Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående personligt arvodestillägg till vissa rullföringsbiträden.

1937-04-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:109, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående personligt arvodestillägg till vissa rullföringsbiträden.

Dokumentets text

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Nr 109.

Ankom till riksdagens kansli den 21 april 1937 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

personligt arvodestillägg till vissa rullföringsbiträden.

(l:a avd.)

I en den 13 mars 1937 dagtecknad proposition, nr 250, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen medgiva, att personligt

arvodestillägg enligt i berörda statsrådsprotokoll förordade grunder må från

och med budgetåret 1937/1938 beredas rullföringsbiträden, vilka icke åtnjuta

statspension, samt att härav föranledda kostnader må bestridas av lantförsvarets

anslag till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Biträdena vid rikets rullföringsområden — de s. k. rullföringsbiträdena —

åtnjuta årsarvoden, som utgå till i Stockholm tjänstgörande Tullföringsbiträde

med 2,340 kronor, till övriga rullföringsbiträden utom å Gotland med

2,130 kronor samt till rullföringsbiträden å Gotland (tillika landstormsförrådsförvaltare)

med 1,710 kronor. Vid avvägandet av dessa arvoden har

förutsatts, att befattningarna skulle bestridas av underofficerare i reserven,

vilka avgått från beställning å aktiv stat med rätt till pension.

Emellertid har det i åtskilliga fall inträffat, att till Tullföringsbiträde

antagits underofficer i reserven, som icke är pensionsberättigad.

I anledning av en av svenska underofficersförbundet i ämnet gjord framställning

föreslog Kungl. Majit i proposition till 1928 års riksdag (nr 196,

sid. 75), att Tullföringsbiträde av sistnämnda kategori måtte — med hänsyn

till att rullföringsbiträdesbefattingen, vilken från början betecknats såsom

bisyssla, visat sig i regel taga vederbörandes hela arbetstid i anspråk och

därigenom omöjliggöra förvärv av andra inkomster än det med befattningen

förenade arvodet — efter en tjänstgöringstid såsom Tullföringsbiträde av

minst tio år få komma i åtnjutande av personligt arvodestillägg med 600

kronor för år.

Sedan denna framställning av riksdagen bifallits, utfärdade Kungl. Majit

genom brev den 28 juni 1928 bestämmelser i ämnet.

I underdånig skrivelse den 19 januari 1931 gjorde svenska underofficersförbundet

framställning örn att till Tullföringsbiträde, varom nu är fråga,

måtte — utöver det sålunda medgivna personliga arvodestillägget — få utgå

ytterligare två dylika tillägg, vartdera örn 500 kronor, det ena efter femton

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

23

och det andra efter tjugu års väl vitsordad tjänstgöring i rullföringsbiträdesbefattning.

Sedan arméförvaltningens civila departement i utlåtande den

13 mars 1931 anfört, bland annat, att under förutsättning att — i enlighet

med vissa av 1930 års militära avlöningssakkunniga gjorda uttalanden — en

allmän realprövning av löner och arvoden bomme till stånd och därvid även

frågan om förmåner åt ifrågavarande rullföringsbiträden bomme under bedömande,

framställningen icke borde för det dåvarande föranleda någon åtgärd

utan upptagas till prövning i samband med den ifrågasatta utredningen av

lönefrågan i allmänhet för statens befattningshavare, fann Kungl. Maj:t

genom beslut den 16 januari 1935 framställningen icke för det dåvarande

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

I en till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet ställd skrift, dagtecknad

den 26 februari 1936, hava fanjunkarna J. Bengtsson, T. Ekman och

J. Jerth, å »de icke pensionerade rullföringsbiträdenas vägnar» anhållit, att

åtgärd måtte vidtagas för beredande av förbättrade avlöningsförhållanden

för omförmälda kategori av rullföringsbiträden, på sätt svenska underofficersförbundet

i sin förenämnda skrivelse den 19 januari 1931 föreslagit.

Arméförvaltningens civila departement har i utlåtande i ärendet den 13

mars 1936 — under hänvisning till den sakkunnigutredning rörande avlöningsbestämmelser

för statens befattningshavare, som då ställts i utsikt — ansett

den förevarande framställningen örn arvodesförhöjning icke böra föranleda

annan åtgärd än att framställningen skulle överlämnas till de sakkunniga, som

kunde komma att förordnas för verkställande av en sådan utredning.

Försvarsväsendets lönenämnd har i utlåtande den 27 mars 1936 anfört, att

lönenämnden med hänsyn till vad i framställningen anförts ansåge billighetsskäl

tala för någon ytterligare förhöjning av ifrågavarande befattningshavares

avlöningsförmåner. Enligt vad lönenämnden inhämtat, tillsattes numera befattningarna

vid rullföringsväsendet endast med personal, tillhörande den

personalkategori, som ursprungligen avsetts för desamma, och några konsekvenser

syntes därför ej vara att befara genom införande av en sådan förhöjning,

varom här vore fråga. Det framlagda förslaget örn införande av

ytterligare två avlöningsförhöjningar kunde lönenämnden emellertid icke

förorda. Däremot ansåge sig lönenämnden böra tillstyrka, att ytterligare en

löneförhöjning i form av personligt arvodestillägg måtte få utgå till de i framställningen

avsedda befattningshavare, som i sådan egenskap tjänstgjort i

minst tjugu år. Beloppet av detta tillägg syntes lämpligen kunna bestämmas

till 480 kronor för år.

