Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1937/1938.

1937-04-23 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1937:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1937/1938.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lii.

1

Nr 114.

Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag till tullverket för budgetåret 1937/1938.

(3:e avd.)

I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret

1937/1938 har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln, innefattande

anslagen till finansdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 20—23)

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1937/1938 beräkna

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen

ett förslagsanslag av 750,000 kronor, dels till Tullverket: Avlöningar

till befattningshavare å tullstaten ett förslagsanslag av 13,600,000 kronor, dels

till Tullverket: Omkostnader ett förslagsanslag av 1,900,000 kronor, dels ock

till Tullverket: Särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker

m. m. ett reservationsanslag av 1,135,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 13 mars 1937 dagtecknad proposition,

nr 226, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

generaltullstyrelsen;

dels besluta, med giltighet från och med den 1 juli 1937, sådan ändring

av 5 § i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, att i 1 mom.

andra stycket av paragrafen befattningen såsom kustbevakningsinspektör

vid tullverket uteslutes samt i stället införes befattningen såsom kustbevakningschef

vid tullverket med arvode av 12,000 kronor;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 750,000 kronor;

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för

tullstaten;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för tullstaten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten för budgetåret

1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 13,748,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr lii.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande Nr lid.

dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat för tullverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;

dels till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 2,671,000 kronor;

dels till Tullverket: Anskaffning av viss fortskaffningsmateriel för kustbevakningen

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av

280,000 kronor;

dels ock besluta, att uppkommande reservation å det till tullverket för

budgetåret 1936/1937 anvisade reservationsanslaget till särskilda åtgärder

för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. skall överföras

till reservationsanslaget för budgetåret 1937/1938 till anskaffning av viss

fortskaffningsmateriel för kustbevakningen.

I propositionen behandlas två huvudspörsmål, nämligen dels organiserandet

av den särskilda polisverksamheten mot olovlig rusdryckshantering,

dels ock kustbevakningens omorganisation. Det föreslås, att den ändrade

organisationen av polisverksamheten skall träda i tillämpning tidigast den

1 juli 1938. Den nuvarande spritpolisverksamheten skall sålunda fortsättas

under nästa budgetår. De föreslagna förändringarna rörande kustbevakningen

skola åter tillämpas från och med den 1 juli 1937.

Organiserandet av den särskilda polisverksamheten mot olovlig

rusdryckshantering.

Den 14 juni 1935 avgåvo tillkallade sakkunniga betänkande med förslag

till omorganisation av tullverkets kustbevakning samt inrättande i den

nuvarande spritpolisens ställe av en under tullverkets ledning stående tullpolisorganisation

m. m. (statens offentliga utredningar 1935:24). Med hänsyn

till de meningsskiljaktigheter, som yppades rörande den lämpligaste lösningen

av spörsmålet om ändrad polisorganisation i förevarande hänseende,

föranstaltades om ny utredning. De för ändamålet tillkallade sakkunniga,

som hade i uppdrag att utreda möjligheterna av att bekämpa den illegala

sprittrafiken genom förstärkning av statspolisorganisationen, avgåvo den

31 oktober 1936 en promemoria med förslag i ämnet.

I propositionen redogöres till en början för 1935 års betänkande och däröver

avgivna yttranden (sid. 6—19). Då departementschefen i huvudsak

anslutit sig till det i förenämnda promemoria framlagda förslaget, får utskottet

beträffande 1935 års betänkande och yttrandena däröver hänvisa till

propositionen.

Såsom allmänna utgångspunkter för att förstärkta statspolisavdelningar

skulle anlitas för den särskilda polisverksamheten mot olaga sprittrafik anföres

i promemorian följande.

Verksamheten för bekämpande av den olovliga sprithanteringen inrymmer

två huvudgruppper av arbetsuppgifter. Dels utövas en yttre bevakning med

syfte att så långt det är möjligt avvärja försök till olovlig införsel eller för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lil.

3

hindra, att insmugglad sprit befordras vidare från införselorten och sprides

inom landet. Dels förekommer ett inre spaningsarbete, riktat närmast mot

distributionen och konsumtionen av smuggelsprit samt mot lönnbränning och

annan olovlig sprithantering, som ej står i samband med smuggling.

I stort sett tillämpas för närvarande den arbetsfördelningen, att den yttre

bevakningen tillkommer tullverket, närmast kustbevakningen, medan det

inre spaningsarbete! i främsta rummet ankommer på polismyndigheterna.

Såvitt angår arbetet mot spritsmugglingen och därmed sammanhängande

brott föreligger dock icke någon bestämd avgränsning mellan kustbevakningens

och polisens uppgifter. Visserligen innefattar kustbevakningens verksamhet

i första hand bevakningsuppgifter med närmast förebyggande syfte,

men det förekommer i viss utsträckning, att kustbevakningen i anslutning

härtill verkställer närmare utredningar rörande upptäckta eller förmodade

smugglingsbrott och därvid tillgriper enahanda spanings- och undersökningsåtgärder

som polisen. Detta är även förutsatt i smugglingslagstiftningen, där

tullpersonalen fått sig vissa för ändamålet erforderliga befogenheter tillagda,

exempelvis att företaga husrannsakan. Tullpersonalen bedriver sålunda i

kusttrakterna spanings- och annat undersökningsarbete jämsides med polismyndigheterna,

dock med vissa begränsningar, betingade bland annat av att

tullpersonalen icke har fullständig rätt att anlita tvångsmedel.

Å andra sidan kan det givetvis också inträffa, alt polismyndigheterna i

särskilda fall anlilas för att biträda kustbevakningen i det yttre bevakningsarbetet.

Vad den s. k. spritpolisen beträffar, har denna främst varit avsedd

såsom ett komplement till de vanliga polismyndigheterna, men den har på

sina håll i större omfattning än dessa påtagit sig sådana uppgifter, som ombesörjas

av kustbevakningen.

Såsom ett huvudsyfte med den tillämnade omorganisationen har angivits

att söka komma tillrätta med vissa förhållanden, som tillskrivits den rådande

dualismen i arbetet mot spritsmugglingen. Uppenbart är emellertid, att det

praktiskt taget icke låter sig göra att tillskapa en organisation, som är i stånd

att ensam genomföra bekämpandet inom hela landet av denna brottsföreteelse

i alla dess förgreningar. Hur arbetet än organiseras, är fördenskull en

fördelning av uppgifterna på olika organisationer ofrånkomlig, och det kan

därvid icke undvikas, att gränsområden uppkomma, där de olika organisationernas

uppgifter gripa in i varandra. Att i författningsväg uppdraga bestämda

gränser för deras inbördes befogenheter lärer, även örn det överhuvud

vore möjligt, icke kunna ifrågasättas med hänsyn till arbetets effektivitet.

Huvudvikten bör i stället fästas vid att undanröja förefintliga anledningar

till friktion inom de gemensamma verksamhetsområdena och skapa garantier

för att organisationerna på lämpligt sätt komplettera varandra.

Under den tidigare utredningen har tanken på att inrätta en från tullverket

friståeiUle organisation för övertagande av såväl kustbevakningens som

spritpolisens uppgifter av flera skäl avvisats. Det år 1935 framlagda förslaget

innebar, att kustbevakningen skulle bibehållas vid sin anslutning till tullverket

och sina hittillsvarande uppgifter och att vid sidan därav skulle bildas

en särskild polisorganisation (tullpolisen) med sina speciella uppgifter och

utan annat organisatoriskt samband med tullverket, än att den skulle i fråga

örn spaningsarbetets planläggande och utförande stå under samma ledning

som kustbevakningen. Örn den ifrågavarande polispersonalen i stället inordnas

i statspolisen, behöver delta följaktligen icke innebära någon ändring

med avseende å kustbevakningens uppgifter, oell bringas ej heller frågan örn

kustbevakningens organisation i något väsentligen ändrat läge.

