sid. 126—128) att till Ersättning åt sjömanshusen för år 1937
å riksstaten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 146,000 kronor.
Ifrågavarande ersättning har från och med budgetåret 1933/1934 utgått
med 146,000 kronor.
Genom beslut den 15 juni 1934 har Kungl. Majit uppdragit åt kommerskollegium
att med biträde av sakkunniga personer verkställa utredning i
fråga om sjömanshusens organisation samt till Kungl. Majit inkomma med
det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.
Kommerskollegium har i skrivelse den 28 september 1936 anmält, att kollegium
icke sett sig i stånd att, såsom tidigare varit avsett, avlämna förslag
i ämnet inom sådan tid, att därå skulle kunna grundas en framställning till
1937 års riksdag. Då emellertid de förhållanden, som på sin tid legat till
grund för anslagets fixerande till ett belopp av 162,000 kronor, icke undergått
någon förändring, har kollegium hemställt, att Kungl. Majit måtte avlåta
framställning till riksdagen om anvisande å riksstaten för nästkommande budgetår
av ett anslag å sistnämnda belopp.
Departementschefen har med hänsyn till det läge, vari frågan om sjömanshusens
omorganisation och därmed sammanhängande förhållanden nu befinner
sig, icke ansett sig böra förorda någon ändring i det anslagsbelopp, som
för närvarande utgår såsom ersättning åt sjömanshusen för dem åliggande
58
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
bestyr med värnpliktigas inskrivning och redovisning samt för andra dem
åvilande uppgifter för statsverkets räkning.
I förevarande sammanhang har utskottet, till vars förberedande behandling
riksdagens år 1936 församlade revisorers berättelse angående verkställd
granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse
och förvaltning för tiden 1 juli 1935—30 juni 1936 blivit hänvisad, jämväl
behandlat den av revisorerna i berättelsen under § 58 upptagna frågan rörande
statens bidrag till sjömanshusen (Del I sid. 193—197).
Revisorerna hava därvid lämnat en närmare redogörelse för statens andel
i sjömanshusens arbetsuppgifter och de statsbidrag som utgått till sjömanshusen.
Revisorerna hava vidare meddelat, att i samband med av revisorerna
gjorda besök å vissa sjömanshus framhållits, att de från sjömanshusen utgående
understöden icke syntes svara mot de för dessa understöd inbetalda avgifterna.
Till grund för denna uppfattning syntes ligga, framhålla revisorerna,
att minskningen av statsbidraget till sjömanshusens förvaltningskostnader i
själva verket innebure, att kostnaderna för vissa offentliga förvaltningsuppgifter,
vilka ålagts sjömanshusen i högre grad än från början varit avsett, överfördes
på sjöfolkets och redarnas avgifter eller inkomsterna av de fonder, som
bildats väsentligen på dessa.
Då inom kommerskollegium för närvarande påginge utredning rörande sjömanshusorganisationen
och de av revisorerna antydda frågor torde komma
under omprövning i samband därmed, hade revisorerna, som funnit det önskvärt,
att fragan örn sjömanshusinstitutionens definitiva organisation snarast
möjligt avgjordes, endast velat fästa riksdagens uppmärksamhet på vad vid
besöken förekommit.
Utskottet. På sätt framgår av ovan refererade paragraf i riksdagens år 1936 församlade
revisorers berättelse, har spörsmålet beträffande storleken av den andel
i sjömanshusens förvaltningskostnader, som skäligen borde påvila staten,
varit föremål för revisorernas uppmärksamhet. Såsom erinrats sammanhänger
emellertid denna fråga med pågående utredning rörande sjömanshusens
organisation. Med hänsyn härtill vill utskottet uttala sin bestämda förväntan,
att berörda utredning så påskyndas, att här omhandlade fråga kan vinna
sin lösning vid 1938 års riksdag.
Utskottet, som nu funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majrts förslag, hemställer,
att riksdagen må till Ersättning dt sjömanshusen för år
1937 å riksstaten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag
av 146,000 kronor.