Slutligen har departementschefen anmält, att fanjunkaren Bengtsson i en

den 25 januari 1937 dagtecknad, till chefen för försvarsdepartementet ställd

skrift samt fanjunkaren A. JI. Lindgren i en den 19 februari 1937 dagtecknad,

till chefen för finansdepartementet ställd skrift, vilken sedermera blivit överlämnad

till försvarsdepartementet, »å de icke pensionerade rullföringsbiträdenas

vägnar» anhållit, att förslag måtte avlåtas till innevarande års riksdag

rörande förbättring av de ifrågavarande rullföringsbiträdenas avlöningsförhållanden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

Utskottet.

Departementschefen har för egen del anfört följande:

Såsom av det förestående framgår kommer den kategori av rullföringsbiträden,

varom nu är fråga, att så småningom försvinna. Antalet dylika biträden

uPPgår för närvarande till aderton. Till följd av uppnådda 65 levnadsår och

därmed förenad skyldighet att avgå kommer antalet att minskas med en undervart

och ett av åren 1937—1940, 1947, 1948, 1951, 1953 och 1954, med två

under vartdera av åren 1945 och 1952 samt med fyra under år 1946. Under

år 1955 är den därefter återstående sista befattningshavaren av förevarande

kategori skyldig att avgå.

Vid bestämmandet av arvodet för rullföringsbiträdena hava statsmakterna

utgått ifrån att vederbörande skulle, utöver arvodet, åtnjuta pension av

statsmedel. Då nu ifrågavarande rullföringsbiträden icke äro pensionsberättigade,

har deras ekonomiska ställning helt naturligt kommit att bliva

bekymmersam. Av denna anledning erhöllo de också genom förenämnda beslut

år 1928 personliga arvodestillägg efter 10 års tjänst som rullföringsbiträden.

Emellertid synes det billigt och skäligt, att deras ekonomiska ställning

ytterligare något upphjälpes, icke minst i betraktande av den förstärkning

av statstjänarnas avlöningsförmåner, som inom åtskilliga statsförvaltningens

övriga områden beredes.

I fråga om grunderna för den löneförbättring, som jag sålunda anser mig

böra förorda, ansluter jag mig till vad lönenämnden härutinnan föreslagit.

Utöver det personliga arvodestillägg å 600 kronor, som för närvarande utgår

till Tullföringsbiträde, som icke åtnjuter pension och fyllnadspension, efter en

tjänstgöringstid av minst tio år, bör sålunda efter en tjänstgöringstid av minst

tjugu år få utgå ytterligare ett personligt arvodestillägg med 480 kronor. De

befattningshavare, som kunna räkna sig tillgodo en så lång tjänstgöringstid,

äro för närvarande tio till antalet. Då någon ökning av detta antal icke torde

komma att inträffa förrän efter ytterligare ett par år, skulle sålunda medelsbehovet

för beredande av den av mig nu föreslagna löneförbättringen under

nästa budgetår komma att uppgå till högst 4,800 kronor. Dessa kostnader

torde böra få bestridas från den i staten för rullföringsbefälhavare med

biträden under lantförsvarets avlöningsanslag upptagna anslagsposten till

personligt arvodestillägg åt vissa rullföringsbiträden, vilken i anledning

därav torde böra höjas till 9,600 kronor. Den härför erforderliga ändringen

i förenämnda stat torde det få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga. Någon

uppräkning av lantförsvarets avlöningsanslag lärer icke av denna anledning

behöva vidtagas.

I likhet med departementschefen finner utskottet billighetsskäl tala för att

åt de rullföringsbiträden, vilka icke åtnjuta sådan pension, som tillkommer

från aktiv stat vid uppnådd pensionsålder avgången underofficer, beredes

någon ytterligare förhöjning i sina avlöningsförmåner. Utskottet förutsätter

härvid, att det föreslagna arvodestillägget skall utgå även i sådana fall,

då befattningshavare, varom här är fråga, är berättigad att uppbära underofficer

i reserven tillkommande pension, s. k. reservpension.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må medgiva att personligt arvodestillägg enligt

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 13 mars 1937

förordade grunder må från och med budgetåret 1937/1938 beredas

rullföringsbiträden, vilka icke åtnjuta statspension, samt

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 109.

25

att härav föranledda kostnader må bestridas av lantförsvarets

anslag till avlöning till personal vid staber och truppförband

m. fl.

Stockholm den 20 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Närvarande: Se under utlåtandet nr 104.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:251 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående personligt arvodestillägg till vissa rullföringsbiträden. a1 i texten