Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om täckande av vissa å fonden för förlag till statsverket bokförda förskott till försvarsväsendet rn. rn.

1937-04-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:108, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om täckande av vissa å fonden för förlag till statsverket bokförda förskott till försvarsväsendet rn. rn.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

15

Nr 108.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1937 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition om

täckande av vissa å fonden för förlag till statsverket

bokförda förskott till försvarsväsendet rn. rn.

(l:a avd.)

Uti en den 26 februari 1937 dagtecknad proposition (nr 227) har Kungl.

Majit, under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att bemyndiga

Kungl. Majit att, delvis med ändring av tidigare fattade beslut, på sätt i berörda

statsrådsprotokoll anförts, bereda ersättning för vissa till försvarsändamål

förskjutna kostnader.

Frågan örn bestridande av kostnaderna för vissa byggnader vid försvarsväsendet

har genom ett flertal riksdagsbeslut förbundits med frågan örn

dispositionen av vid försäljning av vissa för försvarsändamål disponerade

markområden inflytande medel. Härvid kunna tre olika arter av beslut särskiljas.

1. Stundom hava influtna försäljningsmedel från ett bestämt område anslagits

att täcka kostnaderna för utförande av visst byggnadsarbete. Sålunda

har 1892 års riksdag beslutit, att vissa kronan tillhöriga områden inom Stockholms

stad skulle försäljas samt att försäljningsmedlen från dessa områden

finge intill visst belopp användas till uppförande av nytt kasernetablissemang

för livgardet till häst (jfr riksdagens skrivelse 1892 nr 78).

2. Av annan karaktär är 1905 års riksdags beslut att upplåta Järvafältet

till övningsplats för Stockholmstrupperna samt att försälja två områden på

Norra Djurgården ävensom att av därvid inflytande försäljningsmedel täcka

vissa kostnader för Järvafältet och nytt skogsinstitut, varefter återstoden

skulle tilläggas lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Ett annat beslut av liknande art fattades vid 1929 års riksdag, då riksdagen

medgav, att kostnaderna för förflyttning av Stockholms tygstation

tillhöriga å Norra Djurgården belägna anläggningar finge i första hand belasta

det s. k. exploateringskontot samt i övrigt bestridas av lånemedel för att

framdeles täckas av inflytande försäljningsmedel för tomter å Norra Djurgården.

Sistnämnda riksdag lämnade även ett generellt medgivande därtill, att

de för fortsatt exploatering av Ladugårdsgärde erforderliga kostnaderna —

vartill hänfördes jämväl kostnad för nu där befintliga anläggningars förflyttning

— finge bestridas av influtna köpeskillingar för tomter å Norra Djurgården.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 108.

3. Vid 1914 års senare riksdag fastslogs den allmänna principen att för

täckande av vissa engångskostnader i samband med genomförandet av 1914

års försvarsordning erforderliga belopp skulle förskottsvis utgå av värnskattefonden

eller av tillgängliga medel att sedermera ersättas av lantförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål eller annan fond, dit

köpeskillingarna för då till lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka med riksdagens

samtycke försåldes, kunde komma att inflyta. I samband med åtgärder

till förskottsväsendets avveckling uppfördes å 1918 års tilläggsstat anslag

av lånemedel att sedermera ersättas på sätt nyss nämnts till belopp motsvarande

vad som sålunda förskjutits. Under sistnämnda och de närmast

följande åren anvisades ytterligare lånemedelsanslag för utförande av byggnadsföretag

vid armén betingade av 1914 års härordning.

Enligt den ståndpunkt, som av Kungl. Majit och riksdagen intogs vid behandlingen

av propositionen angående försvarsväsendets ordnande år 1936,

skulle medelsanvisningen för de då planerade kasernbyggnaderna m. m. frigöras

från beroendet av inkomsten vid försäljning av markområden, vilka

disponeras för försvarsändamål.

I proposition nr 252 till 1930 års riksdag angående exploatering av Ladugårdsgärde

m. m. föreslog Kungl. Majit, att av de vid den av Djurgårdskommissionen

bedrivna exploateringsverksamheten inflytande försäljnings-,

arrende- och andra medel skulle täckas alla med exploateringsverksamheten

förbundna utgifter samt viss ersättning till Djurgårdskassan, varefter återstående

inkomstmedel skulle i enlighet med beslut, som riksdagen meddelat

eller bomme att fatta, disponeras i första hand för återbetalning av sådana

förskott, vilka förutsatts skola täckas av köpeskillingsmedel vid markförsäljningar

å Ladugårdsgärde.

