Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1937/1938.
1937-04-23 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1937:114, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1937/1938.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande Nr lii.
1
Nr 114.
Ankom till riksdagens kansli den 23 april 1937 kl. 1 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
anslag till tullverket för budgetåret 1937/1938.
(3:e avd.)
I propositionen, nr 1, angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret
1937/1938 har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln, innefattande
anslagen till finansdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 20—23)
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1937/1938 beräkna
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen
ett förslagsanslag av 750,000 kronor, dels till Tullverket: Avlöningar
till befattningshavare å tullstaten ett förslagsanslag av 13,600,000 kronor, dels
till Tullverket: Omkostnader ett förslagsanslag av 1,900,000 kronor, dels ock
till Tullverket: Särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker
m. m. ett reservationsanslag av 1,135,000 kronor.
Sedermera har Kungl. Maj :t i en den 13 mars 1937 dagtecknad proposition,
nr 226, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
generaltullstyrelsen;
dels besluta, med giltighet från och med den 1 juli 1937, sådan ändring
av 5 § i avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, att i 1 mom.
andra stycket av paragrafen befattningen såsom kustbevakningsinspektör
vid tullverket uteslutes samt i stället införes befattningen såsom kustbevakningschef
vid tullverket med arvode av 12,000 kronor;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 750,000 kronor;
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning för
tullstaten;
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för tullstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;
dels till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten för budgetåret
1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av 13,748,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr lii.
1
2
Statsutskottets utlåtande Nr lid.
dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat för tullverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938;
dels till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 2,671,000 kronor;
dels till Tullverket: Anskaffning av viss fortskaffningsmateriel för kustbevakningen
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett reservationsanslag av
280,000 kronor;
dels ock besluta, att uppkommande reservation å det till tullverket för
budgetåret 1936/1937 anvisade reservationsanslaget till särskilda åtgärder
för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. skall överföras
till reservationsanslaget för budgetåret 1937/1938 till anskaffning av viss
fortskaffningsmateriel för kustbevakningen.
I propositionen behandlas två huvudspörsmål, nämligen dels organiserandet
av den särskilda polisverksamheten mot olovlig rusdryckshantering,
dels ock kustbevakningens omorganisation. Det föreslås, att den ändrade
organisationen av polisverksamheten skall träda i tillämpning tidigast den
1 juli 1938. Den nuvarande spritpolisverksamheten skall sålunda fortsättas
under nästa budgetår. De föreslagna förändringarna rörande kustbevakningen
skola åter tillämpas från och med den 1 juli 1937.
Organiserandet av den särskilda polisverksamheten mot olovlig
rusdryckshantering.
Den 14 juni 1935 avgåvo tillkallade sakkunniga betänkande med förslag
till omorganisation av tullverkets kustbevakning samt inrättande i den
nuvarande spritpolisens ställe av en under tullverkets ledning stående tullpolisorganisation
m. m. (statens offentliga utredningar 1935:24). Med hänsyn
till de meningsskiljaktigheter, som yppades rörande den lämpligaste lösningen
av spörsmålet om ändrad polisorganisation i förevarande hänseende,
föranstaltades om ny utredning. De för ändamålet tillkallade sakkunniga,
som hade i uppdrag att utreda möjligheterna av att bekämpa den illegala
sprittrafiken genom förstärkning av statspolisorganisationen, avgåvo den
31 oktober 1936 en promemoria med förslag i ämnet.
I propositionen redogöres till en början för 1935 års betänkande och däröver
avgivna yttranden (sid. 6—19). Då departementschefen i huvudsak
anslutit sig till det i förenämnda promemoria framlagda förslaget, får utskottet
beträffande 1935 års betänkande och yttrandena däröver hänvisa till
propositionen.
Såsom allmänna utgångspunkter för att förstärkta statspolisavdelningar
skulle anlitas för den särskilda polisverksamheten mot olaga sprittrafik anföres
i promemorian följande.
Verksamheten för bekämpande av den olovliga sprithanteringen inrymmer
två huvudgruppper av arbetsuppgifter. Dels utövas en yttre bevakning med
syfte att så långt det är möjligt avvärja försök till olovlig införsel eller för
-
Statsutskottets utlåtande Nr lil.
3
hindra, att insmugglad sprit befordras vidare från införselorten och sprides
inom landet. Dels förekommer ett inre spaningsarbete, riktat närmast mot
distributionen och konsumtionen av smuggelsprit samt mot lönnbränning och
annan olovlig sprithantering, som ej står i samband med smuggling.
I stort sett tillämpas för närvarande den arbetsfördelningen, att den yttre
bevakningen tillkommer tullverket, närmast kustbevakningen, medan det
inre spaningsarbete! i främsta rummet ankommer på polismyndigheterna.
Såvitt angår arbetet mot spritsmugglingen och därmed sammanhängande
brott föreligger dock icke någon bestämd avgränsning mellan kustbevakningens
och polisens uppgifter. Visserligen innefattar kustbevakningens verksamhet
i första hand bevakningsuppgifter med närmast förebyggande syfte,
men det förekommer i viss utsträckning, att kustbevakningen i anslutning
härtill verkställer närmare utredningar rörande upptäckta eller förmodade
smugglingsbrott och därvid tillgriper enahanda spanings- och undersökningsåtgärder
som polisen. Detta är även förutsatt i smugglingslagstiftningen, där
tullpersonalen fått sig vissa för ändamålet erforderliga befogenheter tillagda,
exempelvis att företaga husrannsakan. Tullpersonalen bedriver sålunda i
kusttrakterna spanings- och annat undersökningsarbete jämsides med polismyndigheterna,
dock med vissa begränsningar, betingade bland annat av att
tullpersonalen icke har fullständig rätt att anlita tvångsmedel.
Å andra sidan kan det givetvis också inträffa, alt polismyndigheterna i
särskilda fall anlilas för att biträda kustbevakningen i det yttre bevakningsarbetet.
Vad den s. k. spritpolisen beträffar, har denna främst varit avsedd
såsom ett komplement till de vanliga polismyndigheterna, men den har på
sina håll i större omfattning än dessa påtagit sig sådana uppgifter, som ombesörjas
av kustbevakningen.
Såsom ett huvudsyfte med den tillämnade omorganisationen har angivits
att söka komma tillrätta med vissa förhållanden, som tillskrivits den rådande
dualismen i arbetet mot spritsmugglingen. Uppenbart är emellertid, att det
praktiskt taget icke låter sig göra att tillskapa en organisation, som är i stånd
att ensam genomföra bekämpandet inom hela landet av denna brottsföreteelse
i alla dess förgreningar. Hur arbetet än organiseras, är fördenskull en
fördelning av uppgifterna på olika organisationer ofrånkomlig, och det kan
därvid icke undvikas, att gränsområden uppkomma, där de olika organisationernas
uppgifter gripa in i varandra. Att i författningsväg uppdraga bestämda
gränser för deras inbördes befogenheter lärer, även örn det överhuvud
vore möjligt, icke kunna ifrågasättas med hänsyn till arbetets effektivitet.
Huvudvikten bör i stället fästas vid att undanröja förefintliga anledningar
till friktion inom de gemensamma verksamhetsområdena och skapa garantier
för att organisationerna på lämpligt sätt komplettera varandra.
Under den tidigare utredningen har tanken på att inrätta en från tullverket
friståeiUle organisation för övertagande av såväl kustbevakningens som
spritpolisens uppgifter av flera skäl avvisats. Det år 1935 framlagda förslaget
innebar, att kustbevakningen skulle bibehållas vid sin anslutning till tullverket
och sina hittillsvarande uppgifter och att vid sidan därav skulle bildas
en särskild polisorganisation (tullpolisen) med sina speciella uppgifter och
utan annat organisatoriskt samband med tullverket, än att den skulle i fråga
örn spaningsarbetets planläggande och utförande stå under samma ledning
som kustbevakningen. Örn den ifrågavarande polispersonalen i stället inordnas
i statspolisen, behöver delta följaktligen icke innebära någon ändring
med avseende å kustbevakningens uppgifter, oell bringas ej heller frågan örn
kustbevakningens organisation i något väsentligen ändrat läge.