Tullverkets kustbevakning, organiserad i huvudsak med ledning av vad

framkommit vid (leii tidigare utredningen, bör alitsa liksom hittills

sorn

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

ombesörja utsjöbevakningen och bevakningen av rikets kuster och skärgårdar

samt spaning till lands i mera omedelbart sammanhang därmed. Såsom

nyss nämnts, inrymmer denna verksamhet även uppgifter, som på andra

områden äro förbehållna polismyndigheterna. I den mån fullföljandet av

dessa uppgifter i särskilda fall kräver tillgripande av tvångsmedel, som

ligga utanför tullpersonalens befogenhet, eller en mera ingående polisutbildning,

än som står tullpersonalen till huds, lärer erforderlig förstärkning,

liksom nu, böra åvägabringas genom samarbete med polismyndighet.

För närvarande äro de lokala polismyndigheterna i stor utsträckning verksamma

i bekämpandet av den olovliga sprithanteringen. Till dessas uppgifter

hör sålunda icke blott utredningen av en mångfald smärre fall, där brott

mot spritlagstiftningen upptäckas i samband med fylleriförseelser och dylikt,

utan även mera omfattande spanings- och andra undersökningsarbeten

rörande olovlig sprithantering av olika slag samt lämnande av biträde åt

kustbevakningen i särskilda fall. Tydligt är, att den tillämnade särskilda

polisverksamheten mot den olovliga sprithanteringen icke kan få en så omfattande

organisation, att de lokala polismyndigheterna kunna frigöras från

alla uppgifter härutinnan. Fastmera ligger det i sakens natur och torde även

vara med det föreliggande utredningsuppdraget förutsatt, att den verksamhet,

som vid sidan av kustbevakningens arbete erfordras till bekämpande av

den olovliga sprithanteringen, fortfarande liksom bekämpandet av andra brott

bör i första hand åvila de lokala polismyndigheterna.

Då det gäller att inrätta en särskild polisorganisation för att bereda de lokala

polismyndigheterna förstärkning i förevarande arbete, innebära de lämnade

direktiven, att detta förutsättes ske genom statspolisen, vilken ju jämväl

med avseende å annat polisarbete har till ändamål att bereda lokalpolisen

förstärkning i större uppgifter. Omfattningen av den utökning av statspolisorganisationen,

som härvid erfordras, är givetvis beroende av de lokala

polismyndigheternas andel i ifrågavarande arbete. Då någon minskning av

denna i stort sett icke lärer vara åsyftad och ej heller torde påkallas av omständigheterna,

bör utökningen av statspolisorganisationen i huvudsak begränsas

till vad som erfordras för att ersätta den nuvarande spritpolisorganisationen

till den del denna varit bekostad av statsverket samt att utfylla den

brist på särskild polispersonal för dessa ändamål, som i vissa län förelegat.

De särskilda spörsmål, som kunna vara förenade med ordnandet inom lokalpolisen

av den ifrågavarande verksamheten, torde icke påkalla närmare

granskning i detta sammanhang.

Samtidigt med övertagandet av de uppgifter vid bekämpandet av smugglingen,

som enligt det tidigare förslaget vörö avsedda för tullpolisen, kommer

den förstärkta statspolisorganisationen att erbjuda en fastare form för ett

skärpt ingripande mot lönnbränningen och andra brott mot spritlagstiftningen.

Att dessa olika grenar av polisverksamhet sammanföras inom kriminalstatspolisen,

innebär vidare en fördel med hänsyn därtill, att de i praktiken

ofta gripa in i varandra och även kunna stå i närmaste samband med de

allmänna kriminalpolisuppgifterna.

Det i 1935 års betänkande framlagda förslaget om beslagarandelarnas avskaffande

betecknas i promemorian såsom en ovillkorlig förutsättning för

överförande till statspolisen av den särskilda polisverksamheten mot olovlig

sprithantering. Det uttalas att icke någon organisation av verksamheten mot

spritsmugglingen kunde fås att tillfredsställande fungera utan beslagarandelarnas

avskaffande. Det vore icke, framliålles vidare, tillrådligt att utsätta statspolisorganisationen

med dess maktpåliggande allmänna uppgifter för den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

5

påfrestning, som beslagarandelssystemet kunde förmodas komma att medföra

även för denna organisation.

I promemorian föreslås dels ökning av personalen vid statspolisavdelningarna

med sammanlagt 29 kriminalpolismän, därav 1 kommissarie, 5 överkonstaplar

och 23 konstaplar; dels ock ökning av automobilbeståndet med 11

automobiler, därav 2 i utbyte mot nu förefintliga fordon.

Den föreslagna ökningen fördelar sig på de olika avdelningarna sålunda:

Avdelning Personal Automobiler

Kommissarier Överkonstaplar Konstaplar

Stockholm................ 1 2 7 3

Norrköping .............. — — 1 1

Karlskrona............... — 1 — 1

Malmö................... — 13 2

Göteborg................ — 1 3 2

Karlstad................. — — 1 —

Falun................... — — 1 —

Gävle.................... — — 1 —

Sundsvall................ — — 2 1

Umeå................... — — 2 —

Luleå.................... — — 2 1

Beträffande statspolisens centrala ledning framhålles i promemorian, att

statspolisens övertagande av den särskilda polisverksamheten mot olaga sprittrafik

komme att innebära en kännbar belastning av den centrala ledningen,

vars arbete och ansvar dessutom nyligen ökats genom utsträckt befattning

med motorfordonstillsynen i enlighet med beslut vid 1936 års riksdag.

Härav påkallades en omprövning av statspolisintendentens anställningsvillkor.

Den jämkning, som härvid närmast kunde ifrågasättas, är enligt promemorian

att i avlöningshänsende likställa statspolisintendenten med tredje

polisintendenten i Stockholm i stället för, såsom nu är fallet, med förste,

andre och fjärde polisintendenterna i samma stad. Jämkningen innebär, att

avlöningen, som mot gottgörelse av statsmedel utbetalas av staden och för

närvarande utgår enligt 25 lönegruppen i stadens lönestat (slutlön 12,600

kronor jämte dyrtidstillägg), i stället komme att utgå enligt 26 lönegruppen

i samma lönestat (slutlön 13,500 kronor jämte dyrtidstillägg).

Det erinras vidare örn att förutom de för egentligt polisarbete avsedda

och utbildade polismännen vid statspolisavdelningen i Stockholm icke

någon kanslipersonal stöde till statspolisintendentens förfogande, vilket förhållande

medfört, att statspolisintendenten måst ägna en stor del av sin tid

åt kanslitjänst i form av utredningar, uppsättande av yttranden och skrivelser,

kassagöromål m. m. ävensom åt olika andra, mera rutinmässiga göromål.

Det vore enligt promemorian oundgängligt att i förevarande sammanhang

tillse, att statspolisintendentens arbetsbörda så avvägdes, att de skärpta

kraven på den yttre tjänsten kunde bliva i fullt nöjaktig mån tillgodosedda.

I avseende härå anföres vidare följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Det kunde väl icke enbart med hänsyn till polisarbetet mot den olovliga

sprithanteringen ifrågasättas anställande av särskilt arbetsbiträde å statspolisintendentens

expedition. Emellertid hade blivit upplyst, att arbetsförhållandena

redan på ett tidigt stadium efter statspolisinstitutionens tillkomst givit

anledning att ifrågasätta anställande å expeditionen av en rättsbildad

assistent med poliskompetens, ehuru det i avvaktan på närmare erfarenhet

hittills fått anstå med vidtagande av åtgärder från statspolisintendentens sida

för utverkande därav. Genom en dylik personalförstärkning skulle otvivelaktigt

spörsmålen om rationalisering och lämplig fördelning av arbetet å expeditionen

kunna bringas till en tillfredsställande lösning, samtidigt som större

möjlighet att tillgodose behovet av ställföreträdare för statspolisintendenten

skulle vinnas. Det torde härvid vara tillfyllest att för ändamålet anställa

en befattningshavare, som med avseende å kompetens och avlöningsförmåner

vore likställd med de i kungörelsen den 24 april 1936 (nr 155) omför - mälda landsfogdeassistenterna. Avlöning åt sådan anställd befattningshavare,

förslagsvis benämnd statspolisassistent, torde böra utbetalas genom statspolisintendenten

av under femte huvudtiteln upptaget anslag till statspolisorganisationen.