I skrivelse den 2 juni 1930 (nr 334) anmälde riksdagen, att riksdagen fattat

beslut i överensstämmelse med Kungl. Majits proposition i här berörda avseende.

Efter uppdrag av Kungl. Majit den 5 juni 1936 har statskontoret verkställt

utredning rörande användningen av inflytande försäljningsmedel förvissa

till militära ändamål disponerade markområden. Beträffande denna utredning,

över vilken utlåtanden avgivits av arméförvaltningen, riksräkenskapsverket

och fullmäktige i riksgäldskontoret, hänvisas till det följande.

(1) Enligt 1892 års riksdags förenämnda beslut örn uppförande av nytt

kasernetablissemang för livgardet till häst skulle, intill dess köpeskillingen

inflöte för det till försäljning beslutade området, medel till byggnadsföretaget

nr. m. få förskjutas av statsverkets tillgångar efter Kungl. Majits beprövande.

För detta ändamål förskotterades av statskontoret ett belopp av

1,586,729 kronor 36 öre, vilket belopp sedermera täckts genom ett å 1918

års tilläggsstat uppfört lånemedelsanslag, att ersättas av inflytande försäljningsnredel

på sätt 1892 års riksdag förutsatt. Beloppet redovisas för närvarande

på fonden för förlag till statsverket. Någon försäljning i enlighet

med riksdagens beslut har ännu icke genomförts, utan har i stället det å de

till försäljning avsedda markområdena, belägna vid Storgatan och Narva
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

17

vägen i Stockholm, uppförda kasernetablissemanget under större delen av

tiden utnyttjats av positionsartilleriregementet. Den del av området, där

■etablissemanget är beläget, disponeras numera av statens historiska museum.

Statskontoret har ansett praktiska skäl tala för att riksdagen upptoge

denna fråga i samband med ersättandet av övriga förskjutna kostnader för

försvarsväsendets byggnader och att i så fall med ändring av tidigare beslut

täckning skedde med anlitande av å lantförsvarets fond tillgängliga medel

eller med försäljningsmedel från Ladugårdsgärde.

Arméförvaltningen och riksräkenskapsverket äro av den uppfattningen,

att ersättning för ifrågavarande förskott icke bör äga rum med anlitande av

de försäljningsmedel statskontoret föreslagit, utan ansett, att beloppet ifråga

bör överföras till statens allmänna fastighetsfond.

Med avseende å regleringen av förevarande förskott till uppförande av

nytt kasernetablissemang för livgardet till häst har departementschefen ansett

sig icke kunna biträda statskontorets förslag att för detta ändamål taga

i anspråk tillgängliga försäljningsmedel. Det förfarande, som arméförvaltningen

och riksräkenskapsverket föreslagit, syntes departementschefen bättre

överensstämma med 1892 års riksdags beslut. Departementschefen har alltså

förordat, att ifrågavarande tillgångar å fonden för förlag till statsverket å

1,586,729 kronor 36 öre avföras ur förlagsfondens räkenskaper samt att beloppet

i stället anses anvisat (disponerat) för statens allmänna fastighetsfond,

vars lånemedelskapital alltså i riksgäldskontorets bokföring ökas med

motsvarande belopp.

(2) Såsom inledningsvis omnämnts beslöt 1929 års riksdag, att kostnaderna

för nya byggnader för Stockholms tygstation skulle till en del bestridas

av lånemedel att framdeles täckas av inflytande försäljningsmedel för tomter

å Norra Djurgården. Av de för detta ändamål anvisade medlen redovisas för

närvarande å fonden för förlag till statsverket ett belopp av 602,326 kronor

23 öre. Detta belopp syntes departementschefen böra tillsvidare redovisas

å förlagsfonden. De principer, som av statsmakterna sedan gammalt tilllämpats,

när det gällt finansiering av njra försvarsbyggnader, som blivit erforderliga

på grund av den fortgående exploateringen av Ladugårdsgärde,

och varå finansieringen av tygstationsanläggningarna utgjorde ett exempel,

syntes departementschefen böra få tillämpas även vid framtida beslut av

denna natur.