Tullverkets kustbevakning, organiserad i huvudsak med ledning av vad
framkommit vid (leii tidigare utredningen, bör alitsa liksom hittills
sorn
4
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
ombesörja utsjöbevakningen och bevakningen av rikets kuster och skärgårdar
samt spaning till lands i mera omedelbart sammanhang därmed. Såsom
nyss nämnts, inrymmer denna verksamhet även uppgifter, som på andra
områden äro förbehållna polismyndigheterna. I den mån fullföljandet av
dessa uppgifter i särskilda fall kräver tillgripande av tvångsmedel, som
ligga utanför tullpersonalens befogenhet, eller en mera ingående polisutbildning,
än som står tullpersonalen till huds, lärer erforderlig förstärkning,
liksom nu, böra åvägabringas genom samarbete med polismyndighet.
För närvarande äro de lokala polismyndigheterna i stor utsträckning verksamma
i bekämpandet av den olovliga sprithanteringen. Till dessas uppgifter
hör sålunda icke blott utredningen av en mångfald smärre fall, där brott
mot spritlagstiftningen upptäckas i samband med fylleriförseelser och dylikt,
utan även mera omfattande spanings- och andra undersökningsarbeten
rörande olovlig sprithantering av olika slag samt lämnande av biträde åt
kustbevakningen i särskilda fall. Tydligt är, att den tillämnade särskilda
polisverksamheten mot den olovliga sprithanteringen icke kan få en så omfattande
organisation, att de lokala polismyndigheterna kunna frigöras från
alla uppgifter härutinnan. Fastmera ligger det i sakens natur och torde även
vara med det föreliggande utredningsuppdraget förutsatt, att den verksamhet,
som vid sidan av kustbevakningens arbete erfordras till bekämpande av
den olovliga sprithanteringen, fortfarande liksom bekämpandet av andra brott
bör i första hand åvila de lokala polismyndigheterna.
Då det gäller att inrätta en särskild polisorganisation för att bereda de lokala
polismyndigheterna förstärkning i förevarande arbete, innebära de lämnade
direktiven, att detta förutsättes ske genom statspolisen, vilken ju jämväl
med avseende å annat polisarbete har till ändamål att bereda lokalpolisen
förstärkning i större uppgifter. Omfattningen av den utökning av statspolisorganisationen,
som härvid erfordras, är givetvis beroende av de lokala
polismyndigheternas andel i ifrågavarande arbete. Då någon minskning av
denna i stort sett icke lärer vara åsyftad och ej heller torde påkallas av omständigheterna,
bör utökningen av statspolisorganisationen i huvudsak begränsas
till vad som erfordras för att ersätta den nuvarande spritpolisorganisationen
till den del denna varit bekostad av statsverket samt att utfylla den
brist på särskild polispersonal för dessa ändamål, som i vissa län förelegat.
De särskilda spörsmål, som kunna vara förenade med ordnandet inom lokalpolisen
av den ifrågavarande verksamheten, torde icke påkalla närmare
granskning i detta sammanhang.
Samtidigt med övertagandet av de uppgifter vid bekämpandet av smugglingen,
som enligt det tidigare förslaget vörö avsedda för tullpolisen, kommer
den förstärkta statspolisorganisationen att erbjuda en fastare form för ett
skärpt ingripande mot lönnbränningen och andra brott mot spritlagstiftningen.
Att dessa olika grenar av polisverksamhet sammanföras inom kriminalstatspolisen,
innebär vidare en fördel med hänsyn därtill, att de i praktiken
ofta gripa in i varandra och även kunna stå i närmaste samband med de
allmänna kriminalpolisuppgifterna.
Det i 1935 års betänkande framlagda förslaget om beslagarandelarnas avskaffande
betecknas i promemorian såsom en ovillkorlig förutsättning för
överförande till statspolisen av den särskilda polisverksamheten mot olovlig
sprithantering. Det uttalas att icke någon organisation av verksamheten mot
spritsmugglingen kunde fås att tillfredsställande fungera utan beslagarandelarnas
avskaffande. Det vore icke, framliålles vidare, tillrådligt att utsätta statspolisorganisationen
med dess maktpåliggande allmänna uppgifter för den
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
5
påfrestning, som beslagarandelssystemet kunde förmodas komma att medföra
även för denna organisation.
I promemorian föreslås dels ökning av personalen vid statspolisavdelningarna
med sammanlagt 29 kriminalpolismän, därav 1 kommissarie, 5 överkonstaplar
och 23 konstaplar; dels ock ökning av automobilbeståndet med 11
automobiler, därav 2 i utbyte mot nu förefintliga fordon.
Den föreslagna ökningen fördelar sig på de olika avdelningarna sålunda:
Avdelning Personal Automobiler
Kommissarier Överkonstaplar Konstaplar
Stockholm................ 1 2 7 3
Norrköping .............. — — 1 1
Karlskrona............... — 1 — 1
Malmö................... — 13 2
Göteborg................ — 1 3 2
Karlstad................. — — 1 —
Falun................... — — 1 —
Gävle.................... — — 1 —
Sundsvall................ — — 2 1
Umeå................... — — 2 —
Luleå.................... — — 2 1
Beträffande statspolisens centrala ledning framhålles i promemorian, att
statspolisens övertagande av den särskilda polisverksamheten mot olaga sprittrafik
komme att innebära en kännbar belastning av den centrala ledningen,
vars arbete och ansvar dessutom nyligen ökats genom utsträckt befattning
med motorfordonstillsynen i enlighet med beslut vid 1936 års riksdag.
Härav påkallades en omprövning av statspolisintendentens anställningsvillkor.
Den jämkning, som härvid närmast kunde ifrågasättas, är enligt promemorian
att i avlöningshänsende likställa statspolisintendenten med tredje
polisintendenten i Stockholm i stället för, såsom nu är fallet, med förste,
andre och fjärde polisintendenterna i samma stad. Jämkningen innebär, att
avlöningen, som mot gottgörelse av statsmedel utbetalas av staden och för
närvarande utgår enligt 25 lönegruppen i stadens lönestat (slutlön 12,600
kronor jämte dyrtidstillägg), i stället komme att utgå enligt 26 lönegruppen
i samma lönestat (slutlön 13,500 kronor jämte dyrtidstillägg).
Det erinras vidare örn att förutom de för egentligt polisarbete avsedda
och utbildade polismännen vid statspolisavdelningen i Stockholm icke
någon kanslipersonal stöde till statspolisintendentens förfogande, vilket förhållande
medfört, att statspolisintendenten måst ägna en stor del av sin tid
åt kanslitjänst i form av utredningar, uppsättande av yttranden och skrivelser,
kassagöromål m. m. ävensom åt olika andra, mera rutinmässiga göromål.
Det vore enligt promemorian oundgängligt att i förevarande sammanhang
tillse, att statspolisintendentens arbetsbörda så avvägdes, att de skärpta
kraven på den yttre tjänsten kunde bliva i fullt nöjaktig mån tillgodosedda.
I avseende härå anföres vidare följande.
6
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
Det kunde väl icke enbart med hänsyn till polisarbetet mot den olovliga
sprithanteringen ifrågasättas anställande av särskilt arbetsbiträde å statspolisintendentens
expedition. Emellertid hade blivit upplyst, att arbetsförhållandena
redan på ett tidigt stadium efter statspolisinstitutionens tillkomst givit
anledning att ifrågasätta anställande å expeditionen av en rättsbildad
assistent med poliskompetens, ehuru det i avvaktan på närmare erfarenhet
hittills fått anstå med vidtagande av åtgärder från statspolisintendentens sida
för utverkande därav. Genom en dylik personalförstärkning skulle otvivelaktigt
spörsmålen om rationalisering och lämplig fördelning av arbetet å expeditionen
kunna bringas till en tillfredsställande lösning, samtidigt som större
möjlighet att tillgodose behovet av ställföreträdare för statspolisintendenten
skulle vinnas. Det torde härvid vara tillfyllest att för ändamålet anställa
en befattningshavare, som med avseende å kompetens och avlöningsförmåner
vore likställd med de i kungörelsen den 24 april 1936 (nr 155) omför - mälda landsfogdeassistenterna. Avlöning åt sådan anställd befattningshavare,
förslagsvis benämnd statspolisassistent, torde böra utbetalas genom statspolisintendenten
av under femte huvudtiteln upptaget anslag till statspolisorganisationen.