43 :o) Läkarundersökning av sjöfolk. Beredande av billigare biljettkostnader
för sjöfolk vid resor till och från hemorten i vissa fall. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 50 och 51, sid. 128 och 129) och under
59
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) till Läkarundersökning av sjöfolk ett förslagsanslag av
47,000 kronor;
b) till Beredande av billigare biljettkostnader för sjöfolk
vid resor till och från hemorten i vissa fall ett förslagsanslag
av 50,000 kronor.
44:o) Bidrag till handelshögskolan i Stockholm. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 52, sid. 129 och 130) att såsom Bidrag till handelshögskolan
i Stockholm under läsåret 1937—1938 å riksstaten för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 36,000 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
30,000 kronor.
För nästa budgetår förordas en höjning av statsbidraget till 36,000 kronor.
Därvid förutsättes, att det belopp, varmed bidraget nu skulle ökas, eller 6,000
kronor, i sin helhet användes antingen till beredande av ytterligare minst tio
friplatser för studerande vid högskolan under läsåret 1937—1938 eller till
åstadkommande av någon sänkning av elevavgifterna, vilket länge varit ett
önskemål.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,
hemställer,
att riksdagen må såsom Bidrag till handelshögskolan i
Stockholm under läsåret 1937—1938 å riksstaten för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 36,000 kronor.
45:o) Bidrag till handelshögskolan i Göteborg. Kungl. Majit har föreslagit
riksdagen (punkt 53, sid. 130 och 131) att såsom Bidrag till handelshögskolan
i Göteborg under läsåret 1937—1938 å riksstaten för budgetåret
1937/1938 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.
Uti två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herr G. Rahmn m. fl. (nr 105) och den andra inom andra kammaren av herr
E. Lithander m. fl. (nr 225) har hemställts, att riksdagen måtte besluta, att
handelshögskolan i Göteborg för instundande budgetår måtte beviljas ett
anslag av 18,000 kronor under den förutsättning, att handelshögskolan tillhandahåller
kostnadsfri undervisning under motsvarande tid för elva medellösa
eller mindre bemedlade elever.
I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motion I: 105.
I en vid 1936 års riksdag inom första kammaren väckt motion, nr 140, hemställdes,
att riksdagen måtte bevilja handelshögskolan i Göteborg för budget
-
Ulslcottet.
60
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
året 1936/1937 ett anslag å 15,000 kronor, mot utfästelse å handelshögskolans
sida att tillhandahålla kostnadsfri undervisning under motsvarande tid för
sex medellösa elever.
I sitt över motionen avgivna utlåtande, nr 133, uttalade sedermera statsutskottet,
att enligt utskottets mening skäl syntes tala för att handelshögskolan
i Göteborg liksom handelshögskolan i Stockholm tillerkändes statsbidrag
för sin verksamhet. Emellertid ansåge utskottet, att framställning om dylikt
bidrag i första hand borde göras hos Kungl. Maj:t. Med hänsyn därtill och
då utskottet vore förvissat om att Kungl. Maj:t efter framställning i ämnet
komme att förelägga riksdagen det förslag, som av omständigheterna befunnes
pakallat, hemställde utskottet, att motionen icke måtte vinna riksdagens
bifall. Riksdagen beslutade i överensstämmelse härmed.
I en den 3 juli 1936 dagtecknad skrift har styrelsen för handelshögskolan
i Göteborg gjort framställning om ett statsbidrag till högskolan för budgetåret
1937/1938 av 15,000 kronor.
I ett den 12 augusti 1936 avgivet utlåtande har kommerskollegium tillstyrkt
den sålunda gjorda framställningen.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
Det ,.s.^.nes mi§ för vårt lands kommersiella utveckling vara av betydelse,
att möjligheter till högre handelsutbildning finnas ej endast i Stockholm
utan även i Göteborg. I anslutning till vad statsutskottet vid 1936 års riksdag
framhållit i anslagsfrågan finner även jag skäl tala för att handelshögskolan
i Göteborg liksom motsvarande institution i Stockholm erhåller statsbidrag
för sin verksamhet. Jag vill därför förorda, att för nästkommande
budgetår såsom bidrag till handelshögskolan i Göteborg äskas ett anslag av
10,000 kronor.