Kostnaderna för utökningen av statspolisen hava i promemorian beräknats

på sätt närmare framgår av följande sammanställning:

Årliga löpande kostnader:

avlönings- och pensioneringskostnader för 29 polismän .... kronor 182,500

drift och underhåll av 11 automobiler .................. » 35,000

resekostnads- och traktamentsersättningar m. m......... » 40,000

ökning i expenskostnader o. d........................... » 2,000

ökning i kostnaderna för expeditionslokaler.............. » 6,400

ökning i telefonkostnaderna............................ » 1,900

Summa kronor 267,800.

Årliga förnyelsekostnader:

för automobilbeståndet (förnyelsetid 4—5 år) ............ kronor 17,000

Summa kronor 17,000.

Uppsättningskostnader:

11 automobiler å 7,000 kronor (med avdrag av 2,500 kronor

vid utbyte av 1 automobil och 1 motorcykel) .......... kronor 74,500

utrustning och beväpning till 29 polismän .............. » 2,650

10 kikare (till statspolisavdelningarna vid kusten) ........ » 850

12 skrivmaskiner .................................... » 4,200

möbler i expeditionslokaler ............................ » 8,900

Summa kronor 91,100.

I sammanställningen ingå icke kostnaderna för den föreslagna jämkningen

av statspolisintendentens avlöning eller för särskilt arbetsbiträde å intendentens

expedition. Dessa kostnader uppskattas till 1,000 respektive 5,000 å 6,000

kronor. Härtill komma kostnader för expeditionslokaler, telefon m. m., om
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

7

kring 800 kronor, samt vissa uppsättningskostnader, nämligen till beväpning

m. m. för statspolisassistenten samt möbler i dennes tjänsterum, sammanlagt

omkring 1,250 kronor.

Beträffande detaljerna i promemorians förslag ävensom ifråga örn innehållet

av de över förslaget avgivna yttrandena hänvisar utskottet till propositionen

(sid. 19—38).

Departementschefen har anfört följande.

De verkställda utredningarna hava enligt min uppfattning tydligt ådagalagt

behovet av att polisverksamheten mot den olovliga sprithanteringen omlägges.

Av de föreliggande två organisationsförslagen har, såsom av yttrandena

framgår, förslaget örn inrättande av en under tullverkets ledning stående

tullpolisorganisation från åtskilliga håll, i främsta rummet från polismyndigheters

sida, mött gensagor, under det att förslaget om att för ändamålet

åvägabringa en förstärkning av kriminalstatspolisen i allmänhet vunnit anslutning.

För egen del vill jag särskilt understryka det i promemorian gjorda uttalandet,

att hur arbetet mot spritsmugglingen och närstående brott än organiseras,

en fördelning av arbetsuppgifterna på olika organisationer är ofrånkomlig

och att verksamheten därför måste i väsentlig mån byggas på samarbete

mellan de olika organisationerna. Såsom i promemorian vidare framhållits,

bör den verksamhet, som vid sidan av kustbevakningens arbete erfordras

till bekämpande av olaga sprittrafik, fortfarande — liksom bekämpandet

av andra brott — i första hand åvila de lokala polismyndigheterna,

och bör syftet med en särskild polisorganisation mot den olovliga sprithanteringen

vara att bereda lokalpolisen förstärkning i detta arbete. Såväl från

denna utgångspunkt som med hänsyn till sambandet mellan polisverksamheten

mot den olovliga sprithanteringen och annan polisverksamhet bör det

ligga nära till hands, att den härutinnan erforderliga förstärkningen åt lokalpolisen

beredes genom statspolisen, vilken jämväl med avseende å annat

mera omfattande polisarbete har att bereda lokalpolisen förstärkning.

Erfarenheten från statspolisens hittillsvarande verksamhet har visat, att den

na organisation kunnat på ändamålsenligt sätt komplettera lokalpolisen och

samarbeta med denna. För övrigt lärer det i de fall, då statspolisen redan

nu blivit anlitad i spritsmugglingsmål, även hava visat sig, att ett framgångsrikt

samarbete med tullpersonalen kunnat åvägabringas. Den i promemorian

framlagda utredningen synes också giva grundad anledning antaga, att föreliggande

spörsmål rörande samarbete mellan de olika organisationerna skola

kunna på ett tillfredsställande sätt lösas vid genomförande av statspolisförslaget.

Såsom ett företräde för statspolisförslaget har framhållits, att dess genomförande

komme att erbjuda en bättre ugångspunkt för ett skärpt ingripande

mot lönnbränningen och andra brott mot spritlagstiftningen, som icke stå i

samband med smuggling. Denna synpunkt bör så mycket mera beaktas, som

gjorda iakttagelser tyda på att en nedgång i spritsmugglingen motsvaras av

en stegring i annan olaga sprittrafik. Enligt vad i en del yttranden framhålles

går också utvecklingen i den riktningen, att behovet av åtgärder för stävjande

särskilt av lönnbränningen blir alltmer framträdande.

På grund av vad utredningen i dessa och andra hänseenden givit vid handen

vill jag för min del förorda, att förslaget örn förstärkning av statspolisorganisationen

kommer till genomförande.

Såsom tidigare nämnts, har det i promerorian angivits såsom en förutsättning

för stats polisförslagets genomförande, att det i smugglingslagstift
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

ningen grundade beslagarandelssystemet borttoges. Redan i 1935 års betänkande

fästes uppmärksamheten på den ogynnsamma inverkan, smugglingslagstiftningens

bestämmelser om beslagares rätt till andel i böter m. m. visat

sig kunna utöva å samarbetet mellan olika organisationer och funktionärer

vid bekämpandet av smugglingen. Efter en ingående utredning, i vilken jämväl

beslagarandelarnas värde såsom ett sporrande moment i kampen mot

smugglingen kom till fullt beaktande, föreslogs i betänkandet deras borttagande.

I yttrandena över betänkandet har detta förslag, alltefter den betydelse

som tillmätts de nyss antydda synpunkterna, på en del håll tillstyrkts

men från andra håll mött gensagor. Vad åter beträffar yttrandena över promemorian,

understrykes på flera håll vad i promemorian härutinnan anförts.

Jämväl myndigheter, som tidigare uttalat sig för beslagarandelarnas bibehållande,

hava förklarat sig numera icke motsätta sig borttagandet därav i samband

med genomförande av statspolisförslaget. I denna riktning har bland

andra generaltullstyrelsen uttalat sig, dock med reservation av en ledamot av

styrelsen. I övrigt har icke någon erinran mot promemorians innehåll i denna

del framställts.

Efter övervägande av senaste berörda spörsmål har jag kommit till den

uppfattningen, att borttagandet av beslagarandelarna utgör en nödvändig

förutsättning för att verksamheten mot sprismugglingen skall kunna fås att

fungera tillfredsställande, vilken organisation som än väljes. Ehuru en omläggning

av bestämmelserna rörande beslagarandelar enligt min mening framstår

såsom ofrånkomlig, behöver förslag därom ej framläggas i detta sammanhang.

Frågan torde lämpligen få upptagas till avgörande i samband

med vissa andra smugglingslagstiftningen berörande spörsmål vid 1938 års

riksdag.