Kostnaderna för utökningen av statspolisen hava i promemorian beräknats
på sätt närmare framgår av följande sammanställning:
Årliga löpande kostnader:
avlönings- och pensioneringskostnader för 29 polismän .... kronor 182,500
drift och underhåll av 11 automobiler .................. » 35,000
resekostnads- och traktamentsersättningar m. m......... » 40,000
ökning i expenskostnader o. d........................... » 2,000
ökning i kostnaderna för expeditionslokaler.............. » 6,400
ökning i telefonkostnaderna............................ » 1,900
Summa kronor 267,800.
Årliga förnyelsekostnader:
för automobilbeståndet (förnyelsetid 4—5 år) ............ kronor 17,000
Summa kronor 17,000.
Uppsättningskostnader:
11 automobiler å 7,000 kronor (med avdrag av 2,500 kronor
vid utbyte av 1 automobil och 1 motorcykel) .......... kronor 74,500
utrustning och beväpning till 29 polismän .............. » 2,650
10 kikare (till statspolisavdelningarna vid kusten) ........ » 850
12 skrivmaskiner .................................... » 4,200
möbler i expeditionslokaler ............................ » 8,900
Summa kronor 91,100.
I sammanställningen ingå icke kostnaderna för den föreslagna jämkningen
av statspolisintendentens avlöning eller för särskilt arbetsbiträde å intendentens
expedition. Dessa kostnader uppskattas till 1,000 respektive 5,000 å 6,000
kronor. Härtill komma kostnader för expeditionslokaler, telefon m. m., om
-
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
7
kring 800 kronor, samt vissa uppsättningskostnader, nämligen till beväpning
m. m. för statspolisassistenten samt möbler i dennes tjänsterum, sammanlagt
omkring 1,250 kronor.
Beträffande detaljerna i promemorians förslag ävensom ifråga örn innehållet
av de över förslaget avgivna yttrandena hänvisar utskottet till propositionen
(sid. 19—38).
Departementschefen har anfört följande.
De verkställda utredningarna hava enligt min uppfattning tydligt ådagalagt
behovet av att polisverksamheten mot den olovliga sprithanteringen omlägges.
Av de föreliggande två organisationsförslagen har, såsom av yttrandena
framgår, förslaget örn inrättande av en under tullverkets ledning stående
tullpolisorganisation från åtskilliga håll, i främsta rummet från polismyndigheters
sida, mött gensagor, under det att förslaget om att för ändamålet
åvägabringa en förstärkning av kriminalstatspolisen i allmänhet vunnit anslutning.
För egen del vill jag särskilt understryka det i promemorian gjorda uttalandet,
att hur arbetet mot spritsmugglingen och närstående brott än organiseras,
en fördelning av arbetsuppgifterna på olika organisationer är ofrånkomlig
och att verksamheten därför måste i väsentlig mån byggas på samarbete
mellan de olika organisationerna. Såsom i promemorian vidare framhållits,
bör den verksamhet, som vid sidan av kustbevakningens arbete erfordras
till bekämpande av olaga sprittrafik, fortfarande — liksom bekämpandet
av andra brott — i första hand åvila de lokala polismyndigheterna,
och bör syftet med en särskild polisorganisation mot den olovliga sprithanteringen
vara att bereda lokalpolisen förstärkning i detta arbete. Såväl från
denna utgångspunkt som med hänsyn till sambandet mellan polisverksamheten
mot den olovliga sprithanteringen och annan polisverksamhet bör det
ligga nära till hands, att den härutinnan erforderliga förstärkningen åt lokalpolisen
beredes genom statspolisen, vilken jämväl med avseende å annat
mera omfattande polisarbete har att bereda lokalpolisen förstärkning.
Erfarenheten från statspolisens hittillsvarande verksamhet har visat, att den
na organisation kunnat på ändamålsenligt sätt komplettera lokalpolisen och
samarbeta med denna. För övrigt lärer det i de fall, då statspolisen redan
nu blivit anlitad i spritsmugglingsmål, även hava visat sig, att ett framgångsrikt
samarbete med tullpersonalen kunnat åvägabringas. Den i promemorian
framlagda utredningen synes också giva grundad anledning antaga, att föreliggande
spörsmål rörande samarbete mellan de olika organisationerna skola
kunna på ett tillfredsställande sätt lösas vid genomförande av statspolisförslaget.
Såsom ett företräde för statspolisförslaget har framhållits, att dess genomförande
komme att erbjuda en bättre ugångspunkt för ett skärpt ingripande
mot lönnbränningen och andra brott mot spritlagstiftningen, som icke stå i
samband med smuggling. Denna synpunkt bör så mycket mera beaktas, som
gjorda iakttagelser tyda på att en nedgång i spritsmugglingen motsvaras av
en stegring i annan olaga sprittrafik. Enligt vad i en del yttranden framhålles
går också utvecklingen i den riktningen, att behovet av åtgärder för stävjande
särskilt av lönnbränningen blir alltmer framträdande.
På grund av vad utredningen i dessa och andra hänseenden givit vid handen
vill jag för min del förorda, att förslaget örn förstärkning av statspolisorganisationen
kommer till genomförande.
Såsom tidigare nämnts, har det i promerorian angivits såsom en förutsättning
för stats polisförslagets genomförande, att det i smugglingslagstift
-
8
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
ningen grundade beslagarandelssystemet borttoges. Redan i 1935 års betänkande
fästes uppmärksamheten på den ogynnsamma inverkan, smugglingslagstiftningens
bestämmelser om beslagares rätt till andel i böter m. m. visat
sig kunna utöva å samarbetet mellan olika organisationer och funktionärer
vid bekämpandet av smugglingen. Efter en ingående utredning, i vilken jämväl
beslagarandelarnas värde såsom ett sporrande moment i kampen mot
smugglingen kom till fullt beaktande, föreslogs i betänkandet deras borttagande.
I yttrandena över betänkandet har detta förslag, alltefter den betydelse
som tillmätts de nyss antydda synpunkterna, på en del håll tillstyrkts
men från andra håll mött gensagor. Vad åter beträffar yttrandena över promemorian,
understrykes på flera håll vad i promemorian härutinnan anförts.
Jämväl myndigheter, som tidigare uttalat sig för beslagarandelarnas bibehållande,
hava förklarat sig numera icke motsätta sig borttagandet därav i samband
med genomförande av statspolisförslaget. I denna riktning har bland
andra generaltullstyrelsen uttalat sig, dock med reservation av en ledamot av
styrelsen. I övrigt har icke någon erinran mot promemorians innehåll i denna
del framställts.
Efter övervägande av senaste berörda spörsmål har jag kommit till den
uppfattningen, att borttagandet av beslagarandelarna utgör en nödvändig
förutsättning för att verksamheten mot sprismugglingen skall kunna fås att
fungera tillfredsställande, vilken organisation som än väljes. Ehuru en omläggning
av bestämmelserna rörande beslagarandelar enligt min mening framstår
såsom ofrånkomlig, behöver förslag därom ej framläggas i detta sammanhang.
Frågan torde lämpligen få upptagas till avgörande i samband
med vissa andra smugglingslagstiftningen berörande spörsmål vid 1938 års
riksdag.
I fråga om principerna för ordnandet av statspolisens verksamhet mot den
olovliga sprithanteringen ansluter jag mig i huvudsak till vad i promemorian
föreslagits.