Bidraget torde böra utgå under förutsättning, att verksamheten vid högskolan
fortsättes efter i huvudsak samma plan som hittills, samt att högskolan
för beredande av friplatser åt elever eller nedsättning i undervisningsavgifter
— utöver vad för sådant ändamål disponerats under löpande läsår —
av statsanslaget ställer till förfogande ett belopp av minst 4,000 kronor.
Uukottet. Vid den prövning, som utskottet ägnat den i motionerna gjorda framställningen,
har utskottet icke kunnat undgå finna, att handelshögskolan i Göteborg
i fråga om statsbidrag och därmed förbundna villkor är ställd i ogynnsammare
läge än motsvarande institution i Stockholm. Med hänsyn till den
betydelse, som skolan har för vårt lands kommersiella utveckling, synes skäl
tala för att åt skolan, vilken på grund av genom nedkonverteringar fallande
räntesatser befinner sig i en brydsam ekonomisk ställning, beredes sådant
stöd från statens sida, alt dess fortsatta utveckling tryggas.
Utskottet, som förutsätter, att Kungl. Majit vid en kommande prövning av
statsbidraget till skolan beaktar, vad i ärendet blivit anfört, finner sig således
icke böra nu tillstyrka motionerna.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majrts förslag och
med avslag å motionerna I: 105 och II: 225, såsom Bidrag
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
61
till handelshögskolan i Göteborg under läsåret 1937—1938 å
riksstaten för budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av
10,000 kronor.
46:o) Exportstipendier. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 54, sid. 131 och 132), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår
anvisade anslaget innebär en höjning med 5,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Exportstipendier för budgetåret 1937/
1938 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
47:o) Svenska handelskamrer i utlandet. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 55, sid. 132—-137), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 2,500 kronor, avseende
handelskammaren i Riga, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Svenska handelskamrar i utlandet för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 85,500 kronor.
48 :o) Motion om uppförande på Gotska Sandön av en byggnad, inrymmande
gudstjänst- och skollokaler m. m. Uti en inom andra kammaren av
herr G. Svedman väckt motion (nr 123) har hemställts, att riksdagen måtte
uppdraga åt Kungl. Majit att bemyndiga lotsstyrelsen att av det å riksstaten
vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget till oförutsedda
utgifter taga i anspråk ett belopp av 40,000 kronor för uppförande av
en byggnad på Gotska Sandön, inrymmande gudstjänst- och skollokaler
samt härbärge och lärarinnebostad i enlighet med år 1935 av kungl, lotsstyrelsen
uppgjorda förslag och ritningar.
Av motionen inhämtas, att befolkningen på Gotska Sandön saknar kyrka,
sedan densamma i början av år 1934 nedbrann. Den å ön befintliga lotsbarnskolan
är inrymd i fyrmästarens bostad. Ehuru det största bostadsrummet
för ändamålet upplåtits, är detta som skolrum otjänligt såväl beträffande
belysning som utrymme. Bostad åt lärarinnan har upplåtits i en annan
av tjänstemännens lägenheter och utgöres av ett enda rum med kokspis insatt
i kakelugnen men saknar tambur och varje annat slag av biutrymmen och
bekvämligheter. Vidare framhålles behovet av något slags härbärge, framförallt
för att örn olyckan är framme kunna mottaga skeppsbrutna. Sammanfattningsvis
föreligger alltså behov av dels en gudstjänstlokal, dels en
skolsal, dels en lärarinnebostad örn ett eller två rum och kök, dels ock ett
härbärge. Det torde vara möjligt att fylla samtliga dessa behov genom uppförande
av en enda byggnad. I motionen erinras vidare därom, att lotsstyrelsen
år 1935 uppgjorde förslag i nu nämnt avseende för en beräknad kostnad
av 40,000 kronor. Detta förslag förordades livligt av lotsstyrelsen, skol
-
62
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
överstyrelsen, Visby domkapitel och vederbörande folkskolinspektör. Det
avstyrktes emellertid av statskontoret och har icke kommit till utförande.
Utskottet. Vad i motionen anförts giver vid handen, att de nuvarande gudstjänstoch
skollokalerna m. m. å Gotska Sandön icke äro ordnade på tillfredsställande
sätt. Behovet av ett bättre tillgodoseende av öbefolkningens intressen
i förevarande avseende synes vara i hög grad behjärtansvärt.
Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t ägnar den av motionären
berörda frågan uppmärksamhet och efter närmare prövning för riksdagen
framlägger förslag i ärendet. Vid sådant förhållande anser utskottet den
föreliggande motionen icke nu böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
att motionen II: 123 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
49:o) Motion om anslag till bogserings- och isbrytarhjälp för fiskebåtar.
Uti en inom andra kammaren av herr K. Kilbom väckt motion (nr 369) har
hemställts, att riksdagen för kommande budgetår beslutar anvisa ett förslagsanslag
av högst 5,000 kronor att för bogserings- och isbrytarhjälp för fiskarbefolkningen
i Blekinge ställas till vederbörande myndigheters i Karlskrona
förfogande.
I fråga om de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får
utskottet hänvisa till motionen.
utskottet. Jämväl för utskottet framstår det som behjärtansvärt, att åtgärder vidtagas
för att underlätta för fiskarbefolkningen att under ogynnsamma väderleksförhållanden
komma till och från försäljningsplatserna. Emellertid må framhållas,
att det behov av bogserings- och isbrytarhjälp, varom här är fråga,
icke endast föreligger beträffande fiskarbefolkningen i Blekinge utan även
gör sig gällande å andra kustorter i landet. Att, såsom motionären yrkat,
tillgodose allenast blekingefiskarenas intressen i detta avseende, synes utskottet
därför icke lämpligt, utan bör den av motionären väckta frågan upptagas
och prövas i ett större sammanhang. Utskottet, som förutsätter, att
Kungl. Maj:t kommer att ägna uppmärksamhet åt detta spörsmål, finner den
föreliggande motionen icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Utskottet hemställer alltså,
att motionen II: 369 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
63
E. Patent- och registreringsväsendet m. m.
50:o) Patent-och registreringsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit
riksdagen (punkt 56, sid. 138—142) att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för patent-
och registreringsverket;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för patentoch
registreringsverket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1937/1938;
dels ock till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 981,100 kronor.
Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med
993,500 kronor.
För nästa budgetår föreslås beträffande ifrågavarande anslag inga andra
sakliga ätidringar än nyinrättande å extra stat av en notarietjänst i 21:a lönegraden.
Utskottet, som lämnat Kungl. Maj:ts förslag utan erinran, får hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för patent- och
registreringsverket:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1
3
5
16
9
8
1
1
1
1
3
1
1
1
1
6
generaldirektör .............................
byråchefer och ledamöter av besvärsavdelningen
byråchefer ................................
byrådirektörer .............................
förste byråingenjörer .......................
förste byråingenjörer .......................
bibliotekarie ..............................
sekreterare ................................
byråingenjör ..............................
kassör och räkenskapsförare .................
notarier ..................................
föreståndare för varumärkesgranskningen .....
registrator .
eldare och maskinist .......................
förste expeditionsvakt .......................
kanslibiträden .............................
A 3
B 30
B 30
B 28
B 26
B 24
B 24
B 24
B 21
B 21
B 21
B 14
B 14
B 7
B 7
B 7
Utskottet.
64
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Befattning
5 expeditionsvakter
15 kontorsbiträdet!
2 skrivbiträden
Lönegrad
B 5
B 4
B 2
Tjänstemän å extra stat.
3 förste byråingenjörer
3 förste byråingenjörer
1 notarie ...........
B 26
B 24
B 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för patent- och registreringsverket,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie stat,
förslagsvis..............................kronor 569,200
2. Avlöningar till tjänstemän å extra stat, för
slagsvis
................................ » 57,700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Grundavlöningar m. m. kronor 287,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. mförslagsvis...... » 15,000 » 302,000
4. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke
ordinarie
tjänstemän, förslagsvis.......... » 52,200
c) till Patent- och registreringsverket: Avlöningar för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 981,100 kronor.
51 :o) Patent- och registreringsverket: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, sid. 142—144), vilket i förhållande till det
för innevarande budgetår anvisade anslaget innebär en höjning med 1,200
kronor, avseende expenser, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Patent- och registreringsverket: Omkostnader
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 236,700 kronor.