I fråga om principerna för ordnandet av statspolisens verksamhet mot den

olovliga sprithanteringen ansluter jag mig i huvudsak till vad i promemorian

föreslagits.

Vad därefter angår den i promemorian framlagda detaljplanen till statspolisens

förstärkning å de särskilda orterna, har denna utarbetats under jämförelse

med såväl den nuvarande spritpolisorganisationen som tullpolisförslaget

och med beaktande av däröver avgivna yttranden. Förklarligt är, att

i yttranden över promemorian önskemål örn ytterligare förstärkning av organisationen

på en och annan punkt gjorts gällande. Emellertid torde det vara

välbefogat att, såsom jämväl i promemorian synes hava skett, i avvaktan på

närmare erfarenhet begränsa förstärkningen av statspolisen till vad som nu

kan med större säkerhet förutses såsom behövligt. Vad i vissa yttranden anförts

giver anledning att även i detta sammanhang erinra om att bekämpandet

av den olovliga sprithanteringen förutsättes fortfarande skola liksom

andra polisuppgifter ingå jämväl i de lokala polismyndigheternas verksamhet.

Jag anser mig sålunda kunna förutsätta, att en tillfredsställande organisation

av den särskilda polisverksamheten mot olovlig rusdryckshantering

skall kunna åvägabringas på grundvalen av den föreslagna förstärknings - planen. Av vad tidigare anförts framgår, att anslag för ändamålet emellertid

icke påkallats för det närmaste budgetåret.

Vad i promemorian anförts rörande anslag till särskild polisverksamhet

för uppdagande av lönnbränning m. m. föranleder ej erinran från min sida

Ej heller sådant anslag påkallas under det närmaste budgetåret.

Föreliggande spörsmål örn jämkning av statspolisintendentens avlöning

och anställande av särskilt arbetsbiträde å intendentens expedition, vilka

spörsmål icke äro betingade enbart av den nu omhandlade utvidgningen ov

statspolisens verksamhet, torde böra tagas i övervägande vid beräknandet av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

9

statspolisorganisationens anslagsbehov för budgetåret 1938/1939. I sådant

sammanhang torde jämväl frågan om beredande av möjlighet till utbetalning

av vissa i promemorian åsyftade gratifikationer till enskilda personer böra

övervägas.

Kustbevakningens omorganisation.

Till grund för den föreslagna omorganisationen har lagts det i det föregående

omförmälda 1935 års betänkande. I detta lämnas beträffande de

förhållanden, som närmast påkallade ändringar, följande sammanfattande

redogörelse.

Den centrala ledningen av kustbevakningen ankommer på kustbevakningsinspektören

närmast under generaltullstyrelsen. Kustbevakningsinspektörens

befogenheter med avseende å ledningens utövande äro såtillvida begränsade,

att flertalet kustbevakningen rörande ärenden, och därav även sådana av jämförelsevis

ringa ekonomisk betydelse, skola föredragas i styrelsen och avgöras

i den ordning, som stadgas i gällande instruktion för styrelsen. Med

denna form för kustbevakningsärendens avgörande kan icke undvikas, att

handläggningen därav präglas av en viss omständlighet. Då många kustbevakningsärenden

äro av natur att påkalla omedelbara åtgärder, kan icke

frånkommas, att en sådan ordning för handläggningen av kustbevakningsärenden

som den hittills tillämpade icke alltid är lämplig. Vidare må framhållas,

att den ställning av huvudsakligen inspekterande och rådgivande befattningshavare,

som kustbevakningsinspektören intager inom den nuvarande

organisationen, icke ger honom sådan befogenhet, som under numera rådande

förhållanden är erforderlig för att med vederbörlig kraft leda kustbevakningens

verksamhet.

Vad det lokala chefskapet för kustbevakningen beträffar är det nuvarande

systemet med tullförvaltare respektive tullbevakningschef såsom chef för

kustdistrikt vid sidan av föreståndarskap för tullanstalt eller tullbevakningsinspektion

icke lämpligt under nu rådande förhållanden. En ändamålsenligt

bedriven bevakningsverksamhet påkallar nämligen numera planläggning och

övervakning av kustbevakningens arbete i helt annan omfattning än tidigare,

då smugglingen var mera sporadiskt förekommande samt ledningen av kustbevakningsarbetet

i följd därav mindre betungande. Ledningen av kustbevakningen

ställer också ökade anspråk på vederbörandes skicklighet inom

denna gren av tullverkets förvaltningsområde. I samma mån som de göromål,

vilka åvila chef för kustdistrikt, ökat eller blivit av mera komplicerad

natur, har olägenheten av den nuvarande ordningen tydligt framträtt.

Vissa anmärkningar kunna även framställas i fråga örn personalens rekrytering

och utbildning samt beträffande fortskaffningsmaterielen.

Utskottet får beträffande den detaljerade redogörelsen för omorganisationsförslaget

och departementschefens ställningstagande till detsamma hänvisa

till propositionen (sid. 41—71). Ilar skall endast i korthet redogöras för den

föreslagna omorganisationen i vad den avser kustbevakningens centrala och

lokala ledning samt den i förslaget ingående posteringsplanen.

Den centrala ledningen av kustbevakningen utövas av generaltullstyrelsen.

Å generaltullstyrelsens stat är uppförd en befattning såsom

kustbevakningsinspektör, vilken har lill åliggande, bland annat, att hålla till
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

syn över kustbevakningen och dess tjänstemateriel och att, efter särskilt

förordnande, i styrelsen föredraga vissa kustbevakningen rörande ärenden.

Till kustbevakningsinspektören utgår enligt 5 § i gällande avlöningsreglcraente

arvode med ett belopp av 10,000 kronor för år. Enligt 25 § civila

t.jänstepensionsreglementet gäller för kustbevakningsinspektören ett pensionsunderlag

av 6,000 kronor.

Å styrelsens stat är jämväl uppförd en för kustbevakningsinspektörens

expedition avsedd tullkontrollörstjänst. I enlighet med beslut vid 1934 års

riksdag hålles denna tjänst tills vidare vakant, och är i stället å expeditionen

anställd en byråinspektör å extra stat (B 24).

Vidare äro å expeditionen anställda ett kontorsbiträde å ordinarie stat samt

ett tekniskt biträde (ingenjör), den senare extra befattningshavare. Dessutom

hava arbetskrafterna i mån av behov förstärkts med anlitande av icke-ordinarie

personal.

I 1935 års betänkande påpekades, såsom förut nämnts, att den nu tilllämpade

ordningen för kustbevakningsärendenas handläggning präglades av

en viss omständlighet och att den befogenhet, som tillkomme kustbevakningsinspektören,

icke vöre tillräcklig för att med vederbörlig kraft leda kustbevakningens

verksamhet.

Enligt betänkandet skulle kustbevakningsinspektören, vars titel skulle ändras

till kustbevakningsdirektör, erhålla vidgad befogenhet i vissa hänseenden.

I fråga om kustbevakningsdirektörens föredragningsskyldighet och befogenhet

att själv avgöra ärenden hava de sakkunniga anfört följande.

De sakkunniga tänka sig, att samtliga ärenden, som angå kustbevakningen,

skulle ankomma på kustbevakningsdirektörens föredragning med undantag

av sådana, i fråga om vilka iakttagande av enhetlighet är nödvändig, såsom

disciplinärenden, ärenden angående flyttningsersättningar och andra avlöningsförmåner

samt tjänstetillsättnings- och andra personalärenden. Vad sistnämnda

slags ärenden beträffar hava de sakkunniga hyst viss tvekan. Med

hänsyn till angelägenheten av att enhetliga principer i tjänstetillsättningsärenden

bliva tillämpade och då kustbevakningsdirektören enligt de sakkunnigas

förslag skulle vara närvarande vid behandlingen i styrelsen av personalärenden

rörande kustbevakningen, hava de sakkunniga emellertid ansett sig

icke böra på denna punkt ifrågasätta någon ändring.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle alltså kustbevakningsdirektören hava

att föredraga ärenden bland annat angående anskaffning och underhåll av

båt- och annan fortskaffningsmateriel, legor för sådan materiel, inrättande

och indragning av kustposteringar, gratifikationer ur smuggelfonden samt

upphandling av materiel och drivmedel för kustbevakningens räkning.