Vad därefter angår den i promemorian framlagda detaljplanen till statspolisens
förstärkning å de särskilda orterna, har denna utarbetats under jämförelse
med såväl den nuvarande spritpolisorganisationen som tullpolisförslaget
och med beaktande av däröver avgivna yttranden. Förklarligt är, att
i yttranden över promemorian önskemål örn ytterligare förstärkning av organisationen
på en och annan punkt gjorts gällande. Emellertid torde det vara
välbefogat att, såsom jämväl i promemorian synes hava skett, i avvaktan på
närmare erfarenhet begränsa förstärkningen av statspolisen till vad som nu
kan med större säkerhet förutses såsom behövligt. Vad i vissa yttranden anförts
giver anledning att även i detta sammanhang erinra om att bekämpandet
av den olovliga sprithanteringen förutsättes fortfarande skola liksom
andra polisuppgifter ingå jämväl i de lokala polismyndigheternas verksamhet.
Jag anser mig sålunda kunna förutsätta, att en tillfredsställande organisation
av den särskilda polisverksamheten mot olovlig rusdryckshantering
skall kunna åvägabringas på grundvalen av den föreslagna förstärknings - planen. Av vad tidigare anförts framgår, att anslag för ändamålet emellertid
icke påkallats för det närmaste budgetåret.
Vad i promemorian anförts rörande anslag till särskild polisverksamhet
för uppdagande av lönnbränning m. m. föranleder ej erinran från min sida
Ej heller sådant anslag påkallas under det närmaste budgetåret.
Föreliggande spörsmål örn jämkning av statspolisintendentens avlöning
och anställande av särskilt arbetsbiträde å intendentens expedition, vilka
spörsmål icke äro betingade enbart av den nu omhandlade utvidgningen ov
statspolisens verksamhet, torde böra tagas i övervägande vid beräknandet av
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
9
statspolisorganisationens anslagsbehov för budgetåret 1938/1939. I sådant
sammanhang torde jämväl frågan om beredande av möjlighet till utbetalning
av vissa i promemorian åsyftade gratifikationer till enskilda personer böra
övervägas.
Kustbevakningens omorganisation.
Till grund för den föreslagna omorganisationen har lagts det i det föregående
omförmälda 1935 års betänkande. I detta lämnas beträffande de
förhållanden, som närmast påkallade ändringar, följande sammanfattande
redogörelse.
Den centrala ledningen av kustbevakningen ankommer på kustbevakningsinspektören
närmast under generaltullstyrelsen. Kustbevakningsinspektörens
befogenheter med avseende å ledningens utövande äro såtillvida begränsade,
att flertalet kustbevakningen rörande ärenden, och därav även sådana av jämförelsevis
ringa ekonomisk betydelse, skola föredragas i styrelsen och avgöras
i den ordning, som stadgas i gällande instruktion för styrelsen. Med
denna form för kustbevakningsärendens avgörande kan icke undvikas, att
handläggningen därav präglas av en viss omständlighet. Då många kustbevakningsärenden
äro av natur att påkalla omedelbara åtgärder, kan icke
frånkommas, att en sådan ordning för handläggningen av kustbevakningsärenden
som den hittills tillämpade icke alltid är lämplig. Vidare må framhållas,
att den ställning av huvudsakligen inspekterande och rådgivande befattningshavare,
som kustbevakningsinspektören intager inom den nuvarande
organisationen, icke ger honom sådan befogenhet, som under numera rådande
förhållanden är erforderlig för att med vederbörlig kraft leda kustbevakningens
verksamhet.
Vad det lokala chefskapet för kustbevakningen beträffar är det nuvarande
systemet med tullförvaltare respektive tullbevakningschef såsom chef för
kustdistrikt vid sidan av föreståndarskap för tullanstalt eller tullbevakningsinspektion
icke lämpligt under nu rådande förhållanden. En ändamålsenligt
bedriven bevakningsverksamhet påkallar nämligen numera planläggning och
övervakning av kustbevakningens arbete i helt annan omfattning än tidigare,
då smugglingen var mera sporadiskt förekommande samt ledningen av kustbevakningsarbetet
i följd därav mindre betungande. Ledningen av kustbevakningen
ställer också ökade anspråk på vederbörandes skicklighet inom
denna gren av tullverkets förvaltningsområde. I samma mån som de göromål,
vilka åvila chef för kustdistrikt, ökat eller blivit av mera komplicerad
natur, har olägenheten av den nuvarande ordningen tydligt framträtt.
Vissa anmärkningar kunna även framställas i fråga örn personalens rekrytering
och utbildning samt beträffande fortskaffningsmaterielen.
Utskottet får beträffande den detaljerade redogörelsen för omorganisationsförslaget
och departementschefens ställningstagande till detsamma hänvisa
till propositionen (sid. 41—71). Ilar skall endast i korthet redogöras för den
föreslagna omorganisationen i vad den avser kustbevakningens centrala och
lokala ledning samt den i förslaget ingående posteringsplanen.
Den centrala ledningen av kustbevakningen utövas av generaltullstyrelsen.
Å generaltullstyrelsens stat är uppförd en befattning såsom
kustbevakningsinspektör, vilken har lill åliggande, bland annat, att hålla till
-
10
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
syn över kustbevakningen och dess tjänstemateriel och att, efter särskilt
förordnande, i styrelsen föredraga vissa kustbevakningen rörande ärenden.
Till kustbevakningsinspektören utgår enligt 5 § i gällande avlöningsreglcraente
arvode med ett belopp av 10,000 kronor för år. Enligt 25 § civila
t.jänstepensionsreglementet gäller för kustbevakningsinspektören ett pensionsunderlag
av 6,000 kronor.
Å styrelsens stat är jämväl uppförd en för kustbevakningsinspektörens
expedition avsedd tullkontrollörstjänst. I enlighet med beslut vid 1934 års
riksdag hålles denna tjänst tills vidare vakant, och är i stället å expeditionen
anställd en byråinspektör å extra stat (B 24).
Vidare äro å expeditionen anställda ett kontorsbiträde å ordinarie stat samt
ett tekniskt biträde (ingenjör), den senare extra befattningshavare. Dessutom
hava arbetskrafterna i mån av behov förstärkts med anlitande av icke-ordinarie
personal.
I 1935 års betänkande påpekades, såsom förut nämnts, att den nu tilllämpade
ordningen för kustbevakningsärendenas handläggning präglades av
en viss omständlighet och att den befogenhet, som tillkomme kustbevakningsinspektören,
icke vöre tillräcklig för att med vederbörlig kraft leda kustbevakningens
verksamhet.
Enligt betänkandet skulle kustbevakningsinspektören, vars titel skulle ändras
till kustbevakningsdirektör, erhålla vidgad befogenhet i vissa hänseenden.
I fråga om kustbevakningsdirektörens föredragningsskyldighet och befogenhet
att själv avgöra ärenden hava de sakkunniga anfört följande.
De sakkunniga tänka sig, att samtliga ärenden, som angå kustbevakningen,
skulle ankomma på kustbevakningsdirektörens föredragning med undantag
av sådana, i fråga om vilka iakttagande av enhetlighet är nödvändig, såsom
disciplinärenden, ärenden angående flyttningsersättningar och andra avlöningsförmåner
samt tjänstetillsättnings- och andra personalärenden. Vad sistnämnda
slags ärenden beträffar hava de sakkunniga hyst viss tvekan. Med
hänsyn till angelägenheten av att enhetliga principer i tjänstetillsättningsärenden
bliva tillämpade och då kustbevakningsdirektören enligt de sakkunnigas
förslag skulle vara närvarande vid behandlingen i styrelsen av personalärenden
rörande kustbevakningen, hava de sakkunniga emellertid ansett sig
icke böra på denna punkt ifrågasätta någon ändring.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle alltså kustbevakningsdirektören hava
att föredraga ärenden bland annat angående anskaffning och underhåll av
båt- och annan fortskaffningsmateriel, legor för sådan materiel, inrättande
och indragning av kustposteringar, gratifikationer ur smuggelfonden samt
upphandling av materiel och drivmedel för kustbevakningens räkning.