(3) Med hänsyn till att det system, som tillämpades för finansiering av de

nya försvarsbyggnaderna enligt 1914 års härordning, icke längre har aktualitet,

syntes departementschefen en definitiv reglering av de förskott som återstå

oersatta från denna tid nu vara önskvärd. Dessa, vilka bokföras såsom

tillgångar å fonden för förlag till statsverket, äro följande:

Återstår att

ersätta kr.

fT. 1918 IY. G. 1 Merkostnader för vissa i samband med 1914

års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén, förslagsanslag

1,000,000 kronor, utbetalt 1,055,685:89 kronor 155,685:89

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 104—113. 94937 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Återstår att

ersätta kr.

T. 1918 IY. G. 2 Täckande av förskjutna kostnader för vissa

i samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag

vid armén, förslagsanslag, högst 15,801,832 kronor, utbetalt

15,801,832 kronor ................................................ 15,749,651: 75-

R. 1919 IY. I. 18 byggnader för Norrlands ingenjörkår, reservationsanslag

484,000 kronor, utbetalt 484,000 kronor ...... 484,000: —

R. 1919 IV. I. 19 Nytt etablissemang å Järvafältet för fälttelegrafkåren,

reservationsanslag 598,000 kronor, utbetalt

598,000 kronor ............................................................ 598,000: —

Summa 16,987,337:64

Såsom redan tidigare nämnts anbefallde Kungl. Maj:t genom beslut den

5 juni 1936 statskontoret att verkställa utredning rörande användningen av

medel erhållna vid försäljning av vissa för militära ändamål disponerade markområden

till täckande av anslag till försvarsväsendet, vilka enligt riksdagens

beslut skola gäldas med dylika medel.

Vid anmälan av detta ärende inför Kungl. Maj:t anförde departementschefen

till statsrådsprotokollet efter redogörelse för vissa tidigare uttalanden

och beslut i frågan bland annat, att å lantförsvarets fond för byggnader

och andra försvarsändamål, som i första hand skulle tagas i anspråk för

täckande av här berörda förskott, då innestode kontant 906,625 kronor 77 öre.

Den kontanta behållningen av de försäljningsmedel, som erhållits vid exploatering

av Ladugårdsgärde och som i statskontoret bokfördes under titeln

»försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde», uppginge till 13,196,082

kronor 18 öre. Möjligheter förelåge sålunda att avskriva en väsentlig del av

de förskott till försvarsväsendet, för vilka ifrågavarande försäljningsmedel

reserverats. Såsom av föredragande departementschefen anförts vid anmälan

av förenämnda proposition till 1930 års riksdag syntes emellertid,

innan avskrivning skedde, en utredning böra företagas, vilken kunde lägga»

till grund för ett i detalj utformat förslag till riksdagen. Departementschefen

fann det därför lämpligt, att åt statskontoret uppdroges att efter de riktlinjer,

som framginge av tidigare uttalanden och beslut i ärendet, verkställa

utredning rörande dispositionen av berörda markförsäljningsmedel.

Efter att närmare hava redogjort för den av statskontoret verkställda utredningen

och myndigheternas däröver avgivna yttranden har departementschefen

för egen del anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår beslöt 1930 års riksdag efter

framställning av Kungl. Maj:t, att vid den av Djurgårdskommissionen bedrivna

exploateringen av Ladugårdsgärde av inflytande medel skulle täckas

alla med exploateringsverksamheten förbundna utgifter samt viss ersättning

till Djurgårdskassan, varefter återstående inkomstmedel skulle i enlighet

med beslut, som riksdagen meddelat eller komme att fatta, disponeras i första

hand för återbetalning av sådana förskott, vilka förutsatts skola täckas av

köpeskillingsmedel vid markförsäljningar å Ladugårdsgärde. Dåvarande

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

19

c-hefen för kommunikationsdepartementet anförde efter gemensam beredning

med dåvarande chefen för finansdepartementet vid anmälan av propositionen,

att innan några belopp av de vid den i propositionen berörda exploateringen

inflytande medlen anvisades till täckning av ifrågavarande förskott till försvarsväsendet,

syntes böra utredas, vilka andra medel som eventuellt redan

funnes eller kunde beräknas komma att framdeles stå till förfogande för

ändamålet, ävensom i vad mån medlen skulle anvisas att direkt eller över

lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål disponeras till

förskottens täckande. Sedan erforderlig utredning skett, skulle till en senare

riksdag framläggas förslag i syfte att i detalj fastställa regler för ifrågakommande

förskottsmedels ersättande.