De sakkunniga föreslå vidare, att kustbevakningsdirektören skall äga utan

föredragning i styrelsen dels genom order till chef för kustdistrikt eller befälhavare

å farkost, som lyder direkt under styrelsen, meddela sådana detaljföreskrifter

angående bevakningstjänstens bedrivande, som utgöra omedelbar

tillämpning av styrelsens beslut eller av gällande reglementen och instruktioner,

dels ock besluta angående upphandling för kustbevakningens behov

och utförande av reparationer eller arbeten å kustbevakningens materiel samt

angående andra nödiga utgifter för kustbevakningstjänstens behöriga bedrivande,

allt i den mån kostnaden i varje särskilt fall beräknas icke överstiga

femhundra kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

11

Beträffande kompetensfordringarna för befattningen anfördes, att det

visserligen finge anses önskvärt, att innehavaren besutte fackinsikter inom

någon eller några av de huvuduppgifter, som folie inom hans verksamhetsområde,

men detta kunde icke anses oundgängligen behövligt. Däremot torde

organisationsförmåga samt genom tidigare verksamhet förvärvad allmän

erfarenhet i administrativa värv böra fordras av innehavare av befattningen

i fråga.

Liksom nu borde tillsättandet av befattningen ske medelst förordnande

på viss tid, högst sex år i sänder.

Med hänsyn till de omfattande och maktpåliggande uppgifter, som enligt

de sakkunnigas förslag skulle tillkomma kustbevakningsdirektören, och angelägenheten

av att för befattningen kunna förvärva en person med framstående

duglighet förordade de sakkunniga, att arvodet för kustbevakningsdirektören

bestämdes till 13,000 kronor. Pensionsunderlaget föreslogs höjt till

7,000 kronor.

I de över förslaget avgivna yttrandena har av generaltullstyrelsen bland

annat framhållits, att befattningens innehavare borde benämnas kustbevakningschef

(sid. 49).

För 1935 års betänkande i vad det avser övrig personal för den centrala

ledningen ävensom för däröver avgivna yttranden redogöres å sid. 49—52 i

propositionen.

Departementschefen anför för egen del följande.

Vid frångående av förslaget örn tullpolis bortfaller visserligen ett av de

skäl, som åberopats för den föreslagna ändringen av kustbevakningsinspektörsbefattningen.

Emellertid anser jag omfattningen och beskaffenheten av

de arbetsuppgifter, som äro förknippade med ledningen av den egentliga kustbevakningstjänsten,

i och för sig väl motivera, att de med befattningen förenade

befogenheterna vidgas och att anställningsvillkoren regleras i förhållande

därtill.

Det av generaltullstyrelsen framställda förslaget om ändrad tjänstetitel

finner jag mig kunna biträda. Arvodet synes, såsom i vissa yttranden föreslagits,

böra bestämmas till 12,000 kronor för år och pensionsunderlaget till

det i 1935 års betänkande föreslagna beloppet, 7.000 kronor.

I fråga örn befattningens tillsättande torde, såsom jämväl i betänkandet

föreslagits, den nuvarande ordningen böra bibehållas.

Den enda förstärkning av den nuvarande organisationen av kustbevakningens

centrala ledning som, vid frångående av förslaget om tullpolis, synes

påkallad med avseende å personalen ovan biträdesgraderna torde vara, att

en bvråingenjörstjänst i lönegraden B 26 uppföres å extra stat. Då för närvarande

en extra befattningshavare anlitas för handläggning av tekniska

frågor, innebär den nu förordade åtgärden icke någon ökning av personalen.

I fråga om den för närvarande å extra stat i lönegraden B 24 uppförda

byråinspektörstjänsten finner jag icke skäl förorda någon ändring. Den tullkontrollörstjänst,

som enligt beslut i samband med byråinspektörstjänstens

inrättande hålles vakant, torde nu böra indragas.

Vad angår biträdespersonalen ansluter jag mig till generaltullstyrelsens

förslag och förordar sålunda, att den nuvarande kontorsbiträdestjansten ersättes

med en kanslibiträdestjänst samt att en ny skrivbiträdestjänst uppföres

å ordinarie stat.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Kustbevakningen är för närvarande enligt av generaltullstyrelsen meddelade

bestämmelser fördelad på tjugutvå kustdistrikt, ett vart omfattande

kusttrakterna till ett eller flera tulldistrikt. Det lokala chefskapet

utövas av tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning, nämligen i Stockholms,

Göteborgs och Malmö kustdistrikt av tullbevakningscheferna i dessa städer

samt i övriga kustdistrikt av tullförvaltarna vid de tullkamrar, efter vilka

kustdistrikten benämnts.

I 1935 års betänkande framhölls, att det med hänsyn till bevakningens

effektivitet vore nödvändigt, att den lokala ledningen av kustbevakningen

uppdroges åt särskilda, uteslutande för denna uppgift avsedda befattningshavare.

Örn, såsom de sakkunniga tänkt sig, å sådan befattning förordnades

person inom tullverket, syntes icke behöva befaras, att några svårigheter

skulle möta att åstadkomma erforderligt samarbete med den inre bevakningen.

De mot systemet med delat chefskap anförda kostnadsskälen borde enligt

de sakkunnigas mening icke få vara avgörande, om detta system eljest

ansåges lämpligare än annat system för chefskapets ordnande. För övrigt

anmärktes, att kostnaderna för avlöning åt särskilda kustdistriktchefer och

biträden åt dessa i viss mån motvägdes därav, att personal, som å tullanstalterna

sysslade med till kustbevakningen hörande ärenden, i stället kunde användas

för andra göromål, som måhända eljest skulle föranleda behov av

personalförstärkning.

I betänkandet föreslogs, att kustbevakningen fördelades på sex kustdistrikt,

omfattande nedan angivna tulldistrikt:

1. Haparanda kustdistrikt: Haparanda tulldistrikt;

2. Umeå kustdistrikt: Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå, Örnsköldsviks, Härnösands,

Sundsvalls, Hudiksvalls och Söderhamns tulldistrikt;

3. Stockholms kustdistrikt: Gävle, Stockholms, Södertälje, Nyköpings,

Norrköpings, Västerviks och Oskarshamns tulldistrikt;

4. Visby kustdistrikt: Visby tulldistrikt;

5. Malmö kust distrikt: Kalmar, Karlskrona, Ronneby, Karlshamns, Sölvesborgs,

Åhus, Simrishamns, Ystads, Trälleborgs, Malmö, Landskrona och

Hälsingborgs tulldistrikt; samt

6. Göteborgs kustdistrikt: Halmstads, Falkenbergs, Varbergs, Göteborgs,

Uddevalla, Lysekils och Strömstads tulldistrikt.

Såsom chefer för Haparanda och Visby kustdistrikt föreslogos tullförvaltarna

i nämnda städer, vad angick tullförvaltaren i Haparanda med den särskilda

motivering, att denne jämväl vöre chef för Haparanda gränsdistrikt

och att avskiljande av gräns- och kustområdena skulle medföra praktiska

olägenheter.

I övriga fyra kustdistrikt borde enligt förslaget särskilda chefer, benämnda

kustchefer, tillsättas. Dessas expeditioner skulle vara förlagda till de städer,

efter vilka distrikten benämnts.

Kustchef skulle enligt betänkandet utan ansökning förordnas av generaltullstyrelsen

för tre år i sänder. Som nämnts tänkte sig de sakkunniga, att

förordnande i regel skulle kunna tilldelas tjänstemän inom tullverket.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lii.