De sakkunniga föreslå vidare, att kustbevakningsdirektören skall äga utan
föredragning i styrelsen dels genom order till chef för kustdistrikt eller befälhavare
å farkost, som lyder direkt under styrelsen, meddela sådana detaljföreskrifter
angående bevakningstjänstens bedrivande, som utgöra omedelbar
tillämpning av styrelsens beslut eller av gällande reglementen och instruktioner,
dels ock besluta angående upphandling för kustbevakningens behov
och utförande av reparationer eller arbeten å kustbevakningens materiel samt
angående andra nödiga utgifter för kustbevakningstjänstens behöriga bedrivande,
allt i den mån kostnaden i varje särskilt fall beräknas icke överstiga
femhundra kronor.
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
11
Beträffande kompetensfordringarna för befattningen anfördes, att det
visserligen finge anses önskvärt, att innehavaren besutte fackinsikter inom
någon eller några av de huvuduppgifter, som folie inom hans verksamhetsområde,
men detta kunde icke anses oundgängligen behövligt. Däremot torde
organisationsförmåga samt genom tidigare verksamhet förvärvad allmän
erfarenhet i administrativa värv böra fordras av innehavare av befattningen
i fråga.
Liksom nu borde tillsättandet av befattningen ske medelst förordnande
på viss tid, högst sex år i sänder.
Med hänsyn till de omfattande och maktpåliggande uppgifter, som enligt
de sakkunnigas förslag skulle tillkomma kustbevakningsdirektören, och angelägenheten
av att för befattningen kunna förvärva en person med framstående
duglighet förordade de sakkunniga, att arvodet för kustbevakningsdirektören
bestämdes till 13,000 kronor. Pensionsunderlaget föreslogs höjt till
7,000 kronor.
I de över förslaget avgivna yttrandena har av generaltullstyrelsen bland
annat framhållits, att befattningens innehavare borde benämnas kustbevakningschef
(sid. 49).
För 1935 års betänkande i vad det avser övrig personal för den centrala
ledningen ävensom för däröver avgivna yttranden redogöres å sid. 49—52 i
propositionen.
Departementschefen anför för egen del följande.
Vid frångående av förslaget örn tullpolis bortfaller visserligen ett av de
skäl, som åberopats för den föreslagna ändringen av kustbevakningsinspektörsbefattningen.
Emellertid anser jag omfattningen och beskaffenheten av
de arbetsuppgifter, som äro förknippade med ledningen av den egentliga kustbevakningstjänsten,
i och för sig väl motivera, att de med befattningen förenade
befogenheterna vidgas och att anställningsvillkoren regleras i förhållande
därtill.
Det av generaltullstyrelsen framställda förslaget om ändrad tjänstetitel
finner jag mig kunna biträda. Arvodet synes, såsom i vissa yttranden föreslagits,
böra bestämmas till 12,000 kronor för år och pensionsunderlaget till
det i 1935 års betänkande föreslagna beloppet, 7.000 kronor.
I fråga örn befattningens tillsättande torde, såsom jämväl i betänkandet
föreslagits, den nuvarande ordningen böra bibehållas.
Den enda förstärkning av den nuvarande organisationen av kustbevakningens
centrala ledning som, vid frångående av förslaget om tullpolis, synes
påkallad med avseende å personalen ovan biträdesgraderna torde vara, att
en bvråingenjörstjänst i lönegraden B 26 uppföres å extra stat. Då för närvarande
en extra befattningshavare anlitas för handläggning av tekniska
frågor, innebär den nu förordade åtgärden icke någon ökning av personalen.
I fråga om den för närvarande å extra stat i lönegraden B 24 uppförda
byråinspektörstjänsten finner jag icke skäl förorda någon ändring. Den tullkontrollörstjänst,
som enligt beslut i samband med byråinspektörstjänstens
inrättande hålles vakant, torde nu böra indragas.
Vad angår biträdespersonalen ansluter jag mig till generaltullstyrelsens
förslag och förordar sålunda, att den nuvarande kontorsbiträdestjansten ersättes
med en kanslibiträdestjänst samt att en ny skrivbiträdestjänst uppföres
å ordinarie stat.
12
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
Kustbevakningen är för närvarande enligt av generaltullstyrelsen meddelade
bestämmelser fördelad på tjugutvå kustdistrikt, ett vart omfattande
kusttrakterna till ett eller flera tulldistrikt. Det lokala chefskapet
utövas av tjänstemän vid tullverkets lokalförvaltning, nämligen i Stockholms,
Göteborgs och Malmö kustdistrikt av tullbevakningscheferna i dessa städer
samt i övriga kustdistrikt av tullförvaltarna vid de tullkamrar, efter vilka
kustdistrikten benämnts.
I 1935 års betänkande framhölls, att det med hänsyn till bevakningens
effektivitet vore nödvändigt, att den lokala ledningen av kustbevakningen
uppdroges åt särskilda, uteslutande för denna uppgift avsedda befattningshavare.
Örn, såsom de sakkunniga tänkt sig, å sådan befattning förordnades
person inom tullverket, syntes icke behöva befaras, att några svårigheter
skulle möta att åstadkomma erforderligt samarbete med den inre bevakningen.
De mot systemet med delat chefskap anförda kostnadsskälen borde enligt
de sakkunnigas mening icke få vara avgörande, om detta system eljest
ansåges lämpligare än annat system för chefskapets ordnande. För övrigt
anmärktes, att kostnaderna för avlöning åt särskilda kustdistriktchefer och
biträden åt dessa i viss mån motvägdes därav, att personal, som å tullanstalterna
sysslade med till kustbevakningen hörande ärenden, i stället kunde användas
för andra göromål, som måhända eljest skulle föranleda behov av
personalförstärkning.
I betänkandet föreslogs, att kustbevakningen fördelades på sex kustdistrikt,
omfattande nedan angivna tulldistrikt:
1. Haparanda kustdistrikt: Haparanda tulldistrikt;
2. Umeå kustdistrikt: Luleå, Piteå, Skellefteå, Umeå, Örnsköldsviks, Härnösands,
Sundsvalls, Hudiksvalls och Söderhamns tulldistrikt;
3. Stockholms kustdistrikt: Gävle, Stockholms, Södertälje, Nyköpings,
Norrköpings, Västerviks och Oskarshamns tulldistrikt;
4. Visby kustdistrikt: Visby tulldistrikt;
5. Malmö kust distrikt: Kalmar, Karlskrona, Ronneby, Karlshamns, Sölvesborgs,
Åhus, Simrishamns, Ystads, Trälleborgs, Malmö, Landskrona och
Hälsingborgs tulldistrikt; samt
6. Göteborgs kustdistrikt: Halmstads, Falkenbergs, Varbergs, Göteborgs,
Uddevalla, Lysekils och Strömstads tulldistrikt.
Såsom chefer för Haparanda och Visby kustdistrikt föreslogos tullförvaltarna
i nämnda städer, vad angick tullförvaltaren i Haparanda med den särskilda
motivering, att denne jämväl vöre chef för Haparanda gränsdistrikt
och att avskiljande av gräns- och kustområdena skulle medföra praktiska
olägenheter.
I övriga fyra kustdistrikt borde enligt förslaget särskilda chefer, benämnda
kustchefer, tillsättas. Dessas expeditioner skulle vara förlagda till de städer,
efter vilka distrikten benämnts.
Kustchef skulle enligt betänkandet utan ansökning förordnas av generaltullstyrelsen
för tre år i sänder. Som nämnts tänkte sig de sakkunniga, att
förordnande i regel skulle kunna tilldelas tjänstemän inom tullverket.
Statsutskottets utlåtande Nr lii.
13
Kustchefstjänsterna förutsattes skola utgöra arvodesbefattningar. Med hänsyn
till angelägenheten av att till kustchefer kunna förvärva verkligt dugande
personer ansåges arvodena icke böra utmätas för knappt. Arvodet åt den
i Stockholm placerade kustchefen borde bestämmas till något högre belopp
— förslagsvis 500 kronor mer — än för de tre övriga. Enligt de sakkunnigas
mening syntes skäligt, att arvodet bestämdes till 9,000 kronor för kustchefen
i Stockholm och 8,500 kronor för envar av de tre övriga kustcheferna, vilket
sistnämnda belopp ungefär motsvarade avlöningen åt tullöverkontrollör (B
24) å G-ort i näst högsta löneklassen. Då tulltjänsteman, som förordnats såsom
kustchef, skulle äga åtnjuta pension vid innehavande ordinarie tjänst
i tullverket, förutsattes särskilda pensionsbestämmelser för kustcheferna icke
bliva erforderliga.