52 :o) Bidrag till uppfinnarekontoret. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 58, sid. 144 och 145) och under erinran, att för innevarande
budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till uppfinnarekontoret för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett anslag av 8,000 kronor.
Summa förslagsanslag kronor 981,100;
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
65
53:o) Särskilda^kostnader för förenings- m. fl. register. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, sid. 145), vilket i förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade anslaget innebär en med hänsyn till belastningen
föranledd höjning med 10,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Särskilda kostnader för föreningsliv.
fl. register för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 120,000 kronor.
54 :o) Avsättning till försäkringsinspektionens fond. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 60, sid. 145—148) och under erinran, att inkomsttiteln
»Bidrag till försäkringsinspektionen» jämväl för nästa budgetår
upptagits till 110,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande stat för försäkringsinspektionen, att
tillämpas från och med budgetåret 1937/1938:
Stat.
Utgifter:
Avlöningar.
1. Avlöningar till tjänstemän å
ordinarie stat, förslagsvis .. kronor 68,000
2. Arvoden och särskilda ersätt
ningar,
bestämda av Kungl.
Majit.................... >
3. Avlöningar till övrig icke
ordinarie
personal:
a. Grundavlöningar
m.
m.....kronor 14,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m.,
förslagsvis » 1,000 »
4. Särskilda löneförmåner till
ordinarie och icke-ordinarie
tjänstemän, förslagsvis .... »
5. Dyrtidstillägg, förslagsvis .... »
Pensionskostnader.
Pensionsavdrag motsvarande belopp, att till
godoföras
civila pensionsfonden............ » 2,000
Bihang lill riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 10. 5
6,000
15,000
3,350
8,800 kronor 101,150
66
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
Omkostnader. ^
1. Reseersättningar, förslagsvis.. kronor 1,200
2. Expenser, förslagsvis........ » 11,100
3. Hyror, förslagsvis .......... 2 14,050
4. Publikationstryck, förslagsvis > 5,300 kronor 31,650
Summa kronor 134,800.
Särskilda uppbördsmedel:
Registreringsavgifter, förslagsvis.. kronor 700
Försålda publikationer, förslagsvis » 100
Hyresmedel .................. > 600 kronor i^qq
Nettoutgift kronor 133,400;
b) såsom Avsättning till försäkringsinspektionens fond för
budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 110,000
kronor.
F. Diverse.
55:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Beträffande Kungl.
Maj :ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 61, sid.
149) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
56:o) Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten. Med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62, sid. 149) och under erinran,
att för innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till internationell patrulleringstjänst
i norra Atlanten för budgetåret 1937/1938 anvisa
ett förslagsanslag av 13,000 kronor.
57 :o) Bidrag till internationella byrån i Paris för utställningar. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 63, sid. 149 och 150) och under erinran, att
motsvarande anslag i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 2,400
kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må såsom Bidrag till internationella byrån i
Paris för utställningar för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
förslagsanslag av 1,700 kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
67
58 :o) Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Spar tel. Bidrag till patentunionens
internationella byrå i Bern. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkterna 64 och 65, sid. 150) och under erinran, att motsvarande
anslag i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med vartdera
4,000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må för budgetåret 1937/1938 anvisa
a) såsom Bidrag till underhållande av en fyr å Kap Sportel
ett förslagsanslag av 3,000 kronor;
b) såsom Bidrag till patentunionens internationella byrå i
Bern ett förslagsanslag av 3,000 kronor.
59:o) Avsättning till fonden för idrottens främjande. Kungl. Majit har
föreslagit riksdagen (punkt 66, sid. 151 och 152) att tili Avsättning till fonden
för idrottens främjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
5,000,000 kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är såsom inkomst av vadhållning vid
idrottstävlingar upptaget ett belopp av 2,250,000 kronor, därav 1 miljon kronor
avsetts skola tillföras budgeten och 1,250,000 kronor anvisats till avsättning
till fonden.
Å riksstatsförslagets inkomstsida har under titeln »Inkomst av vadhållning
vid idrottstävlingar» upptagits ett belopp av 6,000,000 kronor. Riksstatsförslaget
innefattar att 1,000,000 kronor från tipsmedel skola tillföras budgeten.