13

Kustchefstjänsterna förutsattes skola utgöra arvodesbefattningar. Med hänsyn

till angelägenheten av att till kustchefer kunna förvärva verkligt dugande

personer ansåges arvodena icke böra utmätas för knappt. Arvodet åt den

i Stockholm placerade kustchefen borde bestämmas till något högre belopp

— förslagsvis 500 kronor mer — än för de tre övriga. Enligt de sakkunnigas

mening syntes skäligt, att arvodet bestämdes till 9,000 kronor för kustchefen

i Stockholm och 8,500 kronor för envar av de tre övriga kustcheferna, vilket

sistnämnda belopp ungefär motsvarade avlöningen åt tullöverkontrollör (B

24) å G-ort i näst högsta löneklassen. Då tulltjänsteman, som förordnats såsom

kustchef, skulle äga åtnjuta pension vid innehavande ordinarie tjänst

i tullverket, förutsattes särskilda pensionsbestämmelser för kustcheferna icke

bliva erforderliga.

Såsom biträden å varje kustchefsexpedition borde enligt betänkandet avses

dels en kammarskrivare, dels ock ett skrivbiträde. Kammarskrivaren tänktes

skola biträda kustchefen med handläggningen av å denne ankommande

göromål och under dennes frånvaro på inspektionsresor o. d. ombesörja

handläggningen av löpande ärenden.

För de yttranden, som avgivits över 1935 års betänkande i förevarande

hänseende redogöres å sid. 55—59 i propositionen.

Departementschefen anför följande.

Vid ordnandet av det lokala chefskapet vid kustbevakningen måste, såsom

i 1935 års betänkande framhållits, hänsyn tagas till att bekämpandet av

smuggling visat sig kräva en väsentligt större aktivitet och en bättre utrustning

hos kustbevakningen, än som vid förberedandet av den nuvarande organisationen

förutsattes. Rådande förhållanden nödvändiggöra en ingående

planläggning och fortlöpande ledning av bevakningstjänsten, samtidigt som

ett ekonomiskt och i övrigt ändamålsenligt handhavande av de tekniska

hjälpmedlen ställer betydande krav på ledningens insikter och omtanke.

Vid den av mig förordade lösningen av frågan om polisverksamhetens ordnande

kommer det visserligen icke att ingå i kustdistriktchefernas uppgifter

att leda egentligt polisarbete. Denna omständighet synes dock ej innefatta

någon mera väsentlig rubbning av förutsättningarna för organisationsförslaget

i nu förevarande del. Uppenbart är nämligen, att kustdistriktchefernas

huvuduppgift i vilket fall som helst blir att leda den egentliga kustbevakningstjänsten.

Med hänsyn till vad därutinnan fordras har, såsom i betänkandet

omförmälts, ett system med särskilda lokala chefsmyndigheter vid

kustbevakningen varit starkt ifrågasatt redan under tidigare rådande, mindre

krävande förhållanden. Det nu ånyo framlagda och av generaltullstyrelsen

förordade förslaget härom vill jag för min del biträda.

.lag finner vidare övervägande skäl tala för generaltullstyrelsens förslag

att helt genomföra systemet med särskilt chefskap sålunda, att kusten indelas

i fyra distrikt, ett vart under chefskap av särskild tjänsteman, benämnd kustdistriktchef.

Ifrågavarande tjänstemän synas böra tillsättas för viss tid. Beträffande

deras ställning i avlöningshänseende ansluter jag mig till vad allmänna civilförvaltningens

lönenämnd föreslagit.

1 likhet med generaltullstyrelsen förordar jag, att för envar av kustdistriktchefernas

expeditioner avses en kammarskrivare och ett kontorsbiträde, båda

å ordinarie stat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Beträffande posteringsplanen hänvisas i propositionen till 1935

års betänkande jämte därvid fogade översikter.

Förslaget i 1935 års betänkande går ut på att, särskilt å en del kuststräckor,

åvägabringa ett mera koncentrerat men samtidigt rörligare bevakningssystem,

byggt på ett minskat antal posteringar med större personalstyrka och

förstärkt materielutrustning.

Planen innebär en minskning av antalet kustposteringar till 106. I början

av år 1935 utgjorde antalet posteringar 196 men har sedermera enligt inhämtad

uppgift minskats med ett 20-tal. — Den ordinarie personalstyrkan

är i planen upptagen till 345 man, vilket i jämförelse med det för närvarande

fastställda antalet innebär en minskning med 5 man. I personalstyrkan enligt

planen ingår å andra sidan ett större antal kustöveruppsyningsmän, nämligen

33, vilket innefattar en ökning med 11. — Antalet icke-ordinarie kustbevakningstjänstemän

är enligt planen beräknat till 80, vilket i jämförelse

med medeltalet under år 1934 betyder en minskning med ett 100-tal man.

Det använda antalet sådana befattningshavare har efter betänkandets tillkomst

avsevärt minskats. Enligt lämnad upplysning utgjorde medeltalet för

januari 1937 omkring 105.

De nu anförda beräkningarna omfatta icke den för distriktexpeditionerna

avsedda personalen och ej heller den förut omnämnda personalen å de tre

utsjöbevakningsångarna.

Beträffande huvuddragen i posteringsplanen må ur betänkandet anföras

följande.

De sakkunniga föresloge en omläggning av bevakningssystemet, innebärande

dels att personal och materiel i den för smuggling särskilt utsatta kuststräckan

från Stockholms skärgård och söderut till Västervikstrakten i viss

mån koncentrerades till ett mindre antal posteringar, dels att bevakningen inom

vissa trakter, företrädesvis inom kustdistrikten i Skåne och Halland, ersattes

med rörlig bevakning. Denna omläggning hade möjliggjort, att ett stort

antal av de i sistnämnda kustdistrikt förlagda posteringarna kunnat föreslås

till indragning. Med hänsyn till att spritsmuggling förekomme i stor omfattning

till mellersta Norrlands kusttrakter hade viss förstärkning av bevakningen

därstädes ansetts påkallad. Frågan om bevakningen i Norrland vöre

visserligen delvis beroende av verkan av den gemensamt med Finland anordnade

bevakningen i Ålands hav. Då bevakningen i Norrland vore ojämförligt

glesare än utmed andra delar av rikets kust, torde dock den föreslagna

ökningen vara erforderlig oavsett resultatet av den i Ålands hav anordnade

bevakningen.

För farkoster och automobiler hade räknats med följande bemanning:

ör tullkryssare typ I ............................ befälhavare och 6 man

» » » II ............................ » » 4 »

» » » III ............................ » s 3 »

tullracer ...................................... » » 2 »

> tulljakt........................................ » » 2 »

> andra motorbåtar.............................. > » 1 »

» automobil .................................... » » 2 »

Emellertid upptoge förslaget i regel en eller i fråga om vissa posteringar,

huvudsakligen i Norrland, två man mindre än nu angivits som den normala

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

15

bemanningen. Avvikelsen sammanhängde därmed, att förslaget avsåge endast

ordinarie personal och att skillnaden förutsatts skola utfyllas med den

icke-ordinarie personal, som erfordrades för rekryteringsändamål. Vad beträffade

den ordinarie personalstyrkan vid vissa posteringar i Norrland motiverades

den mindre styrkan med att kustbevakningens göromål vid dessa

posteringar vore väsentligt minskade under den del av året, då Bottenhavet

vore tillfruset.

Beträffande personalstyrkans sammansättning vid olika posteringar hade

kustöveruppsyningsman avsetts dels såsom befälhavare å tullkryssare av

typ I och II, dels såsom förman för vissa viktigare posteringar. I de fall,

då postering föresloges skola utgöra både land- och sjöpostering och fördenskull

förses med såväl automobil som farkost, tänktes kustöveruppsyningsman

skola utöva förmanskap för posteringen men i regel själv tjänstgöra

såsom befälhavare å automobilen, under det att kustuppsyningsmannen

avsåges skola tjänstgöra såsom befälhavare å farkosten. Utgjordes farkosten

av legobåt, borde skyldigheten att hålla denna ankomma på kustuppsyningsmannen.