Såsom biträden å varje kustchefsexpedition borde enligt betänkandet avses
dels en kammarskrivare, dels ock ett skrivbiträde. Kammarskrivaren tänktes
skola biträda kustchefen med handläggningen av å denne ankommande
göromål och under dennes frånvaro på inspektionsresor o. d. ombesörja
handläggningen av löpande ärenden.
För de yttranden, som avgivits över 1935 års betänkande i förevarande
hänseende redogöres å sid. 55—59 i propositionen.
Departementschefen anför följande.
Vid ordnandet av det lokala chefskapet vid kustbevakningen måste, såsom
i 1935 års betänkande framhållits, hänsyn tagas till att bekämpandet av
smuggling visat sig kräva en väsentligt större aktivitet och en bättre utrustning
hos kustbevakningen, än som vid förberedandet av den nuvarande organisationen
förutsattes. Rådande förhållanden nödvändiggöra en ingående
planläggning och fortlöpande ledning av bevakningstjänsten, samtidigt som
ett ekonomiskt och i övrigt ändamålsenligt handhavande av de tekniska
hjälpmedlen ställer betydande krav på ledningens insikter och omtanke.
Vid den av mig förordade lösningen av frågan om polisverksamhetens ordnande
kommer det visserligen icke att ingå i kustdistriktchefernas uppgifter
att leda egentligt polisarbete. Denna omständighet synes dock ej innefatta
någon mera väsentlig rubbning av förutsättningarna för organisationsförslaget
i nu förevarande del. Uppenbart är nämligen, att kustdistriktchefernas
huvuduppgift i vilket fall som helst blir att leda den egentliga kustbevakningstjänsten.
Med hänsyn till vad därutinnan fordras har, såsom i betänkandet
omförmälts, ett system med särskilda lokala chefsmyndigheter vid
kustbevakningen varit starkt ifrågasatt redan under tidigare rådande, mindre
krävande förhållanden. Det nu ånyo framlagda och av generaltullstyrelsen
förordade förslaget härom vill jag för min del biträda.
.lag finner vidare övervägande skäl tala för generaltullstyrelsens förslag
att helt genomföra systemet med särskilt chefskap sålunda, att kusten indelas
i fyra distrikt, ett vart under chefskap av särskild tjänsteman, benämnd kustdistriktchef.
Ifrågavarande tjänstemän synas böra tillsättas för viss tid. Beträffande
deras ställning i avlöningshänseende ansluter jag mig till vad allmänna civilförvaltningens
lönenämnd föreslagit.
1 likhet med generaltullstyrelsen förordar jag, att för envar av kustdistriktchefernas
expeditioner avses en kammarskrivare och ett kontorsbiträde, båda
å ordinarie stat.
14
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
Beträffande posteringsplanen hänvisas i propositionen till 1935
års betänkande jämte därvid fogade översikter.
Förslaget i 1935 års betänkande går ut på att, särskilt å en del kuststräckor,
åvägabringa ett mera koncentrerat men samtidigt rörligare bevakningssystem,
byggt på ett minskat antal posteringar med större personalstyrka och
förstärkt materielutrustning.
Planen innebär en minskning av antalet kustposteringar till 106. I början
av år 1935 utgjorde antalet posteringar 196 men har sedermera enligt inhämtad
uppgift minskats med ett 20-tal. — Den ordinarie personalstyrkan
är i planen upptagen till 345 man, vilket i jämförelse med det för närvarande
fastställda antalet innebär en minskning med 5 man. I personalstyrkan enligt
planen ingår å andra sidan ett större antal kustöveruppsyningsmän, nämligen
33, vilket innefattar en ökning med 11. — Antalet icke-ordinarie kustbevakningstjänstemän
är enligt planen beräknat till 80, vilket i jämförelse
med medeltalet under år 1934 betyder en minskning med ett 100-tal man.
Det använda antalet sådana befattningshavare har efter betänkandets tillkomst
avsevärt minskats. Enligt lämnad upplysning utgjorde medeltalet för
januari 1937 omkring 105.
De nu anförda beräkningarna omfatta icke den för distriktexpeditionerna
avsedda personalen och ej heller den förut omnämnda personalen å de tre
utsjöbevakningsångarna.
Beträffande huvuddragen i posteringsplanen må ur betänkandet anföras
följande.
De sakkunniga föresloge en omläggning av bevakningssystemet, innebärande
dels att personal och materiel i den för smuggling särskilt utsatta kuststräckan
från Stockholms skärgård och söderut till Västervikstrakten i viss
mån koncentrerades till ett mindre antal posteringar, dels att bevakningen inom
vissa trakter, företrädesvis inom kustdistrikten i Skåne och Halland, ersattes
med rörlig bevakning. Denna omläggning hade möjliggjort, att ett stort
antal av de i sistnämnda kustdistrikt förlagda posteringarna kunnat föreslås
till indragning. Med hänsyn till att spritsmuggling förekomme i stor omfattning
till mellersta Norrlands kusttrakter hade viss förstärkning av bevakningen
därstädes ansetts påkallad. Frågan om bevakningen i Norrland vöre
visserligen delvis beroende av verkan av den gemensamt med Finland anordnade
bevakningen i Ålands hav. Då bevakningen i Norrland vore ojämförligt
glesare än utmed andra delar av rikets kust, torde dock den föreslagna
ökningen vara erforderlig oavsett resultatet av den i Ålands hav anordnade
bevakningen.
För farkoster och automobiler hade räknats med följande bemanning:
ör tullkryssare typ I ............................ befälhavare och 6 man
» » » II ............................ » » 4 »
» » » III ............................ » s 3 »
tullracer ...................................... » » 2 »
> tulljakt........................................ » » 2 »
> andra motorbåtar.............................. > » 1 »
» automobil .................................... » » 2 »
Emellertid upptoge förslaget i regel en eller i fråga om vissa posteringar,
huvudsakligen i Norrland, två man mindre än nu angivits som den normala
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
15
bemanningen. Avvikelsen sammanhängde därmed, att förslaget avsåge endast
ordinarie personal och att skillnaden förutsatts skola utfyllas med den
icke-ordinarie personal, som erfordrades för rekryteringsändamål. Vad beträffade
den ordinarie personalstyrkan vid vissa posteringar i Norrland motiverades
den mindre styrkan med att kustbevakningens göromål vid dessa
posteringar vore väsentligt minskade under den del av året, då Bottenhavet
vore tillfruset.
Beträffande personalstyrkans sammansättning vid olika posteringar hade
kustöveruppsyningsman avsetts dels såsom befälhavare å tullkryssare av
typ I och II, dels såsom förman för vissa viktigare posteringar. I de fall,
då postering föresloges skola utgöra både land- och sjöpostering och fördenskull
förses med såväl automobil som farkost, tänktes kustöveruppsyningsman
skola utöva förmanskap för posteringen men i regel själv tjänstgöra
såsom befälhavare å automobilen, under det att kustuppsyningsmannen
avsåges skola tjänstgöra såsom befälhavare å farkosten. Utgjordes farkosten
av legobåt, borde skyldigheten att hålla denna ankomma på kustuppsyningsmannen.
Att kustöveruppsyningsman föresloges såsom befälhavare för bilpostering
motiverades med att befälhavare å sådan postering ofta hade anledning att
verkställa husrannsakan och prejningar av motorfordon, åtgärder som givetvis
vore av grannlaga natur. Det erinrades ock, att tulltjänsteman i lägre
grad än överuppsyningsmansgraden endast i vissa fall ägde företaga husrannsakan,
varemot tjänsteman i överuppsyningsmans tjänsteställning finge
anställa husrannsakan, när fara vore i dröjsmål.