Med hänsyn härtill har anslaget till avsättning till fonden för idrottens främjande
ansetts böra bestämmas till 5,000,000 kronor. De till fonden avsatta
medlen föreslås få efter Kungl. Majits närmare beprövande användas till gymnastikens
och idrottens främjande.
Utskottet, som tillstyrker Kungl. Majits förslag, hemställer,
att riksdagen må till Avsättning till fonden för idrottens
främjande för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 5,000,000 kronor.
60 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande
av Kungl. Majits förslag (punkt 67, sid. 152 och 153) och under erinran, att
för innevarande budgetår anvisats samma belopp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Komittéer och utredningar genom sakkunniga
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag
av 120,000 kronor.
61 :o) Extra utgifter. I anslutning till Kungl. Majits förslag (punkt 68,
sid. 153) och under erinran, att för innevarande budgetår anvisats samma belopp,
hemställer utskottet,
Utskottet.
68
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1937/1938
anvisa ett reservationsanslag av 10,000 kronor; dock att i anslaget
må göras den jämkning, som kan erfordras för jämnande
av huvudtitelns slutsumma.
62 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Beträffande
Kungl. Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 69,
sid 153) avgiver utskottet framdeles under riksdagen utlåtande; vilket härmed
anmäles.
Stockholm den 30 april 1937.
På statsutskottets vägnar:
PETRUS NILSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
fran första kammaren: herrar Nilsson i Gränebo, Johansson i Fredrikslund, Nilsson
i Malmö, Hansén, Borell, Bergström, Holmström, Rahmn, Magnusson, Bäcklund och Englund;
samt
från andra kammaren: herrar Jansson i Falun, Magnusson i Skövde, Törnkvist,
Strindlund, Eriksson i Stockholm, Andersson i Höör, Andersson i Prästbol, Lindberg i
Umeå, Andersson i Södergård, Olsson i Staxäng, Weijne och Bergvall;
dock att vid behandlingen av punkterna 34:o)—62:o) i stället för herr Bergström deltagit
herr Lindström och i stället för herr Olsson i Staxäng deltagit herr Persson i Falla.
Reservationer:
1) vid punkt 5:o) (Bergsstaten: Avlöningar) av herr Olsson i Staxäng.
2) vid punkt 35:o) (Lotsverket: Avlöningar till befattningshavare å lotsoch
fyrstaten) av herrar Holmström och Rahmn, vilka ansett,
dels att utskottets yttrande å sid. 51 stycket »Med hänsyn---fram
ställda
yttrandet» bort hava följande lydelse:
»Utskottet vill erinra därom, att utredning om lotsarnas arbetstid för närvarande
pågår samt att en ändrad lotsförordning är planerad. Vidare må
framhållas, att 1935 års lönekommitté utreder statstjänarnas lönefråga. Av
alla dessa omständigheter äro lotsarnas löneförhållanden beroende.
Statsutskottets utlåtande Nr 10.
69
I överensstämmelse med riksdagspraxis bör beslut om sänkning av lotsarnas
andel i lotspenningarna anstå i avvaktan på resultatet av dessa utredningar»
;
dels ock att utskottets hemställan bort bliva följande:
»att riksdagen må
a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionen II: 468 i den del, som berör lotspenningarna, ävensom
med avslag å motionerna II: 458, II: 467, II: 468, i vad
denna motion berör resereglementet för lotsar, och II: 469
ej mindre avslå Kungl. Maj:ts förslag rörande ändringen i
11 § i avlöningsreglementet den 9 juni 1922 för befattningshavare
vid lots- och fyrstaten, avseende nedsättande av lotspersonalens
andel i lotspenningarna från fyrtio till trettiofem
procent, än även godkänna övriga av Kungl. Maj:t föreslagna
ändringar i santina avlöningsreglemente;
b) — g)---(= utskottet)---».
3) vid punkt 48) (motion om uppförande på Gotska Sandön av en byggnad,
inrymmande gudstjänst- och skollokaler) av herr Magnusson i Skövde, som
ansett, att utskottet bort tillstyrka motionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1937,
6 sami.
Nr 10.
6
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:464 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under tionde huvudtiteln gjorda framställning angående anslag till extra utgifter a1 i texten