Då nu efter de omfattande tomtförsäljningar som under de senaste åren

ägt rum på Ladugårdsgärde betydande tillgångar av köpeskillingsmedel förefinnas

och då, såsom jag förut nämnt, ett finansieringssystem av den art, som

tillämpades beträffande försvarsväsendets byggnader vid genomförandet av

1914 års härordning, icke längre har aktualitet, har tiden synts vara inne att

bereda ersättning för från sistnämnda tid kvarstående byggnadsförskott vid

försvarsväsendet. I sådant syfte har den utredning verkställts, för vilken jag

i det föregående redogjort.

Vad angår de förskott, som skola ersättas, visar denna utredning, att av de

lånemedel, som utbetalats från anslag till täckande av kostnader för vissa i

samband med 1914 års härordning beslutade byggnadsföretag vid armén,

återstår att ersätta ett belopp av 16,987,337 kronor 64 öre. Enligt riksdagens

beslut skall ersättning för detta belopp beredas av lantförsvarets fond för

byggnader och andra försvarsändamål eller annan fond, dit köpeskillingarna

för till lantförsvaret anslagna fastigheter, vilka med riksdagens samtycke försåldes,

kunde komma att inflyta. Jag har icke någon erinran mot en täckning

av detta belopp medelst tillgängliga försäljningsmedel.

Arméförvaltningen har föreslagit, att ett i ämbetsverkets räkenskaper balanserat

förskott å 110,539 kronor 60 öre för inköp av ett område av Väla

gård m. m. nu skulle täckas från lantförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål. Enligt beslut av 1909 års riksdag skulle ifrågavarande

kostnad täckas medelst köpeskillingen för ett annat till lantförsvaret anslaget

område, som enligt riksdagens samtidigt fattade beslut skulle försäljas.

Vad som inflöte genom tomtförsäljningen utöver kostnaderna för dess genomförande

och för inköp av det till Väla gård hörande området skulle enligt

riksdagens beslut tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål. Då det till försäljning avsedda området trots upprepade

försök icke blivit avyttrat och ej heller kan väntas bliva försålt inom den

närmaste tiden, finner jag det lämpligt att det hos arméförvaltningen bokförda

förskottet regleras i nu förevarande sammanhang. Då köpeskillingen

för det till försäljning utbjudna området i sinom tid torde komma att tillföras

lantförsvarets fond och denna köpeskilling vid värdering beräknats

till högre belopp än förskottet, finner jag mig böra förorda, att sistnämnda

fond tages i anspråk till förskottets täckande.

Summan av de förskott, för vilka enligt min uppfattning täckning inom

den närmaste tiden bör beredas, uppgår alltså till (16,987,337:64 +

110,539: 60) 17,097,877 kronor 24 öre.

Jag övergår sedan till frågan örn vilka tillgångar, som böra disponeras för

ifrågavarande ändamål. Jag kan därvid i huvudsak ansluta mig till statskontorets

uppfattning.

I första hand torde sålunda begagnas tillgångar å lantförsvarets fond för

byggnader och andra försvarsändamål. Vid utgången av budgetåret 1935/1936

fanns där bokförd en behållning av 917.497 kronor 49 öro.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr 108.

Behållningen å den i statskontorets räkenskaper redovisade diversemedelstiteln

»influtna medel för försäljning av fotgardesregementenas tomter» å

4,862 kronor synes mig även kunna användas för ändamålet.

Yad åter beträffar ämbetsverkets förslag att till förevarande ändamål disponera

det belopp å 15,937 kronor 50 öre, som av Uddevalla stad betalats till

staten och vilket kvarstår å diversemedelstitel hos arméförvaltningen, kan

jag i överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket anfört icke förorda en

disposition av detsamma till detta ändamål. Beloppet är icke av den betydelse,

att det kan vara påkallat att vidtaga någon ändring i det hittills tilllämpade

redovisningsförfarandet beträffande ifrågavarande inkomster från

Uddevalla stad.

Slutligen anser jag i likhet med statskontoret, att influtna eller inflytande

försäljningsmedel från statens tomter å Norra Djurgården böra användas till

täckande av förskotten. Dessa medel äro bokförda å följande diversemedelstitlar

hos statskontoret, nämligen »köpeskillingar för tomter å Norra Djurgården»,

»köpeskillingar för tomter å Fredrikshovsområdet» och »försäljningsmedel

för tomter å Ladugårdsgärde».