I fråga om övergången till den nya organisationen anföres bland annat:
De sakkunnigas förslag innebär indragning av åtskilliga posteringar i södra
Sverige. Om detta förslag genomföres, torde i ett flertal fall fråga uppkomma
örn tvångsförflyttning av tjänstemän. Förflyttning av tjänstemän,
som befinna sig nära pensionsåldern, bör dock ej ifrågakomma. I syfte att
göra övergången till den nya organisationen så mjuk som möjligt vilja de
sakkunniga därför förorda, att omorganisationens genomförande sker successivt
under en övergångstid av förslagsvis två år.
För innehållet i förevarande delar av yttrandena över 1935 års betänkande
redogöres å sid. 67—71 i propositionen.
Departementschefen yttrar följande.
De huvudprinciper, på vilka det i 1935 års betänkande framlagda förslaget
till posteringsplan är uppbyggt, synas i och för sig icke giva anledning
till erinran. Hur långt den åsyftade koncentrationen av bevakningen bör
drivas på olika kuststräckor lärer få bliva beroende på lokala förhållanden.
Dessa påverka icke blott bekämpandet av smugglingen utan även tullpersonalens
övriga arbetsuppgifter.
Från åtskilliga håll har ifrågasatts, huruvida det vore lämpligt ur övervakningssynpunkt
att i den utsträckning förslaget avser ersätta de smärre,
fasta posteringarna med ett rörligt bevakningssystem. I sjöfarts- och fiskerinäringarnas
intresse hava vidare framförts önskemål örn att möjligheten att
anlita kustposteringarna vid fullgörande av anmälningsskyldighet och andra
fartygstrafikens åligganden enligt tullförfattningarna icke måtte alltför mycket
begränsas.
Någon detaljprövning av den framlagda posteringsplanen, i vad den avser
fördelningen av personalen och materielen på posteringar samt förläggningen
av dessa, lärer icke i detta sammanhang kunna ifrågakomma. När jag
16
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
biträder huvudgrunderna för planen, förutsätter jag därför, att de jämkningar
i planen få vidtagas vid dess genomförande, som vid närmare undersökning
må finnas påkallade för en ändamålsenlig användning av tillgänglig
personal och materiel. Generaltullstyrelsen, som äger tillse det närmare
genomförandet av bevakningsanordningarna, har också enligt sitt tidigare
återgivna uttalande velat förbehålla sig möjlighet att inom ramen för den
fastställda avlöningsstaten vidtaga sådana ändringar i posteringsplanen, som
utan att förrycka de grundläggande principerna finnas vara påkallade med
hänsyn till lokala förhållanden. Icke minst till följd av nödvändigheten att
härutinnan pröva sig fram är en successiv övergång att förorda. En viss
icke alltför kort övergångstid synes påkallad också ur synpunkten av de i
betänkandet antydda personalintressena. I detta sammanhang må nämnas,
att posteringsplanens genomförande torde i viss mån påverkas av de närmare
åtgärder, som kunna finnas påkallade för lösandet av den för närvarande
aktuella frågan örn arbetstidsreglering vid kustbevakningen.
Såsom generaltullstyrelsen föreslagit, torde, i avvaktan på en allmän aviöningsrevision,
icke nu böra göras någon ändring i antalet ordinarie kustöveruppsyningsmän,
kustuppsyningsman, förste kustvakter, kustvakter och
kustbevakningsbiträden. Ett uppskov härutinnan torde så mycket mindre
vålla olägenhet som den ändrade organisationen bör genomföras endast successivt
och över huvud icke förutsätter någon större ändring i det sammanlagda
antalet ordinarie kustbevakningstjänstemän i berörda grader.
Anslagsberäkningen.
Beträffande avlöningsstaten för generaltullstyrelsen föreslås, såsom av det
anförda delvis framgår, följande ändringar i personalorganisationen inom
styrelsen. Den nuvarande befattningen såsom kustbevakningsinspektör med
arvode enligt 5 § avlöningsreglementet av 10,000 kronor ändras till befattning
såsom kustbevakningschef med arvode enligt samma paragraf av 12,000
kronor. Från ordinarie staten avföres 1 för närvarande vakant tullkontrollörstjänst
(B 21). Å staten uppföras däremot såsom nya tjänster 1 expeditionsvakttjänst
(B 5) och 1 skrivbiträdestjänst (B 2), varjämte 1 kontorsbiträdestjänst
(B 4) utbytes mot 1 kanslibiträdestjänst (B 7). Kontorsbiträdestjänsten
uppföres å övergångsstat, och den nya skrivbiträdestjänsten hålles
vakant i avvaktan på kontorsbiträdestjänstens avförande från övergångsstaten.
Å extra stat uppföres 1 bvråingenjörstjänst (B 26).
Avlöningsstatens slutsumma ökas från 738,000 kronor för innevarande budgetår
till 750,000 kronor.
I fråga om avlöningsstaten för tullstaten innebär Kungl. Maj:ts förslag följande
ändringar i personalorganisationen, nämligen dels inrättande av ett
antal nya ordinarie tjänster, därav för lokal tullförvaltningen 1 tullmästartjänst
(B 15) och en tullvakttjänst (B 5) samt för kustbevakningen 4 kammarskrivartjänster
(B 16) och 4 kontorsbiträdestjänster (B 4), dels ock inrättande
av 4 icke-ordinarie befattningar såsom kustdistriktchefer med lön
enligt 25:e löneklassen i den i avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen
intagna löneplanen.
Avlöningsstatens slutsumma ökas från 13,411,000 kronor till 13,748,000
Statsutskottets utlåtande Nr lii.
17
kronor. Till ett belopp av 190,000 kronor utgöres ökningen av avlöningsmedel,
som överförts från det nuvarande anslaget till särskilda åtgärder för bekämpande
av olovlig införsel av spritdrycker m. m.
För innevarande budgetår slutar omkostnadsstaten för tullverket å 1,715,000
kronor. Enligt det föreliggande förslaget skulle för nästa budgetår erfordras
2,671,000 kronor. Av höjningen belöpa emellertid 665,000 kronor å utgiftsändamål,
som under innevarande budgetår bestridas från anslaget till särskilda
åtgärder för bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker m. m.
Sistnämnda anslag skall, såsom av det anförda redan framgår, icke uppföras
å riksstaten för nästa budgetår. I stället skall för de utgifter, som icke
hänförts till tullstatens avlöningsanslag eller tullverkets omkostnadsanslag,
uppföras ett nytt anslag av reservationsanslags natur, betecknat anskaffning
av viss fortskaffningsmateriel för kustbevakningen. Det nya anslagets belopp
har föreslagits till 280,000 kronor.
Beträffande detaljerna i den framlagda anslagsberäkningen får utskottet
hänvisa till propositionen sid. 72—96.
I likhet med departementschefen finner utskottet ådagalagt, att behov av
omorganisation av polisverksamheten mot den olovliga sprithanteringen föreligger.
Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava två omorganisationsförslag
utarbetats, av vilka departementschefen förordat det, som innebär
en förstärkning av kriminalstatspolisen. Jämväl utskottet anser sig böra
förorda detta förslag. De riktlinjer för statspolisens utökning och för ordnandet
av dess verksamhet i förevarande hänseende, som av departementschefen
angivits, föranleda icke någon erinran från utskottets sida. Då omorganisationen
icke skall genomföras förrän från och med den 1 juli 1938,
erfordras icke anslag för ändamålet för nästa budgetår.
De föreslagna förändringarna rörande kustbevakningens centrala ledning
och det lokala chefskapet anser sig utskottet böra tillstyrka. Ej heller har
utskottet funnit anledning till någon principiell erinran emot det framlagda
förslaget till posteringsplan. Utskottet anser emellertid, att frågan örn huru
långt den åsyftade koncentrationen av bevakningen bör drivas på olika kuststräckor
måste bliva beroende på lokala förhållanden.
Liksom departementschefen anser utskottet, att den i 1935 års betänkande
förordade posteringsplanen, i vad den avser fördelningen av personalen och
materielen på posteringar samt förläggningen av dessa, icke nu kan bliva
föremål för detaljprövning. Då utskottet tillstyrker huvudgrunderna för
planen, förutsätter utskottet därför, att de jämkningar vidtagas, som vid närmare
undersökning må finnas påkallade för en ändamålsenlig användning
av tillgänglig personal och materiel. Särskilt med hänsyn till förefintliga
personalintressen synes en icke alltför kort övergångstid böra beräknas.