Att kustöveruppsyningsman föresloges såsom befälhavare för bilpostering

motiverades med att befälhavare å sådan postering ofta hade anledning att

verkställa husrannsakan och prejningar av motorfordon, åtgärder som givetvis

vore av grannlaga natur. Det erinrades ock, att tulltjänsteman i lägre

grad än överuppsyningsmansgraden endast i vissa fall ägde företaga husrannsakan,

varemot tjänsteman i överuppsyningsmans tjänsteställning finge

anställa husrannsakan, när fara vore i dröjsmål.

I fråga om övergången till den nya organisationen anföres bland annat:

De sakkunnigas förslag innebär indragning av åtskilliga posteringar i södra

Sverige. Om detta förslag genomföres, torde i ett flertal fall fråga uppkomma

örn tvångsförflyttning av tjänstemän. Förflyttning av tjänstemän,

som befinna sig nära pensionsåldern, bör dock ej ifrågakomma. I syfte att

göra övergången till den nya organisationen så mjuk som möjligt vilja de

sakkunniga därför förorda, att omorganisationens genomförande sker successivt

under en övergångstid av förslagsvis två år.

För innehållet i förevarande delar av yttrandena över 1935 års betänkande

redogöres å sid. 67—71 i propositionen.

Departementschefen yttrar följande.

De huvudprinciper, på vilka det i 1935 års betänkande framlagda förslaget

till posteringsplan är uppbyggt, synas i och för sig icke giva anledning

till erinran. Hur långt den åsyftade koncentrationen av bevakningen bör

drivas på olika kuststräckor lärer få bliva beroende på lokala förhållanden.

Dessa påverka icke blott bekämpandet av smugglingen utan även tullpersonalens

övriga arbetsuppgifter.

Från åtskilliga håll har ifrågasatts, huruvida det vore lämpligt ur övervakningssynpunkt

att i den utsträckning förslaget avser ersätta de smärre,

fasta posteringarna med ett rörligt bevakningssystem. I sjöfarts- och fiskerinäringarnas

intresse hava vidare framförts önskemål örn att möjligheten att

anlita kustposteringarna vid fullgörande av anmälningsskyldighet och andra

fartygstrafikens åligganden enligt tullförfattningarna icke måtte alltför mycket

begränsas.

Någon detaljprövning av den framlagda posteringsplanen, i vad den avser

fördelningen av personalen och materielen på posteringar samt förläggningen

av dessa, lärer icke i detta sammanhang kunna ifrågakomma. När jag

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

biträder huvudgrunderna för planen, förutsätter jag därför, att de jämkningar

i planen få vidtagas vid dess genomförande, som vid närmare undersökning

må finnas påkallade för en ändamålsenlig användning av tillgänglig

personal och materiel. Generaltullstyrelsen, som äger tillse det närmare

genomförandet av bevakningsanordningarna, har också enligt sitt tidigare

återgivna uttalande velat förbehålla sig möjlighet att inom ramen för den

fastställda avlöningsstaten vidtaga sådana ändringar i posteringsplanen, som

utan att förrycka de grundläggande principerna finnas vara påkallade med

hänsyn till lokala förhållanden. Icke minst till följd av nödvändigheten att

härutinnan pröva sig fram är en successiv övergång att förorda. En viss

icke alltför kort övergångstid synes påkallad också ur synpunkten av de i

betänkandet antydda personalintressena. I detta sammanhang må nämnas,

att posteringsplanens genomförande torde i viss mån påverkas av de närmare

åtgärder, som kunna finnas påkallade för lösandet av den för närvarande

aktuella frågan örn arbetstidsreglering vid kustbevakningen.

Såsom generaltullstyrelsen föreslagit, torde, i avvaktan på en allmän aviöningsrevision,

icke nu böra göras någon ändring i antalet ordinarie kustöveruppsyningsmän,

kustuppsyningsman, förste kustvakter, kustvakter och

kustbevakningsbiträden. Ett uppskov härutinnan torde så mycket mindre

vålla olägenhet som den ändrade organisationen bör genomföras endast successivt

och över huvud icke förutsätter någon större ändring i det sammanlagda

antalet ordinarie kustbevakningstjänstemän i berörda grader.

Anslagsberäkningen.

Beträffande avlöningsstaten för generaltullstyrelsen föreslås, såsom av det

anförda delvis framgår, följande ändringar i personalorganisationen inom

styrelsen. Den nuvarande befattningen såsom kustbevakningsinspektör med

arvode enligt 5 § avlöningsreglementet av 10,000 kronor ändras till befattning

såsom kustbevakningschef med arvode enligt samma paragraf av 12,000

kronor. Från ordinarie staten avföres 1 för närvarande vakant tullkontrollörstjänst

(B 21). Å staten uppföras däremot såsom nya tjänster 1 expeditionsvakttjänst

(B 5) och 1 skrivbiträdestjänst (B 2), varjämte 1 kontorsbiträdestjänst

(B 4) utbytes mot 1 kanslibiträdestjänst (B 7). Kontorsbiträdestjänsten

uppföres å övergångsstat, och den nya skrivbiträdestjänsten hålles

vakant i avvaktan på kontorsbiträdestjänstens avförande från övergångsstaten.

Å extra stat uppföres 1 bvråingenjörstjänst (B 26).

Avlöningsstatens slutsumma ökas från 738,000 kronor för innevarande budgetår

till 750,000 kronor.

I fråga om avlöningsstaten för tullstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag följande

ändringar i personalorganisationen, nämligen dels inrättande av ett

antal nya ordinarie tjänster, därav för lokal tullförvaltningen 1 tullmästartjänst

(B 15) och en tullvakttjänst (B 5) samt för kustbevakningen 4 kammarskrivartjänster

(B 16) och 4 kontorsbiträdestjänster (B 4), dels ock inrättande

av 4 icke-ordinarie befattningar såsom kustdistriktchefer med lön

enligt 25:e löneklassen i den i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen

intagna löneplanen.

Avlöningsstatens slutsumma ökas från 13,411,000 kronor till 13,748,000

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lii.

17

kronor. Till ett belopp av 190,000 kronor utgöres ökningen av avlöningsmedel,

som överförts från det nuvarande anslaget till särskilda åtgärder för bekämpande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m.

För innevarande budgetår slutar omkostnadsstaten för tullverket å 1,715,000

kronor. Enligt det föreliggande förslaget skulle för nästa budgetår erfordras

2,671,000 kronor. Av höjningen belöpa emellertid 665,000 kronor å utgiftsändamål,

som under innevarande budgetår bestridas från anslaget till särskilda

åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m.

Sistnämnda anslag skall, såsom av det anförda redan framgår, icke uppföras

å riksstaten för nästa budgetår. I stället skall för de utgifter, som icke

hänförts till tullstatens avlöningsanslag eller tullverkets omkostnadsanslag,

uppföras ett nytt anslag av reservationsanslags natur, betecknat anskaffning

av viss fortskaffningsmateriel för kustbevakningen. Det nya anslagets belopp

har föreslagits till 280,000 kronor.

Beträffande detaljerna i den framlagda anslagsberäkningen får utskottet

hänvisa till propositionen sid. 72—96.

I likhet med departementschefen finner utskottet ådagalagt, att behov av

omorganisation av polisverksamheten mot den olovliga sprithanteringen föreligger.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava två omorganisationsförslag

utarbetats, av vilka departementschefen förordat det, som innebär

en förstärkning av kriminalstatspolisen. Jämväl utskottet anser sig böra

förorda detta förslag. De riktlinjer för statspolisens utökning och för ordnandet

av dess verksamhet i förevarande hänseende, som av departementschefen

angivits, föranleda icke någon erinran från utskottets sida. Då omorganisationen

icke skall genomföras förrän från och med den 1 juli 1938,

erfordras icke anslag för ändamålet för nästa budgetår.