Yad angår titeln »köpeskillingar för tomter å Norra Djurgården», å vilken

den 30 juni 1936 fanns en likvid behållning av 1,963,249 kronor 89 öre, och

titeln »köpeskillingar för tomter å Fredrikshovsområdet», å vilken vid nämnda

tidpunkt som behållning redovisades 513,128 kronor 7 öre, synas dessa behållningar

kunna helt disponeras till ifrågavarande ändamål. Jag förutsätter

därvid, att titeln »försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde» må anlitas

för likviderande av förstnämnda båda titlar åvilande utgifter för gatuarbeten

m. m., därest sådana utgifter skulle yppa sig.

Å titeln »försäljningsmedel för tomter å Ladugårdsgärde», varå redovisas

inflytande medel från det senast å Norra Djurgården upplåtna stadsplaneområdet,

utgjorde behållningen den 8 oktober 1936 eller samma dag, då statskontorets

utredning avgavs, i likvida tillgångar 14,239,776 kronor 17 öre och

i fordringar å köpeskillingsreverser jämte räntor 2,272,236 kronor 52 öre eller

tillhopa 16,512,012 kronor 69 öre. Av detta belopp anser statskontoret åtminstone

12 miljoner kronor kunna disponeras för återbetalning av förskotterade

medel. Ämbetsverket finner det vidare antagligt, att under de två närmaste

åren ytterligare avsevärda belopp kunna för ändamålet disponeras från denna

titel, vilket dock i viss mån är beroende av hur den fortsatta exploateringen

av Ladugårdsgärde kommer att ordnas. Enligt vad jag erfarit har vid det

senaste årsskiftet en omfattande ytterligare tomtförsäljning ägt rum på Ladugårdsgärde,

vilken försäljning kommer att inbringa över 6 miljoner kronor.

Av vad jag anfört framgår att täckningstillgångar nu finnas å (917,497:49

+ 4,862 + 1,963,249: 89 + 513,128:07 + 12,000,000 =) 15,398,737 kronor

45 öre. Då summan av de oersatta förskotten som förut nämnts uppgår till

17,097,877 kronor 24 öre, skulle det återstå att bereda täckning för 1,699,139

kronor 79 öre. Med hänsyn till de betydande intäkter, som äro att vänta från

Ladugårdsgärdesexploateringen, kunna samtliga förskott beräknas bliva täckta

inom den närmaste framtiden. Jag vill här framhålla att, därest nya tillgångar

tillföras lantförsvarets byggnadsfond, dessa i första hand böra användas för

täckningsändamål.

Jag vill slutligen beröra en invändning av arméförvaltningen som jag icke

tidigare upptagit till bemötande. Arméförvaltningen har framhållit att av det

belopp, som föreslås till ersättning av ifrågavarande försäljningsmedel, på

grund av Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut i samband med antagandet av

1925 års härordning, 4 miljoner kronor icke använts för ursprungligen avsett

ändamål, utan tagits i anspråk för utförande av vissa för flygvapnets nyorga
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 108. 21

nisation erforderliga nybyggnader m. m. Med anledning härav anser arméförvaltningen,

att förenämnda 4 miljoner kronor icke böra täckas genom anlitande

av lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål eller

eljest med anlitande av medel, beräknade att komma lantförsvarets fastighetsintressen

till godo. Jag vill häremot endast framhålla, att riksdagen vid

sitt beslut år 1925 örn den förändrade användningen av de anvisade lånemedlen

icke gjorde någon ändring i de tidigare meddelade bestämmelserna

örn sättet för förskottens slutliga ersättande.

För att erhålla en i möjligaste män enhetlig och överskådlig redovisning

och bokföring av de återbetalda beloppen anser jag att, såsom tidigare skett,

även i fall då särskilda medel, som icke redovisas under lantförsvarets byggnadsfond,

härvid tagas i anspråk, återbetalningen verkställes på sådant sätt,

att dessa medel först tillgodoföras byggnadsfonden och därefter från fonden

ställas till riksgäldskontorets förfogande.

De av Kungl. Maj:t i den föreliggande propositionen framställda förslagen

hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att, delvis med

ändring av tidigare fattade beslut, på sätt i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 26 februari 1937 anförts, bereda ersättning

för vissa till försvarsändamål förskjutna kostnader.

Stockholm den 20 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Utskottet.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 104.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:250 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till reparation av ångpannorna å pansarskeppet Oscar II. s. 3 i texten