Vad departementschefen i övrigt anfört rörande kustbevakningens omorganisation
föranleder icke någon utskottets erinran.
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr lil.
Utskottet.
2
18
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
Då utskottet jämväl tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslagsberäkningen
för nästa budgetår, får utskottet under åberopande av det anförda
hemställa,
att riksdagen må
a) godkänna följande personalförteckning för general
-
tullstyrelsen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1 generaltulldirektör, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
................................ —
5 byråchefer .................................. B 30
1 kustbevakningschef, arvode enligt 5 § i avlönings
reglementet
................................ —
1 byrådirektör och ombudsman.................. B 28
1 byråinspektör och föreståndare för tullverkets huvudlaboratorium
.......................... B 26
1 förste aktuarie och chef för statistiska avdelningen B 26
1 sekreterare .................................. B 26
5 byråinspektörer ............................. B 24
2 förste revisorer .............................. B 24
1 kamrerare .................................. B 24
3 aktuarier .................................... B 21
3 notarier .................................... B 21
11 revisorer .................................... B 21
3 tullkontrollörer .............................. B 21
12 kammarskrivare.............................. B 16
1 materialförvaltare ............................ B 15
1 registrator .................................. B 14
2 kansliskrivare................................ B 11
1 förste expeditionsvakt......................... B 7
16 kanslibiträden ............................... B 7
8 expeditionsvakter ............................ B 5
21 kontorsbiträden .............................. B 4
8 skrivbiträden ................................ B 2
Tjänsteman å övergångsstat:
1 kontorsbiträde ............................... B 4
Tjänstemän å extra stat:
1 byråingenjör ................................ B 26
1 byråinspektör ................................ B 24;
Anm. Så länge 1 kontorsbiträde finnes uppfört å övergångsstat, skall 1
av de å ordinarie stat uppförda skrivbiträdestjänsterna hållas vakant;
Statsutskottets utlåtande Nr lii.
19
b) besluta, med giltighet från och med den 1 juli 1937,
sådan ändring av 5 § i avlöningsreglementet för befattningshavare
vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande
den civila statsförvaltningen, att i 1 mom. andra stycket av
paragrafen befattningen såsom kustbevakningsinspektör vid
tullverket uteslutes samt i stället införes befattningen såsom
kustbevakningschef vid tullverket med arvode av 12,000 kronor;
c)
godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/
1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis .................... kronor 582,000
2. Avlöning till tjänsteman å övergångsstat,
förslagsvis ........................ 8 2,700
3. Avlöningar till tjänstemän å extra stat,
förslagsvis ........................ 8 17,200
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal:
a.
Grundavlöningar
m. m...........kronor 108,600
b. Avlöningsförhöjnin
gar
m. m., förslagsvis
.............. 8 5,000 , 113,600
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie och
icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . » 34,500
Summa kronor 750,000;
d) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos
generaltullstyrelsen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag
av 750,000 kronor;
e) godkänna följande personalförteckning för tullstaten:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat:
1. Lokaltullförvaltningen.
3 tulldirektörer .............................. B 29
3 tullöverinspektörer .......................... B 27
3 tullbevakningschefer ........................ B 26
3 tulldirektörsassistcnter ...................... B 26
20
Statsutskottets utlåtande Nr lii.
Befattning Lönegrad
6 tullförvaltare av klass 1 A.................... B 26
3 tullkommissarier ............................ B 26
7 tullförvaltare av klass 1 B.................... B 24
21 hillöverkontrollörer .......................... B 24
17 förste tullkontrollörer........................ B 22
17 tullförvaltare av klass 2 ...................... B 22
20 tullförvaltare av klass 3 ...................... B 21
130 tullkontrollörer ............................ B 21
5 tullförvaltare av klass 4...................... B 18
3 tullkassörer ................ B 18
316 kammarskrivare ............................ B 16
23 tullmästare ................................ B 15
26 tulluppbördsman ............................ B 15
152 tullkontorister .............................. B 12
124 tullöveruppsyningsman ...................... B 12
2 kansliskrivare .............................. B 11
572 tulluppsyningsman .......................... B 8
35 kanslibiträden .............................. B 7
725 tillsyningsman .............................. B 6
310 tullvakter .................................. B 5
60 kontorsbiträden ............................ B 4
30 skrivbiträden .............................. B 2
2. Kustbevakningen.
4 kammarskrivare ............................ B 16
22 kustöveruppsyningsmän ...................... B 12
55 kustuppsyningsman.......................... B 8
53 förste kustvakter............................ B 7
165 kustvakter .................................. B 6
55 kustbevakningsbiträden ...................... B 5
4 kontorsbiträden.............................. B 4
3. Gränsbevakningen.
1 gränsbevakningschef ........................ B 22
1 kammarskrivare ............................ B 16
6 gränsöveruppsyningsmän .................... B 12
188 gränsuppsyningsmän ........................ B 8
Tjänstemän å övergångsstat:
10 tullkassörer ................................ B 18
1 gränsuppsyningsmän ........................ B 8
Anin.: 1. 10 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast
i den mån 10 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.
2. En av de å ordinarie stat upptagna kustvakttjänsterna skall hållas
vakant, så länge den å övergångsstat uppförde gränsuppsyningsmannen kvarstår
i tjänst;
Statsutskottets utlåtande Nr 114. 21
f) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie
stat, förslagsvis ................ kronor 11,537,000
2. Avlöningar till tjänstemän å övergångs
stat,
förslagsvis.................. » 67,000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit.......... » 1,500
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Grundavlöningar
m. m., förslagsvis
.......... kronor 1,847,000
b. Avlöningsförhöjningar
m. m.,
förslagsvis .... » 82,000 » 1,929,000
5. Särskilda löneförmåner till ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................ »'' 213,500
Summa kronor 13,748,000;
g) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten
för budgetåret 1937/1938 anvisa ett förslagsanslag av
13,748,000 kronor;
hl godkänna följande omkostnadsstat för tullverket, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1937/1938:
Omkostnadsstat.
1. Reseersättningar, förslagsvis.......... kronor 435,000
2. Expenser, förslagsvis............... » 885,000
3. Publikationstryck, förslagsvis........ » 22,000
4. Hemliga utgifter .................. » 2,000
5. övriga utgifter, förslagsvis.......... » 1,327,000
Summa kronor 2,671,000;
i) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1937/1938
anvisa ett förslagsanslag av 2,671,000 kronor;
j) till Tullverket: Anskaffning av viss fortskaffningsmateriel
för kustbevakningen för budgetåret 1937/1938 anvisa ett
reservationsanslag av 280,000 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1937. 6 sami. Nr 114.
3
22
Statsutskottets utlåtande Nr 114.
k) besluta, att uppkommande reservation å det till tullverket
för budgetåret 1936/1937 anvisade reservationsanslaget
till särskilda åtgärder för bekämpande av olovlig införsel
av spritdrycker m. m. skall överföras till reservationsanslaget
för budgetåret 1937/1938 till anskaffning av viss fortskaffningsmateriel
för kustbevakningen.
Stockholm den 23 april 1937.
På statsutskottets vägnar:
ANDERS ANDERSON.
Vid förestående ärendés slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Olof Olsson, Johansson i Fredrikslund, Niisson i Malmö,
Svensson i Kompersmåla, Borell, Gustafsson i Benestad, Johanson i Faleberg, Niisson
i Fredriksfält, Larsson i Varberg, Magnusson, Bäcklund och Bäckström; samt
från andra kammaren: herrar Anderson i Råstock, Jansson i Falun, Magnusson i
Skövde, Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Jeppsson, Andersson i Höör, Svensson, Lindberg
i Umeå, Olsson i Staxäng, Weijne och De Geer i Hanaskog.
377876. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1937.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1937:260 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till tullverket för budgetåret 1937/1938. s. 1 i texten