De föreslagna förändringarna rörande kustbevakningens centrala ledning

och det lokala chefskapet anser sig utskottet böra tillstyrka. Ej heller har

utskottet funnit anledning till någon principiell erinran emot det framlagda

förslaget till posteringsplan. Utskottet anser emellertid, att frågan örn huru

långt den åsyftade koncentrationen av bevakningen bör drivas på olika kuststräckor

måste bliva beroende på lokala förhållanden.

Liksom departementschefen anser utskottet, att den i 1935 års betänkande

förordade posteringsplanen, i vad den avser fördelningen av personalen och

materielen på posteringar samt förläggningen av dessa, icke nu kan bliva

föremål för detaljprövning. Då utskottet tillstyrker huvudgrunderna för

planen, förutsätter utskottet därför, att de jämkningar vidtagas, som vid närmare

undersökning må finnas påkallade för en ändamålsenlig användning

av tillgänglig personal och materiel. Särskilt med hänsyn till förefintliga

personalintressen synes en icke alltför kort övergångstid böra beräknas.

Vad departementschefen i övrigt anfört rörande kustbevakningens omorganisation

föranleder icke någon utskottets erinran.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr lil.

Utskottet.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

Då utskottet jämväl tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslagsberäkningen

för nästa budgetår, får utskottet under åberopande av det anförda

hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för general
-

tullstyrelsen:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

................................ —

5 byråchefer .................................. B 30

1 kustbevakningschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet

................................ —

1 byrådirektör och ombudsman.................. B 28

1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium

.......................... B 26

1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen B 26

1 sekreterare .................................. B 26

5 byråinspektörer ............................. B 24

2 förste revisorer .............................. B 24

1 kamrerare .................................. B 24

3 aktuarier .................................... B 21

3 notarier .................................... B 21

11 revisorer .................................... B 21

3 tullkontrollörer .............................. B 21

12 kammarskrivare.............................. B 16

1 materialförvaltare ............................ B 15

1 registrator .................................. B 14

2 kansliskrivare................................ B 11

1 förste expeditionsvakt......................... B 7

16 kanslibiträden ............................... B 7

8 expeditionsvakter ............................ B 5

21 kontorsbiträden .............................. B 4

8 skrivbiträden ................................ B 2

Tjänsteman å övergångsstat:

1 kontorsbiträde ............................... B 4

Tjänstemän å extra stat:

1 byråingenjör ................................ B 26

1 byråinspektör ................................ B 24;

Anm. Så länge 1 kontorsbiträde finnes uppfört å övergångsstat, skall 1

av de å ordinarie stat uppförda skrivbiträdestjänsterna hållas vakant;

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr lii.

19

b) besluta, med giltighet från och med den 1 juli 1937,

sådan ändring av 5 § i avlöningsreglementet för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen, att i 1 mom. andra stycket av

paragrafen befattningen såsom kustbevakningsinspektör vid

tullverket uteslutes samt i stället införes befattningen såsom

kustbevakningschef vid tullverket med arvode av 12,000 kronor;
c)

godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/

1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 582,000

2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,

förslagsvis ........................ 8 2,700

3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,

förslagsvis ........................ 8 17,200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.

Grundavlöningar

m. m...........kronor 108,600

b. Avlöningsförhöjnin
gar

m. m., förslagsvis

.............. 8 5,000 , 113,600

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och

icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . » 34,500

Summa kronor 750,000;

d) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag

av 750,000 kronor;

e) godkänna följande personalförteckning för tullstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltullförvaltningen.

3 tulldirektörer .............................. B 29

3 tullöverinspektörer .......................... B 27

3 tullbevakningschefer ........................ B 26

3 tulldirektörsassistcnter ...................... B 26

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande Nr lii.

Befattning Lönegrad

6 tullförvaltare av klass 1 A.................... B 26

3 tullkommissarier ............................ B 26

7 tullförvaltare av klass 1 B.................... B 24

21 hillöverkontrollörer .......................... B 24

17 förste tullkontrollörer........................ B 22

17 tullförvaltare av klass 2 ...................... B 22

20 tullförvaltare av klass 3 ...................... B 21

130 tullkontrollörer ............................ B 21

5 tullförvaltare av klass 4...................... B 18

3 tullkassörer ................ B 18

316 kammarskrivare ............................ B 16

23 tullmästare ................................ B 15

26 tulluppbördsman ............................ B 15

152 tullkontorister .............................. B 12

124 tullöveruppsyningsman ...................... B 12

2 kansliskrivare .............................. B 11

572 tulluppsyningsman .......................... B 8

35 kanslibiträden .............................. B 7

725 tillsyningsman .............................. B 6

310 tullvakter .................................. B 5

60 kontorsbiträden ............................ B 4

30 skrivbiträden .............................. B 2

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare ............................ B 16

22 kustöveruppsyningsmän ...................... B 12

55 kustuppsyningsman.......................... B 8

53 förste kustvakter............................ B 7

165 kustvakter .................................. B 6

55 kustbevakningsbiträden ...................... B 5

4 kontorsbiträden.............................. B 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef ........................ B 22

1 kammarskrivare ............................ B 16

6 gränsöveruppsyningsmän .................... B 12

188 gränsuppsyningsmän ........................ B 8

Tjänstemän å övergångsstat:

10 tullkassörer ................................ B 18

1 gränsuppsyningsmän ........................ B 8

Anin.: 1. 10 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast

i den mån 10 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

2. En av de å ordinarie stat upptagna kustvakttjänsterna skall hållas

vakant, så länge den å övergångsstat uppförde gränsuppsyningsmannen kvarstår

i tjänst;

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande Nr 114. 21

f) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis ................ kronor 11,537,000

2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat,

förslagsvis.................. » 67,000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit.......... » 1,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.

Grundavlöningar

m. m., förslagsvis

.......... kronor 1,847,000

b. Avlöningsförhöjningar

m. m.,

förslagsvis .... » 82,000 » 1,929,000

5. Särskilda löneförmåner till ordinarie

och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................ »'' 213,500

Summa kronor 13,748,000;

g) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av

13,748,000 kronor;

hl godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:

Omkostnadsstat.

1. Reseersättningar, förslagsvis.......... kronor 435,000

2. Expenser, förslagsvis............... » 885,000

3. Publikationstryck, förslagsvis........ » 22,000

4. Hemliga utgifter .................. » 2,000

5. övriga utgifter, förslagsvis.......... » 1,327,000

Summa kronor 2,671,000;

i) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1937/1938

anvisa ett förslagsanslag av 2,671,000 kronor;

j) till Tullverket: Anskaffning av viss fortskaffningsmateriel

för kustbevakningen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett

reservationsanslag av 280,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 114.

3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande Nr 114.

k) besluta, att uppkommande reservation å det till tullverket

för budgetåret 1936/1937 anvisade reservationsanslaget

till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel

av spritdrycker m. m. skall överföras till reservationsanslaget

för budgetåret 1937/1938 till anskaffning av viss fortskaffningsmateriel

för kustbevakningen.

Stockholm den 23 april 1937.

På statsutskottets vägnar:

ANDERS ANDERSON.

Vid förestående ärendés slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Niisson i Malmö,

Svensson i Kompersmåla, Borell, Gustafsson i Benestad, Johanson i Faleberg, Niisson

i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson, Bäcklund och Bäckström; samt

från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i

Skövde, Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson, Lindberg

i Umeå, Olsson i Staxäng, Weijne och De Geer i Hanaskog.

377876. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1937:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1937/1938. s. 1 i texten